lagen.nu
SOU 1986:45

Bibeln tillägg till Gamla testamentet : de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna

Typ
SOU
Källa
urn.kb.se

Till Statsrådet och chefen för

civildepartementet

I december 1972 tillsattes bibelkommission U 1972:07 med

en uppgift nyöversätta Nya testamentet. I juli 1975 fick kom-

att missionen i uppdrag göra nyöversättning även Gamla

att en av

Samtidigt överlämnades frågan nyöversätttestamentet. om en ning Gamla testamentets apokryfer till bibelkommissionens

av styrelse för närmare utredning.

Styrelsen lät särskild arbetsgrupp utreda frågan och över-

en lämnade i februari 1977 betänkandet Ds U 1977:3 Att över-

sätta apokryferna till departementschefen, statsrådet Wik-

ström.

Styrelsen föreslog Gamla apokryfer skulle

att testamentets nyöversättas, bibelkommissionen skulle i uppdrag att

att utföra översättningen sedan arbetet med Nya testamentet avslu-

översättningen skulle utgå från den grekiska grundtextats, att

den skulle följa de allmänna principerna för bibelten samt att kommissionens översättningar Gamla Nya testamen-

av resp. tet.

Den 22 september 1977 fick bibelkommissionen i tilläggsdirektiv uppdraget att nyöversätta Gamla testamentets apokryfer enligt de riktlinjer föreslagits i betänkandet.

som

En översättningsenhet för apokryferna inledde sitt arbete i

augusti 1981. Enheten har bestått huvudöversättaren teol dr

av Per Block, professorn i klassisk filologi Jerker Blomqvist, författaren Gun-Britt Sundström och bibelkommissionens sekre-

teol dr, fil Christer Åsberg. Under tjänstledigheter terare, mag för Sundström januari-augusti 1982 och Blomqvist marsjuli 1983 har författaren Lars Andersson teol dr Eva

resp. Strömberg Krantz varit förordnade i deras ställe. Strömberg Krantz har dessutom bistått med hebreisk sakkunskap under

översättningsarbetet i övrigt.

Arbetet har tillgått så att huvudöversättarens översättningsförslag och kommentar har utsänts till enhetens övriga medlem-

för bedömning och bearbetning. Vid ett gemensamt sammar manträde har enhetens förslag fastställts. Detta förslag har tillställts styrelsen och har i några fall också granskats bibel-

av

III

kommissionens referensgrupper. Enheten har därefter reviderat förslaget med hänsyn till bl.a. de synpunkter som styrelsen och referenterna överlämnat. Det förslaget har sedan godkänts nya av styrelsen. Gamla testamentets apokryfer är inte någon klart avgränsad skriftgrupp. Bibelkommissionens uppgift har varit översätta att de apokryfa böcker hävd ingått i svenska utgåvor som av av bibeln, dvs. att i fråga urvalet utgå från den lutherska om traditionen. Vissa avvikelser från denna tradition har dock gjorts. Vid översättningen Tobit har den längre grekiska av texten följts, medan reformationsöversättningen 1541 följde en latinsk text och den senaste översättningen från 1921 den korta grekiska texten. Oversättningen Ester återger hela den re av nu grekiska texten, inte bara de traditionella tilläggen. jesus Syraks bok har försetts med två bihang innehåller översättningar som intressanta grekiska hebreiska läsarter. Jeremias brev, av resp. traditionellt det sista kapitlet i Baruk, har avskilts nu som separat bok. Beteckningen apokryfer har varit föremål för diskussion inom styrelsen. Det är ingen idealisk beteckning. Den år svårförståelig och har fått viss nedsättande klang i det allmänna en språkbruket. Den sammanblandas lätt med beteckningar andra icke-kanoniska skriftgrupper. Den har inte accepterats av alla kyrkor. Bibelkommissionens styrelse har därför beslutat kalla att skriftgruppen för Tillägg till Gamla testamentet. De apokryfa eller deuteroeanoniska serzftema. Huvudrubriken skriftanger allmänna karaktär. Underrubriken redovisar de gruppens vedertagna beteckningarna i protestantisk katolsk och resp. ortodox tradition. Inom vissa frikyrkliga samfund har tidigare funnits avvien sande inställning till de apokryfa skrifterna. I betänkandet Att översätta apokryferna presenterades enkät till svenska en samfundsledningar. Att döma den tycks det inte finnas av numera något egentligt motstånd mot apokryfcrna, i varje fall inte så länge deras ställning tillägg till Gamla klart som testamentet markeras. Ett .positivt intresse för apokryferna redovisas av Svenska kyrkan också flera frikyrkliga samfund. I kamen av tolsk och ortodox tradition är de deuterokanoniska skrifterna jämställda med andra bibelböcker, i judisk betraktas de som icke-bibliska skrifter, dock någon negativ värdering i övutan rigt.

IV

I bibelkommissionens styrelse finns många samfund och traditioner representerade. Trots den skiftande bedömningen

av Tillägg till Gamla har uppslutningen bakom över-

testamentet sättningen hela tiden varit fullständig. Oavsett utgångspunkt har styrelsens ledamöter det värdefullt, andlig,

sett som ur ur idé- och kulturhistorisk och litterär synvinkel, att dessa

ur skrifter finns tillgängliga översättning nutida svenska.

i en Något behov att redovisa särmeningar i fråga om skriftgrup-

av

ställning eller enskildheter i översättningen har inte förelepens gat.

Bibelkommissionen överlämnar härmed sin utgåva Tillägg till Gamla testamentet. De apoeryfa eller deuteroeanoniska skrifterna.

Arbetet med övriga uppgifter tilldelats kommissionen

som fortsätter.

Uppsala den 2 juni 1986

Bertil Hansson

Stina Eliasson Lillemor Erlander Lars Hjertén

Harry Lindström Carl Henrik Morton H Narrowe

Martling

Birger Olsson Anders Piltz Ulf Teleman

Christer Åsberg

Herbert Nilsson

Litteraturbänvisningar

Förberedelserna till den bibelöversättningen och det pågående

nya arbetet redovisas i Nyöversattning av Nya testamentet. Behov och principer. Betänkande avgivet 1963 års bibelkommitté. SOU 1968:65, Stockholm 1968.

av Om Nya testamentet. En sammanställning av remissyttrandena över Nyöversättning av Nya testamentet SOU 1968:65. Utbildningsdepartementets stencilserie 1970:8, Stockholm 1970. Valda texter ur Nya testamentet. 1971 års sakkunniga för översättning av Nya Testamentet. Utbildningsdepartementet 1972:4, Stockholm 1972. Inför en ny bibelöversättning. Riktlinjer och förslag. Betänkande avgivet av 1971 års sakkunniga för översättning Nya testamentet.

av Utbildningsdepartementet 1972:10, Stockholm. Att översätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. Betänkande av 1971 årsbibelkommitté för Gamla testamentet. SOU 1974:33, Stockholm 1974. Nyöversättning av Gamla testamentet. Sammanställning remissytt-

av randena över betänkandet SOU 1974:33 Att översätta Gamla testamentet. Utbildningsdepartementet Ds U 1975:1, Stockholm 1975. Fyra bibelböceer. Nyöversättning av Markusevangeliet, Galaterbrevet, Hebréerbrevet, Första Johannesbrevet. LiberFörlag. Stockholm 1975. Ett folk på väg. Studiebok över Petrus första brev. Moderna läsare. Klippan 1976. Första Petrusbrevet i ny översättning bibelkom-

av missionen s. 73-85. Att översätta apokryfema. Betänkande avgivet bibelkommissionen.

av Utbildningsdepartementet Ds U 1977:3, Stockholm 1977. Fem bibelböceer. Gamla testamentet Nyöversättningar 21 psal-

av tarpsalmer, Rut, 1 Samuelsboken, Predikaren, Amos. LiberFörlag. Stockholm 1979. Bibeln. Nya testamentet. SOU 1981:56. Utbildningsdepartementet. Bibelkommissionens utgåva. LiberFörlag. Stockholm 1981. Nio bibelböcker. Gamla testamentet 2. Andra Moseboken, Andra Samuelsboken, Ester, 7 psaltarpsalmer, Klagovisorna, Daniel, Joel, Nahum och Salomos vishet översatta av bibelkommissionen. Liber- Förlag. Stockholm 1984. Direktiv 1974års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv 1976 års kommittéberâttelse U 25.

1978 års kommittéberâttelse del II, U 11.

VI

Innehåll

TILLÄGG TILL GAMLA TESTAM ENTET De apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna Inledning Tobit Tob Judit Judit

Ester enligt den grekiska textenEst Gr
Första Mackabeerboken1 Mack
Andra Mackabeerboken2 Mack
Salomos vishetVish239
Jesus Syraks vishetSyr283
Bihang A413
Bihang B419
BarukBar429
Jeremias brevjer br 445
Tillägg till DanielTill Dan 453
A Susanna455
B Den brinnande ugnen459
C Bel och ormguden464
Manasses bönMan469
FÖRKORTNINGAROCH TECKEN473
UPPSLAGSDEL477
RUBRIKREGISTER503
TEXTKRITISKA ANMÄRKNINGAR511
KARTOR531

INLEDNING

Tillägg till Gamla är skrifter från de sista

testamentet en grupp århundradena fKr. inte ingår i den hebreiska bibeln men

som

återfinns i den grekiska bibelöversättningen Septuaginta som och med eller förbehåll, räknas till GT rad

som, utan av en kristna kyrkor. Beteckningen Tillägg är här nyinförd och

avsedd kunna användas vilken uppfattning har

att oavsett man om skrifternas värde. Beteckningen apokry skrifter eller apokryfer är den traditionella inom protestantismen. Ordet apokryf betyder bokstavligen undangömd har använts med

men starkt skiftande innebörd. I detta sammanhang att skrif-

menas

inte tillmäts värde vanliga bibelböcker och terna samma som därför särställning inom bibeln eller utesluts helt. Den

ges en romersk-katolska kyrkan avvisar i likhet med de ortodoxa den-

beteckning och kallar i stället skrifterna deuterokanoniska. na Därmed de otvetydigt är kanoniska, dvs. tillhör

menas att kanon eller den kyrkligt giltiga samlingen heliga skrifter,

av

har kommit till och vunnit erkännande ett sent stadium. men

Skrifterna i Tillägg till GT är judiska, och att de utelämnats i den hebreiska bibeln beror troligen inte att den judiska skriftlärdomen misstrodde deras innehåll. Man ansåg bara att de hade skrivits efter den tid då Guds direkta uppenbarelse var avslutad. Denna gränsdragning hade emellertid inte tillämpats i Septuaginta, den grekiska översättning GT de kristna

av som använde. Det därför först när teologerna sökte sig till GT:s

var hebreiska grundtext kom att ifrågasätta tilläggens

som man plats i den kristna bibeln. Så skedde allvar under reforma-

tionstiden. Luther ställde då tilläggen i en särskild avdelning av sin bibelöversättning under apokryfer, han förkla-

namnet som rade så: Det är böcker inte räknas likvärdiga med den

som som heliga Skrift ändå är nyttiga och goda att läsa. En

men annan

reformatorerna, Calvin, negativ i sina uttalanden av var mer och betonade att ingen trosståndpunkt fick byggas vad som står i dessa skrifter. Under period slog den romersk-ka-

samma tolska kyrkan för sin del definitivt fast att de är fullvärdiga bibelböcker. Dessa ställningstaganden inverkar än i dag sät-

behandla skriftgruppen i olika kyrkor och samfund. tet att Dock råder i vår tid utbredd enighet dess historiska

en om stora och kulturella värde.

Inledning

Skriftgruppen har inte helt klara gränser. En de här medav tagna skrifterna, Manasses bön, räknas inte dit alla kyrkor. av Å andra sidan har i olika sammanhang låtit omfatman gruppen ta flera skrifter saknas här, bl.a. grekisk version Esras som en av och Nehemjas böcker och Esras uppenbarelse. Osäkerheten en i gränsdragningen hänger samman med att det finns en annan judiska skrifter härrör från ungefär period grupp som samma men som inte av någon kyrka räknas till bibeln. Dit hör t.ex. Henoksboken, De tolv patriarkernas och Moses testamenten himmelsfärd. Dessa böcker kallas i protestantisk tradition ofta

pseudepigrafer, vilket egentligen betyder de går under falskt att namn. Den romersk-katolska kyrkan använder däremot i detta

fall beteckningen apokryfer. Både denna sistnämnda skrift-

och de s.k. nytestamentliga apokryferna, grupp en grupp kristna utombibliska skrifter med Tomasnamn som t.ex. evangeliet och Petrus uppenbarelse, bör hållas isär från Tillägg

till GT.

Avgränsningen Tillägg till GT i denna översättning av motsvarar traditionen i svenska biblar med det undantaget hela att den grekiska versionen Esters bok återges, alltså inte bara de av partier som saknas i den hebreiska. I fråga gränsdragningen om mellan Baruks bok och Jeremias brev, ordningsföljden mellan tilläggen till Daniel vissa detaljer i böckernas har samt namn handskrifternas anordning förtur framför den svenska etts traditionen. Också ordnings öljden i stort är här än i en annan äldre svenska biblar. Den har till böckernas karaktär anpassats och samhörighet med olika delar GT. Först kommer sålunda av fem berättande skrifter, ordnade efter den tid till vilken hand-

lingen är förlagd. Tre dem Tobit, Judit och Ester enligt den av grekiska texten är löst förankrade i historien och har i första

hand ett uppbyggligt syfte, medan de båda återstående de två

Mackabeerböckerna är historiska krönikor i strängare mening.

Sedan följer två s.k. vishetsskrifter Salomos vishet och Jesus

Syraks vishet, därefter tre skrifter består tilläggsmatesom av rial till Jeremias och Daniels profetböcker Baruk, Jeremias brev och Tillägg till Daniel och slutligen Manasses bön, vars ställning som ovan antytts är speciell.

Tillä gens originalspråk i somliga fall grekiska, i andra var hebreis a eller arameiska; kan inte alltid avgöra vilket det man varit. Då den äldsta fullständigt bevarade versionen i samtliga

fall är grekisk och det är i grekisk form skrifterna från som början uppta its i de kristnas GT, följer denna översättning en grekisk text. Textens ursprungliga lydelse är emellertid i grun många dessa skrifter ovanligt svår fastställa. Avvikelserna av att mellan olika handskrifter är ofta Att grundtexten är stora. översatt från ett annat språk försvårar i många fall både textval

Inledning

och tolkning, framför allt ijesus Syraks vishet, hebreiska

vars originaltext delvis har återfunnits. En del upplysningar

om dessa problem lämnas i inledningarna, i noterna och i bihangen till den sistnämnda boken. Svårigheterna belyses också i någon mån de textkritiska anmärkningarna, vilkas huvudsyfte är att

av redovisa det exakta underlaget för översättningen. Det måste emellertid understrykas att informationen om oklara ställen har måst gallras långt hårdare än i 1981 års utgåva av Nya testamen-

Noterna redovisar bara ett litet urval alla de ställen där tet. av textens lydelse eller innebörd är oviss.

TOBIT

Inledning

Tobits bok handlar judisk familj, vid slutet

om en som av 700-talet f.Kr. förts i krigsfångenskap till Assyrien. Dess medlemmar olyckor och svårigheter. Den fromme Tobit

prövas av blir blind och Sara, kvinnlig släkting bor

en ung som annan

förföljs svartsjuk demon gång gång dödar ort, av en som hennes nyblivna äkta män. Räddningen kommer från Gud

ge-

ängeln Rafael. Han uppträder okänd i mänsklig gestalt, nom blir Vägvisare Tobits Tobias och leder honom till Saras

son hem. Demonen fördrivs, Tobias och Sara blir lyckligt gifta, och när Tobias återvänder hem med sin hustru får den blinde Tobit sin tillbaka. Innebörden det hela är klar: from männi-

syn av en ska kan vänta sig hjälp från Gud, också då hon blir prövad.

Den sinnrikt hopflätade handlingen förmedlar dock inte

en-

bokens huvudsyften. bön och lovsång understrysam Inslag av ker författarens religiösa budskap och konkretiserar hans skildring huvudpersonernas fromhet. Aldre familjemed-

av varma lemmar flera ställen råd och förmaningar till yngre, och i

ger ett avsnitt där Tobit tar avsked Tobias kap. 4 sväller dessa

av råd ut till hel liten katekes, har tydliga likheter med

en som Jesus Syraks vishet. Handlingen illustrerar viktiga unkter dessa levnadsregler, t.ex. i fråga rättvisa, givmildfietoch

om plikter inom familjelivet. Boken blir därmed en blandform av två slags skrifter förekommer i GT och dess tillägg: de

som uppbyggliga berättelserna och ordspråkssamlingarna. Sedan

gammalt har den också anförts som exempel att pedagogisk diktning har hemortsrätt i bibliska sammanhang.

Författaren, som är okänd för oss, har hämtat material till sin skildring från olika håll. Bakgrundssituationens konturer följer GT:s historiska böcker, handlingens huvuddrag erinrar

men

folkliga berättartraditioner. En bifigur vid Ahikar hör om namn hemma i vitt förgrenad krets sägner om en vis assyrisk

en av minister och hans ondskefulle släkting. Det är vidare tänkbart att författaren haft anknytning till den judiska släkt, de s.k. tobiaderna, skymtar i 1 Mack 5:13 och 2 Mack 12:17 och

som velat förmedla traditioner dess förfäder. Enligt

om en annan

Tobit

uppfattning bör Tobit symbol för hela den snarare ses som landsflyktiga delen det judiska folket med dess prövningar av och förtröstan.

Ett viktigt motiv i boken är kravet familjesammanhåll-

ning, tillspetsat därhän helst bör gifta sig med nära att man en släkting. Denna uppfattning kan ha varit vanlig i de kolonier av judar som i främmande länder ansträngde sig att vara trogna mot sitt Boken i varje fall värdegemensamma ursprung. ger fulla belysande exempel tänkesätt och livsvillkor i sådana

kretsar.

Det är då inte 700- eller 600-talets judar i första hand man skall tänka på. Bokens språk och innehåll liksom de förebilder

den visar spår klargör den har skrivits långt efter denna av att epok. Att närmare bestämma tillkomsttiden är svårt, och

mycket tyder att berättelsen har vuxit fram under lån en period. Likheterna med Jesus Syraks vishet och de förhållanden

som förutsätts där kommer många forskare datera skriften att till 200 f.Kr. Andra den också visar spår mackaca anser att av beertidens förföljelser jfr förbudet begrava avrättade mot att judar, 1:17 ff; 2:3 ff., med 2 Mack 9:15. Den slutliga redige-

ringen kan i så fall inte ha gjorts tidigare före mitten än strax av 100-talet f.Kr.

Boken skrevs sannolikt arameiska, den äldsta men textform som i dag finns tillgänglig är grekisk. Denna grekiska text finns i en längre och kortare version, och inte säkert en man vet vilken är ursprungli Här liksom i flertalet nutida som översättningar återges den längre. Översättningar från 1900-talets förra hälft följde i allmänhet den kortare, medan äldre

biblar utgick från ännu latinsk, textform. Vid jämföen annan, relser mellan olika biblar finner därför ovanligt olikman stora heter just i Tobits bok.

Tobit

Detta är berättelsen Tobit, till Tobiel, till Hana- 1 om son son niel, till Aduel, till Gabael, till Rafael, till son son son son Reguel, jahasiels släkt och Naftalis zPå den assyriske av stam. kungen Salmanassars tid fördes han bort krigsfånge från som Tishbe, ligger söder Naftalis Kedesh i övre Galileen, som om ovanför Hasor och på andra sidan vägen mot väster, norr om om Peor.

Tobits

fromvet

3jag, Tobit, har följt sanningens väg och gjort rättfärdiga gärningar i hela mitt liv. Jag har alltid utövat välgörenhet mot mina bröder och landsmän hade fått i fångenskap till Nineve i som Assyrien liksom jag själv. När jag och levde i min var ung hembygd i Israels land, hade hela min fader Naftalis stam avfallit från Davids kungahus och från Jerusalem, den stad som valts ut bland alla Israels stammar till offerplats för alla stam-

1:2 Salmanassarstid SalmanassarV avAssyrien 727-722 f.Kr. inledde de operationersomåretefter hansdöd medförde det nordisraelitiska rikets slutliga fall jfr 2 Kung 17; 18:9. En hans efterträdare Sanherib av var 705-681, somdock inte var hansson jfr v. 15; författaren behandlar den historiskaramenmedstor frihet. i Tisbbe Platsenär okänd, liksom Peer, men de andraortsangivelserna visarklart desstänkta läge,ca2mil norr om Gennesaretsjön.Med vägen mot västermenaskanskedens.k. HavsvägenJ 9:1, ledde es som genom dennatrakt från Damaskustill medelhavskusten. 1:3 jag, Tobit Berättelsenbörjar i jag-form, från och med3:17 talar men författaren om Tobit i tredje person. 1:4 avfallit. offrade Då de nordisraelitiskastammarnagjorde sig själv- . . ständiga år 922 f.Kr., sökte deras nye kung Jerobeam markera sitt oberoendegenomatt inrätta kultplatser bl.a. i Danvid rikets nordgräns. Se Kung1 12.

1:1 1Mos46:24 1:4 1Kung 12:191 Kung 6-8 1:2 2 Kung 17:3-6; 18:9-12

1 Tobit

marna och där templet, Guds den Högstes boning, blivit byggt

och helgat för att bestå i alla tider. 5Alla mina bröder, hela min

fader Naftalis offrade tjurkalven i Dan kung stam, som Jerobeam Israel hade låtit göra; de offrade alla berg i av Galileen. Jag den ende alltid till Jerusalem vid var som reste högtiderna enligt skriftens eviga påbud för hela Israel. Jag

begav mig till Jerusalem med det första den skörden, av nya med tiondet boskapen och den första ullen från fåren. 7Allt av detta överlämnade jag till prästerna Arons ätt offergåva, av som och jag det första tiondet säd, vin och olja, granatäpplen, gav av fikon och andra frukter leviterna tjänstgjorde iJerusasom lem. Det andra tiondet räknade jag i under de om pengar sex åren, och jag reste varje år till Jerusalem för förbruka det. att J också till de föräldralösa, änkorna och proselyterna, de ag gav som hade upptagits i Israels folk: när jag kom med tiondet det

tredje året, jag det till dem, och måltid enligt gav en bestämmelserna detta i Moses lag och enligt de bud om som hade inpräntats i mig av Debora, min farfar Hananiels mor. Min far hade nämligen dött och lämnat mig föräldralös.

9När jag hade blivit jag hustru, Hanna, min vuxen, tog en ur egen släkt. Med henne fick jag jag en son, som gav namnet Tobias.

När jag fördes bort till Assyrien krigsfånge, kom jag som till Nineve. Alla mina bröder och landsmän samma mat som

1:6 restetill Jerusalem Plikten att fira de storahögtidernai tempelstaden inskärps i 5 Mos 16:5 16. Bestämmelsernaom gåvorna den av nya skördenfinns bl.a. i 5Mos 26. 1:7 detförsta tiondet Det andra Här förutsätts detaljer är . . . ett systemvars kända från rabbinsk judendom i betydligt senaretid. För att kunna tillämpa allaGT:s olika bestämmelseri 3Mos27; 4 Mos 18; 5Mos 14; 26 räknademan med två tionden. Det första tillföll leviterna. Det andra skulleman föra till Jerusalemoch själv förbruka där, menvart tredje år v. 8 skulle de fattiga det, eller närmarebestämttvå gångerunder en sexårsperiod,desexåren. Mellan varje sexårsperiodinföll sabbatsår, ett då jorden vilade ochvar fri från utskylder 2 Mos 23:10f.. 1:8 min farfar Hananielsmor Annan läsartäv. min far Tobiels mor.

1Kung 12:28-30 1:8 5 Mos 14:28 26:12 2M0s 23:14-17;34:234Mos 1:9 4 Mos 36:6-9; Tob 4:12; 6:16, 18:12f.; 5 Mos 12:11f.; 18:4 18; 7:11 1:7 3Mos27:30-33;4Mos18:21;5 Mos 14:22-27

Tobit 1 :20

hedningarna, men jag själv aktade mig för äta hedningar-

att

Då hade min Gud i tankarna, lät nas mat. jag samvetsgrant den Högste mitt sätt och mitt behaga Salmanassar. Jag fick

yttre köpa allt vad han behövde, och så länge han levde reste jag till Medien för göra uppköp honom. I Medien lämnade

att jag några penningpåsar i förvar hos Gabael, bror till Gabri.

en De innehöll sammanlagt tio talenter silver. Men när Salma-

dog och hans Sanherib efterträdde honom kung, nassar son som

det oroligheter i Medien, så att jag inte längre kunde göra

blev

några di-tiw

resor

Medan Salmanassar levde utövade jag alltid välgörenhet

mina bröder och landsmän. Jag lät de hungriga min mot

och de nakna kläder, och jag såg någon mitt folk mat om av ligga död utanför Nineves stadsmur, begravde jag honom. Nu begravde jag också dem Sanherib lät döda sedan han

som måst bryta och fly från Judeen den gången då himlens

upp konung dömde honom för hädelserna han hade uttalat. Då dödade han nämligen många israeliter i sitt raseri; jag gömde undan deras kroppar och begravde dem, och när Sanherib lät söka efter dem, fann dem inte. Men Nineves

man en av invånare gick till kungen och avslöjade att det jag i

var som hemlighet begravde de döda. När jag fick veta att jag hade blivit angiven för kungen och sökte efter mig för att döda

att man mig, blev jag rädd och mig därifrån. Allt vad jag ägde

gav av berövades mig och i beslag kungen ingenting blev

togs av kvar åt mig min hustru Hanna och min Tobias.

utom son

1:11 aktademigför att ätahedningarnasmat Fleraskrifter frånsammaepok

vittnar om judarnassträvanatt trots omgivningenstryck varanoggranna

medden rituella renheten SeDan 1:8ff. Judit; 12:2;Est Gr Cz28. 1:17begravdejag honom Att ligga obegravduppfattadessomen olycka och

vanäraför den döde; han fick inte enslämnassåöver natten 5 Mos

21:23. Tobit är alltså barmhärtig mot de döda liksom han hjälper de

levande. 1:18sedanban måstbryta uppochj7y Uppgifterna om Sanheribsnederlagi

Jerusalemoch därpåföljande död v. 21 motsvarar2 Kung 19. Hämn

deaktionen mot de nordisraelitiska krigsfångarnai Nineve nämnsdär-

emotinte i någonannanskrift.

1:11 Dan 1:8; Judit 12:2; Est Gr 1:18 2 Kung 18:35;19:35 2 Krön

C:28 32:21; Jes 37:36 1 Mack 1:131 Mos 39:4;41:39 Dan 2:48 7:41; 2 Mack 8:19; 15:22;Syr

1:14T0b4:20;5:3;9:2 48:18-21 1:17]es 58:7;Hes 18:7;Tob 4:16

Syr 7:33;Matt 25:35

1;21 Tobit

Men innan 40 dagar hade gått blev kungen mördad två

av av sina söner. De flydde till Araratbergen, och hans Assarhad-

son don blev kung efter honom. Han Ahikar, min bror Ha-

satte naels son, att sköta hela rikets finanser, och han fick

ansvaret för hela förvaltningen. Då talade Ahikar väl för mig, och jag fick komma tillbaka till Nineve. Redan när Sanherib regerade i Assyrien hade Ahikar varit överste munskänk, sigillbevarare, kansler och skattmästare, och Assarhaddon honom ämbe-

gav tena tillbaka. Han min brorson, min nära släkting.

var

Tobits olyckor

Under Assarhaddons regering återvände jag alltså hem och fick tillbaka min hustru Hanna och min Tobias. När skulle

son fira pingst, den fest kallas veckohögtiden, gjordes fest-

som en måltid i ordning mig, och jag slog mig för äta. zBordet

ner att sattes fram för mig, när jag såg de många rätterna, sade jag

men till min Tobias: Gå min pojke, och du kan hitta

son ut, se om någon fattig med det rätta sinnelaget bland våra bröder

man som är fångar här i Nineve. Ta med honom hit, så att han får äta tillsammans med mig. Jag skall vänta dig, tills du kommer tillbaka

3Tobias gick för leta rätt någon fattig broder till

att oss

kom tillbaka och sade: Pad Ja, min pojke, svarade men jag, och han fortsatte: Far, vårt folk har blivit

en man av mördad och ligger slängd på han blev där alldeles

torget, strypt nyss. Jag for gick från måltiden ha smakat

upp, utan att den och hämtade den döde från den öppna platsen. Jag lade honom i ett skjul i väntan på solen skulle så jag

att ner, att

1:21Akicar. fick ansvaretför hela förvaltningen Författaren flätar hår

..

sammansin berättelsemedenvida spridd legend, han kort återgeri

som

1410 2:4 solenskulle gå ner Helgdagenslutadevid solnedgången.Dessförinnan

måsteden fromme undvika arbete gravgråvning.

ett som

1:212 Kung 19:37; 2 Krön 32:21; 2:2 Luk 14:13

Jes 37:38 2:1 2 Mos 23:16; 34:22; 2 Mack

12:31

Tobit 2:13

kunde begrava honom. 5Så gick jag hem igen, badade mig och med och jag tänkte de 0rd profeten min mat sorg, som Amos uttalade Betel: om Em fester skall vändas i sorg och alla sånger i klagan. era 7Och jag grät. När solen hade gått gick jag ut och grävde en grav, ner, där jag lade den döde. Mina skrattade mig och sade: grannar Ar han inte rädd längre Han har redan fått fly en gång och förlorat allt han ägde, när han efterspanad och skulle dödas var för sak, och är han i gång igen med att begrava de samma nu döda 9På badade jag-mig igen, gick ut gården och lade natten mig intill gårdsmuren. Eftersom det hett, hade jag att sova var ingenting över huvudet. 1°Men jag visste inte att det höll till ovanför mig; deras spillning fastnade i sparvar 1muren varma ögonen mig, så det bildades vita hinnor. jag gick till att hjälp, de behandlade mig med sina läkare för att men mer salvor, desto försämrades min de vita hinnorna, tills mer syn av jag blev helt blind. I fyra års tid var jag utan syn, och alla mina landsmän ledsna för min skull. Ahikar försörjde mig i två var år, sedan måste han till Elam. men resa Vid den tiden hade min hustru Hanna börjat tjäna pengar bereda ull och väva, kvinnor brukar göra, och hon att som försörjde mig sina inkomster. Hon fick ullen skickad till sig och vävde betalning. Den sjunde dystros skar hon ner mot väv och skickade den till beställarna. De betalade henne hela en lönen henne dessutom killing hem. När hon men gav en att ta

2:5 badade mig En reningsrit efter beröringen med en död. Enligt v. 9 upprepade Tobit den sedan han nytt rört liket vid begravningen. Förhållandet mellan dennaskildring och bestämmelsernai 4Mos 19:11 äroklart. 2:10 vita hinner Det kan inte avgöras författaren syftar någon beom stämdögonsjukdom. I vår tid användsgrundtextensord som fackterm för svårgrumling hornhinnan, leukem. Sevidarenot till 11:11. en av 2:10 Elam Området Persiskavikens innerstadel. norr om 2:12 dystros SeMånad.

2:5 4Mos 19111-13 2:6 Am 8:10; 1Mack 1:39

2:14 Tobit

korn hem till mig, började den bråka. Då ropade jag Hanna och sade: Var kommer getkräket ifrån Den är väl inte stulen Ge tillbaka den till ägarna, får inte äta något är stulet. som Hon svarade hon hade fått den till skänks utöver lönen, att men jag trodde henne inte utan sade henne lämna tillbaka att den till ägarna, och jag rodnade skam över vad hon hade av gjort. Då sade hon till mig: Vad har du fått för all din välgörenhet Vad har du för din rättfärdighet vad det Nu ser man var värt Jag blev djupt bedrövad och brast i suckar och gråt. Jag ut gick ut på gården och bad under suckar:

ZRättfärdig är du, Herre,

alla dina handlingar är rättfärdiga,

i allt vad du gör är du barmhärtig och sannfärdig, din dom är alltid rättvis. 3Tänk mig, Herre, vänd din blick till mig, nu straffa mig inte för mina synder och felsteg, och inte heller för mina fäders. De syndade mot dig och lydde inte dina bud;

då prisgav du plundring, fångenskap och död

oss och gjorde till åtlöje, till visa och ordspråk oss en ett bland alla de folk du fördrev till. som oss 5De många straff du låtit drabba mig nu är rättvisa domar över mina och mina förfäders synder, ty har inte hållit dina bud och inte levat svekfritt inför dig. Gör med mig du vill, nu som befall att min ande ifrån mig, tas så att jag får lämna jordens och själv bli jord. yta

2:14Nu ser man vad detvar värt Hanna uppfattar Tobits olyckor som ett tecken Guds vrede: de visar hans fromhet otillräcklig eller att var värdelös. Liksom Jobs hustru Job 2:9 representerarhon tvivlarna, som förgävessöker rubba den frommes tro Guds rättfärdighet jfr 3:2. 3:1 jag. bad undersuckar Det är typiskt för periodensjudiska berättar . . konst att huvudpersonernasböner återgesutförligt, ibland komsom en plettering av äldre och denna punkt knappareskildringar. Jfr t.ex. Judit Est Gr C; Till Dan B.

2:13 Mos5 22:1 3:3 Ps25:7; 79:8 2:14Job 2:9; Tob 1:3 3:4 5 Mos28:15-68 3:2 5 Mos 32:4; Ps 119:137;Vish 12:15;Till Dan 13:4

.14

Tobit 3 :11

Ty det är bättre dö än att leva när jag fått höra dessa lögnaktiga skymford och är fylld djup bedrövelse. av Herre, befall jag får lämna detta elände, att låt mig till mitt eviga hem, och vänd inte bort ditt ansikte från mig, Herre. Ty det är bättre dö och slippa skymford att än leva i så stort elände. att

Saras olyckor

7Samma dag inträffade det också Sara, dotter till Raguel i att Ekbatana i Medien, blev skymfad sin fars tjänsteav en av flickor. Hon hade nämligen blivit bortgift sju gånger, den men onde demonen Asmodaios hade dödat alla männen, innan de varit tillsammans med henne så det är bestämt för kvinnorsom Tjänsteflickan sade till henne: Det är du själv kväver na. som dina män Du har redan blivit bortgift med sju män, ingen men dem har du haft någon glädje Varför skall du slå bara av av. oss för dina män har dött Ge dig i väg till dem Måtte vi slippa att någonsin eller dotter till dig att se en son Då blev Sara djupt bedrövad och brast i gråt, och hon gick på övervåningen i sin fars hus för att hänga sig. Men hon upp besinnade sig och sade: Tänk de skymfar min far och säger om till honom: Du hade denna enda kära dotter, och hon blev så olycklig hon gick och hängde sig. Då blir jag orsak till att att min far åldras och dör i Det är bättre att jag inte hänger sorg. mig ber till Herren jag får dö och slipper leva och höra utan att fler skymfordf. Hon gick genast fram till fönstret, lyfte sina händer och bad:

3:7 Ekbatana i Medien motsvararHamadan det nutidai Iran. 3:8 Asmodaios Namnet ärenligt somligaforskareett lån från persiskmytologi, enligt andraenombildning avdet bibliska uttrycket Förgöraren se t.ex. 2 Mos 12:23. I senaretiders demontro uppträder Asmodaios likhär skadegörarei det äktenskapligasamlivet. som som 3:11 Hon gick... fram till fönstret Den som bad vände sig mot himlen, i dettafall kanskeocksåmot Jerusalemjfr Dan 6:10.

3:6 1Kung 19:4;]on 4:3; Tob 3:10 3:7 Tob 6:11, 14;7:11; 8:3 Pred 12:5 3:11 Dan6:10

i 3:12 Tobit

Välsignad är du, barmhärtige Gud, välsignat ditt namn för evigt. Må alla dina verk prisa dig i evighet Jag lyfter mitt ansikte och mina blickar dig. mot Befall jag får lämna jorden och slipper fler skymford. att Härskareñ du ingen har besudlat mig, vet att man jag har varken fläckar mitt eller min fars i namn häri fångenskapens land. Jag är min fars enda barn, han har ingen kan ärva honom mer som och ingen släkting eller anförvant kan äkta mig som och jag borde mig åt. som spara Sju män har jag redan mist: varför skulle jag leva längre Men du inte vill låta mig dö, om då i nåd till mig och visa mig barmhärtighet, se så att jag slipper höra fler skymford.

Ängeln Rafael Sands ut

I och ögonblick nådde bådas böner fram till Guds ett samma härlighet, och Rafael sändes för dem bot: Tobit ut att ge att befria hans ögon från de vita hinnorna, så han åter genom att skulle se Guds ljus, och Sara, Raguels dotter, genom att ge henne till hustru Tobias, Tobits och befria henne från son, den onde demonen Asmodaios. Tobias hade nämligen företrädesrätt till Sara framför alla andra kunde vilja äkta henne. som I ögonblick Tobit återvände in i sitt hus från samma som gården, gick Sara, Raguels dotter, från övervåningen. ner

3:15ingensläkting.. somjag bordesparamig år Tobits bok tycks förutsät- . ta att man skulle gifta sig med närmasttänkbara släkting utanför den krets som utesluts incestförbuden i 3 Mos 18.Jfr 1:9; 4:12; 6:12 av med not. 3:17Rafael enligt gammaljudisk de högstaänglarna.Namnet var tro en av betyder Gud botar och gerhär frän början enantydanomvilken roll ängeln kommer att spelai berättelsen.

3:15 M054 36:5-9 3:17Tob 5:4; 12:14 3:16 Dan 9:20

Tobit 4:10

Tobit förmanar Tobias

Samma dag erinrade sig Tobit han hade lämnat i

pengarna som förvar hos Gabael i Rages i Medien, zoch han tänkte: När jag

har bett dö, borde jag då inte kalla min Tobias nu att son och berätta för honom de där innan jag dör

om pengarna 3Han kallade alltså på sin När han kom, sade Tobit till

son. honom: Min pojke ja, far, svarade han, och Tobit

fortsatte: Ge mig hederlig begravning. Visa din akt-

en mor ning och överge henne inte så länge hon lever. Var henne till lags och vålla henne inte något du gör. Mitt

sorg genom som barn, kom ihåg alla faror hon utsatte sig för att bära

som genom dig i sin kropp. Och när hon dör, skall du begrava henne vid min sida i samma grav.

STänk Herren hela ditt liv, mitt barn, akta dig för att synda och överträda hans bud. Gör rättfärdiga gärningar så länge du lever, och inte å orätta vägar, ty år du hederlig får du framgång i allt du gör. alla lever rättfärdigt 7skall du

som

allmosor vad du har. Vänd dig aldrig bort från den fattige, ge av så kommer inte Gud vända sig från dig. Ge efter dina

att tillgångar, mitt barn: äger du mycket, så använd det för att hjälpa, äger du litet, så hjälp med det du har. Och oroa dig inte, mitt barn, när du din allmosa; gdu samlar skatt dig för

ger en nödens dag, 1°ty allmosor räddar från döden och gör att du

4:1 Rage: låg närheteni avdet nuvarandeTeheran. Troligen avsessamma

platsmedRagaui Judit 1:5, 15. 4:2 innan jag dör För den fromme Tobit är det självklart att bönen får

verkan: har han bett om att dö, kommer det ocksåatt så. 4:3 Tobitfortsatte Det följande stycket, utformat somett andligt testamen-

tefrån far till sonjfr 14:3ff, sammanfattardenmoraliskaundervisning

författaren vill med sin bok. I 15 uttrycks den koncentrerat

som ge v.

genomen variant avden s.k. gyllene regeln. Därutöver betonasframför

allt, liksom självai berättelsen,hjälpsamhetenmot behövandeoch lojali-

teten mot familj och släkt. Likheten ärtydlig med störrevishetsskrifter

som Ords och Syr, där lärjungen också tilltalas med min son eller

mitt barn. 4:7 skall du allmosor I den äldstagrekiskahandskriften saknasverserna

ge

7-18. Texten ärfullständigt bevaradi grekiskhandskrift och deni

en sen

gamlalatinskaöversättningen.

4:1 Tob 1:14 4:6 Ords 3:27;Syr 4:1-6; Luk

4:3 Tob 14:1 2 Mos 20:12; Syr 6:30

3:1-16 4:8 Syr 14:13;35:12

4:4 Syr 7:27Tob 14:10 4:9 f.Syr3:30+

4:1 1 Tobit

slipper in i mörkret. De är gåvor alltid givarna som gagnar inför den Högste.

Akta dig för otukt alla slag, mitt barn, och framför allt: av ta dig en hustru från din släkt. Välj inte främmande egen en kvinna, inte tillhör dina fäders är profeters en som stam, ty söner, i sanning söner till profeter. Noa den förste var profeten, sedan kom Abraham, Isak och Jakob, våra urtida

fäder. Korn ihåg, mitt barn, alla dessa hustrur från sin att tog egen släkt; så de också välsignelse sina barn, och vann genom deras efterkommande skall ärva landet. Var alltså dina bröder

tillgiven, mitt barn, och tyck inte du är förmer än ditt folks att döttrar, så du försmår dem, högmod leder till olycka och att ty

otrygghet, och oduglighet kommer fattigdom och elände;

av

odugligheten är hungerns

mor. Den arbetar hos dig skall du alltid lön som ge samma dag. Håll inte inne någons lön över så kommer inte heller din natten, lön att hållas inne, du uppriktigt tjänar Gud. Ge akt

om dig

själv, mitt barn, vad du än företar dig, och visa dig väluppfost-

rad du än kommer. Gör inte någon det du själv vart mot avskyr. Låt aldrig det onda slå följe med dig på vägen. Dela

ditt bröd med de hungriga och dina kläder med de nakna. Ge

bort allt du kan mitt barn, och följ inte din allmosa med avvara, missunnsamma blickar. Slösa med det du har mat och vin av vid de rättfärdigas och låt inte syndarna det. Be gravar, om råd från alla är kloka, håll dig inte för god för det, alla som ty råd är till nytta. Prisa alltid Gud, be honom han leder dig att rätt och gör ditt liv lyckligt och alla dina tankar kloka. Ty andra

folk har inte kloka tankar, de är gåva Herren själv; en av vem han vill upphöjer han, och han vill sänder han i

vem längst ner

4:12 alla dessatoghustrurfrin sin släkt Att Abraham, IsakochJakob egen gifte sig med närasläktingar sägsi 1 Mos 20:12; 24; 28:2. Sammaslags uppgifter om Noa finns i gammaljudisk tradition, där det också förekommer att han kallasprofet. 4:15 Låt aldrig det onda slå följe med dig Annan läsart: Drick dig inte berusad vin, och låt inte slåfölje med dig. ruset 4:17 mat ochvin vid de rättfärdigas Jfr Syr 7:33med gravar not.

4:11 Heb 13:16 4:15 Matt 7:12+ 4:12 Tob 1:9+ 4:17Jer 16:5-7; Hes 24:16 Tob 4:13 Ords 16:18 1:17+ 4:14 3 Mos 19:13; 5 Mos 24141.; 4:18 Ords 12:15 Jer 22:13; Mal 3:5; Syr 34:27; 4:19 5 Mos 32:39; 1 Sam2:6 Ps Jak 5:4 75:8;Vish 16:13;Tob 13:2

Tobit 5

dödsriket. Kom ihåg dessa förmaningar, mitt barn, och låt nu

dem aldrig utplånas ditt hjärta.

ur Och min pojke, vill jag tala för dig jag har nu, om att lämnat tio talenter silver i förvar hos Gabael, Gabris i son, Rages i Medien. Oroa dig inte har blivit fattiga; du över att äger en stor rikedom, du är gudfruktig och undviker all om synd och gör det är gott inför Herren, din Gud. som

Tobias förbereds

resa

Tobias svarade sin far Tobit: Jag skall följa alla dina förma-

ningar, far. zMen hur skall jag kunna Gabael pengarna av Han känner inte mig och jag inte honom. Vad skall jag ge honom för bevis så att han känner igen mig och tror mig och ger mig pengarna Och jag känner inte vägarna till Medien, så hur

skall jag kunna resa dit JDå svarade Tobit sin Han son: gav mig ett kvitto, och jag honom dokument jag delade gav ett som i två delar, den behöll jag, den andra lämnade en oss var: ena jag tillsammans med Det är tjugo år sedan jag pengarna. nu

deponerade dessa Leta pålitlig kan

pengar. nu upp en man som bli din reskamrat och betalar lön, och hämta så som pengarna hos Gabael medan jag ännu är i livet.

Tobias gick för leta reskamrat till Medien, ut att upp en som var förtrogen med vägen dit. När han kom stod ängeln ut, Rafael där framför honom, han förstod inte det men att var en ängel från Gud. 5Var kommer du ifrån frågade han. Rafael

svarade: Jag är israelit, dina bröder, och jag har kommit en av hit för att söka arbete. Känner du vägen till Medien frågade Tobias då. Han svarade: ]a, jag har ofta varit där, jag

är erfaren och känner till alla vägarna. Det är åtskilliga gånger

jag har gjort till Medien, och då har jag bott hos vår resan broder Gabael, bor i Rages i Medien. Från Ekbatana är det som två fulla dagsresor till Rages den staden ligger i bergen - uppe

5:3 ett dokumentsomjag delade Det tudeladedokumentetskulle extra ge säkerhetvid sidanavkvittot: densomville lyfta måstelegitimepengarna rasiggenomatt visaupp enhalvasompassadetill den kvarlämnade. 5:6 tvåfulla dagsresor Avståndetär i självaverket 30mil och i ca anges en antik skildring som tio dagsmarscher.Geografiskauppgifter tycks liksomhistoriska ha behandlatsfritt avförfattaren.

4:20Tob 1:14+ 5:4 Tob 3;17+ .

5:7 Tobit

och Ekbatana mitt slätten. 7Då sade Tobias: Vänta mig, medan jag går in och berättar för min far. Jag behöver dig som reskamrat, och jag skall betala dig för det. Jag stannar

här, svarade Rafael, dröj bara inte för länge.

9Tobias gick in och berättade för sin far: J har funnit

ag en

är israelit, våra bröder. Tobit svarade: Be man som en av honom stiga in, jag kan reda vad han tillhör för

så att ta familj och och han kan bli pålitlig reskamrat till dig,

stam om en min pojke. Tobias gick och kallade honom. Min far

ut ber dig stiga in, sade han. Rafael kom in, Tobit hälsade honom först, och han svarade: Lycka och glädje önskar jag dig. Då sade Tobit: Vad har jag för lycka kvar att glädjas åt Jag är blind och kan inte himlens ljus, jag ligger i mörkret som de

se döda aldrig får skymta ljuset. Fastän jag lever är jag

som mer bland de döda, jag hör människorna tala dem inte.

men ser Rafael svarade: Fatta mod, hos Gud finns hjälp för dig, och den kommer Så fatta mod. Tobit sade till honom: Min

snart.

Tobias vill till Medien. Kan du följa med honom och son resa

hans Vägvisare Jag skall betala dig för det, broder. Han vara svarade: Jag kan följa med honom, jag känner alla vägarna. Jag har ofta gjort till Medien och färdats över alla berg och

resan slätter där, och jag är förtrogen med alla vägarna i landet.

Tobit sade: Broder, vilken släkt tillhör du, och vilken stam Låt mig det, broder. 2Vad har du för glädje

veta -

min och släkt frågade den andre. Ar det min stam av stam och släkt eller mina tjänster du vill ha Men Tobit svarade honom: Jag vill ha klart besked du är och vad du

om vems son heter. Då sade ängeln: Jag är Asarja, till den gamle

son Hananja, broder till dig. Jag hälsar dig hjärtligt

en välkommen, broder, sade Tobit. Ta inte illa att jag ville

upp

klart besked din släkt. Du är verkligen broder, fin

om en av och god familj. Jag kände Hananja och Natanja, den gamle Shemajas båda söner. De brukade göra sällskap med mig till Jerusalem för fira gudstjänst där, och de lät sig aldrig föras

att vilse. Dessa män är våra bröder, och du är god härkomst.

av Välkommen skall du Han fortsatte: J skall dig

vara. ag ge en drachma dagen i lön och uppehälle jag min

om samma som ger

Följ bara med min jag skall dig än din son. nu son, ge mer

5:13Asarja. Hananja Namnen betyder Herren hjälper och Herren är

. .

barmhärtig. De geralltsåenantydanom vemTobit har att göramed.

5:15drachma SeMynt och vikt.

Tobit 6:2

lön. Ängeln svarade: Jag skall följa med honom. Var inte

orolig, kommer tillbaka till dig välbehållna, likadana som när

far härifrån. Det är ingen farlig resa. Då sade Tobit: jag önskar dig lycka färden, broder Sedan kallade han sin

och sade till honom: Min pojke, gör i ordning vad du son behöver för och dig så i väg tillsammans med din

resan, ge broder. Må himlens Gud hjälpa ända fram och låta mig

er er tillbaka välbehållna. Må hans ängel med och skydda

er vägen.

Tobias gjorde sig i ordning för färden. När han skulle sig i

ge väg kysste han sin far och sin och Tobit önskade honom

mor, lycklig Men hans började gråta och sade till Tobit:

resa. mor Varför har du skickat i väg min pojke Ar inte han den käpp har till stöd så länge han går och in här hos oss Riskera

ut inte det har för de där skull, de får bli ett billigt

pengarnas pris för vårt barn. Det Herren har leva räcker

gett oss att av till för oss. Han svarade: Oroa dig inte. Vår pojke kommer att återvända till välbehållen, likadan när han far. Det

oss som skall du med Ögon den dag han kommer välbehållen

se egna hem till dig. Oroa dig inte, inte ängslig för deras skull, min

var

En god ängel skall vid hans sida, kommer syster. resan att

lyckligt, och han skall komma välbehållen tillbaka. lDå slutade hon gråta.

Den stora

fisken

zTobias sig i väg med ängeln i sällskap, och hunden

gav sprang efter honom och följde dem bit vägen. Såfärdades de båda

en tillsammans. När mörkret föll den första kvällen, slog de läger

5:17 Må ban: ängelgå med Fleragångerskaparförfattaren effekter vill

som

visa hur nära bönhörelsen kan varautan att det. Här står

man anar en

ängelredanvid Tobias sidasomuppfyllelseavTobits önskan. 5:21min syster Släktskapsordsom far, mor, bror och systeranvändsofta

med utvidgad innebörd i Tob, så att de kan syfta landsmän eller

avlägsnaresläktingarlika väl som näraanhöriga.Mestpåfallandeär

att

äktamänkallarsinahustrur för systrar,samtidigtsomkvinnliga släkting-

ar i allmänhetkan kallassåjfr 6:18;7:11. 6:2 bunden... följde demen bit Annan möjlig översättning:hunden

. .

följde med dem; 11:4med not. Notiserna i Tob om enhund som

-

sällskapsdjur saknar paralleller i GT, där hundar nästan uteslutande

nämnsi osympatiskasammanhang.

5:171 Mos24:40

6:3 Tobit

,

vid floden Tigris. 3Ynglingen gick för tvätta fötterna i

ner att floden. Då stack stor fisk vattnet och skulle sluka

en upp ur hans fot. Han skrek till, men ängeln sade: Fånga fisken och häll fast den. Ynglingen fångade fisken och drog den på

upp land. Skär fisken, sade ängeln, och ut gallan, hjärtat

upp ta och levern. Kasta bort de andra inälvorna, gallan,

men spara hjärtat och levern, de kan användas läkemedel. Yng-

ty som lingen skar fisken och tog gallan, hjärtat och levern.

upp vara Sedan stekte de en del fisken och tog med sig vägen; resten

av saltade de och lämnade kvar.

De färdades vidare tillsammans och närmade sig Medien 7Då frågade Tobias ängeln: Asarja, min broder, vad är det för läkemedel finns i fiskens hjärta och lever och i gallan

som Han svarade: Fiskens

hjärta och lever kan du bränna när en

eller kvinna hemsöks demon eller ond ande; då man av en en försvinner alla hemsökelser från den människan, så att hon för all framtid är fri från dem. 9Gallan kan du smörja i ögonen på

människa har fått vita hinnor; blås sedan dem, så blir en som ögonen friska.

berättar Sara

Rafael om

1°När han hade kommit in i Medien och redan närmade sig Ekbatana, sade Rafael: Tobias, min broder. a,

- svarade han, och ängeln fortsatte: I natt skall bo hos Raguel. Han är din släkting, och han har dotter heter Sara. Utom

en som henne har han varken eller dotter, och du är den står

son som närmast till alla att äkta henne, liksom du har rätt att ärva

av hennes fars egendom. Flickan är förståndig och duktig och mycket vacker. Fadern är djupt fäst vid henne och ger henne allt han har. Det är din rättighet att ärva hennes far, och det tillkommer dig att henne till hustru. Hör mig, broder: jag

6:9 Gallan kan du smörjai ögonen Jfr 11:11mednot.

6:12 du är densomstår närmasttill I Moseböckernafinns ingen klar mot-

svarighettill den strängaregleringav giftermål som förutsätts här, inte

heller till talet om dödsstraff i v. 13.Troligen har man vidareutvecklat

och skärptvissareglersomskulle förhindra att enfamilj dog ut ellerfick

sin egendomÖverfördtill andrastammar; se4 Mos 27:1 ff.; 36; 5 Mos

25:5ff.

6:8 Tob 8:2 6:9 Tob 11:7

Tobit 6:18

skall tala flickan med hennes far i kväll och be får om nu att henne till brud dig. Då kan fira bröllopsfesten när kommer tillbaka från Rages. Jag är säker Raguel inte kan att vägra dig henne eller lova bort henne någon då annan, ty skulle han förtjäna dödsstraff enligt bestämmelsen i bok, Moses och han vet att det tillkommer dig före alla andra äkta män att hans dotter. Hör på mig, broder, skall tala flickan om nu i kväll och be hennes hand, och när kommer tillbaka från om Rages skall hämta henne och henne med ta oss hem till dig.

Tobias svarade Rafael: Asarja, min broder, jag har hört att

hon redan har blivit bortgift sju gånger, alla männen dog men bröllopsnatten, så snart de gick i hennes Jag har hört rum. sägas att det år demon dödar dem, och är jag rädd en som nu demonen älskar henne och gör inte henne något - ont, men han dödar alla vill komma henne nära, och jag min fars som är ende jag är rädd för dö så jag blir orsak till son: att att att min far och går i De har ingen mor graven av sorg: annan son som skulle kunna begrava dem. Angeln svarade: Kommer du inte ihåg de förmaningar din far dig: du skulle gav att ta en hustru från din fars familj. Hör mig, broder, inte nu oroa dig för den där demonen, gift dig med henne. jag hon utan vet att skall bli din hustru redan i 7 Och när du kommer in i natt. brudkammaren, skall du fiskens hjärta och bit levern ta en av och lägga på den glödande rökelsen, så lukten att sprider sig. När demonen känner den, kommer han

att fly och aldrig

någonsin visa sig i hennes närhet. Och när du skall mer vara tillsammans med henne, skall båda först stiga och upp anropa himlens herre och be honom barmhärtighet och

om beskydd.

Var inte rädd, det är dig hon har blivit bestämd före tidens

början, och det är du skall rädda henne. Hon kommer som att följa med dig, och jag hon kommer dig barn tror att att ge som skall bli bröder för dig. Var inte orolig. När Tobias hörde som vad Rafael sade och förstod hon hans att var syster, en som tillhörde hans fars släkt och familj, fick han henne mycket kär

och blev innerligt fäst vid henne.

6:18 det är åt dig bon har blivit bestämd Jfr 1 Mos 24:50, där giftermålet

mellan Isak och Rebeckasägs förutbestämt Herren. Det finns fler vara av anknytningspunkter mellan de båda berättelserna; Tobias ord i Lex. 7:11 med 1Mos 24:33.

6:14Tob 3:7f.+ 6:18 Mos1 24:50 6:16Tob 1:9+

TObit 7:1

Tobias 1905Raguel

När han korn i Ekbatana, sade han: Asarja, min broder,

för mig raka vägen till vår broder Raguel. Angeln förde ho-

då hem till Raguel, och de fann honom sittande vid dörren nom till gården. De hälsade först, och han svarade: Var hjärtligt

hälsade, bröder, och välkomna. Så förde han dem in i varmt huset. zHan sade till sin hustru Edna: Vad den här unge är lik min broder Tobit 3Edna vände sig till dem och mannen frågade: Varifrån är ni, bröder De svarade: Vi hör till

naftaliterna är krigsfångar i Nineve. Känner ni vår som broder Tobit frågade hon, och de svarade: ja, känner

honom. Nlår han bra frågade hon. 5]a, han lever och har hälsan, svarade de, och Tobias sade: Det är min far. Då

Raguel kysste honom och brast i gråt. 7Sedan tog sprang upp, han till orda och sade: Gud välsigne dig, pojke, du har en god

och fin till far. Vilken förfärlig olycka så rättfärdig man att en och givmild har blivit blind Han föll sin broder Tobias man halsen och grät. Hans hustru Edna började också gråta om över Tobit, och deras dotter Sara brast även hon i gråt. gRaguel

slaktade bagge och tog med glädje emot sina gäster. en När de hade badat och tvättat sig och slagit sig för att äta, ner sade Tobias till Rafael: Asarja, min broder, be Raguel att ge nu mig min Sara hustru. Raguel hörde det och sade till syster till den At och drick och ha trevligt i kväll: det unge mannen: tillkommer ingen än dig, broder, äkta min dotter annan att Sara, och jag har ingen rätt henne någon annan man, att ge eftersom du är min närmaste släkting. Men, min pojke, jag

måste säga dig sanningen. Jag har gift bort henne sju gånger

med bröder till och de dog alla bröllopsnatten när de oss, kom till henne. Men ät och drick min pojke, framtid nu, er ligger i Herrens hand. Tobias svarade: Jag skall varken äta

eller dricka förrän du mig bindande löfte. Då sade mer ger ett Ragucl: NåväL härmed jag henne åt dig enligt bestämmelger i Moses bok. Det är himlens vilja att hon skall dig. Ta sen ges

7:3 nafmliterna Dvs. denstamsomnämntsi 1:1,4. badatochtvättat sig När särskild tvättning nämnsefter badet,tyder 7:9 en detta den rituella handtvättningenföre måltiden praktiseradesav att frommajudar författarenstid jfr Mark 7:2ff.

7:3 Tob1:1-3+ 7:11Tob 3:7 f.+ 1 Mos 24:33 Tob 1:9+

Tobit 8:3

din syster: från denna stund är du hennes broder och hon din syster, från denna dag tillhör hon dig för alltid. Må himlens herre låta denna natt sluta lyckligt för min pojke, må han

er, vara barmhärtig och frid.

ge er

Så kallade Raguel på sin dotter Sara, och hon kom till

honom. Han tog hennes hand och överlämnade henne Tobias med orden: Ta henne enligt lagen och enligt den bestämmelse i Moses bok henne till hustru dig. Må du oskadd

som ger kunna behålla henne och föra henne hem till din far. Himlens Gud må låta allt lyckligt för och frid. Så kallade

er ge er han flickans och sade till skriva på, så

mor om papper att att han kunde sätta äktenskapskontrakt, vilket han

upp ett genom skulle henne till hustru honom enligt bestämmelsen i

ge Moses lag. Flickans hämtade det, och han skrev

mor ut ett kontrakt och satte sitt sigill det. Därefter började de äta och dricka. Raguel kallade sin hustru Edna och sade: Min syster, gör i ordning den andra kammaren och med henne

ta dit. Hon gick och bäddade i kammaren, han hade

som sagt, och tog henne med dit. Hon började gråta över henne

men torkade tårarna och sade: 17Fatta mod, min dotter. Måtte himlens herre dig glädje efter all din Fatta mod, min

ge sorg. dotter.

Sedan gick hon ut.

B röllopsrzatten

lNär de hade avslutat måltiden och skulle till sängs, följde de

den i kammaren. zTobias korn ihåg vad Rafael

unge mannen hade sagt och fiskens lever och hjärta påsen där han

tog upp ur hade dem och lade dem den glödande rökelsen. 3Lukten från fisken hejdade demonen, och han flydde långt i Egypten,

upp

7:11 din syster Senot till 5:21. 7:13ziktenseapseontra/etFormernaför giftermål bestämsinte i Moseböck-

erna. Liksom i rabbinsk judendom uppfattas äktenskapethär

somett

juridiskt avtal. Kontraktet, för varsbruk i judisk tradition dennaskild-

ring ger ett avde äldstabeläggen,tjänade bl.a. skydd för kvinnans

som

rättigheter vid eneventuell skilsmässa.Någon religiösceremonikrävdes

tydligen inte för att avtalet skulle bli giltigt, bönen i 8:5-7 har

men satt

spåri bådejudiska och kristna bröllopsritual. 8:3 hanflydde långt upp i Egypten Egypten förknippadessedangammalt

medmagioch trolldom.

8:2 Tob 6:8 8:3 Matt 12:43

Tobit s

imenRafael följde efter, honom till fånga och fjättra-

genast tog de honom.

När de andra hade gått kammaren och stängt dörren,

ut ur

Tobias sängen och sade: Kom, min syster, låt oss steg upp ur

vår Herre och be han förbarmar sig över och anropa att oss skyddar oss. 5Hon och de anropade Gud och bad

steg upp, honom beskydd. Tobias sade: Välsignad är du, våra

om fäders Gud, välsignat ditt namn alla släktled i evighet.

genom Må himlarna och hela din skapelse prisa dig. Du skapade Adam, och till hans hjälp och stöd skapade du Eva, hans hustru, och från dem båda kom människosläktet. Du sade: Det är inte bra är skall honom like till

att mannen ensam, ge en hjälp. 7Du Herre, att det inte är otuktigt begär som jag

vet, av äktar denna min syster. Nej, jag ber dig uppriktigt, Herre, att visa godhet mig och henne, så att får åldras tillsammans

mot och blir välsignade med barn. Och tillsammans sade de: Amen, amen. Sedan gick de till sängs för natten.

Men Raguel kallade sina slavar och gick med dem och

ut grävde ty han tänkte: Annars blir hånade och

en grav, skymfade för Tobias har dött. När färdig-

att graven var grävd, gick Raguel hem, kallade sin hustru och sade:

Skicka tjänsteflicka att och efter han lever. Så

en se om kan begrava honom han år död, och ingen behöver veta

om det. De sade tjänsteflickan att in, tände lampa och

en öppnade dörren. När hon kom in, såg hon dem ligga och

sova tillsammans, och hon gick och talade att han levde och

ut om

allt väl. Då prisade Raguel himlens Gud: Välsignad är att var du, Gud, jag prisar dig fullaste hjärta. Må du prisas dina

av av heliga och alla dina skapade verk, må alla dina änglar och utvalda prisa dig i all evighet. Välsignad är du har gett

som mig glädje, inte lät mina farhågor besannas utan har visat

som

din barmhärtighet. Välsignad är du har förbaross stora som

dig över dessa två, är sina föräldrars enda barn. Var mat som barmhärtig dem, härskare, och dem skydd, låt glädje

mot ge och barmhärtighet fylla deras liv till slutet.

Sedan sade Raguel sina slavar att skotta igen graven innan det blev ljust. Han sade sin hustru att baka mycket bröd.

8:6 w skall honom like Grundtextensformulering följer 1Mos 2:18,

ge en

20 enligt Septuaginta.

8:4 Tob 6:18 8:6 1Mos2:7, 18

8:5 Ps148;Till Dan B:28-67

Tobit 9:6

Själv gick till kreaturen och hämtade två kor och fyra

han ut baggar, och han sade till djuren skulle slaktas. 2°Så

om att kallade han Tobias, ed och sade: Under fjorton

svor en dagars tid får du inte lämna mitt hus. Du skall stanna här hos mig, äta och dricka och trösta min olycksdrabbade dotter. Av all min egendom skall du redan ta med dig hälften, när du

nu lyckligt och väl hem till din far. Den andra hälften får ni

reser när jag och min hustru dör. Känn dig trygg, min pojke: i mig har du far och i Edna och står vid din och din

en en mor,

sida från denna stund och för all framtid. Känn dig systers trygg, min pojke.

Pengarna hämtas

Då kallade Tobias Rafael och sade till honom: Asarja, min broder, med dig fyra slavar och två kameler och bege dig

ta till Rages. Sök Gabael, honom dokumentet och hämta

upp ge

pengarna; Tai-honom sedan med till bröllopsfesten. Du ut vet

hur far kommer att räkna dagarna, och jag dröjer enda

om en dag för länge, vållar jag honom stort bekymmer. Men du kän-

också till den ed Raguel har svurit den måste jag rätta ner som mig efter.

sRafael med de fyra slavarna och de två kamelerna till

reste Rages i Medien, och de tog in hos Gabael. Han honom sitt

gav dokument och berättade för honom om Tobits son Tobias, att han hade gift sig och att han bjöd honom till bröllopsfesten.

nu Gabael räknade de förseglade påsarna honom och över-

upp lämnade dem.

Tidigt morgonen gav de sig i väg tillsammans till bröllopsfesten. När de steg in hos Raguel, låg Tobias till bords. Han och hälsade Gabael, som brast i gråt och

sprang upp välsignade honom: Min ädle, fine vän, son till ädel och

en

8:20 svor en ed Eden, sominte återges berättaren,förutsätts tydligen ha

av

varit typen Förbannelse över mig du lämnar mitt hus innan

av om

fjorton dagargått. DärmedtvingasTobias att stannajfr 9:3 17.,efter-

somhanannarsblir orsak till att förbannelsengår i verkställighet. 8:20 Underfjorton dagarstid Den traditionella tiden för en bröllopsfestvar

sju dagar se t.ex. Dom 14:12, 17. Den fördubblade tiden markerar

glädjenöverTobias underbararäddning. 9:2 gehonom dokumentet Se 5:3mednot.

9:2 Tob1:14+

2-16-436

10:1 Tobit

fin, rättfärdig och givmild må Herren sin himmelska

man, ge välsignelse dig och din hustru och hennes far och mor. Pris ske Gud har låtit mig denna avbild min kusin Tobit

som se av

Föräldrarnas

oro

För varje dag gick räknade Tobit efter hur lång tid 10 som som

kvar tills fullbordat och skulle komma tillbavar sonen sin resa ka. När tiden hade gått och Tobias inte kom, ztänkte han:

ut Han har väl inte blivit kvarhållen därborta Det är väl inte så

Gabael är död och ingen honom pengarna 3Han blev att ger dyster till sinnes, och hans hustru Hanna sade: Min pojke är död, han finns inte i livet längre. Hon började gråta och klaga över sin 5Ve mig, mitt barn, mina ögons ljus, varför lät

son: jag dig resa Säg inte så, sade Tobit. Oroa dig inte, min

syster, det år ingen fara med honom. Det är förstås något som har försenat dem där borta, och med honom

mannen som reser är pålitlig, han är våra bröder. Bekymra dig inte för

en av honom, min han är här. 7Men hon svarade: Låt

syster, snart mig vara Försök inte lura mig, min pojke är död. Varje dag

hon ut och såg bortåt vägen där hennes hade försprang son svunnit, och hon vägrade att äta. När solen gick ner, kom hon in, och hon klagade och grät hela natten och kunde inte

sova.

Uppbrottet från Raguel

När den fjorton dagar långa bröllopsfesten över Raguel

var som hade svurit att hålla för sin dotter, gick Tobias in till honom och sade: Låt mig mig för jag förstår att far och tror

ge av nu, mor att de aldrig skall se mig mer. Jag ber dig, fader, att du låter mig hem till min far. Jag har redan berättat för dig hur det

resa

med honom när jag for. sRaguel svarade: Stanna här, min var pojke, stanna kvar hos mig, jag skall skicka folk till din far Tobit med underrättelser dig. 9Nej, aldrig, sade

om - Tobias, jag ber dig att du låter mig härifrån till min far.

resa Då lät Raguel det bli så: Tobias fick sin hustru Sara och

ta hälften Raguels egendom, tjänare och tjänsteflickor, kor och

av får, åsnor och kameler, kläder, och husgeråd. Han

pengar

önskade dem lycklig och Tobias sin avskedshälsning:

resa gav i Lycka till, min pojke, lycklig resa Må himlens herre låta allt

väl för för dig och för din hustru Sara. Måtte jag

er, se era barn innan jag dör. Och till sin dotter Sara sade han: Visa

Tobit 11

aktning för din svärfar och svärmor, min dotter, ty från denna stund är de dina föräldrar, alldeles dig livet. Gå

som som gav i frid, min dotter. Måtte jag bara höra dig så länge jag

gott om lever. Efter denna avskedshälsning låt han dem sig

ge av.

Och Edna sade till Tobias: Mitt barn, min älskade broder, må Herren föra dig lyckligt hem, och måtte jag leva så länge att jag får dina och min dotter Saras barn innan jag dör. Inför

se Herren lämnar jag min dotter i ditt förvar: vålla henne aldrig någon i hela ditt liv. Gå i frid, min pojke Från denna

sorg stund är jag din och Sara din syster. Måtte alla njuta

mor av samma lycka så länge vi lever. Hon kysste dem båda och önskade dem lycka

resan.

Så lämnade Tobias Raguels hus frisk och glad, och han

prisade himlens och jordens herre, råder över allt, för att

som hans hade gått lyckligt. Han prisade också Raguel och hans

resa hustru Edna och sade: Måtte det lyckas mig att hedra dem så länge de lever.

H emkomsten

De fortsatte sin tills de närmade sig Kaserin, ligger 11 resa som

utanför Nineve. Då sade Rafael: Du hur det med strax vet var din far när lämnade honom. 3Låt skynda före din

oss nu hustru och göra huset i ordning tills de andra kommer. De två männen sig tillsammans, och Rafael sade åt Tobias att

gav av ha gallan till reds.

Hunden och mötte dem, 5och Hanna och såg

sprang som satt bortåt vägen efter sin fick honom där han kom. Då

son syn ropade hon till hans far: Här kommer din och

son, mannen

reste med honom också 7Innan Tobias gick fram till sin som far sade Rafael till honom: Jag vet att hans ögon skall bli öppnade. Stänk fiskgallan i ögonen honom, såfår läkemedlet vita hinnorna att skrumpna och flagna och din far får

av,

10:13Han prisadeockså. sålänge de lever Grundtextenäri oordning, och

. .

översättningenbygger en rekonstruktion. 11:4 Hunden sprangoch mätte dem Oversättningen bygger en rekon-

struerad text. Handskrifternas text år oklar men tolkas vanligen såatt

hunden hadevarit med helaresanoch nu sprangmed dem; 6:2 med

not.

11:7 Tob 6:9

i 11 Tobit

tillbaka och kan ljuset. 9Hanna rusade slog synen se upp,

sin och sade: Nu har jag fått dig, min armarna om son se pojke, kan jag dö. Och hon brast i gråt.

nu

Tobit sig också. Han snubblade lyckades ta sig

reste men ut

dörren till gården. Tobias gick fram till honom med genom fiskgallan i handen, blåste hans ögon, i honom och

tog tag sade: Var lugn, far. Så anbringade han läkemedlet i ögonen

honom. När det började svida, mgnuggade fadern med båda händerna bort hinnorna från ögonvrårna, så att han kunde

sin Då slog han honom, brast i gråt och se son. armarna om sade: jag dig, mitt barn Välsignad är Gud, välsignat hans

ser stora och välsignade alla hans heliga änglar. Må hans

namn heliga prisas i all evighet, Sty han slog mig förbar-

namn men made sig åter över mig: jag min Tobias.

nu ser son

Sedan gick Tobit igen och prisade Gud med hög röst i sin glädje. Och Tobias berättade för sin far hans hade gått

att resa lyckligt och han hade hämtat och att han dess-

att pengarna, utom hade äktat Raguels dotter Sara. Hon är väg hit, sade han, hon är alldeles utanför Nineves port.

Tobit gick till stadsporten för möta sin svärdotter,

ut att och han prisade Gud i sin glädje. Och folket i Nineve häpnade när de såg honom komma gående med långa kliv och i sin fulla styrka, utan att ledas någon. Inför dem alla lovade Tobit

av Gud hade förbarmat sig över honom och öppnat hans

som ögon. När han mötte sin son Tobias hustru Sara, hälsade han henne med orden: Välkommen, dotter; välsignad år Gud

som har fört dig hit till min dotter. Välsignade är din far och din

oss, mor, välsignad är min Tobias och välsignad är du själv, min

son dotter. Välkommen till ditt hem, jag önskar dig välsignelse och glädje, välkommen hit, min dotter

11:9 nu kan jag dä Patriarkernas värld, sådan den skildras i GTzs stora

berättartradition, bildar enklangbotten för skildringen. Hannasåterföra

ning med sonenerinrar om Jakobs med Josef1 Mos 46:29L, liksom

Tobias frieri om Isaksse not till 6:18. 11:11 Såanbringadehan läkemedlet En del forskare har antagitatt naturliga

medicinskaerfarenheterligger bakomberättelsen.De har tänkt sigatt en

skadadhornhinnajfr not till 2:10 kunnat Överlagrasmedvareller andra

utsöndringar, ochatt synenklarnat någotsedandessaavlagringarsköljts

bort. Användningen av galla mot ögonsjukdomar är känd ocksåfrån

andra antika texter.

11:9 1Mos 46:30 11:15Tob 13:2+

Tobit 12:10

Den dagen blev det glädje bland alla judar i Nineve. Tobits brorsöner Ahikar och Navad kom glada till hans hus, och de

höll en glad bröllopsfest för Tobias under sju dagar.

avslöjar han är

Rafael vem

När bröllopsfesten över, kallade Tobit till sig sin 12 var son Tobias och sade: Min pojke, se till att följde med

mannen som dig får sin lön, och honom än lönen. zTobias

resan ge mer svarade: Hur mycket skall jag honom, far Om han får

ge hälften det han och jag har fört hit, såförlorar jag inte

av som affären. 3Mig själv har han fört välbehållen hem, min hustru botade han, hämtade han tillsammans med mig, och

pengarna dig botade han också. Vad kan jag ge honom belöning

som Tobit svarade: Min pojke, han har ärligt förtjänat

att hälften allt det han kom hit med. 5Och Tobias kallade

av honom och sade: Du får lön hälften allt det du kom hit

som av med. Gå i frid

Dä Rafael de båda avsides och sade till dem: i

tog männen Prisa Gud och ge honom äran Prisa hans storhet, berätta till hans ära för alla lever vad han har gjort med Det är

som om er. gott att prisa Gud och lovsjunga hans Förhärliga Guds

namn. gärningar, tveka inte honom äran. 7Kungens hemligheter

att ge är det rätt att dölja, men Guds verk skall äras och uppenbaras. Så ära och förhärliga dem då; gör det så kommer

som är gott, ingenting ont att drabba Det finns i bön och fasta

er. mer gott

och i den rättfärdiges välgörenhet än i den orättfärdiges rike-

dom. Det är bättre att allmosor än samla skatter guld,

ge att av 9ty allmosor räddar från döden och från alla synder. Den

renar

allmosor och handlar rättfärdigt får glädja sig som ger ett

långt liv, men den lever i synd och orättfärdighet är sin

som

fiende. egen

11:18Abiear och Navad Jfr 1:21; 14:10 med noter. Namnet Navad för

tankarna till Ahikars ondskefullesystersonNadav, somnämns 14:10,i

men författaren kan knappastha menat att det är sammaperson som

uppträder här. 12:7 gör detsomär gott En sammanfattningav berättelsensinnebörd läggs

här i ängelnsmun: för den fromme och givmilde gårdet alltid väl till slut.

Jfr 4:3 ff. med not.

11:18Tob 1:21 12:9 Syr3:30+ 12:3 Tob 5:15 12:10Ords 19:16

12:11 Tobit

Nu vill jag avslöja hela sanningen för utan att dölja

er någonting. Jag har redan avslöjat den genom att säga att man skall dölja kungens hemligheter uppenbara och ära Guds

men verk. När du och Sara bad böner, det jag bar fram

era var som dem till Herrens härlighet och påminde honom om er, och när du begravde de döda, det sätt. Och när du utan

var samma

tveka dig från din måltid för att och ta hand den att reste om döde, då blev jag sänd till dig för pröva dig, Gud

att men sände mig också för bot dig och Sara, din svärdotter.

att ge Jag är Rafael, de sju änglar som står beredda hos

en av Herren och har företräde hos honom i hans härlighet.

De båda männen skräck och föll bävande ner

greps av sina ansikten. Men ängeln sade till dem: Var inte rädda, frid över Upphör aldrig prisa Gud. Det inte min för-

er. att var tjänst jag kom till det Guds vilja att jag skulle göra

att er, var det. Honom skall ni prisa i all tid, lovsjung honom. Lägg

er märke till jag aldrig någonting, det såg bara så ut för

att er. 2°Res från marken och tacka Gud. Nu stiger jag till

er upp upp honom har sänt mig. Skriv allt detta har skett med

som ner som er. Han dit och när de sig, kunde de inte

steg upp, reste se honom längre. Då prisade och lovsjöng de Gud och tackade honom för de ting han hade gjort, då ängel från

stora som en Gud visade sig för dem.

Tobits lovsång

lTobit skrev då denna glädjebön:

13 Välsignad är Gud lever i evighet,

som

välsignat är hans rike.

zHan slår förbarmar sig också,

men

han för till dödsriket längst i jorden,

oss ner

12:20Nu stigerjag upptill honom50mbar säntmig Författarensuttryckssätt

påminnerhär omJohannesevangelietsse t.ex.Joh 16:5;20:17. 13:1 Tobiz skrev då denna gládjebön Liksom i flera av GTzsmest kända

berättelserfår en lovsångtill Gud markeraatt berättelsennått endrama

tisk höjdpunkt jfr 2 Mos 15;Dom 2Sam2. I dennalovsångsmälter

Tobits erfarenhetersammanmed heladet judiska folkets.

12:12Tob 3:1, 11, 16 1:17 12:17Matt 28:5;Luk 1:30 12:13Tob 2:4 12:19Dom 13:16;Luk 24z4l-43 12:14 Tob 3117+ 12:20]oh 16:5;Upp 1:19 12:15Luk 1:19;Upp 8:2 12:21Apg 1:9 12:16Dom 13:20 13:2 Job 5:18;Hos 6:1 Tob 4219+

Tobit 13:9

han för också förintelsen.

oss upp ur Ingen kan undfly hans hand. sTacka honom, Israels söner, inför alla folk, han skingrade bland dem,

er men där visade han sin storhet.

er Lovsjung honom inför alla människor, ty han är vår herre, han är vår Gud, han är vår fader. Han är Gud i all evighet. 5Han skall slå för synders skull

er era

också förbarma sig och föra tillbaka men er från alla de folk bland vilka ni skingrats. När ni vänder till honom

om

hela ert hjärta och hela själ av er och lever sannfärdigt inför honom, då skall han vända sig till

er och inte längre dölja sitt ansikte

för er. Se vad han har gjort för

er och tacka honom med hög röst,

prisa rättfärdighetens herre och lovsjung evighetens konung.

Jag tackar honom i min fångenskaps land, jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet. Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom

kanske skall han visa kärlek och barmhärtighet.

er

7Jag lovsjunger min Gud,

jag skall glädja mig så länge jag lever. Prisa Herren, alla utvalda, lova hans storhet. Fira glädjedagar och tacka honom.

gjerusalem, du heliga stad,

han skall slå dig för vad du har gjort,

13:5 Han skall slåer Här liksom i v. 9ff. och i 14:4 syftar författaren händelsersom för honom tillhörde det förflutna: folkets fångenskapi Babylon under 500-talet f.Kr. och återkomstendärifrån. Genom att ge dennaåterblick formen avenprofetisk förutsägelseuttrycker hantron att Gud förutser, överblickar och styr allt somsker. 13:6-1Ojag tackar honom evigbetens konung Den viktigaste grekiska

. . handskriften har härenlucka, och textenärosäker flera punkter.

13:4 Jes63:16;Mal 2:10;Tob 12:6 13:6 Sak1:3;Mal 3:7 13:5 5Mos 30:1-3;]er 29:14; 32:37; Tob 3:4f.; 2 Mack 2:18

13:10 Tobit

han skall också förbarma sig över de rättfärdiga. men Tacka Herren, det för dig, är gott prisa evighetens konung, så skall ditt tempel med jubel byggas nytt. upp Måtte han låta alla de fångna glädjas hos dig alla de olyckliga sin kärlek hos dig, och ge släktled efter släktled i evighet. Ett strålande ljus skall nå till jordens gränser. Många folk skall komma till dig fjärran ifrån, de skall komma från världens ände för bo nära Herren Guds heliga namnä, att de skall bära fram sina gåvor till himlens konung. Släktled efter släktled skall sjunga glädjesånger i dig, och den utvalda stadens skall bestå i evighet. namn Förbannelse över alla föraktar och smädar dig, som förbannelse över alla hatar och skymfar dig, som förbannelse över alla dig och river dina murar, som raserar alla störtar dina torn och bränner dina hus, som evig välsignelse över alla visar dig vördnad men som Gläd dig då och jubla med de rättfärdiga, de skall alla samlas och prisa evighetens herre. ty Saliga älskar dig, de som

saliga de gläder sig över din välgång,

som saliga alla de sörjer över dina många olyckor, som ty de skall glädjas över dig och skall all din glädje i evighet. se

Min själ skall prisa Herren, den store konungen, ty Jerusalem skall byggas nytt upp och hans tempel för eviga tider. Salig min släkt lever kvar blir jag om och får dig i din härlighet se och lova himlens konung. Jerusalems skall byggas safir och smaragd portar upp av och ädelsten alla dina murar. av

skall byggas av guld,

Jerusalems torn renaste guld alla deras tinnar. av

13:11Jes2:3;9:2;6o:1-4, 14 13:14Ps122:e 13:12 1Mos 12:3; 27:29 13:16f.]es 54:11 Upp 21:10-21

Tobit 14:4

Jerusalems skall beläggas med mosaiker

gator

beryller, rubiner och juveler från Ofir.

av

Från skall glädjesånger klinga,

Jerusalems portar

och från alla dess hus skall det ljuda:

Halleluja, välsignad är Israels Gud.

Och de välsignade skall välsigna det heliga namnet

för alltid och evigt. Så slutade Tobit sin lovsång.

1 4

Tobits avskedsord

Tobit dog i frid när han 112 år gammal, och han fick en

var storslagen begravning i Nineve. zHan 62 år när hans ögon

var blev skadade. Sedan han hade fått tillbaka, levde han ett

synen lyckligt liv. Han utövade välgörenhet, och han upphörde aldrig att prisa Gud och lova hans storhet.

sNär han låg för döden, kallade han Tobias och

till sig sin son hans sju söner och dem dessa förmaningar: Min ta

gav son, med dig dina barn och bege dig till Medienñ jag

ty tror Guds ord Nineve, Nahum uttalade: alltsammans skall

om som ske och skall drabba Assyrien och Nineve. Allt det som har

Israels profeterñ Guds sändebud, skall bli verklighet sagts av utan minsta inskränkning; alla deras ord skall uppfyllas sin bestämda tid. I Medien blir det tryggare än i Assyrien och i Babylonien, ty jag vet och litar att allt vad Gud har sagt skall

i uppfyllelse och inträffa utan att ett enda ord slår fel. Alla våra bröder bor kvar i Israels land kommer att skingras och

som föras bort fångar från det goda landet. Hela Israels land

som skall ligga öde, Samaria och Jerusalem skall ligga öde, och Guds hus i staden skall brännas ner och ligga öde för en tid.

13:17Ofir är entraditionell beteckningför ett land medstorarikedomar se

t.ex. 1Kung 10:11. KanskemenasIndien. 14:4 Nahum Profeten Nahums syner om Nineve skrevstroligen ner kort

före stadensfall år 612 f.Kr. Med utgångspunkt från dem geshär en

överblick över judarnas historia de närmastföljande århundradena; not till 13:5.

14:1 Tob 4:3 14:4 ]on3:4;Nah1:14f.;Sef 14:2 Tob 2:10; 11:13 2:13.15 14:3 1Mos 49:1; 1Kung 2:1;

1Mack 2:49

14:5 Tobit

5Men Gud skall nytt förbarma sig över dem, Gud skall låta dem vända tillbaka till Israels land, och de kommer att bygga templet nytt, fast det inte blir det gamla, och

upp som det skall stå tills de bestämda tidsåldrarna har nått sitt slut. Då skall alla de är i fångenskap återvända hem, och de skall

som bygga Jerusalem i prakt, och Guds hus skall också byggas

upp

och det skall byggas för all evighet enligt de 0rd upp, upp som Israels profeter har uttalat staden. Alla folk hela jorden,

om

alla skall då omvända sig och uppriktigt frukta Gud. De kommer alla att överge sina avgudar, genom sin falskhet

som fört dem vilse, 7och de skall prisa den evige Guden i rättfärdighet. Alla de israeliter i den tiden blir räddade därför att

som de uppriktigt tänker Gud skall samlas och komma till Jerusalem, och de skall för alltid bo i trygghet i Abrahams land,

som skall överlämnas till dem. uppriktigt älskar Gud skall

De som

glädja de lever i synd och orättfärdighet skall

sig, men som försvinna från jorden.

Och mina barn, lägger jag detta hjärtat: tjäna Gud

nu, er uppriktigt och gör det behagar honom. Era barn skall

som fostras strängt till rättfärdighet och givmildhet och till att alltid tänka Gud och prisa hans uppriktigt och av hela sin

namn kraft.

Du, min skall alltså lämna Nineve och inte stanna här.

son, När den dag kommer då du begraver din vid min sida,

mor skall du inte bli kvar enda natt inom stadens område. Jag ser

en att den är full orättfärdighet och att många brott begås utan

av

14:5 de bestämdatidsåldrama Historiens förlopp tänktesindelati perioder,

somvar förutbestämdaavGud; set.ex. Dan 8-9. Här övergårförfat-

-

tarentill att talaom den slutliga fullkomningens tid, i motsatstill Jerusa-

lems mera blygsammauppblomstring efter den babyloniska fångenska

pen, somåsyftas börjani av versen. 14:10vad Nadav gjorde I berättelsenom Ahikar se not till 1:21 tar denne

handom sin systerson,Nadav, somemellertidintrigerar mot honom så

att han hotas av dödsstraff. Han måstegömmasig i ett underjordiskt

rum, gå levandeneri jorden, menfår sedanupprättelseochtar hämnd

Nadav. 14:10Tack vare singivmildhet mot mig Författarentycks här vilja slutgiltigt

förena den kändaberättelsenomAhikar med sin att allt slutadeväl

egen:

för Ahikar berodde att han hadehjälpt Tobit jfr 1:22; 2:10, liksom

Tobits egenräddning berodde hansvälgörenhet.Text och tolkning är

dock osäkra.

14:5 Esr3z8-l2; 6:14 Hagg 8 14:7 Tob13:11, 18

Jes 2:2 f-;Sak 8:7f. 14:10Tob4:41:21

Tobit 14:15

att folket känner någon skam. Min tänk vad Nadav

son, gjorde mot sin fosterfar Ahikar. Han tvingade honom

att levande i jorden. Men Gud lät Nadav den skymfen

ner sona ett passande sätt: Ahikar kom i ljuset, medan Nadav fick

ut in i det eviga mörkret, därför han hade försökt döda honom.

att Tack sin givmildhet mig slapp Ahikar den

vare mot ut ur dödliga fälla som Nadav hade gillrat honom, medan Nadav själv fastnade i den dödliga fällan och omkom i den. Se alltså, mina barn, vart givmildheten leder, och orättfärdigheten

vart leder: till döden.

Och är mitt liv slut.

nu De lade honom i sängen, och han dog. Och han fick

ner en

storslagen begravning.

Tobias sista tid

När sedan Tobias dog, begravde han henne vid faderns

mor sida. Tillsammans med sin hustru och sina barn utvandrade han därefter till Medien. Han slog sig i Ekbatana hos sin svärfar

ner Raguel, och han sörjde för sina åldrade svärföräldrar och visade dem vördnad. Han begravde dem i Ekbatana i Medien, och han ärvde både Raguels och sin far Tobits egendom. Han slutade sitt liv högt aktad vid 117 års ålder. Innan

som en man han dog fick han uppleva budet Nineves undergång, och

om han fick se hur krigsfångarna den mediske kungen Kyax-

som

hade tagit där blev förda till Medien. Då prisade han Gud ares för allt vad han hade gjort med folket i Nineve och Assyrien. Så fick han glädja sig över Nineve innan han dog, och han prisade Herren Gud i evigheters evighet. Amen.

14:15den mediskekungen Kyaxares intog Nineve år 612 Kr. tillsammans

med Babyloniens härskareNabopolassar.

14:11Syr 3130+Tob 4:3

JUDIT

Inledning

Boken Judit tillhör skrifter där religiöst

om en gru p av ett budskap klätts in i berättelsens under påverkan både från

orm GTzs historieskrivning och från den grekiska romankonsten. Genom att levandegöra avlägsen forntid har okänd förfat-

en en tare sökt öka sina läsares förtröstan Gud och dem till

sporra att uthålligt lyda hans bud.

Den stramt komponerade berättelsen börjar med

att en assyrisk fältherre, Holofernes, angriper judarna och belägrar staden Baityloua. Denna plats tänks ligga i delen Samarien,

norra av och tidpunkten för fälttåget bör enligt författarens anvisningar sökas 600- eller 500-talet Kr. Men hans geografiska och historiska gifter är oklara och motsägande. Tydligen har

up han velat Eerättelsenatmosfär med hjälp fria lån det

ge av ur förgångna. Holofernes och hans kunglige uppdragsgivare måste

tänkta symboliska gestalter. De förkroppsligar rad vara som en mäktiga härskare angripit Israel tiderna, liksom

som genom Baityloua står för det judiska motståndets fästen, i sista hand för själva Jerusalem. Stadens skall troligen tolkas

namn som Guds hus.

På sätt bör bokens huvudperson, den vackra änkan

samma Judit, judinnan, uppfattas det judis-

som av ka folket med dess okuvliga mod,endpersonifieringuppfinningsrikedom

lärva och orubbliga tro. Hon uppträder först i mitten boken, då

av den belägrade stadens ledande hoppet och redan

män gett upp beslutat sig för kapitulera. Återstoden berättelsen skildrar

att av hur hon djärvt sig in i fiendens läger och väcker Holofernes

ger åtrå för att slutligen halshugga honom i hans sovgemak efter ett nattligt dryckeslag. Hon återvänder välbehållen till Baityloua, där hon organiserar ett utfall mot belägrarna. I förvirringen efter överbefälhavarens död kröns attacken med fullständig framgång, och den fientliga hären upplöses i vild flykt.

Hela berättelsen färgas den judiska fromhet tog fast

av som form under århundradena efter den babyloniska fångenskapen dvs. från 500 Kr.. Författarens förtrogenhet med bibelns

ca berättelser och poesi framträder både i öppna anspelningar och i

Judit

lån från bibliska förebilder. Huvudmotivet, tron Guds förmåga att hjälpa i nöden, markeras tydligt två långa böner.

av När Judit står i begrepp att genomföra sin plan, ber hon

om hjälp och beskydd, och efter sjunger hon översvaL

segern en lande lovsång. Detta mönster av bön, bönhörelse och tacksågelse återfinns fler ställen i Tillägg till GT, t.ex. i Asarjas bön och De tre männens lovsång Till Dan B.

En viktig biperson år den kloke hedningen Achior, i

som slutet berättelsen blir för judarnas och

av vunnen tro upptagen bland dem. De 0rd som läggs i hans erinrar hur judiska

mun om författare under hellenistisk tid började skapa respekt för sin religion genom skildringar avsedda för utomstående.

Söker period förhållanden naturlig bak-

man en vars ger en grund till bokens tillkomst, förs till 100-talet Kr. Vid

man århundradets mitt kunde judarna se tillbaka tid yttersta

en av fara för sitt religiösa och nationella oberoende men också en djärv och framgångsrik kamp mot övermakten under mackabeernas lednin I dessa erfarenheter har författaren haft sitt

mest närliggande historiska material.

Den äldsta kända texten är grekisk, rad språkliga

men en egenheter avslöjar att ett hebreiskt, nu förlorat, original måste ligga bakom. Den fornkyrklige teologen Hieronymus

uppger sig här liksom i Tobits bok ha använt en arameisk text för sin latinska översättning Vulgata, men han behandlade denna förlaga så fritt inte kan rekonstruera den eller bedöma dess

att man värde. Det finns också senare hebreiska versioner vittnar

som

att länge återberättade historien varierande sätt. om man

Judit

Kriget N ebukadnessar och Arpaksbad

mellan

Det det tolfte året Nebukadnessars regering, han

var av som var kung över assyrierna i den stora staden Nineve. Då

var Arpakshad kung över mederna i Ekbatana, zhan

som omgav Ekbatana med ringmur tuktad och halv

en av sten, en en meter breda och långa block. Han gjorde 35

tre meter muren meter hög och 25 bred, 3vid stadsportarna han 50

meter reste meter höga torn 30 meter breda fundament, och han

portarna gav

höjd 35 meter; bredden 20 så hans slagkrafen av var meter, att tiga arméer kunde tåga ut med infanteriet i marschordning.

SDet året började kung Nebukadnessar krig kung Ar-

mot pakshad den stora slätten, det vill säga slätten vid Ragau. I

hans fälttåg deltog alla bodde i bergstrakterna och alla

som som bodde kring Eufrat, Tigris och Hydaspes och den elamitiske kungen Arjoks slätt; mängd olika folk anslöt sig alltså till

en kaldeernas här.

1:1 Nebukadnessarsregering... assyriema... Nineve Nebukadnessarre-

gerade605-562f.Kr. i Babylon. Assyriernas huvudstadNineve hade

förstörts avhansfar redan612.Efterjerusalems förstöring år587mindes

r

man Nebukadnessarsom Israels ärkefiende, och äldre minnen de

av

fruktade assyriernakunde lätt smältasammanmed bilden avhonom. 1:1 Arpaksbad medema. Ekbatana Mediens huvudstad Ekbatana

. .. ..

motsvarar Hamadan i det nutida Iran. Namnet Arpakshad är troligen

hämtatfrån 1 Mos 10:22och ingår liksom hela den följande krigsskild-

ringen i författarensfria komposition. 1:5 Ragau ansesvanligenvara detRages i Medien somnämnsi Tob jfr

Tob 4:1med not. 1:6 Hydaspes En biflod till Indus, här kanske förväxlad med Choaspes,

som rann genom Elam norr om Persiskavikens innersta del. Namnet

Arjøk dettaområdesregentkan ha hämtatsfrån Mos1 14:1. 1:6 till kaldeemashär Dvs. till babylonierna,det folk Nebukadnessar

som

i självaverket regeradeöver.

1:7 Judit

7Kung Nebukadnessar Assyrien hade också sänt bud till

av Persiens invånare och till alla bodde i väster, till Kilikiens,

som Damaskus, Libanons och Antilibanons invånare och till alla

bodde längs kusten, till dem tillhörde på som som stammarna Karmel och i Gilead, till övre Galileen och den storaJisreelslätten, till alla i Samarien och dess städer och området öster om Jordan, till Jerusalem och Betane, Chelous och Kadesh och Egyptens gränsflod, till Tapanhes, Raamses och hela Goshen, ända förbi Tanis och Memfis, till alla Egyptens invånare, så

budet slutligen nådde Etiopiens gränser. Men befolkningatt

i hela detta område trotsade assyrierkungen Nebukadnessars en befallning och deltog inte i hans krigsföretag. De kände ingen fruktan för honom; i deras han bara människa, och

ögon var en de låt hans sändebud återvända förödmjukade och med oförrät-

ärende. Då fylldes Nebukadnessar raseri mot alla dessa tat av länder och vid sin och sin kungavärdighet att hämnas

svor tron

å Kilikien, Damaskustrakten och Syrien och hugga hela

ner områdets befolkning, liksom även alla Moabs invånare, ammoniterna och hela Judeen och alla i Egypten ända till de två sjöarnas land.

I sitt sjuttonde regeringsår drog Nebukadnessar i fält med sin här kung Arpakshad och besegrade honom, så att hela

mot Arpakshads härmed alla hans ryttare och stridsvagnar slogs på flykten. Han intog hans städer och trängde fram ända till Ekbatana, där han erövrade tornen och skövlade stadens gator,

så dess prakt förbyttes i förnedring. Arpakshad tog han till

att fånga i bergen ovanför Ragau, han stack honom med sina

ner spjut och gjorde slut hans välde för alltid. Så vände han hem med sitt byte, och med honom hela hans väldig

armé, en skara krigare från olika länder. Där tillbringade han fyra månader med hären under sorglöst festande.

1:7 alla som bodde i väster Den följande uppräkningen av geografiska

namn följer den Östramedelhavskustenoch dessinland från norr till

söder. Egypten, dit uppräkningen övergår i v. var i verkligheten

självständigt Nebukadnessarstid menhadetidigarevarit lydrike under

Assyrienliksom detsenareblev under Persien. 1:12detvå sjöarna:land Kanskeenanspelning antika föreställningarom

att Nilen kom från tvåavlägsnakållsjöar.

1:121 Mack 3:27

Judit 2:13

H fälttåg

olofernes

Det artonde året, den tjugoandra dagen i den första månadenñ påbjöd kung Nebukadnessar Assyrien från sitt palats att

av hämnden skulle drabba alla länderna, så han hade sagt.

nu som zHan sammankallade alla sina ministrar och alla sina stormän, lade fram sin hemliga plan för dem och tillkännagav sitt beslut

om allt lidande han skulle tillfoga dessa länder. sAven

de ansåg att alla inte hade åtlytt hans bud skulle förgöras. När kung

som Nebukadnessar Assyrien hade avslutat sitt rådslag, kallade

av han till sig Holofernes, överbefälhavare för hans armé

som var och närmast honom själv i och sade till honom: 5Så säger

rang, Storkonungen, hela jordens herre: Du skall bege dig härifrån och båda soldater litar sin styrka, 120 000

upp som man fotfolk och 12000 hästar och ryttare. Du skall dra i krig

mot länderna i väster, som har trotsat mitt ord. 7Kungör för dem att de skall hålla jord och vatten i beredskap, jag skall dra

ty ut mot dem i vrede. Jordens hela yta skall döljas under mina krigares fötter, och jag skall utlämna dem min krigshär till plundring; de stupade skall fylla bergsklyftorna, och bäckraviner och floder skall svämma över, uppdämda lik. Och krigsfångarna

av skall jag föra till jordens yttersta gränser. Dra alltså och

ut besätt hela deras område. Om de överlämnar sig dig, skall du bevaka dem för min räkning till den

dag då de ställs till ansvar. Men någonstans i ditt område vägrar foga sig, skall

om man du inte visa skonsamhet utan utlämna dem till död och plundring. Vid mitt liv och min kungliga makt: jag har talat, och jag skall själv genomföra detta. Och du får inte bryta

mot ett enda din herres bud, du skall obrottsligt verkställa allt jag har

av ålagt dig, och du skall göra det utan dröjsmål.

2:1 Det mande året Detta år, 587 Kr., belägradesi verklighetenJerusa-

lem avbabylonierna; jfrJer 32:1 2:4 Holafernes Namnet, som är persiskt, återgeshär i sin traditionella

form. Den korrekta är kanske Olofernes; varianten Orofernes är känd

från Kappadokien Mindrei Asien. Ett medlemmar det landets

par av

furstehus bar namnet 300- resp. IOO-taletf.Kr. och kan ha gett

författaren uppslagettill att användadet här. 2:7 jord ochvatten Symbolerför kapitulation, kändafrån persisktid. Inne-

bördenvar att man ställde mark och vattendragtill erövrarensförfogan-

de.

2:7 Hes 38:8

2:14 Judit

Holofernes begav sig från sin herres palats och kallade till sig alla furstarna och den assyriska arméns befälhavare och officerare. Han mönstrade styrka elitsoldater så

en av som hans herre hade befallt honom, 120 000 och 12 000 berid-

man

bågskyttar, och fördelade dem det sätt är brukligt i na som

krigshär. Vidare rekvirerade han väldiga mängder kaen av meler, åsnor och mulor för utrustningen, ett oräkneligt antal får, och getter till proviant, rikliga matförråd allt

oxar manskapet och oerhörd mängd guld och silver från den

en kungliga skattkammaren. Så drog han i fält med hela sin här för att röja väg för kung Nebukadnessar, för att täcka hela jordytan i väster med stridsvagnar, ryttare och elitsoldater. Tillsammans med hären drog det brokigt följe; de

ut ett var

gräshoppor eller som markens sandkorn, alltför många för som att kunna räknas.

De gick dagsmarscher från Nineve i riktning Bekti-

tre mot leths slätt och slog sedan läger bortom Bektileth invid berget till vänster övre Kilikien. Därifrån marscherade Holofernes

om

i bergen med hela sin här, fotfolk, ryttare och stridsvagnar, upp och trängde igenom Put och Lud. Han plundrade Rassis och Ishmaels stammar vid ökenranden söder Cheleon. Han

om tågade längs Eufrat Mesopotamien och raserade alla de

genom befästa städerna längs Abronas bäckravin ända fram till havet. Han erövrade Kilikien, högg alla gjorde motstånd

ner som mot honom och trängde fram till Jafets område, ligger

som söderut, Arabien till. Han inringade Midjans brände

stam, deras tält och plundrade deras boskapsfållor. Vid tiden för veteskörden tågade han till Damaskusslätten, brände alla

ner av åkrarna där, slaktade hjordarna får och kor, plundrade stä-

av derna, slog ihjäl barnen och högg alla män.

ner unga

Skräck och fasa för honom fyllde dem bodde i kustlan-

som det, invånarna i Sidon och Tyros, dem bodde i Sur och

som

2:20 ett broeigt följe Dvs. civila som hoppadestjäna pengar på affärer,

prostitution, plundring etc. 2:21De gick. .från Nineve Kändageografiska blandas deti följande

. namn

stycket med oidentifieradeoch svårtolkade. Delvis kan det röra sig om

symboliska uttryck. I huvudsak tycks författaren vilja sägaatt Holo-

fernes härjadei det nuvarandeSyrien och angränsandeområdeni norr

och söder. 2:28eustlandet Uppräkningen av städer börjar i det nuvarande Libanon

Sidon och Tyros och följer sedankusten söderut; not till 1Mack

10:69.Med Suroch Oeina menaskanskeDor jfr not till 1Mack 15:11

och Akko i nutidens Israel.

Judit 4:2

Okina och alla bodde i Jamnia, och folket i Ashdod och

som Ashkelon darrade skräck för honom. lDe skickade sändebud

av till honom för att be fred: 2Vi, den konung Nebu-

om store kadnessars tjänare, ligger för dina fötter. Gör med du

oss som finner för gott. 3Alla våra gårdar och marker, vetefält och hjordar av får och kor och alla fållor vid våra herdekojor står till ditt förfogande gör med dem du behagar. Också våra

- som städer och deras invånare är dina slavar behandla dem du

- som önskar. SMännen infann sig hos Holofernes och framförde detta budskap till honom.

Holofernes tågade då till kusten med sin här, besatte de

ner befästa städerna och förstärkte sina trupper med utvalda män därifrån. 7Både där och den omgivande landsbygden gick

honom till mötes med kransar huvudet, med dans och man tanrburiner. sMen han raserade alla deras helgedomar och högg

deras heliga lundar, ty han hade fått uppdraget att utrota ner alla landets gudar, för att alla folk skulle dyrka Nebukadnessar

och människor alla språk och stammar åkalla honom ensam av

gud. Sedan marscherade han förbi Jisreel i trakten som av Dotan, ligger nedanför Judeens väldiga bergsrygg, och

som slog läger mellan Gaibai och Skythopolis. Där stannade han

en månads tid för att samla ihop alla förråd håren behövde.

som

judarna rustar sig till motstånd

lNär israeliterna i judeen fick höra allt Holofernes,

om som den assyriske kungen Nebukadnessars överbefälhavare, hade gjort mot de andra folken, och hur han hade plundrat och ödelagt alla deras tempel, Zgreps de oerhörd skräck för

av honom och fylldes för Jerusalem, där Herren, deras

av oro

3:8 raseradealla deras helgedomar Översättningen bygger rekonw

en

strueradtext. I handskrifterna står skövlade hela derasområde,

men

poängenär att Holofernes uppträder som helgerånareoch religionsför-

följare. Det ärdärför judarnavägraratt underkastasig4:1 5:4. 3:9 förbi jisreel. Seytbopois Holofernes tänks följa de främ-

.. nu en av

mandestormakternasklassiskamarschvägar.Han passerar

sydostom Karmel, norr om de trakter vid Dotan där huvudhandlingen

skall utspelas.Sedanslår han läger i övre Jordandalensutvidgning vid

Bet-Shan Mack1 5:52, grekiskakallat Skythopolis. Gaibaiärkanske

enförvanskning avGilboa, namnet bergensydväst staden.

om

3:8 Dan 11:36

4:3 Judit

Gud, hade sitt tempel. 3De hade nämligen återvänt från

nyss fångenskapen, och bara för kort tid sedan hade judeens folk

en blivit samlat och kultföremålen, altaret och templet blivit

renade efter vanhelgandet. De skickade folk till hela Samarien och till Kona, Bet-Horon, Belmain och Jeriko och till Choba och Hasor och till Salemdalen; Sde besatte de högsta bergstopparna, befäste byarna i närheten och försatte dem i krigsberedskap

lägga livsmedelsförråd, skörden hade genom att upp ty nyss bärgats på fälten. °]ojakim, vid den tiden överstepräst

som var i Jerusalem, skrev till invånarna i Baityloua och i Baitomesthaim, ligger mitt Jisreel invid slätten utanför Dotan,

som emot 7att de skulle spärra uppfartsvägarna till bergen, eftersom de

tillträde till Judeen och det lätt att hejda fiendens gav var framryckning där trång och utrymme åt högst

passagen var gav

i bredd. två man

Israeliterna följde de anvisningar hade överste-

som getts av prästen Jojakim och det israelitiska folkets råd, hade

av som sitt säte ijerusalem. Alla män i Israel ropade till Gud med stor iver, och med iver späkte de sig inför honom tillsammans

stor med sina hustrur och sina barn, sin boskap, sina arbetare och slavar och alla främlingar i landet, och de svepte säcktyg

om höfterna. Alla israelitiska män ijerusalem, och även kvinnor och barn, föll framför templet, strödde aska över sina

ner huvuden och höll sina säcktrasor inför Herren. Också

upp altaret de i säcktyg, och sida vid sida bönföll de

svepte enträget Israels Gud att inte låta deras barn rövas bort, deras hustrur bli krigsbyte, städerna de ärvt bli ödelagda och

som

4:3 De bade återväntfrån fångenskapen Författaren tycks här för-

. .. nyss

läggasin berättelsetill en tid 50 årsenareän 2:1,i dvs. till SSD-talet,då

perserkungenKyros tillåtit de fångnajudarnaatt återvändahem.Liknan-

de erfarenheter och stämningar från författarens egentid beskrivs i

1Mack4:36 ff.; 2Mack 14:36. 4:4 till helaSamarien Baraen delavde följande ortnamnenkan lokaliseras

med säkerhet,men huvudtanken tycks varaatt en bred zon mellan den

ockuperadetrakten i norr och det hotadeJerusalemsattesi försvarsbe-

redskap. De ständigamotsättningarnamellan Judeen och Samarien

-

lyser i dennaidealiseradeskildring med sinfrånvaro. 4:6 jajaaim Traditioner om annarsokändaöversteprästermed detta namn

har knutits till Esrasjfr Neh 12:26 ochJeremiasjfr Bar 1:7 tid. 4:6 Baityløua Baitomestbaim Bådanamnenäravallt att dömanybildade

. . .

avförfattaren, menlägesbeskrivningengerklart beskedom atthan tänker

ett områdei norra Samarien.

4:3 2 Mack 14:36 4:9 Jon 3:7

Judit 5:8

templet vanhelgat och skändat till hedningarnas förnöjelse. Och Herren lyssnade till deras och vände blicken till rop deras nöd. Folket fortsatte sin fasta många dagar i hela Judeen och ijerusalem inför Herrens, allhärskarenf, tempel. Oversteprästen Jojakim och alla stod inför Herren och prästerna som de biträdde vid tjänsten Herren hade säcktyg höfsom om terna, när de frambar det dagliga brännoffret och folkets löftesoffer och frivilliga offer. De hade aska på sina huvudbonader, och de ropade all sin kraft till Herren att han skulle komma av med räddning till hela Israels folk.

H olofemes erigsråd

När Holofernes, överbefälhavaren för Assurs armé, underrättades om att israeliterna hade berett sig för krig, stängt bergsbefäst alla höga bergstoppar och spärrar passen, satt upp slätterna, zgrepshan fruktansvärd vrede. Han kallade till sig av alla Moabs furstar och Ammons hövdingar och alla satraperna i kustområdet 3och sade till dem: Ni bori Kanaan, låt mig som veta vad det är för ett folk lever här i bergstrakterna Vad är som det för städer de bor i Hur stor armé har de Vari består deras makt och styrka Vem är deras kung och leder deras armé Och varför har de, bland alla folk i väster, hållit sig ensamma för goda för att komma mig till mötes 5Achior, förde befälet över ammoniterna, svarade hosom Lyssna till din tjänares ord, herre, så skall du höra nom: sanningen om detta folk bor i bergstrakterna här intill, och som ingen lögn skall över din tjänares läppar. Detta folk härfrån kaldeernaö. 7De slog sig först i Mesopotastammar ner mien, därför att de inte ville dyrka de gudar deras fäder tillbad i kaldeernas land. De övergav sina fäders religion och började

5:2 Moabsfurstar. Ammons bävdingar. satrapemai kustområdet Is- . . .. raelsgrannfolk och arvfiender i österMoab, Ammon och västertänks här hagjort gemensamsakmed erövraren; 2 Kung 24:2. 5:5 Achior Namnet bör i sin hebreiskaform ha betytt ljusets broder eller kanske judarnas broder. Därmed antyds från början vilken roll mannenkommer att spelai fortsättningen. 5:6 Detta fale härstammar från ealdeema Den följande översikten över Israels historia, som utgår från 1 Mos 11:28ff., uttrycker författarens bibliska grundsyn. Jfr Ps 78.

4:14 Mos2 2938-42; 3 Mos 52 lMos 11:28 22:17f. 5 1M 11:31;Jos 24:2 os

5:9 Judit

tillbe himlens gud, den gud de erkände. Då fördrev

som nu kaldeerna dem från sina gudars område, och de flydde till Mesopotamien, där de slog sig för lång tid. 9Men deras gud

ner sade till dem att bryta från detta land och flytta till Kanaan.

upp Där bosatte de sig och förvärvade stora rikedomar guld och

av silver och mängd boskap. Sedan utvandrade de till Egyp-

en ten, eftersom hungersnöd hade drabbat hela Kanaans land, och de blev kvar där tills de hade sin bärgning. Där blev de

ett talrikt folk, så många att de inte gick räkna. Men kungen i

att Egypten vände sig mot dem; med slug beräkning tvingade

man dem att slita ont tegelslagare. Så blev de kuvade och

som gjordes till slavar. Då ropade de till sin gud, och han slog hela Egyptens land med plågor mot vilka det inte fanns någon bot. Egypterna fördrev dem sitt land, och deras gud torrlade

ur Röda havet framför dem och ledde dem till Sinai och Kadesh-Barnea. De fördrev alla bodde i öknen och bosatte

som sig i amoreernas land, och alla i Heshbon krossade de med vapenmakt. Efter att ha gått över Jordan de hela berglandet

tog i besittning och fördrev kanaaneerna, perisseerna, jevuseerna, Shekems stam och alla girgasheerna. Under lång tid bodde de där.

-

Så länge de inte syndade sin gud hade de lyckan med

mot

sig; de har nämligen gud avskyr orättfärdighet. Men

en som när de avvek från den han hade anvisat dem, led de

väg som ideliga nederlag i en lång rad krig, tills de slutligen fördes bort som fångar till ett främmande land, deras guds tempel jämnades med marken och deras städer föll i fiendernas händer. Men

nu har de vänt åter till sin gud, och därför har de fått komma tillbaka från de platser dit de hade skingrats och återta Jerusalem, där deras helgedom ligger, och de har kunnat bosätta sig i bergstrakterna, låg öde. 2°Alltså, herre och härskare:

som om

5:10 tills de badesin bärgning Dvs. tills de blivit välbärgade

medlemmarav

det egyptiskasamhället;jfr Vish 19:16. 5:18 de. fördesbort fångar Liksom i 4:3 har författaren här

. . som ett annat

tidsperspektiväni berättelsensbörjan: han låter den babyloniskafången-

skapenstid 587-539 Kr. framståsomett avslutatkapitel.

5:9 1Mos 12:1 5:154Mos21:24-31;]os10:40 5:101 Mos 41:54; 46:5 47:27 5:161 Mos 15:18-21; Jos 12:7 5:112 Mos 1:8-14 Neh 9;8 5112 M052 2:23 7-12;l0S 24:5 5:17 3Mos 2653-43; Mos5 28; 5:13 2 Mos 14:21 2 Krön 36:11-21;Neh 9:26-3O

5:19 Esr1;1-11

5:14§I1I9os19:1;4Mos20:1;5Mos

Judit 6:4

detta folk gör sig skyldigt till någon förseelse och syndar mot sin gud, då skall ta fasta de har denna halsen, att snara om marschera i bergen och nedkämpa dem. Men något upp om lagbrott inte förekommer hos dem, då skall du undvika dem,

herre, så att inte deras herre och gud kommer till deras undsätt-

ning och blir till åtlöje inför hela världen.

När Achior hade detta, hördes missnöjt mummel sagt ett från mängden som stod omkring tältet, och Holofernes stormän och alla kom från kustlandet och från Moab ropade som att han skulle pryglas. 23Vi låter inte skrämmas några oss av israeliter, sade de. Det folket saknar kraft och förmåga att ställa slagkraftig här. Därför skall absolut till upp en angrepp, din armé kommer krossa dem helt, Holoatt store fernes.

Domen över Achior

När oväsendet hade lagt sig bland männen stod kring som mötesplatsen, talade Holofernes, den assyriska arméns överbe-

fälhavare. Inför hela utlänningar och vänd alla massan av mot moabiterna sade han till Achior: Vem du tror att du är, Achior du och de där legoknektarna från Efraim du - när profeterar som du gjort bland i dag och säger inte oss att skall anfalla Israels folk, därför deras gud kommer till deras att undsättning Vem är gud utom Nebukadnessar Han skall sätta

sin krigsmakt och utplåna dem från jordens och deras yta, gud kommer inte rädda dem. 3Vi är hans tjänare skall att som slå dem alla de enda människa. De kan inte ner som om var en hålla stånd kraften i vårt kavalleri när låter det välla mot fram över dem, deras berg skall bli rusiga deras blod utan av och slätterna mättas lik. Inte spår motstånd skall sedan av ett av möta de kommer bli fullständigt utplånade. Detta är oss - att konung Nebukadnessars ord, han är hela jordens herre, som ty

6:1 utlänningar Grundtextens 0rd kan också betecknafilisteerna; 5:2, 22; 7:8, där representanterför derasgamlaområde,kustlandet, uppträder tillsammansmed de andragrannfolkenshövdingar. 6:2 legokneetama från Efraim Namnet den i gammal tid stam som boddei Samarienstår här för helaIsrael jfr Holofernes Hos 11:1-9. - 0rd vill markera att israeliterna liksom Achior och hans folk v. 5 är Nebukadnessarsslavar.

6:2 2Kung 18:35 6:4 Jes34:7

6:5 Judit

han har talat, och vad han säger blir verklighet. SMen du

Achior, legoknekt från Ammon, du har i dag gjort dig till en

en brottsling de 0rd du yttrat. Från denna dag skall du inte

genom

komma inför mina ögon förrän jag har bestraffat det där folket från Egypten. När jag återvänder, skall din kropp genomborras min krigshärs svärd och mina tjänares spjut, och

av du skall kastas bland fiendens stupade. 7Mina slavar kommer

nu

föra bort dig till bergen och lämna dig i städerna vid att en av

sdu skall inte dö förrän du möter ditt öde tillsammans passen; med folket där. qOch du i tysthet hoppas att de skall slippa

om undan, behöver du inte hänga med huvudet. Jag har talat,

och alla mina ord kommer att besannas.

Sedan befallde Holofernes han hade till hands

slavarna som i sitt tält gripa Achior, föra honom till Baityloua och över-

att lämna honom israeliterna. Slavarna honom och förde

grep honom lägret slätten. Från slättlandet de sig i

ur ut gav upp bergen och korn fram till källorna nedanför Baityloua. När männen i staden såg dem nära bergskrönet, de sina

tog vapen

staden bergskrönet; alla stenslungarna ställoch gick ut ur mot de sig så de behärskade vägen dit och började beskjuta

att upp dem. Slavarna då nerför berget, band Achior och lämna-

smet de honom liggande vid bergets fot, medan de själva återvände till sin herre.

När israeliterna kom från staden och fann Achior,

ner befriade de honom från och tog honom med sig till

repen Baityloua, där de ställde honom inför stadens styresmän, som

vid den tiden Ussia, Mikas son av Simons stam, Havri,

var Otniels och Karmi, Malkiels Dessa sammankallade

son, son. alla stadens äldste; kvinnorna och alla de männen skyn-

unga dade sig också till folkförsamlingenåt Achior fördes fram inför allt folket, och Ussia frågade honom vad hade hänt. Han

som redogjorde då för det hade yttrats vid I-Iolofernes krigsråd,

som för allt vad han själv hade inför de assyriska befälhavarna

sagt och för allt det skrävlande tal Holofernes hade fört mot

som Israels folk. Då föll folket i tillbedjan inför Gud och

ner ropade: Herre, du himlens Gud, deras övermod, visa

se

6:5 det därfolket från Egypten Holofernes förvränger föraktfullt de upp-

gifter Achior lämnat: israeliternaärfaraosförrymda undersåtar.

som

6:19 Kung2 19:4, 16

Judit 7:10

barmhärtighet mot vårt betryckta folk och vänd dig i dag till

oss

är helgade dig. De Achior mod och Överhosom gav nytt pade honom med beröm. Ussia med honom från folkför-

tog samlingen hem till sig, där han höll fest för de äldste. Och de

en anropade Israels Gud hjälp hela den natten.

om

Baityloua belägras

lDagen därpå Holofernes order till hela sin här och alla

gav förstärkningar den fått att bryta mot Baityloua, besätta

upp vägarna upp till bergen och till angrepp mot israeliterna. zUnder dagen satte sig alla krigarna i rörelse. Armén bestod

av 170 000 soldater till fots och 12 000 till häst, förutom trossen och den väldiga mängd folk drog fram i deras följe. 3De

som slog läger i dalen vid Baityloua, intill källan, och spred sig över

bredden räckte förbi Dotan ända till Belbaim och en yta som på längden från Baityloua till Kyamon, plats mitt emot

en Jisreel. När israeliterna såg hur manstark fienden fylldes

var, de skräck och sade till varandra: Dessa människor kommer

av att föröda hela landet varken kullarna eller dalarna eller de

höga bergen kan bära deras tyngd. 5Var och hämtade sina

en vapen, och efter att ha tänt eldar tornen gick de vakt utan avbrott hela den natten.

Följande dag red Holofernes ut med hela sitt kavalleri, fullt synligt för israeliterna i Baityloua. 7Sedan han hade rekognoserat vägarna till staden ryckte han fram till källorna, tog

upp kontrollen över dem och förlade vaktstyrkor vid

trupper som dem, varpå han återvände till sitt folk. sDär möttes han alla

av edomiternas hövdingar och alla de ledande i Moabs folk och

av furstarna från kustlandet. De sade: Lyssna till ett ord, vår härskare, så kan du bespara din armé stora förluster. Detta israelitiska folk sätter inte sin lit till sina spjut utan till de höga bergen där de bor; det är nämligen inte lätt sig till

att ta upp

7:3 Belbaim Kyamon Kanskeomformningar avde gammaltestamentliga

. . .

ortnamnenJivleam och Iokneam Meningenblir då att Holofernes från

sitt lägerijordandalen 25:10 marscherartillbaka motvästerochnu fyller

enstor delavJisreelslättenmed sin här. 7:8 edomiternas Senot till 1Mack 5:3.

7:4 1Mack 6:40

7:11 Judit

deras bergstoppar. Avstå därför, herre, från strida att mot dem det vanliga sättet i öppet fältslag, så skall inte enda en ditt folk behöva stupa. Stanna kvar i lägret med hela man av din armé i säkerhet, och låt dina tjänare besätta källan som bryter fram vid bergets fot, ty därifrån får hela Baitylouas befolkning sitt vatten. Då kommer de att försmäkta av törst och måste sin stad. Vi och vårt folk skall ta oss upp ge upp bergstopparna i närheten och upprätta posteringar där för att hålla vakt, så inte enda kan komma ut staden. att en man ur De kommer bort hunger tillsammans med sina att tyna av hustrur och barn, och innan svärdet når dem skall de falla ihop i sin stad. Så kan du dem svidande gatorna egen ge en vedergällning för de gjorde i stället för att fredligt att uppror dig till mötes. Holofernes och hela hans stab gillade förslaget, och han gav order det skulle följas. En moabitisk styrka bröt om att upp tillsammans med assyrierna; de slog läger i dalen och 5 000 av kontrollen över israeliternas vattenhål och källor. Samtitog digt ryckte edomiterna och ammoniterna i bergen och slog upp läger Dotan; avdelning skickade de sydost bort mitt emot en Egrebel, ligger nära Chous, plats vid Mochmours mot som en bäckravin. den assyriska hären slog läger slätten Resten av och täckte hela landets yta. I lägret fanns tält och utrustning i oerhörda mängder, och människor överväldimassan av var

gande.

Men israeliterna ropade till Herren, sin Gud, fyllda av djup modlöshet eftersom alla deras fiender hade omringat dem, så att ingen möjlighet fanns komma undan. 2°Runt omkring dem att stod Assurs samlade krigsmakt med infanteri, stridsvagnar och kavalleri i 34 dagars tid, tills alla vattenförråd slut för hela var Baitylouas befolkning och cisternerna höll att tömmas. De fick inte dricka sig otörstiga enda dag, dricksvattnet en ty delades i Barnen och kvinnorna helt upput ransoner. var givna, och de männen blev så utmattade törsten att de unga av föll omkull och i portgångarna; deras krafter gatorna var alldeles uttömda.

7:18 Egrebel. Chans. Mochmoursbäckravin Platsernakan inte identifi- .. . . med säkerhet, troligen tänker sig författaren en kringgående eras men rörelseviajordandalen det nuvarandeNablus. öster om

7:21 He; 4:16f 7z22jer 14:16;Klag 2:11

Judit 8:1

Då samlades hela folket med män och kvinnor och unga barn hos Ussia och stadens styresmän, och i alla de äldstes

närvaro ropade de högt: zwGud må döma mellan och Ni er oss. har begått ett svårt brott inte be assyrierna mot oss genom att fred. Nu finns det ingen kan hjälpa Gud har om som oss sålt till dem, och kommer inför deras ögon, oss att segna ner tillintetgjorda törst. Nu måste sända bud efter dem. Ge av upp hela staden, låt den bli plundrad Holofernes folk och av hela hans här. Det är bättre för bli deras krigsbyte då oss att blir slavar, får ändå behålla livet och slipper hur men se våra minsta dör inför våra ögon och hur våra hustrur och barn

tynar bort. Himmel och jord är våra vittnen tillsammans med

vår Gud, våra fäders herre straffar för våra och våra som oss fäders synder: måtte han inte i dag låta det sagt. som Alla de församlade brast gång i våldsam jämmer, en ut och de ropade högt till Herren Gud. Men Ussia sade till dem:

Mod, mina bröder Låt hålla i fem dagar till. Inom den oss ut tiden skall Herren visa barmhärtighet han komoss nytt, ty mer inte att överge fullständigt. Men de fem dagarna oss om går förbi får hjälp, skall jag göra ni sagt. Han utan att som fick folket att skingras och inta sina platser; de gick bort till

stadens och medan han skickade hem kvinnorna murar torn, och barnen. Det rådde djup förstämning i staden.

Judit ingriper

lSamtidigt fick Judit höra vad hänt. Hon dotter till om som var Merari, som var son till Us, tilljosef, till Ussiel, till i son son son Hilkia, till Hananja, till Gideon, till Refaja, till son son son son Ahituv, till Elia, till Hilkia, till Eliav, till son son son son Netanel, till Shelumiel, till Surishaddaj, till Simon, son son son till Israel. zHennes Manasse, tillhörde son man som samma

7:28måtte han inte i dag låta det somvi sagt Dvs. låtaoss under av törst v. 25. Texten äremellertid osäker,ochi det hebreiskaoriginalet stod kanskeenförnyad vädjantill stadensledareatt kapitulera:vi besvär eratt redan dag låtai det bli som sagt. 7:30fem dagar till Kanskeett exempel talmystik: belågringenhade varat 34 dagarv. 20, och avgörandetskulle alltså falla denfyrtionde dagen. Talet 40 nämnsi GT i sambandmedperioder avfastaeller prövningar 2 Mos 34:28; 4 Mos 14:33; 1 Kung 19:8. Enligt 8:4 hadeJudit varit änkai 40månader.

7:301 Sam11:3

8:3 Judit

och släkt, hade dött under kornskörden. 3Han fick solstam sting medan han ledde arbetet med binda kärvar åkern, att blev liggande sjuk och dog i sin hemstad Baityloua, och man

begravde honom bland hans fäder fältet mellan Dotan och

Balamon. Därefter hade Judit levt änka i sitt hem i tre år som och fyra månader. 5På taket till sitt hus hade hon låtit slå ett upp skjul, hon hade säcktyg höfterna och bar alltid sina änkeom kläder. Hon fastade varje dag alltsedan hon blivit änka, utom

försabbaten och Sabbaten, vid nymåne och dagen närmast

vid det israelitiska folkets fester och glädjehögtider. före samt 7Hon mycket vacker och tilldragande kvinna. Hennes var en Manasse hade efterlämnat både guld och silver, tjänare och man tjänsteflickor, boskap och åkrar, hon hade i behåll. slngen som hade ord säga henne, ty hon var mycket gudfrukett ont att om

tig. 9]udit fick alltså höra de bittra ord folket i sin om som förtvivlan över vattenbristen hade slungat mot stadens styres-

och likaså allt Ussia hade till hur han man, om som sagt svar: hade dem sin ed överlämna staden till assyrierna efter gett att fem dagar. Då skickade hon den betrodda slavinna hade som tillsynen över hennes egendom med bud efter Ussia, Havri och

Karmi, stadens äldste När de infann sig hos henne, sade

hon: Hör mig, över Baitylouas folk: det inte som styr var tala ni gjorde inför folket i dag, då ni ställde denna rätt att som ed mellan Gud och och lovade att överlämna staden till våra er fiender inte Herren hjälp inom den bestämda tiden. om ger oss Vilka ni att ni är, när ni utmanar Gud som ni gjort i dag tror och inför alla människor i Guds ställe Det är Hersätter er

8:1 Sbelumiel, till Surishaddaj Såhette enligt 4 Mos 1:6 överhuvudet son för Simonsstam Mosestid. Att Judit sägstillhöra dennastamär viktigt för författarendärför att enepisodur stamfadernshistoria i 9:2ff. görs till mönsterför hennesbedrift. 8:3 Balamon Kanske omformning namnetJivleamjfr 7:3mednot. en av Avståndet mellande bådaorterna blir i såfall 6km. 8:5 låtit slå ett skjul Judit försakadebekvämligheten huseti och övade upp askesgenomatt bo primitivt. 8:6 påförsabbaten glädjehögzider Vid helgdagarvar festglädjenen utom .. . religiös plikt, gick före förtjänstfulla botövningar. Beträfsom annars fandefirandet månensnytändning t.ex. 1Sam20:5. av

8:13 f.]ob 11:7;]es 40:13;Vish 9213-17;1Kor 2:11, 16

Judit 8:25

ren, allhärskarenäy ni försöker genomskåda, ni kommer men aldrig någonsin förstå något. Ni kan inte finna det att en människa gömmer i hjärtats djup eller de tankar grepp om hon tänker hur skall då kunna utforska Gud, har - som skapat allt detta Hur vill ni lära känna hans tankar och begripa

hans planer Nej, bröder, väck inte Herrens, vår Guds, vrede.

Om han inte vill hjälpa inom de fem dagarna, har han oss ändå makten beskydd den dag han själv vill, lika väl att ge oss att låta under inför våra fiender. Men ni skall inte som oss försöka binda Herren, vår Gud, i hans beslut, Gud viker inte ty för hot människa och kan inte föras bakom ljuset som en som

en dödlig.

Låt därför tåligt vänta räddningen från honom oss medan till honom hjälp han kommer höra vår ropar om - att bön, det är hans vilja. lsTy det har aldrig förekommit om i vår tid och sker inte heller i dag att någon våra eller av stammar släkter eller bygder eller städer ber till gudar tillverkats som av människohänder. Sådant inträffade i gångna tider, och det var därför våra fäder blev utlämnade svärd och plundring och led

ett förkrossande nederlag våra fiender. Men har aldrig mot känts vid någon gud vid sidan honom; därför kan annan av hoppas att han inte skall överge och inte någon vårt folk. oss av Ty blir faller hela judeen; då blir vårt tempel om tagna, plundrat, och Gud kommer ställa till för det att oss svars att blivit vanhelgat. När har mördat våra bröder, deporterat man befolkningen och skövlat vårt arv och vår egendom, skall han

låta detta vila där lever slavar bland tungt oss, som hedningarna, och kommer väcka anstöt och förakt hos att dem köpt Ty det slaveriet kommer inte vändas i som oss. att någon ny nåd, utan Herren, vår Gud, skall göra det till . en förnedring för oss.

Men bröder, måste visa våra landsmän deras liv nu, att hänger på och är grunden för helgedomens, tempeloss att byggnadens och altarets bestånd. Och för allt detta skall

8:16 Gud viker inteför bot. dödlig En anspelning ,. somen 4 Mos 23:19 enligt Septuaginta 8:23 det slaveriet kommer inte att vändasi någon nåd Dvs. det kommer ny inteatt slutasålyckligt den babyloniskafångenskapenjfr eller som 5:19 Josefsfångenskapi Egypten jfr 1Mos 39:21.

8:164M0s 23:19 8:20 Bar3:7 8:18 Vish 15:4 8:241 Mack2:50; 5:32 8:19 Dom 2:13 Ps78256-62

8:26 Judit

tacka Herren, vår Gud, prövar likaväl våra fäder. som oss som Kom ihåg vad han gjorde med Abraham, hur han prövade Isak och vad hände Jakob i det syriska Mesopotamien när som han vaktade sin morbror Labans får. Ty liksom den eld de fick igenom tjänade till pröva deras hjärtan, så har Herren att inte heller lagt detta straff. När han tuktar dem oss som ett söker sig till honom, vill han visa dem till rätta. som Ussia svarade: Allt vad du har är klokt, och ingen kan sagt invända dina 0rd. Det är inte heller första gången något mot du din vishet. Redan i dina tidigaste år lade hela ger prov folket märke till din klokhet, du är född med ett klart ty förstånd. Men eftersom folket är svårt plågat av törsten, tvingade de handla så har lovat och att binda oss att som nu med ed inte får bryta. Be för du som är oss en som nu oss, from kvinna. Då sänder Herren så att våra cisterner en regn fylls och vår vanmakt får ett slut. Då sade Judit till dem: Hör mig. Jag skall utföra något vårt folk kommer minnas i släktled efter slåktled. Ni som att skall stå vid i och jag skall ut där med min porten natt, slavinna. Innan den tidpunkt är inne då lovat överlämna att staden till våra fiender skall Herren rädda Israel min genom hand. Men försök inte reda vad jag tänker göra; jag ta kommer inte säga det förrän min plan år genomförd. att er Ussia och de andra ledarna sade till henne: Gå i frid, och måtte Herren Gud framför dig för våra fiender deras att ge straff. Så lämnade de hennes skjul och återvände till sina

poster.

judits bön

Judit föll sitt ansikte, strödde aska huvudet och 9 ner blottade säcktyget hon klädd och i stund som som var samma

9:1 blottade säcktyget Judit eftertryck sin bön: hon söker beveka ger Gud visafram denbotgöringsdräkt hon annarsbär under genomatt som kläderna; 4:11. 9:1 rökelseoffer Liksom Daniel Dan 6:10 markerarJudit sambandetmellansinprivataandaktoch folkets religiösagemenskap.Det dagligarökelseoffret 2 Mos 30:7ff. symbol för folkets böner, och Gud var en tänktesi dettaögonblick vända specielluppmärksamhetmot sitt folk. en

8:261 Mos 22:1-18; 26:1-22; 29:20- 8:27 2 Mack 6:12-16+ 27;31:1-21 9:1 2 Mos 30:8;Dan 6:10; 9:21

Judit 9:6

den kvällens rökelseoffer bars fram i Guds hus i Jerusalem,

ropade hon högt till Herren:

2Herre, min fader Simons Gud,

du svärdet i handen honom, som satte så att han kunde hämnd främlingarna, ta de skändligen lossade den kvinnans som unga gördel och skamligen blottade hennes kropp

och nesligen besudlade hennes sköte

Du hade Sådant får inte ske sagt: och likväl gjorde de det.

3Därför utlämnade du deras

hövdingar döden,

och den bädd blygts över deras svek som lät du blodas svek. nu ner genom Du dräpte slavar och härskare varandra, om dräpte härskarna där de sina satt troner. 4Du lät deras hustrur bli krigsbyte

och deras döttrar föras bort i fångenskap

och allt vad de ägde delas dina älskade söner, av som brann iver du av samma som och vämjdes vid dådet deras blodsförvant mot och kallade dig till hjälp.

Gud, min Gud, hör också min bön, änkas bön en 5Ty det du lät detta ske, var som liksom allting före och efter,

det är och det skall komma har du som som tänkt ut, och du har tänkt, så blir det. som °De händelser du har bestämt

stiger fram ochsäger: Här är vi

Dina vägar är fastlagda,

och ditt domslut kan med förtröstan. motse

9:2 SimonsGud V. 2-4 legitimerarJudits planer med en biblisk parallell: hennesstamfar Simon hadeanväntlist för kunna blodig hämnd att ta en påShekemsstam,sedanhans Dina blivit förförd; syster sel Mos 34. 9:3 den bädd. . . genomsvek Förföraren dödadesmed list den sjukbädd som förut varit hanskärleksbädd1 Mos 34:2, 25 f.; grundtextens ord för svek kan också syfta sexuell förförclse. Text och tolkning är dock osäkra.

922-4 1Mos34:131 9:5 Ps 33:9; Jes 46:10 Till Dan 9:3 Vish18:11 A:42 9:6 Job 38:35;Jes48:13; Bar 3:35

9:7 Judit

7Här står assyrierna med sin väldiga armé: de över sina hästar och ryttare, yvs de stoltserar med sina kraftfulla soldater, de litar till sköld och spjut, till båge och slunga, de inser inte att du är Herren, men han avgör striden som - Herren är ditt namn. deras kraft med din styrka Slå ner och krossa deras makt i din vrede, de har för avsikt skända ditt tempel, ty att besudla den boning hyser ditt härliga namn som och med sina svärd hugga ditt altares horn. av 93e deras övermod, släpp lös din vrede över deras huvuden, låt min hand, änkas hand, en utföra det stordåd jag föresatt mig. Dräp både slav och herre, härskare och tjänare,

med hjälp mina läppars list, av låt deras storhet krossas kvinnas hand. av en Ty din makt beror inte stora arméer, ditt välde inte starka kämpar. Nej, du är de förtrycktas Gud,

du är de hjälpare, svagas de kraftlösas försvarare,

de uppgivnas beskyddare,

räddare för dem är utan hopp. en som

Herren, ban avgör striden Uttrycket är hämtatfrån den grekiska 9:7 som versionen 2Mos 15:3,därdenhebreiskatextenbetyder Herren ären av kämpe. De grekiska översättarnamildrade ofta formuleringar som gav Gud konkreta mänskligadrag. hugga ditt altaresbom Hornen hömprydnader altaret2 Mos 9:8 av var horn symboliseradeocksåmakt och styrka. Åverkan dem 27:2, men alltså koncentrerad bild allmän förstörelse i templet. Jfr Ps ger en av 74:3 ff. 9:9 änkasband... kvinnas band I 2 Mos 15:6symboliserarGuds en en handhansräddandemakt. Författarengör ett ledmotiv avdennabild jfr 16:5. Att kvinnashand dettai fall blir Gudsverktyg gör enligt 13:15; en dåtida uppfattning hansmakt än tydligare och fiendensnederlagmera förödmjukande jfr Dom 9:54.

9:7 2 Mos 15:1-3; Ps 46:10; Jes 9:10 EstGrC:24Dom4:9;9:53 31:1 9:111 Sam14:6; 2 Krön 14:11; Ps 9:8 Ps 83:18 2 Mos 27:2; Ps 20:8; 1Mack 3:18 1392:14

i Judit 10:8

ja, hör min bön, du min faders Gud,

du som är Israels arvlands Gud, du råder över himlarna och jorden, som du som har skapat alla vatten och härskar över hela din skapelse: som låt mina listiga 0rd skada och sarga dem välvt onda planer mot ditt förbundñ som mot ditt heliga hus, mot Sions berg, mot huset dina söner fått i sin ägo. som Ge insikt åt hela ditt folk med alla dess stammar, så att de förstår att du är all makts och styrkas Gud och ingen du är Israels beskyddare. att utom

judit går till assyriema

Når Judit hade detta och avslutat sin åkallan Israels 10 sagt av Gud, zreste hon sig kallade sin slavinna och gick i upp, ner

huset, där hon brukade tillbringa sabbatsdagarna och högtider-

3Hon sig änkedräkten och säcktyget hon na. tog av som var klädd tvättade hela kroppen och smorde sig med vålluktande olja bästa slag. Så kammade sitt hår, virade av en turban om huvudet och klädde sig i sin festdräkt, hon hade som brukat bära när hennes Manasse levde. Hon Sandaler man satte på fötterna och sig sina fotlänkar och armband, sina tog ringar och örhängen och alla andra smycken hon hade; hon gjorde sig så vacker att hon kunde dra till sig blickarna från alla fick henne. 5Sedan hon sin slavinna flaska mån som se gav en vin och ett krus olja, fyllde påse med rostad säd, torkade en fikon och obesudlat bröd, packade ihop sina matkärl och lät slavinnan bära dem. De gick till Baitylouas stadsport och mötte Ussia, ut som stod där tillsammans med Havri och Karmi, stadens äldste 7När de tre männen fick Judit med hennes förändrade se utseende och i klädsel än förut, överväldigades de häpnad annan av över hennes skönhet. De sade till henne: Måtte våra fäders Gud nåd dig och låta ditt företag sådant slut ge oss genom ett

10:5 vin... rostad säd. fikon Uppräkningen för tankarna till .. en annan berättelseom ensjälvständigkvinna, Avigajil; 1Sam25:18. se 10:5 obesudlatbröa Dvs. bröd somhade bakatsutan medverkan någon av rituellt oren person.

9:14 2Kung 19:19;Syr 36:19 10:3 Es: Gr D:1 g

3-16-436 59

10:9 Judit

Israels folk triumferar och Jerusalem blir förhärligat. Och att hon föll inför Gud i tillbedjan. ner 9Sedan sade hon till dem: Befall stadsporten öppnas för att mig, så skall jag och det ni har sagt skall i ut, som nu fullbordan. De sade de öppna för henne, unga männen att hon hade begärt, °och de gjorde så. Hon gick ut tillsamsom med sin slavinna. Männen i staden följde henne med mans blicken medan hon gick utför berget, tills hon hade passerat dalgången och de inte såg henne mer. De båda kvinnorna gick rakt fram genom dalen tills en assyrisk förtrupp stötte ihop med Judit. De henne och grep frågade: Var hör du hemma Varifrån kommer du Vart är du väg Hon svarade: Jag är hebreisk kvinna och är en flykt från mitt folk, eftersom de kommer att lämnas i ert våld och bli helt krossade. Jag söker företräde hos Holofernes, överbefälhavaren för armé, för honom tillförlitliga er att, ge upplysningar: jag vill visa honom vilken väg han skall välja för bemäktiga sig hela berglandet utan att någon hans folk, att av inte enda går förlorad. en man Medan männen lyssnade till vad hon sade, såg de henne och häpnade över hennes skönhet. Och de sade till henne: 15Du har räddat ditt liv att i tid komma till vår genom ner herre. Fortsätt fram till hans tält; några följer med och av oss anmäler dig hos honom. Och får du företräde för honom, skall du rädd. Ge honom bara de upplysningar du inte vara talade så kommer han behandla dig väl. Hundra om, att man avdelades ledsaga henne och hennes slavinna, och ur truppen att de förde dem till I-Iolofernes tält. Folk strömmade till från hela lägret, ryktet hennes ankomst spred sig från tält till ty om tält. Soldaterna flockade sig omkring henne, där hon stod utanför Holofernes tält medan han fick henne. De rapport om beundrade hennes skönhet och måste för hennes skull också beundra israeliterna. De sade till varandra: Vem kan tycka att detta obetydligt folk när det finns sådana kvinnor bland är ett dem Det är inte värt att skonar enda dem om de en man av fick komma undan, skulle de kunna överlista hela världen. Fältherrens livvakter och hela hans övriga betjäning kom och med sig Judit in i tältet. Holofernes låg sin nu ut tog

säng innanför sängomhänget, purpurfärgat med in-

som var vävda guldtrådar, smaragder och ädelstenar. Då han fick rap- Judit, gick han i tältets förrum, och framför porten om ut honom bars lampor silver. När Judit kom inför honom av

Judit 11:10

och hans uppvaktning, häpnade de alla över hennes skönhet. Hon föll sitt ansikte för att hylla honom, hans slavar

ner men reste henne

upp.

förs bakom ljuset

Holofernes

Holofernes sade till henne: Var lugn, kvinna, bli inte rädd.

11 Jag har aldrig gjort något ont mot människa valt

en som att tjäna Nebukadnessar, hela jordens konung. zVad ditt folk beträffar, bor här bland bergen, skulle jag inte ha lyft min

som lans mot dem heller, om de inte hade skymfat mig. De har själva dragit detta över sig. Men säg mig varför du har flytt

nu från dem och kommit till Det skall bli din räddning att du

oss. kom hit lugn, du skall behålla livet, både i och i

- var natt fortsättningen. Ty här finns ingen skall göra dig något för

som när, utan kommer att behandla dig väl, gör med

man som man min herre kung Nebukadnessars tjänare.

5Judit svarade: Lyssna till din ödmjuka tjänarinna, låt mig framföra mitt ärende till dig. Jag skall inte ljuga för dig i natt, herre. Och du följer din tjänarinnas råd, kommer Gud

om att göra ett storverk med dig, och min herres planer kommer inte

slå fel. 7Ty så Nebukadnessar lever och över att sant regerar hela jorden, och så sant hans makt består, han har sänt dig

som för att föra alla levande varelser till rätta: inte bara människorna kommer att tjäna honom tack dig också markens djur,

vare boskapen och himlens fåglar kommer tack

vare din styrka att leva för Nebukadnessar och för hela hans hus. Vi har hört talas din vishet och dina snillrika bedrifter. Hela jorden har

om nåtts ryktet om din enastående duglighet i rikets alla angelä-

av genheter, dina Överlägsna insikter och din beundransvärda krigskonst.

Nu år det så att har fått höra vad Achior sade i ditt krigsråd, ty männen i Baityloua lät honom behålla livet, och han har underrättat dem allt vad han yttrade inför dig. Jag

om vill alltså be dig, herre och härskare, inte lämna hans ord

att obeaktade utan lägga dem hjärtat, ty han talade sanning: vårt

11:6 min herresplaner Holofernes fattar orden somett underdånigt tilltal:

dina planer. Judit tänker Gud och det storverk han skall göra

genom henne, då hon halshugger Holofernes. Sammaslags ironiska

dubbeltydighet återkommer i v. 16; 12:4, 18.

11:5-l9 Judit 9:10 11:9 Judit 5:5-21

11:11 Judit

folk kan inte drabbas vedergällning eller betvingas med

av svärd, det inte syndar sin Gud. Men för att du inte

om mot skall ha nått ditt mål, herre, så skall jag säga dig

ge upp utan att

de kommer bli dödens ty de har snärjts en synd, att att rov, av

vilken de skall väcka sin Guds vrede så snart de tar sitt genom otillåtna Eftersom deras livsmedel har tagit slut och alla

steg. vattentillgångarna sinar, har de bestämt sig för att slakta sina djur och funnit det nödvändigt att äta allt, också det som Gud i sin lag har förbjudit dem äta. Dessutom har de fattat

att beslutet använda det de helgat och lagt undan prästerna,

att

står inför vår Gud i Jerusalem: det första spannmålssom av skörden och tiondet vin och olja, ingen vanlig människa

av som har rätt i sina händer. För att rådets tillstånd har

att ens ta de sänt bud till Jerusalem, också invånarna där har handlat

ty

sätt. Och dag de får och sätter planen samma samma som svar i verket kommer de lämnas i ditt våld och under.

att

Detta år skälet till din tjänarinna, fått kunskap om

att som allt detta, har flytt från dem. Gud har sänt mig för att kunna uträtta sådana storverk med dig alla hela jorden skall bäva

att när de hör dem. Ty din tjänarinna är gudfruktig

om en kvinna, dag och tjänar himlens Gud. Nu stannar jag

som natt hos dig, herre, varje skall din tjänarinna ut till

men natt ravinen och be till Gud; han skall säga mig när de har begått sina syndiga gärningar. Då kommer jag och meddelar dig det, och du sedan tågar med hela din armé, kommer ingen

om ut av dem kunna bjuda motstånd. J skall leda dig tvärs igenom

att ag Judeen tills du står utanför Jerusalem. Där skall jag din

resa

mitt i staden, och sedan kan du fösa i väg dem som en tron fårskock herde inte hund skall dig. Ty

utan - ens en morra detta har avslöjats och förkunnats för mig, så att jag vet det i förväg, och jag har sänts för att låta dig veta det.

ut

Hennes ord gjorde intryck både Holofernes och hela hans uppvaktning. De fylldes beundran för hennes vishet

av och sade: zmlngcnstans från jordens ände till den andra

ena

11:12ocksådet Gud. har förbjudit Judit ärhär betydligt strängareän

som . .

den judiska huvudtraditionen, som tillåter avstegfrån dietreglerna när

livet står spel. Uppgiften att tiondet inte fick berörasensmed hän-

derna v. 13 saknar helt motsvarigheti Moseböckerna.Överdrifterna

skall kanskeillustrera hur grovtJudit lurar dengodtrogneHolofernes.

11123 M0s7:22-27;11:1-47 11:13 3 Mos 22210-16;4 Mos 18:8-

19; 1Sam21:6

Judit 12:11

finns kvinna är lika vacker och talar lika klokt. Och

en som Holofernes sade till henne: Det välgärning Gud

var en av att sända ut dig Vägvisare för vår här för att framgång

som ge våra och dra fördärv över dem skymfat min herre.

vapen som Du är stilig kvinna och lägger dina ord väl; du håller

en om vad du har lovat, skall din gud bli min gud, du skall bo i kung Nebukadnessars palats, och ditt rykte skall nå ut över hela jorden.

Han lät föra henne till det där hans silverservis brukade 12 rum dukas fram och befallde sitt folk göra i ordning plats åt

att en henne och henne hans utsökta rätter och hans

servera av eget vin. 2Men Judit sade: Jag vill inte äta detta, ty jag vill

av undvika att synda. Jag kommer det jag själv har tagit

att av med mig. sHolofernes svarade: Men ditt förråd slut,

om tar varifrån skall då samma sorts mat att dig Här bland

ge oss finns ingen ditt folk. Då sade Judit till honom:

av Så sant du lever, herre, din tjänarinna kommer inte förbruka sitt

att förråd innan Herren har förverkligat sin plan med hjälp

av hennes hand.

sHolofernes män förde henne till hennes tält, och hon

nu sov där under midnattstimmarna. Fram mot gryningen steg hon

och lät hälsa Holofernes: Herre, din tjänarinna ber dig upp ge order att hon får ut för att be. 7Och Holofernes

om beordrade livvakten att inte hindra henne.

Hon stannade i lägret i tre dagar, och varje gick hon

natt ut till ravinen vid Baityloua och badade i källan inom lägrets område. När hon bad hon Herren, Israels

steg upp ur vattnet, Gud, att leda henne den väg skulle upprätta hans folks

som storhet. 9Efter denna rening gick hon tillbaka och stannade i

tältet tills hon intog sin måltid fram mot kvällen.

H håller för judit

olofernes fest

Den fjärde dagen ordnade Holofernes fest enbart för sin

en närmaste uppvaktning utan att inbjuda någon det högre

av befälet. Och han sade till eunucken hans

Bagoas, som var adjutant: Gå och övertala den hebreiska kvinnan du har

som

11:23om du håller vad du bar lovat Annan läsart:om han gör som du har

sagt. 12:11eunuckenBagoas Jfr Est Gr A112med not.

12:2 EstGr C:28; Dan 1:8

12:12 Judit

hand att komma hit och äta och dricka med mig. Jag

om skulle bli utskämd jag släppte sådan kvinna ifrån mig

om en

ha legat med henne; jag inte förför henne, kommer utan att om hon att skratta ut mig.

Bagoas lämnade Holofernes, gick in till Judit och sade: Sköna dam, inte blyg, utan kom med till min

unga var nu herre och inta hedersplatsen inför honom och drick dig glad vin tillsammans med I dag skall du bli Assurs

oss. som en av döttrar vid Nebukadnessars hov. Judit svarade: Hur skulle jag kunna min herre Allt vad han önskar skall jag

säga emot

göra detta skall glädje för mig till min sista genast - vara en stund. Hon steg och tog på sig sin praktfulla dräkt och

upp hela sin kvinnliga utstyrsel. Hennes slavinna gick i förväg, och

marken mitt Holofernes bredde hon ut de fällar

emot som Judit hade fått Bagoas för sitt dagliga bruk, till att ligga

av vid måltiderna. Och Judit gick och plats där. Då kom

tog Holofernes blod i svallning, och det gick en våg av begär genom honom. Han brann längtan efter henne och hade också sökt

av efter ett tillfälle att förföra henne ända sedan han först såg henne. Han sade till henne: Drick och dela vår glädje

nu Judit svarade: Jag skall gärna dricka, herre, ty i dag har mitt liv höjdpunkt; detta överträffar allt jag har upplevt ända

nått en sedan jag föddes. Så hon det hennes slavinna hade

tog som gjort i ordning och och drack inför honom. Holofernes njöt att henne och drack mängder vin, än han

av se av mer någonsin i sitt liv hade druckit en dag.

judit genomför sin plan

lNär det blev skyndade sig Holofernes underlydande 13 natt, att bryta Bagoas stängde tältet utifrån och lät dra

upp. uppassarna sig tillbaka från sin herre, och de gick till sina sovplatser, ty festen hade hållit så länge att de allesammans utmattade.

var zJudit lämnades kvar i tältet med Holofernes, låg

ensam som framstupa sin säng, redlöst berusad vinet. 3Judit hade

av sagt åt sin slavinna att ställa sig utanför sovgemaket och vänta att hon skulle ut liksom de föregående nätterna hon skulle

ut för att be, hade hon sagt, och besked hade hon gett

samma till Bagoas.

När alla hade gått sin väg och ingen, sig hög eller

nu vare låg, fanns kvar i sovgemaket, ställde sig Judit vid Holofernes säng och bad tyst: Herre, all krafts Gud, ge i denna stund ditt

Judit 13:18

stöd till det mina händer skall göra, så attJerusalem blir förhärligat. 5Ty är ögonblicket inne att komma ditt eget folk till

nu hjälp och att låta mitt ingripande bli ett förkrossande slag för fiendema, har angripit oss. Sedan gick hon fram till

som sängstolpen vid Holofernes huvud och tog ner hans svärd från den. 7Hon gick tätt intill sängen, tog tag i hans hår och sade: Herre, Israels Gud, gör mig stark sSå högg hon till all

nu av kraft mot hans hals två gånger och skilde huvudet från kroppen. 9Hon rullade liket från bädden och lossade sängomhänget

ner från stolparna. Strax därefter gick hon ut och gav Holofernes huvud sin slavinna, som stoppade det i matpåsen. De båda kvinnorna sig sedan i väg tillsammans de brukade när

gav som de skulle be, när de hade gått igenom lägret, de

men tog en omväg runt ravinen, gick uppför berget mot Baityloua och kom fram till stadsporten.

Redanpå långthåll ropade Judit till dem höll vakt vid

som porten: Oppnal Oppna porten Gud, vår Gud, är med

oss. An gör han storverk i Israel och visar fienden sin makt han

har gjort det i dag. När männen i staden hörde hennes röst, skyndade de till stadsporten och sammankallade stadens

ner äldste Alla kom springande, hög och låg: det verkade alldeles otroligt hon tillbaka. De öppnade och släppte

att var porten

de båda kvinnorna, gjorde eld för att ljus och samlades

upp omkring dem. Då sade Judit med hög röst: Lova Gud, sjung hans lov Lova Gud inte har upphört med sin barmhär-

som tighet mot Israels folk utan i natt har låtit våra fiender krossas

min hand. Så hon fram huvudet påsen, visade av tog ur upp det och sade: Detta är Holofernes huvud, han som var överbefälhavare för Assurs armé, och här är omhänget till sängen där han låg i sitt Herren har dräpt honom med hjälp

rus. av en kvinnas hand Och så sant Herren lever, han har skyddat

som mig den väg jag har gått: det mitt yttre lurade

var som

i fördärvet, han begick inte någon synd med mig mannen men som kunnat fläcka och vanära mig.

Folket förundran, föll för hylla Gud och

greps av ner att bad samfällt: Välsignad är du, vår Gud, i dag har tillin-

som tetgjort ditt folks fiender. Och Ussia sade till Judit: Välsignad är du, min dotter, Gud den Högste än alla kvinnor

av mer

1326-8Dom 4:21 13:9 1Mack 7:47 13:7 Dom 16:28 13:14PS66:20 13:8 2Sam4:7 13:18Dom 5:24

13:19 Judit

jorden, och välsignad är Herren Gud, himlens och jordens skapare, ledde dig när du högg huvudet våra fienders

som av hövding. Din förtröstan kommer för all framtid att bevaras i människors hjärtanå, sålänge de kommer ihåg vad Gud förmår. 2°Måtte Gud låta dig detta och skänka dig lycka

evig ära av för du vågade livet när vårt folk i nöd och värjde oss mot

att var undergången; du har följt den rätta vägen inför vår Gud. Och

allt folket sade: Amen, amen.

Achior går över till judendomen

Sedan sade Judit till dem: Hör mig, bröder: detta huvud

14 ta

och häng det stadsmurens bröstvärn. ZOch så det

upp snart ljusnar i och solen går över jorden, skall och

morgon upp var en

sina och alla stridsdugliga män skall tåga ut ur av er ta vapen, staden. Ni skall göra framstöt mot dem, ni tänkte

en som om rycka slätten mot assyriernas förtrupp, men utan att

ner fullfölja den. 3Då kommer männen där att till lägret med alla sina för att väcka befälhavarna i den assyriska armén. När

vapen de kommer springande till Holofernes tält och inte finner ho-

kommer de gripas skräck och fly för Förfölj nom, att av er. dem då, ni och alla andra bor inom Israels gränser hugg

som -

dem, de vägen. 5Men innan gör detta skall ni ner vart än tar kalla hit ammoniten Achior mig, han får och känna

så att se igen den skymfade Israels folk och skickade honom

som som själv till i tanke att det skulle bli hans död.

oss

6De kallade dit Achior från Ussias hus. När han kom och fick

Holofernes huvud i handen på stod bland det se en man som församlade folket, föll han omkull avsvimmad. 7Då hjälpte

man honom kastade han sig förjudits fötter och hälsade henne

upp, vördnadsfullt. Och han sade: Dig prisa i varje judisk

må man hydda och bland alla folk får höra talas dig och fylls

som om av bävan. SMen låt mig höra vad du har gjort de gångna dagarna. Med folket omkring sig berättade då Judit för honom

runt

allt vad hon hade gjort från den dag hon lämnade staden till om dess hon stod där och talade till dem. 9Så hon hade

nu snart berättat färdigt, brast folket i dånande jubel, och staden

ut

13:19Luk 1:48 14:1 2 Mack 15:35

Judit 15:2

genljöd glädjerop. 1°Då Achior fick klart för sig allt vad

av Israels Gud hade gjort, fylldes han orubblig på Gud.

av en tro Han lät skära bort sin förbud och upptogs i Israels folk, dit han sedan har räknats intill denna dag.

Segern över assyrierna

När dagen grydde, hängde de Holofernes huvud

upp

och alla sina och marscherade kommuren, män tog vapen ut panivis mot de vägar ledde från berget. När assyrier-

som ner

fick dem, rapporterade de till sina olika officerare. Dessa na se gick till generalerna, Överstarna och det övriga högre befälet, som i sin tur begav sig till Holofernes tält och sade till hans adjutant: Väck vår herre De fräcka slavarna har vågat sig

ner för att utmana till strid och skall bli nerhuggna till sista

oss man.

Bagoas gick då fram till den inre tältdörren och knackade på, eftersom han antog att Holofernes låg och med Judit.

sov När ingen svarade, öppnade han dörren och gick

i sovgemaket. Där fann han honom liggande död

sängpallen utan huvud. Då brast han i högljudd jämmer och klagan, ropade

ut högt och sönder sina kläder Han gick i det tält där

rev Judit hade bott, och då han inte fann henne,

rusade han ut bland folket och skrek: 18De trolösa slavarna En heb-

ensam reisk kvinna har dragit skam över Nebukadnessars kungliga hov här ligger Holofernes marken, och hans huvud är

borta

När de assyriska fältherrarna hörde vad han sade, rev de sönder sina kläder, överväldigade skräck, och mitt i lägret

av genljöd deras klagorop och höga skrik.

lDe i tälten hörde det och blev förfärade över det 15 som var inträffade. zSkräck och fasa överväldigade dem, ingen hade längre tanke hålla med de andra, utan alla

en att samman

14:10upptogsi Israelsfolk En öppen inställning till främlingar som ville bli

judar uttrycks ocksåi Jes 56:3ff. Den trängde undan äldre uppfatt-

en

ning, somdrog skarpagränsermot vissagrannfolk S Mos 23:3. 14:15sängpallen Författaren tycks ha tänkt sig en hög paradsäng,som man

måsteha pall för att komma Enligt enannantolkning betyder

en upp -

ordet tröskeln.

14:10 Mos 23:3;]es5 56:5

15:3 Judit

störtade i väg i ögonblick och flydde längs alla vägar

samma över slätten och bergen, 3och även de förlagda i bergen

som var kring Baityloua tog till flykten.

Då störtade sig israeliterna över dem med alla sina vapenföra män. Ussia sände bud det hade hänt till Baitomes-

om som thaim, Bebai, Choba och Kola och till hela Israels område och uppmanade alla att störta sig över fienderna och göra slut på dem. 5Så israeliterna fick detta meddelande, gick de alla

snart mangrant till strid mot dem och fortsatte slaktandet ända fram till Choba. Likaså anslöt sig folket från Jerusalem och hela berglandet efter ha fått bud hur det hade gått med

att om fiendens här, och männen i Gilead och Galileen satte förödande flankanfall och trängde fram förbi Damaskus och området däromkring. GMen Baitylouas invånare det

resten av angrep assyriska lägret och plundrade det och skaffade sig väldiga rikedomar. 7De israeliter återvände från dödandet

som tog hand återstoden, och berglandets och slättens byar och

om gårdar blev rika byte, det fanns väldiga mängder.

ty

Triumfen firas

Söversteprästen Jojakim och israeliternas råd i Jerusalem

kom för att se de stora ting som Herren hade gjort för Israel

nu och för att träffa Judit och lyckönska henne. 9När de korn in till henne, prisade de henne alla med och sade: Du är

en mun Jerusalems ära, du är Israels prydnad, du är vårt folks stora stolthet Det är din hand har utfört allt detta, du har

som utfört ett storverk för Israel, ty det du gjorde behagade Gud. Välsignad du i evighet Herren, allhärskarenät Och alla

vare av sade: Amen

I trettio dagar höll folket med plundra lägret. De

att gav Judit Holofernes tält och alla hans silverföremål, hans sängar, skålar och all övrig utrustning. Hon tog emot det, lastade själv sin mula och lät spänna för sina vagnar och ställa sakerna på

15:3 desomvarförlagda i bergen Dvs. de styrkor nämnts 7:18.i

som 15:4 Baitomestbaim... Kola Ingen av de uppräknadeorterna kan identifi

erassäkert,menförfattarens huvudtanke framgår klart fortsättningen:

av

assyriernaflyr nordost genomdet nuvarandeSyrien under angrepp

bakifrån och från sidorna. Med Choba menas v.i 5möjligtvis det Hova

norr om Damaskus dit Abraham enligt 1 Mos 14:15 gångförföljde

en

sinafiender.

Judit 16:3

dem. Alla de israelitiska kvinnorna kom springande för att se henne; de prisade henne, och några dem dansade till av hennes ära. Hon bröt grönskande och åt kvinnorna grenar gav som följde med henne. Både hon själv och de följde som henne satte olivkransar huvudet, och främst bland kvinnorna dansade hon fram, i för allt folket. Alla de israelitiska spetsen männen slöt sjungande upp i tåget med sina och med vapen kransar huvudet. Och Judit stämde hymn inför hela Israel, och allt upp en folket sjöng med i lovsången med hög röst. Så sjöng Judit:

1 6

Stäm upp en sång till min Gud till tamburiner, lovsjung Herren till cymbaler, låt psalmen klinga till hans pris, ära och åkalla hans namn zTy Herren är den Gud avgör striden; som i sitt läger räddade han mig, till folket, undan mina förföljare.

3Assyrierna

kom från bergen i norr, deras kämpar kom i myriader; deras skaror fyllde bäckravinerna, och deras ryttare täckte höjderna.

15:12dansade till hennesära Firandet av segern följer bibliska mönster 2 Mos 15:20; 1Sam18:6, men de grönskandegrenarnaoch olivkransarnav. 13 är inslag från grekernasfestseder. 15:14Judit stämdeupp en hymn Jfr Dom där Debora besjungerJael, en kvinna somliksom Judit hadedödat fiendensfältherre. 16:1 låt psalmenklinga till hanspris Annan läsartoch översättning: dikta en ny psalm honom. 16:2 den Gud somavgör striden Senot till 9:7. 16:2 i sitt läger Det belägradeBaityloua, dit Judit lyckadesundkomma från assyrierna,tänkssomett fältläger där Gud själv för befälet. Enligt en annanläsart lyder dennaoch följande rad: han somhar slagit läger mitt bland sitt folk räddademig undanmina förföljare.

15:12 Mos2 15:20; 1Sam18:6; 16:1 Dom 5:1; Ps15024 2 Mack 10:7 16:2 Ps31:16;46:10

16 Judit

De bränna mitt land,

hotade att att hugga ner mina unga män,

krossa mina späda barn mot marken, att

göra mina småbarn till krigsbyte att och att ta mina kvinnor som fångar.

unga

5Herren, allhärskarenä, förgjorde dem med hjälp kvinnas hand.

av en Ty deras hövding fälldes inte av unga hjältar, det inte titaner dräpte honom,

var som inte väldiga anföll honom

jättar som nej, Judit, Meraris dotter, betvang honom med sin skönhet. 7Hon lade sin änkedräkt

av för vinna ära det plågade Israel;

att hon smorde sitt ansikte med doftande salva, band turban sitt hår

en om och valde linnedräkt att dåra honom med.

ut en °Hennes sandal drog till sig hans blick, och hennes skönhet fångade hans sinne

och svärdet gick hans hals.

genom Perser darrade för hennes djärvhet, och meder förfärades hennes mod.

av Då hördes stridsrop från mitt förödmjukade folk,

skräck, och de fylldes av

från mitt folk, och de fasa; rop svaga greps av

skallade, och de tog till flykten. ropen Söner mödrar genomborrade dem

av unga och stack dem förrymda slavar:

ner som de förintades Herrens, min Guds, här.

av

16:4 mina män. mina spädabarn Judit, för ordet i sången,blir

unga . . som härmedsärskildtydlighet enpersonifikation avIsrael: folket talar genom henne. 16:10Perser. meder Namnenöverraskar,då fiendernaannarskallasassyri-

..

Författaren tänker sigkanskeatt Nebukadnessarslydfolk är represener. terade i hans här. Han kan också ha använt namnen som en poetisk omskrivning för främlingar i allmänhet. 16:12Söner mödrar Dvs. pojkar, vilkas mödrar ännu inte

av unga unga hunnit i åren.De panikslagnafienderna ett lätt byte t.o.m. för

upp var barn. Grundtexten äremellertidoklar och troligen skadad.

16:4 Klag2:21 Bar 4:15 16:9 Syr 9:8

Judit 16:23

Jag vill sjunga sång till min Guds ära.

en ny Herre, stor och härlig är du, underbar och oövervinnelig i din kraft. Dig må hela din skapelse tjäna, ty ditt ord blev allting till, du sände ut din ande att bygga det. Ingen kan stå emot när du befaller; bergens fästen skakar, haven

rörs upp

och klippor inför dig.

smälter som vax Men mot dem fruktar dig är du barmhärtig.

som Ty ringa är alla välluktande offer, allt fett förbränns dig är föga vårt,

som

i alla tider år den fruktar Herren. men stor som Ve de hedningar mitt folk

som reser sig mot Herren, allhärskaren, skall straffa dem domens dag. Han skall överlämna deras kroppar eld och maskar, och de skall skrika smärta i evighet.

av När de korn till Jerusalem, föll de inför Gud, och sedan

ner folket hade renat sig, bar de fram sina brånnoffer, frivilliga offer och gåvor. Alla Holofernes tillhörigheter folket

som hade tilldelat Judit hon till templet. Också sängomhänget

gav hon själv hade tagit hans sovgemak hon en som ur gav som tackgåva Gud. 2°I månader höll folket fest framför temp-

tre let i Jerusalem, och Judit med dem.

var

judits ålderdom och död

Därefter bröt de och och begav sig hem till sitt.

upp, var en Också Judit återvände till Baityloua. Hon hade kvar sin egendom, och under hela sin livstid hon högt ansedd i hela

var landet. Många ville gifta sig med henne, ingen man fick

men röra henne så länge hon levde, alltsedan den dag hennes

man Manasse dog och förenades med sina fäder. Hon åldrades i sin

16:19 tacegâvaåt Gud Det varvanligt att människor somräddatsur stora en faror skänkte dyrbarheter till templen. Föremålenvisadeden räddades erkänslaför den gudomliga hjälpen men kunde också,somhär, genom sinanknytning till händelsenutgörakonkreta påminnelseromden.

16:13Ps96:1; 144:9; 149:] 16:16Ps51:18f.; Mik 6:6 16:142 Krön 20:6;Ps33:9; 1011:30 16:17Jes66:24;Syr 7:17 16:15Ps97:5;Mik 1:4;Syr 16:19

16:24 Judit

hus och nådde den höga åldern 105 år. Sin slavinna mans av gav hon fri. Hon dog i Baityloua och blev begravd

i sin man Manasses gravkammare, och Israels folk sörjde henne i sju dagar. Innan hon dog hade hon fördelat sin egendom bland sin man Manasses anhöriga och sina egna närmaste släktingar. 25Och så länge Judit levde och ännu långt efter hennes död fanns det ingen kunde skrämma Israels folk.

som

16:25Mik 4:4; 1Mack 14:12

ESTER

enligt den grekiska texten

Inledning

Förutom den ursprungliga hebreiska version av Esters bok som både judar och kristna räknar till bibeln finns det också en grekisk. Denna grekiska översättning, som i sin tur uppträder i ett olika textformer, skiljer sig från förlagan bl.a. genom

par flera långa utvikningar. I katolska biblar återfinns dessa tillägg i

den vanliga Esters bok, förr samlade i slutet av boken men

inplacerade där de hör hemma i sammanhanget. I Sverinumera

sedan reformationstiden med Luther ställt dem för ge har man sig bland de s.k. apokryfa skrifterna, utan någon sammanbindande När de läses i denna lösryckta form, blir deras roll i

text. berättelsen svår att uppfatta. I ekumeniska och protestantiska biblar innefattar Tillägg till GT brukar därför

som man numera

med sammanhängande översättning hela den grekiska ta en av versionen. Så har också skett här.

Bokens handling och huvudsakliga innebörd kan beskrivas

sätt, sig följer den hebreiska texten eller den

samma vare man grekiska. Handlingen är förla d till 400-talet Kr. Huvudper-

heter Ester och Moråokaj;de år judar och bor i Personerna sien. Ester blir storkonungens gemål och får därigenom möjlighet avvärja olycka hotar hela hennes folk. Kungens

att en som

Haman, har nämligen gripits hat till Mordonärmaste man, av kaj och alla hans landsmän. Han utverkar kungens tillstånd att beordra allmän massaker judarna och föresätter sig själv

en att spetsa eller hänga Mordokaj påle. Genom ett drama-

en tiskt möte med kungen lyckas Ester korsa dessa planer. Rollerna byts Haman hamnar pålen, och när da för

om: en massakern blir det judarna förgör sina fgiender.

är inne, som Efteråt firar de och boken ut i att en liknande

segern, mynnar fest skall hållas varje år och kallas purim.

Purim-festen är än i dag populär och uppsluppen judisk

en högtid, då också läser Esters bok. Men det ursprungliga

man sammanhanget mellan festen och boken är oklart. Festen har troli liksom andra religiösa högtider i många liknande fall,

äldre förhistoria. Boken, vilken judarna har gett en genom

tolkning och förknippat den med sin historia, får festen sin egen

Ester

betraktas fri hopflätning verkliga erfarenheter och

som en av folkliga sägenmotiv. Den åskådlig form ett tidlöst drama,

ger det judiska folkets kamp för sin överlevnad under ständigt förnyade utplåningshot. Liksom böckerna Daniel, Judit

om och Tobit vill den visa hur fromma människor sitt mod

genom och sin tro kan hålla stånd fientlig omgivning. Den kan

mot en också tänkas ha kommit till under period dessa

samma som böcker dvs. 200-150 f.Kr. något äldre;

ca men är snarast dateringsförsöken skiftar från 3500-talet till 100-talet Kr.

De grekiska tilläggen kan med större visshet

sägas vara skrivna 100-talet. I texten har de markerats med bokstäverna A-F, använda sätt kapitelsiffror. Två tilläg-

samma som av

A och F inleder och avslutar berättelsen att återge gen genom och tolka en dröm, betonar handlingens karaktär reli-

som av giöst drama. Två andra B och E vill visa hur hotet mot judarna laddas upp och avvärjs genom kungliga skrivelser, utformade med en effektfull efterbildning grekisk kanslistil. Bokens

av centrala scen, mötet mellan Ester och kungen, förbereds

genom Mordokajs och Esters böner till Gud om hjälp i ett tillägg C och utmålas med färgstarka detaljer i D.

ett annat

Både tilläggen och rad mindre avvikelser i den grekiska

en översättningen t.ex. 2:20; 6:13 boken religiös

ger en mer karaktär att Öppet tala Guds medverkan i händelse-

genom om förloppet eller betona huvudpersonernas fromhet. Guds hjälp

dem älskar och lyder honom blir det dominerande

som temat. Vedergällningsmotivet tonas bl.a. att Haman

ner genom görs till kungens och statens fiende.

Den grekiska översättningens frihet mot förlagan omfattar också egennamnen, vilkas former dessutom varierar kraftigt i handskrifterna. I nedanstående svenska text uppträder därför en rad personer med helt andra än i den vanliga Esters

namn bok. Obetydliga avvikelser från kända namnformer har dock inte redovisats.

Ester

enligt den grekiska texten

M ordoeajs dröm

Under det andra året Storkonungen Artaxerxes regering, av den första dagen i månaden nisan, kom dröm till Mordokaj, en son till Jair, till Shimi, till Kish, Benjamins Zen son son av stam, jude i staden Susa betydande och tjänstgjorde som var en man vid det kungliga hovet. 3Han hörde till dem kung Nebusom kadnessar Babylon hade fört bort i fångenskap från Jerusaav lem tillsammans med kung Jekonja Juda. av Detta hans dröm: var Skrik och larm, åska och jordbävning, kaos över hela jorden

5och två drakar korn fram, beredda till envig. De - se, stora vrålade högt, och vid deras vrål rustade sig alla folk till kamp,

för att kämpa rättfärdigt folk. 7En dag töcken och mot ett av mörker, nöd och betryck, lidande och kaos jorden Hela

det rättfärdiga folket darrade skräck för sitt olycksöde och av beredde sig att under. 9Men de ropade till Gud, och vid deras

kom, liksom från liten källa, flod, mäktigt rop en en stor ett

A:1 StorkonungenArtaxerxes Namnet bars flera persiskakungar på 400av och 300-talenf.Kr. Den hebreiskatextensnamnform syftar troligen på Artaxerxes IzsföreträdareXerxes486-465 f.Kr.. A:1 Mordøkaj Namnet är troligen babyloniskt och besläktat av ursprung med gudsnamnetMarduk. Släktlistananknyter till Israelsäldre histo- ria:namnenShimi och Kish bars släktingartill kung Saul1 Sam9:1 E; av 2 Sam16:5. A:2 Susa En avperserriketsresidensstäder,belägen37 mil öster Babyom lon. A:3 fört bort fångenskap.i tillsammansmed kung jeeonja Jekonja eller .. Jojakin deporteradesår 597f.Kr.; 2Kung 24. se Az4 Detta var bans dröm Genom välkänt gammaltestamentligtbildspråk och uttryckssätt jfr t.ex. Sef1:14 Dan 7 antyderdet följande stycket att överjordiska makterstårbakom bokenshändelseroch hela förlopatt pet ärförutsett och Gud. styrt av

1Sam9:1 i A:4-10 Est Gr Fzxl-IO 2 Kung 24:10-15 A:7 Joel2:2

A:1O Ester

Det blev ljust och solen gick och de ringa vatten. upp, upp-

höjdes och uppslukade de höga.

När Mordokaj vaknade efter denna dröm, där han sett vad Gud hade beslutat göra, behöll han den i tankarna ända till kvällen och försökte på allt sätt förstå den.

M ordokaj räddar kungen

Mordokaj gick till vila i palatset tillsammans med Gabatha och Tharra, de båda hovmän svarade för bevakningen

som av palatset. Han kunde höra vad de talade och hade i sinnet,

om och när han forskade i saken, förstod han att de planerade att mörda kung Artaxerxes, och han dem för kungen. De

angav båda hovmännen i förhör, erkände och avrättades. Dessa

togs händelser lät kungen skriva för att de inte skulle falla i

ner glömska, och även Mordokaj skrev dem. Kungen förord-

ner

Mordokaj skulle tjänstgöra i palatset och belönanade också att de honom med gåvor.

Men bougajern Haman, Hammedatas stod högt i

son, som anseende hos kungen, strävade efter skada Mordokaj och

att hans folk för de båda hovmännens skull.

Kung Artaxerxes drottning Astin

bestraffar

Därefter tilldrog sig följande händelser Artaxerxes tid, den Artaxerxes härskade över 127 provinser från Indien ända

som till Etiopien. zHan i Susa. 3Under sitt tredje

satt nu tronen

A:12 hovmän Grundtextens ord kan ocksåbetyda eunucker,dvs. kastrerade

män, och översättsså t.ex. i 2:3, där funktionen som haremsvaktär

tydlig. Eunucker kunde användas andrai befattningar vid orientaliska

hov, men när ordet syftar vanliga ämbetsmänär dessursprungliga

betydelseofta förbleknad. A:13 de planerade att mörda kung Artaxerxes Det löst anslutna tillägget

innehåller en del rena upprepningar av den ursprungliga texten; se

2:21 ff. och A21 med 2:5. Mordokaj får därmedhuvudrollen inled-i

ningen, och den grekiska versionentycks genomgåendevilja framhäva

hansbetydelse. A:17 boügajem I denhebreiskatexten3:1 kallasHamanagagit,dvs.ättling

till Agag, kungen Israelsfiendefolk se 1Sam15. Det kaninte

över ett av

avgöras ordet bougajern är omformning detta uttryck ellerhar

om en av

någon annannedsättandebetydelse.

A:12-17 Est Gr2:19-23;6:2 A:17 EstGr 3:1;E:1O A215Est Gr 2:23; 6:1

Ester 1 :15

regeringsår han ett gästabud för vännernaå, för de förnäma

gav perserna och mederna och de övriga folken samt för satrapiernas guvernörer. När han under 180 dagar hade visat dem sitt väldes rikedom och den påkostade festprakten 5och bröllopsda-

slut, kungen under dagar fest för alla de garna var gav sex en folk fanns i staden. Festen ägde kungapalatsets

som rum

gård, som prydd med fina linne- och bomullsdraperier,

var upphängda vita och purpurröda snören mellan pelare

av marmor med överstycken guld och silver. Där stod divaner

av

guld och silver ett mosaikgolv malakit, pärlemor och av av marmor, försedda med skimrande täcken, broderade i

som var brokiga mönster och beströdda med 7Dryckeskärlen

rosor. var

guld och silver, och miniatyrbägare rubin, värd 30 000 av en av talenterå, hade ställts fram. Det serverades rikligt med ädelt vin, sådant kungen själv drack. Festen följde ingen fastsla-

som gen ordning, utan enligt kungens vilja och befallning till

marskalkarna skulle de rätta sig efter hans och gästernas önsk-

egna ningar. Drottning Astin höll samtidigt fest för kvinnorna

en inne i palatset där kung Artaxerxes residerade.

Den sjunde dagen, då kungen upprymd, befallde han

var Haman, Bazan, Tharra, Boraze, Zatholtha, Abataza och Tharaba, de sju hovmän hans personliga tjänare, att föra

som var in drottningen till honom för att hon skulle framträda med den kungliga kronan huvudet och visa sin skönhet för furs-

upp

och de olika folken hon mycket vacker. Men tarna - var drottning Astin lydde honom inte utan vägrade att följa med hovmännen. Kungen blev kränkt och vred; han meddelade vännerna vad Astin hade sagt och uppmanade dem tillämpa

att lagen och sitt utlåtande saken. Arkesaios, Sarsathaios

ge om och Malesear steg då fram till honom; det de furstar från

var Persien och Medien som var kungens närmaste män och hans främsta bisittare. De honom besked vad enligt

gav om som lagarna borde ske med drottning Astin, då hon inte hade gjort

kungen befallde sina hovmän. som genom

1:3 deövrigafolken Dvs. denstoramassanavlydfolk i detpersiskaimperi-

et, vars kärnländervar Persienoch Medien. Liksom i v. 5 menasmed

folken derasrepresentantervid hovet. 1:5 bröllopsdagarna Kanskeett bildligt uttryck för festligheter allmänhet;i

någonannanantydanom att kungen firade bröllop gesinte. 1:9 Astin Namnet är troligen en omformning av den hebreiska textens

Vashti. Ingetderanamnetkan med stöd avandrakällor knytas till någon

persisk drottning.

1:16 Ester

Sedan Mouchaios till orda inför kungen och furstarna:

tog Det är inte bara mot kungen drottning Astin har förbrutit

som sig också alla furstarna och hans främsta män; han

utan mot har återgett drottningens ord för dem och låtit dem veta hur hon trotsade honom. Liksom hon trotsade kung Artaxerxes kommer redan i dag de andra damerna vid hovet, de persiska och mediska furstarnas gemåler, att till att förolämpa sina

eggas män vis, när de får höra vilket språk hon har fört mot

samma kungen. Om du finner det lämpligt, min konung, bör du därför utfärda kunglig förordning skall avfattas enligt

en som medernas och lagar och tillämpas drott-

persernas utan avsteg: ningen får aldrig komma in till dig. Ge sedan hennes

mer drottningvärdighet kvinna, är bättre än hon.

en annan som 200m du stiftar sådan lag, sedan blir känd i ditt rike,

en som kommer varje kvinna att visa respekt för sin make, fattig som rik.

Förslaget tilltalade kungen och furstarna, och kungen gjorde Mouchaios hade Han lät sända skrivelser

som sagt. ut till alla provinser i sitt rike, till och dess eget språk, för

var en

männen skulle bli respekterade i sina hem. att

Ester blir kung Artaxerxes gemål

Sedan lade sig kungens vrede, eftersom han kom ihåg vad

men Astin hade sagt och vilken dom han hade fällt över henne, ville han inte ha med henne att göra zKungens tjänare föreslog

mer.

för hans räkning skulle leta vackra orörda då att man upp flickor. 3Kungen skulle tillsätta lokala ämbetsmän i alla sitt rikes provinser för välja och vackra jungfrur till hans

att ut unga harem i staden Susa och ställa dem under uppsikt den eunuck

av

kungens haremsvakt; de skulle förses med oljor och som var

bruklig omvårdnad. Den kvinna behagade kungen annan som mest skulle bli drottning i Astins ställe. Förslaget kungens

vann gillande, och han följde det.

staden Susa fanns det jude hette Mordokaj, till

en som son jair, till Shimi, till Kish, Benjamins Han

son son av stam. hörde till de krigsfångar kung Nebukadnessar Babylon

som av

1:19Dan 6:8;Est Gr 8:8 2:5 EstGrA:1+ 1:22 Est Gr3zl2 f.;8:9 2:6 Est Gr A:3+

Ester 2:16

hade fört bort från Jerusalem. 7Han hade fosterbarn

ett som hette Ester och dotter till hans farbror Amminadav; vid

var föräldrarnas död hade han tagit sig henne för att göra

an senare henne till sin maka. vacker flicka.

Hon var en

SDå kungens förordning hade blivit känd, blev många flickor förda till Susa och hand Gaj, och även Ester blev

togs om av förd till Gaj, haremsvakten. gFlickan gjorde intryck honom och hans välvilja. Han henne skönhetsmedlen,

vann gav genast hennes bestämda underhåll och de sju flickor från

palatset som hade avdelats henne. Både hon och hennes tjänsteflickor

egna blev väl behandlade honom i haremet. Ester berättade inte

av vilket folk eller vilken släkt hon tillhörde, eftersom Mordokaj hade sagt henne att tiga med det. Varje dag vandrade Mordokaj förbi haremsgården för reda hur det skulle

att

med Ester.

Då flicka hade varit där i tolv månader, det dags för

en var henne att komma till kungen. Detta är den tid hela

som skönhetskuren kräver: månaders behandling med myrraolja

sex och månader med parfymer och andra medel för den kvinn-

sex liga skönheten. När flickan sedan skall komma till kungen,

överlämnas hon en person som utsetts att följa henne från kungens harem till hans palats. Hon går in där kvällen och får följande morgon bege sig till den andra haremsavdelningen,

också förestås kungens eunuck Gaj. Hon får inte komsom av ma in till kungen fler gånger, om inte denne särskilt kallar henne till sig.

Tiden närmade sig för Ester, dottern till Mordokajs

nu farbror Amminadav, att komma in till kungen. Hon försummade ingenting de förmaningar hon fått eunucken

av av som vaktade haremet; alla såg henne blev betagna i henne.

som Det i årets tolfte månad, adar, det sjunde året kung

var

2:7 Ester Namnet är icke-hebreiskt och kan härledasantingen från det

persiskaordet för stjärna eller frånnamnet den babyloniska moder-

gudinnan Astarte eller Ishtar. Uppgiften att Esterockså bar det heb-

-

reiskanamnetHadassa,myrten, har utelämnatsavden grekiskeöver-

sattaren. 2:7 för att senaregöra hennetill sin maka Detta motiv, tragisk

som ger en

komplikation förhållandet mellanEster,Mordokaj och kungen,saknas

i den hebreiskatexten men återfinns i senarejudiska utläggningar.

- Beträffandekusingiften Tob 3:15; 4:12; 6:12 mednoter.

2:10 Est Gr 2:20; 8:1

2:17 Ester

Artaxerxes regerade, Ester fick komma in till honom.

som Kungen blev förälskad i henne, hon vann hans ynnest framför alla de andra flickorna, så att han krönte henne med drottningkronan. Sedan höll han fest i sju dagar för alla

en vännerna och för för att fira sitt bröllop med Ester,

trupperna och han sina undersåtar skattelindring.

gav en

Mordokaj tjänstgjorde i palatset. Ester berättade inte

nu vilken släkt hon tillhörde, ty Mordokaj hade förbjudit henne det förmanat henne att frukta Gud och följa hans bud

men liksom då hon bodde hos honom. Och hon ändrade inte sin

livsföring.

Men de båda hovmän förde befälet över livvakten hade

som blivit så förbittrade över Mordokajs befordran att de sökte ett tillfälle döda kung Artaxerxes. Mordokaj fick upplysning-

att detta och talade det för Ester, underrättade

ar om om som kungen sammansvärjningen. Kungen förhörde de båda

om hovmännen, och de blev hängda påle. Sedan förordnade han

Mordokajs lojala handlingssätt skulle räddas undan glömsatt kan berömmande skildring, skulle införlivas

genom en som med det kungliga arkivet.

Haman vill utrota judarna

Någon tid hedrade kung Artaxerxes bougajern Haman,

senare Hammedatas han befordrade honom och honom hög-

son: gav

än någon vännerna zAlla vid hovet föll för re rang av ner honom i vördnad, det kungens order. Men Mordokaj föll

var

för honom. 3Hovfolket frågade Mordokaj varför han inte ner trotsade kungens befallning. 4Dag efter dag talade de med honom utan att han lyssnade till dem. Då underrättade de Haman

att Mordokaj bröt mot kungens påbud. Han hade dem om sagt att han var jude.

2:20 menförmanat banneatt frukta Gud. sin livsföring Dettaär ett avde

. .

mindre tillägg som gerden grekiskatextenenstarkarereligiös prägel än

den hebreiska. 3:2 Mordokaj föll inte ner för honom Den antika världens uttryck för

politisk lojalitet närmade sig ofta tillbedjan av härskarna.I ett av de

grekiskatilläggenC:7 sägsdetta uttryckligen skälettill Mordokajs

vara

olydnad.

2zl9-23 Est Gr A:12-17+ 3:1 Est Gr A:17+ 2:20 EstGr2:10+ 3:2 Dan 3:18;6:10; EstGr C:5 2:23 Est Gr A:l5+

Ester 3:12

5När Haman fick Mordokaj inte föll för honom, veta att ner blev han rasande och satte sig i sinnet alla judar bland att utrota Artaxerxes undersåtar. 7Det tolfte året Artaxerxes regerade anordnade Haman lottdragning. Han kastade lott dag och en om månad då han i ett enda slag skulle förgöra Mordokajs folk.

Lotten föll den fjortonde dagen i den månad heter som adar. sHaman gick till kung Artaxerxes och sade: Det finns ett folk bor utspritt bland de andra folken Överallt i ditt rike. som Deras lagar liknar inget annat folks, och kungens lagar rättar de

sig inte efter. Det dina intressen låta dem hållas. 90m är mot att du finner det lämpligt, så utfärda påbud de skall ett om att förintas. Jag skall då betala 10 000 talenter silver till den

kungliga skattkammaren. °Då kungen sig sin ring och tog av den Haman, så att han kunde sätta sigill ediktet gav mot judarna. Och kungen sade till Hainan: Behåll och pengarna, gör vad du vill med folket Den trettonde dagen i årets första månad inkallades

kung-

sekreterare, och efter Hamans anvisningar de ens satte upp en skrivelse till satraperna och guvernörerna i varje särskild provins från Indien ända till Etiopien, till alla de 127 provinserna

och till de olika folkens guvernörer deras språk. Skriveleget

3:7 denfjortonde dagen Enligt den hebreiska det den trettonde. texten var Den grekiskaöversättningenhar genomfört ett annattidsschema,enligt vilket judarnasangreppsättsin dagenföre den tilltänkta utrotningen. 3:8 Detfinns ettfolk låta demhållas Uttryckssätter här ochi B:4 har . . . paralleller antisemitiskai uttalanden från grekisk-romersk tid. Däremot finns ingahistoriska beläggför persiskajudeförföljelser den omfattav ning somantydsi fortsättningen. 3:9 10000talenter silver Summanmotsvararstörre delen Persiens av samladeskatteintäkter under ett år. 3:12 åretsförsta månad Lottkastningen v. 7 tänks förlagd till nyårstidcn, som i den dåtida judiska kalendern inföll i mars, och den planerade utrotningen skulle verkställasmot slutet år v. 13. Enligt av samma babylonisktro samladesgudarnavid nyår för att besluta människorom nasöden under året.

3:7 Est Gr 9:24; F:7 3:13; B:6; 3:8 5Mos 4:8; Est Gr E:15 8:12;E:20;9:1, 16-18,21 3:101 Mos 41:42;Est Gr 8:2

3:13 Ester

utfärdades i kung Artaxerxes och brev sändes i sen namn, ut hans rike med ilbud. Hela det judiska folket skulle förintas på

och dag i årets tolfte månad, månaden adar, och deras en samma egendom skulle byte.

tas som

Edietet mot judarna

Här följer avskrift brevet:

en av

Från Storkonungen Artaxerxes till guvernörerna i de 127 provinserna från Indien ända till Etiopien med deras underlydande ståthållare.

zSedan jag blivit de många folkens härskare och fått våldet över hela världen, har jag ingalunda förledd till övermod

- av min maktställning utan fastmer med mildhet och godhet

som min ledstjärna ständigt strävat efter tillförsäkra mina

- att undersåtar ett liv i ostörd att skapa lugn i riket och möjlighet

ro, till samfärdsel ända till dess gränser och således

nytt trygga den alla människor efterlängtade freden. 3Men när frågade

av våra rådgivare hur detta mål skulle kunna uppnås, blev

av Haman, har utmärkt sig för gott omdöme i vår

en man som tjänst, som oföränderligt och med orubblig trohet ådagalagt lojalitet och har förlänats den andre i

mot oss som rangen av riket, informerade det bland alla jordens folk har nästlat

om att sig in ett illasinnat släkte, sina lagar står i motsätt-

som genom ning till alla andra folk och ständigt sätter sig över alla

som kungliga påbud för att göra våra berömvärda ansträngningar

att hålla riket intet.

samman om

5Då sålunda insett detta enda folk ständigt söker strid

att med alla människor, avviker främmande seder och livs-

genom föring och i sin illvilja mot vår regering gör den största skada, så

de till och med hotar rikets säkerhet, förordnar härmed att att samtliga de utpekas för i den Haman, vår minister

som er av

3:13 ilbud Det persiska kurirväsendet organiseradesav Dareios I och var

ryktbart för sin effektivitet. Bl.a. anladeslättframkomliga ridvägar som

genomkorsaderiket. B:1 enavserzftav brevet Tillägget efterbildar den inveckladekanslistilsom

användes officiella skrivelser. Vi-formeni v. 3ff. hör till dennastil men

har inte genomförtsfrån brevetsbörjan. B21 deI 27provinserna SeSatrapi.

3:13 Est Gr3:7+ 8:6 2 Kung 13:14; 1 Mack 11:32; Bz4-6 Dan3:8-12; Est Gr 3:8 EstGr E:113:7+

Ester 4:8

och andre fader, utfärdade skrivelsen, tillsammans med kvinnor och barn utan barmhärtighet eller förskoning skall utlämnas fullständig förintelse genom sina fienders svärd den fjortonde dagen i adar, den tolfte månaden, innevarande år, 7så för att framtiden får fullständig och ordning i riket, sedan dessa ro nu alltid illasinnade människor enda dag tvingats i som en ner dödsriketät Avskrifter brevet anslogs i provinserna, och alla de olika av folken fick order beredda när dagen kom. Saken blev att vara snabbt känd också i Susa. Kungen och Haman och drack satt tillsammans, och i staden steg oron.

M ordoeaj ber Ester Midja till

kungen

När Mordokaj fick höra vad höll ske, han som att rev sönder sina kläderä, höljde sig i säcktyg och strödde aska över sig. Han ut och rusade längs stadens huvudgata och sprang ropade högt: De utplånar oskyldigt folk zHan fortsatte ett ända till Kungliga stannade där, det inte porten men ty var tillåtet för honom i palatset, eftersom han klädd i att var säck och aska. varje provins där förordningen anslogs blev det gråt, klagan och bland judarna, stor sorg och de gjorde sig bäddar säck och aska. Drottningens tjänsteflickor och hovav män gick och rapporterade för henne. När hon hörde vad som skett, blev hon förfärad och sände folk till Mordokaj med kläder han skulle sig i stället för säcktyget. Men han som ta lydde inte. 5Då kallade Ester till sig sin eunuck Achrathaios, som hade ställts i hennes tjänst, och sände honom för skaffa att henne närmare upplysningar Mordokaj. 7Mordokaj berättaav de vad som hade hänt och hur Haman hade lovat kungen 10 000 talenter till skattkammaren för förinta judarna. Han att gav också Achrathaios avskrift kungörelsen anslagits i en av som Susa angående utrotningen, för han skulle visa den för Ester. att Han skulle säga henne till kungen och beveka honom att att skona folket. Kom ihåg den tid då du levde i enkla förhållanden och blev försörjd mig, sade han. Haman, kungens av

4:6 Enversi denhebreiskatextenhar härutelämnats den grekiskeöversätav taren. Den saknarbetydelseför sammanhanget.

4:3 Est Gr 8:16 4:7 Est Gr 3:9

4 Ester

har baktalat och döden hotar. Åkalla Hernärmaste man, oss tala för hos kungen och rädda från döden ren, oss oss Då Achrathaios kom och framförde allt detta till Ester, sade hon honom tillbaka till Mordokaj och säga: att Bland alla folk i riket är det känt att och eller var en, man kvinna, går in till kungen inre borggården utan att vara som kallad är förlorad. Endast den som kungen sträcker sin gyllene får behålla livet. Själv har jag inte trettio dagar varit spira mot kallad till kungen. När Achrathaios framförde vad Ester hade sagt till Mordokaj, bad han honom och henne: Ester, tro inte att svara bland alla judar i riket skall komma undan. Vägrar du ensam du lyda i denna stund, kommer judarna att hjälp och beskydd från håll, du och din fars familj skall under. annat men Kanske det för denna stund du blev drottning. var Då sände Ester budbäraren tillbaka till Mordokaj med detta Samla judarna i Susa och håll fasta för min skull. svar: genast Ni skall inte äta eller dricka tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänsteflickor skall också fasta. Sedan skall jag mot lagens bud till kungen, det också kostar mig livet. om Mordokaj sig i väg och gjorde precis Ester hade sagt gav som till honom.

M ibön

ordokajs

Och han tänkte alla Herrens verk och bad: 2Herre, herre och konung, du härskar över alla, ty hela världsalltet lyder under dig, och ingen kan sätta sig du emot om vill rädda Israel°. 3Du har skapat himmel och jord och allt det underbara under himlen. Du är allas herre, och ingen ser kan göra motstånd dig, mot Herren. 5Du känner till allt, mot och du vet, Herre, att det inte förhävelse eller övermod var av eller högfärd som jag handlade som jag gjorde, när jag vägrade hylla den övermodige Haman jag skulle gärna ha kysst hans fotsulor för att rädda Israel. 7Nej, jag handlade så för att inte ge

4:16 håll fasta för min skull När man i svåra lägen bad Gud om hjälp, användesfastaoch botövningar för att getyngd bönen.

4:11 Est Gr D:6, 12;8:4 Cz3 Syr42:17 4:141 Mos 45:7 C:4 2 Krön 20:6 4:162Mack 13:12 C:5 Est Gr3:2+ C:2 Neh 9:6

84A

Ester ° C:21

en människa större ära än Gud. Jag kommer inte tillbe att någon annan än dig, min herre, och det är inte övermod jag av handlar så. Nu ber jag dig, Herre Gud, du konung, du Abrahams Gud: skona ditt folk, fienderna siktar till vår förintelse, deras ty önskan är utplåna det folk är din arvslott sedan

att som begyn-

nelsen. 9Glöm inte bort din egendom, du

som friköpte dig

själv från Egypten. Hör min bön, visa dig försonlig din mot arvslott och vänd vår i glädje och fest, så får leva och sorg att lovsjunga ditt namnä, Herre; inte de prisar tysta munnar som

dig.

Och hela Israel stämde in med höga de döden rop, ty såg framför sig.

Esters bön

Drottning Ester tog sin tillflykt till Herren i den dödliga

ångest som hade gripit henne. Hon sig sin drottningtog av skrud och klädde sig i betryckets och dräkt. sorgens Hon smorde in sitt huvud med aska och träck i stället för med utsökt

parfymerade oljor och vanskötte sin kropp och lät sitt okam-

made hår täcka allt det hade varit smyckat till fest och som glädje. Och hon bad till Herren, Israels Gud:

Min herre, du vår konung, du är den ende; hjälp mig som är ensam och inte har någon hjälpare dig, ty jag skall utom trotsa faran. Alltsedan jag föddes har jag hört min familj och min stam berätta att du, Herre, avskilde Israel från alla andra folk

och våra fäder från alla deras förfäder till att bli din eviga egendom, och du uppfyllde alla dina löften till dem. Men att har syndat dig, och du har prisgett våra fiender, nu mot oss därför dyrkade deras gudar; rättfärdig du, att är Herre. Och det är inte för dem pinas slaveri, nog att av vårt utan har de lagt händerna sina avgudars händer och svurit 2°att nu sätta ditt uttalade beslut kraft, att förinta det folk är din ur som arvslott, de lovsjunger släcka att tysta munnar som dig, att glansen i ditt hus och glöden ditt altare, att förmå

hedning-

C:7 Till Dan C225 C:13 Judit 9:1; Est Gr 4:1 C28 Ps28:9 C216 Mos2 19:5; Mos5 6220-25;7:6 C:9 5 Mos 9:26, 29 C:17 Esr9:6;Neh 9:36;Dan9:5; Bar C:1OBar2:17+ 1:17;2:5

C :22 Ester

prisa avgudarsnförtjänster och att skänka evig arna att tomma beundran dödlig kung. Overlämna inte din spira, Herre,

en

dem inte finns till. Låt inte våra fiender skratta vår

som undergång, vänd deras planer dem själva och

utan mot gör ett avskräckande exempel den började förföljelsen mot

av man som

Tänk Herre, och visa i nödens stund du oss. oss, oss vem är; mig mod, du gudarnas konung härskar över alla

ge som välden. Ge mig de rätta orden när jag står inför lejonet, och

väck hans hat den bekämpar så att han och

mot man som oss, alla likasinnade förgås. Men rädda med din starka hand

oss och hjälp mig är och inte har någon annan än dig,

som ensam Herre.

Du har kunskap allt, du hur jag avskyr att bli ärad

om vet

de laglösa och vilken vämjelse jag känner inför en oomskuren av hednings bädd, han än må Du jag är tvingad

vem vara. ser att till det, du hur jag vämjes vid det höghetstecken jag bär

ser huvudet de dagar jag skall visa mig: det är lika vämjeligt för mig

blodig binda, och aldrig bär jag det de dagar jag får vila. som en Din tjänarinna har aldrig ätit vid Hamans bord, och jag har

inte visat någon uppskattning kungens fester eller druckit

av av offervinet. Ingen glädje har din tjänarinna känt från dagen för

sin upphöjelse och intill glädjen över dig, Herre,

nu utom Abrahams Gud. 3°Gud, du är starkare än alla, hör de

som förtvivlades befria uslingarnas våld och gör mig fri

rop, oss ur från min skräck.

C:22 dem intefinns till Dvs. avgudarna.GT betonarofta derasintighet

som

och kraftlöshet meduttryck avdetta slag;set.ex.jer 2:5. Bönen över-

lämna inte din spira dem antyder att de ensammaskullebli tillbedda

härskareöver världen, judarna förintades.

som om C124lejonet Dvs. kungen; Ords 19:12. C:27 hägbetstecken Estertänker det s.k. diademet, enhuvudbin-

somvar

del linne hade drottningkronas symbolvärde.Kontrastbilden,

av men en

fläckats menstruationsblod och därmedavrituell orenhetñ

tyg som av har motsvarigheteri]es 64:6; Klag 1:8 17.

Cz28offervinet Gränsenmellan sakralamåltider och vanligafestervar fly-

tande. Förekom det dryckesoffer vid måltid, kunde en judisk gäst

en

uppfatta sig deltagarei främmandegudstjänsthandling.Jfr 5Mos

som en

32:38; Dan 5:3 f.;1 Kor

C:21Vish13:10+ C:26]udit 13:16 C:22 Vish 14:13; 1Kor 8:4 C:27 Est Gr 2:17 3 Mos 15:19-24; Cz23Ps95:3;Dan 2:47; 1Tim 6:15 Jes64:6 C:24 Matt 10:19 Ords 19:12 C:28]udit 12:2;Dan 1:8

Ester 5:5

Ester går till Artaxerxes

Den tredje dagen avslutade hon sin bön, sig botdråkten tog av och iförde sig all sin ståt. :Når hon färdigklädd, åkallade var hon den Gud och frälsare allt och sedan med sig de som ser tog två tjånsteflickorna. 3Den stödde hon sig på, hon ena svag som den andra kom efter och bar hennes släp. 5Hon kände var, skam trots sin strålande skönhet, hennes glad och uppsyn var älsklig hennes hjärta hopsnört skräck. Hon gick men var av igenom alla dörrarna och stod såinför kungen. Han på den satt kungliga tronen, iförd all sin härskarprakt, höljd guld och av ädelstenar, och anblicken honom förfarande. 7När han av var lyfte sitt majestätiskt lysande ansikte, flammade hans blick av vrede. Då bleknade drottningen, hon sjönk kraftlös och

ihop

hängde över huvudet flickan gick framför henne. Men som Gud fick kungens sinne vekna: full störtade han att av oro upp från tronen, lyfte henne i sina tills hon kunde stå och upp armar talade vänligt och lugnande till henne: Vad är det, Ester Jag

är din vän. Var inte rädd, du skall inte dö. Min förordning

gäller bara vanligt folk. Stig fram hit Han lyfte den gyllene

spiran och lät den beröra hennes hals, hälsade henne och sade:

Tala nu. Ester sade: Du ängel från Gud var som en när jag såg dig, herre, och jag drabbades fruktan för din härlighet. av

Du år så vördnadsbjudande,

herre, och ditt ansikte strålar av skönhet. Men medan hon talade segnade hon kraftlös ner, kungen oroade sig för henne, och hela hovet försökte lugna

henne.

Vad vill du, Ester frågade kungen. Vad önskar du Du skall det, det så är halva mitt rike. I dag firar jag om - en

högtidsdag, svarade Ester. Om det behagar dig, min konung,

skall både du själv och Haman komma till den festmåltid som jag skall ordna i dag. SKungen sade: Hämta hit Hagenast man, så att kan göra Ester till viljes.

D23 svag sombon var Författaren syftar kanske Ester hadefastat i att flera dagar41:16. 5:3 Vad vill du V. 1-2 i detta kapitel har i den grekiska versionenersatts med tillägg D. Med v. 3 kan versräkningen anknyta till den nytt hebreiskatexten.

Dzl Judit 10:3; 12:15 5:3 Mark 6:22 Est Gr 5:6; 7:2; D:6 Est Gr 4:11+ 9:12 D:12 Est Gr 4211+

5:6 Ester

Båda kom till måltiden Ester inbjudit till, och medan de

som drack tillsammans frågade kungen: Vad år det, drottning Ester Du skall allt vad du ber om. 7Ester svarade: Vad jag önskar och ber är detta: 80m jag har vunnit din ynnest, min

om konung, skall du och Haman också i komma till en

morgon festmåltid jag för i skall jag göra

som ger er; morgon samma

i dag. sätt som

Hamans och M ordoeajs uppøöjelse

fall

gHaman kom glad och upprymd ut från kungen, då han

men

juden Mordokaj borggården, blev han ursinnig. 1°Vid fick se hemkomsten kallade han sina vänner och sin hustru Seresh. För dem utbredde han sig över hur rik han och vilken

var heder kungen hade visat honom, då han gett honom den allra

och lagt rikets styrelse i hans händer. Och högsta rangen Haman fortsatte: Jag den ende drottningen hade

var som bjudit att tillsammans med kungen komma till festen, och jag är bjuden också. Men jag finner inget nöje i detta så

i morgon

den där juden Mordokaj borggården. länge jag måste se Då föreslog hans hustru Seresh och hans vänner: Låt hugga till påle, tjugofem meter hög, och be kungen i bitti

en morgon

Mordokaj hängs den. Sedan kan du med kungen att upp till festen och njuta den. Haman gillade förslaget, och pålen

av gjordes i ordning.

lDen hindrade Herren kungen från att Då sade

natten sova. han till sin sekreterare att hämta krönikan över hans regeringstid och läsa för honom den. zHan fann uppteckningen om

ur hur Mordokaj för kung Artaxerxes hade avslöjat de två hovmännen kungens livvakter försökte mörda ho-

som var men

3Då frågade kungen: Vad för utmärkelse eller belöning nom.

5:9 han fick juden Den grekiske översättarenskärperHamansondska

se

låta honom bli ursinnig vid blotta anblickenav Mordokaj. I

genomatt denhebreiskatextennämns nytt att Mordokaj inte hälsade.

5:14 påle, tjugofem meter hög Pålar användesvid avrättning genom

en

spetsning ett vanligt persiskt straff, hängning eller korsfästelse.Den

dömdeskulle hängatill allmän beskådan;ibland hängdeman upp redan

dödade jfr 9:13 f. Den extrema höjdangivelsenkan vara

personer

tänkt ett mått denoffentliga vanäran.

som

5:6 EstGr5z3+ 6:1 EstGrAzl5+ 5:14EstGr7:9f.;8:7;9:25 6:2 EstGrA:12-17

Ester 7:3

har gett Mordokaj Och hans tjänare svarade: Du har

inte gett honom någonting. Medan kungen förhörde sig om Mordokajs lojala handlingssätt, kom Haman borggården.

Vem står borggården frågade kungen. Haman hade kom-

mit dit för att be kungen låta hänga Mordokaj på pålen upp som han hade gjort i ordning. Det är Haman står borggårsom den, svarade tjänarna. Kalla honom, sade kungen. Och

han frågade Haman: Vad skall jag göra för den jag vill som ära Haman tänkte: Den kungen vill ära kan det som - vara någon annan än jag 7Och han svarade: Om du vill ära

någon, min konung, så låt dina tjänare hämta skrud fint en av linne du själv brukar bära och häst du själv brukar som en som rida. 9Lämna detta till dina förnämsta och låt en av vänner honom sätta skruden den vunnit din och hjälpa som ynnest honom hästen och längs huvudgatan i staden: Se upp ropa ut här vad sker med dem kungen ärar 1°Det som som - var ett utmärkt förslag, sade kungen till Haman. Gör på det sättet med juden Mordokaj tjänstgör i palatset. Glöm ingenting som av det du har nämnt. i Haman hämtade skrud och häst, skruden satte Mordokaj, hjälpte honom hästen och gick längs huvudgatan i upp staden medan han ropade: Se här vad sker med dem som som kungen vill ära

Mordokaj återvände därefter till palatset, medan Haman

gick tillbaka hem med ansiktet dolt i Han berättade för sorg. sin hustru Seresh och för sina vänner vad hade hänt hosom och då sade vännerna och hustrun: Om han är judisk nom, av börd, denne Mordokaj, du har börjat stå tillbaka för, blir som det ditt fall. Du kommer aldrig kunna försvara dig att mot honom, ty den levande Guden är med honom. Medan de

ännu talade korn hovmännen och bad Haman skynda sig till

festmåltiden hos Ester.

Så korn kungen och Haman för undfägnas drottning-

att av zMedan drack tillsammans en. man denna andra dag frågade kungen: Vad är det, drottning Ester, vad är det du önskar och

ber om Du skall det, det så är halva mitt rike. 3Ester om

6:13 den levandeGudenär med honom Orden är tillagda deni grekiska översättningenoch typiska för desssträvanatt geberättelsen religiös en färg.

6:9 1M0s 41:42 7:2 EstGr5z3+

7:4 Ester

svarade: Om jag har vunnit din min konung, är min ynnest, önskan du skänker mig livet och min bön att du skonar mitt att folk. Vi har blivit sålda till förintelse, plundring och slaveri, jag och mitt folk. Tillsammans med våra barn skall göras till slavar och slavinnor. Jag har mig detta, vår fiende är rest mot ty inte värdig tillhöra ditt hov. 5Vem är det vågat att - som något sådant frågade kungen. En illasinnad männigöra ska, svarade Ester, den onde Haman här. Haman greps av skräck för kungen och drottningen. 7Kungen reste sig från bordet och gick i trädgården, och Haman började tigga ut drottningen nåd; han insåg han illa ute. om att var Då kungen kom tillbaka från trädgården, hade Haman kassig över soffan för bönfalla drottningen. Jaså, du antastat att min gemål i mitt hus ropade kungen. När Haman tar eget hörde detta, bleknade han. 9Och Bougathan, hovmännen, en av sade till kungen: Haman har till och med påle rest en Mordokaj, räddade dig, konung, med sina upplysningar. som Den står vid Hamans hus, tjugofem meter hög. Häng upp honom där, befallde kungen. Så spetsades Haman på den han själv hade Mordokaj. Sedan lade sig kungpåle som rest vrede. ens Samma dag skänkte kung Artaxerxes drottning Ester all hade tillhört den onde Haman, och Mordokaj

egendom som

blev kallad till kungen, Ester hade berättat han släkt ty att var med henne. :Kungen sin sigillring, han hade tagit tog som tillbaka från Haman, och den Mordokaj. Och Ester lät gav Mordokaj ta hand all Hamans egendom. om

Ediktet till judarnas förmån

3Ånnu gång vände sig Ester till kungen. Hon föll för en ner hans fötter och bad honom omintetgöra verkan Hamans att av ondska och vad han gjort judarna. Kungen sträckte den av mot gyllene spiran Ester, och hon sig och stod framför mot reste honom. Om du så finner för gott, sade hon, och om jag

jag har mig detta Orden tycks syfta Estersresolutaoch 7:4 rest mot halvt upproriska ingripande, grundtextenäroklar och översättningmen enosäker.

7:9f. Est Gr 5:14+ 8:4 Est Gr4:11+ 8:2 Est Gr 3210+

Ester E

har vunnit din ynnest, ber jag att du skickar bud och återkallar de brev som sändes ut av Haman och där han föreskrev att alla judar i ditt rike skall utplånas. Hur skulle jag kunna på när se mitt folk plågas, hur skulle jag kunna leva när alla mina landsmän går under 7Då sade kungen till Ester: All Hamans egendom har jag gett dig i gåva, och honom själv har jag låtit hänga påle för att han sökt bringa judarna livet varför om behöver du be mig lov Skriv i mitt vilken förordom namn ning ni vill, ni liksom han, och bekräfta den med mitt sigill. En skrivelse utfärdats kunglig befallning och bekräftats som med mitt sigill kan ingen sätta sig emot. Sekreterarna inkallades då; det den tjugotredje dagen i den första månadenñ var nisan, samma år. Man skrev också till judarna allt hade ålagts ämbetsom som männen och guvernörerna i brev till och de 127 var en av satrapierna från Indien ända till Etiopien, till varje provins dess språk. Skrivelsen hade utfärdats i kungens och eget namn bekräftats med hans sigill, och breven sändes med ilbud. ut Det meddelades att kungen uppmanade judarna följa sina att egna lagar i alla städer och att försvara sig och göra vad de ville med sina fiender och motståndare; detta skulle ske och en dag i hela Artaxerxes rike: den trettonde i årets tolfte samma månad, adar. Nedan följer avskrift skrivelsen. en av Storkonungen Artaxerxes hälsar provinsguvernörerna i de 127 satrapierna från Indien ända till Etiopien och alla är som oss trogna. zDet finns sådana oavlåtligt har hedrats med den största som generositet av sina välgörare har fått alltför höga men som tankar sig själva, 3så de inte bara försöker skada våra om att

8:9 den tjugotredje dagen denförsta månaden Jfri 3:12.De bådatidsangivelsernaträngersammande dramatiskahuvudhändelsernainom perien od om tio dagar. den hebreiskaI versionenäravståndetstörre. 8:9 Man skrev också till judarna Den skrivelse som återgesi tillägg E vändersig inte till judarna, och sammanhangeti den grekiska versionen ärdärför oklart. Meningentycks vara att två skrivelser gick ut, och att skrivelsentill judarna innehöll ett sammandrag denav somprovinsguvernörerna fick. 8:12 den trettonde... adar Dvs. dagenföre det tilltänkta angreppetjfr 3:7 med not.

8:7 Est Gr 5:14+ 8:12EstGr3:7+ 8:8 Est Gr 1:19+

4-16-436 91

E Ester

undersåtar oförmögna de bära medgången, till

utan, som är att och med företar sig intrigera sina välgörare, och det är

att mot inte med de drar streck över sin tacksamhetsskuld till

nog att ett människor, de låter sig också svassande bifall

utan uppeggas av från sådana inte vad godhet vill säga, tills de tror sig

som vet kunna undfly domen från den Gud alltid vakar över allt

som och hatar det onda. sOfta har också betrodda ministrar och

vänner med sina råd kommit dem förlänats den högsta

som makten bli delaktiga i oskyldiga människors död och har

att dragit in dessa härskare i obotliga olyckor ögenom att vilseleda

deras fläckfria rättrådighet med sin förslagenhet. 7Detta

gemena är möjligt för konstatera inte bara med ledning sådana

er att av äldre krönikor har gjort tillgängliga, utan fastmer

som genom

betrakta hur ovärdiga makthavares uselhet har resulterat i att gudlösa ogärningar i vår omedelbara närhet. I framtiden bör

detta uppmärksammas, så kan erbjuda alla människor i

att riket ostörd och fredlig tillvaro, i det att företar nödvän-

en diga förändringar och med undantagslös öppenhet och välvilja

bedömer de fall underställs oss.

som

Det sagda kan tillämpas Haman, Hammedatas son, i

själva verket makedonier helt persiskt blod och alldeles

en utan främmande för vår godhet. När han i vår krets och

upptogs fick åtnjuta den generositet visar människor alla folk, till

av den grad han offentligen kallades vår fader och därefter

att ständigt blev hyllad alla den främste nedanför den

av som kungliga kunde han inte bära sin upphöjelse utan

tronen, föresatte beröva både makten och livet. Under

sig att oss bedrägliga och svårgenomskådliga förevändningar begärde han

förgöra såväl Mordokaj, vår räddare och ständige välgöraatt

Ester, vår oförvitliga gemål, och därtill hela deras folk, re, som och dessa intriger trodde han sig kunna isolera för

genom oss

sedan störta och makt Överförd till makeatt oss persernas donierna. Men finner att judarna, denne ärkeskurk har

som utlämnat förintas, ingalunda är några förbrytare utan lever

att

E:10 i själva verket makedonier Hela tillägg E betonarkungensoskuld

en

och Hamansfarlighet. AlexanderavMakedonienhade 300-taletstör-

detpersiskariket. När Hamanhärgörstill makedonierjfr A:17 med

tat

not, framstårhan säkerhetsriskinte baraför judarnautan också

som en

för denpersiskekungenv. 14.

E210Est GrA:17+ E:11Es[ GrBzá-O-

Ester 8:15

efter de rättfärdiga lagar och är söner till den levande

mest Guden, den högste och störste, som i sin stora välvilja styr riket till för liksom för våra förfäder.

gagn oss

Ni torde alltså bortse från den skrivelse

som sänts ut av Harman, Hammedatas eftersom han, upphovsmannen till

son, allt detta, har blivit upphängd vid Susas stadsport med hela sin familj, snabbt och välförtjänt drabbad den allsmäktige Gu-

av dens dom. Låt i stället överallt anslå avskrifter detta brev,

av tillät judarna att utan hinder följa sina seder och lagar

egna och dem verksam hjälp, så att de i nödens stund den

ge trettonde dagen i adar, den tolfte månadenä, kan försvara sig mot dem som går till angrepp mot dem denna dag. Ty den dagen har Gud, härskar över allt, förvandlat från under-

som en gångens dag till glädjedag för sitt utvalda folk. Också ni

en skall därför fira denna dag med festligheter en

stora som märkesdag bland andra minneshögtider, så den både

era att

och i framtiden blir tacksägelsefest för vår och alla lojala nu en persers räddning och erinran undergång för dem

en om som

smider planer

mot oss.

Varje stad eller provins inte rättar sig efter detta skall

som utan undantag skoningslöst förhärjas med eld och svärd så att den inte bara blir obeboelig för människor utan också för all framtid skys vilda djur och fåglar.

av

Avskrifter brevet skall anslås väl synliga platser i hela

av riket, och alla judar skall hålla sig beredda till strid mot sina motståndare ovannämnda dag.

Ryttarna sig i väg för att snabbt utföra kungens befall-

gav

ning, och förordningen offentliggjordes också i Susa. Mordo-

E:16 sönertill den levande Guden Denna beteckninggärtillbaka 2 Mos

4:22och kan ocksåha underbyggts med utläggningaravPs 82:6;jfrjoh

10:34 E:22 Ocksåni skall därför fira Författarenmenartydligen att skulle

perserna

fira kungens räddning från Hamans planerade v. 14 vid

uppror en

motsvarighet till purim-festen, vars instiftande för judarnas del skildras

senare9220 ff. En persisk fest som handlade om ondskan hos

-

upproriskaprästereller ämbetsmän,mager, ärkänd från grekiskhisto-

rieskrivning. 8:13 Avserzfterav brevet. dag En delavden hebreiskaberättelsen hur

. . om

brevet skickadesut har omformats till enavslutning tillägget.

E:15 Est Gr 3:8+ 3:20 Es;Gr3;7+ E:16 2Mos 4:22; Ps82:6;Hos 1:10;

Vish 18:13

8:16 Ester

kaj klädd i den kungliga skruden. Han bar krans i

gick ut, en av

guld pannband purpurfärgat linne, och folket i Susa

och ett av gladde sig när de såg honom. Bland judarna blev det ljus och glädje. I varje stad och provins där förordningen anslogs, överallt där anslagen blev det glädje och fröjd bland

sattes upp, judarna: de drack och glada. Många hedningar lät omskära

var sig och övergick till judendomen grund fruktan för judar-

av

na.

hämnd på sina

judarnas fiender

Den trettonde dagen i årets tolfte månad, månaden adar, hade kungens brev nått fram, zoch den dagen nedgjordes alla judar-

fiender, i sin fruktan satte sig ingen dem till motvärn. nas ty av 3Judarna bemöttes med aktning satrapiernas guvernörer, av

av furstarna och kungens skrivare. Alla de gripna fruktan

av var av för Mordokaj. Kungens befallning hade nämligen blivit känd och omtalad i hela riket. I staden Susa dödade judarna 500

7däribland Farsannestain, Delfon, Fasga, sFardatha, man, Barea, Sarbacha, 9Marmasim, Aroufaios, Arsaios och Zabouthaios, °de tio sönerna till bougajern Haman, Hammedatas

judarnas fiende. Dessutom plundrade de den dagen,

son, ochm

antalet dödade i Susa inrapporterades till kungen.

Då sade kungen till Ester: judarna har nedgjort 500 man här i Susa vad du de har gjort i landet Vad vill du

- tror att ute

be om Du skall det. Ge judarna tillstånd att mera fortsätta i morgon, sade Ester, så att de kan hänga upp Hamans tio söner. Kungen tillät så skedde och utlämnade

att

lik judarna i staden till hängas Och Hamans söners att upp.

9:5 En i den hebreiskatexten, som beskriver massakern judarnas

vers

fiender, har hoppats den grekiskeöversättaren.Han har kanske

över av

velat mildra berättelsensbrutalitet; i v. 16 har antaletdödadesatts ner

från 75000till 15000. 9:10 Dessutomplundrade de I denhebreiskatextensägsi stället, här liksom i

15 judarnaavstod från att plundra. Motivet anknyter till 1Sam

v. att

15 jfr till A:17, där det sägsatt israeliternasyndadegenom att

not

behållabytet från fiendefolket för eget bruk. Varför den grekiskaver-

sionenavviker i v. 10kan inte avgöras.

8:16 Est Gr 4:3 9:12 EstGrs;3+ 9:1 Est Gr 3z7+

Ester 9:26

judarna i Susa samlades den fjortonde adar och dödade 300 man, men de avstod från plundring. De övriga judarna i riket samlades också för freda sig, att och de fick för sina fiender. Den trettonde adar dödade de ro dem, de avstod från plundring. De vilade den 15 000 av men fjortonde dagen i månaden och firade den vilodag med som en fest och glädje. Men judarna i Susa samlades även den fjortonde och vilade inte; däremot firade de den femtonde som en fest- och glådjedag. Detta är orsaken till de judar bor att som kringspridda ute i landet firar den fjortonde adar med fester som en högtidsdag, då alla skickar matgåvor till varandra, medan de bor i storstäderna firar glad högtidsdag den som en femtonde adar och skickar matgåvor till sina den dagrannar gen.

Purim -festen

instiftas

Mordokaj skrev vad hänt i skrift, han sände ner som en som till alla judar i Artaxerxes rike, nära och fjärran, för de att skulle göra dessa dagar till högtidsdagar och fira den fjortonde och femtonde adar. Ty dessa dagar fick judarna för sina ro fiender. Under hela den månad, adar, då deras vändes i sorg

lycka och deras kval i högtidsglädje skulle de fira bröllopshög-

tider och glädjefester och skicka matgåvor till sina vänner och

till de fattiga.

judarna införlivade med sin tradition det Mordokaj som hade skrivit till dem: hur makedoniern Haman, Hammedatas började strid mot dem, sedan han anordnat lottdragning son, och kastat lott för att förgöra dem, och hur han gick till kungen för att be honom låta hänga Mordokaj; den upp men onda plan han hade smitt judarna slog tillbaka som mot mot honom själv, och både han och hans barn blev upphångda. Därför fick dessa dagar purim med tanke lotterna, namnet ty lotter heter purim deras språk, och med tanke de

9:26 lotter beterpurim Ett ackadisktord pur kan ha denangivnabetydelsen men kan också betyda andel, portion, vilket kan jämföras med bruket att sändamatportioner till vänneroch underpurim-festen grannar v. 19, 22.

9:16-18 Est Gr 3z7+ 9:24 Est Gr 3z7+ 9:19 Neh 8:10 9:25 EstGr 5:l4+ 9114 9:21 Est Gr 3z7+

9:27 Ester

händelser återges i denna skrift, allt vad judarna fick

som igenom för den sakens skull och allt sedan hände med dem.

som

Så förordnade Mordokaj, och judarna lät det bli tradition för sig själva och för sina efterkommande och för dem som slutit sig till dem. De kommer aldrig överge det bruket,

att utan dessa dagar utgör minneshögtid firas i släktled

en som efter släktled i varje stad, i varje familj och i varje land. Dessa

purim-dagar skall högtidlighållas i all framtid, och minnet av dem kommer aldrig slockna bland kommande släkten.

att

Drottning Ester, Amminadavs dotter, och juden Mordokaj skrev allt vad de hade gjort och sände ut det brev som

ner stadfäste purim-festen. 3°Mordokaj och drottning Ester förordnade även detta initiativ och genomförde sin vilja eget

eget

Detta fastställde Ester för all framtid, och hennes ord ansvar. skrevs för att räddas undan glömskan.

ner

Kungen lät skrivelser överallt där han härskade över

10 ut

zHans kraft och duglighet och hans väldes land och vatten. rikedom och glans har beskrivits i krönikan om Persiens och Mediens kungar. 3Mordokaj kung Artaxerxes ställföreträ-

var dare och rikets stormän. Högt ansedd bland judarna och

en av

dem skildrade han sitt livsöde för hela sitt folk. älskad av

Tolkning Mordoeajs dröm

av

Mordokaj sade: Detta är Guds verk, zty jag har tänkt vad jag drömde dessa händelser, och varje del drömmen har

om av slagit in. 3Den lilla källan blev till flod, och det kom sol och

en ljus och mäktigt vatten floden är Ester, kungen gifte

ett - som sig med och gjorde till drottning. De två drakarna är jag och

9:29 Ester.. och Mordokaj skrev Detäroklart omhär syftas enannan

. . . .

skrift än den som v. 20 handlar om eller om Ester bara nämnssom

medförfattare till den. 9:30 förordnade även detta. på egetansvar Den grekiskatexten,somhär

. .

avviker starkt från den hebreiska,är oklar och översättningenosäker.

Kanskemenasatt Mordokaj ochEsteranvändedet kungliga kanslietmed

sammafrihet somnärdet gälldeskrivelsentill guvernörerna8:8 få.

9:29 Est Gr 9:20 Fzl-IO Est Gr A:4-10 10:3 1Mos 41:40 F:3 Est Gr 2:17

F:4 Est Gr 3:1

Ester Fzl 1

Haman, Soch de samlades för judarna är hednasom att utrota folken. Men mitt folk är Israel; det de ropade till Gud var som och blev räddade. Herren har räddat sitt folk, Herren har

befriar från alla dessa olyckor. Gud har gjort dessa tecken oss och under, och ingenting liknande har skett bland hedningarna.

7För den skull skapade han två lotter, för Guds folk och en en för alla hednafolken, och dessa båda lotter infann sig på den

bestämda stunden och tiden inför Gud till domens dag för en alla hednafolk. Och Gud tänkte sitt folk och lät dem är som hans arvslott sin rätt. För all framtid skall fira dessa man dagar i månaden adar, den fjortonde och femtonde i månaden,

och samlas med glädje och fröjd inför Gud genom alla släktled i

hans folk Israel.

Slutanmárening

Under det fjärde året Ptolemaios och Kleopatras regering av kom Dositheos, sig präst Levis och som uppgav vara av stam, hans son Ptolemaios med ovanstående skrift, enligt deras som uppgift är brevet purim-festen och har översatts Lysimaom av chos, Ptolemaios från Jerusalem. son,

F:7 :vi lotter Den egendomligabilden med lotterna är kanskeavsedd som en kontrast till Hamanslottdragning 9:24 ff.: han trodde sig avgöra judarnas öde med slumpenshjälp, men i självaverket det Gud var som bestämde. F:11 Ptolemaiosoch Kleopatrasregering Flera egyptiska kungar och par av drottningar med dessanamnärkända. Vanligenantasatt det ärfråga om PtolemaiosIX, fjärde regeringsår 114-113 Kr. vars motsvarar F:11 ovanståendeskrift Säkerligen helaEst Gr, fastalla tilläggen inte menas behöver ha funnits i det exemplar där slutanmärkningen skrevs in. - Anteckningen har troligen gjorts avnågonjudisk bibliotekarie i Alexandria, när den grekiskaöversättningen Esterinförlivadesmed boksamav lingensomhan skötte.

F:5 EstGr3:12 pg E51Gr3;7+ F:6 EstGrCzll

FÖRSTA MACKABEERBOKEN

Inledning

Under 160-talet Kr. genomgick det judiska folket en kris som fick den största betydelse för dess nationella och religiösa utveckling och återverkningar också kan spåras under kris-

vars tendomens framväxt. Bakgrunden kan sökas i Alexander den stores erövringståg vid slutet BOD-talet, i den kultur- och

av reli ionsblandning han målmedvetet främjade och i de

som orolfigapolitiska förhållandena efter hans död. Judarna, som

fått i fred med sin religion under den persiska tiden,

vara hamnade i ett farligt läge mellan två de dynastier som hade

av delat Alexanders välde mellan sig: den ptolemeiska i Egyp-

upp ten och den seleukidiska, kärnland var antikens Syrien och

vars

maktområde ungefär motsvarade nutidens Syrien, Irak och vars Iran.

Efter år 198 lydde Israels land under seleukidernas välde. Starka konflikter växte vid denna tid fram mellan inom

grupper det judiska folket med olika inställning till den främmande hellenistiska kulturen, och motsättningarna råkade ödesdi-

i ett gert samspel med den pågående kampen mellan stormakterna. I

trängt utrikespolitiskt läge den seleukidiske kungen ett rep

Antiochos IV Epifanes mycket hårda tvångsåtgärder

år 168 me

den judiska religionens trognaste anhängare. Detta ledde mot till revolt, anförd prästen Mattathias och hans söner,

en av av

kände hette Judas med tillnamnet Mackabaios. vilka den mest

Revolten blev framgångsrik bl.a. grund att den fientliga

av dynastin försva ades andra fiender och inre strider. Un-

av av der Judas och bröder lyckades folket vinna allt större

ans frihet och slutligen full självständighet.

Vid sidan avJosefus utförliga sekundära skildring samt

men Daniels bok, som antydningsvis beskriver vissa viktiga delar av händelseförlop är de två Mackabeerböckerna våra viktigaste

et, källor till kunskap det. Beteckningen mackabeer har lånats

om från Judas Mackabaios och överförts alla familjens stridbara medlemmar, också kallas hasmoneer efter sin stamfar Has-

som

Det år först i fornkyrklig tid den har knutits till de mon. som båda böckerna, vilkas ursprungliga titlar inte kan rekonstrueras

Första Mackabeerboken

med någon säkerhet. Böckerna har inte heller hört samman från början utan är två fristående verk som delvis skildrar samma händelser.

Den första Mackabeerboken är jämförelsevis stram och

en nykter skildring revoltens början under Mattathias och

av av kampens fortsättning under sönerna Jonatan och Simon. Den täcker tiden från Antiochos lVzs tronbestigning år 175 till Simons död år 135. Var gång författaren skildrar hur någon

av de tre bröderna övertar ledningen gör han markerad

en nyansats i sin berättelse 3:1; 9:23; 13:1. Tydligen ville han beskriva hur den nya judiska dynastin växte fram och säkrade sitt välde.

Boken skrevs troligen omkring år 100 f.Kr., alltså tämligen

kort tid efter de händelser som nämns i det sista kapitlet. Författaren bör ha stått mackabeerna nära och kan betraktas

som deras hovkrönikör: han tar genomgående deras parti inte bara mot den yttre fienden utan också mot judiska

grupper som hade en annan politisk uppfattning. Samtidigt visar han ett äkta religiöst patos för judarnas gemensamma tro, deras tempel och deras lagar. Han skrev hebreiska och lånade åtskilliga

uttryckssätt från GT:s historiska böcker. Detta märks tydligt i den grekiska översättning är den äldsta bevarade

som nu texten, men de språkliga egendomligheterna har bara delvis kunnat återges i den svenska översättningen. Om de fått framträda i full skala, hade effekten blivit alltför onormal och hindersam för

läsningen. Lätt att uppfatta är dock anknytningen till gammaltestamentlig poesi i några utvikningar där förtrycket skildras

2:7 ff.; 3:45 eller de judiska ledarna prisas 3z3 ff.; 14:4 ff. Ett annat slag inskott i den berättande är rad

av texten en dokument återges i kap. 8 och 10-15. Åtminstone del

som en

dem kan avskrifter äkta handlingar, författaren av vara av som haft tillgång till ijerusalem. Somliga oklarheter i dessa texter kan bero att de har nått via upprepade översättningar,

oss t.ex. från latin till hebreiska och sedan till grekiska,

men man måste också räkna med möjligheten att författaren själv har handskats mycket fritt med sitt material.

I boken dateras många händelser och författaren följer

noga, därvid den seleukidiska dynastins räkning åren efter stamfa-

av derns erövring Babylon år 312 f.Kr. Årtalen kombineras

av ibland med månadsnamn från kalender, och tolkning-

en annan

de kronologiska uppgifterna är bl.a. denna anledning en av av svår och livligt omstridd bland forskarna. Sevidare Månad och Tidräkning beträffande detta problem och de förutsättningar

gäller för inledningens, noternas och uppslagsdelens tidssom angivelser enligt vårt nutida system.

Första Mackabeerboken

Från Alexander den store till Antiochos Epzfanes

Sedan Alexander Makedonien, Filips hade dragit ut av son, från kitteernas land och besegrat Dareios, persernas och medernas kung, övertog han dennes kungadöme; redan förut han var kung i Grekland. zHan började lång rad krig, intog befästa en städer och dräpte kungar i världen. 3Anda till jordens runt om gränser trängde han fram och plundrade folk efter folk; yttersta hela jorden låg kuvad inför honom, och hans stolthet och övermod växte. Han samlade väldig här och härskade över en länder och folk och furstar, blev skattepliktiga till honom. som SSå drabbades sjukdom, och han förstod döden han av inte långt borta. Då kallade han till sig de förnämsta var männen i sin tjänst, hade delat hans liv från ungdomen, som och skiftade sitt rike mellan dem medan han ännu levde. 7Vid sin död hade han regerat i tolv år. sMännen stått Alexander närmast tog makten, som nu var och i sitt land. 9De krönte sig alla till kungar efter hans död; en detsamma gjorde deras efterkommande i många generationer, och de vållade mycket i världen. ont

1:1 SedanAlexander... besegratDareiøs Alexander den sina store vann avgörandesegraröver densisteperserkungenDareiosIII vid Issosår333 och Gaugamelaår 331f.Kr. 1:1 kitteernas land Namnet kitteer användesom flera folk i det östra medelhavsområdet,här ommakedoniernajfr 8:5. 1:1 redanförut var ban kung Greklandi Annan läsart och översättning: så blev han den förste grekiske kungen, dvs. den förste bland de hellenistiskahärskarnai Främreorienten. jfr 6:2; Dan 8:21. 1:9 De krönte sigalla till kungar Ur de förvirrade stridernaom Alexanders välde framträdde två dynastier med särskild betydelseför judarna: den seleukidiska i Syrienoch den ptolemeiska i Egypten.

1:1 Dan 8:5-7, 21; 11:3 1Mack 6:2

1:10 Första Mackabeerboken

Från deras utgick genomfördärvat skott: Antiostam ett chos Epifanes, kung Antiochos hade varit gisslan i son, som Rom. Han blev kung år 137, räknat från det grekiska väldets

början.

Avfall från lagen

Vid den tiden började somliga israeliter överge lagen, och att de lockade många med sig. De sade: Låt hedoss närma oss ningarna bor omkring och sluta förbund med dem. som oss Sedan avskilde från dem har många olyckor kommit över oss oss. Detta slags tal folkets gillande. Några dem vann av initiativ till kungen, och han dem följa reste eget gav rätt att hednisk lag och sed. Sedan byggde de idrottsanläggning i en Jerusalem enligt hedningarnas bruk. De skaffade sig förbud och avföll från det heliga förbundet De beblandade sig med hedningarna och sålde sig till att göra det onda.

Antiochos förgriper sig på templet

När Antiochos hade fått fast sitt rike, började ett grepp om han sträva efter makten över Egypten för att båda rikena under sitt herravälde. Han bröt in i Egypten med stora truppstyrkor, med stridsvagnar och elefanter och med väldig en

1:10Antiochos IV Epifanestillhörde denseleukidiskadynastin och regerade 175-164f.Kr. Åren 189-176måstehanvistasi Rom garantiför som en att hansfar, AntiochosIH, skulle hålla det hårdafredsfördragsomslutgiltigt bekräftadesår 188i Apameia. 1:10år 137 Dvs. 176eller 175f.Kr.; händelseninträffade hösten175. - Med detgrekiska våldet menashär den seleukidiskadynastin. 1:15skaffade sigförbud Antikens kirurger kunde utföra en plastisk operation, varigenom omskurna män fick sammautseendesom andra jfr 1Kor 7:18. 1:17Han bröt i Egypten Antiochos IV invaderadeEgypten två gånger under åren 169och 168f.Kr.; 2 Mack 5:1. Författaren till 1 Mack tycks intehahållit isärde bådahändelserna.Dateringeni v. 20,år 143, måstesyfta 169f.Kr.

1:10Dan 8:9, 23; 11:21; 2Mack 4:7 1 15 Mos1 17:10 2 Kung 17:15 1:11-15 2 Mack4:7-20 1:l6-24 Dan 11:25-30;2 Mack 1:11jer 44:18 5:1-16

Första Mackabeerboken 1:28

flotta. Han gick i strid med Ptolemaios som kung i Egyp-

var

Ptolemaios vika för honom och flydde, och det blev ten; gav

manfall. Antiochos folk intog de befästa städerna i stort Egypten, och han plundrade landet.

Efter ha besegrat egypterna återvände Antiochos år 143

att och marscherade med starka trupper mot Israel och Jerusa-

upp lem. I sitt övermod trängde han in i templet och tog guldalta-

lampstället och alla dess tillbehör, bordet för skådebröret, den, bägarna och skålarna för dryckesoffren, rökelsefaten

av

guld, förhänget, kransarna och guldutsmyckningen tempel-

husets fasad, blev helt avskalad. Han tog silvret och

som guldet och alla begärliga föremål och allt han fann de undan-

av gömda skatterna. Med allt detta drog han bort till sitt eget land; han spred död och förintelse och förde ett fräckt och

övermodigt tal.

Då kom bitter över hela Israels land.

sorg

Folkets ledare och äldste höjde jämmerrop,

flickor och ynglingar miste sin livskraft,

och kvinnornas skönhet vissnade.

Var brudgum brast i klagosång,

ut

brud sörjande i sin kammare.

var satt

Jorden skalv för sina inbyggares skull,

och hela Jakobs ätt höljde sig i skam:

1:18Ptolemaios VI Filometor regerade180-145 Kr. 1:21 guldalzaret. förhänget Dvs. de heliga föremål som enligt 2 Mos

..

25-26; 30behövdesför gudstjänsten. 1:23de undangämda skatterna Templens skattkammare fungerade som

bankvalv, därocksåprivata förmögenheterkundedeponerasjfr 2 Mack

3:10 fr. 1:24hanspreddöd ochförintelse Kanskeenanspelning den massakersom

kungen enligt 2 Mack 5:12ff. anställdeefter sitt andrafälttåg till Egyp-

ten.

1:21 2Mos 25-26;30:1-10; 1:23 2 Kung 24:13

1Kung 7:48-50 1:26 Klag 1:4, 18; 2:10; Am 8:13

1:29 Första Mackabeerboken

Jerusalem ockuperas

Två år därefter skickade kungen att leda skatteupp-

en man börden iJuda städer. Han kom till Jerusalem med starka trup-

Han talade bedrägligt till folket fred och försoning. per. om När de fattat tillit till honom, överföll han plötsligt staden, tillfogade den ett förkrossande slag och dödade en mängd israeliter. Han plundrade staden, stack den i brand och

rev ner både husen och ringmuren. Kvinnor och barn fördes bort

slavar, boskapen delades krigsbyte.

som som

Inkräktarna befäste Davids hög och kraftig

stad med en

och kraftiga och fick så borg. De bemannade den mur torn en med hedniska syndare och laglösa män. Genom den ökade deras makt. De försåg den med och proviant, och bytet

vapen från Jerusalem samlade de ihop och lagrade där. De blev till ett

farligt hot:

Den borgen ett försåt för templet

var

och ständigt ondskefull fiende till Israel.

en

Oskyldigt blod templet.

utgöts runt

Helgedomen skändade de.

jerusalems invånare flydde för deras skull,

och staden blev ett tillhåll för främlingar.

Hon blev främling för sin avkomma,

en

hennes barn övergav henne.

egna

1:29en man att ledaskazteuppbörden Detta uttryck kan grundtexteni vara

enmissuppfattningavden titel som mannenbar enligt 2Mack 5:24:de

mysiskatruppernas befälhavare. Han hette Apollonios och var kanske

identisk med denperson somuppträder i 3:10ff. 1:33 enborg Dennaborg spelarenviktig roll hela Macki 1 somsymbol för

det främmandeförtrycket. Var ijerusalem den låg årovisst.Davids stad

varursprungligennamnet denavDavid erövradeSionsborgen2 Sam

5:7 men tycks här betecknaen annandel avstaden, högre belägenän

templet. 1:34 laglösamin Uttrycket syftar judar somförsummadesinreligion och

samarbetademed utlänningarna, som här kallas hedniska syndare.Jfr

2:44;7:5; 9:23 ff.

1:29-32 2Mack 5:24-26 1:37-40 Ps74zl-7; 79zl-4

Första Mackabeerboken 1:53

Hennes tempel stod tomt som en öken,

hennes fester vändes i sorg,

hennes sabbater blev till

en nesa,

hennes ära till ynkedom.

Så hennes härlighet varit,

stor som

så djup blev hennes förnedring.

Hennes höghet vändes i

sorg.

Religionsförföljelsen börjar

Kungen sände skrivelse till hela sitt rike: alla skulle bli

ut en

enda folk, och och skulle överge sina lagar och ett var en seder. Alla hednafolk böjde sig för kungens befallning. Också många israeliter rättade sig efter den gudsdyrkan han föreskrev, började offra avgudarna och vanhelgade sabbaten.

Till Jerusalem och Juda städer sände kungen budbärare med skriftliga förordningar att skulle följa seder

om man som

främmande för landet. 45Brännoffer, matoffer och dryckesvar offer skulle avskaffas i templet, sabbater och högtider skulle vanhelgas, tempel och präster skändas. Man måste bygga

altaren och helgedomar och tempel avgudarna, offra kött

av svin och andra djur, släta sina söner oomskurna och

orena vara

sina själar med allt slags orenhet och skändlighet, så smutsa

lagen skulle glömmas bort och alla dess bestämmelser föratt vanskas. 5°Den inte följde kungens föreskrifter skulle

som straffas med döden.

Alla dessa påbud utfärdade kungen i skrivelser till hela sitt rike. Han tillsatte män skulle övervaka att hela folket följde

som dem, och han lät befallningen offren ut till och

om var en av Juda städer. Många bland folket slöt kring kungens män,

upp alla de övergav lagen. De lät mycket ske i landet och

som ont drev israeliterna att gömma sig varhelst de fann tillflykt.

en

1:39Klag 5:18Am 8:10;Tob 2:6 1:473Mos11:7 1:41-64 2 Mack 6:1-11

1:54 Första Mackabeerboken

Den vanbelgande skändligbeten

Den femtonde dagen i månaden kislev år 145 lät kungen bygga den vanhelgande skändligheten brännofferaltaret;

iJuda städer byggdes altaren, och tände även runt om man rökelse vid husdörrarna och Alla skriftrullar med

gatorna.

lagen påträffades blev sönderrivna och uppbrända. 570m

som

fann någon ägde förbundets bok eller någon man som som höll lagen i ära, betydde kungens påbud döden för honom. Månad efter månad fortsatte deras våldsdåd alla israeliter

mot

de ertappade i städerna. som

Den tjugofemte dagen månad offrade de det altare

i var

blivit uppfört på brännofferaltaret. Kvinnor låtit som som omskära sina pojkar dödades, kungen hade förordnar,

så som och de späda barnen hängdes vid halsen dem. Också deras familjer och de utfört omskärelsen blev dödade.

som

Men många israeliter fann mod och styrka inom sig till beslutet inte äta något De föredrog döden framför

att orent. att vanhelga sig själva genom maten och skända det heliga förbundet. Och de led döden. Fruktansvärd vreden

var som drabbade Israel.

Mattatbias och hans söner

Vid den tiden flyttade Mattathias, till Johannes, till

son son Symeon, från Jerusalem och slog sig i Modein. Han

ner var

1:54Denfemtonde dageni månadenkislevår 145 Dvs. i början avdecem-

berår 168f.Kr. f 1:54den vanhelgandeskándligbeten Uttrycket är hämtat från Dan 11:31;

12:11jfr Matt 24:15medpan. Det syftar ett altare främmande

en

gud v. 59, kanskekombinerat medengudabild. 2:1 Modem En stad28 km nordvästomJerusalem. 2:1 jojariw släkt utgjorde en avde24 avdelningar det judiska präster

som

skapetgrupperadesi 1 Krön 24:7 ff.

1:54Dan 9:27; 11:31; 12:11; Matt 1:63 2Mack6:18-31;7

24:15+ 2:1 1Krön 24:7 1:60 2Mack 6:10

Första Mackabeerboken 2:14

präst, avJojarivs släkt, zoch han hade fem söner: Johannes med tillnamnet Gaddi, 3Simon med tillnamnet Thassi, Judas med tillnamnet Mackabaios, 5Elasar med tillnamnet Avaran och Jonatan med tillnamnet Apfus. När Mattathias såg det hädiska pågick i Judeen som och i Jerusalem, 7sade han:

Ve mig, varför skulle jag bli född och behöva hur mitt folk krossades, se

hur den heliga staden förgjordes

Där satt de i medan hon föll i fiendehand, ro, medan den heliga platsen föll i främlingars händer. Hennes tempel har blivit ärelös som en man, 9de härliga tingen där har förts bort krigsbyte, som hennes späda barn har dödats gatorna, hennes män har fallit för fiendens svärd. unga Finns något folk inte fick sin del hennes rike, som av som inte tog sin lott när hon plundrades Alla smycken har tagits ifrån henne,

den friborna har blivit slavinna. Vårt tempel har ödelagts,

det vår skönhet och vår ära, som var hedningarna har skändat det. Vad har leva för mera att Och Mattathias och hans söner sönder sina kläder°; de rev klädde sig i säcktyg och sig hän djup gav sorg.

2:2 fem söner Tre dem blev judarnasledareoch ärhuvudpersoneri av var sin del av 1 Mack: Judas3:1-9:22, Jonatan 9:23-12:53 och Simon 13:1-16:24. De båda andrasödennämns i förbigående6:43 ff.; mera 9:35 L. 2:4 tillnamnet Mackabaios Brödernastillnamn bör havarit familjärt karakteriserande,men man kan inte säkert avgöravad de betydde. Namnet Mackabaios har tolkats som den hammarlike, också den men som utvalde. 2:7 Där satt de i ro Kanskeen kritisk anmärkning de judar fann mot som sig i övergreppenutan att göramotstånd. Men textenär osäker; annan läsart: och behövasittadär maktlös.

2:7-is 1Mack1:16-24+ 211Jeri214;Klag 11 2:9 Klag 1:10; 2:11

2:15 Första Mackabeerboken

Mattatbias griper till vapen och flyr

Kungens skulle tvinga folket till avfall, kom till

män, som staden Modein för invånarna där skulle offra, och många

att israeliter samlades kring dem. Mattathias och hans söner höll sig för sig själva. Då vände sig kungens män till Mattathias och sade: Du är ansedd ledare och betydande här i

en en man staden, och du har stöd söner och bröder. Kom fram och

av bli den förste lyda kungens förordning, så alla folk har

att som gjort, också männen iJudeen och de är kvar i Jerusalem.

som Då skall du och dina till kungens vännen, och du

söner utses och dina söner skall bli hedrade med silver och guld och många

andra gåvor.

Men Mattathias ropade högt till Om såvartenda folk

svar: under kungens välde lyder honom och har avfallit från sina fäders religion och alla har valt följa hans påbud, så skall

att jag och mina söner och bröder ändå hålla fast vid våra fäders förbund Aldrig får det ske att överger lagen och buden Kungens ord rättar inte efter, och från vår gudsdyrkan

oss skall inte vika, sig höger eller vänster.

vare

Just han detta, trädde judisk fram i allas

som sagt en man åsyn för offra altaret i Modein enligt kungens förordning.

att När Mattathias såg det, han helig iver kom

greps av en som honom darra i sitt innersta. Lågande rättfärdig vrede

att av rusade han fram och högg invid altaret. På

ner mannen samma gång dödade han kungens övervakade offrandet, och

man som altaret han Så värnade han lagen med helig iver, så

rev ner.

Pinhas hade gjort mot Simri, Salus son. som

Och Mattathias ropade högt över staden: Följ med mig

ut härifrån, alla ivrar för lagen och stöder förbundet Se-

som dan flydde han med sina söner till bergen och lämnade kvar allt

de ägde i staden.

2:151Mack1:51 2:252Mos34:13;5Mos12:3 2:17 Dan 11:32 2:26 4 Mos 25:6-13; Ps 10650; Syr 2:18 2 Mack 7:24 45:23 2:24 2 Mos 22:20;5 Mos 13:6-11 2:27 2Mack 5:27;Heb 11:38

Första Mackabeerboken 2:43

Massaeem på Sabbaten

MMånga som längtade efter rättfärdighet och rättvisa drog då

ut i öknen med sina barn, sina hustrur och sin boskap för att bosätta sig där, ty det onda hade drabbat dem hårt. Det kom bud till kungens män och till trupperna i Jerusalem, Davids stad, att folk som trotsade kungens befallning hade dragit ut till

i ödemarken. En styrka då jakten grottorna stor tog upp dem, spårade dem och gick i ställning mitt emot dem. Det

upp

sabbatsdagen de började striden. De sade till dem: Låt var det nog Kom ut och gör kungen har befallt, såskall ni

vara som

leva.

Israeliterna svarade: Vi kommer inte vill inte följa

ut; kungens befallning och vanhelga sabbatsdagen. Då gick kungens trupper omedelbart till anfall. Men israeliterna värjde sig inte; de kastade inte sten och spärrade inte för

en

37Utan skuld går alla i dödenf sade de. Himgrottorna. mel och jord är våra vittnen att ni dödar mot all rätt.

oss Fienden anföll dem Sabbaten, och de och deras hustrur och barn och boskap blev dödade, emot tusen

upp personer.

När Mattathias och hans vänner fick detta, sörjde de

veta djupt de döda. Och de sade till varandra: Om alla

gör som våra bröder och avstår från att kämpa för våra liv och våra lagar mot hedningarna, då kommer de snart att utplåna från

oss jordens yta. Den dagen fattade de detta beslut: Om någon angriper sabbatsdagen, skall bjuda honom strid,

oss vem han än är. Vi skall inte bli dödade allesammans, så våra

som bröder dödades i grottorna.

Befrielseeampen börjar

Till dem slöt sig krets hasider, Israels starka hjältar, alla

en av hängivna kämpar för lagen Alla andra flykt

som var

2:42 basider Ordet betyder trogna eller fromma och användsofta i GT

ett allmännaresätt t.ex. l Sam2:9; Ps 12:2;Ords 2:8. Den grupp

somnämnshär varenföregångare fariseernasochesseernassamman-

slutningar. Hasidismeni nya tidensÖsteuropasaknarhistoriskt samband

med den, fast dessnamn, ofta stavatchassidismen, har sammaspråk-

liga bakgrund. I 2 Mack 14:6 likställs hasiderna med motståndskäm-

parna, menenligt 1Mack 7:13slog de senare enfredlig väg.

2:32 1Mack9:43; 2Mack6:11; 15:1 2:42 1Mack 7:13; 2Mack 14:6

2:44 Första Mackabeerboken

undan förtrycket anslöt sig också till dem och förstärkte dem. Så fick de härstyrka samlad och kunde vända sin vrede mot

en syndarna och slå de laglösa med sitt raseri; de slapp undan

som måste fly till hedningarna för att rädda livet.

Mattathias och hans anhängare drog fram över landet och

alla altaren, och alla oomskurna pojkar de fann rev ner som inom Israels gränser omskar de under tvång. De förföljde sina övermodiga fiender och hade framgång i allt de gjorde.

stor De värnade lagen mot hedningarnas och kungarnas

angrepp och bröt udden syndarens makt.

av

Mattanaids avskedsord

När Mattathias liv närmade sig slutet, sade han till sina söner:

Nu råder övermod och våld; det är en tid av omstörtningar och rasande vrede. 5°Mina barn, kämpa med iver för lagen

nu och liv för våra faders förbund. Minns de storverk

ge era som fäderna utförde i sin tid, och vinn också ni stor ära och evig berömmelse Abraham visade sig när han blev

er. trogen prövad, och därför räknades han rättfärdig. Josef lydde

som budordet när han i svårigheter, och han blev herre över

var Egypten. Vår fader Pinhas med sin brinnande iver det

vann löftet hans rästämbete skulle bestå för alltid. 55 full-

att P osua gjorde vad befalldes och blev domare över Israel. Kalev

som fick sitt vittnesbörd inför menigheten andel landet.

genom en av David sin fromhet över evigt välde.

vann genom tronen ett 58Elia brann helig iver för lagen och därför till

av togs upp himlen. 59Hananja, Asarja och Mishael räddades sin tro

genom

lågorna. Daniel undkom tack sin renhet lejonens ur vare gap.

2:48 syndarens Författaren tänker troligen Antiochos IV, somhani 1:10

kallat genomfördärvad. Syndarna är annarsen allmän beteckning

för de hedniskainkräktarna jfr v. 44; 1:34med not. 2:51 Minns de :larvere fädema utförde Återblickar den bibliska

som

historiens märkesmänspeladeen stor roll i tidens fromhetsliv. jfr Vish

10;Syr44-49;Heb 11.

2:461 Mack1:48 2:55 4Mos 27:15-23;]os1:1-9 2:51-60 Vish 10; Syr 44-49; Apg 2:56 4Mos 14:6-9, 24;]os 14:13

72-50; Heb 11 21:12 2:52 Mos1 22:1-19;Jak 2:21 2 57 2 Sam Ps89:20-38

: 2:531 Mos 39:7-23; 41; Ps 10S:16- 2:58 1Kung 18; 19:10;2 Kung 2:11

22; Apg 7:10 2:59 Dan 1:6; Till Dan B 2:54 1Mack 2226+ 2:60 Dan Till Dan C:28-42

Första Mackabeerboken 3:6

Så kan ni i släktled efter släktled att den bygger sitt se som hopp Honom aldrig skall sakna kraft. En syndig mans hotelser skall inte frukta; hans härlighet skall bli dynga och maskars föda. I dag upphöjs han, i finner homorgon man inte, han har vänt åter till jorden, och det är slut med nom ty hans planer. Mina barn, låt lagen manliga och starka, göra er den skall föra till ära. Jag bror Simon är ty er vet att er en rådig Honom skall alltid lyda, han skall far för man. vara en Och Judas Mackabaios har varit kraftfull kämpe sedan er. en han han skall bli befälhavare och föra krig mot var ung, er hedningarna. Samla omkring alla följer lagen, och er som utkräv hämnd folk. Låt vedergällningen drabba hedert ningarna, och håll fast vid lagens bud. Sedan välsignade han dem, och så förenades han med sina fäder. 7°Han dog år 146. Han blev lagd i sina fäders grav i Modein, och hela Israel höll dödsklagan över honom. stor

judas Maceabaios

Mattathias sonjudas, med tillnamnet Mackabaios, framträdde

i sin fars ställe. zHan fick stöd alla sina bröder och alla nu av av sin fars anhängare, och med glatt mod fortsatte de Israels krig. 3I-Ian spred sitt folks berömmelse vida. En väldig kämpe han, när han klädde sig i rustning var och fäste sina vapen vid bältet. När han gick fram i strid, hans svärd härens skydd. var I sina bedrifter liknade han lejon, ett ett ungt lejon som ryter mot sitt rov. 5Han de laglösa och jagade dem, spårade upp han kom med eld mot dem plågade hans folk. som De laglösa kröp i fruktan för honom, samman alla de brottsliga fylldes skräck och förvirring. av Under hans ledning gick befrielsen framåt.

2:61på Honom Dvs. Gud. jfr uttrycket himlen, som bl.a. i 3:18 användsmedsammainnebörd. 2:70 år 146 Dvs. 167eller 166f.Kr.

2:61]er 17:7f.;Syr 2:10 2:59 1Mos 4918-33 2:62 Job 20:6 Ps37:35 ;Jes 2:701 Mack9;19;13;25.30 51:12f.;Syr 10:10 3:4 1Mos 49:9 2:64J0s 1:7 3:5 1Mack 5:5 2:68 Ps 1419:6

3:7 Första Mackabeerboken

7Han förbittrade livet för många kungar,

Jakob gladde han med sina dåd.

men

I evig tid skall hans minne välsignas

Han tågade fram genom Juda städer

och rensade landet från gudlösa män;

så vände han vreden från Israel.

9Hans blev känt till världens ände:

namn

han samlade dem dömts till undergång.

som

De första framgångarna

1°Apollonios bådade en här hedningar och en stor styrka

upp av från Samarien till strid Israel. När Judas fick det,

mot veta gick han till anfall mot Apollonios, och han besegrade och dödade honom. Manfallet och de överlevande flyd-

blev stort,

de. Vid plundringen Judas Apollonios svärd, han

tog som sedan alltid använde i strid.

uSeron, befälhavaren över den syriska armén, fick höra att Judas hade samlat ett uppbåd trogna män som höll samman

av med honom och beredda för strid. Han tänkte då han

var att skulle vinna ära och berömmelse i hela riket att börja

genom krig mot Judas och hans följeslagare trotsade kungens

som befallning. Han marscherade dit i sin och med honom

tur en stark här gudlösa män, skulle hjälpa honom att bestraffa

av som israeliterna.

När han närmade sig stigningen Bet-Heron, gick

upp mot Judas honom med obetydlig styrka. Men då Judas

emot en män såg hären rycka fram mot sig, sade de till honom: Hur skall vi med vår lilla styrka kunna uträtta något så stor

mot en och stark armé Ingenting har ätit i dag, och är alldeles utmattade. Judas svarade: Det händer lätt att många blir

3:9 ban samladedem som dömts till undergång I grundtexten ser raden

nästanlikadanut somorden Apolloniøsbådadeuppv. 10, och den kan

ha uppstått genomendubbelskrivning avdessaord. 3:10Apollonios Jfr 1:29mednot. 3:16stigningen upp mot Bet-Heron Denna sluttning, som ligger 18 km

nordväst om Jerusalem,är också skådeplatsenför en dramatisk strids-

skildring iJos 10:10

3:9 lMack 5:63 3:16Jos10:10f. 3:1O1Mack 1:29;2Mack 5:24 3;1s]udit9;11+

Första Mackabeerboken 3:31

övermannade några få, och för himlen är det lika lätt

av att ge räddning många. Det är inte antalet

genom som genom soldater i strid, kraften kommer från him-

som ger seger utan len. 2°De kommer emot med övermod och laglöshet utan

oss gräns för att hugga själva och våra hustrur och barn och

ner oss sedan vår egendom. Men kämpar för våra liv och för våra

ta seder och lagar. Han

själv skall krossa dem under vårt angrepp inte rädda för dem.

- var

Med dessa ord kastade han sig överraskande fienderna,

mot och Seron och hans här krossades under De för-

angreppet. följde honom nerför sluttningen vid Bet-Horon ända till

ner slätten; bortåt 800 fiender stupade, och resten flydde till filisteernas land.

Fruktan för Judas och hans bröder bredde sig, och

nu ut skräcken hcdningarna runt omkring dem. Ryktet

grep om honom nådde ända till kungen, och överallt bland folken berättade Judas strider.

man om

Motståndarna samlar sina

krafter

När Antiochos fick höra vad hade hänt, han

som greps av raseri. Han sände ut budbärare och drog alla strids-

samman krafter i sitt rike till ofantlig här. Han öppnade sin skatt-

en kammare och betalade ut truppernas sold för ett år framåt, och han gav dem order att hålla sig beredda för alla tänkbara

uppgifter. Men han fann det hade blivit i

att tomt pengar skattkammaren. Skatteinkomsterna från riket hade också sinat till följd den oenighet och skada han hade ställt till med i

av landet, när han försökte upplösa lagar och seder hade

som bestått sedan urminnes tid. Då började han sig för det

oroa att skulle än gång förr: han skulle sakna medel

som mer en att till utgifter och gåvor. Sådana hade han tidigare brukat

strö ut med frikostig hand, så att han överträffat alla sina företrädare

Han alldeles rådvill, så bestämde han sig för tronen. var men att till Persien för att driva skatterna i provinserna där

resa och på så vis ihop stor mängd

en pengar.

3:24flisteernas land Kustområdet väster om Judeen ges här en historisk

beteckning. Någon filisteisk stat existeradeinte författarenstid,

men

uttryckssättet vill föra tankarnatill destoragammaltestamentligagestal-

ternasstrider.

3:32 Första Mackabeerboken

Han lämnade kvar Lysias, en ansedd medlem kungahuav för sköta styrelsen i området mellan Eufrat och Egypset, att och för ta hand Antiochos uppfostran till ten, att om sonen dess han själv korn tillbaka. Han lät Lysias förfoga över elefanterna och hälften truppstyrkorna och honom förav gav hållningsorder allt han ville uträttat, särskilt beträfom som fande invånarna i Judeen och Jerusalem. Mot dem skulle Lysias skicka här för krossa Israels makt, förinta dem en att ännu fanns kvar iJerusalem och utplåna minnet dem som av från platsen. Han skulle låta främlingar bosätta sig i hela deras land och låta stycka deras jord. Själv kungen med sig upp tog den återstående hälften trupperna. Han lämnade sin huvudav stad Antiochia detta år 147 gick över Eufrat och - var marscherade genom de övre provinserna.

Nikanor och Gorgias invademrjudeen

Lysias valde Ptolemaios, Dorymenes samt Nikanor ut son, och Gorgias, dugliga räknades till kungens väntre män som ner. Han skickade med dem 40 000 fotfolk och 7000 man skulle falla iJudeen och förhärja landet enligt ryttare, som

3:32 Lysias är känd också utombiblisk historieskrivning. Hans fortgenom sattastrider mot Judasskildras kap.i 4 och 6 jfr 2 Mack 11; 13, hans död i 7:2ff. 3:32 medlemav kungahuset Liksom uttrycket kungens vän en rangtitel utan sambandmed personligarelationer. Jfr 10:89mednot. 3:33 sonenAntiochos Den blivande kungen Antiochos V Eupator 164-162 KL, somvid detta tillfälle varca8årgammal. 3:37 år 147 Dvs. 166eller 165f.Kr.; fälttågetbörjade troligen våren 165. 3:37 de övre provinsema Det seleukidiska rikets östra del, som fått sitt namnefterden högläntaterrängeni det nuvarandeIran. 3:38 Ptolemaios Nikanor ochGorgias Enligt 2Mack8:8 varPtolemaios . ståthållare,Nikanor och Gorgiasmilitärer somlydde under honom. En Nikanor uppträder ocksåi en senarestrid, där han blev dödadavJudas se kap. 2 Mack 14-15, mentroligen rör det sigom en annanman. I Mackabeerböckernaärdet ofta svårtatt avgöraom personermed likalydandenamnär identiska eller 3:39 40000 man Antalsuppgifterna i Mackabeerböckemabör i regel inte uppfattasbokstavligt; 2 Mack 8:9,där det talasom 20000man.

3:32 1Mack6:14-17;2Mack 10:11 3:38 1Mack 4:1; 5:59;2Mack 4:45; 3:371 Mack6:1;2Mack 9:25 8:8 10:14 3584:25 2 Mack 8z8-29 3:39 1Krön 19:18

Första Mackabeerboken 3:48

kungens order. 4°De bröt med alla och kom

upp sina trupper till trakten Emmaus slätten, där de slog läger. När

av köpmännen i området hörde talas dem, kom de till lägret

om med väldiga mängder guld och silver och med fångkedjor för

av att köpa israeliterna slavar. Armén förstärktes också med

som trupper från Syrien och Filisteen.

Judas och hans bröder märkte att förtrycket hade tilltagit och att trupperna hade slagit läger i deras land, och de fick kännedom kungens befallningar innebar att folket

om som skulle utplånas och förintas. Då sade de till varandra: Vi måste rädda vårt folk fördärvet och kämpa för vårt folk och

ur för templet. Och alla samlades för stridsberedda

att vara under åkallan och bön om nåd och barmhärtighet.

Jerusalem obebodd öken.

var som en Av dem hon fött fanns ingen kvar i hennes hus. Den heliga platsen var besudlad, och borgen hölls främlingar;

av där ett tillhåll för hedningar.

var

försvunnen från Jakobä, All glädje var lyra och flöjt hade tystnat.

Israeliternas möte i Mispa

De samlades och gick till Mispa i närheten Jerusalem, ty i

av Mispa hade Israel förr i tiden haft böneplats. Den dagen

en fastade de, och de svepte sig i säcktygå strödde aska huvudet och sönder sina kläder. De öppnade skriftrullen med

rev lagen för att den vägledning hedningarna sökte hos sina

som

3:40 Emmaus på slätten Platsen heter i dag Amwas. Den ligger 24 km

västnordvästom Jerusalem, där judeens berg övergåri en jämn platå.

Det Emmaussomnämnsi Luk 24:13 troligen plats.

var en annan 3:46 Mispa låg 12km norr om Jerusalem.Beträffandeplatsensroll i Israels

äldre historia 1Sam7:5ff. 3:48för att den vägledning somhedningarna sökte Grundtexten är oklar

menvill troligen sägaatt de heligaskrifterna gavbättretröst och ledning

än hedniska orakelsvar. Möjligen lät slumpenavgöravilket skrift-

man

ställesomskulle läsas.jfr 2Mack 8:23;Syr 33:3.

3:412 Mack 8:11 3:46 Dom 20:1; 1Sam7:5f.: 10:17 3:45]es 24:8; Klag 5:14; 1 Mack

1:38

3:49 Första Mackabeerboken

avgudabilder. De lade fram prästernas ämbetsdräkter, gå-

den första skörden och tiondegåvorna och lät de vorna av nasirer som hade fullgjort sina löftesdagar ställa sig bredvid. 5°Och de ropade högt till himlen: Vad skall göra med dessa män, och skall föra dem Din heliga plats är besud-

vart lad och skändad, och dina präster lever i och förnedring.

sorg Och har hedningarna förenat sig för göra slut

nu mot oss att

du vad de tänker göra med Hur skall kunna

oss; vet oss. stå deras inte du hjälper oss Och de

emot angrepp, om blåste och skallade.

i trumpeterna, ropen

Därefter utsåg Judas officerare folket, skulle föra

som befäl hundra, femtio och tio Till dem

över tusen, man. som

upptagna med husbyggen, giftermål eller vinplantering, var liksom till de räddhågade, sade han att de skulle hem och

var

till sitt, lagen föreskriver. en som

Sedan bröt hären och gick i ställning söder Em-

upp om

Där sade Judas: Fäst kläderñ mod till maus. upp era ta er och gör redo för i Då skall strida mot dessa

er morgon. hedningar har förenat sig mot oss för att förinta oss och

som vårt tempel. Ty det är bättre för att dö i striden än att på

oss se när olyckan drabbar vårt folk och templet. Som himlen vill, så låter han det ske.

Slaget vid Emmaus

Gorgias tog med sig 5000 och elittrupp 1000

man en om

och lämnade lägret zför överrumpla och ryttare natten att besegra judarna i deras läger. Folk från borgen visade vågen.

3:49 nasirer Personersomfrivilligt förbundit sigatt envisstid följa speciella

levnadsregler4 Mos 6. Innan de fick börjalevasomvanligt igen, måste

deoffra i templet. Nu kunde detta inte ske:i det besudladetemplet fick

rättrognajudar inte offra. 3:54 de blåstei trumpeterna Enligt 4 Mos 10:9var detta ett sätt att beom

Guds hjälp striden.i I debådaföljandeversernaanspelas föreskrif-

-

ter i 2Mos 18:21och5Mos 20:5 ff. 4:2 Falefrån borgen Dvs. överlöparesomanslutitsigtill ockupationstrup-

pernaiJerusalem;se1:33 med noter.

3:49 2 Mos28;4 Mos 5Mos 26 3:602Sam10:12; 1 Krön 19:13; 3:544Mos 10:9 Matt 3:55 2 Mos 18:21;5Mos 1:15 4:2 1Mack 1:33 3:56 5Mos 20:5-8;Dom 7:3;

2Mack 8:13

Första Mackabeerboken 4:22

udas fick höra detta och bröt med sina kämpar för om upp att slå den kungliga hären vid Emmaus, medan del dess en av styrkor ännu borta från lägret. 5När Gorgias kom till Judas var läger natten, fann han ingen där. Han började leta efter dem uppe i bergen, eftersom han tänkte att de hade flytt för honom. När dagen bröt in, visade sig Judas slätten. Han hade

3 000 man, men sköldar och svärd hade de inte så många de som skulle ha önskat. 7Och de såg hedningarnas här stark, väl att var försedd med rustningar och omgiven kavalleri, och det av var stridsvana krigare. Då sade till sina män: Var inte rädda för att de är så många, tappa inte modet inför deras anlopp 9Kom ihåg hur våra fäder blev räddade i Röda havetä, när farao

förföljde dem med sin här. °Nu skall till himlen i ropa hopp han är nådig och kommer ihåg förbundet med om att oss våra fäder. Då krossar han hären där borta under vårt anfall i dag, och alla hedningar får lära sig det finns befriar att en som och räddar Israel. När fienderna såg dem och märkte de ryckte fram, att marscherade de till strid från lägret. Judas män blåste i ut Härarna drabbade och hedningarna trumpeterna. samman, blev slagna och flydde till slätten, men hela eftertruppen blev nerhuggen. De förföljde dem ända till Geser och Iduut meens, Ashdods och Jamnias slätter, och omkring 3 000 fiender stupade. När Judas och hans här vände tillbaka från förföljandet, sade han till folket: Låt inte lockas bytet, för har er av ännu en strid framför Gorgias är inte långt från i oss. oss bergen med sin här. Nu måste hålla stånd våra fiender mot och kämpa mot dem. Sedan kan ni för bytet. tryggt ta er av J udas hade knappt talat färdigt förrän såg man en truppavdelning marschera fram vid bergets fot. Men fienderna märkte att de slagna och höll bränna lägret, röken var att man att ty syntes tydligt och visade vad hade hänt. När de uppfatsom tade detta, tappade de modet fullständigt, och då de dessutom fick Judas här stå stridsberedd slätten, flydde de allese

4zl5 Geser låg7 km från Emmaus, havettill. De övriga hänvisar namnen till självakustslätten jfr 3:24 och till Judeenssödra grannområdeIdumeen.

4:3 1Mack 3:40 4:11 Hes39:21 4:9 2Mos 14

4:23 Första Mackabeerboken

till Filisteen. Judas återvände då för att plundra sammans lägret, och där de mängder guld och silver, blå och röda

tog av

och andra dyrbarheter. På återvägen sjöng de purpurtyger och lovprisade himlenñ tillbörligt är, ty evigt varar hans

som nåd. En räddningens dag detta för Israel.

stor var

Segern över Lysias

De överlevande bland fienderna kom till Lysias och rapporterade allt hade inträffat. När han fick höra det, blev han

som bekymrad och nedslagen det inte hade gått han

över att som velat med Israel, och kungens befallning till honom inte

över att hade blivit utförd.

Följande år mönstrade han 60 000 elitsoldater och 5000

för slutföra kriget Israel. De föll in i Idumeen ryttare att mot och slog läger vid Bet-Sur, och Judas korn emot dem med 10000 När han såg hur stark fiendehären bad han

man. var, denna bön: Välsignad är du, Israels räddare, du med din

som tjänare Davids hand gjorde jättens anfall intet och

om som utlämnade filisteernas här Jonatan, Sauls och åt hans

son, väpnare. Låt ditt folk Israel övervinna denna här, så att

nu den drar skam över sig all sin styrka och sina ryttare

trots Gör dem fega, förlama deras mod och kraft, låt dem drabbas

förödande nederlag Slå dem med hjälp dem av ett ner av som älskar dig och deras svärd, och låt alla dem känner ditt

som namn prisa och lovsjunga dig Sedan drabbade de

sam-

och bortåt 5 000 i Lysias här stupade och föll under man, man Israels anfall.

4:28 Följande år mönstradehan Styrkeuppgifterna markerar att konflikten

har trappats upp: efter den första konfrontationen 3:13 ff. och den

misslyckadehjälpexpeditionen3z38 ff. ingripernu kungensställföreträ-

daresjälv medfull kraft. 4:29 Bet-Sur låg 7 km norr om Hebron, Judeens område men nära

gränsenmot desssödragrannlandIdumeenv. 61. Stadenintogssenare

judarnasmotståndare6:49 och blevenviktig stödjepunkt för dem,

av tills den återerövrades Judasbror Simon 11:65 f..

av

4:241 Krön 16:41;2 Krön 5:13; Ps 4:261 Mack3:32, 38

118:1;136:1 4:301Sam1714:1-23 4:26-35 2 Mack 11:1-12

Första Mackabeerboken 4:48

När Lysias såg hur hans här hade drivits tillbaka egen och märkte vilket mod fanns Judas sida och hur fast beslutsom na israeliterna leva eller dö med ära, tågade han tillbaka var att till Antiochia. Sedan värvade han legotrupper för kunna att återvända till Judeen med ännu större härsmakt. en

Templet renas och återinvigs

Men Judas och hans bröder sade: Nu, fiender när våra är krossade, skall till templet för rena och

upp att återinviga

det.

37Hela hären samlades, och de gick till

upp Sionbergef.

Där fann de templet övergivet, altaret skändat och portarna nerbrända; på gårdarna växte riset i snårskog som en eller på en bergskulle, och prästernas sidokammare nerrivna. Då var rev de sönder sina kläder och brast i höga klagorop; ut de strödde aska över sig och föll med ansiktet marken. ner mot Och de blåste i signaltrumpeterna och ropade himlen. upp mot Sedan befallde Judas del sina en av män att ta upp strid mot

borgens besättning, medan han renade templet. Han

valde ut oförvitliga präster med kärlek till lagen, och de renade temp-

let och förde bort de vanhelgande till plats. stenarna en oren De rådgjorde vad de skulle göra med brännofferaltaret om som hade blivit skändat och kom till det kloka beslutet riva att det, för att det inte skulle vittna skymfen hedningarner om att

hade vanhelgat det.

na De rev alltså altaret och lade undan ner stenarna en

lämplig plats på tempelberget, där de skulle ligga tills det kom

en profet kunde anvisningar dem. Sedan de som ge om tog ohuggna stenar, lagen föreskriver, och byggde som ett nytt altare, likadant det gamla. Och de templet i stånd, som satte

4:36Nu, när vårafiender ärkrossade Denna beskrivning lägetäröverdriav ven.I 2Mack11:13 ff. gesuppgifter måsteinnebära religionsförsom att följelsen avveckladesefter förhandlingar mellan parterna. 4:40 signaltrumpetema Jfr 3:54med not. 4:43 de vanhelgandestenarna Dvs. det hedniska altare som hade byggts ovanpåbrännofferaltaret.Se1:54, 59.

456-59 2 Mack 1:8; 2:18; 10:1-8 4:46 5Mos 18:18; Esr2:63; 1Mack 4:37 PS74:2-7;Mik 3:12 9:27; 14:41 4:38 1Mack 1:39, 542 Mack 1:8; 4:472 Mos 20:25; Jos 8:30 17.;Esr 8:33 Neh 1314-9 3:2 4:39 Joel 1:13 2:15-17

4:49 Första Mackabeerboken

även tempelhusets inre, och renade gårdarna. De gjorde

en ny uppsättning heliga föremål och bar in lampstället, rökoffer-

av altaret och bordet i tempelhuset. Sedan brände de rökelse på altaret och tände lamporna lampstället, så att de spred sitt sken i templet. De lade fram bröd bordet och hängde

upp förhängena.

När allt de skulle göra färdigt, steg de tidigt

som var upp

det den tjugofemte dagen i den nionde månamorgonen - var den, dvs. månaden kislev, och frambar offer enligt

år 148 lagens föreskrifter det nybyggda brännofferaltaret. Vid den tid året och den dag då hedningarna hade skändat det blev det återinvigt, under sång och spel harpor, lyror och cymbaler. Och allt folket föll och tillbad och prisade

ner himlen hade gett dem framgång.

som

De firade altarets återinvigning i åtta dagar, bar fram bränn-

glädje och offrade räddnings- och lovsångsoffoffer under stor

57De prydde tempelhusets fasad med kransar guld och ret. av med sköldar, och de återställde portarna och sidokamrarna och försåg dem med dörrar. Bland folket rådde jublande glädje

den skymf hedningarna hade tillfogat dem över att som var utplånad.

Det bestämdes Judas och hans bröder och hela Israels

av församling dagarna för altarets återinvigning skulle firas med

att fester och glädje år efter år vid tid året, åtta dagar från

samma den tjugofemte dagen i månaden kislev. Vid tid

samma byggde de höga med kraftiga kring Sionbergetä, för

murar torn

inte hedningarna skulle kunna komma igen och besudla att området de hade gjort förra gången. Judas avdelade

som en styrka till försvar platsen, och skydd för den befäste han

av som också Bet-Sur, för att folket skulle ha en gränsfästning mot

Idumeen.

4:52 dentjngofemte dageniden nionde månaden år 148 Dvs. i mitten av

, . .

december165f.Kr. 4:59 dagarna. skullefiras Dennafest, cbanukka,är fortfarandeett viktigt

. .

inslag i det judiska religiösaåret.Den nämnsocksåi NT Joh 10:22.

4:491Mack1:21f.+ 4:563Mos7:11-15;j0n2:1O 4z502Mos 25:30;26:31-36;30:7 4;571Maçk1;22 4:53 ZM05 29138-42 4:59 2Mack 1:9, 18;2:16;]0h 10:22 4:54 Ps30:1 1Mack 7:49; 13:52

Första Mackabeerboken 5:8

Krig med gmnnfoleen i söder och öster

När grannfolken fick höra altaret hade blivit och

att uppbyggt

templet återställt i sitt förra skick, de våldsam vrede. greps av zDe beslöt utplåna alla Jakobs ätt levde bland dem, att av som och de började sprida död och förintelse bland folket.

3Men Judas drog i krig edomiterna vid Akrabattene i mot Idumeen, eftersom de hade gått i ställning vid gränsen mot

Israel. Han tillfogade dem nederlag, kuvade dem och ett stort plundrade dem. Han också itu med baianiternas förbryteltog ser. De låg i bakhåll vägarna och hade blivit hot och ett en fara för folket. 5Han tvingade dem i deras försvarstorn, där

han sedan belägrade dem; så vigde han dem förintelse och

brände tornen med alla fanns i dem. Sedan vände han ner som sig mot ammoniterna andra sidan, där han mötte stark en och talrik här med Timotheos anförare. 7Efter lång rad som en strider bröts deras motstånd, och han besegrade dem. Han

erövrade Jaser med underlydande byar och återvände sedan till

Judeen.

5:3 edomiterna Israels grannfolk i söder, enligt traditionen och enligt

grundtextens uttryck Esaus ättlingar. Namnet deras område, Idu-

meen,är enavledning ord. Detta kapitel kan jämföras avsamma - med 2 Mack 1014-38; 12, avvikelseroch delvis förbryllansomtrots stora en de ordningsföljd måstehandla fas kriget. om samma av 5:3 Aerabattene Detkaninte säkertavgörasvilken plats eller vilket område somavses,inte heller vilken stamdetär somkallasbaianiter v. 4.

5:6 ammonitema Israels grannfolk i öster. Namnet det nutida Jorda-

niens huvudstadAmman ärenavledning det bibliska Ammon. av 5:6 Timotheos Namnet förekommer i 1Mack bara i detta kapitel v. 11, 34 ff. men i 2 Mack i olika sammanhang8:30; fi; tre 10:24 12:2få. Enligt somliga forskare rör det sig och enligt andra om en sammeman, om två olika personer.Jfr till 2 Mack 12:10. not 5:8 faser Stadennämns fleraställeni GT t.ex. 2Sam kan 24:5 men inte lokaliserasmed full säkerhet.

5:1-S 2 Mack 10214-38 5:6 2Mack 8:30; 10:24; 12:2, 10 5:1 1Mack 12:53 5:8 4Mos 21:32 5:5 4Mos 21:2

Första Mackabeerboken 5:9

israeliter ber om hjälp

Förföljda

Gilead samlades för förinta de israeliter 9Men hedningarna i att

deras område. Då flydde dessa till fästningen bodde som och de skickade följande brev till Judas och hans Dathema,

här omkring har samlats för att förinta bröder: Hedningarna

De i begrepp komma hit och erövra fästningen står att oss. till. Timotheos för befälet över deras här. har flytt som och rädda från dem Vi har lidit förluster. Kom oss stora

bröder i Tobias-området är döda; deras hustrur och Alla våra

till slavar, och deras egendom är bortförd. En barn har gjorts

avdelning har dödats där. tusen man höll med läsa brevet, kom det andra Medan ännu att man Galileen. De hade rivit sönder sina klåderö, och budbärare från

bud detta innehåll: 5Från Ptolemais och de kom med ett av

Sidon och hela det hedniska Galileen har folk samlats Tyros och

för göra slut oss. att När Judas och folket hörde detta, samlades de till ett stort

besluta vad de skulle göra för sina bröder, som möte för att om

fiendernas Och Judas sade till så hårt trängda av angrepp. var Välj del männen och marschera i väg sin bror Simon: ut en av

rädda dina bröder i Galileen. Jag och min bror med dem för att

Gilead. I Judeen lämnade han kvar Josef, Jonatan går mot

och Asarja för leda folket och för att skydda Sakarjas son, att

med hären. 19För befälet över folket här, landet resten av

befallde han dem, men inlåt inte i strid med hedningarna er

tillbaka. Simon tilldelades 3 000 för att förrän är man

Galileen, och Judas fick 8000 mot Gilead. mot man

Gilead Namnet användsvanligen mellerstadelenav östjordanlan- 5:9 om det syftar här vidsträckt nordligareområdeösterom Gennemen ett i 26-44hör hemmaidettadistrikt, fastdet i flera saretsjön.Ortnamnen v.

fall råderovisshet platsernasrättanamnoch exaktalägen. om Tobias-området En förnäm släkt uppkallats efter sin stamfar To- 5:13 som biashadc egendomari närheten detnutidaAmman.Det ärovisst stora av skall tänkas syfta dettaområde eller en nordligare om rapporten eller skallförklaras annatsätt.Jfr 2Mack 12:17. utpost, om namnet ochTyrøsochSidan nutidensAkko, Tyr och Saida 5:15Ptolemais motsvarar

i Israeloch Libanon.

dethedniseaGalileen Denjudiska befolkningenvarhär i minoritet; 5:15

Jes9:1.

529-542Mack 12:10-31 5:15Jes 9:1;Matt 4:15

5:13 2Mack 12:17

Första Mackabeerboken 5:34

Fälttågen i Galileen och Gilead

Simon marscherade Galileen och utkämpade många mot strider med hedningarna. Han slog dem i grund och förföljde dem ända till stadsporten i Ptolemais. Omkring 3 000 man föll på fiendernas sida, och han tog deras egendom krigsbyte. som Sedan han med sig sina landsmän i Galileen och Arbatta tog och förde dem under stor glädje till Judeen med deras hustrur och barn och allt vad de ägde. Men Judas Mackabaios och hans bror Jonatan gick över

Jordan. Efter tre dagsmarscher ödemarken stötte de genom på nabateerna, uppträdde fredligt dem och lät dem som mot veta allt som hade hänt deras bröder i Gilead, och många att dem instängda i Bosra och Bosor, i Alema, Kasfo, av nu var Maked och Karnajim, alla och starkt befästa som var stora städer. 27Också i de andra städerna i Gilead sitter de instäng-

da, fortsatte de, och fienderna håller ordna sina att trupför att anfalla och inta fästningarna i och för per morgon, att döda alla dessa människor en enda dag. Då ändrade Judas marschriktning med sin här och genast slog in ökenvägen till Bosra. Han erövrade staden, högg ner alla manliga invånare och tog all deras egendom byte. som Sedan brände han staden. ner På bröt han därifrån, och de marscherade fram natten upp till fästningen. 3°I gryningen fick de oräknelig mängd syn en folk, förde fram stegar och belågringsmaskiner för som att erövra fästningen; angreppet redan i full gång. När Judas var fann att striden hade börjat larmet från staden - steg mot himlen, och hörde trumpetstötar och höga sade man rop han till männen i sin här: Kämpa i dag för våra bröder Han ryckte fram i fienden med kolonner, medan de ryggen tre blåste i trumpeterna och höjde bönerop. När det stod klart för Timotheos här det Mackabaios kom, flydde de att var som för honom, och han tillfogade dem nederlag. Omkring ett stort 8 000 stupade fiendens sida den dagen. man

5:23Arbazta Troligen menasett områdesöderom Karmel. 5:25nabateerna Ett arabiskt folk somefter hand byggde ett betydande upp välde i östjordanlandetoch söderomDöda havet. 5:29fästningen Tydligen menasDathemav. 9.

5:251 Mack9:35 5:33 Dom 7:16; 1Sam11:11

5-16-436 123

5:35 Första Mackabeerboken

Sedan vek Judas mot Maafa, han anföll och intog. av som Han dödade alla manliga invånare i staden, plundrade den och brände den. Därifrån marscherade han vidare mot Kasfo, ner Maked, Bosor och de andra städerna i Gilead, han också som

tog med överrumpling.

Därefter samlade Timotheos här och slog läger mitt en ny Rafon andra sidan bäckravinen. Judas skickade emot om

rekognosera lägret, och de rapporterade till ho-

ut spanare att alla hedningar Israel hade samlats under Timonom att runt theos. Det är mycket här, sade de, 39och han har en stor förstärkt den med arabiska legosoldater. De har gått i ställning andra sidan bäckravinen och är färdiga att till anfall mot

dig.

Judas tågade dem. Men när han och hans här genast mot närmade sig ravinen, vattenförande, sade Timotheos som var till officerarna i sin armé: Om han går över till vår sida först, kan inte stå emot honom, utan han kommer att vara ohjälpligt överlägsen. Men han inte vågar utan slår läger på om andra sidan strömmen, skall över till hans sida, och då får

övertaget. När Judas närmade sig den forsande bäcken, placerade nu han härens skrivare vid ravinen och dem order att inte ut gav låta någon enda göra halt där: alla måste med i anfallet. man Han gick själv förste över till andra sidan, och allt som man folket följde efter. Hedningarna dukade under för hans ankastade och flydde till helgedomen i Karnagrepp, sina vapen jim. Men israeliterna erövrade staden och brände helgedoner med alla fanns där. Så besegrades Karnajim; de kunde men som inte hålla stånd mot Judas.

Israeliterna i Gilead förs till judeen

Sedan samlade Judas alla israeliter i Gilead, hög och låg, med deras hustrur och barn och egendom, för att leda hela denna skara till Judeen. De kom till Efron, och välbestora en stor

5:46 De kom till Efron Marschenhadedärmednått Jordandalensövre del. Efron låg östra,Bet-Shanv. 52 västrasidanom dalen.

5:40 l Sam14:9 5:45Jer 31:8 5:43 1 Mack 16:6

Första Mackabeerboken 5:62

fäst stad låg i deras väg, så det inte möjligt

som att var att runt den någondera sidan, måste tåga rakt igenom

utan man den.

Invånarna vägrade dem tillträde och blockerade

portarna med Då skickade Judas fredligt budskap till dem:

stenar. ett Vi skall marschera igenom ert område för komma till vårt

att eget land. Ingen skall göra något skall bara

er ont, ta oss igenom till fots. Men de ville inte öppna för honom. Då lät

Judas order till hären och skulle till anfall där

ge att var en han befann sig. Männen i hans armé gick till attack, och han

anföll staden hela den dagen och hela natten, tills den föll i hans

händer. Han högg alla manliga invånare, jämnade staden

ner med marken, plundrade den och marscherade den över

genom de fallnas lik.

Därefter gick de över Jordan till den slätten vid Bet-

stora Shan. Under hela marschen hjälpte Judas eftersläntrarna

framåt och uppmuntrade folket, ända tills de framme i

var Judeen. Då gick de till Sionberget med jublande glädje

upp och bar fram brännoffer till tack för de hade fått återvända

att välbehållna utan att någon enda dem hade

av stupat.

Strider i väster och söder

Medan Judas i Gilead tillsammans med Jonatan och hans

var bror Simon vari Galileen utanför Ptolemais, kom det bud till

befälhavarna i Judeen, Josef, Sakarjas och Asarja, de

son, om hjältedåd de andra hade utfört i kriget. 57De tänkte då

som att de också skulle vinna ryktbarhet dra i krig

genom att ut mot hedningarna i grannskapet. De lät order till den här

ut som stod under deras befäl och marscherade sedan Jamnia.

mot Men Gorgias och hans män ryckte staden för anfalla

ut ur att dem, och Josef och Asarja slogs flykten. De blev förföljda

ända till Judeens gräns, och den dagen stupade ungefär 2000

Israels folk. Så vållades folket nederlag därför man av ett stort att dessa två inte hade velat lyda Judas och hans bröder

utan trott sig kallade till hjältedåd. De tillhörde inte släkt

samma som de män i vilkas händer Israels räddning hade lagts.

5:55Medan judas i Gilead Berättelsenåtervänderhär till skådeplatsen

var

för striderna i 4:1-35:Judeensvästraochsödragrannområden.

5:48 Mos4 21:21 5Mos 2:26-29 5:55-68 2Mack 12:32-45 5:54Jes 35:10;Jer 31:12

5:63 Första Mackabeerboken

Men den Judas och hans bröder lysande ära i

store vann hela Israel och bland alla hednafolk dit ryktet dem nådde

om fram, och samlades för att hylla dem.

man

Judas tågade också med sina bröder och angrep edomi-

ut

i landet söderut. Han besegrade Hebron med underlyterna dande byar, stadens befästningar och satte eld tornen

rev ner

den. Sedan bröt han för marschera mot som omgav upp att Filisteen, och han tågade Marisa. Den dagen stupade

genom några präster i strid; de ville visa sitt hjältemod och gick obe-

tänksamt i striden. Men Judas vek Ashdod i Filiste-

ut av mot

Han altarna där och brände folkets gudabilder. en. rev ner upp Och sedan han plundrat städerna återvände han till Judeen.

Antiochos Epzfanes dör

lUnder sitt fälttåg i de övre provinserna fick kung Antiochos

höra det fanns stad i Persien hette Elymais och

att en som som

berömd för sin rikedom silver och guld. zDen hade ett var mycket rikt tempel, där det fanns sköldar guld och rustning-

av

och lämnats kvar kung Alexander Makear vapen, som av av donien, Filips hade varit den förste grekiske härska-

son, som

3Anti0ch0s marscherade dit och försökte erövra staden för ren.

plundra den, han misslyckades därför att invånarna att men hade fått reda hans planer och mötte honom med väpnat

motstånd. Han måste fly, och med stor grämelse drog han

därifrån återvända till Babylon.

för att

5En budbärare nådde honom i Persien med nyheten att de

härar Judeen besegrade: Lysias hade ryckt

som tågat mot var

där i för stark armé tvingats vika för motstån-

spetsen en men darna. Dessa hade vunnit i styrka vapen, förråd och

genom

5:66 Marisa låg 20 km västnordvästom Hebron. översättningen bygger

-

här latinska textvittnen. I degrekiskahandskrifternastårSamarien,

i sammanhanget.

sominte passar 6:1 Undersittfälttåg dei övreprovinserna Se3:37mednot. 6:1 Elymais Ett grekiskt provinsnamn, motsvarandeGT:s Elam, tycks här

hauppfattats ett stadsnamn.Jfr 2 Mack 9:2, där händelsenförläggs

som

till stadenPersepolis.En tredje version av berättelsenfinns i 2 Mack

lzl3-l7.

5:68 5Mos 7:5, 25; 1Mack 10:83 6:2 1Mack 1:1 6:1-17 2Mack 1:13-17;9:1-29 6:5f.1 Mack 3:38-4:35

Första Mackabeerboken 6:17

mycket de tagit i byte från de slagna härarna. 7Sedan annat som hade de rivit ner skändligheten han hade byggt altaret i som Jerusalem; kring templet hade de uppfört höga nytt murar, och likaså kring hans stad Bet-Sur.

sNär kungen fick höra detta, blev han djupt skakad. Han

måste lägga sig till sängs, sjuk över hans planer hade av sorg att

slagit fel. 9Där låg han under lång tid, han överväldigades

ty gång gång av sin djupa och han förstod han skulle sorg, att dö. Då kallade han till sig alla sina vänner och sade till dem:

Sömnen flyr mig, och mitt hjärta är krossat bekymmer. av Jag har frågat mig själv vad det är för plåga drabbat en som mig och vilken olycka jag råkat för. Jag god kung ut var en och älskad Men minns jag det onda jag gjorde som regent. nu ijerusalem, när jag alla kärl guld och silver fanns där tog av som och utan någon anledning sände mitt folk för utplåna alla ut att invånare iJudeen. j förstår det är därför jag har drabbats ag att av detta onda, och måste jag dö och förtvivlan i nu av sorg ett främmande land.

Sedan kallade han fram Filippos, som var en av hans vänner, och gav honom makten över hela sitt rike. Han överläm-

nade kronan till honom, likaså sin mantel och sin ring. Filippos

skulle bli rådgivare kungens Antiochos och uppfostra nu son honom till regent.

Kung Antiochos dog där år 149. Vid underrättelsen om dödsfallet gjorde Lysias kungens Antiochos, han själv son som hade uppfostrat under tidigare år, till kung efter fadern, och

han honom Eupator. gav namnet

6:7 bam stad Annan läsart: sin stad. Bet-Sur tillhörde Judeen, men författaren menar kanske att kungen betraktadealla judiska städersom sin egendom. 6:15kronan Grundtextensord, diademet, betecknade vit huvudbindel en medsammasymbolvärde tiders kungakronor. som senare 6:16år 149 Antiochos död kan säkert daterastill slutet år numera av 164 f.Kr. Jerusalemstempel återinvigdestroligen ett år tidigare 14:52. De bådaMackabeerböckernaåtergerdock händelserna olikai ordningsföljd jfr 2Mack 9-10. 6:17kungens Antiochos jfr 3:33med son not.

1Mack 1:54+; 4:43, 60 6:171 Mack 3:33; 2 Mack 10:10 21 Mack 11:1

6:18 Första Mackabeerboken

Judas belägrar borgen i Jerusalem

Men borgens besättning försökte spärra vägen till templet för israeliterna. De strävade ständigt efter göra dem skada och

att understödde hedningarna. Judas bestämde sig för att utplåna dem, och han sammankallade hela folket för att en belägring till stånd. 2°Det år 150. Folket samlades och började belägra

var

borgen med hjälp skytteplattformar och belägringsmaskiner,

av

Judas lät bygga. Men del fienderna slapp inringsom en av ur ningen, och de gudlösa israeliterna anslöt sig till dem.

några av De begav sig till kungen och sade: Hur länge skall du dröja med skipa rättvisa och hämnas våra kamrater Vi tjänade

att villigt efter hans befallningar och följde hans

din far, rättade oss påbud. För den sakens skull fick våra landsmän till fiender. Ja, de dödade alla de kunde i och rövade bort

av oss som tag vår egendom. Men de har inte bara förgripit sig på utan

oss,

hela landet. I detta står de utanför borgen i Jerusalem

nu för inta den, och templet har de befäst, liksom Bet-Sur.

att 270m du inte genast hejdar dem, kommer de att göra värre ting än så, och det blir omöjligt för dig att hålla dem tillbaka.

Antiocbos V besegrar Judas

Kungen vrede när han hörde detta. Han samlade alla

greps av de vänner befälhavare över fotfolk och ryttare. Från

som var andra länder och från öarna i havet kom legotrupper och anslöt sig till honom. Hans stridskrafter omfattade

100 000 man fotfolk, 20 000 och 32 elefanter dresserats för strid.

ryttare som De tågade Idumeen mot Bet-Sur, de omringade

genom som

och belägrade under lång tid. De tillverkade belägringsmaski-

de inneslutna stack dem i brand under ett utfall och ner, men försvarade sig tappert.

Judas lämnade då borgen och förde sin här till Bet-Sakarja,

6:20år 150 Dvs. 163eller 162f.Kr. Dateringenär med säkerhetfelaktig.

Händelsen måsteha inträffat under det föregåendeåret, 149; v. 49

med not och Mack 13:1.2 6:32Bet-Sakarja låg km8 norr om Bet-Sur.

6:181 Mack 1:33 11:20; 12:36; 6128-472Mack13:1-l7

13:49

Första Mackabeerboken 6:46

där han slog sitt läger mitt emot kungens. Men kungen lät

upp sin här bryta tidigt och göra snabb fram-

upp morgonen en ryckning längs vägen mot Bet-Sakarja; styrkorna bildade slaglinje, och blåste i Den röda saften dru-

man trumpeterna. av vor och mullbär ställdes fram för elefanternas ögon för de

att skulle hetsas till strid. Man fördelade djuren de olika avdelningarna och lät varje elefant åtföljas 1000 med

av man ringbrynjor och bronshjälmar. Dessutom avdelades 500 elitryt-

för varje djur. Före striden höll de sig där djuret fanns, tare och när det ryckte fram följde de med och avlägsnade sig aldrig från det. Varje elefant bar kraftigt, täckt trätorn, fastspänt

ett med sadelgjordar, och på och dem två stridande

var en av satt soldater, förutom den indiske föraren. Resten

av ryttarna placerades ytterst ömse sidor om hären, där de kunde hota fienden men också finna skydd mellan avdelningarna.

När solen sken de förgyllda och bronsbelagda sköldar-

na, kastades ljuset mot bergen, så att de lyste brinnande

som facklor. En del kungens här bildade linje bergshöjderna

av och slätten. De ryckte stadigt närmare i god

en annan ordning. Var och måste bäva vid ljudet krigarhopens

en av

de många fötternas tramp och de rasslande det rop, vapnen, ty var en oerhörd härsmakt.

Men Judas ryckte fram med sin här och striden,

tog upp och 600 stupade i kungens här. Elasar Avaran såg

man att en

elefanterna bar kungligt skyddspansar; den höjde sig över av alla de andra djuren, och han trodde att kungen red den. Då offrade han livet för rädda sitt folk och själv vinna evig

att ryktbarhet. Han rusade djärvt fram elefanten, mitt in

mot bland fiendens linjer, och dräpte till höger och vänster, så

att fienden drevs undan båda sidor. Sedan dök han under

6:37två översättningen bygger rekonstruerad I handskrifterna

en text.

står trettio ellertrettiotvå, orimliga siffror sommåstebero något

misstag. 6:43ElasarAvaran En avjudas bröder; 2:2 ff. med

not.

6:43 1Mack 2:5

6:47 Första Mackabeerboken

elefanten och den dödande stöt underifrån. Den föll ihop gav en över honom, och han dog stället. Men när israeliterna erfor kungarikets styrka och kraften i anlopp, måste de vika för fienden. truppernas

Templet belägms av jfiendema

Kungens krigare tågade mot Jerusalem för att fortsätta nu kampen, och kungen slog sitt läger så att han hotade upp Judeen och Sionberget Med folket i Bet-Sur slöt han fred. De måste lämna staden, eftersom där inte fanns tillräckligt med proviant för belägring. Det nämligen sabbatsår, och en var jorden vilade. Kungen intog alltså Bet-Sur och förlade en truppstyrka där till stadens försvar. Därefter belägrade han templet under lång tid. Han ställde

och belägringsmaskiner, eldkastare och upp skytteplattformar

mekaniska pilbågar och stenslungor. Försvararna

katapulter,

tillverkade också maskiner för bekämpa angriparnas, och att striden varade länge. Men det fanns inga livsmedel i lagerrumeftersom det det sjunde året, och de hade räddats men, var som hedningarna och förts till Judeen hade gjort slut det undan sista förråden. Bara fåtal män blev kvar i templet, ty av ett hungern överväldigade de flesta, så de skingrades och återatt vände och till sitt. var en

i Jerusalem

Vapenstillestånd

55Lysias fick emellertid underrättelse Filippos, före om att som kung Antiochos död hade fått uppdraget att fostra hans son Antiochos till kung, hade vänt tillbaka från Persien och Medien tillsammans med de styrkor kungen fört dit, och att som

6:47måstedevika Författarenanvänderett förmildrande uttryck omnederlaget. Av fortsättningen framgår att det förlamade judarnasmotstånds- ,kraft för ett parår framåt. 6:49sabbatsår Enligt 2 Mos 23:10 3 Mos 25:2 skulle såddoch skörd inställas sjundeår. Dettasabbatsårvaradefrån hösten164till hösten vart 163f.Kr. 6:56kungen Antiochos IV se 3:37. I 57användssammaord om den - v. efterträdarenAntiochos V. unge

6248-63 2 Mack 13118-26 6 6:492Mos 23:10f.;3 Mos 25:2-7 6; 61Maçk3;37

,130

Första Mackabeerboken 7:6

han försökte makten. Lysias tillrådde då nu ta genast att man skulle avtåga, och han sade till kungen, till officerarna och till

manskapet: Vi blir utmattade för dag, har mer var ont om proviant, och platsen belägrar är starkt befäst. Dessutom som har kontrollen över riket tänka på. Borde inte att nu räcka handen dessa människor och sluta fred med dem och

med hela deras folk Låt dem tillåtelse följa sina oss ge att lagar och seder förut. Det därför avskaffade som var att deras lagar de blev uppretade och gjorde allt detta. som Hans förslag anklang hos kungen och befälhavarna, vann och han skickade ett fredsanbud till de belägrade, som antog det. Kungen och befälhavarna dem sin ed. Enligt de gav överenskomna villkoren kom de fästningen, och kungen ut ur fick tillträde till Sionberget. Men när han såg hur väl befäst

platsen bröt han eden han hade svurit och lät riva var, som ner hela ringmuren. Sedan bröt han tidsspillan och upp utan återvände till Antiochia. Där fann han Filippos herre att var över staden, han gick till honom och men angrepp mot tog staden med stormanfall. ett

Demetrios I blir kung

År 151 lämnade Demetrios, Seleukos son, Rom och seglade

med några män till stad vid kusten. Där lät han sig en utropa till kung. :Medan han väg i sina fäders kungapalats, var grep hans trupper Antiochos och Lysias och ville föra dem till

honom. 3Men när saken anmäldes för honom, svarade han att

han inte ville dem Soldaterna dödade dem då, och se mer. Demetrios uppsteg i sitt rike. tronen 5Alla avfälliga och gudlösa israeliter kom nu till honom under

ledning av Alkimos, ville bli överstepräst De anklagade som

7:1 Demetrios I Soterregerade162-150f.Kr. Hansfar äldre bror till var en Antiochos IV. Självhadehanår 176avlöstdensistnämnde somgisslani Rom jfr 1:10mednot. Hösten 162lyckadeshan fly därifrån med hjälp

avbl.a. historikern Polybios, somhar berättat händelsen. om 7:1 enstad vid kusten Enligt Josefus och 2 Mack 14:1 det Tripolis. var Kungapalatsetv. 2 låg i Antiochia 20mil längre norrut. 7:5 Aleimos tillhörde det parti välkomnade den grekiska kulturen. som Enligt 2 Mack 14:3 hade han tidigare innehaft översteprästämbetet

och gjorde anspråk arvsrätttill det jfr 14. v.

6:57-60 2Mack 11:13-15; 22-26 721-38 2 Mack 14:1-36

7:7 Första Mackabeerboken

sitt folk inför kungen: Judas och hans bröder har dräpt alla

dina vänner, sade de, och oss har han tvingat att fly åt alla håll från vårt land. 7Skicka du litar på, så att han

nu en man som själv kan fara och all skada Judas har vållat oss och

se som kungens land, och låt honom straffa dem och alla deras medhjälpare. sKungen valde då ut Bakchides, tillhörde kung-

som

vänner och ståthållare Eufrat, och ens var väster om som var

rikets stormän och kungens trogne tjänare. gHan skickade en av ut denne tillsammans med den gudlöse Alkimos, som han

man

översteprästämbetet, bestraffa israeliterna. gav med order att

Baecbides och Aleimos härjar ijudeen

De sig i väg och kom med stor här till Judeen, och

gav en Bakchides sände bud till Judas och hans bröder med bedrägligt tal fred och försoning. Men eftersom dessa såg att han

om hade kommit dit med stor här, fäste de inget avseende vid

en hans 0rd.

En skriftlärda samlades emellertid och gick till Alki-

grupp

och Bakchides för att försöka rättvis uppgörelse till mos en stånd. Hasiderna de första bland israeliterna bad

var som motståndarna fred. De sade sig när det präst

om att var en av Arons ätt hade kommit med skulle han inte

som trupperna, göra dem något ont. Han talade också med dem fred och

om försoning och försäkrade med ed: Vi kommer inte att försöka

skada vare sig er eller era vänner.

De litade honom, han grep 60 män ur deras krets

men och dödade dem och dag, och det blev

en samma som skriften säger: Dina beligas kött och blod spred de ut runt om

7:8 Bakcbides hadeenligt 2 Mack 8:30 deltagit krigeti ävenunder Antio-

choslVzsregering. I 1 Mack framstår hansomjudarnashuvudmotstån-

dareunder Demetrios I:s tid kap. 9. 7:8 väster Eufrat Dennabeteckningför heladen västrarikshalvan hade

om

övertagitsfrån det persiskariket. 7:13Hasiderna Senot till 2:42. 7:16 somskriften säger Citatet är en fri återgivning av Ps 79:2 som

troligen handlar Jerusalemsförstöring år 587f.Kr., men som också

om

del nutidaforskare ställtssammanmedmackabeertidenshändelser.

av en

7:13 1Mack2:42 7:17Ps79:2

Första Mackabeerboken 7:30

jemsalem, och det fanns ingen begravde dem. Hela folket som greps av skräck och förfäran. Det finns ingen respekt för

sanning och rätt hos dessa människor, sade de har man, brutit fördraget och eden de svor.

Därefter lämnade Bakchides Jerusalem och

slog läger i

Bet-Sait. Han lät sina män gripa många överlöparna av som kommit till honom, och dessutom några tillhörde folket, som dödade dem alla och kastade dem i den brunnen. 2°Han stora överlämnade landet Alkimos och lämnade kvar trupper som

skulle stödja honom. Därpå återvände Bakchides till kungen.

Men Alkimos måste kämpa för sin ställning som överstepräst. Alla de vållade olyckor för sitt folk samlades

som kring

honom; de fick Judeen i sitt våld och for fram plågoandar som över Israel.

Judas såg hur Alkimos och hans anhängare med allt detta

gjorde israeliterna än hedningarna hade gjort. Då mer ont gav han sig ut och drog omkring i alla delar Judeen; han av tog hämnd på överlöparna och gjorde det omöjligt för dem visa att sig på landsbygden. Men när Alkimos märkte hur starka

Judas och hans anhängare hade blivit och insåg han inte att kunde hålla stånd dem, återvände han till kungen och mot beskyllde dem för rad ogärningar. en

Nieanor kommer till jerusalem

Kungen sände då Nikanor, sina ansedda härförare en av mest och hätsk fiende till Israel, med order en att utplåna folket. Nikanor kom till Jerusalem med en stor här och sände bud till Judas och hans bröder med bedrägligt tal fred om och försoning: 28Mellan mig och skall det inte er vara någon strid Jag skall komma med några följeslagare för att sammanträffa med under fredliga former. Han er kom också tillJudas, och de utbytte fredliga hälsningar, fienderna höll sig beredda men att snappa bort Judas. 3°När det kom till Judas kännedom att Nikanor hade uppsökt honom med svekfulla avsikter, blev han

7:19Bet-Sait En form av namnetfortlever i 11 km nordnordost en om Hebron. En stor brunn med trappstegi väggenfinns ocksåbevaraddär. 7:26Nieanar hadevarit Demetrios följeslagarei Rom.Jfr till 3:38. not

7:18 1Mack 6:61 7:15 7:19Jer 41:7

7:31 Första Mackabeerboken

skrämd och ville inte råka honom Nikanor förstod att mer. hans plan hade avslöjats, och han drog ut för att möta Judas i strid vid Kafar-Salama. Ungefär stupade Nika- 500 man flydde till Davids stad. nors sida, och resten Därefter gick Nikanor Sionbergetñ och del av upp en prästerna kom ut från tempelområdet tillsammans med några av folkets äldste för möta honom med fredshälsning och visa att honom det brännoffer förrättade för kungens välgång. som man Men han skymfade dem, gjorde dem och behandlade narr av dem så de blev orena. Han förde övermodigt tal, och i sin att förbittring han denna ed: Om inte Judas och hans här svor omedelbart utlämnas mig, kommer jag att sätta eld detta hus jag kommer välbehållen tillbaka. Sedan gick han så snart därifrån i fullt raseri. Då gick prästerna in och ställde sig framför altaret och tempelhuset. De brast i gråt och sade: 37Det du själv var som utvalde detta hus till bära ditt namn och ett hus för ditt att vara folks bön och åkallan. Straffa denne och hans här, och låt man dem falla för svärdet Kom ihåg deras hädelser, och låt dem inte behålla livet

N ileanor besegras

Nikanor lämnade Jerusalem och slog läger i Bet-Horon, där här från Syrien förenade sig med honom. Judas slog läger i en Hadasha med 3000 Och Judas bad denna bön: En man.

7:31Kafar-Salama Platsenkan inte identifierasmed säkerhet. 7:33brännojfer. för kungensvälgång Offer förenade med böner för en . . främmandehärskarevar ett för troende judar acceptabeltsätt att visa folkets lojalitet mot honom. 7:34behandladedem5a°att de blev arena Troligen menasatt han spottade dem. 7:39ff. Bet-Heron Hadasba Geser Stridsterrängenlåg denna gång .. . . . . nordvästomJerusalem.Jfr 3:16; 4:15mednoter. 7:41dekungligasändebuden AnspelningengällerSanheribsanfallmotJerusalemår701f.Kr. Se Kung 18-19;Jes2 36-37.

7:33 Esr6:10 789-50 2Mack 15:1-36 7:36J0el 2:17 7:412 Kung 19:35;Tob 1:18+ 7:37 5Mos 12:4 1Kung 8:29, 43; Jes56:7; Matt 21:13

Första Mackabeerboken 8:1

gång när de kungliga sändebuden hädade, gick din ängel ut och dräpte 185000 i deras här. Låt också denna här bli man krossad under vårt anfall i dag, låt de överlevande bli varse att det var onda 0rd deras ledare yttrade ditt tempel, och som mot döm honom hans ondska förtjänar som Härarna möttes i strid den trettonde dagen i månaden

adar, och Nikanors här blev krossad. Han själv den förste var föll i striden, och när folket i hans här märkte han som att hade stupat, kastade de sina och flydde. Judas män vapen förföljde dem under dagsmarsch, från Hadasha tills de kom en till Geser, och de blåste i signaltrumpeterna under förföljandet.

Då kom det folk från alla judiska byar i trakten och ut inringade den flyende hären, så den tvingades tillbaka att mot förföljarna. Alla höggs med svärd, och inte enda ner en man blev kvar i livet.

Israeliterna deras och förråd. De högg Nikatog vapen av nors huvud och hans högra hand, han hade höjt i övermod. som De tog med sig både huvudet och handen och höjde dem upp till beskådande utanför Jerusalem. Folket jublade högt och

firade den dagen stor glädjedag. Och de bestämde som en att denna dag skulle firas varje år trettonde adar.

den

Sedan rådde fred iJudeen kort tid. en

judas får bära

om romarna

Romarnas rykte nådde Judas: det sades de väldiga att var krigare, och att de visade välvilja mot alla anslöt sig till som dem; alla vände sig till dem slöt de vänskapsförbund med. som

i 7:49dennadagskullefiras Nikanor-festen kom efter hand ur bruk under de första århundradena Kr. Annue. josefus tid intog den i judisk sed en plats liknande tempelinvigningsfestens. 7:50Sedanråddefred judeeni Författaren till 2Mack avslutarsin skildring här och skapardärmedintrycket att den tillfälliga lättnaden definitiv. var 8:1 Romarnas rykte Den följande idealiseradeskildringen återspeglarjudarnas uppfattning under den tid då de hade seleukidernatill huvudfiender ochännuinte hademött erövrareoch förtryckare. romarna som

7:471 Sam31:9f.;]udit 14:11 7:491 Mack4:59; 13:52

8:2 Första Mackabeerboken

zDe väldiga krigare, sade och berättade för honom om var man deras krig, deras bedrifter bland gallerna, de om tappra som hade underkuvat och gjort skattskyldiga, 3och allt de hade om uträttat i Spanien, där de hade bemäktigat sig guld- och silver-

Med sin klokhet och uthållighet hade de lagt under gruvorna. sig hela landet, fastän det låg mycket långt bort från deras eget,

och kuvat de kungar gått till mot dem från jordens som angrepp avlägsna trakter, de slutligen krossat dem och besegmest så att dem i grund. Sedan dess fick de överlevande betala årlig rat skatt till dem. SBåde Filip och Perseus, kitteernas kung, och alla

andra gått till dem hade de krossat i strid och som angrepp mot underkuvat.

När kungen i Asienä, Antiochos den började krig mot store, dem med 120 elefanter, med rytteri och och med vagnar en oerhört här, blev också han besegrad dem. 7De tog stor av honom levande och bestämde både han och hans efterträdare att skulle betala dryga skatter till dem, lämna gisslan och tronen dessutom avträda slndien, Medien och Lydien och andra av sina rikaste provinser; sedan de fått dessa områden honom, av de dem till kung Eumenes. gav 9Man berättade också hur folket i Grekland planerat ett

förinta dem. 1°De hade fått reda detta och angrepp för att

skickat enda härförare att möta anfallet. I kriget blev det ut en manfall bland grekerna, och de deras hustrur och barn stort tog krigsbyte, plundrade ut dem och bemäktigade sig deras som land. deras befästningar och gjorde invånarna till De rev ner

sina slavar, vilket de är än i dag. Alla andra riken och öar där gjort motstånd mot dem man hade de också förhärjat och förslavat. Men sina vänner mot

8:2 deraskrig V. 240 skildrar i storadraguppbyggnadenavdet romerska medelhavsväldet.Gallernasområde Norditalieni underkuvades,liksom Spanien,omkring 200f.Kr. Filip V Makedonien besegradesår 197, av hans Perseus168v. S. Antiocbos III avdenseleukidiska dynastin, son kallad denstore,besegrades190v. 6f.. Lydien i Mindre Asien togsdå frånhansrike och kung Eumenes i Pergamonv. uppgifterna gavs där omilndien och Medienäroriktiga och kan bero felskrivning avett andralandskapsnamnfrån Mindre Asien. Upproret i Grekland som par nämnsi 9ledde till förstöringen Korinth år 146f.Kr. Här för alltså v. av författaren händelsersominträffadeefterjudas tid.

8:6 Dan 11:18

Första Mackabeerboken 8:22

och mot sådana sökte stöd hos dem hade de visat som trogen vänskap. De hade underkuvat kungar i när och fjärran; alla blev

skrämda redan att höra talas dem. Ville de hjälpa någon av om och göra honom till kung, så blev han kung, de kunde men också avsätta de ville de hade sannerligen blivit mäktiga. vem - Trots allt detta hade aldrig någon dem låtit kröna sig av eller klätt sig i purpurmanteln för stoltsera med den. De att hade inrättat rådsförsamling, och varje dag sammanträdde en 320 män som ständigt rådslog folkets angelägenheter för om att styra det bästa sätt. Varje år anförtrodde de makten över

sig själva och styrelsen hela sitt land enda och av en man alla lyder denne ende, sade det finns ingen avund eller man, missunnsamhet hos dem.

Förbundet med Rom

Judas valde Eupolemos, till Johannes, till Akko, ut son son samt Jason, till Elasar, och skickade dem till Rom för son att sluta fördrag vänskap och bistånd med folket där, och för om att befria Israel från slavoket. De såg den grekiska kungaatt makten höll förslava folket fullständigt. att De till Rom det är oerhört lång och fick reste - en resa företräde hos rådsförsamlingen. Där sade de: 2°]udas med

tillnamnet Mackabaios, hans bröder och hela det judiska folket

har skickat till för sluta fördrag bistånd och fred, oss er att om och för att inskrivna bland bundsförvanter och vänoss era ner. Anbudet dem, och här följer avskrift antogs av en av brevet som de graverade bronstavlor och skickade till Jerusa-

8:15 enrådsförsamling Författarensbild författning är ungefärav romarnas lig. Senatenhade300medlemmar;i motsatstill det judiska rådet sammanträdde den inte dagligen. Verkställande makten tillkom inte en v. 16 utantvå konsuler. 8:17Enpolemos nämnsockså i 2 Mack 4:11 och möjligen identisk med var författaren till i huvudsakförlorat verk Juda kungar. . ett om 8:22bronstavlar Sådanatavlor förvarades Capitolium i Rom. judarna bör ha fått kopia troligen översatttill grekiska.V. en av texten, 23-32 bygger förmodligen i sista hand sådankopia. Återgivningen är en dock oklar mångapunkter, och rad latinska fördragsformuleringar en tycks ha blivit missförstådda.Tydligt framgår i varje fall att de reella fördelarna för judarna var begränsadeoch förbehöll sig att romarna bestämmanderätten väsentligapunkter.

8:17 2 Mack4:11 8:22 1Mack 14:18,26, 48

Första Mackabeerboken 8:23

lem förvaras där hos israeliterna bevis fördraget om att som fred och bistånd: Må allt väl för och för det judiska folket till romarna lands och till sjöss i all framtid; må krig och fiender fjärran vara från dem Men krig bryter och först drabbar Rom eller om ut dess bundsförvanter i någon del dess välde, skall någon av av det judiska folket förbehåll delta i kampen såsom omstänutan digheterna kräver. Spannmål, eller fartyg skall vapen, pengar inte skänkas eller tillhandahållas de judiska härom trupperna beslutas i Rom förpliktelserna skall uppfyllas utan ve- - utan derlag. Likaså krig först drabbar det judiska folket: då om skall energiskt bistå det i kampen så omständigheromarna som kräver. Spannmål, eller fartyg skall inte terna vapen, pengar ställas till hjälptruppernas förfogande härom beslutas i Rom -

dessa förpliktelser skall uppfyllas svek. På

utan utan nu sagda villkor har slutit fördrag med det judiska folket. romarna Om efter detta fördrags ingående beslutar tillägga båda parter eller upphäva något i fördraget, får de göra såi enlighet med sin

önskan, och beslutet skall giltigt, vad de än tillägger eller vara

upphäver.

Beträffande den orätt kung Demetrios begår mot jusom darna har sänt honom följande brev: Varför har du lagt ditt ok våra judiska vänner och bundsförvanter Om så tungt de kommer med klagomål dig, skall till att de får nya mot se sin rätt; kommer bekämpa dig till lands och till sjöss. att

judas sista strid

fick höra Nikanor och hans hade i i i När Demetrios att trupper

dukat under i striden, skickade han för andra gången Bakchides

och Alkimos till judeen och lät också arméns högra flygel följa

med. :De ryckte fram längs vågen till Gilgal och började beläg-

Gilgal Fleraplatsermed detta årkända,meningenavdempassar 9:2 namn sammanhanget.Troligen det ursprungligenfråga Galileen, där i var om Arbela låg. Namnet Mesalotkan syfta branta klippväggar i trakten, där gerillakrigarekundesökaskydd i grottor.

9:1 1Mack 7:8 39-46

Första Mackabeerboken 9:18

Mesalot i Arbela. De intog staden och dödade många männira skor. första månaden år 152 slog de läger vid Jerusalem. Därifrån marscherade de till Beret med fotfolk och

20 000 man 2 000 5Judas hade sitt läger i Elasa, och han hade 3 000

ryttare. stridsvana män med sig. Men när de såg hur de fientliga

stora styrkorna de förfäran, och många smög sig bort

var, greps av från lägret, så att inte än 800 blev kvar.

mer man

7Då Judas såg hären hade smält ihop och striden

att att var hotande nära, sjönk hans mod, ty han hade inte tid att samla männen. sin förtvivlan sade han till dem fanns kvar:

som Kom med, så går våra fiender och kan klara

mot ser om

strid med dem De försökte honom avstå: Det är en att alldeles omöjligt, sade de. Nu gäller det att rädda livet; sedan kan komma tillbaka med våra bröder och kampen mot

ta upp fienden. Själva är för få. Men Judas svarade: Aldrig att jag flyr för dem. Om vår stund är kommen, så låt dö med

oss tapperhet för våra bröder utan att lämna någon fläck vår

ara.

Fiendehären marscherade ut lägret, och de ställde

nu ur

för att möta den. Ryttarna var fördelade två avdelningupp

och framför hären ryckte stenslungare och bågskyttar fram. ar, I första linjen gick alla de starkaste männen. Bakchides höll sig högra flygeln. Fiendehären ryckte från två håll under

an trumpetstötar, och Judas män blåste också de i sina trumpeter, och marken skalv larmet från de båda härarna. Striden

av inleddes och varade ända till kvällen. Judas

morgonen märkte Bakchides och härens huvudstyrka fanns högra

att flygeln. Alla hade mod i bröstet förenade sig då med

som honom, och de krossade högerflygeln och förföljde de flyende ända till berget Asotos. Men när de kämpade

som den vänstra flygeln såg den högra hade krossats, vände de

att

följde Judas och hans män tätt i hälarna och anföll dem om, bakifrån. Striden hårdnade, och manfallet blev stort båda sidor. Också Judas stupade, och då flydde de övriga.

9:3 [första månadenår 152 Dvs. i mars-april 160f.Kr. 9:4 Beret. Elasa Platsernakan inte säkertidentifieras,inte heller det i v.

. .

15 nämnda bergetAsotos,men troligen rör det sig om en trakt 1-2 mil

norr omJerusalem.

9:9 1Mack 3:17

9:19 Första Mackabeerboken

Jonatan och Simon förde bort sin bror Judas; de begravde honom i hans faders i Modein Zooch begrät honom. Hela

grav Israel höll stor dödsklagan över honom och sörjde honom i många dagar, och de ropade:

21Se den starke har fallit,

Israels räddare

Det berätta Judas, hans krig, hans

som återstår att om om tappra bedrifter och hans storhet har inte blivit nedskrivet, ty det överväldigande mycket.

var

jonatøm väljs till ledare

Efter Judas död vågade de laglösa åter visa sig överallt Israels område, och alla orättens hantlangare gjorde sig breda. När det samtidigt kom mycket svår hungersnöd, gick

en folket i landet över till deras sida. Bakchides gynnade de gudlösa männen och gjorde dem till herrar över landet. De letade efter Judas vänner, spårade dem och förde dem till

upp Bakchides, straffade dem och förödmjukade dem. Det

som blev ett lidande i Israel like inte hade funnits sedan den tid

vars då den siste profeten uppenbarades för dem.

Då samlades alla Judas vänner och sade till Jonatan: 29Sedan din bror Judas dog finns kan föra krig han

ingen som som gjorde mot fienderna och Bakchides, och mot alla dem i vårt

folk är fientligt sinnade. Därför har denna dag valt eget som dig att bli vår anförare i hans ställe och ledare i vår kamp. Den dagen övertog alltsåJonatan ledarskapet och trädde fram som sin bror Judas efterträdare.

9:20 de ropade Folkets klagorop erinrar om Davids dödsklaganöver Saul

ochJonatan2 Sam1:19,27. 9:23 ff. de laglösa... orátzensbanrlømgøzre. de gudlösa männen Olika

beteckningarför judar somsamarbetademed utlänningarna; 1:34med

not. 9:31 övertog. .jomzmn ledarskapet Jonatansverksamhet,somärämnetför

.

den följande huvuddelen av boken till 13:1, tycks ha uppfattats

som

mindre betydande ån Judas och Simons. Någon motsvarighet till de

poetiskalovprisningarnaavbröderna3:3 ff; 14:4ff. finns inte här.

9:19 1Mack2:70; 13:25-3O 9127PS74:9;Dan 12:1 9:212 Sam1:19, 27 9330 Mack1 13:8 9:22 1Kung 11:41; 1Mack 16:23f.;

Joh 21:25

Första Mackabeerboken 9:42

Men Bakchides fick kännedom saken och sökte efter

om en möjlighet döda honom. Detta blev känt för Jonatan och

att hans bror Simon och alla hans följeslagare. De flydde då till Tekoas öken och slog läger vid vattendammen i Asfar.

Bakchides fick kännedom saken sabbatsdagen och

om gick med hela sin här över till andra sidan Jordan.

jobømnes dödas och blir hämnad

Jonatan skickade sin bror Johannes ledare för de icke

som stridande till sina vänner nabateerna för be dem hand

att att ta

deras förråd. Men jambriterna kom från Medeva om stora ut och fick fatt iJohannes; de tog honom och allt vad han hade och försvann med sitt byte.

En tid kom det bud till Jonatan och hans bror Simon

senare

jambriterna skulle hålla bröllop och föra bruden, att ett stort

dotter till de främsta stormännen i Kanaan, från som var en av Nadabat med följe. De hade inte glömt deras bror

ett stort att Johannes hade mördats, och de sig i väg och gömde sig i

gav skydd berget. När de spejade därifrån, fick de

av se ett bullrande följe med mängder av packning. Det var brudgum-

och hans vänner och bröder närmade sig med tambumen som riner och musikanter och allsköns utrustning. Då störtade de sig över dem från bakhållet och började hugga dem, och

ner manfallet blev stort. De överlevande flydde i bergen, och

upp israeliterna allt vad de hade byte. Så vändes bröllops-

tog som festen i och musiken i klagosång. Jonatan och Simon

sorg hade fått sin hämnd för mordet brodern, och de återvände till Jordans träskmarker.

9:33 Tekoas öken Dvs. trakten västerom Döda havetsnorra del. Exakt

var

Asfar låg ärokänt. 9:34 Bakcbidesfick kännedom om saken Versen ansesav mångaforskare

varaendubbelskrivning avv. 43,somfelaktigt placerats detta ställe. 9:35 nabareerna Senot till 5:25. 9:36 Meduza. Kanaan... Nadabat Skådeplatsenär nu östra sidan

..

om Döda havet, trakteni avberget Nebo. Jambritema bör ha varit en

arabstam,meningenting närmareär käntom dem.

9:351 Mack 5:25 9:41 1Mack 1:39+

9:43 Första Mackabeerboken

Bakchides vidjordan

segrar

Bakchides fick höra saken och kom sabbatsdagen till

om strandbrinkarna vid Jordan med stor här. Då sade Jonatan

en till sina män: Nu måste kämpa för våra liv. I dag är det allvarligare än någon gång förut: vi kan vänta anfall både

framifrån och i har Jordans vatten sidan, och

ryggen, ena

den andra träskmark och snårskog. Det finns ingen möjlighet att komma undan. Ropa till himlen hjälp att slippa

om ur våra fienders händer Striden började, och Jonatan gjorde sig

beredd att rikta ett dråpslag mot Bakchides, han vek undan

men och drog sig tillbaka. Då kastade sig Jonatan och hans män i

Jordan och simmade över till andra sidan. Fienderna förföljde dem inte över floden. Bakchides hade förlorat ungefär 1000

den dagen.

man

5°Sedan Bakchides hade återvänt till Jerusalem, satte han i stånd rad befästa städer i Judeen: fästningen vid Jeriko,

en Emmaus, Bet-Horon, Betel, Timnat Piraton och Tappua. Alla dessa platser försåg han med höga portar och bommar,

murar, och han förlade besättningar dit för plåga Israel. Han

att förstärkte också staden Bet-Sur, Geser och borgen och placerade och livsmedelsförråd på dessa platser. Han

trupper tog sönerna till landets förnämsta män gisslan och satte dem i

som

fängelse borgen iJerusalem.

9:45 vi barjordzmsvattenpå sidan Beskrivningen läget äroklar,

ena av men

troligen menasattJonatan hadeblivit trängd mot floden från öster. 9:50 en ma befästastäder De uppräknadeplatsernaåterfinns inom vid

en

kretsnorr omJerusalem,utom Bet-Surv. 51, låg sydväst.i Timnat

som

Piraton ärtroligen enomformning avtvånamnpå städeri norra Judeen

och Samarien.

9:43 1Mack2z32+

Första Mackabeerboken 9:64

Alkimos där

År 153, i andra månadenñ Alkimos order

gav om att muren utanför templets inre gård skulle rivas. Det var profeternas verk han ville riva när rivningsarbetet hade påbörjats,

ner, men drabbades Alkimos slaganfall, hindrade honom

av ett som från att fortsätta. Han blev förlamad och miste talförmågan, så att han inte kunde såga något eller förordna sin

mer om egendom. Och innan lång tid hade gått dog Alkimos under svåra plågor.

När Bakchides såg Alkimos död, återvände han till

att var kungen. Sedan hade Judeen fred i två år.

Alla de laglösa smidde planer; de sade: Nu lever Jona-

nu tan och hans anhängare i lugn och och känner sig Nu

ro trygga. skall hämta Bakchides och låta honom gripa allesammans under enda natt. De sig och överlade med honom,

en gav av och han sig i rörelse med här. Han skrev också i

satte en stor hemlighet till alla sina bundsförvanter i Judeen de skulle

att gripa Jonatan och hans följeslagare. Men det lyckades inte, eftersom deras plan blev känd, och de andra femtiotal

grep ett

de män inom landet lett det onda anslaget och dödade av som dem. Sedan drog sig Jonatan undan till Bet-Basi i öknen tillsammans med Simon och sina följeslagare. Han byggde

upp det som var nerrivet där och befäste staden.

Når Bakchides fick kännedom detta, samlade han hela

om sin styrka och sände bud till sina anhängare i Judeen. Han kom till Bet-Basi och började belägra staden, förde

striden mot den under lång tid och lät också tillverka belågringsmaskiner.

9:54År 153,iandra månaden Dvs. i april-maj 159f.Kr. 9:54profeternasverk Då templet återuppfördesefter den babyloniskafång-

enskapenstid, drev profeterna Haggai och Sakarja arbetet jfr Esr

5:1 f.. Konflikten kring rivningen gällde troligen gränsdragningen

-

mellan prästernasoch lekmännensområden. 9:61de andra Grundtexten åroklar, menförmodligenmenasjonatans män. 9:62 Bet-Ban låg2km sydostom Betlehem.

9:65 Första Mackabeerboken

Men Jonatan lämnade kvar sin bror Simon i staden och

tog sig själv landsbygden med några män. Han slog

ut Odomera och hans bröder och fasironiterna i deras tältläger. När han sedan skulle slå till och kom marscherande med sina styrkor, gjorde Simon och hans utfall från staden och

män ett

eld belägringsmaskinerna. De kämpade Baksatte mot chides tills han fullständigt besegrad; det grämde honom

var djupt att de tillintetgjorde hela hans fälttågsplan. Han

greps av raseri mot de laglösa männen som hade rått honom att komma till landet. Hans folk dödade dem, och han

många av bestämde sig för att återvända till sitt eget land.

7°När Jonatan fick kännedom detta, skickade han sände-

om bud till Bakchides för att sluta fred med honom och för att krigsfångarna frisläppta. Bakchides förslaget och gjorde

antog

Jonatan önskade. Han honom sin ed aldrig som gav att försöka skada honom så länge han levde, och han lät honom

tillbaka de krigsfångar han förut hade tagit i Judeen.

som Sedan återvände han till sitt land och visade sig aldrig

mer deras område.

Och svärdet slutade härja i Israel. Jonatan slog sig i

ner Mikmash. Där började han härska domare över folket, och

som han rensade ut de gudlösa från Israel.

Demetrios I gör eftergifter åt jonatan

År 160 korn Alexander Epifanes, Antiochos och intog 10 son, Ptolemais. Man välkomnade honom, och han lät utropa sig till kung där. zNär kung Demetrios fick höra detta, drog han

9:66 Odomem fasirønitema tycks vara namn beduinstammar.Det är

. . .

inte fullt klart omJonatanbekämpadedem ellerom han värvadedem till

bundsförvanter, somJosefus uppger. 9:73 Mikmasb låg 12km nordnordvästomJerusalem.Platsenvarkänd från

Sauls strider 1 Sam 13-14. Också genom att kalla Jonatan domare

anknyter författaren till Israelsäldre historia. 10:1 År 160 Dvs. år 153eller 1521.10. 10:1 Alexander Epzfanes 150-145 f.Kr. kallas vanligen Alexander Balas.

Möjligen medorätt gjorde han anspråk att varasontill Antiochos IV.

Hans ingripande, somhadeRomsstöd, blev början till långvarigainre

strider deti seleukidiska riket. Somfortsättningenvisar öppnadesdär-

mednya möjligheter för judarna. 10:1 Ptolemais Se5:15mednot.

9:73 Dom 2:16; 1Sam7:15-17

Första Mackabeerboken 10:19

väldiga truppstyrkor och tågade för möta honom samman ut att i strid.

3Och Demetrios skrev till Jonatan i vänliga ordalag för att han skulle känna sig hedrad. Han tänkte: Vi måste skynda oss

sluta fred med dem innan han med Alexander att går samman

5ty han kommer inte att glömma allt det onda mot oss, som har gjort honom och hans bröder och hela folket. Han

gav honom rätt samla tillverka och att

att trupper, att vapen vara hans bundsförvant, och gisslan fanns i borgen lovade han

som

lämna ut honom. att

7Jonatan begav sig då till Jerusalem och läste brevet för

upp hela folket och för borgens besättning. De förfäran

greps av när de fick höra kungen hade honom rätt att samla

att gett

9Männen i borgen lämnade fångarna åtJonatan, och trupper. ut han överlämnade dem deras föräldrar.

Jonatan slog i Jerusalem, och han började bygga

sig ner

staden och sätta den i stånd. Han order till dem upp gav som utförde arbetena stadsmurarna och anläggningarna kring

att Sionberget skulle byggas huggen sten för att bli starkare.

av

Och de gjorde han hade Men främlingarna i de

som sagt. fästningar Bakchides hade i stånd till flykten. Var

som satt tog och lämnade sin vistelseort och sig i väg till sitt land.

en gav eget Bara i Bet-Sur blev några kvar dem hade övergett

av som lagen och buden; den platsen deras tillflyktsort.

var

Alexander Epzfanes gör jonatan till överstepräst

Kung Alexander fick höra de löften Jonatan hade fått i

om Demetrios brev, och när han hörde berättas de krig han

om som och hans bröder hade fört, deras bedrifter och

om tappra om

de hade utstått, tänkte han: Kan nåalla strapatser som gonsin finna den like Vi måste göra honom till

mannens genast vår vän och bundsförvant. Och han skrev ett brev och skickade det till honom. Det lydde så:

wKung Alexander hälsar sin broder Jonatan. Vi har hört

dig du är väldig krigare förtjänar vår om att en som att vara

10:6 1Mack 9:53 10:121Mack 9150-52 10:11Jes9:10; 1Mack 4:60

10 :30 Första Mackabeerboken

vänä. 2°Vi förordnar härmed denna dag att du skall vara överstepräst för ditt folk och kallas kungens vän han skickade

honom samtidigt purpurmantel och guldkrona och du

en en skall tänka våra intressen och bevara vänskapen med oss.

I den sjunde månaden år 160, vid lövhyddefesten, klädde sig Jonatan i den heliga dräkten. Han samlade trupper och lät tillverka i stor mängd.

vapen

Demetrios I försöker överbjudøz Alexander

När Demetrios fick höra dessa händelser, blev han miss-

om modig och frågade sig hur han kunnat låta Alexander hinna före med vinna judarnas vänskap och stöd. Han föresatte

att sig att i sin tur skriva och vädja till dem med löften om privilegier och gåvor för att kunna hjälp dem bundsförvan-

av som

Och han skickade dem följande brev: ter.

Kung Demetrios hälsar det judiska folket. Ni har hållit

era fördrag med i helgd och visat trogna vänner utan

oss er som något samröre med våra fiender, vilket med glädje har hört. Fortsätt därför också med visa trohet Då skall

nu att oss belöna väl för det gör för Vi skall lösa från många

er oss. er pålagor och dessutom gåvor.

ge er

Härmed löser och befriar och alla judar från

jag er personliga skatter, från saltavgiften och från kransskatten. Den tredjedel spannmålen och den hälft fruktskörden jag har

av av som

uppbära efterskänker jag: från och med i dag och allt rätt att framgent avstår jag från denna uppbörd iJudeen och i de tre

10:20en purpurmanzel och en guldarena Hedersgåvor och tecken hög

rang, meninte på kungavärdighet.Iudeen gjordesalltsåännuinte till

ett

självständigtkungarike. 10:21I den sjundemånadenår 160 Troligen menasseptember152 Kr. 10:29saltatgifter: Troligen en skatt saltutvinningen Döda havet jfr

ur

11:35. 10:29kransskatten Sedenatt ge främmande härskare dyrbara hedersgåvori

form avguldkransar jfr 13:37 hadeefter hand utvecklatstill indriv-

en

ning avobligatoriska avgifter. 10:30tre distrikt Jfr 11:34, där områdenasnamnräknasupp. Gränsjustering-

enberördebaraJudeenochSamarien;att Galileennämnskan bero att

det tillsammansmedSamarienbildadeenprovins.

10:20Est 8:15 10:29 1Mack 11:35; 13:39 10:213Mos23:34 2 Mos 28 10:30 1Mack 11:28, 34

Första Mackabeerboken 10:42

distrikt härmed överförs till dess område från Samarien

som och Galileen från denna dag och för all framtid.

Jerusalem förklarar jag för helig stad, med hela sitt

en som område skall vara befriad från skatt, också tiondet och

tempelavgifterna. Jag avstår också från min myndighet över

borgen ijerusalem och överlåter den översteprästen, har

som att dit förlägga de män han själv utväljer för dess

att svara bevakning.

Varje judisk härstamning blivit krigsfånge

person av som och förts bort från Judeen till någon del mitt rike friger jag

av härmed ersättning. Ingen får några avgifter från

utan ta upp dem, inte heller avgifter för deras boskap.

Under alla högtider, sabbater, nymånadsfester och andra

märkesdagar, och under tre dagar före och efter varje högtid skall alla judar i mitt rike fria från indrivning och betalning

vara

skulder. Ingen skall då ha kräva dem eller av rätt att pengar av ställa någon fordran dem i helst ärende.

något som

Judar skall inmönstras i kungens krigsmakt till antal

ett av 30 000 och de skall sold tillkommer alla

man, samma som

kungens De skall till besättningstrupper i de

trupper. tas ut

stora kungliga fästningarna och användas till förtroendeupp-

drag i riket. Deras officerare och befälhavare skall komma

ur deras led och följa deras lagar, så kungen också har

egna som förordnat i Judeen.

Vad beträffar de distrikt överförts till Judeen från

tre som Samariens område skall de överföras till Judeen så sätt att de

höra under och förvaltning och aldrig lyder anses en samma någon myndighet än översteprästens. Ptolemais med

annan tillhörande område jag gåva till templet ijerusalem för

ger som

bestrida templets nödvändiga utgifter. För del avsätatt egen ter jag för varje år gåva 15 000 siklar silver i de kungliga

en räkenskaperna, att betalas från lämpliga platser. Allt det utestående, det ämbetsmännen har underlåtit betala i

som att ut motsats till vad skedde under tidigare härskarfolk, skall de

som från och med betala till arbetena templet. Till detta

nu

10:31på tiondel ocb tempelavgzfterna Dvs. kungen skulle inte kräva någon

andelavde judiska religiösaskatterna. 10:39Pzolemais. gerjag somgåva Dvs. templet skulle skatteintäkterna

..

från staden.

10:321 Mack 1:33

10:43 Första Mackabeerboken

kommer 5000 siklar silver som man årligen brukat ta från de medel templet redovisar; även denna efterskånks, efter-

summa

det tjänstgörande prästerskapet har rätt till den.

som

Om någon flyr till templet i Jerusalem, hela dess område inräknat, därför att han står i skuld till kungen eller till någon affärsförbindelse, skall han fredad liksom allt han äger

vara inom mitt rike.

När det gäller byggnads- och reparationsarbeten

vid templet skall utgifterna belasta de kungliga räkenskaperna. Vid byggnadsarbeten murarna och fästningsverken kring ]erusa-

lem skall utgifterna också belasta de kungliga räkenskaperna,

likaså när murarna byggs andra platser iJudeen.

upp

Men närjonatan och folket fick höra dessa anbud, litade de inte dem och godtog dem inte, ty de kom ihåg hur mycket ont kungen hade gjort i Israel och hur svåra lidanden han hade vållat dem. De höll sig hellre till Alexander, därför han

att först hade dem fred med sitt anbud, och de förblev hela

gett tiden hans bundsförvanter.

Alexander besegrar Demetrios och bedrar Jonatan

Kung Alexander samlade här och drog i fält med

nu en stor den Demetrios. De båda kungarna drabbade

mot samman, och Alexanders här slogs flykten. Demetrios förföljde ho-

och fick övertaget över hans män. 5°Men kampen fortsatte nom

ända till solnedgången, och Demetrios stupade den att rasa dagen.

Därefter skickade Alexander sändebud till kung Ptolemaios i Egypten med följande budskap: jag har återvänt till mitt rike, stigit mina faders tron och fått makten i mina

upp händer; jag har krossat Demetrios och tagit makten i vårt land. Jag drabbade med honom i strid, och han och hans

samman här krossades så att jag kunde överta hans kungatron.

av oss,

10:43fredad Grekisk asylrätt innebar att den som sökte skydd heliga

platservarokränkbar ävenekonomiskt. Den judiska lagentalar baraom

personskydd2 Mos 21:13f.;]os 20:1 ff. 10:49Alexanders här. Demetrios förföljde I flertalet handskrifter står:

. .

Demetrios här. Alexanderförföljde, menrättasammanhangettycks

. .

varaatt krigslyckan vändeunder slaget. 10:51Ptolemaios jfr 1:18mednot.

10:44Esr6:4 10:46] Mack 7:9; 9:1

Första Mackabeerboken 10:66

Låt sluta vänskapsfördrag med varandra. Ge mig din oss nu dotter till hustru, så blir jag din måg och skall dig och henne ge

gåvor som är dig värdiga.

Kung Ptolemaios svarade: Lycklig den dag då du var återvände till dina fäders land och deras kungatron steg upp Jag skall uppfylla din önskan i brevet. Men möt mig i Ptole-

mais, så att får träffa varandra. Sedan skall jag låta dig bli min

du föreslagit.

måg, som Ptolemaios alltså från Egypten med sin dotter Kleoreste patra och kom till Ptolemais år 162. Där möttes han kung av Alexander, och han honom sin dotter Kleopatra och höll gav bröllop för henne i Ptolemais med lysande prakt, på kungars

VlS. Därefter skrev kung Alexander och inbjöd Jonatan att komma dit och möta honom. Och Jonatan med prakt reste och ståt till Ptolemais, där han mötte de båda kungarna. Han

gav silver och guld till dem och deras vänner förutom många

andra gåvor, och han deras välvilja. vann Några israeliter, uslingar övergett lagen, hade gaddat som sig mot Jonatan. De framförde klagomål honom, samman mot men kungen ägnade dem ingen uppmärksamhet. Han befallde

i stället skulle klä Jonatan den dräkt han bar och klä att man av honom i purpurmantel, och så skedde. Kungen låt honom ta plats vid sin sida, och sedan sade han till sina ämbetsmän: Gå

ut med honom till stadens och kungör ingen får centrum att komma med klagomål honom i något ärende ingen får mot vålla honom svårigheter någon helst orsak. Når av som nu hans anklagare märkte vilken visades honom ära som genom

den offentliga kungörelsen och såg han klädd i

att var purpur, flydde de allesammans.

Kungen lät honom också äran skrivas bland vänatt nerna av högsta klassen och utnämnde honom till general och

ståthållare. Sedan återvände Jonatan till Jerusalem, glad till

mods och utan att möta några svårigheter.

10:57med sin dotter Kleopatra Hon blev gift ytterligare två gånger, senare först med Demetrios se 11:8-12 och därefter, under dennesfångenskap hosparternal4z3, med hansbror Antiochos VII 15:1.

10:60 1Mack 1124-26 10:62ESI6:8 8:15 10:61 1Mack 7:5

10:67 Första Mackabeerboken

Demetrios II ingriper slås tillbaka Jonatan

men av

År 165 kom Demetrios Demetrios från Kreta till sina

son fäders land. När kung Alexander fick höra detta, blev han djupt missmodig och återvände till Antiochia. Men Demetrios befälet Apollonios, ståthållaren över Koilesyrien.

gav Denne samlade här och slog läger vid Jamnia. Därifrån

en stor skrev han följande brev till översteprästen Jonatan:

7°Du är den ende försöker och jag har

som trotsa oss,

för åtlöje och klander för din skull. Vad är det för utsatts friheter dig där bland bergen Litar du

du tar mot oss uppe dina styrka, såkom till slätten, där kan

truppers nu ner oss

med varandra städernas krigsmakt står min mäta oss sida. Hör dig för, så får du jag är och vilka andra

veta vem bundsförvanter har Man kommer att säga att omöjligt kan hålla stånd Dina fäder har slagits flykten två gånger

mot oss. i sitt land, och du kan inte stå vårt kavalleri och

eget emot en

har slätten, där det varken finns sådan armé som nu klippblock eller stenar eller någon plats att fly till.

10:67År 165 Dvs. 148 eller 147 f.Kr.; landstigningen skedde troligen

våreneller detsistnämndaåret.

sommaren 10:67Demetrios Demetrios Demetrios Nikator var sontill DemetriosI

son

och hade efter hans död levat i landsflykt. Hans egen regeringstid

145-125 inleddesmed strider mot fadernsfiende Alexanderoch dennes

efterföljare 11:14 ff., 39 54 ff.. Senareavbröts den av en långvarig

fångenskaphosparterna139-129; se14:1ff.. 10:69Apollonios Det rör sig kanskeom en nära vän till Demetrios en av

hansmedhjälparevid flykten från Rom se not till 7:1, och sontill den

Apollonios somnämnsi 2Mack 4:4. 10:69Koilesyrien ursprungligen namnet Bekaadaleni det nuvarande

var

Libanon. När Antiochos III erövradesödra delenavMedelhavetsöstra

kustländer från Egypten, gjordes helaområdet till en provins somkalladesKoilesyrien och Fenikien. Senareavskildesmindre områdentill självständigadistrikt.

10:69jamnia Staden, hebreiska var Javne, låg närakustenväster

vars namn

Jerusalem.joppe v. 75, Asbdodv. 77, 83f., Asbeelonv. 86 och

om

Ekron v. 89 lågi trakt, som var filisteernasgamlaområde.

samma 10:70Du försöker judarna hade tagit parti för Alexander, som

. . . trotsa ass

fälttågetegentligengälldejfr v. 47,88. 10:72Dina fäder har slagitspåflykten Kanskeenanspelning israeliternas

nederlagmot filisteema i gammaltid 1 Sam4:10; 31:1.

10:711Kung 20:23 10:721 Sam4:1-11; 31:1-7

Första Mackabeerboken 10:89

När Jonatan fick höra vad Apollonios skrev, blev han mycket upprörd. Han mönstrade 10 000 och ryckte med

man ut dem från Jerusalem, och hans bror Simon mötte honom med

förstärkningar. Han slog läger utanförJoppe, invånarna

men vägrade honom tillträde, Apollonios hade besättning i

ty en staden. Men när det kom till strid, blev invånarna rädda och öppnade portarna, och Jonatan blev herre över Joppe.

När Apollonios fick höra detta, ställde han

upp 3 000 rytta-

och stor infanteristyrka. Han marscherade i riktning

re en mot Ashdod, han ville tåga igenom där, samtidigt drog

som om men han sig ut slätten, eftersom han kunde lita till sitt talrika kavalleri. J följde efter honom Ashdod, och härar-

onatan mot

drabbade i strid. Men Apollonios hade lämnat na samman 1000 ryttare gömda i judarna, och Jonatan märkte

ryggen att han hade blivit överrumplad bakifrån: fienderna omringade hans här och öste pilar över folket från tidigt till

på morgonen

kvällen. Men folket höll stånd Jonatans order, och sena fiendens hästar blev trötta. Då drog Simon fram sin styrka och anföll fotfolkets slaglinje, eftersom kavalleriet

nu var utmattat, och han krossade dem och slog dem flykten. Medan kavalleriet skingrades slätten, kom de flyende till Ashdod och sökte sig till sitt avgudatempel Bet-Dagon för

att skydd. Men Jonatan brände Ashdod och städerna därom-

kring och plundrade dem. Han brände också

ner Dagons tempel med alla sökt sin tillflykt där. Och det sammanlagda

som antalet av dem som stupat för svärd och dem bränts inne

som uppgick till 8 000 man.

Sedan bröt Jonatan därifrån och slog läger utanför

upp Ashkelon, och invånarna där korn och honom glans-

ut gav ett fullt mottagande. 87Och Jonatan och hans män återvände till Jerusalem med rikt byte.

När kung Alexander fick höra dessa händelser, han

om gav Jonatan ännu fler hedersbetygelser. Han skickade honom

ett spänne av guld, den sedvanliga gåvan dem räknas till

som kungens släkt. Dessutom gav han honom Ekron med heladess

område besittning.

som

10:83Bet-Dagen Dvs. Dagonshus; 1Sam 5:1 ff. 10:89kungenssläkt hederstitel av sammaslagsomkungens vänner.

10:831Sam5:1 10:89 1Mack 11:58; 14:43 10:841Mack 5:68

,

11:1 Första Mackabeerboken

Alexander besegras Ptolemaios och dödas

av

Men kungen Egypten drog trupper lika talrika 11 av samman som sandkornen havsstranden, och dessutom stor flotta, ty

en han hade sig i sinnet med list makten över Alexanders

satt att ta rike och foga det till sitt :Han tågade in i Syrien under

eget. fredliga proklamationer, och städernas invånare öppnade por-

för honom och välkomnade honom. Enligt gällande order tarna från kung Alexander skulle han nämligen bli vänligt mottagen, eftersom han kungens svärfar. 3Men Ptolemaios förlade

var besättningstrupper från sin armé i varje stad där han kom

egen in.

När han närmade sig Ashdod, visade honom hur Da-

man

nerbränt och Ashdod förhärjat, liksom byarna gons tempel var däromkring. Man visade liken låg kringströdda och de

som förkolnade dem Jonatan bränt inne under

resterna av som striderna och hade staplat i högar längs kung-

som man nu upp

väg. 5Och för svärta Jonatan berättade för ens att ner man kungen vad han hade gjort. Men kungen teg.

I Joppe kom Jonatan kungen till mötes med prakt och ståt; de utbytte hälsningar och övernattade sedan där. 7Och Jonatan följde kungen hans färd fram till den flod heter Eleuthe-

som

Sedan återvände han till Jerusalem. ros.

Men kung Ptolemaios gjorde sig till herre över städerna längs kusten ända till Seleukia vid havet, och hela tiden smidde han onda planer Alexander. 9Han skickade sändebud till

mot kung Demetrios med följande budskap: Låt sluta förbund

oss med varandra Jag skall dig min dotter, är Alex-

ge som nu anders hustru, och du skall bli kung över din fars rike. Jag ångrar jag min dotter den ty han har försökt

att gav mannen,

11:2 Syrien Namnet stårhär för detseleukidiska rikets område. 11:7 Eleutberos Flodenheter dagi Nahr-el-Kebir. Den rinner ut i Medelha-

vet norr om Tripolis vid den nuvarandegränsenmellan Libanon och

Syrien, somunder antikenvarFenikiensnorra gräns. 11:8 Seleuezavid havet Antiochias hamnstad,liksom huvudstadengrundad

Seleukos Beteckningenvid havet användesför att skilja platsen

av

frånstorstadenSeleukiavid Tigris.

11:2 1Mack 10:58 11:4 1Mack 10:84

Första Mackabeerboken 11:24

mörda mig. Så svärtade han Alexander därför han

ner att ville ha makten över hans rike. Han också sin dotter ifrån

tog honom och gav henne Demetrios. Så slutade hans vänskap med Alexander, och fiendskapen mellan dem blev uppenbar. Sedan höll Ptolemaios intåg i Antiochia, och han lät kröna sig med Asiens kungakrona. Han krönt med två kronor,

var nu Egyptens och Asiens.

När detta hände, kung Alexander i Kilikien, därför

var att folket i den delen riket höll göra När han

av att uppror. fick budet, vände han sig mot Ptolemaios, denne marsche-

men rade ut och mötte honom med stark här. Alexander blev

en besegrad och flydde till Arabien för söka skydd där, och

att kung Ptolemaios triumferade. Araben Zabdiel högg Alex-

av anders huvud och skickade det till kungen. Men två dagar

dog kung Ptolemaios själv, och besättningarna i de besenare fästa städerna blev dödade städernas invånare. Så blev

av Demetrios kung, år 167.

Demetrios II sluter fördrag med fonatan

Vid den tiden samlade Jonatan folket iJudeen för anfalla

att och inta borgen i Jerusalem, och de byggde mängd beläg-

en ringsmaskiner kring den. Men hade avfallit

några män som från lagen och hatade sitt eget folk sig i väg till kungen och

gav berättade för honom attJonatan belägrade borgen. När kung-

fick höra detta, blev han uppbragt. Så snart han fått budet, en marscherade han till Ptolemais och skrev sedan till Jonatan att denne skulle häva belägringen och snarast komma till Ptolemais för att sammanträffa med honom.

NärJonatan fick detta bud, han order att belägring-

gav om en skulle fortsätta. Han valde ut ett resfölje bland de äldste i Israel och bland prästerna och sig sedan faran i våld. Med

gav silver, guld, kläder och många andra gåvor kom han till kungen

11:14KiIieien Landskap Mindrei Asien, belägetlängsmedelhavskustensöst-

ligastedel. 11:16Arabien Namnet användshär om trakter i det nutida SyrienellerJor-

danien, där arabiskastammarhöll till. 11:19år 167 Dvs. 146eller 145f.Kr.

11:201 Mack 6:18+ 11:24 1Mack 10:60

11:25 Första Mackabeerboken

i Ptolemais, och han hans välvilja. Några laglösa män vann från hans folk kom med klagomål mot honom, men eget kungen behandlade honom sätt hans företrädare samma som och ärade honom i alla sina vänners närvaro. Han hade gjort bekräftade hans innehav översteprästämbetet och alla hans av andra tidigare utmärkelser och bestämde han skulle räknas att till de främsta vännerna. Jonatan bad kungen skattefrihet för Judeen och de tre om distrikten och Samarien och erbjöd i gengäld 300 talenter

Kungen gick med detta och Jonatan skriftlig bekräftelgav hela överenskommelsen. Den löd som följer: se 3°Kung Demetrios hälsar sin broderJonatan och det judiska

folket. En kopia det brev har skrivit till vår frände av som Lasthenes beträffande tillställs härmed för kännedom: er er Kung Demetrios hälsar sin fader Lasthenes. Det judiska

folket är våra vänner och fullgör troget sina förpliktelser mot

och har beslutat belöna dem för deras välvilliga oss, att inställning. Vi tillerkänner dem härmed Judeens område och

de distrikten Afairema, Lydda och Ramatajim, har tre som överförts från Samarien med allt hör till dem. Åt alla dem som offrar iJerusalem efterskänks den kungliga skatt spannsom mål och frukt kungen tidigare årligen uppburit dem, som av vidare allt det övriga har rätt till för framtiden av som tiondet och andra avgifter tillkommer dessutom av som oss, saltbassängerna och den kransskatt har rätt till. Allt som detta skall efterskänka dem. Alla dessa bestämmelser är

oåterkalleliga och skall gälla från denna dag och för all framtid.

Ni har ombesörja avskrift detta brev, skall nu att en av som överlämnas Jonatan och sättas väl synligt ställe upp ett det heliga berget.

11:28de distrikten ochSamarien Detta är grundtextenslydelse,menförtre modligen menadeförfattaren de tre distrikt som skulle överföras från Samarien; v. 34och 10:30. 11:31Lastbenes hadehjälpt Demetrios till tronen genomatt värvalegotrup- Kreta jfr 10:67 och hansfrämsteminister. per var nu 11:34Afairema, Lydda ochRamarajim Distrikten uppkallaseftersinahuvudåterfinns norr till nordväst om Jerusalem; Lydda är det orter, som nuvarandeLod. Afairemahette hebreiskaOfra 1 Sam13:17. Ramatajim nämns 1i Sam1:1och motsvararNT:s Arimataia Matt 27:57med

pan.

11:27 1Mack 10:18-20 11:35 1Mack 10:29;13:39 11:281 Mack 10:30,38

Första Mackabeerboken 11:45

jonatan hjälper Demetrios

När kung Demetrios såg det rådde lugn i landet under att hans spira och ingen gjorde motstånd honom, avskedaatt mot de han alla sina trupper och lät soldaterna återvända och var en till sitt, med undantag för de utländska han hade trupper som värvat från de främmande folkens öar. Därigenom stötte han sig med alla de soldater han hade övertagit från sina företrädasom re. Bland dem förut hade tjänat Alexander fanns som en man som hette Tryfon. Han märkte soldaterna gick och klagade att Demetrios. Då gav han sig i väg till araben Imalkue, som var fosterfar Alexanders lille Antiochos, och uppvaktade son honom för att hand pojken och göra honom till kung om efter hans far. Han berättade för Imalkue Demetrios alla om

förordningar och om den utbredda fiendskapen honom

mot bland hans trupper. Och han stannade där lång tid. Jonatan sände bud till kung Demetrios och bad honom avlägsna besättningarna borgen i Jerusalem och de andra fästningarna, eftersom de hela tiden bekämpade Israel. Demetrios skickade Jonatan följande Inte bara detta skall svar: jag göra för dig och ditt folk, jag skall både dig och ditt utan ge folk de största hedersbetygelser, jag bara får tillfälle. Men om nu är jag tacksam du vill skicka hit män kan hjälpa mig om som i strid, ty alla mina har övergett mig. trupper Då skickade Jonatan 3000 soldater till honom i tappra Antiochia, och de kom till kungen, gladde sig dem som att se marschera Men folkmassa ungefär 120 000 upp. en av

11:39Tryfon EnligtJosefus och andrahistorieskrivarehette Diodomannen tos. Tillnamnet Tryfon betyddeden storslagne, han somlever stor fot. 11:39Imalkue bör liksom Zabdiel v. 17 ha varit stamhövding i Syrien. en Bådanamnenfinns belagda inskrifter.i 11:39Antiocbos varfödd Alexandersi äktenskapmed Kleopatra10:58. Som kung kallas han Antiochos VI Epifanes 145-142. Vid detta tillfälle var han högst fem år gammal, och den verklige regentenunder hans korta regeringstidvarTryfon, somslutligen mördadehonom 13:31 f.. 11:45enfolkmassa... samlades Upproret skildras också Josefus och av av den grekiskehistorieskrivaren Diodoros, somdock endastnämnerlegotrupper från Kretasomkungensredskap.

11:41 1Mack 9:52; 10:14 11:42 1Mack 15:9

6-16-436 155

11 :46 Första Mackabeerboken

stadens invånare samlades i och ville döda kungen.

centrum Han sökte skydd i palatset, stadsbefolkningen fick kont-

men roll över huvudgatorna och började till Då kal-

angrepp. lade kungen judarna till sin hjälp, och de inställde sig mangrant hos honom. Sedan spred de sig ut i staden, där de dödade ungefär 100 000 under dagens lopp. De satte också

personer eld staden och mycket byte den dagen, och kungen

tog räddade de. När invånarna såg att judarna behärskade staden och gjorde de ville, tappade de modet och bestormade

som kungen med böner: 5°Räck handen, och låt judarna sluta

oss kämpa och staden De kastade från sig

mot oss mot vapnen,

slöt fred. och man

Judarna högt i anseende hos kungen och hos alla rikets

steg invånare, och ryktet dem spred sig i riket. De återvände till

om Jerusalem med rikt byte; kung Demetrios rikets

steg upp

och det blev lugn i landet under hans spira. Men han tron, svek alla löften han hade och bröt med Jonatan. Han

som gett visade ingen erkänsla för den trohet Jonatan hade visat

som honom behandlade honom hänsynslöst.

utan

Jonatan övergår till Antiochos VI sida

:s

En kom Tryfon tillbaka och hade med sig Antio-

tid senare chos, ännu helt liten. Pojken gjordes till kung och blev

som var krönt. Kring honom samlades alla de trupper Demetrios

som föraktfullt hade avskedat; de Demetrios, blev

nu angrep som besegrad och måste fly. Tryfon tog elefanterna och erövrade

Antiochia.

Den Antiochos skrev till Jonatan och bekräftade hans

unge ställning överstepräst, honom makten över de fyra

som gav distrikten och honom bland kungens vänner Han

upptog skickade honom guldservis och honom rätten att dricka

en gav

guldbägare, uppträda i purpurmantel och att bära spänne

ur att

guld. Jonatans bror Simon han befälet över trupperna i av gav hela området mellan Tyriska trappan och Egypten.

11:57de fyra distrikten Det måstehär vara fråga om de tre distrikt som

överförts tillJudeen från Samarienenligtv. 34.Vilket somärdet fjärdeär

ovisst; kanskemenasEkrons område10:89. 11:59Tyriska trappan En besvärligpassageöver ett klippigt kustavsnittvid

den nuvarandegränsenmellan Israeloch Libanon.

11:57 1Mack 10:20; 11:27 11:58 1Mack 10:89; 14:43

Första Mackabeerboken 11:72

Jonatan marscherade ut och tågade genom landet väster om Eufrat och städerna där, och alla trupper i Syrien anslöt sig till honom för att hjälpa honom i kriget. Han marscherade till Ashkelon, där han fick glansfullt mottagande stadens

ett av invånare. Därifrån fortsatte han till Gaza, Gazas invåna-

men

vägrade honom tillträde. Han började belägra staden, satte re eld byarna däromkring och plundrade dem. Då bad stadsborna Jonatan fred, och han gick med det. Han tog

om sönerna till deras ledande män gisslan och skickade dem till

som Jerusalem. Så tågade han landet ända till Damaskus.

genom

Men Jonatan fick höra att Demetrios generaler hade kommit till Kedesh i Galileen med här för honom att

en stor att avstå från sitt företag. Han marscherade mot dem, sin

men bror Simon lämnade han bakom sig i Judeen. Simon gick i ställning vid Bet-Sur och staden; efter lång tids kamp

angrep en kunde han inringa den helt. Då bad invånarna fred, och

om han gick med det. Han lät dem utrymma staden, tog själv över den och förlade besättning där.

en

Jonatan och hans här slog läger vid Gennesaretsjön och bröt sedan tidigt för att tåga mot slätten vid

upp en morgon Hasor. Utlänningarnas här kom emot Jonatan slätten.

nu Men de hade ordnat ett bakhåll för honom i bergen, medan huvudstyrkan kom rakt honom. Når soldaterna i ber-

emot

kom fram bakhållet och in i striden, flydde alla gen ur grep Jonatans män. Inte enda dem blev kvar utom truppstyr-

en av kornas befälhavare Mattathias, Absaloms ochJudas, Chal-

son, fis Då Jonatan sönder sina kläderñ strödde jord över

son. rev sitt huvud och bad. Sedan han striden

tog upp nytt, besegrade fienderna och slog dem flykten.

11:60landetvästerom Eufmt Jfr 7:8mednot. Jonatanuppträdernu som

-

den minderårigekungensfältherre med uppdragatt organiseradenfort-

sattastriden mot Demetrios. 11:63Kedesb låg liksom Hasor v. 67 norr om Gennesaretsjön.Demetrios

trupper tycks habehärskathavskustenvästerut. 11:65Bet-Sur Enstödjepunkt för judarnasmotståndare söderi 6249 9:52;

10:14 kunde i dettagynnsammalägeisoleras.

11:60 1Mack 7:8 10:86 11:65 1Mack 10:14 11:62 1Mack 9:53 11:66 1Mack 14:7, 33

11 273 Första Mackabeerboken

När de flyende hans sida uppfattade detta, vände de

egen tillbaka till honom och deltog i förföljandet fram till det fientliga lägret i Kedesh. Där slog de själva läger. Ungefär 3 OOO

hade utlänningarnas sida den dagen. Och Jonaman stupat

återvände till Jerusalem. tan

Förhandlingar med Rom och Sparta

Jonatan märkte att läget gynnsamt för honom, och han 12 var valde ut några män han sände till Rom för att bekräfta och

som förnya vänskapen med folket där. zOckså till Sparta och till andra platser skickade han brev med likartat innehåll. SSändebuden till Rom och fick företräde hos rådsförsamlingen.

reste Där sade de: Oversteprästen Jonatan och det judiska folket har sänt för förnya fördrag vänskap och bistånd

oss att ert om med dem villkor tidigare. Romarna dem

samma som gav brev, där myndigheterna olika platser anmodades att trygga deras hemfärd till Judeen.

SHär följer avskrift det brev Jonatan skrev till

en av som spartanerna:

Oversteprästen Jonatan, folkets äldsteñ prästerna och hela det judiska folket hälsar sina bröder spartanerna. 7För länge sedan skickades brev till översteprästen Onias från dåva-

ett er rande kung Areios med besked att ni är våra bröder,

om som framgår nedanstående avskrift. sOnias sändebudet

av gav ett glansfullt mottagande och brevet, talade

tog emot som om förbund och vänskap. 9Vi behöver visserligen ingenting sådant, eftersom finner hjälp i de heliga böcker äger. Men

som

denna beskickning vill ändå söka förnya broderskapsgenom och vänskapsförhållandet med så inte skall bli främ-

er, att

12:5 Hárföljer enavskrift Det kan inte avgörasom brevet är fritt utformat

författaren eller återger ett äkta dokument, men innehållet ger en

av

rimlig bild hur förhandlingarna kan ha förts. Att åberopamer eller

av

mindrefiktiv äldrekorrespondensochteorierom enför parternagemen-

samförhistoria v. 20-22 hörde till den diplomatiskaumgängesstilen. 12:7 Onias... Areios Onias I var överstepräst under slutet av 300-taIet

f.Kr. Areios I i handskrifterna står felaktigt Dareios regeradei Sparta

309-265.

12:1 1Mack 8:17-32 12:9 1Mack3:48; 2 Mack 8:23;

15:9;Rom 15:4

Första Mackabeerboken 12:26

för det har gått lång tid sedan beskickning till lingar er, ty er Vi försummar aldrig tänka nämner vid att er utan er oss. varje offer bär fram och i våra böner, både vid våra högtider

och vid andra passande märkesdagar, så plikt och anstänsom kräver skall minnas sina bröder. Vi gläder dighet att man oss berömmelse. Själva har blivit indragna i många över er svårigheter och många strider, och kungarna i våra grannländer

fört krig Vi ville emellertid inte besvära och har mot oss. er andra bundsförvanter och vänner under dessa strider, ty våra den hjälp kommer från himlen. Vi har också vårt stöd är som blivit räddade från våra fiender, och våra fiender har tvingats

knä. Antiochosgg och Antipat- Nu har valt ut Noumenios, son,

Jasons och skickat dem till för att förnya vårt ros, son, romarna tidigare fördrag vänskap och bistånd. Vi har befallt dem om sig också till för framföra vår hälsning och att bege er att överlämna detta brev förnyandet vårt brödraförhållande. om av Vi tacksamt från detta. emotser nu svar er om Här följer avskrift det brev skickades till Onias: en av som kung Areios hälsar översteprästen Onias. I

2°Spartanernas en

skrift har funnit och judar är bröder och att man att spartaner båda folken härstammar från Abraham. Då har fått veta nu tacksamma ni vill skriva till förhållandetta, är om oss om era den. Vi skriver också till Er boskap och egendom är svar er. det äger tillhör Vår befallning är närmare besked vår, er. att detta skall framföras till er. om

jonatans sista bedrzfter

24] fick höra Demetrios generaler hade kommit tillbaonatan att ka med ännu större här än förra gången för att till angrepp en honom. Då bröt han från Jerusalem, och eftersom mot upp han inte ville dem någon möjlighet tränga i hans eget ge att land, gick han dem i trakten Hamat. Han skickade emot av

12:25Hama: det nutida Hama i Syrien. Stadenlåg ungefär halvmotsvarar vägsmellanDamaskusoch Antiochia.

12:15] Mack 3:19 12:212 Mack 5:9 121161Mack 14:22;15:15 12:24 l Mack 11:63

12:27 Första Mackabeerboken

spanare till deras läger, och de återvände med rapport om att fienden beredde sig att överfalla dem När solen natten. gick Jonatan sitt folk order hålla sig vakna och ha ner, gav att till hands för att stridsberedda hela Han vapnen vara natten. satte också förposter kring lägret. ut Men motståndarna fick höra Jonatan och hans folk att var stridsberedda. Då de skräck och förfäran, och de drog greps av sig tillbaka efter att först ha tänt eldar i sitt läger. Jonatan och hans folk märkte ingenting förrän eftersom de morgonen, såg ljuset från eldarna. Han efter dem lyckades inte satte men hinna dem, de hade kommit över Eleutherosfloden. upp ty Jonatan vände sig då de araber kallas sabadeer, slog mot som dem och plundrade dem. Sedan marscherade han därifrån till Damaskus och tågade vidare hela landet. genom Simon drog också och tågade landet bort till ut genom Ashkelon och de befästa städerna däromkring. Dessutom vek han till Joppe och försäkrade sig staden. Han hade av om nämligen hört tänkte överlämna fästningen Demetatt man rios folk; förlade han besättning där, skulle bevaka nu en som den. När Jonatan hade kommit tillbaka, sammankallade han

folkets äldste och beslöt i samråd med dem börja bygga att befästningar i Judeen. Jerusalems skulle också höjas, murar och hög skulle uppföras mellan borgen och staden, så en mur att de blev åtskilda och borgen låg isolerad, utan möjlighet för besättningen att sälja eller köpa något. Folket samlades till byggnadsarbetena i staden, där mot bäckravinen i öster muren delvis hade rasat. Jonatan reparerade också det så kallade Ka-

12:30Eleutberosfloden Senot till 11:7. Flyktingarna bör sin väg mot kustenhapasseratfloden dessi övrelopp, gåri nord-sydlig riktning. som 12:31sabadeer Med ledning ett nutida kan knyta denna av par ortnamn man stamtill området nordvästom Damaskus. 12:33joppe Staden,som låg inom det nuvarande Tel Avivs område, hade erövratstidigare 10275 f.. Att den ansågsviktig framgårockså fortav sättningen13:11; 14:5. 12:37bäckmvineniöster Dvs. Kidrondalen. 12:37Kafenata Ordets betydelseär okänd, liksom platsensläge. Möjligtvis rör det sig om en omformning av namnet kvarter i Jerusalem, ett Nya staden 2 Kung 22:14.

12:331Mack 10:76; 13:11; 14:5, 34 12361 Mack6:18+ 12:35 1Mack 10:10

Första Mackabeerbojken 12:49

fenata, och Simon byggde Hadid i Låglandet, befäste upp staden och försåg den med portar och bommar.

Tryfon tillfångatarjonatan

Tryfon försökte makten över Asien och bli krönt, och nu ta han strävade efter komma kung Antiochos till livs. Han att ville emellertid undvika bli hejdad eller angripen av Jonatan att och sökte efter möjlighet gripa honom för att röja honom en att vägen. Han begav sig därför till Bet-Shan. Jonatan marur scherade för möta honom med 40 000 utvalda för ut att man, reguljär strid, och han kom också till Bet-Shan.

När Tryfon såg Jonatan hade så här med sig, att en stor vågade han inte bruka våld honom. I stället han mot gav honom glansfullt mottagande, föreställde honom för alla ett sina vänner och överlämnade gåvor till honom. Och han gav

order både hans vänner och trupperna skulle visa samma om att lydnad Jonatan mot honom själv. mot som Sedan sade han till Jonatan: Varför har du allt detta utsatt folk för sådana när inte är i krig Låt dem strapatser nu bege sig hem till sitt, och välj fåtal män till dina personliga ut ett följeslagare Kom sedan med mig till Ptolemais, så skall jag

överlämna staden dig, och dessutom de andra befästa stä-

derna och armén och alla ämbetsmännen. När det är resten av gjort, skall jag vända hemåt och tåga härifrån, det för den ty var sakens skull jag kom hit. Jonatan litade honom och gjorde han sade: han som skickade bort sina och de tågade hem till Judeen. trupper, Han behöll emellertid 3 000 hos sig; 2 000 dem lämnaman av de han kvar i Galileen, medan 1 000 följde honom vidare.

Men när Jonatan hade kommit i Ptolemais, stängde

invånarna stadens honom och högg alla dem portar, grep ner hade följt honom in. Sedan skickade Tryfon en truppsom styrka med kavalleri till Galileen och den stora slätten för att

göra slut alla Jonatans män.

12:38Hadid Stad21km ostsydost Joppe. Låglandet ärdentraditionella om beteckningenför mellanJudeensberg och kustslätten. zonen 12:40Bet-Shan lågi Jordandalens del, där denförenasmedJisreelslätnorra denstoraslättenv. 49. ten,

12:39 1Mack 11:39, 54; 13:31

12:50 Första Mackabeerboken

5°När dessa fick klart för sig att Jonatan hade tagits till fånga och förlorad med sina följeslagare, ingav de varandra mod var och marscherade stridsberedda i väg i tät formering. Förföljarna märkte då de beredda till kamp för livet och drog att var sig tillbaka. Alla kom alltså välbehållna tillbaka till Judeen, de sörjde Jonatan och hans följeslagare. En rädsla fick men stor makt med dem, och hela Israel sörjde djupt. Men alla grannfolken föresatte sig dem, de nu att utrota ty sade sig: De har inte längre någon ledare och hjälpare. Nu skall till dem och utplåna minnet dem angrepp mot av bland människorna.

Simon efterträder jonatan

Simon fick höra Tryfon hade samlat här för 13 att en stor att komma och Ödelägga Judeen. zOch då han märkte hur förskrämt och ängsligt folket for han till Jerusalem och var, samlade sina landsmän 3för inge dem mod. Han sade till dem: att Ni känner själva till allt det jag och mina bröder och hela som min fars familj har gjort för lagen och templet; vilka vet strider och svårigheter har utstått. Så har också alla mina bröder dött för Israel, och jag är den ende finns kvar. 5Men som aldrig någonsin skall det ske jag mitt liv i nödens att sparar stund jag är inte förmer än mina bröder. öNej, jag skall sannerligen kämpa för mitt folks rätt och för templet och för era hustrur och barn, alla hednafolken hatar och har gaddat ty oss sig för att oss. samman utrota 7Så snart folket hörde dessa ord, tändes deras mod nytt, och de ropade högt till Du vår anförare, svar: är så som Judas och din bror Jonatan gFortsätt vår kamp, så skall göra var. allt vad du säger till oss Då samlade Simon alla de vapenföra

männen, och han lät snabbt fullborda Jerusalems murar, så att

13:1 Simonfick böra Den tredje huvuddel boken här inleds jfr av som noter till 2:2; 9:31 omfattar Simonstid judarnasledare,från år 143f.Kr. som till hansdöd år 135se 16:16. Avsnittet utgör enhöjdpunkt i ochmed att judarna under dennatid vannfull självständighetv. 35-41.

12:50] Mack 13:12,23 13:8 1Mack 9:30 12:535 Mos 32:26; 1Mack 5:1 13:10 1Mack 12:35 13:4 1Mack 2:2-5; 6:43-46; 9:18, 36, 38; 12:50 1Kung 19:4, 14

Första Mackabeerboken 13:21

starkt alla sidor. Han skickade också staden fick skydd

Absaloms i för betydande här till Jonatan, son, spetsen en lät staden och stannade kvar där. Joppe. Jonatan utrymma

död och begravning

jonatans

från Ptolemais med här för att Tryfon bröt upp en stor

Judeen, och han förde Jonatan med sig fånge. invadera som vid Hadid med slätten framför sig. När Simon slog läger

fick klart för sig Simon hade efterträtt sin bror

Tryfon att

till anfall honom själv, skickade Jonatan och höll att mot med följande meddelande: 5Det är han budbärare till honom

skuld till statskassan håller din bror Jonatan fången, för en skyldig kungen för de ämbeten han har som han är pengar innehaft. Skicka därför 100 talenter silver och lämna två av

gisslan, så han inte gör mot oss så hans söner som att uppror

han har sluppit loss. Då skall släppa honom. snart detta inte ärligt han lät ändå Simon insåg att var menat, men

och pojkarna för inte väcka fiendskap mot hämta pengarna att bland folket, som skulle kunna säga Jonatan dött sig att hade skickat och pojkarna. Han därför atthan inte pengarna

alltså söner och de 100 talenterna, Tryskickade Jonatans men

fon svek sitt ord och släppte inte Jonatan.

Efter detta närmade sig Tryfon för tränga i landet och att

ödelägga det. omvägen över Adora med sina trupper, Han tog

ledde sin här honom överallt där han försökte Simon emot men fram. Borgens besättning skickade budbärare till Trykomma

Hadid Simonbefann sigalltsåvid kustslättenssödradel jfr 12:38med 13:13 medanTryfon kom från Tryfons fälttåg blev cirkelrörelnot, norr. en ockupationsstyrka han inte lyckadesundsätta se runt Jerusalem, vars f., viaAdora v. 20, låg i trakten Hebron, ochöstjordanv. 21 som av landetGilead, 22. Baseamav. 23 kan inte identifierasmed säkerv. het. ban skyldig kungen Det vanligt att kungarnakrävde 13:15pengar som är var ersättningför utnämningartill högreämbeten.Jonatanhadehaft ett rik militärt befälunder denminderårigekungense 11:60mednot, och högt dennesfar Alexanderhadeutnämnt honom till överstepräst,generaloch

ståthållare10:20, 65.

13:111Mack 12:33+ 13:13 1Mack 12:38 13:12 1 Mack 12:48 13:21 1Mack 12:36;13:49

13:22 Första Mackabeerboken

fon och försökte honom skyndsamt marschera till dem att genom öknen och förse dem med livsmedel. Tryfon då satte hela sitt kavalleri i marschberedskap, den snöade men natten det såvåldsamt han inte kunde komma fram för skull. att snöns I stället satte han sig i rörelse Gilead. När han närmade mot sig Baskama, lät han dödajonatan, också blev begravd där. som Därefter sig Tryfon hemväg och tågade bort gav mot sitt eget land.

Simon låt hämta sin bror Jonatans stoft och

begravde ho-

i hans fådernestad Modein. Hela Israel höll

nom stor dödskla-

gan över honom och sörjde honom under lång tid. Over sin

fars och sina bröders byggde Simon grav ett monument så högt

att det syntes vida omkring, klätt med polerad både sten framsidan och baksidan. Han lät sju pyramider resa intill varandra till sin fars, sin och sina fyra bröders och mors ära, han dem konstfull inramning gav en genom att omge dem med

höga kolonner. På kolonnerna lät han avbilda troféer till ett odödligt äreminne, och bredvid troféerna utfördes reliefer av fartyg, som alla sjöfarande skulle kunna beundra. Detta gravmonument lät han bygga i Modein, och det finns kvar i ännu

dag.

Demetrios sluter med Simon

fred

Tryfon handlade svekfullt den kung Antiochos: han mot unge dödade honom, övertog hans kungavälde och satte Asiens krona på sitt huvud. Och han vållade landet

svår plåga.

Men Simon satte Judeens befästa städer i stånd och omgav dem med höga torn, starka och bomförsedda murar portar.

13:29avbilda troféer Dessabilder bör ha föreställt fallna fienders rustningar.

Fartygsrelieferbrukade utföras till minne av segrartill sjöss.Sådanahade

inte Simon vunnit, men han betraktade kanske erövringen joppes av hamn liknande bedrift 14:5. som en 13:29alla sjöfarande Författaren tänker sig kanske att sjöfolk skulle besöka platsenoch bli intresserade,eller ocksåatt helamonumentetskulle bli ett sjömärke.Det kan ha varit urskiljbart från havet, synligt från somär den kulle där anläggningenbör ha stått.

13:251 Mack2:70; 9:19 13:33 Mack1 14:33 13:31 1Mack 12:39

Första Mackabeerboken 13:42

lade också livsmedelslager i fästningarna. Sedan Han upp valde Simon några män han skickade till kung Demetut som för utverka lättnader för landet, vad Tryfon höll rios att ty med röveri. Kung Demetrios skrev till Simon var rent ett svar med följande innehåll och sände detta brev till honom: 3°Kung Demetrios hälsar översteprästen och kungavännen judarnas äldste och det judiska folket. Vi har Simon samt tagit guldkransen och palmbladet skickade, och emot som beredda ingå slutgiltig fred med och skriftliga är att en er att ge anvisningar till våra ämbetsmän skattebefrielser för er. om Allt det förut förordnat rörande står fast, och fästningarer ni har uppfört skall i ägo. Vidare efterskänna som stanna er ker alla påföljder för försummelser och felsteg fram till denna dag, liksom den kransskatt hittills varit skyldiga All oss. andra avgifter kan ha indrivits ijerusalem skall

uppbörd av som

också upphöra. Om några bland är lämpade att ingå i vår er livvakt, skall de inträda i sådan tjänst. Må fred råda mellan

oss. År befriades Israel från hedningarnas ok, och i sina 170 kontrakt och affärshandlingar började folket skriva: Under första år överstepräst, fältherre och judarnas leda- Simons som

F6.

13:34kung Demetrios Jonatanhadestött Demetrios 11:41-53 mensedan gått över till hansmedtävlare tronen 11157 ff.. Då Simonnu söker om förbindelse med honom, aktualiserasdet tidigare beslutetom skatteny Tryfon tydligen inte respekterade. frihet 11230-37, som 13:37palmbladet Liksom kransenett guldföremålsom var tecken Simons vänligainställning. 13:39eransseazz Senot till 10:29. 13:41År 170 Dvs. 143eller 142f.Kr. Då Antiochos VI enligt bevarademynt levdeännuår 171,måsteförfattaren ha misstagit sigeller räknat årenpå ett oregelbundetsätt jfr v. 31. 13:42UnderSimonsförsta år Dateringenefter Simonsmakttillträde markerade hanbetraktadessomsjälvständigregent. att

13:391Mack 10:29; 11:35 132411859:4

13:43 Första Mackabeerboken

Simon intar Geser och borgen i

femsalem

Vid den tiden gick Simon till Geser och angrepp mot omringade det med sina trupper. Han lät tillverka rörligt belägett ringstorn; förde fram det staden, slog bräsch i man mot en ett av tornen och intog det. Manskapet i belägringstornet rusade in i staden, där det blev förvirring. Invånarna och deras stor hustrur och barn sönder sina kläder och rev sprang upp där de med höga bad Simon fred. mBehandla muren, rop om oss inte som vår ondska förtjänar, ropade de, utan din som barmhärtighet bjuder Simon gick då med uppgörelse en och inställde fientligheterna mot dem. Men han lät dem utrymma staden och renade de hus där avgudabilderna fanns. Sedan höll han sitt intåg under psalmer och lovsånger. Han röjde ut allt staden och den befolkning män orent ur gav en av som följde lagen. Han förstärkte också befästningarna och byggde ett residens sig själv där. Männen borgen i Jerusalem avskurna från all var nu samfärdsel med landet och från alla möjligheter köpa och att sälja. De började svälta, och åtskilliga dem dog hunger. av av 5°De bönföll Simon fred, och han gick med det. Han lät om dem utrymma borgen och renade den från allt besudlade som den. Simons folk tågade i den den tjugotredje dagen i andra månaden år 171 under jublande tacksägelse, med palmkvistar, med lyror, cymbaler och harpor, under psalmer och lovsånger. En svår fiende hade krossats och fördrivits från

13:43Geser Med erövringen av denna stad i de grekiska handskrifterna felaktigt skriven som Gaza befästesSimons maktutveckling västerut. Sedanborgenijerusalem intagitsv. 50, varocksåutlänningarnasmilitäranärvaroiJudeen eliminerad.Jfr 9:52 ochsammanfattningen Simons av militära bedrifteri 14:33 13:51den tjugotredje dagen andra månadeni år I 71 Dvs. i slutetavmaj 141 Kr.

r 13:43 1Mack 9:52;14:7, 34 13:51l Krön15:28;]udit 15:12-14 139591Mack 6118+

Första Mackabeerboken 14:6

Israel. Simon förordnade den dagen skulle bli årlig att en glådjedag. Han förstärkte sedan befästningarna kring tempelberget intill borgen, och han residerade där med sin familj. Simon såg hans Johannes hade blivit en man. nu att son gjorde honom till befälhavare över hela armén. Johannes Han residerade i Geser.

Demetrios blir krigsfånge

År samlade kung Demetrios sina och tågade till 172 trupper

14 Medien för skaffa förstärkningar inför kriget mot Tryfon. att zMen när Arsakes, kungen Persien och Medien, fick höra att av Demetrios hade trängt in hans område, skickade han ut en av med order honom levande till fånga. 3Genesina generaler att ta ralen drog i fält, slog Demetrios här, honom och förde grep honom till Arsakes, satte honom i fängelse. som

Lovprisning Simon

av

Sedan hade landet fred så länge Simon levde. Han verkade för folkets välfärd, hans makt och dem till glädje ära var under hela hans levnads tid. 5Hans ära ökades då han Joppe; vann därmed fick han hamn en och öppnade port för öarna i havet. en Han utbredde sitt folks välde och befäste sin makt över landet.

13:52 årlig glädjedag Jfr 4:59; 7:49.Dagenfinns upptagen eni förteckning en från första århundradete.Kr. över detjudiska folkets nationellahögtidshar inte spelatnågonstörreroll i judisk tradition. dagarmen 13:53hans Johannes Den blivande regentenJohannes Hyrkanos jfr son 16:231.. 14:1 År 172 Dvs. 141eller 140f.Kr. 14:2 Arsakes VI, känd Mithridates regerade171-138 Kr. över mera som Detta folk hadeerövrat det persiskarikets gamlakärnländer parterna. från seleukidernaf Senareblev de farligafienderocksåför romarna.

13:52 1Mack 4:59;7:49 14:5 1Mack 10:76; 12:33;13:11 14:4-15 1Mack 3:3-9 14:6 Jes54:3 14:4 Dom 3:11

14:7 Första Mackabeerboken

7Han förde hem fångenskapen. många ur Han blev herre över Geser och Bet-Sur och över Jerusalems borg; han röjde bort allt den. orent ur Ingen bjöd honom längre motstånd. Folket kunde ostört bruka sin jord, jorden sin gröda, gav och träden på fälten bar frukt. gGamla män satt gatorna, man samrådde allas bästa, om och de klädde sig i ärofull krigarskrud. unga Städerna försåg han med livsmedel, och han rustade dem med starka befästningsverk, tills ryktet hans storhet nådde världens ände. om Han skapade fred i landet, och glädjen stor i Israel. var Envar under sin vinranka och sitt fikonträd, satt och det fanns ingen som kunde skrämma dem. Ingen anföll dem längre i landet; kungarnas makt knäcktes vid den tiden. Han styrka alla de ringa i sitt folk; gav han höll sig till lagen noga och utrotade alla laglösa och onda. Han förhöjde templets härlighet, han ökade mängden heliga föremål. av

Fördragen med Rom och Sparta förnyas

Nyheten Ionatans död blev känd i Rom liksom om i Sparta och väckte Men när fick höra hans bror stor sorg. romarna att

14:7 Han förde bem många fångenskapen Kanske anspelning hur m en Simon samladejudarna i Galileen 5:23. Beträffandede Övrigabedrifterna 10:75 13:11]oppe; 11:65 Bet-Sur; 13:43Geser; 13:50 Uerusalemsborg. 14:17Men när romarna Annan möjlig översättning: Men när spartanerna. - Texten geröverhuvud tagetenoklar bild ordningsföljden mellande av diplomatiska kontakterna kap.i 14-15.

14:7 1Mack 11:65 13:43-50 14:12 Kung1 4:25;Mik 4:4; Sak 3:10 14:8 3Mos 26:4; Hes 34:27; judit 16:25 Sak8:12 141131.Job 34:24-30;Ps 72:4; 14:9 Sak8:4 110:5;]es 11:4;Syr 10:14; 14:10 1Mack 13:33 Luk 1:52

Första Mackabeerboken 14:26

Simon hade efterträtt honom överstepräst och hade ett som fast landet och städerna där, skrev de till honom grepp om bronstavlor för förnya det fördrag vänskap och bistånd att om de hade slutit med hans bröder Judas och Jonatan. Och som deras budskap lästes inför folkförsamlingen ijerusalem. upp 2°Här följer avskrift det brev spartanerna skickade: en av som De styrande och medborgarna i Sparta hälsar översteprästen

Simon, de äldste och prästerna hela det judiska folket, samt våra bröder. De sändebud ni skickat till vårt folk som är som har berättat för ära och berömmelse, och deras besök oss om er har berett glädje. Deras ärende har protokollförts oss följande sätt bland folkets beslut: Noumenios, Antiochos och Antipatros, Jasons har son, son, kommit till sändebud från judarna för att förnya deras oss som vänskap med Folket beslöt dessa män ett glansfullt oss. att ge mottagande och arkivera avskrift deras budskap bland att en av de offentliga handlingarna för bevara minnet händelserna att av

det spartanska folket.

En avskrift detta beslut tillställs härmed översteprästen av Simon. Därefter skickade Simon Noumenios till Rom med en stor

guldsköld vägde 1000 minor för bekräfta förbundet som att med romarna.

Simon belönas

m folket

När folket fick höra allt detta sade de: Hur skall visa vår

tacksamhet Simon och hans söner Med sina bröder och mot hela sin fars familj har han stått fast och kämpat mot Israels

fiender tills de fördrivits, och de har folkets frihet. De tryggat

14:24till Rom Resultatet dennabeskickningredovisasi 15:15-24,ett stycav ke dock tycks ha hamnat i orätt sammanhang.I verklighetenhar som Simon säkert efter sitt makttillträde anmält det för bundsförvangenast beskickningartill bådeRomoch Sparta.Av 38ff. framgår terna genom v. dessaförhandlingar hadeslutförts redanföre fredsslutetmed Demetatt rios 13234ff. 14:24 I 000minor Somviktuppgift bortåt ett halvt ton är dettaett osannolikt högt tal. Troligen detfrån början fråga värdet i pengar,dvs. i var om silver, liksom i 15:18.jfr Mynt och vikt.

14:181 Mack 8:17-32;12:1-4 14:181 Mack 8:22 1430-23 1Mack 12:5-23 14:24 1Mack 15:15,18

14:27 Första Mackabeerboken

gjorde inskrift på bronstavlor och dem

en satte upp stenar

de Sionberget Här följer avskrift som reste en av texten:

Den artonde dagen i månaden elul år 172, det tredje året

av den store översteprästen Simons tid saramel, hölls

som ett stort möte med prästerna, folket, nationens ledare och de äldste i landet, varvid följande kungjordes

för oss:

Landet har ofta för krig, Simon, Mattathias

utsatts men son av Jojarivs släkt, och hans bröder har tanke

utan egen säkerhet tagit kampen sitt folks motståndare för

upp mot att återupprätta templet och lagen, och de har vunnit ära och berömmelse sitt folk. Jonatan samlade sina landsmän och blev deras överstepräst. Men sedan han förenats med sina fäder, strävade fienderna efter tränga i landet för ödelägga

att att det och förgripa sig templet. Då trädde Simon fram

som sitt folks förkämpe. Han ut stora medel för

gav summor av egna att förse sitt folks krigare med han sörjde också för deras

vapen; uppehälle. Han befäste städerna ijudeen och särskilt Bet-Sur vid Judeens gräns, där fiendens förut hade härskat. Dit

vapen förlade han judisk besättning. Han befäste ocksåjoppe vid

en havet och Geser vid Ashdods gräns, där fienderna förut hade hållit till. Han lät judar bosätta sig i Geser, och allt be-

som hövdes för deras välfärd skaffade han dit. När Simons landsmän såg hans trofasthet och hans beslutsamma vinna

strävan att ära sitt folk, gjorde de honom till sin ledare och överstepräst

tack för allt han hade gjort och för den rättrådighet och som trofasthet han ständigt hade visat sitt folk: allt

som gentemot sätt hade han strävat efter höja dem till storhet.

att

14:26De gjorde en insenft Självanationalbelöningenbestod i de rättigheter

somräknasupp v.i 41-45.Inskriften dokumenteradeoffentligt beslutet.

Desstext är flera punkter svårtolkad ochöversättningenosäker. 14:27Den artonde dageni månadenelul år 172 Dvs. i mitten september

av

140f.Kr. 14:27saramel Ett hebreiskt uttryck har här lämnatsoöversatti dengrekiska

grundtexten. Betydelsenär troligen furste över Guds folk, flera

men

andratolkningar ärtänkbara. 14:28följande kungjordes för oss Meningen tycks att sekreterare

vara en

föredrog ärendetinför folkförsamlingen innan mangick till beslut.

14:271Mack 13:42 14:32 1Mack 1311-11 14:29 1Mack2:1 14:33 1Mack 13:33 11:65 14:30 1Mack9:31, 73; 10:20 14:34 1Mack 12:33 13:48

Första Mackabeerboken 14:49

Vid den tiden lyckades det under hans ledning driva ut

att hedningarna landet, också dem höll till i Davids stad i

ur som Jerusalem, där de hade anlagt borg sig. Från den gav de sig

en ideligen och besudlade området kring templet, så att dess

ut renhet blev fläckad. Men Simon lät judiska män flytta in i borgen och befäste den så att den blev ett skydd för landet och staden, och Jerusalems gjorde han högre. Kung De-

murar metrios erkände honom till följd detta överstepräst,

av som upptog honom bland kungens vänner och gav honom storslagna hedersbetygelser. Han hade nämligen hört att romarna förklarat judarna för sina vänner, bundsförvanter och bröder och de hade Simons sändebud ståtligt mottagande.

att gett ett

Av sagda skäl har judarna och deras präster beslutat att Simon skall deras ledare och överstepräst för all framtid till

vara dess äkta profet framträder, och han skall föra det

en att militära befälet över dem, med befogenhet att själv tillsätta folk för uppsikt över arbeten, över landet, över vap-

gemensamma

och fästningarna. Han skall också ha för templet. nen ansvar Alla skall lyda honom; alla kontrakt skrivs i landet skall

som dateras från hans upphöjelse, och han skall bära purpurmantel och guldsmycke. Ingen bland folket eller prästerna har rätt att upphäva någon dessa bestämmelser, inte heller att klandra

av något Simons beslut, att sammankalla något möte någon-

av

i landet hans tillåtelse eller att klä sig i purpurmantel stans utan och bära guldspänne. Den överträder eller upphäver

som någon dessa bestämmelser kommer straffas. Hela folket

av att har fattat beslutet att Simon de rättigheter som nu uppräk-

ge

Simon har accepterat beslutet och åtagit sig att tjänstgöra nats.

överstepråst, överbefälhavare och regent över jusom att vara darna och deras präster och för alla deras angelägen-

att ansvara heter.

Vidare har bestämts denna text skall brons-

att graveras tavlor, dessa skall sättas väl synlig plats inom

att upp en tempelområdet, och avskrifter skall placeras i skattkam-

att

för Simons och hans söners räkning. maren

14:36 1Mack 6:18+;13:49-52 14:41 1Mack 4246+ 14:38 1Mack 13:36 14:431Mack 13:42 10:89; 11:58 14:40 1 Mack 15:17

15 Första Mackabeerboken

Antiochos VII ingriper mot Tryfon

Kung Demetrios son Antiochos skickade ett brev från öarna i

havet till Simon, judarnas överstepräst och och till hela regent, folket. ZDet hade följande innehåll:

Kung Antiochos hälsar översteprästen och Simon regenten samt det judiska folket. 3Några förrädare har bemäktigat sig våra fäders rike, då jag att återta riket för återställa men avser att det tidigare tillståndet där, har jag värvat mängd en stor trupper och låtit bygga krigsfartyg. Jag står i begrepp landstiga och att ämnar sedan spåra och straffa dem har förhärjat vårt upp som land och ödelagt många städer i mitt rike. SDärfÖr jag dig bekräftelse alla de skattelindringar ger nu mina företrädare har beviljat dig och alla som tronen andra förmåner de har låtit dig få. jag dig tillstånd som ger att prägla eget mynt till betalningsmedel i ditt land 7och förklarar Jerusalem och templet för oberoende. Alla du har vapen som låtit tillverka och de fästningar du har uppfört och som nu innehar skall stanna i din ägo. Alla dina skulder till kungen och alla framtida kungliga fordringar dig efterskänks från denna stund för all framtid. 9Och när har återupprättat vårt kungavälde, skall höja dig, ditt folk och templet till sådan en storhet att berömmelse når över hela jorden. er ut °År 174 landsteg Antiochos sina fäders jord, och alla

trupperna gick över till honom, så att bara ett fåtal stannade på Tryfons sida. Tryfon förföljdes Antiochos och sin nu av tog tillflykt till Dor vid havet, ty han insåg hans läge att var hopplöst då hans trupper hade övergett honom. Antiochos kom och slog läger vid Dor med 120 000 soldater och 8000 Han inneslöt staden i omringning fullborryttare. en som

15:1 Antiochos VII Sidetesvar sontill DemetriosI 711 och bror till yngre Demetrios 10:67. Han regeradefrån år 139 till 129, då brodern återtogsin tron efter fångenskapenhos parterna 14:3. 15:1 öarna i havet Antiochos befannsig Rhodos då han fick budet om DemetriosII:s fångenskap. 15:10År 174 Dvs. 139eller 138 Kr. 15:11Dor låg sydvästom Karmel, 65 km norr om detnuvarandeTel Aviv. Under gammalisraelitisktid varplatsenenbetydandehamn.

15:5 1Mack 10229-32;11:34 13:38

Första Mackabeerboken 15:24

dades fartygen från havssidan, och han staden så hårt

av ansatte från både land och hav ingen möjlighet att komma vare

att gavs sig ut eller in.

Romarna seyddsbrev åt judarna

ger

Noumenios och hans följeslagare återvände från Rom med

följande lydelse till de olika kungarna och länderna: brev av

mDen romerske konsuln Lucius hälsar kung Ptolemaios. Vi har haft besök judarnas sändebud, våra vänner och

av bundsförvanter, kom för förnya det gamla fördraget

som att

vänskap och bistånd uppdrag översteprästen Simon om av och det judiska folket. De medförde guldsköld värd 1 000

en minor. Vi beslöt därför skriva till de olika kungarna och

att länderna och dem inte försöka skada judarna eller

uppmana att angripa dem, deras städer och deras land eller väpnad hjälp

ge sådana för krig dem. Vidare har beslutat

som mot att ta

skölden dem. Om några förbrytare har sökt sig till emot av nu

flyktingar från deras land, att utlämna er som uppmanar er dem översteprästen Simon, så han kan straffa dem efter

att landets lag.

På sätt skrev Lucius till kung Demetrios, till Atta-

samma los, Ariarathes och Arsakes, och till alla de olika länderna: till Sampsame och till spartanerna, till Delos, Myndos, Sikyon, Karien, Samos, Pamfylien, Lykien, Halikarnassos, Rhodos, Faselis, Kos, Side, Arados, Gortyn, Knidos, Cypern och Kyre-

Avskrifter sändes till översteprästen Simon. ne.

15:16konsuln Lucius Konsulerna var de två ämbetsmänsom tillsammans

utövaderegeringsmakteni Rom för ett årstid. LuciusCaeciliusMetellus

var konsul år 142 Kr. 15:16Ptolemaios VIII Euergetesregeradeår 145-116i Egypten. 15:22Attalos, Ariarathes Mindreasiatiskaregenter:Attalos 159-138 i Per-

Ariarathes V 162-131 i Kappadokien. BeträffandeArsakesse

gamon,

not till 14:2. 15:23de olika länderna Listan upptar enrad mer eller mindre självständiga

landskap,öaroch städer deti östramedelhavsområdet.Tydligen rör det

sig platsersom hystejudiska kolonier och som samtidigt låg inom

om

romarnasintressesfär.

15:15 1Mack 12:16; 14:22,24 15:171 Mack 8zl7-32

15:25 Första Mackabeerboken

Antiocbos VII bryter med Simon

Kung Antiochos, börjat ansätta Dor från förstaden,

som ryckte hela tiden fram med sina styrkor. Han tillverkade belägringsmaskiner och avskar Tryfon från alla förbindelser med omvärlden. Simon skickade honom 2 000 elitsoldater till hjälp i striden, och dessutom silver och guld och åtskillig utrustning. Men Antiochos ville inte detta. I stället bröt han alla

ta emot överenskommelser han förut gjort med Simon och blev hans fiende. Han skickade Athenobios, sina till

en av vännerñ honom förhandlare med följande budskap:

som

Ni håller joppe, Geser och borgen i Jerusalem besatta, städer tillhör mitt rike. Ni har förhärjat deras områden

som och varit en stor plåga för landet, och har lagt under många

er distrikt tillhör mitt rike. Återlämna de städer

som nu som har intagit, och betala skatterna för de distrikt ni har lagt

som under utanförjudeens gränser Vill ni inte detta, så betala i

er stället 500 talenter silver, och dessutom 500 talenter för de skador ni har vållat och för skatten från städerna. fall

I annat kommer rycka in i land och börja krig er.

att ert mot

Kungens vän Athenobios kom alltså till Jerusalem, och när han såg Simons lysande hov, bägarna guld och silver vid hans

av taffel och hans uppvaktning, häpnade han. Då han fram-

stora förde kungens budskap, svarade Simon: Vi har varken tagit främmande land eller tillägnat andras egendom. Det är fråga

oss om vårt eget fädernearv, våra fiender orättmätigt tillägnade

som sig allt eftersom tillfälle Nu är tillfället för

gavs. gynnsamt oss, och tänker värna vårt fädernearv. Vad beträffar joppe och Geser, som du gör anspråk på, har deras invånare varit

ett plågoris för vårt folk och vårt land. För de städerna kan

ge 100 talenter.

15:25från förstaden Grundtexten är oklar och översättningenosäker. 15:28joppe, Geseroch borgen Tydligen ifrågasätterkungen inte judarnas

självständighetmendäremot Simonssenasteerövringar. BorgeniJerusa-

lem tycks ha betraktatssom enseleukidiskkoloni.

15:32 Kung1 10:4 15:35l Mack9:51 2 Mack 12:3

Första Mackabeerboken 16:4

Athenobios honom inte ord till utan återvände i

gav ett svar vredesmod till kungen och berättade för honom vad Simon hade sagt. Han rapporterade också Simons lysande hov och

om

allt det han hade sett där. Och kungen råkade i våldsamt om raseri.

Kendebaios angriper judeen och besegras

Men Tryfon lyckades fly med ett fartyg till Orthosia. Kung-

då Kendebaios överbefälet i kustlandet och ställde trupen gav

till hans förfogande, både infanteri och kavalleri. Han per befallde honom att i ställning vid Judeens gräns. Han

gav honom också order att befästa Kedron och förstärka dess portar samt att föra krig mot folket. Kungen själv förföljde Tryfon.

4°Då Kendebaios kom till Jamnia, började han trakassera folket genom att göra infall iJudeen, där han tog fångar och anställde massakrer. Han befäste också Kedron och drog dit ryttare och andra trupper för att kunna göra råder med dem längs Judeens vägar, så kungen hade befallt honom.

som

J ohannes från Geser till sin far Simon och berätta- 16 reste upp de för honom Kendebaios ogärningar. zSimon kallade då till

om sig sina två äldsta söner, Judas och Johannes, och sade till dem: J och mina bröder och hela min fars familj har fört krig mot

ag Israels fiender sedan ända till denna dag, och har

var unga åtskilliga gånger haft lyckan med och kunnat rädda Israel.

oss 3Men är jag gammal, och ni har fått nåden att komma till

nu

ålder. Ta min och min brors plats, ut och kämpa för vuxen vårt folk, och må hjälpen från himlen med er

vara

4Sedan valde han 20000 soldater bland landets folk, och

ut

15:37Ortbosia En hamnstad nordost om Tripolis, på det nuvarandeLiba-

nonsområde. 15:39Kedron Stadpå kustslätten 26 km söder om det nuvarandeTel Aviv.

Den lågnärajamnia v. 40, Geser16:1 och Asbdod16:10. 16:1 Johannes Simons blivande efterträdare v. 23 f., som regent kallad

JohannesHyrkanos 134-104. 16:4 Sedanvalde ban ut Det är ovisst om författaren här tänker Simon

ellerpåjohannes. Josefus skildrar den följande stridensomSimonssista

bedrift.

16:1 1Mack 13:53

16:5 Första Mackabeerboken

därtill De marscherade Kendebaios och övernat-

ryttare. ut mot tade i Modein. sTidigt bröt de och fortsatte

morgonen upp ut slätten.

Där korn stor här emot dem, både infanteri och kavalleri,

en

bäckravin låg mellan de båda härarna. Han gick i men en ställning mitt emot fienden med sitt folk, och då han såg folket tveka inför övergången ravinen gick han själv först över den.

av När männen såg honom göra det, följde de efter honom. 7Han grupperade sina män med inne bland fotfolket fien-

ryttarna dens kavalleri oerhört talrikt. De blåste i trumpeterna;

var Kendebaios och hans här slogs flykten, och det blev stort manfall deras sida. De överlevande flydde till fästningen.

9Johannes bror Judas blev sårad, Johannes fortsatte

nu men förföljandet fram till Kedron, Kendebaios hade befäst.

som Några flydde till försvarstornen Ashdods område; staden brände Johannes Omkring stupade fiendens

ner. 2 000 man sida. Själv återvände han välbehållen till Judeen.

Simon dödas och johannes

eftertrads av

Ptolemaios, Aboubos hade utnämnts till befälhavare

son, över slätten vid Jeriko. Han byggde en stor förmögenhet,

upp ty han översteprästens svärson. Detta honom

var steg huvudet, så han ville makten över hela landet, och han

att ta gjorde planer att röja Simon och hans söner vägen

upp ur

svek. genom

Simon höll till städerna i landet för att

att resa runt se vad behövde göras för dem. Han kom till Jeriko med

som ner sina söner Mattathias och Judas år 177 i elfte månadenñ dvs. månaden shevat. Aboubos tog emot dem med låtsad

son hjärtlighet i det befästa hus han hade byggt Dok hette

som -

16:14år 177 månadensbevaz Dvs. i januari-februari 135f.Kr.

. . 16:15Dok Fästningenvarbyggd ett klipputsprång den bergigai terrängen

västeromJeriko.

16:6 1Mack 5:43 16:10 1Mack 10:84 16:9 1Mack 15:39-41

Första Mackabeerboken 16:24

det. Han ordnade stor fest för dem gömde först antal

en men ett män i huset. När Simon och hans söner hade druckit sig rusiga, gick Ptolemaios och hans folk efter sina De

ut vapen. störtade sig över Simon i festsalen och dödade honom och hans båda söner, och dessutom några hans tjänare. En så avsky-

av värd trolöshet visade Ptolemaios: han lönade med

gott ont.

Sedan skickade han redogörelse för saken till kungen

en och bad denne skicka trupper till hans hjälp och överlämna städerna och landet honom. En del sina män skickade

av han till Geser för att röja Johannes vägen, och till de högre

ur officerarna skrev han de skulle infinna sig hos honom för

att att

silver och guld och andra gåvor. Andra

skickade han för att besätta Jerusalem och tempelberget.

Men skyndade i förväg till Geser och berättade för

en man Johannes att hans far och hans bröder döda och Ptole-

var att maios hade skickat folk för mörda även honom. Johannes

att blev djupt skakad vad han hörde, och när männen kom för

av att ta livet honom, lät han gripa och döda dem, eftersom han

av visste att de stod honom efter livet.

Johannes historia i övrigt, hans krig, de bedrifter

han utförde, de murbyggen han verkställde och allt han gjorde,

annat har nedtecknats i krönikan hans tid överstepräst

om som alltifrån det han övertog ämbetet efter sin far.

16:23Johanneshistoria i övrigt Avslutningen ärformad efter GT-ställen

som

1Kung 11:41; 2 Kung 14:28.Den ger intrycket att 1Mack har fullbor-

dats först efter slutet avJohannesregering.

16:23 1Mack 9:22

ANDRA MACKABEERBOKEN

Inledning

Den andra Mackabeerboken har huvudämne den

samma som första: religionsförföljelsen mot judarna under Antiochos IV Epifanes och deras frihetskrig mot honom och hans efterträdare. Men de båda berättelserna täcker varandra bara delvis, och även där det skildrade förloppet finns skill-

år gemensamt stora nader mellan dem.

2 Mack är från början skriven grekiska och saknar de språkliga egendomligheter som avslöjar att 1 Mack år över-

en sättning från hebreiskan. Ur andra synpunkter år bokens tillkomsthistoria däremot mycket invecklad. I företal

mer ett 2zl9-32 berättar författaren att hans insats är begränsad:

egen han har bara gjort ett sammandrag större arbete,

av ett vars upphovsman hette Jason från Kyrene. Om denne och hans

man verk vet för övrigt ingentin och det kan inte avgöras hur stora ingrepp sammandragets författare har gjort i sin förlaga eller vilka andra källor han kan ha använt. Tydliga spår

av bearbetningen finns dock bl.a. i skrivna i

ett par passager, jagform 6212 ff.; 15:37 ff.

Stommen i den skildring övertagits från den okände

som Jason är frihetskrigets förhistoria och dess förlopp till och med Judas Mackabaios sista år 161 f.Kr. Boken går alltså inte

seger

bröderna Jonatans och Simons bedrifter, skildras i

som 1Mack 9-16. Det är religionen och templet står i

som centrum, inte den judiska härskarfamiljen. Dispositionen klargör

nya detta genom att första huvuddel leder fram till tempelinvig-

en ningsfesten vid religionsförföljelsens slut 1025-8 och den and-

till Nikanor-festen, liknande med tiden ra som var av art men föll i glömska 15:36. Tonfallet är också frommare och de religiösa förmaningarna fler än i 1 Mack. Syner och övernaturliga händelser förs gång gång i händelseförlo Fromhetens värde och Guds veder också efter döden, beto-

skildringen har alltså stiliserats hårt för Guds avsikter nas. att skall framträda för läsaren. Trots detta är 2 Mack värdefull

en kompletterande källa till kunskap vad verkligen hände

om som under den nationella och religiösa krisen. I kap. 3 och

4 ges

Andra Mackabeerboken

uppgifter om åren 187-175 som saknas i 1 Mack och som klargör att inomjudiska motsättningar spelade avgörande

en roll för krisens utveckling. Aven då boken behandlar

samma händelser 1 Mack har den del självständiga detaljupp-

som en gifter allt att döma är vederhäftiga. Det verkliga förlo

som av pet kan ändå inte direkt utläsas den, eftersom ordningsfö

ur den mellan flera viktiga händelser måste ha blivit omkastad. Liknande problem försvårar tolkningen de officiella utländs-

av ka brev författaren återger i kap. 9 och 11. Han tycks

som bygga en del äkta material men har missförstått det väsentliga punkter, så att hans bild sammanhanget blivit

av snedvriden.

Två judiska brev har fogats till boken inledning kap.

som en 1-2. Båda sig sända från Jerusalem till judarna i

uppger vara Egypten, och båda dem att fira tempelinvigningsfes-

uppmanar ten. Det finns ett klart tankesamband mellan dessa brev och själva bokens huvudärende, är att framhäva templets

som enastående höghet. Det första breven är daterat till år 125 eller

av 124 f.Kr. och kan mycket väl skrivet vid den tid och under

vara de omständigheter som uppges. Det andra är odaterat, innehåller vidlyftiga legendartade berättelser och är troligen självt

en skönlitterär rodukt.

Om det förstabrevet ursprunglig följeskrivelse till

är en boken, sammandra et Jasons verk färdigredigerat

var av senast år 124. Men brevet boken kan ha ställts i efter-

oc samman hand, och antar vanligen att boken har kommit till

man senare, kanske i början det sista förkristna århundradet. Den måste

av ha skrivits före år 63 f.Kr., då jerusalems tempel nytt beträddes främmande erövrare.

av en

Andra Mackabeerboken

FÖLJESKRIVELSER TILL BOKEN 1 :1-2:18

Ett brev tempelinvigningsfesten

om

judarna i Jerusalem och i Judeen hälsar sina judiska bröder i Egypten och Önskar fred och välgång. zMå Gud god er vara mot er och minnas det förbund han slöt med sina trogna tjänare Abraham, Isak och Jakob. 3Må han alla gudge er ett fruktigt sinnelag, så att ni gör hans vilja helhjärtat och villigt, lmå han öppna hjärtan för sin lag och sina bud. Må han era skapa fred Soch höra böner, må han stilla sin vrede era mot er och inte i nödens tid. överge er Vi är samlade här till förbönför 7Under kung Demetnu er. rios regering, år 169, skrev judar till i den överväldigande er nöd drabbade under de åren, sedan Jason och som var av hans anhängare svikit det heliga landet och riket. De brände porten och utgöt oskyldigt blod, bad till Herren och ner men blev bönhörda. Vi bar fram slaktoffer och matoffer, tände

1:7 Demetrios regerade145-140samt 129-125f.Kr.; 1 Mack 10:67 med not. 1:7 år 169 Dvs. 144 eller 143 f.Kr. Det brev som här åberopasskrevs tydligen kort innan judarna fick fred med den seleukidiska regeringen se 1 Mack 13:41f.. Innehållet tycks ha varit en redogörelseför den svårakris somdärmed gick mot sin definitiva upplösning. 1:7 jason Den översteprästsomi 2 Mack görs ansvarigför den religiösa krisen. Se4:7 ff. 1:8 De brände porten En antydanomtempletsvanhelgande; 1Mack ner 4:38.

1:2 2 Mos 2:24; 3Mos 26:42; Luk 1:7 2Mack4:7-17 1:72-75 1 8 1Mack4:38; 2 Mack 8:33 1:4 Jer 31:33 1Mack450-53; 2 Mack 10:3

1:9 Andra Mackabeerboken

lamporna och lade fram bröden. 9Nu att fira

uppmanar er den lövhyddefest som hålls i månaden kislev.

Skrivet år 188.

Ett brev om tempelinvigningsfestens bakgrund

Invånarna i Jerusalem och Judeen, de äldstes råd och Judas hälsar Aristoboulos, kung Ptolemaios lärare, de smorda

av prästernas ätt, samt judarna i Egypten och önskar välgång.

er

Eftersom räddats stora faror Gud kommer till

ur av honom med stora tacksägelser, redo till strid mot kungen så

om skulle krävas. Ty Gud själv jagade bort dem hade samlats

som till strid mot den heliga staden.

När härskaren kom till Persien, följd här tycktes

av en som oövervinnelig, blev de nerhuggna i Nanaias tempel, sedan de överlistats gudinnans prästerskap. Antiochos kom till plat-

av

med sitt följe vänner under förevändning fira bröllop sen av att med gudinnan, detta för att kunna lägga beslag de stora rikedomarna hemgift. Prästerna lade fram skatterna,

som en och Antiochos gick med några följeslagare in helgedomens område. Men så snart han hade gått in i templet, stängde prästerna det, öppnade lönnluckan i kassettaket och vräkte

stenar, drabbade härskaren med åskans kraft. Kropner som parna höggs i stycken, och de avhuggna huvudena kastades

ut

1:9 denlävbyddefestsomhålls månadeneisevi Lövhyddefesteni månaden

tishri sågssom en förebild för tempelinvigningsfesten, inföll ett

som par

månadersenarev. 18; 10:5f.. Uppmaningenvill tydligen understry-

-

ka alla judars plikt att visasolidaritet medtemplet i Jerusalem. 1:10år 188 Dvs. 125eller124f.Kr. 1:10judas hälsarAriszoboulos Med Judasmenasfrihetskämpenoch huvud-

personeni 2 Mack, med Aristoboulos troligen en judisk filosof, som

hadetillägnat kung PtolemaiosVI avEgyptenenbibelkommentar. 1:13bärsearn; Dvs. Antiochos IV, somiscensattereligionsförföljelsenmot

judarna. Beskrivningenavhansdöd år 164f.Kr. jfr 9:1 ff. och 1 Mack

6:1 ff. kan ha påverkatsav att hans far hade dött i sambandmed

en

planeradtempelplundring. 1:13Nanaiastempel Nanaiavar enfruktbarhetsgudinna,somhadeett rykt-

bart tempeli Susa,huvudstadeni Elamnorr om Persiskaviken. Heliga

M

bröllop, där kungar och prästinnor företrädde högre makter, var ett

vanligt inslagi FrämreOrientensgamlareligioner.

1:9 1Mack4:59;2Mack10:5f. 113-17 1Mack6:1-17;2 Mack

9:129

Andra Mackabeerboken 1:25

till folket utanför. Lovad i allt vår Gud, prisgav

vare som

helgerånarna

När skall fira templets rening den tjugofemte kislev,

nu har ansett det lämpligt att underrätta för också ni skall

er, att kunna fira dessa dagar lövhyddefest, och fest för

som en som en den eld fann då Nehemja bar fram offer, sedan han hade

man byggt upp templet och altaret.

När våra fäder skulle föras bort till Persien, nämligen

tog den tidens fromma präster i hemlighet eld från altaret och placerade den i ett hålrum nere i en uttorkad brunn, där de gömde den ett sådant sätt att ingen skulle kunna finna stället. 2°Men sedan många år hade gått, blev enligt Guds vilja Nehemja utsänd den persiske kungen. Han uppdrog ättling-

av

till de präster hade gömt elden hämta den. De arna som att kom tillbaka och bedyrade att de inte kunde finna någon eld utan bara en tjock vätska. Då befallde han dem att ösa och

upp komma dit med del den. När allt behövdes för offret

en av som hade staplats befallde Nehemja prästerna att stänka vät-

upp, skan över veden och det låg den. De gjorde så, och

som en stund förflöt. Då lyste solen fram molntäcket,

genom som dittills hade skymt den, och till allas häpnad flammade

det upp

eld. Medan offret förbrändes bad prästerna bön, en stor en

alla de närvarande deltog Jonatan ledde bönen; de andra som stämde in, och med dem Nehemja. Bönen lydde så:

Herre, Herre Gud, alltings skapare, du fruktansvärde,

starke, rättfärdige, barmhärtige, du är konung, du

som ensam som ensam god, som ensam sörjer för alla, är

som ensam rättfärdig, allhärskare och evig, du som räddar Israel allt

ur

1:18När vi nu skall fira templet: rening Meningen måste brevet

vara att

skrivits deni situation beskrivs i 10:1ff. jfr 1Mack ff,

som 4:36 men

avallt att döma detta litterär konstruktion. Det föregåendebrevet

en

v. 1-10 hartagitstill mönsterför färgstarkutläggning

en mer av samma

tema. 1:18Nehemja Enligt den bok i GT bär hans byggde Nehemja

som namn

uppJerusalemsmurar ca100årefter det folket återväntfrån fången-

att

skapen Babylonieni i 19kallat Persien. Här knyts han till uppbygg-

v.

nadenavtemplet,vars glansbrevet liksom hela Mack vill förhöja.2

1:192Kung 24:13 3M0s 6:13 1:23Judit 15:14 1:20Neh 2:6-8;13:6-14, 30 1:24 Est Gr C22 1:221 Kung 18:38 1:25 Mos5 14:2

1:26 Andra Mackabeerboken

och har utvalt våra fäder och helgat dem Ta emot ont som detta offer för hela ditt folk Israel, bevara din egendom och helga den Samla dem är skingrade, befria dem

av oss som

lever i slaveri bland hedningarna Vänd din blick till dem som

är föraktade och utstötta, och låt hedningarna känna att du som är vår Gud Straffa dem i övermod förtrycker och miss-

som handlar oss Plantera ditt folk din heliga plats, så som Mose sade

Sedan sjöng prästerna lovsångerna. Men när offergåvorna hade förbrånts, befallde Nehemja att det fanns kvar

som av vätskan skulle hållas över några När detta sked-

stora stenar. de, slog det låga, den slocknade när skenet från

upp en men altaret träffade den.

Då saken blev allmänt känd, berättade också för kung-

man

i Persien att vätskan hade kommit i dagen den plats där de en bortförda prästerna gömt elden, och att Nehemja och hans män sedan hade använt den för offergåvorna. När kungen

att rena hade undersökt saken, lät han inhägna platsen och förklarade den helig. Han delade också dem han ville

ut stora summor visa sin välvilja.

Nehemja och hans män kallade ämnet nefthar, vilket betyder rening, men de flesta kallar det nafta.

Dokumenten visar att det profeten Jeremia befallde

var som de förvisade att. gömma undan del elden, så har

en av som ovan berättats. zDe beskriver också hur profeten överlämnade lagen

dem skulle föras bort. Han inskärpte att de inte fick

som glömma Herrens bud och inte låta sig vilseföras, när de fick

se

gudabilder guld och silver med praktfull utsmyckning.

av

1:29så Mosesade Se Mos2 15:17och 5Mos 30:1-5.

som 1:32 den slocknade Grundtexten är oklar. Författaren vill kanskeun-

men

derstryka att det ärsjälvaaltareldensomskall förhärligas: den märkvär-

diga vätskanvarett underordnat medel. 1:35Han deladeocksåut Helaversensinnebördäroklar i grundtexten. 1:36neftbar, vilket betyder rening Härledningen är språkligt Oförklarlig

men vill tydligen ge en uppbygglig innebörd åt det vanliga ordet för

petroleum, nafta. 2:1 Dokumenten.. profetenjeremia Liksom i frågaom Nehemjav. 13;

.

1:18 bygger författaren legendäraskrifter, som till största delenär

okända för I 2 syftar han Jeremiasbrev, som finns bevarati

oss. v.

Tillägg till GT.

1:275Mos 30:1-5; 1Mack 4:11 2:2 jer br v. 3-5 1:29 2Mos 15:17;2Sam7:10;

Ps44:3

Andra Mackabeerboken 2:13

3Också med andra liknande 0rd förmanade han dem alltid

att bevara lagen i sitt hjärta

Det stod också antecknar hur profeten efter uppenbarelse

en befallde tältet och arken skulle bäras efter honom, och hur

att han gick ut till det berg Mose besteg för Guds

som att se eget land. 5När Jeremia kom dit, fann han i

ett utrymme en grotta; han lät bära in tältet, arken och rökelsealtaret och spärrade sedan ingången. Några dem hade varit med honom

av som gick för att märka ut vägen, de kunde inte finna den. 7Då

men Jeremia fick veta detta, tillrättavisade han dem. Platsen skall

okänd, sade han, till dess Gud åter samlar folket och vara låter barmhärtigheten komma. Då skall Herren låta dessa ting komma i dagen, och Herrens härlighet skall visa sig i molnet, liksom den uppenbarades Moses tid och när Salomo bad

att templet skulle helgas ett överväldigande sätt. Där berättades också hur den vise Salomo bar fram invigningsoffret vid templets fullbordan. Liksom Mose bad till Herren och eld korn från himlen och förbrände offergåvorna, så bad också

ner Salomo, och elden korn och förtärde brännoffren. Mose

ner sade att syndoffret förbrändes därför inte hade ätit det.

att man På sätt firade också Salomo de åtta högtidsdagarna.

samma

I skrifterna och anteckningarna Nehemja också

om gavs redogörelser för allt detta, och även för hur han upprättade

ett

2:4 tältet och arken Spekulationernakring ökentidensförsvunna tälthelge-

dom jfr 2 Mos 36-37 tycks här ha påverkatsavGT:s berättelse5 Mos

34 om Moseshemlighetsfulla begravningnärabergetNebo. 2:8 på Mosestid... Salomo Gudsuppenbarelseri moln 2 Mos 40:34ff.;

1Kung 8:10 och eld 3 Mos 9:24; 2 Krön 7:1 knyter berät-

samman

telsernaom Mose och om Salomostempelinvigning. Hänvisningen till

den sistnämndahändelsen,sominföll vid lövhyddefesteni 12kallad

v.

de åttahögtidsdagarna, vill i sin den aktuellatempelinvignings-

tur ge

festenenbiblisk bakgrund. 2:11 Mosesade Dennaversärtroligen tillfogad av enavskrivare,somblan-

dat sammanhänvisningentill 3 Mos 9:24 med fortsättningen i 10:2och

försökt förklara den medv. 16-18i sammakapitel.

2:3 5Mos 6:6 2z9f. 1Kung 8:62-64; 2 Krön 2:4 5 Mos 34:1-4 7:1-7 3Mos 9:23 2:7 jer 3:17 Sak8:7 10:6, 8 2:113 MOS1OI16-18 2:8 2 Mos 24:16; 40:34; 4 Mos 2:121 Kung 8:65 2 Krön 7:8

9:15-23; Kungl 8:10-53;

2 Krön 5:13 6

2:14 Andra Mackabeerboken

arkiv där han samlade böckerna kungarna och profeterna,

om Davids psalmer och kungliga brev angående gåvor till templet. På sätt samlade också Judas för vår räkning de skrifter

samma

skingrats till följd det senaste kriget, och de finns hos som av nu

Om behöver dem, så skicka hit folk hämta dem till loss. att er.

Vi skriver sålunda till inför firandet templets rening

er av och att fira dessa festdagar. Gud har räddat hela

uppmanar er sitt folk och gett arvlandet oss alla, liksom kungaväldet, prästämbetet och heligheten, lsså han hade lovat i lagen.

som Och till honom står vårt hopp: han skall snart visa barmhär-

oss tighet och samla från jordens alla länder till den heliga

oss platsen, ty han har räddat stora olyckor och låtit platsen

oss ur renas.

FÖRETAL OM BOKENS TILLKOMST 2zl9-32

Om Judas Mackabaios och hans bröder, det höga

om templets rening och altarets invigning, om krigen mot Antiochos Epifanes och hans Eupator, och de himmelska

son om uppenbarelser visade sig för de kämparna i striden för

som tappra judendomen, så att de kunde erövra hela landet, fast de få,

var och driva de utländska horderna, återta det över hela

ut världen berömda templet,

befria staden och rädda lagarna undan hotande upplösning, tack den nåd Herren i sin

en vare som stora godhet bevisade dem om allt detta har Jason från

- Kyrene skrivit fem böcker, jag här skall försöka

som sammanfatta i en enda. Jag har nämligen insett hur oöverskådlig hans långa skrift är och vilka svårigheter stoffets rikedom vållar dem

2:14definns nu bo:oss Poängenärtydligen att judarna Egyptenbör vända

sig till sinastamfränderi hemlandetnärde behöverreligiös vägledning. 2:20 hanssonEupator Dvs. Anthiochos V Eupator; 1Mack3:33; 6:17. I

2 Mack uppträder hansomfiendernasöverhuvud från och med10:10. 2:23fem böcker Denna indelning kan kanskeännuspårasi sammandraget:

fem ställeni 2Mack gerförfattarenenavrundandesammanfattningav

det han berättat 3:40; 7:42; 10:9; 13:26; 15:37.

2:14 1Mack 1:56 2:20 2Mack 10:9 2:16 2Mack 1:8f.+, 18 2:212 Mack 10:29 f.; 11:8; 12:22; 2:172Mos19:5 15:27 2:18 Tob 13:5+; 2 Mack 1:27 2:191 Mack 2:1-5; 2 Mack 5:27;

8:1; 10:1-8

Andra Mackabeerboken 3:3

vill göra sig förtrogna med vad berättas i verket, och som som jag har därför föresatt mig både underhålla dem tycker

att som

att läsa, underlätta för dem gärna vill återuppliva det om som lästa i minnet och till nytta för alla får boken i sin

vara som hand.

För mig har åtagit mig mödan med detta sammandrag

som blir uppgiften inte lätt innebär både och nattvak, på

utan svett

sätt det kräver ansträngning när ordnar fest samma som man en och försöker göra det behagligt för andra. Andå skall jag gärna stå ut med denna möda, därför många kommer tacka

att att mig. Den detaljerade framställningen enskilda händelser

av betraktar jag den ursprunglige författarens sak, och själv

som bemödar jag mig om de stora linjerna i mitt sammandrag. Den

bygger ett nytt hus måste tänka på hela konstruktionen, som men den som åtar sig arbetet med målningar och inbrända dekorationer behöver bara till vad utsmyckningen kräver. Så

se finner jag också att det är i mitt fall. Att fördjupa sig i ämnet, göra långa utläggningar och syssla utförligt med enskildheter är den egentlige historieskrivarens sak, medan den utför

som en bearbetning kan tillåtas att göra framställningen kortfattad och att avstå från uttömmande behandling ämnet.

en av

Jag skall gripa mig med berättelsen lägga

nu an utan att något till det redan har Det befängt

mer som sagts. vore att dra ut bokens inledning, när förkortar själva boken.

man

Simon förråder tempelseatten

På den tiden då den heliga stadens invånare levde i djupaste fred och den berömvärda laglydnad rådde tack övers-

mest vare teprästen Onias fromhet och rättrådighet, zbrukade även kungarna hedra den heliga platsen och sända dyrbara gåvor till templets förskönande. 3Kung Seleukos Asien betalade

av rent-

alla kostnader för offertjänsten med medel. av egna

3:1 Onias lll var sontill denSimonsomnämnsi Syr50och innehade

som

översteprästämbetetomkring år200 Kr. Onias blevundanträngdavsin

brorjason kort efter Antiochos IV:s regeringstillträdeår 175se 4:7 ff.. 3:3 Seleukos IV Filopator regerade187-175f.Kr.

2:27 Syr32:1 3:2 Ps68:30 3:1 2Mack 15:12

7-16-436

3:4 Andra Mackabeerboken

Men släkten Bilga vid Simon, hade en man av namn som blivit utnämnd till tempelföreståndare, blev oense med överstehur handeln i staden skulle regleras. 5Då han inte prästen om kunde göra sig gällande mot Onias, vände han sig till Apollonios, Thraseas då ståthållare över Koilesyrien och son, som var Fenikien. För honom han att skattkammaren ijerusauppgav lem gömde obeskrivlig mängd rikedomar; där fanns så en mycket de inte kunde räknas, och de inte reserverade pengar att var för offertjänsten skulle mycket väl kunna komma under utan kungens kontroll. 7När Apollonios sedan sammanträffade med kungen, rapporterade han rikedomarna beskrivits för honom. om som Kungen utsåg då sin minister Heliodoros och sände i väg homed uppdraget de omtalade utlämnade. nom att pengarna Heliodoros sig genast ut med det påstådda gav resan, syftet besöka städerna i Koilesyrien och Fenikien, i att men verkligheten för genomföra kungens planer. 9Sedan han att kommit fram till Jerusalem, där han blev vänligt mottagen av översteprästen och hela staden, redogjorde han för de informationer Simon lämnat och avslöjade orsaken till att han själv som hade kommit. Sedan frågade han förhållandena verkligen om sådana som det sagts. var

Oversteprästen klargjorde då det rörde sig deposi-

att om tioner tillhörde änkor och faderlösa barn, till del som en också Hyrkanos, Tobias mycket inflytelserik Det son, en man. förhöll sig alltså inte så den gudlöse Simon lögnaktigt som

3:4 Bilga En avde24prästsläkterna1 Krön 24:14. 3:4 tempelföreszåndare Templet var inte bara ett religiöst centrum utan ocksåettekonomiskt. Tempelföreståndarenansvaradeför ekonomin och redovisningsskyldiginför kungen.Konflikten kan ha gällt hur strikt var dereligiösalagarnaskulle tillämpas i handelnellerhur kungensintressen skulle avvägasmot templets. 3:5 Apollonios,Thraseasson nämnsbarahär och bör skiljas från tvåsenare innehavare ämbete också hette Apollonios 4:4, 21; av samma som 1Mack 10:69, liksom från denmilitär somnämnsi 5:24. 3:5 KoilesyrienochFenikien Senot till 1Mack 10:69. 3:7 Heliodoros blev enligt antik historieskrivarekungensmördare. en 3:11 Hyreanos, Tobiasson är känd genom]osefus. Beträffande den släkt hantillhörde 12:17och 1Mack 5:13mednot.

3:4 1Krön 24:14;Neh 12:5,18

Andra Mackabeerboken 3:25

påstått. Hela beloppet uppgick till 400 talenter silver och 200 talenter guld, och det fullständigt otänkbart begå

var att en oförrätt mot dem sin lit till platsens helgd och till det

som satt över hela världen berömda templets okränkbara höghet. Men Heliodoros hänvisade till kungens instruktioner och vidhöll

att tillgångarna under alla omständigheter måste beslagtas för kungens räkning. Han bestämde dag och beredde sig

en att

i templet för att företa undersökning.

en

Gud räddar sitt tempel

I hela staden rådde stark Prästerna kastade sig fram-

oro. ner för altaret i sina ämbetskläder, ropade till himlen och bad honom stiftat lagen anförtrott gods låta dessa depo-

som om att sitioner förbli orörda för ägarnas räkning. Det hjärtslit-

var ande översteprästen: hans ansiktsuttryck och blekhet

att se förrådde vilken ångest han kände. Mannen skalv i hela krop-

fasa, så att alla kunde hur han led i sitt hjärta Från pen av se husen rusade i skaror, och allt folket samlades

männen ut stora till bön på grund den vanära hotade den heliga platsen.

av som Kvinnorna skockades alla klädda i säcktygsskyn-

gator, ken knutits ihop under brösten, medan de flickorna,

som unga som inte fick lämna husen, till och

sprang portarna murarna eller lutade sig fönstren, och alla stämde in i böne-

ut genom ropen med händerna sträckta mot himlen. Det ömkans-

var värt alla människorna låg framstupa varandra och

att se som om översteprästen som stod där i ångestfull väntan.

Medan folket bönföll Herren och allhärskaren låta

nu att den deponerade egendomen förbli orörd och säkert tryggad för ägarnas räkning, gick Heliodoros fullfölja sitt beslut.

att Men i ögonblick han nådde skattkammaren med

samma som sitt väpnade följe sände härskaren över alla andar och makter

en överväldigande uppenbarelse, så alla de haft djärvheten

att som att följa med blev skrämda Guds kraft och stod där vanmäk-

av tiga och hjälplösa. En häst med skräckinjagande

en ryttare visade sig för dem; hästen, prydd med det skönaste

som var remtyg, störtade fram mot Heliodoros och attackerade honom

3:15lagenomanförtrott gods Se Mos2 22:7

3:15 2Mos 22:7 324-30 2Mack 2;21+

3:26 Andra Mackabeerboken

med framhovarna. Och red hästen bar rustning

mannen som en av guld.

Dessutom visade sig för honom två män oerhörd

unga av styrka och strålande skönhet, iförda praktfulla kläder. De ställde sig sin sida och började piska honom med oavbru-

var en

ström slag. Når han plötsligt föll till marken och sjönk ten av

i det djupaste mörker, kunde de kringstående släpa undan ner honom och lägga honom bår. Han hade gått

en som nyss

i denna skattkammare med stort följe och omgiven av sin livvakt bars bort, ha haft någon hjälp sina

nu utan att av vapen när han så tydligt fick känna Guds makt. Där låg Helio-

av doros, fälld till marken den gudomliga kraften, oförmögen

av

tala och allt hopp räddning, medan folket prisade att utan om Herren för han så märkligt sätt hade förhärligat sitt

att ett tempel. Och helgedomen, för kort stund sedan hade

som en varit full skräck och förvirring, genljöd av glädje och

av nu jubel, sedan Herren hade uppenbarat sig i sin allmakt.

Helgerånaren erkänner Guds makt

Men några Heliodoros förtrogna skyndade sig att be Onias

av åkalla den Högste för rädda livet den olycklige höll

att som

dra sitt sista andetag. Eftersom övêrsTEprästen oroade

att sig för kungen kunde uppfattningen att Heliodoros fallit

att offer för något övergrepp från judarnas sida, bar han fram ett offer för räddning. Medan han förrättade förso-

mannens ningsoffret, visade sig män nytt för Heliodoros,

samma unga

dräkter förut. De ställde sig framför hoklädda i samma som

och sade: Du är skyldig översteprästen Onias stor tacknom samhet, det är för hans skull Herren har benådat dig till

ty som livet. Du har tuktats med piskslag från himlen; låt alla

nu

Guds väldiga kraft Därefter försvann de. höra om

Heliodoros offrade och avlade storslagna löften till Herren,

hade låtit honom behålla livet. Sedan han vördnadsfullt som tog avsked Onias och tågade tillbaka till kungen med sina trup-

av

Inför alla vittnade han de storverk han med per. om som egna

den högste Guden utföra. ögon sett

När kungen frågade Heliodoros kunde lämp-

vem som vara

andra till Jerusalem, svarade han:

att skickas ut en resa

3:282Mack 9:8 3:36 2Mack 8:36 3:35 2Mack 13:23

Andra Mackabeerboken 4:6

38Om du har någon fiende eller någon stämplar din som mot regim, skall du skicka honom dit. Då får du honom tillbaka genompryglad, han alls kommer undan med livet, den om ty platsen sannerligen gudomlig kraft. Han har omges av en som sin boning i himlen övervakar och skyddar själv den platsen, och den kommer dit i uppsåt piskar han till döds. som ont Så gick det till, när skattkammaren räddades undan Helio-

doros.

Simon förtalar Onias

Den förut nämnde Simon, hade förrätt tempelskatten och som sitt fosterland, började förtala Onias och påstod det nu att var han som hade förgripit sig Heliodoros och missarrangerat handeln. zDenne stadens välgörare, sina landsmäns som var beskyddare och lagens ivrige förkämpe, understod han sig att beskylla för stämplingar mot kungamakten. 3Fiendskapen gick så långt hade Simons förtroende till och med att en man som begick mord. 4När Onias förstod hur farlig tvisten var och att Simons ondska underblåstes Apollonios, Menestheus av son, som var ståthållare över Koilesyrien och Fenikien, Sreste han till kungen, inte för anklaga sina landsmän, för att utan att främja folkets bästa både allmän och enskild synvinkel. Han ur insåg nämligen att det utan kungens ingripande omöjligt kunde bli fredliga förhållanden igen och Simons inte skulle att vanvett upphöra.

3:40 Ságick det till Berättelsenspoäng är Gud skyddar sitt tempel att mot alla fientliga makter så länge folket lyder hans vilja v. I. Templets vanhelgandeoch de andra kommande olyckorna följd folkets var en av synder5217 ff.. 4:4 Apollonios, Menestøeusson tillhörde mäktig ämbetsmannafamiljoch en vartroligen far till den Apollonios somnämnsi 1Mack 10:69.Se där not beträffandedet områdesomde bådavarståthållareöver.

4:1 2 Mack3:4-6

4:7 Andra Mackabeerboken

Översteprásten fasen inför grekiska seder

7När Antiochos, fått tillnamnet Epifanes, hade tillträtt som regeringen efter Seleukos bortgång, lyckades Onias bror Jason skaffa sig översteprästämbetet mutor; i böneskrift genom en lovade han kungen 360 talenter silver och dessutom 80 talenter inkomstkälla. 9Därtill utfäste han betala ur en annan sig att ytterligare 150 talenter, kungen ville honom tillstånd om ge att

utan någons inblandning bygga en idrottsanläggning och skapa

ungdomsorganisation och att registrera invånarna i Jerusaen lem som medborgare i Antiochia. Sedan Jason hade fått kungens samtycke och därmed kunnat ta makten, införde han genast förändringar efter grekiskt mönster i sina stamfränders levnadssätt. Han inget värde satte de förmåner kungen nådigt hade tillförsäkrat judarna som efter hänvändelse från Johannes, fadern till den Eupolemos som sändes till Rom för att sluta fördrag vänskap och bistånd. I om stället avskaffade han den lagliga samhällsordningen och införde lagstridiga sedvänjor. Han fann placera nya, nöje i att

idrottsanläggningen nedanför själva borgklippan och göra sig

4:7 Antiocbos IV Epifanes175-164 f.Kr., somspelaren huvudroll i kap. 4-9, utmanövrerade eller undanröjde sin bror SeleukosIV:s arvingar sedandennemördats. 4:8 360talenter silver Detta belopp avserJudeensårliga skatt till de seleukidiskaregenterna.Den hadeutgjort 300talenter, ochjason lovadealltså att höja den. 4:9 ungdomsorganisation Ett grundläggandeinslag den grekiskai kulturen var att den manligaungdomen övadesfysiskt, militärt och intellektuellt under stramt organiseradeformer. HermesJamenv. 12 var ett slags uniformsplagg för dem somdeltog utbildningen.i 4:9 medborgare Antiocbiai Beteckningensexakta innebörd är Omtvistad, men detäruppenbarligenfrågaom en grupp varsmedlemmarprivilegieradesdärför att de tillgodogjort sig den grekiskakulturen. 4:11 deförmåner Dvs. rätten att följa debibliska lagarna, somgaranteratsav Antiochos III då han år 198f.Kr. införlivade Judeen med det seleukidiska riket. 4:11 den Eupolemossomsändestill Rom Se1Mack 8:17.Resanägde år rum 161f.Kr., alltså knappt 40 år efter fadernsbeskickningtill den seleukidiske kungen. 4:12 nedanför själva borgklippan Dvs. i utmanandenärhetav templet. Jfr not till 1Mack 1:33.

4:7-20 1Mack 1:11-15 4:9 2Mack 9:15 4:7 1Mack1:10+ 4:11 1Mack8:17

Andra Mackabeerboken 4:20

till ledare för eliten den manliga ungdomen, fick bära

av som nu hermeshatten.

När den gudlöse Jason, den falske översteprästen,

nu överskred alla anständighetens gränser, ledde det till sådan

en entusiasm för allt grekiskt och sådan spridning de utländs-

en av ka sedvänjorna att prästerna inte längre brydde sig sin

om tjänstgöring vid altaret. I förakt för templet och tanke

utan offren intresserade de sig bara för del de lagstridiga

att av gratisförmånerna arenan, så snart kallade. Det

gonggongen

förfäderna varit ärofullt betraktade de värdelöst, som som men de grekiska utmärkelserna fann de åtråvärda. Därför kom

också ett hårt öde att drabba dem, och just dessa människor, för

vilkas levnadssätt de visade så lidelsefullt intresse och de

ett som ville likna i allt, blev deras fiender och plågoandar. Ty

att trotsa de gudomliga lagarna är ingen liten sak det kommer

- att

framgå klart fortsättningen.

av

När i kungens närvaro skulle hålla idrottstävlingarna i

man Tyros, som återkommer vart fjärde år, skickade uslingen

Jason dit några representanter för de antiochenska medbor-

garna i Jerusalem och anförtrodde dem 300 silverdrachmer,

avsedda för offret till Herakles. Men ombuden bad

att slippa använda till offer, eftersom det skulle

pengarna vara anstötligt, och i stället utnyttja dem för något ändamål.

annat 2°Så långt det berodde på avsändaren alltså till

gavs summan offret Herakles, tack ombuden lämnades den

men vare som

bidrag till galärbyggena.

4:14 gratisfärmånerna Troligen menasatt lockadedeltagaretill idrotts-

man

övningarnagenomatt tillhandahålla allt sombehövdes,t.ex. den dyrbara

olja somde tävlandesmorde huden med. 4:19 Herakles Tåvlingarna, följde deberömdaolympiska spelensmöns-

som

ter, hölls till äraför den fenikiske gudenMelkart, identifieradesmed

som

grekernasHerakles. 4:20galärbyggena Galärervarkrigsfartyg somroddes.Tyros flotta tillhörde

den seleukidiskekungens krigsmakt, och bidraget till den var alltsåett

teckenpålojalitet mot honom.

4:16 Dom 1:6f.; Vish 11:16; 4:19 5Mos 5:7; 6:14; Ps16:4;81:10

2Mack 9:6; 13:8

4 :21 Andra Mackabeerboken

När Apollonios, Menestheus skickades till Egypten

son,

med anledning kung Filometors tronbestigningsfest, fick

av Antiochos klart för sig att Filometor inte längre vänligt

var sinnad mot hans regim. Han började därför vidta säkerhetsåtgärder sin sida. När han för det ändamålet kom till joppe, besökte han också Jerusalem. Han fick storslaget

ett mottagande Jason och folket i staden, dit han fördes i fackeltåg

av och under hyllningsrop. Sedan förlade han till

sina trupper Fenikien.

M enelaos tränger undan jason

Efter tre års tid skickade Jason Menelaos, den tidigare omtalade Simons bror, för att överlämna avgifterna till kungen och för till stånd beslut i vissa betydelsefulla ärenden. Men

att när Menelaos blev föreställd för kungen, smickrade han honom under det att han uppträdde som en betydande person, och

att överbjuda Jason med 300 talenter silver lyckades han genom

översteprästämbetet överfört sig själv. Han korn till Jerusalem med den kungliga fullmakten i avsaknad allt

men av

kunnat göra honom värdig överstepräst och som att vara uppfylld härskares lidelser och ett vilddjurs raseri.

av en grym

Jason, hade intrigerat bort sin egen bror och därpå

som själv fallit offer för intriger, drevs i landsflykt till

en annans nu Ammon. Menelaos behöll däremot sitt ämbetet,

grepp om

han hade lovat kungen betalade han inte men av pengarna som

någonting, trots krav framfördes Sostratos, komut att av mendanten i borgen det nämligen han bar ansvaret

- var som för skatteindrivningen. Båda blev därför kallade till kungen.

4:21kung Filometor: tronbestigningsfest Ptolemaios VI Filometor jfr

1Mack 1:18 ärvdetronen somminderårigår180f.Kr. och blev myndig

tio årsenare.Det äroklart vilken händelsemanfirade vid dettatillfälle, år

175eller kort därefter. 4:21joppe låg inom det nuvarandeTel Avivs område. 4:26Amman Dvs.Judeensgrannland Jordanoch Döda havet.

öster om 4:28 borgen Att döma av 1Mack 1:29ff., sommotsvarar2 Mack 5:21 ff.,

anladesen fästning för utländskatrupper i Jerusalemförst vid ett senare

tillfälle. Den bild som gesi 2Mack kan mycket välvaraden riktigare.

4:211Mack1:l8 4:26 Vish 11:16; 16:1;2Mack 8:33;

9:6, 28; 13:8

Andra Mackabeerboken 4:37

Menelaos lämnade kvar sin bror Lysimachos ställföreträ-

som dande överstepräst, medan Sostratos överlät sin tjänst Krates, förde befälet över de cypriska trupperna.

som

Mordet på Onias

3°I detta läge utbröt i Tarsos och Mallos, därför

uppror att dessa städer hade skänkts bort gåva kungens konkubin

som Antiochis. Kungen korn omedelbart till platsen för att återställa ordningen efter att ha lämnat kvar Andronikos,

en av rikets förnämsta män, som sin ställföreträdare.

Menelaos tyckte sig ha fått ett lämpligt tillfälle, Han lade

nu beslag några guldföremål som tillhörde templet och skänkte dem till Andronikos; några andra hade han redan sålt till Tyros och städerna däromkring. När Onias hade fått säker kunskap

vad hänt, uttalade han sitt fördömande från den fridom som lysta plats i Dafne nära Antiochia dit han tagit sin tillflykt. Detta föranledde Menelaos Andronikos i och

att ta enrum

honom att ta hand Onias. uppmana om

När Andronikos kom till Onias, tog han bedrägeri till hjälp. Sedan han blivit mottagen, erbjöd han under edliga försäkringar sin vänskap, och fastän han möttes med misstänksamhet, lyckades han övertala Onias att lämna den fridlysta platsen. Då mördade han honom stället, utan hänsyn till lag och rätt. Inte bara judar utan också många medlemmar andra folk

av blev upprörda över detta och tog illa vid sig av att mannen så orättfärdigt bragts livet.

om

När kungen återvände från Kilikien, kom judarna i staden med klagomål över att Onias hade dödats mot all rätt, och även grekerna delade deras förbittring över dådet. Antiochos

greps

4:29 de cypriseatrupperna Dvs. legotrupper från Cypern. 4:30 TarsasochMallos Städer Mindrei Asien, i landskapetKilikien. 4:31Andronikos hjälpte enligt antika historieskrivare Antiochos IV

att un-

danröjaenbrorson och medregentmendödadessedansjälvavhonom. 4:33 Dafne Stadenvar känd för ett tempel de grekiska gudarnaApollon

och Artemis. Med den fridlysta platsen menaskanskedetta tempel,

fast författaren inte vill sägadetrent ut. 4:34 mördade Detta måstevaraförfattarensmening, fastängrundtextensä-

ger spärrade in.

4:34Dan 9:26

4:38 Andra Mackabeerboken

djupt och medkänsla och begrät den avlidnes redlighet

av sorg och moraliska resning. Så flammade han i vrede, beröva-

upp de omedelbart Andronikos hans purpurmantel och lät slita sönder hans skjorta och föra omkring honom i hela staden. Precis platsen för det gudlösa dådet mot Onias lät han avrätta den besudlade mannen, sålunda fick sitt rättvisa

som straff Herren.

av

Upplopp ijemsalem

I Jerusalem förgrep sig Lysimachos flera gånger templet, med Menelaos samtycke. När ryktet detta

om trängde ut, samlades folket i protest mot Lysimachos, redan hade för-

som skingrat mängd guldföremål. Då hetsade sig

en massorna upp och fylldes raseri, delade Lysimachos omkring

av ut vapen

och inledde själv våldsamheterna. Befålet fördes 3 000 man av en man som hette Auranos; han hade uppnått hög ålder

men också hög grad dårskap.

nått en av

När folket såg Lysimachos till råga allt gick till anfall

att mot dem, de stenar och vedträn eller händerna

grep grova tog fulla askan låg marken och slungade alltsammans

av som om vartannat Lysimachos folk. På så sätt sårade de många,

mot och några blev till och med dödade. Hela styrkan drevs på flykten, och helgerånaren själv slog de ihjäl vid skattkammaren.

Med anledning dessa händelser öppnades

av en process mot Menelaos. De tre män rådet hade sänt förde sin talan

som ut inför kungen, sedan han kommit till Tyros. Menelaos

sak var redan förlorad, när han lovade Ptolemaios, Dorymenes

son, en stor för att han skulle påverka kungen. Ptole-

summa pengar maios tog då med sig kungen till pelargång, liksom för

en att låta honom svalka sig, och fick honom ändra mening.

att Kungen frikände Menelaos, upphovet

till allt det onda som skett, hans olyckliga anklagare, skulle ha friats från all

men som skuld till och med inför domstol skyter, dem dömde han

en av

4:45 Ptolemaios,Dorymenesson enligt 8:8vid ett tillfälle ståthål-

var senare

lare i provinsen; 1Mack 3:38. 4:47 skyler Ert folk Svartahavet med grundmurat anseendeför

norr om

grymhet och barbari.

4:445Mos 19:15 4:45 1Mack3:38;2Mack 8:8

Andra Mackabeerboken 5:7

till döden. Utan uppskov fick de lida sitt orättfärdiga straff, dessa stadens, folkets och de heliga föremålens försvarare. Denna ogärning väckte sådan förbittring även i Tyros

en att några av invånarna på ett storslaget sätt bekostade allt

som

behövdes för begravningen.

5°Men Menelaos kunde till följd de mäktigas snikenhet bli

av kvar i ämbetet och framhärda i sin ondska bakslug

som en fiende till sina landsmän.

jasons undergång

Vid denna tid sig Antiochos sitt andra fälttåg

gav ut mot Egypten. zDå visade sig syner över hela staden i nästan 40 dagars tid: såg ryttare i guldstickade mantlar spränga fram

man

luften och stridsberedda trupper i kolonn vid kolonn; genom 3svärd drogs, skvadroner formerade sig, framryckningar och anfall gjordes från ömse sidor, sköldar skakades. Man såg sko-

spjut, flygande pilar, framblixtrande guldprydnader och gar av rustningar alla slag. Alla bad denna uppenbarelse skulle

av att

ett lyckligt varsel. vara

5Men det korn falskt rykte Antiochos hade

ut ett om att avlidit. I det läget samlade Jason inte mindre och

än 1 000 man gjorde ett Överraskande anfall staden. När trupperna

hade trängts undan och staden slutligen så muren var gott som erövrad, flydde Menelaos till borgen, och Jason i gång

satte ett skoningslöst blodbad sina landsmän. Han tänkte inte

egna

att vapenlycka mot stamfränder är den största olycka utan inbillade sig att det fiender han triumferade över och inte

var sitt eget folk. 7Men regeringsmakten lyckades han inte gripa, utan han skördade bara vanheder hela företaget och måste

av återvända till Ammon som flykting.

5:1 sin andra fälttåg mot Egypten Antiochos IV invaderadeEgypten två

gångerunder åren 169och 168f.Kr. Varken 1 Mack eller 2 Mack

ger

någonklar bild avhändelseutvecklingenunder dessaår. Troligen plund-

rade kungen Jerusalems tempel i samband med det första fälttåget

1 Mack 1:20ff. och massakreradestadensbefolkning efter det andra

2 Mack 5:11 ff..

5:146 l Mack 1116-24 5:24 2Mack 2121+ 5:1 Dan 11:29 5:7 2Mack 4:26

5:8 Andra Mackabeerboken

sTill sist hans liv bedrövlig vändning. Han blev angi-

tog en

för Aretas, arabernas härskare, och måste fly från stad till ven stad, förföljd och hatad av alla för sin trolöshet mot lagarna och avskydd sitt lands och sitt folks bödel. På sin vinddrivna

som färd fördes han till Egypten, goch därifrån han Sjövägen till

tog Sparta, där han tänkte åberopa sin släktskap för att finna skydd. Denne hade drivit så många i landsflykt dog själv

man som nu långt från sitt land; han hade låtit kasta så många

eget som ut döda begravning, han lämnades själv obegråten och fick

utan ingen form sorgehögtid och ingen plats i sina fäders

av grav.

Antiochos ødrjarjerusalem

När budskapet det hade inträffat nådde kungen, fick

om som han intrycket det i judeen. Han bröt från

att var uppror upp Egypten i vilt raseri och lät sina besätta staden. Solda-

trupper terna fick order att bruka vapnen skoningslöst mot alla som kom i deras väg och att hugga dem försökte fly i

ner som upp husen. Och de dödade och gamla, de mördade kvinnor

unga och barn, de slaktade flickor och spädbarn. På den korta tiden

tre dagar skördades 80 000 offer; 40000 dödades i massaav kern, och lika många såldes slavar.

som

Men kungen nöjde sig inte med detta understod sig

utan också att i det tempel är heligast hela jorden. Han

som fördes dit Menelaos, som redan förut hade förrått lagen

av och fosterlandet. Med händer han de heliga

sina orena grep föremålen, och gåvorna andra kungar hade låtit ställa upp

som för öka platsens glans och ryktbarhet rafsade han ihop med

att sina smutsiga fingrar.

Antiochos fick mycket höga tankar sig själv. Han

nu om fattade inte att det för deras synder som Härskaren för en

var

5:8 Aretas Namnet barsav enrad kungar övernabateerna, högt civilisa-

ett

ratarabfolk i östjordanlandetoch söderom Döda havet.Jfr 1Mack5:25. 5:9 åberopa;in släktskap judarna

räknadevid denna tid spartanernasom

sinastamfrändermed gemensamhärstamningfrån Abraham. Se1Mack

12:21. 5:11 intrycketatt detvar uppror. vil: raseri Det politiska läget känsligt

. . var

for kungen. Han hadebesegratEgypten, hademed makt-

men romarna

språk hindrat honom från att utnyttja framgången.

5:9 1Mack 12:7, 21; 14:20 5:17 Ps 30:e; Jes 54:7 2 Mack 5:11Dan 11:30 6:12-16+

Andra Mackabeerboken 5:25

kort tid vredgades stadens invånare, och att det därför

var den heliga platsen prisgivits. Om de inte redan förut hade varit tyngda så många synder, skulle det ha gått likadant för

av Antiochos för Heliodoros, då kung Seleukos hade skickat

som honom för undersöka skattkammaren. Han skulle omedel-

att bart ha hejdats med piskslag i sitt fräcka företag, så snart han trängde in. Men Herren hade inte utvalt folket för den heliga platsens skull, platsen för folkets skull. Därför fick även

utan själva platsen med de olyckor drabbade folket, för

vara om som

sedan också del Guds välgärningar; den övergavs att av av allhärskaren när han vred blev återupprättad i strå-

var men lande glans så den konungen hade blivit försonad.

snart store

Apollonios i Jerusalem

Sedan Antiochos sålunda hade fört bort 1800 talenter

ur templet, drog han sig snabbt tillbaka till Antiochia. I sitt övermod trodde han sig att kunna havet och segla

nu om land så gränslös hans självöverskattning. Han lämnade

- var också kvar kommendanter skulle plåga folket: ijerusalem

som Filippos, frygier till börden och till karaktären värre

som var en barbar än den honom ämbetet, och berget Geris-

som gav sim Andronikos. Därtill kom Menelaos, som förtryckte sina landsmän värre än någon de andra.

av

I sin fientlighet judarna skickade så kungen Apollo-

mot nios, de mysiska truppernas befälhavare, i spetsen för en krigshär 22 000 med order att mörda alla män i vapenför

om man ålder och sälja kvinnorna och de minderåriga. Vid sin

an-

5:22 Filippos, frygier Dvs. han härstammadefrån västradelen av

somvar

Mindre Asiensinland. Mannen återkommer i 6:11; 8:8 men bör skiljas

från betydligt förnämarepersonsomuppträder i 9:29; 1Mack6:14.

Aven Andronieos v. 23 måsteha haft jämförelsevis låg rang, till

-

skillnad från sinnamnei 4:31. 5:23 Gerissim Samariernasheligabergintill det nuvarandeNablus. 5:24Apollonios Jfr 1Mack 1:29mednot. De mysiskatruppernavarlegosoli daterfrån Mysien i nordvästradelenavMindre Asien.

5:18 2 Mack 5:25-SO Vish 12:9 5:212 Mack9:8 5:19Mark 2:27 5:24-26 1Mack lz29-32

5:26 Andra Mackabeerboken

komst till Jerusalem spelade fredligt sinnad och vänta-

mannen de tills den heliga sabbatsdagen kom. Eftersom han då fann judarna overksamma, kommenderade han sitt folk till mönstring, och när invånarna kom för på, lät han massak-

ut att se

allesammans. Sedan stormade han i staden med de rera beväpnade trupperna och dödade mängd människor där.

en

Men Judas, kallades Mackabaios, med sig ett tiotal

som tog andra och drog sig undan till ödemarken. Han och hans följeslagare levde sedan i bergen som vilda djur, och de livnärde sig hela tiden växter för att inte bli delaktiga i den rådande orenheten.

Religionsförföljelsen börjar

En kort tid skickade kungen ut athenaren Geron för att

senare tvinga judarna till avfall från fädernas lag, så att de inte längre skulle låta Guds lag sina liv. :Han skulle också vanhelga

styra templet ijerusalem och viga det den olympiske Zeus, likaså

templet berget Gerissim Zeus, främlingsbeskyddaren

-

det främlingar bodde platsen.

var som

3Ondskans anstormning svår och påfrestande alla sätt.

var Ty hedningarna fyllde templet med vilda fester, förlustade sig med hetärer, låg med kvinnor inne det heliga området och förde dit ting inte får finnas där. SAltaret fullt

som var av otillåtna offer lagarna strängt förbjuder. Man kunde inte

som hålla sabbat eller fira fädernas högtider eller ens bekänna sig

jude. 7Folket fördes varje månad kungens födelsedag som

6:1 atbenaren Geron Annan möjlig översättning: en gammal man från

Athen. Antiochos IV var en stor beundrare av Athen och dess

-

traditioner. 6:2 denolympiseeZen: Kungentänktesig troligenatt judarna skulle identi-

fiera den högste grekiske guden med den himmelska härskaresom de

redantillbad. 6:2 det var främlingar som boddepå platsen Förmodligen en ironisk

slängåt samarierna,somenligt Josefus självahadebegärtatt viga sitt

tempel den främmandeguden: devaralltsåinga riktiga judar. Grund-

textenäremellertid oklar ochöversättningenosäker. 6:4 betärer Ett finare slags prostituerade, som förutom sexuella tjänster

kunde erbjuda sällskapligsamvarooch bildade samtal.

5:25 1Mack2:32+ 6:1-11 1Mack 1241-64 5:271 Mack 2:27 2 Mack 10:6; 6:2 1Mack 1:54+

Heb 11:38

Andra Mackabeerboken 6:16

med brutalt våld till fester där de måste äta offerdjurens inälvor, och när Dionysosfesten inföll, tvingades de att i

processionen till Dionysos ära med murgrönskrans huvudet. sEtt beslut fattades också, på Ptolemaios initiativ, att de grekiska städerna i grannskapet skulle vidta samma åtgärder mot judarna och tvinga dem till likadana offerfester; galla inte godvilligt

som gick över till de grekiska sederna skulle dödas.

Man kunde inte undgå det elände rådde. Två

att se som kvinnor fängslades, därför att de hade låtit omskära sina pojkar;

hängde de späda barnen vid deras bröst, förde kvinnorna man runt staden till allmänt beskådande och störtade slutligen

ner dem från Några andra judar, hade samlats i de

muren. som närbelägna grottorna för att i hemlighet fira den sjunde dagen, blev angivna för Filippos. Allesammans brändes till döds, efter-

de fann det orätt att försvara sig grund dagens höghet som av och helgd.

Guds avsikt med olyckorna

Jag vill alla får denna bok i sin hand att inte bli

uppmana som modfällda olyckorna utan i stället tänka att bestraffningen

av syftar till vårt folks fostran, inte till dess undergång. Det är också tecken stor nåd att de syndar inte får hållas

en som en lång tid möter sina straff. När det gäller andra

utan genast folk väntar Härskaren tåligt, för att till sist straffa dem då de rågat sina synders mått. Men med har han bestämt att det

oss skall annorlunda, för våra synder inte skall nå den

vara att

gränsen innan han utmäter straffet. Därför han yttersta tar aldrig ifrån oss sin barmhärtighet, och även om han tuktar sitt

6:7 Dionysos Dengrekiskegudsombeskyddadevinrankan ochannanväxt-

lighet. 6:8 pa°Ptolemaios initiativ Troligen menas samme man som i 4:45.

-

Annan läsart: på initiativ avinvånarnai Ptolemais, dvs.detnuvarande

Akko. 6:12jag vill uppmanaalla Detta är ett avde inskott där författaren till den

nuvarandeversionenav2 Mack tydligt deklarerar vilken åskådninghan

vill uttrycka med sinberättelse.jfr 5:17 ff.

6:11 1Mack2:3138 6:14 MosI 15:16 6:12-16 5 Mos 812-6; Ps 1123:18;

Ords 3:11 Tob 13:9; Judit

8:27; 2 Mack 5:17; 7:18, 32f.;

Vish 11:10; 12:2,22;Heb 12:7

6:17 Andra Mackabeerboken

folk med någon olycka, överger han det inte. Detta vill jag ha

påminnelse; efter denna korta utvikning återvänder sagt som en

till berättelsen. jag nu

E lasars martyrdöd

En de framstående skriftlärda Elasar, i hög

av mest var en man ålder med ädla anletsdrag. Honom tvingade att öppna

man

för äta svinkött. lmoMen eftersom han föredrog munnen att en ärofull död framför ett liv i skam, spottade han ut köttet och gick självmant fram till tortyrpålen. Den vägen måste alla

hade mod att värja sig mot sådant inte får som nog som man smaka för att rädda livet.

ens

De förordnade tjänstgöra vid den lagvidriga

som var att offermåltiden kände emellertid Elasar sedan gammalt. Därför tog de honom avsides och uppmanade honom att skaffa sådant kött han fick äta och han själv hade låtit laga till och

som som låtsas det offerköttet han så kungen hade

som om var av, som förordnat. Gjorde han detta, skulle han undgå avrättas;

att med tanke deras långa vänskap ville de visa skonsamhet.

Men Elasar visade klarsyn, värdig hans år, hans ålders

en auktoritet, hans grå hår vittnade ärofulla mödor, hans

som om levnadssätt varit föredömligt ända från barndomen, och

som

än så: värdig den heliga lag är skapad Gud. I den mer som av andan gav han sitt svar genom att be dem sända honom till dödsriket vidare dröjsmål. 24Det anstår inte min ålder,

utan sade han, att delta i ett bedrägeri som skulle många ungdo-

att tro att den nittioårige Elasar gått över till hedendomen. mar De skulle lockas villovägar mitt hyckleri och mitt begär

av att leva en försvinnande liten tid till, och själv skulle jag min ålderdom fläckad och besudlad. Ty jag för

även om

6:18 ätasvincon Den somgavvika dennapunkt bröt mot judisk tro både

därför att svinetvarett orentdjur 3 Mos 11:7 och därför att köttet hade

offrats åtenfrämmandegudv. 21;jfr 2Mos 34:15. Svinoffer förekom i

synnerhet Dionysoskulten.i 6:19 spottadeban ut köttet Annan läsart:gav hanett gott exempel. 6:19 zortyrpålen Man vetinte säkertvad för slagstortyrv elleravrättnings-

redskapgrundtextensord syftar på.

6:18-7:321 Mack 1:62 f.; Heb 6:183Mos11:7

11:35

i

Andra Mackabeerboken 7:5

ögonblicket slipper undan det straff människor kan utdela, som kommer jag aldrig kunna fly undan allhärskarens hand, att sig jag lever eller dör. Därför vill jag modigt skiljas vare nu från livet, så jag visar mig värdig min höga ålder och de att ger ädelt exempel hur villigt och med ädelt sinne unga ett man skön död för den höga och heliga lagen. dör en Med de orden gick han direkt fram till tortyrpålen, och den

välvilja bödlarna hade visat slog till grymhet, ty som nyss om det han hade dårskap för dem. Redan som nu sagt var ren döende under slagen stönade han fram: Herren äger den som heliga kunskapen jag kunnat slippa undan döden i stället vet att bli piskad och känna dessa förfärliga plågor i min för att nu kropp, han också min själ i gudsfruktan utstår detta men vet att med glädje. På detta sätt lämnade han livet och med sin gav död inte bara de hela folkets flertal ett ädelt exempel unga utan följa och ett hjältedåd att minnas. att

Sju bröder lider martyrdöden med sin

mor

Det inträffade också sju bröder blev gripna tillsammans att med sin Kungen försökte tvinga dem äta det förmor. att av bjudna svinköttet låta misshandla dem med spö och genom att piska. zEn dem talade för dem alla och sade: Vad skall du av förhöra om Vad vill du ha reda på Vi är beredda att dö oss hellre än bryta mot våra fäders lagar. 3Kungen blev rasande och befallde sina män att sätta halster

och kittlar över elden. De blev glödheta. Han befallde då strax skulle skära den hade fört ordet, att man ut tungan som skalpera honom och honom, medan bröderna och stympa modern såg på. SNär han fullständigt lemlästad ännu vid var men liv, kungen order han skulle läggas elden och gav om att stekas. Medan stanken från halstret spred sig runt omkring,

7:4 skalpera Grundtextens uttryck, bokstavligen behandla skytiskt vis jfr 4:47 mednot, erinrar att bestialiskaavrättningsmetodervar om välkända och vanliga i den antika världen. Berättelseni kap. 7 måste emellertidocksåhapåverkats legendbildning.Den har spelatstor roll av förebild för kristna martyrberättelserochär viktig illustration till som en hur de dödasuppståndelsetog form blandjudarna. tron

6:26Vish 16:15;Matt 10:28 7:1-3 Dan 3:14-18

7:6 Andra Mackabeerboken

uppmanade bröderna och modern varandra i att tappert döden. Herren Gud detta, sade de, och kan ser vara förvissade han förbarmar sig över så Mose har om att oss, som sagt i sin sång med den oförfärade anklagelsen, där det heter:

Ocb han skall förbarma sig över sina tjänare.

7Sedan den förste hade lämnat livet detta de fram sätt, tog den andre till förnedrande behandling. De slet hosamma av håret och huvudsvålen och frågade: Tänker du äta innan nom din kropp lem för lem Han svarade fädernas stympas språk: Aldrig Såfick också han igenom resten av tortyren liksom den förste. dödsögonblicket sade han: Du, din usling, skiljer från detta livet, världens konung skall låta oss men oss uppstå igen till evigt liv, ty dör för hans lag. Därefter blev den tredje för deras behandling. När de utsatt ville skära honom tungan, räckte han den, sträckte av genast ut oförfärat fram händerna och yttrade dessa ord: Detta tappra har jag fått gåva himlen; för hans lagars skull avstår jag som av det gärna, och honom hoppas jag det tillbaka igen. av Både kungen själv och hans män måste häpna över den unge mannens själsstyrka och likgiltighet för plågorna. Sedan han hade lämnat livet, torterade och misshandlade de

den fjärde vis. Då slutet närmade sig, sade han: samma När skiljs från livet bland människorna, är det man gott att kunna sätta sitt hopp till Guds löften han skall låta om att oss uppstå igen. Men för dig blir det ingen uppståndelse till liv. Turen kom till den femte. När de förde fram honom och nu började misshandla honom, såg han kungen och sade: Du

har makt bland människor, fastän du är dödlig, och därför kan

du göra vad du vill. Men inte vårt folk är övergivet tro att av Gud. 7 Om du framhärdar, skall du uppleva hur han i sin

väldiga kraft plågar dig och dina efterkommande.

7 den ofönräradeanklagelsen Kanske domsorden över Israels menas fiender i 5 Mos32:35, omedelbartföre det ställe här citeras,kanske som orden om israeliternasavfall och straff i föregåendedel Moses en av avskedssång32:15-25. Jfr v. 18 där detsägsbåde lider att martyrerna för sinasynder och att derasplågoandarskall sitt straff.

7:6 5Mos31:19;32:15-25,35 7:112 Mack 14:46 5M0532:36; Ps135214 7:16Ps37:28;2 Mack 6:16 7:9 Dan 12:2;Vish 321-9;2 Mack 12:44;Matt 22:31

Andra Mackabeerboken 7:27

Efter honom de den sjätte, och när han höll att dö, tog sade han: Låt dig inte bedras skenet Det är vårt eget fel att av måste lida detta sätt, har syndat mot vår Gud. Det ty har skett är förundransvärt. Men inte du kan som tro att slippa undan straff, när du har dig i strid med Gud. gett En särskild beundran och eftermäle förtjänar moett gott dern, såg sju söner dödas under loppet enda dag och som av en modigt uthärdade det, därför att hon hoppades Herren.

Fylld tapperhet uppmuntrade hon och dem

av var en av fädernas språk, och hon styrkte sitt kvinnliga hjärta med manligt mod. Hag inte hur blev till i min kropp, sade hon vet till dem, och det inte jag skänkte liv och ande Det var som er inte jag fogade de ämnen och av er var som samman som var en är uppbyggd Det är världens skapare formar männiav. som hon blir till och planerar alltings tillblivelse. Alltså skan när som skall han i sin barmhärtighet anden och livet tillbaka, ge er därför ni offrar själva för hans lag. att nu er Antiochos trodde kvinnan brast i respekt för honom att och tyckte det hon sade lät hån. Då den yngste ännu att som nu kvar, nöjde han sig inte med förmanande ord utan förband var sig också med ed göra honom rik och lycklig, uppta honom att bland vännerna och anförtro honom höga ämbeten, han om bara ville överge sina fäders seder. Men när han inte visade

något helst intresse, kallade kungen fram modern och som uppmanade henne den ett råd kunde att ge unge mannen som rädda honom. Efter lång övertalning åtog hon sig försöka påverka sin att och honom, det hon sade fädernas son lutade sig mot men språk hån den tyrannen: Min son, var var ett mot grymme barmhärtig mig jag har burit dig i min kropp i nio månamot der, dig under år, fött dig och sörjt för dina ammat tre upp

Det har skettärfärundmnsvärt Orden illa i sammanhanget 7:18 som passar kanskeursprungligen randanmärkning, där någonavskrivare och är en uttryckt sinbeundranför martyrernasmod.

7:18 2 Mack 6:12-16+ 7:23]oh 12:25 7:19]es 10:5-12 2Krön13:12; 7:241 Mack 2:18 Apg 5:39 7:22]ob10:8-12;Ps139:13-16; Pred 11:5;Apg 17:25

7:28 Andra Mackabeerboken

behov tills du nått den ålder du har ber dig, mitt barn: nu. ag lyft blicken och över himmel och jord och allt vad de se ut rymmer, och tänk att Gud skapade detta intet och hela ur att människosläktet kommer till vis. Var inte rädd för samma denne bödel, utan visa dig värdig dina bröder och villigt i

döden, så skall jag Guds nåd dig tillbaka tillsammans genom med dina bröder 3°I ögonblick hon slutade tala sade pojken: Vad samma som väntar på Jag lyder inte konungens påbud lagens bud lyder jag, den lag våra fäder fick Mose. Men du som genom har funnit på så många sätt plåga hebreerna, du kommer som att inte att slippa undan Guds hand. Vi lider för våra synders

skull, och vår levande Herre för kort tid har vänt sig om nu en i vrede för tukta och fostra kommer han låta mot oss att oss, att sig försonas igen med sina tjänare. Men du ditt gudlösa kräk,

den uslaste människor, du skall inte blåsa dig med av upp tomma inbillningar och berusa dig med lösa förhoppningar. Ty

det är himlens söner du bär hand på, och ännu har du inte

flytt undan den dom fälls Gud, allhärskaren som av som ser allting. Våra bröder fick utstå kort pina har upplevt som en nu förverkligandet av Guds löfte evigt liv, du skall lida om men det rättvisa straffet för ditt övermod vid Guds dom. offrar ag liksom mina bröder kropp och själ för fädernas lagar, och nu jag ber till Gud att han skall bli nådig folket snart mot men att du under prövningar och gisselslag skall tvingas erkänna honom

den ende Guden. jag ber allhärskarens vredeä, som att som med rätta har kommit över hela vår skall hejda sig efter stam, det som skett med mig och mina bröder.

7:28 Gud skapadedetta intet Ett tidigt uttryck för den ståndpunkt m som de kristna jfr Heb 11:3 senarestarkt betonade filosofernas gentemot läror om eviga grundämnen: Gud behöver inget material för skapa att något. Här underförståstanken att Gud också vid uppståndelsenkan skapanya kroppar intet. ur 7:31bebreema Detta relativt ovanliga och högtidliga judarna vill namn kanske föra tankarna till berättelsenom faraos förtryck, där det ofta förekommer t.ex. 2Mos 9:1.

7:28 Heb 11:3 7:36Vish 3:4 7:33 2 Mack5:20 7:37 PS83:18 7134-372Mack 9:548

Andra Mackabeerboken 8:7

Kungen blev rasande och lät i sin vrede över det bitande hånet behandla pojken värre än de andra. Så lämnade även han livet obefläckad och i fast Herren. Efter sönerna

tro dog till sist också modern.

Därmed är det offermåltiderna och de

nog sagt om omänskliga övergreppen.

Judas Mackabaios och hans första framgångar

ljudas, kallades Mackabaios, och hans män smög sig obe-

som märkt in i byarna och värvade anhängare bland sina stamfränder. De tog med alla hade förblivit judendomen trogna

som och samlade så vis ungefär 6 000 :De bönföll Herren att

man. vända sin blick till folket led under allas förtryck, att ta sig

som

templet hade besudlats de gudlösa, 3att förbarma sig an som av över staden höll att förödas och jämnas med marken och

som höra när de mördades blod ropade till honom, att minnas hur brottslingar hade dräpt oskyldiga spädbarn och hur hans eget

hade hädats, och att visa sin avsky för ondskan. namn

5När Mackabaios hade styrka samlad, det omöjligt

nu en var för hedningarna stå emot honom, ty Herrens vrede hade

att förbytts i barmhärtighet. När minst väntade det, kom han

man till städer och byar och stack dem i brand. Han besatte strate-

giska punkter att driva bort manstarka fiendestyrkor

genom från dem, 7och för sådana anfall tog han oftast nätterna till hjälp. Ryktet hans skicklighet spred sig åt alla håll.

om

8:5 Herrensvrede badeförbytts i barmbärtighet Jfr 7:33, 38.Tydligen vill

författaren markera vändpunkt: Gud har låtit sigförsonas,martyrens

en

bön är hörd.

8:1 2Mack 5:27 8:4 1Mack 1:61;2Mack 6:10 8:3 1Mos 4:10

8:8 Andra Mackabeerboken

i

Nieanors och nederlag

anfall

sNär Filippos märkte ställning gradvis förbättrades

att mannens och att han allt oftare nådde framgångar lyckosamma

genom företag, skrev han till Ptolemaios, ståthållaren över Koilesyrien och Fenikien, och bad honom komma kungens sak till hjälp. 9Ptolemaios utsåg Nikanor, Patroklos räknades till de

son, som främsta bland kungens vänner, honom befälet över inte

gav mindre än 20 000 alla möjliga hedniska folkslag och

man av sände honom att utrota hela befolkningen iJudeen. Vid dennes sida ställde han Gorgias, officer med lång erfarenhet

en av

krigföring.

°Nikanor avtalade med kungen betala krigsskulden till

att romarna, som uppgick till 2 000 talenterä, att sälja judis-

genom ka krigsfångar. Han skickade inbjudan till invå-

genast ut en

i kuststäderna komma och köpa judiska slavar, narna att som han lovade att sälja till ett pris talent för 90 stycken,

av en utan att ana att allhärskarens rättvisa skulle följa honom i hälarna.

När Judas nåddes budskapet Nikanors framryck-

av om ning och meddelade sina hären i antågande, avvek

män att var de räddhågade, inte litade Guds rättvisa, och flydde

som alla håll. De andra sålde allt fanns kvar, och de vände sig

som till Herren i bön att bli räddade från den gudlöse

gemensam om Nikanor, hade sålt dem redan före drabbningen 150m

som inte för sin skull, så för de förbund Herren hade

egen som slutit med deras fäder, och därför folket hade fått bära hans

att

höga och heliga namn

8:8 Ptolemaios... Koilesyrien och Fenikien Nikanor, Patroelos Se

. .. son

1Mack 3:38; 10:69;2 Mack 4:45med

noter. 8:10krigsskuldentill Vid fredssluteti Apameiaår 188f.Kr. jfr

romarna not

till 1Mack 1:10 åladesAntiochos III att betala3 000talenteromedelbart

samtdärefter 1000talenter årligen under 12år. Då han dog långt innan

skulden var reglerad, tyngde den också hans efterträdare. Vid detta

tillfälle varden dock i verkligheten slutbetald. 8:14all: somfannskvar Det äroklart författaren tänker descrtörernas

om

kvarlämnadeegendomeller de pålitliga kämparnas lösöre.

eget

8z8-29 1Mack 3:38-4:25 8:151 Mos 15:18; 2 Mos 34:10; 8:8 2 Mack 5:22;6:11 Vish 18:22; Rom 9:4 5 Mos 8:101 Mack 8:7 28:10;2 Krön 7:14;]er 14:9 8:1 5Mos 20:5-8;Dom 7:3

Andra Mackabeerboken 8:25

Sedan samlade Mackabaios sitt folk, uppgick till 6 000

som

och manade dem att inte tappa fattningen inför fienderna man, och inte skrämmas det sådana hedningar

av att var massor av

marscherade mot dem med brottsliga avsikter, utan kämpa som

och för sig fiendernas rättsvidriga övergrepp mot tappert se den heliga platsen, den och förnedrande behandling-

grymma

staden och upplösningen de fäderneärvda sedvänjorna. en av av 18De förlitar sig och djärva bedrifter, sade han,

vapen men förlitar Gud, allhärskaren, med enda

oss som en åtbörd kan tillintetgöra våra angripare, hela världen.

Han påminde dem också hur deras fäder i sin tid hade

om blivit hjälpta: hur 185000 fiender hade förintats Sanheribs tid, 2°och hur striden i Babylonien med galaterna hade förlöpt, då de måste till verket med en styrka om bara 8000 man tillsammans med 4 000 makedonier. Makedonierna stod handfallna, de 8000 förintade de 120000 fienderna, tack vare

men den hjälp de fick från himlen, och tog rikt byte.

Sedan han med sina ord hade ingett dem mod, så att de stod beredda dö för lagen och fosterlandet, formerade han hären i

att fyra avdelningar. Han sina bröder befälet över var sin

gav avdelning: Simon, Josef och Jonatan fick 1500 under

man var sig, likaså Elasar. Efter att ha läst högt den heliga boken

ur

han dem fältropet Med Guds hjälp, själv befälet i gav tog främsta linjen och gick till anfall mot Nikanor.

Eftersom allhärskaren kämpade deras sida, kunde de hugga över 9000 fiender, såra och lemlästa större delen

ner av Nikanors här och slå hela styrkan flykten. De lade beslag

köpmännen hade fört dit för att köpa dem

pengarna som

8:19pa Sanheribstia Se Kung2 19:35. 8:20striden i Babylonien med galazema Man vet inte vilken händelsesom

kan ligga bakom, men legotrupper från Galatien Mindre Asien deltogi

vid ett partillfällen deti seleukidiskarikets inrestrider. Författaren tycks

tänkasig situation slagsomi 1Mack 11:44 ff.

en av samma 8:22 josef... Elasar Namnet Josef förekommer inte i uppräkningen av

Judasbröder i 1Mack 2:2 ff. Vid namnetElasarår grundtexten osäker.

Det är möjligt att den från början haft sammapersonuppsättningsomi

1Mack 5:17 :Judasverkliga bröderSimonochJonatansamttvåandra

vapenbröder,Josefoch Asarja.

8:18 1Sam17:45;Ps20:8 8:221Mack 2;1.5 8:19 2 Kung 19:35;Tob 1:18+ 8 23 2Mack13;15

8:26 Andra Mackabeerboken

själva med, och de förföljde fienderna ett gott stycke vände men tillbaka när tiden blev för knapp. Det nämligen dagen före var Sabbaten, och därför kunde de inte fortsätta förföljandet länge. Men sedan de hade samlat från fienderna och upp vapnen dragit dem rustningarna, firade de sabbat under jublande av tacksägelser och lovsånger till Herren, hade räddat dem som och bestämt att de den dagen skulle första hans ett prov

barmhärtighet.

Efter Sabbaten delade de del bytet till ut en av tortyrens offer, till änkorna och till de faderlösa barnen. Återstoden

fördelade de mellan sig själva och sina barn. Sedan detta var gjort, bad de alla tillsammans skydd och bönföll den barmom härtige Herren att låta sig försonas fullständigt med sina tjäna-

re.

Strider mot Timotheos och Baecbides

Sedan drabbade de med Timotheos och Bakchides samman folk, dödade över 20 dem och erövrade antal befästa 000 av ett städer med mycket höga När de fördelade sitt murar. stora byte, de lika stora andelar tortyroffren, de faderlösa, gav änkorna och de gamla de sig själva. De samlade som gav fiendernas och lagrade omsorgsfullt alltsammans på upp vapen lämpliga platser, men det övriga bytet förde de till Jerusalem.

Befälhavaren för Timotheos rytteri dödade de; det var en genomfördärvad människa hade gjort judarna mycket som ont. När de höll segerfest i huvudstaden, brände de inne dem

som hade satt eld de heliga bland dem Kallistheportarna, nes, sedan de alla hade stuckit sig undan i litet hus. Såfick de ett den rätta lönen för sitt Herren. trots mot

8:28 tortyrensoffer Dvs. de somhademisshandlatsunder religionsförföljel-

sen. 8:30 TimotheosochBaecbides Personernaförekommer i andrasammanhang i 1 Mack 5:9-44; 7:8 ff., och det sägs dem här tycks avbryta som om berättelsenom Nikanor. Det kan röra sig felplaceratbrottstycke om ett avminnenafrån det fälttågsomskildras i 2 Mack 12:10ff. 8:33satt eldpå de heligaportarna Detta inslag i övergreppen templet mot nämns tvåandraställen1 Mack4:38; 2Mack1:8, ocksådärbara men antydningsvis.

8:301 Mack5:6, 9-44; 7:8-20; 8:33 1Mack4:38; 2Mack 1:8 2 Mack 1024-37; 12:2, 10-25 4:264

Andra Mackabeerboken 9:5

N ikanors fTyet

Men ärkeskurken Nikanor, hade lockat dit de tusen som köpmännen för sälja judarna till dem, var med Herrens att nu hjälp förödmjukad dem han själv ansåg obetydligast av av som alla. Han måste lägga sin praktfulla dräkt och av ensam, förrymda slavars sig fram inlandet. Med tanke vis, ta genom härens undergång kunde han skatta sig än lycklig att han mer alls korn fram till Antiochia. Och han, hade åtagit sig att som täcka hela krigsskulden till att sälja fångarna romarna genom från Jerusalem, måste judarna hade försvanu rapportera att en och de därmed osårbara, därför att de följde de lagar rare att var han hade stiftat. som

Antiochos Epifanes undergång

Vid denna tid hade Antiochos anträtt oordnat återtåg från ett Persien. zHan hade nämligen trängt in i staden Persepolis i avsikt plundra templet och sedan behålla kontrollen över att staden. Detta ledde till oroligheter, och folkmassorna till grep försvara sig. Invånarna lyckades jaga Antiochos vapen för att flykten, han snöpligen måste marschera hem igen. så att 3När han i närheten Ekbatana, nåddes han budet var av av hur det hade gått med Nikanor och med Timotheos styrom kor. Detta gjorde honom rasande, och han fann för gott att låta judarna betala också för den skada han tillfogats dem av drev honom flykten. Han alltså sin kusk order att som gav köra uppehåll ända fram till resans mål. utan Himlens dom sannerligen med den färden. Kungen var sade nämligen i sitt övermod: Jag skall göra Jerusalem till en för judarna, jag kommer dit. 5Men Israels massgrav så snart

9:2 Persepolis En avdet gamlaperserriketsresidensstäder,belägeni närhedet nuvarande Shiraz i Iran. Här liksom i 1:13-17har vissa ten av basfaktakring Antiochos IV:s död broderatsut med legendmotivoch behandlatsmedgeografiskfrihet. 9:3 Ekbazana Det gamlaMediens huvudstad,somlågintill platsenför det nuvarandeHamadan.

8:36 2 Mos 23:22 2Mack 3:36 9:1-29 1Mack 6:1-17; 2 Mack 1:13-17

9:6 Andra Mackabeerboken

Gud, den Herre som övervakar allt, tillfogade honom en osynoch oläklig skada. I samma ögonblick kungen uttalade som dessa 0rd drabbades han obotlig smärta i buken och av en häftiga invärtes plågor, ett fullständigt rättvist straff för den

som hade pinat andra invärtes så många raffinerade sätt. 7Andå dämpade han inte alls sitt fräcka trots. Tvärtom han var ännu mer uppfylld Övermod, han lågade raseri judarav av mot och befallde farten skulle ökas ytterligare. Medan na att nu vagnen susade fram, föll han plötsligt och i det våldsamma av, fallet blev varenda lem i kroppen rådbråkad.

sHan i inbilskhet gick som nyss en som över alla mänskliga mått hade tyckt sig kunna befalla över havets vågor och tänkt

att han skulle väga de höga bergen våg, han slagen var nu till marken och bars bår för alla synligt bevis Guds som ett makt. gUr den gudlöses ögon krälade maskar fram, och hans

kött föll sönder under smärtor och kval medan han ännu levde,

så att stanken gjorde hans bortruttnande till plåga för hela en hären. Kort förut hade han tyckt sig nå upp till stjärnorna himlen; förmådde ingen bära honom för den

nu outhärdliga

stankens skull.

Antiocøos böjer sig för Guds makt

När han låg där fullständigt krossad, började han pruta av betydligt sitt övermod och komma till insikt, medan han

utan ett ögonblicks lindring pinades smärtan från Guds av gisselslag. Ur stånd stå med sin stank sade han: att ens ut egen Det är rätt och riktigt böja sig för Gud och inte sig att tro vara hans jämlike, när är dödlig. Och den uslingen vände sig man med böner och löften till den Härskare från vilken han inte mer skulle möta något förbarmande. Han lovade att prokla-

frihet för den heliga staden, hade varit målet för mera som hans ilfärd och som han tänkt jämna med marken och förvandla

9:8 vägade höga bergenpå våg Uttrycket anspelar Jes40:12och innebär att kungenville varaGuds jåmlike.

9:5 Ps11:4;Dan 8:25 9:9f.]esI4:11-15;Syr10:9-11; 9:6 2 Mack 4:26+ Apg 12:23 9:8 Jes40:12;2 Mack3:28; 5:21 9:13 Ords 128-32; Heb 10:26

Andra Mackabeerboken 9:25

till l5judarna, han hade föresatt sig att inte

en massgrav. som

någon begravning velat kasta ut tillsammans med ens unna utan deras späda barn ätas fåglar och vilda djur, skulle nu

att av allesammans göras till athenarnas jämlikar. Det heliga temp-

let, han förut hade plundrat, lovade han pryda med de

som att skönaste gåvor, alla de heliga föremålen skulle han ersätta flera

gånger och utgifterna för offren skulle han betala med egna

om, medel. Dessutom ville han själv bli jude och till varenda

resa plats där människor bodde för förkunna Guds makt.

att

Men då plågorna intet sätt lindrades ty Guds dom

hade drabbat honom rättvist han allt hopp för

- gav upp egen del och skickade judarna det brev återges nedan. Det hade

som formen böneskrift och lydde så:

av en

9K0nungen och fältherren Antiochos hälsar varmt sina

medborgare de hedervärda judarna och önskar dem lycka och

välgång. Om ni och barn är friska och det går som ni

era önskar med angelägenheter, tackar jag Gud fullaste hjär-

era av

med mitt hopp ställt till himlen. Själv ligger jag däremot ta, sjuk och erinrar mig med rörelse den respekt och välvilja

som jag fått möta från sida.

er

Då jag efter mitt uppbrott från Persien har ådragit mig en

besvärlig sjukdom, har jag funnit det nödvändigt att tänka

allas säkerhet. betraktar ingalunda mitt läge

gemensamma ag

förtvivlat hyser tvärtom de bästa förhoppningar om som utan

tillfriskna från sjukdomen. Emellertid fäster jag avseende att vid min far vid de tillfällen då han drog i fält och gick mot de

att övre provinserna utpekade efterträdare, för folket i

en att landet skulle regeringen hade anförtrotts, och inga

veta vem oroligheter skulle uppstå något oförutsett inträffade eller en

om dålig nyhet anlände. Vidare beaktar jag att de styrande i

9:18 det brev återgesnedan Brevetstext är osäkeroch oklar i inled-

som

ningsstycket. Den ödmjuka hänvändelsentill judarnakan knappastha

-

förekommit i kunglig skrivelse, mångaforskareanseratt enäkta

en men

proklamation tronföljdens ordnande kanvara stommeni dokumen-

om

tet. 9:23deövreprovinserna Jfr 1Mack 3:37mednot.

Mack 9:251 Mack 3:37; 6:15; 2 Mack 9:15 2 4:9 9:16 Esr6:8 f.;2Mack 3:2f.;5:16 10;10

9:26 Andra Mackabeerboken

grannländerna och vid rikets gränser följer händelseutveckling-

med spänd förväntan inför utgången. en Jag proklamerar alltså att kungavärdigheten skall tillhöra min son Antiochos, jag åtskilliga gånger har föreställt för de som flesta och anförtrott åtanke i samband med jag av er er att avmarscherat till de övre satrapierna Jag har tillstållt honom bifogade skrivelse. Jag och ber i uppmanar er nu att trogen hågkomst det goda jag gjort både allmänt och enskilt av er

bevara välvilliga hållning min ni intar

samma mot son som nu gentemot mig. Jag är övertygad han kommer om att att fullfölja min milda och humana politik och därmed komma i det bästa förhållande till er. så slutade denne mördare och hädare sitt liv: han måste utstå lika förfärliga plågor han hade andra för och som utsatt fick den ömkligaste död bland bergen i främmande land. Filippos, hade delat hans liv från ungdomen, förde hem hans som kropp men lämnade därefter landet rädsla för Antiochos av son och begav sig till Ptolemaios Filometor i Egypten.

Templet renas och återinvigs

Med Herrens bistånd lyckades Mackabaios och hans män

kontroll över templet och staden. zDe altaren hade som uppförts främlingarna förstörde de, likaså deras helgetorget av domar, 3och efter ha renat templet byggde de altare att ett nytt där. De slog eld med och använde denna eld, när de stenar nu efter två års uppehåll frambar offer. De tände också rökelse och lampor och lade fram skådebröden. När detta färdigt, kastade de sig framstupa och bönföll var Herren att aldrig mer låta dem råka i sådana olyckor tukta utan dem med mildhet, de någon gång skulle komma synda, om att och inte utlämna dem gudsförsmädande och barbariska hedningar.

9:25 min sonAntiochos Jfr 1Mack 3:33mednot. 9:29 Filippo; Jfr 1Mack 6:14 ff., 55ff. 9:29 PtolemaiosFilømetor Jfr 1Mack 1:18mednot. 10:3 eftertvå årsuppehåll Årtalen i 1Mack 1:54;4:52pekar uppehåll ett omtre år. Motsägelsenberor troligen kronologiska misstagi 2 Mack.

10:1-8 1Mack4:3e-59+

Andra Mackabeerboken 10:12

5Den dag då utlänningarna hade skändat templet blev också dagen för templets rening: den tjugofemte i samma månad, dvs. månaden kislev. De höll glad högtid i åtta dagar

en liksom vid lövhyddefesten, och de mindes hur de hade

nyss tillbringat den högtiden i bergen och grottorna vilda djur.

som

7De alltså lövprydda grönskande och palm-

tog stavar, grenar kvistar i händerna och frambar lovsånger till honom hade

som fört tempelreningen till dess lyckliga fullbordan. Och efter ett

beslut omröstning förordnade de att hela det gemensamt genom judiska folket varje år skulle fira dessa dagar.

Antiocbos V Eupator börjar

regera

9Antiochos med tillnamnet Epifanes hade alltså slutat sitt liv det sätt omtalats. Jag skall redogöra för det rör

som nu som Antiochos Eupator, den gudlöse varvid jag gör

mannens son,

ett sammandrag de olyckor följde med hans krig.

av som

När han hade tillträtt regeringen, utnämnde han vid

en man

Lysias till minister och Protarchos till ståthållare i Koilenamn syrien och Fenikien. Ptolemaios Makron, varit ett före-

som döme i sin strävan att behandla judarna rättvist efter den orätt de förut fått lida, och försökt bevara ett fredligt förhållan-

som

10:8 fira dessadagar Det är tydligt att författaren serfesten vid templets

återinvigning som en höjdpunkt i berättelsensförsta del, liksom Nika-

nor-festen 15:36 i den andra. Följebreveni kap. 1-2 stämmeralltså

överensmedbokenshuvudinriktning närde betonarhur viktigt detär att

fira templetsräddning. 10:11utnämnde ban... Lysias till minister Lysias var i själva verket den

minderårigakungensförmyndare; se11:1 och Mack1 3:32 10:11och Protarchos till ståtbållare Annan möjlig översättning: och till

översteståthållare. BeträffandeKoilesyriensenot till 1Mack 10:69.

- 10:12PtolemaiosMakron nämnstydligen därför att det var hans plats den

nye ståthållarenskulle inta. Hans tidigare tjänstgöring Cypern under

denegyptiskekungen PtolemaiosVI Filometor ärkändgenominskrifter.

10:6 2Mack 5:27+ 10:10 l Mack 6:174- 10:7 3 Mos 2359-43; Neh 8:13-18

1Mack 13:51;Upp 7:9

10:13 Andra Mackabeerboken

de till dem, hade nämligen denna orsak blivit anklagad av inför Eupator av kungens vännerä. Ständigt fick han höra att han förrädare, därför att han hade lämnat sin post var en Cypern, Filometor hade anförtrott honom, gått över till som Antiochos Epifanes och inte kunnat förvalta sitt höga ämbete med heder. Därför begick han självmord gift. genom att ta

judas Mackabaios besegrar idumeerna

Gorgias, som fick det lokala befälet, höll en här värvade av trupper och förde ett ständigt krig mot judarna. Samtidigt trakasserades judarna idumeerna, behärskade några välav som belägna fästningar. De enrollerade dem hade flytt från som Jerusalem och sig in i det långdragna kriget. gav Mackabaios män anropade Gud och bad honom stå att deras sida i striden. Sedan marscherade de ut mot idumeernas befästa städer, som de bemäktigade sig efter våldsamma anfall. De drev undan alla kämpade och högg som murarna ner dem som kom i deras väg. Inte mindre än 20000 blev man dödade. Minst 9 000 flydde emellertid till två mycket kraftiga där det fanns all tänkbar utrustning för belägring. Då torn, en Mackabaios närvaro trängande nödvändig andra platser, var lämnade han kvar Simon och Josef, och därtill Sackaios med hans folk, i allt tillräcklig styrka för belägring, och en tornens sig själv i väg. gav 2°Men Simons män föll offer för sin snikenhet och tog emot mutor några bland de instängda; för 70 000 drachmer lät de av ett antal slippa När Mackabaios fick personer ut. rapport om det inträffade, samlade han folkets ledare och anklagade Simons män för ha sålt sina bröder för och skadat dem att pengar

10:13ocb inte kunnat förvalta sitt höga ämbete med heder Grundtexten är skadadoch översättningenosäker. 10:14Gorgias återkommeri 12:32sombefälhavarei Idumeen, dvs. området söderom Judeen. Striderna dettai område beskrivs i 1Mack 5:1-8, 65. Dessutomuppträder Gorgias i ett tidigare fälttåg,se8:9och Mack1 3:38 med not.

10:14-38 1Mack 5:1-8 10:192Mack ggg 10:14] Mack 3:38; 4:1-25; 2 Mack 8:9; 1232-37

Andra Mackabeerboken 10:32

att släppa deras fiender fria. De hade alltså begått genom förräderi, och han lät avrätta dem. Sedan erövrade han genast de båda Hans hade överallt lyckan med sig, och

tornen. vapen han dödade mer än 20 000 i de båda fästningarna.

man

Timotbeos besegras och dödas

24Timotheos, gång förut hade blivit besegrad judar-

som en av

bådade en väldig legohär och samlade dessutom ihop na, upp en stor kavalleristyrka från Asien Han kom marscherande för

nu

låta sina besätta Judeen. När han närmade sig, att trupper vände sig Mackabaios och hans män till Gud med bön

om skydd: de strödde jord över sina huvuden, fäste säcktyg

om höfterna, föll fundamentet framför altaret och bad Gud

ner

dem nådig och bli deras fienders fiende och deras att vara motståndares motståndare, det heter i lagen. Efter ha

som att slutat sin bön tog de och ryckte fram stycke från

vapnen ett gott staden. När de kom i fiendernas närhet, gjorde de halt.

Just när dagen grydde gick båda härarna samtidigt till

anfall. Den ena hade sin förtröstan Herren garanti för

som framgång och ärorik medan den andra bara lät sig ledas

seger,

sitt raseri i striden. Under den hårda kamp följde av som visade sig från himlen för motståndarna. Fem ståtliga

en syn män hästar med guldbroderat remtyg ställde sig i spetsen för judarna. 3°Två dem Mackabaios mellan sig och skyddade

av tog honom med sina så att han bevarades oskadd,

vapen, men motståndarna Överöste de med pilar och blixtar, bländade

som och förvirrade dem, så att de skingrades i full panik. 20 500 man blev dödade, och dessutom 600 ryttare.

Timotheos själv flydde till befäst stad hette Geser.

en som

10:24Timotbeos jfr 8:30; 12:10med noter. 10:32Geser låg mellanJerusalemoch medelhavskusten.Enligt 1Mack 13:43

erövradesstaden först långt senareav judarna. Jaseröster Jordan

om

skulle passabättre jfr 1 Mack 5:8. Namnet kan felskrivet,

vara men

författaren till 2 Mack kan också här, liksom i flera andra fall, ha

omformat det historiska och geografiskasammanhanget.

10:242Mack 8:30+ 10:262 Mos23:22 10:25]udit 4:942; 2 Mack 13:12; 10:28 Krön2 32:8;2 Mack 8:18+

14:15 10:292Mack 2121+

10:33 Andra Mackabeerboken

Den hade stark garnison under befäl Chaireas. Macka-

en av baios män omringade villigt fästningen och belägrade den i fyra dagar. De inneslutna, litade platsen ointaglig,

som att var hädade grovt och utslungade gudlösa skymfer. Men när den femte dagen grydde, tjugo män Mackabaios sida så

var unga upphetsade vrede över hädelserna de gick till anfall

av att mot

med manligt mod och vilddjurs raseri, och de högg muren ner

och de stötte på. Andra utnyttjade den avledande var en som manövern till att klättra vis och angripa de

upp samma inneslutna. De satte eld på tornen, tände bål och brände hädar-

levande. Ytterligare högg sönder portarna och na en grupp släppte resten av hären, så att de snabbt kunde besätta staden. 37Timothe0s, hade gömt sig i brunn, dödade de, likaså

som en hans bror Chaireas och Apollofanes.

Efter ha uträttat detta prisade de Herren med hymner

att och tacksägelser för hans stora välgärningar mot Israel och för

han skänkt dem. segern

Segern över Lysias

Lysias, ministern också kungens förmyndare och 11 som var frände, hade blivit mycket uppbragt över det inträffat. På

som helt kort tid zhade han bådat omkring 80 000 därtill

upp man, allt sitt kavalleri, och ryckte fram mot judarna. Han avsåg

att befolka Jerusalem med greker, Jgöra templet skattskyldigt, lik-

andra folks kultplatser, och bjuda ut översteprästämbetet som för år i sänder. Åt Guds kraft ägnade han inte tanke,

ett en eftersom han förletts till övermod sitt infanteri, kunde

av som räknas i tiotusental, sina tusentals ryttare och sina åttio ele-

10:33, 35fyra dagar... den femte dagen... tjugo unga män Annan läsart:

tjugofyra dagar. den tjugofemte dagen några män.

. . . . . unga 11:1 Lysias 1Mack redogör för två fälttåg därLysias medverkade,ett under

Antiochos IV 4:26-35 och ett under hansson 6:28-63. I 2 Mack

-

13:1ff. måstedet röra sig det andra. Här har de troligen blandats

om

samman:händelserfrån 1 Mack 4 har felaktigt förlagts till tiden efter

Antiochos IV:s död.

10:361Mack 5:5 11:1 1Mack6:17+ 11:1-12 1Mack426-35 11:4 1533:161.

Andra Mackabeerboken 11 :15

fanter. 5När han trängt in i judeeni, marscherade han

mot Bet-Sur, välbefäst plats ligger ungefär mil från

en som tre Jerusalem, och utsatte denna stad för häftiga

angrepp.

När Mackabaios och hans män underrättades att Lysias

om belägrade deras fästningar, vände de sig tillsammans med hela folket under klagan och gråt till Herren och bad honom sända

god ängel till Israels räddning. 7Mackabaios själv beväpen nade sig först alla, och han uppmanade de andra att med

av honom trotsa faran för att komma sina bröder till hjälp. Och de bröt villigt alla som en

upp, man.

Medan de i närheten avjerusalem, uppenbarade sig

ännu var

ryttare i spetsen för deras tåg; han bar vit dräkt och svingade en gyllene 9Då prisade de alla gång den barmhärtige

vapen. en Guden, och de blev så styrkta i sina själar att de beredda att

var

lös vad som helst, inte bara människor utan de värsta vilddjur och järn. Så ryckte de fram i full strids-

murar av beredskap med sin himmelske vapenbroder, som Herren i sin barmhärtighet hade sänt dem. De störtade sig över fienderna

lejon och fällde 11000 dem, därtill 1600 ryttare, och som av tvingade alla de övriga fly. De flesta dessa undkom

att av särade och och även Lysias själv kunde rädda sig

utan vapen,

bara genom en neslig flykt.

Vapenstillestånd och förhandlingar

Men Lysias saknade inte förstånd, och när han för sig själv tänkte igenom det nederlag han hade råkat ut för, insåg han

som

hebreerna oövervinneliga, eftersom den väldige Guden att var kämpade deras sida. Därför sände han bud till dem och lyckades övertala dem till uppgörelse rättvisa villkor. Han

en övertygade dem också om att han kunde tvinga kungen att bli deras vän. Mackabaios gick med allt Lysias föreslog,

som

11:5 Bet-Sur Senot till 1Mack 4:29beträffandestadenslägeoch dessroll i

mackabeertidensstrider. 11:14kunde tvinga kungenatt bli derasvän Grundtexten äroklar och inne-

håller ett överflödigt ord, häroöversatt.

11:6 2Mos 23:23;]os5:13-15;Tob 11:8 2Mack2z2l+

5:22 11:13-l5 1Mack 6157-60

8-16-436 219

.

11 :16 Andra Mackabeerboken

med folkets bästa för ögonen, ty alla önskemål judarna

om som han själv skriftligen framfört till Lysias hade beviljats kung-

av en.

judarna hade nämligen fått ett brev med följande lydelse från Lysias:

Lysias hälsar det judiska folket. Era representanterjohannes och Absalom har överlämnat nedan återgivna skrivelse och framfört önskemål i de angelägenheter där Allt

era som anges. som behövde hänskjutas till kungen har jag framlagt för ho-

Det faller inom min kompetens har jag beviljat. nom. som Om ni står fast vid lojala hållning kungamakten,

er gentemot skall jag även i fortsättningen söka utverka fördelar för

er. Beträffande detaljerna har jag beordrat såväl de ovannämnda

mina representanter att överlägga med personerna som egna er. Med önskan

om allt gott.

Skrivet den tjugofjärde dagen i den korinthiske Zeus månad år 148. i

Kungens brev lydde så:

Kung Antiochos hälsar sin broder Lysias. Sedan vår fader upptagits till gudarna har det varit vår önskan rikets under-

att såtar skall kunna ostört ägna sig sina angelägenheter.

egna Vi har hört judarna inte är införstådda med vår faders

nu att försök att införa grekiska seder utan föredrar sitt levnads-

eget sätt och begär tillstånd följa sina seder och lagar. Då

att önskar att även detta folk skall leva under ostörda förhållanden, förordnar härmed att templet skall återställas till dem och att de skall forma sin livsföring enligt sina förfäders skick

11:16 ett brev från Lysias De fyra breveni detta kapitel flertalet

. . . ansesav

forskarevaraavskrifter aväkta dokument, fastänförfattaren delvis miss-

förstått dem och skapatett oriktigt sammanhangmellan dem. 11:19stårfast vid er lojala hållning Formuleringen tyder att brevet varit

riktat till folkets stora massa,inte till upprorsledarenJudas Mackabaios

och hansvänner. 11:21den korinthiske Zeus månadår 148 Månadsnamnetfinns inte i någon

känd kalender; möjligen står det i sambandmed religionsförföljelsens

nyordningar. Årtalet tiden mellan hösten165och hösten164

motsvarar

f.Kr. Dateringeninnebär sålundaatt brevet är skrivet avAntiochos IV,

somalltsåbör haomprövat sin politik mot judarnainnanhan dog. 11:22Kungensbrev Fastdetta brev inte ärdateratframgår klart innehållet

av

att det är utfärdat Antiochos V efter hansfarsdöd. Det härrör alltså

av

från fredsförhandlingarnaefter Lysias andrafälttåg jfr not till v. 1. Den

somsammanförtdokumenten har troligen insett dettamenfelaktigt trott

att Antiochos V åsyftasockså de andrai breven.

Andra Mackabeerboken 11:36

och bruk. Vi förväntar alltså du skickar dem försäk-

oss att ringar fred och vänskap, för att de med kännedom vår

om om inställning skall kunna väl till mods och med glädje ägna

vara

sig åt sina angelägenheter.

egna Till folket skrev kungen detta brev:

Kung Antiochos hälsar de äldstes råd och alla Övriga judar.

Om det går väl det vår önskan; själva befinner

er motsvarar

också väl. Menelaos har underrättat Önskar oss oss om att återvända hem och angelägenheter. De

ägna er era egna

sålunda återvänder före den trettionde xanthikos tillförsäksom ras härmed följande rättighet: judarna får fritt följa sina

egna dietföreskrifter och lagar, liksom de förut gjort. dem

Ingen av skall heller något sätt svårigheter grund tidigare

av förseelser. Jag har också skickat Menelaos med uppgift

att ge

lugnande besked. Med önskan allt er om gott.

Skrivet den femtonde xanthikos år 148.

Också skrev till dem; deras brev lydde följande

romarna

satt:

Quintus Memmius och Titus Manius, sändebud,

romarnas hälsar det judiska folket. De förmåner kungens frände

som Lysias har beviljat är också införstådda med. De frågor

er

han beslutat underställa kungen bör ni diskutera och sedan som omedelbart skicka bud till så att kan framlägga saken

oss, ett sätt som är till fördel för Vi är nämligen väg till

er.

11:29Menelaos hade enligt 4:24 fått översteprästämbetet I

genom mutor.

kap. 4-5 skildrar författaren honom genomgående förrädare,

som men

detta utesluterinte att han kan ha medlat mellan kungen och folket. 11:33den femtonde xantbikos år 148 Dvs. i år 164; brevet hör alltså

mars

sammanmed v. 16-21, och den som utfärdat amnestinmåsteenligt

dateringenvara Antiochos IV. Månadsnamnetär grekiskt. Det

- ro-

merska brevetv. 34 ff. kan knappasthaavsäntsexakt dag, och

samma

enderaavdateringarnai v. 33ochv. 38tordevaraenmekaniskavskrift

av

den andra. 11:34romarna skrev Brevetsinnehåll passartill denväxanderomerskastor-

maktenssträvanatt allasättutsåsplittring inom det seleukidiskariket.

Avsändarnaär okända, trots olika försök att förknippa med

namnen

romare somhadediplomatiska uppdrag i Främre orienten.

11:27 2 Mack9:19 11:341 Mack 8:22; 15:15 11:29 2Mack 4:23 5:15; 13:3

11 :37 Andra Mackabeerboken

Antiochia. Skicka alltså med det några

snaraste personer som kan underrätta vilken hållning ni intar. Med välgångs-

oss om önskan.

Skrivet den femtonde xanthikos år 148.

Massmordet i joppe och judas vedergällningsaetion

Sedan dessa överenskommelser hade ingåtts for Lysias tillbaka

till kungen, och folket återgick till sitt jordbruk. zMen

några av de lokala befälhavarna lät dem inte njuta lugnet och ägna sig

av

fredliga värv; det Timotheos och Apollonios, Gennaios

var son, Hieronymos och Demofon samt Nikanor, chefen för de cypriska trupperna.

joppe begick invånarna gudlöst illdåd. De inbjöd judar-

ett na i staden att med hustrur och barn komma ombord fartyg som de ställde till förfogande. Detta gjordes utan antydan till fiendskap och efter samfällt beslut stadens medborgare.

ett av judarna inbjudan oråd och i de andra

antog utan att ana tron att

inställda att hålla fred. Men efter ha fört dem var att ut öppna havet kastade dem överbord, inte mindre än 200

man personer.

5När judas fick meddelande det omänskliga dåd

om som hade förövats mot hans landsmän, kallade han sina

samman män, åkallade Gud, den rättfärdige domaren, och sina

angrep bröders mördare. eld hamnen brände

Han satte om natten, fartygen och högg dem hade sökt tillflykt där. 7Men då

ner som själva staden var tillbommad, drog han sig sedan tillbaka i avsikt att komma igen och göra slut hela befolkningen ijoppe.

Därefter fick han underrättelse folket i jamnia tänkte

om att

12:2 de lokala befälbavama Författaren markeraratt det är frågaom biper

soner; det saknasfast underlag för att koppla sammandem med andra

figurer i boken, ävendär sammanamnåterkommer. 12:2 de cypriskatrupperna jfr 4:29med not. 12:3, 8joppe... jamnia Städernavid medelhavskustenförblev länge fästen

för judarnasmotståndare.joppe erövradesförst efterjudas död avhans

bröder 1 Mack 10:75f.. Hans egenräd skildras inte i 1 Mack, som

däremot berättarom ett misslyckat fälttåg i sammatrakter under andra

ledare5:55 ff..

12:6 jer 11:20 1Mack 3:5

Andra Mackabeerboken 12:16

handla de judar slagit sig där. 9Då

samma sätt mot som ner gjorde han ett nattligt angrepp även Jamnias invånare och satte eld hamnen och skeppen, så att eldskenet syntes ända till Jerusalem, fyra och halv mil därifrån.

en

Fälttåget i Gilead

När de hade hunnit knappt två kilometer därifrån under sin marsch mot Timotheos, blev Judas anfallen araber, inte

av mindre än 5 000 till fots och 500 Efter häftig

man ryttare. en strid, som med Guds hjälp blev framgångsrik för Judas män,

nomaderna besegrade och bad Judas fred. De lovade var om både att komma med boskap och att hjälpa judarna andra sätt. uJudas, räknade med att de kunde bli till verklig

som nytta i många sammanhang, gick med att hålla fred med dem, och efter att ha tagit emot hans försäkran detta drog

om de sig tillbaka till sina tält.

Judas anföll också en stad som var befäst med jordvallar och skyddad runt och hade invånare alla

av murar om som av möjliga folkslag. Den hette Kaspin. De inneslutna, litade

som

sina starka och sina livsmedelsförråd, uppträdde

murar mycket utmanande mot Judas män, hånade dem och förde ett hädiskt och gudlöst tal. Men Judas män åkallade världens store härskare, på Josuas tid vräkte omkull Jerikos

som murar utan hjälp sig murbräckor eller kastmaskiner, och

av vare rusade så i vilt raseri till De erövrade

angrepp mot muren. staden, ty så var Guds vilja, och anställde ett otroligt blodbad, så att den närbelägna sjön, fyrahundra meter tvärs

som var över, tycktes fylld med blod som runnit ut i den.

12:10tva kilometer därifrån Sammanhangetmåstehär varabrutet: detfälttåg

som beskrivs i v. 10-31 utspelas i östjordanlandet jfr den parallella

skildringen i 1 Mack 5. Om stycket sålundaär felplacerat, kan den

Timotheos som nämnshär mycket väl vara identisk med den

man vars

död skildras i 10:37. 12:13Kaspin Denna plats, liksom Kamion v. 26 och Efron v. 27, nämns

ocksåi 1 Mack 5 v. 26, 43 46. Kaspin kallasdär Kasfo, Kamion

Karnajim.

12210-311Mack5z9-54 12:15Jos6:20 12:11 Krön2 17:11

12:17 Andra Mackabeerboken

Timotbeos besegras

Därifrån kom de efter marsch fjorton mil till de så

en kallade tobianska judarna i Charax. Timotheos stötte de inte

där i trakten, eftersom han hade gett sig i väg med oförrättat ärende, plats hade han lämnat kvar välskyddad

men en en garnison. Två Mackabaios officerare, Dositheos och Sosi-

av

gjorde då räd fästningen och dödade dem som patros, en mot Timotheos hade lämnat där, över 10000 man.

2°Mackabaios formerade därefter sin här i kompanier, avdelade officerare föra befälet över dem och marscherade mot

att Timotheos, hade 120 000 infanteri och 2500 ryttare

som man till sitt förfogande. När Timotheos fick underrättelse om att Judas närmade sig, skickade han i förväg bort kvinnor och barn och den övriga till staden Karnion det är svårbe-

trossen - en lägrad och otillgänglig plats, eftersom alla tillfartsvägarna är

trånga.

Fienderna Judas kompani visade sig

greps av skräck så snart i för hären, och de skrämdes den allseende

spetsen av att se Guden uppenbara sig. De till flykten och rusade om var-

tog andra, så många blev skadade sina kamrater och fick

att av egna djupa sticksår svärden. Judas förföljde dem energiskt och

av högg missdådarna; ungefär blev dödade. Ti-

ner 30000 man motheos själv föll i händerna Dositheos och Sosipatros folk,

med listig övertalningskonst bad han dem att släppa homen

oskadd, därför föräldrar eller bröder till många dem nom att av

i hans våld, och det kunde hända de råkade illa ut. var att Sedan han efter lång övertalning hade fått dem att tro hans försäkran dessa skulle skickas välbehållna tillbaka,

att personer

de honom fri, för deras bröder skulle bli räddade. gav att

Judas marscherade sedan Karnion och Atargatistemp-

mot let och dödade där 25000 människor. Efter ha besegrat

att

12:17de... zobianseajudarna Se till 1 Mack 5:13. Namnet Cbamx

not -

betyder det palissadomgivnalägret, men man vet ingenting närmare

vilken plats ellervilket områdedet syftar på.

om 12:26Atargatistemplez Atargatis ett av namnen modergudinnan As-

var

tarteeller Ishtar jfr t.ex. 1Sam31:10.

121171Mack5:13 12:222Mack2:21+

Andra Mackabeerboken 12:36

och tillintetgjort dem ryckte han också fram mot Efron, en väl befäst stad med befolkning olika nationaliteter. Star-

en stor av ka män hade ställts framför och försvarade

unga upp murarna sig hårdnackat; dessutom fanns där stora förråd krigsmaski-

av

och kastvapen. Men judarna åkallade den härskare ner som våldsamt bryter fiendens kraft och kunde så bemäktiga sig staden, där de nedgjorde ungefär invånarna.

25 000 av

Efter uppbrottet därifrån gick de Skythopolis,

mot som ligger elva mil från Jerusalem. De judar bodde där inty-

som gade emellertid att stadens invånare hade visat dem välvilja och uppträtt vänligt mot dem under olyckans dagar. Judas och hans män tackade dem för detta och uppmanade dem att också i framtiden leva i vänskap med det judiska folket. Sedan återvände de till Jerusalem, eftersom veckohögtiden nära före-

var stående.

Striden mot Gorgias i I dumeen

Efter pingsten, högtiden kallas, marscherade de mot

som Gorgias, befälhavaren i Idumeen. Han drog i fält med 3000

infanteri och 400 Vid sammandrabbningen stuman ryttare. pade några judarna. En vid Dositheos,

av ryttare namn en stark karl hörde till Bakenors folk, tag i Gorgias

som grep kappa, höll honom fast och drog honom med sig alla krafter i

av avsikt att ta den skurken levande till fånga. Men de

en av thrakiska ryttarna honom och högg honom

angrep av armen, och Gorgias lyckades fly till Marisa.

Då Esdris utmattade den långdragna kam-

män nu var av

vände sig Judas till Herren och bad honom uppenbara sig pen,

12:29Skyzhopolis Ifrjudit 3:9 med not. 12:32Gorgias,befälbavarenildumeen jfr 10:14mednot och Mack1 5:65

somtycks varaenparallellberättelse. 12:35de thrakiska ryttarna Legotrupper från Thrakien norr om Egeiskaha-

vet. 12:36Esdris ären grekisk omformning avnamnetAsarja. Att manneninförs

såoförmedlat beror kanske att en judisk underbefälhavaremed det

sistnämndanamnetvar allmänt känd; 1Mack 5:18,56ff.

12:312 Mos 34:22f.; 5Mos 16:9-11 12:322Mack 10:14+ 12:32-45 1Mack 5155-68

12:37 Andra Mackabeerboken

deras bundsförvant och ledare i striden. Han som tog upp

stridsropet och psalmerna på fädernas språk, högg överras-

kande in Gorgias mån och drev dem flykten.

för de dödas synder

Offret

Judas ledde sedan hären till staden Adullam, och eftersom den sjunde dagen gick in, renade de sig sedvanligt sätt och firade Sabbaten där. Men följande dag, då det hade blivit hög tid hand de fallnas kroppar, gick Judas för att

att ta om män ut göra detta och föra dem till vila hos deras släktingar i fädernas

gravar.

4°Då fann de varenda de döda under sina kläder hade

att en av kultföremål tillhörde avgudarna iJamnia, sådant lagen

som som förbjuder judarna befatta sig med. Alla förstod att detta

att var anledningen till de hade och de prisade Herren,

att stupar, den rättfärdige domaren drar fram det dolda i ljuset, och

som uppsände ödmjuka böner att den begångna synden skulle

om utplånas fullständigt. Och den hjältemodige Judas manade folket hålla sig fria från synd, när de med ögon hade

att nu egna sett vad de stupades synd hade lett till.

43 ordna insamling och fick bidra till

Genom att en som var en kunde han skicka ungefär 2000 silverdrachmer till Jerusalem för låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och

att klokt, han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte

ty hade väntat sig de stupade skulle uppstå, hade det varit

att

12:38Adullam låg26km sydvästomJerusalem. 12:40kultföremål somtillhörde avgudama i jamnia Tydligen menasamulet-

tere.d., somtillvaratagits dåmanplundradestadenv. 9. Jfr 5Mos7:25,

somvarnarför detta handlingssâtt. 12:44om bar:inte badeväntat sig... uppstå Stället belyser den tvekanman

kändebland den tidens judar inför dennya läranom de dödasuppstånd-

else. I grundtexten, som är tämligen osammanhångande,har kanske

inarbetatsett parrandanmärkningaravavskrivaremedolika uppfattning:

den enehar i så fall funnit Judas handlingssättmeningslöst, enligt den

andrevardet heligt och fromt.

12:38 Mos4 19:11 12:433Mos 42 Mack 7:9+ 12:40 Mos5 7:25 129141Kor 15:29

Andra Mackabeerboken 13:6 .

överflödigt och meningslöst be för döda människor. Dessatt tänkte han härlig belöning väntar dem som utom att en avlider i Gud. Helig och from hans omtanke tron var Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de

skulle befrias från sin synd.

Menelaos död

År 149 fick Judas män bud Antiochos Eupator ryckte om att

fram Judeen med starka zHan hade med sig sin mot trupper. förmyndare och minister Lysias, och de åtföljdes var sin av här 110 000 infanteri, 5 300 22 elefanter grekisk om man ryttare,

och 300 lievagnar. 3Menelaos anslöt sig också till dem, och grovt hycklande

han Antiochos, inte för rädda fosterlandet

uppmuntrade att

därför han trodde sig kunna det högsta ämbetet. utan att Men konungarnas konung väckte Antiochos vrede mot miss-

dådaren, och Lysias klargjorde det denne bar när att var som skulden för alla olyckorna, befallde kungen seden att man, som i landet, skulle föra honom till Beroia för att avrättas. år 5Där finns nämligen 25 högt fyllt med aska ett meter torn, försett med cirkelrund konstruktion, från alla håll och en som sluttar brant askan. Dit för den har gjort ner mot upp man som till helgerån eller förövat någon särskilt svår sig skyldig annan

År 149 Det är troligen fråga 163f.Kr. Beträffande 13:1 om sommaren - Lysiasv. 2 och hansfälttåg 10:11; 11:1med noter. 13:2 sin grekisk bär Detta är grundtextenslydelse,men det bör ha rört var sig endahär, formellt leddes den minderårigekungenoch i om en som av verkligheten Lysias.Jfr 1Mack 6:30. av 13:2 lievagnar Hästdragnastridsvagnar, hadevassaklingor monterade som hjulnavenochkördes högi fart. Menelaoshadetydligen vid templetsåterställandeblivit avsattfrån över 13:3 steprästämbetet,det högstaämbetet, han förut hadeskaffat sig. som Jfr 4:24; 11:29mednot. 13:4 Beroia det nutida Aleppo i nordvästraSyrien. Ingenting är motsvarar känt låta brottslingar kvävasi aska persisk om tornet, men att var en avrättningsmetod. Dit för och så störtar honom Oversättningen upp man ner man. . . bygger enrekonstruktion avgrundtexten.

13:1-17 lMack 6228-47 13:3 2 Mack 11:29+ 13:2 1Mack 6:17+ 13:4 1Tim 6:15

13:7 Andra Mackabeerboken

ogärning och så störtar honom till omkomma. 7På man ner att det sättet fann lagöverträdaren Menelaos sin död och fick nu inte komma i jorden. Det fullständigt rättvist, han ens var ty hade syndat så många gånger när det gällde altaret, eld och vars aska heliga, och därför fick han också dö i aska. var

Striden vid Modein

9Men kungen, tänkesätt hade blivit fullständigt barbariskt, vars kom för låta judarna genomgå det allra värsta vad nu att av som hade hänt dem under hans fars tid. När Judas fick meddelan-

de detta, uppmanade han folket dag och bönfalla om att natt Herren att komma dem till hjälp någonsin, då höll nu om man att ta ifrån dem lagen, fosterlandet och det heliga templet,

och att inte låta folket, så hade fått kort tids som nyss en lindring, falla i de hädande hedningarnas våld. Alla gjorde

gemensamt så: under tre dagar åkallade de uppehåll den utan barmhärtige Herren, gråtande, fastande och utsträckta marken. Därefter talade Judas uppmuntrande till dem och befallde

dem att göra sig marschberedda.

Vid enskild överläggning med de äldste kom han till en beslutet de skulle marschera och med Guds hjälp nå att ut ett avgörande innan kungens här hann falla iJudeen och bemäk-

tiga sig staden. Han överlät världens skapare fälla utslaatt get och manade sitt folk kämpa till sista andetaget för att tappert lagenä, templet, staden, fosterlandet och samhällsordningen.

Sedan lät han sin här slå läger i närheten Modein. av Efter ha sitt folk fältropet Seger från Gud anföll att gett han natten kungens högkvarter med utvald styrka de en av tappraste unga männen. Han dödade ungefär 2 000 i lägret man och dessutom den förnämsta elefanten med dess förare. Till

slut fyllde de hela lägret med skräck och förvirring och drog sig

tillbaka efter framgångsrik strid först när dagen började gry. Detta kunde ske därför Herren hjälpte och beskyddade att honom.

13:14Modein JudasMackabaioshemstad28km nordväst Jerusalem. om 13:16efter framgångsrik strid Enligt parallellberättelseni Mack 1 6:32-47 slutadestriden med nederlagför judarna.

13:14Syr 4:28 13:14Syr4:28 13:15Ords 21:31; 2Mack 8:23 13:15Ords 21:312 Mack 8:23

Andra Mackabeerboken 13:26

Vapenstillestånd i Jerusalem

När kungen hade fått detta judarnas oförvägenhet, prov försökte han komma de befästa platserna med hjälp krigsav Han fram Bet-Sur, fast stödjelister. ryckte mot som var en för judarna, drevs undan, besegrades och led neder-

punkt men

skickade förnödenheter till de inneslutna. Ro-

lag. Judas

dokos, hörde till den judiska hären, förrådde hemlighetersom för fienden; han blev uppspårad, gripen och inspärrad. na Kungen förhandlade med folket i Bet-Sur, och nytt gav försäkringar fred, avtågade, anföll Judas män och fick om blev besegrad. Han fick meddelande Filippos, som om att kvar sköta regeringsärendena i Antiochia, hade lämnats att blivit alldeles galen. Han blev förskräckt, kallade till sig judar-

efter för dem och bekräftade med ed fördrag helt na, gav ett rättvisa villkor. Efter uppgörelsen frambar han ett offer, hed-

rade templet och visade frikostighet mot den heliga platsen.

Han vänligt avsked Mackabaios, lämnade kvar Hetog av befälhavare i distriktet mellan Ptolemais och

gemonides som

och begav sig till Ptolemais. Invånarna där visade miss- Gerra med fördraget de nämligen oerhört upprörda och nöje var ville bestämmelserna upphävda. Lysias gick triupp bunen och försvarade saken så han kunde, övertalade dem, gott återvände han . blidkade dem och stämde dem till välvilja. Sedan

till Antiochia. Så gick det till med kungens framryckning och återtäg.

13:19Han ryckte fram Bet-Sur I återstoden kapitlet är författarens mot av framställningytterst summarisk.Han vill kanskeskapaenlivfull stilistisk effekt, det är också möjligt att han vill snabbtförbi en rad för men honom ointressantaepisoder. 1Mack 6:48-63bekräftar att det slötsen förhandlingsfred en mindre lysandebild av judarnas läge. De men ger förlorade t.ex. i självaverketBet-Sur. 13:24distriktet mellan Ptolemaisoch Gerra Dvs. det område längs östra medelhavskustenssödradel tillhörde seleukidernaoch somi andra som sammanhangkallasKoilesyrien. Ptolemaismotsvarardet nutida Akko. Gerramarkerargränsenmot Egypten, mendetärovisstvilken platssom

avses.

13:18-26 1Mack6148-63 13:232Mack 3:35

13:19 1Mack 4:61

14:1 Andra Mackabeerboken

i

Demetrios I och Alkimos

Tre år fick Judas män bud Demetrios, Seleukos 14 senare om att hade seglat i Tripolis hamn med flotta och stark son, en en här och gjort sig till herre över landet efter ha undanröjt att Antiochos och hans förmyndare Lysias. 3En vid Alkimos, förut man namn som hade varit överste-

präst men av eget val hade besudlat sig under oenighetens tid,

insåg nu att han saknade varje möjlighet rädda sin ställning att eller vidare tillträde till det heliga altaret. Han infann sig år

151 hos kung Demetrios medförande guldkrans och en ett palmblad som gåva till honom, och dessutom några de av sedvanliga olivkvistarna från templet. Den dagen förhöll han sig

overksam. 5Men han fick tillfälle gynnade hans ett som vanvettiga syften, när Demetrios kallade honom till rådssammanett träde och frågade honom hur stämningen bland judarna och var vad de hade för planer. Då svarade han:

De judar kallas hasiderna och leds Judas som som av Mackabaios för ständigt krig. De ställer till med oroligheter ett och tillåter inte att det blir stabila förhållanden i riket. 7Därför

har jag kommit hit, och fast jag har berövats den värdighet nu som jag har ärftlig rätt till jag syftar översteprästämbetet - drivs jag först och främst uppriktig omtanke

av om kungens

intressen, i andra hand också hänsyn till mina landsmen av män, ty hela vårt folk får lida avsevärt för dessa människors

14:1 Tre år senare Hur författarenhär räknar äroklart. Demetrios Izsland stigning se 1Mack 7:1mednot ägde på höstenår162 Kr. rum 14:3 Alkimos, somförut bade varit överstepräst Enligt Josefus hade han gjorts till översteprästefter Menelaosl3z3-8 den undanröjde av nu Antiochos V. Jfr 1Mack 7:5. 14:3 oenigbetenstia Grundtexten ärosäkeroch oklar här syfta menantas den konflikt mellan lagtrognaoch avfälligajudar somheladen nationella krisen rörde sigkring. 14:4 palmblad. olivevistarna Alla de uppräknade föremålen troligen .. var avguld; jfr 1Mack 13:37. 14:6 hasiderna Se1Mack2:42mednot och 1Mack 7:12ff., därAlkimos görsmedansvarigför enmassaker medlemmar denna av grupp.

14:1-Sá 1Mack 7:1-38 14:6 1Mack2:42; 7:13

Andra Mackabeerboken 14:18

därskap. 9Jagber dig, min konung, att skaffa dig kännedom

nu

alla detaljer i denna sak och sedan vidta åtgärder för vårt om land och vårt hårt folk med den nådiga välvilja du

ansatta som hyser för alla människor. Ty så länge Judas är i livet, kan det omöjligt bli fredliga förhållanden.

När Alkimos hade uttalat sig det sättet, var det så mycket lättare för de övriga kungens vännerä, som var

av fientligt inställda till Judas, hetsa Demetrios. Denne

att upp

Nikanor, hade varit chef för elefantkåren valde genast ut som

utnämndes till befälhavare iJudeen, och skickade i väg men nu honom med skriftliga order röja Judas själv vägen och

att ur skingra hans folk samt att Alkimos ämbetet som överstepräst

ge vid det höga templet.

De hedningar iJudeen befann sig flykt för Judas

som anslöt sig till Nikanor i skaror, eftersom de trodde att

stora judarnas motgångar och olyckor skulle innebära framgångar för

dem själva.

Förhandlingar med N ieanor

När Judas folk fick höra Nikanor ryckte fram och att

att hedningarna gick till anfall, strödde de jord över sig och åkallade honom har samlat sitt folk för att det skall bestå i

som evighet och alltid uppenbarar sig för att värna sin

som egendom. På sin anförares order marscherade de genast därifrån, och de nådde kontakt med fienden vid byn Dessau.

Men Judas bror Simon hade redan varit i strid med Nikanor, och eftersom motståndarna uppenbarat sig oväntat, hade han lidit tillfällig motgång. Trots detta drog sig

en Nikanor för låta det till blodig uppgörelse, ty han

att en hörde talas vilket hjältemod fanns hos Judas män och

om som

14:12Nikanor Som framgår också av 1 Mack 7:26 är det fråga om en av

Demetrios I:s närmastemän. Han var sannolikt inte identisk med den

man somuppträder i 8:8 ff., ävenom författaren till 2Mack kan hatrott

det. 14:16Dessau Platsenslägeärokänt. 14:17uppenbarat sig oväntat Grundtexten är skadad, och översättningen

bygger rekonstruktion. i

en

14:12 1Mack 7:26 14:152Mack 10:25+; Syr361-19

14:19 Andra Mackabeerboken

hur de kämpade för sitt fosterland. Därför skickade

tappert han Poseidonios, Theodotos och Mattathias för att träffa

en fredsöverenskommelse.

Frågan övervägdes anföraren dryftade den med trup-

noga;

och då det visade sig råda allmän enighet, godkände de perna, fördraget. Man kom överens dag då ledarna skulle

om en mötas för enskild överläggning. En körde fram från varde-

vagn

sidan, stolar ställdes och Judas posterade beväpnade ra ut, män lämpliga platser, där de skulle stå beredda fienderna

om plötsligt försökte begå något illdåd. Och överläggningen

genomfördes i vederbörlig ordning.

Sedan vistades Nikanor i Jerusalem företa sig något

utan att olämpligt; tvärtom skickade han bort de skaror folk

av som hade samlats hos honom. Han hade hela tiden Judas i sin närhet och höll mycket honom. Han uppmanade honom

av att gifta sig och skaffa sig barn. Judas gifte sig, slog sig till

ro

livet. och njöt av

Nikanor bryter medjudas

Men Alkimos, lade märke till vänskapen mellan de båda

som männen, tog med sig handlingarna rörande det ingångna fördraget till Demetrios och gjorde gällande att Nikanor varit illojal mot kungamakten: han hade nämligen utsett Judas,

som stämplade mot riket, till att plats bland kungens vänner

en

Kungen blev rasande och lät sig hetsas den ondskefulle

av

förtal, så han skrev brev till Nikanor, där han mannens att ett uttryckte sitt missnöje med fördraget och befallde honom

att snarast skicka Mackabaios fånge till Antiochia. Nikanor

som blev bestört när han nåddes detta budskap och illa till mods

av

behöva svika avtalet utan att den andre hade gjort något över att orätt. Men eftersom det omöjligt handla kungens

var att mot vilja, avvaktade han lämpligt tillfälle utföra befallningen

ett att med list.

Mackabaios märkte emellertid att Nikanor bemötte honom kyligare och ohövligare honom än han sig vid, och

var mot vant han förstod att det kyliga bemötandet ingalunda bådade

gott.

14:26 enplats bland kungensvärmer Grundtexten är oklar, troligen

men

menasatt Judas hade ställts en väntelistaför att vid kommande

en

vakans den åtråvärdautmärkelsen.

Andra Mackabeerboken 14:41

Han samlade därför betydande antal sina män och höll sig ett av undan för Nikanor. När denne fick klart för sig han hade blivit ordentligt att till det höga och heliga templet, H överlistad Judas, gick han av där prästerna höll frambära de offer hör till gudsatt som tjänsten, och befallde dem utlämna Men de att mannen. svor de inte visste den efterspanade fanns. Då sträckte att var Nikanor sin högra hand templet, ed och sade: ut mot svor en Om ni inte utlämnar Judas mig fånge, skall jag jämna som denna Guds helgedom med marken, riva altaret och uppföner praktfullt tempel Dionysos platsen. Med de ra ett orden gick han sin väg. Men prästerna sträckte sina händer mot

himlen och åkallade honom alltid strider för vårt folk. De som sade: 35Herre, fastän du inte behöver någonting, har du själv

bestämt att tempel för din närvaro skall finnas bland oss. ett Du helige herre över allt heligt, bevara detta hus, som så nu har blivit det förblir obesudlat för evigt nyss renat, så att

Rasis död

En vid tillhörde de äldste ijerusalem, man namn Rasis, som blev angiven för Nikanor. Han sina landsmäns vän och hade var mycket rykte; hans godhet hade gett honom ärenamnet gott judarnas far. 33Tidigare, under oenighetens tid, hade han fällt

utslag i frågor judendomen och oavlåtligt satsat kropp och om själ för dess sak. Då Nikanor ville ett otvetydigt prov nu ge sin fiendskap judarna, skickade han än 500 soldater för mot mer gripa honom, ty han trodde att han skulle skada dem att att gripa denne man. genom Snart nära erövra tornet: de försökte var trupperna att spränga gårdsporten och ropade eld för antända dörrarna. att Då Rasis helt omringad, riktade han svärdet mot sig nu var

14:33Dionysos Sammegrekiske gud hadeutnyttjats under Antiochos lV:s religionsförföljelse; se6:7med not. 14:38fällt utslag i frågor judendomen Dvs. skriftlärd hjälpt de om som fromma att tillämpa lagenunderderådandesvåraförhållandena.Grundär emellertid oklar och tolkningen osäker. texten

14332Mack6:7 14:36]es6:32Mack10:1-8 142351Mack 7137+ 14:4] 153m 31:4

14:42 Andra Mackabeerboken

själv, ty han ville hellre dö tapper död än falla i missdådar-

en nas händer och bli förödmjukad ett sätt som inte anstod hans tapperhet. Men i stridens brådska träffade stöten inte rätt, och då soldaterna redan trängde genom dörrarna, han

sprang utan fruktan och kastade sig hjältemodigt

upp muren ner mitt bland soldaterna. De vek hastigt undan, det bil-

så att dades ett tomrum, och han föll mitt den tomma platsen. Men han sig i våldsam upphetsning, ännu vid liv fast

reste blodet i strömmar och han svårt sårad, rusade

rann var genom soldathopen och ställde sig brant klippa. Redan full-

en ständigt förblödd drog han ut sina inälvor, dem med båda

grep händerna och slungade dem mot soldaterna. Han åkallade den Härskare råder över liv och ande och bad gång

som att en tillbaka det han miste, och det sättet skildes han från livet.

nu

Nieanors övermod

lNikanor fick rapport att Judas män höll till i Samarien, och

15 om

han bestämde sig för att anfalla dem vilodagen, då det kunde ske helt riskfritt. zMen de judar hade tvingats följa med

som att honom sade: Döda dem för all del inte detta råa och barbariska sätt, utan visa vördnad för den dag har ärats och

som helgats än de andra den allseende Guden 3Arkeskur-

mer av ken frågade då: Finns han i himlen, härskaren har förord-

som

skall fira sabbatsdagen 41a, förklarade de, nat att man den levande Herren själv härskar i himlen har befallt att

som den sjunde dagen skall hållas helig. 5Då sade han: Men jag är härskare jorden, och jag order att skall

ger om vapnen brukas och kungens uppdrag utföras.

Att genomföra sin ondskefulla föresats han emellertid

var inte i stånd till.

15:1 då det kunde skebell riskfritt Författaren till 2 Mack betonarsabbats-

dagenshelgd 6:11; 8:26; 12:38 och tycks här förutsätta att Judasinte

skulle bryta denens genom en försvarsstrid. Enligt 1 Mack 2:41 hade

dock hansfar kommit överensmed sinavännerom att dettavar tillåtet;

1Mack 9:43

14:462 Mack 7:11 15:2 1Mos2:3; Syr 33:7-9 15:1-36 1Mack 7:39-5O 15:3 2Mos 5:2 Ps115:2 15:1 1Mack2232+ 2Mos 2018-11

Andra Mackabeerboken 15:16

Judas uppmuntrar till strid

I sitt skrävlande övermod Nikanor fast besluten ett

var att resa

sig själv över hela Judas här. 7Men monument som segrare Mackabaios vacklade inte ett ögonblick i sin tillförsikt utan var full hopp Herren skulle sig hans sak. sHan

av om att ta an uppmanade sitt folk inte tappa modet inför hedningarnas

att framryckning tänka hur de hade fått hjälp från himlen

utan förr och fram den allhärskaren också

se mot seger som nu skulle skänka dem. 9Han uppmuntrade dem med 0rd lagen

ur och profeterna, påminde dem de strider de redan hade

om som utkämpat och ökade så sätt deras stridslust.

Sedan han hade väckt deras mod han sina order och

gav skildrade samtidigt för dem hedningarnas trolöshet och deras brott givna eder. Han rustade och dem, inte

mot var en av bara med skyddande sköldar och lansar, utan framför allt

ge-

dem med vålvalda ord. Slutligen lät han nom att uppmuntra dem höra dröm förtjänade tilltro, och därmed gjorde

en som han dem alla överdådigt glada till mods.

Detta innehållet i Judas drömsyn: den förre överste-

var prästen Onias, god och fin försynt i sitt uppträdande

en man, och vänlig i sitt sätt, kunde lägga sina ord väl och som ända

som från barndomen hade vinnlagt sig ett i alla avseenden rätt-

om skaffens liv han stod med utsträckta händer och bad för hela

det judiska samhället. Därpå visade sig märklig med

en man vitt hår och ädelt utseende, präglad underlig, överväldi-

av en gande auktoritet. Och Onias sade: Denne år sina

man, som bröders vän och flitigt ber för folket och den heliga staden, är Jeremia, Guds profet. Då räckte Jeremia fram högra handen för Judas svärd guld och överlämnade det med

att ge ett av följande ord: mTag detta heliga svärd Det är Guds

emot en gåva, och med det skall du krossa dina motståndare.

15:12 översteprástenOnias Se3:1med not.

15:9 1Mack 12:9+ 15:122 Mack 3:1 15:101 Mack6:61 7215-18; 15:14Jer 37:3

2Mack 5:25

15:17 Andra Mackabeerboken

Nieanor besegras

Uppmuntrade Judas välfunna ord, hade förmågan

av som att sporra till tapperhet och göra ynglingar till män, beslöt de

att inte slå läger utan till anfall med friskt mod och nå

ett avgörande att djärvt hugga fienden. De tänkte

genom att staden, religionen och templet svävade i fara, ty ängslan för hustrur och barn, för bröder och släktingar kom i andra hand för dem, och deras gällde först och främst det helgade

oro templet.

Också de hade lämnats kvar i staden kände ångest

som stor och fulla för anfallet öppna fältet.

var av oro ute

2°Alla väntade det förestående avgörandet; fienden

nu hade redan koncentrerat sina styrkor och ställt hären i

upp slagordning, elefanterna hade förts till lämplig position och

en kavalleriet ordnats flyglarna. När Mackabaios

såg truppmassorna marscherat såg deras uppbåd alla slags

som upp, av vapen och elefanternas raseri, lyfte han sina händer mot himlen och åkallade Herren, kan göra under. Han visste det

som att inte beror utan att Herren förlänar den

vapen, segern som enligt hans domslut förtjänar den. Och han bad med följande ord: Du vår härskareä, när Hiskia kung ijuda rike sände

var du din ängelä, och han dödade nära 185 000 i Sanheribs

ut man läger. Du råder i himlen, sänd också god ängel

som nu en att

före oss och sprida skräck och fasa Låt din starka slå

arm

dem under hädelser närmar sig ditt heliga folk Sålöd ner som bönen.

zsNikanors folk ryckte fram under trumpetstötar och stridsrop, men Judas män striden med fienderna under

tog upp åkallan och böner. De kämpade med sina händer åkal-

men lade Gud i sina hjärtan och fällde inte mindre

än 35 000 man, jublande glada Gud hade uppenbarat sig för dem.

över att

15:212 Mack 8:18+ 15:232Mack 15:22 Kung2 19:35;Tob 1:18+ 15:272 Mack 2:21+ v

Andra Mackabeerboken 15 :36

Triumfen firas

När de i hög stämning lämnade Slagfältet efter slutfört värv, fick de Nikanor ligga stupad i sin rustning. Då blev det

se rop

och uppståndelse, och de prisade Härskaren fädernas språk.

Den allt sätt, med kropp och själ, hade kämpat i

man som främsta ledet för sina landsmän, och hade bevarat ung-

som domstidens tillgivenhet för stamfränderna, order om att

gav Nikanors huvud skulle huggas liksom hans hand och

av, arm, och föras till Jerusalem.

När Judas kom dit, kallade han sina stamfränder

samman och lät prästerna ställa sig framför altaret. Sedan skickade han efter folket borgen och visade den eländige Nikanors

upp huvud, och likaså hädarens hand, han hade sträckt ut mot

som allhärskarens heliga boning, när han uttalade sina skrävlande 0rd. Han lät skära den gudlöse Nikanors tunga och förkla-

ut rade han skulle den bit för bit fåglarna, medan tecknet

att ge

hans hade fått sitt straff skulle hängas mitt

att vanvett upp

templet. Och alla prisade Herren hade uppenbarat emot som sig; de ropade himlen: Välsignad är han har bevarat

mot som sin heliga plats obefläckad Därefter lät Judas fästa

upp Nikanors huvud borgen, ett tydligt bevis Herrens hjälp,

alla kunde som se.

Efter allmän omröstning förordnade de samfällt att den-

en

dag aldrig skulle obemärkt förbi: den trettonde dagen i na den tolfte månadenñ heter adar arameiska, dagen före

som Mordokajs dag, skulle firas som märkesdag.

15:31folket på borgen Enligt 1 Mack 13:49 erövrade judarna borgen i

Jerusalemförst långtsenare.Författaren till 2Mack ärkanskeomedveten

dettajfr 37; kanske hanattJudasdemonstreradesin seger

om v. menar över Nikanor för demotståndaresomhanännuinte råddepå.

15:33tecknetpå att hans uanvett badefått sitt straff Dvs. den avhuggna

handen; 14:33.Tron ett konkret sambandmellan synd och straff

varvanlig vid dennatid se 9:6; 13:8;Vish 11:16. 15:36adar... Mordokajs dag Dvs. högtiden skulle hållas omedelbart före

purim-festen februari-marsi Est Gr 9:20 f.. BeträffandeNikan0r-fes-

tenssenarehistoriasenot till 1Mack 7:49.

15:322 Mack 14:33 15:36Est 9:20-31; 1Mack 4:59; 7:49

15:37 Andra Mackabeerboken

g

Författarens avslutning

Så gick det med Nikanor. Då staden alltsedan den tiden

har

varit i hebreernas hand, avslutar jag min framställning här. Ar

den välskriven och skickligt disponerad, är detta vad jag önska-

de; är den däremot Slätstruken och medelmåttig,

var det allt jag kunde åstadkomma. Oblandat vin är skadligt dricka, och

att likaså liksom vin blandat med blir

vatten; men vatten rentav en välsmakande dryck, så beror det också framställningskons-

de får skriften i sin hand skall läsa den med ten om som välbehag. Och därmed slutar jag.

15:37staden... bar varit i bebreemasbana Då författaren

har inriktat sin

skildring de bådasegerfester han vill samtidenskall hålla vid

som att

liv, förtiger hanhär delångastridersomföljde och beskrivsi Mack1

som

kap.9 ff.

SALOMOS VISHET

Inledning

Salomos vishet är skriven grekiska och bär tydliga

spår av grekernas kulturtradition. Boken kan jämföras med deras

ropagandaskrifter för det filosofiska studiet, här är det ffåga

men om ett reli iöst studium. Läsaren inbjuds att begrunda hur Gud skapat värfden sin vishet, hur han

genom styr allt med rättvisa och hur han räddat och lett sitt folk underbara storverk.

genom Stilen får poetisk prägel genom ovanliga ord och lätt

genom en rytmisering, efter hand får vika för menings-

som en tyngre byggnad. I översättningen markeras denna förändring

genom att bokens första del har posei, den

satts som senare som prosa.

Det antyds öppet att den för ordet är Salomo och han

som att vänder sig till andra härskare i sin samtid, alltså 900-talet

Kr. Men detta är bara historisk inklädnad, den verk-

en som lige författaren gett sin förkunnelse. Han bör ha varit

en skriftlärd och grekiskt bildad jude, verksam i Alexandria vid

tiden för kristendomens uppkomst eller under århundradet

dessförinnan. Hans avsikt knappast att påverka de maktha-

var vare som formellt tilltalas i bokens inledningsord

utan snarare att stärka och fördjupa sina landsmäns tro. När han talar

egna

hur de rättfärdiga förföljs och fientlighet

om om egypternas mot de forntida israeliterna, är bakgrunden det växande tryck

de egyptiska judarna fick leva i hans tid. Våldsom up egen

förföljelser har omvittnats l.a. den judiske filosofen samma av Filon, äldre samtida till Jesus och tankevärld på

som var en vars många punkter påminner den möter i Salomos vishet.

om

Bokens första del kap. 1-5 handlar hur Gud efter döden

om skall slutlig rättvisa de förföljda fromma och straffa deras

ge gudlösa motståndare. Tillsammans med martyrskildringen i 2 Mack 7 avsnittet värdefull belysning hur liv

ger en av tron ett efter detta tog fast form bland judarna. Därnäst kap. 6-9 beskrivs visheten personifierad Guds medhjälpare i ska-

som pelsen och vägledare och vån de visa, här företrädda

som en

Salomo. Återstoden boken kap. 10-19 utläggning av av är en

Moseböckernas heliga historia, där författaren finner visheav ten i dess högsta form jfr Syr 24:23 ff.. Hans avsikt är liksom i

Salomos vishet

bokens början spåra Guds dolda rättvisa i allt sker.

att som Utläggningen följer ett bestämt schema, uppbyggt kring tankarna Gud syndarna straff anknyter till deras

att ger som synder och att han använder yttre medel till att hjälpa

samma och rädda de fromma. En längre utvikning kap. 13-15 ägnas den synd enligt gammaltestamentlig tro är värst alla:

som av avgudadyrkan. Den beskrivs i profeternas anda

som grym, barnslig och löjlig och får därmed bilda en motpol till den vishet

hela boken vill förhärliga. som

Salomos vishet

Ráttfärdigbeten liv

ger

Älska rättfärdigheten, ni härskar över jorden.

som Tänk Herren med svekfritt sinne och sök honom med uppriktigt hjärta zTy de inte utmanar honom finner honom,

som han visar sig för dem inte misstror honom.

som 3Svekfull beräkning leder bort från Gud, och hans makt avslöjar de dårar sätter den

som prov. Till ränksmidares själ kommer inte visheten,

en den vill inte bo i kropp har sålt sig synden.

en som 5Nej, fostrans heliga ande skyr svek

och flyr de oförnuftigas beräkning,

den visar vad den är när orätt kommer nära. Ty visheten är ande som älskar människan,

en den överser inte med vad hädaren säger. Gud är vittne till vad rör sig inom honom,

som bevakar omutligt hans tankar och hör alla hans 0rd.

1:1 Älska rättfärdigbeten, ni somhärskar överjorden Kung Salomotänks här och i det följande kap. 6-9 tala till sin samtidsregenter. Den verklige författaren uttrycker på såvis sin protest mot orättfärdig maktutövning i sinegensamtid. 1:5 visarvad denär Grundtextens uttryck betyder normalt avslöjas eller överbevisas men kan ocksåanvändasnär goda egenskaperframträder för omvärlden.De flestautläggareantar att det grekiskaordet här har

en för övrigt okänd betydelseoch översätter t.ex. rymmer fältet eller skräms bort. Andra har antagitatt textenärskadad.

1:1 Jes56:1 1:4 Vish 7:27;Syr15:7 1:2 5 Mos 4:29; Ords 8:17; Jer 1:5 Jes63:10 29:13 1:61. Ps139:1-12;Jer 17:10

1:7 Salomos vishet

7Ja, Herrens ande uppfyller världen, den håller allt och uppfattar varje ljud.

samman Därför kan ingen talar orättfärdigt gömma sig,

som han undkommer inte den rannsakande rättvisan. Den gudlöses planer kommer att granskas, och hans 0rd skall nå fram till Herren,

hans brott blir avslöjade. så att Ty med helig lidelse lyssnar Herren till allt, inget mumlande knot undgår hans öra.

Akta alltså för detta farliga knot,

er och sluta med lömska smädelser. Det sägs i lönndom går inte spårlöst förbi,

som

ljuger dör själen. när munnen Locka inte fram döden med ert förvillade liv, och dra inte fördärv med era handlingar.

över er Det är inte Gud har gjort döden,

som han gläder sig inte att liv släcks. Nej, till leva skapade han allt,

att och i allt blir till i världen bor hälsa.

som Där finns inget gift som dräper, och döden har inte sin kungaborg jorden.

Rättfârdigheten är odödlig.

Men de gudlösa kallar till sig döden med ord och

gärningar. De trånar efter honom han deras vän.

som om vore De sluter förbund med honom, ty de har förtjänat att bli hans egendom.

1:15Rättfärdigbeten är odödlig I en låsartñ företrädd av den gammallatinska översättningen,tillfogas orden men orättfärdigheten drar döden över sig. Liknande tillägg har gjorts i anslutning till 6:1, 21; 9:18; 11:5.

1:7 jer 23:24;Vish 12:1 1:12Ords 8:36 1:8 Syr 16:17 1:13Hes18:23;33:11;Vish 2:23 lz9f. Ps94:9 1:14 1Mos 1:31;Syr 38:4, 8 1:10Syr42:20 1:16]es 28:15

Salomos vishet 2:1

De gudlösas tal

Med sitt förvända sätt att tänka säger de:

2 Kort och bedrövligt är vårt liv; när slutet kommer finns ingen bot, ingen har återvänt från dödsriket vet som zVi har kommit till slump, av en och efteråt är det aldrig funnits. som om Vår andedräkt är flyktig rök, som och vår tankeförmåga gnista, tänd vid hjärtats slag. en 3När den släcks blir kroppen aska, och anden förflyktigas den tunnaste luft. som Vårt glöms bort med tiden, namn och ingen minns vad utråttat. Vårt liv försvinner spårlöst ett moln; som det löses dimman upp som när den drivs bort solens strålar av och förföljs dess hetta. av SVår livstid drar förbi skugga, som en och vårt slut är oåterkalleligt: sigillet sätts plats och ingen återvänder. °Kom, låt njuta det goda bjuds oss av som och utnyttja världen med ungdomlig iver. 7Dyra viner och parfymer skall ha i överflöd. Vårens blomning får inte förbi, oss sbind rosenknopparna innan de vissnar. kransar av 9Ingen äng skall förbli orörd vårt överdåd, av överallt skall vi lämna spår av festglädjen. Detta är vad har, vår rättmätiga lott.

2:1 har återvänt Annan möjlig översättning:kan befria. 2:5 sigillet sättspå plats Bilden utgår från att en människasdöd bestäms genom ett orubbligt himmelskt beslut. Detta jämförs med en kunglig förordning, definitiva giltighet bekräftasavsigillet. vars 2:9 Ingen ängskallförbli orördav vårt överdád Troligen ursprungligtext, rekonstruerad med stöd av den gammallatinskaöversättningen. I de bevaradegrekiska handskrifterna står: Ingen av ossfår utebli vid vårt överdåd.

Job 7:9 Syr40:1 2:6 Jes22:13; 1Kor 15:32 Job 18:17;Pred 1:11Jak 4:14 2:7 Jes56:12 1 Krön 29:15; Ps 1411:4;Vish 2:9 Pred5:17;9:9 5:943

2:10 Salomos vishet

Den fattige rättfärdige skall på.

trampa Inte tar hänsyn till änkan, inte bryr oss om den gamles grånade hår. För skall styrkan lag och rätt

oss vara svagheten visar själv att den är värdelös. Vi skall lägga försåt för den rättfärdige, ty han står i vägen för

oss: han motarbetar våra planer, han skymfar oss som lagbrytare och smädar för brott mot skick och sed.

oss Han för att ha kunskap Gud,

ger sig ut om Herrens tjänare kallar han sig. Han står där anklagelse mot vårt tänkesätt

som en redan honom är obehagligt.

att se Hans liv är inte andras,

som hans vägar leder annat håll. Oss betraktar han falska mynt,

som och det liv lever skyr han som orenhet. De rättfärdigas slut kallar han salighet, och han skryter med att Gud är hans far. Nu vill undersöka hans 0rd är

om sanna och hur det blir vid hans död.

se Ar den rättfärdige Guds skall Gud sig honom

son, ta an och rädda honom från hans fiender. Vi skall pröva honom med misshandel och plågor, så får veta hur fridsam han är

att och får hur det är med hans tålamod.

se 2°Vi skall döma honom till neslig död;

en han skall beskydd, efter vad han säger.

2:12 skick och sea Annan möjlig översättning: den fostran fått. Det är möjligt att författaren här tänker judar sig till grekisk

somanpassat livsstil ochövergettden judiska fromhetenjfr 1Mack 1:11 få. 2:13 tjänare Annan möjlig översättning:son jfr 18med not.

v. 2:18 Gudsson BetcckningarnaHerrens tjänare v. 13 och Guds son, som i NT ges en speciell tillämpning Jesus,behåller Vishi sin allmännasyftning Israels folk jfr 18:13;2 Mos 4:22; Hos 11:1 eller rättfärdiga medlemmaravdet.

2:10-20 Jes52:13-53:12 2:16 Ps89:27;Jes63:16;Syr 51:10 2:10 Am 2:7 2:18 Ps22:9; Matt 27:43 2:12 Ps37:32;]er 11:19 2:20]ak 5:6 2:141 Pet 4:4

Salomos vishet

Så tänker de, de bedrar sig, men deras ondska förblindar dem. ty De förstår inte Guds hemligheter, de hoppas inte lön för fromheten och inte belöning fläckfria själar. tror

Gud skapade människan till odödlighet

och gjorde henne till bild sitt eget väsen, en av 2men djävulens avund kom döden i världen, genom och de är hans egendom får erfara den. som

De rättfárdigas hopp

Men de rättfärdigas själar är i Guds hand,

och ingen plåga skall nå dem. dåraktiga människors ögon är de döda;

deras bortgång kallas olycka

3och deras hädanfärd förintelse, de är i frid. men Aven de har straffats, så människor det, om som ser

har de rikt hopp odödlighet.

om SEfter ha tuktats något litet skall de godhet, att möta stor ty Gud satte dem prov och fann att de honom värdiga. var

Som guld i smältugnen prövade han dem,

han tog emot dem som en brännoffergåva. den stund då han kommer till dem skall de flamma upp och flyga fram gnistor i halm. som

2:23sitt egetväsen Annan läsart: sin egenoförgänglighet. 2:24 djävulensavund Detta är de äldstakändaexemplen att ormeni ett av syndafallsberättelsen Mos 31 identifieras meddjävulen, somtänks ha förlett de förstamänniskorna därför att han avundadesdem deraslycka. Enligt tolkning betyder orden avund från djävulen eller - en annan djävulsk avund och syftar Kainsbrodermord 1 Mos 4. 3:4 Även de bar straffar: Dvs. de har gått igenomlidanden, som om om enligt människorsvanligatolkning ärtecken Gudsonåd jfr Jes53:4; 2Mack 6212-16.

2:23 1Mos 1:27; 5:1; Syr 17:3 3:3 Jes57:1 Vish4:7;Upp 14:13 2:241 Mos 3:1-6; Rom 5:12; Heb 3:4 ZMack 7:14, 36 2:14 3:6 Syr2:5+ 2Mack 6:12-16+ 3: -9 Vish 4z7-l7; 5:15 3:7 Ob v. 18;Sak12:6 3: Joh 10:28

3:8 Salomos vishet

De skall döma folken och härska över hedningarna, och Herren skall deras konung i evighet. vara 9De förlitar sig honom skall förstå sannningen, som och de skall förbli hos honom i kärlek. trogna Ty hans heliga får nåd och barmhårtighet, och han skall komma till sina utvalda.

De gudlösas

straff

°Men de gudlösa skall straffas för sina villfarelser, dessa som föraktade den rättfärdige och avföll från Herren. Olyckliga de ringaktar vishet och fostran: som deras hopp är fåfängt, deras möda gagnlös, vad de gör är till ingen nytta. De får hustrur och ondskefulla barn. utan vett Förbannelse vilar över deras avkomma.

Salig den ofruktsamma är obefläckad som och aldrig har haft syndigt umgänge: när Gud kommer till själarna får hon sin lön. Salig den inte har brutit lagen snöpte som mot eller burit onda tankar mot Herren: hans trohet skall lönas med dyrbar gåva, en i Herrens tempel skall han bättre lott. en üja, dygdens mödor bär ärorik frukt, och vishetens planta är fast rotad. Men äktenskapsbrytares barn skall inte nå mognad, de föds förbjudet umgänge skall utplånas. som ur Och de lever länge räknas de för intet, även om och till sist får de en ärelös ålderdom. Dör de i förtid har de inget hopp och ingen tröst avgörandets dag; ont blir slutet för orättfärdigt släkte. ett

3:9 ochban skall kommatill sinautvalda Enligt enläsartsaknasdessa0rd. 3:141 Herrens tempel Dvs. i tillvaron efter döden. Liksom det jordiska templet får den sin prägel av Guds närvaro. Beträffande löftet till snöptamänniskor jfrjes 56:3 ff.

3:8 Syr4:15;1 Kor 6:2;Upp 3:13Jes 54:1 2:26 3:14Jes56:4 3:9 Vish 4:15 3:16-19 5 Mos 23:2; Syr 23:24 f.; 3:11 Ords 24:20;Syr41:5-7 40:15

Salomos vishet 4 :10

Det är bättre barnlös och rättrådig; att vara minnet den rättrådige odödligt, av både Gud och människor känner honom. ZNär han lever hår år han allas föredöme,

och när han går bort sörjs han alla. av

I evigheten bär han stolt sin segerkrans:

han har vunnit en tävling ädla priser. om 3Men de gudlösa får ingen nytta av sina många barn.

Plantor oäkta skott rotar sig inte djupt av och skaffar sig inget säkert fäste.

Om de också skjuter i höjden tid och får en grenar, står de ostadigt; de skakas av stormen och rycks med roten vindarnas kraft. upp av 5Alla de späda kvistarna bryts av,

och frukten blir värdelös, omöjlig äta att och oduglig till allt.

Barn blivit till i syndig förening

som en vittnar vid rannsakningen föräldrarnas ondska. om

Den rättfärdiga död

7Men den rättfärdige skall vila, han också dör i förtid. om Vördnadsvärd ålder beror livets längd, inte av

det är inte årens antal räknas. som Det är klokheten är människas vita hår som en och ett oförvitligt liv är hög ålder. som Den rättfärdige behagade Gud, därför älskade Gud honom

och hämtade honom, där han levde bland syndarna.

4:9 klokheten... är en människasvita bår Den gammal kunde som var göra anspråk vördnad redan krafti sin högaålder 3 Mos 19:32; av Ords 16:31; 20:29. Enligt författaren förtjänar envis människa samma respekt,ävenomhon ärung.Jfr Till Dan A:50. 4:10 Den rättfärdige ryckte: bort Grundtexten anknyter näratill orden . . . om Henok i 1 Mos 5z22-24. I detta kapitel tillskrivs Adams första ättlingar enövernaturlig livslängd:700-1 000år. Henoksliv, som anges till 365år, framstår deti sammanhanget kort. Han företräderdärför som här alla rättfärdiga somdött tidigt. Författaren anspelarofta - gammaltestamentligagestalterutan att nämnaderas 10:1med namn; not.

4:1 Syr 16:3Ps 112:6 4:7 Vish 3:3+ 4:2 Syr 1:18; 1Kor 9:25;2Tim 4:8 4:8f. job 32:9;Ps119:100 4:3 Vish 3:16-19+ 4:101 Mos 5:24; Syr 44:16; 49:14; 4:4 Ps37:35 Heb 11:5 4:6 Neh 13:23-27

4:11 Salomos vishet

Han rycktes bort för inte ondskan skulle förvilla

att

hans förstånd eller falskheten snärja hans själ, ty uselheten söker illvilligt fläcka det sköna,

ner och begärets konster fördärvar ett oskuldsfullt sinne. När han dog hade han kort tid levat länge. Hans själ behagade Herren, därför fick den undkomma ondskan så snart. Men människorna såg det utan att förstå

som och inte besinnade detta Satt hans utvalda får nåd och barmhärtighet och att han kommer till sina heliga

dessa gudlösa lever

som skall sin dom den rättfärdige som dött,

av

den tidigt bortgångne skall döma den som grånat i orättfärdighet.

De skall den vises död

se utan att förstå vad Herren beslutat om honom eller varför han tog honom i sitt beskydd. De skall det med förakt,

se

Herren skall skratta dem. men Efteråt skall de bli eländiga kadaver,

och bland de döda i evighet. till spott spe Ty han skall slå dem till marken och förstumma dem, han skall rycka undan fotfästet för dem

och tillintetgöra dem helt.

I kval skall de leva, och minnet dem skall utplånas.

av 2°Darrande skall de komma när deras synder räknas

samman, och deras lagbrott skall anklaga och överbevisa dem.

4:116dessagudlösasomlever I grundtextenpåbörjashären ny mening,sedan den föregåendelämnatsoavslutad. Enligt somligaforskare kan avbrottet bero att v. 16,kanskeocksåv. 15,lagtstill texteni efterhand.

4:15 Vish 3:8 4:19Ies 14:9 18f.;66:24 4:18 Ps2:4; 59:9;Ords 1:26

Salomos vishet 5:11

De gudlösas ånger

Då skall den rättfärdige stå där oförskräckt

inför dem plågade honom

som och föraktade hans mödor. ZNär de honom skall de gripas fruktansvärd skräck

ser av och häpna över hans ofattbara räddning. 3Ångerfulla skall de säga till sig själva,

suckande i sin själs betryck:

Den det brukade håna,

mannen var som smäda och dårar

göra narr av, Vi tyckte att hans liv galenskap

var en och hans slut en nesa. 5Hur kommer det sig att han räknas till Guds söner och har fått sin plats bland de heligaä Vi gick alltså vilse från sanningens väg, rättfärdighetens ljus har inte lyst för oss, solen gick för

aldrig upp oss. 7Vi snärjde in oss i laglöshetens och fördärvets tistlar, vi strövade stiglösa ödemarker,

genom

Herrens väg lärde inte känna. men sVad har haft för vårt övermod

nytta av Vilken hjälp har fått rikedom och prål

av 9Alltsammans har försvunnit skugga,

som en

när budbärare skyndar förbi, som en som skepp plöjer det svallande havet:

när ett dess färd lämnar inget spår, dess köl ingen väg genom vågorna. Eller när fågel flyger luften:

som en genom

finner ingenting vittnar dess flykt. man som om

5:5 Guds söner... de heliga Beteckningar för änglarna, bland vilka de rättfärdigassjälar får vistas; Ps 89:6 5:7 Vi snärjde in i laglöshetensoch fördáwets tistlar översättningen

oss bygger en rekonstruktion. De bevaradegrekiskahandskrifternastext ärsvårbegriplig:Vi fylldes laglöshetensoch fördärvetsstigar; möjligenstårfylldes för tröttnade ellerfick nog.

Dan 12:2f.;2 Thess1:6 5:6 PS95:10;]es 59:8 Tob 3:4 5z9-l3 Job 9:25 20:8;Vish 2:5+ Ps89:6 Dan 7:18;Matt 5:9 5:10 Ords 30:18

5:12 Salomos vishet

Genom den lätta luften röjs väg

en

när den piskas vingslagen

av och klyvs de susande vingarnas kraft,

av

efteråt finns färden. men inget spår att se av Eller när pil skjuts målet:

som en mot luften delas flyter genast

men samman, så att ingen vet vilken bana den följde. På sätt har blivit till och försvunnit.

samma Vi kan inte visa något tecken dög något till,

att utan förtärdes i vår ondska.

]a, den gudlöses hopp liknar fjun flyger bort i blåsten,

som eller lätta stormen driver framför sig.

agnar som Det skingras som rök för vinden, försvinner minnet gästen stannade bara dag.

som av som en Men de rättfärdiga lever för evigt. Hos Herren har de sin lön och den Högste sörjer för dem. Därför skall de Herrens hand

ur ta emot den strålande kungakronan och det sköna diademet. Sin högra hand skall han hålla över dem, och med sin skall han dem skydd.

arm ge Han skall sig med helig iver

rusta och väpna skapelsen till värn mot fienderna. Han skall klä sig i rättfärdighetens harnesk och sätta den opartiska domens hjälm sitt huvud. Oövervinnelig helighet skall han bära sköld,

som mskoningslös vrede skall han slipa till svärd, och hela världen skall följa honom i strid

mot de vanvettiga. Blixtar skall fara välriktade pilar

ut som och slungas mot sitt mål från skyarna

från hårdspänd båge.

som en Vredens hagel skall vina från stenslungan. Havets vatten skall stiga i raseri mot de onda och floderna obarmhärtigt dränka dem.

5:14 Ps 1:4; Ords 11:7; Jes 29:5; 5:16Jak1:12 Vish 16:29 5:17-20 Jes59:17 Vish 16:17; 5:151 Mos 15:1; Syr 51:30 Ps Syr 39:28-31 40:18 5:21 Ps18:15f.;Hab3:11-16

Salomos vishet 6:11

Kraftens ande skall strida mot dem och bort dem stormvind.

sopa som en Så skall laglösheten lägga jorden Öde, och illgärningarna skall störta härskarnas troner.

De máetigas

ansvar

Lyssna därför, konungar, och kom till insikt

6 Lär mig, ni härskar över jordens alla länder

av som zHör på, ni över människorna,

noga som regerar ni över många undersåtar.

som yvs era 3Det är Herren har gett väldet,

som er

makt kommer från den Högste; er han skall gärningar och granska beslut.

pröva era era Ni är tjänare i hans rike har inte rättrådigt,

men regerat inte följt lagen och inte levt efter Guds vilja. sPlötsligt skall han stå där och fylla med fasa;

er domen blir hård över höga herrar. För den ringe finns förlåtelse och nåd,

de mäktiga möter makt, när de rannsakas. men 7Han är allas härskare inte hänsyn till

som tar person och viker inte för världslig storhet. Hög och låg har han själv skapat, och han sörjer för alla sätt,

samma 8 sträng granskning väntar denna världens men en stora. 9Till talar jag alltså, envåldshärskare,

er för att ni skall lära vishet och undgå felsteg.

er °De hållit den heliga lagen i helgd skall räknas

som

som heliga

De lärt sig den blir försvarade vid domen.

som Längta därför efter mina ord och begärligt emot dem; de god fostran.

ta ger er

6:1 Lyssnadäøför,konungar Jfr 1:1med not.

5:23Job 4:9; Vish 11:20 6:7 5 Mos 10:17; Job 34:19; Syr 6:1 Ps2:10;Vish 1:1;Syr 33:19 35:15;Rom 2:11 Ords 22:2 6:3 Dan 4:14;Rom 13:1 6:8 Luk 12:48 6:4 Ps82z2-7

9-16436 251

6:12 Salomos vishet

Att söka visheten

Strålande och oförgänglig är visheten Hon är lätt att se för dem som älskar henne, finner henne bara vill söka. man om man Längtar efter henne, hon sig först till känna. man ger Den söker henne får kort väg, som om morgonen ty han finner henne sittande vid husets port. Att ha henne i tankarna är den högsta klokhet, och den ligger vaken för hennes skull som är snart utan bekymmer. Hon går själv omkring och söker upp dem är henne värdiga. som Vänligt visar hon sig för dem de än går, var hon möter dem närhelst de tänker henne. Visheten börjar uppriktigt längtar efter fostran. när man Att söka fostran älska henne, är att att älska henne är att följa hennes lagar, att hålla lagen är att försäkra sig odödlighet, om och odödligheten ställer människan nära Gud. 2°Så leder längtan efter vishet till kunglig rang. Om ni gläder och spiror, folkens härskare, er troner så håll visheten i ära; då får vara kungar i evighet.

Vad visheten är och hur hon blev till skall jag låta er veta. Jag skall inte dölja några hemligheter för er utan följa hennes spår från allra första början. Jag skall Öppet lägga fram kunskapen henne om och aldrig vika från sanningens väg. av

6:16 närhelst de tänker på henne Annan möjlig översättning: med idel omtanke. 6:22inte dölja någrahemligheter I mångaantika kulturer hölls den religiösa visdomen tillgänglig bara för en liten krets av invigda. Författaren tar avståndfrån dennamissunnsamhet v. 23: han vändersigtill allaoch vill göravishetentillgänglig för envarjfr v. 12-16.

6:12-21 Syr4:11-19+ 6:17Ords 4:7 6:12 Ords 8:17 6:18 Syr 2:15+ Vish 1:15; 8:17; 6:14 Syr4:12 Matt 19:17

Salomos vishet 7:9

Med den tärande missunnsamheten skall jag inte slå följe den har ingenting gemensamt med visheten. 24Nej, att många blir visa är världens räddning,

och klok konung är folkets väl. en Låt därför mina ord fostra det blir till er; er nytta.

Salomo visheten

finner

Också jag är dödlig, människa alla andra, 7 en som en ättling till den förste, han formades jord. som av Min kropp tog form i moders liv en zunder tio månaders tid; jag bildades i hennes blod

säd under nattlig kärleksnjutning.

genom en mans 3Och när jag föddes, drog jag in luft andra samma som och lades jord bär alla, samma som oss under gråt är varje människas första ljud. samma som Jag måste lindas och skötas med omsorg, 5ty inte konung börjar sin tillvaro sätt: ens en annat för alla finns enda väg i livet, och enda väg en en ut. 7Därför bad jag till Gud, och han mig klokhet. gav Jag åkallade honom, och vishetens ande korn till mig.

Jag valde visheten framför spiror och troner och höll rikedom för intet i jämförelse med henne.

9Inte den dyrbaraste ädelsten jag lika högt, ens satte ty bredvid henne blir allt guld till värdelös sand

och silver räknas som smuts marken.

7:1 denförste Dvs. Adam; se1Mos 2:7. Beträffandeförfattarens vanaatt utelämnade bibliska gestalternasnamn senot till 10:1. 7:2 tio månaderstid Månadernaräknadesefter månensomloppstid och var alltsåkortareäni vår kalender.Dessutom varjepåbörjadmånadmed togs i slutsumman. 7:2 i hennesblod Enligt dåtida föreställningar bildades fostret stelnat av menstruationsblod.Jfr Job 10:10. 7:7 Därför badjag till Gud Dvs. därför vanlig, dödlig människav. att en 1-6 saknar den vishet bara Gud kan jfr 8:21; 9:14ff.. som ge - Författaren anknyter här och fortsättningeni till berättelsen Salomoi om 1Kung 3:5

6:23 Vish 7:13 7:6 Syr40:1-5 6:24 Ords 11:14;Syr 10:3 7:7 1 Kung 319-12;Vish 924-12; 7:1f. 1Mos2:7; Syr 33:10Job Jak 1:5 10:10;Ps139;13 7:8f. Job 28:15-19;Ords 8:10

7:10 Salomos vishet

Jag älskade henne än hälsa och skönhet mer och ville hellre äga henne än dagens ljus, ty skenet från henne slocknar aldrig. Men med henne korn också allt till mig; annat gott det låg omätlig rikedom i hennes händer. gladdes alla dessa ting, ty visheten härskar över dem, ag jag visste ännu inte att hon också är deras moder. men Det jag lärde baktankar mig utan lär jag ut utan missunnsamhet. Jag behåller inte hennes rikedom för mig själv, ty den är en outtömlig skattkammare för människorna. De utnyttjar den vinner Guds vänskap, som fostrans gåvor öppnar vägen till honom.

Visbetens gåvor och egenskaper

Må Gud hjälpa mig klä min insikt i ord nu att och göra mina tankar värdiga hans gåvor. Ty han är Vägvisaren till vishetenä, och det är han leder de visa rätt. som Av honom beror både själva och våra ord,

all tankeförmåga och all yrkesskicklighet.

Det är han har mig osviklig kunskap tingen: som gett om jag känner världens byggnad och elementens verkningar, tidsåldrarnas början och slut och förlopp, solhöjdens växlingar och årstidernas skiften,

årens kretslopp och himlakropparnas ställningar,

7:12att bonocksåär derasmoder Tanken vishetensomalltings ursprung tillhör den djupare undervisning som författaren lovat ge enligt 6:22. Han återvändertill den i fortsättningen7:22; 8:4; 9:9. 7:17 kunskap om tingen Författaren utgår från beskrivningenav Salomos kunskaper i 1 Kung 4:33men utvidgar den med exempelfrån sin egen tids vetenskapoch spekulationer.

7:111 Kung 3:13; Syr 51:28; Matt 7:15 5yr15;1o 6:33 7:17-20 1Kung 4229-33 7:14Syr 4:14

Salomos vishet 7:27

djurens levnadssätt och vilddjurens lynnen, andarnas våldsamma krafter och människornas tankar, växternas och rötternas hemliga krafter arter allt lärde jag känna, det dolda och det synliga, ty jag fick undervisning visheten, av med sin konst har format allt. hon som

I visheten bor ande är förnuftig och heligä, en som i sitt slag, mångfaldig till formen, ensam lättrörlig, klarsynt, ogrumlad, tunn, tydlig, okränkbar, vän till det goda, skarpsinnig,

23oemotståndlig, välgörande, människovänlig,

fast, orubblig, bekymmersfri,

allsmäktig och med uppsikt över allt;

den genomströmmar alla andar är förnuftiga, och den tunnaste materia. som rena av Ingenting är så rörligt vishetens rörelse. som I sin renhet tränger hon i allt, i alla dess delar. Hon utflöde från Guds makt, är ett hon strömmar kristallklar fram allhärskarens härlighet. ur Därför kan ingenting orent komma henne nära. Hon återsken det eviga ljuset, är ett av klar spegling Guds verksamhet en av och avbild hans godhet. en av Hon är förmår allt, en men hon förblir vad hon är gör allting nytt. men I släkte efter släkte finner hon i heliga själar rum och frambringar profeter och vänner till Gud,

7:20andarnasvåldsammakrafter I judiska traditioner gällde Salomobl.a. för att varaandebesvärjare.Enligt enannanmöjlig översättning,vindarnasvåldsammakrafter, åsyftasdock bara hanskunskaperom naturen. Med rätterna: hemliga krafter kan likasåmenasantingenmagiskaeller medicinskaegenskaperhos växterna. 7:22 tunn l samtidensstoiskafilosofi ansågsattandligaoch själsligafenomen åstadkomsav enmateriasomvarsåtunn attden kundetränga överallt. 7:26 ett återsken Annan möjlig översättning: en utstrålning. Samma grekiskaord användsom Kristus i Heb 1:3. 7:27 vännertill Gud Uttrycket användsi GT omAbraham2 Krön 20:7;Jes 41:8 ochMose 2 Mos 33:11 enligt Septuagintü.

7:22]ak 3:17 7:27 Upp 21:5 7:25 Syr24:3; Heb 1:3

7:28 Salomos vishet

ty Gud älskar bara den lever med visheten. som Hon år härligare än solen och förmer än alla stjärnbilder. Hennes strålkraft visar sig överträffa ljusets, 3°ty ljuset avlöses natten, av visheten kan inget ont makt över. men Hon sträcker sig med kraft från öster till väster,

och hon skickligt allt. styr

Salomos kärlek till visheten

zHon blev mig kär; jag valde henne i min ungdom och strävade efter att göra henne till min brud. jag åtrå efter hennes skönhet. greps av on lyser med sitt höga ursprung, ty hon lever hos Gud, och världsalltets härskare älskar henne.

Hon år invigd i Guds kunskap

och tar del i hans verk. 50m rikedom är något sträva efter i livet, att vad är då värdefullare än visheten frambringar allt som Om klokhet kan uträtta något, i världen är då större konstnär ån hon vem en

7Och någon älskar rättfärdigheten,

om så är det hennes mödor dygderna kommer: genom som hon lår ut måttfullhet och klokhet,

rättrådighet och mod

det bästa människa kan äga i livet. en

8:6 konstnär Bådehantverksskicklighetoch skapandekonstnärlig förmåga betraktasi GT somuttryck för en vishet givenav Gud se t.ex. 2 Mos 31:3 fi. Enkonstnär äralltsåklok eller vis. 8:7 måttfullbet ochkloaber, rättrådigbet ochmod Dessaegenskapergälldei grekisk filosofi somde förnämstaenmänniskakan ha de fyra kardinaldygderna.

7:29 Jes60:19 8z5-8 Ords 8:14-21 8z2-l8 Syr 4:11-19+

Salomos vishet 8:18

sOch skulle någon därtill längta efter lärdom, så känner hon det förflutna och kan förutse framtiden. Hon förstår sig tänkespråk och kan lösa gåtor, tecken och under känner hon till förhand, och hon vet hur tider och skeden skall sluta.

9Henne föresatte jag mig alltså att föra hem och leva med, ty detta visste jag: Med sina råd skall hon mig framgång,

ge hon skall uppmuntra mig i bekymmer och

sorg. Tack henne får jag ära bland människorna,

vare redan blir jag hedrad i de gamlas krets.

som ung J kommer visa skarpsinne domare ag att som och bli beundrad de mäktiga.

av De skall vänta när jag är och lyssna när jag mig,

tyst yttrar och jag talar länge skall de tiga vördnadsfullt.

om Tack henne får jag odödlighet,

vare jag lämnar ett outplånligt minne kommande släkten. Jag skall hedningarna, folken skall läggas under mig,

styra och fruktansvärda skall darra när de hör mig.

tyranner om Jag skall visa mig god för folket och tapper i krig. När jag kommer hem skall jag vila hos henne,

ut ty i umgänget med henne finns ingen bitterhet. Att leva med henne vållar ingen smärta

bara lust och glädje. utan ger

När mina tankar rörde sig kring detta

nu och jag begrundade för mig själv att odödlighet kommer av släktskap med visheten och goda njutningar vänskap med henne

av och outtömlig rikedom hennes trägna mödor

av och klokhet övning i hennes sällskap

av

8:8 teckenoch under Orden syftar sannolikt sådanaunderverk i Israels historia somenligt kap. 10-19åstadkommits vishcten: hon har förut-

av settbådedessahändelseroch det somskall skevid världensslut.

8:8 Syr38134-3913;42:18 8:12]ob 2927-10,21 8:10 Vish f.+ 8:14 1Kung 4:21;Syr 47:16 8:11 1Kung 3216-28

8:19 Salomos vishet

och berömmelse att lyssnar till hennes 0rd av man då jag mig vandring för att försöka vinna henne. gav Jag frisk och stark var en ung man hade fått en god själ, som eller jag god snarare: var och hade därför fått komma till ofördärvad kropp. en Men jag visste bara Gud kunde mig det jag ville ha; att ge och redan det är klokhet, gåva detta är. att veta vems Därför vände jag mig till Herren och bad till honom, av hela mitt hjärta sade jag:

Salomos bön

Mina fäders Gud, barmhärtighetens herre,

du har skapat allt med ditt ord, som zoch din vishet gjorde människan som genom för hon skulle härska över allt du skapat att

3och världen heligt och rättfärdigt

styra och fälla rättsinniga domar. Ge mig visheten delar med dig, som tronen uteslut mig inte från dem får tjäna dig. som Sjag är din tjänare, en son till din tjänsteflicka, människa, tid snart är förbi. en svag vars Lag och rätt förstår jag bristfälligt,

ty även räknas fullkomlig bland människor, om man som är man ingenting värd utan den vishet som kommer från dig. 7Det du utvalde mig till konung över ditt folk var som och till härskare över dina söner och döttrar.

8:20ellersnarare Författarenanpassarsitt uttalandetill enföreställning som trängt bland judarna från den grekisktalandeomvärlden: själenexisterar före människansfödelse,och desslott livet påverkasi avförhållanden i dennatidigare tillvaro jfrJoh 9:2. 9:7 utvalde mig En antydanom att Salomofick efterträdaDavid trots att han hadeäldre bröder.

8:21Vish 7:7+ 9:5 ps 11645 931 PS33:6 9z7f. 1Krön 28:5-7; Ps1152:13 9 2 1Mos 1:26;Ps8:4-9;Vish 10:2 2 Mos25:8

Salomos vishet 9:18

Du befallde mig bygga tempel ditt heliga berg att ett altare i den stad där du ville bo, och ett avbild det heliga tält du reste vid begynnelsen. en av 9Hos dig finns visheten känner dina verk, som med när du skapade världen som var och vad dina ögon finner glädje i som vet och vad är rätt enligt dina bud. som Sänd henne från din heliga himmel, ut låt henne komma från din härlighets tron och arbeta vid min sida, så jag kan lära mig vad gläder dig. att som Ty och förstår allt, hon vet och hon skall vägleda mig med klokhet i vad jag gör och beskydda mig med sin härlighet. Då skall mina verk behaga dig, och jag skall ditt folk med rättrådighet styra och visa mig värdig min faders tron.

Vilken människa har kunskap Guds vilja om Vem kan tänka vad Herren vill ut De dödligas tankar är otillräckliga, våra beräkningar är inte att lita på. Den förgängliga kroppen börda för själen, är en det jordiska höljet sinnet med alla dess tankar. tynger Vi kan knappt göra bild det finns jorden, oss en av som bara med svårighet finner det har inom räckhåll. Men har utforskat det finns i himlen vem som Vem har förstått din vilja du skänkt honom vishet utan att och sänt din heliga ande från höjden Det så jordens invånare leddes rätta vägar, var så lärde sig människorna vad som gläder dig: visheten blev de räddade. genom

bygga tempel Med dessa0rd klargörsotvetydigt att författaren 9:8 att ett tänker Salomo; 1Kung 5:5. beskyddamig medsinhärlighet Kanske anspelning deneldpelare 9:11 en enligt Mos 13:212 leddeisraeliternai öknen; Vish 10:17;18:3. som

9:9 Ords 8:22-31 9:16 Pred3:11 9:13]ob15:8;]es40:13;Rom11:34 9:18 Bar 3:14

10:1 Salomos vishet

Visbeten de rättfärdiga räddare

som

Det hon beskyddade den första människan, allas far, 10 var som

alltifrån det han skapades. Hon räddade honom efter det felsteg

han begick zoch honom kraft härska över allt. 3Men den gav att orättfärdige som vände henne i vrede gick själv under ryggen genom sitt vanvettiga brodermord. När jorden sedan över-

svämmades för hans skull, blev visheten den rättfärdiges lots

och räddade världen med hjälp simpelt träskrov. sOch av ett när folken enats i ondska blev slagna förvirring, det som av var hon fann den rättfärdige, bevarade honom fläckfri inför som Gud och lät honom förbli stark, hans kärlek till barnet. trots Det hon räddade den rättfärdige var som när de gudlösa gick

under, så att han undkom elden föll över de fem städerna. som 70m deras ondska vittnar än i dag rykande ödemark, växter en med ofullgångna frukter och saltpelare gravvården över en - en själ utan tro. Ty när de vände sig bort från visheten, drabbades

de okunnighet det goda, de måste dessutom efterav om men

10:1 beseyddadedenförsta människan Författaren avstårgenomgåendefrån

att nämnabibliska gestalteri detta fall Adam vid Dettaärsärskilt namn. tydligt i det följande avsnittet, men sammatillvägagångssättanvändsi 4:10; 7:1; 11:1; 14:6; 18:21; 19:14, 17. 10:3 den orättfärdige Dvs. Kain; hansmord Abel 1 Mos 4:8 företräder här all den ondskasomenligt 1Mos 6:5leddefram till syndafloden.

10:4 den rättfärdiga lots Seberättelsen Noa i 1Mos om 6-8. 10:5 fann den rättfärdige Abraham uppträder i GT 1 Mos 12 förstagången

efter berättelsen Babels 1 Mos 11:1-9, början om torn som versens anspelarpå. Versensslut syftar hansvillighet offra Isak 1 Mos 22. att 10:6 räddadedenrättfärdigenär degudlösagick under Orden syftar Lots flykt från Sodom. Berättelsenom den 1 Mos 19 ställshär med samman uppräkningen fem städer i 1Mos 14:2. Folktron fann av - vittnesbörd om de bibliska händelsernai Dödahavstraktensnatur v. 7. Sodoms-

äppelträdets frukter, som liknar citroner är fulla ulliknande men av fibrer, sadesinnehålla aska.Bland landskapetsformationer pekade man ut den saltpelarev. 7 till vilken Lots hustru hade förvandlats 1 Mos 19:26.

10:1-Zl Heb 11:2-2910:5 1 Mos 11:1-9; 12:1-3; 22; Syr
10:1 1Mos 2-34431941
10:2 Vish 9:2+10:6 1 Mos 19; Luk 17:32; 2 Pet
10:3 1Mos4:8-16;1]oh 3:122:6

10:4 1Mos6:5-8:22; Syr 44:17;

2 Pet2:5

Salomos vishet 10:16

lämna minnesmärke över sin dårskap, så att deras felsteg ett aldrig någonsin blir glömda. Men visheten räddade sina tjänare

all nöd. ur Det ledde den rättfärdige och förde honom var hon som rätta vägar när han flydde för sin brors vrede. Hon lät honom se Guds rike och honom kunskap heliga ting. Hon sörjde gav om för honom när han slet och honom riklig lön för hans ont gav mödor. Hon bistod honom förtryckarnas girighet och mot gjorde honom till rik Hon skyddade honom för en man. fiender och bevarade honom för försåt. Hon honom segern gav i hård kraftmätning för att lära honom att gudsfruktan är en starkare än allt. Det hon stannade hos den rättfärdige när var som troget han såldes och räddade honom från synd. Hon följde honom i hålan och övergav honom inte i fängelset. Till slut hon ner gav honom kungaspira och makt över dem hade förtryckt som honom. Hans anklagare avslöjade hon lögnare, men som honom hon evig ära. gav Det hon räddade det heliga folket, ett fläckfritt var som släkte, folk förtryckare. Hon kom till Herrens undan ett av tjänare, och i hans själ höll hon stånd med tecken och under

10:10ledde den räztfärdige Här åsyftasJakobs flykt för sin bror Esau,hans dröm i Betel, hans tjänst hos Laban och dennessöner förtryckama, 11 och hanskamp med Gud en hård kraftmätning, v. 12. Se Mos1 v. 28-32. 10:10heliga ting Annan möjlig Översättning:de heliga; i så fall menas änglarnasomJakobsågi sindröm. 10:13stannadebasdenrättfärdige när hansåldes Versenanspelar berättelhur Josef blev såld sina bröder 1 Mos 37 och om hans serna om av ståndaktighetmot Potifars hustru 1 Mos 39. Med hålan v. 14 menas antingenbrunnen dit brödernakastadeJosefeller fängelseti Egypten. 10:16Herrens tjänare Dvs. Mose. Uttrycket användsom Mose både GTi t.ex. 4 Mos 12:7 och NTi Upp 15:3; Heb 3:5.

10:10-12 1Mos27:41-29:35;32 lO:15f. 2Mos 3:16-22; 7-12; 10:13f. 1Mos 37; 39-41; Ps 105:26-36 PS105:16-22

10 7 Salomos vishet

mot fruktansvärda kungar. Hon de heliga lön för deras gav ansträngningar. Hon ledde dem sällsam vandring; hon en blev till skärm över dem dagen och till flammande en om stjårnljus Hon lät dem Röda havet och om natten. genom förde dem men deras fiender dränkte genom vattenmassorna, hon för att sedan vräka dem det bottenlösa djupet. 2°Så upp ur

kunde de rättfärdiga plundra de gudlösa, och de lovsjöng,

Herre, ditt heliga och prisade med din hand namn en mun som stridit för dem. nja, visheten röst de och lät gav stumma barnen tala rent.

Egyptema törstar, israeliterna får vatten

Hon lycka deras företag den helige profeten. 11 gav genom zGenom obebodd öken gick deras vandring, de slog sina upp tält i stiglös vildmark. 3De avvärjde anfall och försvarade sig

fiender. När de drabbades törst åkallade de dig, och de mot av fick den branta klippan; den hårda kom bot vatten ur ur stenen mot törsten. 5Ty ting deras fiender hade pinats med samma som blev dem själva till hjälp när de i nöd. Den outsinliga var

10:17gav de heliga lön Orden syftar troligen de dyrbarheter israelisom terna enligt 2 Mos 11:2; 12:35 begärdeoch fick byte från som egypterna.Jfr Ps 105137. 10:17en skärm. szjärnljus Eldpelarenoch molnpelaren ledde israeli .. som terna2 Mos 13:21 identifierashär medvisheten; 2Mos 14:19,där de sammanställsmed Guds ängel. 10:19vraka uppdem ur det bottenlösadjupet I 2 Mos 14:30sägs israeliatt ternafannegypternadöda stranden. 10:21gav röstå: de stumma Till berättelsen israeliternaslovsångi 2 Mos om 15knyts här anspelningar Ps8:3; Jes35:6. 11:4 När de drabbadesav törs: Två avMosesunderverkställs med samman varandra: han skaffadefram klippan i öknen 2 Mos 17, och vatten ur han förvandladeNilens vattentill blod 2 Mos 6 ff.. Tanken v. att allt vad Gud gjorde för israeliternahademotsvarigheter hansi ingripandenmot derasfiender återkommer ett ledmotiv kap.i 16-19. som

10:172 Mos13:20-22 11:2 5Mos 8:15;Jer 2:6 10:18 2 Mos 14;Ps 1069-11; Jes 11:3 4M0s 21;31:1-12 63211-14 11:4 2Mos17:1-7;4M0s 20:1-13 10:20Ps105:37 2 Mos 15:1-21 11:5 Vish 16:2 11:1 5 Mos34:10-12 11:6 2 Mos 1:22; 7:20f.; PS78:44

Salomos vishet 11 :15

flodens källa blev grumlad vämjeligt blod 750m vedergällning av barnen skulle dö. De rättfärdiga du i stället för påbudet att gav överflöd där de minst kunde hoppas det. 8Men med vatten i hade du först dem föreställning hur du hade törsten gett en om straffat deras motståndare. 9Ty då de också sattes prov - om din tuktan lindrig kunde de fatta hur de gudlösa plågades var vredesdomen. Själva blev de prövade och förmanade dig av av far, de andra förhörde du och dömde som en som av en men kung; för dem plågan lika när folket dragit sträng var stor det hos dem. Det dubbel vånda bort som när var var en som drabbade dem: de måste jämra sig vid minnet det som nytt av de fick höra det pinat dem själva hade varit. Ty när att som blivit de andra till hjälp, kände de Herrens närvaro. Den man gång dö, och de hånfullt hade avvisat, som en satts ut att som måste de beundra när utgången stod klar: deras törst var av

slag ån de råttfärdigas. annat

motsvarar synden

Straffet

orättfärdighet hade de tänkt dåraktiga tankar och förts I sin dem; de hade dyrkat förnuftslösa reptiler och andra vilse av

barnen skulle dö Enligt 2 Mos 1:22skulle de nyfödda 11:7 påbudet att kastasi Nilen. Författaren särskild mening i att straffet vattnet seren blev blod påminner brottet oskyldiga människor dog i vattnet. jfr om v. 15;12:27. 11:11 när folket dragit bort Tydligen författaren att egypternafick menar händelsernai öknen, sedanisraeliternalämnatdem. Nyheten höra om vattenundretväckte minnet Nilvattnets förstöring och gjorde det om av ännuplågsammareen dubbel vända, v. 12. 11:14hånfullt hadeavvisat Mose försökte under hot om ytterligare plågor upprepadegångerförmå faraoatt släppai vägisraeliterna,menhanblev

avvisad.Jfr 2 Mos 7-11. 11:15dyreat färmøftsläsareptiler Djurdyrkan vanlig i Egypten,och man var tillbad ävenmindre tilltalande djur somkrokodiler, ormar och skalbag- De invasioner olika smådjur beskrivsi 2Mos 10betraktas gar. av som här straff för sådanavgudadyrkan. somett

2 Mack 11:15 Ps10550 Vish 12:24;15:18- 11:9 jer 10:24 16:1; Till Dan C223; Rom 6:12-16+ 11:l42 Mos2:3;5:2;10:28 191-23

11:16 Salomos vishet

simpla djur. Därför sände du mängd förnuftslösa varelser en att straffa dem, för de skulle lära sig det brukas till att att som synd, det skall också brukas till straff. Det hade inte varit svårt för dig, förmår allt och har skapat världen som som ur formlös materia, skicka horder björnar dem, eller att av mot rasande lejon, eller skapa vildsinta djur aldrig att nya, som setts förut, djur med andedräkt sprutande eld eller dånanav av de, framvällande rök, eller med vilka fasansfulla blixtar ögon ur ljungade, djur inte behövt till anfall för förgöra som att dem utan kunnat skrämma ihjäl dem med sin blotta åsyn. Också allt sådant hade du kunnat låta dem falla för utan en enda vindfläkt, förföljda din rättvisa och skingrade din av av krafts ande. Men dina beslut alltid hänsyn till mått och antal tar och vikt. Att använda din väldiga kraft står dig alltid fritt vem kan hålla stånd mot din starka arm Som vågens minsta vikt är hela världen för dig, droppe dagg, som en av morgonens där den faller jorden. Men du är barmhärtig alla, ner mot därför du förmår allt, och du överser med människornas att synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt finns som till och avskyr ingenting det du skapat, du skulle aldrig ha av ty gett gestalt något du hatade. Hur skulle något ha kunnat bestå mot din vilja Hur hade det kunnat bevaras, det inte om hade kallats till liv dig Du skonar allt därför det är ditt, av att du härskare älskar allt levande, ty din oförgängliga ande 12 som finns i allt.

Tillfälle till omvändelse

zDärför låter du straffet komma för över dem steg steg som felar; du dem påminnelser hur de syndar, för varnar genom om att de skall befria sig från ondskan och dig, Herre. Du tro hatade dem förr bodde i ditt heliga land för deras avskysom

12:3 dem somfärr bodde ditti heliga land Enligt 3 Mos 18:24ff. stötte landet självtut sina invånare,därför att derassynderhadeförorenat det.

11:162 Mack 4:26+ 12:1 Vish 1:7;Ps1044:30 11:17 2 Kung 2:24; 17:25;Vish 12:9 12:3-7 3 Mos 18:24 5 Mos 9:4; 11:22Jes 40:15 12:31;18:9-12 11:23-26 2 Mos 34:6; Ps 103:8-14; Hes 18:23; Jon 4:10 Rom 2:4+

Salomos vishet 12:14

värda gärningar: de bedrev trolldom och skändliga riter, 5de dräpte förbarmande sina barn och höll offermåltider utan människors kött och blod och inälvor. Dessa deltagare i hemlifester, dessa föräldrar tagit sina hjälplösa barns liv, ville ga som du utplåna med hjälp våra förfäder, 7för att det land av som var dig dyrbarast alla skulle befolkas värdiga invånare, av av av Guds tjänare. Men till och med mot dessa gudlösa du var skonsam, eftersom de människor. Som förelöpare till din var krigshär sände du getingar bara stegvis skulle utrota dem. som °Det hade inte varit svårt för dig att prisge dem de rättfärdigas eller förgöra dem ögonblick frukvapen att ett genom tansvärda vilddjur eller med enda skoningslöst ord. 1°Men ett låta domen komma steg för steg gav du dem tillfälle genom att omvända sig, fast du inte okunnig de fördäratt var om att var vade från födelsen, ondskan medfödd hos dem och att de att var aldrig någonsin skulle byta sinnelag från första början vilade förbannelse över detta släkte. en Det inte heller rädsla för någon du höll inne var av som straffet för deras synder. Ty kan säga till dig: Vad har vem du gjort Vem kan motsätta sig ditt domslut Vem kan kland-

dig för du folkslag du själv skapat, och

ra att utrotar som vem kan ställa dig till och kräva rätt orättfärdiga människor svars Vid sidan dig, du sörjer för alla, finns ingen gud som av som kan kräva bevis för du har dömt rätt. Ingen kung eller att envåldshärskare kan stå öga mot öga med dig och fråga ut dig dem du har straffat. om

12:5 dräpte förbarmande sinabam Barnoffer nämnsupprepadegånger utan i GT t.ex. 5Mos 18:9 sedbland israeliternasgrannfolk och de som en tidigare invånarnai derasland. 12:8 getingar Författarensyftar 2Mos 23:28; 5Mos 7:20;Jos24:12enligt Septuagintü. Motsvarande ord i den hebreiska standardtextenanses betydamodlöshet. numera 12:10tillfälle omvända sig Här uttrycks läranatt människanhar fri vilja, att Gud hur hon kommer att användaden. Han vädjar till trots att vet människansvilja ävennär hanvet att hon skall förkasta hansanbud. 12:11 förbannelseöver dettasläkte Kanskeenanspelning 1Mos 9:25. en

12:9 Vish 11:17+ 12:12]ob 9:12; Jes 45:9; Dan 4:32; 12:11 1Mos9:25 Rom 9:20

12:15 Salomos vishet

Rättfärdig är du, och du styr allt med rättfärdighet; låta

att domen drabba den inte förtjänat sitt straff du ofören-

som anser ligt med din makt. Ty din rättfärdighet kommer

ur din styrka: att du härskar över alla gör dig skonsam alla. Du visar

mot din styrka dem tvivlar din makt är fullkomlig,

mot som att och bland dem känner den bestraffar du allt övermod.

som Du förfogar över styrka, du dömer med mildhet; med

men stor skonsamhet styr du våra öden, det står dig fritt bruka

ty att makt närhelst du vill.

Genom handla så har du lärt ditt folk den rättfärdige

att att skall visa människokärlek, och du har fyllt dina söner med hopp, ty du dem tillfälle att vända när de syndar. Dina

ger om tjänares fiender, hade förtjänat döden, straffade du med

som en sådan mildhet och återhållsamhet, och du dem uppskov och

gav tillfälle att befria sig från ondskan. Med vilken måste

omsorg du då inte döma dina söner, vilkas fäder du löften allt

gett om gott, bekräftade med eder och förbund.

Oss fostrar du alltså, och våra fiender tuktar du måttfullt, för skall minnas din godhet när själva dömer, och vänta

att

barmhärtighet när blir dömda. Dem i dårskap

oss som

levde ett ogudaktigt liv plågade du med deras skändlighe-

egna

De hade irrat så långt förvillelsens vägar de ter. ut att dyrkade vidriga varelser till och med djuren föraktar de

som lät lura sig dumma småbarn. Därför du dem

som gav som enfaldiga barnungar ett straff gjorde dem till åtlöje. Men

som

de inte låter sig spefull tillrättavisning får

som varnas av en känna på dom Guds makt. När de själva

en som svarar mot led och vämjdes vid de djur som de hållit för gudar och märkte att de straffades just dem, då lärde de känna den

genom sanne Guden, de förut hade förnekat de visste något

som att om. Därför drabbades de också den slutgiltiga domen.

av

12:22måttfullt Troligen ursprunglig text. I de bevaradehandskrifternastår

tiotusenfalt, en lydelsesomstrider mot sammanhangetjfr 20 och

v.

kan hauppstått genomenenkel felskrivning. 12:25ett straff somgjorde dem till åtlöje Jfr 11:15med Författaren

not.

menaratt insektsplåganvar en löjlig småsak jämförelsei med de först-

födda sönernasdöd kap. 18 eller egypternasundergångi Röda havet

kap. 19.

12:151 Mos 18:25; Ps 11:7; Hes 12:21 1Mos 12:3; 15; 17:19;

18:20 22:16-18 12:19Man v. 7 12:23 Vish 11:15f.+

Salomos vishet 13:9

Dyraan av naturerafter

lOhjälpliga dårar alla de människor som inte visste något 13 var

Gud, inte förmådde hämta kunskap det sköna de såg om ur om Honom är, och inte lärde känna konstnären att

som genom ge akt hans verk, :utan trodde elden eller vinden eller den

att flyktiga luften eller stjärnornas krets eller det svallande havet eller himlens ljusbärare gudar och världens styresmän. 30m

var de har hållit dessa ting för gudar därför att de tjusats av deras skönhet, då bör de inse hur mycket förmer än tingen deras härskare är. All skönhets upphov har skapat dem. Och

om de drivits förundran över tingens makt och kraft, bör de lära

av sig dem hur mycket mäktigare deras skapare är. 5Ty

av ur storheten och skönheten hos det skapade träder bilden av dess upphovsman fram för tanken. Andå förtjänar dessa människor inte att klandras så strängt; det är kanske så att de söker Gud och gärna vill finna honom, fastän de går vilse under sina ansträngningar. 7De lever bland hans verk och utforskar dem, och de förleds den anblicken, eftersom det de är så

av yttre ser vackert. Men urskuldas helt kan de inte 90m de förmådde

skaffa sig så stora kunskaper att de kunde ana sig till evigheten, varför har de då inte redan funnit tingens härskare

13:1 dårar var alla de människor Somverbformerna visar, glider författa-

renstanke deti följande stycket från Israels motståndarei gångnatider

till exempel religiös villfarelsei hansegensamtid. 13:1 Honom somär Dvs. Gud, som finns i evighet och oberoendeav allt

annat.Uttrycket anspelar Gudsnamnenligt 2Mos 3:14. 13:2 trodde att. himlens ljusbärare gudar ochvärldensstyresmänFör-

.. var

fattaren tänker riktningar inom grekisk filosofi som sökte förena

naturvetenskapligaiakttagelser med religiösa tolkningar. Enligt en

-

annanmöjlig översättninganspelarhan samtidigt 1Mos 1:16:trodde

att. himlens ljusbärare,sområder övervärlden,vargudar.

. . 13:9 sigtill evigheten Evighetsbegreppet,somstrider mot GT:s läraom

ana

världens skapelseoch förestående undergång,tillämpades inom flera

antik naturvetenskapoch filosofi.

riktningar av

13:1 2 Mos 3:14;Ps92:7;Rom 13:3 Ps1041:24;Syr 42:16-21

1:201. 13:6 Apg17:27 13:2 5 Mos 4:19; job 31:26-28;jer 13:8 Rom 1:20

br v. 59-62

13:10 Salomos vishet

Dyrean av gudabilder

Ömkliga är de kallar människohänders verk för gudar

som de sätter sitt hopp till döda ting: guld och silver bearbetats

som

konstnärer, bilder djur eller någon värdelös av av sten som huggits till för länge sedan. En snickare sågar lämpligt

ner ett träd, med van hand skalar han av all barken, och efter alla konstens regler tillverkar han ett nyttigt föremål till vardagslivets tjänst. Spillbitarna från arbetet använder han till att koka

över, och så äter han sig mätt. Men den spillbit inte mat som duger till någonting, krokig trästump är full kvistar,

en som av den tar han och täljer vårdslöst till under någon ledig stund, och han formar den med lekfull skicklighet. den männi-

Han ger en skas gestalt eller gör den lik simpelt djur. Han målar den

ett med rödockra och smink så att huden blir rosig, och när han har målat över alla fläckarna den och gjort fodral

ett som

för den att bo sätter han den väggen och fäster passar upp den med spik. Han har alltså sörjt för den inte skall falla

att ner, eftersom han vet att den är ur stånd att hjälpa sig själv

den är bara bild och behöver hjälp. Men när han skall be

en

ett gott gifte eller barn, skäms han inte för att tala om pengar, till detta livlösa det kraftlösa hälsa, han

ting. Han anropar om ber det döda liv, han tigger hjälp det saknar varje

om av som förnimmelse, lycka resan av något som inte ens kan ta ett

Till affärer och arbete och lycka med hantverket begär steg.

han duglighet händer är fullständigt odugliga.

av som

En planerar sjöresa, och då han skall sig de 14 annan en ge ut vilda vågorna, åkallar han ett stycke trä, bräckligare än skeppet

13:10Ömkliga är de Den skärptatonen hänger med det ovillkor-

samman att

liga förbudet mot bilddyrkan är grundläggandeför GT:s tro 2 Mos

20:4 f.. Det följande avsnittetanknyter ocksånäratill profettexter

som

angriperbruket avgudabilderJes 44:9 ff. ;jer 10:3fi. 13:14rödockra Ockra ärenfärg baserad järnföreningar. Den finns gula,i

bruna och rödanyanseroch tillverkadesunder antiken järnhaltig jord.

av

Det röda sminket gjordesavSjögräs. 14:1 ett styckemi Dvs. en gudabild v. 8, kanskeden fartyget förde i

som

stävenjfr Apg 28:11.

13:l0-19 Jes4018-20; 449-20; 13:10Ps11524-8;135115-18

]er10:1-15;Vish15:4-13;

jer br; Till Dan Cz3-27

Salomos vishet 14:11

skall bära honom. zBegäret efter vinst väckte tanken som skeppet, den konstnär byggde det visheten, soch

men som var det är din försyn, Fader, dess färd. Du har öppnat

som styr en väg också över havet, trygg led vågorna. Så visar du

en genom att du kan rädda alla faror, för också den inte kan

ur att som segla skall våga ombord. 5Du vill inte din vishets verk

att skall ligga outnyttjade. Därför kan människor anförtro sina liv

det tunnaste träskal, och båten för dem välbehållna

genom det svallande När de Övermodiga jättarna förgicks i

vattnet. urtiden, det också i båt världens hopp kom undan,

var en som och lotsad din hand kunde den efterlämna fröet till

av mannen ett nytt människosläkte i världen. 7Välsignat är det trä

som tjänar rättfärdigheten, men förbannat är människoverket, liksom dess tillverkare: han gjorde bilden, och det förgängliga tinget tog Guds namn gDen gudlöse och hans gudlösa verk är lika förhatliga för Gud, 1°ty verket skall straffas tillsammans med upphovsmannen. Domen skall drabba också hedningar-

gudabilder, eftersom de tillhörde Guds skapelse förnas men vandlades till skändligheter, fick människors själar fall och blev till för de dåraktigas fötter.

snaror

14:2 den konstnärsombyggdedet var visbeten Aven mänsklig yrkesskick-

lighet betraktashärsom enyttring avGuds vishet jfr 7:16. 14:3 Du har öppnatenväg ocksåöverhavet Dvs. genomatt gemänniskorna

den vishetsom krävs för skeppsbyggeoch navigation. Annan möjlig

-

översättning:Du öppnadeen väg ocksåi havet. Såvisadedu. I så

. . fall menasatt israeliternasräddning genomRödahavetgervisshetomatt Gud kan hjälpa ocksåunder envanlig resa havet.

14:6 deÖvermodigajättarna Se1Mos6:1-4.De jättarsomnämnsdär ansågs

i judisk tradition med sin ondska ha varit den direkta anledningentill syndafloden. Med världenshoppmenasNoa; not till 10:1.

14:7 det trä som tjänar rättfärdigbeten Grundtextens uttryck, ordagrant

det trä genomvilket rättfärdighet kommer, avsernärmastNoas ark. Tack vareden kunde rättfärdiga människor fortleva, och Guds rättfärdigasyften förverkligades. Orden kan samtidigt syfta alla fartyg som användsför godaändamål.Kristna utläggarehar tillämpat dem Kristi kors.

14:11de tillhörde Guds skapelse Författaren tänker materialetsom bil-

derna tillverkats avoch somhämtatsfrån naturen.

14:2 Vish 8:5 14:8 5Mos27:15 14:3 Ps 107:23-31;Jes43:2,16 14:10 Jes2:17 14:6 1Mos 6-7; Syr 16:7;Bar 3:26-

28Vish10:4+

14:12 Salomos vishet

Bilddyreans uppkomst

Avfallet började med tanken göra gudabilder; när de

att uppfanns, kom fördärvet in i människornas liv. De fanns inte till från begynnelsen, och de skall inte bli kvar i evighet. Det

var mänskliga vanföreställningar förde dem in i världen,

som och därför är det bestämt att de skall hastigt slut.

ett

En far bröts över sitt barn, plötsligt

ner av sorgen som ryckts bort i förtid. Han gjorde bild barnet, och det

en av som varit en död människa blev för honom gud, han

nu en som tillbad. Sedan lärde han sina underlydande hemliga ceremonier och riter. Med tiden det gudlösa bruket stadga och

vann

iakttogs som lag.

Likaså ledde envåldshärskares påbud till dyrkan

av statyer: eftersom människor i avlägsna landsdelar inte personligen

kunde visa sin vördnad för härskaren, gjorde de bild hans

en av fjärran gestalt, den vördade konungen alla

en staty av som kunde så att de i undersåtlig iver kunde krypa för den

se, frånvarande, han befunnit sig där. Men dessutom

som om lockade konstnärens ärelystnad ovetande människor ivrigt

att delta i kulten, ty han utnyttjade sin konst till försköna

att porträttet, kanske därför han ville till lags.

att vara regenten Och folket, tjusades konstverkets skönhet, såg

som av nu något heligt där de förut sett en vördad människa.

Men detta att människorna, kuvade olyckor eller

av tyran-

stenar och trästycken det bara enda kan ner, gav namn som en bära, det blev dödlig fälla för dem.

en

Bilddyrkans följder

Men inte med människorna gick vilse när det gällde

nog att

kunskapen Gud. Deras liv i okunnigheten är också

om ett

14:22ett bittert krig Författaren att religiös villfarelse alltid förstör

menar

harmonin i människors liv jfr Jes48:22. Han kan syfta bådepå krig i

bokstavlig mening, oordning i samhälletoch på inre strider mellan

obehärskadelidelser.

14:16Dan 3:1-6 l4z22-29 Rom 1:28-31 14:21]es 42:8

Salomos vishet 15:3

bittert krig, och likväl kallar de allt detta onda för fred. De ägnar sig barnamord i sin kult eller hemlighetsfulla riter och vilda fester med sällsamma bruk och bevarar inte längre någon renhet i seder och äktenskap: den dräper lömskt den

ene andre eller pinar honom förföra hans hustru.

genom att Överallt råder kaos blod och mord, stöld och svek,

ett av sedefördärv, trolöshet, oroligheter, mened, hets de goda,

mot otacksamhet, förförelse oskyldiga själar, onaturligt

av umgänge, otillåtna giften, äktenskapsbrott och orgier. 27] dyrkan

a,

de namnlösa avgudarna är all ondskas början och orsak och av höjdpunkt, vare sig man driver festandet till vanvctt, profeterar falskt, lever i orättrådighet eller lättvindigt begår mened. Eftersom det är livlösa avgudar de på, väntar de sig inte

tror

drabbas något för de har svurit falskt. 3°Men att av ont att rättvisan skall straffa dem för båda brotten: för att de höll sig till avgudar och dåligt kände Gud och för att de svekfullt

svor falska eder i förakt för all redbarhet. Ty det är inte kraften hos det de svär vid utan rättvisans dom över syndare gör de

som att orättfärdigas överträdelser alltid blir hämnade.

Bilddyrkans meningslösvet

Men du, vår Gud, är goduoch du är tålmodig och 15 sann, styr allt med barmhärtighet. :Aven syndar tillhör vi dig,

om eftersom vet vad du förmår, kommer inte synda,

men att eftersom vi vet att räknas din egendom. 3Att känna dig

som

14:23barnamord Jfr 12:5mednot. 14:26otillåtna giften Troligen äktenskap förbjudnai led. Den stränga

menas

syn som GT ger uttryck åt i 3 Mos 18:6ff. deladesinte judarnas

av

omgivning. 14:27de namnlösaavgudama Att saknanamn är här lika med intig

att vara

och föraktlig. Annan möjlig översättning: avgudarna, vilkas

- namn

inte får nämnas; jfr 2 Mos23:13. 14:30redbarbet Grundtextens 0rd kanocksåbetyda helighet. Att använda

falska gudars i eder innebär enligt författaren föraktar

namn att man

Gudsnamn. Att bryta sådanaeder innebär föraktar den heliga

att man

förpliktelse varjelöfte medför, även detäravgiveti falsk guds

som om en

namn. Det förhållandet att avgudarnaär kraftlösa upphäverinte straffet

för sådanalöftesbrott v. 31.

14:23Vish l2:3-7+ 15:1 Vish 11;23-2e+ 14:25 jer 7:9; Gal 5119-21 15:3 Joh 17:3 14:29 Am 8:13

15:4 Salomos vishet

är fullkomlig rättfärdighet, och att veta vad du förmår är odödlighetens rot. 4Oss lurar inte människors illistiga påfund och inte målarnas meningslösa mödor, deras skenbilder brokiga av färgfläckar, 550m väcker den dåraktiges begär när han dem, ser så att han åtrår den döda bildens livlösa gestalt. Det de älskar och sådant förtjänar de bygga sitt hopp, både de är ont, att gör dessa ting, de åtrår dem och de tillber dem. som som som 7Krukmakaren, strävsamt knådar leran mjuk, kan tillsom verka allt som är till nytta för Men jord drejar oss. av samma han både kärl för ändamål och kärl motsatt slag alla rena av sätt. Vilken användning och dessa föremål samma vart ett av får bestämmer den formar leran, soch hans strävan är som om ond, formar han jord falsk gud, han själv av samma en som nyss blev till jord och strax skall vända åter dit varifrån han av hämtades, när själen återkrävs han har haft till låns. 9Andå som är hans bekymmer inte att han skall dö eller hans liv så att snart skall ta slut. Nej, han tävlar med guldsmeder och silvergjutare, han tar efter bronsskulptörer, och förfalska deras produkter att han ärofullt. Aska är hans hjärta, simplare än jord är anser hans hopp och värdelösare än lera är hans liv. Ty han känner inte den formade honom själv, andades själ med som som en kraft att verka och blåste ande med liv i honom. I stället en menar han att vår tillvaro är en lek, att livet är marknadsfest en där det finns att tjäna. Inkomster måste skaffa sig pengar man bäst man kan, säger han, även medlen blir onda. Han om vet bättre än någon han syndar, när han tillverkar annan att bräckliga kärl och gudabilder jordiska material. av samma Men dåraktigast alla, klenare än spädbarn till förståndet, av

15:14Men dåraktigaszav alla Efter utvikningen gudabildernanärmarsig om författaren här på nytt sitt huvudämne,uttåget Egypten. Egypterna ur framställs som värre än andra avgudadyrkare, då de dyrkar inte bara avgudarutan t.o.m. djur v. 18.

1524-13Vish13:10-19+ 15:8 Job 10:9;Pred12:7;Syr 17:1 15:4 Judit 8:18 15:9 Ps39:5;90:12 15:7 Jer 1816-10;Rom 9:21 15:12 Apg l9z24-27

Salomos vishet 16:4

ditt folks fiender och förtryckare. De höll alla hedningarvar

bilder för gudar, dessa som varken har ögon att semed eller nas näsor kan dra in luft eller öron kan höra eller fingrar

som som

känna med och fötter inte duger med. Det att vars att var

människa gjorde dem, har anden till låns en som en som gav dem form, och ingen människa kan göra en gud av det som liknar henne själv. Hon är dödlig, och tinget hon tillver-

som kar med sina syndiga händer är livlöst. De föremål hon dyrkar är sämre än hon själv: hon har fått liv, aldrig de.

men

Men dessutom dyrkar de djur vidrigaste slag, djur

av som har mindre förnuft än några andra, som inte har sådan

ens skönhet kan lockas hos djur, och till och med

som man av som står utanför när Gud prisar och välsignar sitt verk.

djur, israelitema räddas

Egypterna plågas av

Därför det rättvist att dessa människor straffades med 16 var liknande ting: med djur i mängder som plågade dem. zOch det straffet lät du välgärning mot ditt eget folk, ty

motsvaras av en när hunger ansatte dem, bjöd du dem vaktlar att äta, något som de aldrig förr hade smakat. 3När fienderna längtade efter mat, skulle de till och med mista den livsnödvändiga lusten att åta

så vidriga de djur sändes ut mot dem medan ditt folk

var som skulle till och med sådan de aldrig smakat, efter

mat, som

bara kort tid brist. Förtryckarna skulle obönhörligt

en av känna bristen, de dina skulle bara föreställning om

men en hur deras fiender led.

till och medstårutanför Författarentänker kanske förbannelsen 15:19som

över ormen i 1Mos 3:14. 16:2 vaktlar Enligt 2Mos 16:13;4 Mos 11:31sändeGud vaktlar till israeli-

terna,när devarhungriga i öknen. 16:3 mista. lustenatt äta Berättelserna egypternasplågor utmålashär

.. om

och de följandei kapitlen med detaljersomdelvismotsvararandragamla

judiska utläggningar. Tanken att djuren gjorde egypternasmatoaptitlig anknyter kanske till 2 Mos 8:3, där det sägsatt grodor skulle kräla i baktrågen.

15:15Ps11514-8;1155:1548 16:2 Vish 11:7; 16:20; 18:1, 20; 15:18Vish11:15+ 19:5 2 Mos 16:13; 4 Mos, 15:19 1Mos 3:14 11:31 16:1 2Mack 4:26+

16:5 Salomos vishet

5Inte när de själva överfölls vilda och rasande djur och ens av höll tillintetgöras de ringlande bett, höll din att av ormarnas vrede i sig till det Att de hölls i skräck för tid yttersta. en var bara varning; de hade ett tecken lovade räddning och en som påminde ditt lagbud. 7Ty den hjälpsökande räddades inte om av tecknet han dig, allas räddare. Också det sättet såg, utan av bevisade du för våra fiender du är den befriar från allt att som gDe dödades gräshoppors och flugors bett och fann ont. av inget botemedel rädda livet med, de förtjänade att straffas att ty sådana djur. av Men dina söner kunde inte giftiga reptilers tänder rå på, ens din barmhärtighet kom dem till hjälp och botade dem. För ty påminnas dina 0rd blev de stungna och sedan snabbt att om hjälpta; de skulle inte försjunka i glömskans dvala och bli likgiltiga för din godhet. Ty det varken örter eller salvor var gjorde dem friska, utan ditt 0rd, Herre, det botar allt. som som Du har makten över liv och död, du leder till dödsrioss ner kets och för därifrån. En människa däremot portar oss upp kan visserligen döda i sin ondska, men hon kan inte föra anden tillbaka sedan den lämnat kroppen och inte befria själ som en döden tagit till fånga.

Hagel över egyptema, åt israeliterna manna

Att undkomma din hand är omöjligt. De gudlösa, som förnekade att de kände dig, blev tuktade din starka de av arm: förföljdes oerhörda skyfall, hagel och skoningslösa oväav av der, och de förtärdes eld. Och allra förunderligast av var detta: i vattnet, släcker allt, rasade elden starkare, som ty natu-

1625 ormarnasbetr Se Mos4 21:6 ff. Det tecken50mlovade räddning v. 6 ärkopparormen. 16:8 bevisadedu för vårafiender Jfr 11:11mednot. 16:9 De dödades Insekternasomnämns 2i Mos 8 kunde enligt en gammal judisk utläggning döda med sina bett. En liknande tolkning av gräs hoppsplägankan hautgått från 2 Mos 10:17.Jfr Upp 9:3ff., där bilden avgräshopporutmålasmed övernaturligadrag.

16:5 4M0s 21:6-9;Joh 3:14 16:13Tob 4219+ 16:7 Jes45:21 16:14Ps4918-10 16:9 2Mos 8:24; 10:13-15 16:162 Mos 9:23 f., Ps 78:47 16:12Ps107120 105232

Salomos vishet 16:27

v

strider de rättfärdigas sida. Än dämpades lågan ren för att inte förbränna de djur som hade sänts ut mot de gudlösa

dessa skulle med ögon att det Guds rättvisa

egna se var som förföljde dem. An flammade den med större kraft än eldens

och det fastän den vatten, för att förstöra allt egen, omgavs av

växte i det orättfärdiga landet. som

2°Men ditt folk delade du i stället änglars från

ut mat; himlen bjöd du dem ett bröd färdigt att ätas utan besvär

som var för dem, som förmådde ge all tänkbar njutning och som kunde

sig till och smak. Det ämne kom från dig anpassa vars ens som

föreställning hur ljuv du är mot dina barn. Det gav en om fogade sig efter den ätandes önskan och förvandlades till vad

var och ville ha. När det för eld förblev det snö och

en utsattes och smälte inte. Så skulle de att medan elden förstörde

se fiendernas gröda när den brann i haglet och flammade i

regnskurarna, glömde den till och med bort sin kraft för

nu egen att de rättfärdiga skulle bli mättade.

Ty för att tjäna dig, sin upphovsman, spänner skapelsen

sina krafter mot de orättfärdiga och straffar dem efter

men ger

för hjälpa dem litar dig. Därför gjorde sig skapel-

att som sen även den gången till tjänare din gåva, som kom med näring ät alla. Den antog alla tänkbara former alltefter vad de bad och önskade, för att dina älskade söner, Herre, skulle

om förstå att det inte är markens gröda livnär människan med

som sina olika arter, utan att det är ditt 0rd som uppehåller dem som

dig. Och detta elden inte kunde förstöra smälte tror som

16:18Än dämpade: lågan Troligen menar författaren att gräshoppsplågan

2 Mos 10 inte kunde avvärjasmed eldar, som var det vanligamedletatt hejdagräshoppssvärmarjfr 19:21. Att eldenbrannivatten v. 17,19

syftar förmodligen påblixtarna, somenligt2 Mos 9:24 flammademitt i hagelskurarna; Ps 10552.

16:20anpassasig till vars och enssmak Denna tanke kan ha uppstått

ur en

jämförelsemellan2Mos 16:31och 4Mos 11:8. 16:22förblev detsnöoch Se Mos2 16:14,därmannatjämförs med rimfrost.

Enligt v. 23 i sammakapitel kunde det kokas och bakas:det tålde alltså

eld utan att smälta.Enligt 2 Mos 16:21smältedäremot det somlämnats

kvar marken förmiddagenssolvärme;dettai drag berättelsenutläggsi

symboliskt i v. 28

16:20-29 2Mos 16;Ps78z23-25 16:24Ps 119:91; Vish 19:6-21; Syr 16:21Ps34:9-13 39:25

16:26 5Mos 8:3; Matt 4:4

16:28 Salomos vishet

för blotta värmen flyktig solstråle, för att visa att

av en man måste tacka dig innan solen och be till dig innan dagen

går upp

Ty den otacksammes hopp skall smälta vinterns gryr. som rimfrost och flyta bort som utspillt vatten. lja, dina domar är

överväldigande och svåra att beskriva.

M öreer i Egypten, ljus över israeliterna

Därför förvillades de själar fostran. zNär de

som var utan laglösa trodde sig kunna förslava det heliga folket, blev de själva mörkrets fångar och låg fjättrade lång natt, inspärrade i

en sina hus flyktingar undan den eviga försynen. 3De

som som syndade i det fördolda och trodde sig trygga för upptäckt i skydd glömskans mörka slöja skingrades i ohygglig fasa,

av nu skräckslagna inbillade Inte den vrå gömde

av syner. ens som dem skydd mot rädslan. Runt omkring dem genljöd dånan-

gav de skrällar, och gestalter med bistra ansikten skymtade dunkelt. 5Ingen eld hade kraft att sprida ljus, och inte heller stjärnornas klara lågor kunde lysa upp denna hemska natt. Ingenting annat syntes inför deras ögon än ett fasansfullt bål tänts sig

som av självt, och i deras besinningslösa skräck för denna aldrig förut skådade blev det de såg ännu fruktansvärdare. 7Magins

syn taskspelarkonster förmådde ingenting, och domen över dem

skrutit med sitt förstånd blev förödmjukande. sTy de som som hade utfäst sig att befria sjuka själar från ångest och skräck låg

själva sjuka löjlig, vidskeplig rädsla. 9°Det skrämde nu av som dem ingenting rädd för ändå de nära förgås

var att vara - var att

17:2 mörkretsfångar Utgångspunktenför den följande skildringen är 2 Mos

10:21ff. Varifrån författaren hämtat detaljer som spöksynemav. 3

och denfasansfullaeldenv. 6 ärokänt. 17:6 i derasbesinningslösaskräck... ännufruktansvärdare Grundtexten är

oklar och troligen skadad. 17:7 Mugin: taskspelarkonster... dem som skrutit med sitt förstånd För-

fattarensyftar devisamän och trollkarlar somenligt 2Mos 7:11, 22;

8:7, 18hade tävlat medMose som undergörare. Samtidigt vänder han

ironin mot filosofer och undergörarei sin egensamtid.

16:28Syr 39:5 17:3 Jes29:15 16:29Vish 5:14+ 17:7 2Mos7:11,22;8:18 17:1-21 2 Mos 10:21-23;]ob 17:9 Ps53:6

1520-24

Salomos vishet 18:2

av fasa, där de hölls i skräck kringstrykande djur och väsande av reptiler. Själva luften, de inte kunde undkomma, vägrade som de på. Ty ondskan är feg och får sin dom att se eget vittnesbörd; väntar den sig alltid det ansatt av samvetet värsta. Fruktan består just i förnuftets bistånd sviker, och att den ängslige är invärtes, desto föredrar han svagare mer att vara okunnig det vållar hans plåga. om som Och under denna i verkligheten saknade makt natt, som att skada och hade kommit från det maktlösa dödsrikets som skrymslen, fick alla vis: de jagades nu sova samma av inbillade spöksyner förlamades förnuftet svek dem, men av att ty plötsligt och utan förvarning överrumplade skräcken dem. Vem det än gällde, sjönk han stället, stängdes in och ner hölls fången bakom galler inte järn. Antingen det som var av bonde eller herde eller arbetare trälade i var en en en som ensamhet, överraskades han och måste finna sig i sitt oundvikliga öde, ty alla fjättrades med mörkrets boja. Vare sig samma de hörde vindens och fåglarnas ljuvliga sång bland lummiga sus grenar eller upprörda vågors rytmiska dån och det fruktansvärda braket från nerrasande klippblock eller djur trampet av som rusade omkring utan och rytandet från de frukatt synas tansvärdaste vilddjur eller ekot slungades tillbaka från som bergsklyftorna, blev de förlamade skräck. av Hela världen lystes strålande dagsljus, och alla upp av skötte obehindrat sina sysslor. Bara dessa människor höljdes tryckande lik det mörker där de till sist skulle av en natt, hamna. Men för sig själva de börda tryckande än var en mer mörkret. För dina heliga lyste däremot det klaraste ljus. Fienderna

såg dem inte kunde höra deras röster och prisade deras men lycka att inte ha behövt lida de själva. zDe tackade dem för som att de inte tog hämnd för lidna oförrätter, och de bad om

17:11ondskan... får sin dompå egetvittnesbörd Grundtexten äroklar, och översättningenbygger enrekonstruktion. Aven i 13finns språkliga v. oklarheter. 17:20Hela världen lystesupp Enligt 2 Mos 10:23drabbademörkret inte israeliterna; 18:1. 18:2 badomförlåtelseför sinfientlighet Annan möjlig översättning:bad att förunnas slippasedem mer.

17:18 3 Mos 26:36 18:1 2Mos 10:23;1Sam2:9; Vish 16:2+

18:3 Salomos vishet

förlåtelse för sin fientlighet. 3Men israeliterna du lågande gav en eldpelare som vägvisare färden i det okända, sol inte en som brände dem under den ärorika vandringen. De andra hade förtjänat att mista ljuset och hållas fångna i mörkret. De hade spärrat och fängslat dina skulle förmedla lagens söner, som oförgängliga ljus till världen.

Förgömren bemsöker egypterna bejdas bland men

israelitema

5De hade planerat att döda de heligas späda barn. Men sedan ett enda dem hade blivit och räddat, du till straff ifrån av utsatt tog dem en mängd deras barn, och dem själva dränkte du av egna alla gång i våldsamma vågor. Våra fäder visste i förväg en den natten, för att de i förvissning skulle kunna glädja om trygg sig den ed de litade på. 7Vad ditt folk väntade de rättfärdivar räddning och fiendernas undergång. Ty medel gas samma som du straffade våra motståndare med använde du också för att kalla till dig och ära. 9Rättfärdiga fäders fromma oss ge oss söner förrättade offer i hemlighet; de förband sig enhälligt att

följa den gudomliga lag förpliktar de heliga dela både

som att faror och framgång lika, och redan stämde de fädernas nu upp

lovsånger.

18:5 ett endaav dem Dvs. Mose;se2 Mos Beträffandeförfattarens vana att utelämnanamn 10:1mednot. 18:6 Vårafäder visstei förväg den natten Orden kan syfta Gud om att förberedde israeliterna i Egypten vad som skulle hända 2 Mos 11:4 ff. eller att befrielsenfrånEgyptenförutsagtsredanför Abraham 1 Mos 15:13f.; Apg 7:7. 18:8 kalla osstill dig Händelsernai Egyptenbetraktashär grundlägsomett gandeuttryck för att Gud hade särskilda avsikter med Israel; Hos 11:1. 18:9. förrättade offer Författaren tänker påsklammet, enligt Mos2 12 som offrades för första gångenden natt då egypternasförstfödda dog och israeliternabefriades. 18:9 stämdede uppfädemas lovsånger Troligen att de psalmer menas som traditionellt läsesunder den judiska påskmåltidenPs 113-118 användes redanvid den första påsken.

18:3 Vish10:17+ 18:5 2 Mos 221-10 18:4 Jes2:3; 42:6; 49:6 18:6 1Mos 15:14 18:5-19 2 Mos 11-14

Salomos vishet 18 :21

Men skärande falskt ekade fiendernas till hjärtsli-

rop svar, tande genljöd klagolåten över barnens död. Slav och herre drabbades straff, undersåten fick lida detsamma

av samma som kungen. Alla hemsöktes gång döden i gestalt,

en av samma och liken kunde inte räknas. De levande räckte till för

inte ens att begrava dem, ty ett ögonblick hade deras värdefullaste avkomma förintats. Allt hade de mött med grund

otro av sin trollkunnighet, när de förstfödda dräptes måste de

men bekänna: detta folk är Guds son.

När djup tystnad behärskade allt och hade nått

natten halvvägs i sitt snabba lopp, svingade sig ditt allsmäktiga ord från kungatronen i himlen ned till det land skulle förödas,

som

hotfull krigare med din obönhörliga befallnings skarpa

en svärd. Där han stannade spred han död överallt, han stod jorden och nådde ända till himlen. Genast förfärades de

av fasansfulla drömbilder, och oanad dem. När de

en ångest grep låg där halvdöda överallt vittnade de om varför de måste dö. Drömmarna skrämde dem hade förutsagt det: de skulle

som inte förintas utan att veta varför de drabbades.

Inte heller de rättfärdiga undgick dödens beröring. Många blev utplånade i öknen, vreden dröjde inte kvar länge.

men En oförvitlig skyndade fram till försvar med från

man vapen sin heliga tjänst: bönen och rökelsens soningsmedel. Han gick till strids vredens raseri och satte gräns för olyckan; så

mot en

18:13Allt badedemött medotro De föregåendeplågornahadeavfärdatssom

trollkonster, eftersomegypternastrollkarlar kundegörasammasaker;

17:7 mednot. 18:13Gudsson Senot till 2:18. 18:15ditt allsmäktiga ord Guds ord skildras här som en personi likhet med

vishetenä; de båda begreppenhar sannolikt nära nog sammanfallit för

författaren. 18:20vreden Bl.a. i 4Mos 16beskrivshur israeliternadogi massorsomstraff

för sitt upproriska knotande. Guds vrede, som lät dem dö, tänks här

personifieradavden ängelsomhärjadebland egypterna,Förgöraren v.

25; 1Kor 10:10. 18:21En oförvitlig man Dvs. Aron; se4 Mos 16:46ff. och beträffandehans

dräkt v. 24 2Mos 28.

18:13 17:7-l 2 M05 4:22; HOS 181151, 1Krön 21:15L;

11:1 19111-15

18220-254M05 16:41-5O

18:22 Salomos vishet

visade han att han din tjänare. Men det inte med

var var kroppsstyrka han besegrade raseriet och inte heller med

som vapenmakt, med ord betvang han hämnaren, med på-

utan en minnelse det edsvurna förbundet med fäderna. När de

om döda redan låg fallna över varandra i högar, ställde han sig emellan och hejdade anloppet och spärrade vägen till dem

som ännu levde. Ty hans fotsida dräkt fanns hela världen

att se, fädernas ärorika graverade fyra rader ädelstenar,

namn var av och ditt majestät fanns diademet kring hans huvud. För detta måste Förgöraren vika, det detta skrämde ho-

var som

Att de hade fått känna vreden redan nom. av var nog.

Egypterna drunknar, israeliterna går havet

genom

Men de gudlösa ända till det Guds obarm- 19 ansattes yttersta av härtiga vrede, eftersom han i förväg visste vad de skulle göra: zfastän de själva hade tillåtit israeliterna dra bort och ivrigt

att skyndat dem, skulle de ångra sig och förfölja dem. 3Medan de ännu höll med sorgeriterna och klagade vid de dödas

kom de dåraktiga tankar, och förföljde de gravar nya, snart

rymlingar människor de hade tiggt och som samma som nyss bett sig Till denna ytterlighet drevs de rättvis

att ge av. av en tvångsmakt, kom dem att glömma vad hade hänt för

som som att de skulle drabbas lidanden, tills sista återstoden

av nya av deras straff gått i fullbordan. 5Ditt folk skulle uppleva

en underbar vandring, medan de andra mötte döden sällsamt

ett satt.

18:24på bans fozsida dräkt fanns hela världen Den kosmiska Symboliken

härleddesbl.a. ur mantelnsrunda form och blåvioletta färg, ansågs

som

motsvarahimlavalvet. Stenarna bröstvåskansattesi sambandinte bara

medjakobs söner,fädema, utan ocksåmed djurkretsenstolv teckenoch

med jordensfyra väderstreck. 18:24ditt majestät Dvs. Guds heliganamn, somstod ingraverat turbanens

guldprydnad. Se Mos2 28:36. 19:4 tvångsmakt Jfr 2Mos 14:4, 17,där detsägsatt Gud avsiktligt gjorde

egypternahalsstarriga.

18:22Vish12:21+ 19:4 2Mack6zl4 18:242 Mos 28;Syr45:8-12 19:5 Vish16:2+ 19:2-8 2 Mos 12:31-33;145-31

Salomos vishet 19:16

Hela skapelsens väsen omformades än gång från grunden

en i lydnad för dina befallningar, för att dina tjänare skulle bevaras oskadda. 7Man fick hur moln täckte lägret och hur

se ett torr mark steg upp där det nyss var vatten; en framkomlig väg höjde

Röda havetü grönskande slätt det vilda vågsvallet. sig ur en ur Där gick de fram, hela det folk beskyddades din hand

som av och hade fått så märkliga tecken. 9De hästar

som se var som bete, de skuttade lamm, och de lovsjöng dig, Herre, sin

som räddare. 1°Ty de mindes ännu det hänt under deras tid i det

som främmande landet: hur hade kommit fram jorden i

myggor ur stället för att bli till djurens naturliga sätt, och hur mängder

paddor hade spytts floden i stället för att födas av upp av som vattendjur. När de sedan längtade efter något läckert äta

att och bad det, fick de också fåglar bli till ett nytt sätt:

om se vaktlar havet för stilla deras hunger.

steg upp ur att

Så drabbades syndarna vedergällningen, sedan de först

av hade våldsamma blixtar. Rättvist led de för sin

varnats genom egen ondska de hade gett prov det mest hätska främ-

lingshat. Andra hade avvisat obekanta vandrare, dessa

men människor lade slavok på utlänningar hade gjort dem väl.

som Och inte med det: de andra skall visserligen stå till

nog svars för att de visade fientlighet mot främmande, men dessa ord-

nade först välkomstfester och lade sedan fruktansvärda bördor

19:6 Skapelsensväsenomformades Författaren tänker sig undret medRöda

havetsomen motsvarighet till världens skapelse,då Gud skilde vattnet

fråntorra landet1 Mos 1:9 f.. 19:9 De var somhästar. somlamm Sceneni 2 Mos 15:20 utbroderas

..

medbilder, hämtadefrån Ps114:4;Jes63:13. 19:10myggorbadekommit fram urjorden Genom enbokstavlig läsningav2

Mos 8:3, 17;4 Mos 11:31kommer författaren fram till att de djur Gud

sändeinte bara kom överraskande och i ovanlig mängd utan också

uppstod Övernaturligtsätt ur jorden, Nilen och havet. 19:14Andra Dvs. folket i Sodom; som vanligt anspelarförfattaren bara i

allmännaordalag gestalteri GT jfr 10:1 med not. Han utläser 1

ur

Mos 19:2 att de besökande änglarna hade avvisatsav stadensövriga

invånare,innan detogs emot avLot den rättfârdige, v. 17. 19:16välkomstfester. bördor Orden syftar hur farao tog emotJakob

..

enligt 1Mos45:16ff. och tvångsarbetet beskrivsi 2Mos 1:8ff.

som

19:9 2 Mos 15; Ps 114; Jes 63:13; 19:13Ps77:19

Mal 4:2 19:14-17 1Mos 19:1-11 19:102Mos8 45:17-20;2Mos1:8-11; 19:11 Vish 1612+ 10:22

19:17 Salomos vishet

dem redan hade fått del deras rättigheter. Så

som av egna slogs de också med blindhet, alldeles de andra vid den

som rättfärdiges när de i oändligt mörker och

port, sveptes ett var och måste leta efter sin port för att komma in.

en egen

Elementen kan själva bilda nya kombinationer, liksom musiken från stränginstrument kan ändra taktarten fast tonerna

ett hela tiden är desamma. Det inser klart akt

man om man ger

hände: landvarelser förvandlades till Vattendjur och vad som simmande djur kom land, elden stegrade sin kraft i

upp

och glömde sin förmåga släcka. Andå förtärvatten vattnet att de lågorna inte de ömtåliga djur gick omkring mitt i elden

som och smälte inte den flyktiga, rimfrostliknande födan från himlen. nja, allt sätt, Herre, du ditt folk storhet och ära. Du

gav har inte svikit, utan bistått Clct alltid och överallt.

19:17slogsde. med blindbez Beskrivningen av mörkret i 2 Mos 10:21ff.

..

jämförs medsceneni 1Mos 19:11. 19:18Elcmenten desamma Grundtextensexaktainnebörd är osäker.Hu

. ..

vudtankenärdock klar: Gud kan i sin allmakt utnyttja naturensresurser

lika smidigt som enmusiker användersitt instrument. 19:19Iandvarelser Dvs. israeliternaoch derasboskapshjordar2 Mos 12:38.

Under vandringengenomRöda havet kunde de sägasha tillfälligt för-

vandlatstill Vattendjur. 19:20eldenstegradesinkraft ]fr16:17-19 med not.

19:20 Vish16:18w23 19:22]es41:1O

JESUS SYRAKS VISHET

Inledning

Denna bibelbok ovanligt klart besked sin tillkomst ger om egen i ett företal, återfinns i flertalet de grekiska handskriftersom av Av detta företal framgår att skriftlärd jude skrev boken na. en hebreiska och att hans företalets författare, översatte sonson, den till grekiska efter att år 132 Kr. ha flyttat till Egypten. Om farfaderns finns varierande uppgifter jfr 50:27 med namn not, men enligt företalet hette han Jesus, hebreiska Jeshua.

Efter släktens äldste kände medlem kallas han Syraks son, hebreiska Ben Sira.

Om tidsavståndet mellan farfar och normalt, bör sonson var boken ha kommit till i början 100-talet Kr. Detta stämmer av också med innehållet. En hänförd skildring översteprästen av Simon, som levde in 190-talet 50:1 ff., intrycket ger att författaren själv sett honom redan räknar honom till histomen rien. Å andra sidan sägs inte ord och händelser ett om personer i Mackabeerböckerna. Det dramatiska förlopp inleddes som med Antiochos IV Epifanes tronbestigning år 175 Kr. måste ligga efter bokens tillkomst.

Den tid då boken sålunda skrevs jämförelsevis och var trygg lycklig för judarna. Deras traditionella religion blomstrade,

samtidigt som de stod i god förbindelse med omvärlden, kunde samla förmögenheter och nå politiskt inflytande. Dessa resa, förhållanden avspeglas tydligt i boken. företalet Den är, som antyder, efterföljare till Ordspråksboken och liknande en skrifter. Lättöverskådlig eller tydligt disponerad är den inte. Ett

slags stomme bildas betraktelser över den gudomliga visav heten, enligt gammaltestamentlig tradition skildrad som ett personligt väsen se t.ex. 1:1 ff; 6:18 ff.; 14:20 ff.; 24:1 ff.; 51:13 ff. Närbesläktade ämnen, författaren också återsom kommer till, är Guds storhet skapare och hans visa styrelsom se, som med sträng rättvisa fördelar gott och de fromma ont och syndarna se t.ex. 15:11-18:14; 33:7-15; 39:12 ff.. I bokens

slutparti prisas naturens härlighet 42:15-43:33, de gestalstora terna i den bibliska historien 44-49 och tempelgudstjänstens

skönhet 50:1-21. I allt detta uttrycks stabil och harmonisk en

10-16-436 283

Jesus Syraks vishet

personligt tonfall tränger igenom i några böner 22:27tro; ett 2326; 36:1-19; 50:22-24; 51:1-12 och i notiser, där ett par författaren nämner sig själv 24:30-34; 3316-19; 50127-29. Mellan dessa teologiska inslag utgörs bokens huvudmassa av

lång rad levnadsregler, förmaningar och betraktelser över en världens gång. De berör bl.a. relationerna i hemmet, ekonomi,

hälsovård, sällska sliv och vänskapsförhållanden. Perresor, spektivet är välbärga husfaders, med fast hand råder en som över hustru, barn och slavar; han kan också röra sig i samhällets

högre kretsar tillvaron där är riskabel. Konkremen vet att tionen i alla dessa råd har gjort boken oerhört populär genom

tiderna, samtidigt självfallet en avvikande syn många som frågor har vuxit fram under förändrade samhällsförhållanden.

Bokens vittnar också sitt dju gående förändtext sätt om ringar. När författarens översatte den grekiska, måssonson många enskildheter språkliga skäl bli annorlunda än förut, te av han själv säger i företalet, också innehållet påverkades som men delvis kulturella och religiösa förhållanden i hans nya omgivav ning. Det hans rekiska med dess självständiga inslag var text kom ingå i kristnas bibel, och från den utgår därför som att också föreliggande översättning. Bara i några fall, där den

grekiska är förstörd eller meningslös, har den hebreiska texten texten följts. Också långt efter tid kom förhållanden att sonsonens nya sätta sina spår i boken. I de grekiska handskrifterna finns senare nämligen mängd tillägg, under lång tid togs med i alla en som utgåvor 1800-talets textkritiska forskning har men som genom kunnat skiljas från det Övriga. Här återges de för sig i bihang A.

Den hebreiska bevarades länge judarna, fast inte texten av heller den hölls fri från ändringar och tillägg. Boken har dock

aldrig räknats helig skrift inom judendomen, och efter som hand kom den bruk och försvann. Ungefär 23 har ur av texten emellertid återfunnits i brottstycken, påträffade sedan slutet av

1800-talet. I vår tid är det alltså åter möjligt att göra sig en

föreställning hur den ursprunglige författaren uttryckte sig. om Ett urval sådana formuleringar klart skiljer sig från den av som grekiska översättningen återges i bihang B.

Jesus Syraks vishet

DEN GREKISKE ÖVERSÄTTARENS FÖRETAL

Många värdefulla gåvor har kommit till del lagen

oss genom och profeterna och deras efterföljare, och Israel är därför värt att berömmas för sin bildning och vishet. Det är emellertid angeläget inte bara att de som låser dessa skrifter själva ökar sin kunskap utan också att de genom sin lärdomssträvan kan bli till nytta för sin omgivning både i tal och i skrift. Min farfar Jesus, som länge hade ägnat sig studiet lagen, profeterna och de

av andra fäderneärvda skrifterna och blivit utomordentligt förtro-

med dem, kände sig därför manad att lämna ett eget bidrag gen till bildnings- och vishetslitteraturen, för de strävar

att som efter lärdom skulle göra ännu större framsteg i lagens efterföljd genom att ta del av även detta arbete.

Jag vill be läsaren att välvillig och uppmärksam och

nu vara att visa överseende eller formulering kan förefalla

om en annan misslyckad, trots den möda är nerlagd översättningen.

som Ty denna bok, som ursprungligen avfattades på hebreiska, kan inte intryck när den översätts till ett språk. Inte

ge samma annat bara den också själva lagen, profetiorna och de andra

utan skrifterna ter sig åtskilligt annorlunda i sin ursprungliga form.

När jag korn till Egypten under kung Euergetes trettioåttonde regeringsår och slog mig där för tid, mötte jag

ner en en

icke obetydlig grad bildning och fann det då ytterst angeläget

av att själv visa iver och flit att översätta denna bok. Under

genom

- lagen och profeterna och deras efterföljare Här tillämpas för första

gångenden traditionella tredelningen de gammaltestamentligaskrif-

av

terna. Profeternas efterföljare är de författat eller redigerat den

som

grupp avskrifter dit Lex.Job, Psaltarenoch Ordspråksbokenräknas.

- kung Euergetestrettioåttonde regeringsår motsvararungefär132f.Kr.

PtolemaiosVIII Euergetesregeradei Egypten 145-116men räknadesin

tid somkung från år 170,då hanblev PtolemaiosVI:s medregent.

- en icke obetydlig grad av bildning Grundtexten äroklar och översätt-

ningen osäker. Säkertäratt judarna i Egypten tog starkaintryck den

av

hellenistiska kulturen och bl.a. översattehela den hebreiskabibeln till

grekiska.

1:1 Jesus Syraks vishet

den tid som sedan gått har jag brukat mycken omsorg och skicklighet att göra boken färdig, för att kunna ut den till ge nytta också för dem i främmande land strävar efter lärdom som och redan har inrättat sina liv i enlighet med lagen. som

Visbetens ursprung

lAll vishet kommer från Herren och finns hos honom för evigt. 2Vem kan räkna havets sandkorn, regnets droppar och evighetens dagar 3Vem kan utforska himlens höjd, jordens vidd och havets djup Före allt annat skapades visheten; tanke och insikt finns till evighet. av

För har vishetens blivit röjd vem rot Vem känner dess sinnrika planer sEn enda är Vis. Väldig och fruktansvärd sitter han sin tron: Herren. 9Han själv skapade visheten och såg den, mätte den och utgöt den över alla sina verk. Allt lever har fått del hans gåva, som av i rikt mått har den skänkts dem älskar honom. som

VisJet och gudsfruetan

Gudsfruktan är ära och berömmelse, en en en lycka och en festglädjens krans. Gudsfruktan fyller hjärtat med fröjd, lust och glädje och ett långt liv. ger

1:3 havets djup representerari grundtexten också avgrunden eller dödsriket, liksom himlens höjd representerarGuds boning. 1:11feszgládjenskrans Vid fester brukademanha kransaravlöv eller blommor på huvudet. Kransenkunde ocksåvaraett segerteckenv. 18.

1:1-10 ]ob28:12-28 1:8 ]es6:1;Syr 43:29 1:1 Ords2:6;Vish 9:9 1:9 ]0el2:28 f.;Apg 2:171. 1:2 job 38;]es 40:12 1:101 Kor2z9 1:3 Ords 25:3;Rom 11:33f.+ 1:11 Ords 4:9; Syr 6:31; 10:19; 1:4 Ords 8:22 f.;Syr 24:9;]oh 1:1 25:6 1:6-8 Bar3z29-32 1:12Ords 3:1 10:27;Syr 34:14

Jesus Syraks vishet 1:25

Den fruktar Herren får ett gott slut,

som

och på sin dödsdag blir han välsignad.

Vishetens början frukta Herren,

är att och hon skapades hos de trogna redan i moderlivet. Hos människor har hon byggt sitt bo, evig grundval,

en och åt deras avkomma skall hon i förvar.

ges Vishetens fullhet frukta Herren,

är att hon mättar de trogna med sina frukter. Hon fyller deras hus med begärliga ting och förråden med vad hon har frambragt. Vishetens segerkrans är fruktan för Herren, fred och hälsa den.

växer upp ur Kunskap och insikt

låter hon falla som regn; de vinner henne får lysande ära.

som 2°Vishetens är frukta Herren,

rot att och hennes långt liv.

grenar är ett

Orättmätig vrede kan inte försvaras, vredens övertag blir mannens fall. Den tålmodige håller tills tiden är inne,

ut sedan bryter glädjen fram hos honom. Han sina ord tills tiden är inne;

sparar då kommer många att prisa hans klokhet. 251 vishetens skattkammare finns kloka 0rd,

hos syndaren väcker gudsfruktan avsky.

men

1:13på sin dödsdagblir han välsignad Författaren räknadeinte med ett liv efter döden och tänker härpå den lycka sombeståri fridfull död och

en ett gott eftermäle. Hans sonson, den grekiskeöversättaren,hade

en annanuppfattning jfr 7:17med not och kan ha låtit orden syfta det evigalivetsgåva.

1:13Syr11:26 1:22]ak1:19 1:14Ps111:10;Ords 1:7; 9:10 1:23 Syr20:6 1:16Syr6:19 1:25Syr21:15 1:17Ords 8:21; 31:10-31

1:26 Jesus Syraks vishet

Håll buden, du längtar efter vishet, som så skall Herren skänka dig den i rikt mått. Ty frukta Herren vishet och vett. att ger Väljer det, blir trofast och ödmjuk. man man

Värj dig inte mot gudsfruktan,

och närma dig den inte med svek i hjärtat. Hyckla inte inför din omgivning, tänk hur du lägger dina ord

Upphöj inte dig själv

du kan falla och dra vanära över dig. gDå avslöjar Herren dina innersta tankar och slår dig i allas åsyn, ner därför du närmade dig gudsfruktan att med hjärtat fullt falskhet. av

U tbålligbet i prövningar

Mitt barn, du närmar dig Herren för att tjäna honom, 2 om bered dig då för prövningar. zVar ståndaktig och håll ut, gör inget förhastat när olyckan kommer. 3Håll fast vid Herren och lämna honom inte, så skall det dig väl till slut.

Ta vad än läggs dig,

emot som och ha tålamod i alla slags lidanden. ST liksom guld prövas i eld, y så prövas Guds utvalda i lidandets ugn. Lita honom, så skall han ta sig dig. an Håll dig rätta vägar och hoppas honom.

1:29Hyckla inte inför din omgivning Troligen ursprunglig innebörd; de bevaradehandskrifternasgrekiskatext ärsvårbegriplig.Den kanmöjligtvis betyda inte skall sträva.efter ytlig och oförtjänt popularitet. att man 1:30du närmade dig gudsfruktan Oversättningen bygger en rekonstruerad I handskrifterna lyder versensavslutning: därför att du text. inte närmadedig gudsfruktan; ditt hjärtavar fullt avfalskhet.

1:26Pred 12:13; Syr 19:20; Matt 2:1f. Judit 8:25-27;]ak1:2-4; 19:17 1Pet 4:12 1:27Ords 2:5 Ords 17:3;Vish 3:6; 1Pet 1:7 1:28Vish 1:1-3 2:6 Ps37:5;Ords 3:5 Syr 1:30Ords 16:18;Matt 23:12 3431440

Jesus Syraks vishet 2:18

7Ni fruktar Herren, vänta hans barmhärtighet,

som och vik inte från vägen så att faller.

av Ni fruktar Herren, lita honom,

som så skall lön inte utebli.

er 9Ni fruktar Herren, hoppas allt gott,

som

evig glädje och barmhårtighet.

1°Se på dem levt i gångna tider:

som Har någon litat Herren blivit sviken

som Har någon stått fast i gudsfruktan blivit övergiven

som Har någon åkallat Herren utan att bli hörd Nej, barmhärtig och nådig är Herren, han förlåter synder och hjälper i nödens stund.

Ve alla fega hjärtan och kraftlösa händer,

den syndare som vandrar två vägar. ve Ve det hjärta är kraftlöst, ty det har ingen tro,

som och därför skall det inte något beskydd. Ve inte längre håller ut

er som vad skall ni göra när Herren kommer De fruktar Herren bryter inte mot hans bud,

som de älskar honom håller sig till hans vägar.

som De fruktar Herren strävar att göra hans vilja,

som de älskar honom mättar sig med lagen

som De fruktar Herren gör sig beredda

som och böjer sig ödmjukt inför honom: 18Lá°t falla i Herrens binder

oss och inte i människors, ty lika gränslös hans storhet

som

är hans barmhärtighet.

2:18 Låt ossfalla i Herrens binder Citatet är från Davids historia 2 Sam 24:14. Han görs till en förebild därför att han ödmjukt litade Gud också den stund då han blev straffadi med olyckor.

238 Syr 51:30 2:12 Ords 28:18;]es 7:9;Jak 2:9 Jes35:10;Bar4:29 1;6-8 2:10]ob 4:7; Ps22:5 37:25; 2:15 5Mos 4:1 6:5 1Joh 5:3 1Mack 2:61 2:18 2Sam24:14 2:112 Mos 34:6;Ps86:15; 103:8-14

3:1 Jesus Syraks vishet

Plieter mot föräldrar

Lyssna till fars förmaningar, mina barn,

3 er och gör han säger, så går det väl. som er zTy Herren har gett fadern myndighet över barnen och fastställt moderns rätt gentemot sönerna. 3Synder när vördar sin far, sonas man och att ära sin är att samla skatter. mor som 5Den vördar sin far skall glädje barn, som av egna och när han ber skall hans bön bli hörd. Den ärar sin far får långt liv, som ett och den som lyder Herren är sin mor till tröst. 7Den fruktar Herren vördar sin far som och tjänar sina föräldrar slaven sina herrar. som sVisa aktning för din far i ord och handling, så skall du hans välsignelse, ty en fars välsignelse ger stadga barnens hus, förbannelse river dess grund. men en mors upp

Sök inte ära väcka förakt för din far genom att att din far föraktas länder inte dig till ära. En människas ära bestäms faderns anseende, av och att modern föraktas länder barnen till skam. Mitt barn, ta hand din far när han blir gammal, om och vålla honom ingen så länge han lever. sorg Ha överseende med honom hans förstånd försvagas om och förakta honom inte, du är i din fulla kraft. som Godhet far kommer inte att glömmas; mot en

den bygger vad dina synder

upp rivit ner. När du råkar i nöd skall du bli ihågkommen, frost för solen skall dina synder smälta bort. som En hädares like är den överger sin far, som och förbannad Herren är den gör sin vred. av som mor

3:1-16 2 Mos20:12;Syr 7:27 3:11 Ords 17:6 3:1 Ords1:8;Ef6:1 3:12Ords 23:22 3:9 1Mos 49:26 3:16 Ords 19:26 3:101 Mos 9:18-27;Ords 30:17

Jesus Syraks vishet 3:29

Varning för övermod

Mitt barn, sköt dina sysslor i ödmjukhet, så blir du älskad än den är frikostig med gåvor. mer som Var ödmjukare högre du stiger, så finner du nåd hos Herren. 2°Ty år Herrens makt, stor de ödmjuka blir den förhårligad. och av

Fråga inte efter det övergår ditt förstånd, som forska inte i det överstiger dina krafter. som Tänk de befallningar du fått; är fördolt angår dig inte.

det som

Odsla inte kraft det går utöver din uppgift; som det du fått är redan än människor kan fatta. se mer

Många har förts vilse av sina spekulationer,

och skadliga fantasier har förvirrat deras omdöme.

För den styvsinte går det illa till sist, älskar faran dukar under för den. och den som Den styvsinte tyngs av plågor,

och syndaren staplar synd synd.

För den övermodiges olycka finns ingen bot, ondskans planta har slagit rot i honom. ty Den kloke begrundar visdomsordet, kunna lyssna är den vises glädje. att

Tänk på de befallningar du fått Meningen kan vara studera Guds 3:22 bud eller gör du blir tillsagd i ditt arbete. Förmaningensudd som troligen riktad intressetför grekernasfilosofi och kultur, som är mot författarenstid börjadehota denjudiska traditionen. Den kloke begrundar visdomsordet Orden är kanske tänkta som en 3:29 avrundandeförmaning vid slutet ett avsnitt. jfr uttrycket Hör, du av har öron i evangeliernat.ex. Matt 11:15. som

3:18 Ords 3:34;Jak 4:6, 10; 1 Pet 3:24 1Tim 1:3 6:20 5:5 3:261 Mos 49:7;Ords 28:14 3:21 Ps 1131:1;Rom 12:16 3:29 Matt 13:9

3:30 Jesus Syraks vishet

Plieter mot de fattiga

Vatten släcker flammande eld, och allmosor utplånar synder. Den lönar med blir ihågkommen efteråt, som gott gott och då han vacklar finner han stöd.

Mitt barn, beröva inte den fattige hans uppehälle, låt honom inte vänta med bedjande blick. zSåra inte den svälter, som väck inte förbittring hos lider brist. en man som 3Upprör inte mer ett redan bittert hjärta, låt inte den tigger vänta din gåva. som Avvisa inte den ber hjälp i sin nöd, som om vänd dig inte bort från den fattige. 5Vänd inte bort blicken från den tigger, som honom inte skäl förbanna dig, ge att ty om han förbannar dig i sin själs bitterhet, skall hans skapare höra hans bön.

7Gör dig omtyckt i folkförsamlingen

och böj ditt huvud för den mäktige.

Lyssna den fattige

och svara honom vänligt och anspråkslöst.

9Rädda den förtryckte från förtryckaren;

oförfärad när du fäller din dom. var Var far för de faderlösa som en och i makens ställe för deras mor. Då skall du bli till den Högste, som en son än din skall han älska dig. mer mor

4:7 Gör dig omtyckt i folkförsamlingen Versen avspeglarden mellanställning som författaren och hans likar intog i sin tids samhälle. Fastän judarna hade stor rörelsefrihet de inte självständiga,och även var en ansedd ledare för det egnafolket måste Visa underdånighetmot den utländskehärskarenoch hansrepresentanter.Jfr 7:4ff.; 8:1.

3:30-4:6 Ps41:2; Ords 19:17;Dan 4:6 2 Mos 22:23; Ords 17:5; Syr 4:24; Tob 4:7-11; 12:9; Syr 21:5;35:16-19 7:10, 32; 29:8-l3; 40:17, 24; 4:8 Ords Matt 19:21 4:9 Ps 82:3 Ords 31:8 f.; Syr 4:1 Ords 3:27 Syr 34:25 42:2 4:2 Syr 7:11;Jak 2:6 4:105 Mos 24:17; Job 29:16; Jes 4:5 Ords 21:13; 28:27 1:17 Luk 6:35

Jesus Syraks vishet 4:19

H visbeten människa

ur fostrar en

nVisheten sina söner framgång ger och sig dem söker henne. tar an som Att älska henne är att älska livet, rik lycka blir den vaknar tidigt för hennes skull. som Den äger henne vinner ära, som och där hon går in följer Herrens välsignelse med. De tjänar henne gör tjänst inför den Helige, som och de älskar henne blir älskade av Herren. som Den lyder henne skall döma folken, som och den följer henne kan vila tryggt. som Om han litar henne, blir hon hans egendom och förblir i hans efterkommandes ägo.

Ty först leder hon honom slingrande vägar, hon låter honom känna ängslan och skräck och honom ingen med sin hårdhänta fostran ger ro förrän han litar fullkomligt henne. Hon prövar honom med sina krav, men sedan går hon raka vägen tillbaka till honom, honom glädje och röjer sina hemligheter för honom. ger Men lockas han vilse, överger hon honom och lämnar honom undergången.

4211-19 Ords 1:20-33; 8:1-36; 4:14joh 14:23 Vish 6:12-21; 8:2-18; Syr 4:15 Vish 3:8; 1Kor 6:2 Ords 3:24 14:20-27;24:1-22; 51213-30 4:17 Ords 3:11 Syr 51:19 4:12 Vish 6:14; 4:18 Heb 12:11

Ordsf3:16-18;

7:10 .

4:20 Jesus Syraks vishet

Den rätta tiden och

för blygsel förfrimodigbet

2°Ta tillfället i akt, sky det onda. men Blygs inte över dig själv. Ty det finns blygsel för med sig synd, en som och det finns blygsel ära och beröm. en som ger Ta inte hänsyn till då skadar du dig själv. person - Var inte undfallande det blir din olycka. - Håll inte tillbaka 0rd i rättan tid, ett ty orden röjer visheten och talet människas fostran. en Säg inte emot sanningen; om du brister i vett skall du känna skam. Blygs inte för att erkänna dina synder, sök inte hejda flod i dess lopp. en Låt inte dåraktig människa en trampa dig, och ta inte parti för härskare. en Kämpa intill döden för sanningen, så skall Herren Gud strida för dig.

Var inte djärv i 0rd

trög och slapp i handling.

men 3°Var inte ett rytande lejon i ditt hem, jaga inte inbillade fel hos ditt husfolk. Låt inte din hand sträckas för ut att dras tillbaka när det gäller men att ge.

Lita inte din rikedom,

säg inte: Jag har allt jag behöver. zLåt inte din lust och din kraft förleda dig

att leva efter dina begär. egna JSäginte: Over mig befaller ingen, ty Herren skall sannerligen ställa dig till svars.

4:21 Syr20:22; 41:14-42:8 5:1 Ps 62:11; Ords 11:28; Syr 4:23 Ords 15:23 11:19, 24 4:26 Ords 28:13 5:3 Ps12:5;Syr 11:26 4:29 1Joh 3:18

Jesus Syraks vishet 5:13

Säg inte: Jag har syndat, och ingenting hände, Herren visar tålamod. ty SVar inte så säker förlåtelse att du staplar synd synd. °Och säg inte: Hans barmhärtighet är stor, han kommer att förlåta alla mina synder. Ty hos honom finns barmhårtighet, också vrede°, men och hans harm viker inte från syndaren. 7Dröj inte med vända till Herren, att om det dag efter dag. skjut inte upp Ty Herrens vrede slår förvarning utan och i straffets stund är det ute med dig. Lita inte till vad du förvärvat med orätt; det får du ingen hjälp olyckans dag. av

Pålitlighet i 0rd och gärning

Rensa inte säden vid vilken vind helst, som och slå inte in varje stig du ser så gör syndaren med sitt lösa prat. Var fast i din övertygelse och pålitlig i ditt tal. Var genast beredd att lyssna, tänk dig för innan du svarar. men Har du begrepp saken, så din nästa; om svara inte, så håll tand för tunga.

om

Ara liksom vanära följer ord, av människas tunga kan bli hennes fall. en

Herren visar tålamod Övertygelsen lidande följer synd är 5:4 att en hörnsten i författarens livsåskådning. Om syndaretycks ha det bra, en innebärdet baraatt hansstraff kommer senarei livet. 5:9 Rensainte säden Man rensadedentröskadesädengenomatt kastaden i luften blåsig dag, såatt vinden förde med sig agnarna.Om upp en arbetetskullelyckasmåstevinden blåsastadigt och i rätt riktning. 5:9 med sitt lösa Grundtextensuttryck, ordagrantden tvetungade, prat kan syfta bådehyckleri, lögn och allmänopålitlighet.

5:4-8 Rom 2:4-8; 2Pet3:9 Ps 12:3 5:4 Pred8:11; Vish 12:2 :11 Ords 15:28;]ak 1:19 5:6 2Mos 20:5 Syr 16:11 2Ords 10:19;21:23 5:7 5Mos 7:10;Jes55:6;2 Pet3:10 3Ords 13:3; 18:21; Matt 12:37; 5:8 Ords 10:2;Sef1:18 Jak3:8 i

5:14 Jesus Syraks vishet

Se till du inte får heta bakdantare: att lägg aldrig försåt med dina 0rd. Ty en tjuv drar skam över sig, och hård dom får den går med skvaller. en som Fela varken i eller smått, stort och bli inte fiende i stället för vän.

6 Dåligt rykte skam och

ger nesa; så går det syndaren med hans lösa prat.

ZLåt dig inte hetsas ditt egensinne, upp av det sliter sönder din styrka som en tjur. 3Du förtär dina blad och fördärvar dina frukter, och själv står du kvar förtorkat träd. som ett En människas ondska förstör henne själv

och gör henne till åtlöje bland fienderna.

Om vänskap

5Vackra ord många vänner, ger den talar väl blir väl bemött. som Stå god fot med många,

men var förtrolig med bland tusen. en 7Vill du ha vän, så pröva honom först, en och honom inte ditt förtroende ge genast. Ty somliga är vänner bara när det dem passar och stannar inte hos dig i nödens stund. Somliga vänner förvandlas till fiender och skämmer ut dig röja osämja. genom att er Somliga vänner är gärna gäster vid ditt bord

men stannar inte hos dig i nödens stund. När du har framgång, vill de du vara som och sig ditt husfolk. tar ton mot Men går det utför med dig, blir de motståndare

och gör sig osynliga för dig.

Håll dig undan för dina fiender och med dina vänner se upp

6:2 det sliter sönderdin styrka tjur Grundtexten är skadad, och som en översättningenbygger osäkerrekonstruktion. en

5:14 Ords 25:8-10; Syr 19:4-12; 6:747 12:8 37:1-12 2813-26 6:10 Or s 19:4; Syr 13:21 6:4 Syr 18:31 6:13Jer 9:4

,

jesus Syraks vishet 6:26

En starkt värn. trogen vän är ett Att finna sådan år finna skatt. en att en En vän är omåtligt värde, trogen ett tillgång inte kan vägas våg. en som

En vän är livgivande dryck,

trogen en och den gudfruktige finner sådan. en Den gudfruktige väljer sina vänner rätt, de står honom nära liknar honom själv. ty som

Vågen till visheten

Mitt barn, låt dig fostras alltifrån ungdomen, då finner du visheten ännu ålderns höst. Närma dig visheten likt plöjer och sår: en som vänta hennes goda skörd. Ty med det arbetet strävar du kort tid en och får smaka den frukt hon ger. strax 2°Hur svår är inte visheten för den saknar fostran som Den tanklöse orkar inte med henne. Hon blir alltför lyftesten för honom, en tung och han släpper henne snart. Ty visheten förtjänar sitt rykte: hon är inte tillgänglig för alla.

nLyssna, mitt barn, hör min maning och förkasta inte mitt råd. Stick dina fötter i vishetens fjättrar och huvudet i hennes halsträ. Lyft henne och bär henne, upp ryggen förarga dig inte över hennes bojor. Sök dig till henne hela ditt hjärta, av och följ hennes all din kraft. vägar av

6:22förtjänar sitt rykte Annan möjlig översättning: är somhennesnamn betyder. Enhebreiskordlek kan liggabakom, menmanvetinte hur den ärtänkt.

6:14 Ords 18:24:Pred 4:9-12 6:20 Ords 24:7 6:16 Syr26:3 6:21 Sak12:3 6:17 Syr 37:12 6:24 Syr 51:26;Matt 11:29 6:18 Ords 22:6 6:26 5 Mos4:29 6:19 Syr 4:11-19+

6:27 Jesus Syraks vishet

Spana och leta, så skall hon visa sig för dig, och har du väl fått tag i henne, så släpp henne inte. Till

slut skall du finna den vila hon ger, och hon förvandlas och dig glädje.

ger Då blir hennes fjättrar din starka rustning och hennes halsträ din lysande festdräkt. 3°Ty hennes ok är ett smycke guld,

av och hennes bojor är purpurband. Du får klä dig i henne i lysande dräkt

som en och sätta festkransen ditt huvud.

Om du vill, mitt barn, skall du fostran, och strävar du ivrigt, blir du skarpsinnig. Om du lyssnar med glädje, lär du dig, och håller du öronen Öppna, blir du vis. Ställ dig mitt bland de gamla och ta till dig deras kloka 0rd. Lyssna villigt till allt tal upphöjda ting,

om låt inga visdomsord undgå dig.

Finner du förståndig så stig tidigt

en man, upp, och låt dina fötter nöta hans tröskel.

Tänk Herrens befallningar,

och begrunda alltid hans bud; han skall skänka ditt sinne stadga och dig den vishet du begär.

ge

6:30 hennesoeiir ett smyckeav guld Detta är de ställen där översätt-

ett av ningen frångår den grekiska texten och återger den hebreiska. I de grekiska handskrifterna står: hon bär guldsmycken, detta beror

men påatt den hebreiskaförlagan har missuppfattats.

6:27 Vish 6:12-16 6:31 Ords 1:9;4:9; Syr 1:11 6:28 Vish 8:16;Syr 51:27 6:34 Ords 13:20;Syr 8:9 6:30 Ords 3:22

Jesus Syraks vishet 7:12

Varning för olika slags självsäkeryet

Gör inget så skall inget ont drabba dig; ont,

zhåll dig undan det orätta, så viker det undan för dig.

3Så inte i orättfärdighetens plogfåror, min son,

då slipper du skörda det sju gånger om. Be inte Herren härskarmakt, om och begär inte ett högt ämbete av en kung. 5Gör dig inte rättfärdig inför Herren, och försök inte vis inför kung. vara en Sträva inte efter att bli domare; kanske skulle du inte rå all orättfärdighet försagd inför den mäktige utan vara och sätta din heder spel. 7Gör folket i staden, ingen orätt mot låt inte hopen ditt fall. se Begå inte synd två gånger, en du undgår inte straff första gången. ty ens Säg inte: Han kommer hänsyn till alla mina gåvor; att ta Gud den Högste vad jag bär fram inför honom. tar emot

Tröttna inte att be och försumma inte att ge allmosor. Håna inte människa lider, en som det finns både förnedrar och upphöjer. ty en som Sprid inte lögner din broder om och inte heller din vän. om

7:9 Säg inte... gåvor Offer befriar enligt GT inte från skuld, om man saknarvilja att bättra sigjfr Ps51:18 ;Jes66:2ff.: Am 5:22 fi.

Ords 12:21;13:6 7:10 Syr 3:30-4:6+ job 4:8; Ords 22:8; Hos 7:11 1Sam2:7; Ords 17:5;Syr 4:2 10:12 Luk 1:52 Ords 25:6 7:12 3Mos 19:11;Ef 4:25 v Ords 15:8;Am 5:22;Mik

6:6 Syr 34:23

7:13 jesus Syraks vishet

Tillåt dig aldrig den minsta lögn, att ljuga kommer ingenting gott. av vanan Var inte bland gamla män, pratsam och inte mångordig när du ber. var Sky inte mödosamt arbete, inte åkerbruket skapats av den Högste. som Sälla dig inte till syndarna minns vreden kommer dröjsmål. att utan Böj dig djupt i ödmjukhet, den gudlöses straff blir eld och maskar. ty

En familjefars plieter

Byt inte bort en vän mot pengar eller en sann broder mot guld från Ofir. Overge inte klok och god hustru, en ty hennes älsklighet är värd än guld. mer 2°Var inte hård slav arbetar ärligt mot en som ellermot en daglönare som gör sitt yttersta.

Alska uppriktigt förståndig slav

en och vägra inte honom friheten. att ge

7:17den gudlösesstraff blir eld och maskar Här har den grekiskaöversättarenfört in tanken ett liv efter dödenmedstraff och belöningar. Den hebreiske författaren talade bara om kroppens förmultning som alla människorslott; sebihang B. 7:18 Ofir Senot till Tob 13:17. 7:21gehonomfriheten Judiska slavarskulle friges eftersexårstjänst2 Mos 21:2; 5 Mos 15:12. Författaren kan ha tänkt sigatt regeln skall gälla för slavaröver huvud.

7:13 Syr20:24 7:18 Syr6:15 7:14 Pred5:1; Syr32:9 Matt 6:7 7:19 Ords 31:10;Syr 7:26; 26:1-4 7:151 Mos 2:15;Ords 24:27 7:20 5Mos24:14 Syr33:31 7:16Ps1:1 7:212 Mos21:2 7:17]es 66:24; Judit 16:17; Syr 16:6;2l:9

Jesus Syraks vishet 7:31

Har du kreatur, så sköt dem väl,

och behåll dem du har dem. om nytta av Har du barn, så fostra dem,

och lär dem att lyda alltifrån ungdomen.

Har du döttrar, så vaka över deras oskuld,

och dem inga vänliga blickar. ge Gift bort din dotter, så har du fullgjort en stor uppgift;

henne förnuftig man. men ge en Har du hustru efter ditt sinne, så förskjut henne inte. en Och anförtro dig inte den du försmått.

Ära din far hela ditt hjärta av och glöm aldrig din födslovåndor. mors Kom du blev till dessa båda. ihåg att genom

Vad kan du dem i gengäld ge Vörda Herren hela din själ av visa aktning för hans präster.

och

3°Alska din skapare hela din kraft, av och lämna inte hans tjänareutan stöd.

Fruktf Herren, ära prästen

och honom hans andel enligt de bud du fått: ge skörden, skuldoffret, bringan och låret, det första av

helgelseoffret och det första heliga ting. av

7:26den du försmâtt Grundtextens uttryck kan syfta en oälskad eller förskjuten hustru kan också tänkas betyda den som fått andra men i din kärlek, dvs.en bihustru. rummet 7:31 honomhansandel Uppräkningen avprästernasrättigheter är delvis ge oklar i huvudsakmot 4 Mos 18. Set.ex. v. 18beträffande men svarar bringanoch låret prästernasandelavvissaoffer som

Ords 12:10;27:23 7:27 Tob 4:3f.;Syr3:1-16 7:22 7:23Ords 23:13 Syr 304-13 7:291. 5Mos 6:5; 12:19 7:24Syr22:3-5; 26:10;42:9-11 7:314 Mos 18111-19

7:32 Jesus Syraks vishet

Var också frikostig mot den fattige, så skall din välsignelse bli fullkomlig. Gläd alla med gåvor medan de lever och givmild även när de är döda. var Vänd dem gråter, inte ryggen som utan sörj med de sörjande. Tveka besöka den sjuke, inte att för sådant blir du älskad. ty Tänk livets slut i allt vad du gör, då kommer du aldrig någonsin att synda.

Klokøet och försiktighet

Sök inte strid med härskare; 8 en du dukar snart under för hans övermakt. T vista inte med rik en man; du väger lätt mot hans pengar. Guldet har fördärvat många, kungars sinnen har det förvillat. 3Sök inte strid med den grälsjuke, lägg inte ved hans brasa. 4Gör obildad inte narr av en man; föraktet kan drabba dina fäder. sHåna inte ångrar sin synd, en som kom ihåg att alla förtjänar straff. Förakta inte människa då hon åldras; en del skall också bli gamla. en av oss 7]ubla inte över någons död, korn ihåg att slutet väntar alla. oss

7:33 när de är döda Troligen tänker författaren bidrag till begravningshögtiden sistatjänst de avlidna, kanskeockså offer för deras som en försummelseroch synder.

7:32 Ps41:2;Syr 3:30-4;e+ 8:3 Ords 26:20f.;Syr 9:18 7:33Tob1:17;4:17 8:5 Pred7:21;2 Kor 2:6 7:34 Rom 12:15 8:6 3 Mos 19:32;Syr 3:13 7:35Matt 25:35f 8:7 Job 31:29 Ords 24:17; Syr 7:36Syr28:6 14:17 8:2 Syr 13:2, 22 31:6

Jesus Syraks vishet 8:19

Försumma inte lyssna de visa, att

fördjupa dig i deras tänkespråk.

Genom dem kan du bildning och lära dig att tjäna stormän. Underlåt lyssna de gamla; inte att de har själva lärt sina fäder. av Genom dem kan du insikt och lära dig när det behövs. att ge svar

Blås inte liv i syndarens glöd; du kan bli förtärd hans flammande eld. av Släpp inte den samvetslöse sikte, ur ty då vänder han bakslugt dina 0rd emot dig. Ge inget lån är mäktigare än du. en som Gör du det, så betrakta det förlorat. som Gå inte i borgen för än du har, mer och går du i borgen, så räkna med att betala. Processa inte med domare; en följer hans åsikt och dömer till hans fördel. man

Med den dumdristige

skall du inte göra en resa, han kan vålla dig svåra olyckor. Han reser efter sitt eget huvud, och hans dårskap dras också du i fördärvet. genom Med den hetlevrade skall du inte tvista, färdas aldrig med honom Öde trakter. genom Han drar sig inte för att spilla blod, och då ingen hjälp finns slår han dig. ner Med den enfaldige skall du inte rådgöra, ty han kan inte hålla tyst med något.

Syssla inte med hemligheter i främlings närvaro,

en ty du vet inte vad han kan ställa till med. Blotta inte ditt innersta för helst; vem som för det får du bara otack.

8:8 lära dig att tjäna stormän Litteratur avsammatyp somSyr och Ords användesi Egyptenför reguljär utbildning avtjänstemän. 8:19för det får du bara Oracle Grundtexten är oklar och översättningen osäker.

8:8f. S r6:34 8:13 Ords 22:26f.;Syr 29:14-20 8:9 15:18 8:16 Ords 22:24;Syr 28:8-11 8:12Syr29:4-6

Jesus Syraks vishet 9:1

Om kvinnor

Var inte svartsjuk kvinnan delar din bädd, som

lär henne inte sådant skadar dig själv. som zHänge dig inte så kvinna en hon makten över dig. att tar lösaktig kvinna, sBesök inte en du kan fastna i hennes snaror.

Umgås inte med en harpspelerska,

du kan fångas hennes konster. av 5Titta inte för länge flicka, en ung hon kan kosta dig dryga böter.

Hänge dig inte gatflickor,

då mister du snart allt du äger. 7Gå inte och stadens gator, spana driv inte omkring i folktomma kvarter. Vänd bort blicken från välskapt kvinna, en inte närgånget vackra hustru. se en annans Av kvinnlig skönhet har många förförts, den kommer lidelsen flamma eld. att upp som 9Var aldrig tillsammans med gift kvinna en och drick inte vin i sällskap med sådan, en du kan komma dras till henne ty att våldsam död. och möta en

9:1 lär henneinte sådant Förmodligenmenasatt hustrun verkligen kan bli ständigtför ämnet tal. otrogenom mannen 9:3 lösaktig kvinna. barpspelerska Det ärfrågaomett mellanting en . . en mellan kultiveradesällskapsdameroch vanligaprostituerade.Jfr 2 Mack 6:4mednot. 9:5 dryga böter Dvs. den gottgörelsesom en förförare åläggsi 2 Mos 22:16 och Mos 22:285 9:9 mäta våldsamdöd I degrekiskahandskrifternastårmöta din död i en anden, detberor troligen felskrivning. Att enäktenskapsbrytare men sig för konkret dödshot välbekanttanke ävensedantillutsatte var en GT:s dödsstraff3 Mos 20:10 börjat bli mindre vanlig. lämpningen av

9:2 Ords 31:3; Pred 7:27; Syr 9:6 Ords 19:2 47:19 9:9 Ords 2:16-19; 6a24-32; Syr 9:3 Ords 7:25 41:21 9:5 2Mos22:16f.;5M0s22:28 i

Jesus Syraks vishet 9:16

Val vänner av

överge inte gammal vän, en är inte detsamma. en ny En ny vän är som nytt vin: först när det dricker du det med välbehag. mognat

Avundas syndare hans framgång inte en du vet inte vilket slut han får. Gläd dig inte då det går de gudlösa väl minns att straffet når dem före döden.

Håll dig avstånd från den har makt döda, som att då slipper du frukta för ditt liv. Och närmar du dig honom, så gör inga misstag, ty då tar han livet dig. av Du skall du bland fällor, veta att trampar och att du rör dig stadsmurens krön.

Lär känna dina medmänniskor du kan, så noga och rådgör sedan med dem är visa. som Med kloka män skall du föra dina samtal, och allt vad du säger skall röra den Högstes lag. Ha rättfärdiga män gäster vid ditt bord, som och låt gudsfruktan din stolthet. vara

9:13 du rör digpå stadsmurenskrön Den lever vid hovet ärlika som utsatt somförsvararna muren till enbelägradstad.

9:10 Luk 5:39 9:13 Ords 20:2 9:11 PS37:1f.;73;Ords 24:1,19f.; 9:14 Syr 37210-12 Syr 11:21

9:17 Jesus Syraks vishet

Den vise bársearen

Konstnärens händer gör verket vårt att prisas; folkets röjer sin vishet i 0rd. styresman Den grälsjuke skräck för sin stad, är en den inte sin tunga gör sig avskydd. som styr En vis härskare fostrar sitt folk,

1 O

ordning råder där klok man styr. en 230m folkets härskare är, så blir också hans tjänare, och stadens är, så blir alla dess invånare. som styresman 3En kung fostran är folkets fördärv, utan under kloka blomstrar staden. men regenter I Herrens hand ligger makten över jorden, och i rätt tid sänder han den härskare behövs. som Herrens hand ligger människans framgång,

och han sprider sin glans över de styrande.

Den övermodiges ondska och straff

Förargas aldrig din nästa för oförrätt, en gör inte någonting i vredesmod.

och

7Overmod är avskyvärt för både Gud och människor, kränka andras rätt är brott mot bådas lag. att

sRättskränkningar, våld och vinstbegär

makten övergår från folk till folk. gör att 9Vad har stoft och aska över att yvas Redan i livet börjar kroppens upplösning.

Långvarig sjukdom gäckar läkaren.

I dag kung, i död. morgon Och när människan dör, blir detta hennes lott: maskar och krälande kryp.

9:17 röjer sin vishet i ord Konstnärlig förmåga betraktadessom ett slags vishet jfr Vish 8:6 mednot, och författaren kan alltsålätt ställasamman konstnärensmanuellaskicklighet statsmannensintellektuella. 10:9 börjar kroppensupplösning Oversâttningenbygger enförmodan, stödd denhebreiskatexten, om denavseddainnebörden. De grekiska av handskrifternastext ärobegriplig.

9:18 Syr 20:5, 8 10:e 3Mos 19:171.;Syr 2750-2827; 10:1 Ords 20:8;28:2;Vish 6:24 Matt 5:22, 38 10:2 Ords 29:12 10:9 1 Mos 18:27;Syr 17:32 10:3 Ords 28:3; 29:4; Pred4:13 10:10Syr38:22 10:4 Ords 8:15 f.; jer 27:5; Vish 6:1-3

Jesus Syraks vishet 10:23

Övermodet människa avfaller från Herren börjar när en och hennes hjärta vänder sig bort från hennes skapare. Ty övermodet börjar med synd, och från den framhärdar väller vidrighet. som Därför sänder Herren märkliga straff och förintar de Övermodiga i grund. Herren störtar härskares troner över ända och sätter ringa män i deras ställe. Herren rycker folkslag med rötterna upp och planterar ödmjuka män i deras ställe. Herren skövlar deras länder och ödelägger dem ända till jordens grundvalar.

Han utplånar dem mänskligheten, utrotar dem

ur och låter minnet dem försvinna från jorden. av Inte är övermodet skapat för människorna eller raseriet för dem föds av kvinnor. som

Sann och falsk ära

Vem förtjänar ära Människosläktet. - Vem förtjänar ära Den fruktar Herren. - som Vem förtjänar vanära Människosläktet. - Vem förtjänar vanära Den bryter mot buden. - som

2°I skara bröder äras den främste, en av Herren ärar den fruktar honom. men som Den rike och ansedde liksom den fattige i gudsfruktan har de sin stolthet. Det är orätt förakta fattig är klok att en som och otillbörligt att prisa en syndare.

10:22Den rike ochansedde Om rekonstruerasefterhebreiskan:Protexten selytenoch främlingen. Meningenblir då inte att gudsfruktan förenar högaoch låga, denkan skänkarespekt treslagsmänniskorsom utanatt alla hadelågt anseende.

10:125Mos 8:14 10:175Mos 9:14 10:13Ords 16:18 10:22]er 9:23f.;Syr 9:16 10:141 Sam2:8; Syr 11:5; Luk 1:52 10:23Ps15:4;]ak 2:5 10:15Ps44:3

10:24 Jesus Syraks vishet

Stormannen, domaren och härskaren prisas, ingen dem är förmer än den gudfruktige. men av En vis slav får fria män till tjänare,

och förståndig klagar inte över det.

en man

Försök inte verka vis när du skall sköta ditt arbete, och spela inte förnäm när du är i svårigheter. Bättre den arbetar och får överflöd på allt som än den går och skryter saknar som men mat.

Mitt barn, ödmjuk ha respekt för dig själv var men och dig den aktning du förtjänar. ge Den gör sig själv orätt, får han rätt som av vem Vem respekterar den som föraktar sig själv Den fattige blir ärad för sin klokhet ochden rike för sin rikedom. Aras redan fattig, hur mycket då rik; man som mera som föraktas rik, hur mycket fattig man som mera som Vishet den ringe aktad ställning i 1 1 ger en och skaffar honom plats bland stormän. en

zPrisa inte för hans skönhet, en man och avsky ingen för hans utseendes skull. 3Bland vingade varelser tillhör biet de minsta, men vad det ger är det bästa allt sött. av Stoltsera inte med dina kläder, och förhäv dig inte när du blir hedrad, ty Herren kan göra märkliga ting, och vad han gör är fördolt för människorna.

11:4 vad hangör ärfördolt Dvs. deingripanden helt förändrar männisom skors livsvillkor kan komma plötsligt och oväntat.

10:24]er 9:23 Syr 25:10f.; 1Kor 10:27Ord512;9 1:26-31;]ak1:9 11:4 Syr3zl8 10:25Ords 17:2

Jesus Syraks vishet 11:19

sMånga har fått stiga i stoftet,

tyranner ner medan kronan den siste väntat sig.

sattes man Många härskare har råkat i djupaste vanära, och lysande män har hamnat i främlingars våld.

Verklig och skenbar framgång

7Klandra inte innan du har prövat

tänk först och döm sedan. Svara inte förrän du har lyssnat

avbryt inte när någon talar. Tvista inte sak inte angår dig,

om en som och befatta dig inte med syndares

processer.

Mitt barn, dig inte in för många företag,

ge

med vidlyftiga affärer undgår du inte felsteg.

Hur mycket du än jagar, når du aldrig målet, och du kommer inte undan när du måste fly. Den arbetar, sliter och jäktar

ene

får det bara sämre. men Den andre är trög och måste be hjälp,

om han är fattig kraft och rik armod. Men Herren honom och ställer allt till råtta:

ser han upprättar honom hans förnedring

ur och honom aktad ställning,

ger en och han vinner mångas beundran. Lycka och olycka, liv och död, fattigdom och rikedom kommer från Herren. Det Herren får de fromma behålla,

ger

hans beslut kan aldrig upphåvas.

En kan bli rik att och gnida,

man genom spara

vad är det för lön han får men När han säger: Jag kan slå mig till

ro,

skall jag njuta min rikedom nu av då vet han inte hur lång tid år kvar

som innan han måste lämna allt andra och dö.

11:5 Pred4:14;Syr 10:14 11:14 1Sam2:7;]ob 2:10;Pred7:15; 11:7 Syr19:13-15 Jes45:7 11:8 Ords 18:13 11:18Ords 23:4f.;Pred 2:22 11:10Syr 3:23;38:24 11:19Job 2716-19; Ps49:17f.; Pred 11:11 Ps12721 Ords 11:24 5:12-16; 6:2; Luk 12:19-21

11:20 Jesus Syraks vishet

Håll fast vid den uppgift du fått, i den och åldras i din gärning. upp Beundra inte vad syndaren gör, utan lita Herren och håll ut i ditt arbete. Ty för Herren är det en lätt sak att plötsligt låta den fattige bli rik. Genom Herrens välsignelse får den fromme sin lön, och hans framgång slår med ut i blom. ens

Säg inte: Vad är det för mening med mitt liv vad kan det finnas för lycka i framtiden Säg inte: Jag har allt vilken olycka kan drabba mig i framtiden 251 lyckans stund glöms olyckan bort, och i olyckans stund minns inte lyckan. man För Herren är det lätt livets sista dag att ge människan hennes gärningars lön. En timmes plågor, och liv i lyx är glömt. ett Människans slut avslöjar hur hon levat. Kalla ingen lycklig innan han är död; först barnen du hur människa varit. ser en

Regler gástfribet och välgörenhet

Bjud inte helst i ditt hus; vem som den baksluges knep är många. Som fällans lockfågel är den fräcke, liksom spionen är han efter ditt fall. ute

11:20den uppgift du fått Grundtextens uttryck, ordagrant ditt förbund, har här antagitssyfta deavtal och reglersombestämmerenmänniskas arbetsuppgifter,men det kan ocksåvarafrågaom de religiösaplikterna. Jfr 3:22med not. 11:28på barnen Den grekiskeöversättarentycks menaatt barnensödeärdet slutliga uttrycket för Guds vedergallanderättvisa; 5:4 med not och 5 Mos5:9 Motsvarandeord den hebreiskai textenbetyder dock snararevid slutet.

11:21Syr9t1l+ 11:26Ords 24:12 11:24Syr5:1 11:285M0$5:9;Syr41:5 11:25Syr 18:25

jesus Syraks vishet 12:9

Det goda vänder han försåtligt

till ont, allt utsökt fläckar han ner. En gnista tänder kolbrasa, en stor och syndig människa lurar en rov. Akta dig för den ondskefulle, han har inget gott i sinnet. Låt honom inte sätta outplånlig fläck dig. en Ger du främling husrum, ställer han till oreda för

en dig

och gör dig främmande för dina egna.

Hjälper du någon, då till det är; 12 se vem då får du tack för din välgärning. zHjälp den fromme, och du blir belönad,

om inte av honom så den Högste. av 3Den får inget framhärdar i ondska gott som och aldrig själv ger en gåva. Ge den fromme och dig inte syndaren. ta an sHjälp den ödmjuke och ingenting den gudlöse. ge Behåll bröden och honom ingenting, ge så att han inte får övertag över dig. Ty för allt du gör honom gott som mot får du dubbelt så mycket i gengäld. ont Också den Högste hatar syndare, och han de gudlösa deras rättmätiga straff. ger 7Ge den är god och dig inte syndaren. som ta an

Vänner och

fiender

I medgången prövas inte vännen,

i nöden förblir inte ovännen dold. 9När har medgång har hans fiender en man sorg, råkar han i nöd drar sig också vännen undan.

12:5 Behåll bröden ochge honom ingenting Den grekiskeöversättarenhar här möjligen missförståttenhebreiskformulering; bihang B.

11:31 Jak3:5 12:2 5 Mos 14:29;Syr 7:32 11:33Ords 1:10-16 12:6 5M0s 32:35;Ps 5:5 11:34Syr 8:18 12:8 Syr 6:8-13;37:1-6 12:1 Matt 5243-48;Luk 14:12-14 12:9 Ords 19:4

12: 10 Jesus Syraks vishet

Lita aldrig någonsin din ovän, ty hans ondska är lik brons som ärgar. Aven han spelar ödmjuk och kröker

om rygg, så var din vakt och se upp med honom. Då blir det med honom när du bronsspegel:

som putsat en du märker att den inte genomärgad.

var

Låt honom inte stå vid din sida, då kan han stöta omkull dig och din plats.

ta Låt honom inte sitta till höger dig,

om då vill han ha din stol.

egen Till sist inser du vad jag menade och minns med ett sting i hjärtat vad jag sagt. Vem ömmar för ormtjusare blir biten

en som eller för den kommer vilda djur för nära

som Så går det, du närmar dig syndare

om en och låter dig dras in i hans synder. Han hos dig kort stund,

stannar en

du vacklar överger han dig. men om

Från fiendens läppar strömmar lena 0rd,

i sitt hjärta vill han dig i fångstgropen. men Ur fiendens ögon strömmar tårar,

får han tillfälle, är hans blodtörst omättlig. men Drabbas du olycka, är han platsen före dig;

av en han låtsas hjälpa lägger krokben för dig.

men Han ruskar huvudet och klappar hånfullt i händerna,

han sprider rykten överallt och försmädlig

ser ut.

12:11enbronsspegel Antikens metallspeglarmåsteständigtputsasför att vara blankaoch ge entydlig bild. Argen jämförs härmed fiendenshycklande vänlighet: den måstehållas undan för att hans verkliga sinnelag skall avslöjas. Enligt en annantolkning betecknarärgenondskansutslag i

ständigtnyaintriger, sommåstemötasmedmotåtgärder.

12:13 Syr21:2 12:18Ps22:8 12:16Ps 55:22; Ords 26:24-27; Syr 27:23

Jesus Syraks vishet 13:11

Varning för rika och mäktiga

Den rör vid tjära fläckar sig, 1 3 som ner och den umgås med högmodig blir han. som en som zLyft inte börda är för tung för dig en som och umgås inte med rikare och måktigare. en Vad har lerkrukan med kitteln att göra Stöter de ihop, går krukan i bitar. 3Den rike gör orätt och är dessutom oförskämd, den fattige lider orätt och får dessutom be ursäkt. om Om du är användbar för den rike, så utnyttjar han dig, är du i nöd, bryr han sig inte om dig. men 50m du äger något, söker han ditt sällskap skrupler slut vad du har. och gör utan Når han behöver din hjälp, för han dig bakom ljuset att och väcka förhoppningar hos dig. genom Han är len i och säger: mun Vad kan jag hjälpa dig med 7Med sina levnadsvanor får han dig att skämmas och gör slut dina två och tre gånger pengar om, och till sist gör han dig. narr av Når han sedan dig, bryr han sig inte dig ser om skakar föraktfullt huvudet dig. utan Akta dig du inte blir förd bakom ljuset så att och förödmjukas ditt oförstånd. genom

9Blir du bjuden till mäktig så nödbedd; en man, var desto ivrigare blir hans inbjudan. Trång dig inte på, då kan du bli bortstött. Håll dig inte undan, då kan du bli bortglömd. Försök inte tala jämlike med honom som en och lita inte hans många ord, medan han pratar sätter han dig ty prov, och medan han ler studerar han dig.

13:7 gör slutpå dina pengar Dvs. denfattigare tvingas bjuda igen och för skamsskull hållaen högre standardänhan har råd med.

13:1 1 Kor 15:33 13:9 Ords 23:14 13:2 Ords 24:21;Syr 8:2 13:10Ords 25:7 13:7 Syr 12:18

13:12 Jesus Syraks vishet

Obarmhärtig är han han tiger inte med det han fått höra

och skonar dig inte från misshandel och bojor. Ta dig i akt och dig noga för,

se

vid varje riskerar du att falla. ty steg

Rika ocb fattiga

Alla djur älskar sina likar och alla människor sina bröder. Alla varelser håller sig till sin art,

söker sig till sin like. och en man Inte med lammet

samsas vargen och inte syndaren med den gudfruktige. Inte kan hund och hyena hålla fred, och aldrig blir det fred mellan fattig och rik. Vildåsnorna i öknen blir lejonens byte; så blir de fattiga foder för de rika. 2°Ringhet är avskyvärd för den högmodige; så blir den fattige avskydd den rike.

av Snavar den rike, får han stöd sina vänner.

av Faller den ringe, stöter hans vänner bort honom. När den rike tar miste, får han många försvarare; är hans ord oförsvarliga, ger man honom ändå rätt. Om den ringe miste, får han ovett dessutom,

tar och när han talar förnuftigt, vill ingen lyssna. När den rike talar, är alla tysta,

höjer hans ord till skyarna. och man När den fattige talar, Vad är det för en

säger man: Och han snubblar, knuffat omkull honom.

om man

13:12ban tiger inte med det hanfått böra Grundtextenär oklar menhar här antagitsinnebäraatt den mäktige missbrukarförtroendeneller bestraffar frispråkig kritik somhan lockat fram underotvungnasamtal.

13:13Syr 9:13 13:21Ords 14:20; 19:4, 7 13:172 Kor 6:14 13:23Pred9:16 13:19Ords 30:14

Jesus Syraks vishet 14:10

Njut livet

av

Rikedom är något den inte fläckats synd, gott, om av ont år den fattigdom följer övermod. men ett som av En människas hjärta får hennes ansikte att skifta och gör det sorgset eller glatt. En ljus vittnar ett glatt hjärta. uppsyn om Att komma på visdomsord kräver mödosam eftertanke. Lycklig den som håller sin tunga i styr

och inte behöver känna syndernas sting. zLycklig den inte måste döma sig själv som och aldrig hoppet. som ger upp

3Illa rikedom för snål människa passar en vad skall den ogine ha till pengar 4Den sig själv något samlar andra: som inte unnar hansegendom får främlingar njuta av. 5Ar hård sig själv, mot kan då god man mot vem man vara Aldrig får då någon glädje sina pengar. man av Ingen är värre än den är ogin mot sig själv; som just detta är straffet för hans ondska. 70m han gör något gott, gör han det av misstag, till sist avslöjar han sin ondska. men

sOnd år den har ogin blick som en och föraktfullt vänder sig bort från andra. 9Den girige blir aldrig nöjd med vad han fått, självisk orättfärdighet förtvinar själen. och av Den snåle sig inte brödet unnar och lider brist vid sitt eget bord.

13:26Att komma på visdomsord Vad vishetslärarensmödor har i sammanhangetatt göra äroklart. Den hebreiskatextenär sannolikt skadadoch geringenledning.

13:26Ords 15:13 14:9 Ords 27:20; Pred 5:9; Vish 1431 SYY2513 6:23; 1Tim 6:9 14:4 Pred2:18;6:1 f.;Syr 11:19 14:10Ords 2326-8 14:5 Ords 11:17

l1v16-436

14:11 Jesus Syraks vishet

Mitt barn, dig allt du kan,

unna gott och Herren de offer tillkommer honom.

ge som Minns döden inte uppskov,

att ger

tiden dödsriket fastställt känner du inte. men som Gör gott mot din vän innan du dör,

honom så frikostigt du förmår. ge Neka dig glad dag,

inte en och försaka inte ett oskyldigt nöje. Måste du inte lämna andra det du har slitit ihop och låta dem dela det du har arbetat för

upp Ge och och njut livet,

ta, av ty i dödsriket finner du ingen njutning.

Allt lever slits klädesplagg,

som ut som ett ty sedan urminnes tid lyder budet: Du skall dö.

Som grönskande löv lummigt träd

ett

några faller andra spricker ut - av, är också släktet kött och blod:

av ett släktled dör, och ett annat föds. Allt människoverk multnar och förgår, och med det försvinner dess upphovsman.

Att söka och visbeten

finna

Lycklig den fördjupar sig i visheten,

som

övar sitt förstånd när han talar, som som i sitt hjärta begrundar vishetens vägar och tänker hennes hemligheter. Följ hennes spår jägare,

som en ställ dig där hon går in

pass Den in hennes fönster

som ser genom och lyssnar vid hennes dörr,

14:11Pred11:9 14:17Ps 102:27; Jes 51:6 1 Mos 14:13Tob 4:7 2:17;Syr 41:4 14:14Pred8:15 14:18]es 40:6 Pred 1:4 14:15]ob 27:16 Ps 49:18; Pred 14:19Pred9:6 2:21 14220-27Syr4:11-19+ 14:16Pred5:17f. 14:22Syr 6:26

jesus Syraks vishet 15:10

som väljer sin boplats intill hennes hus och slår in tältpinnen i hennes väggar, han kan sitt tält i hennes närhet

resa och får sin boplats där det goda bor; han ställer sina barn under hennes beskydd och vilar under hennes grenar. Hos henne finner han skydd solhettan,

mot och han får bo i hennes härlighet.

Så gör den är gudfruktig;

som den känner lagen vinner visheten.

som zHon kommer honom till mötes som en mor och honom trogen maka.

tar emot som en 3Hon honom klokhetens bröd att äta,

ger och vishetens vatten får han att dricka. Han stöder sig henne och skall aldrig falla, han kan lita henne och blir aldrig sviken. 5Hon höjer honom över hans omgivning och gör hans röst hörd bland allt folket. Lycka och festkrans får han sin lott och berömmelse aldrig dör.

en som

7Män förstånd vinner henne aldrig,

utan syndiga människor får aldrig se henne. Hon är fjärran från de övermodiga, lögnarna ägnar henne inte en tanke.

9Falskt klingar syndarens lovsång,

ty den har inte lagts i hans mun av Herren. Visheten skall 0rd lovsången,

ge Herren skall fylla den med kraft.

14:27Hos hennefinner hanskydd Dennaverserinrar i sin grekiskaform om framtidsvisionen iJes 4:5 15:1 den som känner lagen Författaren återkommer i 19:20till det nära sambandetmellanvishetenoch skriftens lära.I 24:23ff. sätterhani stort settlikhetsteckenmellan dem.

15:1 Syr19:2O l5z5f. Vish 8:10-16;Syr21:17 15:2 Vish6:16;8:9 15:5 syrun 15:3 Ords 9:5;Jes55:1;Syr 15:7 Vi5h1;4 24119-21 15:8 Ords 8:13

15:11 Jesus Syraks vishet

Människans vilja

fria

Säg inte: Det var Herren som fick mig att avfalla

han framkallar inte det han avskyr. Säg inte: Det var han som förde mig vilse

han har ingen användning för syndare.

en Herren avskyr all vidrighet, och ingen gudfruktig älskar den. Han skapade människan i begynnelsen och överlämnade henne åt hennes eget val. 150m du vill, kan du hålla buden. Du bestämmer själv du skall trogen.

om vara Eld och har han lagt framför dig:

vatten räck ut din hand efter vilket du vill. Framför människan ligger livet och döden, och hon får det hon väljer. Ty stor är Herrens vishet, väldig är hans makt, och han allt.

ser Hans blickar följer dem fruktar honom,

som och ingen mänsklig handling undgår honom. Han har inte befallt någon att leva gudlöst, ingen har fått hans tillåtelse att synda.

Gud vedergäller

H m

lMånga barn är inget att stå efter, de blir odugliga;

16 om

gudlösa söner är inget att glädjas åt. zGläd dig inte över de är många,

att

ingen gudsfruktan finns hos dem. om

15:14hennesegetval Att människanharenfri vilja ärett viktigt komplement till författarens lära om Guds allmakt. I gammaljudisk tro betonasdet sammansattai människansnatur. En god och en ond drift kämpar om herraväldetöver henne, men hon saknar aldrig möjlighet att tämja de farliga impulserna. 16:1 Många barn är inget att stå efter Utgångspunkten för författarens resonemangär den traditionella synen storafamiljer som enrikedom och en välsignelsese t.ex. Ps127: fi. När Gud straffaroch belönar, kan sådanlyckavisasigbedrägligeller oväsentlig.Jfr Ords 10:1ff.

15:11]ak1:13 15:18 Ps33213-15;Ords 15:3;Syr 15:14-171 Mos 2:16 5 Mos 17215-20;23:19;Heb 4:13 30215-19 16:1 Vish 4:1

Jesus Syraks vishet 16:10

3Lita inte de får leva, att och förtrösta inte deras antal. . Ty enda kan bättre än tusen; en vara bättre dö barnlös än ha gudlösa barn.

En enda vis kan bli upphov till hel stad, man en medan släkt bryter lagen blir utrotad. en som mot sMycket sådant har jag sett,

och än märkligare ting har jag hört;

över syndarnas skara kommer flammande eld,

olydigt folk tänds Herrens vrede mot ett 7Han visade ingen nåd mot urtidens jättar,

sin styrka förleddes till avfall. som av Han skonade inte Lots grannar,

med sitt övermod väckte hans avsky. som Han förlåt inte det folk vigts till förintelse; som det blev till följd sin synd. utrotat av Samma öde fick de sexhundra tusen i öknen,

gaddat i förhärdelse. som sig samman

16:5 änmärkligare ting barjag hört Dvs. hört läsas debibliskaskrifterna. ur V. 7-10är genomgång varnandeexempelur Moseböckerna.jfrjud en av v. 5ff. 16:7 urtidens jättar enligt 1 Mos 6:1 ff. barn av gudaväsendeneller var Guds söner och jordiska kvinnor. Berättelsenansågshandlaom hur onda änglaravföll från Gud och spredsin ondskaöver jorden. Jfr Vish

14:6. 16:8 Lats Dvs. folket Sodom;i se1Mos 19. grannar 16:9 detfolk vigts till färintelse Att det heligalandetstidigare invånare som fick vika för israeliternaförklaradesmedderasutsvävningarochomänskligakultbruk; 3Mos 18:24fi; Vish 12:3ff. se 16:10de sexbundra Såmånga enligt 2 Mos 12:37; 4 Mos 11:21de tusen var israeliter fördes Egypten. Enligt 4 Mos 14:21ff. fick baratvå som ut ur dem komma in i det heligalandet. De andramåstedö ökneni som av straff för sinupproriskhet.

16:6 4 Mos 11:1 16:8 1Mos 19:23-25;Hes 16:49 16:7 1Mos 6:4; Vish 14:6;Bar 16:9 3Mos 18:27-29 3:26-28 16:102 Mos 12:37;4Mos 26:65

l 16:11 Jesus Syraks vishet

Även bara enda förhärdar sig,

om en är det ett under han slipper sitt straff.

om Ty hos Herren finns barmhärtighet också vrede.

men

förlåtande härskare Han är en

kan vreden fritt lopp. men ge

Hans straff är lika väldigt hans barmhärtighet;

som han dömer varje människa efter hennes gärningar. Syndaren slipper inte undan med sitt rov, aldrig blir den fromme sviken i sin tåliga väntan. Gud alla

gynnar som gör gott. Envar får lön efter sina gärningar.

Säg inte: Jag är dold för Herren,

ägnar mig tanke där i höjden vem en uppe Bland så många människor märks inte jag,

vad är väl jag i den omätliga skapelsen

8Se, himlen och himlarnas himmel darrar, havsdjupet och jorden skälver när han kommer. . Bergen och jordens grundvalar grips bävan när han dem.

av ser 2°Men ingen lägger detta hjärtat. Vem tänker hans vågar 2En stormby, den kan ingen se Det mesta han gör sker i det fördolda. Når får höra rättvisans verk

om Vem kan vänta det Hans beslut dröjer så länge. Så tänker den har klent förstånd,

som så dumt tänker den enfaldige och förvirrade.

16:17Säginte V. 17-22tycks i grekiskanvara tänkta som en dialog mellan författaren och en tvivlande läsare,ävenom det åroklart var gränserna går mellanreplikerna. Författarens egentligasvarär hans utläggning av skapelsenfrånv. 24 t.o.m. 18:14.Jfr bihangB.

16:112Mos 20:5f.;Syr 5:6 16:18Ps18:8 16:12Ps62:13;Ords 24:12;Rom 2:6 16:19Ps1011:32;Nah 1:5 16:13Pred8:12 16:21Syr43:32;]oh 3:8 Syr . 16:14 17:22 16:17Ps 10:4, 11; 73:11; 94:7; Syr 23:18

Jesus Syraks vishet 17:6

Har Gud ordnat skapelsen

24Lyssna, mitt barn, och lär dig. Hör uppmärksamt vad jag säger. Den lära jag förkunnar är vägd våg, och genomtänkt är den kunskap jag ger. noga

Herren skapade sina verk i begynnelsen och dem deras sysslor så snart de kom till. gav Han bestämde för evigt deras uppgifter och deras maktområden för all framtid. De känner varken hunger eller trötthet, och de överger aldrig sina uppgifter. Ingen dem går i vägen för sin granne, av och aldrig i evighet skall de trotsa hans bud.

Sedan vände Herren sin blick mot jorden och fyllde den med sina goda ting. Med alla slags levande varelser täckte han den. Och till jorden skall de återvända.

Människans skapelse och förbundet med Israel

Herren skapade människan jord

1 7 av

och lät henne återvända till jorden. zHan utmätte hennes dagar och levnadsår och henne makt över alla varelser jorden. gav 3Han rustade människorna med kraft lik hans egen; en till sin avbild skapade han dem. Han ingöt fruktan för dem i allt lever, som han lät dem härska över djur och fåglar. Förstånd han dem: och ögon och öron, gav tunga och hjärtat: så att de kunde tänka. ett

16:27Han bestämde. derasuppgifter V. 27 handlarom himlakropparna ,. och motsvarardetsomsägsomden fjärde skapelsedageni Mos1 1:14-18.

16:271 Mos 1:14-18;Ps 104:19;Syr 17:2 1Mos 6:3; Job 14:5;Ps90:10; 43:10 Syr 37:25 1 Mos 1:28; Vish 16:301Mos 1:20-25;Ps104:29;Pred 9:2 3:20 17:3 1Mos 1:27;Vish 2:23 17:1 1Mos 2:7;3:19;Ps 90:3 17:4 1Mos 9:2 17:6 Ords 20:12

17:7 Jesus Syraks vishet

7Han fyllde dem med kunskap och klokhet och lät dem vad och ont. se som är gott sHan skänkte deras hjärtan sitt eget öga för att kunna visa dem storheten i sina verk. 9 1°Och de skall prisa det heliga namnef, så att storheten i hans verk blir känd.

Han dem kunskap bruka gav att och skänkte dem lagen liv. som ger Ett evigt förbund slöt han med dem, och han lärde dem sina bud. De fick hans storhet och härlighet, se de fick höra hans majestätiska röst. Han befallde dem fly all orättfärdighet att och föreskrev hur skall leva med sin nästa. man

Han alltid deras vägar, ser de kan aldrig döljas för hans blick. Varje folk har han lagt under härskare, en Israel är Herrens egendom. men Allt vad de tydligt solen för honom, gör syns som och hans blick följer ständigt deras vägar. Deras ogärningar undgår honom inte, Herren alla deras synder. ser Som signetring bevarar han människas en en barmhärtighet, som sin ögonsten räknar han det goda hon gjort.

17:8 sitt eget öga Den djärva bilden tycks syfta människansreligiösa uppfattningsförmågajfr Ef 1:18 och fullföljer tankegången hennes om näraförhållande till Gud v. 3. 17:17enhärskare Författaren syftar antingen den jordiske kungeneller på den ängelsomenligt judisk tro representerade folk inför Gud. I båda ett fallen blir meningen att Israels folk lyder direkt under Gud och inte behöver någonmellanhand. Versen tycks bryta - sammanhangetmen anknyter till detsomsagtsi v. 11-14om förbundet påSinai.

17:8 Rom1:19f. 17:15Ords5:21;]er16:17;Syr 17:115Mos 30:15-20;Syr 45:5 15:18f.+ 17:122 Mos 24:14:; 5Mos 4:13 17:17 Mos5 4:19 Dan 10:13; Sy: 17:132Mos19:16-19 24:12

jesus Syraks vishet 18:4

Till sist skall han sig för att vedergälla dem, resa han skall låta vedergällningen komma över deras huvuden. Men dem gör bot låter han komma tillbaka, som och han dem är nära att förtvivla. uppmuntrar som

Maning till omvändelse

Vänd till Herren och lämna dina synder, om be till honom och fela inte så ofta. Kom tillbaka till den Högste, vänd från det orätta, om hata och avsky all vidrighet. Vem prisar den Högste i dödsriketñ bär fram lovsång i de levandes ställe vem Den dör finns inte och hans lovsång tystnar; som mer, den har liv och hälsa kan prisa Herren. som Hur stor är inte Herrens barmhärtighet och hans mildhet dem vänder till honom. mot som om 3°Ty allt står inte i människans makt; mänsklig varelse är inte odödlig. en Inget lyser klarare än solen, även den förmörkas, men och alla är kött och blod hyser onda tankar. som av Den höga himlens här har Herren uppsikt över, alla människor är stoft och aska. men

Guds storhet och barmbärtigbet

Han lever i evighet har skapat allt i världen. 1 8 som ZHerren har rätten sin sida. ensam Det tillkommer ingen att skildra hans verk kan kan utforska hans väldiga gärningar vem

17:32himlens här Uttrycket kan betecknabådestjärnorna och de änglar derasandligamotsvarigheter. somtänktesvara 17:32barHerren uppsiktöver Annan möjlig översättning:har solenuppsikt över.

17:23Syr 11:26; 16:14;Matt 16:27 17:29Ps86:15;103:8-10;145:8 17:24Vish 12:19 17;31]ob 25:5f 172251..PS34:15;]er 3:12;Apg 3:19 17:32Ps103:14;Syr 10:9 17:27f. Ps6:6; 88:11;]es 38:18 18:4 Vish 9;13-16 Bar 2:17

18:5 Jesus Syraks vishet

5Vem kan mäta hans väldiga kraft och därtill beskriva hur han förbarmar sig Inget kan dras ifrån, inget kan läggas till, ingen kan utforska Herrens underbara gärningar. 7När människan når målet, står hon vid början; när hon är färdig, börjar hennes svårigheter.

Vad människa, vad duger hon till är en Vad betyder det goda och onda hon gör 9En människa blir hundra hon lever länge. år, om Som droppe i havet, sandkorn en som ett

är dessa fattiga år mot evighetens dag.

Därför har Herren tålamod med människorna och låter sin barmhärtighet flöda över dem. Han och deras slut är svårt. ser vet att Därför visar han stor mildhet. En människas barmhärtighet når hennes nästa,

men Herrens barmhärtighet når allt lever. som Han tillrättavisar, han fostrar, han undervisar, och herde för han hem sin hjord. som en Han är barmhärtig dem låter sig fostras, mot som mot dem ivrigt följer hans bud. som

Omtänksambet och förutseende

Mitt barn, låt inte välgärning följas en av ovett och inte en gåva sårande ord. av Ger inte daggen lindring i sommarhettan Så lindrar dina 0rd än dina gåvor. mer Ja, ett ord är förmer än dyrbar gåva; en men den som själv begåvats rikt bådadera. ger Den dåraktiges kritik väcker anstöt, och den snåles gåva är pinsam att se.

18:5 Ps40:6; 10612 18:10Ps90:4 18:6 Ps 1159:17 Pred 3:11; Syr 18:11Vish 12:18 42:21 18:13Ps23; 145:9;]es 40:11 18:8 Job 35:6 18:15Syr41:22

Jesus Syraks vishet l 18:29

Skaffa dig kunskap innan du talar, och tänk din hälsa innan du blir sjuk. Pröva dig själv innan domen faller, får du förlåtelse i räkenskapens stund. Ödmjuka dig innan sjukdomen kommer, visa ånger i stund du syndar. samma som Låt dig inte hindras från infria ett löfte i tid, att

uppskjut inte till dödsdagen göra rätt för dig.

att 23Gör dig redo innan du avlägger löftet likna inte människa som utmanar Herren. en Tänk vreden kommer när tiden är ute, som vedergällningens stund, då han vänder sig från dig. Tänk hungerns tid när du har överflöd, fattigdom och brist när du är rik. Mellan och kväll kan tiden skifta, morgon allt sker snabbt inför Herren. En vis människa sig alltid i akt, tar i syndig tid undviker hon fela. en att

Alla är kloka lär känna visheten, som och de finner den får lovsångens gåva. som Den lärdomen gjort klok lär också andra vishet: från honom strömmar träffande ordspråk.

18:21Ödmjuka dig innan sjukdomenkommer Sjukdomenbetraktassomett straff för synder;den kan undvikasgenombotgöring jfr 38:9f.. 18:22infria ett löfte Plikten att noggrant uppfylla religiösa löften om t.ex. offer, penninggåvorelleravhållsamhetinskärpsbl.a. i 5Mos23:21;Pred 5:3 ff. 18:23utmanar Herren Dvs. gör anspråk övernaturliga ingripanden av honom; 2 Mos 17:2. Den somtanklöst lovar någotsomhaninte se ex. kommer kunnahålla betersig om han väntadesigsådanhjälp. att som 18:24vreden Den hebreiskeförfattaren har säkertinte tänkt någotstraff efterdödenutan de sistastundernaslidanden, då Gud enligt 11:26ff. kan vedergällaglömda synder. Av hanssonson, den grekiskeöversättaren, kan dock sammaord ha uppfattats som enantydanom helvetets straff.

18:21Syr5:7 18:24Syr 7:36 18:22 5 Mos 23:21;Pred 5:3 18:25Syr 11:25 18:23Ords 20:25 18:26Ords 27:1

18:30 Jesus Syraks vishet

Bebärsening av begäret

Följ inte dina begär,

inte efter för dina lustar. ge Om du låter din själ smak för begäret, gör den dig till åtlöje bland dina fiender. Ha inte din glädje i lyx och överflöd sådana kan du bli tiggare. genom vanor Gör dig inte utfattig festa för lånade genom att pengar när du inte har något i din börs. egen En arbetare dricker blir inte rik, l 9 som och den inte är nöjd med det lilla går det utför med. som 2Vin och kvinnor får kloka män avvägar,

och den går till horor blir allt förhärdad. som mer 3Förruttnelse och maskar hand honom: tar om den förhärdade skall under.

Onda rykten

4Att vad hör är tanklöst, genast tro man och synden drabbar den felande själv. 5Den gläds det onda skall sin dom, som men den som avskyr skvaller undgår ett ont. 7För aldrig ett rykte vidare; det förlorar du ingenting på. Säg ingenting, det må gälla vän eller fiende, håll saken hemlig, detta inte år synd. om en 9Ty den hör dig blir sin vakt, som och i sinom tid börjar han hata dig. Har du hört rykte, så göm det till din död. ett Var lugn, det spränger dig inte.

18:30I motsatstill de flesta rubriker, som är nutida bibelöversättaresverk, återfinns densomstårföre 18:30i grekiska handskrifter. Något genom fört rubriksystem kan dock inte urskiljas där. Aven rubrikerna vid - 23:7; 24:1; 30:1; 44:1; 51:1 har handskriftsstöd. Ett fåtal andra, är som merintetsägandeeller har svagarestöd, har här utelämnats.

18:30Gal 5:16; 1Pet2:11 19:3 Ords 7:27 18:31Syr 6:4 19:5 Ords 18:32Ords21:17 19:6 Ords 10:18 19:1 Ords 30;8f 19:7 Ords 25:9 Syr42:1 19:2 1Kung 11:4;Ords 3113-5;Hos 4:11; Syr9:6, 9

Jesus Syraks vishet 19:25

Dåren får värkar ryktet av liksom den födande kvinnan barnet. av Som pil har fastnat i låret en som är ryktet dåren bär på. som

Kräv besked din vän han har kanske ingenting gjort, av och har han gjort något, så låt honom inte göra det. om Kräv besked din nästa han har kanske ingenting sagt, av och har han något, sålåt honom inte det. sagt upprepa Kräv besked din vän det uppstår ofta förtal, av och du skall allt du hör. inte tro Ett ord kan halka avsikt. ur munnen utan Vem har inte felat med sin tunga Kräv besked din nästa innan du hotar honom av låt den Högstes lag gälla.

Ytligt skarpsinne ocb sann vishet

2°All vishet innebär att frukta Herren, och till all vishet hör att lyda lagen. Kunnighet i ondska är inte vishet, och syndares rådslag är inte klokhet. Det finns skarpsinnighet förtjänar avsky, som och det finns tanklösa människor med föga vishet. Den har klent förstånd fruktar Herren som men är bättre än lagbrytare med överlägsen begåvning. en Det finns skarp intelligens år oråttfärdig, som och det finns de förställer sig när domslut förestår. som ett

19:17låt denHögsteslag gälla Författarentänkerkanske 3Mos 19:17,där det sägs bättre att tillrättavisa än att med agg. Det föregående vara stycket kan sessom enutläggningavdennaprincip. 19:25förszáller sig när ett domslutförestår Grundtexten år oklar och tolkningenosäker.

l9z20job 28:28; Ps 111:10; Ords 19:13Mau18;15 19:16]ak 3:2 15:33;Syr 1:27 Mos 19:17 19:22]es 47:10;Vish 1:4; Syr 15:7 19:17 3

19:26 Jesus Syraks vishet

En ondskefull kan nerböjd i botdräkt man medan hans inre är fullt svek. av Han slår blicken och låtsas döv, ner vara och där han inte blir genomskådad överlistar han dig. Om bristande krafter hindrar honom att synda, skadar han dig ändå så snart han får tillfälle.

Mannen känns igen sitt yttre och den vise sitt uppträdande. Mannens klädsel, hans skratt och hans gång låter dig veta hurdan han är.

Vishet och dårsle-api ord och handling

En tillrättavisning kan i otid,

20 ges och att tiga kan klokt. vara zMen bättre tillrättavisa än med agg, 3och den medger sitt fel slipper råka illa som ut. En snöping vill lägra oskuld som en sådan är den vill skapa rättvisa med våld. som 5Den tiger och vis, ene anses som den andre väcker avsky med sitt prat. Den tiger därför han inget har säga, ene att att den andre tiger därför han sin tid. att vet 7En vis människa tiger tills tiden är inne,

men en skrytsam dumbom försitter sitt tillfälle.

Den för mycket gör sig avskydd,

som pratar och den som tar sig ton blir hatad.

20:4 sådanär densomvill skaparättvisa med våld Dvs. hanärlika vanmäktig i förhållande till vad han vill uppnå. 20:7 försitter sitt tillfälle Annan möjlig översättning:talar för länge.

19:30Syr21:20 20:6 Pred3:7 20:1 Syr 19:17;22:6 20:7 Ords 10:14;25:11; Syr32:4 20:5 Ords 17:28;Syr9:18 20:8 Ords 10:19

jesus Syraks vishet 20:20

Det finns framgångar följer av olyckor,

som och det finns lyckträffar blir till skada. som Det finns gåvor inte givaren, som gagnar och det finns gåvor det dubbla igen. som ger Somliga går det illa för deras storhets skull, andra har från ringhet stigit till höga ställningar.

Somliga köper mycket för billigt pris

får sedan betala det sjudubbelt. men

Den vise gör sig omtyckt med små medel, dårens välgärningar är bortkastade. men Den dåraktiges gåva får du ingen glädje av han följer den med långa blickar. Hans gåvor är få, hans skällsord många, han står och härold. ropar som en I dag han lån, i kräver han igen det. ger ett morgon En sådan människa är olidlig. Dåren säger: Jag har ingen vän, och ingen tackar mig för det goda jag gör de äter mitt bröd talar illa mig. som om Hur ofta blir han inte utskrattad

Bättre halka golvet än slinta med tungan; så kommer de onda hastigt fall. Obegåvad ord i orätt tid man, det är regel hos folk utan fostran.

2°I blir ordspråket misslyckat,

dårens mun han använder det inte vid rätt tillfälle. ty

20:15ropar bärold Kanskemenasatt mannenryter fram sinasårande somen ord jfr 18:15, kanskeatt hanskryter medsinvälgörenhetjfr Matt 6:2.

20:10Ords 11:25; 19:17;Syr 12:4 20118Ords 20:11 Syr 10:14 20:19Ords 29:20 20:14 Syr 18:18 20:20Ords 26:7, 9

20:21 Jesus Syraks vishet

Somliga hindras från synd sin fattigdom av och slipper samvetskval när de går till ro. Somliga plågar ihjäl sig med skamkänslor de fördärvar sig genom att falla undan för dårar. Somliga löften vän för slippa skämmas ger en att och gör honom i onödan till sin fiende.

Lögnaktighet år ful fläck på människa en en är regel hos folk fostran. men utan En tjuv är bättre än den gjort lögnen till regel, som men bådas lott blir undergången. Lögnarens karaktär är hans vanära, och skammen följer honom ständigt.

Den kan tala vist sig fram i livet, som tar och en klok människa behagar de mäktiga. Den brukar jorden ökar sina förråd, som och den behagar de mäktiga får sina brott förlåtna. som Gästfrihet och gåvor förblindar de visa

och tystar deras kritik munkavle. som en 3°Vishet döljs och skatt är gömd som en som vad är det för nytta med sådant Bättre döljer sin dårskap en man som än en som döljer sin vishet.

Synden och dess följder

Mitt barn, har du syndat, så gör aldrig det,

21 om

och be förlåtelse för vad du redan gjort. om zFly för synden för som en orm: kommer du nära den, biter den dig. Den har tänder ett lejon, som tänder gör slut människoliv. som 330m svärd är varje lagbrott: ett tveeggat för dess hugg finns ingen bot.

20:22Syr 4:21 20:30 Syr 41:14 Luk 11:33 20:24Ords 12:22;Syr 7:13 21:1 Syr 5:5; 17:25 20:25Syr 5:14 21:2 1 Mos 3:1; Syr 12:13 1 Pet 20:27Syr 8:8 5:8 20:28Ords 12:11 21:3 Ords 5;4 20:29 2 Mos 23:8; Ords 17:8; 18:16; 21:14

Jesus Syraks vishet 21:15

Förtryck och övervåld föröder rikedom, över den hänsynslöses hus går förödelsen fram. SSå den fattige ber, hör Herren det, snart och hastigt kommer hans dom.

Den avskyr tillrättavisning går syndarens väg, som fruktar Herren ångrar sig uppriktigt. men den som 7Den i orden märks långt håll, som är stor den kloke märker själv när tungan slinter. men Att bygga sitt hus för lånade pengar är samla byggsten till ruin. att en 9De laglösas skara hög med blånor, år en och de slutar i flammande eld. Syndarnas väg är jämn och fri från stenar, vid dess slut finns dödsrikets fångstgrop. men

VisJet och dårskap i umgängeslivet

Den följer lagen är herre över sina tankar, som gudsfruktan leder fram till vishet. Den år obegåvad kan inte fostras, som det finns begåvning som vållar mycken sorg. men Den vises kunskap väller fram flodvåg, som en och de råd han är frisk källa. ger som en Dårenä sinne är sprucken kruka: som en ingen kunskap stannar där. 150m den kloke hör ett vist ord, berömmer han det och tillfogar ett annat, den njutningslystne hör det med avsmak men och slänger bort det över axeln.

21:5 Så hansdom Annanmöjlig översättning:Den fattigesbön når snart. . . honom dvs. den hänsynslöse förgäves,men hastigt kommer domen överhonom. 21:8 till min Dvs. byggetblir aldrig färdigt jfr Luk 14:28fi. Texten en har rekonstrueratsmedledning avden syriska översättningen.

21:5 Syr4:6+ 21:10Ps1:1, Ords 14:12; 21:6 Ords 15:32;Syr32:17 Matt 7:13 21:9 ]es1:31;Mal4:1 21:13Ords 13:14; 18:4 21:15Ords 1:5

21 :16 Jesus Syraks vishet

Dårens utläggningar bördan under vandringen, är som att lyssna till den kloke är ett nöje. men När folket rådslår är den vises ord eftersökta, och begrundar vad han säger. man noga

För dåren är visheten ett hus i spillror som och den klokes kunskap osammanhängande 0rd. För den enfaldige är fostran bojor kring fötterna, som handklove högra handen. som en om 2°Dårens skratt är högljutt,

insiktsfull man ler bara stillsamt. men en För den vise är fostran ett smycke guld, som av ring hans högra arm. som en Dåren rakt in i huset, rusar erfaren människa visar sig försynt. en En människa kikar in dörren, utan vett genom med hyfs väntar utanför. en man Att lyssna vid dörren är brist hyfsning;

för den vise vore det en outhärdlig skam. Andra vitt och brett, pratar de visa väger sina ord våg. men Dårens tanke styrs tungan, av den vises tunga tyglas tanken. av När den gudlöse förbannar Satan, förbannar han sitt eget begär. Ryktesspridaren fläckar ner sig själv, och han blir avskydd bland sina grannar.

21:25Andra pratar vitt och brett Grundtexten är oklar. Författaren tycks vilja anknyta till situationen i 24 klargör inte vari anknytningen v. men ligger. 21:27Satan Eftersom den grekiskaöversättarenbehållit detta hebreiska0rd, bör han ha fattat det somett namn djävulen och menat att den som frestas har sig själv att skylla jfr Jak 1:13f.. Men för den hebreiske författaren bör ordet ha haft sin vardagligabetydelse motståndaren, och i såfall menadehan att den gudlösesobehärskadeutbrott mot en fiende faller tillbaka honom själv.

21:17 Syr 15:5 21:21Syr6:30 21:18Ords 14:1 21:25Syr28:25 21:20Pred7:7 21:28Syr5214+

Jesus Syraks vishet 22:12

Dårskapen är avskyvärd

Den late liknar nersmord sten;

22 en

alla människor visslar hans förnedring.

zDen late liknar klump spillning; en den den torkar handen. som tar upp av sOhyfsade skam för fadern, barn är en och sådan dotter blir honom till skada. en En förståndig dotter gör sin rik, man den är skamlös vållar sin far men som sorg. 5Den fräcka skämmer ut både far och man,

båda blir hon föraktad. och av Förmaningar i otid är festmusik vid sorg, som fostra med riset är alltid klokt. men att Att undervisa dåren är limma ihop krukskärvor, som att väcka sovande ur djup sömn. som att en Att förmana dåren är förmana halvsovande; som att en är färdig säger han: VaP när man

Gråt över den döde, han har skilts från ljuset, ty och gråt över dåren, han har skilts från sitt förnuft. ty Gråt mindre bittert över den döde han har fått ro, dårens liv är värre än döden. men Sorgen död sju dagar, över en varar över den gudlöse dåren hela hans liv. sorgen varar

22:1 nersmord Påavträdetanvände stenareller krukskärvor att en sten man skrapasig med. ren sådandotter Enligt författarensuppfattning vållar döttrar merabe- 22:3 en kymmer och olägenheterän söner.Jfr 42:9 ff. 22:12sju dagar En sålångsorgperiodnämns 1i Mos 50:10och Judit 16:24. Författarensjälvrekommenderarenkortare i 38:17.

22:1 Ords 24z30-34 22:6 Ords 25:20 Syr 30:1 22:3 Ords 17:21,25; 29:15 22:11 Syr 38:16 22:4 Syr 42:9-11 22:121 Mos 50:10;]udit 16:24 22:5 Ords 12:4

22:13 Jesus Syraks vishet

Slösa inte många ord enfaldig en man, och uppsök inte den saknar förstånd. som Akta dig för honom, så slipper du obehag och blir inte nersmutsad han stöter till dig. om Gå vägen för honom, så får du i fred ur vara

hans galenskap.

och slipper tröttas av Vad är det är än bly som tyngre Vad har det för inte dåren namn om Sand och salt och järnstycken är lättare att bära än en vettlös människa.

Bjälklag byggts in i stenhus som faller inte isär vid ett jordskalv, och ett hjärta har fäste i klok eftertanke som fäller inte modet när stunden är inne. Ett hjärta har stöd förnuftigt tänkande som av är som en relief en polerad stenvägg. Småsten ligger hög som en mur blir inte kvar när vinden blåser, och fegt hjärta vilar dåraktigt tänkande ett som håller inte stånd mot något skrämmande.

Vänseapens krav

En i ögat vållar tårar, tagg och en tagg i hjärtat blottar dess sårbarhet. Den kastar fåglar skrämmer bort dem, som sten och den skymfar vän gör slut vänskapen. som en Har du dragit svärd vän, mot en så förtvivla inte, det finns en väg tillbaka. Har du talat hårt till vän, en inte rädd, det finns försoning så var utom för skymfande ord, föraktfull överlägsenhet, förrådd hemlighet och ett hugg i en ryggen. För sådant tar varje vän till flykten.

22:18Småsten. på enbögmur Bilden har förklarats medatt manladestenar .. vingårdsmurarnaför att ovälkomnabesökareskulle väcka uppmärksamhetgenomatt riva ner dem. Grundtexten ärosäkerbådehär och i föregåenderad.

22:13Ords 14:7;Syr 8:17 22:22Ords 25:9 Syr 27:16-21; 22:14 Ords 27:3;Syr 21:16 42:1 22:16-l8 Matt 724-27

Jesus Syraks vishet 23:6

Vinn din nästas förtroende medan han är fattig, så får du glädja dig när han blir rik. Stå vid hans sida när han har det svårt, så får du med och dela när han ärver.

vara Innan det brinner kommer och rök;

os likaså växlas smädelser innan blod flyter. jag skall inte skämmas för att skydda vän

en och aldrig hålla mig undan för honom. Om jag råkar för hans skull,

illa ut kommer alla hör det att akta sig för honom.

som

Bön självbebársening

om Vem vakt vid min

sätter ut mun och förser mina läppar med ett sinnrikt sigill, så att de inte vållar mitt fall och min tunga inte drar mig i fördärvet lHerre, fader och härskare över mitt liv,

2 3

utlämna mig inte åt deras önskningar, och låt mig inte råka i olycka dem.

genom zMå piskan svingas över mina tankar och tukta mitt hjärta till vishet, så att jag inte skonas när de felar, utan deras synder upphör fullständigt. 3Annars blir mina felsteg allt fler, och mina synder växer i antal, tills jag faller i mina motståndares åsyn och väcker mina fienders Skadeglädje. 4Herre, fader och mitt livs Gud, låt mig inte se med lystna blickar, Shåll begäret borta från mig. Ge inte kroppens behov och drifter makt över mig, utlämna mig inte åt skamlösa lustar.

22:24Innan det brinner Versen bryter uppenbarligen sammanhanget,och man måsteräknamedatt den kan ha hamnat fel plats. 23:1 derasönskningar Läpparnaoch tunganhar här personifieratssomfrestare. Endel forskareantardock att radenegentligenhör hemmaefter den första radeni v. 4 och syftar deskadegladafiendernai v.

22:23Syr 37:5 22:27 Ps 39:2; 141:3; Syr 28:24 17.; 22:24Syr 27:15;28:11 Jak 3:8

g23:4 Matt 5:28

23:7 Jesus Syraks vishet

Talets tuet

7Hör läran talets tukt, mina barn;

om följer den, går fri för

man man snaror. Genom sina ord sblir syndaren fångad, och den övermodige smädaren kommer fall.

Vånj inte din vid eder,

mun ta inte för att nämna den Heliges

vana namn. Ty liksom slav under långvarigt förhör

en ett

inte kan undgå märken piskrappen,

av så undgår heller inte att synda

man

ständigt svär vid Herrens om man namn. En ofta svär blir lagbrytare,

man som en stor och gisslet kommer inte skona hans hus.

att Sviker han sin ed, ådrar han sig synd; struntar han i eden, syndar han dubbelt, och om hans ed tomma ord, undgår han inte straff:

var hans hem fylls olyckor.

av

Det finns 0rd är lika med döden

som må de aldrig förekomma i det land ärvt från jakob. Allt sådant är fjärran från de fromma; de kommer inte att låta sig dras in i synder.

23:9 eder Somframgårav v. 11 tänker författaren här förstai hand löften sombekräftadesmed ed, inte sanningsförsäkringaro.d. jfr 18:22 med not. 23:12ord somär lika med döden Dvs. hädelser.Jfr 3Mos 24:10ff.

23:9 2 Mos 20:7; 3 Mos 19:12;Syr 23:12 3Mos 24:15 27:14; Matt 5:34;]ak 5:12

Jesus Syraks vishet 23:18

Vänj inte din vid grovt och lastbart tal, mun sådana 0rd är syndiga. ty Tänk din far och din mor när du sitter i stormäns krets, du inte glömmer dig i deras sällskap så att och låter din göra dig till narr; vana då önskar du du aldrig blivit till att och förbannar den dag du föddes. En människa vänjer sig vid oförskämt tal som förblir utan fostran så länge hon lever.

Sexuella synder

Det finns två slag syndare, av stora och tredje, drar Guds vrede över sig: ett som liderlig begär brinner eld en man vars som och inte slocknar förrän han är förtärd, brukar sin kropp till otukt en man som och inte upphör förrän elden honom svett 17- för den otuktige smakar allt bröd lika ty gott, och han tröttnar inte förrän han dör och lämnar sin äkta säng en man som och säger för sig själv: Vem mig ser Det är mörkt omkring mig, väggarna döljer mig, och ingen mig vad har jag att frukta ser - Den Högste kommer inte att minnas mina synder.

23:14Tänk på din far och din mor Föräldrarna har gett den unge hans grundläggandefostran och blir vanhedradeom han skämmerut sig jfr 22:3. Att vanhedra dem är i sin tur en synd mot den ovillkorliga lojalitetsplikt sompredikasi 3:1-16. 23:16två slag... ett tredje Tänkespråk som räknar upp likartade fall och börjar med att angederas antal återkommer i 25:1 7 ff.; 26:5, 28; 50:25; Ords 30:15ff. Tonvikten ligger i regel detsistaledet. I detta fall gäller detvåförsta ledenlystna fantasieroch otukt, dvs.utsvävningar medkvinnor sominte varbundna till andramän.Det tredje handlarom äktenskapsbrott,som ansågsvida allvarligarev. 18ff. Tolkningen av det mellerstaledet ärdock osäker.

23:18]ob 22:13; 24:15; Jes 29:15; Syr16:17+

23:19 jesus Syraks vishet

Han fruktar bara människors ögon,

Herrens Ögon känner han inte; men de är oändligt klarare än solljuset, de varje steg människor tar

ser som och blickar in i gömda vrår. Allt känt för honom före skapelsen

var

sedan det fullbordats. lika väl som En sådan får sitt straff stadens gator,

man han blir gripen där han minst väntar det.

På sätt med kvinna som bedrar sin man

samma en

barn för hans arvinge. och utger en annans Ty för det första har hon brutit den Högstes lag,

mot för det andra har hon svikit sin

man, för det tredje har hon lånat sig till otukt och hor och låtit barn gälla äkta.

en annan mans som Den kvinnan skall ställas inför folkförsamlingenä, och hennes barn skall drabbas Herrens dom.

av Hennes barn finner inget rotfäste, och hennes grenar bär aldrig frukt. Det minne hon efterlämnar blir förbannat, och hennes skam skall aldrig utplånas. Och de lever kvar jorden skall inse

som att ingenting är bättre än att frukta Herren och ingenting ljuvligare följa hans bud.

än att

Vishetens lov

lVisheten prisar sig själv

och talar stolt i kretsen sitt folk.

av

24:1 Vishetenprisar sigsjälv Det centraltplaceradeavsnittsomnu följer kan jämföras med de betraktelser som inleder 1:120 och avslutar 42215-50121 de praktiskt inriktade tänkespråken. Bokens religiösa grundtankar framträderhär tydligt.

23:19Ps 1353:11 Ords 5:21; Syr 23:25Vish3:16;4:3;Syr 40:15 15:18+ 23:27Syr24:20;25:11;40:26 23:20Ps139216 24:1-22 Syr1:1-10;4:11-19+ 23:21 3Mos 20:10 24:1 Ords 1:20; 8:1

Jesus Syraks vishet 24:13

:Hon till orda i den Högstes församling tar och talar stolt inför hans här: Jag är den utgick den Högstes som ur mun; dimma höljde jag jorden. som en

Jag är den slog läger i höjden,

som och min tron står en molnpelare. 5]ag har vandrat runt himlens krets ensam och strövat avgrundens djup. genom Over havets vågor och över hela jorden, bland alla folk och stammar jag makten. vann 7Bland dem alla sökte viloplats jag en område skulle jag finna min hemvist vems

Då mig världens skapare sin befallning,

gav han skapat mig lät mig en varaktig boning. som Han sade: Ijakobs land skall du slå läger, hos Israels folk skall du bosätta dig.

9Av evighet, från begynnelsen, är jag skapad av honom,

och jag skall aldrig i evighet förgås. °I det heliga tältet gjorde jag tjänst inför honom; sedan blev jag bofast Sion. I den stad han älskar lät han mig också bo, som ijerusalem blev jag härskare. Jag rotade mig hos det folk han förhärligat, Herrens arvslott blev min egendom. Som ceder Libanon sköt jag i höjden, en på Hermons berg. som en cypress

24:2 i den Högstesförsamling. inför hans här Liksom i Ps82:1; 89:6ff. .. tänks Guds boning som ett kungahov, där han omges av himmelska varelser.Bland demintar den personifieradevishetenensärställning:hon likställs meddet ord varmedGud skapadevärldenv. 3 ochtronar på en molnpelare liksom han själv gjorde enligt Mos2 13:21. 24:10det heliga tältet Dvs. visheten manifesteradesig i gudstjänsten,sådan den hölls först i tälthelgedomen öknen ochi sedan Salomosi tempel. Dessharmoniskaskönhetutgör i slutetavbokenett avhuvudämnenaför författarens religiösabetraktelserjfr not till 42:15. 24:12Herrens arvslott Ett annat uttryck för detfolk ban förbärligat, dvs. Gudsegetfolk eller Israel.

24:3 Ords 2:6; Vish 7:25 24:9 Ords 8:22 24:4 2 Mos 13:21 24:10Ps132213 24:5 Ords 8:27 24:12 5 Mos 7:6; Syr 17:17 24:8 Ps147219 Bar3:37 24:13Hes 31:3-9

24:14 jesus Syraks vishet

Som palm i En-Gedi växte jag en upp, rosenbuskar i Jeriko, som ståtligt olivträd slätten, som ett jag sköt i höjden som en platan. Som kanel och doftande kameltörne, utsökt spred jag vällukt, som myrra

galbanum och sjönagel och stakte,

som rökelsemolnet i förbundets tält. som jag terebinten med det vida grenverket, är som och mina är härliga och sköna. grenar Jag vinrankan med den sköna blomningen, är som och mina blommor rik och härlig frukt. ger

Kom till mig, ni längtar efter mig, som med vad jag har frambragt. och mätta er Att tänka mig är ljuvare än honung, äga mig är förmer än honungskakans sötma. att De äter mig hungrar efter som mer, och de dricker mig får törst efter som mer. Den lyder mig slipper skammen, som de gör bruk mig undgår synden. som av

Lagen och dess utläggare

Allt detta finns i Guds, den Högstes, förbundsbok, den lag Mose befallde att lyda som oss och i Jakobs församlingar. gav arv Den flödar Pishon vishet, över som av Tigris i den första grödans tid. som

24:14En-Gedi En oasvid västrastrandenavDöda havet. 24:15kanel... kamehöme... galbanum och sjönagel och staere myrra. .. Doftämnen tillverkade av bark, oljor, hartser och mollusker. Flera av demnämns 2i Mos ingredienser den heliga rökelsen.i 30:34 som 24:16terebinten Namnet användsom trädavsläktetPistacia,särskiltom fritt stående,grovvuxnaexemplar,somkan påminnaomekar. 24:25ff. Pishon Tigris. Eufrat. Gihon De fyra floder som enligt . .. .. .. 1Mos 2:11 flöt ut från paradiset eller trädgårdeni Eden. Med Pishon menadeskanske Indus, med Gihon Nilen, vars årliga översvämning infaller under höstennär vinskörden bärgas.

24:14Syr 39:13 24:21J0h 6:35 24:20Ps 119:103;Ords 24:13 Syr 24:23 5 Mos 33:4;Bar4:1 23:27 24225-271Mos2211-14

Jesus Syraks vishet 25:2

Den sväller Eufrat klokhet, som av Jordan vid skördetiden. som Den låter sin lära flöda ljuset, som Gihon när vinskörden bärgas. som Den förste fann visheten är inte fullärd, som och lika litet har den siste utforskat henne. Ty hennes tanke får sitt tillflöde från havet, hennes klokhet från det stora djupet.

Själv gick jag ut som en kanal från flod, en

vattenledning park.

som en till en 3] sade: jag skall vattna min trädgård ag och mina land rikligt med vatten. ge Men kanalen blev till flod för mig, en och min flod blev till ett hav. Min lära skall ständigt lysa gryningsljuset, som jag skall sprida dess budskap till avlägsna länder. Min undervisning skall ständigt flöda profetiskt tal, som jag skall lämna den efter mig tallösa släkten. Betänk jag inte har arbetat blott för mig själv att utan för alla söker visheten. som

Livets bästa gládjeämnen

ITre ting fyller mig med välbehag,

2 5

dem gläder både Herren och människorna: att se sämja mellan bröder, vänskap mellan grannar, och och hustru lever väl tillsammans. att man zTre slags människor fyller mig med avsky, och jag vämjes vid deras levnadssätt:

fattig är högmodig, rik ljuger

en som en som och en svagsint gubbe som begår äktenskapsbrott.

24:26skördetiden Man började skörda sädeni april, vid tiden för vårflodeni Jordan. Jfrjos 3:15; 1Krön 12:15. 24:30Själv gickjag ut somen kanal Bildspråket får här ändradsyftning: det är nu bokensförfattaresomtalaromsinastudier ochsin verksamhetsom vishetslärare.jfr 33:16ff.; 50:27ff.; 51:13ff.

24:26]os 3:15 25:1 Ps133:1 24:34 Syr33:18 25:2 Ords 3021-23

25:3 Jesus Syraks vishet

30m du inte har i ungdomen, sparat hur skall du då något när du blir gammal Omdöme till gråa hår, passar förstånd och klokhet anstår gamla män. sVishet prydnad för åldringar, är en eftertanke och klokhet för ansedda män. Erfarenhet är åldringars ärekrans, och gudsfruktan är deras stolthet.

7Det finns jag har prisat lyckliga i min tanke, nio som den tionde skall jag låta min tunga tala: men om får glädje sina barn, en man som av får uppleva sina fienders fall; en som lycklig den lever med en klok hustru, som samman den aldrig slinter med sin tunga, som den slipper tjäna underlägsen herre; som en lycklig funnit insikt den som talar för uppmärksamma lyssnare; och den som stor är den har funnit visheten som han är inte förmer än den fruktar Herren. men som Gudsfruktan överträffar allt annat. Den äger den kan inte jämföras med någon. som

Onda kvinnor och goda

Vilket helst bara inte sår i hjärtafi; sår som vilken elakhet helst bara inte från kvinna. som - en Vilken olycka helst bara inte dem hatar som - genom som mig; vilket straff helst bara inte mina fiender. som - genom

25:7 nio... den tionde Jfr 23:16med not. Det tionde ledet, som bildar uppräkningenshöjdpunkt, är den somfruktar Herren v. 10. Av de övriga leden skall tydligen vart och ett svaramot en rad insikt får då fattassom enytligare form avklokhet änvisbezen,men summanavdem blir dengrekiskatextenbaraåtta. Det ledsomfattasärtroligen bevarati den syriska översättningen.SebihangB.

25:3 Syr6:18 25:8 Ords 31:10;Syr26:1 14:1 2514-6Vish 4:8 25:10 Syr 10:24 25:6 Ords 16:31 25:11 Syr 23z27+

Jesus Syraks vishet 25:26

Inget huvud är farligare

än ormens, och ingen vrede är värre än kvinnans. Hellre har jag ett lejon eller drake i huset

en än jag bor tillsammans med elak kvinna.

en En kvinnas elakhet förändrar hennes yttre och gör hennes ilsken björns.

uppsyn som en När hennes slår sig hos sina

man ner grannar, kan han inte låta bli att sucka bittert.

All ondska är obetydlig kvinnas ondska

emot en må syndarens lott bli hennes Som sandig backe för åldrings fötter

en en är grälsjuk kvinna för en stillsam man.

en Fall inte för kvinnas skönhet,

en åtrå henne inte för hennes skönhets skull. nVredesutbrott, oförskämdhet och smälek

stor blir följden om en kvinna försörjer sin

man. Modlöst sinne, dyster

uppsyn och sår i hjärtat vållar elak hustru.

en Kraftlösa händer och matta knän vållar den inte gör sin lycklig.

som man Från kvinna

en leder synden sitt ursprung, och för hennes skull måste alla dö. Låt inte läcka igenom,

vatten och låt inte en elak hustru träta. Om hon inte vill rätta sig efter dig,

så skär henne loss från din kropp.

25:15huvud I den hebreiskatexten, som härinte är bevarad,bör det hastått ett ord somocksåkan betyda gift. Den hebreiskeförfattaren jämförde kanske ormgift med andra gifter. Den grekiskaöversättarentycks ha menat att det lilla ormhuvudet är farligareän rovdjursgap.

stora 25:21för hennesskönhetsskull Orden saknasi grekisk läsart. Jfr också

en bihang B. 25:26skär hennelossfnin din kropp Uttrycket förutsätteratt de gifta blivit

en kropp enligt 1Mos 2:24. Innebörden är skilj dig från henne,

ävenom det vållar smärta.

25:16Ords 21:9 25:23 Ords 12:4 25:19Syr42:13f. 25:24 Mos1 3:e, 22; 1Tim 2:14 25:215yr 42:12 25:25Ords 27:15 l

26:1 Jesus Syraks vishet

Lycklig den har god hustru, 26 som en hans livstid blir dubbelt så lång. zEn duglig hustru sin glädje, ger man och han njuter frid i alla sina dagar. 3En god hustru är en dyrbar gåva;

den åt den gudfruktige.

gåvan ges Rik fattig blir glad till sinnes som och har alltid ljus en uppsyn.

5T ting fyller mig med fruktan, re fjärde målar skräck i mitt ansikte: och ett skvaller i staden, folkhop som samlas en falsk anklagelse allt detta är värre än döden. och en - Men svartsjuk kvinna betyder pina och elände en och sårande 0rd alla drabbas av. som

7En elak hustru är vrenskande som ett oxspann, ha sådan är hålla i skorpion. att en som att en aEn kvinna dricker vållar stor förargelse, som hon visar öppet sin skamlöshet. En kvinnas lösaktighet visar sig i utmanande blickar och ögonkast.

Vaka strängt över självsvåldig dotter, en utnyttjar hon din släpphånthet. annars Ser du fräcka blickar, din vakt, så var och bli inte förvånad hon trotsar dig. om

26:5 skvaller. folkbop. enfalsk anklagelse Den grekiskeöversättaren . . en . . bör här hatänkt deantisemitiskastämningarsomofta hotadejudarnai antikensstorstäder. 26:10dotter Grundtextensord kan ocksåanvändasom kvinnor i allmänhet. Om såär fallet här, kan stycket ställeti handlaom enprostituerad. En liknande otydlighet finns i 8 där ordet för kvinna också kan v. betydahustru.

26:11. Ords 31:10-12;Syr 25:8; 26:5 Ords 27:4 36:24 26:9 Ords 6:25 26:3 Ords 18:22;19:14 26:10Syr 7:24+

Jesus Syraks vishet 26:28

Som törstig vandrare dricker med vidöppen en mun av det vatten han först får tag på, så sätter hon sig första bästa stake och öppnar sitt koger för pilen.

En älsklig hustru är sin glädje, mans hon förstår att hålla honom frisk och stark. En tystlåten kvinna gåva från Herren, år en ingenting är värdefullare än ett tuktat sinne.

Ljuvligheters ljuvlighet sedesam kvinna,

är en ingenting kan väga ett kyskt sinne. upp Som den uppgående solen Herrens höga himmel är en god kvinnas skönhet i ett vålordnat hem.

Som den lysande lampan helgedomens lampställ

är ett skönt ansikte en kraftig gestalt. Som pelare guld fundament silver av av är vackra ben välformade fötter.

H rättfårdigbeten prövas

ur

Två ting gör mig bedrövad, och ett tredje väcker min vrede: soldat lever i armod och nöd, att en att kloka män behandlas avskråde som och att någon överger rättfärdighet för synd för honom håller Herren svärdet berett.

26:12första bästa stake Författarens patriarkaliska kvinnosyn och stränga sexualmoralutesluter intet sätt frispråkighet i sexuellating. Liksom flera avGT:s profeter kan han användaett mycket drastiskt bildspråk. 26:28 Två ting. ett tredje Jfr 23:16mednot. Gemensamtför detreledenär . . här att någotvärdefullt föraktas. -

26:28 Hes 18:24

26:29 jesus Syraks vishet

En köpman lär knappast undgå fela, att affärsman kan inte hålla sig från synd. en ren För skull har många syndat, 27 pengars den strävar efter rikedom blundar ofta. som zLiksom spiken drivs in i fogen mellan stenarna tränger synden sig in mellan försäljning och köp. 3Den inte håller fast vid gudsfruktan som kommer plötsligt sitt hus lagt i ruiner. att se

När skakar sållet blir skräpet kvar, man och människans uselhet märks när hon diskuterar.

sKrukmakarens kärl prövas i ugnen, och människa sätts diskussion. en prov genom Frukten vittnar hur trädet blivit skött; om så visar talet hur människan tänker. 7Beröm inte innan du hört honom diskutera, en man det är så människa sätts prov. ty en

Strävar du efter rättfärdigheten, kommer du nå den att och får iklä dig den lysande skrud. som en 9Fåglar slag bygger bo tillsammans, av samma och sanningen kommer till den är sannfärdig. som Lejonet lurar sitt byte, likaså synden den är orättfärdig. som Vad den fromme säger är oföränderligt vist, den oförnuftige skiftar som månen. men Slösa inte bort tiden hos oförståndigt folk, länge hos dem är kloka. men stanna som Dårarnaü tal väcker anstöt, och de skrattar i sin syndiga vällevnad.

27:1 blundar ofta Dvs. hanär inte sånogräknad; han blundar för rättrådig hetenskrav och för deavsteghangör från dem. 27:4 när bon diskuterar Grundtextens uttryck är flertydigt, men poängen tycks tankar måsteformuleras inför andra och möta motstånd vara att från demför att visa sitt rättavärde. lysandeskrud Grundtextens uttryck ledertankarna till överstepräs- 27:8 en tenspraktdräkt.

26:29Syr 11:10 27:8 Syr 6:31 27:1 Syr 31:5 1Tim 6:9 27:10Syr 21:2 27:6 Matt 1253-37 27:12Syr 6:36 ,

Jesus Syraks vishet 27:24

Den svär ymnigt får håret sig,

som att resa

när sådana grälar håller för öronen.

man De övermodigas gräl slutar i blodsutgjutelse,

deras ständiga smädelser är vidriga att höra.

Svee och

falskvet

Den avslöjar hemligheter förlorar allt förtroende,

som

han får aldrig en nära vän. Håll din vån och trofast honom,

av var mot

du har avslöjat hans hemligheter,

men om

så försök inte nå honom igen. Ty människa dödar sin fiende,

så som en

så har du dödat din nästas vänskap, och liksom du släpper fågel handen,

en ur

så har du förlorat din vån och kan inte fånga honom. 201 inte efter honom; han är redan långt borta,

han har flytt gasell

som en ur snaran. Ty sår kan förbindas, skymf kan förlåtas,

ett en

för den röjt hemligheter finns inget hopp.

men som

En blinkar med ögonen har ont i sinnet,

man som

och den som känner honom håller sig undan. Når du är med är han len i

mun och visar beundran för allt du säger,

efteråt anslår han ton men en annan och får dina ord att låta anstötliga.

Mycket avskyr jag, ingenting så honom,

men som

och Herren skall också visa sin avsky.

27:22 blinkar med ögonen Blinkningar nämns i GT som uttryck både för

Skadeglädjeoch för bakslug oärlighet, vilket är meningenhär jfr Ords

6:13.

27:14Syr23:9-11 27:22Ords 6:12-14 27:15Syr22:24 27:23Ps 55:22; Ords 26:24 f.; Syr 27:16Ords 20:19 12116-18 27:17-21 Syr 22:2022

12-16436 347

27:25 Jesus Syraks vishet

Den kastar rakt får den i huvudet, som en sten upp försåtligt hugg sårar angriparen. och ett Den faller själv däri, som gräver en grop och den gillrar fälla blir fångad. som en Den gör något får det själv över sig som ont förstå varifrån det kommer. utan att Hån drabbar den övennodige, och ovett och straffet lurar honom ett. lejon. som Snaran skall fånga dem gläds de frommas fall, som och innan de dör skall de förtäras vånda. av

Var försonlig och fridsam

3°Vrede och hätskhet år också avskyvårda, syndaren håller fast vid dem. men Den hämnas drabbas Herrens hämnd, 2 8 som av han framhärdar i sin syndfullhet. men zFörlåt din nästa den orätt han har gjort, så utplånas dina synder när du ber. egna 30m människa bär mot annan, en agg en hur kan hon då kräva läkedom av Herren Hon visar ingen nåd sin medmänniska, mot när hon själv har syndat tar hon till böner men 5Hon bär hon själv är dödlig agg, som försoning för hennes synder vem skall då ge Tänk livets slut och hata inte mer; minns döden och förgängelsen, håll fast vid buden. 7Tänk buden och vredgas inte din nästa; minns förbundet med den Högste och glöm andras fel.

läkedom Här tänker troligen författaren synden en sjukdom 28:3 som alltsåförlåtelse. och menar

27:26Ps7:16; 57:7;Ords 26:27;Pred 28:3 Matt 5:23 18223-34 10:8 28:6 3Mos 19:17 Syr 7:36 28:1 5 Mos 32:35;Rom 12:19 28:7 Syr 10:6 28:2-5 Matt 6:14 Kol 3:13

Jesus Syraks vishet 28:18

Undvik strid, så syndar du mindre, hetlevrad människa får striden att flamma upp. ty en 9En syndare vållar splittring bland vänner förtal bland dem lever i fred. och sår ut som °]u bränsle, dess högre flammor, mer sinnen, dess hetare strid. styvare Ju starkare dess häftigare raseri, man, större rikedom, dess våldsammare vrede. Ett hetsigt gräl vållar eld, hetsig strid slutar i blod. och en Blåser du glöden, flammar den upp, och spottar du den, slocknar den; verk din båda delarna är ett av mun.

Förtalets

faror

Förbannelse över lögnaren och baktalaren han vållar många fredliga människors undergång. Den skvallrande har störtat många i olycka tungan och drivit dem flykt från land till land. Den har förstört befästa städer och lagt stormäns hus i ruiner. Den skvallrande har kört dugliga hustrur tungan porten och berövat dem frukten deras arbete. av Lyssnar till den, får ingen frid man man och kan aldrig leva i ro. Piskans blodiga märken, slag ger tungans slag knäcker ben. men Många är de som fallit offer för svärdet, inte så många tungans offer. men som

28:14Den skvallrandetungan Grundtextensuttryck, ordagranttredje tungan, bör ursprungligen ha gällt situationer där en tredje part med sitt förtal väcktemisstämningmellantvåvännereller makar. I senarejudiska skrifter användsdet normalt om skvaller.

28:8 Ords 15:18 28:11Syf22;24 28:10Ords 26:21 28:13 Ords 16:27

28:19 Jesus Syraks vishet

Lycklig den funnit skydd mot förtalet,

som

inte utsatts för dess raseri, som inte behövt släpa dess 0k och aldrig fjättrats dess bojor.

av Ty dess ok är av järn och dess bojor koppar.

av Ond är den död det vållar, och dödsriket självt en bättre lott.

ger

Förtalet skall aldrig makt med de fromma, de skall inte bli brända dess flammor.

av Dess offer blir de överger Herren,

som kring dem skall det brinna och aldrig slockna. Det skall släppas loss mot dem ett lejon,

som

leopard skall det slita dem i stycken. som en

ZWSDu inhägnar din egendom med törnhäckar

-

också till sätta lås för din se att mun. Du knyter ihop ditt silver och guld

om gör dig också våg för att väga dina ord.

en

Akta dig, så att förtalet inte får dig fall mitt för ögonen din lurande fiende.

Om lån och borgensförbindelser

Den är barmhärtig låter sin nästa låna; 29 som att räcka stödjande hand är att hålla buden.

en zLåt din nästa låna när han behöver det, och betala punktligt igen din skuld till honom. 3Stå vid ditt ord och vinn hans förtroende, så kommer du alltid att vad du behöver.

28:26Akta dig Sammanhanget oklart,är menförfattaren tycks häråtervända till avsnittetshuvudtema, hotet från andrasskvaller,efter detinskott där hanuppmanattill varsamhetmedensegnaord v. 2417.. 29:1 att hålla buden Plikten att gelån till behövandeinskärpsuttryckligen i 5Mos 15:7ff.

28:21Jak3:6, 8 28:25Syr 21:25 28:22Ps31:21;Syr 51:2-5 29:1 5Mos 15:7 Ps37:26 28:24Ords 13:3;Syr 22:27 29:2 Matt 5:42

Jesus Syraks vishet 29:14

Många lånet upphittad skatt

ser som en och ställer till besvär för sin hjälpare. 5Innan de har fått något kysser de honom hand och talar med dämpad röst hans pengar. om Men när skulden skall betalas drar de ut tiden; de betalar bara med beklagande fraser skyller de dåliga tiderna.

och

Ar långivaren hård, får han möjligen igen hälften, och det får han skänk från ta som en ovan. I fall försnillar de hans annat pengar och gör honom i onödan till sin fiende. Förbannelser och smädelser är allt han får i gengäld, i stället för hedras betalas han med vanära. att 7På grund sådan ondska vägrar många lån: av ge de är rädda för onödiga förluster.

sMen ha tålamod med den är i nöd, som låt honom inte vänta din gåva. Ta den fattige för budordets skull, dig an skicka inte bort honom tomhänt när han lider brist. Gör din broder och vän av med pengarna och låt dem inte rosta bort under en sten. Använd dina tillgångar så den Högste har befallt; som det blir dig till mer nytta än guldet. Goda gärningar skall du låsa in i din skattkammare; de kommer rädda dig alla olyckor. att ur Bättre än stark sköld och en tung lans en skall de försvara dig mot din fiende.

En god människa går i borgen för sin nästa, saknar skamkänsla sviker honom. men den som

29:14 En god människa går i borgen Riskerna som utreds i det följande betonasi Ords såstarkt detallmännarådetblir detmotsatta:manskall att inte alls i borgen.SeLex. Ords 22:26.

295 Ps3721 29:11f. 5yr17:22;Matt6:19f.; 29:8-13 Syr3z30+ 19:21 29:12Ps41:2f.; Luk 16:9;Apg 10:4

29:15 Jesus Syraks vishet

Glöm aldrig din tacksamhetsskuld till borgensman,

en

ty han har satt sitt liv spel för din skull. Syndaren föröder sin borgensmans välstånd, och den otacksamme sviker sin räddare.

Borgensförbindelsen har knäckt många välbärgade män

och sköljt dem med sig brottsjö havet;

som en mäktiga män har drivits från gård och grund och fått irra omkring bland främmande folk.

Syndaren som ger sig i borgensförbindelser

efter vinst hamnar inför rätta.

är ute men 2°Ta dig din nästa så långt du förmår,

an

akta dig för att dras med i fördärvet.

men

Den bemlöses olycka

Livets nödtorft bröd och kläder

är vatten,

och väggar skyler det inte bör visas.

som som Bättre leva fattigt i ett skjul bräder

av

än äta överdådigt i hus.

en annans Var nöjd antingen du har litet eller mycket,

så slipper du de skymford främling får höra.

en Att hus i hus är ett eländigt liv;

ur

där du är främling har du inte någon talan. Du måste stå för och dryck utan att tack,

mat

och till råga allt får du höra sårande 0rd: 2°Fram med dig, främling, duka bordet,

låt mig smaka du har något.

om - 27Ut med dig, främling, vägen för fint folk,

ur

jag har min bror besök och behöver huset. Det är för klok att höra sådant,

tungt en man

att skällas för utböling och skymfas långivare.

av

29:28skymfas långivare Utläggningenavden hemlösesolycka är tydligen

av

illustration till varningen för ekonomiskt lättsinne. Jfr

tänkt som en

18:33;21:8.

29:15Ords 20:16 29:22Ps37:16 29:18Ords 11:15; 22:26 29:23Fil 4:11 29:21Syr 39:26 29:24Syr36:28

Jesus Syraks vishet 30:13

Barnuppfostran

Den älskar sin honom ofta, 3 O som son agar då kommer han till slut att glädje honom. av zDen fostrar sin får nytta honom som son av stolt överhonom inför sina bekanta. och kan vara 3Den undervisar väcker fiendens avund som sin son och får glädjas över honom inför vännerna. När fadern har dött, är det han inte död, som om var han lämnar kvar är hans avbild. ty en som sMedan han lever gläds han åt anblicken, och när han dör känner han ingen grämelse. Åt sina fiender efterlämnar han hämnare en och sina vänner återgäldar deras godhet. en som 7Han vård sin och förbinder hans sår tar om son och känner gång han skriker. oro var

En häst inte rids blir självsvåldig, som och inte tuktas blir vildhjärna. en son som en 9Kela med ditt barn, och han blir skräck för dig; en lek med honom, och han blir din sorg. Skratta inte med honom, då får du lida med honom, ty och till slut sitter du där och gnisslar tänder. Lämna honom ingen frihet när han är ung. Ge honom stryk medan han är barn, han inte blir självsvåldig och visar dig olydnad. så att Fostra din och sätt honom i arbete, son inte hans tygellösa liv blir ditt fall. så att

30:7 Han tar vård sin De flesta uttolkare anseratt versenhör till det om son följande stycket ochöversätter:Den somskämmerbort sin sonplåstrar om hans skråmor och blir utom sig för minsta skrik. Grundtextens ordval passardock bättre om versentänks fullfölja det som sagtsom fadernsstolthet ochsonensvärdefullhet. 30:10gnisslartänder Grundtexten anspelarkanske ett ordspråkGer 31:29; Hes 18:2, där tandvärk görs till enbild för lidandensomdrabbar barn för föräldrarnas skull. Föräldrar kan också lida för barnens skull, menarförfattaren i såfall.

30:1 Ords 13:24;23:13 Syr 22:6; 30:8 Ords 22:15 42:5 30:12Syr 7:23

30:14 Jesus Syraks vishet

Hälsa och glädje

Bättre fattig frisk och stark men än rik och plågad sjukdom. av Hälsa och välbefinnande är värt än all världens guld mer och en sund själ förmer än omätlig rikedom. Ingen förmögenhet är värd än kroppens hälsa, mer och ingen lycka överträffar hjärtats glädje. Döden är bättre liv i plågor; än ett hellre evig vila än lång sjukdom. Läckerheter slösas den inte kan äta som som är som matgåvor som sätts fram vid en grav. Vad har avgud för offer en nytta av Den kan inte äta eller känna lukt. ens På samma sätt med den ansätts Herren: som av 2°han det bjuds och suckar ser som som snöpingen suckar när han omfamnar flicka. en

Ge dig inte hån tankar, sorgsna och plåga dig inte med dina bekymmer. Fröjd i hjärtat håller människan vid liv, den lever glad får leva länge. som Njut livet, lätt till sinnes av var och håll avstånd. sorgen Att och sörja har blivit mångas fördärv, och det gör ingen helst som nytta.

30:18matgåvor. vid en grav Sedenatt offra de döda allmän deni .. var antika världen,menför judarnavar den likvärdig med avgudadyrkanjfr 5Mos 26:14;]er br 26. v. 30:19den somansátts Herren Dvs. den sjuke inte kan ätav. 18. av som Sjukdom betraktadessomett straff för synder.

30:18Jer br v. 26 30:23Syr 14:16 38:18, 20; 30:19 5Mos 4:28;Till Dan C:6 2Kor 7:10 30:22Ords 17:22;Pred8:15

Jesus Syraks vishet 31:9

Avund och vrede förkortar livet, och bekymmer åldras i förtid. gör att man Den har ljust sinne och är glad i mat som ett förmår uppskatta det han får att äta.

Rikedomens och

faror frestelser

Oro för rikedom tär hälsan,

sådana bekymmer håller sömnen borta. zMen vid och bekymmer behöver oro man sova; svår sjukdom kan botas av sömn. 3Den rike sliter för att samla pengar, när han vilar kan han njuta sin lyx. men av Den fattige sliter för ett knappt uppehälle, och när han vilar kommer nöden.

5Den älskar guld kan inte bli rättfärdig, som den förs villovägar. som jagar pengar För guldets skull har många hamnat i olycka och gått sin undergång till mötes. 7En fälla är guldet för dem det har förhäxat, saknar förstånd blir fångade i den. och alla som

Lycklig den rike visat sig fläckfri som och inte gjort guldet till sin gud. gSäg det är, så skall prisa honom, vem han har utfört storverk bland sitt folk. ty

30:24åldrasiförtid Efter dessaord följer alla grekiskai handskrifteravsnittet 33zl6-36zl3a,vilket måstebero att textenkommit oordning ii entidig handskrift. Rättasammanhangetär bevarat deni hebreiskatextenoch i denlatinska översättningen.Omflyttningen haremellertid skapatförvirring i kapitel- och versräkningen,såatt den kan varierakraftigt mellan olika utgåvor. 31:2 Men vid och bekymmer Versen översättsvanligen: Oro och beoro kymmer gör detomöjligt att sova,och svårsjukdom fördriver sömnen. Valet läsartoch tolkning styrsdå hebreiskan. av av

31:1 Pred5:11 31:6 1Tim6:9 31:5 Ords 28:20;Syr 27:1 31:8 Ps62:11

31:10 Jesus Syraks vishet

1°Vem är den fullkomlige bestått detta prov

som Må han bära huvudet högt. Vem har avstått från synd när han kunde synda, från när han kunde göra det

att göra ont

Den lycka blir bestående,

mannens

och folkförsamlingen skall prisa hans frikostighet.

Regler vid festligt umgänge

Har du slagit dig vid ett rikt bord,

ner

skall du inte prata högt det;

om

såg inte: Här det minsann välförsett

var Kom ihåg att onda ögon vållar olycka.

Har någon värre ondska blivit skapad Så är det också alltid ögat gråter.

som

Grip inte efter det kastat blicken på,

en annan

trängs inte med honom vid skålen. Ge akt dig själv för förstå din nästa,

att

och tänk dig för, vad saken än gäller.

Ät människa det dukats fram,

som en av som

och glufsa inte i dig, så att du väcker motvilja. Var den förste slutar, så visar du dig väluppfostrad,

som

och inte omättlig, så att du väcker anstöt.

var Och du sitter i ett sällskap,

om

så ta inte för dig före de andra.

31:13ondaögon. ögat... gråter Missunnsamheten,somlätt blandar sig i

..

beundrandeutrop ellerutmanasav dem v. 12, tänks här konkret som

oginablickar jfr 14:8. Författarensergärnaettkonkret sambandmellan

synd och straff jfr Vish 11:16. Ogats gråt är alltså för honom ett

lämpligt straff för ögatsmissunnsammablickar.

31110M3It1923 31:13 Ords 23:6-8

Jesus Syraks vishet 31:30

Hur nöjd är inte den väluppfostrade med litet Han slipper också andnöd när han har gått till sängs. Sund sömn får den ätit måttligt; som han stiger tidigt med tankarna samlade. upp omåttlig människa plågas Men en sömnlöshet, illamående och kolik. av Om bekommer dig illa, maten så och kasta då får du lindring. ut upp,

Hör mig, mitt barn, och ringakta mig inte; gång får du att mina 0rd är sanna. en se Sköt allt du gör med skicklighet, så kommer du aldrig drabbas sjukdom. att av En belevad gäst prisas högt alla av grundmurat rykte för sina fina manér. och får ett En ohyfsad gäst klandras hela staden, av och ryktet talar bitande hans dåliga manér. om

Försök inte spela karl vid bägaren, vinet har fört många i fördärvet. ty Ugnen prövar ståleggens skärpa liksom vinet hjärtat vid de övermodigas gräl. Vin livet självt för människan, är som det dricks i måttliga mängder. om Vad har för liv vinet fattas man om Det blev skapat till människans glädje. Fröjd i hjärtat och glädje i sinnet vin i rätt tid och i lagom mängd. ger Bitterhet vin dricks i övermått, i sinnet ger som medan hetsar och utmanar varandra. man Ruset dårens vrede tills han förgår sig, stegrar det minskar hans styrka och vållar sår.

31:26Ugnen prövar ståleggensskärpa Författaren tycks blanda ihop två bilder: ädelmetallsom renasunder smältning och eggvapensom prövas under strid. Enligt tolkning tänker han hur stål härdasmed en annan upphcttning och vattenbad.Tillämpningentycks gällaförmåganatt bevasinnesjämvikteni hetsig situation: den sätts prov när man har ra en druckit.

31:20Syr 37:30 31:28Ords 31:6 31:25Ords 20:1;]es 5:22 31:29 Ords 23:29-35;Ef 5:18 31:27Ps104115

31:31 Jesus Syraks vishet

Klandra inte din kamrat när ni dricker tillsammans, och förakta honom inte när han är upprymd. Säg inget kränkande till honom, och besvära honom inte med penningkrav.

Har valt dig till värd, så bli inte högfärdig, 32 man utan bland de andra dem. var som en av Sörj först för dem och inta sedan din plats. zLägg dig inte till bords förrän du gjort vad du skall, så kan du sedan glädja dig deras glädje och motta ärekransen för ditt goda värdskap.

3Tala, du är gammal, ty det tillkommer dig, som tala klokt och förståndigt, stör inte musiken. men 4Prata inte medan lyssnar till annat, man och lägg inte fram din visdom i otid. 5En sigillsten rubin ring guld av i en av så är orkesterns spel vid festen.

En sigillsten smaragd infattning guld

av i en av så är sång och spel till ett gott vin.

7Tala, du är det är nödvändigt, som ung, om och andra gång bara du blir tillfrågad. en om Fatta dig kort, säg mycket med ord lik kunnig också vet att tiga. en man som 9Ta dig inte bland stormän, ton och inte för pratsam i gamla mäns närvaro. var Före åskmullret ljungar blixten, och framför den försynte går välviljan.

Bryt i tid och stanna inte kvar till sist, upp gör inget lättsinnigt utan skynda dig hem. Där kan du dig och följa dina infall; roa synda inte med övermodiga ord. men Därefter skall du prisa honom skapat dig som och mättar dig med sina goda gåvor.

32:1 Har manvalt dig till värd Att övervakaserveringenvarett hedersuppdrag, somanförtroddes gästerna.Jfrjoh 2:8 ff. en av

32:4 Syr20:7 32:9 Syr7:14 32:7 Job 32:6-10

Jesus Syraks vishet 33:2

Gudsfmetan, försiktighet och allvar

Den gudfruktige låter sig undervisas,

och de börjar dagen med bön får Herrens vålbehag.

som Den fördjupar sig i lagen skall den,

som mättas av

för hycklaren blir den fälla.

men en De gudfruktiga vad år rått,

ser som

och deras lagtolkningar lyser ljuset.

som Syndaren skyr tillrättavisning

och tolkar lagen efter sina syften.

En klok tänker sig alltid för,

man

Övermodig främling drar sig inte för något,

men en och efteråt förblir han lika tanklös.

Gör ingenting utan eftertanke,

så slipper du ångra det du gör. Gå inte oländig väg,

en

så slipper du snava stenarna. Känn dig inte heller säker jämn väg,

en utan dig i akt till och med för dina barn.

ta Lita dig själv i allt vad du gör,

också detta år att hålla buden.

ty

Den litar lagen följer buden,

som

och den förtröstar Herren lider aldrig skada.

som lDen fruktar Herren möter inget ont 33 som

nej, gång gång blir han räddad prövningen. - ur

En vis avskyr inte lagen,

man

hycklaren är ett skepp i en stormby.

men som

32:16deras lagtoleningar Den skriftlärdes visdom sattes avgörandeprov

när detgälldeatt döma i juridiska vardagsfrågormedledning avskriftens

ord. 32:18ochefteråt förblir hanlika taneläs Radensaknasenligt en läsart.Inne-

börden årosäker.

32115Syr2:16 32:24Ps84:13;91;Ords 19:23 32:16Ords 13:9; 28:5 33:1 Job 5:19;Ords 12:21;Syr 32:17Ords 9:7;Syr 21:6 2:1-5 32:21Syr 21:10

33:3 Jesus Syraks vishet

3Den förståndige litar lagen,

lagen är för honom lika pålitlig ett orakelsvar. som

Förbered vad du skall säga, så lyssnar dig, man gör bruk all din kunskap när du yttrar dig. av sDårens hjärta år hjulet som en vagn, hans tankar löper axel. runt som en En brunstig hingst liknar en vasstungad vän: den än rider den. gnäggar vem som

M otsatser i tillvaron

7Varför är den dagen förmer än den andra, ena när alla årets dagar får sitt ljus från solen I sin vishet gjorde Herren skillnad mellan dem och fastställde olika högtider och fester.

9En dem upphöjde och helgade han,

del av och andra gjorde han till vanliga dagar. Likaså är alla människor komna stoftet ur

jord skapades Adam

- av men insikt gjorde Herren skillnad mellan dem i sin stora och stakade ut olika vägar för dem.

En dem välsignade och upphöjde han,

del av del helgade han och ställde i sin närhet. en Andra förbannade och förnedrade han och störtade dem över ända.

33:3 orakelsvar Grundtextens uttryck leder tankarna till de lottstenar, urim och tummim, somöversteprästenförvaradei sin dräkt. Se2Mos #28130;1Sam28:6;Syr 45:10. 33:8 gjordeHerren skillnad mellan dem GT markerar redan skapelseberät-i relsen1 Mos 1:14;2:3 att den religiösa kalendernhar gudomligt ursprung. 33:12endel helgadeban Israelsfolk kallasi 2Mos 19:6ett rike avprästeroch ett heligt folk.

33:3 2 Mos 28:30;4Mos 27:21; Syr 33:8 1Mos 1:14;2:3 45:10 33:101 Mos 2:7

Jesus Syraks vishet 33:22

Liksom krukmakaren har leran i sin hand och formar den han vill, så som så har skaparen människorna i sin hand dem den lott han beslutar. och ger Mot det onda det goda svarar döden livet; och mot så den fromme mot syndaren. svarar Så skall du betrakta alla den Högstes verk: två och två, det mot det andra. ena svarar

Själv har jag gått i arbetet den siste, som lik den gör efterskörden i vingården, som men Herrens välsignelse har jag hunnit ifatt genom och likt druvplockaren fyllt min vinpress. Betänk jag inte har arbetat blott för mig själv att för alla söker fostran. utan som Så hör mig, ni folkets hövdingar ni folkförsamlingens ledare, lyssna

Var herre i eget bus

Låt ingen bli herre över dig så länge du lever, sig eller hustru, bror eller vän. vare son Låt inte heller någon ta över dina ägodelar du kanske måste ångra dig och tigga dem tillbaka. Så länge du lever och andas skall du inte dig själv i någons händer. ge Ty det är bättre dina barn tigger dig att av du sneglar efter gåvor från dina söner. ån att

33:16Själv barjag gått iarbetet Liksom i 24:30ff. talar författarenomsin vishetslärare.Dessastycken, där ödmjukheten blandas verksamhet som med auktoritativ självmedvetenhet,vill kanskegeextratyngd detsom innan. Läran tillvarons motsatserhör i såfall till detviktigastei sagts om författarens livsåskådning:hanstro Guds godhet och rättvisa finns uttryckt där. jfr 16:1ff.; 39:12ff.; Rom 9:19 ff.

33:13jes 29:16;jer 18:6;Vish 15:7; 33:18Syr 24:34 Rom 9:20 33:19Vish 6:1 33:15Syr 42:24

33:23 Jesus Syraks vishet

Behåll ditt oberoende i allt vad du gör, låt inte ditt anseende fläckas. Den dag är den sista dina levnadsdagar, som av när dödsstunden är inne, skall du fördela arvet.

,25Foder, spö och last åsnan, slaven bröd, tukt och arbete. Sätt tjänaren i arbete, så slipper du bekymmer; har han inget för händer, vill han ha sin frihet. Ok och piska böjer nacken, och en illasinnad slav skall ha prygel och pina. Håll honom i arbete och låt honom inte lata sig; av sysslolöshet lär mycket ont. man 3°Låt honom arbeta det är vad han är till för, och lyder han inte, så slå honom i bojor. Men inte för långt med någon, och gör ingenting utan rättslig grund.

Har du bara slav, så låt honom bli din like, en ty du förvärvade honom blod. genom Har du bara en slav, så behandla honom broder, som en ty du behöver honom lika mycket ditt liv. som eget Om du behandlar honom illa så han sig i väg, att ger vart skall du då för att leta rätt honom

33:31duförvärvade honomgenomblod Vad som menasår oklart; dengrekiske översättarenkan ha missförstått ett hebreiskt uttryck. Kanske tänkte han den för ett litet hushåll kännbarakostnaden,kanske den ceremonisomenligt 2Mos 21:6 för all framtid knöt enslavtill enfamilj där han ville stanna. 33:32leta rätt på bortom Enligt 5 Mos 23:15 fick man inte utlämna en förrymd slav ägaren.

33:25Ords 26:3 33:312 Mos 21:1-6; 3Mos 25:46 33:27Syr42:5 33:325Mos 23:15

Jesus Syraks vishet 34:16

Drömmens lärdomar och verklighetens

Tomma förhoppningar bedrar den oförståndige,

och drömmar hetsar den enfaldige. upp 250m gripa efter skuggor och jaga efter vind att är det fästa sig vid drömmar. att Drömsynen är efterhärmning verkligheten, en av den visar bilder i stället för människor. Hur komma orenhet, kan något rent ur hur kan sanning komma lögn ur 5Spådomar, varsel och drömmar är meningslösa, skräcken för dem födande kvinnas ångest. är som en 60m de inte är uppenbarelser från den Högste, skall du inte lägga dem hjärtat. 7Ty många har vilseförts av drömmar och ingetts förhoppningar kommit skam. som sLagen skall uppfyllas utan bedrägeri, och den ärliges visdomsord är dess fullbordan.

,Den omkring känner till mycket, som har rest den erfarne kan tala med sakkunskap. Den inte samlat erfarenhet vet litet, som men den bereste förvärvar allt större insikt. Mycket har jag sett under mina resor, jag än i mina ord. vet mer som ryms Många gånger har jag svävar i livsfara blivit räddad tack vare detta. men

De fruktar Herren skall leva, som ty deras hopp står till honom kan rädda dem. som Den fruktar Herren är inte rädd för något, som hans mod sviktar aldrig, ty Herren är hans hopp.

34:1 drömmar enligt den vanliga antika uppfattningen, som ocksåhar var sattmångaspåri bibeln, enviktig källa till kunskapom framtiden. GTI finns emellertid också skeptiska uttalanden om drömmar Lex. jer 23:25fi; Sak10:2. I stället betonasdå att Guds ord är pålitligt, och dettaärpoängenävenhärv. varsexaktainnebörd dock äroklar.

34:2 5Mos 13:1-5;Pred 1:14 34:8 Jes8:19 34:4 Job 14:4 34:9 Syr39:4 34:5 jer 23:25-32;Sak10:2 34:14Ords 19:23 34:6 4Mos 12:6;job 33:15-17;Joel 34:15Syr2:6 2:28 34:16Ps27:1-3

34:17 Jesus Syraks vishet

Lycklig den fruktar Herren.

man som Vem är det han litar på Vem är hans stöd Herrens blick följer älskar honom,

dem som han är mäktig sköld och ett kraftfullt stöd,

en han skyddar mot hettan och skugga i middagssolen

ger och bevarar dem från att snubbla och falla: . Han själen glädje och ögonen ljus,

ger

läkedom, liv och välsignelse. han ger

åt Gud och rättvisa åt de fattiga

Offer

Det vunnits med orätt blir inget felfritt offef,

som de laglösas gåvor vinner inte Herrens välbehag. Vad de gudlösa bär fram behagar inte den Högste, han förlåter inte synder för många offers skull. Att frambära offer det tillhör de fattiga

av som

dräpa inför faderns ögon. är att en son Det hoptiggda brödet är de fattigas liv; stjäl det, får blod händerna.

man man Den tar levebrödet från sin nästa mördar honom,

som och den vägrar arbetaren hans lön spiller blod.

som

Om bygger och

upp en annan river ner, vad de då än mödor

vinner mer Om ber och förbannat,

en en annan

skall då Härskaren lyssna till vem

34:21ingetfelfritt offer Djur somoffradesfick inte halyten 3 Mos22:20ff. Det rituella kravet förvandlas här till ett etiskt: om den offrande pressat sinapengarur fattiga människor, ärhansgåvaocksåvärdelös. 34:29 Om en ber och en annanförbannar Orden anknyter till v. 24-27: de nödställdasförbannelserupphäververkanavderikasböner och offer. Jfr 4:6.

34:17Ps112:1 34:23Ps 50:7-23; Ords 15:8; 21:27; 34:19Ps33:18-20; 91; Jes4:6; Vish Jes 1:11-17; Am 5:21-24; Syr 5:15 f.;Syr 14:27 7:9 34:213 Mos 22:21 34:26 Tob 4:14+

Jesus Syraks vishet 35:13

Om badar efter liksvepning men rör liket igen, man vad vinner då med sin rening man Så handlar fastar för sina synders skull den som sedan går och sak igen. men gör samma Vem lyssnar till sådan bön, en mans och vad vinner han med sin botgöring

lAtt hålla lagen är rikligt offer; 35 ett zgemenskapsoffer frambärs följer buden. när man 3Att löna med är frambära matoffer, gott gott att och välgörenhet är detsamma tackoffer. som sHerrens undviker det onda, nåd får den som försoning vinner den skyr orättfärdighet. som

Träd inte fram tomhänt inför Herren; 7alla dessa gåvor påbjuds lagen. av

Den rättfårdiges offer pryder altaret,

dess vällukt når fram till den Högste. En rättfärdig gåva tas nådigt emot, mans hans påminnelseoffer blir inte bortglömt. 1°Var frikostig när du till Herrens ära, ger snåla inte med de förstlingsoffer du skänker. Bär fram gåvor med glatt ansikte, och överlämna med glädje det heliga tiondet. Ge den Högste så han dig, som gett frikostig så långt dina tillgångar räcker. var Ty Herren är den som återgåldar; han skall återgälda dig sjufalt.

34:30badarefter liksvepning Varje beröring medendöd kropp vålladerituell orenhet°°. 35:2 ff. gemenskapsøffer Beträffandedespeciellaoffertermerna detta avsnitti seOffer

34:30 4Mos 19:11 35:8 1Mos 8:20 34:31Ords 28:9;Jes 1:15; 59:2;Heb 35:9 3Mos 2:1 10:26 35:10-13 2 Kor 9:6-1O 35:1 1Sam15:22;Ords 21:3 35:10 2Mos 22:29 35:4 Heb 13:16 35:11Tob 1:7+ 35:5 Ords 16:6 35:12 5Mos 16:17;Tob 428-11 35:6 2Mos 23:15 35:13Syr 16:14

35:14 Jesus Syraks vishet

Kom inte med dem han inte

mutor, tar emot, lita inte orättfärdiga offer. Ty Herren är den dömer,

som inför honom finns ingen mänsklig storhet. Han inte parti den fattige

tar mot lyssnar till den förorättades bön.

utan Han gör sig inte döv för den faderlöses nödrop

eller för änkan som oavlåtligt klagar.

Se hur änkans tårar rinner över kinden, hör hennes förbannelse över den vållat dem

som

2°Den villigt fullgör sin tjänst blir

som mottagen, och hans bön till molnen.

når upp Genom molnen stiger den ringes bönerop; han tröstas inte förrän det når sitt mål, han tystnar inte förrän den Högste griper in, tar sig de rättfärdigas sak och skipar rättvisa.

an Och Herren skall sannerligen inte dröja, han skall inte låta deras väntan bli lång, innan han knäcker de obarmhärtiga

ryggen och låter hedningarna sitt rättvisa straff, innan han utplånar hela den fräcka hopen och bryter sönder de orättfärdigas spiror, 2innan han människorna deras gärningars lön

ger och straffar dem efter deras handlingars syfte, 2Sinnan han tar sig an sitt folks rättvisa sak och gläder dem med sin barmhärtighet. Underbar är hans barmhärtighet i nödens tid,

regnmoln när torkan råder. som

35114-17 5MOS10217f. 35:17 2 Mos 22:22 Ords 23:10 35:15Vish 6:7; Apg 10:34 Luk18;1-7 i 35:16Job 34:19;Syr4:6 35:22Ords 22:22 Syr 16:13;21:5

35:24]ob 34:11; Ps62:13; Syr 16:12

Jesus Syraks vishet 36:13

Bön Guds ingripande

om

Förbarma dig över du härskare är allas Gud, oss, som

3 6

zhjälp slå alla hednafolk med skräck för dig oss, 3Lyft din hand de främmande folken mot din härskarmakt. och låt dem se Liksom du använde till att visa dem din helighet oss må du använda dem till visa din storhet. att oss 5Må de erfara detta, liksom har gjort:

det finns ingen gud än du, Herre. annan

Gör tecken, låt åter under hända, nya 7vinn ära åt din hand, åt din starka arm

sLåt vreden vakna, fritt lopp åt din harm, ge 9förinta motståndaren och utplåna fienden.

Låt dagen komma minns vad du beslutat, snart, låt dina storverk bli förkunnade.

I din vredes eld må de flyende förtäras

och ditt folks plågoandar möta sin undergång.

Krossa huvudet fiendernas ledare,

de säger: Det finns ingen än vi. som annan Samla alla Jakobs stammar,

dem deras urgamla arvslott. ge nytt

Förbarmadig Den följande bönenutgör högtidlig avslutningavdet 36:1 en de fattigaoch förtryckta; Israelsfolk identifieras här med somsagtsom dem. Overgångentill ämnesområdekommer därefteroförmedlat ett nytt v. 20. du använde till visa dem din heligJet Israelsolyckor visade 36:4 oss att världen Gud är helig, dvs. han inte tål något ont utan straffar att att sitt folk närdetsyndar. t.o.m. eget 36:10Låt dagenkomma snart Väntan Guds slutligaingripandenärmarsig här messiastronskonkreta form. Den hebreiskeförfattaren tycks direkt ha landetskulle befrias från sin utländskeregent,nämnd med menat att täcknamn anknyter till 4Mos 24:17.Sebihang B. ett som

36:4 4Mos 14:13f.;Hes 28:22; 36:7 2Mos 15:6 38:23 36:8 Ps79:6;]er 10:25 36:5 2 Kung 19:19;]es 45:14 36:13 5Mos 3:28 36:6 5 Mos 4:34

36:14 Jesus Syraks vishet

Förbarma dig, Herre, över det folk fått ditt namn, som över Israel, som du har liknat vid förstfödd son en Var barmhärtig din tempelstad, mot m0t]erusalem, den plats där du valt att bo. Låt Sion genljuda dina gärningars lov av och ditt tempel fyllas din härlighet. av Träd fram vittne för dem du skapade i begynnelsen, som och uppfyll de profetior uttalats i ditt som namn. Ge lön dem tåligt väntar dig, som och visa att dina profeter trovärdiga. var

Lyssna, Herre, till dina tjänares bön, så Arons välsignelse ditt folk går i uppfyllelse att av Då skall alla bor jorden som se att du är Herren, den evige Guden.

Det kloka giftermålet

Magen smälter vilken helst, mat som men somlig mat är bättre än annan. Gommen känner smaken vilt, av likaså känner ett klokt hjärta igen lögnen. Den är bakslug vållar elände, som erfaren kan honom vad han förtjänar. men en man ge

Kvinnan får vilken helst, ta man som men den ena flickan är bättre än den andra. En vacker hustru glad gör mannens uppsyn och är förmer än allt kan begära. en man 250m hon är mild och vänlig i sitt tal,

går mannens lycka över mänskliga mått.

36:17dem du skapadei begynnelsen I rabbinska texter nämnsIsraels folk bland de evigating somfanns hos Gud redaninnan världen skapades. 36:22Densomavbakslag. gehonom Maskulinformen i den grekiskatexten . . hänvisar till förhållandet mellan den hebreiske författaren män, men menadetroligen att den vise bör kunna genomskådadåliga egenskaper hosen kokett flicka och väljaen bättre hustru v. 23ff.

36:14 2 Mos 4:22; 5 Mos 28:10 36:16 2 M0540:34 36:15 2 Mos 15:17;Judit 9:8 36:24 Syr2621-4,13

Jesus Syraks vishet 37:9

Den sig hustru får det första han behöver: som tar en den rätta hjälpen, pelare till stöd. en

Finns inget stängsel, blir gården plundrad;

finns ingen hustru, får lida den rotlöses kval. man Ty har förtroende för tjuvaktig landstrykare, vem en flackar omkring från stad till stad som Så går det den saknar hem som och in helst när natten kommer. tar var som

Vänner och rådgivare

Alla säger: Även jag är din vän, vänner

somligas vänskap är bara 0rd. men zAr ända till döds det inte en sorg när vän och kamrat förvandlas till fiende en 30 du onda böjelse, varifrån har du strömmat in för översvämma hela jorden med svek att En vän kan dela sin kamrats glädje bli hans motståndare i nödens stund. men 5En vän delar slitet för brödfödan, annan och inför striden griper han sin sköld. Ha alltid din vän i minnet, och kom ihåg honom när du får pengar.

7Alla rådgivare prisar sina råd, somliga råd till fördel. men ger egen Akta dig för den vill råd, som ge och ta först reda vad hans intresse är han till fördel. ser sin egen Låt honom inte kasta lott ditt öde om goch säga dig du är rätt väg att sedan stiga sidan för vad händer. men att se som

36:26denrätta hjälpen Grundtextenanspelar 1Mos2:18-20enligtSeptuaginta. 37:3 du onda böjelse Uttrycket äri rabbinsk judendomenvanligbeteckning för den mänskliganaturensskuggsida; not till 15:14.

36:261 Mos 2:18-20;Syr 40:23 37:4 Syr 6:10; 12:8 36:28Syr 29:24 37:6 Syr 14:13;29:10 37:1 Syr 6:8

37:10 Jesus Syraks vishet

Rådgör inte med den snett dig,

som ser dölj dina planer för dina avundsmän. Rådgör inte med en kvinna om hennes rival eller med en feg man om krig, inte med säljaren affär

om en

försäljning,

eller med köparen om en inte med den ogine om en gengåva eller med den hårdhjärtade om en vänlighet, inte med den maklige arbete något slag,

om av med säsongarbetare verkets slutförande

en om eller med en lat slav om ett stort företag. Dröj aldrig hos sådana för att råd.

uNej, håll dig till den gudfruktige,

den du vet följer buden,

som

har sinnelag som du

som samma och lider med dig du råkar i svårigheter.

som om Använd också ditt omdöme,

eget ty det är din trognaste rådgivare. En människas hjärta stundom bättre besked

ger än sju spejare i ett högt vakttorn. Men utöver detta skall du be till den Högste att han leder dig sanningens raka väg.

Visdomens

frukter

Varje handling börjar med 0rd, och varje företag inleds med rådslag.

hjärtats föränderlighet

Tecken

är fyra kommer därifrån:

ting som gott och ont, liv och död,

den ständige härskaren över dem är tungan. men

37:14spejare En del utläggareantar att författaren kan ha tänkt stjärnskådare, dvs. astrologer. 37:18den ständigebärskarenöver demär tungan Dvs. bara genomde uttaladeorden kommer de godaeller onda tankarnaatt påverkayttervärlden. Jfr utläggningenavtalets makt i 28:12ff.

37:12Syr 617 915 37:18Ojrds13:21;Syr 28:14-18 37:15Ords 16:9

Jesus Syraks vishet 37:31

En kan skarpsinnig och lärare för många man vara en för sig själv. och ändå till ingen nytta En kan skicklig talare bli avskydd. man vara men Han går miste allt livets goda, om ty Herren honom inte förmågan att behaga; gav saknar helt vishet. en sådan man En kan vis när det gäller honom själv, man vara hans klokhet kommer bara hans kropp till godo. men

En fostrar sitt folk, vis man och frukten hans klokhet är att lita på. av En blir rikt välsignadñ vis man honom prisar honom lycklig. och alla som ser En människa har sin utmätta livstid, Israels dagar kan inte räknas. men Den vise vinner förtroende hos sitt folk, och hans namn skall leva i evighet.

Regler för hälsa, sjukdom och dödsfall

Mitt bam, pröva dig fram så länge du lever; reda på vad är skadligt och avstå från det. ta som Ty allting är inte nyttigt för alla, och alla tilltalas allt. inte av Sukta inte efter allsköns läckerheter och hänge dig inte frosseri. 3°Ty överdrivet ätande leder till sjukdom, och omåttligheten till ohälsan. är granne Omåttlighet har blivit mångas död,

den försiktige förlänger sitt liv.

men

37:23Syr101 37:281 Kor 6:12 37:24Syr 11:1 37:29Ords 23:20 37:26Syr 39:9; 44:14 37:30Syr 3146-20

38:11 Jesus Syraks vishet

Visa läkaren aktning för den nytta han gör

även han är skapad av Herren - zty från den Högste kommer förmågan att bota, kungar blir han belönad. och av sLäkarens kunnighet honom hög ställning, ger en och han vinner mäktiga mäns beundran. Herren har låtit jorden alstra läkemedel, och klok förkastar dem inte. en man 5Var det inte trästycke gjorde vattnet drickbart, ett som för Herrens makt skulle bli känd att Åt människorna han kunskap gav för bli prisad för dessa underbara gåvor. att 7Genom dem har han botat den sjukes plåga, av dem blandar apotekaren till sin medicin. Herren upphör aldrig att verka; från honom sprider sig hälsa över jorden.

Mitt barn, ta inte för lätt sjukdom, be till Herren, så skall han göra dig frisk. utan Upphör fela, ändra ditt handlande att ditt hjärta från all synd. och rena Offra rökelse och påminnelseoffer mjöl, av och häll olja över din gåva, så mycket du har råd till.

38:1 Visaläkarenakming Läkekonstengjorde storaframsteg deni hellenistiska världen. I det följande avsnittet strävarförfattaren att förena sin respekt för dessaframstegmed ett traditionellt religiöst synsätt, enligt vilket sjukdom syndastraff skulle bekämpasmed bön och var ett som botgöring. 38:5 trästycke... gjorde vattnet dricebart I berättelsenom underverket ett vid Mara 2 Mos 15:22-25 serförfattaren en religiös bekräftelse att naturliga ämnenkan hamedicinskaeffekter. 38:11 såmycket du har råa till Oversättningenföljer här denhebreiskatexten; dengrekiskaär obegriplig.

38:2 Syr34:20 38:9 Jes38:1-5;Iak 5:14 38:5 2 Mos 15:22-25 38:10Syr 18:21 38:8 Vish 1:14 38:113 Mos 2:1 Syr 35:8-10

Jesus Syraks vishet 38:23

Men låt också läkaren göra sitt

även han är skapad Herren.

av Låt honom inte lämna dig, ty du behöver honom. Ibland ligger lycklig utgång i läkarnas händer;

en så ber de också Herrens hjälp

om

lindring och bot leder till liv. att ge som

Den syndar sin skapare

som mot må hamna i läkarens händer.

Mitt barn, låt tårarna flöda när någon är död, stäm klagosång över din svåra förlust.

upp Visa den döde den heder han har rätt till, och inte försumlig med hans begravning.

var Låt bitter och klagan högljudd;

gråten vara håll sorgehögtid är honom värdig,

en som under dag eller två, för att undgå förtal,

en

trösta dig sedan för men sorgen. Ty kan leda till död,

sorg sorg i hjärtat bryter din styrka. Där olyckan

slår bor också sorgen, ett liv i fattigdom år förbannelse för hjärtat.

en Låt inte makt över ditt hjärta,

sorgen skjut undan den, och tänk ditt eget slut. Glöm inte detta, det finns ingen väg tillbaka;

ty du hjälper inte den döde skadar dig själv.

men Tänk hans öde även skall bli ditt:

att I går jag, idag du. Har den döde fått så låt hans minne vila;

ro, trösta dig över förlusten så snart hans liv har flytt.

38:15ma hamna i läkarens binder Den traditionella sjukdomen

synen tränger sig här förgrunden:i vad läkarenänförsöker göra, förblir sjukdom enplågaochett straff. Enhebreiskläsart dock ett intryck.

ger annat SebihangB. 38:19ett liv fattigdomi Detta ämneöverraskari sammanhanget,och

versen, somsaknas hebreiskan,i är kanskeen tillsats avnågonläsare tänkt

som vidareöver sorgoch olycka.

38:15 5 Mos28:15, 22 38:18Ords 15:13; Syr 30:23; 2 Kor 38:16Syr22:11 7:10 38:17 2 Sam12:20-23 38:20Syr 7:36

38:21Job 7:9; 14:10-12;Vish 2:5

38:24 Jesus Syraks vishet

och studier

Kroppsarbete

Den lärdes vishet förutsätter riklig fritid; har litet sköta, då kan bli vis. man att man Inte kan den bli vis över plogen som regerar och stoltserar med oxpiken lans, som kör sina och deras arbete som oxar upptas av och inte kan tala annat än kreatur. som om En sådan lever för plöja fåror, man att och hans bekymmer är fodret till kvigorna.

Likaså byggmästaren och hans hantverkare,

arbetar dag och natt, som eller den graverar sigillringar som och outtröttligt formar olika mönster. En sådan lever för att göra bilden lik, man och hans bekymmer arbetet färdigt. är att

Likaså smeden sitter vid städer som akt sitt smide. och noga ger Den heta röken plågar hans kropp, och han sliter hårt i hettan från ässjan. Hammarslagen bedövar hans öron, imedan blicken är fäst modellen för arbetet. En sådan lever för att föremålen färdiga, man och hans bekymmer dem slutputsen. är att ge

Likaså krukmakaren sitter vid sitt arbete som drejskivan med fötterna. och snurrar Hans arbete håller honom i ständig oro, hur mycket han skall göra är noga bestämt. Han formar leran med händerna den mjuk med fötterna. och trampar En sådan lever för att glasyren färdig, man och hans bekymmer är att ugnen tömd.

38:24vishet förutsätter riklig fritid Den egyptiska vishetstraditionen, som starka spår i GT, hade en föraktfull syn kroppsarbete. Den satt nedlåtandetonen mildras här av insikten att det praktiska arbetet är nödvändigt för allasvälfärd v. 31f.. Inom denrabbinska judendomen blev det ett krav att också en skriftlärd skulle kunna försörja sig hantverk.

Jesus Syraks vishet 39:8

Alla dessa litar på sina händer, och och en av dem är kunnig på sitt område. var Utan dem kan ingen stad grundas, och de behöver inte flacka omkring bland främlingar. Men till stadens råd blir de inte kallade, och de utmärker sig inte i folkförsamlingenö. De tar aldrig plats domarsätet, och rättsordningen förstår de sig inte på. De kan varken undervisa eller döma, och de gör sig inte bemärkta med tänkespråk. Nej, det är den skapade världens bestånd de säkrar, och deras bön gäller deras hantverk.

Den däremot lever för den Högstes lag som och ägnar sina tankar den, han forskar i alla fädernas vishet

3 9

och studerar ivrigt vad profeterna sagt. zHan samlar berömda mäns ord och tränger in i sinnrika tånkespråk. 3Han söker ordspråkens dolda mening

och är förtrogen med tänkespråkens gåtor.

Stormän honom i sin tjänst, tar och i härskares följe blir han sedd. Han kan resa i främmande länder, ty han har prövat gott och ont bland människor. 5Han beflitar sig om att börja sin dag i bön inför Herren, sin skapare. Han vänder sig till den Högste, åkallar honom och ber förlåtelse för sina synder. om

60m det är Herrens, den Väldiges, vilja fylls han vishetens ande°. av Han låter sin vishet strömma fram i ord och prisar Herren i bön. 7En sådan rätt riktning sin klokhet och insikt man ger och ägnar sina tankar Herrens hemligheter. sHan undervisar sin lära om och har sin stolthet i Herrens förbunds lag.

38:34PS1:2 39:4 syr 34:9 39:2 Vish 8:8; Syr 8:8 39:e s Mos 34:9;]es11:2;Vish 7:7

39:9 Jesus Syraks vishet

gMånga skall lovsjunga hans klokhet, aldrig någonsin skall hans namn utplånas. Minnet honom skall inte försvinna, av hans rykte skall leva alla släktled. genom °I främmande länder skall tala hans vishet, man om och folkförsamlingen skall förkunna hans lov. Lever han länge, äras hans minne än tusen andras, mer och dör han, är detta honom nog.

Allt har sitt ändamål

Ännu fler tankar har jag lägga fram; att fullmånen sväller dem. som jag av Lyssna till mig, mina fromma söner, så skall ni grönska rosenbusken vid bäcken. som Ni skall sprida vällukt rökelsen som och i blom liljan. som Sprid vällukt, stäm lovsång er upp er och prisa Herren för alla hans verk. Förkunna hans namns storhet, tacka och lovsjung honom med sånger och med harpspel. Med dessa ord skall ni prisa honom:

Allt vad Herren har skapat är underbart, och allt vad han har befallt sker i rätt tid. Ingen må säga: Vad är detta Vad är det till för Allt blir efterfrågat när dess tid är inne. Genom hans 0rd hejdades vattnet liksom i damm; en hans bud blev vattenförråden till.

39:17Genomban: ord hejdadesvattnet Enligt skapelseberättelsendrog Gud upp gränsenmellan vattenoch land, men ocksåmellan jordens hav och enhimmelskocean,vattenförråden. Se Mos1 1:6ff. och 1Mos 7:11; Job 38:22 Enligt en annantolkning syftar orden undret med - Rödahavet2 Mos 14:21f..

399f. Syr3726;44:13-15 39:16] Mos 1:31; Vish 1:14; Syr 39:13Ps 1:3;Jer 17:8 42:22; 1Tim 4:4 Ps 33:9; 39:14Hos 14:6;Syr24:15; 50:8 Judit 9:5 39:171 Mos 1:6 Job 38:8-11; Ps 33:7

Jesus Syraks vishet 39:28

På hans befallning sker allt vad han önskar, och ingen kan försvaga hans räddande kraft. Han allt varje människas gärningar, vet om ingenting kan gömmas för hans blickar. Från evighet till evighet han, ser och ingenting är förundransvärt för honom. Ingen må säga: Vad är detta Vad är det till för Allt har skapats för sitt ändamål.

Hans välsignelse flödar flod över som en dränker in den torra jorden med sitt vatten. som Men hans vrede skall också fördriva hedningarna, liksom när han förvandlade vattenrik mark till saltjord. Hans vägar är raka för de fromma fulla hinder för de laglösa. men av Goda ting har från begynnelsen skapats för de goda också onda ting för syndarna. men Det mest nödvändiga för människans liv och eld och järn och salt, är vatten mjöl och mjölk och honung, vin och olja och kläder. Allt detta är de fromma till nytta, för syndarna vänds det till skada. men

Det finns andar skapats för att straffa som och låter piskslagen hagla i vredesmod. På räkenskapens dag de sin styrka fritt lopp, ger tills deras skapares vrede är stillad.

39:23vattenrik mare Såbeskriver 1 Mos 13:10trakten kring Sodom och Gomorra, somenligt 1Mos 19:23ff. förvandladestill enödemark. 39:28andar Grundtextens ord kan också betyda vindar, men författaren menar säkerligenatt straffande änglar döljer sig bakom alla naturkatastrofen

39:18Ps13526 39:25Ords 16:4; Vish 16:24; Syr 39:19 Ps139;Syr15:18;17:15; 33:14 42:18 39:26Syr29:21 39:22PS65:10 3938-30 PS1451:8;HSS7:15;Vish 39:23lMOS13:10;19:23-28 5117-22;Syr 4028-10 39:24Ords 11:5

39:29 Jesus Syraks vishet

Eld och hagel, och hungersnöd pest allt detta har skapats för att straffa, liksom vilddjurständer, Skorpioner och ormar och svärdet straffar och förgör den gudlöse. som När de hör hans befallning gläds de och gör sig beredda för sin tjänst jorden; när tiden är inne lyder de hans ord.

Av detta har jag från början blivit styrkt, jag har övervägt det och skrivit det: nu ner allt vad Herren har skapat är gott, han fyller varje behov i rätt tid. Ingen må säga: Det här är sämre än det där. Ty allt blir uppskattat när dess tid är inne. Så stäm lovsång med både hjärta och upp er mun, och prisa Herrens namn.

Människans hårda lott

lEn ständig möda har skapats alla människor,

ok har lagts Adams söner ett tungt alltifrån den dag de lämnar moderlivet till den dag de återvänder till allas moder: zbekymrade tankar, hjärtats ångest, för det väntar, dödsdagen. oro som 3Från den sitter i prakt tronen som till den sjunkit i stoft och aska, som ner från den bär och krona som purpur till den går klädd i grovt linnetyg: som 5vrede och avund, förvirring och oro, dödsskräck, förbittring och strid. Och när det är tid för nattvilan, förvränger drömmen den sovandes föreställningar.

39:30 5 Mos 32:24 40:2 Heb 2:15 39:31Ps 14828 40:3-5 Vish 7:5 40:1 Job 7:1-4; 14:1;Ps90:10; 40:5 5Mos 28:66f.;]ob 7:13 Pred 2:23

Jesus Syraks vishet 40:17

En liten stund, knappt märkbar, får han ro, sedan plågas han i dagen, men sömnen som lika fylld ångest för det han ser inom sig av den flytt strid. som som ur en

det avgörande ögonblicket vaknar han

och häpnar över inget finns att frukta. att

Bland allt lever, såväl människor som djur, som sjufalt värre bland syndarna, men härskar och blodsutgjutelse, strid och svärd, pest olyckor och hunger, förstörelse och lidande. För de laglösa har allt detta skapats; för deras skull kom också floden. Allt jord vänder åter till jorden, som är av och det är går tillbaka till havet. som av vatten

Värden består 50m

All korruption och orätt skall bort, sopas redbarheten skall alltid bestå. men De orättfärdigas rikedom är lik bäcken torkar ut, som lik åskmullret dör bort i regnet. som Den är frikostig får leva i glädje, som

lagbrytaren skall förintas fullständigt.

men De gudlösas avkomma skjuter inte många skott, för deras rötter finns bara hårda klippan. orena Vassen växer vid sjöar och flodstränder som rycks före alla andra gräsarter, upp

men godheten grönskande trädgård,

är som en och barmhärtigheten fortlever för alltid.

40:11 det år går tillbaka till havet Den levandemateriens som av vatten återgångtill jordenjämförs medvattnetskretsloppi regn,floder och hav. Den hebreiskaversentalar ställeti om människanskropp och ande sättsomPred 12:7;sebihang B. samma

40:81. Syr39:25,29 40:12Ords 10:2; 15:27;Syr 5:8 40:10 1Mos6:5-7 40:15Vish 4:3 Syr23:25 40:11 1Mos3:19;Pred 1:7; 12:7 40:16]0b 8:11

13-16-436 379

40:18 Jesus Syraks vishet

Att sin eller ha arbete är behagligt,

vara egen ett men bättre än båda är att finna skatt.

en Att barn och grunda stad eftermälet,

att en tryggar

bättre än båda oförvitlig hustru. men anses en 2°Vin och musik ger glädje hjärtatå,

bättre än båda är kärlek till visheten. men Flöjt och harpa frambringar sköna toner,

bättre än båda är älskvärda ord. men Skönhet och behag är lust för ögat,

en

bättre än båda är spirande gröda.

men Vän och kamrat skyndar till när det behövs,

bättre än båda är hustrun vid sida. men mannens Bröder och hjälpsamhet i nödens stund,

gagnar

bättre än båda skyddar din godhet. men egen Silver och guld säkert fotfäste,

ger men bättre än båda anses klokhet. Pengar och makt självsäkerhet,

ger men bättre ån båda är gudsfruktan. För den gudfruktige finns ingen motgång, han behöver aldrig söka hjälp. Gudsfruktan grönskande trädgård

är som en och skyddar bättre än någon jordisk härlighet.

Fattigdom, död och vandra

Mitt barn, lev inte tiggares liv;

en det är bättre att dö än att tigga. En måste snegla andras bord

man som hans tillvaro kan inte kallas liv. Att äta andras mat fläckar hans själ, och med förstånd och fostran tar sig i akt.

en man 3°I den skamlöses smakar gåvan sött,

mun

i hans bränner den eld. men mage som

40:19Syr26:1+ 40:25Ords 16:16 40:20Vish 7:8-11 40:26Ords 12:21 40:21Ords 12:25 40:27Ords 11:28; 14:26 Syr23:27 40:23Syr 36:26 40:29Syr29:24 40:24Syr29:12

Jesus Syraks vishet 41:13

IO död, hur bitter år inte tanken dig

för lever i lugn och välstånd, en man som bekymmer har framgång i allt en man utan som och ännu kan njuta god måltid. som av en 20 död, lycka är det bud du sänder en för är fattig och orkeslös, en man som utlevad gubbe har bekymmer med allt, en som vägrar finna sig och inte längre håller ut. som 3Frukta inte för dödens bud tänk dem gått före och dem kommer efter. som som 4Detta är Herrens bud för alla lever, som och hur kan du förkasta den Högstes beslut

Tio år eller hundra eller tusen i dödsriket kan ingen klaga över sitt liv.

5Syndares barn blir vidriga barn, vistas i de gudlösas sällskap. som Syndares barn går miste om sitt arv, deras avkomma lever i ständig vanära. 7En gudlös far får höra klander från barnen, de blir vanärade för hans skull. ty sVe alla gudlösa, er har övergett den Högstes lag som 9När ni föds, föds ni till förbannelse, och när ni dör, blir förbannelse lott. er Allt kommer jord vänder åter till jorden; som ur så gär de gudlösa från förbannelse till förintelse.

Människor sörjer över kroppens död, för syndaren utplånas även hans onda namn men Var rädd ditt det följer dig om namn, ty längre än tusentals väldiga guldskatter. Det goda livet har sin utmätta tid, lever kvar för alltid. men ett gott namn

Job 21:23 41:7 Syr3:11 job 3;20-23 41:8 5Mos 27:26 Ps89:49;Syr38:22 41:10Syr 40:11 1Mos 3:19;Syr 14:17 41:11 Ords 10:7 Vish 3:12 41:12Ords 22:1;Pred 7:2 Ords 13:22;Vish 3:16

41:14 Jesus Syraks vishet

Berättigad blygsel och oberdttigad

Följ min lära, mina barn, och lev i frid. Vishet döljs och skatt är gömd

som en som w vad är det för nytta med sådant Bättre döljer sin dårskap

en man som än en som döljer sin vishet. Låt alltså skamkänslan mina regler,

styras av ty all blygsel känner är inte bra

man och vinner inte allas uppriktiga gillande.

Blygs inför din far och över otukt

mor och inför furste och härskare över lögn, inför domare och ämbetsmän över felsteg och inför menighet och folk över lagbrott, inför vän och kompanjon över ohederlighet och inför folket där du bor över stöld och för att glömma Gud och förbundet Blygs för att lägga armbågen i maten, för att förbanna den ber gåva

som om en och för lämna hälsning obesvarad,

att en för att se efter lösaktig kvinna

en och för vända släkting,

att ryggen en för att ta ifrån någon hans rättmätiga andel, för att titta närgånget hustru

en annans och för att springa efter tjänsteflickan

korn inte i närheten hennes säng.

av Blygs för att tala sårande till en vän

låt inte gåva följas kränkande ord - en av lför att föra ett rykte vidare och för att avslöja hemligheter. Då visar du den rätta blygseln och blir omtyckt alla människor.

av

41:14f. Syr20:30f.;Matt5:14-16 41:21Syr9:8 41:16Syr4:20 f.;2o:22 41:22Syr 18:15 41:17Syr7:13 42:1 Syr 19:7 3 Mos 19:15; Ords 41:20Syr9:3 24123

Jesus Syraks vishet 42:11

Du skall inte blygas för följande ting synda inte att ta hänsyn till person: genom zför den Högstes och förbundets lag eller för rättens krav, så att du frikänner den gudlöse, 3för kräva räkenskap kompanjon och reskamrat att av eller för dela ett andra, att arv för noggrannhet med våg och vikter eller för tillgångar, sig stora eller små, vare Sför göra vinst affärsverksamhet att barn ordentlig fostran eller för att ge och att prygla dålig slav. upp en Har du dålig hustru sigill sin plats, en är ett där många händer snokar skall du låsa. 7Räkna och väg det du anförtror åt andra, och skriv allt du ut och får in. upp ger sBlygs inte för tillrättavisa den vettlöse dåren att eller utlevad gubbe tävlar med de en som unga. Då har du blivit fostrad rätta sättet inför alla människor. och består provet

Kvinnor ger bekymmer

9En dotter är sin fars hemliga bekymmer, han blir sömnlös för henne: av oro medan hon är för att hon skall bli över, ung, och när hon blivit gift, för att hon skall bli förskjuten, medan hon är ogift, för att hon skall råka i olycka och bli med barn i föräldrahemmet, och när hon är gift, för att hon skall otrogen vara äktenskapet skall bli barnlöst. eller för att Vaka självsvåldig dotter, strängt över en så hon inte drar över dig fiendernas åtlöje, att skvaller i staden och anklagelser bland folket och skämmer dig inför alla människor. ut

42:3 kompanjon ochreskamrat Köpmän resteofta sällskap.i Det gällde då att rättvist delautgifterna för vägvisningoch andragemensammabehov. 42:4 noggrannhetmedvåg ochvikter Den hebreiskatexten ger enkonkretarebild avskrupulöshederlighet dettaområde;sebihangB. 42:6 ett sigill. låsa Bildliga uttryck för att hustrun skall övervakasnoga. . . 42:2 Ords 17:15 42:9-11 Syr 7:24 42:4 3Mos 19:36;Ords 11:1 42:11Syr 26:10 42:5 Syr7:23;33:27

42:12 Jesus Syraks vishet

Fäst dig inte vid skönhet hos någon, och sitt inte i sällskap med kvinnor. Ty från kläder kryper det ut mal och från kvinna kvinnlig ondska.

en Hellre ondska än en god kvinna,

en mans och skamlös kvinna kommer vanära.

av en

Lovsång över skapelsen

Nu vill jag tala Herrens verk,

om och det jag har sett vill jag skildra. Genom Herrens ord fullbordades hans verk. Den strålande solen blickar allt,

ner och Herrens skapelse är full hans härlighet.

av Det är inte möjligt för Herrens heliga

skildra alla hans underbara verk, att allt fick sin fasta form Herren, allhärskarenä

som av så att hans härlighet blev hela världens grundval. Avgrunden utforskar han såväl som människans hjärta,

han genomskådar hennes listiga planer.

Ty den Högste äger all kunskap; han iakttar tecknen visar världens gång,

som

42:14engod kvinna Dettaärgrekiskansotvetydiga innebörd. Denursprungliga tanken var kanskeatt behagsjukaeller redan ett vänligt sätt hos en kvinna ärfarligareänmanligaggressivitet,därför att det leder till frestel ser. 42:15Nu vill jag tala omHerrensverk Författaren ärfärdig med sinamoraliska råd ochövergårtill bokensavslutandedel: enbetraktelseöver Guds storhet. Den framträder för honom i skapelsen42:15-43:33, i den bibliska historien 44:11-49:16 och tempelgudstjänsteni 50:1-21. Antydningar om sammaämnenhargettstidigare, menavslutningenklargör att detta religiösaperspektiv för författaren ärdet viktigaste. 42:17Herrens heliga Dvs. änglarna; inte ensde har tillträde till alla Guds hemligheter.Jfr 1Pet1:12. 42:18han iakttar tecknen somvisar världens gång Händelserna jorden antogsståi sambandmed himlakropparna. En stjärntydare kunde med möda skaffasigkunskapomdessadolda sammanhang.För Gud ligger de däremot helt öppna.

42:12Syr9:8 42:17 Ps40:6; Syr 18:1-4 42:14Pred 7z27-29 42:18Job 26:6;Ords 15:11Jer 42:15 Ps33:6, Vish 9:1 17:9

384 -

Jesus Syraks vishet 43:5

han förkunnar det förgångna och det kommande och tyder spåren till det fördolda.

Ingen tanke undgår honom,

inte ett 0rd förblir hemligt för honom. Skönt har han ordnat sin vishets väldiga verk; han är den ende, före all tid och i evighet. Inget kan läggas till eller dras ifrån, och han behöver ingen rådgivare.

Hur härliga är inte alla hans verk också den minsta gnista fröjd för ögat. år en Allt detta lever och består i evighet; varje behov blir fyllt, och allt lyder honom. Allt bildar det mot det andra, par, ena svarar

och inget han har skapat är ofullständigt.

Det förhöjer det andras värde; ena kan sig mätt hans härlighet vem se

Praktfullt höjer sig det klara himlavalvet,

himlens anblick är strålande syn. en zNär solen visar sig, kommer den förkunnare: som en den är underbart ting, ett verk den Högste. ett av 3På höjden sin bana sveder den marken, av och ingen kan uthärda dess hetta. Ugnen verkstad eldas het med bälg; i en trefalt hetare bränner solen mot bergen. Glödande ångor andas den ut och utstrålar ljus, så att ögonen bländas. 5Stor är Herren har skapat den; som med sina ord han dess snabba färd. styr

42:21den ende Dessaord saknasi de grekiska handskrifterna. Texten har rekonstrueratsefterhebreiskan. 43:1 det klara bimlavalvet Grundtextens uttryckssätt leder tankarna bl.a. till 2Mos 24:10.

42:20Ps139:1-4 42:23syr 16:27 42:21Pred3:14;Jes40:13; Syr 18:6; 42:24Syr 33:15 Rom 11:34 43:1-5 Ps 19:2-7;136:3-9 42:22Syr39:16

43:6 Jesus Syraks vishet

Och månen för han fram bestämda dagar, evigt tecken skall visa tiden. ett som 7Månen visar när högtiden är inne, detta ljus avtar så snart det nått sin fullhet. som Efter den har månaden fått sitt namn. Den växer och förändras ett förunderligt sätt, och där den lyser himlavalvet är den de himmelska härarnas fälttecken.

Rymden får sin skönhet stjärnornas glans, av detta lysande smycke Herrens höga himmel. °På den Heliges ord ställer de sig där han bestämt, och de skall aldrig tröttna sin vakttjänst.

Se regnbågen och prisa dess skapare

Praktfull är den i sin glans, när den välver sin strålande båge över himlen den Högstes händer har spänt den.

Hans påbud kommer plötsligt snön att yra och låter straffdomens blixtar ljunga. För den skull öppnas himlens förråd,

och moln flyger fåglar.

ut som Med sin väldiga kraft gör han molnen hårda, och de brister sönder i hagelstenar. mDånet hans åska kommer jorden våndas, av att och när han visar sig skälver bergen.

43:6 Och månenför han fram De grekiska handskrifternas är skadad, text mendettaärförmodligen den avseddainnebörden. 43:7 högtider; Månkalendern låg till grund för de religiösa festernastidsbestämning,såsomännu är fallet med påskenockså desskristnai utform ning. 43:8 de himmelska hiramas fälttecken Massan stjärnor uppfattades av som envälordnad krigshär; v. 10ochJes40:26.

43:6 1Mos1:14-16;Ps104:19 43:11f. l Mos 9:13 43:7 Syr 33:8 43:13 Job 37:6; 38:22 43:9 Bar3:34 43:15]os 10:11 43:10]es 40:26;Syr 16:27 43:16Ps 18:8

Jesus Syraks vishet 43:28

På hans befallning blåser sunnanvinden, nordanstormen och virvelvinden. Snöflingor strör han svävande fåglar, ut som snöfallet liknar gräshoppssvärm som slår ner.

och en

Ogat häpnar över denna vita skönhet, och hjärtat hänförs flingornas fall. av Och rimfrost sprider han över jorden salt; ut som där den fastnar blir den törntaggar. som När den kalla nordanvinden blåser, lägger sig isen över vattnet; den breder sig över varje vattensamling, ut och vattnet iför sig liksom ett pansar. Den skövlar bergen och förbränner ödemarken eld. och sveder gräset som Snart läkes allt den fuktiga dimman, av liksom lindring efter hettan. daggen ger

Med sin tankes kraft betvang han havsdjupet och lät öar stiga det. upp ur sjömän kan berätta havets faror, om och häpnar över det våra öron får höra. Där har han skapat otroliga och märkliga ting: alla slags sällsamma varelser, värld havsmonster. en av Genom Herrens kraft når hans tjänare framgång, och hans ord äger allting bestånd. genom

Hur mycket än säger är det inte nog, det sagda: Han är allt. men detta är summan av Vår förmåga räcker inte när vill prisa honom, han är den Väldige, större än allt han skapat. ty

43:26når hans tjänareframgång Orden kan syfta de fromma, som Gud hjälperoskaddagenomhavetsfaror jfr Vish 14:3 ff., eller änglarna, vilka han regerarsin skapelse. genom 43:27Han är all: Orden har överraskandelikhet med destoiskafilosofer en lära Gud och världen är sammasak. Troligen har författaren nas att omvägarhört derasuttryckssätt vill för del barasägaatt Gud men egen ägerall tänkbar fullkomlighet.

43:19 Ps 1417:16 43:25Ps1014:25 43:20Job 38:29 43:26]es 44:26 43:221Mos2:6 43:27Apg 17:28;Rom 11:36 43:23 1Mos 1:9 43:28Ps 106:2;Syr 18:4-7 43:24Ps107223-30

43:29 Jesus Syraks vishet

Fruktansvärd är Herren och överväldigande stor, och underbar är hans härskarmakt. 3°Prisa Herren och sjung hans lov hela förmåga; han är alltid höjd över den. av er Lovsjung honom all kraft av er och tröttna inte; det blir aldrig nog. Vem har honom och kan beskriva honom, sett kan skildra hans storhet sådan den är vem

Mycket är fördolt för är större än dessa ting, som oss ty hans verk har bara sett liten del. av en

Allting är skapat av Herren,

och de fromma har han skänkt visheten

LOVSÅNG ÖVER FÄDERNAkap. 44-49

Nu vill jag lovsjunga ärorika män,

våra fäder och vårt ursprung. zStor är den härlighet Herren har skapat, som stort är hans eviga majestät:

3härskare kungariken

som styrt och män vunnit ryktbarhet sin makt, som genom kloka kunnat råd män som ge och profeter framfört sina budskap, som män lett folket med kloka planer som och med sin kunskap i folkets skrifter visa ord finns i deras lära - - 5män skapat musik och sånger som eller gjort sina ord kända i skrift, som

förmögna och inflytelserika män

fört fredligt liv i sina hem. som ett 7Alla dessa berömmelse bland sina samtida vann och ärades i sin livstid. Någras har gått till eftervärlden, namn så att man talar om dem och prisar dem,

44:2 stort är hansevigamajestät Den grekiska är oklar, troligen texten men menasatt Guds storhet förkroppsligas i de storslagnamänniskor han skapat.

43:29Ps96:4;Syr 1:8 44-49 1 Mack2:51-60+ 43:32Syr 16:21

Jesus Syraks vishet 44:18

9andra har blivit glömda och är borta, de aldrig hade funnits, som om de är de aldrig varit som om de själva liksom också deras barn.

Men dessa män fått del Guds nåd var som av och vilkas rättfärdiga verk inte blivit glömda. Hos deras ättlingar blir nåden kvar, deras efterkommande är ett gott arv förbunden består deras ättlingar, Tack vare barnen får leva är deras förtjänst. att För all framtid skall deras ättlingar fortleva, och deras ära kommer aldrig att förblekna. Deras kroppar har begravts i frid, och deras namn skall leva alla släktled. genom Alla folk skall tala deras vishet, om och folkförsamlingen skall förkunna deras lov.

Urtiden och patriarkema

Henok behagade Herren och togs härifrån, maning till omvändelse för kommande släkten. en Noa befanns fullkomlig och rättfärdig och blev världens räddning när vreden bröt ut: för hans skull lämnades rest kvar, en när floden kom över jorden. Med honom slöts förbund för evärdlig tid ingen flod skulle utplåna det levande. om att mer

44:11 Troligen att Israelsfolk med sinagoda egenskaper ett gott an menas vittnar fädernasstorhet; 11:28med not. Den hebreiskatextenhar om en annantankegång;sebihangB. 44:16Henok. maning till omvändelse Henoks hemlighetsfullabortgång . .en 1 Mos 5:24 uppfattades symbol för hur människangenom som en omvändelsennärmar sig Gud eller för hur hennessynder tas bort av honom. Versen saknasi den äldstahebreiskahandskriften och år kanskeett tillägg.Jfr 49:14mednot.

44:9 Pred2:16 44:171 Mos 6:5-8:22; Vish 10:4; 44:11 Rom 9:4 Heb 11:7; 2 Pet 2:5 44113-15Syr 37:26;39:9 442181Mos 9:8-17 44:161 Mos 5:24;Vish 4:10+

44:19 Jesus Syraks vishet

Abraham blev den fadern för många folk,

store och hans åra fanns ingen fläck. 2°Han följde den Högstes lag och ingick förbund med honom. På sin kropp bekräftade han förbundet, och när han blev prövad befanns han trogen. Därför lovade Herren honom med ed att folken skulle välsignas hans avkomma,

genom att den skulle bli talrik som sandkornen marken och stiga så högt stjärnorna

som och att hans ättlingar skulle ta landet i besittning från hav till hav, från floden till jordens ände.

För sin far Abrahams skull fick också Isak samma löfte

välsignelse över alla människor. om Förbundet överförde Herren sedan Jakob. Han erkände honom genom sina välsignelser och honom och egendom.

gav arv Han drog gränserna för hans arvslotter

upp och fördelade dem på tolv stammar.

Mose och hans samtida

Och han lät en ättling till Jakob del nåden,

av

behagade alla såg honom en som som och blev älskad både Gud och människor: 45 som av Mose, välsignat hans minne.

vare

44:20På sin kropp... när ban blev prövad Den första anspelningengäller omskärelsen1 Mos 17:23ff., den andra befallningen att offra Isak 1 Mos 22. 44:21från hav till bay... till jordens ände Traditionella uttryck för den israelitiskekungensidealamaktområdePs 72:8;Sak9:10. Derasförhållande till den kända geografinär oklart; kanskeär de hämtadefrån

en äldrevärldsbilds föreställningarom mytiska hav och floder.

44zl9-2l Heb 11:8-12 44:22 1Mos 26:2-5 44:19 Mos1 12:2; 17:4;Rom 4:17 44:231 Mos 28:13-15;35:10-13;]0s 44:20 1Mos 1722:1-18; 14-19 Vish 10:5 45:1-3 2 Mos 7-12

Jesus Syraks vishet 45:8

Han gjorde honom lik sina heliga i härlighet och lät honom triumfera över skräckslagna fiender. iHan lät underverken följa med hans ord,

ens han förhärligade honom inför det kungliga hovet. Han honom befallningar sitt folk

gav om och visade honom glimt sin härlighet.

en av Han helgade honom för hans trohets och mildhets skull och utvalde honom bland alla människor. 5Han lät honom höra sin röst, han förde honom in i töcknet och överlämnade själv buden till honom, livets och vishetens lag, för Jakobs ätt skulle undervisas förbundet

att om och Israel hans stadgar.

om

Till helighet upphöjde han Aron,

samma Moses bror, av Levis stam. 7Han lät evig ordning utgå från honom:

en han honom ämbetet präst för folket.

gav som Med rik klädsel ärade han honom

en och iförde honom en lysande skrud. Han klädde honom i den ståtligaste dräkt och krönte honom med ting fulla kraft.

av Benkläder, kåpa och efod han honom.

gav

45:2 sinaheliga Dvs. änglarna.Liksom de fick Mose talamed Gud ansikte mot ansikte2 Mos 33:11; 4 Mos 12:7 5 Mos 34:10, fast han enligt 2 Mos 33:23 bara fick sehonom ryggen en glimt av sin härlighet, v. 3. 45:8 ting fulla av kraft Beskrivningenavprästdräktenföljer 2 Mos 28, där

36 handlar turbanensguldblomma med Guds namn ingraverat. v. om Tanken att dräkten var kraftladdad är knuten till dettanamn; v. 12 nedanochVish 18:24

2Mos 33:18-34:28 45:6 2Mos 4:14 4 Mos 12:3-8;Syr 33:12 45:7-13 2Mos 28;39:1-31 2 Mos 19-20;24:12-18;31:18 Syr17:11+

45:9 Jesus Syraks vishet

gRunt dräkten fäste han granatäpplen

om och mängd guldbjällror, i en krans;

en de skulle klinga vid hans steg, så att ljudet hördes i templet

påminnelse för alla i hans folk. som en Det helig dräkt i guld och violett

var en och purpurrött, konstvävares verk.

en Dit hörde bröstväskan, med lotterna för domsutslag, av karmosinrött konstnärs verk,

garn, en och ädelstenarna, sigill

graverade som och infattade i guld, juvelerares verk;

en deras inskriptioner skulle vara en påminnelse: de lika många Israels stammar.

var som På turbanen krona guld

satt en av med inskrift till bekräftelse hans helighet,

en av ett tecken ära och upphöjdhet, fullt av kraft. Allt lust för ögat, konstfärdigt och skönt;

var en före Arons tid hade ingenting liknande funnits.

släkt har någonsin fått klä sig i detta, Ingen av annan bara hans söner, hans ättlingar genom tiderna.

Hans brännoffer skall bäras fram två gånger varje dag, för all framtid. Mose lade offergåvor i hans händer och smorde honom med helig olja. Så blev det en evig ordning för honom och för hans ättlingar, så länge himlen består, att vara Herrens tjänare och präster och välsigna hans folk med Namnet

45:9 en påminnelse Författaren uppfattar tydligen bjällerklangen som en signal till folket utanför om att gudstjänstenpågår inne i tempelhuset. Den tolkas annatsätt 2i Mos 28:35. 45:10[orternaför domsutsag Jfr 33:3 med not. 45:15lade offergåvor banshänderi Detta var, liksom smörjningen med olja. ett led i prästvigningsritualet; 2 Mos29:7, 24.

se 45:15välsignahansfolk medNamnet jfr 50:20med not.

45:12Vish 18:24 45:15 2 Mos 29:1-37; Mos 83 45:13 Mos2 29:29 4Mos 612227; Syr 50:20 45:14 2 Mos29238-46; Mos4 28:1-8

Jesus Syraks vishet 45:21

Herren utvalde honom bland alla människor komma inför sig med eldoffer, till att med rökelse och vällukt påminnelseoffer som utverka försoning folket. och till att Med sina bud han honom makt över rättsskipningen, gav för Jakobs ätt skulle lära känna förbundstecknet att och Israel bli upplyst Herrens lag. av

Män släkt avund av annan greps av och reste sig mot honom i öknen, fulla raseri och vrede: av männen kring Datan och Aviram liksom Kora med sitt anhang. Herren såg det, och hans misshag väcktes, de krossades hans rasande vrede av Han lät något sällsamt drabba dem, han förintade dem med sin flammande eld. 2°Men Aron ärade han ännu mer, honom ärftliga rättigheter: han gav offren från den första grödan blev hans andel. Så fick han först och främst bröd att mätta sig med. Prästerna skall offren, leva av Herren honom och hans ättlingar. som gav

45:17rättsseijzningen Tolkningen lagen, här liksom i 2 Mos 31:18kallad av förbundszecknet,anförtroddesefter hand särskilt utbildadeskriftlärda, enligt Mos5 33:10vardenprästernasuppgift. men 45:18Män släkt Med stöd 4Mos 16:3, 10, 40tolkar författaren av annan av de tre männensuppror som ett intrång i privilegier som bara tillkom Aron och hans ättlingar. Tolkningen understryks avatt fortsättningen i 4 Mos, kap. 17-18, handlar om Arons stavoch prästernasrättigheter Aron äradebanännu mer, v. 20. 45:20Safick ban först ochfrämst bröd Uttryckssättet i grekiskanär egendomligt. Motsvarandehebreiskarad ärskadadmenstårsomden andrai 21och handlar troligen skådebröden3 Mos 24:5ff. v. om

45:16 Mos2 30234-38;3Mos 45:18 4 Mos 16;Ps 106:16-18 1-7; 16 45:20 4 Mos 18 45:17 3 Mos 10:11; 5Mos 33:10;Mal 2:7

45:22 Jesus Syraks vishet

Men folkets jord får prästen ingen arvslottå,

av och han har ingen andel i folkets egendom: Herren själv är din egendom och arvslott.

zaPinhas, Elasars är den tredje i ära:

son, han visade helig iver i sin gudsfruktan, och när folket avföll stod han fast med sitt mod och sin handlingskraft och försoning Israel.

vann Därför slöts ett fredsförbund med honom: han skulle förestå templet och sitt folk, så att han och hans ättlingar för all framtid

skulle äga översteprästämbetets värdighet.

Aven med David slöts förbundñ

ett med Ishais son av Juda stam;

kungens makt ärvs endast från till men son son, medan Arons tillfaller alla hans ättlingar.

arv Må Herren fylla hjärtan med vishet

era och låta styra hans folk med rättfärdighet,

er så att inte dess välstånd går om intet. Må dess ära bestå till kommande släkten.

45:22Herren själv är din egendom Övergångentill tilltalsform beror

att författaren citerar4Mos 18:20,menäveni 26vänderhansigdirekt till

v. prästerna. 45:23den tredjeiära Dvs. efterMosev. 1 och Aron v. 6. Beträffande

- Pinhasse4Mos 25och 1Mack 2:26, 54. 45:25kungensmakt Aronsarv Jämförelsenäroklar, men bakgrundenbör

. . . sökasi att kungadömet författarenstid hadefallit, medanöversteprästensämbetefortlevde. Författaren tycks vilja kungensbetydelse

tona ner och ansågkanske att översteprästenkunde speladennes roll. Jfr bihangB.

45:224 Mos18:20;5 Mos 18:1 45:25 2 Sam PS8914 20485 45:23 4Mos 25:6-13; Ps jer 33:17 106:3Of.; 1Mack2:26, 54

Jesus Syraks vishet 46:7

Invandringens och domartidens stormän

lEn hjälte i strid Josua, Nuns son, 46 var Moses efterträdare som profet. Han blev vad hans betyder, namn räddare för Herrens utvalda, en stor och straffade fienderna när de gick till angrepp, så att Israel kunde ta landet i besittning. zVilken ära han inte när han vann grep och vände sitt svärd mot städerna 3Vem före honom hade stått så stark han som det också Herrens krig han förde. Så var 4]a, det han fick solen vända var som att om, så att en dag blev lång som två. 5Han åkallade den högste härskaren när fiender anföll från alla håll, och Herren, den Väldige, bönhörde honom med våldsam skur hagelstenar. en av Den vräkte över fiendefolket ner och förintade motståndarna sluttningen, hans vapenmakt skulle bli känd för hedningarna; för att deras krig ett krig mot Herren, ty var Josua följde Härskarenå. men

7Medan Mose levde gjorde han en välgärning tillsammans med Kalev, Jefunnes son, att göra motstånd mot menigheten, genom folket hindrades från synd så att och det ondsinta knotandet tystades.

46:1 räddare Josuabetyder Herren är räddningen. jesus är en grekisklatinsk form av sammanamn; Matt 1:21. 46:3 Herrenskrig Uttrycket anknytertill Jos10:14och därmedtill berättelsen om hagelskurensom förintade fienderna sluttningen vid Bet- Horon och om solensom stannade Josuasuppmaning. Den har här blandatssammanmedett liknande motiv i 2 Kung 20:11, därjesaja låter solenvändaom och skuggan tillbaka. Kalev Berättelsenom Josuasoch Kalevs fasta hållning mot det knotandefolket ståri 4 Mos 14.BeträffandeKalevsbelöningseJos 14.

46:1 sMos1:38;34:9;]os1:1-9 46:6 ]os14:8f. 46:2 jos 10:2811:23 46:7 4 Mos 14:1-38 46:3-6 Ios10:6-14

46:8 Jesus Syraks vishet

Bara dessa två överlevde

här sexhundra tusen av en man, och de ledde folket till dess arvslott°, till landet flödar mjölk och honung.

som av 9Herren Kalev krafter

gav

han fick behålla till ålderdomen, som så att han nådde fram till bergen i landet och hans ätt fick sin arvslott där. Därigenom skulle hela Israel förstå vilken fördel det lyda Herren.

är att

Så handlade också och i raden domare.

var en av De hade ingen tanke på trolöshet, de avföll inte från Herren. Må deras minne välsignat

vara och deras ben skjuta skott graven

ur Må deras och rykte i

namn arv till de ärorika männens avkomlingar

Den första eungatiden

13Samuel älskad Herren,

var av

Herrens profet som grundade kungadömet en och smorde furstar över hans folk.

46:8 sexbundratusenman Jfr 16:10med not. 46:11De badeingen tanke.. de avföll inte Författaren anknyter med detta

. positiva omdömetill Dom 2:16 ff. Enligt en annantolkning gör handock enreservationmed tanke det somsågsom Gideon i Dom 8:27: var och en . sominte tänkte och inte avföll.

. . . . . 46:11 Må. derasben skjuta skott En önskanom att mänav sammaslag

. . skallframträdaigen. 46:13Samuel Efter inledningenom Samuelsverksamhetjfr 1Sam8-10 behandlarförfattarentre episoder:hanssegeröver filisteerna1 Sam7:7ff, hans avskedstal1 Sam12 och hans uppenbarelseför Saulgenom en andeskåderska1 Sam28:3 ff. Slutorden om hans kamp mot folkets laglöshetpassardåligt till den sistaepisodenmenkan varainspireradeav denföregående.

46:8 2 Mos 12:37;4Mos 26:65; Syr 46319SYR23227 16:10 46:11 Dom 2:16-18 46:9 Jos 14:13 f.; 21:12; 1 Mack 46:12Syr49:10 2:56 46:13 1Sam8-10

l l l jesus Syraks vishet 47:2

Han skipade rätt bland folket efter Herrens lag, och Herren korn Jakobs ättlingar till hjälp.

Genom sin tillförlitlighet blev han berömd profetå,

som hans ord bevisade att hans sanna.

syner var Når hans fiender anföll från alla håll, åkallade han Herren, härskaren, och offrade ett dilamm åt honom. Då lät Herren åskan dåna från himlen och lät sin röst ljuda i mullret; han tillintetgjorde furstarna från Tyros och alla filisteernas hövdingar.

Innan han gick till den eviga vilan bedyrade han inför Herren och hans smorde: Inte så mycket ett skor

som par har jag tagit från någon människa. Qch ingen kunde anklaga honom för något.

2°Aven efter sin bortgång profeterade han

och röjde för kungen när han skulle dö. Ur jorden lät han sin röst höras för att med sin profetia hejda folkets laglöshet.

Efter honom framträdde Natan

4 7

profet Davids tid. som

zLiksom fettet från gemenskapsoffret

skiljs ut blev David utvald bland israeliterna.

47:2 Liksomfettet skiljsut Fettetskulle tillhöra Herren 3 Mos 3:16 ochvar alltså denviktigaste delenavoffret.

46:14 1Sam7:15-17 46:19 1Sam12; 28:3-19 46:15 1Sam3:19 47:1 2 Sam7:1-17;12:1-15, 25 46:16-18 1Sam7:7-14 47:2 3 Mos 323-5,14-16

47:3 Jesus Syraks vishet

3Han lekte med lejon med killingar

som och med björnar med fårens lamm.

som Det han i sin ungdom dödade jätten

var som och utplånade folkets skam. Han svingade med slungstenen,

armen och den skrävlande Goljat fälldes till marken. sTy han ropade till Herren, den Högste, och Herren hans hand styrka

gav att fälla den väldige krigaren och vinna makt sitt folk. Därför blev han ärad över tiotusenden,

som segrare han blev prisad för att Herren välsignat honom, och han erbjöds den ärofulla kronan. 7Ty han krossade motståndarna runt omkring och förintade sina fiender filisteerna; ända tills har deras makt varit bruten.

nu

I allt han gjorde tackade han Herren och hyllade den Helige och Högste. Av allt hjärta sjöng han sin skapares lov och betygade honom sin kärlek. Han utsåg sångare för altartjänsten, vilkas röster skulle klinga i sköna melodier.

Han införde ett storslaget högtidsfirande

och utformade för all framtid de fester då det heliga namnet skall prisas och sången ljuda i templet från tidig

morgon. Herren bort hans synder

tog och befäste hans makt för evigt;

förbund med honom kungadömet han slöt ett om och den ärofulla tronen i Israel.

47:3-6Han lekte med lejon. dödadejätten ämd Anspel-

. . . . . somsegrare. . . ningarnagäller händelsersomåtergesi 1Sam17-18. 47:8 sjöngban sinskapare:107.1Författaren kanha tänkt på Sam2 22:1-23:7. Han följer sedansammatradition som 1Krön 16,där redan David sägs ha organiseratgudstjänsteni templet. 47:11ettfärbund. omkungadömet Se Sam2 ocksåSyr 45:25med

. . not beträffandeförfattarenssyn detta ämne.

47:3 1Sam17:34-36 47:8 ZSam22;23:1-7 47:41. 1Sam17 47:91:. 1Krön 25;Neh

16; 12:24 47:6 1Sam18:72 Sam5:1-5 47:112 Sam12:13 1Mack2:57;Syr 47:7 2 Sam5:17-25; 8:1-8; 45;25+ 21:15-22

JesusSyraks vishet 47:20

Salomo

Efter honom

följde hans vise son, som tack fadern fick ett liv i trygghet.

vare Under Salomos regering rådde fred, ty Gud skapade lugn vid gränserna, så att han kunde ett tempel hans namn

resa och bygga helgedomen består i evighet.

som Hur vis du inte i din ungdom

var Du svällde flod klokhet,

som en av ditt förstånd flödade över jorden, och du spred dina sinnrika tänkespråk över den. Ditt rykte nådde avlägsna öar, du blev älskad för freden under ditt styre. För dina sånger, dina ordspråk och visdomsord och för din tydningskonst blev du beundrad över världen. I Herren Guds

namn

han kallas Israels Gud - som samlade du guld det tenn

som om var och hopade silver det bly.

som om var

Men du dig hän kvinnor

gav och lät dem makt över dig. 2°Du fläckade ditt rykte och besudlade dina ättlingar,

47:12hansvise son Författaren följer här sammadisposition som 1 Kung. Först betonas Salomos vishet och hans lyckosamma regeringstid v. 12-18; 1 Kung 3-10, sedanskildras som motsatshanssynd och desskonsekvenserv. 19-21; 1Kung 11. 47:18I Herren Gudsnamn Den hebreiskatextenär klarare: där anspelas uppgiften i 2Sam Salomofick Jedidja, Herrens älska-

12:25 att namnet de. SebihangB.

47:121 Kung 2:12; 4:20-25 47:161 Kung 5:7; 10:1-9, 24 472131Kung 5:4 6-8 47:181 Kung l0:l4-22, 27; 47:14 1Kung 4z29-34;Pred 1:16; 2 Krön 1:15 Vish 8:10-13 47191K11ng111-13;Ords 31:3

47:21 Jesus Syraks vishet

så att du drog vreden över dina barn och bittert fick ångra din dårskap. Våldet delades i två,

Efraim upproriskt rike. ur uppstod ett

Men Herren upphör aldrig med sin godhet, varje ord han talat skall besannas. Sin utvaldes ättlingar skall han inte utplåna, avkomman till den älskat honom förgör han inte.

som

Jakobs släkt lät han överleva, En rest av han lät skott växa från Davids rot.

ett upp

Det delade riket

När Salomo gick till vila hos fäderna, lämnade han efter sig sin son,

dåre bland sitt folk, helt utan förstånd: en Rehabeam, beslut drev folket till

vars uppror. Och Jerobeam, Nevats fick Israel att synda;

son, han ledde Efraim in syndens väg. Deras synder blev omåttligt stora, tills de tvingades bort från sitt land. Allt slags ondska ville de pröva på, ända tills straffet drabbade dem.

47:21Efraim Ensammanfattandebenämning detio nordligastammarsom efter Salomosdöd bröt sig ur hans rike, då hans son Rehabeamdrev folket till upprorv. 23; 1 Kung 12. 47:23 dåre bland sitt fale Namnet Rehabeamtycks ha uppfattats som en sammansattavett ord för storhet ochett för folk, med innebörden stor blandsitt folk e.d. Författaren gör enordlek, byggd förvrängningavförsta ledet.Den årannorlundautformad i denhebreiskatexten. SebihangB. 47:23jerobeam får i den gammaltestamentligahistorieskrivningen med sin avgudadyrkan bära huvudansvaretför att det nordisraelitiska riket gick under. Set.ex. 1Kung 12:25ff.: 2 Kung 17:21ff.

47:21 1Kung 121-19 47:23 1Kung 11:43; 12 47:22 2 Sam7:14-16; 1Kung 47:24 2 Kung17;2o-23 1134-36; Ps 8951-36

Jesus Syraks vishet 48:11

Sedan framträdde Elia, den glödande profeten,

;48

0rd flammade fackla. vars som en zHan sände hungersnöd över folket och blev sin heliga iver mångas död.

genom 3Med Herrens ord höll han himlen stängd, och tre gånger kallade han eld därifrån.

ner Hur ärad blev du inte, Elia, för dina underverk Vem kan berömma sig din like

av att vara 5Du väckte den döde till liv med den Högstes ord, från dödsriket räddade du honom. °Du störtade kungar i fördärvet och lät stormän dö sjukbädden. 7På Sinai fick du höra bestraffningen,

om

på Horeb domen och vedergällningen.

om 8Du smorde kungar till hämnare och profeter till efterträdare dig. 9Du fördes till himlen i flammande stormby,

en i dragen eldhåstar.

en vagn av Du är bestämd för den tiden, står det skrivet, då du skall mildra vreden innan den blossar

upp och vända faderns

hjärta till hans son och återupprätta Jakobs stammar. Saliga de som har fått dig

se

också de har i kärlek, men som somnat ty även skall leva.

48:1 Elia Anspelningarna Elias underverk och hans himmelsfärd v. 9 motsvarar i huvudsak 1 Kung 17-18; 2 Kung 1-2. Jfr också 2 Krön 21:12ff. 48:7 Sinai... Horeb De bådanamnen betecknar berg, och förfat-

samma taren tänker troligen domsorden i 1 Kung 19:17,uttaladei samband med de händelsersom v. 8anspelarpå. 48:10Du âr bestämd den tiden Enligt Mal 4:5 det följande citatet

som ärhämtatfrån, skall Elia återvändatill jorden innan Gud låter denslutliga straffdomen komma. Jfr Matt 11:14medpar. 48:11 Saliga desomhar fått sedig Dvs. de får upplevaElias återkomst.

som För demsomdör dessförinnanhoppastydligen dengrekiskeöversättaren

en uppståndelsefrån de döda. Hans farfars, den hebreiskeförfattarens, version bör ha varit annorlunda denna punkt kan inte

men rekonstruerasmed säkerhet.

48:1-3 1Kung 17-18;Luk 4:25; 48:71.. Kung19:15-18l Jak 5:17 48:9 2Kung 2:11; 1Mack 2:58 48:5 1Kung 17:17-24 48:10Mal 4:6; Luk 1:17 48:6 1 Kung 21:17-24;2 Kung 1:2- 17; 2 Krön 21:12-20

48:12 Jesus Syraks vishet

När Elia höljdes i stormbyn, fylldes Elisha hans ande. av Under sin livstid vek han aldrig för furste, en och ingen gjorde sig till herre över honom. Ingen uppgift honom för svår, var och efter hans bortgång profeterade hans kropp. Medan han levde gjorde han sällsamma ting, och även efter döden hans gärningar förunderliga. var

Trots allt detta omvände sig inte folket och upphörde inte med sina synder förrän de släpades krigsbyte från sitt land som och skingrades över hela världen, så bara ringa blev kvar folket, att en rest av bland dem furste Davids ätt. en av Några dem gjorde det behagar Herren, av som andra begick ständigt flera synder.

Kungen och profeter ijuda rike

Hiskia befäste sin stad och ledde in Gihonkällan i den; han högg sig klippan med yxa genom och byggde dammar för vattnet.

48:12fylldes Elisba hansande Se2 Kung och beträffandeElishasorädda av uppträdandeinför kungar och makthavare2 Kung 3:13 f.; 6:30 ff. Orden hans kropp profeteradev. 13 gäller kanske berättelseni om att 2Kung 13:21,enligt vilken endöd manåterfick livet när han kastadesi Elishasöppna grav. 48:15enringa restblev kvar Författaren syftar Juda rike, sombestodoch regerades ättlingar till David under hela århundradet efter nordrikets av undergångår 721f.Kr. Med folket somskingradesmenasde nordisraelitiska stammarna. 48:17Hiskia Se Krön 32:5, 302 beträffande Hiskias befästningsarbetenoch hans delvis ännu bevaradevattenledning, 2 Kung 18-19och Jes 36-37 beträffandeSanheribsmisslyckadeförsök att erövraJerusalem.

48:122Kung2:9-14;3:13 48:16Syr49:4 6:8-23 48:17 2 Kung 20:20; 2 Krön 48:13 2 Kung 13:21 32:2-5, 30 48:15Syr 47:24

Jesus Syraks vishet 49:1

Under hans regering gick Sanherib till

angrepp och sände Rab-Sake mot Hiskia. Rab-Sake lyfte sin hand mot Sion och talade övermodigt stora 0rd. Då bävade de, och deras händer darrade; de våndades födande kvinnor.

som 2°Men de åkallade Herren, den Barmhärtige, och sträckte sina händer mot honom. Den Helige hörde dem genast i sin himmel och sände dem räddning genom Jesaja; han krossade assyriernas här, hans ängel tillintetgjorde den.

Ty Hiskia gjorde det behagar Herren

som och följde orubbligt sin stamfar Davids väg. Den som ledde honom Jesaja,

var den store profeten, osviklig i sina

syner. På

hans tid vände solen om, och han förlängde kungens liv. Med sin andes kraft såg han vad slutet skall bli och tröstade dem sörjde i Sion.

som Han förutsade allt skall ske i framtiden

som och avslöjade det fördolda innan det inträffat.

Minnet Josia rökelse, 49 av är som en

blandad skicklig parfymberedare.

av en

honung för varje Det är sött som mun, det sång och spel vid festen.

är som

48:18Rab-Sake ansesnumera varaden assyriskestabschefenstitel. Här följs språkbruket i Septuagintsü,där ordet tolkas som egennamn. 48:23vände solen Jfr not till 46:3.

om 48:24:röstadedemsomsörjde Författaren tänker Jes40:1. Kapitlen 40-66 har alltså redan

hanstid räknatstill Jesajasbok, fast det numeraanses säkertatt deinte härrör från denJesaja levde Hiskias tid.

som

48:18-21 2 Kung 18-19;Tob 48:24 2 Kung 20:16-18; 1:18+ Jes35:10;40:1 48z19Jes13:8 49:1-S 2 Kung 22:1-23:28; 48:23Jes3821-8 2 Krön 34-35

49:2 jesus Syraks vishet

ZHan handlade rätt när han omvände folket

och utplånade de brottsliga skändligheterna.

3Han hade alltid Herren i tankarna, i en laglös tid stärkte han gudsfruktan.

Förutom David, Hiskia och josia, gjorde sig alla skyldiga till brott. Den Högstes lag övergav de, och kungarna i juda gick under. 5T de skänkte bort sin makt till andra

y och sin ära till främmande folk,

ett som brände hans utvalda tempelstad och gjorde dess gator till ödemark. Det skedde jeremia, 7 han blev förföljd,

genom ty han i moderlivet helgats till profet,

som till att rycka upp, förgöra och förstöra

också till att bygga upp och plantera. men

Fångenskapen och jerusalems återuppráttande

sHesekiel fick i Herrens härlighet;

en syn se den visade sig för honom kerubvagnen. 9Han hotade fienderna med slagregn

men lovade välgång dem som levt rättfärdigt.

49:2 utplånadedebrottsliga skändlighetema josia gjorde slut främmande inslag kulteni och förstörde kultplatserutanförjerusalem. Se Kung2 23. 49:6 jeremia Författaren tycks mena att jeremia direkt bidrog till genom jerusalems fall genom sina profetior, som också drog de härskandes ovilja över honomse t.ex.jer 26: närGuds ord uttalas, förverkligasdet somde handlarom. Beträffandeprofetenskallelseoch citatet i v. 7se

jer 49:8 Hesekiel representerashär avsin särprägladekallelsevisionkeruhvag-

Hes 1 och i sådanaprofetior somHes 13:13;33:11.Den nen, se v. 9 av hebreiskeförfattaren anknyter i v. 9 i stället till Hes 14:14 och nämner job, troligen för att med så mångabibliska gestaltersom möjligt. Se bihang B.

49:4 2 Kung 16:1-4; 21; 23:32, 37; 49:7 jer 20:1 37:11-38:13 1:5 24:3 19 jer 1:10 49:6 2 Kung 25:1-12; 2 Krön 36:11- 49:8 Hes 10 21;jer25:1-11 49:9 Hes13:11-13;38:22

18:21-23;33:11

Jesus Syraks vishet 49:16

De tolv profeternas ben må skjuta skott graven

ur Ty de ingav Jakob nytt mod och ett fast hopp blev folkets räddning.

som

Hur skall jag kunna prisa Serubbabel,

nog

liknats vid signetring högra handen som en Sådan också Jeshua, Josadaks

var son. Det de sin tid byggde templet;

var som

de helgedom Herren

reste en

skall bestå för evigt i sin härlighet. som

Nehemjas minne skall också leva länge. Det han reste våra fallna

var som murar; han lät och bommar

göra portar och byggde nytt där våra hus hade stått.

Andra märeesmân

Ingen har skapats jorden lik Henok; så blev han också tagen härifrån. Inte heller har det fötts Josef;

en man som han blev brödernas herre och folkets stöd, och hans ben blev väl Omhändertagna. Sem och Set har blivit ärade bland människor, men över allt levande i skapelsen står Adam.

49:10De tolv profetemas ben De s.k. mindre profeternas skrifter Hosea, Joel, Amos osv. har traditionellt räknats enhet, tolvprofetbo-

som en ken. Versenärdet äldstakändabeläggetför de sammanförts detta

att vis. Beträffandeuttrycket skjuta skott 46:11 mednot.

- 49:11 signetring Bilden förekommer i Hagg2:24,i slutet avsnitt de

avett om två mänsomleddetempletsåteruppbyggnadefter den babyloniskafångenskapensslut. Sef.ö. Esr2-6; Neh 2-6 beträffandearbetenaiJerusalem under dennaperiod. 49:14Henok Jfr 44:16med not. V. 14-16tycks komplettering

- vara en av den föregåendeframställningen med saknasdär. Återblicken

namn som påbibelns inledandeskapelseberättelse

kan ocksåuppfattassom en markering av att det historiska avsnittet är slut. Kap. 50 rör sig inom författarens livstid.

49:10Syr 46:12 49:1S1 Mos 37:2-11; 45:4-8; 47:11; 49:11 Hagg2:24 Vish 10:13 1Mos 50:25 49:12Esr 3:2 5:1 Hagg 1:1-14 2 MOS13119510824332 49:13Neh 2:11-3:32; 5:16; 7:1 49:16 1Mos 4:25; 5:32; 9:26 49:141 Mos 5:24;Vish 4110+

50: 1 Jesus Syraks vishet

Översteprästen Simon

Översteprästen Simon, Onias son,

lät sin tid reparera helgedomen

och sätta templet i stånd. zAv honom lades grunden till murverk dubbel höjd, av högt fundament för templets ringmur. ett 3På hans tid grävdes en reservoar,

damm lika Havet i omkrets. en stor som Han mån skydda sitt folk mot olycka var om att och stärkte stadens försvar mot belågringar.

5Hur skön han inte i kretsen sitt folk, var att se av han trädde bakom förhänget; när ut ur rummet han morgonstjärnan bland molnen, var som fullmånen festdagama, som 750m solen när den lyser den Högstes tempel,

när den skimrar bland glänsande moln,

som regnbågen

som blommande i vårens tid, rosor liljor där källsprång bryter fram, som

skogarna Libanon en sommardag,

som 950m brinnande rökelse fyrfatet,

kärl, hamrat gediget guld

som ett av och med alla slags ädla stenar, prytt som olivträd, dignande frukt, ett av och når ända bland molnen. som en cypress som upp

50:1 Simon,Onias levdeochverkadeundersenaredelenav200-taletoch son bit 100-talet Kr. Att han ledde byggnadsarbeteni Jerusalem en bekräftas Josefuså, detaljernaär okända, och grundtextens beav men skrivning i 2 är oklar. v. 50:3 Havet Dvs. detväldigabronskareti Salomostempel1 Kung 7:23 ff.. En del forskare dock att det rör sig om en överdriven jämförelse anser med etthav eller ensjö. bakom förvinge: Annan möjlig översättning: rummet med 50:5 rummet förhänget. Tempelhuset hade förhänge framför ingångenoch ett ett oftare omtalat, mellanrökelsealtaretoch detinnerstarummet, det annat, allra heligaste.Författaren menartroligen att översteprästenkom ut ur tempelhusetefter det dagligarökelseoffret2 Mos 30:7. Enligt en äldre tolkning gäller hansskildring försoningsdagen Mos 16,3 denendadag på åretdå översteprästenbeträddedet allra heligaste.

1Kung 7:23-26 50:8 Syr 39:13 2Mos 30:1-8; Luk 1:10,21 3Mos 1622-28

Jesus Syraks vishet 50:19

När han på sig den lysande skruden l tog och klädde sig i sin fulla ståt och sedan det heliga altaret,

steg upp

spred han glans över hela tempelgården.

Och när prästerna räckte honom köttstyckena medan han själv stod vid altarhärden, stod hans bröder i ring honom;

en runt de cederskog Libanon,

var som en

som dadelpalmer de honom.

omgav Alla Arons söner stod där i sin glans med offergåvorna till Herren i sina händer inför hela Israels menighet. Som avslutning altartjänsten

av fulländade han offret till allhärskarenö, den Högste: han sträckte handen efter offerskålen

ut och lät druvans blod rinna ut. Han hällde det över altarets fundament till vällukt den Högste, konungen över allt.

Då bröt Arons söner tystnaden:

de blåste i silvertrumpeterna

och lät dem ljuda med mäktig klang, för att den Högste skulle minnas folket. I ögonblick föll de allesammans

samma

en gång med ansiktet marken

ner mot för att tillbe sin herre, allhärskaren, den högste Guden. Kören stämde sin lovsång,

upp den sköna musiken ljöd med full styrka, och Herrens, den Högstes, folk låg försänkt

i bön inför den Barmhärtige,

tills den heliga ceremonin fullbordad

var och de hade avslutat gudstjänsten.

50:11steg upppå det heliga altaret Brånnofferaltaret, hade kvadratisk

som grundplan, var en hög konstruktion i flera På långsamt

avsatser. en sluttanderamp stegprästerna till den egentligaofferhärden.

upp 50:15druvans blod Enligt 4Mos 28-29hördedryckesoffer vin till bådede

av dagligaoffren och högtidsdagarnasoffer.

50:11Syr45:7-13+ 50:16-19 4M05 10:8,10; 50:12f. 3Mos 9:12 2Krön 29226-30;Syr47:9 50:154Mos 28:7; 29:6

Jesus Syraks vishet 50:20

Då översteprästen och lyfte sina händer steg ner över israeliternas hela menighet

utdela Herrens välsignelse för att och med stolthet uttala hans namn.

Och ännu gång föll folket ner en för välsignelsen från den Högste. att ta emot

Författarens slutord

Och må ni prisa hela världens Gud, nu han Överallt gör storverk, som låter leva i ära ända från födelsen som oss och alltid visar barmhärtighet. oss Må han glädje i hjärtat ge oss och skänka Israel fred i våra dagar,

så det för länge sedan. som var Må hans barmhärtighet aldrig överge oss, och må han sända befrielsen när hans tid är inne. oss

Två folk fyller mig med vämjelse,

och det tredje år inte något folk: ens de bor i Seirs bergstrakter, filisteerna som och de dåraktiga människorna i Shekem.

50:20uttala hans Det heliga gudsnamnet,som ingår i texten till den namn prästerliga välsignelsen4 Mos 624-26, fick bara uttalas i templet i sambandmed gudstjänsten.Efter handundvekman ocksådäratt utsäga det, när dennaförändring slog igenomär ovisst. men de bor Seirsi bergstrakter Dvs. edomiternaelleridumeerna,israeli- 50:26 som arvfiender i söder, här sammanställdamed filisteernavid medelternas havskustenoch samariernakring dessashuvudort Shekemi norr. Långvariga och bittra konflikter utgör bakgrunden till att författarensfredsönskanv. 23 övergåri dennaklaganövergrannfolken. Liknandetonfall förekommer t.ex. i Ps120:5ff.; 125:4

50:20 3Mos 9:22;4Mos 6z22-27;Syr 50:26 I Mos 36:8f.; 1Sam4:1; 45:15 2Kung 17:24-41

Jesus Syraks vishet 51:5

En lära förstånd och kunskap

som ger har skrivits i denna bok

ner

Jesus, Syrak Elasars från Jerusalem, av son, som låt vishet strömma sitt hjärta

ur Lycklig den studerar detta,

som

tar det till sitt hjärta och blir vis. som Ty den lever efter det får kraft till allt:

som det är gudsfruktans väg han följer.

En bön jesus, Symes

av son

Jag vill tacka dig, herre och konung,

5 1

och lovsjunga dig, Gud, min räddare. Jag vill prisa ditt namnå, zty du blev min beskyddare och hjålpare, du räddade mig från undergången, från fällan förtalaren gillrade,

som från läpparna som spred ut lögner. Inför mina fienders angrepp kom du till min hjälp, Joch du räddade mig,

rik du är barmhärtighet och ära,

som från käftar beredda att sluka mig,

som var från händer ville ta mitt liv,

som från alla de faror jag råkat från kvävande eld mig,

som omgav

lågor jag inte hade tänt, ut ur som sur djupet dödsrikets innandömen,

av från tungor och lögnaktigt tal.

orena

50:27jesus,Syrak Elasarsson I den hebreiskatextenkallasförfattaren Simon se bihang B. Det kan bero att någon avskrivare blandat

samman honom medöversteprästenSimonv. 1. 51:1 jag vill :dcaadig Böneni 1-12ärett bihangtill boken, egentliga

v. vars slutord utgörs av.50:27-29,menkan mycket väl varaförfattad av samme man som den. Overskriften med hans namn står i flertalet grekiska handskrifter.

5°27 Syr2450-34 51:2 Ps52:44; 1247; Syr 50:29$yr1:14+;34:14-20 23:19-22 51:1-12 Ps18; 116

Jesus Syraks vishet 51:6

Inför kungen blev jag brottsligt förtalad, dödlig fara hotade mig, en och jag i dödsriket. var väg ner 7De kringrände mig från alla håll och ingen kom till min räddning; jag såg efter mänsklig hjälp fann ingen. men

sDå korn jag ihåg din barmhärtighet, Herre, och den godhet du visat i evighet: du befriar dem tåligt väntar dig som och du räddar dem fiendernas våld. ur 9Och jag höjde mitt bönerop från jorden och bad räddning från döden, om jag åkallade Herren, min fader: Overge mig inte i nödens tid, när jag står hjälplös övermodet, mot så skall jag inte tröttna att prisa ditt namn; jag skall lovsjunga och tacka dig. Och min bön blev hörd, du räddade mig från undergången och befriade mig i farans stund. Därför vill jag tacka och prisa dig och välsigna Herrens namn.

51:6 Inför kungen blev jag brottsligt förtalad Jfr vad som sagtsi 9:13; 13:9ff. riskernamed levai de mäktigasnärhet. Om radenstext om att rekonstruerasefter hebreiskan,kommer den att avslutaföregåendemening ochkan översättas:och från detbrottsliga förtalets pil. 51:10minfader I degrekiskahandskrifterna stårmin herresfader, troligen exempel kristna avskrivarepåverkats tankegångar NTi jfr ett att av Matt 22:41 ff.. 51:12välsigna Herrens I den hebreiskatexten har dennauppmaning namn konkretiseratsi lovsång påminnerom Ps 136.Sebihang B. en som

51:6 2Mack 4:1f.; Syr 9:13; 51:8 Ps25:6 139-13 51:10Ps 89:27

Jesus Syraks vishet 51 :22

En dikt vägen till vishet

om

När jag före mina

ännu var ung, resor, sökte jag öppet visheten i min bön. Framför templet stod jag då och bad den,

om och till min sista stund är den målet för min strävan. Från blomningen till druvans mognad beredde den mig glädje. Jag höll mig raka vägar, ända från ungdomen följde jag dess spår. En

kort tid lyssnade jag och tog emot, och den lärdom jag

stor var vann.

Det gick mig väl tack visheten

vare

honom mig den vill jag ära - som gav ty jag föresatte mig leva efter den;

att jag strävade lidelsefullt efter det goda, och jag skall aldrig stå med skam. Jag kämpade hårt för dess skull, jag var alltid noga med att lyda lagen. Jag sträckte mina händer höjden

mot i sorg över att jag felat mot visheten. Jag riktade in mitt den,

sinne mot och tack min renhet fann jag den.

vare Med den fick jag förstånd,

genast ett gott och därför blir jag aldrig övergiven. Mitt innersta brann min strävan efter den;

av så gjorde jag också ett gott förvärv. Herren lönade mig med talets gåva, och med den vill jag prisa honom.

51:13Närjag ännuvar ung Den dikt sominledsmeddessa0rd ärliksom den föregåendebönenett tillägg. Endel desshebreiska har påträffatsi

av text en gammal samlingavpsalmer, somi övrigt saknar sambandmed Syr. Den hebreiskalydelsen avviker bl.a. genomatt bilden visheten

av som en kvinna, älskadavden vise,ärtydligt genomförd. SebihangB.

51:13-30 Syr4:11-19+ 51:18Ps11921-8 51:16 Syr6:32 51:22Jes50:4

14-16-4296 411

51 :23 Jesus Syraks vishet

Kom hit till mig, olårda, och bli gäster i lärdomens hus. Varför lider ännu brist detta, varför låter själar törsta så

era Jag har tagit till orda och talat; förse kostnad.

er nu utan Böj nacken under oket, så skall själar lärdom;

era den kan finna nära håll. Se kort tid ansträngde jag mig,

mig: en och jag har vunnit frid.

stor Ge gärna silver för lärdomen;

en stor summa med den kan ni skaffa mycket guld.

er Må ni kunna glädja Herrens barmhärtighet

er och aldrig stå med skam för att ni prisat honom. Utför uppgift innan tiden gått ut,

er så han lönen när hans tid är inne.

ger er

51:23lärdomens bus eller lärohuset är i rabbinsk judendom den vanliga beteckningenför delokaler därde skriftlärda studeradeochundervisade.

51:23Ords r24:19 51:28Ords 16:16; Vish 7:11; Matt 51:24 Ies 55:1 13:44-46

. 51:30Syr 2:8 51:26Syr 6:24;Matt 11:29 5Mos 3011-14

A till vishet

Bihang Jesus Syraks

Tillägg till den grekiska texten

I senagrekiska handskrifter till Syr finns mängd rader de äldsta

en som handskrifterna saknar. Innehållet i dem är olika slag. Ibland rör det

av sig alldeles tydligt om klumpiga tillägg, t.o.m. bryter

som sammanhanget. Andra rader har ungefär samma karaktär som den omgivande texten och passar i dess uppbyggnad. I vissa sådana fall är det tänkbart att raderna är ursprungliga och av misstag tappats bort i de äldsta för oss kända handskrifterna eller deras förlagor. En sådan rad, den första i 3:7, har medtagits i denna översättnings huvudtext.

Alla de övertaliga raderna ger en föreställning om bokens användning och utveckling i gammal tid. Fastän de allmänt rensades bort i översättningar från 1900-talets förra del, har det därför blivit

nytt vanligt att redovisa dem, men nu som bihang till den översatta texten. Såsker också här nedan. I marginalen för varje tillägg den

anges vers eller versrad a, c etc. som det omfattar eller börjar med.

I några fall har den hebreiska eller mindre direkta

texten mer motsvarigheter till de övertaliga raderna. Nedan har dessa ställen markerats med H. Fast det hebreiska stödet i viss mån ökar deras anspråk

en plats i Syr, bevisar det inte att de är ursprungliga, eftersom också den hebreiska texten har utökats med tillägg.

Liksom i huvudtexten finns i detta bihang många fall där radernas grekiska lydelse eller svenska tolkning är osäker. Speciella uppgifter om sådana fall kan av utrymmesskäl inte lämnas här.

1:5 Vishetens källa är Guds ord i höjden,

och de vägar den visar är de eviga buden. 1:7 För vem har vishetens tankekraft blivit uppenbarad

Vem förstår dess mångfaldiga kunskaper 1:10c En gåva av Herrens kärlek är den ärorika visheten,

han ger den dem han uppenbarar sig för, så att de får sehonom.

1:120 Gudsfruktan är en gåva från Herren,

ty i kärlek styr han människornas vägar. 1:18c Men båda delarna är gåvor av Gud som ger fred;

stor berömmelse får de älskar honom.

som

Bihang A Jesus Syraks vishet

1:21 Fruktan för Herren avvärjer synder; där den stannar stillar den all vrede. 2:5c Förtrösta honom i sjukdom och nöd. 2:9c Ty den lön han ger är evig och glädjerik. 3:19 Många har makt och berömmelse, han avslöjar sina hemligheter för de ödmjuka. H men 3:25 Har du inga pupiller saknar du ljus, och är du utan kunskap skall du inte lova hjälp. H 4:23b och dölj inte din vishet för att verka belevad. H 10:8c Ingen är omoralisk än den girige, mer han säljer till och med sin egen själ. ty 10:21 Vill du bli mottagen av Herren, såbörja med att frukta honom. Vill du bli bortstött, så börja med förhärdelse och övermod. 11:15 Vishet, klokhet och kunskap lagen kommer från Herren, om från honom kommer kärlek och ett liv i goda gärningar. Förvillelse och mörker finns från födelsen hos syndarna, och ondskan livet ut hos dem som skryter med den. varar 12:6c Men han skonar dem till den dag då straffet kommer. 13:14 Yaknanär dessa0rd når dig i din sömn Alska Herren hela ditt liv, och åkalla honom, så att du blir räddad. 16:3c Du kommer att sörja dem med gråt och suckar, när du plötsligt får höra deras förtidiga död. om 16:9c Allt detta gjorde han med de förhärdade hednafolken bevekas tanken sina många heliga. utan att av 16:10c Vare sig han lät piskan vina eller medlidande, greps av sig han slog eller botade, vare bevarade Herren dem sin barmhärtiga fostran. genom 16:15 Herren förhärdade farao och dolde sig för honom för göra sina storverk kända överallt jorden. att För allt skapat är hans barmhärtighet uppenbar, och sitt ljus, liksom mörkret, han Adam. H gav 16:18e Hela världen blev och blir till hans vilja. genom 16:22c Vid världens slut kommer allting att granskas. 17:5 De fick bruket de fem krafterna från Herren. av Den sjätte gåvan han tilldelade dem var tanken; den sjunde förnuftet, tolkar hans krafter. var som

Jesus Syraks vishet Bihang A

l7z8c Han lät dem för alltid ha sin stolthet i hans under.

17:11c för att de skulle besinna att de är dödliga. nu 17:16 Ända från början leder deras vågar mot det onda, och de förmår inte förvandla sina hjärtan från sten till kött. Ty när alla jordens folk fördelades, lade Herren varje folk under härskare, en men Israel är hans egendom, hans förstfödde han vårdar och fostrar. son, som Han tilldelar honom kärlekens ljus och överger honom inte.

17:21 Men Herren, som är god och känner sitt verk, eget har i sin skonsamhet inte lämnat eller övergett dem.

17:22c Han ger omvändelsens gåva sina söner och döttrar.

17:26b Ty han skall leda dig från mörkret till det läkande ljuset.

18:2b och det finns ingen än han. annan SHan världen med handrörelse, styr en och allting lyder hans vilja. Ty i sin makt är han konung över världen, och där skiljer han det heliga från det oheliga.

18:9b hennes dödsdag kan ingen räkna men ut. 18:29c Bättre fyllas med frimodighet den ende härskaren av än att med dött hjärta hålla sig till döda.

l8z33c Ty då lägger du försåt för ditt eget liv.

19:5b men den som gär till kamp mot njutningen ger sitt liv en segerkrans. °Den lägger band på sin får leva fred,i som tunga och den avskyr.. som . 19:18 Gudsfruktan är grunden för Herrens gillande, och med vishet vinns hans kärlek. Kunskap Herrens bud är fostran liv; om en som ger de gör hans vilja får äta odödlighetens träd. som av 19:20c och att inse dess alltomfattande välde. En slav säger till sin husbonde: som Jag tänker inte göra som du vill, han retar den som föder honom, även om han sedan gör det.

19:25c och det finns visa män som dömer rätt.

20:8c Hur skönt när tillrättavisning leder till ånger så vis undgår du att synda uppsåtligt.

Bihan A Jesus Syraks

g vishet

20:14b inte heller av den ogines, som ges av tvång. 20:17b Ty han har inte tagit emot sin rikedom med klokhet,

och fattigdom han lika lättsinnigt på.

ser 20:32 Bättre söka Herren med orubblig uthållighet

sitt liv vettlös kusk.

än styra som en 22:7 Barn som lever väl och har sin bärgning

skyler föräldrarnas enkla ursprung.

Barn stoltserar med högmod och brist hyfs

som

Häckar familjens fina börd. 22:13c I sin dumhet kommer han bara att förakta dig.

22:23e Ty den yttre framtoningen är inte alltid att förakta,

rik utan förstånd förtjänar ingen beundran.

men en 23:3e dessasom är långt från hopp om din barmhärtighet. 23:28 Att följa Gud stor ära;

ger

han tar emot dig får du ett långt liv.

om 24:18 Jag är moder till den ädla kärleken,

till gudsfruktan och kunskap och till det heliga hoppet. Själv evig ger jag detta alla mina barn,

dem som utväljs av honom.

24:24 Tröttna inte att hämta styrka hos Herren,

utan håll er nära honom såatt han kan ge er kraft. Herren, allhärskaren, är ensam Gud, och det finns ingen annan räddare än han.

25:12 Att frukta Herren är början till att älska honom;

att tro är början till att förenas med honom. 26:19 Mitt barn, håll din ungdoms blomstring frisk,

och inte din kraft främmande.

ge

Sök den bördigaste åkern slätten,

ut

och sådin säd förtröstani din äkta börd.

Då kommer dina ättlingar leva;

att

deras börd gör dem frimodiga, och de skall långt.

En kvinna säljer sig är inte värd än spottloska,

som mer en

men går du till en annans hustru,

blir hon ett dödens torn för dig.

En gudlös kvinna blir lagbrytarens lott,

gudfruktig hustru får den fruktar Herren.

men en som

En sedeslös kvinna bryr sig inte vanäran,

om

sedesam uppträder anständigt också inför sin

men en man.

En lättfärdig kvinna är inte värd än hund,

mer en

men den som har skam i sig fruktar Herren.

Jesus Syraks vishet Bihang A

En kvinna ärar sin sig vis för alla,

som man ter

en respektlös och övermodig blir allmänt känd som gudlös.

Lycklig den som har en god hustru,

ty hans levnadsår blir dubbelt så många.

En högröstad och grälsjuk kvinna

liknar stridstrumpeten blåser till anfall.

som

Alla människor är detta slag

som av

måste leva sitt liv i ett krigiskt kaos. 30:11b Seinte fingrarna med hans felsteg;

genom

böj hans nacke ungdomen.i H

30zl2d och du blir förtvivlad för hans skull. 30:20c Sådanär den vill skapa rättvisa med våld. H

som

J 20:4. 41:9a Ty när förökar leder det till olycka. H

er, 42zl5d och genom hans beslut blev det rätta stadfäst. H 47:9c Och varje dag skall de lovsjunga med sina psalmer. 50:29c Och de fromma har Herren skänkt visheten.

Prisad vare han i evighet. Amen, amen.

B till vishet

Bihang Jesus Syraks

Exempel på avvikande lásarter i den hebreiska

texten

De delar av hebreiska handskrifter till Syr som hittills återfunnits omfattar i huvudsak 3:6-16:26; 25:13-26:13; 30:11-34:1; 35:11-38:27; 39:15-51:30. Till detta kommer några mindre brottstycken. Handskrifterna är och till största delen sena från tiden kring 1000-talet e.Kr. med ganska otillförlitlig, ofta tydligt skadad, Ett

en text. par avsnitt 09:27-44:17 och 51:13-19 finns dock delvis bevarade i handskrifter från perioden kring vår tideräknings början. Trots bristerna har fynden tillsammantagna stort värde för förståelsen Syr. De har

av

många ställen kunnat användas för detaljrekonstruktioner av den grekiska texten, där denna är skadad, dessutom belyser de rad

men en ursprungliga drag som utplånats i den grekiska översättningen: en kärvare och korthuggnare stil, drastiskt bildspråk, äldre före-

ett mera ställningar livets slut och närliggande ämnen. Ibland saknas hela

om finns i den grekiska texten, det finns också exempel

verser som men att den hebreiska texten själv måste ha blivit utökad med tillägg.

I detta bihang ges bara ett begränsat urval av hebreiska läsarter som tydligt avviker från den grekiska texten. I många fall finns alternativa läsarter och tolkningar. Uppgifter dem kan utrymmesskäl inte

om av lämnas här, men några särskilt osäkra lydelser har markerats med .

Den gamla syriska översättningen Syr bygger troligen

av en hebreisk förlaga, som dock tycks ha behandlats fritt. I de delar

av boken där inga hebreiska handskriftsfynd finns tillgängliga kan därför den syriska texten ibland tänkas ge en föreställning om den försvunna hebreiska. Några sådana ställen har tagits med i bihanget. De är markerade med S.

1:15 Hos de sannfärdiga finns hon, danad i urtiden,

och den nåd hon ger är fast rotad hos deras avkomma. S

3:9 En fars välsignelse ger rötterna fäste,

förbannelse rycker plantan. men en mors upp Den grekiske översättaren har ersatt bilden från jordbruket med en bild från stadslivet.

3:11 En ära är hans fars ära,

mans

svårt syndar den som förbannar sin

mor.

Min håll din fars ära högt,

son,

och svik den inte sålänge du lever.

Bihang B Jesus Syraks vishet

3:17 Min son, blir du rik, sålev ödmjukhet;i då blir du mer älskad än den som ger gåvor. 3zl92O Ty stor är Herrens barmhärtighet, och han avslöjar sin hemlighet för de ödmjuka. 3:25 Finns inget öga, saknas ljus; finns ingen kunskap, saknas vishet. 4:12 De älskar henne älskar livet,

som och de som söker henne vinner Herrens välbehag. 4115-19 Visheten talar i hela detta avsnitt i jagform:

lyder mig. Den som . . 4:30 Var inte en skällande hund i ditt hem

lat och feg ditt arbete.i men 6:2 Låt dig inte övermannas av ditt begär, det betar av dig din styrka. 3Det förtär dina blad och fördärvar dina frukter och lämnar dig ett förtorkat träd.

som 6:16 Hos en trogen vän är ditt liv i tryggt förvar, och den som fruktar Gud vinner livet. Ty han är, såär hans kamrat,

som och som hans rykte är, såär hans gärningar. 6:23, 24, 26, 34 Verserna saknas. 7:17 Kuva ditt högmod med all kraft, ty vad väntar människan är förruttnelse.

som Ropa inte genast om olycka, lägg bekymren Gud och nöjd med hans beslut.

var 7:23 Har du söner, såfostra dem, och dem hustrur medan de är

ge unga. 7:27-28 Verserna saknas. 8:4 Gå inte runt och skvallra med en dåre°; han kanske visar de mäktiga förakt. 10:15 Versen saknas. 12:3 Att hjälpa syndaren ger ingen lön, det är ingen rättfärdig gärning. När du är i nöd gör han dubbelt såmycket

ont för allt gott du gjort mot honom.

som SSättinte i händerna honom

vapen varför skulle de ge honom övertag över dig Också Gud hatar de onda, och han låter hämnden drabba syndarna. 7Ge den gode vägra hjälpa den onde.

men Hjälp den Ödmjuke men ge ingenting den övermodige.

Jesus Syraks vishet Bihang B

12:9 Når har medgång är också fienden hans vän,

en man råkar han i nöd drar sig också vännen undan P.

13:12 Grymt den mäktige, utan förskoning,

regerar han smider ränker mot mångas liv.

14:9 I syndarens ögon är hans andel för liten,

egen

den tar sin nästas andel förstör sin egen. men som Den girige roffar åt sig bröd, och vid hans bord råder oro. Den frikostige sparar inte på brödet, och vid hans bord flyter vatten till och med från en uttorkad källa. V. 7-8 saknas.

14:16 Två rader tillfogas: Allt är gott att göra

som skall du göra inför Gud.

16:20 Tvivlaren för ordet i hela avsnittet: Men mig tänker han inte

-

bekymrar hur jag lever vem sig om Inget jag syndar

öga ser om -

märker om jag sviker alla hemliga löften vem Vad är rättfärdig gärning Vem berättar den

en om Vad kan jag hoppas om jag håller P buden

17:30 Något sådant finns inte hos människan, och hans tanke är inte som människans tanke. S

18:33 Var inte frossare och drinkare

en då har du snart ingenting i din börs. 19 Den är sådan blir inte rik,

som och den som föraktar det lilla fördärvar sig själv. zVin och kvinnor hetsar sinnet,

upp och en förhärdad själ leder människan i fördärvet.

19:30 En utseende avslöjar hans sysselsättning,

mans en människas gång vittnar om henne själv. S

20:2 Inget gott får den som tillrättavisar en syndare 3eller beröm från fel håll. S

mottar 20:19 En fet fårsvans utan salt är oätlig

så är det med ord som sägs orätti tid. S

21:7 Den vise märker vem han har framför sig och genomskådar snabbt de onda. S

21:18 För dåren är visheten ett fängelse,

som kunskap är som glödande kol för den vettlöse. S

Bihang B Jesus Syraks vishet

22:13 Slösa inte vackra 0rd en enfaldig man,

och inte bredvid ett svin vägen.

Håll dig undan, såslipper du obehag

och blir inte nersmutsad om det ruskar sig.

Håll dig undan, såfår du

ro

och slipper tröttas av hans myckna prat. S

24:27 Den låter sin lära Floden,

strömma som

som Gihon när vinskörden bärgas. S 25:3 Om du inte har samlat visdom i din ungdom,

hur skall du då kunna finna den gammal S

som 25:8 Efter första raden tillfogas:

den inte plöjer samtidigt med och åsna. S

som oxe

Ett bildligt uttryck för den slipper leva i ett

som

omaka förhållande; 5 Mos 22:10 och 2 Kor 6214. 25:21 Fall inte för kvinnas skönhet ,

en

och åtrå henne inte för hennes rikedom.

28:11 Kåda och beck ger näring åt eld,

ideliga tvister slutar i blod. S 29:25 En främling är du, och skam får du smaka,

och till råga allt får du höra sårande ord. S 30:25 För den nöjde är sömnen som en läcker måltid,

och maten han äter bekommer honom väl. 31:6 Det är många har fängslats guldet

som av eller satt sin lit till pärlor, men de har inte kunnat undkomma olyckan eller finna räddning vredens dag.

31:15 Kom ihåg att din nästa är du själv,

som

och tänk dig för när det gäller sådant du avskyr. 32:18 En vis döljer inte sin visdom,

man men hädaren håller inte sin tunga i styr. En vis man tar inte mutor, men den fräcke hädaren följer inte lagen.

36:10 Låt slutet komma snart, låt tiden inne,

vara

kan sägatill dig: Vad gör du

ty vem

Röj undan den främste bland Moabs furstar,

denne som säger: Det finns ingen än jag.

annan

V. 11 saknas. 36:19a med den nåd du alltid visar ditt folk.

som 37:4 Usel är den vän som sneglar ditt bord

håller sig borta i nödens stund.

men

Jesus Syraks vishet Bihang B

5En god vän kämpar mot din fiende, och inför motståndarna griper han sin sköld. Glöm inte din kamrat i striden och försumma honom inte när du delar bytet.

37:17 Roten till alla planer är hjärtat. Fyra skjuter fram det. grenar ur

37:19 Somliga visa har vishet för många bara dårskap för sig själva. men Somliga visa väcker förakt med sina 0rd och får aldrig smaka läcker måltid. en Somliga visa har vishet för sig själva, och deras kunskap kommer dem själva till godo. Somliga visa har vishet för sitt folk, och deras kunskap kommer folket till godo. Den har vishet för sig själv blir mått läcker mat, som och alla ser honom prisar hans lycka. som Den har vishet för folket får ära sin lott, som och hans namn skall leva i evighet. V. 21 saknas. V. 25 saknas i handskrift och har här en utelämnats för att avsnittets troligen ursprungliga uppbyggnad

skall framträda.

38:7 Genom dem läkaren lindring från plågan. ger

38:15 Den syndar mot sin skapare som beter sig övermodigt mot läkaren.

38:19 Versen saknas.

39:30 Två rader tillfogas: Alla dessa ting har skapats för sitt ändamål och hålls i förvar tills de skall tas i tjänst.

40:2 Versen saknas.

40:4 från den bär turban och diadem som till den går klädd i skinnfäll. som Med denna lydelse syftar första raden överstepråsten.

40:11 Allt kommer från jorden vänder åter till jorden, som kommer från höjden vänder åter dit. men det som

40:13 Rikedom med orätt är forsande flod, vunnen som en strid ström i åskväder: som en när den stiger kommer klippblock i rullning, plötsligt är den borta för alltid. men 40:19 En och stad tryggar eftermälet, son en bättre än båda är att finna vishet. men

Bihang B Jesus Syraks vishet

Ungdjur och gröda ger familjen välfärd,

bättre än båda är en älskad hustru. men Vin och rusdryck gör hjärtat glatt,

bättre än båda är älskandes kärlek. men 41:9 När förökar er, är det en olycka, och när får barn, blir det jämmer. När ni blir det oändlig glädje,

snavar, och när dör, förbannas ni. 41:11 Människans kropp är ingenting,

ett gott namn skall aldrig utplånas. men 41:19 och inför folket där du bor över våldsdåd. Blygs för att bryta eder och fördrag, för att lägga armbågen.

. . 41:22a-b Raderna saknas. 42:4 för hålla dammet från handvåg och stativvåg

att eller för att torka måttskovel och vikter,

av för att köpa sig stort eller litet

vare seller för att förhandla priset med en köpman,

om för att gehård tukt barn P eller dålig slav drar benen efter sig.

en som 42:9c medan hon är för att hon skall bli över,

ung, och när hon blivit äldre, för att hon skall bli förskjuten, medan hon är ogift, för att hon skall bli förförd, och när hon är gift, för att hon skall vara otrogen, medan hon bor hos sin far, för att hon skall barn, och när hon bor hos sin för att hon skall bli barnlös.

man, 42:12 Rummet där hon bor får inte ha något fönster och ingen utkik mot tillfartsvägen utanför. Låt henne inte visa sin skönhet för någon man och inte heller söka sällskap i kvinnornas hus. 42:17c Herren kraft sina härar,

ger

de kan bestå inför hans härlighet. så att 44:1 Nu vill jag lovsjunga gudfruktiga män, våra fäder, släktled för släktled. 44:4 furstar som styrt sitt folk med kloka planer och härskat med sina spiror, visa tänkare som förstått skrifterna och hämtat träffsäkra ord sina förråd .

ur 44:11a Vad de fått förblir i deras ättlingars ägo, deras barnbarn blir deras arvingar. 44:21c-d Raderna saknas.

Jesus Syraks vishet Bihang B

44:22 För sin far Abrahams skull fick också Isak

en son och blev delaktig alla förbunden med fäderna.

av Välsignelsen överförde Herren sedan påjakob. Han styrkte honom genom förstfödslorätten och gav honom.

. . 45:25 Även Herrens förbund med David, med Ishais son avJuda stam,

elden inför hans härlighet, är ett arv av

från Aron till alla hans ättlingar. ett arv Prisa Herren, är god

nu som och som kröner er med ära Må han fylla hjärtan med vishet,

era

inte det goda fått blir bortglömt så att utan er makt består i alla kommande släkten.

46:12a Raden saknas.

46:13 Folkets vän och i nåd hos sin skapare, överlämnad honom från moderlivet,

Herrens nasir i sitt profetkall en

Samuel, blev domare och präst. var som På Guds befallning upprättade han kungadömet och smorde furstar över folket.

46:19 Två rader tillfogas: Anda till sin död befanns han klok

Herren och alla människor. av av 46:20 Även efter sin död blev han rådfrågad, och han lät kungen veta sitt öde;

jorden lät han höra sin profetiska röst. ur 47:6 Därför sjöng kvinnorna för honom och ärade honom för de tiotusens skull. När han krönts till kung, gick han stridi 7och krossade.

. . 47:18a Du blev benämnd med den högtlovades namn, det har ropats ut över Israel,

som och du samlade.

. . 47:23 Når Salomo gick till vila i hopplöshet P, lämnade han efter furste

sig en

stor i dårskap och fattig insikt: som var Rehabeam, vars beslut drev folket till uppror. Då framträdde må hans minne inte leva

- - Jerobeam, Nevats son, en syndare som också fick Israel att synda.

Bihang B Jesus Syraks vishet

Han kom Efraim att snava och falla, 2425så de tvingades bort från sitt land.

att Hans synder blev omåttligt stora, allt slags ondska hängav han sig åt.

48:4 Hur fruktansvärd du inte, Elia

var

Den är din like har skäl till stolthet.

som 48:12 Efter andra raden tillfogas:

Han gjorde dubbelt så många tecken, och vart ord han sade blev ett underverk.

48z2lb och han spred förvirring bland dem med pest. 48z22c-23b Raderna saknas. 49:5 Då lät han deras kraft förlamas,

deras ära fick ett dåraktigt främmande folk. 49:9 Han talade också om Job, profeten,

som i allt levde rättfärdigt. 50:24 Må hans nåd dröja kvar hos Simon,

må han låta förbundet med Pinhas gälla för honom, så att det inte upphävs för honom eller för hans barn, så länge himlen består.

50:27 Detta klok undervisning och konstfulla tänkespråk

var

av Simon, son till Jeshua, son till Elasar, son till Sira,

som hans kloka tydningskonst lät flöda

och strömmade fram hans insikt.

som ur 50:29 Ty att frukta Herren år att leva. 51:6a och från svekfull tungas pilar.

en

En dödlig fara

. . . 51:12 Hår tillfogas en lovsång:

Tacka Herren, ty han är god,

hans nåd.

evigt varar

Tacka lovsångernas Gud,

hans nåd.

evigt varar

Tacka honom som bevarar Israel,

evigt varar hans nåd.

Tacka honom som skapat allt,

hans nåd.

evigt varar

Tacka honom som befriar Israel,

evigt varar hans nåd.

Tacka honom som samlar de skingrade israeliterna,

evigt varar hans nåd.

Tacka honom som bygger upp sin stad och sitt tempel,

evigt varar hans nåd.

Jesus Syraks vishet Bihang B

styrka Davids ätt, Tacka honom som ger ny hans nåd. evigt varar Tacka honom väljer präst bland Sadoks söner, som ut en hans nåd. evigt varar Abrahams sköld, Tacka honom som var hans nåd. evigt varar Tacka honom Isaks klippfäste, som var hans nåd. evigt varar varjakobs styrka, Tacka honom som hans nåd. evigt varar Tacka honom utvalde Sion, som hans nåd. evigt varar Tacka konungen över konungars konungar, hans nåd, evigt varar honom styrka sitt folk som ger ny och låter alla sina fromma lovsjunga, alla Israels barn, det folk står honom nära. som Halleluja

51:13 Avsnittet är alfabetisk dikt, mönster har efterbildats en vars fritt i nedanstående översättning. Alltsedan jag och ännu aldrig felat var ung är det henne jag har älskat och sökt; Bland lagens ord mötte hon mig, och jag skall söka henne till min sista stund. Druvorna när blomman faller, mognar och de glädje hjärtat. ger Enträget följde jag rätta vägen, från min ungdom kände jag henne. ty Fastän min flitiga lärotid kort, var den lärdom stor som jag vann. var God hjälp P fick jag henne, av äran tillhör honom som var min lärare. Hos henne sökte och fann jag glädje, min lidelse för det goda skall aldrig slockna. Jag lät min åtrå brinna för henne och släppte henne inte med blicken. Kraften i min åtrå ökades ; hennes höjder skall jag inte svika . Lås och portar gled för min hand; upp jag skall begrunda hennes hemligheter. 2°Med händer sökte jag henne P, rena och jag fann henne i hennes renhet. När hon har skänkt mig förstånd nu skall jag aldrig överge henne.

Bihang B Jesus Syraks vishet

Osläcklig brinner min längtan henne,

att se att vinna henne var ett gott förvärv. zzPrisa då Herren, läppar och tunga, han mig talets gåva i lön.

gav Reser förstånd livet,

utan genom såstanna hos mig, ta in i mitt lärohus. Säg mig, hur länge vill ni leva armodi och låta era själar törsta allt mer Talet vishet har hört från min

om mun; vinn henne nu själva utan kostnad. Under hennes 0k skall ni böja nacken,

skall ta hennes börda

er. Var och en som söker henne är hon nära, alla sig hän skall finna henne.

som ger Åt mig strävade liten tid

som en

hon stor frid; kan själva det. gav se Alskarj min lära redan i ungdom ,

er kan ni vinna silver och guld genom mig. Over alla hör mig skall jag glädjas,

som och skall inte blygas för min sång. Allt blir ålagt skall ni fullgöra i tid ;

som er när hans tid är inne skall Gud lön.

ge er Prisad vare Herren i evighet, och lovat vare hans namn i släktled efter släktled. Slut Simons 0rd; han till

var son jeshua och kallades Sirasson. Detta var Simons vishet; han var

tilljeshua, till Elasar, till Sira. Prisat Herrens son son son vare

från och i evighet. namn nu

BARUK

Inledning

Baruks bok är samling små skrifter lagts i en av som munnen Jeremias sekreterare jfrJer 32:12 ff. 36:4 ff. 43:3 ff. 45:1 ff.. ; ; ; Den är typisk för period då religiös nyska till stor del en bestod i bearbetning det förflutna: levde sig i de av man bibliska gestalternas erfarenheter och sökte uttrycka dem

hopsmälta med den samtidens. I detta fall ville nytt, egna man hämta uppbyggelse tanken hur judarna hade det under sin ur svåra tid 500-talet f.Kr., då Jerusalem förstört och stora var folkgrupper hade deporterats. Grundtonen i boken anges av läran de nationella olyckorna ett straff för folkets olydatt var nad Gud. Ånger och botgöring framställs den rätta mot som förnedringen. vägen ur Boken är sammansatt inledning 1 :1-14 och tre avsnitt av en inbördes olikheter alla tycks liturgiska som trots stora vara Det första är botbön 1 :15-328, det andra en sång om texter. en visheten 3:9-4:4 och det tredje dialog mellan det sörjande en Jerusalem och uppmuntrande profetisk röst 4:5-5:9. en Inledningen är historisk ramberättelse, där Baruk en presenförfattare till det följer. Att den fri konteras som som år en struktion framgår redan den placerar Baruk i Babylon, dit av att döma Jeremiabokens uppgifter aldrig kom. Avsnittet han att av i botbönen, Baruk sägs ha sänt tillJerusalem för mynnar ut som användas judarna där. Bönen har så många likheter med att av Dan 9 den troligen har utformats med detta GT-kapitel att som mönster; möjligen har de båda texterna haft äldre gemensam en förlaga. Det följande huvudavsnittet har helt prägel. en annan poetisk betraktelse med motsvarigheter i Ordspråks- Det år en boken, Job och Jesus Syraks vishet, där visheten skildras som himmelsk varelse, bofast hos Israels folk och förkroppsligad en i dess heliga lag. Tankeförbindelsen med det föregående stycket

ligger i otrohet visheten och lagen sägs roten till att mot vara folkets olycka. Stämningen och stilen förändras å nytt i det sista avsnittet. Där uppträder Jerusalem personififerat som en sörjande kvinna, liksom i Klagovisorna. Hennes klagan över

hon mist, dvs. stadens bortförda befolkning, möts barnen som uppmuntrande röst, förutsåger tid fred och av en som en ny av

Baruk

lycka. Uttryckssättet är här hämtat från delen jesajas

senare av bok.

Avsnitten har tillräckligt mycket gemensamt för att kunna läsas sammanhängande komposition med enhetligt tan-

som en kemönster: den gör bot och lyssnar till vishetens förma-

som ningsord finner uppmuntran och tröst i sin nöd. Men de

avviker så starkt från varandra i stilen och i många innehållsliga detaljer att de knappast kan ha samme författare. Troligen är de skrivna i olika situationer och vid olika tidpunkter, kanske dessutom olika språk. Inledningen och botbönen skrevs säkerligen hebreiska, sannolikt också stycket visheten,

om

slutavsnittet kan grekisk originaltext. Den äldsta i men vara en dag bevarade texten är genomgående grekisk.

Boken bör ha ställts under intryck förhållanden

samman av

påminde de nationella olyckorna Jeremias tid. Vansom om ligen antar att bakgrunden är den svåra krisen för judarna

man under första hälften 100-talet f.Kr., och att den slutliga

av kompositionen har gjorts mot slutet århundradet eller

av ett stycke nästa. Somliga forskare har dock satt boken i samband med händelser, intåg ijerusalem

senare som romarnas år 63 f.Kr. eller t.o.m. stadens förstoring år 70 e.Kr. Delar

av det sammanställda materialet kan å andra sidan ha kommit till redan på 200-talet f.Kr.

Baruk

judarna i Babylon skriver till jerusalem

Här återges den skrift författades i Babylon Baruk,

som av son till Neria, till Machseja, till Sidkia, till Hasadja,

son son son son till Hilkia, zunder det femte året, den sjunde dagen i månaden, den dag då kaldeerna hade erövrat Jerusalem och bränt

ner staden. 3Denna skrift läste Baruk för kungjekonja Juda,

upp av jojakims och för hela folket samlades till upplåsning-

son, som 4för stormännen, kungasönerna och de äldste och för hela en, folket, höga och låga, alla bodde i Babylon vid floden Sud.

som 5De grät och fastade och bad till Herren, och alla skänkte vad de kunde till insamling. Pengarna 7skickade de till Jerusa-

en lem: till översteprästen Jojakim, till Hilkia, till Shal-

son son lum, till de andra prästerna och alla dem som befann sig i

1:2 detfemte året Räkningenutgår troligen frånår 587 Kr., dåjerusalem för andragångenhärjadesavbabylonierna. Detta skeddeenligt 2 Kung 25:8 den sjunde dagen den femtei månaden Månadssiffrankan ha tappats bort genom avskrivningsfel eller utelämnats självklar

som av författaren. 1:3 kung jeeonja eller Jojakin deporteradestill Babylonien tillsammans med det ledande skiktet i Jerusalemefter stadenskapitulation år 597 f.Kr.; se2 Kung 24:15. 1:4 Sad Namnet finns inte belagti andra källor. Babylon låg vid Eufrat, mentroligen menasnågonspeciellflodarm eller kanal. 1:7 översteprästenjajaaim, sontill Hilkia Hilkia, Shallums farfar

son, var till ÖversteprästenSeraja,somdödadesefter Jerusalemsfall år 587J

er 52:24ff.. Texten tycks förutsättaatt Serajahade farbror övertog

en som hansfunktioner den förstörda staden.i jfrjudit 4:6mednot.

1:1 jer 36:4;45:1-5 1:3 2 Kung 24:6, 12, 15 1:2 2 25:8f.;]er 39:8;

Kung

52:12

.

1:8 Baruk

Jerusalem tillsammans med Jojakim. sSamtidigt, den tionde sivan, tog Baruk de föremål som hade tillhört Herrens hus men blivit bortförda templet och skickade dem tillbaka till Juda,

ur alltså de silverkärl kung Sidkia Juda, Josias hade

som av son, låtit tillverka 9efter det kung Nebukadnessar Babylon

att av hade deporterat Jekonja, furstarna och de andra fångarna, både stormännen och folket i landet, och fört dem från Jerusalem till Babylon, och de skickade följande hälsning:

Här sänder för dem skall köpa

er en summa pengar; brännoffer, syndoffer och rökelse. Gör så i ordning offer-

en gåva, bär fram den Herrens, vår Guds, altare och be för kung Nebukadnessar Babylon och för hans Belshassar

av son

de får leva jorden så länge himlen består. Då skall att Herren kraft och ge ljus våra ögon, skall leva i

ge oss trygghet under kung Nebukadnessar Babylon och hans

av son Belshassar, och skall tjäna dem länge och vinna deras välvilja. Be också för till Herren, vår Gud, ty har syndat

oss mot Herren, vår Gud, och ännu i denna dag har inte Herrens glödande vrede vänts bort från Denna skrift

oss. som skickar till skall läsa i Herrens hus syndabe-

er upp som en kännelse högtidsdagen och de andra festdagarna.

1:8 sivan Den tredje månaden i det judiska året. Skriften skulle alltså ha

lästs och skickats till Jerusalemtio månaderefter detatt den skrevs

upp

v. 1i. 1:8 togBarne deföremål Grundtexten äroklar menförutsätter tydligen att

judarna i Babylonien lyckades tillbaka endel avkrigsbytet från temp-

let. Enligt Esr 1:7ff. återlämnadesde heliga föremålen flera decennier

under denpersiskekungenKyros.

senare, 1:8 kung Sideia gjordestill kungavbabyloniernaeftersin brorsonJojakins

nederlagår 597 2 Kung 24:17ff.. Författaren tycks menaatt han då

ersattedebortförda tempelkärlenavguld2 Kung 24:13 med silverföre-

mål,och att dessai sin tur fördes till Babylonnär han själv besegradesår

5872 Kung 25. 1:11 be. att defår leva Jfr 1Mack 7:33med not. En försonlig hållning

. . -

mot denbabyloniskastatenförordas ocksåiJer 29:7; 42:11 1:11 han: Belshassar Sammauppgift finns i Dan 5:2, men i självaverket

son

Belshassarson till Babylonssistekung Nabunaid.

var 1:14högtidsdagar och de andra festdagarna Grundtextens formulering är

obestämd, brevet tänks avsänt försommaren v. 8, och de

men

närmastestora högtiderna är då försoningsdagenoch den veckolånga

lövhyddefesten hösten.

1:9 2 Kung 24:12-16;Jer 24:1; 1:11Esr 6:10;Jer 29:7 Dan 5:2 27:20 5Mos 11:21

Baruk 2:5

Botbön

lsHerren, vår Gud, är rättfärdig, står denna dag med

men skam, Juda och jerusalems invånare, våra kungar

män av och hövdingar, våra präster och profeter och våra fäder, ty har syndat Herren och varit olydiga mot honom; har

mot inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst och inte lytt de föreskrifter Herren gett oss att följa.

som

Från den dag då Herren förde våra fäder Egypten och

ut ur intill denna dag har ständigt varit olydiga mot Herren, vår Gud, och lättsinnigt lyssna till honom. Därför är

vägrat att ännu i dag fast i vårt elände och i den förbannelse Herren

som befallde sin tjänare Mose att uttala, då han förde våra fäder ut

ur Egypten för att ge oss ett land flödar mjölk och honung.

som av Vi har försummat lyssna till Herrens, vår Guds, röst

att som talade till de profeter han sände. Var och

oss genom en av oss har följt sitt onda sinnelag, så att han tjänat andra gudar och gjort det i Herrens, vår Guds, ögon. Och Herren

som år ont har låtit det 0rd besannas han uttalade oss och om våra

som om domare styrde Israel, våra kungar och hövdingar och

som om

folket i Israel och Juda, zatt han skulle låta olycka om en stor drabba Aldrig har något sådant skett under himlen det

oss. som han lät ske ijerusalem, så det förutsagt i Moses lag:

som var vi måste alla äta våra söners och döttrars kött. 4Han

egna prisgav vårt folk alla våra grannriken och lät skam och förödelse drabba bland alla de grannfolk dit Herren fördrev

oss

5Vårt folk korn underst i stället för har syndat oss. överst, ty mot Herren, vår Gud, och inte lyssnat till hans röst.

1:19vårafäder. vi Uppmärksamhetenflyttas bönenmellanolikai genera-

. .

tioner och grupper avfolket. En del forskareantar att verserna1:15-2:5

tänks utsagdaavjudarna ijerusalem, ochatt 2:6 ärinledningentill en ny

bön, avpassadför demsombefannsig i Babylon. 1:20förbannelse Set.ex. 3 Mos 26:14ff.; 5 Mos 28:15ff. I dessakapitel

återfinns bl.a. den förutsägelsesom nämns 2:3.i Jfr också Klag 2:20;

4:10,där detsägsattJerusalemsutsvultna befolkning hemföll åtkanniba-

lism under belägringenår 587f.Kr.

1:15-2:35 Esr9:6-15;Neh 9:5 2 1 J

.

37; Dan 9:4-19;Tob 3:2-6 2 3 jer 19:9;Klag 4:10;Hes 5:10

1:17Est Gr C:17+ 2:4 Jer24:9; 25:9; 42:18 1:19]er 7:25 2 5 5Mos 28:13 Est Gr C:17+ 1:20-2:5 3Mos 26:14-39;5Mos

28:l5-68

2:6 Baruk

°Herren, vår Gud, är rättfärdig, och våra fäder har

men stått med skam intill denna dag. 7Allt det onda Herren

som förutsagt har kommit över sVi bad inte till Herren han

oss. att skulle leda alla och bort från deras onda hjärtans tankar,

envar

och Herren höll olyckan i beredskap

och lät den drabba oss.

Ty Herren rättfärdig när han befallde handla efter

var oss att hans vilja, men lyssnade inte till hans röst och lydde inte de

föreskrifter han hade gett följa.

som oss att

Herre, Israels Gud, du har fört ditt folk Egypten

som ut ur med din starka hand, med tecken och under, med väldig kraft

och med lyftad du har gjort ditt ryktbart intill

arm, som namn denna dag: vi har syndat, har levt gudlöst, har handlat

orättfärdigt, Herre, vår Gud, i strid med alla dina rättfärdiga bud. Vänd din vrede från är bara några

nu oss, ty som lämnats kvar bland de folk dit du har fördrivit Hör,

oss. Herre, vår bön och vår åkallan, befria för din skull och

oss egen låt oss vinna välvilja hos dem förde bort från vårt land,

som oss sså hela jorden får du är Herren, vår Gud, Israel

att se att ty och hans folk är uppkallade efter ditt namn

1°Herre, blicka från din heliga boning och

ner se oss. Vänd ditt öra till Herre, och hör, öppna dina ögon och

oss, se. De ärar Herren och prisar hans rättfärdighet är inte de

som döda i dödsrikeü, vilkas ande tagits kroppen. lsNej, det

ut ur är den djupt bedrövade, den går nedböjd och det är

som svag, de matta ögonen och den hungrande själen ärar dig och

som prisar din rättfärdighet, Herre. Ty litar inte till våra fäders

eller våra kungars rättfärdighet när kommer inför dig med vår

bön barmhärtighet, Herre, vår Gud. Du har släppt loss

om din glödande vrede alldeles du förutsade

mot oss, som genom dina tjänare profeterna°:

2:20 alldelessomdu färutsade Citaten i v. 21-23och 29-35 ärfria omskriv-

ningar avett flertal GT-ställen, främst iJer och 5Mos.

2:7 jer 19:15 2:135Mos4:27;]er 42:2 2:112 Mos 13:3; 5 Mos 26:8; jer 2:155Mos28:10;jer14:9

32:20 2:16 5 Mos 26:15;]es 63:15 2:121 Kung 8:47 2:17 Syr 17:27f.+

Baruk 2:34

Så säger Herren: Böj nackar och tjäna den babyloniske era kungen, så skall ni bli kvar i det land som jag har gett era fäder. Men vägrar lyssna till Herrens röst och inte om tjänar den babyloniske kungen, då skall jag alla skratt tysta och glada brudgummens och brudens röster, ijuda städer rop, och på Jerusalems och hela landet skall ligga öde och gator, obebott. Vi lyssnade inte till din röst och tjänade inte den babyloniske kungen. Då lät du de ord besannas du hade uttalat som dina tjänare profeterna: våra kungars ben och våra genom fäders ben kastades de ligger marken i ut ur gravarna dagens hetta och nattens frost. Folket dog svåra lidangenom den, svält och svärd och pest, 2°och ditt hus, som är genom uppkallat efter ditt lät du bli sådant det är i dag, grund namn, ondskan i Israel ochjuda. Och ändå, Herre, vår Gud, har av du visat all din mildhet och barmhärtighet, Zsså oss stora som du sade din tjänare Mose den gången du befallde honom genom skriva din lag israeliterna: att ner Om ni inte lyssnar till min röst, då skall sannerligen denna och bullrande folkhop smälta ihop till liten skara bland stora en de folk dit jag skall fördriva dem. Jag vet att de inte kommer lyssna till mig, eftersom de är ett styvnackat folk. Men att under förvisningen skall de besinna sig, och de skall inse att jag är Herren, deras Gud. Jag skall dem hjärtan och öron ge lyssnar, och de skall lovsjunga mig i förvisningen och som tänka mitt de skall vända från sitt trots och sina namn, om onda gärningar, då de tänker hur det gick för deras fäder som syndade Herren. Då skall jag låta dem återvända till det mot land jag deras fäder, Abraham, Isak och som svor att ge jakob, och de skall det i besittning. Jag skall göra folket ta

2:24 våra kungarsben kastades Författaren tycks bygga . ,. ut ur granarna på förutsägelseniJer 8:1 2:27 har du visat all din mildhet Dvs. genomatt inte förinta folket utan oss det tillfälle till omvändelsev. 30ff. 2 Mack6:14 fi. ge ;

2z2ljer 27:11 250-33 1Kung 8:47f.;ler 24:7; 2i23jer 7:34;16:9;HcS 26:13 He$11;19 224Jcr8:1 2:341 ]er32:36-41 225Jer36:30Hes5:12, 17 2:341 Mos 12:7; 15:5; 5 Mos 1:8; 2:26]er 7:14 3yr44;21f 2229-35 Mos5 30:1-1O

2:35 Baruk

talrikt, och det skall aldrig bli mindre igen. jag

skall sluta ett evigt förbund med dem: jag skall deras Gud, och de skall

vara

mitt folk. Och jag skall aldrig föra bort mitt folk Israel vara mer från det land jag har dem.

som gett

lHerre, allhärskareäg Israels Gud, det själ i nöd,

är en en bedrövad ande till dig. zLyssna, Herre, och för-

som ropar barma dig, ty har syndat mot dig. 3Du sitter din för

tron evigt, hör för evigt förgängelsen till. 4Herre, allhärskare,

men Israels Gud, lyssna till de döda israeliternas och deras avkomlingars bön. De syndade dig och lyssnade inte till Herrens,

mot sin Guds, röst, och därför är fast i vårt elände. 5Tänk

nu nu inte mer våra fäders synder, utan tänk din makt och ditt

ära, ty du är Herren, vår Gud, och skall lovsjunga namns dig, Herre. 7Det är därför du har fyllt våra hjärtan med

gudsfruktan, så att åkallar ditt Vi skall lovsjunga dig i

namn. vår förvisning, ty har våra hjärtan från all den orätt

renat som våra syndiga fäder begick mot dig. dag lever i förvisning: du har fördrivit hit, där måste bära skam, förbannelse och

oss skuld för all orätt våra fäder gjorde, när de avföll från

som Herren, vår Gud.

Visøeten, Guds gåva till Israel

9Israel, hör de bud liv,

som ger

lyssna och kom till insikt.

1°Vad har hänt, Israel,

varför är du i fiendeland,

varför har du åldrats bland främlingar,

besudlats de dödas orenhet

av

och räknats bland dem hör dödsriket till

som

Du övergav vishetens källa.

Om du hade följt Guds väg,

hade du fått bo kvar i frid för alltid.

3:4 de döda israelizemas. bön En ställföreträdandebön försoning för

. . om

de döda förutsätts ocksåi 2Mack 12:43ff.

2:35]er31:31-34 38 Bar2;4+ 3:3 Ps9:8;]es57:15;Klag5:19 3:9 5Mo54;16;30;19f 3:4 Klag5:7 3:11Ps 88:4 s 315 T0b313 3:12]er2:13;5yr1:1 3:7 ]er32:40

Baruk 3:22 .

Lär dig det finns vishet, var det finns kraft och förstånd. var Då kommer du också att inse det finns liv och ljus för ögonen, var det finns lång levnad och frid. var

Vem har funnit vishetens boning, har gått in i hennes skattkammare vem Var är de regerade över folken, som de härskade över markens djur som och lekte med himlens fåglar, de samlade skatter silver och guld som av människor litar till - detta som ingen kan fatta deras rikedom, så att de rastlöst formade silvret, som ingen kan räkna deras verk så att De är borta och har stigit i dödsriket, ner och andra har tagit deras plats.

2°Nya släkten föddes och bodde jorden, klokhetens väg lärde de inte känna, men de förstod inte hennes stigar. Inte heller deras barn slöt sig till henne, de gick långt bort från hennes väg. Man har aldrig hört henne i Kanaan, om inte sett henne i Teman.

3:17lekte medhimlensfåglar Författaren tänker kanske bruket avjaktfalkar som ett furstligt privilegium, kanske de svulstiga fraser som tillskrev kungarnamakt överbådemänniskor, djur och fåglar Dan 2:38; Judit 11:7. Jfr ocksåjob 40:24,där bilden användsi annatsammanhang. 3:18de somrastlös formade silvret Konsthantverk räknasi GT bland de förnämstakulturyttringarna, och konstnärernakan alltsåhår nämnasvid sidanavde mäktigaoch rika somexempel mänsklig storhet. 3:22 Kanaan. Teman. Hagars ättlingar.. Midjan Olika . . .. . namn grannländereller grannfolk till Israel där det fannsframgångsrikaaffärsmän jfr Ob v. 8 och beträffande sammanställningenav visdom och affärsskicklighetHes 28:4f.. Teman och Midjan vararabstammar,som ansågshärstammafrån Abrahamsbihustrur Hagaroch Ketura se 1Mos 25.

3:14 Ords 3:13-18;Vish 9:18 3:16 jer 27:6 Dan 2:38;]udit 3:15]ob 28:12 11;7 3:17 Hes28:4-8 Ords 11:28

3:23 Baruk

På sätt med Hagars ättlingar,

samma köpmännen från Midjan och Teman: de sökte jordisk visdom, liksom legendberättarna och forskarna,

vishetens väg lärde de inte känna, men de brydde sig aldrig hennes stigar.

om

24Se, hur stor Guds boning är, Israel, hur vid den värld han äger

som Stor är den och gräns,

utan hög och omätlig. Där föddes de ryktbara jättarna, urtidens väldiga hjältar, kunniga i krig. Men det inte dem Gud utvalde,

var inte för dem han öppnade vishetens väg. De gick under i sin brist förstånd, för sin dårskaps skull gick de under.

Vem har farit till himlen och hämtat visheten,

har fört henne från molnen vem ner Vem har farit över havet och funnit henne och kan förvärva henne för finaste guld Det finns ingen känner hennes väg,

som ingen ägnar hennes stig tanke.

en Men han vet allt känner henne;

som han har utforskat henne med sin insikt, han jorden form för evig tid

som gav och fyllde den med fyrfotadjur.

3:23Iegendberättarnaochforskarna Författarentänker diktare, filosofer och andraföreträdareför den grekiskakulturen i hanssamtid. 3:24 Guds boning Uttrycket användsannarsmest om himlen eller templet se t.ex. 2:16;Judit 9:8, men hos den judiske filosofen Filon kan det, somhär, syfta helavärlden. 3:26jättama De gestaltersom nämns i 1 Mos 6:4 brukade anförassom exempel gudlöst övermod; Vish 14:6;Syr 16:7mednoter. 3:32han bar utforskat benne I flera sammanhangsägsGud ha utforskat vishetensegenskaper,trots att han själv hadeskapathennejfr v. 37;job 28:27; Syr 1:9. Tanken tycks vara att han efter hand upptäckte och prövadede möjligheter somöppnatsgenomhansförsta skapelseakt.

3z26-28 1Mos 6:4; Vish 14:6;Syr 3:29 Syr24:4 16:7 3:32J0b 28:23-27;Syr1:1-1O - 3:29 5Mos 30:12;Rom 10:6

Baruk i 4:4

Han ljuset, och det drar åstad, sänder ut han kallar på det, och det lyder med bävan. Stjärnorna tänder sitt ljus och börjar med glädje sin vakttjänst; han kallar dem, och de Här är vi svarar: och lyser med glädje för sin skapare.

Sådan är vår Gud, ingen kan nämnas vid hans sida. Han utforskade vishetens hela väg och öppnade den för sin tjänare jakob, för Israel, hade hans kärlek. som Sedan visade hon sig jorden och levde där bland människorna. Hon är boken med Guds bud,

lagen som består för evigt. Alla håller fast vid henne får leva, som de lämnar henne skall dö. men som ZVänd Jakob, och grip fatt i henne, om, bana dig fram till ljuskretsen kring henne. 3Ge inte det är din stolthet som en annan eller det dig främmande folk. som gagnar ett Saliga är vi, mitt folk Israel, ty vet vad som behagar Gud.

3:34 vakttjánst Jfr Syr43:8-10mednot. 3:38 Sedan visade bon sig på jorden Dessaord har av kristna utläggare tillämpats Kristus, sompåflera ställeni NT likställs med visheten.

Jjob 38:35 3:38 Ords 8:31; Vish 9:10 Joh 4Syr 43:10 1:14 5]udit9:6+ 4:1 Syr 24:23 3 Mos 18:5; Hes 6]er 10:6 20:11; Rom 10:5+ 7Syr 24:8 4:4 Ps147:19

4:5 Baruk

Tröst åt det sörjande Jerusalem

5Fatta mod, mitt folk, du räddar Israel undan glömskan.

som Det inte för att utplånas ni blev sålda hednafolken; var som ni prisgavs fienderna därför ni hade väckt Guds vrede

att 7Ty ni väckte skapares förbittring när ni offrade till demoner

er i stället för till Gud, och ni glömde den evige Guden, hade

som fött och Jerusalem, hade vårdat er, vållade ni sorg. upp er, som 9Ty hon såg hur Guds vrede drabbade och hon sade:

er,

Sions grannkvinnor, lyssna

Gud har lagt mig en stor sorg. Jag har sett mina söners och döttrars fångenskap,

den Evige har lagt dem. som Med glädje dem,

födde jag upp

jag fick skiljas från dem med jämmer och men sorg. Må ingen visa Skadeglädje mot mig,

änka har mist så många. en som Jag är övergiven, ty mina barn har syndat: de avföll från Guds lag och erkände inte hans stadgar, de gick inte Guds buds vägar och följde inte fostrans stigar,

leder till hans rättfärdighet. som

Sions grannkvinnor, kom

Tänk mina söners och döttrars fångenskap,

den Evige har lagt dem. som Han sände folk från fjärran,

mot dem ett

folk med ett främmande språk, ett grymt

inte tog hänsyn till de gamla som och inte skonade barnen.

4:5 du räddar Israel undan glömsenn Folket, som hotats av under-

som gång, håller stamfadernsnamn vid liv genom att självt överleva. I

avsnittet 4:5-5:9 talar först författaren till folket, därefterJerusalemtill sin omgivning och sina invånare, och slutligen vänder sig författaren profetiskt, delvis i Gudsnamnv. 34, till Jerusalem. 4:9 Siam grannkvirmor Liksom i Klag 1-2 uppträderSion ellerJerusalem personifierat som kvinna. Sönernaoch döttrarna är stadensinvånare, grannkvinnorna är grannstädereller bundsförvanter.

lzlif.

4:7 3Mos 17:7;5Mos 32:16 2Klag 1Kor 10:20 5 5Mos28:49f.;]er 5:15;6:22

Baruk 4:27

De förde bort änkans älskade söner, de tog ifrån den ensamma hennes döttrar. Hur skulle jag kunna hjälpa er Han har lagt olyckorna som er, han skall rycka fienders hand. er ur era lgGå, mina barn, gå, jag har blivit övergiven. Jag har klätt mig medgångens dräkt av och klätt mig i den bönfallandes säcktygäE jag skall till den Evige så länge min tid ropa varar.

Fatta mod, mina barn, och till Gud, ropa så skall han befria från herrar er era fiendens hand. och rycka er ur Ty jag hoppas att den Evige skall rädda er, den Helige har låtit mig glädjas över den barmhärtighet han snart skall visa er, räddare lever i evighet. er som Med och jämmer skildes jag från sorg er, Gud skall låta mig tillbaka men er med glädje och lycka för evigt.

Nu har Sions grannkvinnor fångenskap,

sett er får de räddning komma från Gud men snart se er

glans och härlighet.

med den Eviges stora

Hårda mina barn, under Guds vrede. ut, Din fiende har jagat dig, du skall snart hans undergång men se och sätta foten hans nacke. Mina klena små fick steniga stigar, de fördes bort boskap plundrande fiender. som av Men fatta mod, mina barn, och till Gud; ropa han lät olyckan komma har inte glömt som er.

4:26 Mina klena små Grundtextens uttryck kan antyda kärlek och medlidandedet användssåi Mik 1:16 ellerkritik mot stadensbefolkning för bortskämdhetså i 5Mos 28:54, 56;Jes47:1.

4:25 Ps 110:1

4:28 Baruk

Ert sinne gick villovägar bort från Gud

-

vänd och sök honom med tiofaldig iver.

nu om

Ty han har lagt olyckorna

som er

skall sända räddningen och den eviga glädjen.

er

Fatta mod, Jerusalem, han dig ditt namn skall

som gav trösta dig. Ve dem plågade dig och gladdes ditt fall,

som ve de städer där dina barn fick göra slavtjänst, henne

ve som tog dina söner Ty liksom hon gladdes ditt fall och jublade över din förnedring, så skall hon själv sitta övergiven och sörja. Jag skall beröva henne glädjen över hennes myllrande folkmassor, och hennes övermod skall vändas Eld från

i sorg. den Evige skall bränna henne i långa tider, och hon skall bebos

demoner för all framtid. av

Lyft blicken mot öster, Jerusalem, och den glädje

se som kommer till dig från Gud. Där kommer dina du

söner som fick skiljas från, de kommer från Öster och väster, samlade den Heliges bud, jublande över Guds härlighet. lKlä dig din

av sorgdräkt, Jerusalem, den du bär i ditt elände, och klä dig

som för evigt i Guds härlighets prakt. ZTa dig rättfärdigheten från Gud kappa och sätt den Eviges härlighet turban

som en som en

ditt huvud, 3ty Gud skall låta alla länder under himlen sedin glans. För evigt skall du ditt Gud: Fred

namn av genom rättfärdighet, härlighet gudsfruktan.

genom

4:32 henne tog dina söner Dvs. Babylon; stadenpersonifieras liksom

som

Jerusalem.Liknande förutsägelserom dessförnedring finns i Jes47;Jer

50-51. 4:35 bebos demoner Demonerna ansågshöra hemma i öknen och för-

av

knippas medödelagdastäderbl.a. iJes 13:21;34:14.

4:29Jer 32:42 5:1 Jes52:1 4z3OJes1:26;60:14;Jer33:16;Hes 5:2 Jes61:10

48:35;Bar5:4 5:3 Jes62:1-4 4:35Jes 34:10 5:4 Bar4:30+ 4:36 Jes43:5 49:17 60:4

Baruk 5:9

5Res dig, Jerusalem, ställ dig höjden, lyft blicken

mot öster och dina barn komma från väster och öster, samlade

se den Heliges bud, jublande Gud har tänkt dem. De

över att lämnade dig till fots, bortdrivna fiender, när Gud för

av men dem tillbaka, skall de bäras in i triumf på kungatron.

som en 7Ty Gud har befallt att alla höga berg skall sänkas, de eviga

höjderna skall sänkas och klyftorna skall fyllas, marken

så att blir slät och Israel kan fram i skyddet Guds härlighet.

av Och Guds befallning skall skogarna och alla doftande träd

skugga Israel. Med sin härlighets ljus skall Gud leda ge ett jublande Israel, lever i barmhärtighet och rättfärdighet från

som honom.

5:6 Jes4922 66:20;]er 17:25 5:7 Jes40:4

15-16-436 443

JEREMIAS BREV

Inledning

Jeremias brev utgjorde i äldre svenska biblar ka 6 Baruks av . bok. Detta arrangemang anslöt sig till den latinskabibeln Vul-

i de grekiska handskrifterna är brevet skrift. gata, men en egen Jeremias bok följs där Baruks, sedan Klagovisorna och av av därefter Jeremias brev. av Brevet är en av många skrifter som upp sig skrivna er vara av känd gestalt GT i själva verket ärrör från sentida en ur men en författare, velat tillämpa hans förkunnelse sin anonym som samtid. I detta fall kan Jer 29:1 ff. ha uppslaget, fast det gett brev nämns där handlar helt andra ting. Här är som om temat den babyloniska avgudadyrkan. Brevet anknyter till rad en GT-ställen angriper och förlöjligar bruket gudabilder. som av Sin tydligaste förebild har det iJer 10:1-16. Denna har stomme utvidgats med en rad färgstarka detaljer, och det hela har getts konstfull formulering erinrar hellenistiska filosofers en som om traktater. Uppmaningen lägga bort all fruktan för de främatt mande gudarna hamras med gång gång upprepade formu-

leringar, vilkas enformighet mildras små variationer. av Skriften tycks sålunda ha lånat vissa drag grekernas yttre ur kulturtradition, och den äldsta kända versionen är rekisk, men del tecken tyder att originalspråket ändå franha varit en hebreiska. Tankevärlden är också helt och hållet judisk, och

den ganska polemiken vädjar knappast i första hand till grova utomstående läsare. Författaren vill mod och styrka ge trosbröder lever under trycket främmande religioner och som av käm för att bevara övertygelsen den monoteismens ar om egna över ägsenhet. Hånet som riktas mot avgudarnas vanmakt är en indirekt förkunnelse Guds storhet för de troende. av Det är tänkbart att författaren själv i Babylon hade den sett kult levde kvar där lån efter den babyloniska stormaksom t tens fall och t.o.m. upplev renässans under hellenistisk e en tid. Ingenting säkert kan emellertid tid och plats för sägas om skriftens tillkomst. Tidsangivelsen i 2 kan tolkas så förfatv. att taren levde under sista delen av 1400-talet Kr., han nämliom såg fram slutet period sju generationer å 40 gen mot av en om ca år, räknad från deportationen till Babylon år 587 Kr. En så

Jeremias brev

tidig datering är dock svår att förena med de grekiska stildragen. Senast tänkbara tillkomsttid är 100-talet Kr., ef-

annars tersom man har påträffat ett fragment brevtexten från 100

av ca f.Kr. Det tycks också framgå 2 Mack brevet vid denna

av 2:2 att tid känt och accepterat verk jeremia.

var som ett av

i

Jeremias brev

Avskrift ett brev från Jeremia till de fångar den baby-

av som loniske kungen skulle föra bort till Babylon, skrivet

för att delge dem det budskap Gud hade honom framföra.

som gett att

På grund av de synder som ni har begått mot Gud kommer

ni att föras fångar till Babylon babyloniernas kung

nu som av Nebukadnessar. zNär ni så har kommit till Babylon skall ni bli kvar där i många år, i sju generationers tid, sedan skall jag

men låta komma lyckligen därifrån. Babylon kommer ni

er att se gudar silver, guld och trä, bärs omkring männi-

av som skors axlar och väcker hedningarnas fruktan. Akta

er då, så att ni inte tar efter det främmande folket och grips

av samma fruktan för dessa gudar, Snår ni dem hyllas folkmassan

ser av som går före och efter. Säg i stället för själva: Det är dig, vår

er härskareå skall tillbe. Ty min ängel följer och

som er, han skyddar liv.

era

1 kommer ni nu att föras somfångar Den situation förutsätts är

som

Jerusalemsfall år587f.Kr. Se Kung2 25;jer 39; 52.

2 i sju generationerstid Enligt Ier 29:10skulle den babyloniska fången-

skapenvara i sjuttio år. Då enjudisk koloni levde kvar Babylon långti

efter den egentligafångenskapstidensslut, antog att förutsägelsen

man

gälldeenlängretid och att den verkliga befrielsenännuväntade framti-i

den jfr Tob 14:5 med not. Enligt Dan 9:24 skulle de sjuttio åren

uppfattassomårsveckor, dvs.som70x7490 år.

1 ]er29:1 3f.]er10:2;2Mack 2:2 2 jer 29:10 6 2Mos 23:20;Dan 3:28

7 Jeremias brev v.

7Dessa gudar har tungor polerats träsnidare och är

som av överdragna med guld och silver, men alltsammans är bländverk, och de kan inte tala. Man tillverkar diadem guld

av som åt en kokett flicka och sätter dem sina gudars huvuden. Det händer också prästerna smusslar undan guld och silver från

att sina gudar och använder det för räkning och till och med

egen betalar med det horhusen. De styr ut dem i fina kläder

som

de människor, dessa gudar av silver och guld och trä, om var som inte själva kan skydda sig mot rost och röta. De är klädda i purpurdräkter, men måste torka deras ansikten för

man av dammets skull finns i rummet och lägger sig tjockt dem.

som Fast sådan gud bär spira liksom härskaren över ett land,

en kan han inte avrätta den gör honom något för när. Aven

som

han har dolk eller i höger hand, är han värnlös mot krig om yxa och rövare. Av detta framgår att de inte är gudar; känn ingen fruktan för dem.

Ett vanligt redskap blir obrukbart när det går sönder, och

lika värdelösa är deras gudar, där de sitter i sina tempel med ögonen fulla damm från de besökandes fötter. Om någon

av förbrutit sig mot kungen, spärras palatset sedan han förts dit

av för avrättas, och vis stänger prästerna till deras

att samma tempel med portar och lås och bommar, för att de inte skall plundras rövare. Åt gudarna tänder de fler lampor än åt sig

av själva, fast de inte kan enda. De är bjälkar i hus,

se en som ett

deras så kallade hjärtan blir uppfrätta: småkryp jorden men ur

sönder dem själva och deras kläder utan att de märker gnager

17Om någonförbmtit sig mot kungen Bilden tar sikte en besegrad

upprorsledare.När de inlästa bilderna jämförs med inspärradeförbry-

tare,antydsinte baraatt deärmaktlösautanocksåatt de har gjort intrång

Guds herravälde.

19De är bjälkar i ett bus Gudarna förefaller orubbliga fast de är

som

maskstungna,mendessutomärde livlösasombjälkar.

7-72Vish13:10-19+

Jeremias brev 31 v.

det. 2°De blir svarta i ansiktet röken i Fladderav rummet. möss och svalor och andra fåglar kommer flygande och sätter sig deras kroppar och huvuden, och katterna också. Av detta kan förstå att de inte är gudar; frukta dem inte. 23Förgyllningen, de är prydda med, kan de inte att som blänka utan att någon putsar bort fläckarna. De märkte inte ens någonting göt dem. Till hur högt pris helst har när man som köpt dessa bilder, inte har någon andeå. Utan fötter man som de är måste de bäras människors axlar till öppen skam som för sig själva. Till och med deras tjänare skäms för de egna att måste stödja dem, så att de inte faller omkull. Har man ställt en dem upprätt, kan den inte själv flytta sig, och den står av om snett, kan den inte räta sig. Att sätta fram gåvor dem är upp döda. Det offras till dem använder prästerna som att ge som själva; de säljer det, och deras kvinnor saltar del, ner en men sjuk eller fattig de ingenting. Och offren hanteras en ger av kvinnor är blödning eller barnafödande. Då ni som orena av av detta måste förstå att de inte är gudar, skall ni inte känna fruktan för dem. Hur skulle de kunna kallas gudar Det är kvinnor som sätter fram offren dessa gudar silver och guld och trä. 3°I av deras tempel sitter prästerna stolar med sönderrivna kläder, med håret och skägget bortrakat och med huvudet blottat, och vrålar och skriker inför sina gudar somliga gör som

23nar mangöt dem Den grekiskatextentycks annarsbaratalaommetallöverdragnaträskulpturer, inte om gjutna bilder. Sådanainkonsekvenser kan bero bristfällig återgivningavett hebreisktoriginal. 28offren hanteras av kvinnor I den gammaltestamentligaoffertjåinsten förekom bara manligapräster, och kraven kultisk renhet stränga var se t.ex. 3Mos 12; 15:19ff., 31. .30sitterprästerna med huvudet blotta Beskrivningenvill skarpast . ,. ge möjliga kontrast till denjudiska gudstjänsten.Den förrättades ståendeav präster, som bar huvudbonader2 Mos 29:9 och inte fick riva sönder sinakläder eller raka hår ochskägg3 Mos 21:5, 10.

25 Jes46:7 30 3 Mos 10:6;21:5, 10 28 3 Mos 12:4

v. 32 Jeremias brev

begravningar. Av deras skrudar prästerna till kläder tar tyg sina kvinnor och barn. De kan inte igen, sig gör ge vare man dem ont eller gott. De kan varken tillsätta kung eller avsätta en honom. Lika litet kan de människa sig gods eller ge en vare guld, och någon avlägger löfte till dem infria det, om ett utan att kan de inte ställa honom till Aldrig hjälper de svars. en människa i dödsfara, och aldrig räddar de den från den svage starkare. Aldrig de blind, och aldrig räddar de ger synen en människa i nöd. Det händer aldrig de förbarmar sig en att över änka eller gör välgärning mot ett faderlöst barn. De en en är som stenar, huggna berget, dessa förgyllda och försilvrade ur trägudar, och deras tjänare kommer stå där med skam. att Hur kan då någon kalla dem gudar eller de är det tro att Nej, i synnerhet inte då kaldeerna själva drar skam över

dem: när de finner någon är stum och inte kan tala, de som tar honom med sig och säger åt honom kalla på Bel, Bel att som om kunde höra det. Själva kan de inte komma till insikt och

överge sina avgudar, det har de inte förstånd till. Kvinnorna sitter längs gatorna med snören knutna sig och bränner kli om rökelse. När förbipasserande har dragit i väg med som en någon dem och legat med henne, hånar hon sin av granne som inte blivit lika uppskattad och inte fått sitt snöre avslitet. Allt har med dem att göra är bländverk hur kan då som - man tro att de är gudar eller kalla dem för det

33 ff. tillsätta en kung... ett faderlöst barn De exempel anförs här som och i v. 52 tycks valda för att ge klara motsatsertill den bibliska gudsbilden, sådan den framträder i t.ex. Dan 2:21; 5 Mos 23:21; Ps 146:7ff.; 1Kung 18:41ff. 40tar debortommedsigochsägeråt bortomatt kallapå Bel Annan möjlig översättning:hämtar de Bel dvs. enbild avguden och ber honom att geröst denstumme. BeträffandegudsnamnetBel Till Dan Cz3 med not. 42 Kvinnorna sitter längs gatorna Enligt den grekiske historieskrivaren Herodotos måstevarje babylonisk kvinna en gång i sitt liv bjuda sig ut inom ett tempelområde,där hon måstestannatills främmande en man kom och låg med henne. Rökelsen och snöret som skulle slitasavkan tolkas sommagiskaoch symboliska inslag i dennased.

34 5 Mos23:21; Pred5:4 36 PS146:7 Syr 18:22 37 Ps68:6 35 Jon 2:7 42 Hos 4:13 A

Jeremias brev v. 59

De är tillverkade träsnidare och guldsmeder, och det blir av aldrig något dem än vad konstnärerna bestämmer. annat av När tillverkarna själva har så kort livstid, hur skulle då nu deras alster kunna gudar Det de har lämnat eftervärlden vara är skamliga bländverk. När krig och olyckor hotar, börjar

prästerna överlägga de skall gömma sig tillsammans med om var dem. Hur kan då undgå märka att de inte är gudar, man att när de inte kan rädda sig själva från sig krig eller andra vare olyckor Eftersom de bara trä, förgyllda och försilvrade, är av kommer de gång avslöjas bländverk. För alla folk en att som och kungar skall det bli uppenbart att de inte är gudar utan

människohänders verk, inte har någon gudomlig kraft i som sig. Vem kan då undgå förstå att de inte är gudar att De kan aldrig sätta kung på och aldrig de en tronen, ger människorna Aldrig kan de skipa rättvisa dem eller regn. skydda den lider orätt de är maktlösa, de är som - som kråkor flaxar mellan himmel och jord. När elden kommer som

dessa förgyllda eller försilvrade trägudars tempel, då

lös i ett av flyr deras präster och sätter sig i säkerhet, och själva brinner de

mitten stockar. 55Mot kung eller fiende kan de av som en inte sätta sig till motvärn. Hur kan då tro eller godta att man

de är gudar

Tjuvar eller rövare kan de inte skydda sig mot, dessa försilv-

rade och förgyllda trägudar. En mäktig kan skala av man guldet och silvret från dem och sig i väg med kläderna som ge dem, de kan försvara sig. En kung visar satt utan att som sin duglighet eller nyttigt husgeråd ägaren har användett som ning för är därför bättre än de falska gudarna. En dörr i ett hus,

skydd vad där finns, är bättre än de falska gudarna, som ger träpelare i palats är bättre än de falska gudarna. Solen en ett och månen och stjärnorna, lyser så klart, lyder punktligt som

57 En mäktig kan skala guldet Samtidenshistoria ger talrika man av exempel att templens dyrbarheter var begärligaför dem som hade makten; 1Mack 6:1 ff.; 2Mack 1:14; 9:2. 59stjärnorna. lyder punktligt Naturfenomenen ställs här somGuds Iy- . . diga tjänarei motsatstill de upproriska avgudarnav. 17med not. jfr Vish 13,där det t.0.m. sägsvara merursäktligt att dyrka naturkrafter än att dyrka gudabilder.

52 jer 14:22 59 Bar3z33 53 Ps 103:6

v. 60 Jeremias brev

när de sänds ut att göra sin tjänst. På sätt med blixten,

samma vars ljus syns överallt, och med vinden, blåser i alla länder.

som Också molnen utför sina åligganden, när de får befallning

av Gud att dra ut över hela världen, liksom elden fullgör sitt

uppdrag, när den sänds ut från för förtära berg och

ovan att skogar. Men med detta har avgudarna ingen likhet, sig till

vare utseendet eller till verkningarna. Man

bör alltså varken tro att de är gudar eller kalla dem för det, oförmögna de är

som att skipa rättvisa och göra människorna. Då ni har

gott mot nu förstått att de inte är gudar, skall ni inte frukta dem.

De kan varken förbanna kungar eller välsigna dem. De

visar inte folken några tecken himlen,

de strålar inte som solen och lyser inte månen. 67De är hjälplösare än de vilda

som djuren, själva kan fly undan och söka skydd. Inte

som något sätt kan finna att de är gudar; frukta dem alltså inte.

Som verkningslös fågelskrämma gurkfält deras

en ett är förgyllda och försilvrade trägudar, eller taggig buske i

som en en trädgård, där alla fåglar slår sig eller lik ligger

ner, ett som utkastat i mörkret sådana är deras förgyllda och försilvrade

trägudar. Deras multnande purpurkläder och vittrande

marmor säger er att de inte är gudar. Till sist kommer de förtäras

att helt och hållet, och de blir skam för hela landet.

en

Bättre då leva rättfärdigt avgudar; den gör så

att utan som skall aldrig skammen.

nås av

71vittrande marmor Då författaren inte förut nämnt några stenskulp-

turer, har kanskedet hebreiskaoriginalet talat sönderfallandelinne;

om

sammahebreiskaord kan ha bådabetydelsema.

TILLÄGG TILL DANIEL

Inledning

Danielsboken i det hebreiska GT ha fått sin nuvarande anses form på 160-talet Kr., slutet den religionsförföljelse mot av inleddes Antiochos IV Epifanes. Men traditionen om som av Daniel har sannolikt äldre rötter, och den fortsatte också att

växa. När boken översattes till rekiska omkring år 100 Kr., medtogs större block til ägg. Fastän de aldrig kom att tre av införlivas med den hebreiska bibeln, är det troligt att de åtmins-

till större delen skrevs hebreiska eller arameiska. Den tone kristna kyrkan dem emellertid i deras grekiska form. upptog Det fristående tillägget A handlar hur den vackra mest om och fromma Susanna så när blir avrättad för äktenskapsbrott

efter falsk angivelse från två hämndlystna gamla män, som en försökt förföra henne blivit avvisade. Hon räddas genom men Daniel ingriper, förhör dem för sig och avslöjar dem som att var lögnare. Han uppträder här pojke, och meningen som en ung tycks han vid detta tillfälle sitt första prov å en vara att gav har därför i del gandprofetisk gåva. Berättelsen en grekiska skrifter placerats i början Daniels bok. I andra står den av som ett tillägg efter kap. 12. Det andra tillägget B är direkt knutet till Dan 3:23, där det

också står info i de grekiska handskrifterna liksom i katolska at biblar. Berättefsen de männen kastades i brinom tre som en

nande kompletteras här med högtidliga böner,

u n ett par som de sägs bett vid det tillfället. Den Asarjas bön, är ena, en syndabekännelse och bön räddning. Ugnens lågor tycks en om ha betraktats bild för det judiska folkets prövningar, som en under vilka det gällde ödmjukt böja för Gud. Efter ett att kort berättande avsnitt hur denna bön ilev hörd följer den om andra bönen, De männens lovsån Där prisas Guds storhet, tre . framträder i himlen och jor och slutligen bekräftas som en han räddar prövningen. Denna lovsång har av att sina trogna ur spelat roll i kristen tradition liturgisk text och stor som som

förlaga för psalmdiktning.

Det tredje tillägget C placeras i handskrifterna allra sist i Daniels bok. Där ingår berättelser förläggs till den ett par som

Tillägg till Daniel

persiske kungen Kyros tid och därmed till slutet Daniels av levnad jfr Dan 10:1. De utgör dramatiseringar profeternas av hånfulla förkunnelse alla tillber avgudabilder. Daniel mot som avslöjar den bedrägliga tron två babyloniska gudar, en staty och en levande och förintar dem och deras präster. När orm, det uppretade folket kastar honom i lejongrop, förblir han en oskadd och hämtas efter vecka. Ett motiv upp en från Dan 6 här, det vävs också med underberätupprepas men samman en telse erinrar Elia-traditionen 1 Kung 17:3 ff.; 18:12: som om en ängel för profeten Habackuk luften från Judeen till genom Babylon för att förse Daniel med mat. Tilläggen är alltså olika slag, av men gemensamt för dem är huvudtemat Gud beskyddar dem honom och att som tror följer hans bud även i största livsfara. Detta hade tema stor aktualitet i judisk fromhet efter förföljelserna 100-talet f.Kr.

Samtidigt illustrerar tilläggen gammal form skriftutläggen av ning, som med fantasifulla detaljer målar de bibliska gestalut ternas levnad och söker åskådliggöra deras fromhet eller syndighet. Korta notiser i GT växer i sådana utläggningar till

frodiga berättelser. Mycket talar för historien Sut.ex. att om sanna har sin upprinnelse ijer 29:20 ff., där Jeremia vänder sig

mot två falska profeter och anklagar dem för liderligt leett

verne. Tilläggens grekiska finns i två olika versioner. Den äldre text ingår i Septuaginta, den översättning den kristna kyrkan som annars följt i GT. Just i Daniels bok har emellertid en yngre, ställvis rätt starkt avvikande, version kommit bli allenaråatt dande, och det är den översätts här. I fråga tilläggens som om deras inbördes ordningsföljd och deras versindelning namn, finns ingen allmänt vedertagen tradition följa, och nutida att bibelutgåvor skiljer sig avsevärt dessa punkter.

Tillägg till Daniel

SUSANNA

Susanna anklagas och döms

I Babylon bodde hette Jojakim. zHan sig

en man som tog en hustru hette Susanna, Hilkias dotter, mycket vacker

som en och gudfruktig kvinna. 3Hennes föräldrar rättfärdiga män-

var niskor och hade uppfostrat sin dotter efter Moses lag. Jojakim mycket rik och hade park i anslutning till sitt hus. var en judarna brukade samlas hos honom, eftersom han den mest

var ansedde dem alla.

av 5Detta år hade två folkets äldste utsetts till domare. Det

av

dem Härskaren sade: Laglöshet kom från Babylon, var om från de äldste och domare gällde för att styra folket.

som Dessa båda höll alltid till i Jojakims hus, och alla gick till dem med sina rättstvister.

A:1 Babylon Handlingen tänksutspelasig SOO-taletKr., dåstorajudiska grupper förts som fångar till Babylon. Men de förhållanden som skildraspassarbättre till senaretider, dåenjudisk koloni frivilligt levde kvar där under fredliga förhållanden. A:5 äldste Ordet har här den vanligaspecialbetydelsenledande män, men grundtexten omväxlar t.ex. v. 19 med ett snarlikt 0rd, som bara kan betyda gamla män i bokstavlig mening. Berättelsenfår därigenomen dubbelpoäng:gudomlig rättvisabesegrarorättfärdig maktutövning, och en from ung man står högre än osedligagamlingarjfr Vish 4:8 Syr 25:2 fr. A:5 Det var omdemHärskaren sade Citatet haringendirekt motsvarigheti GT, men troligen anspelas Jer 29:20ff. Det finns flera judiska legenderom de två falskaprofeter somnämnsdär.

A:3 5Mos6:6 A:5 Jer 29220-23

A:7 Tillägg till Daniel

7Vid middagstid, när folket hade avlägsnat sig, brukade Su-

i sin park och där. sDag efter dag sanna ut mans promenera såg de två äldste henne komma ut och och de greps

promenera,

åtrå till henne. 9De hängav sig brottsliga tankar, de vände av inte längre blicken himlen utan glömde vad rätt och rättfär-

mot dighet kräver. Båda våndades för hennes skull, de avslö-

men jade inte för varandra hur de led, ty de skämdes för att avslöja sin åtrå, sin önskan ligga med henne. Men de väntade

att ivrigt varje dag att henne.

se

En dag sade de till varandra: Nu går hem, det är dags för middag. De gick därifrån, och sitt håll. Men

var en sedan vände de tillbaka och möttes igen. De bad varandra

om

förklaring, och då erkände de sin åtrå. Sedan kom de överens en

tidpunkt då de skulle kunna finna henne ensam. om en

Medan de gick och väntade ett lämpligt tillfälle, kom

nu hon dag hon brukade, med bara två tjänsteflickor i

en ut som sällskap, och hon fick lust bada i parken, eftersom det

att var hett. Det fanns ingen där de båda äldste, låg gömda

utom som och tittade henne. Och hon sade till flickorna: Hämta hit olja och parfymer och stäng till parken, så att jag kan

porten bada. De gjorde hon sade, stängde porten till parken

som och gick in bakdörren för hämta det de hade fått

genom att befallning De märkte inte de äldste, eftersom de hade gömt

om. sig.

När flickorna hade gått, sig de två gamla männen och

reste rusade fram till Susanna och sade: Porten till parken är stängd, och ingen Vi vill ha dig vill och

ser oss. - gör som ligg med oss Annars skall vittna mot dig och såga att en

hos dig och det därför du skickade i väg ung man var att var flickorna. Susanna jämrade sig och sade: Jag har ingen utväg. Om jag gör ni vill, blir det min död, och jag inte

som om

A:7 middagstid Dvs. den hetastedelen av dagen, tiden för medelhavslån-

demassiesta. A:17 olja ochparfymer Det var enallmän sedunder antiken att gnida sig

hadebadat.

med olja sedanman A:22 blir det min död Jfr Syr 9:9 mednot.

A1223Mos20:10; 5 Mos 22:22

Tillägg till Daniel A:43

gör det, kan jag ändå inte undkomma Men det är bättre för er. mig inte göra det och råka i våld än att synda inför att ert Herren. Och hon började högt, de båda männen ropa men

ropade de också, och den och Öppnade parkpor-

ene sprang När husfolket hörde skrikandet i parken, rusade de ut ten. bakdörren för vad hade hänt henne. De genom att se som gamla männen berättade sin historia, och slavarna blev djupt

generade, aldrig hade något sådant Susanna. ty sagts om Nästa dag, då folket samlades hos hennes Jojakim, man korn de två gamla männen dit, fyllda sitt brottsliga uppsåt att av Susanna dömd till döden. De till orda inför folket: tog 29Skicka efter Susanna, Hilkias dotter, Jojakims hustru. Man

skickade efter henne, och hon korn tillsammans med sina

föräldrar och sina barn och alla sina släktingar. Susanna var mycket vacker och behagfull, och skurkarna befallde att man skulle henne slöjan hon nämligen beslöjad för att ta av - var de skulle njuta hennes skönhet. Hennes anhöriga grät, av liksom alla åskådarna. De två gamla männen ställde sig mitt

bland folket och lade händerna hennes huvud. Gråtande

såg hon himlen, i sitt hjärta förtröstade hon upp mot ty Herren. Männen sade: Medan promenerade i ensamma parken kom denna kvinna ut i sällskap med två tjänsteflickor,

lät stänga parkporten och skickade i väg flickorna. Då kom

det fram gömställe och lade sig med en ung man ur ett ner henne. Vi befann i hörn parken, och när såg den oss ett av brottsliga gärningen fram till dem, och såg att de sprang tillsammans. Mannen kunde inte fast, han starkare var var än och öppnade och försvunnen, men kvinnan porten var här vi och frågade den Men det grep vem unge mannen var. ville hon inte tala för Detta är vårt vittnesmål. Efterom oss. de folkets äldste och domare, blev de trodda de som var av församlade, och Susanna dömdes till döden. Då ropade hon

högt: Evige Gud, du det fördolda och känner till allt som ser innan det sker, du de har vittnat falskt mig. Och vet att om nu skall jag dö, fastän jag inte har gjort något det dessa män av som i sin ondska har beskyllt mig för.

A:34 lade händernapå henneshuvud En ceremonisomenligt 3 Mos 24:14 utfördes vittnena till svårtbrott innandödsstraffetverkställdes. av ett

A:23 1Mos39:9 A:34 3Mos 24:14

A:44 Tillägg till Daniel

Susanna räddas Daniel

av

Herren hörde hennes bön. När hon fördes bort för

att avrättas, lät Gud den heliga anden vakna hos pojke

en ung som hette Daniel, så han till högt jag är oskyldig

att gav ett rop: till den här kvinnans blod. Alla vände honom och

sig mot frågade: Vad är det du säger Då ställde han sig mitt bland

dem och sade: Vilka dårar ni är, israeliter Utan förhör och

utröna sanningen har ni dömt Israels dotter. Gå utan att en tillbaka till domstolen, de här männen har vittnat falskt mot henne. 5°Alla skyndade tillbaka, och de äldste sade till honom:

Kom och sätt dig här bland oss och låt oss höra vad du har att

Gud har gjort dig till de äldste. Daniel svarade: säga, ty en av Skilj dem och håll dem avstånd från varandra, så skall jag förhöra dem. När hade skilt dem åt, kallade han till sig

man den dem och sade: Du har åldrats i ondska, har

ene av som nu dina gamla synder hunnit dig, de orättfärdiga domar du

upp fällde när du dömde oskyldiga och frikände skyldiga, fastän Herren säger: Den oskyldige, den som har rätt, skall du inte sända i döden. Om det är så du såg kvinnan, tala då

nu att om vad det för träd de låg under när du såg dem. Han svarade:

var Under pil. 55Det rätta ordet, den lögnen blev din

en - var död, sade Daniel. Guds ängel har redan fått befallning att genomborra dig med sin pil. Sedan skickade han bort ho-

och lät föra fram den andre och sade: Du är ättling nom som till Kanaan och inte till Juda, skönheten har dårar dig och

A:45 lät Gud den heliga andenvakna Författaren tänker Daniels profe-

tiskagåvajfr Dan 5:14. Uttryckssättet saknardirekt motsvarigheti GT

men kan jämföras med ställen där Gud sägsge sin ande människor

t.ex. 4 Mos 11:25;Jes63:11 eller där hanenligt

grundtexten låter en

människasandevakna, dvs. får henneatt beslutanågot t.ex. Esr 1:1. A:51 Seilj dema°t Sedenatt förhöra vittnen för sig infördes judarna

var av

under de sistaårhundradena Kr. Fariseernakom arbeta för denna

att

förbättring av rättssäkerheten.En del forskare har i berättelsen

om

Susannasett enpropagandaskriftför reformen. A:54 enpil... genomborradig med sinpil. järnez. klyva dig med

.. en .. svärdet: järn Fri återgivning av en ordlek i grundtexten scbinon... scbisai. prinon. prisai. Ordagrant betyder den: en mastixbuske.

. . . . . .

klyva dig itu. enstenek. sågadig itu medsvärdet.

. . . . A:56 ättling till Kanaan Kanaan enligt GT stamfar för rad fientliga

var en

grannfolk till Israel. Se1Mos 9:18 ff.; 10:6, 15

A:53 2Mos23:7;Ords17:15 A:561 Mos 918-27;10:6, 15

Judit 16:9

Tillägg till Daniel B:4

har fört dina tankar avvägar. Så här har ni behandbegäret lat Israels döttrar, och de har gjort till viljes rädsla, er av men denna dotter Juda fann sig inte i lagbrott. Säg mig nu av era alltså vad det för träd de låg under när du ertappade dem. var svarade: Under järnek. 59Det rätta ordet, den Han en - var lögnen blev din död också, sade Daniel. Guds ängel står beredd klyva dig med svärdets järn. Han skall göra slut er att båda. °°Då ropade alla de församlade högt och prisade Gud, räddar dem sätter sitt hopp till honom. De vände sig som som de två gamla männen, eftersom Daniel med deras ord mot egna hade visat de hade vittnat falskt, och lät dem lida det samma att de i sin ondska hade tänkt sin nästa, så Moses som ut mot att lag blev uppfylld, och de avrättades. Så räddades ett oskyldigt

liv den dagen. Men Hilkia och hans hustru prisade Gud för inte att man hade kunnat beslå deras dotter med någon skamlig handling, hennes Jojakim och alla släktingarna stämde in. Och och man Daniel blev högt ansedd bland folket från den dagen och för all

framtid.

DEN BRINNANDE UGNEN

Asarjas bön

Männen gick omkring mitt bland lågorna och lovsjöng Gud och prisade Herren. zAsarja ställde sig hos de andra och bad

omvärvd elden denna bön. Han ropade: av Prisad och lovad är du, Herre, våra fäders Gud, ditt namn skall åras i evighet. Ty allt vad du har gjort är rättfärdigt, oss dina gärningar är de rätta, dina vägar är raka, och i dina domslut

A262 Moseslag Dvs. bestämmelsen falskt vittne skulle detstraff som att ett gällde för det påståddabrottet 5 Mos 19:19. B:1 Männen Dvs. de män nämnsi Dan 3:23:Shadrak,Meshakoch tre som Aved-Nego. Enligt Dan 1:6 hadedefått dessanamn avbabylonierna hetteegentligenHananja, Mishaeloch Asarja. Såkallasde här v. men 26,65.

A:61f. 5Mos 19:16-21;Ords 19:5 8:4 Tob 3:2+ B:1 Dan1:6;3:23

B:5 Tillägg till Daniel

finns alltid sanningen. 5Du har dömt till sanningens fördel i allt

du har låtit drabba och våra fäders heliga stad Jerusalem. Ja, oss sanningen och rättvisan har du följt när du har lagt allt detta

för våra synders skull. Ty i synd och laglöshet avföll från oss dig, syndade i allt vad gjorde. 7Dina bud ville varken

höra eller följa, gjorde inte du har befallt för vårt som eget bästa. I allt vad du har lagt på i allt vad du har gjort har oss, oss du följt den rättvisan: °du har utlämnat laglösa sanna oss

fiender, förhatliga avfällingar och orättfärdig kung, den

en ondskefullaste hela jorden.

Nu har inte 0rd säga. Skam och vanära har drabbat ett att dem tjänar och tillber dig. För ditt skull, överge som namns oss inte för alltid, upphäv inte ditt förbund och inte din ta barmhärtighet från för Abrahams skull, du älskade, oss, som för din tjänare Isaks skull och för Israels, din helige som var Dem lovade du ättlingar lika talrika himlens stjäratt ge som och sandkornen havets strand. Härskareñ har blivit nor det minsta alla folk; i dag är för våra synders skull av obetydligast hela jorden. 151denna tid finns varken furste,

profet eller ledare, varken brännoffer eller slaktoffer, matoffer

eller rökelse, och ingen plats där kan offra inför dig och vinna

nåd. Men när kommer med förkrossad själ och ta emot oss

B:5 allt du bar låtit drabbaoss. lagt allt detta på Jerusalemserövring . . oss och folkets tvångsförflyttning till Babylon bildar utgångspunkten för Daniels bok 1 ff.. Bz9 avfällingar Författaren menarkanskeatt de främmande gudarnas anhängarevar upprorsmänmot den Guden syftar samtidigt sanne men sin egentid: på 100-talet Kr. fannsjudar avfallit från sin och som tro samarbetademed folkets fiender. B:9 enorättfärdig kung Orden syftar påJerusalemserövrareNebukadnessarmenpåminner samtidigtom ICO-taletsförtryckare, särskilt Antiochos IV Epifanes. Också i fortsättningen förekommer sådandubbel syften ning; t.ex. v. 15med Mack1 3:50

B:5 Neh 9 33 B:12Jes 41:8 B:6 Neh1:7;Jes 59:12; Dan 9:5 B:131 Mos Syr 22:17; 44:21 B17 5 M05 6124 8:14 5Mos28:62 3210PS39 10 B:15 Ps74:9;Klag 3:4 B:11Ps74:19f.;119:8 5:15 ps34;19;51;19

Tillägg till Daniel B:29

ödmjuk ande, som detta brännoffer baggar och om vore av och feta lamm i tiotusental. Må detta bli vårt offer inför tjurar dig i dag, och därtill fullkomlig lydnad för dig, ty den som en litar till dig skall aldrig stå med skam. Nu följer dig helhjärtat, fruktar dig och söker till oss dig. Låt inte skammen drabba visa din mildhet och oss, utan nåd i allt vad du gör med Rädda du har din stora oss. oss, som underbara ting, och vinn ära ditt Herre. Och gjort så namn, alla skadar dina tjänare blygas, må de bli utskämda må som all sin makt, må deras styrka bli krossad. Låt dem märka trots du Herren, den ende Guden, ärad över hela världen. att är Kungens tjänare, hade kastat dem i fortsatte som ugnen, hetta den med olja, tjära, blånor och utan uppehåll att upp kvistar. Lågan 49 alnar över den bredde ut sig steg ugnen; brände ihjäl kaldeerna så långt den nådde. Men och runt om ängel hade stigit i tillsammans med Asarja Herrens ner ugnen och hans kamrater. Han undan den flammande elden svepte och det så svalt inne i daggfrisk vind gjorde ugnen som om en hade blåst rakt igenom den. Elden rörde dem inte alls och

vållade dem varken smärta eller obehag.

De tre männens lovsång

Då började de männen med röst lova, ära och prisa Gud tre en inne i ugnen: Prisad du, Herre, våra fäders Gud, vare

lovad och upphöjd i evighet,

och prisat din härlighets heliga namn, vare

lovprisat och upphöjt i evighet.

fullkomlig lydnad för dig Grundtexten anknyter till ett hebreiskt B:17 en uttryck finns i 4 Mos 14:24; 5Mos 1:36;jos 14:8. Lydnad och som goda gärningar jämställs med offer i Syr 35:1 ff., liksom ånger och

ödmjukhet i Ps 51:19. alnar Måttet vill med talsymbolik uttrycka ofattbart stor höjd. E224 49 en 49 ärlika med 7x7, dvs.kvadraten detheligasjutalet. B:28 prisa Gud Den följande bönen följer ett schemasom bl.a. återfinns i skapelseberättelsen Mos 11 och i Ps 148:från denhimmelskavärlden sigdenfrommestanke luft, jord och djurvärld till människorrör genom förhållanden. nas

13:17Ps141:225:3;Syr2:1O 8:23 Dan 3:22 Hos5;15 B:26Dan 3:28 B:18 B:20]er21:2 joh 12:28 B27 Heb 11:34 B:22 2 Kung 19:19

B:30 Tillägg till Daniel

Prisad du i din heliga härlighets tempel, vare

lovsjungen och förhärligad i evighet.

Prisad du keruberna och ned vare som tronar ser i djupen, lovad och upphöjd i evighet. Prisad du din kungatron, vare

lovsjungen och upphöjd i evighet.

Prisad du i himlens boningar, vare lovsjungen och ärad i evighet.

Prisa Herren, alla hans verk, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ni himlar, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ni hans änglar, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, allt himlen, vatten ovan lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, himlens hela här,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, sol och måne, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, himlens stjärnor, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, och dagg, regn

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, alla vindar,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

B:30 tempel Jerusalemstempel, där Gud osynlig tänktes arkens trona keruber v. 31; 2 Mos 25:17fi, blir här ofta bild för hans som en himmelska boning. 8:37 vatten ovanhimlen Man tänkte sig den himmelskavärlden att höjde sig över en oceanovanför himlavalvet, liksom jordskivanöver världshavet. 3:38 himlenshela här Uttrycket kan syfta bådeÄnglarnaoch stjärnorna och bildar därmedenlänk mellan stycket Guds himmelskavärld och om avsnittetom naturkrafterna. Annan läsart:alla makter. -

B:312Sam6:2;Ps18:11, 16; B:371Mos1:7;Ps148:4 113:5f.;]es 37:16 3:38 Ps 103:21;Man 15 v. 3:34 Ps103:22;Tob 8:15 B:41]ob 38:28 3:351. Ps 103:20;14811 B:42 Ps 104:4

Tillägg till Daniel B :58

Prisa Herren, eld och solglöd, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, köld och hetta, lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, daggdroppar och snöflingor,

lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, nätter och dagar, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ljus och mörker,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, frost och köld,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, rimfrost och snö, lovsjung och upphöj honom i evighet. 5°Prisa Herren, blixtar och moln,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, du jord,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, berg och höjder, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, allt växer marken, som lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, hav och floder,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

Prisa Herren, alla källor, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, valar och allt rör sig i vattnet, som

lovsjung och upphöj honom i evighet.

57Prisa Herren, alla himlens fåglar,

lovsjung och upphöj honom i evighet.

5°Prisa Herren, alla vilda och tama djur, lovsjung och upphöj honom i evighet.

B:44 köld och hetta... daggdropparoch snöflingor V. 44-45 saknasi en läsart och är kanskedubletter 48-49. Ordningsföljden mellan av v. varierar också i handskrifterna här och andraställen lov-i verserna sången.

B:47Jes 45:7 8:56 1Mos 1:21;Ps148:7 8:53 1Krön 16:32

B:59 Tillägg till Daniel

Prisa Herren, ni människor, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, Israel, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ni hans präster, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ni hans tjänare, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, rättfärdiga själar och andar, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, ni heliga med ödmjuka hjärtan, lovsjung och upphöj honom i evighet. Prisa Herren, Hananja, Asarja och Mishael, lovsjung och upphöj honom i evighet,

han har låtit undkomma dödsriket ty oss och befriat dödens våld,

oss ur han har räddat från flammande lågor,

oss ugnens

elden har han räddat ut ur oss.

Tacka Herren, ty han är god,

hans nåd. evigt varar Prisa Herren, gudarnas Gud, alla ni fruktar honom,

som lovsjung och tacka honom,

hans nåd. evigt varar

BEL OCH ORMGUDEN

Bel

När kung Astyages hade förenats med sina fäder, övertog

Kyros hans rike. :Daniel kungens förtro och persern var hade högre än någon hans vänner.

rang av

13:63rättfärdiga själar ochandar Dvs. levanderättfärdiga människor. Läran om enlycklig tillvaro himlen föri dedöda hadeinte slagitigenom i denna tids judendom. B:65 Hananja, Asarjaoch Mishael Senot till Bzi. C21 Astyages regerade Medleni och besegradesav Kyros vid mitten av 500-talet Kr.

B:60 Ps118:2 13519 8:66 1Krön 16:34;Ps106:1; B:62 Ps1341 136:1f.;Jer33:11 B:65 Dan 3:28;Till Dan B:27+ Cg] Dan 6:28

Tillägg till Daniel C:13

3Babylonierna hade avgud hette Bel. Varje dag försåg en som honom med 12 säckar vetemjöl, 40 får och 240 liter vin. Aven kungen dyrkade honom och gick dagligen för att tillbe honom. Men Daniel tillbad sin Gud. Kungen frågade honom: Varför tillber du inte Bel 5Han svarade: Därför att jag inte dyrkar avgudar gjorda människohand utan den levande Guav den, har skapat himmel och jord och råder över allt som som lever. Tror du inte att Bel är levande gud sade - en kungen. Ser du inte hur mycket han äter och dricker varje dag 7Daniel skrattade och svarade: Låt inte lura dig, ko- Inuti är han lera och utanpå brons, och ätit eller nung. av av druckit har han aldrig gjort. Kungen blev rasande och kallade till sig Bels präster och sade till dem: Tala för mig som om vem äter all denna skall ni dö 9Men ni kan upp mat, annars om bevisa Bel äter den, skall Daniel dö därför att han har att upp hädat Bel. Må det bli du har sagt, sade Daniel. - som Det fanns 70 belpräster och dessutom hustrur och barn till dem. Kungen gick till Bels tempel tillsammans med Daniel, och prästerna sade till honom: Nu går ut härifrån. Du, konung, skall duka fram maten och blanda till vinet och ställa fram det. Stäng sedan och försegla den med ditt sigill. porten Om du inte finner Bel har förtärt alltsammans när du att kommer bitti, då skall dö. Annars skall Daniel dö i morgon för sina lögner oss. De övermodiga, ty de hade gjort om var hemlig ingång under bordet, och den vägen brukade de ta sig en in för att äta det framsatta. upp

C:3 Bel Ordet betydde herre, liksom den i GT vanligareformen Baal, och användes gudsnamn, här den högste babyloniske guden som om Marduk. C:3 12säckar. 240liter Väldiga matoffer till BelMarduk nämnsocksåi . . grundtexten bevaradbabyloniskinskrift. Beträffandeenheternai se en - Mått

C:2 Dan 2:48; 5:29 C:5 Dan 6:20, 26 C:3-27 Vish13:10-19+ C:6f. Syr 30:19 C:4 jer br 40 C:13]er br v. 27 v.

C214 Tillägg till Daniel

När så prästerna hade gått ställdekungen fram ut, maten Bel. Men Daniel befallde sina tjänare att hämta aska och lät dem strö ut den över hela tempelgolvet, medan bara kungen såg det. Sedan gick de ut, stängde porten, förseglade den med kungens sigill och gick därifrån. På kom prästerna vanligt natten som med sina hustrur och barn och upp och drack allt upp som fanns. Tidigt morgonen kom kungen tillsammans med Daniel. 7Ar sigillen obrutna, Daniel frågade kungen. Daniel svarade: Ja, konung. Kungen öppnade porten, kastade blick en altaret och ropade med hög röst: Stor är du, Bel, det var inget bedrägeri med dig Men Daniel skrattade, i grep tag kungen för att han inte skulle in och sade: Titta golvet och tänk efter vad detta är för spår. Kungen sade: Jag ser spår män och kvinnor och barn. Han blev rasande och lät av gripa prästerna och deras hustrur och barn. De visade honom lönnluckorna där de brukade sig för äta det ta att upp som fanns bordet. Sedan lät kungen döda dem, och Bel utläm-

nade han Daniel, som förstörde både honom och hans tem-

pel.

Ormguden

I staden fanns också babylonierna dyrkade.

en stor orm som Kungen sade till Daniel: Du vill väl inte säga han också är att brons Han lever ju, han äter och dricker. Du kan inte påstå av att inte han är levande gud tillbe honom då Daniel en svarade: Herren, min Gud, skall jag tillbe han levande - är en gud. Men mig ditt tillstånd, konung, så skall jag döda ge ormen utan vare sig svärd eller käpp. Du har mitt till- stånd, svarade kungen. Då Daniel tjära, talg och hår, tog

C:22 förstörde bådehonom och hans tempel Kyros stödde och skyddadei självaverket kulten av BelMarduk. Gudens tempel förstördes däremot på400-taletf.Kr. under Kyros dotterson, denpersiskekungen Xerxes. C:23 orm Grundtextens ord kan också betyda drake, författaren vill men förmodligen ge intryck ett verkligt kultbruk. Dyrkan levande av av ormar var vanlig i Egypten och kan mycket väl ha förekommit också i Babylonien. C:25 Herren, min Gud, sealljag tillbe En anspelning 5 Mos 6:13; Jer br v.

Tillägg till Daniel Cz39 i

kokade det och gjorde kakor och stoppade dem i samman på och när åt dem, sprack den. Se där munnen ormen, ormen vad ni dyrkar, sade Daniel.

Daniel i lejongropen

Men när babylonierna fick höra detta, blev de ytterst förbittrade och började konspirera kungen. Kungen har blivit mot jude, sade de. Bel har han störtat omkull, och har han ormen dödat, och prästerna har han huggit ner. De gick till kungen och sade: Utlämna Daniel dödar dig och din oss, annars familj När kungen märkte hur hårt de honom, fann ansatte utlämna Daniel dem, och de kastade han sig tvungen att honom i lejongropen. Där han i dagar. Det fanns sju var sex lejon i och de brukade två människor och två får gropen, varje dag, dem ingenting, för att de skulle åta men nu gav man Daniel. upp I Judeen levde profeten Habackuk. Han hade kokat soppa och lagt i brödbitar och väg till åkern med skålen för att var skördefolket. Då sade Herrens ängel till Habackuk: ge Ta duihar där till Daniel i lejongropen i Babylon. maten Habackuk svarade: Herre, jag har aldrig varit i Babylon, och känner jag inte till. Men Herrens ängel lade handen gropen hans hjässa, lyfte honom i håret och förde honom i sin andes stormvind till Babylon och satte ner honom vid gropen. Habackuk ropade: DanieL Daniel, här får du den måltid Gud har sänt dig 38Du har alltså tänkt mig, Gud, som du överger inte dem älskar dig, sade Daniel. Han som reste sig och åt, och Guds ängel förde genast Habackuk tillbaka hem.

Cz33 Habackuk Den profetbok somgår underdetta namndaterasvanligen till slutet avGOO-taletf.Kr. Ingenting årkänt om profeten själv, mendet finns enrik flora avjudiska legenderom honom. C:36 i sin ande: stormvind Orden illustrerar att andeá,vind och ängel var begreppsominte hölls klart isär.Jfr Ps 104:4;Heb 1:14. Cz37 denmåltid somGud har säntdig Daniel får här dragavprofeten Elia, påliknandesätt fick mat frånGud 1 Kung 17:4; 19:5ff. som

C:29-31 Dan6:11-16 Cz36Hes8:3

C:40 Tillägg till Daniel

Den sjunde dagen kom kungen för begråta Daniel. Han

att gick fram till och såg och där Daniel. Då

gropen ner, satt utropade han med hög röst: Stor är du, Herre, Daniels Gud, det finns ingen än du Han drog Daniel, de

annan upp men skyldiga, hade försökt förgöra honom, kastade han i

som gropen, och de blev omedelbart uppätna inför hans Ögon.

C:41 Stor är du, Herre Kungensutrop anknyter till 18 också till

v. men

5 Mos 4:35:han harnu funnit deträtta föremåletför sin dyrkan.

C:40 Dan 6:19 C242Dan 6:23 C:41 Dan 6:26

MANASSES BÖN

Inledning

Manasse regerade i Juda rike år 687-642 f.Kr. Han förde en undfallande politik mot den assyriska stormakten och markerade sin lojalitet införa främmande kulter i Jerusalem. I genom att den äldsta gammaltestamentliga historieskrivningen 2 Kung 21 framstår han därmed de värsta avfällingarna och som en av orsak till de olyckor drabbade landet tid efter som en som en hans död. Enligt version av hans historia 2 Krön 33 en senare fick han själv sitt straff Gud hård fångenskap hos av genom en assyrierna blev befriad, sedan han vänt sig till Gud med men förlåtelse. bön om Den botbön kungen enligt 2 Krön 33:18 kan ha av som funnits äldre krönikor finns inte bevarad. Men berätteli ett par Manasses synder och omvändelse behöll sitt grepp om sen om tiders läsare och upphov till en rik legendbildning. senare gav Hans öde blev ett exempel att vägen till Guds nåd står öppen även för den värste syndare. Iden skrift kallas Manasses som nu bön har för okänd författare sökt leva sig in i detta en oss exempel och åskådliggöra det med ord andra ångerfulla som människor skulle kunna använda, uppmuntrade den store av syndarens benådning. Bönen har kommit till flitig användning i

kristen tradition. Författaren säkert jude, vet inte när, eller var men man var vilket råk han skrev texten. Den kan spåras till 200-talet så e.Kr., kristen författare anförde den i grekiskspråkig en en skrift. Hur länge den existerat dessförinnan kan inte avgöras. Till sin erinrar den bönerna i de tillägg 100-talet typ om som f.Kr. fogades till Esters och Daniels böcker: också där görs bibliska gestalter till mönster för den enskildes andaktsliv. Bönen med i vissa grekiska bibelhandskrifter, där den togs tillägg till Psaltaren tillsammans med kända biblisåterfinns i ett ka böner. Den saknas i den gammallatinska översättningen liksom i Hieronymus Vulgata. latinsk översättning En senare fogades i 2 Krön 33 blev utesluten den katolska men ur bibeln 1500-talet. Luther bönen bland de skrifter han upptog kallade apokryfer.

Manasses bön

lHerre, allhärskareñ våra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud och deras rättfärdiga ättlingars, Zdu har skapat himmel och jord med all deras prakt,

som 3du fjättrade havet med ditt befallande 0rd,

som du stängde djupet och förseglade det

som med ditt fruktade

och ärorika namn 4och får allting och darra för din makt,

som att rysa 5ty ingen uthärdar din majestätiska glans, ingen kan utstå din vrede hotar syndare,

som och ingen kan mäta eller fatta ditt löftes nåd; 7du är Herren, den Högste, full medkänsla, till vrede och rik kärlek,

av sen människors lidanden väcker din ånger.

Du, Herre, har i din mildhet och godhet lovat dem syndat dig

som emot att de får omvända sig och bli förlåtna; i din stora barmhärtighet har du bestämt att syndare kan omvända sig och bli räddade.

ñâztmde havet med ditt. namn Man tillskrev det heligagudsnamnet

.. förmåganatt skrämmaoch binda fientliga makter jfr Vish 18:24f. I GTzsbildspråk finns rester av urgamlaföreställningar havet

om som en sådanmakt; set.ex.Job 26:12. människorslidanden väcker din ånger Här anspelas bibelställendär det sägsatt Gud ångradestraff han låtit människor lida eller hotat

som dem med,Lex. 2 Mos 32:14;Am 7:3;]on 3:10. Du, Herre. bli räddade Dessaradersaknasi läsart.

. . en

2Mos3:15 5 Ps21:10;90;7f. JOb 383-11; PS 3357; 10419; Syr jer

7 2211+ 18:8; Hes Ords 8:29 18:21;Vish 12:19 Ps99:1

8 Manasses bön v. sDu, Herre, de rättfärdigas Gud, krävde inte omvändelse de rättfärdiga, av Abraham, Isak och Jakob, aldrig syndat dig, av som mot men av mig syndare kräver du omvändelse, O mina lagbrott är otaliga havets sandkorn. ty som Herre, mina lagbrott är otaliga, och jag får ingen lindring, så att jag kan höja mitt huvud, ty jag är ovärdig att lyfta blicken mot himlens höjd för all min orättfärdighets skull. Det är med rätta jag plågas, Herre, jag pinas efter förtjänst, fjättrad och böjd järnbojor, av tunga så att jag inte kan lyfta mitt huvud. Ty jag väckte din glödande vrede och gjorde det är ont inför dig, som när jag ställde de vidriga avgudabilderna upp och lät dessa skändligheter bli fler och fler.

Nu böjer jag knä i mitt hjärta och ber dig att visa din mildhet. Jag har syndat, Herre, syndat, och jag vet vad jag har brutit. jag bönfaller och ber dig: förlåt mig, Herre, förlåt mig, låt mig inte under genom mina lagbrott, vredgas inte för evigt, låt inte mina olyckor för alltid, vara förvisa mig inte till jordens nedersta djup; du är de botfärdigas Gud, Herre. Då blir det händer mig bevis för din godhet, som ett ty i din stora nåd räddar du mig, fast jag är ovärdig, och jag skall prisa dig så länge jag lever. Dig lovsjunger hela den himmelska hären, och din är äran i evighet. Amen.

9 Det är medrätta fjättrad Dessa0rd saknasi läsart.Versens . . . en text ärosäkeräven andrapunkter. 13jordens nederstadjup Dvs. dödsriketåñ

9f. 2Kung 21:1-16; Krön2 12 Ps 51:5;]es 59:12 33:1-12 15 Till Dan B:38

Förkortningar och tecken

GT Gamla testamentet NT Nya testamentet kap. kapitel v. vers närmast följande t.ex. vers ff. de närmaste följande t.ex. verserna b. första, andra etc. delen av en vers; vid poetisk uppställning a, . . första, andra etc. versraden. med par. med parallellställen. Avser hänvisningar till de synoptiska evangelierna i NT Matt, Mark, Luk. efter ett ord att ordet behandlas i uppslagsdelen.

anger kursiv stil 1texten att de kursiverade orden är citat från GT. Motsvaranangerparallellhänvismng är också kursiverad.

e + anger att ytterli are parallellställen finns förtecknade det utpekade stäñet.

används för att åtskilja parallellhänvisningar hör till

som

hänför sig till olika delar Om samma vers men av versen. ingen förkortning av bibelbok anges efter , gäller den närmast föregående bokangivelsen.

BÖCKERNAIGT

1Mos Första Moseboken 2 Mos Andra Moseboken 3 Mos Tredje Moseboken 4 Mos Fjärde Moseboken 5 Mos Femte Moseboken

jos Josua Dom Domarboken Rut Rut 1Sam Första Samuelsboken 2 Sam Andra Samuelsboken 1 Kung Första Kungaboken 2 Kung Andra Kungaboken 1 Krön Första Krönikeboken 2 Krön Andra Krönikeboken Esr Esra Neh Nehemja Est Ester

Förkortningar och tecken

Job Job Ps Psaltaren Ords Ords råksboken

Pred Prediliaren

Höga V Höga Visan Jes Jesaja Jer Jercmia Klag Klagovisorna Hes Hesekiel Dan Daniel Hos Hosea Joel Joel Am Amos Ob Obadja J0n Jona Mik Mika Nah Nahum Hab Habackuk Sef Sefanja Hägg Haggai Sak Sakarja Mal Malaki

BÖCKERNA I TILLÄGG TILL GT

Tob Tobit Judit Judit Est Gr Ester enligt den grekiska texten 1 Mack Första Mackabeerboken 2 Mack Andra Mackabeerboken Vish Salomos vishet Syr Jesus Syraks vishet Bar Baruk Jer br Jeremias brev Till Dan Tillägg till Daniel

A Susanna

B Den brinnande

ugnen

C Bel och ormguden Man Manasses bön

BÖCKERNA 1 NT

Matt Matteusevangeliet Mark Markusevangeliet Luk Lukasevangeliet Joh Johannesevangeliet Apg Apostlagärningarna

Förkortningar och tecken

Rom Romarbrevet 1 Kor Första Korinthierbrevet 2 Kor Andra Gal Galaterbrevet Ef Efesierbrevet Fil Fili perbrevet Kol Ko osserbrevet 1Thess Första Thessalonikerbrevet 2 Thess Andra Thessalonikerbrevet 1Tim Första Timotheosbrevet 2 Tim Andra Timotheosbrevet Tit Titusbrevet Filem Filemonbrevet Heb Hebreerbrevet Jak jakobsbrevet 1Pm Första Petrusbrevet 2Pm Andra Petrusbrevet 1]oh Första Johanncsbrevet 2]0h Andra Johannesbrevet 3]oh Tredje Johannesbrevet jud Judasbrevet Upp Uppenbarelseboken

16-167436 475

Uppslagsdel

;allhärskaren Det grekiska ordet bärare vilja, känslor och li-

av pantokrazor, betyder all- delser. När människans ande

som härskaren men i äldre översätt- nämns i sådana sammanhang, ningar återgavs med den Alls- i sak hon själv, och över-

menas mäktige, motsvarar i Septua- sättningens svenska uttryckssätt ginta hebreiskans sebaoz. Det har valts såatt detta blir tydligt. sistnämnda ordet har tidvis Guds ande är motsvarande

uppfattats som ett namn men bety- sätt bärare av hans utåtriktade der krigshärar. När det knyts verksamhet. Genom den har han till Guds alltså att skapat världen Judit 16:14, och

namn, menas han är härarnas Gud, bl.a. i den genom den är han alltjämt närvameningen att både änglar och rande där Vish 1:7; 12:1. Han himlakro tänks bilda kan inverka världens förlopp

ar ar-

letfifå

méer, honom se t.ex. genom att styra människors sin-

av Jes 40:26. Spår denna tanke Est Gr Dz8, hans ande

av nen men finns i Tillägg till GT t.ex. Syr kan också skildras kraft

som en 43:8, men de grekiska översät- med de mest påtagliga fysiska

ordval visar att den kon- verkningar 1 Kung 18:12; 2 tarnas kreta bilden Gud fält- Kung 2:16; Till Dan C:36.

av som herre hade bleknar jfr Judit 9:7 Guds ande är i denna föreställmed not. ningsvärld nära förbunden med ande De bibliska språken har sam- hans ord Ps 33:6; Vish

0rd för ande och vind, såatt 18:15, eftersom andedräkt och ma det ibland är svårt att avgöra vil- ord konkret tänks

ut ur munketdera som menas t.ex. Vish nen. 7:20. Ordet kan också användas Visa och fromma människors

livets tydligaste uttryck, handlingskraft eller andliga om andedräkten, som skiljer männi- överlägsenhet, särskilt förmågan skan från livlösa föremål Vish profet se dolda san-

att som 15:17; Jer br 24 och ningar, förklaras med att de fått

v. som enligt 1 Mos 2:7 blåstes i henne del av en högre gåva än den för

Gud jfr Vish 15:11. Gud alla gemensamma livskraften. De av och människa tänks alltså har fått stark eller vis ande

vara en utrustade med en livskraft av Syr 39:6; 48:24, och detta kan samma art, och denna utgör en uttryckas så att Gud har gett förbindelselänk mellan dem. dem sin egenheliga ande 4 Mos

Människans ande är ett lån 11:25; Jes 63:11; Till Dan Vish 15:16. Gud råder över A245. I Salomos vishet kallas den 2 Mack 14:46, och i döden denna särskilda gåva ofta visheåtervänder den till honom Tob ten eller vishetens ande och 3:6; Bar 2:17. Beträffande olika skildras i stor utsträckning

som tankar tillståndet efter döden en person. Tendensen att

om per-

Dödsrikeñ. I livet är anden sonifiera Guds skapande, livgise

Uppslagsdel

arv

vande och upplysande kraft kan vinna Ps 16:5 f.. Å andra

ut-

bakgrund till NT:s sidan kan Israels folk kallas Her-

en uppattning Anden. rens arvslott i betydelsen hans

om

Gud tänks också ha kropps- speciella egendom Est Gr Cz8.

lösa andar i sin tjänst. Denna tro Asien Under antiken hade detta

utvecklades under de sista år- namn en snävare innebörd än i

hundradena f.Kr. till en detalje- vår tid: det betecknade riken el-

rad lära änglarñ 2 Mack ler provinser inom vad

om som nu 3:24 ff. I texter från tid kallas Främre orienten. Namnet

samma märks också ett ökat intresse för står i NT för provins i det

en onda andar eller demoner Tob romerska imperiet, omfattande

3:8, 17; 6:748. västra delen av Mindre Asien, i arv, arvland, arvslott De bibliska Tillä till GT däremot för det

g språkens ord för har vid seleu idiska riket,

arv en vars utbetydelse och kan beteckna fast sträckning från början ungefär

eller rättmätig egendom över hu- motsvarade nutidens Syrien,

vud; översättningen måste där- Irak och Iran; 1 Mack

se t.ex. för bli skiftande. Tanken att nå- 8:6; 2 Mack 3:3. På ställe 2

ett got tagits emot från tidigare ge- Mack 10:24 kanske rikets

menas nerationer eller skall överlämnas Östra, för judarna avlägsna,

mer

kommande finns dock i regel i del.

bakgrunden. Stammens eller fol- betoning SeNamnformefi

kets land är det tydligaste ex- djävulen Det grekiska ordet diabe-

emplet detta, men det före- los, hov till

som gett up svenskommer också att barnen be- kans djävul, etyder förta-

traktas det värdefullaste lare. Det används i Septua-

som arvet och hela folket som förfäder- ginta översättning heb-

som av

kvarlåtenskap Syr 44:11. reiskans vilket betyder nas satan, Detta hänger samman med att motståndare. Orden kan

anbarnen sågs som en garanti för vändas alldagligai sammanhang,

att med möda förvärvad så det första dem i Est

e en- t.ex. av dom inte skulle skingras bfand Gr 7:4; 1 Mack 1:36 i dessa

okända. Att ha arvingar var en sammanhang återgett med fien-

lycka. de. Deras speciella innebörd i

En viktig bibetydelse är ofta det religiösa språket går tillbaka

att arvegodset har vunnits vid en ställen i GT, där andevä-

ett fördelning, inte nödvändigtvis uppträder

sen som åklagare mot efter dödsfall utan lika ärna när de fromma, sätter människor

byte erövrats i strid: et är en eller lockar dem till synd

prov andel eller lott. Såfördelades Job 1-2; Sak 3:1 1 Krön

en enligt GT Kanaans land mellan 21:1. Denna gestalt korn så

Israels stammar, och då Levis småningom uppfattas

att som en stam blev utan landområde för självständig motståndare till

att dess medlemmar i stället Gud, människornas ond-

som skulle präster, sägs det att skefulle fiende och uppho-

vara som Herren är den stammens arvslott till allt i världen. Ett ti-

vet ont 4 Mos 18:20; Syr 45:22. Detta digt denna utveckling

spår av uttryck .har fått en allmännare finns i Vish 2:24. Ordet

satan tillämpning: Herren är den

används också som namn en frommes egendom eller andel,

personlig makt i Syr 21:27, men bättre än något som de gudlösa det är tveksamt den grekiska

om

Uppslagsdel folkförsamling

där återger den hebreiske andra folks reli Den innetexten författarens mening rätt. Hans höll olika inslag, kunde som världsbild förutsätter kombineras på skilda sätt: att de annars att Gud råder över både godas själar efter döden fick ett ensam gott och i tillvaron Syr lyckligt liv hos Gud Vish 3:1, ont 39;1e-35. att han i en kommande tid skulle

dåre En speciell biblisk använd- låta dem återu pstå med kropp detta ord, för- och själ 2 Mack12:44 14:46, ning av inte att blanda med äldre tiders förakt- att de onda skulle straffas genom

fulla sätt tala sinnessjuka, att inte bli återuppväckta 2 att om har ställvis bibehållits i denna Mack 7:14 och att de skulle

översättning. I ordspråksmässiga sitt straff enom ett evigt liv i vändningar är dåren plågor Outfit16:17; Vish 4:19.

en typartad till den vise, och de Det tog lång tid för dessaföremotsats skiftande i begreppet ställningar att slå rot, och utnyanserna vishet har sin motsvarighet när vecklingen är svår att kartlägga

det talas dårska Ordet bl.a. därför att en rad texter som om anbara. kan ha med saken göra är vänds sålunda inte om den att

saknar kunskaper eller flertydiga. Avgörande stegi riktsom tankeförmåga, i Syr 21:14; ning mot det nya synsättet togs som 33:5. Det betecknar också brist emellertid troligen under den pe-

hyfs, fostran och erfa- riod då tilläggen till GT växte yttre renhet Syr 21:22-25 och inte fram. ljesus Syraks vishet finns

minst den vishet består i olikheter mellan den hebreiska som ödmjukhet, fromhet och guds- och den grekiska texten som

fruktan Vish 1:3; Syr 22:12; tycks visa att författaren hade

27:13; 16:23. den äldre uppfattningen men

dödsriket Enligt gammal israelitisk hans den grekiske översonson, samlades de dödas andar till sättaren, den nyare se t.ex. 7:17 tro skuggtillvaro under jorden. med not. Med full tydlighet uten Dödsriket på hebreiska sbeol, trycks tron ett evigt liv i 2

grekiska bades den plats Mack 7 och Vish 3-5, texter som var dit de kom, och eller tillhör periodens senare del. att skickas till dödsriket alltså Oskyldiga människors död unvar det dö 2 Mack der religionsförföljelsen samma som att 6:23. Platsen tänktes ibland 160-talet Kr. kan ha väckt som befäst stad med Vish grubbel över deras öde och så en portar 16:13. Den kunde också vis påskyndat förändringen. Att personifieras: dödsriket bestämde olika meningar om de dödas lott

när människa skulle dö Syr även i fortsättnin en kunde föreen 14:12. komma inom endomens ram Någon utvecklad belö- framgår bl.a. av Apg 23:6-8. tro ningar och straff efter döden folkförsamling Det grekiska ordet

rymdes inte inom detta synsätt. eeelesia används i Scptuaginta

Gud tänktes skipa rättvisa det israelitiska folket, Herge- om lycka och olycka i det jor- rens församling, som i Mosenom diska livct. Men under århund- böckerna leds Gud själv geav radena efter den babyloniska hans profet. Samma ord nom fångenskapen står Syri 24:2 för den församling växte en annan uppfattning fram bland judarna, av änglar eller andcväsen som

troligen under inflytande från tänktes utgöra den himmelske

frukta Uppslagsdel

härskarens hov. I vanligt gre- förbund Bibeln använder ofta bil-

kiskt språkbruk betecknade den or- av ett fördrag eller avtal när

det samtliga medborgare i en de- den beskriver förhållandet mel-

mokratiskt styrd stadsstat, lik- lan Gud och hans folk. har Han som också de möten där lovat hjälpa dem han har man att som samlades för att besluta utvalt, och de har fått för liktelom statens angelägenheter. Fast detta lyda honom. Till århun-

sen att styrelseskick aldrig genomfördes det kn symbol, för ts en som konsekvent ijudeen, förutsätts framti skall påminna det. en om det flera ställen i Tillägg till De skildringar följer detta som GT att man höll möten lik- mönster handlar bl.a. av om Noa 1 nande slag t.ex. för döma Mos 9:1-17, Abraham att om 1 missdådare Syr 23:24; Till Dan Mos 15; 17, Mose och den om Az28-62, överlägga krig- lag han Sinai om tog emot 2 Mos förin Judit 7z23-32 eller 20-24 David och hans ut- samt om

dela lgaedersbevisningar1 Mack kungadöme

2 Sam 7.

14:25-49; Syr 44:15. I sådana Det da förklarar Tillägg sa att sammanhang har eeklesia här till GT i land talar förbunom återgetts med folkförsamling, den i flertal t.ex. 2 Mack 8:15,

det vedertagna svenska ordet i ibland ett enda förbund om skildringar grekernas förhål- Mack av t.ex. 1 4:10. I båda fallen landen under antiken. åbero de bibliska löftena och as frukta Uttrycken frukta Gud förpliEtelserna,det men i senare Herren och gudsfruktan har fallet sammanfattas de till ett sin bakgrund i makten, enda begrepp. Förbundet kan att styrkan, den straffande rättvisan och därigenom bli beteckning för en den förtärande glansen är fram- den bibliska religionen över hu-

trädande drag i den bibliska sådan den vud Syr 41:19; 45:5, gudsbilden. En riktig hållning föreligger de heliga i skrifterna till Gud tänks därför präg- Syr 24:23; 39:8; 42:2. Ibland vara lad djup respekt för honom, får ordet betydelse; av en snävare

gränsen mellan rädsla och det kan användas enbart nåom ängivenhet. Ordet gudsfruktan Gud har lovat och måste got som har å vis blivit sammanfat- då åter med löfte Mack en es 2 tan e beteckning för fromhet ler vad han bestämt 7:36 e om över huvud. I mån och återges då med bud samma som t.ex. tillit och kärlek blir huvudsak Syr 14:17. en i förhållandet till Gud färgar helig Helighet enligt bibeln är nåemellertid dessa det nyanser got som först och främst känne-

sammanfattande begrep På tecknar Gud; han kallas också et. mån a ställen har där ör den den Helige t.ex. Syr 43:10. Det verk iga innebörden inte längre innebär han är höjd över att up med rädsla göra se Syr världen, han att t.ex. att är från all 2:7-9; 40:26 f.. Då uttryckssät- dess ofullkomlighet och han att tet i grundtexten förblivit å- inte tål något hos männio ont verkat denna betydelse örav skorna. Egenskapen tänks ibland

skjutnin har översättningen verka , ett opersonligt sätt som kunnat yfta fram den bara i en brännande glans eller glöd,

mycket begränsad omfattning. I farlig för närmar sig envar som huvudsak måste den utläsas dess verkningsområde särur utan texternas sammanhang. skilda försiktighetsmått jfr Ren-

Uppslagsdel hjärta

het. det sistnämnda fallet får hela den

Ting står i förbindelse högre värld där Gud tänks ha sin som med Gud kan också kallas heli- boning företräda honom själv.

De tänks då liksom han vara Ofta är det svårt att avgöra om ga. artskilda från världen i övrigt författaren syftar Gud eller

och kräva hänsyn alla be- himlen i allmänhet t.ex. 1 Mack av som fattar sig med dem. Detta gäller 4:40. I del fall fungerar ordet en bl.a. skriften med dess lagar 2 otvetydigt som gudsnamn, då

Mack 6:23, sabbatsdagen 2 det används tillsammans med

Mack 5:25, templet och allt verb kräver ett personligt som som hör till gudstjänsten 2 Mack subjekt t.ex. 1 Mack 3:60;

13:8; 14:31, 36 liksom hela je- 4:10.

rusalem och Israels land Tob hjärta Själsliga funktioner knyts i

13:9; Vish 12:3-7. bibeln till flera inre kroppsliga

Bland levande varelser hjärtat, levern och njurarsom organ: motsvarande sätt präglas när- Hjärtat nämns oftast i sådana av na. het till Gud står den himmelska sammanhang. Det står för hela

världens invånare främst. Ut- personlighetens centrum 1

trycket de heliga eller Her- Mack 6:10; Syr 22:16, särskilt i

heliga syftar därför i första dess förhållande till Gud Syr rens hand änglarna Syr 42:17. 38:10; Bar 2:31, men kan också

Men liknande uttryck kan också symbolisera speciella sidor av

användas Israels folk Vish tanke-, känslo- och viljelivet. om 17:2; 18:9; 2 Mos 19:6. Till Detta språkbruk har bibehållits i

dess medlemmar riktas vidare översättningen när det motsvarar ett krav helighet i betydelsen vår tids uttryckssätt, har stöd i

fullkomlighet: de skall heli- fast religiös tradition eller kan vara en liksom Gud 3 Mos 19:2. En- särskilt verkningsfullt ga anses vara skilda människor kan också kal- stilistisk synpunkt. Det bibur las heliga, grundtexten liska språkets konkretion kan i men an- 0rd, sådana fall resultera i mycket vänder då ofta ett annat som också betyder from eller överraskande bilder, som t.ex.

rättrådig t.ex. Till Dan B:64. att den religiösa uppfattningsför-

Innebörden är då människan mågan kallas hjärtats öga Syr att lever i ett rätt förhållande till de 17:8.

heliga tingen jfr Vish 6:10. I många fall blir dock en bok-

himlen Guds enligt stavlig översättning vilseledande, namn egentligakom tidigt be- och ordet måste återges med i 2 Mos 3:14 att traktas såheligt det bara vårt språk normala uttryck för som att i undantagsfall fick uttalas. Efter de funktioner texten syftar på.

hand drevs den skygga vördna- Detta hänger med att samman den ännu längre, så många hjärtat i vår tid oftast symboliatt fromma judar också undvek innerliga känslor men i biatt serar använda ordet Gud. Första beln framför allt intellektuella

Mackabeerboken tydliga och moraliska funktioner: tanger exempel detta: författaren keförmåga, insikt, medvetande, använder genomgående omskriv- minne, vilja, planläggning, mod.

ningar passiv form vad Ett tydli t exempel den förstsom befalldes vad Gud be- nämnda öetydelsenSyr 17:6, som ger fallde, Han där bokstavlig översättning pronomen en Gud och ordet himlen. I kunnat väljas just därför att sam-

Härskaren Uppslagsdel

manhanget klart belyser ordets firade veteskördens avslutman svårtillgängliga innebörd. och därmed slutet vårens annars av

ning

Härskaren De vanliga uttrycken jor bruksperiod. Senare knöts

Herren och allhärskarem a högtiden till minnet hur Gud av vid handen Gud i GT gav sitt folk lagen Sinai. Orger att mycket ofta tänks kung jfr det pingst är avledning som en av Ps 5:3; 10:16; Jes 6:5. Bilden högtidens grekiska namn, som förtydligas ibland 0rd betyder den femtionde dagen genom ett normalt används jordis- Tob2:1; 2 Mack 12:31f.. som om ka härskare: grekiskans despotes, Nyårsdagen, den 1 tishri eller

Vårt despot. Ordet skrivs i i närheten av höstdagjämningen,

översättningen med bokstav I GT:s festkalendrar nämns den stor när det behöver förtydligas bara högtidsdag då att som en man det syftar Gud. stöter i horn och håller en helig

högtider De viktigaste högti- sammankomst. Under vilka tre omderna i det gamla Israel räknas ständigheter den kommit att räk-

i 2 Mos 23:14-17; 34118-23; nas som nyårsdag är inte fullt upp 5 Mos 1621-17. En och klart. Den makedonisk-seleukisenare fullständigare översikt återfinns i diska kalendern kan ha inverkat,

3 Mos 23 jfr också 4 Mos men det är också tänkbart att

28-29. Där dateras högtiderna högtiden har samband med en

med ordningsnummer för dag mycket äldre sed att räkna årets

och månad enligt det babylo- början från hösten.

nisk-judiska Detta Försoningsdagen, den 10 tishsystemet. tillåter inte någon omräkning till ri. Den är en bot- och fastedag,

fasta datumangivelser i vårt nuti- präglad högtidligt allvar. av da i drag kan Lövhyddefesten, åtta dagar system, men grova festkalendern med början den 15 tishri. Den man säga att omfattar vårfester och ter sig i sin äldsta form hösen grupp en som höstfester. Båda har tens stora skörde- och glädjefest grupp anknytning till jordbrukets skör- då det vinet färdigt. nya var deperioder, och då årets början Högtiden firas än i dag med att

under tidernas lopp har räknats man bor utomhus i lövhyddor,

än från våren, än från hösten, vilket har förknippats med min-

har också båda i samband net av hur Israels folk bodde i satts med årsskiftet. Det är fråga tält under ökenvandringen. om följande högtider: Påsken, pingsten och lövhyd-

Påsken, med början den 14ni- defesten var de tre huvudhög-

eller i närheten vårdag- tider då enligt de äldsta festkasan av jämningen. Denna fest, hu- lendrarna alla israelitiska män vars vudmoment ätandet skulle mötas inför Gud. var av ett lamm, smälte tidigt mcd Tre senare fester, vilka två samman av det osyrade brödets veckolånga ännu fortlever, har sin uppkomst

högtid, i 3 Mos 2316-14 förknippad med skrifter insom som knyts med skördeperio- går i Tillägg till GT: samman dens början. Minnet Israels Purim-festen, den 14-15 adar av befrielse Egypten 2 Mos 12 eller månad före påsk. Då ur en är i GT hela festensdominerande firas under glada och uppslupp-

motiv. former minnet judarnas na av Pingsten eller veckohögtiden, räddning från blodtörstig fien sju veckor efter påsken. Vid den ende, så den skildras i Essom

Uppslagsdel kaldeer

bok. Motiv från äldre högti- spår detta språkbruk i Till ters av der hos andra folk har sannolikt Dan A:57. smälts i denna tradition. jakob Namnet används ibland om

Tempelinvigningsfesten, med hela det judiska folket eller dess

början den 25 kislev eller i när- område samma sätt som pa-

heten vintersolståndet. Upp- triarkens andra Israel av namn, denna högtid liksom t.ex. 1 Mack 3:7. Omväxlande komsten av de händelser anledning står fylligare uttryck som jasom gav till den beskrivs i Mackabeer- kobs ätt, jakobs land osv.

böckerna 1 Mack 4136-59; 2 t.ex. 1 Mack 5:2; Syr 24:8.

Mack 10:1-8. Liksom lövhyd- josefus judisk historieskrivare,

defesten firas den i åtta dagar, född år 37 eller 38 e.Kr., död i

och i övrigt tycks den ha början 100-talet. josefus, som även av utformats med lövhyddefesten tillhörde förnäm prästsläkt, en mönster. Minnet Salo- deltog i 60-talets stora up ror

som av tilfjro-

tempelinvigning har varit mot Rom men gick över mos en förmedlande länk 2 Mack 2:12. sida. Under återstoden marnas Nikanor-festen, den 13 adar sitt liv ägnade han sig förav eller omedelbart före purim-fes- fattarskap. Han ville för en bil-

Den instiftades enligt dad romersk publik klargöra ten. Mackabeerböckerna till minne orsaker och förlopp, upprorets över seleukidisk judarnas tidigare historia samt av segern en general 1 Mack 7:49; 2 Mack deras religiösa och kulturella sär-

15:36. Högtiden framstår i 2 Hans skrifter är viktig art. en Mack fullt likvärdig med källa för vår kännedom om jusom tempelinvigningsfesten har i diska förhållanden kring vår timen till denna kommit helt deräknings början, och många motsats bruk i tid. uppgifter gäller de närmast ur senare som Israel Patriarken jakob fick enligt föregående århundradena har

Mos 32:28 Israel endast tack honom. När det 1 namnet av vare Gud. Det judiska folket, äller de händelser som skildras i vars tOlV räknade sitt 1Mack, tillför han inte såmyckstammar urfrån hans tolv söner, kal- nytt, eftersom han har utnyttsprung et las därför bl.a. israeliter och jat just denna bok huvudsom Israels hus dvs. släkt. Ofta källa. Hans version kan dock i

sägs bara Israel; stamfadern åtskilliga fall användas för att ge

tänks då fortleva folket allsidigare belysning av oklara genom en jfr Bar 4:5. Förutom judarna unkter i den.

själva kan också beteck- ka deer Kaldeerna ett babylonamnet var deras land. nierna närstående folk, hade na som Namnet Israel har också blivit bofast kring Eufrats nedre en speciell betydelse: det lopp jfr 1 Mos 11:31; judit mer används ibland de 5:6-8. Under slutet av 600-talet om stammar efter Salomos död bildade och första hälften av SCO-talet som rike i och därefter f.Kr., då det s.k. nybabyloniska ett eget norr betraktades avfällingar våldet den ledande stormaksom av var juda i söder. När Israel och i Främre orienten, spelade de stam ten juda tillsammans, kan dominerande roll i Babylon. I nämns en denna motsättning negativ GT-texter handlar denge en som om klang det förstnämnda tid kallas babylonierna för nam- na En del forskare sig kaldeer; såockså i Bar 1:2; jer br net. tror se

kläder Uppslagsdel

v. 40; Till Dan B:25. manhang ungefär samma nyans kläder Den bibliska vardagsdräk- uttrycket Guds 0rd som i ten, vars grundbeståndsdelar kristen tradition. Den kristna var gördeln, skjortan, bältet och uppfattningen somliga att av manteln, spelar ingen väsentli GT:s regler har tidsbegränsad

roll i Tillägg till GT. I fall 1 iltighet är dock långt avlägsen ett Mack 3:58 förutsätts seden rån att denna föreställningsvärld. göra sig beredd inför arbete eller För den judiska fromhet som strid att fästa de möter i Tillägg till GT det genom upp är en långa och hindrande plaggen i given sak alla bibelns konkreatt bältet. Ställen nämner klä- föreskrifter skall efterlevas som ta se der handlar vanligtvis t.ex. och den annars an- att som tingen om praktfulla dräkter vill följa buden också kan göra som markerade hög ran eller det Syr 15:15. de sorgbruk röråe om som klä- läsart Liksom andra böcker från

dedräkten. Vid eller bot- antiken har de bibliska skrifterna sorg göring sve te sig i under lång tid spritts man grovt genom att säcktyg strödde aska, jord skrivas för hand. av Det är eller smuts i håret se 1 oundvikligt avskrivare då och t.ex. att Mack 11:71. Man kunde också då gör missta byter t.ex. ut bädda med liknande material bokstäver och hoppar eller över Est Gr 4:3. Ett annat sätt att lägger till ord. Mängder såav visa sin sorg att slita i dana småfel förekommer i alla var revor de plagg bar när olycka bevarade handskrifter. man en När ett inträffade eller blev känd. I ställe lyder olika sätt i olika fraser riva sönder sina klä- handskrifter, som kallas de olika lyder eller ha sönderrivna klä- delserna läsarter. En särskild

der förutsätts detta bruk bibelforskningen, som gren av texten självklar bakgrund. kritiken, söker vilka läsavgöra lag Det grekiska ordet för la arter som motsvarar författarnas återger i Septuaginta beiett text. Många skill-

reiskt ord, ursprungliga

tom, som kan ha be- na er mellan nutida och äldre bitydligt vidare innebörd och belöversättningar beror som att ofta syftar den religiösa läran detta arbete har resultat: gett en över huvu Det kan därför säkrare kunskap an- om textens rätta vändas om de heliga skrifterna lydelse har lett till översättatt och speciellt om den först ningen följer andra läsarter än avgränsade delen dem, de fem förut. Påsomliga ställen har hela av Moseböckerna. I inledningen till detta skäl fått uteslutas. verser av Jesus Syraks bok finns det äldsta Detta har, särskilt i Jesus Syraks

kända exemplet att lagen i vishet, medfört rad luckor i en sistnämnda mening ställs vid si- versräkningen, praktiska som av clan den hebreis bibelns två skäl inte ändras i sådanafall. av Kaandra delar, profeterna och de pitelindelningcn, är från som andra skrifterna. 1200-talet, och vcrsindelningen,

När lagen i Tillägg till GT pri- från 1500-talet, är nämligen

sas som den oförlikneliga källan oumbärliga hjälpmedel för att till vishet och lycka t.ex. Syr man skall kunna hitta ställe ett 24z23-29; Bar 421-4, är det vä- oberoende upplaga. De har av sentligt att minnas ordets vida emellertid ingen motsvarighet i

innebörd. Det har i sådana den ursprungliga sam- texten, som

Uppslagsdel mynt

också saknade skiljetecken och enbart betraktas som belysande

med undantag mellanrub- exempel. Vissa speciella problem

riker. i jesus Syraks vishet behandlas

I vissa fall är det fortfarande något utförligare i två särskilda

omöjligt säkert veta hur tex- bihang. att har lytt från början. Oviss- Ovissheten rätt läsart bör ten om heten gäller oftast betydelselösa skiljas från den osäkerhet som

detaljer, i Tillägg till GT beror att texten kan tolkas men antal ställen där och översättas flera sätt. Aven finns också ett den väsentliga innebörden be- grundtextens lydelse är fullt om rörs. Den grekiska har säker, är det ofta svårt att avgöra texten nämligen i flera dessa böcker precis vad författaren har menat. av för kraftiga bearbetningar När sådana fall kommenteras i utsatts under antiken, vilket bl.a. häng- sägs att grundtexten är noter, med de i sin oklar eller att andra tolkningar är er samman att grekiska form inte är original tänkbara. Ges alternativa lyutan översättningar: har tid delser, inleds de med orden texterna efter korrigerats eller Annan möjlig Översättning. annan nyöversatts grundval heb- meder, Medien Medien det anav var reiska eller arameiska förlagor, tika området söder namnet gått förlorade eller är Kaspiska havet. Dess invånasom nu om bara ofullständigt kända. Känne- mederna, spelade storpolire, en domen detta kan ibland tisk roll vid slutet 600-talet om un- av derlätta tolkningen medför Kr. då de tillsammans med bamen , också många svåra val mellan al- bylonierna störtade det assyriska

ternativa läsarter. väldet. Redan vid 500-talets mitt

urval de tveksamma lades det mediska riket under I ett av fallen upplysningar sedan underkuger noterna perserna, som läsarter bedömts vade babylonierna. Tobits bok om som vara av intresse fast de inte har kunnat exempel att Medien långt ger läggas till grund för översätt- förblev ett levande geosenare ningens huvudtext. En översätt- grafiskt begrepp. Samtidigt visar

den bortvalda lydelsen Judits bok 1:1; 16:10 att de ning av inleds då med orden Annan läs- ovannämnda politiska samman-

art. Ibland anmärks bara hängen kunde behandlas mycket att grundtextens lydelse är osäker. fritt i judisk tradition.

Någon gång sägs översätt- mynt och vikt I äldre tider betalaatt ningen bygger rekonstruk- de med ostämplade metallen man tion I sådana fall finns stycken vägdes för varav texten. som up ingen läsart i de bevarade hand- transaktion. Där ör kom

skrifterna begriplig me- myntenheter och viktmått att som ger ning, texten har måst åter- sammanfalla även långt efter det utan ställas gissning vad att präglade mynt hade införts, genom en om där ursprungligen stått. Denna dvs. myntenheterna betecknade i

utväg, också kallas konjek- princip en viss vikt silver. som måste ofta väljas vid utgiv- Tillä till GT hör hemma i tur, gen ning antika skrifter. tid å grekisk och orientalisk av en Redovisningen osäkra läs- kultur i många avseenden smält av har utrymmesskäl måst Ett grundläggande sätt arter av samman. göras mycket ofullständig, och att räkna mynt och vikt i tre va-

de fall i bör lörer gemensamt för denna som tas upp noterna var

månad Uppslagsdel

miljö: rekommer i bibeln. I Tillä till g sikel 1 Mack 10:40, 42. GT används dels den makedo-

mina 60 eller 50 siklar; 1 Mack niska, nyårsdag inföll vars 14:24; 15:18. hösten och tillämpades som av talent 60 minor, alltså 3 600 el- den seleukidiska stormakten,

ler 3 000 siklar; t.ex. Tob 1:14; dels den babyloniska, börsom Est Gr 1:7; 1 Mack 11:28; 2 jade våren och som motsvara- Mack 3:11. de månadsangivelserna för de ju-

Ordet sikel är en försvenskad diska högtiderna i 3 Mos 23.

form hebreiskans shekel, När årtal i Mackabeerav som anges ursprungligen betydde vikt i böckerna enligt det seleukidiska

allmänhet. Grekerna använde rikets se Tidräkningåi, system emellertid en annan grundläg- är det troligt året alltid räknas att gande myntenhet, kallades från höst till höst makedosom dracbme eller med en latiniserad niskt vis. De omräkningar till

form dmchma Tob 5:15; 2 nutida årtal redovisas i insom Mack 4:19; 12:43. Den motsva- lednin och uppslagsdel ar, noter rade från början halv sikel. fråndenna förutsättning. en utgår Man räknade 100 drachmer Att författaren till 1Mack ibland

en mina. samtidi månaden enligt t anger Både relationerna mellan dessa den baiylonisk-judiskakalen-

enheter och hela systemets för- dern torde bero de sådateatt hållande till våra strängt definie- rade händelserna har anknytning

rade viktmått varierade kraftigt. till templet eller till religiösa

Bl.a. förekom tunga viktsys- högtider. Han känner det i så-

tem, där alla enheter hade för- dana sammanhang naturligast att dubblade värden. Talentens vikt använda de traditionella månads-

kan inom det vanli alätta sys- beteckningarna. Många forskare

till me lan 20 och 40 dock han i dessa fall har temet an es tror att kg. En rachma motsvarade of- följt källor räknade kalensom tast mellan 3 och 4 g silver. Dess derårets början det babylonis-

köpkraft illustreras enklast att ka sättet. Omräkningen till våra av myntet nämns som en normal årtal blir med den förutsättning-

dagslön. Talentens penningvärde invecklad och i flera en mer ger kan man en uppfattning om fall avvikande resultat.

enom att skatter från hela I tabell månadernas änder l anges och andra storskaliga ut- ordningsnummer och namn betalningar i regel anges med först efter den makedonisk-se-

denna enhet. Det för seleuki- leukidiska kalendern och sedan

derna förkrossande hårda efter den babylonisk-judiska.

krigsskadeståndet till Inom tillfogas den romarna parentes gevid freden i Apameia jfr 2 Mack mensamma, ungefärliga motsva- 8:10 omfattade engångs- righeten i vår kalender. en summa om 3 000 talenter och en

årlig utbetalning av 1 000 ta-

lenter under 12-årsperiod.]uen deens årliga skatt till de seleuki-

diska regenterna utgjorde från

början 300 talenter jfr 2 Mack

4:8.

månad Flera månadskalendrar fö-

Uppslagsdel namn

Tabell 1 Detvå för månadsräkning i Tillägg till GT systemen

1 dios 7 tishri sept-okt

apellaios 8 marchesvan oktnov 2 audynaios 9 kislev nov-dec 3 peritios 10 tevet dec-jan 4 11 shevat jan-febr 5 dystros xanthikos 12 adar febr-mars 6 artemisios 1 nisan marseapr 7 8 daisios 2 ijjar apr-maj

3 sivan maj-juni 9 panemos 10 Ioos 4 tammus juni-juli

11 gorpiaios 5 av juh-aug

hyperberetaios 6 e|uI aug-sept 12

helt allmänna avstånd i verkligheten är 25 mått Vid sidan av som

måttangivelser, dags- km fågelvägen. t.ex. marscher Judit 2:21, före kommer i Tillägg till GT några rymdmått

fall där eller volym anges i längd melreles

siffror antika mått. Over- Båda dessamått motsvarade, fast me sättningen återger i regel dessa lokala variationer, med stora ca uppgifter med ungefärligen mot- liter och fungerade därmed 40 svarande värden i vårt nutida GT:s ungefär samma sätt som måttsystem. I fall har rund- traditionella rymdmått efa och ett

bibehålfitsför

textens måttenhet bar. Det förstnämnda användes

siffra möjligen har det sistnämnda att en som för torra varor, symbolisk innebörd skall kvarstå flytande. Båda förekommer i för oförändrad Till Dan E224. Till Cz3, där det återges Dan ena

följande med säckar medan det andra Grundtexten har uthar omräknats till 40 liter. tryck: Tron hemlighetsfullt längdmått namn ett

grekiska pecøys, avstån- samband mellan namnet en aln, till långfinger- och bäraren själv har satt det från armbågen person 12 djupa år i bibeln. Den förutman eller ca s spetsen en också ff.; Gr 5:14; sätts i Tillägg till GT. Man meter Judit 1:2 Est Till Dan tolkade gärna namnet, såatt dess 7:9; 2 Mack 13:5; betydelse kunde tillämpas vad E224. eller bäraren uträttat Syr 46:1. Gällstadie, 100 famnar ca 190 längden de det osympatisk person, meter, också av en en lånor- kunde förvrän as Syr kapplöpningsbana, varav namnet Mack 11:5; 47:23. I berättande skri ter låter det stadi0n 2 författaren ofta figurernas namn 129-29. mil, antyda vilken roll de spelar i scboinos, egyptisk. urungefär lika lång handlingen Tob 3:17; Judit 5:5 sprungligen

nutida svensk, med noter. som en av greomräknad varierande Namnet fläckas av onda gärkerna avstånd motsvarande 6-9 ningar Tob 3:15 och vinner vis till där grundtex- glans goda. Denna tanke ång km 2 Mack 11:5, av för underlättas de bib iska har fem schoiner ett av att ten

namnformer Uppslagsdel

språken kan använda ord sitt till sin egendom liksamma namn för namn, rykte och efter- ägare markerar föresom en ett mäle. Under den period då mål eller hus sitt tron ett som genom ett liv efter detta ännu inte namninskription. En besläken tagit fast form bland judarna tad tanke är bara ägaren har me- att dan å andra sidan släktens och bestämma vilket rätt att namn stammens enhet upplevdes hans egendom skall bära jfr Bar

starkt, knöts ho något 4:30. pet om bestående efter öden till namnformer I Tillägg till GT förenamn och rykte Syr 37:26; 41:11-13 kommer både grekiska rent och till efterkommande, och sådana övertagits som namn som höll den dödes namn vid liv Bar från andra språk, oftast hebreis-

4:5. kan. Den sistnämnda gruppen När det gäller Gud, blir enhe- har i den grekiska grundtexten

ten mellan och sär- omformats för bättre i person namn att passa skilt tydlig. Att Guds den språkmiljön, detta namn nya men finns en plats innebär han har skett tämligen oregelmässigt. att själv är närvarande där Tob Genom avskrivningsfel har dess-

13:11; Judit 9:8. Att prisa eller namnformernas varianter i utom välsigna Guds är det handskrifterna blivit oöverskådnamn samma som att prisa honom själv. ligt många, och olika traditioner

De troendes livsföring är ett hel- i äldre översättningar har tillfo-

gande av hans det får alternativ. Med dessa namn, men at nya också glans hans örutsättningarär det inte möjav e na storverk. En bön hanshjälpkan ligt för nutida svensk om en överdärför vädja till hans omtanke sättning nå full konsekvens i att om sitt eget rykte Bar 3:5. valet namnformer. Följande av Namnet betecknar vidare den principer, i stort sett motsvaranauktoritet som Guds sändebud de dem använts i 1981 års som äger: att tala hansi innebär nyöversättning NT, har emelnamn av att åberopa hans uppdrag Syr lertid i görligaste mån tillämpats

36:17. Avgudarna är däremot här:

upprorsmakare, stulit Guds Ett är känt från det som namn som namn Vish 14:8, 21. Beträffan- hebreiska GT form ges samma de den vördnad för det heliga där, med hebreiska som samma namnet som ledde till transkriptionsregler tillämatt man som undvek direkt tal Gud i bibelkommissionens GTom se pas Himlen översättning. Att i Tillnamnet Det finns också viktiga lägg till GT uppträder i grecisamband mellan namn och ägande- serad form beaktas alltså inte i

rätt. Det folk, det tempel, den sådana fall.

stad och det land som enligt bi- Rent grekiska namnformer,

beln är Guds särskilda egendom liksom de latinska föresom sägsibland bära hans eller kommer, transkriberas enligt namn vara uppkallade efter honom 1 vanligt nutida bruk i översatta

Mack 7:37; 2 Mack 8:15; Syr klassiska texter. 36:14; Bar 2:15, 26. Meningen Då inte är grekiskt ett namn är då inte i första hand Guds inte heller entydigt kan att men namn ingår i de beteckningar för återföras till någon känd form på

folket eller platserna som vanli- språk, förfars å likartat annat gen brukas. Gud tänks ha knutit sätt, dvs. det transkriEerasbok-

Uppslagsdel namnformer

för bokstav från den grekis- fall läggs tonvikten stav nant. I annat ka grundtexten. näst sista stavelsen. Såsker då Mycket kända behåller den har diftong, dvs. två namn en sina på svenskt område traditio- ho smälta vokaler Achrataios, nella former, dessaåter- Eu oulos, Mackabai0s, och liäven om går på föråldrade transkriptions- kaså då namnet har två konsoregler eller har utvecklats fritt i mellan de båda sistavokananter förhållande till grundtexten. lerna Asárja, Damâskus, Nebu- Hur ovanstående principer kadnéssar. Undantag görs bl.a. för bokstavskombinationerna lämpligast skall avvägas mot varandra är ofta svårt öra. tr och kl Antipatros, Héatt av Inte sällan har de fått modifieras rakles; det bör också observeras

för att texterna inte onödi tvis att och en av kombinationvar skall göra splittrat onödigtvis ch och th återger en ett erna konsekventa och bin- enda grekisk konsonant alltså Att ge dande regler för beto- Lysimachos, Ariárathes. namnens ning är flera skäl ännu omöjli- Eftersom skriftbilden inte viav Den vill ha betonings- vokal är kort eller gare. som sar om en regler för slippa osäkerhet vid lång, går det inte urskilja de att att högläsning kan rekommenderas där en lång vokal ger tonnamn att i denna fråga så långt som vikt åt näst sista stavelsen. Vimöjligt följa gängse bruk. En dare sätter uttalstraditionen ofta grov tumregel för uttal enligt ovanstående re ler ur s särden svenska, latinet påver- skilt när det bibliska av er namn kade traditionen är att första sta- med hebreis t urs rung. Betovelsen betonas i tvåstaviga ningsförslag till hjå i några fall namn p Josef, Judit, Töbit den dessaoch andra skäl kan men som av tredje från slutet i tre- och fler- vålla tvekan i tabell för ges stavi aAlkimos, Söstratos, Per- många av de namn som tas sépofis,förutsatt näst sista där är dock andra uttal fulupp att t vokalen är kort och enkel och tänkbara. inte följs än konsoav mer en

Tabell 2 Betoningsförslag ifall där huvudreglerna ger otillräcklig ledning

Abatáza Belmáin Hyrkános Netánel Adora Betáne Josádak Nikánor Ahlkar Boráze Josia Odoméra Akrabatténe Deböra Kafenáta Okina Amminádav Elása Karnájim Onias Andronikos Elásar Kaserin Orthosia Antiochia Elymais Kyréne Ptolemais Arbéla Euergétes Maáfa Ramatájlm Asétos Fasélis Machséja Refája Aviram Filométor Marlsa Sanhérib Bagöas Gerissim Mattathias Sidkia Baitomestháim Hadid Meneláos Tappüa Bakénor Hammedáta Merári Ussia Baskáma Heliodöros Mesalot Bektileth Hilkia Modein Belbálm Hiskia Neria

nasir Uppslagsdel

nasir SeRenhet. 3 Mos 1-7, den utförligaste

samoffer De gammaltestamentli a of- manfattningen i GT lagstift-

av ferlagarna, som i sin sFutliga ningen detta område. De

form är ganska invecklade och används i Tillägg till

termer som återspeglar en lång utveckling, GT avviker dock delvis från

ututgör i Tillä g till GT en obe- trycken i 1917 års kyrkobibel.

stridd ör den frommes Detta beror hänsyn till nutida

norm rei iösa liv. Plikten att frambära tolkningar, kan beräknas bli

som ofikasla offer inskärps utslagsgivande för bibelkommis-

av flera stä len t.ex. Syr 7:31; sionens fullständi översättning

a 35:6-13; 38:11. Samtidigt kan GT, i vissa fal

av också på att

det här liksom i Psaltaren och Septua intas grekiska uttryck

hos profeterna betonas inte he de hebreiska.

att en t motsvarar ond och obotfärdig människas De huvudsakliga

typerna av offer är värdelösa och att ett rik- offer följande:

var tigt sinnelag mot Gud och med- Brännoffret, ibland kallat eld-

människor är det bästa offret offer, slaktade djur för-

av som Judit 16:16; Syr 34:21-27; brändes fullständigt altaret 3

35:1-5; Till Dan B:15-17. I sista Mos 1. Sådana offer frambars

hand betraktas alltså offren som varje och kväll i templet

morgon symboliska uttryck för den 2 Mos 2958-46.

frommes hängivelse, hans inrikt- Matoffret

3 Mos 2, som var ning mot Gud och förening med vegetabiliskt och i sin grundform

honom. bestod mjöl, olja och rökelse.

av

Offren var gudstjänstens vik- Till denna kategori hörde också

tigaste inslag ijerusalems tempel förstlingsoffret eller offret

av Syr 50:11-15. Förbudet mot att den första grödan. En del

av offra andra platser, som slog matoffret brändes och den-

upp, igenom först ett sent stadium del kallades påminnelseoffer,

na av det israelitiska kungadömets eftersom det uppbar offrets

centhistoria, förutsätts i Tillä g till rala funktion åstadkomma

att GT given sak Tog 1:4- kontakt med Gud och rikta hans

som en 6. Offer åt främmande udar uppmärksamhet den offran-

ses självklart som avfall oc förne- de. Denna tolkning är dock osä-

kelse värsta slag 1 Mack 1:47; ker, och andra översättningar

av av 2 Mack 4:19; 6:21. Däremot har rövats tillägnel-

termen kunde man utan svårighet mar- seoffer, delofför.

kera sin lojalitet mot främmande Gemenska soffret 3 Mos 3,

regenter att offra för även kallat aktoffer och ibland

genom s deras räknin 1 Mack 7:33; Bar betecknat tackoffer, löftes-

som 1:10 f., utomstående offer eller frivilligt offer med

som kunde markera respekt för Is- tanke anledningen till det

att raels Gud eller välvilja mot fol- frambars 3 Mos 7:11-17. Ock-

ket att offra eller bekosta så detta offer, anima-

genom som var offer 2 Mack 3:3, 35; 13:23. liskt, förbrändes bara delvis. En

Speciella slags offer nämns i del skulle den offrande

ätas av flera texter, oftast dock all- själv. Måltiden ckte

som utt en gemänna exempel å vad en full- menskap mellan rfionomoch

ständig laglydna omfattar. För

Gud, vilket antas vara termens närmare beskrivningar de oli- innebörd, även i detta fall

av men ka offertyperna kan hänvisas till finns andra tolkningar och över-

Uppslagsdel profet

sättningar t.ex. fredsoffer. de sin samtid. manar Syndoffret och skuldoffret 3 I Tillägg till GT hör dessa ges- Mos 4-5 kan inte klart skiljas talter till förfluten tid. Beräten från varandra. Båda var djuroffer telserna dem liksom deras om frambars för att försona profetior utgör välkända som egna synder eller återställa förlorad delar den heliga skriftsamav renhetzi. lingen. Det framgår Syr av Dryckesoffer vin kunde 48:22-49:10 detta gäller både av att liksom förbränning av rökelse Jesajas, Jeremias, Hesekiels och

förenas med flera slag av offer. de tolv s.k. mindre profeternas

När offren kallas välluktande böcker. I företalet till samma Judit 16:16; Syr 35:8, har ut- skrift står beteckningen profe-

trycket samband dels med bru- för hela den andra huvudterna ket rökelse, dels med den delen den hebreiska bibeln, av ur- av gamla tanken att röken från för- där profetböckerna traditionellt

brända djuroffer väckte Guds har sin plats tillsammans med

välbehag 1 Mos 8:21, det bl.a. Samuels- och Kungaböckmen har efter hand fått en förbleknad Någon gång används ordet erna. bildlig innebörd jfr Syr 50:15. ett friare sätt om personer i

På ett par ställen i Tillägg till ibelns första bok Tob 4:12.

GT används uttryck som beskri- Då sålunda räknade med man offrens funktion utan att Guds uppenbarelse fanns i ver att en strikt ansluta sig till den ovan definitiv form, ansågs profeter-

återgivna terminologin: helgel- tid förbi. Först i nas vara en seoffer Syr 7:31, räddnings- kommande epok, om vilken man

och lovsångsoffer 1 Mack 4:56, fann antydningar i GT-ställen

försoningsoffer 2 Mack 3:33. I 5 Mos 18:15; Mal 4:5, skulsom det förstnämnda fallet rör det sig Gud nytt sända profetiska

kanske om en ovanlig beteck- budskap till sitt folk jfr 1 Mack

ning för matoffer. 4:46; 9:27; 14:41; Till Dan

oren, orenhet SeRenhet B:15. Synen de bibliska pro-

profet, profetera Att profetera el- fetiorna fick därmed en annan ler vara profet innebär allmänt än förut. Deras syftning nyans talat att ståunder av en samtida situationer inte var övernaturlig kraft och uttrycka uppfatlängre aktuell, och man dess avsikter. I somliga berättel- tade dem i allt högre grad som förknippas fenomenet med förutsä elser kommande ser om uppseendeväckande verkningar tider Syr 36:17 f.. Man ville r förmågan att göra under- därför gärna visa historien som att reverk, lösa gåtor eller sefördolda dan till del bekräftade dem en ting jfr Syr 48:3 ff.; Till Dan Tob 14:4; Syr 48:25. Intresset

Cz33 ff. GT berättar också om för de gamla profeterna, tron falska profeter och om sådana deras övernaturliga kraft och

tjänar främmande gudar, önskan tillämpa deras budsom att men intresset knyts främst till skap förhållanden sig nya tog dem är sändebud från Is- också uttryck i berättelser som nya raels Gud. Tonvikten ligger dem 2 Mack 2:1-8; Till Dan om deras religiösa budska Drivna Cz33-39 och i variationer nya Guds heliga andeoch utrusta- deras förkunnelse t.ex. jer br. av de med gudomlig auktoritet be- Ordet profetera används ock-

dömer, varnar, tröstar och för- så i mindre speciell betydelse en

ptolemeiska Uppslagsdel

om människor talar med Den Ptolemaios nämns i

som an- som språk auktoritet eller klarsyn Est Gr har olika forskare

av jfr Syr 24:33. Det kan i sådana identifierats med andra kungar

sammanhang negativ klang, än den ovannämnde; även Ptole-

en då anspråken framställs fals- maios XII Neos Dionysos

som ka Judit 6:2; Vish 14:28. 80-51 och Ptolemaios XIII

ptolemeiska dynastin Till Alexan- 51-47 kan komma i fråga.

der den stores erövringar hörde rabbinsk judendom Så kallas den

bl.a. Egypten. Den general som fullt utvecklade form judisk

av efter hans död övertog makten i religion, skrifttolkning och lag-

detta rike antog kungatiteln år stiftning växte fram sedan

som 304 f.Kr. Mannen hette Ptole- det andra templet i Jerusalem

maios, och samma namn bars hade förstörts år 70 e.Kr. Nam-

av alla hans efterträdare, ptole- net syftar att det rabbiner,

var meerna. Han stabiliserade sitt dvs. skriftlärda eller lagtolkare,

välde bl.a. att erövra Pa-

genom som genom samvetsgrann systelestina, som sedan under hela matisering och bearbetning

av 200-talet lydde under Egypten. äldre traditioner skapade fasta

Fast erövringen gick förlorad år riktlinjer för framtidens juden-

198 och fler nederlag mot det se- dom. Deras verk finns samlat i

leukidiska grannriket följde, omfattande litteratur,

en vars fortlevde dynastin orubbad kända beståndsdelar är

un- mest der 100-talet. Få tronskiften fö- Mishna, skrevs omkring

som ner rekom under den för judarna år 200 e.Kr., och Gemara,

en oroliga tid som Mackabeerböck- stor kommentar till Mishna

som erna handlar om, och det är där- finns i två versioner från

omför bara tre medlemmar ätten kring 400 500 e.Kr. Den

av resp. som nämns i Tillägg till GT: enhet bildas Mishna och

som av

Ptolemaios VI Filometor Gemara kallas Talmud. Innehål-

180-145 let i dessa traditionssamlingar

1 Mack 1:18; 10:51-11:18 bevarades i muntlig form innan

2 Mack 1:10; 9:29 det skrevs ner och är säkerligen

delvis mycket gammalt. Åtskilli-

Ptolemaios VIII Euergetes

ga uttryckssätt, seder och bruk

145-116

är kända från de rabbinska

1Mack 15:16; Syr företal som

skrifterna kan ha förekommit

Ptolemaios IX Soter re-

dan under den äldre period av

116-107

judendomens historia som Till-

Est Gr Fzll

lägg till GT härrör från. Flera De båda förstnämnda kungarna ställen i tilläggen blir också

mer var bröder, och Ptolemaios VIII begripliga om man tar hänsyn till

var sin brors medregent från år uppgifter från den rabbinska ju-

170; han räknade själv sin rcgc- dendomen se t.cx. Tob 1:7 med

ringstid från detta år. Hans före- not.

trädare Ptolemaios VII re erade renhet, reningsrit I GT

rena, bara en kort tid år 145 räk- finns lagstiftning rituell

en om nas inte alltid med i regentläng- eller kultisk renhet varken

som den. Av denna anledning gäller moraliska förhållanden el-

används ibland lägre ordningstal än ler hygien i vanlig menin Tan-

här ovan för de följande regen- ken är att vissa sidor tillvaron,

av terna. där starka och hemlighetsfulla

Uppslagsdel råd

krafter råder, måste hanteras tersom dessa inte iakttog några med speciell omsorg och hållas renhetsregler och därför ständigt avskärmade från varandra smittade andra med rituell orennoga liksom från det neutrala vardags- het. livet. För kontakten med Gud Allt som hade att göra med och det heliga gäller sålunda dyrkan främmande gudar var av särskilda regler, måste iakt- yttersta motpol till det heliga som en tas prästerna men också av och i högsta grad orent. Den reav alla deltar i riter eller firar ligionsförföljelse som skildras i som religiösa högtider. Den rituella Mackabeerböckerna tog fasta renheten, det tillstånd som krävs detta och riktade sig målmedvei dessa sammanhang och som i tet mot allt för judarna var som viss mån alltid bör prägla Israels heligt se t.ex. 2 Mack 6:4 f. heliga folk, kan Återställandet templets renhet störas genom av beröring med döda kroppar och 1 Mack 4236-59; 2 Mack 10:1-8 med vissa slags djur, därför ett avgörande steg i genom spe- var ciella sjukdomar och genom den återgången till normala förhålkroppens sexuella funktio- landen. Aven i andra sammanegna något dessa hang innebär reningsbegreppet ner. Den som av sätt har blivit oren gör också att man röjde undan spåren av andra människor främmande kult 1 Mack 13:47. orena genom att direkt eller indirekt beröra Renin sriternas begränsade eller hon därför innebörcf vidgas dem. Han måste kunde lätt gehålla sig avskild tills renheten har symbolisk tolkning. Bad nom en återställts genom vissa riter, som i vatten blev såvis en bild för bl.a. kan omfatta vattenstänk, moralisk rening och kunde tjäna bad och offer se t.ex. 3 Mos som en invignin i samband 12-15; 4 Mos 19. Anspelningar med viktiga beslut eller handdessa regler förekommer i lingar. I NT illustreras detta av Tob 2:5, Judit 16:18; Est Gr Johannes döparens verksamhet. C127; 2 Mack 12:38; Syr 34:30; Judit 12:7-9 kan tolkas sam- Jer br v. 28. ma sätt. Besläktad med denna tanke- råd Församlingar av gamla mån, värld är den sed enligt vilken äldste, i regel hämtade ur rika frivilligt kunde bli nasir, och förnäma familjer, har i man dvs. för viss tid viga sitt liv många antika samhällen svarat en Gud och markera detta genom för rättsskipningen och den civiatt undvika vin och lämna håret styrelsen. I GT uppträder olioklippt 4 Mos 6. Nasirer ka grupper av stamhövdingar, nämns i 1 Mack 3:49, och i den äldste och domare redan då folhebreiska texten till Jesus Syraks ket profetiska ledare elstyrs av vishet används uttrycket om Elia ler kungar; se t.ex. 4 Mos Syr 46:13 enligt bihang B. 11:24; 5 Mos 16:18; 2 Krön När det gäller dieten, förbju- 1925-8. I NT och rabbinskai trader GT helt och hållet ditioner detaljrik fast delatt man gcs en äter sådana djur räknas vis svårtolkad bild rådsförsom som av en orena 3 Mos 11. I Tillägg till samling, kallad sanbedrin, som GT framgår det ställen som under regelbundna former av sam- Tob 1:11; Judit 12:2 att man manträdde i Jerusalem. När detockså undvek vanlig mat som va- ta styrelseskick fick sin slutliga rit i beröring med icke-judar, ef- form är okänt, dess upprinmen

Röda havet Uppslagsdel

nelse bör sökas i det judiska stormän i andra folk. Ett

exemsamhällets återu pbyg nad efter pel detta språkbruk finns ijukungadömets fal och en baby- dit 5:2. loniska fån enskapen; Neh seleukidiska dynastin Bland de 2:16 I Ti lägg till GT nämns generaler som delade Alexander rådet i Jerusalem som en själv- den stores rike fanns Seleukos klarhet Judit 4:8; 11:14; 15:8; 2 som erövrade Babylon år 312 Mack 1:10; 4:44; 11:27. f.Kr. och gjorde sig till herre Röda havet är i Septuaginta nam- över ett område som ungefär net det vatten där Gud enligt motsvarade nutidens Iran, Irak 2 Mos 14 ett underbart sätt och Syrien samt delar Turki-

av . räddade israeliterna från deras et. Det välde han sålunda

grunegyptiska förföljare. Eftersom

dade kallas efter honom det segrundtexten för Tillägg till GT leukidiska, dessregenter seleukiingår i Septuaginta, används ut- derna. Som Främre orientens trycket också i föreliggande viktigaste stormakt vid sidan

av svenska översättning. Motsva- det tolemeiska våldet i E

yprande hebreiska betyder fickdetta rike bety else

namn ten stor ordagrant Sävhavet och åter- för judarnas historia, i synnerhet gesvanligen så i nutida översätt- sedan deras land år 198 Kr. inningar av det hebreiska GT. Vil- förlivats med det. Att judarna ken havsvik eller sjö berättelsen under den därpå följande krisen från början syftar å kan inte och frigörelsekampen förmådde med säkerhet faststä las. hävda sin självständighet hänger satrap, satra i Dareios I S22-486 bl.a. samman med att dynastin

Kr. inde ade Persien i 20 pro- försvagades av romarnas växvinser. Dessa enheter kallades ande inflytande och avinre tronsatra ier, guvernörerna strider. I tabell 3 återges rikets

som styr e dem satraper. Nya satra- regentlängd under den avgöranpier tillkom då riket utvidgades, de perioden. Linjerna mellan olimen då hela antalet i Est Gr 1 :1; regenter markerar far-sonför- B:1; 8:9; Ezl liksom i Dan 6:1 hållanden; frågetecknet över en an es till 127 eller 120, måste av linjerna beror att Alexan-

så mindre enheter med- der BalasEpifanes anspråk på oc vara räknade. att vara Antiochos IV:s son kan-

Titeln satrap används i Septua- ske saknade grund. ginta också om hövdingar och

Uppslagsdel seleukidiska

Tabell 3 Regenter i det seleukidiska riket 223-129 f.Kr.

Antiochos den store 223- 187

Seleukos IV Filopator 187-175 2 Mack 3:3; 4:7

Antiochos IV Epifanes 175-164 1Mack1:10-6:16 2 Mack 4:7-9:29

Antiochos V Eupator 164-162 1 Mack 6:17-7:4 2 Mack 10:10-14:2

Demetrios l Soter 162-150 1 Mack 7:1-10:5O 2 Mack 14

Alexander BaIasEpifanes 150-145 1 Mack 10:1-11:17

Antiochos VI Epifanes 145-142 1Mack 11:39-13:31 Demetrios Nikator 145-139; 129-125 1Mack 10:67-14:3 Tryfon 142-138 1Mack 11:39-15:39

Antiochos VH Sidetes 139-129 1 Mack 15-16

Septuaginta Uppslagsdel

Septuaginta Så kallas den äldsta dcthebreiska GT.

av och mest spridda översättningen Sion, Sionberget Med Sion

av GT till grekiska. Den växte menades ursprungligen be-

en fram under 200- och 100-talen fästning i den äldsta delen Je-

av f.Kr., troligen i Alexandria. rusalem, Davids stad,

som var Namnet år lika med det latinska belägen åsen söder den

om ordet för 70 och syftar blivande tempel 2 Sam

en legend, enligt vilken ett sjuttiotal 5:7. Namnet kom sedan

att översättare deltog i arbetet. överföras dels på hela staden,

Septuaginta har många läs- dels templet eller tempelber-

arter som avviker från den i 1Mack genomgående

se- get, som dan de första århundradena kallas för Sionberget t.ex. 4:37,

e.Kr. strängt fixerade hebreiska 60; 6:48, 62; 14:26. Närjerusa-

standardtexten. Detta beror del- lem kallas för Sion är det vanligt

vis att översättningen bygger att staden skildras personifierad

andra varianter av den heb- kvinna. Inom Tillägg till

som reiska texten, och i somliga fall GT Bar 4:9, 14, 24 exempel

ger kan sådanaläsarter göra anspråk detta.

ursprungli Oversättarna säcktyg, säcktygsskynken Att

har emellertid också använt en sig i obehandlat

svepa in grovt fri återgivningsmetod, och de uttryck för

tyg var ett sorg, ashar säkerligen inte alltid haft den ketisk fromhet eller botgöring.

hebreiska förlagans innebörd Jfr Kläder

klar för sig. Med eller utan avsikt talent Den största enheten i det

har de i åtskilliga fall anpassat bibliska systemet för mynt och

texten till sin tids föreställningar. vikt.

Septuagintas text ligger till tidräkning Räkning med årtal en-

grund för föreliggande svenska ligt ett för alla

gemensamt sysöversättning Tillägg till GT tem mycket ovanligare i anti-

av var med undantag för Tillägg till ken än hos oss. Ofta daterade

Daniel; inledningen där. Det man en händelse att hän-

genom är nämligen just därför att dessa visa till något inträffat

som samböcker fanns med i septuaginta- tidigt eller till den under

regent textens handskrifter som de kom tid händelsen inföll Tob

vars att plats i de kristnas bibel. 1:2, 21 f.;2:1. Genom räkna

en att De egenheter som kännetecknar åren från regeringstillträdet

vann denna grekiska text har från bör- man större noggrannhet; detta

jan följt böckerna i den mån de tillvägagångssätt illustreras iju-

räknats bibliska skrifter. Då dit 1:1; Est Gr 121-3. Enligt I

som översättningen därför såkonsek- Mack 13:42 införde judarna

en

möjligt håller sig till sådan tidräkning sedan de vent som egen grekiskan, blir följden att åtskil- vid mitten IOO-talet f.Kr.

av liga termer och uttr vunnit full självständighet. I

avviker från dem finner i jäm- Maekabeerböckerna används

man förbara GT-texter som översatts emellertid genomgående

ett andirekt från hebreiskan. Olikhe- nat system, hämtat från det

seterna blir särskilt påfallande när leukidiska riket, som judarna

författarna citerar eller anspelar dessförinnan lytt under. Där

bibelställen. Liksom i NT kan räknades tiden från 312 f.Kr., då

lydelsen i sådana fall avvika rätt dynastins grundare erövrade Ba-

starkt från direktöversättningar bylon. Eftersom året i den från

Uppslagsdel vishet

Makedonien medförda kalen- för hans heliga tält Vish 9:8.

dern började hösten, motsva- vishet Förstånd, och år 1 enligt denna räkning ti- omdöme högtkunskaperi eln. rar sätts En den från hösten 312 till hösten hel skrifter, den k visgrupp s 311 f.Kr. Vid omräkning till det hetslitteraturen, rör sig kring

nutida systemet måste man så- dessa ämnen. Dit räknas Job,

lunda två årtal, såvida inte Ordspråksboken och Predikaren ange den händelse det gäller genom bland tilläggen till GT Salosamt sammanhanget eller med hjälp vishet och Jesus Syraks visav mos andra källor kan knytas till en het. Delar Tobits och Baruks av bestämd tid året. Motsägelser böcker har liknande innehåll.

och tolkningsproblem i källorna Vishetslitteraturen står i nära

gör ofta att den verkliga osäker- samband med fostran och utheten blir ännu större. Beträf- bildning, och för dessa ändamål

fande de problem vållas användes också liknande skrifter som av olika månadsräkningar Må- i det gamla Israels omvärld. Trase nad ditionens uppgifter Salomos om Tidräkningsproblemen och visdom har säkerligen sin bak-

källornas art gör det svårt grund i bildningsideal från att ex- att akt rekonstruera den händelse- Egypten och andra länder under

följd Mackabeerböckerna hans tid insteg bland israesom vann behandlar och som är väsentlig literna. Dessa ideal prakvar för förståelsen tilläggen till tiska. Den vise skulle kunna av GT över huvud. I tabell 4 vid uppträda rätt inför olika slags

slutet av uppslagsdelen människor, även i högre kretsar. ges en ungefärlig sammanfattning, till Han borde behärska vardagsli-

vilken några data Israels äldre krav i både familj och ur vets samhistoria fogats bakgrund. hälle. Men till israeliternas vissom tält Enligt GT firade israeliterna hetsideal hörde också insikt i den

under sin ökenvandring guds- bibliska traditionen med dess

tjänst i en flyttbar helgedom 2 levnadsregler, historieskrivning

Mos 25-26; 36. Denna heliga och naturbetraktelse. Den vise

boning, också kallad förbun- from och lyda Guds skulle vara dets tält Syr 24:10, 15, är i bud.

bibeln viktig symbol för Det religiösa draget i denna en Guds närvaro. Som sådan är den tankevärld får sitt starkaste utnära förknippad med tempel- tryck när visheten beskrivs som byggnaden ijerusalem. Grund- mänsklig varelse, närmare been texten kan därför ibland använda kvinna t.ex. Vish stämt som ord för tält i sammanhang där 812-18; Syr 14120-27; 241-22.

det är uppenbart att det perma- Hon sägsstå Gud nära och vara nenta templet avsesoch översätt- det första han skapat Syr som ningen måste ta hänsyn till detta 24:9. Samtidigt skildras hon Tob 13:10;]udit 9:8. hans medhjälpare då värlsom Då tältboningen enligt 2 Mos den blev till Vish 9:9. En vä-

25:9 tillverkades efter förebilder sentlig egenskap hos Gud, hans

Gud visadeMose, kom skapande förmå tycks alltså som man att tänka sig både den och temp- ha fångat det religiösa intresset

let formliga avbilder så starkt den personifierats som av att Guds egen boning i himlen. jfr Ande. Att mänsklig vishet

Också denna kan därför kallas och skaparkraft gåva från är en

vrede Uppslagsdel

Gud som ges de fromma kan fattning så småningom mjukades åskådliggöras med samma bild- Judit 8:27; Vish 3:4;

upp språk. Från himlen kommer vis- Dödsrikeñ, präglar den i heten ner till människorna och många Israels li-

texter synen lever bland dem. Den vise vinner danden. Det gäller särskilt beräthenne liksom vinner sin telserna den svära religions-

en man om brud. På ställen utsägs förföljelsen i 2 Mack t.ex. 6:12-

ett par klart vad bilden konkret syftar också flera återblickar

16, men på: Guds lag°, som innehåller äldre tider se Bar 1:15-

t.ex. allt vad den fromme behöver för 3:8. Sådana tankegångar kunde ett lyckligt liv Syr 24:23; Bar också anknyta till den äldre his-

4:1. torieskrivningen om Jerusalems

För kristendomen har dessa fall 500-talet f.Kr. se 2

t.ex. tankegångar spelat en viktig roll. Kung 2421-4. Den nytestamentliga bilden Då tonvikten i denna tanke-

av Kristus Guds vishet och la- värld ligger å rättvis ord-

som att en

fullbordan har sin diöld gens närmaste ning finns bakom allt som bakgrund i dem. sker, är bilden mänskliga

av vrede I Tillägg till GT finns många känslor hos Gud oftast starkt uttryck för den bibliska tron att förbleknad. Hans vrede uppfatolyckor, lidande och död hör tas inte som någon impulsiv eller samman med Guds vrede. nyckfull reaktion, och sida vid Ibland kan t.o.m. dessating di- sida med talet om den står varrekt betecknas med uttrycket ningar mot vrede och hämndgivreden 1 Mack 1:64; 3:8; righet hos människor Syr 10:18; Vish l8z20-25; Syr 18:24; 27:30. 47:20. Bakgrunden Gud välsigna, välsignelse Att välsigna

är att tänks som en suverän härskare, någon innebär enligt bibelns tansom övervakar allt med sträng kevärld att överföra kraft till horättvisa. Tron hans makt över Overföringen ofta ett

nom. ges allting i världen var stark vid materiellt uttryck genom handdenna tid, och tanken djävu- kraften och den överförda len självständig kraften tänks ursprungligen helt

som en motståndare till honom hade ännu konkret som fruktsamhet, vainte hunnit prägla försöken att penlycka eller förmåga att samla förklara det onda. Man tänkte rikedom. Såsmåningom förandsig därför att allt lidande i tillva- ligas begreppet, såatt dessinne-

tjänade till att bestraffa män- börd blir inre kraft och harmoni ron niskors synder Syr 39225-31; eller en osynlig förbindelse med 40:8-10. Overmodiga fienders den som välsignar. Denne är i undergång sågs naturligt sistahand Gud, men hans välsig-

nog

ett rättvist och efterlängtat nelse kan förmedlas t.ex. som av ingripande av Gud Judit 9:8; präster, profeter och föräldrar. Syr 36:8 ff., även upprö- Välsignelsens flöde tänks i första

men rande och till synes meningslösa hand från den högre, starkare olyckor tolkades med samma ut- eller äldre till den lägre, svagare gångspunkt: de drabbade hade eller Samma ord kan

yngre. alltid synder att stå till för, emellertid användas då någon ut-

svars och den rätta inställningen trycker sin tacksamhet mot

var en att ödmjukt böja sig och visa redan visat sig ha överflöd

som ånger. Fast denna stränga upp- kraft. Att välsigna blir då lik-

Uppslagsdel ängel

tydigt med berömma, prisa för gamla män i allmänhet som att eller tacka. I denna betydelse för äldste, dvs. personer som antalar med ålderns auktoritet, oftast vänds ordet bl.a. när man med erkänsla och vördnad också förnäm härom genom en döda människors minne 1 Mack komst, fått ledande ställning i en 3:7; Syr 45:1; 46:11. Samma in- samhället. Grupper sådana av nebörd förutsätts männi- män nämns i lokala sammanhang när en skasägsvälsigna Gud; lovsången t.ex. ijudit 7:23; Till Dan A25. I

kan då också, liksom offren, tol- Jerusalem utgjorde de ett institu-

kas gengåva den kraft tionaliserat råd°. Behörigheten som en av och välsignelse Gud skänkt jfr 1 att döma nära förkni pad

var ledarfijmk-

Krön 29:13 f.. Uttrycket väl- med den politiska signad är du är därför i Tillä tionen jfr 2 Krön 19:8, och texg till GT liksom i judis t terna skiljer därför inte alltid senare andaktsliv normal inledning klart mellan äldste och domare. en till böner se t.ex. Tob 3:11. ängel Ordet är en avledning av gre-

vän Kungens vän vanlig kiskans angelos, som betyder var en titel vid orientaliska hov. Den sändebud. Andliga varelser

innebar bäraren rådgivare intar ställning mellan att var som en eller ämbetsman och förutsatte Gud och människorna uppträder

han stod i personligt i GT i olika gestalter och under inte att vänskapsförhållande till kungen. olika beteckningar. Som him-

GT exempel på detta från det melsk härskare tänks Gud vara ger gamla Israel t.ex. 2 Sam 15:37. omgiven hovstat, vars av en I det seleukidiska riket bru- medlemmar kallas de heliga var ket av titeln så noga reglerat att och Guds söner Ps 89:6-8;

det fanns flera klasser vän- Vish 5:5; Syr 42:17. I ett par av ner med olika jfr 1 Mack texter får dessa gestalter tvivelrang 10:65, och kunde stå aktiga drag, gett näring man som väntelista för bli vän när tron på upproriska eller fallna att det uppstod vakans 2 Mack änglar 1 Mos 611-4; Ps 82:1-7. en 14:26. Detta bruk ordet för- En dem uppträder också som av av utsätts uppenbarligen lång de frommas åklagare jfr Djävuen rad ställen i Mackabeerböckerna len. I huvudsak, och även när

och Est Gr; också Till Dan de är verktyg för Guds straf-

C22. Samtidigt används ordet fande vrede jfr 1 Mack 7:41,

vanligt vis både personliga tänks de emellertid lydiga om vara vänner och politiska bunds- tjänare Gud. Han sänder ut om förvanter eller anhängare, så dem över jorden i sin tjänst, och att det ibland är oklart den tek- därvid kan de uppträda som vinom niska betydelsen föreligger eller dar och lågor Ps 104:4. Man

gjorde alltså ingen klar skillnad e . Släktskapsord användes ibland mellan de naturfenomen som

liknande sätt. Ansedda Gud råder över och de medvetna persokunde kallas medlemmar varelser står i hans tjänst jfr ner av som kungahuset eller kungens släkt Syr 3928-31; 43:9-22; Till Dan

1 Mack 3:32; 10:89 och en råd- B:38-50.

givare med stor auktoritet ti- Anglarna utgör en oräknelig

teln kungens fader Est Gr här Man 15, och denna bild v. Ezll; 1Mack 11:32. av dem flyter samman med tan-

äldste Grekiskan har ord ken stjärnorna. Trots detta tasamma

överstepräst Uppslagsdel

las ibland Herrens eller Guds israelitisk stat nytt tog form

om ängel i entalsform. Bakom det efter den babyloniska fångenskauttryckssättet ligger gamla före- fick huvudprästen ijerusa-

pen, ställningar uppenbarel- lem Ökad betydelse

om en en som samseform av Gud själv jfr 2 Mos lande nationell symbol. Efter 3:2 ff, de är knappast ak- hand blev han inhemsk ledare

men tuella i Tillägg till GT. Innebör- för den tem elstat som Judeen den har där blivit nästan den ut jorde un er de persiska och samma som när det sägsen än- he lenistiska härskarna. Den gel från Herren, liksom kung- vördnad för Herrens smorde

sändebud i svenskan kan bli före fångenska hade ens som liktydigt med ett sändebud från kommit kun en till del Överkungen. honom.

fördes mer mer

Under århundradena efter den Ambetets innehavare under babyloniska fångenskapen togs denna tid är ofullständigt kända, nya detaljerade föreställningar men hos Josefus finns lista

en om änglarna u p av judarna från som bl.a. omfattar Onias I ca

follz.

omgivande Man började då 300 f.Kr.; 1 Mack 1227-20, räkna med olika rangklasser hans sonson Onias och dennes bland änglarna. En Simon II, bör ha levat

gru p av son som fyra, sex eller sju ängla urstar kring år 200 f.Kr. och troligen är uppträder i olika texter, och des- identisk med en i rabbinsk tradisas.k. ärkeänglar förses med in- tion omtalad Simon den rättfärdividuella namn. En av dem, Ra- dige. Han är föremål för be-

en fael, spelar en huvudroll i Tobits undrande skildring i Syr bok, också and- 50:1-21. Hans Onias III,

som ger prov son, ra detaljer i tidens änglatro, t.ex. uppträdde enligt 2 Mack att änglarna förmedlar de from- 3:1-4:38; 15:12-14 försva-

som mas böner och goda gärningar rare av Israels religion och traditill Gud Tob 12:12-15. I NT tioner men blev undanträngd

av finns exempel liknande tanke- sin bror Jason 2 Mack gångar Apg 10:4, men också 4:7-5:10. Enligt 2 Mack 4:34 belägg för att de lärorna blev Onias IH mördad i Antio-

nyare om änglarna inte antogs alla chia omkring år 170, enligt

av men judar Apg 23:8 f.. Josefus flydde han till Egypten. överstepräst, översteprästämbe- Sedenatt köpa ämbetet de ut-

av tet Traditionen om en högste is- ländska härskarna hade

nu vunraelitisk präst förbinds i GT dels nit insteg, och

Jason ersattes med Moses bror Aron 2 Mos detta vis av efterföljare inte

som 28-29, dels med den Sadok som räknades till Sadoks ättlingar: enligt 2 Sam t.ex. 15:24 Menelaos 2 Mack 4:23-5:23;

var en

Davids hovprästcr och 11229-32; 1323-8 och Alkimos av som enligt 1 Kung 2:35 blev den 1 Mack 725-25; 9:1, 54-57; 2 främste prästen under Salomo. I Mack 14. Under sådana förhålsläktlistan i 1Krön 613-8uppträ- landen sjönk ämbetet i betydelse der också Pinhas 4 Mos 25; jfr och anseende, och efter den sist- Syr 45:23 överstepräster- nämndes död omkring år 159

som var

anfader. Ambetet skulle det vakant, tills det år 152 tillernas enligt traditionen i arv från far kändes judas Mackabaios bror till son bland Sadoks ättlingar Jonatan 1 Mack 10:20. Det och innehas livstid. När en gick sedan i arv inom den

nya

Uppslagsdel Tabell 4

härskarfamiljen, vars senare och romarna fick andra maktha-

medlemmar kallade sig både återinfördes de godtyckliga

vare, kungar och överste När till- och avsättningarna övers-

av landet under Herodes den store tepräster.

Tabell 4 Oversikt av händelser som berörs i Tillägg till GT

ca 1200 f.Kr. Till denna tid förläggs hand-

Israelitiska stammar tränger i lingen i Esters bok.

Kanaans land. De medför tradi-

slutet av 300-talet tioner bl.a. befrielsen

om ur Alexander den krossar det

store Egypten.

ersiska riket; efter hans död de-

ca 1000-960 hans välde, och judeen ham-

David grundar ett israelitiskt under den ptolemeiska

nar storrike. dynastin.

922 198 Vid hans son Salomos död delas Judeen erövras det seleuki-

av riket i två Israel och Juda eller diska riket.

nordriket och sydriket.

190-188 slutet 700-talet Antiochos III besegras Rom,

av av Den assyriska stormakten kros- som tar gisslan hans familj

ur

nordriket, hotar och under- och vid freden i Apameia kräver sar kuvar sydriket. ett högt skadestånd.

Till denna tid förläggs hand- 1 Mack 1:10; 2 Mack 8:10

lingen iTobits bok.

175 612 Antiochos IV Epifanes blir

Assyrien krossas Babylonien. kung. Oversteprästämbetet köps

av

av Jason, som inför utländska början av 500-talet

seder. Babylonien underkuvar sydri-

2 Mack 4:7-22 ket, stora folkgrupper deporte-

ras och Jerusalem ödeläggs. 172-170

Till denna tid förläggs hand- Jason undanträngs Menelaos.

av lingen i Judits och Baruks Motsättningarna till traditions-

böcker samt Jeremias brev. trogna judar ökar. Mord och

kravaller inträffar. 539

2 Mack 423-50 Babylonien krossas av Persien.

Till denna tid förläggs hand- 169

lingen i Daniels bok. Antiochos IV invaderar Egypten

och plundrar återvägen Jeruslutet av SOO-talet

salems tempel. Grupper av deporterade judar

1 Mack 1116-24 återvänder hem och återuppför

templet ijerusalem.

168 400-talet Han invaderar andra

Egypten en Andra grupper anpassar sig till gång, tvingas tillbaka avromarna

ett liv i utlandet under persisk och slår sedan brutalt ner oro-

regim. ligheter i Jerusalem. Ockupa-

Tabell 4 Uppslagsdel

tionstrup er förläggs dit. erkänner Jonatan som överste- 2 Mac 1Mack 1229-40 präst. 1 Mack 10:1-47 168 Den judiska religionen förbjuds, 150 främmande kult införs i templet. Alexander besegrar Demetrios 1 Mack 1:41-64; 2 Mack 6-7 stupar. Han blir kung och som tarJonatan i sin tjänst. 167-165 1 Mack 10:48-66 Prästen Mattathias inleder en motståndskamp. Hans sonJudas 147 Mackabaios besegrar en rad Demetrios ör anspråk seleukidiska härförare. tronen. Han be ämpar Alexan- 1 Mack 2:14:35; 2 Mack 8 der och Jonatan. 1 Mack 10:67-89 165 Kungen förhandlar genom sin 145 minister Lysias och inställer reli- Alexander besegras i krig med gionsförföljelsen. Templet Egypten och dör. Demetrios renas och återinvigs. blir kung. Jonatan ansluter sig 1 Mack 456-61; 2 Mack till honom. 10:1-8;11:27-33 1 Mack 11:1-53

164 145-143 Antiochos IV dör och efterträds Nya tronstrider: Demetrios av sin Antiochos V Eupator. fördrivs Alexanders anhängason av 1 Mack 6:1-17; 2 Mack 9 re Tryfon. Jonatan byter sida. 1 Mack 11:54-74 163 Lysias invaderar Judeen och be- 143 segrar Judas. Jonatan tillfångatas och dödas av 1 Mack 6:18-63; 2 Mack Tryfon. Han efterträds sin av 13:1-26 bror Simon. 1 Mack 12:39-13:30 162 AntiochosV:s kusin Demetrios I 142 dödar honom och blir kung. Demetrios sluter fred med Si- 1 Mack 7:1-25; 2 Mack mon. 144-14 1 Mack 13:3l-41

161 141 Judas besegrar Demetrios Izs ge- Simon befriar Jerusalem från neral Nikanor. Han sluter för- främmande trupper. drag med Rom. 1 Mack 1349-52 1 Mack 7:26-8:32; 2 Mack 135 14:15-15:36 Simon dödas och efterträds av 160 sin Johannes. son Judas faller i strid och efterträds 1 Mack 16:11-24 som judarnas ledare av sin bror Jonatan. 1 Mack 9:1-31

152 Alexander BaIasEpifanes uppträder som tronpretendent. Han

Rubrikregister

Tobit

1:3 Tobits fromhet

2:1 Tobits olyckor12
3:7 Saras olyckor15
3:16 Ångeln Rafaelsänds ut16
4:1 Tobit förmanar Tobias17
5:1 Tobias resa förbereds19
6:2 Den stora fisken21
6:10 Rafaelberättar om Sara22
7:1 Tobias hos Raguel24
8:1 Bröllopsnatten25
9:1 Pengarna hämtas27
10:1 Föräldrarnas oro28
10:71 Uppbrottet från Raguel28
11:1 Hemkomsten29
12:1 Rafaelavslöjar vem han är31
13:1 Tobits lovsång32
14:11 Tobits avskedsord35
14:12 Tobias sista tid37

judit

1:1 Kriget mellan Nebukadnessaroch Arpakshad41
2:1 Holofernes fälttåg43
4:1 judarna rustar sig till motstånd45
5:1 Holofernes krigsråd47
6:1 Domen över Achior49
7:1 Baityloua belägras51
8:1 Judit ingriper53
9:1 Judits bön56
10:1 Judit går till assyrierna59
11:1 Holofernes förs bakom ljuset61
12:10 Holofernes håller fest för Judit63
13:1 Judit genomför sin plan64
14:1 Achior går över till judendomen66

14:11 Segernöver assyrierna 15:8 Triumfen firas 68 16:21 Judits ålderdom och död 71

Est Gr Rubrikregister

Ester enligt den grekiska

texten

A:1 Mordokajs dröm75
A:12 Mordokaj räddar kungen76
1:1 Kung Artaxerxes bestraffardrottning Astin76
2:1 Ester blir kung Artaxerxes gemål78
3:1 Haman vill utrota judarna80
B:1 Ediktet mot judarna82
4:1 Mordokaj ber Ester vädjatill kungen83
C:1 Mordokajs bön84
C:12 Esters bön85
D:1 Ester går till Artaxerxes87
5:9 Hamans fall och Mordokais upphöjelse88
8:3 Ediktet till judarnasförmån90
9:1 Judarnashämnd sina fiender94
9:20 Purim-festeninstiftas95
F:1 Tolkning av Mordokajs dröm96
F:11 Slutanmärkning97

Första Maceabeerboken

1:1 Från Alexander den store till Antiochos Epifanes101
1 1 Avfall från lagen102
1:16 Antiochos förgriper sig templet102
1:29 Jerusalemockuperas104
1:41 Religionsförföljelsen börjar105
1:54 Den vanhelgandeskändligheten106
2:1 Mattathiasoch hans söner106
2:15 Mattathias griper till vapen och flyr108
2:2930 Massakern Sabbaten109
2:42 Befrielsekampenbörjar109
2:49 Mattathias avskedsord110
3:1 JudasMackabaios111
3:10 De första framgångarna112
3:27 Motståndarnasamlar sina krafter113
3:38 Nikanor och Gorgias invaderar Judeen114
3:46 Israeliternas möte i Mispa115
4:1 Slagetvid Emmaus116
4:26 Segern över Lysias118
4:36 Templet renas och återinvigs119
5:1 Krig med grannfolken söderoch iöster 121
5:9 Förföljda israeliter ber om hjälp122
5:21 Fälttågen Galileen och Gilead i123
5:45 Israeliterna Gilead förs till Judeen i124
5:55 Strider i väster och söder125
6:1 Antiochos Epifanesdör126
6:18 Judasbelägrarborgen i Jerusalem128
6:28 Antiochos V besegrarJudas128
6:48 Templet belägras av fienderna130
6:55 Vapenstillestånd Jerusalem i130
Rubrikregister2 Mack
7:1 Demetrios I blir kung131
7:10 Bakchidesoch Alkimos härjar Judeen i132
7:26 Nikanor kommer till Jerusalem133
7:39 Nikanor besegras134
8:1 Judas får höra om romarna135
8:17 Förbundet med Rom137
9:1 Judas sista strid138
9:23 Jonatan väljs till ledare140
9:35 Johannesdödasoch blir hämnad141
9:43 Bakchides segrar vid Jordan142
9:54 Alkimos dör143
10:1 Demetrios I gör eftergifter Jonatan144
10:15 Alexander Epifanes gör Jonatan till överstepräst145
10:22 Demetrios I försöker överbjuda Alexander146
10:48 Alexander besegrar Demetrios och hedrar Jonatan148
10:67 Demetrios ingriper men slåstillbaka av Jonatan150
11:1 Alexander besegras Ptolemaiosoch dödas av152
11:20 Demetrios sluter fördrag medJonatan153
11:38 Jonatan hjälper Demetrios155
11:54 Jonatan övergår till Antiochos VI:s sida156
12:1 Förhandlingar med Rom och Sparta158
12:24 Jonatanssista bedrifter159
12:39 Tryfon tillfångatar Jonatan161
13:1 Simon efterträder Jonatan162
13:12 Jonatans död och begravning163
13:31 Demetrios sluter fred med Simon164
13:43 Simon intar Geser och borgen iJerusalem166
14:1 Demetrios blir krigsfånge167
14:4 Lovprisning av Simon167
14:16 Fördragen med Rom och Sparta förnyas168
14:25 Simon belönas av folket169
15:1 Antiochos VII ingriper mot Tryfon172
15:15 Romarna ger skyddsbrev judarna173
15:25 Antiochos VII bryter med Simon174
15:37 KendebaiosangriperJudcen och besegras175
och.
16:11 Simon dödas efterträds av Johannes176

Andra Maceabeerboeen

FÖLJ ESKRIVELSER TILL BOKEN 1 :1-2:18

Ett brev om tempelinvigningsfesten Ett brev om tempelinvigningsfestens bakgrund FÖRETAL OM BOKENS TILLKOMST181 182 186
3:1 Simon förråder tempelskatten187
3zl4b Gud räddar sitt tempel189
3:31 Helgerånarenerkänner Guds makt190
4:1 Simon förtalar Onias191
Vish Rubrikregister
4:7 Översteprästen Jason inför grekiska seder192
4:23 Menelaos tränger undan Jason194
4:30 Mordet Onias195
4:39 Upplopp i Jerusalem196
5:1 Jasons undergång197
5:11 Antiochos härjar Jerusalem198
5:21 Apollonios i Jerusalem199
6:1 Religionsförföljelsenbörjar200
6:12 Guds avsikt med olyckorna201
6:18 Elasars martyrdöd202
7:1 Sju bröder lider martyrdöden med sin mor203
8:1 JudasMackabaios och hansförsta framgångar207
8:8 Nikanors anfall och nederlag208
8:30 Strider mot Timotheos och Bakchides210
8:34 Nikanors flykt211
9:1 Antiochos Epifanesundergång211
9:11 Antiochos böjer sig för Guds makt212
10:1 Templet renas och återinvigs214
10:9 Antiochos V Eupator börjar regera215
10:14 JudasMackabaiosbesegrar idumeerna216
10:24 Timotheos besegras och dödas217
11:1 Segern över Lysias218
11:13 Vapenstilleståndoch förhandlingar219
12:1 Massmordet iJoppe och Judas vedergällningsaktion222
12:10 Fälttåget Gilead i223
12:17 Timotheos besegras224
12:32 Striden mot Gorgias i Idumeen225
12:38 Offret för de dödassynder226
13:1 Menelaosdöd227
13:9 Striden vid Modein228
13:18 Vapenstillestånd Jerusalem i229
14:1 Demetrios I och Alkimos230
14:15 Förhandlingar med Nikanor231
14:26 Nikanor bryter medJudas232
14:37 Rasis död233
15:1 Nikanors övermod234
15:6 Judas uppmuntrar till strid235
15:17 Nikanor besegras236
15:28 Triumfen firas237
15:37 Författarensavslutning238

Salomos vishet

Rättfärdigheten ger liv241
De gudlösastal243
De rättfärdigas hopp245
De gudlösas straff246
Den rättfärdigesdöd247
De gudlösas ånger249
De mäktigas ansvar251
RubrikregisterSyr
6:12 Att sökavisheten252
7:1 Salomofinner visheten253
7:15 Vishetensgåvor och egenskaper254
8:2 Salomos kärlek till visheten256
9:1 Salomosbön258
10:1 Visheten som de rättfärdigas räddare260
11:1 Egypterna törstar, israeliternafår vatten262
11:15 Straffet motsvarar synden263
12:2 Tillfälle till omvändelse264
13:1 Dyrkan av naturkrafter267
13:10 Dyrkan av gudabilder268
14:12 Bilddyrkans uppkomst270
14:22 Bilddyrkans följder270
15:1 Bilddyrkans meningslöshet271
16:1 Egyptema plågas av djur, israeliternaräddas273
16:15 Hagelisraeliterna 274
över egypterna,manna
17:1b Mörker i Egypten, ljus över israeliterna276

18:5 Förgörarenhemsökeregypternamenhejdasbland israeliterna 278 19:1 Egypternadrunknar, israeliternagårgenomhavet 280

jesus Symks msyet

DEN GREKISKE ÖVERSÄTTARENS FÖRETAL285
1:1 Vishetens ursprung286
1:11 Vishet och gudsfruktan286
2:1 Uthållighet i prövningar288
3:1 Plikter mot föräldrar290
3:17 Varning för övermod291
3:30 Plikter mot de fattiga292
4:11 Hur vishetenfostrar en människa293
4:20 Den råtta tiden för blygsel och för frimodighet294
5:9 Pålitlighet ord och gärning i295
6:5 Om vänskap296
6:18 Vägen till visheten297
7:1 Varning för olika slagssjälvsäkerhet299
7:18 En familjefarsplikter300
8:1 Klokhet och försiktighet302
9:1 Om kvinnor304
9:10 Val av vänner305
9:17 Den vise härskaren306
10:6 Den övermodiges ondska och straff306
10:19 Sann och falsk ära307
11:7 Verklig och skenbar framgång309
11:29 Regler för gästfrihet och välgörenhet310
12:8 Vänner och fiender311
13:1 Varning för rika och mäktiga313
13:15 Rika och fattiga314
13:24 Njut av livet315
14:20 Att sökaoch finna visheten316

17-16-436

Rubrikregister

15:11 Människans fria vilja318
16:1 Hur Gud vedergäller318
16:24 Hur Gud ordnat skapelsen321
17:1 Människans skapelseoch förbundet med Israel321
17:25 Maning till omvändelse323
18:1 Guds storhet och barmhärtighet323
18:15 Omtänksamhet och förutseende324
18:30 Behärskning av begäret326
19:4 Onda rykten326
19:20 Ytligt skarpsinne och sann vishet327
20:1 Vishet och dårskapi 0rd och handling328
21:1 Synden och dess följder330
21:11 Vishet och dårskapi umgängeslivet331
22:1 Dårskapenär avskyvärd333
22:19 Vänskapens krav334
22:27 Bön om självbehärskning335
23:7 Talets tukt336
23:16 Sexuellasynder337
24:1 Vishetenslov338
24:23 Lagen och dessutläggare340
25:1 Livets bästa glädjeämnen341
25:13 Onda kvinnor och goda342
26:28 Hur rättfärdigheten prövas345
27:16 Svek och falskhet347
27:30 Var försonlig och fridsam348
28:13 Förtalets faror349
29:1 Om lån och borgensförbindelser350
29:21 Den hemlöses olycka352
30:1 Barnuppfostran353
30:14 Hälsa och glädje354
31:1 Rikedomens faror och frestelser355
31:12 Reglervid festligt umgänge356
32:14 Gudsfruktan, försiktighet och allvar359
33:7 Motsatser i tillvaron360
33:20 Var herre i eget hus361
34:1 Drömmens lärdomar och verklighetens363
34:21 Offer Gud och rättvisa de fattiga364
36:1 Bön Guds ingripande367
om
36:20 Det kloka giftermålet368
37:1 Vänner och rådgivare369
37:16 Visdomens frukter370
37:27 Reglerför hälsa, sjukdom och dödsfall371
38:24 Kroppsarbeteoch studier374
39:12 Allt har sitt ändamål376
40:1 Människans hårdalott378
40:12 Värden som består379
40:28 Fattigdom, död och vanära380
41:14 Berättigadblygsel och oberättigad382
42:9 Kvinnor ger bekymmer383
42:15 Lovsångöver skapelsen384
Rubrikregister LOVSÅNG ÖVER FÄDERNA kap. 44-49Man 388
44:16 Urtiden och patriarkerna389
44:23b Mose och hanssamtida390
46:1 Invandringensoch domartidens stormän395
46:13 Den första kungatiden396
47:12 Salomo399
47:23 Det deladeriket400
48:17 Kungar och profeter iJuda rike402
49:8 Fångenskapen och Jerusalems återupprättande404
49:14 Andra märkesmänÖversteprästenSimon Författarensslutord En bön av Jesus, Syraks son En dikt om vägen till vishet Judarnai Babylon skriver till Jerusalem Botbön Visheten, Guds gåva till Israel Tröst det sörjandeJerusalem405 406 408 409 411 431 433 436 440

Jeremias brev

Tillägg till Daniel

SUSANNA

A:1 Susanna anklagas och döms455
A:44 Susanna räddas av DanielDEN BRINNANDE UGNEN458
B Asarjas bön459
B: De tre männens lovsångBEL OCH ORMGUDEN461
C:1 Bel464
C223 Ormguden466
C:28 Daniel lejongropen i467

Manasses bön

Textkritiska anmärkningar

Direktiven till bibelkommissionen föreskriver att översättningskall bygga har fastställts enligt gängse en en text som textkritiska metoder och med hänsyn tagen till den nutida forskningens resultat. För Tillägg till GT finns modern kritisk utgåva den en av grekiska i den s.k. Göttingen-Septuagintan Septuaginta. texten Vems Testamentum Graecum: Auctoritate Academiae Scientiamm Gottingensis editum. Oversättningen följer i huvudsak denna i rad enskilda fall har andra läsarter valts text, men en med ledning utgåvans kritiska och tillgänglig vetenav apparat skaplig litteratur. Vid behov har också andra textutgåvor kon-

sulterats. Nedan för varje bibelbok vilken volym Göttingenanges av Septuagintan, i förekommande fall också vilken upplaga, som översättningen utgår från. I de fall där den grekiska utgåvan fullständigt återger två skilda textformer samma bok anges av vilken dem valts. Därefter förtecknas samtliga ställen av som där översättningen förutsätter läsart än den angivna en annan förlagan i Göttingen-Septuagintan. För varje ställe citeras först den del översättningen berörs den avvikande läsarten, av som av och sedan anförs denna läsart transkriberad grekiska i några fall latin eller transkriberad hebreiska tillsammans med en kort redovisning de textvittnen stöder den. Saknas av som sådana uppgifter, är det fråga konjektur, dvs. ett försök om en rekonstruera ursprunglig läsart inte återfinns i något att en som bevarat textvittne. En hänvisning inledd med jfr att den anger läsarten kan stödjas med likartad lydelse i det anantagna en givna textvittnet, fast den inte återfinns där i sin helhet. Slutlianförs Göttingen-Septuagintans läsart grekiska samt i gen svensk översättning. Denna översättning blir ofta otillfredsställande: skälet till läsart valts är ibland just att den att en annan vanliga förlagan inte någon acceptabel mening. ger För bihang B till Jesus Syraks vishet motsvarande sätt ges uppgifter den översatta hebreiska texten. om Anmärkningarna gör det möjligt för och med tillgång var en

Textkritiska anmärkningar

till den angivna förlagan att avgöra hur den lyder text som översättningen vill återge. De syftar emellertid inte till att ge någon fullständig information varför den eller andra om ena läsarten valts för detta skulle mångdubbelt - större utrymme ha krävts och ännu mindre till förklara alla avvikelser från - att äldre översättningar. Sådana avvikelser beror ofta i att man äldre tid använt helt andra textförlagor, är föråldrade, i som nu andra fall här tolkningar grekiska att ges nya av samma text eller översättningsteknik har tillämpats. att en annan I vissa detaljfrågor kan valet läsart oväsentligt därför av vara med normal översättares frihet kan återge flera att man en varianter sätt; sådana fall har i regel inte tagits med i samma dessa anmärkningar. Så uppträder de skilda t.ex. mest namnformer i de grekiska handskrifterna, dessa variationer är men oftast oviktiga för bedömning översättningen, tillämen av som par principen att överallt använda former samma av namn bibliska personer.

Teckenförklaring

GS Göttingen-Septuagintans

grekiska text G-hss grekiska handskrifter H den hebreiska texten till Jesus Syraks vishet La den gammallatinska översättningen La-hss gammallatinska handskrifter S den syriska översättningen Peshitta V Hieronymus latinska översättning Vulgata P oklar innebörd

Siffror och bokstäver inom efter förkortningarna parentes G-hss och La-hss hänvisar till enskilda handskrifter med de

beteckningar som används i Göttingen-Septuagintan. Beträf-

fande speciella förkortningar i anmärkningarna till Tobit och Bihang B till Jesus Syraks vishet inledningarna där. se

Textkritiska anmärkningar Tob

Tahir

vol. VIII, Tohit, edidit Robert Han-

Göttingen-Septuagintan

Oversättningen följer den s.k. långa texhart, Göttingen 1983.

kallar II och i huvudsak återger efter Hanhart G ten, som Hans version betecknas nedan med

handskriften Sinaiticus.

har emellertid i större utsträckning än GS II. Oversättarna

anspråk fullständighet, bearbetat texten med han, fast utan

bl.a. de grekiska handskrifterna 106, 107 andra vittnen, hjälp av

översättningen, konsul-

den gammallatinska som

och 319 samt

Hanharts dels enligt The Booe dels enligt apparat, terats with... the Itala, edited Ad. Tohit. A Chaldee text...

Oxford Den korta låg till grund Neubauer, 1878. texten, som

översättning, har bedömts sekundär bearför 1921 års som en

den långa har i somliga fall, där den långa texten betning av men

skadad, hjälpmedel för att nå dess ursprungliga

är använts som

korta används här nedan Hanharts lydelse. För den texten

beteckning G I.

SåLa. GS har EnemessadonEnemessars. 1:2,13,15,16Salmanassars: oikouDawid efterLa. GS harton oieouDawid 1:4 Davidskungahus:tou

min faderDavids kungahus. rowpatros mou hypsistouefterLa-hss.Orden saknasi GS II. 1:4 den Högstes: ton Hannah efter La-hss, Gl. Namnet saknasi GSII. 1:9 Hanna: etheasamênopsariapleiona; La-hss, G 2:2 jag sågde mångarätterna: parezerhêmoi opsariapleiona många rätter sattesfram för GS har

m1 . ägde:eai apölesen hyparchontaantonmed 2:8 och förlorat allt han panta ta

G-hs 910, La-hss.Orden saknasi GS lI.

och lanamfaciens telam med Lavhss.Orden 2:11 att beredaull väva: et

saknasi GS II. mig sinainkomster: mercedihusm: pascehar 2:11 och hon försörjde e ex

medLa-hss.Orden saknasi GS Il. me skickad till sig och vävde: mittehant et addøcehant 2:12 Hon fick ullen et adtexendummedLa-hss. GS H har eaiapestellentoiseyrioisautön cam skickadeprodukterna till derasbeställare. Hon gården: introivi in azrium med La.Orden saknas 3:1 jag gick ut et meum

i GS II. alltid rättvis: alêtheiai krineis ciston aiöna; La-hss, G 3:2 din dom är sy har erineis aiöna du dömer evigheten . GS sy zon intmparêkousanmedG-ns S°; La-hss, G GS har 3:3 De... lydde

parêkonsajag lydde inte. . . med G-hs S°, La-hss, G 3:5 och mina förfäders: eai rönparerön mon

Orden saknasi GSH.

hê apopnigousaefter La, G GS har hêapoetemzousa 3:8 somkväver:

som dödar. glädje önaszhêsmedGvhs319, La, G GS har 3:8 harduhaft någon av:

önomaszhêshar fått gedig sitt namn.

Tob Textkritiska anmärkningar

3:15 sedä nådi till mig och visamig barmhärtighet, så jag slipper höra fler att skymford: epiblepsonep kai eleêson bina mêketi akousä eme me nya oneidisman; Ghs 319, La-hss, G GS har Ieyrie, eisaeonnyn sononeidismonHerre, lyssna till hur jag blir skymfad . nu 4:3 sin son:ton hyionanton med G-hs 319, La-hss.GS har Täbian ton byiønanton sin sonTobias.

4:3 Min pojke Ja, far, svaradehan, och Tobit fortsatte: Paidion. - Kai eipen[don egö,paren Kai eipen med G-hs 319, La-hss; G

Orden saknasi GS II.

4:6 är du hederlig får du framgång i allt du gör: poionntos alêtbeian son enodiai esontaientoisergoisson; G-hs 319, La, G GS har boi

poionntes alêtbezkznenodâtbêsøntai tois ergois anton de är en som hederligafår framgång allti de gör.

4:7-19 skall du geallmosor... sänderhan längst i dödsriket: hela detta ner avsnitt följer G-hs 319jfr La, G I med undantag för nedan angivet

ställe i v. 19.I GS utelämnas 7-18, och 19börjar däseieyrios v. v. antoisbonlên agazbên,eai bon tbelêi kyrios, tapeinoi beösbiidon an kazötatö ger Herren kloka tankar, Herren vill sänderhan men vem längstneri dödsriket.

4:19 och alladina tankarkloka: eaipasai bai bonlai jfr La, G G-hs 319 son; har eaipasai bai triboi sonoch dina stigar lyckosamma.

5:3 sin son: töi byiöi anton med G-hs 319, La. GS har Täbiäi tåi hyror

anton sin sonTobias.

5:3 den ena behöll jag, den andra lämnade jag: hen elabon eai beteron

etbêeamed G-hs 319, La-hss.GS har eai etbêka och jag lämnade

det.

5:3 som betalarlön, och hämta hos Gabaelmedanjagännu äri pengarna livet: dåsomenantöi mistnon, eai beöszö labepar anton to argyrian

tonto med G-hs 319, La; jfr G GS har dâsamenantöi mistbon,

beåsboton elthêis,kai labepar anton to argyrion som betalar :onto lön till dessdu kommer, och hämta hos Gabael. ut pengarna 5:12 avmin stamoch släktzfylês eai patrias La. GS harfylês mon mon; jav enstam.

5:12 Ar det min stamoch släkt eller mina tjänster du vill hazfylên eai mon patrian monzêteisemistbion; jfr La, G Orden saknasi GSII.

5:14 Natanja: Natbanian med G-hs 319, La-hss; G GS har Nathan

Natan.

5:14 Shemajas:Semaionmed G La-hss.GS harSemelionSemelias.

5:14 Dessamänärvårabröder: boi antbröpoi bontoi boi adelfoi bêmänmed G-hs319; La-hss.GS har bot adelføi anthrâpoi agazhoidina son bröder ärgodamän.

5:17 lycka färden: Enødia; G-hs 319, La. GS har Enløgia välsig-

nelse.

5:17 Tobias gjorde sig i ordning för färden: eai syneskenasato ta pros tån boden med G-hs 319; La, G Orden saknasi GS II.

6:6 stekte de. saltadede och lämnadekvar: âptêsan. afêkan bêlis- . . . . . . . menonmed G-hs 319; La, G GS har öptêsen. afêeen. bêlismenonstekte han. . . .. saltadehan och lämnadekvar. . . 6:6 ochtog medsig vägen:eai eis:Enbodenapênenkanmed G-hs 319;

La. GS har kni efagenoch åt.

6:12 Fadernär djupt fästvid henneoch henneallt han har. Det ärdin ger

Textkritiska anmärkningar Tob

rättighet att ärva hennesfar, och det tillkommer dig att henne till hustru: eai bopcztêrautêsagapáiaiøtêneai bosakeetêtaiantêi didåsin. kai soi dedikaiötai eleronomêsaiton patera autês,eai :oi katbêeei labein autên med G-hs 319, eatbéeei dock ändrat från kazbeikê, La-hss.GS har eai boparêr autêskalas. Kai eipenDedikaiötai soi labein autên Fadern är ocksåenfin Och han fortsatte: Det är

man. din rättighet att hennetill hustru. ty då skulle han förtjäna: e ofeilêsei; G GS har ofeiêsein komma att förtjäna . 6:14 såsnartde gick i hennesrum: bopozeeiseporeuonzopros autênmed G-hss d, 319, La. GS har bopote eiseporeuontopro: autên, eai apezbnêiskonså snartde gickin i hennes de dog.

rum; 6:15 älskarhenneochzfilei autêneai med G-hssd, 319, La; G Orden saknasi GS II. av sorg: mer odynêsmed G-hss d, 319, La. GS harmer odynêsep emoiav sorgöver mig. såatt han kunde sättaupp ett aktenskapskontrakt,genomvilket han skulle ge henne: bina grapsêisyngrafên bibliou synoieêseåseai bös didösinautên; La. GS H har eai egrapsensyngrafêrzbibiou synoieêseöseai hö: didösin unten och han satteupp ett aktenskapskontrakt, genomvilket hangavhenne. Flickansmor hämtadedet, och han skrevut ett kontrakt och sattesitt sigill det: eai êrzenleenhåmêtêr auzêseai egmpse,eai esfragisazo; Ghss d, La, G Orden saknasi GS II. 8:5 genomalla släktled evighet:i eistasgeneaszouaiönosmed G-hs 106. GS har eispantas tousaiönastesgeneasgenom släktetsalla evigheter. 8:5 prisa dig: såG-hssd, La-hss,G I GS tillfogas orden

eispantas tousaiönasi all evighet. 8:7 Du vet, Herre, att detinte är:eai nyn,kyrie, syginöseeisboti oucbimed G-hss d, La; G GS har kai oucbiDet ärinte.

nyn 8:7 och blir välsignademed barn: eai dosbêmin, Ieyrie,teemzeai eulogiøzn med G-hssd: La. Orden saknasi GS II. DåprisadeRaguel:eai eulogêsen eai eipen; La, G GS har ezzi

. . . euogêsan eai eipzmDå prisadede.

. . . Må du prisas avdina heliga och alla dina skapadeverk, må alla dina änglaroch utvaldaprisa dig all evighet:i enlogeizåsan hoi bagioi

se sou eai pasaibai etiseis5014,eaipantesJoi angeloi eai øoi eeleetoi

sou sou eulogeitösan ei:pantastonsaiänasmedG G-hssd, La, GS

se har eulogeitösømse ei: pantas tons aiånas Må man prisa dig i all evighet. att djuren skulle slaktas:synteeinautous; G-hssd, La, GS har synteleinautous, eai êrxantoparaseenazeinatt djuren skulle slaktas, och folket börjaderustatill. 8:20 svor ened och sade:eai ömosenautöi eai eipenmedG-hss d, La; G GS har eai eipenaiøtöioch sadetill honom. 9:5 och överlämnadedemzeaisynetbéeenauzmjfr G-hssd, La-hss, G GS hareai synetbêeanaina och de samladeihop dem P. 9:6 gavde sig i väg: êlthosanmed G-hss d, La, G GS har eisêllbon steg de in.

Tob Textkritiska anmärkningar

9:6 och hennesfar och kai täipatri kat têi mêtri têsgynaikøsson; mor: G-hssd, L-hss M, X, GS har kat töi patri soneai têi mêtri tês

gynaikossonoch din far och hennesmor. dennaavbild min kusin Tobit: tbobi consnbrinisimilem medLa-hss. 9:6 av GS har Töbin anepsion bomoion antåi min kusinTobit, en ton mon liknar honom. som 10:7 hon vägrade äta:onk egensatoondenosmedG-hss d, La-hss, att G GS haronk epeitbetoondenihon vägradeatt lyssnatill någon. 10:12 Visa aktning för din svärfar och svärmor, min dotter: Tbygater, tima pentberøn kai :Enpenzheransonmed G-hs106, La, G ton son GS har HypageprostonpentheronsanRes till din svärfar. 10:13 Han prisadeocksåRagueloch hanshustru Edna och sade:Måtte det lyckas mig: kai katenlogeiRagonêl kai Ednan tên gynaika anton eai eipen:Enodötheiêmoi; G-hs 106, La, G GS hareai eipen antöi: EnodåtbêsoiOch hansadetill honom: Det har lyckats dig. De fortsatte sin tills de närmadesig: kai eporentbêsantên bodøn resa anton beösêngisaneis; Ghss d, La, G GS har eai bäs

êngisaneisDe närmadesig. Hunden och mötte dem: Ieaisynêltbenantois bo eyön ek tån sprang empmstbenantön; G-hssd, G GS harkai synêlthenantois ba kyön ektån opisöHunden tillsammansmeddem bakifrån sprang 0- 11:11 i ögonen honom: epitonsoftbalmonsanton; G-hssd, La, G GS har ep anton på honom. 11:11 När detbörjade svida:eai epedaken; La, G GS har eaiepedöken

När hanhadegettytterligare endos . 11:12 så han kunde sin kai eidentonbyion anton efterLa; G att se son: Orden saknasi GS II. 11:14 mitt barn: zeknonmed G-hss d, La, GS har teknon tofås :än ofthalmön mitt barn, minaögonsljus Och han fortsattez. mon 11:14 Må hansheliga prisasi all evighet: genoitøto onomato hagion namn enlogêtoneistonsaiönasefter La-hss; G-hssd, G GS anton har genoito to anton bêmas,kai enlogêtoipartiesboi to onoma mega angeløieis aiönasMå hansstora namnkomma till oss,och pantastons välsignadeär allaänglarnai all evighet. 11:15 förbarmadesig åter över mig: eai êleêsenmeefter La, G Orden men saknasi GS II. 11:15 Sedangick Tobit in igen: IeaieisêlthenTäbitb; G-hss d, La-hss, G GS harkai eisêltbenTäbiasSedan gick Tobias in igen. 11:17 enlogêtosbo tbeosmed G-hss d, G GS har välsignadär Gud: enlogêtosbo tbeos välsignad ärdin Gud. son 11:17 din far och din bo patêr eai bemêtêr med G-hss S°,d, mor: son son La-hss, G GS har bopatêr sondin far. 11:19 och dehöll gladbröllopsfestför Tobias undersju dagar:eai êcbtêbo en Tåbia met enfrosynêsbepta hêmerasmed La, G Orden gamos saknasi GS II. Vad kanjag honom:posonantöidå efterLa. GS harposonantåieti ge då Vad kan jag mergehonom. Prisahansstorhet, berättatill hansära:anton megalynateeai exomologeistbe; G-hssd, La, G Orden saknasi GSII. ;12:6 vad han har gjort med Det är gott att prisa Gud: ba epoiêsen om er.

Textkritiska anmärkningar Tob

metb hymån.Agatban to enlogeinton tbeon medG-hs106, G GS har baepoiêsenmetb hymönagatba,tonenlogeinom det goda han hargjort med er; ni skall prisa. FörhärligaGudsgärningar:tonslogonston tbeonbypodeiknyteefterLa, G GS har tons logonston tbeon bypodeiknytepasin antbröpois Förhärliga Guds gärningarinför allamänniskor. 12:7 skallärasoch avslöjas.Såäraochförhärliga demdå: exomologeistbaikai anakalyptein, eai exomologeistbeentimäs med G-hs S. GS har anakalyptein kat exomologeistbaientimös skall avslöjasoch förhärligas. 12:8 bön ochfastazprosencbêmetanêsteiasmed G-hssd, La, G GS harprosencbêmetaalêtbezasden uppriktiges bön. 12:9 och handlarrättfärdigt: eai dieaiasynênefterLa; G Orden saknasi GS II. 12:19 Läggmärke till: eai tbeåreite med G-hs S; La-hss,G GS har kai etbeöreiteNi såg. 12:20 Res från marken: anastêteek têsgêsmed G-hss d, La-hss, er upp GS har enlogeiteepitêsgêskyrion Prisa Herren jorden. 13:1 Tobit skrev då denna glädjebön: Kai Töbitb egrapsenprosencbêneis agalliasin kai eipenefter La, G GS har Kai eipenHan sade. 13:2 Ingen: onk estin hos efter La, G GS har one estin anden bo Ingenting. 13:6-10Jagtackarhonom i min fångenskapsland prisaevighetenskonung: . . . översättningen detta parti, som helt saknas i GS II, bygger av följandetext, somrekonstrueratsmed hjälp avLa ochG egåentêi gêi têsaicbmalåsiasmon exomologonmaiantöi kai deienyä tên iscbynkai tén megaåsynênanton etbneibamartölåi. epistrepsate,bamartöloi, kat poiêsatedikaiosynên enöpiananton, tis ginöskei tbelêseibymaseai poiêseieleêmosynênbymin 7eg6ton tbeon mon bypsöeai bê psycbê ton basileaton agalliasetai,bêpsycbêmon enfrantbêsetai mon onranon pasastasbêmerastêszöêsmon.enløgeiteton kyrionpantesboi eklektoi, tênmegalösynênanton legetösanpantes,agetebêmerasenfrosynêskat exomologeistbeantâi. 9Hieroso1ymapolis bagia,mastigöseiseepita erga tån cbeirön kai palin eleêseitonsbyionstån dikaiön. mexomoløgon son tåi kyriåi agatbåskat enlogeiton basileatånaiönön. 13:11 de skall komma från världensändeför att bo näraHerren Guds heliga kai katoieiei ekpantön tön escbatöntês gêspros to onoma to namn: bagionkyrion ton theon; G-hs S, La, G GS har eai katoikoi pantön tåneschatöntêsgêsprøstoonomato bagionsonoch desombor vid världensändeskall komma till ditt heliganamn. 13:12 Förbannelseöver allasom föraktar och smädardig, förbannelseöver alla hatar och skymfar dig: Maledicti omnesqni spemnnt te et som qni blaspbemantte, maledicti omnesqni odinnt te et omnesqni omnes dixernntverbnm dnrnm med La; G GS har epikataratoipantes, bot eronsinlogon sklêronFörbannelse över allasomskymfar. 13:13 Gläd dig: cbarêtbi efter La, G GS har porentbêti Gå. 13:16 skall byggasupp nytt och hanstempel:oikodomêtbêsetaipalineai bo oieosanton; La. GS har oieodomêtbêsetai,têipolei bo oieosanton skall byggasupp och stadenhanstempel. 13:17 beryller: bêrylläi medG Ordet saknasi GS II. 14:3 sin Tobias och hans sju söner och gav dem dessaförmaningar: son

Judit Textkritiska anmärkningar

Tåbiantonbyionantoneai tonsbeptabyionsanton kai eneteilatoantois legön; La, G GS har Töbianton byionanton eai eneteilatoantåi legönsin sonTobias och gavhonom dessaförmaningar. 14:4 Gudshus stadenskalli brännasner och ligga öde: bo oieoszontbeonen anzêieatakaêsetaikai erêmosestai; La, G GS har ho oieoston tbeonenlypêi kai eantbêsetaiGuds hus skallsörjaoch brännas. och det skall byggasupp för all evighet:eai oikodomêthêsezaiei: pantas tasgeneaston aiänos; La-hss,G Orden saknasi GS II. 14:6 genomsin falskhenpsendei;jfr La. GS harpsendêtill falskhet P. 14:10 sin givmildhet mot mig: eleêmosynênmoi; G-hs S. GS har eleêmosynênsin givmildhet. 14:12 och sinabarn: eai boi byioi anton; La, G Orden saknasi GS II. 14:15 Amen: Amen med G-hs S. Ordet saknasi GSII.

jndit

Göttingen-Septuagintan vol. VIII, Inditb, edidit Robert Hanhart, Göttingen 1979.

2:8 bergsklyftorna, och bäckraviner och floder. uppdämda:tasfarangas . . antön, kai pa: cbeimarronseai potamosepiklyzön med G-hss, La. GS har tasfarangas antön kai tons cheimarrons, eai potamos epiklyzön bergsklyftorna och bäckravinerna,och enflod uppdämd. . . . 2:27 slog ihjäl barnen: eai ta paidia antän exelikmêsenmed G-hss.GS har kai tapedia antön exeliemêsenskövlade slätterna. 3:8 helgedomar:area; detta ord för berg antasha återgett hebreiskt ett bämât offerhöjder. jfr S:stempel. GShar boria områden. 6:6 spjut: bê Ioncbê; La-hss, GShar bo laosf0lk. 7:17 moabitisk: byiön Måab med G-hss, La-hss, GS har byiön Ammån ammonitisk. 7:32 han skickade hem: apesteilen; G-hss, GS har apesteilan de skickadehem. 8:1 sontill Simon:byion Symeönmed G-hss, La, V. Orden saknasi GS. 8:16 föras bakom ljuset: diartêtbênai med G-hss; 4 Mos 23:19 enligt Septuaginta.GShar diaitêzbênaibedömas .. 10:3 kammade:diexanemed G-hs. GS har dietaxe0rdnade. 10:8 hon föll ner:proseeynêsenmed G-hss, La, GShar proseeynêsande föll ner. kommer att tjäna: donlensonsin med G-hss. GS har donlenonsin tjänar. 11:14 För att få. har desäntbud till Jerusalem:kai apestaleasineisIeronsa- . . lêm. tonsmetaeomisontas. med G-hss.GS har eai apestalkasineis .. .. Ieronsalêm. tonsmetaeomisantas De harsäntbud till Jerusalem, . . . . . somhar kommit med. . . . 12:8 hans folks: ton laon anton med G-hss, La, V. GS har ton laon antês hennes folks. 12:15 gick förväg:i proêltben med G-hss; La-hs. GS har prosêltbengick fram.

Textkritiska anmärkningar 1 Mack l

15:4 Bebai:kat Bêbaimed G-hss; jfr La-hss, Namnet saknasi GS. 16:11 och defylldes skräck, från: kat efobêtbêsan,eboêsan; G-hss, av rop La-hss. GShar kai eboêsanoch hördesfrån. rop

Ester enligt den grekiska texten

Göttingen-Septuagintan vol. VIII, Esther, edidit Robert

Hanhart, 2., durchgesehene Auflage, Göttingen 1983. Over-

sättningen följer den längre texten, eller Septuaginta-texten,

och förkortningen GS syftar på lydelsen där.

1:1 ändatill Etiopien: heösAitbiopias medG-hss, La. Orden saknasi GS. 1:11 för hon skulle framträda med den kungliga kronan huvudet: att pronominet i dativ läses reflexivt, med spiritus asper:bautêi. GS som har Spirituslenis: autêi. Pronominet blir då personligt, ochperizbeinai måsteha subjekt: för att sättaden kungliga kronan hennes annat huvudoch låta henneframträdamed den P. 2:6 Han hördetill dekrigsfångar hadefört bort frånJerusalem:bo: som. . . ên aicbmalötos Ierousalêm,ek têsaicbmalösias,bên êcbmalöteusen; ex G-hss, La-hss. GShar bo: Enaicbmalötos lerausalêm,bên êcbmaex löteusen Han krigsfånge från Jerusalem, hade fört var en som.. . bort P. 8:3 i riket: ordet basileiönharaccentuerats neutrum medutgångspunkt som från tabasileiakan betydariket. GSaccentuerarsomfemininum, att vilket bordegeöversättningeni rikena. 6:12 medansiktetdolt i lypoumenoskai katakekalymmenostênkefalên sorg: med G-hss. GS har lypoumenoskara kefalês sörjande över huvudet du har börjat ståtillbaka för: bou êrxaitapeinoustbaienöpionanton 6:13 som medG-hss. GShar êrxai tapeinoustbaienäpionauzoudå har du börjat ståtillbaka för honom och det blir .. . . 15:23 tacksägelsefestför vår och alla lojalapersersräddning: ordet sötêria en har accentueratssomneutrum pluralis. GSaccentuerarsomfemininum singularis,blir enräddning för ossoch alla lojalaperser. 9:19 firar glad högtidsdag: bêmeran eufrosynêsagatbên agousin:med en G-hss. GS har hêmemn eufrosynênagatbên agousin firar en dag, högtidlig glädje P.

Första Mackabeerboken

Göttingen-Septuagintan vol. IX, Maccabaeorum liber edi-

dit Werner Kappler, 2., durchgesehene Auflage, Göttingen

1967.

6:24 För densakensskull fick våralandsmäntill fiender: kat bot byioi :ou larm hêmöncharmtoutou êllotriounto bêmön; G-hss.GShar kat periekatbênto ep autên boi byioi ton Iaou bêmön charm tontou kai

2 Mack Textkritiska anmärkningar

êllotriounto aj bêmön För den sakensskull belägradevåra landsmän denoch blev fiender till oss. två. soldater: andresdynameösdyo; G-hss. GS har andresdynw

.. meöszessaresfyra soldater.

. . han bestämdesig för att återvändatill sitt eget land: eboaleasazotou apelzheinei:tên genaulan medflertalet G-hss. GSharebonleasantoLou apeltbeinei: tên gên aazoude bestämdesig för att återvändatill hans land. 12:28 och de drog sigtillbaka: eai anecbörêsanmedG-hss, Orden saknasi GS. 14:27 saramel:såflertalet Gehss.GS har asaramel, vilket förutsätter en annantolkning avdet hebreiskauttrycket ändensom angesi noten. 14:28 följande kungjordes för oss:egnåristbêhêmin. GShar egnörisenbémin han kungjorde följande för oss. 14:42 föradet militära befäletöverdem:einai ep autön stratêgorz.GStillfogar här orden eai bopös melêi aazöi peri tån bagiön och ha ansvarför templet; början av v. 43. 14:42 själv tillsätta folk: eatbiszanaidi bautoa. GS har leazhistanaidi autou tillsätta folk genomhonom.

Andra Maceabeerboeen

Göttingen-Septuagintan vol. IX, Maccabaeoram liber ll, copiis reliquit Werner Kappler edidit Robert Hanusus quas hart, 2., durchgesehene Auflage, Göttingen 1976.

1:21 bedyradeatt de: diesafêsanê men. GShar diesafêsanbêmirzmeddelade ossatt de. 2:1f. förvisade. som skulle föras bort: metagomenous. mezagomenoix

.. .. med G-hss, La-hss. GS har mezagenomenoisen

metagenomenous... från andraskrifter okändsammansättning: efterkommande F. 3:5 Thraseas:Tbrasea; G-hss. Denna form motsvarar säkra utombibliska uppgifter om den åsyftade mannens namn. GS har Tbrasaioa Thrasaios. 3:9 avöversteprästenoch helastaden:bypotonarchiereöseai têspoeös med G-hss, La, GShar bypo2014arcbiereösrêspoleösav stadensöverstepräst. 4:9 utan någons inblandning: dia tês exoasiasaulan... baaröi; det sista ordet tolkas somenförstärkandeupprepningmed innebörd

samma som de tre första. CSskriver det somaulåi för lians räkning trots att krav framfördes: poiømmenouten apaitêsin. GS har poioumenoade :EnapaitêsinMen då krav framfördes; meningenblir då oavslutad. toghan bedrägeritill hjälp. Sedanhanblivit mottagen,erbjöd hanunder edligaförsäkringar sin vänskap:peisrheisepzdolöi kat dexiastJeismeta boreön dom dexian. Lydelsen, som stödsav de viktigaste G-hss, har bedömtssomursprunglig. GSmarkerar skadad.

passagensom 5:2 ryttare i guldstickade mantlar sprängafram... och... trupper: tre cbontas bzppeisdiacbrysousstolas ecbontaskai locbous med G-hss,

Textkritiska anmärkningar 2 Mack

La-hss. GS har för det sista ordet loncbas lansar: ryttare med

guldstickademantlaroch lansarsprängafram. 5:8 angiven för: enklêtbeis GS har enkleistbeispros inspärrad pros. hos P. 5:18 skulle dethagåttlikadant för. ;Han skulle: katbaper. kai boutos; . . . G-hss, La-hss. GS har katbaper... boutos, vilket ger grekiskan en

Oacceptabelmeningsbyggnad. 5:23 I sinfientlighet judarnaskickade såkungen:apecbtbêdeprøstous mot I oudaiousecböndiatbesinepempse medG-hss, La, GSharapecbzbê

de politas Ioudaiousecböndiazbesin.epempse de och efter pros tous han fientligt sinnad sinalandsmänjudarna.Men kungen som var mot skickade . 5:27 till ödemarken:eiszênerêmonmed G-hss,La, Orden saknasi GS.

6:1 athenarenGeron: GerøntaAzhênaiøn;det första ordet läsessom egen-

GS skriver det substantiv:en gammalman från Athen. namn. som 6:29 och den välvilja bödlarna hadevisatslogom till grymhet: tån som nyss de agontön auton tên mikräi proteron eumeneianeisdysmeneian pros metabalonzån.Lydelsen, stöds G-hss, La, har bedömtssom som av ursprunglig. GSmarkerarpassagensomskadad.

7:30 Vad väntar på: anamenetemed G-hss, GShartina menetevem

väntar på. 8:20 8 000:oetakiscbilioi med G-hss, La-hss. GShar bexakiscbilioi6 000

jfr v. 16. 8:27 räddat dem och bestämtatt de den dagenskulle ett första prov

hansbarmhärtighet: diasäsantiei: tên bêmeran tanten arcbêneleous

taxanti autois med G-hss. GS har för det näst sistaordet taxantos:

räddat första för dendagen denbarmhärtighetsombestämett prov de för dem . sedande allahadestuckit sig undan Såfick de:pefeugotas. eko- . . . .. misanto med G-hss, GS har pefeugoza. ekomisazosom hade . . stuckit sigundan Såfick han. Oversättningenutgåri övrigt från . . . text äroskadad.GSmarkerartextskadaför helaversenutom att versens inledandeorden. de sex sig hansjåmlike: isotheafronein med G-hss, La, GS har 9:12 tro vara byperêfanafronein tänka övermodigatankar. 9:20 Om och bam ärfriska från sida: erröszbeeai ta tekna era . er ... . . filostorgös. Oversättningen utgår från att dennalydelsemotsvararvad

författaren till 2 Mack skrev dokumentets ursprungliga lydelse var

troligen not till översättningens9:18. GSmarkerarpassaenannan, skadad. gensom 9:26 välvilliga hållning min intar gentemotmig: samma mot son som nu tên eunoianei: kai eiston byion mon; G-hss, La, GS Gusan eme har eunoianeis km hyion den välvilliga hållning söm tênousan eme ton intar mot mig och min son. nu 10:11 Protarchostill ståthållare:stratêgonPrötarøbon;det andraordet läses

GSskriver detsomadjektiv: till översteståthållare. somegennamn. 10:13 och inte kunnatförvalta sitt högaämbetemedheder:Texten i G-hssär

skadad.Oversättningenbygger förmodan om den ursprungliga en innebörd; någonrekonstruktion avdesslydelsehar inte ansetts textens möjlig. GSmarkerartextskadaför ett 0rd i passagen.

Vish Textkritiska anmärkningar

10:30 av dem: bön. Ordet, som krävs av den grekiska meningsbyggnaden, saknasi GS. 11:14 tvinga kungenatt bli derasvän:filon auzoisananeazeingenastval, GS har före dessa0rd, fast med markering för textskada, ordet peisein: övertala kungen att tvinga bli derasvän P. att 11:18 Det somfaller inom min kompetenshar jagbeviljat: ha deän enderhomena,synechörêsamed Gehss,Larhss.GS har ha de ên endecøomena synechörêsenDet som var antagbarthar han beviljat. 11:19 för er: bymin med G-hss, La-hss, Ordet utelämnasi GS. 11:31 dietföreskrifter: diøzitêmasi.GShar dapanêmzzsiutgifter F. 12:13 med jordvallar: gefyraismed G-hs. GS har inom markering för text skada gefyromzbygga vallar P. 12:20 avdeladeofficerare att föra befäletöver dem: ezztestêsen cpi tous tån xpeirån.GShar eateszêsenautonsepitån speirånavdelade dem föra att befäletöver dem . 12:28 kraft: nalkasmed flertalet G-hss. GS har holms tyngd. 13:6 Dit upp för man. och såstörtar honom: prosötJozz- . . man ner arantes sin. GSharbnpanzesprosåtbonsinDär störtar allaner. 13:15 och dessutom:kat. syneeentêsen.GS har .. med markering för textskada kat. synetøêeenoch hansatteihop . , . 13:17 först när dagen började Detta kunde gry. ske: Upofainousés êdé :E5 bêmeras.touto de egegoneimed Ghs. GS har øypafainousêsêdê têsbêmeras:auto egegoneiFörst när dagen började hade detta gry skett . 13:19 mot Bet-Sur: epi Baitbsonra med G-hss. GS har epzBaizbsourorsvid Bet-Sur. 14:16 marscheradede. denådde: eai symmisgousinmed G-hss, . . anezenxan Lavhss, GS har symmisgei marscherade han. han anzzzenxas nådde. . . 14:17 tillfällig: bracbeösmed G-hss.GS har bradeöslångsam. 14:17 uppenbaratsig:fanta5ian. GShar afaxianmist talförmågan P. 14:20 då det visadesig råda allmän enighet:faneisêsøomopsêfousyngnönzês; G-hss.GShar för det mellerstaordet bomoiopsêfou, sammansätten ning för vilken beläggsaknasi grekisk litteratur. den levandeHerren: bo eyrios bo zön med G-hss. GS utelämnar det näst sista ordet, som enligt vanligt grekiskt språkbruk krävs för att uttrycket skall bli fullständigt. 15:5 vapnen:zabopla medG-hss.GSharbopla vapen. 15:17 slåläger:strøztopedcuestbazmed G-hss.GSharstrateuesthaidra i fält.

Salomos vishet

Göttingen-Septuagintan vol. XII, Sapientia Salomorzis, edidit Joseph Ziegler, 2., durchgesehene Auflage, Göttingen 1980.

Versenhar bedömts ursprunglig, med stöd samtligatextvittnen. som av GSsätterden inom klammer. lättaagnar:etcmå. leptê med flertalet Ghss. GS harparmå. leprê .. :. lätt rimfrost. utnyttjar: cbrêsamenoimed G-hss,La. GShar kzêsamerzoiförvärvar.

Textkritiska anmärkningar Syr

11:18 elleravdånande,framvällanderök: êbromon liemömenoukapnoumed G-hss. GS har bromoné likmömerzouseapnou

eller med förmåganatt sprida dånanderök. 12:5 de dräpte utan förbarmande sinabarn: teknån forms aneleêmonas,

te dvs. de bedrev . och obarmhärtigabarnamord. GShar teknön

. re foneasaneleêmonasoch obarmhärtigabarnamördare; ordenmåstedå föras till följande mening s0m höll offermåltider. ville du utplå-

.. na. 12:22 måttfullt: enmetriotêti. GShar enmyriotêti tiotusenfalt. 12:24 vidriga: ecbtbrönmed flertalet G-hss. GShar aiscbrörzfula. 15:14 dåraktigast alla. ditt folks fiender:pantån de afroneszatoi.

av . . var hoi ecbtbroi laou med G-hss. ..

tou sou GS harpantesde afroneszaroi. hoi ecbzbroi laou ..

:ou soualla ditt folks fiender. mycket dårak-

. . var tiga. 17:11 egetvittnesbörd: idiöi. martyriåi. GS har idiös. martyrei den

.. .. vittnar påsitt egetSätt P.

jesus Symes vishet

Göttingen-Septuagintan vol. XII, Sapientia Iesu Filii Sirach,

edidit Joseph Ziegler, 2., durchgesehene Auflage, Göttingen

1980. Oversättningens huvudtext följer den med normal stil

tryckta grekiska Bihang A återger de rader tryckts

texten. som med petitstil.

Företalet, första stycket tadel av:enêcboimed G-hss. GShar enochoiförknippas med. Företalet, andra stycket dennabok, muta med G-hs. GShar det självt.

som: anta som 1:3 och havetsdjup: kat abysson; GStillfogar efter dessaord kai sofian och visheten. 1:29 inför din omgivning: förmodad ursprunglig innebörd. Lydelsen i GS, enstomasinantbräpön i människorsmunnar, har bedömts

vara antingen en ursprunglig, meningslös, felöversättning H lipnê

men av inför lästsomFp för av eller förvanskning enöpion

munnen en av antbråpån ellerenommasinanthräpön. 1:30 du närmadedig. med hjärtat: prosêltbes. eai bê kardia La.

. . . . sou; GShar ouprosêltbes. km bê eardia soudu inte närmadedig ditt

. . . . . hjärta var. 3:7 Den som fruktar Herren vördar sin far: bo foboumenoseyrion timêsei patent med G-hss,La. GStrycker radenmed petitstil. 4:23 i rättantid: eneairöi sötêriasmed samtligatextvittnen. GShar kairöi

en cbreiasnär det behövs. 6:2 det sliter sönder din styrka: diarpazêi. tên iscbyn H. GShar

.. sou; diarpagêi. bê ischys då slits din styrka sönder.

. . sou 6:30 hennesok är: ulláb med H. Lydelseni GS, ep autêxhon bär, har bedömtssom enfelöversättningavH Culløibläst aláya.

som 7:3 min son:byie med samtligaG-hss.GSutelämnarordet. 10:9 börjar kroppensupplösning: förmodadursprunglig innebörd. Lydel-

18-16-436 523

Textkritiska anmärkningar

i GS, empsa endostbzkz kastade jag hansinälvor, har sen ta autau bedömts antingen ursprunglig, men meningslös,felöversättning vara en H rämam ruttna förväxlat med rämäb kasta eller en förav vanskning eesêpetaita endostbiaautou. av 10:22 Den rike och ansedde:plousioskai endøxosmedsamtligaG-hss, La,

GSharprosêlytoskai proselyten och främlingen. xenos epignöstbêsetaimed G-hss; La, H. GS har ekdikêthêsetai 12:8 prövas:

straffas. 13:24 följer övermod:alpi zädânmed H. Lydelsen i GS,enstomasin som av asebousi den gudlösesmunnar, har bedömts som en meningslös

denhebreiskafrasen. felöversättningav sitt öga: oftbalmon medflertalet G-hss. GShartonfobon 17:8 eget tan autou autou fruktan för sig. Han dem:prosetbêkenmedsamtligaG-hss; La. GSharproetbê- 17:11 gav ken Han föreladedem. undgår elattonoutaikakiäi medflertalet G-hss.GShar elatton- 19:6 ett ont: outarkardiäi får klent förstånd .

20:27 Den kantalavist: Ho sofas logoismedflertalet G-hss; La. GS som en har Ho safos oligois Den somärvis i småsaker. en H förmodas ha haft Iei, här återgivet med när, men av den 23:14 när: grekiskeöversättarenfelaktigt återgivetmedgar ty; såGS.

för hennesskönhetsskull: kallei med flertalet G-hss.Orden uteläm- 25:21 en

nasi GS. 27:2 tränger. sig in: syntblibêsetai; La. GShar syntribêsetaikrossas. . . 27:6 talet:logosmedG-hss. GShar logismosdiskussionen.

dödar sin fiende: apälesen. ecbtbronanton med flertalet G-hss. 27:18 ton .. GS har apölesen. nekron anton förlorar den som dött från ton .. henne . framhärdar diastêriöndiastêriseimed G-hss.GShar diatêrändiatêrê- 28:1

seibevarar. Pågrund sådanondska: cbarin ponênktsmed.G-hss. GShar ou 29:7 av oun cbarinponêriasUtan att varaonda.

behöver apaitêseimed flertalet G-hss. GShar apostêseihindras 31:2 man: från; det inledandeMen bortfaller vid dennatolkning. man kan botas sömn: eknêpseihypnos med G-hss. GS har eknêpsei 31:2 av bypnonåterställer sömnen P.

31:10 Må han bara: kai estäautöi med G-hss. GS har kat estaiautöi Han

kommer att bära. till människansglädje: ei: eufrosynênantbröpoismed G-hss. GShar eis 31:27 eufrosynênap arcbêstill glädjefrån begynnelsen.

32:18 ochefteråtförblir han lika tanklös: kni meta to poiêsaimet autouaneu

boulêsmedG-hss; La. GSutelämnarorden.

lagen:nomöi med samtligaG-hss; La. GS har logöi på förnuf- 33:3

tet. Sätt tjänareni arbete: ergasai paidi med G-hss. GS har ergasaien 33:26 en paideiái lägg möda hans tukt . ner Har du bara Har du bara H eisestinsot beiseszinsoi; H. 33:31 en. en: . .. . . GShar Ei estin:oi estinsoi Har du Har du en. . .. en. . . efterhärmning verkligheten: kara :onto med G-hss. GS 34:3 är en av touto har kara ställer det mot detandra. :auto toutou ena

Textkritiska anmärkningar Syr

36:2 hjälp oss: kai epiblepsonmed flertalet G-hss; La. GS utelämnar orden. 36:19 Arons välsignelseav: :En eulogianAarän peri med flertalet G-hss; 1:a.GS hartêneudokianperi din nådigavilja med. 37:2 Ar det inteen sorg: oucbi lypeenimed G-hss; La. GShar oucbilypê engiei Närmar sig inte sorgen. 37:2 fiende: ecbtbronmed G-hss; H. GShar ecbzbranfiendskap. 38:11 så mycket du har råd till: förmodad ursprunglig innebörd; H. Lydelsen i GS, bös mê byparcböneftersom du inte är till, har bedömtssomsåskadad säkerrekonstruktion äromöjlig. Eventuellt att en kan den förklaras felläsning H ett ursprungligt k häntaa som av enligt din förmögenhet läst som Ifpi Enaen enligt din icke-existens eller som förvanskning av hö: to byparcbon:oi enligt vaddu har. 39:14 Sprid er vällukt: diadote osmênmed samtliga G-hss; La. GS har diadotefänên Höj eraröster. 39:14 stämupp er lovsång:ainesateäismamed flertalet G-hss; La. GShar ainesatehamnsjung tillsammans. 40:7 I det avgörandeögonblicket: en kairâi sötênlzsmedsamtligaG-hss; La. GSharen eairäi cbreiasnär det behövs. 41:19 och för att glömma Gud och förbundet: ameleiastbeou Ieai diaapa tbêkês; H. GS har apaalêtbetlzstbeou eai diatbêeêsblygs inför Guds och förbundets sanning. v 42:8 somtävlar med deunga:krinomenoupros med G-hss; La. GS neous har erinomenouperipomeias som rannsakasför otukt. 42:11 anklagelserbland folket: enklêton laou med G-hss. GS har eeklêton Iaou kallelser till folkförsamlingen . 42:22 ocksåden minstagnista:kat beösspintbêrosmed G-hss; H. GShar kai båsspintbêrosoch som engnistasärdet . 43:6 Och månenför han fram: översättningenbygger förmodan en om textensursprungliga innebörd. GS har Kai be selênêbistêsin Och månenställer . 43:22 Snartläkesallt: üzsispanzånkaraspoudênmed flertalet G-hss; La, H. Lydelsen i GS, iasinpantön kataspeudei,ger likartad innebörd men förutsätter en onödig rekonstruktion. 43:27,30 är det inte nog... det blir aldrig efikömetba. efikêszbemed nog: .. G-hss. Lydelsen i GS,afikömezba afikêstbe, otydligare uttryck . .. ger nyansennå målet menhar annarslikartad innebörd. 46:4 att vändaom: anepodiszbêmedG-hss.GShar enepodistbeatt stanna. 46:6 Den vräkte ner över fiendefolket: Ieazerraxenep ethnøspolemion med G-hs; La. GS har Ieaterraxenep etbnospolemon Han lät kriget bryta lös mot folket. 46:10 förstå: idäsin med flertalet G-hss.GShareidösinveta. 46:12 till de ärorika männensavkomlingar: byioisdedøxasmenönantbräpön; G-hss, La. GS har byiois dedoxasmenosantbrâpån ärad bland människors barn; för att denna läsart skall ge mening måste radenmot interpunktionen i GS förastill följande mening:. och . . älskadavHerren var Samuel. 48:17 Gihonkällan: Giön; G-hss. GShar bydör vatten, 48:18 och sändeRab-Sakemot Hiskia: kat apeszeilenRbapsakên; G-hss, H. GS tillfogar efter dessaord kai apêrenoch tågadebort.

Syr A Textkritiska anmärkningar

50:2 murverk avdubbel höjd: hypsosdiplêi; G-hss. GS har bypsosaulês

en hög terrass . 50:5 i kretsenavsitt folk: enperistrofêi laou med flertalet G-hss. GShar en

peristrofêinaounär han gick runt tempelhuset . 50:24 när hanstid är inne: en tai: bêmeraisautou med G-hss. GS har en tai:

bêmeraisbêmäni vår tid. 50:26 Seirs:Sêir; La, H. GShar SamareiasSamariens. 51:3 käftar: brygmönmed samtligaG-hss; La. GS har brocbânsnaror. 51:6 Inför kungen blev jag brottsligt förtalad: Basilei diabolê glâssêsadikou

med G-hss; La. GS har kai bolidos glössêsadieøu och från det

brottsliga förtaletspil. 51:8 fiendernas:ecbzbrönmedflertalet G-hss.GSharponêrån onda männi-

skors. 51:10 min fader:patent mon; H. GS harpatent eyriou mou min herres

fader. 51:15 Från blomningen till: ex antbous beåsmed flertalet G-hss. GS har

exantbousêsbåsBåde vid druvans blomfällning och vid. 51:18 strävadelidelsefullt efter: ezêlösamed flertalet G-hss. GS har ezêtêsa

sökte. 51:19 i sorgöver: epentbêsamed flertalet G-hss.GShar epenoêsaoch tänkte

pin

Bihang A till jesus Syraes vishet

1:18 stor berömmelsefår de: platynei de kaucbêsintois. GShar platynei de

kaucbêsistai: berömmelse utvidgar dem P. 18:29 döda: nekrönmedG-hss. GShar neeröien död med sammanhang-i

etoregelmässigtkasus. 24:18 Själveviggerjagdetta: didämi aeigenêsmed flertalet G-hss. GS har

. . .

didåmi aeigeneisJag gereviga .

. . . 24:18 alla:sympasi.GShar synpasi med alla.

Bibang B till jesus Syraes vishet

Någon modern kritisk edition den hebreiska till Syr

av texten har vid tiden för denna översättnings färdigställande ännu inte publicerats. Bara utgåvor med obearbetade fast ofta utförligt kommenterade avtryck de hittills påträffade handskrifternas

av text har funnits tillgängliga, och flera sådana har måst konsulteras. Det är därför inte möjligt att här hänvisa till någon

standardtext av samma slag som Göttingen-Septuagintans. Re-

dovisningen vilken text översatts kan dock med fördel

av som anslutas till en utgåva för alla återfunna hebreiska avsnitt

som erbjuder huvudtext, i bestående den i respektive

en stort sett av avsnitt fullständigast bevarade handskriftens,

med övriga textvittnens avvikelser förtecknade i notapparat. Denna utgåva,

en Ecclesiastico, Testo ebmico apparato Critica versioni

con e greca,

Textkritiska anmärkningar Syr B

latina siriaca, Francesco Vattioni, Napoli 1968, e a cura förkortas nedan Vatt efter utgivarens namn. Med undantag för nedan förtecknade ställen motsvarar den översatta hebreiskan huvudtexten i Vatt, och de med S markerade ställena är översatta från den i samma utgåva avtryckta syriska texten. Där textvittnen för de avvikande läsarterna anförs, används samma förkortningar i Vatt. Då utgåvan är ovokaliserad, redovisas som här bara de olika lydelserna konsonanttexten. Ställhänvisav ningarna följer versräkningen i den svenska översättningen; i Vatt avviker den ofta.

6:2 det betar avdig: tlfb. Vatt har fbh det blir tjockt för dig .. 12:3 Att hjälpa: mnjb. Vatt har mnwb, en oregelmässigoch meningslös form. 16:22 håller: kr. Vatt harçq, oregelmässigoch meningslösform. en 31:15 Vatt tillfogar en tredje rad: d sre emwk vet att din nästaärsomdu. Den har här bedömtssomdublett avden första radenoch utelämnats. 32:18 visdom: bkmb medBm, E. Vatt har kbmb ordet okänt. Erbjgjmmed D, Bm. Vatt har kmjm ryggar. 37:18 grenar: 37:19 dårskap:nwl. Vatt hargufl orenhet. 37:25 Versen har utelämnats,då den bedömtssomtillägg till avsnittetsklart uppbyggda komposition; C. Vatt har msprjmjm m jsrl [j]m[j j]n [mspr] En människa har sin utmätta livstid, men Israels livstid kan inte räknas. 38:7 plågan:kb. Vatt har läwb, enoregelmässigform. 40:13 Rikedom vunnen med orätt: bil mwl medMas. Vatt har mbwl I bwl från sandtill sand. 40:13 som en ström: wäpjq med Bm. Vatt har wmpjq från en . . . . . . ström. 40:14 när: m med Bm, Mas.Vatt har ordet dubbelskrivet. 40:19 familjen: r medMas.Vatt harEmeftermälet. 41:9 förökar er: tprw medBm. Vatt har zbrw äter . 41:19 våldsdädzjd medBm, Mas. Vatt harzr en främling. 41:19 för att bryta: mbpr med Mas. Vatt lämnar luckaför ordet. 42:4 torka tmbj medMas. Vatt har tmbwt, okänt ord. av: 42:5 för att gehård tukt barn P eller endåligslavsomdrar benenefter sig: [wl mwsr bnjm brb]b Izbd r wsl mhlkz med Mas; orden inom klammer rekonstruerade.Vatt utelämnar raderna. 42:10 och när hon är gift, för att hon skall vara otrogen: wblflb pn t§çb Mas. Vatt har wbbjt [b]lb l[...] och inte... när hon bor hos sin herre. 42:10 barn: tzrj med Mas. Vatt lämnarlucka för ordet. 42:10 för att hon skall bli barnlös:pn tisr; Mas. Vatt lämnar lucka, med undantagför densistabokstaven. 42:12 visa:tbn medMas. Vatt har tm överlämna. 42:17 Herren: dnj medMas.Vatt har lbjm Gud. 44:4 sitt folk: gwj medMas. Vatt har gwjm folk. 44:4 med kloka planer: bmzmtm. Vatt har bmzmtm, deras kloka planerna, enmeningslösfelskrivning.

Syr B Textkritiska anmärkningar

44:4 med sina spiror: bmbqqtm; Mas. Vatt har bmbqrwtm med sina forskningar. 44:23 genomförstfödslorätten: bberb; Bm. Vatt harbbreb genom välsignelsen. 45:26 Versenåtergesefter somhärärden endabevaradehandskriften.Vatt kompletterar den med en återöversättningav den grekiska rad som saknasdär: [spymw bgdq ...vishet och låta hans folk med er styra rättfärdighet. 47:23 i hopplöshet:mhzE; Pred2:20. Vatt har m[§rj]3och slogrot. 49:9 profeten: nbj. Vatt lämnar lucka för ordet. 51:13 och ännualdrig felat: bçrmfwtj; Q Ps. Vatt har bjjtj, vilket innebär att de föregåendeorden jag var utsågsi stället för att underförstås. 51:14 Bland lagensord... stund: b°b btrb wd swfb dwränb med Q Ps. Vatt utelämnarhelaversen. 51:15 Druvorna. hjärtat: gm gr n; bbiwl nbjm jsmbw Ib. Vatt utelämnar . . raderna. 51:15 rätta: bmñwr med Q Ps. Vatt har bmtb sanna. 51:15 ty från min ungdom kändejaghenne: mrfwrj jdtjb med Q Ps. Vatt har dnj mrfwrj bkmb Imdti Herre, jag har lärt mig vishet från min ungdom. 51:16 Fastänmin flitiga lärotid var kort: bzjtj km°çznj med Q Ps. Vatt har wüpll tplb brfrwtj Och jag badenbön i min ungdom och den lärdom var stor. .. . 51:16 lärdom: Iqb med Q Ps. Vatt har d kunskap. 51:17 God hjälp fick jag henne:uflb bjtb medQ Psa.Vatt har lb bjb av Iebwd Hennes 0k blev till äraför mig. en 51:18 Hos henne. slockna:zmwtj zzfäbqhqrftj bçwbwlw Ewb medQ Ps. . . Vatt har bibtj Ibjyb w hpe mänw Jag tänkte göradet goda att och skall inteavståfrån min föresats,ty jagkommer finna det . att 51:18 Jaglät min åtråbrinna för henne:brjzjnpij bb medQ Psa.Vatt har biqb npij bb min åtråfästesvid henne. 51:19 Kraften svika: çrtj npåjbb wbrwmjb Iw EIJ med Q Ps Hos Vatt . . . saknasdessarader, men i stället inleds 20 med två rader: npEj v. extra nttj brjb wlnsb nsbjm 1 çb mm[nb] Jag riktade min åtrå henne, mot och all evigheti skall jag inte vändamig frånhenne. 51:19 jag skall begrundahenneshemligheter: wmWmjøtbwnn med Q Ps. Vatt har wlb bdwr zzbjç jag vill till henneoch henne. se 51:20 Med rena händer sökte jag henne: kpj bbmøtj ljb; Q Psa. Vatt utelämnarorden. 51:20 hon nu har skänkt mig: qnjtj mtbltb; Vatt har qnjtj mzbltb jag engånggetthenne P. 51:20 förstånd: lb. Vatt har före dettaord, i hebreiskaninleder meningsom en,bindeordetw och, vilket med hänsyntill denalfabetiskaordningeninte kanvaraursprungligt. 51:21 brinner: Vatt harjbmw brusar. 51:23 stannahos mig: swrw Vatt har pnw vilket ger den likvärdiga innebörden vänd till mig bryter alfabetiskauppbygger men textens nad. 51:26 nacken:surjem. Ett inledande och, tillfogas hos Vatt, måste w som utelämnasav sammaskäl i 20. som v. 51:27 Åt migsomsträvadeenliten tid gavhon stor frid: m°çmltj wbrbb mçtj

Textkritiska anmärkningar Till Dan

mnwbh; G, Vatt har hjjtj ufmdtj bb wmstjb j agsomvarliten qçn har hållit fastvid henneochfunnit henne. Älskar min lära:Errfwlmwdj. Vatt har rbjm §mw lmwdj Många har 51:28 ni älskat min lära; nästa rad måstedå översättasoch ni kan hört Det tillfogadeordet bryter emellertid alfabetiskauppvinna. . textens .. byggnad. redani ungdom:brfrwtjkm. Vatt harbrfnøtj redan i min ungdom. 51:28 er Allt blir ålagt: pljkm. Vatt har m§jkm, vilket ger samma 51:30 som er innebörd inte stämmermed det här förutsattaalfabetiskaschemat men slutvers p i Ps25och 34. som

Barne

vol. XV, jeremias Banach Tbreni

GÖttingen-Septuagintan - - Epistula jeremiae, edidit Joseph Ziegler, 2., durchgesehene

- Auflage, Göttingen 1976, s. 450-467.

och fört dem: kai med G-hss. GS har kai êgagenanton 1:9 êgagenautous och fört honom. hanskullelåta olycka drabba touagagein bêmaskaka 2:2 att enstor oss: megalamedG-hss, La. Orden saknasi GS. har våra hjärtan från: apo kardias bemönmed 3:7 renat apestrepsamen G-hss. GS har epi kardian bemän vi har rensatut till apestrepsamen vårahjärtan . från hennesvåg: têsbodou autês med G-hss, GS har apa tês 3:21 apo bodou autön från derasväg. Midjan: namnformen ändradmed ledning 1Mos 25:2, 15. GS har 3:23 av

Merran.

jeremias brev

översättningen följer avvikelser texten i Göttingen-Seputan tuagintans vol. XV under Baruk, 494-504. se ovan s.

Tillägg till Daniel

vol. XVI, Susanna Daniel Bel

Göttingen-Septuagintan - -

Dmco, edidit Josegh Ziegler, Göttingen 1954, s. 80-91; et Oversättningen följer den s.k. Theodo- 119-132; 215-223. och förkortningen GS syftar lydelsen där. tion-texten,

28, 34, 36,61gamla männen:presbytatY-asmedG-hss. GShar A219,24, 27, presbytermY-ousäldste.

B:4 bêmin med G-hss.Ordet saknasi GS. oss: C:23 I staden: töi zopöimed G-hss,V. Orden saknasi GS. en

Man Textkritiska anmärkningar

C:24 Du vill väl inte säga dricker: mekai touton ereisbott cbaIeousestin . . . idou zêi kai estbieieaipinei med G-hss, V. Orden saknasi GS.

Manasses bön

Göttingen-Septuagintan vol. X, Psalmi Odis, edidit A. cum Rahlfs, Göttingen 1931, 361-363. Bönens syriska har s. text konsulterats enligt Leiden-Peshittan och dess apparat Vems Testamentum Syriace. edidit Institutum Pesbittonianum Lei- . . dense, IV, fasc. vi, Cantica sive Odae pars Oratio Ma- nasse. Lugduni Batavorum 1972. . .,

7 Du, Herre. räddade:boti eyrie, kara :Encbrêstotêta agatbå- . . sy, tês synêssou epêngeilömetanoian lemafesin tois bêmartêkosisoi, eai töi

plêtbei tån oiktimzån börisas G-hs, sou metanoian ei: såtêrian; V samt texteni Constitutiones apostolorum citeras i GS:sapparat. Or-

den saknasi GS.

9 Versenstext ärrekonstrueradmed beaktande S:dioti byper aritbmon av psammouthalassêseplêtbynanbai anomiøzimou. Kyrie, eplêzbynanhat

anomiaimou eai ouk estinmoianesisbina airö tênkefalênmøu, eai

ouketi eimi axiosatenisaikai idein to bypsos ouranou plêtbous tou apa tån adikiän mou. Kai Ieyrie,dikaiös tblibomaij eai eazbösaxion nyn, estinmoipascbö dedemenoskai. Orden inom inte finns parentes,som i något grekiskt textvittne, är återöversattafrån syriskan. I GS lyder

versen:dioti bêmarton hyper aritbmon psammoutbalassês eplêtbynan

bar anomiai mon, kyrie, eplêtbynarg kai ouk eimi axiosatenisai kai

idein to bypsostou ouranon plêtboustån adieiön apo mou ty jag har begått flera synder än antalet av havets sandkorn. Otaliga är mina

lagbrott, Herre, otaliga och jag är inte värd lyfta blicken att mot himlens höjd för all min orättfärdighets skull.

10 såattjag inte kan lyfta mitt huvud: eisto mê ananeusaitênkefalên mou med G-hss, V. GShareistoananeusai byperbamartiân så me man att jagmåsteruskapåhuvudetför mina syndersskull P.

10 Ty jag väckte din glödandevrede: före dessa0rd har GS eai ouk estin moi anesisoch jag får ingen lindring jfr 9. v.

Kartor

Palestina under mackabeertiden Främre Orienten under hellenistisk tid

° Damaaskus

ERMON SYRIEN O

Kedesh0 I x f

Hasor Maked .

mm -1 garen Kasfo mala Boosor lgatherna Nema Jokneam J

a

e JisreeaJ Bet- n Efron Bossra. skmwpo o Q3 Jivleanân GlLBOA ma å ö | SAMARIEN S Samaria0

I

Piratono :Shek abbok.á GERISSIM 9Afek 0 Tappua o amatjim Jasef TOBI .RabbaFiladelfia - OMR T AMMON

Heshbono

NE 0

O l

Medeva

Adma En-Gedi t

Masada0 Q

o -

Ratiañ g

. l

X Beersheva

IDUMEEN NEGEV ggr

é

L. o

S ,.

. 0 f .

, . . 1

.

, .

. . o

Statens offentliga utredningar 1986

Kronologisk förteckning

ÖversynavrättegångsbalkenHögstadomstolenochrättsbildningen.Ju. . Entreårigyrkesutbildning- riktlinjer.U. . Entreårigyrkesutbildningbeskrivningar,- förslag.U. . Sammanfattning.Bo. Bostadskommitténsslutbetänkande.

Bostadskommitténsslutbetänkande.Del Bo. . Bostadskommitténsslutbetänkande.Del Bo. . Militäraskyddsområden.Fö. . försåkringsverksamheten.Fi. Soliditetochskäligheti . Nylönegarantilag.A. . kommittéförslag.U. Enklareskolförfattningar.Del Sammanfattning, . Enklareskolförfattningar.Del Motivm.m.U. . Datorer,sårbarhet,säkerhet.Fö. . Påfölidochbrott Lagtextochsammanfattning.Ju. . Påföljdochbrott Motiv.Ju.

. Påföljdochbrott Bilagor.Ju.

. Vägartill effektivenergianvändning. . Framtidisamverkan.Del C. . Framtidisamverkan.Del C. . Aktuellasocialtiänstfrågor.S. . Barnsbehovochföräldrarsrått.S. . Barnsbehovochföräldrarsrätt.Sammanfattning.S. . riksgäldsfullmäktige.Fi. Riksbankenoch . Aktiersröstvärda.Ju.

. Integritetsskyddiinformationssamhället.Ju. . Kontrollavlivsmedel.Jo. . Åklagarväsendets organisation.lokala Ju.

. Folketsfrämstaföreträdare.Ju. . Folkstyrelsenunderkrigochkrigsfara.Ju. . boendeinflytande Ju. Fastighetsbildning4.Förrättningsförfarandeoch m.m. . Vapenfriutbildningeni framtiden.Fo. . EFU87.

. EFU87Bilagadel.

. Framtid,huvudbetänkande.Ju. . Framtid,bilegedel.Ju.

. Handelmedtekniskspritm.m.S. . Samernasfolkrättsligaställning.Ju. . Reavinst,aktierochobligationer.Fi. .

Förvärvavnyasmåhus.Ju. . Skatteutredningar.Fi. .

Utgiftsskatt.Teknikocheffekter.Fi. .

Utgiftsskatt.utk.Fi. .

Bränsle-ochdrivmedelsberedskapenunderkriserochi krig. .

Befrielsefrånvärnpliktstiänstgöring.Fö. .

Staketmetodförbeskattningavhandelsbolag.Fi. . C.

Bibeln Tilläggtill- Gamlatestamentet. .

Statens offentliga utredningar 1986

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Översyn rättegångsbalkenav 2.Högstadomsto- Kontroll livsmedel.av [25] lenochrâttsbildningen.[1] Påföljdförbrott Lagtextochsammanfattning. [13] Arbetsmarknadsdepartementet Påföljdförbrott Motiv[14] NyIönegarantileg.[9] Påföljdochbrott Bilagor3. [15] Aktiersröstvårde.[23] Integritetsskyddiinformationssamhället.[24] Åklagarvâsendetslokalaorganisation.[26] Bostadsdepartementet Folketsfrämstaföreträdare.[27] Bostadskommitténsslutbetänkande.Samman- Folkstyrelsenunderkrigochkrigsfera.[28] fattning.[4] Fastighetsbildning4.Förrâttningsförfarande Bostedskommitténsslutbetänkande.Del [5] ochboendeinflytandem.m.[29] Bostadskommitténsslutbetänkande.Del [s] Framtid,huvudbetänkande.[33] Framtid,bilagedel.[34] Samernaslolkråttsligaställning.[3G]. lndustridepartementet Förvärvavnyesmåhus.[38]. Vägartill effektivenergianvändning.[16]

EFU87.[31]

EFU87Bilagedel[32] Försvarsdepartementet Bränsleochdrivmedelsberedskapenunder Militäraskyddsomrâden.[7] kriserochkrig.[42]. Datorer,sårbarhet,säkerhet[12] Vapenfriutbildningeni framtiden.[30] Befrielse värnpliktstjänstgöring.från [43] civildepartementet

Framtidisamverkan.Del [17]

Framtidsamverkan.i Del [18]2. Socialdepartementet Bibeln Tillägg Gamlatill testamentet.[45]

- Allmännasocialtjänstfrågor.[19] Barnsbehovochföräldrarsrått.[20] Barnsbehovochföräldrarsrätt- sammanfattning.[21] Handelmedteknisksprit.[35]

Finansdepartementet Soliditetochskäligheti försäkringsverksamheten.[8] Riksbanken riksgäldsfullmäktige.och [22] Reavinstaktierochobligationer.[37] Skatteutredningar.[39]. Utgiftsskatt.Teknikocheffekter.[40] Utgiftsskatt.utk.[41] Steketmetodförbeskattning handelsbolag.av [44]

Utbildningsdepartementet Entreårigyrkesutbildningriktlinjer.[2]

- Entreårigyrkesutbildningbeskrivningar,- förslag.[3] Enklareskolförfattningar.Del Sammanfattning,författningsförslag.[10] Enklareskolförfattningar.Dal Motivm.m.[11]

Anm.Siffrornainomklammerbete nummer. denkronologiskaI förteckningen.

sromxlerv

Liber

Allmänna

Förlaget

.-