Utredningen om vissa internationella insolvensfrågor betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

W50

Ref

om

Utredningen

Vissa internationella

insolvensfrågor

U

S

199278 Betänkande av vissa

utredningen om internationella insolvensfrågor

Statens offentliga utredningar

WW

ä]

Justitiedepartementet

Utredningen om

Vissa internationella

insolvensfrågor

Betänkande av inredningen om vissa

internationella insolvensfrågor

Stockholm 1992

SOUoch Dskan köpasfrån Allmänna Förlaget.somocksåpå uppdragavregeringskansliets törvaltningskontor ombesörjermnüssutsändningar dessapublikationer.av

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08739 96 30

Telefax 08739 95 48

Publikationcmakan ocksåköpasi Infonnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-l3134-X Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för justitiedepartementet

InsolvensutredningenJu 198802 tillsattes år 1988 med uppdragatt utreda vissa frågor konkursrâttens område dir. 198852. Genom tilläggsdirektiv till insolvensutredningenden 13

december 1990 dir. 199074 togs bl.a. frågan om att anpassaden konkursrättsliga lagstiftningen till internationella törhållanden bon från utredningens uppdrag. I tilläggsdirektiven uttaladesatt den frågan skulle behandlasi särskild ordning.

Genom beslut den 11 april 1991 uppdrog regeringen Iânskronodirektören Eugene Palmer att såsom särskild utredare utreda vissa konkursrättsliga frågor med internationell anknytning. StatsrådetLaila Freivalds förordnade genom beslut den 15 maj 1991 professorn Michael Bogdan och advokaten Björn Edgrenatt biträda EugenePalmer somexperter samthovråttsñslcalen Charlotte Brokelind att vara sekreterare. Utredningen har antagit

namnet Utredningen om vissa internationella insolvensfrågor.

Utrikesdepartementethar bistått utredningen medöversättningsarbetegenom departementssekreterarenKjell Ferm.

Genom överlämnandetavdetta betänkandeär utredningensuppdrag slutfört.

Jönköping i augusti 1992

Eugene Palmer

Charlotte Brokelind

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

FRFATTNINGSFRSLAG 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

SAMMANFATTNING 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SUMMARY 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 DIREKTIVEN 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 DEN INTERNATIONELLA KONKURSRÄTTEN 23 . . . . . 2.1 Bakgrund 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Universalitetsprincipen och territorialitetsprincipen 24 . 2.3 Nuvarande ordning 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Inhemsk konkurs 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Utländsk konkurs 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Den nordiska konkurskonventionen 28 . . . . . . . . . . . . .

3 EUROPARÅDETS KONKURSKONVENTION 31 . . . . . . . 3.1 Inledning 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Första kapitlet 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Andra kapitlet 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Tredje kapitlet 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Fjärde kapitlet 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Femte kapitlet 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 ARBETET INOM EG 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 SVENSK ANSLUTNING TILL KONVENTIONEN 39 . 5.1 Övergripande överväganden 39 . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Kapitel 2 eller kapitel 3 eller båda ..40 5.3 Kapitel 4 .43

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

INKORPORERING ELLER TRANSFORMERING .45

UTLÄNDSKA KONKURSFÖRVALTARES MÖJLIG- HETER ATI AGERA I SVERIGE ..49 7.1 överväganden ..49 7.2 Tillâmpningsomrádet ..50 7.3 Förfarandet ..5l 7.4 De inhemska borgenäremasställning ..52

. . . . . . . . . . 7.5 Kvarstad m.m. ..53

FÖRÄNDRINGAR r FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA LÄNDER ..55

UTLÄNDSKA TILLGÅNGAR VID OBESTÃNDSBE DÖMNINGEN ..63 10.1 Obestándsbegreppeti konkurssammanhang .63 10.2 Obestándsbegreppetinom straffrätten ..67

. . . . . . . . . .

ll VILKA LAGÄNDRINGAR KRÄVS ..69

12 SPECIALMOTIVERING ..7l

BILAGOR Bilaga l Kommitténs direktiv Bilaga 2 A Europarådets konkurskonvention Nr 136 Bilaga 2 B Europarådetskonkurskonvcntion Nr 136 översättning

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till lag om vissa internationella konkurser m.m.

Härigenom föreskrivs följande

Inledande beståmntelser

l § Denna lag tillämpas efter regeringensförordnande i förhållande till de stater som har tillträtt den i Istanbul den 5 juli 1990 dagtecknadeEuroparådskonventionen om vissa internationella aspekter på konkurser. I förhållande till Danmark, Finland, Island eller Norge tillämpas dock andra lagar.

Regeringen får föreskriva att lagen helt eller delvis skall tillämpas även i förhållande till andra stater.

2 § Lagen gäller inte när konkursgåldenâren är ett försäkrings- eller kreditinstitut.

3 § Vid tillämpningen av denna lag avses med konkurs och förvaltare sådantförfarande respektivesådan bestämsav regeringen.

person som

Huvudkonkurs och sekunddrkonkurs

4 § Med huvudkonkurs avsesen konkurs som har beslutats det landi till vilket gäldenâren har sin huvudsakliga ekonomiska bindning.

En juridisk person skall, om inte annat visas, antas ha sin huvudsakliga bindning till det land där styrelsen har sitt säteeller, om styrelsenssäteinte år bestämt eller styrelse inte finns, det land där förvaltningen förs.

5 § Med sekundårkonkursavsesen konkurs som i något annatland pågår samtidigt med huvudkonkursen.

Svenskaselcundarkonlauser

6 § En gäldenär somär föremål för en utländsk huvudkonkurs får enbart på grund härav försåttas i konkurs här i riket. Om inte sökandenkan visa att gåldenâren är försatt i utländsk huvudkonkurs, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

7 § Om en svenskkonkurs inleds efter en utländsk huvudkonkurs, skall det i konkursbeslutet angesatt den svenskakonkursen är en sekundärkonkurs.

8 § Om inte något annat anges i denna lag eller följer av svenska lagvalsregler, skall svenskrätt tillämpas i sekundärkonkursen.

9 § Utöver en borgenäroch gâldenårenfår ävenförvaltaren i huvudkonkursen ansökaom att gäldenåren skall försåttas i sekundärkonkurs.

10 § Förvaltaren i sekundårkonkursen skall skriftligen underrätta förvaltaren i huvudkonkursen eller behörig myndighet i det land i vilket huvudkonkursen äger rum om alla fordringar i sekundårkonkursen.

ll § Sedan de fordringar i sekundärkonkursensom är förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som härrör från en av gäldenärenbedriven näringsverksamheteller somgrundas en anställning hos gäldenären utdelning blivit fullt tillgodosedda skall eventuella

genom kvarvarandetillgångar genastöverlämnastill förvaltaren i huvudkonkursen.

12 § Innan sekundärkonkursenavslutas, skall förvaltaren i huvudkonkursen ges tillfälle att yttra sig.

Svenskahuvudkonkurser

13 § En fordran uppkommit innan gäldenärenförsattesi sekundärkon-

som kurs får inte frånkännasgiltighet i svenskhuvudkonkurs enbartpå grund

en

att den uppkom först efter beslutet om huvudkonkurs. För att täcka en av sådanfordran får dock endastde tillgångar somöverflyttats från sekundärkonkursen användas.

§ Vid utdelning av medelsomhärrör från de tillgångar somöverflyttats

sekundärkonkursskall alla fordringar behandlaslika. från en

gäller bådesekundär- och huvudkonkurser Bestämmelsersom

15 § En borgenär som genom utdelning i en utländsk konkurs delvis fått betalt för sin fordran får ändå framställa anspråk på betalning i en svensk konkurs. Han har dock inte rätt till någon utdelning förrän alla andra borgenärer blivit tillgodosedda i samma mån som han, dock inte till den del hansfordran är förenad med panträtt i fast eller lös egendom.

16 § Förvaltaren i densvenskakonkursen skall snarastlämnasådaninformation till denutländskeförvaltaren somkan vara av intresseför handläggningen av denandrakonkursen. Information om åtgärder somsyftar till att avsluta konkursen skall alltid lämnas.

17 § En ackordsuppgörelsei en svensk sekundärkonkurs får träffas först efter det att samtycke inhämtats från förvaltaren i huvudkonkursen. Om samtycke begärsav en förvaltare i en svensk huvudkonkurs, får denne inte vägra sådant,om det visasatt de svenska borgenärernas ställning inte försämrasgenom uppgörelsen i den utländska sekundärkonkursen.

Utländska konkursjörvaltare möjligheter att agera i Sverige

18 § En konkursförvaltare i en utländsk huvudkonkurs får begäraatt viss särskilt angiven här i riket befintlig egendomsomtillhör konkursgäldenären får tasi anspråk för konkursboets räkning.

19 § Ansökan skall görashos tingsrätten i denort där någonav deangivna tillgångarna finns.

20 § Ansökan skall kungöras. Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och, enligt vadsomföreskrivs i 3 § lagen1977654 om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m., i ortstidning.

21 § Ett tillstånd att taden angivna egendomeni anspråk får meddelastidigasttvå månader efter kungörelsen.

22 § Om det finns sannolika skäl för bifall till ansökan, får rätten konkursförvaltarens begäranförordnaom kvarstad egendomen.Därvid gäller 15 kap. rättegångsbalkeni tillämpliga delar.

23 § Under tvåmånadersperiodenfår den angivna egendomeninte utmätas för annanfordran än sådansomär förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

24 § Om någon före tvåmånadersperiodensutgång väcker talan bättre

om rätt till egendomen, skall rätten uppskjuta prövningen av ansökan i den

ll delen till dess det målet har slutligt avgiorts. Detsamma gäller om en ansökanom gäldenårensförsättandei konkurs framställs inom sammatid.

25 § Ett tillstånd för konkursboet att ta egendomen anspråki får inte lämnas, om gäldenârenhar försatts i konkurs här i riket. Ett sådanttillstånd får inte heller lämnas, om det âr uppenbartatt ett svensktinsolvensfbrfarande år mer ändamålsenligt för de inhemska borgenârema.

26 § En borgenär vars fordran år förenad med särskild förmånsrätt i den aktuella egendomen har rätt till betalning ur egendomen innan den tas i anspråk av konkursboet. En erinran om detta skall tas i beslutet. Ett tillstånd att ta i anspråkegendomenfår också förenas med annat villkor.

fåla 27 § En ansökanom att i anspråk egendom i Sverige skall handläggas somett konkursårende.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till ändring i konkurslagen 1987672

lag om

Härigenom föreskrivs att l kap. 2 § konkurslagen 1987672 skall ha föl-

jande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap.

2§

En gäldenår somår på obeståndskall efter egeneller en borgenärsansökan försättas i konkurs, om inte annatâr föreskrivet.

Med obeståndinsolvens avsesatt gäldenâreninte kan rätteligen betalasina skulder och att dennaoförmåga inte år endast tillfällig.

Vzd øbestdndsbedamningenskall

aventillgångar i utlandet beaktas.

De skall dock inte beaktas om

gäldenären underldzer att

medverka till att de användsför

au tillgodose den kønkurssökande

borgenären och

den konkurssökandeborgend-

ren saknar möjlighet att ta dem i

anspråk på annat satt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i ackordskungörelsen 1970

Härigenom föreskrivs att 27 § ackordskungörelsen 1970858 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27§

Är handling som inkommer till rätteneller godemannenavfattadpå danska eller norska språket eller år handling sominkommer från utländsk borgenâr, som är bosatt utomlands, avfattad engelska, franska eller tyska språket, får handlingen godtasutanöversättning till svenskaspråket,om det bedöms lämpligt. Är handlingenavfattadpåannatutländskt språk, skall översättning ske till svenska språket.

Underrâuelser och andra hand-

lingar som rätten skickar till den

som vistas utomlands skall vara

arganadepå en språk som mona-

garen kan antas jörstá. Utrikes-

departementet lämnar biträde för

översättning av handlingar.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till förordning tillämpning av lagen 1992000 om om vissa internationella konkurser m.m.

Härigenom föreskrivs följande

l § Lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. skall tillämpas i förhållande till de stater som angesnedan. Vid tillämpningen med konkurs de angivna förfarandenaoch med konkursförvaltare de avses angivna personerna.

Stat Dag for lagens Konkurs Konkursförikraftträdande i valtare förhållande till staten

2 § Av kungörelsenenligt 20 § lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. skall framgå

gäldenärensnamnoch adress,

konkursförvaltarens namn och adress,

den domstol eller myndighet där huvudkonkursenhandläggs,

4. dagen för konlcursbeslutet,

de tillgångar somkonkursförvaltaren begär att få ta i anspråk och

uppgift att den har något att invända mot ansökningen skall om som anmäla det till tingsrättensenastviss angiven dag.

Den dag somskall angesi första stycket bestämsav tingsrätten såatt två månader förtlyter från den dag då kungörelsen kan antasbli införd i Postoch Inrikes Tidningar.

3 § Kungörelsen skall skickastill

gäldenärenunder dennessenastkändaadress,

2. varje känd borgenär somhar särskild förmånsrâtt den egendomi som avsesmed ansökningen.

4 § Kostnadernaför kungörelsen skall betalasav sökanden.

5 § Vad som är föreskrivet om underrättelseeller anmälan hos registreringsmyndighet angåendeett konkursbeslutsamtomregistrering av ensådan anmälan skall tillämpas ävenpå sådanabeslut enligt lagen 1992000 om vissa internationella konkurser m.m. som innebär att i Sverige befintlig egendom får tas i anspråk för ett utländskt konkursbos räkning.

Denna förordning träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SAMMANFATTNING

I denna promemoria föreslår vi att Sverige ansluter sig till den Europeiska konventionen om vissa internationella aspekter på konkurser som antagits av Europarådet den 5 juni 1990. Konventionen innehåller två huvudkapitel och ett kapitel om information, språk m.m. till utländskaborgenärer. Ett av de båda huvudkapitlena innehåller bestämmelsersom innebär att man ger förvaltare i utländska konkurser ökade möjligheter att agerai andra länder där gäldenären kan ha tillgångar. Det andra huvudkapitlet har bestämmelser som ger möjlighet att försätta gäldenäreni sekundärkonkurseri andra länder än det där huvudkonkursen pågår. Konventionen medger att man reserverar sig mot ett av kapitlena. Vi föreslår för svenskt vidkommandeatt reservation görs mot det kapitel som ger utländska konkursförvaltare vidgad behörighet att agerai andra länder. I stället föreslår vi att ett liknande, något modiñerat, system införs som ger utländska konkursförvaltare rätt att efter beslut av domstol ta i anspråk vissa särskilt angivna tillgångar som gäldenären kan ha Sverige.i

För att göra det möjligt att anta Europarådskonventionenföreslår vi att det stiftasen ny lag. Den föreslagnalagen innehåller dels bestämmelsersomgör det möjligt att enbart på grund av en utländsk huvudkonkurs öppna en svensk sekundärkonkurs men också regler för det fallet att en svensk konkurs skall betraktas som en huvudkonkurs. Vidare föreslår att det i dennalag intas bestämmelsersom ger utländskakonkursförvaltare möjlighet att efter ett visst domstolsförfarande ta i anspråk särskilt angiven egendom

finns i Sverige. För att kunna anta konventionens bestämmelser om som språk föreslår vi mindre ändring i ackordskungörelsen 1970858.

m.m. en

Vi föreslår att den lagen skall gälla gentemotde länder som har tilltrâtt

nya Europarådskonventionenoch de andra länder som regeringen bestämmer.

Vidare har vi i enlighet med direktiven undersökt frågan om i vilken mån

gâldenârenhar i utlandet skall beaktas vid insolvensprövegendom som ningen i sambandmed en konkursansökan.Vi föreslår att 1 kap 2 § konkurslagen1987672 ändras följande sätt. Domstolen skall somhuvudregel beakta sådan egendom som gâldenären har i utlandet. Egendomen skall dock inte beaktasom gäldenärenunderlåter att medverka till att den kan användasför att gottgöra den konkurssökande borgenären och denne inte på något annat sätt har möjlighet att ta i anspråk den utländska tillgången.

Slutligen har vi även övervägt frågan om det finns anledning att ändra de svenskaforumreglema för konkurs. Utredningen har i detta sammanhang haft kontakt med domstolsutredningen. Vi har funnit att det inte i nuläget finns något behov att ändra dessaregler.

SUIVINIARY

In this memorandum we proposethat Swedenaccedeto the European Convention on Certain International Aspects of Bankruptcy adopted by the Council of Europe on 5 June 1990. The Convention contains two main chapters and one chapter on information, languagesand other matters for foreign creditors. The first main chapter contains provisions to the effect that administrators and liquidators in foreign bankruptcies be given increasedpowers to act outside the national territory where the debtor may have assets.The other main chapter sets out provisions under which possibleto opensecondarybankruptciesagainstthe debtor countries other than that in which the main banlcruptcyproceeding in progress.The Convention allows the possibility of making a reservation in respectof one of thechapters. We propose for Swedens part thata reservation be made with regard to the chapter giving foreign administrators and liquidators increased powers to act outside the national territory. We proposeinstead that a similar, somewhatmodified systembe introduced, whereby foreign administrators or liquidators are empoweredto seeka court order to enforce a claim to certain specific assetswhich the debtor may have in Sweden.

In order for Swedento be able to ratify the Council of Europe Convention we propose that a new law be enacted. The proposed law containsprovisions under which will be possible on the grounds of a foreign main bankruptcy alone to open aSwedishsecondarybankruptcy and alsocontains rules dealing with the situation where a Swedish bankruptcy to be re-

gardedasamain bankruptcy. We also proposethat this law incorporate provisions allowing foreign administrators and liquidators to claim certain specific property located in Sweden by meansof a court proceeding. In order to be ableto ratify theprovisions of theConvention regarding languages and other matterswe propose a minor amendmentto theComposition Order l970858.

We propose that the new law apply with respect to those countries which have accededto the Council of Europe Convention and other countries as decided by the government.

In accordancewith the directives, we have also looked into the issueof the extent to which property held by the debtor outside the national territory to be taken into account when determining the question of insolvency in conjunction with apetition in bankruptcy. We propose that section chapter l of the Bankruptcy Act be amendedso that the court must, as a main rule, take into account property held by the debtor outside the national territory. However, such property not to be taken into account the debtor fails to play his part ensuring that suchproperty can be usedfor satisfying theclaims of the creditor lodging the petition in bankruptcy and such creditor has no other meansof assertinga claim to the foreign asset.

Finally, we have also consideredthe question of whether a change to the Swedish forum rules for bankruptcy justified. We have discussed the matter with theCourts Reform Commission. We have found that there at present no needto change these rules.

l DIREKTIVEN

Genombeslut den ll april 1991 förordnade regeringen en särskild utredare

utreda vissa konkursrättsliga frågor med internationell anknytning. Till att utredningen har två experter varit knutna.

Utredningen har enligt de regeringen meddeladedirektiven bilaga 1

av kretsatkring tre huvudfrågor. Tyngdpunkten harlegat uppgiften att ñnna

sätt För Sverige att anslutasig till den konkurskonvention som antagits ett

Europarådet den 5juni 1990bilaga 2. I det sammanhangethar vi även av

förändringarna skall kunna gälla i förhållande till andra, ickeövervägt om konventionsanslutna länder. Frågan om hur förekomsten av utländska tillgångar skall inverka vid insolvensbedömningeni konkursrättsliga sammanhanghar varit den andrahuvudfrågan. Vi harocksåberört vilka straffrättsli-

konsekvenser förändrad synpå värdet av utländskatillgångar vid ga som en insolvensbedömningen kan medföra. Den tredje huvudfrågan, om forumreglerna för konkurs, har vi belyst i förhållande till Europarådetskonkurskonvention även annati internationellt sammanhang.

men

Utredningen har haft tre sammanträden.Vi har haft kontakter med insolvensutredningen och domstolsutredningen. Arbetet med att översätta Europarädskonventionen har utförts inom utrikesdepartementet.

2 DEN INTERNATIONELLA KON-

KURSRÄTTEN

2.1 Bakgrund

Ett konkursförfarande innebär att en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhangtvängsvis tar i anspråk gåldenärenssamladetillgångar för betalning av sina fordringar. Huvudsyftet med förfarandet är att undvika en kapplöpning mellan borgenärema och att setill att den förlust somdrabbar dem genom gäldenärens insolvens, bortsett från eventuella förmånsrâtter, drabbar dem jämt i proportion till deras respektive fordringar. Att nå detta syfte har emellertid visat sig svårt, inte minst när gäldenârenhar tillgångar i flera länder. Det grundläggande problemet inom den internationella insolvensrâtten är att varje stats maktbefogenheter i princip år begränsadetill statenseget territorium, medan ett välordnat insolvensförfarande förutsätter ett helhetsgreppom gäldenärensekonomiska situation utanhänsyntill denationella gränsema. Några överstatliga organ som är behöriga att genomföra insolvensförfamnden existerar ännu inte. Ett annat sätt att åstadkommadet nödvändiga samarbetetmellan staterär genominternationella konventioner. Sverige har hittills endastanslutit sig till en konkurskonvention; nämligen dennordiska konkurskonventionen av år 1933. övrigtI är man hänvisad till varje enskild statsinternationella insolvensrätt. Åtskilliga viktiga frågor med internationell anknytning har lämnats olösta eller lösts på ett sätt som inte är tillfredsställande. Varje land har en benägenhetatt vilja tillerkänna sina

egnainsolvensförfaranden större verkningar utomlands än vad man år beredd att tillerkänna motsvarandeutländska förfaranden. Rättslägetär därför inte tillfredsställande, varken i Sverige eller i andra länder. Detta förhållande kan utnyttjas av gäldenärer och borgenärer.

2.2 Universalitetsprincipen och territorialitets-

principen

Inom den internationella insolvensrätten brukar man tala om principerna om universalitet eller territorialitet. Enligt universalitetsprincipen skall ett konkursförfarande alltid äga rum i ett enda land, företrädesvis i det till vilket konkursgäldenären har sin huvudsakliga anknytning, dvs. där han har sitt hemvist resp. säte. Sådanakonkurser brukar kallas domicilkonkurser, att skilja från särkonkurser. När det gäller konkurser avdet sistnämnda slaget bygger domsrätten på en lösareanknytning till landet, t.ex. på den omständighetenatt gäldenären har tillgångar i landet. Universalitetsprincipen innebär att konkursen skall omfatta samtliga gäldenärenstillgångar oavsett var de befinner sig. Vidare skall samtliga borgenärer, oavsett i vilket land de bor, delta i ett samlat utdelningsförfarande. Om en konkurs har inletts i ett land medför detta att man är förhindrad att i andra länder inleda parallella eller konkurrerande insolvensförfaranden liksom specialexekutioner konkursens hindersverkan. Istället har man att i andra länder erkänna detfattadekonkursbeslutet, vilket innebär att gäldenärenförlorar rådigheten över där befintliga tillgångar. Den rådigheten tillkommer i stället konkursförvaltningen i konkurslandet konkursens beslagsverkan.

Enligt territorialitetsprincipen skall en konkurs endastomfatta de tillgångar som befinner sig i konkurslandet. Tillgångar i andra länder kan trots konkursbeslutetfritt disponerasav gäldenärenoch ingår inte i konkursboet. De kan också bli föremål för parallellkonkurs eller specialexekution det landi vari de ñnns.

De bådaprinciperna är förenademed bådeför- och nackdelar. Territorialitetsprincipen har bl.a. dennackdelenatt denleder till s.k. haltandekonkur-

Gäldenären kan såledesvara försatt i konkurs i vissa länder medanhan ser. inte är det i andra. Han kan då fortfarande förfoga över tillgångar i vissa länder och konkursförvaltaren är förhindrad att komma åt dem. Det kan vidare bli kostsamt att inleda flera parallella konkursförfaranden i olika länder. Borgenärema tvingasocksåatt bevaka sinafordringar i flera länder. Vid första anblick kan det därför synas fömuñigt att sträva efter uni-

en versalitetsprincipen eftersomdenmedför ett samlatkonkurstörfarande. Men även dennaprincip har sina nackdelar. Vad gäller kostnadsaspektenär måhändainte mycket vunnet med dennaprincip. Om konkursen skall handhas

förvaltare i ett land kan han, grundav bristande kunskaper andrai av en länders rätt m.m., bli tvungen att anlita biträden i andra länder. En till-

universalitetsprincipen kanockså medförapraktiska svårigheter lämpning av för utländska borgenärer att få information om konkurser och att bevaka sina fordringar eftersom bevakningsförfarandet sker enligt konkurslandets lag. Vidare styr konkurslandetslag frågor om vilka fordringar som får göras gällandei konkursen, om förmånsrätt och om gäldenärensbeneñcium m.m. Det är därför förklarligt om borgenärer i andra länder i vilka tillgångar finns motsätter sig att dessaöverförs till konkurslandet, i synnerhet om fordringsâgarna förlitar sig på förekomsten av de tillgångar som finns där. En stor del fordringarna i konkurser är dessutom av offentligrättslig

av natur och länderna år sinsemellanoftast obenägnaatt medverka till indrivning av utländska offentligrättsliga fordringar. För att kunna tillgodose det

landetsintressen år man därför mån om att behålla egendomeni tillegna gångslandet.

2.3 Nuvarande ordning

2.3.1 Inhemsk konkurs

Bortsett från den tidigare nämnda nordiska konventionen är man i Sverige hänvisad till den oskrivna svenskainternationella insolvensrätten när det gäller att lösa konkursrättsliga problem med internationell anknytning. l Sverige förekommer bådedomicil- och särkonkurser. Konkurslagen hänvisar till rättegångsbalkensforumregler. I de fall konkursdomsrätten grundas på 10 kap. l § rättegångsbalkenbrukar mantala om en svenskdomicilkonkurs medande konkurser sombygger 10kap. 3 och4 §§ rättegångsbalkenbetraktas som särkonkurser.

I enlighet med universalitetspdncipen syftar en svensk domicilkonkurs till att omfatta all gäldenärensegendom, även sådansom befinner sig utomlands. Frågan om den svenska konkursförvaltningen har någon framgång med sina utomlands framställdaanspråk beror dock på det andra landetsinställning. En svensk särkonkurs däremot ansesendastomfatta gäldenårens här i riket befintliga egendom.Detta synsättöverensstämmermed territorialitetsprincipen.

l alla svenska konkurser ansesde utländskaborgenärema hasammarätt att göra sin fordran gällande somde svenska. Andra länders lagstiftning uppställer ibland ett krav reciprocitet, dvs. man ställer i konkurslandet for

att ge utländska borgenärersammaställning somde inhemskai konkursen

somvillkor att dessborgenärerblir behandlade sammasätt i en konkurs i borgenärens hemland. Något sådantkrav på reciprocitet uppställs inte i svensk rätt. Information skall lämnasäven till utländska borgenärer enligt 53 §konkursförordningen 1987 916. En annansakär att utländska borgenärer ändå kan hamnai ett underläge grundav rent praktiska svårigheter. Vad en utländsk borgenär redan erhållit i ett utländskt konkursförfarande kan också påverka hansrätt till utdelning i den svenska konkursen.

Vad gäller lagvalsfrågor tillämpas i en svensk konkurs svensk rätt inte bara på själva förfarandet utan även övriga konkursrättsliga frågor. Det kan

frågor vad som ingår i konkursboet, gäldenärensställning i konvara om kursen, fordringars förmånsrätt osv. Vanliga civilrättsliga spörsmål, om t.ex. sakrättsliga frågor, skall dock lösasenligt det rättssystem som enligt vanlig svenskinternationell privaträtt är tillämpligt. Frågan om en viss sak tillhör gäldenärenskall såledeskanske lösasenligt ett främmande lands lag medan frågan om sakenenligt konkursrättsliga regler ingår i konkursboet skall bedömasenligt svensk rätt.

2.3.2 Utländsk konkurs

Ett utländskt konkursbo tillerkänns rättskapacitetoch partshabilitet i Sverige under förutsättning att det äger sådanaegenskaperäven enligt konkurslandets lag. Motsvarande gäller i de flesta andra länder. Det saknar betydelse om den utländskakonkursenär endomicil- eller särkonkurs. Däremot anses ett utländskt konkursbeslut inte medföra någon hindersverkan beträffande den här i landetbefintliga egendomen.Dettainnebäratt det är fritt fram för borgenärema här i landet ävenför utländska att vidta indrivningsåtgärder

- mot gäldenären eller att ansöka om hans försättande i konkurs även i Sverige. Inställningen är densammaoavsett om den utländska konkursen är en domicil- eller särkonkurs. Syftet är att värna om de inhemska borgenärema. Det har inte ansettstillfredsställande att hänvisa dem till bevakningsförfaranden i utländska konkurser när det finns tillgångar här i landet.

Inte heller ansesen utländsk konkurs i princip ha någon beslagsverkanbeträffande den egendom som finns i landet. Konkursgâldenären har alltså, trots det utländskakonkursbeslutet, fortfarande full förfoganderätt över den här befintliga egendomen. I en tvist mellan gäldenärenoch den utländske konkursförvaltaren om rätten till egendom här i landet torde den senare, enligt nuvarandesvensk rätt, inte få någonframgång. Därmed inte sagt att de utländska borgenäremaskulle sammaöde till mötes. Inget hindrar att

förvaltaren uppträder somombudför deutländskaborgenärema. Det saknar ävenhär betydelseom den utländskakonkursen är en domicil- eller särkonkurs.

2.4 Den nordiska konkurskonventionen

Sverige har som tidigare nämnts hittills anslutit sig till endasten överenskommelsepå konkursrättens område; nämligen den nordiska konkurskonventionen. Konventionen är av enkelt slag att skilja från en s.k. dubbel konvention. En enkel konvention reglerar endastfrågor om erkännande och verkställighet, medanen dubbel konvention även innehåller bestämmelser somreglerar domsrätten mellan länderna.

Den nordiska konkurskonventionen, somingicks år 1933, införlivades med svenskrätt genomlagen1934267 medbestämmelserom konkurs, som omfattar egendomi Danmark, Finland, Island eller Norge samtlagen l93468 om verkan av konkurs som har inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge. Konventionstexten har omarbetatspå senaretid och i förhållande till Danmark, Finland och Norgegäller numeralagen 19816 om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land och lagen l98l7 om verkan av konkurs son1inträffat i annat nordiskt land. I förhållande till Island gäller alltjämt den ursprungliga konventionstexten.

Den nordiska konventionen är nämnts s.k. enkel konvention och

som en varje enskilt land förfogar därför fritt över konkursdomsrätten. Konventionens bestämmelser innebär att en konkurs som har inletts i ett av ländernaomfattar gäldenärensegendom även i de andra länderna. Konkursenhar bådebeslags-ochhindersverkan i Övriga länder. Konventionen tilllämpas endastpå domicilkonkurser.

l fråga om val av tillämplig lag angesi konventionenatt konkurslandetslag i regel skall tillämpas även egendomi de andra länderna når det gäller frågor av konkursrâttslig beskaffenhet. Det kan gälla frågor om vad som skall ingå i konkursboet, återvinning, törmånsrått osv. Vid prövningen av vanliga civilrättsliga spörsmål Lex. om en viss sak tillhör gåldenârenöver

huvud taget eller om en fordran år preslcriberad skall i regel vanliga

kollisionsregler tillämpas. När det gäller publiceringsåtgârder angesi konventionen att kungörelse om konkursen skall utfärdasäven i de andra nordiska lânder där det finns tillgångar.

3¶EUROPARÃDETS KONKURSKON-

VENTION

3.1 Inledning

Europarådetskonkurskonvention antogsden 5 juni 1990.Den var resultatet av ett flerårigt arbete, vari även Sverige deltog.

Konventionens första kapitel innehåller i huvudsak vissa deñnitionsregler samt forum- och formaliaregler. Andra och tredje kapitlena är konventionens materiella huvudkapitel medan det fjärde innehåller regler om information m.m. Det femte innehåller slutligen bestämmelserom ländernas anslutning till konventionen.

Konventionen erbjuder två olika sätt att samordna konkursförfaranden i olika länder beträffande samma gäldenär. Båda innebär kompromisser mellan universalitets- och territorialitetsprincipema. Det ena systemetkan dock sägasha universalitetsprincipen som utgångspunkt medan det andra utgår från territorialitetsprincipen. Konventionens andra kapitel innehåller bestämmelser som avser att ge förvaltare i ett land ökade möjligheter att agerai andra länder. Förfarandet är ett utslagavuniversalitetsprincipen utan att innebäraett fullt erkännandeavdet utländskakonkursbeslutet.Tillgångar i ett annatland skall kunna dras in i en huvudkonkurs domicilkonkurs utan att konkursförfarande behöver tillgripas i tillgangslandet. I konventionens

tredje kapitel finns bestämmelsersomnärmast har sin utgångspunkt i territorialitetsprincipen. Gäldenärenskall kunna försättas i sekundärkonkurser särkonkurser i andraländerän det där huvudkonkursen pågår. Förfarandet medsekundärkonkurskan sågasvara en kompromiss mellan å enasidanett fullständigt konkurstörfarande i varje land och å andra sidanett förfarande som innebär att tillgångar i ett annatland flyttas över till huvudkonkursen för gottgörelse av borgenärema.

3.2 Första kapitlet

I konventionens första kapitel definieras de förfaranden som konventionen omfattar; nämligen sådanakollektiva insolvensförfaranden som innebär att en gäldenär förlorar rådigheten över sina tillgångar, att en förvaltare utses och som kan leda till att tillgångarna avyttras. För svensk del träffar konventionenkonkursinstitutet, menreglernaom information och språk i fjärde kapitlet träffar även förhandling om offentligt ackord. I Appendix A till konventionen räknas de förfaranden upp som omfattas av konventionen. På liknande sätt finns i Appendix B uppråknat de olika ländernas motsvarigheter till begreppen förvaltare och god man enligt ackordslagen. Vidare regleras deti första kapitlet hur en förvaltare visar sin behörighet samtvad som krävs för att ett konkursbeslut skall omfattas av konventionen. Ett konkursbeslut som fattats i ett annat land får bl.a. inte strida mot ordre public i det land i vilket det görs gällande. I artikel 5 i konventionen finns dessutomen grundregel om borgenäremas rätt till lika utdelning när flera konkursförfaranden pågårmot sammagäldenär. En borgenär får i alla pågåendekonkurser göra gällandesin fordran fullt ut så länge han inte erhållit full betalning. Vid utdelningen i en konkurs får dock en borgenär som fått delbetalning i entidigare konkurs ingen betalning förrän borgenäremai den aktuella konkursen fått betalning med sammaandel. Regeln gäller inte borgenärer som har fordringar förenade med panträtt.

3.3 Andra kapitlet

Förfarandet enligt konventionens andra kapitel inleds i tillgångslandet på konkursförvaltarens begäran med ett kungörande av förvaltarens förordnande. För att kapitlet skall kunnatillämpas måstedenutländska konkursen vara en domicilkonkurs. Kungörelsen skall ske det sätt som stadgasi tillgångslandet. Från dagen för kungörandetlöper en frist om två månader. Under denna tid får förvaltaren ta gäldenärenstillgångar i sin besittning och vidta åtgärder för dessasbevarande såsom t.ex. att sälja varor som lätt förfars eller att driva konkursgäldenärens rörelse i tillgångslandet vidare. Konkursförvaltaren skall då alltid följa lageni tillgångslandet. Han får under tvårnånadersperiodeninte föra tillgångarna ur landet. Syftet är att förhindra att gäldenärenundanskaffar egendomeneller att vissavälinfonnerade borgenärer skaffar sig betalning på bekostnadavövriga borgenärer. Om det under denna tid görs en framställning om att gäldenärenskall försättasi konkurs i tillgångslandet, förlängs fristen tills ansökanprövats. En konkursansökan skall prövas enligt tillgångslandets lag. Även den utlândske förvaltaren får ansökaom att gäldenären skall försättas i konkurs. Inleds även i tillgångslandet konkurs- eller ackordsförfarande mot gäldenären, förlorar den utländske förvaltaren sin möjlighet att i fortsättningen agera enligt bestämmelsernai konventionens andra kapitel. Om tillgångslandetär anslutet även till konventionens tredje kapitel, kommer konkursen att handläggas som en sekundärkonkurs. Om däremot konkursansökanavslås, kan den utländske förvaltaren fortsätta att agera, under förutsättning att tvåmånadersperioden löpt ut.

Under tvåmånadersperioden har endastvissa borgenärer rätt att ansökaom specialexekution mot gäldenären eller att fortsätta ett redanpåbörjat sådant förfarande. Detta gäller de borgenärer somhar fordringar somär förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar samt sådanafordringar som härrör från en av gäldenären i tillgångslandet bedriven affärsrörelse eller somgrundar sig på en anställning hosgäldenären.Efter utgångenav fristen

är ävendessaborgenärer förhindrade att vidta indrivningsåtgärder. Den utlåndske konkursförvaltaren har då också rätt att föra ut tillgångarna ur landet. Han får dock inte vidta en åtgärd som innebäratt en borgenär med fordran förenad med särskild förmånsrätt inte blir tillgodosedd.

Betalning till den utländske förvaltaren som görs sedanhans förordnande har kungjorts skall ansesbehörigen gjord. En betalning till gäldenärenanses inte vara befriande om den gjorts efter kungörelsen, såvida inte betalaren sekundogäldenären visar att han inte kände till densamma.

3.4 Tredje kapitlet

Reglernaom sekundärkonkurs innebär att en gäldenär kan försättas i konkurs i ett land enbart den grunden att han är försatt i domicilkonkurs i ett annatland. Sekundärkonkursenkan såledesinledasäven om gäldenären är solvent i tillgångslandet. En förutsättning är dock att inget konkurs- eller ackordsförfarande redan inletts där. Förvaltaren i huvudkonkursen år behörig att ansökaom att gäldenärenskall försättas i konkursäven i tillgångslandet.

Förvaltaren i sekundärkonkursen skall skriftligen underrätta förvaltaren i huvudkonkursenomalla fordringar somgörs gällande i sekundärkonkursen. Genom denna underrättelse ansesfordringarna ha gjorts gällande även i huvudkonkursen. Sedan fordringar förenade med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven rörelse eller grundar sig påenanställning hos gäldenärenblivit tillgodosedda vid utdelningen i sekundärkonkursenskall återståendetillgångar genast överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen. En fordran som uppkommit före konkursbeslutet får inte frånkännas giltighet i huvudkonkursen enbart

den grundenatt den uppkommit efter beslutetom huvudkonkurs. För att täcka en sådan fordran får dock endast de tillgångar användas som över-

flyttats från sekundärkonkursen. Alla borgenärer somhar rätt till utdelning i huvudkonkursen skall, såvitt gäller utdelning somhärrör från de tillgångar somöverförts från sekundärkonkursen,behandlaslika oavsettförmånsrättsordningen huvudkonkurslandet.i

Förvaltarna i de olika konkurserna är skyldiga att informera varandra. Sekundärkonkursen får inte avslutas förrän förvaltaren i huvudkonkursen beretts tillfälle att yttra sig.

På begäran av förvaltaren i huvudkonkursen är förvaltaren i en avslutad sårkonkurs, vilken inletts före huvudkonkursen, skyldig att överlämna eventuellt överskott för utdelning i huvudkonkursen.

3.5 Fjärde kapitlet

I konventionens fjärde kapitel finns bestämmelser om information till borgenärema, språk m.m. Bestämmelsernaavseratt träffa ävenvissa andra förfaranden än konkurs; för svensk del omfattas förhandling om offentligt ackord. Bl.a. föreskrivs en plikt att informera borgenärema i andra konventionsanslutna länder om att konkurs m.m. inletts, vilka tidsfrister som gäller ochom bevakning skall genomföras. Enligt konventionen skall visserligen de utländska borgenärema informeras genast, menenligt Europarådets kommentar till konventionen Explanatory report är det tillräckligt om de

inhemska borgenärema informeras först att information lämnas

senare äventill de utländska borgenärema vid dennasenaretidpunkt. Vidare finns i kapitlet en föreskrift som syftar till att förenkla för utländska borgenärer att göra sina fordringar gällande. Slutligen innehåller kapitlet endel bestämmelser om vilket språk som skall användas bl.a. i meddelandentill utländska borgenärer.

3.6 Femte kapitlet

Konventionens sistakapitel innehåller bestämmelserom anslutning till konventionenm.m. Ett landsomansluter sig till konventionen har möjlighet att

sig antingen mot kapitel två eller kapitel tre. Man kan således reservera välja att geutländskakonkursförvaltare ökadebefogenheter deti egnalandet eller möjliggöra att sekundärkonkurseröppnas.Dock gäller speciella regler

ett land reserverar sig mot kapitlet om sekundärkonkurser. Ett sådant om land är nämligen ändåbundet avvissa bestämmelser deti kapitlet, om man inte uttryckligen förklarar motsatsen.Även om enhuvudkonkurs handläggs i ett sådant land reserverat sig mot kapitel tre, skall en underrättelse

som om de fordringar som görs gällande i en sekundärkonkurs medföra att de

behörigen framställda i huvudkonkursen. Vidare får fordringar som anses uppkommit efter huvudkonkursen inte frånkännas giltighet enbart på den grunden. De får dock bara delta i utdelning av tillgångar som härrör från sekundärkonkursen.Slutligen måstealla borgenärer i huvudkonkursen behandlas lika vid utdelning av tillgångar som överförs från sekundärkonkursen oavsettförmånsrätt eller liknande.

4 ARBETET INOM EG

I början av 1980-taletpågick ett arbeteinom EG meden konvention konkursrättensområde. År 1982upprättadesett utkastsombearbetadesfram till år 1984. Arbetet blev dock den gångenresultatlöst. Vid den tiden inleddes också arbetet inom Europarådet med en konvention inom sammaområde.

Arbetet inom EG med en konvention konkursområdet har emellertid senaretid tagits upp på nytt. Som grund för arbetet ligger dels 1982 års utkast till EG-konvention dels Europarådets konkurskonvention. Arbetsgruppenledsav den tyskedelegateni Europarådetsexpertgrupp dr. Manfred Balz. Enligt uppgifter från EG-kansliet och dr. Balz kan arbetet inom arbetsgruppenberäknas bli avslutat någon gång våren 1993.

Vi har fått ta del av ett arbetsmaterial från EG-arbetet. Vi har konstaterat att mycket har hämtatsfrån Europarådskonventionenmen att också mycket är nytt. Utkastet till EG-konvention ar generellt sett mer detaljerat än Europarådskonventionen. Det gäller särskilt de direkta domsråttsreglema och reglerna om vilket lands lag som skall tillämpas i vissa angivna hänseenden.Enligt EEG-utkastetskall de anslutna länderna också formellt erkänna de huvudkonkurser som har beslutats i något annat konventionsanslutet land. Detta innebäratt ett beslutom huvudkonkursautomatiskt medför beslags-och hindersverkan ide övriga konventionsbundnalåndema. Undantag har dock gjorts för möjligheten att i ett annat land öppna andra insolvensförfaranden. Den krets av konkurser somenligt EG-utkastet kan bli

huvudkonlcurserär också i jämförelse med Europarådskonventionen något mer begränsad.

En annan viktig skillnad är att det enligt EG-utkastet inte gär att välja mellan kapitlena 2 och Ett anslutet land måste alltså binda sig för att såväl ta emot den utländske förvaltare som vill ta i anspråk gäldenären tillhörig egendom i landet som att skapa förutsättningar för att öppna sekundärkonkurser. EG-utkastet saknar också slutligen en motsvarighet till artikel 21 i Europarådskonventionen,vilket innebär att alla slagsfordringar kan betalt vid utdelning i sekundärkonkursen.

Vi har efter samråd medjustitiedepartementetbestämtossför att trots detta fullfölja vårt arbete i enlighet med våra direktiv. Enligt departementettorde en förhandling av de i konkurskonventionen valda lösningarna i alla fall vara nödvändig i sambandmeden eventuell anslutning till den nämnda EGkonventionen. Dessutom anser vi att det finns ett stort allmänt praktiskt behovavatt utveckla och lagfästaden svenskainternationella konkursrätten. Våra möjligheter att uppnåett givande samarbetemed andra länder på konkursområdet skulle nämligen förbättras meden sådanlag alldeles oavsett om andra länder ansluter sig till Europarådskonventionen eller inte.

5 SVENSK ANSLUTNING TILL KON-

VENTIONEN

Vi föreslår att Sverige ansluter sig till Europarådskonventionenmen att reservation görs mot det andra kapitlet somrör utvidgad behörighet för utländska konkursförvaltare. En svensk anslutning av detta slag innebär bl.a. att en gâldenâr kan försättas i sekundårkonkurshär i riket enbartpå den grunden att han är försatt i huvudkonkurs i ett annat land. Vidare skall det eventuella överskott som kan bli efter det att prioriterade borgenärsgrupper fått betalt i sekundârkonkursen överföras till huvudkonkursen.

5.1 Övergripande överväganden

Utvecklingen går mot ett alltmer intemationaliserat samhälle. Företagen, inte minst de svenska, bedriver sin verksamhet i ett flertal länder. Förbättrad teknik och kommunikationer samtslopadevalutaregleringar gör det också möjligt för enskilda att förvalta och placera sina tillgångar i det för dem mestfördelaktiga landet. Ett väl fungerandeinsolvensñrfarande år emellertid en viktig del i det ekonomiskasystemeti Sverige och likasinnade länder. För de enskilda låndema, särskilt för kapitalexporterande länder som Sverige, bör det vara angelägetatt finna instrumet för att även i ett internationellt sammanhangtillgodose ett samlatinsolvensförfarandeshuvudsyften. Att ñnna ett sådantinstrument erbjuder dock särskilda svårigheter

eftersom det är svårt att ur detta rättsonuåde plocka några enstaka frågor och finna lösningar på dem. I en konkurs kan frågor på en mängd olika rättsonuåden förutom det rent konkursrâttsliga bli aktuella. Den av Europarådetantagnakonkurskonventionen ger Sverige en möjlighet att dra in även tillgångar som finns utomlandsi en svensk konkurs och därigenom effektivisera detsvenskakonkursförfarandet. Konventionen har redanunder-

flera centraleuropeiska länder. Detta innebär naturligtvis inte att tecknatsav dessaländer säkert också kommer att ratiñcera konventionen. Det nytt

liknande konvention inom EG kan i stället inneigångsattaarbetet med en bära att dessaländer awaktar för att senare kunna ansluta sig till den konventionen. Det är möjligt att Sverige vid ett eventuellt inträde till EG måsteförhandla bl.a. angåendedelösningar somhar valts i Europarådskonventionen. Vi trots det att det är angelägetatt Sverige nu genomför

anser de förbättringar på den internationella konkursrättensområde som en lagreglering skulle innebära. En sådanlagstiftning skulle nämligen innebära en förbättrad möjlighet för våra förvaltare att få det nödvändigabiståndet från utländskadomstolaroch myndigheter i sinasträvandenatt kunna ta konkursgäldenäremasi utlandet befintliga egenomi anspråk. Detta eftersom många länder uppställer krav på reciprok behandlingavde egnakonkurstörvaltama för att bistå utländskaförvaltare. Vi anseralltså att Sverige bör ansluta sig till konventionen, och vi lägger därför fram de författningsförslag somgör detta möjligt. Vårt förslag går ut på att Sverige inte ansluter sig till hela konventionen, utan avstår från dess andra kapitel om konkursförvaltares möjligheter i andra länder. I stället för att anta detta kapitel i

att agera konventionen föreslår vi att det öppnas en motsvarande möjlighet för utländskakonkursförvaltare att ta i anspråk tillgångar i Sverige.

5.2 Kapitel 2 eller kapitel 3 eller båda

Europarådetskonkurskonvention lämnar utrymme för länderna att ansluta sig till någotav de bådahuvudkapitlena eller till båda. Det förfarande som

erbjuds i konventionensandrakapitel innebärinte något renodlaterkännande av utländska konkursbesluts beslags-eller hindersverkan. I stället utvidgas konkursens verkan indirekt genom att man ger förvaltaren större befogenheter att agera utanför konkurslandet. Att erkännaen främmande konkurs beslagsverkan medför att gäldenären berövas dispositionsrätten över sina tillgångar även i tillgångslandet. Det tar längre tid och är betydligt krångligare att tillgripa förfarandet medsärkonkurs. Bestämmelsernai andra kapitlet innebärdock inte ett fullständigt erkännandeav utländskakonkursbesluts beslagsverkan här i landet. De fördelar somett sådanterkännande skulle medföra uppnås därför inte heller fullt ut. Vid en tillämpning av dessaregler får förvaltaren efter tvåmånadersperiodensutgång föra konkursgäldenärens tillgångar ur landet. Att konkursgäldenären då förlorat dispositionsrâtten över dem verkar klart. Hans rättsställning under tiden dessförinnan är mer oklar. Systemet innebär somnämnts inte heller något erkännande av utländska konkursbesluts hindersverkan. Borgenärema kan under fristen, med några undantag, trots den utländska konkursen fortfarande vidta indrivningsåtgärder mot gäldenären. Risken för en kapplöpning mellan borgenärema verkar överhängande.Å andra sidan, för det fall det inte finns några svenska borgenärer, framstår det som rationellt att kunna överföra här befintliga tillgångar till det utländska konkursboet utan att ett svenskt insolvensförfarande måste tillgripas. Ett erkännandeav den utländska konkursens beslagsverkanskulle möjliggöra ett sådantförfaringssätt. Mot den bakgrunden framstår det i det andrakapitlet erbjudnasystemet onödigt komplicerat. Vi har därför funnit att Sverigeinte bör ansluta sig till denna del av konventionen. Däremot föreslår vi en motsvarande reglering som öppnar möjlighet för utländska konkursförvaltare att i vissa fall föra tillgångar ur Sverige till en utländsk konkurs se nedan under 7. Vårt förslag uppfyller dock inte samtliga de krav som uppställs i konventionens andra kapitel.

Bestämmelsernaom sekundärkonkursi konventionenstredje kapitel erbjuder ett annat sätt att dra in gäldenärenstillgångar och skulder i andra länder i

huvudkonkurs. Systemetmed särkonkurs i stället för ett utvidgat erkänen nande andra länders konkursbeslut innebär bl.a. att man slipper en del av lagvalsfrågor. Förutom inledningenoch avslutningenav konkursen betraktas konkursen som en helt vanlig inhemsk konkurs. När det gäller beslutet att försätta gäldenäreni konkurs utgör dock enbart denomständighetenatt gäldenärenredanär försatt i konkurs i ett annatland entillräcklig förutsättning för att han skall kunna försättasi konkurs även i tillgångslandet. Det förutsättsatt denfrämmandekonkursen är endomicilkonkurs. Avslutningen av sekundärkonkursenskiljer sig från avslutningenav envanlig konkurs. Sedan eventuella fordringar med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar härrör från en av gäldenärenbedriven rörelseeller som grundar som anställning hos gäldenären blivit tillgodosedda, skall nämligen sig på en återståendetillgångar överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen. De övriga fordringsägarna får sedandelta i utdelningen i huvudkonkursen. Vi har funnit att systemet är lättillgängligt och inte alltför komplicerat att tillämpa, varken för domstol eller för konkursförvaltare. Vi föreslår därför att Sverige anslutersig till denna del av konventionen.

Det är också värt att notera, att även om Sverige endast ansluter sig till konventionens tredje kapitel, får svenskakonkursförvaltare ändå den vidgadebehörighet i andrakapitlet i sådanaländersomanslutit sig till somges det andra kapitlet. Denna konsekvens är visserligen inte helt självklar se Artikel 21 paragraf 1b i Wienkonventionenom traktaträtten eftersom det normala kan antas att ett land som ansluter sig till en konvention i vara regel blir bunden konventionen i förhållande till ett annat land endasti av omfattning detandralandet harantagit sammakonvention. Om samma som land har gjort reservation mot någon del av en konvention, blir alltså ett en inte heller andra länder bundna i förhållande till det landet i de delar varemot reservationen har gjorts. Europarådskonventionensaknar bestämmelser gör undantagfrån denangivna förmodadehuvudprincipen. Varsom ken i konventionstexten eller i the Explanatory Report sägs något om detta. Vi utgår emellertid trots det från att våra svenskakonkursförvaltare

får denvidgade behörighetensom gesi konventionensandrakapitel i sådana

anslutit sig till endastdet kapitlet eller till båda. Vi bygger vårt länder som antagandepå att denna konsekvens ligger underförstådd i konventionens konstruktion. Vid arbetet med konventionen i Strasbourg var dennaförutsättning också hela tiden självklar. Dessutomhar dr. Manfred Balz i telefonsamtal bekräftat denna uppfattning somsjälvklar. Vi anserossdärför ha en tillräckligt god grund för att kunna utgå från att kapitel två och kapitel tre skapar full reciprocitet även om ett land gör en reservation mot ettdera av dessabåda kapitel.

5.3 Kapitel 4

Reglerna om infomration m.m. i konventionensfjärde kapitel är i stort sett redantillgodosedda i Sverige. Skyldighetenatt informera borgenärernañnns reglerad i 31, 26 och 37 §§ konkursförordningen 1987916 samt i 15 § ackordskungörelsen 1970858. Vidare strider det inte mot inhemskrätt att underlätta för utländska borgenärer att göra sina fordringar gällande i en svensk konkurs. Huruvida någon betalning skall utgå och i så fall med vilken förmånsrätt skall dock avgöras enligt svensk lag. Konventionens föreskrifter om språk tillgodoses genom53 §konkursförordningen enligt vilken underrättelser eller andra handlingar skall vara avfattade på ett språk som mottagarna kan antas förstå. Motsvarande bestämmelse saknas dock i ackordskungörelsen. Efter enändringavackordskungörelsen dennapunkt finns det inte något som hindrar att Sverige ansluter sig till konventionens fjärde kapitel. Vi föreslår en sådanförändring av den författningen.

6 INKORPORERING ELLER TRANS-

FORMERING

Transfonneringsmetoden bör användas för att imförliva konventionen i svensk rätt framför allt därför att endast en del av konventionsbestämmelsemaföranleder behov av ny lagstiftning.

Enligt folkråttsliga principer har en stat somanslurtersig till en konvention att fullgöra de åtagandensomframgår av konventionen. Emellertid finns det inte några regler inom folkrätten som anger på villket sätt staten skall fullgöradessaåtaganden. vissa länderI utgör en internationell Överenskommel-

direkt en del av den nationella rättsordningen. För andra länder, därise bland Sverige, krävs däremot en nationell rättsakt genom vilken konventionens bestämmelser införlivas med den inhemska rätten. Dock saknasi svensk rått regler om hur detta skall gå till. De metoder som brukar användasär antingeninkorporering eller transformerring. Ibland kandeninternationella överenskommelseninnehålla bestämmelserom hur konventionen skall fullgöras. Vanligtvis saknar dock konventiomensådanabestämmelser, såäven den nu aktuella.

Vid transformering görs först en jämförelse meElanreglerna i den internationella överenskommelsen och den nationella lagstiftningen. Om de åtagandensomgjorts i konventionen överensstämmermenden interna rätts-

ordningen behöver inte någon lagstiftningsåtgärd vidtas. Om den interna lagstiftningendäremotsaknarbestämmelsersombehövsför att konventionen skall kunna antas,krävs mer eller mindre omfattande ändringar av den nationella lagen. De delar av deninternationella överenskommelsensom skall införlivas med svensk rätt omarbetas till svensk författningstext transforrnering genomomarbetning. Lagen brukar utformas så somär brukligt i den nationella lagstiftningen. Givetvis måste dock förpliktelsema i konventionen i sak bli uppfyllda. En speciell form av transformering innebär att textenöversättstill svenskaoch tas somlagtext transformering genom översättning. I så fall år det den svenskaversionen av konventionen som tillämpas i Sverige.

inkorporering innebär att det svensk lag föreskrivsi att konventionens text direkt gäller i Sverige. När dennametod används,blir den autentiska texten, oftast främmande språk, gällande såsomsvensk lag. En översättning till svenskabrukar dock publiceras vid sidan av den autentiska texten.

Transforrnering är det vanliga sättetatt införliva konventionsbestämmelser i svensk rätt inom privat-, straff- och processrätten, medan inkorporering brukar användast.ex. i frågaom dubbelbeskattningsavtal.

Vid bedömningenav vilken metod s0n1år att föredra får de bådametodernas för- och nackdelar vägas mot varandra i det enskilda fallet. Till inkorporeringsmetodens fördelar hör att den år tids- och arbetsbesparande jämfört medom bestämmelsernaskall omarbetas till svensk lagtext. Vidare är det en fördel att râttstillämpningen i de konventionsbundna staterna grundas på sammatext. Emellertid kan det innebära praktiska svårigheter att tillämpa en på främmande språkoch med främmande lagstiftningsteknik avfattadtext. Konventionstexterär dessutomofta resultatetavkompromisser mellan olika uppfattningar och de kan därför vara mer eller mindre oklart formulerade. Detta bidrar till att öka rättsosäkerheten.

Om transforrneringsmetoden används överförs bestämmelsernatill svensk rätt med en teknik och ett språkbruk somär bekant för dem som skall tilllämpa dem. Vidare kan inom ramen för överenskommelsenen viss anpassning ske till svenskaförhållanden.

När konventionen, som i detta fall, saknar svenskautentisk text har man i svensk rätt somhuvudregel använt transformeringsmetoden. Ytterligare en omständighetsomi detta fall talar för transformering är att endasten del av konventionensbestämmelserbehöver föranleda ny lagstiftning. Vi hardärför funnit att transformeringsmetoden bör användas. Av de båda transforrneringsmetodemaanservi att transforrnering genomomarbetningär den lämpligaste metodenatt införliva konventionen i svenskrätt. Vi föreslår att en särskild lag stiftas sominnehåller de regler som behövs för att Sverige skall kunnaansluta sig till Europarådskonventionensamten del andra bestämmelser om konkurser med internationell anknytning.

7 UTLÄNDSKA KONKURSFÖRVAL-

TARES MÖJLIGHETER ATT AGE-

RA 1 SVERIGE

Vi föreslår efter förebild i konventionen att utländska konkursför-

- -

valtare ges rätt att hos svenska domstolar ansöka att ta i anspråk

om

viss särskilt angiven egendom som tillhör konkursgäldenären och

som

finns i Sverige. Förfarandet är tänkt att tillämpas i fall där en konkurs,

med hänsyn till arten och omfattningen av tillgångarna, framstår

som

onödig. Inhemska borgenärer som har fordringar förenade med särskild förmånsrätt skall alltid tillgodoses. I övrigt skall domstolen göra be-

en dömning av om det, bl.a. med hänsyn till de inhemska borgenärer

som i detta sammanhangär oprioriterade, är lämpligt att den utländske konkursförvaltaren får ta egendomen i anspråk.

7.1¶Överväganden

Vi har kommit fram till att konventionens andra kapitel

inte bör antas av Sverigeav skål som berörs under 5.2. Emellertid kan det intresse

vara av att kanske annat sätt öppna möjligheter för utländskakonkursförvaltare

att dra svenska tillgångar i en utländsk konkurs utan att konkursförfarande måstetillgripas här. En sådanordning kan vara lämplig när det rör sigom relativt tillgångar, och skulder med svenskanknytning kanskesak-

nas. I sådanafall kan det vara praktiskt att inte behöva vägen via kon-

kurs. Vidare skulle en sådan reglering kunna förbättra möjligheterna för

svenskaförvaltare att få bistånd domstolar eller myndigheter i icke konav ventionsanslutnastateratt dra tillgångar till svenskakonkurser. Därför har vi övervägt möjligheten att ett enkelt sätt ge utländsk förvaltare en sådan rätt och då haft konventionens andra kapitel som ñrebild. Vi har funnit starka praktiska skäl talar för att sådanmöjlighet öppnas i att en svensk lag. I enlighet härmed lämnar vi i det följande ett förslag till ett författningssystem somöppnar en sådankanal.

7.2¶Tillämpningsområdet

Förfarandet skall kunna tillämpas endasti situationer där enkonkurs framstår onödig. Om det finns borgenärer somhar fordringar som, om gälsom denärenvarit försatt i konkurs, är förenade med särskild förmånsrätt, bör dettainte hindra tillämpning förfarandet. Sådanaborgenärerskall allen av tid tillgodoses innan den utländskekonkursförvaltaren tillåts ta egendomen i anspråk. Rör det sig emellertid om ett stort antal tillgångsslag eller om mångaeller fordringar inte är förenade medsärskildförmånsrätt, stora som är det naturligare att ett konkursförfarande används för att ta i anspråk gäldenärenshär i landet befintliga tillgångar. Domstolen kan därför, även de formella förutsättningarna härför är uppfyllda, avslå enansökanom om få i anspråk här befintlig egendom ett svensktinsolvensförfarande att ta om ändamålsenligtför deinhemska borgenärema. Inget hindrar att den är mer utländske konkursförvaltaren framställer ett alternativt yrkande om att gäldenârenskall försättasi konkurs. Om hans begäranatt ut tillgångar konkursförfarande lämnas utan bifall, kan tingsrättendå i stället utan ett villkoren härför är uppfyllda besluta konkurs. Fristdagenblir då om - om enligt 4 kap. 2 § konkurslagen den dag då ansökningendärom inkom till rätten.

5l 7.3 Förfarandet

utländsk förvaltare i huvudkonkurs vill ta i anspråkviss särskilt En en som angiven gåldenären tillhörig egendom i Sverige kan ansöka härom hos svenskdomstol. Hans ansökanskall kungöraspå sammasättsomett beslut svenskkonkurs. l kungörelsen skall angesvilka tillgångar som den om en utländske förvaltaren har för avsikt att ta i anspråk. De borgenärer eller har invändningar mot ansökanfår framställa dem till domstolen andra som inom viss tid, två månader. Efter utgångenav dennatid skall rätten ta en ställning till ansökan.Tillstånd kan då ges den utländskeförvaltaren att ta egendomeni anspråk och låta den ingå i det utländska konkursboet. Det finns inte någotkrav på att egendomenskall säljas.Konkursförvaltaren kan komma överenst.ex. med handpanthavareom betalning och sedanföra en egendomenut ur landet.

Om begäran gäldenårenskall försättas i konkursanhängiggörsinnan en att tvámånadersperiodenhar löpt ut, skall tingsrättenawakta med sitt beslut i anledning den utlândske förvaltarens begäranatt ta egendomi anspråk. av Skulle gäldenårenförsättasi konkurs ävenhär i riket, förlorar denutländske konkursförvaltaren sin rätt att utfå egendomdirekt. Han har dock kvar vissa rättigheter eftersom konkursen kommer att betraktas som en sekundärkonkurs. Samma sak gäller tredje man gör gällande bättre rätt till egenom domen. Dock räcker det inte att tredje man gör invändning. För att få till ståndett uppskovmåste han också väckatalanom bättre rätt till egendomen innan tvåmånadersperiodenhar löpt ut. En invändning om bättre rätt till egendomenkanemellertid i vissafall leda till att ansökanavslåssåvitt gäller den omtvistade egendomen.

7.4 De inhemska borgenärernas ställning

Endastsådanaborgenärer somhar fordringar som är förenade med särskild förmånsrätt kan hindra att tillgångarna tas i anspråk av den utländske konkursförvaltaren. Dessaborgenärer har säkerheti denavseddaegendomen genomföretagshypotek, pantrâtt, utmätning m.m. Sedanborgenärer medsådan säkerhetblivit tillgodoseddaär det dock inget somhindrar att återstoden tasi anspråkav denutländskekonkursförvaltaren för att ingå i konkursboet. En erinran om att dessaborgenärer skall tillgodoses innan egendomentas i anspråkav den utländske konkursförvaltaren skall tas in i beslutet. Detta gäller oavsettom det framställts någon invändning från en sådan borgenär eller inte.

Borgenärer somhar fordringar som eni svensk konkurs hadevarit förenade med allmän förmånsrätt eller är oprioriterade hänvisas till att bevaka sina fordringar i den utländskakonkursen. Sådanaborgenärer har också möjlighet att begära att gäldenärenförsätts i sekundärkonkurs här i riket. En sådanansökan kan vara ganskaokomplicerad eftersom sökandenredan grund av den utländska konkursen har rätt att få till stånd en svensk sekundärkonkurs. Även insolvens åberopassom grund för ansökan skall

om den svenska konkursen behandlassom en sekundärkonkurs. invändningar från oprioriterade borgenärer kanemellertid leda till att en ansökan från en utländskkonkursförvaltare om att få ta i anspråk egendomi Sverige avslås. Om dessafordringar uppgår till betydande belopp eller om en sådanfordran får en betydligt sämre rättsstållning i den utländska konkursen, kan det nämligen finnas skäl att avslå ansökan eftersom ett svenskt insolvensförfarande då âr mer ändamålsenligtför de inhemska borgenärema.

invändningar kan också komma från annathåll. Tredje mankan göragällande bättre rätt till egendomen.Även invändning om separationsrättpå grund aväganderättsförbehåll kan förekomma. Ett tillstånd för den utländske för-

egendomeni anspråk kan förenas med villkoret att en sådan valtaren att ta rättighetshavare först måste tillgodoses.

7.5 Kvarstad m.m.

Enligt vårt förslag behåller konkursgâldenären rådigheten över de svenska tillgångarna även under tvåmånadersperiodenoch ända fram till dess kondomstolens beslut får rätt att förfoga över dem. kursförvaltaren genom För förhindra konkursgäldenären förfogar över de svenska tillgångatt att kan egendomenbeläggasmedkvarstad enligt 15 kap. rättegångsbalken. arna Det är tillräckligt att det finns sannolika skäl för att egendomen år tas i anspråk denutländske förvaltaren. Det krävs inte att det föreligger någon av risk för att gåldenärenundanskaffar eller skadar egendomen.Om det finns sådanrisk, kandomstolen meddelainterimistisk kvarstad. Den utländske en förvaltaren är, precis i andra kvarstadssammanhang,skyldig att ställa som säkerhet.

Under tvåmånadersperiodenråder förbud att utmâta den egendom somden utländske konkursförvaltaren har begärt att få ta i anspråk. Syftet med bestämmelsenär att hindra en kapplöpning mellan borgenärema. En borgefordran är förenad medsärskild förmånsrätt har dock rätt att begära när vars utmätning för den fordringen i den aktuella egendomen.

8¶FÖRÄNDRWGARIFÖRHÅLLANDE

TILL ANDRA LÄNDER

De föreslagna reglerna som ger möjlighet att öppna sekundärkonkurser i Sverige och som ger utländska förvaltare möjlighet att ta i anspråk egendom som finns i Sverige bör gälla i förhållande till de länder som anslutit sig till Europarådskonventionenmen också till de andra länder som regeringen bestämmer.

Det är naturligt att reglerna om sekundärkonkurs i vårt lagförslag blir gällande i förhållande till de konventionsanslutnastaterna.Vi anservidare att det är lämpligt att en utländsk konkursförvaltare som har möjlighet att ansökaom sekundärkonkurs här i riket ävenfår möjlighet att på det enklare sättet dra tillgångar till den utländska konkursen. Frågan är emellertid om reglerna bör kunna gälla äveni förhållande till andra länder. Två frågeställningar är av särskilt intresse i detta sammanhang.För det första utgör det utländska konkursbeslutet en tillräcklig grund för ett beslut om en svensk sekundärkonkurs. Vidare är det utländskakonkursbeslutetocksågrunden för en ansökan om att ta i anspråk tillgångar som ñnns i Sverige. Det måste fömtsättas att någon närmare granskning av det utländskakonkursbeslutet inte görs av svensk domstol, om inte det utländska konkursbeslutetuppenbarligen strider mot svensk ordre public. Om lagen görs tillämplig även i förhållande till icke konventionsanslutna stater, ökar risken bl.a. för att

svenskakonkursbeslut grundas utländska konkursbeslut som strider mot svenska rättsgrundsatser. Eftersom lagen inte uppställer något krav på att konkursgäldenären skall lämnastillfälle att anföra invändningar mot konkursbeslutet i huvudkonkursen, måste denna risk beaktas, särskilt när det gäller länder som har rättssystem som skiljer sig markant från vårt. Dessutom kan den svenskadomstolen inte lämnaen ansökanom sekundärkonkurs utanbifall ensom gäldenärenframför invändningar, om inte konkursen enligt konventionen är sådanatt den inte skall tillerkännas verkan.

Vidare måstebeaktasatt förvaltaren, sedanvissa fordringar i sekundärkonkursen blivit tillgodosedda, skall överlämna överskottet till förvaltaren i huvudkonkursen. Flera av deoprioriterade borgenäremai vår sekundärkonkurs är sedanhänvisade till att bevaka sina fordringar i huvudkonkursen. Beträffande sistnämnda konkurs kanske en lag tillämpas som ger dem en sämremöjlighet till betalning än de haft om densvenskakonkursen varit en vanlig konkurs. Det bör här anmärkasatt reglerna om sekundärkonkurs skall tillämpas ävenomden svenskakonkurseninletts efter en insolvenspröning enligt konkurslagen, nämligen om det visar sig att en konkurs redan inletts i gäldenärenshemvistland. Även i de fall den utländske konkursförvaltaren begär att ta i anspråk tillgångar i Sverige kan borgenärer somi detta sammanhangär oprioriterade hamnai en sämre ställning när de gör gällande sina fordringar i den utländskakonkursen.

Konventionen byggerpåenöverenskommelsemellan Europarådets medlemmar. Givetvis finns det många andra länder som man bör kunna tillämpa lagen gentemot, länder som har rättssystem som liknar vårt. Det finns kanske också länder mot vilka det inte är önskvärt att tillämpa den. Ett alternativ är att uppställaett krav på reciprocitet dvs. öppna möjligheterna

endastför de länder som ger svenskaförvaltare motsvaranderättigheter. Ett annat sätt är att inte i lagen göra några sådanabegränsningarutan att överlämna till domstolenatt i det enskildafallet avgöraom lagen skall tillämpas. Slutligen ñnns det möjlighet att överlämna regeringen att bestämma om

lagenskall tillämpas äveni förhållande till någotannatland. Det sistnämnda sättetär detbrukliga i svensk rått. Alternativet att överlämna beslutanderät-

domstolen leder bl.a. till att olika konkursbeslut från sammaland kan ten komma att behandlasolika vid olika svenskadomstolar. Vi har därför funnit att det är lämpligast att regeringen befogenhetatt bestämmaom lagen

ge skall tillämpas även gentemot annat land.

Vi föreslår sammanfattningsvisatt lagen blir tillämplig i förhållande till de länder har anslutit sig till Europarådetskonkurskonvention om vissa in-

som ternationella aspekterpå konkurser samt till de länder som regeringen förordnat om. Regeringens förordnande kan grundaspå en överenskommelse mellan Sverige och ett annat land, faktisk reciprocitet eller på något annat förhållande. Det bör finnas en möjlighet att bestämmaatt bara en del av lagen, t.ex. reglerna om sekundârkonkurs, skall tillämpas gentemot ett visst land.

Lagen skall inte tolkas e contrario så att samarbetet med andra länder än sådanasom direkt omfattas av lagen hindras. Vi vill understryka att lagen inte får hindra utvecklingen av den oskrivna svenska internationella insolvensrätten i förhållande till andra länder, exempelvis genom att de svenskadomstolarna även utanlagstödbörjar tillämpa lösningar liknande de här föreslagna. En sådanutveckling kan föranledasav att andra länder t.ex. ger svenskakonkursförvaltare möjligheter att agerai detegnalandet. Lagen får naturligtvis inte heller hindra en utveckling i förhållande till de konventionsanslutna länderna som kanske går längre än lagen.

9¶FORUMFRÃGAN

Utredningen föreslår att det inte i nuläget görs någon ändring i forumreglerna för konkurs.

Iden svenskakonkurslagen 1987672 finns det inte några särskilda regler om vilken domstol som skall pröva en konkursansökan. Liksom i vissa andraländer följer man i stallet de interna allmänna forumreglerna. I 2kap. 1 § konkurslagen angessålundaatt ansökanom konkurs skall göras hos den tingsrätt där gåldenårenbör svarai tvistemål somangår betalningsskyldighet i allmänhet. Detta innebär en hänvisning i första hand till 10 kap. l § rättegångsbalken.En gäldenär kan försättasi konkurs där han har sitt hemvistforum. I enlighet härmedgrundaskonkursjurisdiktionen i förstahandpå gäldenärenshemvist. Om gâldenårenår enjuridisk personföreligger svensk domsrätt om styrelsen har sitt sätehär, eller om säteför styrelsen inte år bestämteller styrelse inte finns, om förvaltningen förs här. Det år av flera skål naturligt att ett konkursbeslut kan meddelas i det land till vilket gäldenârenhar sin huvudsakliga ekonomiskabindning. Det är i det landet somdet ñnns bäst förutsättningar att bilda sig en uppfattning om gäldenätens totala ekonomiska situation och det är i det landet somde flesta fordringsägamañnns. mångaländerI utgör ocksådenekonomiskatyngdpunkten denviktigaste grunden för konkursjurisdiktion. Emellertid brukar den, liksom i Sverige, anknytas till just gäldenärenshemvist eller styrelsens säte

domicilkonkurs. I en del länder är det också tillräckligt att gäldenären driver näring för att konkursjurisdiktion skall föreligga.

När det gäller särkonkurser finns flera olika anknytningsmoment. Det är vanligt att konkursjurisdiktion kan grundas förmögenhetsforum, dvs. gäldenärenkan sökas där han har tillgångar. Hänvisningen i konkurslagen till de allmänna forumbestämmelsemaansesträffa även 10 kap. 3 § rättegångsbalken. Där angesatt gäldenärenmå sökas där honom tillhörig egendom ñnns. I svensk rätt uppställs inte vilket förekommer i andra länder

- något krav på sambandmellan fordran och den tillgång som finns här. All egendom har någottörmögenhetsvärdekan användassomjurisdiktions-

som grund. 10 kap. 3 § andra stycket reglerar var tillgångar skall anses vara belägna. Det kan i del fall vara svårt att bestämma lokaliseringsorten,

en bl.a. när det gäller rättigheter av olika slag.

I analogi med râttegångsbalkensforumregler kan också gäldenärensblotta närvaro utgörajurisdiktionsgrund ivissa fall. På grund av 10 kap. l §femte stycket kanen gäldenär, sominte har känt hemvist vare sig inom eller utom riket, törsättas i konkurs här om han uppehåller sig i riket. Vid sådant vagabondforum kan ävensvensktmedborgarskapha betydelse.Enligt svensk

denkonkurssökandeborgenärensfordran, i analogi praxis kan ursprungetav med 10 kap. 4 § rättegångsbalken,också utgörajurisdiktionsgrund. Huruvida svensk domsrätt skulle kunna grundas på någon annan sådan bestämmelse t.ex. 10 kap. 5 § rättegångsbalkenär inte klarlagt.

Utomlands förekommer också andra grunder för konkursjurisdiktion. Som nämnts kan gäldenärensnäringsutövning vara en sådangrund. I svensk rätt duger emellertid inte näringsutövning eller näringsställe somjurisdiktionsgrund, i vart fall när den konkurssökande borgenärens fordran saknar omedelbart sambandmedden i Sverige bedrivna näringsverksamheten. Om näringsstället är gåldenärenshuvuddriftställe, kan konkursjurisdiktionen i regel grundas reglerna om domicilkonkurs. Fråganär emellertid om det

6l finns behov av att i svensk rätt införa en jurisdiktionsgrund som även i annat fall grundas på näringsverksamhet. I länder som inte somgrund godtar att gäldenären äger tillgångar inom landet kan det finnas ett sådant behov. Svenskrätt godtar som nämnts fonnögenhetsforum. De fall i vilka gäldenären kan tänkas driva näring här i riket utan att dessutomäga tillgångar här torde emellertid endast vara få. En fast agentur t.ex. skulle kunna grunda domsrätt enligt 10 kap. 5 § rättegångsbalken.Något behov av att utvidga grunderna för konkursjurisdiktion i detta avseendeñnns inte.

Ett annat fall somaktualiseras är när gäldenäreninte äger några tillgångar i riket vid konkursbeslutet, men det finns egendomsom skulle kunna återvinnas till konkursboet. Faller en sådan situation under reglerna för förmögenhetsforum I Katja of Sweden-målet NJA 1980 s. 340 löste man fommproblemet med analog tillämpning av 10 kap. 4 § rättegångsbalken. Enligt vår mening borde 10 kap. 3 § rättegångsbalkenkunna tillämpas på ett sådant fall. En utländsk förvaltare i en huvudkonkurs som genom återvinningstalan vill komma tillgångar i Sverige kan baragöradet att

genom en sekundärkonkurs öppnas här. I ett internationellt perspektiv kan behovet av att kunna tillämpa 10 kap. 3 § komma att öka. Konkursdomaren måste visserligen göra en prejudiciell prövning av återvinningsfrågan. Vi anser ändå att det i många sammanhangär mer naturligt att tillämpa förmögenhetsforum än gäldsforum i återvinningsfallen. Det är viktigare den

var återvinningsbara egendomen finns än var fordringen uppkommit. Även

om gäldenären ådragit sig samtliga skulder utomlands, samtidigt som han inte här har några tillgångar men det finns egendomsom är återvinningsbar, skulle det alltså finnas svenskdomsrätt enligt bestämmelsernaom förmögenhetsforum. Högsta domstolen har i det nämnda rättsfallet inte uteslutit en tillämpning av förmögenhetsforum som grund för jurisdiktionen, eftersom domstolen utan att pröva den möjligheten direkt tillämpade 10 kap. 4

De omständigheter som bör kunna grunda domsrätt är den huvudsakliga bindningen till landet hemvistet resp. sätet, att det finns tillgångar här

sådana år återvinningsbara eller, om gäldenärensaknarbindning eller som

något land, hanbefinner sig här vagabondforum. Alla dessaanknyttill att

förekommer tillämpningen av forumreglema i rätteningsmoment genom gångsbalken. I andraländer förekommer även andragrunder för domsrätt,

kan ofta förklaras att saknar någon av de nämndagrundmen det av man

förrnögenhetsforum. I Europarådetskonkurskonvention uttrycks erna, t.ex.

konkursjurisdiktionen the centre of the debtors main grunden för som

Beträffandejuridiska presumerassådanaha sin huvud interests. personer sakliga bindning till det land där sätet är registrerat. Det ligger i sakens

presumtionengäller enbart inte någotannatvisas. Enligt svensk natur att om rätt utgör visserligen det registrerade sätet jurisdiktionsgrund, men om registreringen år fiktiv såatt bolagets verksamhet bedrivs i ett annat

rent

får bortse från registreringsorten. De svenskareglerna skiljer sig land man därför i praktiken inte frånjurisdiktionsbestämmelsema i konventionen. Det

därför i nuläget inte något behov att ändra de svenskagrunderna för finns konkursjurisdiktion.

10 UTLÄNDSKA TILLGÅNGAR VID

OBESTÃNDSBEDÖMNINGEN

Vi föreslår att obeståndsdeñnitionen i konkurslagen ändras så att det direkt framgår att domstolen somhuvudregel skallbeakta sådanegendom sombefinner sig i utlandet. Domstolen skall dock bortse från egendomen om gâldenâren underlåter att medverka till att den kan användas för att gottgöra den konkurssökandeborgenären och denneinte heller på annat sätt har möjlighet att ta egendomen anspråk.i

10.1 Obestándsbegreppet i konkurssammanhang

Termen obestånd definieras i 1 kap. 2 § konkurslagen. Begreppet har emellertid betydelseäven inom civil- och straffrätten. Med obestånd avses att engäldenär inte i rätt tid kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning. Betalningsoförmågan får dock inte vara endasttillfällig. Man talar om att gâldenârenär insolvent. I lagen sägsinget om hur tillgångar i utlandet skall behandlas; skall de beaktas vid obeståndsprövningen i olika sammanhangeller inte

Frågan togs upp i promemorian En översyn av 11 kap. brottsbalken med förslag till ändringar Ds Ju 1983 17 men förslaget föranledde ingen lagändring på den punkten. Frågan aktualiserasnu åter men i konkursrättsligt sammanhang.

Om gäldenär som har tillgångar i utlandet frivilligt använder dessatill

en

sina skulder här i landet, finns naturligtvis inte någonanledning betalning av att försätta honom i konkurs i Sverige. Om han däremot är betalningsotörmögen ävenmed beaktandeav de utländskatillgångarna, är hannaturligtvis

obestånd. Problemet uppstår när gäldenären kan, men inte vill, utnyttja de utländska tillgångarna för att tillgodose den som i Sverige begår att han skall försättas i konkurs. Skall tillgångarna då tas med vid obeståndprövningen vid en konkursansökan

Först kan konstaterasatt sådanautländska tillgångar som är spärrade t.ex. på grund av valutaregleringar redan nu inte skall beaktasvid obeståndsbedömningen. Sådanatillgångar Ökar inte gäldenärensbetalningsförmåga här i riket. Å andra sidan det rimligt att sådanatillgångar skall beaktas

synes som för en viss konkurssökande borgenär är åtkomliga genom utmätning i utlandet. Det normala sättetatt angripa en betalningsovillig gâldenär är att ansökaom specialexekution, inte att tillgripa konkursförfarandet. Möjligheternaatt tvångsvis ta i anspråkäventillgångar son1befinner sig i utlandet kommer att öka. Den nyligen framlagda propositionen 199192128 om Sverigestillträde till Luganokonventionen vidgar utrymmet härför.

Engäldenär har, bortsett från sin upplysningsplikt, inte någonskyldighet att medverka till att tillgångar görs åtkomliga för svensk konkurs NJA 1991 s. 491. Vanligen kan utländska tillgångar inte heller dras i en svensk konkurs. Detta är argument son1talar för att man skall bortse från sådana tillgångar vid obeståndsbedömningen.Om gäldenären med beaktandeav

de utländska tillgångarna inte är insolvent, kan han undvika konkurs

genom att medverka till att de utländska tillgångarna överförs till Sverige eller används för att tillgodose den konkurssökande borgenären. Om han däremot inte är villig hårtill, är det önskvärt att åtminstone den här i landet befintliga egendomenfördelas mellan borgenärema genom ett konkurstörfarande.

I Europarådetskonkurskonvention har problemet med utländska tillgångar lösts två sätt se 3 ovan. I den föreslagna lagen om vissa internationella

har konventionens tredje kapitel anammatsvarigenom de konkurser m.m. utländska tillgångarna skall kunna tasi anspråk genom en sekundärkonkurs i tillgångslandet. Ett eventuellt överskott från denna konkurs skall sedan tillföras huvudkonkursen. Att de utländska tillgångarna kan dras in i en sekundârkonkursinnebär inte att de skall tasmed vid obeståndsbedömningen i sambandmed beslutet om huvudkonkurs. I de länder somansluter sig till konventionensandra kapitel öppnasemellertid möjligheter för svenskaförvaltare att till en svensk konkurs dra utländska tillgångar utanatt konkursförfarande behöver tillgripas i tillgångslandet. Emellertid framstår det som rimligt att inte heller i dessa fall beakta de utländska tillgångarna vid obeståndsprövningen. En förutsättning för att den svenskeförvaltaren skall komma tillgångarna är att gäldenären år försatt i konkurs här i riket. Om de utländska tillgångarna tas med i bedömningen anses gäldenâren kanske solvent. Samtidigt kan man inte utan konkurs tvinga honomatt ställa tillgångarna till de svenskaborgenäremas förfogande.

En stor grupp av gåldenärer som har tillgångar i utlandet är svenskaexportföretag som har fordringar på utländska kunder. Gâldenärensaknar i dessafall möjlighet att påverkatillgångens lokalisering. Lika naturligt är det att transportföretag som ett led i sin normala verksamhet har tillgångar i form av flygplan, fartyg och bilar utomlands. I de nämnda fallen och liknandeâr det naturligt att tillgångarna i utlandet skall tasmed vid obeståndsbedömningen.

Vi föreslår att det i konkurslagen uttryckligen anges att domstolen vid

huvudregel skall beakta även de utländska tillobeståndsbedömningensom gångarna. Från denna huvudregel bör dock göras undantag i vissa fall. Vi föreslår att domstolen skall bortse från de utländska tillgångarna om gäldenârenunderlåter att medverka till att de används för att tillgodose den konkurssökandeborgenären. Om gäldenärenvid konkursförhandlingen tör-

klarar att han är beredd att göra de utländska tillgångarna åtkomliga för de svenskaborgenärema,bör han tillfälle till det. Han bör dock inte med-

ges ges längre uppskov än det somangesi 2 kap. 20 § konkurslagen, dvs. fyra veckor. Obeståndsbedömningenblir såledesi dessafall beroendeav gåldenärensvilja att göra de utländska tillgångarna åtkomliga för borgenärema.

speciell situation i vilken de utländska tillgångarna Emellertid finns det en oberoendeav gäldenärensfrivilliga medverkanatt göra tillgångarna åtkomliga för de svenska borgemärema bör tas med vid obeståndsbedömingen. Det är när borgenärenhar en exekutionstitel som t.ex. grund av en konvention kan verkställas även i tillgångslandet. Gäldenären skall nämligen enligt vår mening inte behöva drabbas av en konkurs på ansökan av en borgenär som har möjlighet att på annat sätt tilltvinga sig betalning. Visserligen kan då den situationen uppstå att gäldenären anses solvent i förhållande till en borgenär medan hanansesinsolvent i förhållande till en annan.För att gäldenärenskall kunna försättas i konkurs är det emellertid tillräckligt att hanansesinsolvent i förhållande till en av de borgenärer som begär det.

Insolvensbegreppetharbetydelseäveni andrakonkursrättsliga sammanhang, t.ex. vid återvinning. Förslaget till ändrad definition av obeståndsbegreppet får betydelseockså för dessaregler. För att gäldenärenskall ansesha varit insolvent bör det vara tillräckligt att han vid den aktuella transaktionen var insolvent i förhållande till någon borgenär. Om den i utlandet befintliga tillgången är sådanatt den inte skall beaktas, måstedock en invändning från gäldenären att han vid den tiden var beredd att ställa tillgången till de inhemskaborgenäremasförfogande motbevisas för att deninte skall beaktas vid prövningen obeståndsfrågan.Det är därför möjligt att den praktiska

av betydelsen av förändringen av insolvensbegreppet blir begränsad i detta sammanhang.

10.2 Obestândsbegreppet inom straffrätten

Som nämnts används konkurslagens obeståndsdeñnitionäveni andra san1manhang, t.ex. inom straffrätten. Även i straffrättsligt sammanhangbör huvudregeln vara att de i utlandet befintliga tillgångarna skall tas med vid obeståndsbedömningen.Frågan är om den föreslagnaändringen, sominnebär att man i vissa fall trots allt skall bortse från utländskatillgångar, får någon betydelse vid bedömningenav obeståndsrekvisiteti Lex. ll kap. l § brottsbalken. I ett sådant fall blir det nödvändigt att även i detta sammanhang ta hänsyn till den misstänktes förklaring att han, vid den ifrågasätta transaktionen, hade för avsikt att ställa tillgångarna till de svenska borgenäremas förfogande. Efter en sådaninvändning måsteåklagaren, för att vinna bifall till sin talan, visa att gäldenären inte hade någon sådan avsikt. Även i straffrättsligt sammanhangräcker det, för att obeståndsrekvisitet skall anses uppfyllt, att gäldenären vid den aktuella tiden var insolvent i förhållande till någon borgenär. Gäldenären kan inte undgå straffansvar på den grunden att han därutöver hade en skuld för vilken borgenären på grund av en konvention ägderätt till utmätning i tillgångslandet. Sammantagettorde den ändradedefinitionen av obeståndsbegreppet i konkurslagen inte annatän i uppenbara fall medföra någon förändring av det straffbara området. Denna konsekvensanservi vara godtagbar och den kräver inte någon ändring i brottsbalken.

Om manvill ändra det straffbara området bör det inte skegenom envidgad definition av obeståndsrekvisitet. I stället bör den ekonomiska situation i vilken gäldenåren befinner sig vid den aktuella transaktionenbeskrivas på något annat sätt. Ett förslag härtill lämnades i den tidigare nämnda promemorian En översyn av 11 kap. brottsbalken medförslag till ändringar Ds Ju 198317. En huvudpunkt i förslaget var att frångå obeståndsbegreppet i straffrättsligt sammanhang.För straffbarhet skulle i stället krävas att transaktionen skett i ett läge då skulderna uppenbart överstegvärdet av de för utmätning åtkomliga tillgångarna. Detta innebar bl.a. att man i vissa

situationer kunde bortse från de utländska tillgångarna. Egendomen i utlandet skulle beaktas endast den antingen var åtkomlig för utmåtning

om t.ex. grund internationell överenskommelse eller gjordes åtkomlig

av en

försorg. Förslaget ledde emellertid inte till någon genom gåldenårensegen lagändring i den delen bl.a. därför att det antogs ofta vara lika svart att påvisa dennainsufficiensliknande situationsomett insolvenstillstánd. Vi har inte funnit anledning att inom ramen för dennautredning ytterligare undersöka behovetatt andra det straffbara området.

11 VILKA LAGÄNDRINGAR KRÄVS

För att möjliggöra en svenskanslutning till Europarådetskonkurskonvention föreslår vi att en ny lag införs som öppnar möjligheter för utländskakonkursförvaltare att få till stånd sekundärkonkurser i Sverige. Som nämnts under 3.5 kräver en anslutning till konventionens fjärde kapitel endast ett mindre tillägg till ackordskungörelsenvad gäller språket i underrättelsema om ackordsförhandlingar till de utländskaborgenârerna. Vi har övervägt att genom ändringar i de bådalagar som gäller i nordiska förhållanden åstadkomma de förändringar som krävs. Emellertid har funnit att regelsystemet i dessabåda lagar är sådantatt detinte år lämpligt att infoga ytterligare bestämmelseravdet slag som nu fordras. Vidare kan detifrågasättasom det inte, på grund av ett ökat europeiskt samarbetebl.a. inom EG, är lämpligt att i framtiden överge den nordiska konkurskonventionen till förmån för sådanaregelsystem som gäller mot flera andra länder.

Vidare föreslår vi att en möjlighet öppnasför utländskaförvaltare att agera i Sverige, dock utanför konventionensandrakapitel. Bestämmelsernahärom kan lämpligen ingå i den föreslagna nya lagen.

När det gäller frågan ombehandlingenav utländskatillgångari konkurssammanhangbl.a. vid insolvensbedömningen, föreslår vi att konkurslagen ändras så att det uttryckligen angesatt domstolen vid dennabedömning skall beakta även i utlandet befintliga tillgångar, men att domstolen skall bortse från sådana utländska tillgångar som gäldenären underlåter att ställa till

borgenâremas förfogande. För att gäldcnâren inte skall besväras av konkursansökningar när den sökande borgenären har en exekutionstitel som t.ex. grund av en konvention går att verkställa i tillgångslandet, görs undantagför denna situation. I det fallet skall de utländska tillgångarna tas med vid insolvensbedömningen även om gåldenären inte frivilligt ställer dem till borgenäremas förfogande.

12 SPECIALMOTIVERING

Lag om vissa internationella konkurser m.m.

Inledande bestämmelser

l § Denna lag tillämpas efter regeringens förordnande i för-

hållande till de stater som har tilltrått den i Istanbul den 5 juli

1990 dagtecknadeEuroparådskonventionen om vissa intematio-

nella aspekter konkurser. I förhållande till Danmark, Finland,

Island eller Norge tillämpas dock andra lagar.

Regeringen får föreskriva att lagen helt eller delvis skall

tillämpas även i förhållande till andra stater.

Första stycket

Med en stat son1har tilltrått konventionen avsesäven en sådansom tillträtt den efter inbjudan från Europarådets ministerkommitté enligt art 35 i konventionen.

Det brukliga hade varit att låta lagen gälla direkt i förhållande till de konventionsanslutna staterna, utan något förordnande av regeringen. Emellertid hadedå de aktuella länderna räknats upp i ett tillkännagivande. Eftersom regeringen enligt vårt förslag har möjlighet att enligt andrastycket föreskriva att lagen skall gälla även i förhållande till andra länder har vi funnit det vara lämpligast att angesamtliga länder i en förordning.

l förhållande till de nordiska länderna gäller särskilda lagar som bygger dennordiska konkurskonventionen,jfr ovan2.4. Den nordiska konventionen reglerar just den situationen att konkursgäldenären har tillgångar även i

nordiskt land än konkurslandet, och den kolliderar således med annat Europarådskonventionen. sistnämnda konvention innehåller en föreskrift

innebär att överenskommelseger företräde framför Europarådssom annan konventionen. Den kommer därför inte att tillämpas mellan de nordiska länderna så länge dennordiska konkurskonventionen finns jfr art 38. Det ökade europeiska samarbetetsom bl.a. resulterat i Europarådets konkurskonvention har enligt vår mening medfört att behovet att se över de nordiska förhållandena området ökat.

Andra stycket

Av skäl anförtsovan avsnitt 8 bör lagen inte utan vidare bli tillämplig

som i förhållande till andra länder än de som är anslutna till konventionen. Emellertid är det angelägetatt inte hindra vidgad tillämpning även i

en föhållande till länder sominte har anslutit sig. Om regeringen med ett annat land sluter ett avtal somöverensstämmermed konventionen, bör regeringen kunna förordna att lagen skall gälla även gentemotdet landet. Även i andra fall bör regeringen kunna förordna att lagen skall gälla mot andra länder.

2 § Lagen gäller inte när konkursgäldenären är ett försäkrings-

eller kreditinstitut.

I konventionen har försäkringsbolag och kreditinrâttningar undantagits. Anledningen är attsådanasammanslutningari mångaländerär underkastade speciella regler bl.a. för att undvika konkurs.

3 § Vid tillämpningen av denna lag avses med konkurs och

förvaltare sådant förfarande respektive sådan person som

bestämsav regeringen.

l appendix A till Europarådskonventionen finns uppräknat de förfaranden i de fördragsslutande staterna som omfattas av konventionen. Förfarandena är uppdeladei tre kategorier. För svenskt vidkommande är det viktigt att veta vilka utländskaförfaranden som motsvarar en svensk konkurs och som t.ex. kan ligga till grund för svensksekundärkonkurs.Dessaförfaranden

en finns angivna i appendixet under kategorierna a och De ytterligare törfaranden innefatta i kategori c är aktuella endast när det gäller att

som tillämpa konventionens fjärde kapitel, dvs. reglerna om information och språk En god man enligt ackordslagen 1970847 har enligt dessa

m.m. regler bl.a. viss skyldighet att underrätta utländska borgenärer om

en förfarandet. Som tidigare nämnts avsnitt 5.3 åvilar dessa skyldigheter i stort sett redan den gode mannen enligt svensk lag. För svenskt vidkommandesaknasanledning att närmare angede utländskaförfaranden som motsvarar ackordstörhandling enligt ackordslagen.

I appendix B finns angivet de personer som i konventionen benämns liquidator. För Sveriges del finns antecknat dels konkursförvaltare dels god enligt ackordslagen. Det saknassåledesen mer noggrann uppdel-

man ning mellan sådanapersonersommotsvarar ensvenskkonkursförvaltare och sådana motsvarar en god man enligt ackordslagen. I lagen är det

som emellertid motsvarigheten till det svenskakonkursbeslutet som är av störst intresse. Beslutet kan ge behörighetatt agerai Sverige. Domstolen bör dock också kontrollera att den somsägersig företräda det utländska konkursboet finns bland de angivna personerna.

Uppräkningen av förfarandena och personernakan tas upp eni förordning. Vi lämnar ett förslag till en sådanförordning.

För svensk del är lagen tillämplig endast konkurser. Vi har övervägt

lagen dessutombör kunna tillämpas detbetalningsinställelseinfrågan om stitut sominsolvensutredningen avser att föreslå. Vi har dock efter samråd med insolvensutredningen bestämtoss för att avstå från att föreslå det.

Huvudkonkurs och sekundärkønkurs

4 § Med huvudkonkurs avsesen konkurs som har beslutats i det

land till vilket gâldenären har sin huvudsakliga ekonomiska

bindning.

En juridisk person skall, om inte annat visas, antas ha sin

huvudsakliga bindning till det land där styrelsen har sitt säte

eller, om styrelsenssäteinte år bestämteller styrelse inte finns,

det land där förvaltningen förs.

Farsta stycket

Den utländskakonkursen måstevara en domicilkonkurs för att falla under begreppethuvudkonkurs, dvs. konkursen måstevara beslutad deti land till vilket gäldenâren har sin huvudsakliga bindning.

Andra stycket

Beträffandejuridiska personerfinns en presumtion för att de har sin huvudsakliga bindning till det land där sätetfinns. Presumtionen kan brytas t.ex. om det visas att verksamheteni själva verket leds från ett annat land.

5 § Med sekundärkonkursavses en konkurs som i något annat

land pågår samtidigt med huvudkonkursen.

Alla konkurser som inleds efter en utländsk huvudkonkurs är sekundärkonkurser. Emellertid kan det också, sedanen vanlig svenskkonkurs inletts, visa sig att det i ett annat land redanpågår en konkurs som år att betrakta som enhuvudkonkurs. Reglerna om sekundärkonkursblir då i fortsättningen tillämpliga den svenskakonkursen. Om särkonkursenavslutas med överskott något somkanskeinte blir helt ovanligt eftersom särkonkursen kan

inledas utan någon insolvensprövning har förvaltaren i huvudkonkursen

rätt att utfå dessa tillgångar. Av större praktisk betydelse år att den

utländska förvaltaren har rått att få information om hur den svenska konkursen fortskrider.

Svenskasekundärkonlazrser

6 § En gäldenär som är föremål för en utländsk huvudkonkurs

får enbart på grund härav försättas i konkurs hår i riket. Om

inte sökanden kan visa att gäldenären är försatt i utländsk

huvudkonkurs, skall gåldenären ges tillfälle att yttra sig över

ansökan.

Det utländska konkursbeslutet utgör ensamt tillräcklig grund för ett beslut om svensk sekundärkonkurs. Någon insolvensprövning skall således inte göras av den svenska domstolen. Av 9 § konkursförordningen framgår att det i konkursbeslutet skall angesatt domstolen grundat sin behörighet på en annanomständighet än gäldenärenshemvist.

Av andra meningen framgår att ansökan om sekundärkonkurs i regel inte behöver kommuniceras med gäldenären. Om sökanden, ofta den utländske konkursförvaltaren, presenterarhandlingar somdirekt styrker att gäldenären är försatt i huvudkonkurs utomlands,torde det endastvålla onödigt dröjsmål att inhämta yttrande från gäldenären. De formella förutsättningarna för en sekundärkonkursär uppfyllda. Om den av sökandeningivna utredningen inte visar att det finns en utländsk konkurs som är en huvudkonkurs, skall ansökningen kommuniceras med gäldenâren på vanligt vis.

7 § Om en svensk konkurs inleds efter en utländsk huvud-

konkurs, skall det i konkursbeslutet anges att den svenska

konkursen är en sekundärkonkurs.

Om en vanlig konkursansökanenligt konkurslagen framställs fastän det är känt att en utländsk huvudkonkurs pågår, måste konkursbeslutet grundas på en insolvensbedömning enligt konkurslagen. Eftersom den svenska konkursen ändå skall anses som en sekundärkonkurs, skall detta förhållande särskilt angesi konkursbeslutet.

8 § Om inte något annat anges i denna lag eller följer av

svenskalagvalsregler, skall svensk rått tillämpas i sekundärkon-

kursen.

Med undantag för de speciella regler som angesi lagen beträffande t.ex. utdelning och förvaltares informationsskyldighet är svensk lag tillämplig på den svenska sekundärkonkursen både i formellt och materiellt hänseende. Således skall svensk lag tillämpas på konkursförfarandet liksom de materiella frågor somkan uppstå. I konkurrenssituationer mellan svenskoch utländsk rätt får frågan lösasmed hjälp av vanliga svenskakollisionsregler. Det kan i sådana sammanhangibland bli aktuellt att tillämpa utländsk rätt t.ex. på sakrättsliga frågor eller på frågor om preskription m.m.

9 borgenär och gäldenären får även förvaltaren i

§ Utöver en

huvudkonkursen ansöka om att gåldenären skall försättas i

sekundärkonkurs.

Enligt svensk lag får, förutom gäldenären, endastden som har ställning av borgenär ansökaom konkurs. Förvaltaren i den utländska huvudkonkursen

också denna rätt. Utöver sitt förordnande måste han för den svenska ges domstolen visa upp det utländska konkursbeslutet. Av hans ansökan måste också framgå att hansförordnande härrör från en utländsk domicilkonkurs.

lO Förvaltaren i§ sekundårkonkursenskall skriftligen underrätta

förvaltaren i huvudkonkursen eller behörig myndighet deti land

i vilket huvudkonkursen äger rum omalla fordringar i sekundär-

konkursen.

Den svenskasekundärkonkursenbehandlas, med de undantag som angesi lagen, som en vanlig svensk konkurs. Såledesfår t.ex. frågan om bevakningsförfarande skall genomföras besvarasenligt inhemsk praxis. Emellertid skall den svenskeförvaltaren alltid undenätta den utländske förvaltaren om alla fordringar görs gällande i sekundärkonkursen. Underrättelsen bör

som skickas så snart boet är utrett och fordringarna klarlagda. Ofta bör denna

underrättelseskyldighet kunna fullgöras genomatt denbeedigadebouppteckningen skickas. Frågan om de fordringar somgjorts gällande den svenskai sekundärkonkursen men där inte blivit fullt tillgodosedda även får göras gällande i den utländska konkursen får sedanbesvarasenligt reglerna som tillämpas i huvudkonkurslandet.

ll § Sedande fordringar i sekundärkonkursensomär förenade

med förmånsrätt, offentligrättsliga fordringar, fordringar som

härrör från en av gäldenären bedriven näringsverksamhet eller

som grundas på en anställning hos gäldenärengenom utdelning

blivit fullt tillgodosedda skall eventuella kvarvarande tillgångar

genastöverlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen.

Innan något överskott kan skickas till den utländska huvudkonkursen måste vissa fordringar betalas fullt från den svenska sekundärkonkursen. Betalningsordningen i den svenska konkursen följer emellertid inte de vanliga inhemska reglerna.

De borgenärer somi första hand skall tillgodoses är de som har fordringar som är förenade med förmånsrätt enligt förrnånsrättslagen 1970979. Dessa betalas i den ordning som följer av lagen; först fordringar förenade med särskild förmånsrätt, sedansådanaförenade med allmän förmånsrätt. Men ävenvissa andra, enligt svensk rätt oprioriterade, borgenärer skall tillgodosesinnan tillgångarna överförs till huvudkonkursen. Efter de förrnånsberättigade fordringarna skall sådana fordringar tillgodoses som är

av offentligrättslig natur utan att omfattasav 11 § förrnånsrättslagen. Hit räknas t.ex. böter samtsådanarestavgifter och andra avgifter sominte är förenade med förmånsrätt enligt lagen 1971 1072 om förmånsberättigade skattefördringar m.m. Enbart den omständighetenatt fordringsägaren är ett offentligrättsligt organ gör emellertid inte att fordringen faller härunder. Fordringen kan ändå mycket väl vara av civilrättsligt slag såsom avgifter för sophämtning, vatten och avlopp m.m. samtstudiemedelsavgifter.

Slutligen skall i sekundärkonkursensådanafordringar tillgodoses somhärrör från gäldenären här bedriven rörelse. Det kan gälla fordringar på

en av grund utfört arbetei denmån de inte omfattasav förmånsrättslagen men

av också leverantörsskulder. De nu nämnda fordringarna har dock i detta sammanhang prioritet de offentligrättsliga fordringar som inte

samma som är förmånsberâttigade.

Bestämmelsen innebär att många oprioriterade borgenärer, svenska eller utländska, kan ställasutan rätt till utdelningen deni svenskasekundärkonkursen. De är hänvisade till att delta i utdelningen i den utländska huvudkonkursen. Den svenske förvaltarens underrättelseskyldighet enligt l0 § garanterar emellertid att fordringarna formellt blir anhängiggjorda även i huvudkonkursen. Frågan fordringen materiellt sett är sådan att den

om berättigar till utdelning deni utländskakonkursen får emellertid avgörasav det landets lag. Om det pågår andra utländska sekundärkonkurser mot

gäldenär, är det däremot upp till varje enskild borgenär att, om det samme är tillåtet enligt det landets lag, göra gällande sin fordran även i dessa konkurser.

Den egendom överlämnas till förvaltaren i huvudkonkursen får säljas

som

honom. Efter överenskommelsekan dock försäljningen ombesörjas av av annan, exempelvis den svenskeförvaltaren.

12 § Innan sekundärkonkursen avslutas, skall förvaltaren i

huvudkonkursen ges tillfälle att yttra sig.

Eftersom en sekundärkonkursär beroendeav att det finns en huvudkonkurs är det naturligt att förvaltaren i sistnämndakonkurs bör ges tillfälle att komma med synpunkter innan sekundärkonkursenavslutas. Han har dock inte någon bestämmanderätti detta avseende.Om han dröjer alltför länge med sitt yttrande, får sekundärkonkursenändå avslutas. Vad som år rimlig

tid får avgöras från fall till fall och kan bero t.ex. på hur omfattande eller komplicerade de ekonomiska förhållandena i konkursema är.

Om det utländska huvudkonkursförfarandet avnågonanledning ställs in, kan det ibland saknasanledning att fortsätta en svensk sekundärkonkurs. Syftet med sekundärkonkursen kan ha varit just att dra tillgångar till huvudkonkursen. Den svenska konkursen förlorar automatiskt sin karaktär av sekundärkonkurs. dennaI situation kan konkursförvaltaren antingen, beroende omständigheterna, fortsätta konkursen eller avsluta densnarastexempelvis genom nedläggning enligt l2 kap. l § konkurslagen.

Svenskahuvudkonkurser 13 § En fordran som uppkommit innan gäldenären försattes i sekundårkonkurs får inte frånkännasgiltighet i en svensk huvudkonkurs enbart på grund av att den uppkom först efter beslutet om huvudkonkurs. För att täcka en sådan fordran får dock endast de tillgångar som överflyttats från sekundärkonkursen användas.

Bestämmelsentar sikte på de fordringar somgjorts gällande i utländsk en sekundärkonkurs. Det är naturligt att beslutet om huvudkonkurs i regel infaller först i tiden. Med andra 0rd kan det dröja innan huvudkonkursbeslutet över huvud taget blir känt i sekundärkonkurslandet. En fordran som uppkommit efter konkursbeslutet kan enligt svensk rätt inte göras gällande i konkursen. Om fordringen uppkommit efter beslutet om huvudkonkurs men före sekundärkonkursbeslutet, får den emellertid göras gällande även i huvudkonkursen. Vid utdelningen får dock endastsådanamedelsom kommer från sekundärkonkursen användas för att täcka fordringen i fråga. Borgenären skall med andra ord inte komma i en bättre ställning på grund av huvudkonkursen.

14 § Vid utdelning av medel somhärrör från de tillgångar som överflyttats från en sekundärkonkurs skall alla fordringar behandlas lika.

Förvaltaren i den svenskakonkursen förutsätts ha fått del av de utländska i fall den upplysningsskyldighet som åligger förfordringarna, vart genom

genomförs bevakningsförfarande

valtaren i sekundärkonkursen.Om det ett svenskakonkursen, räcker det för att bevakningen skall ansesbei den hörigen gjord i denutländskahuvudkonkursen att förvaltaren på detta sätt underrättats de fordringar görs gällande. Vid den materiella prövom som ningen utländskfordran t.ex. grundav preskription äger rätt av om en - till utdelning i huvudkonkursen eller inte skall dock svensk rått eller den enligt svenskakollisionsnormer är tillämplig på sagda främmande rätt som fråga tillämpas. I övrigt behandlasdensvenskahuvudkonkursen precis som vanligt ändafram till utdelningen. Vid utdelningenmåstebestämmelseni 15 § beaktasbeträffande de borgenärer som redan delvis fått betalt i en utländskkonkurs. De har nämligen inte rätt till utdelning förrän borgenärema i huvudkonkursenfått betalt i motsvarandemån.

De tillgångar eventuellt kan ha överflyttats från en avslutad sekundärsom konkurs skall enligt bestämmelseni 14 § behandlas på ett speciellt sätt. Dessa tillgångar skall nämligen alltid fördelas lika mellan samtliga forddeltar i utdelningen. Ingen fordran får såledesprioriteras på ringar som grund av förmånsrätt eller liknande.

gäller både sekundär och huvudkonkurser Bestämmelsersom

15 § En borgenär som genom utdelning i en utländsk konkurs delvis fått betalt för sin fordran får ändå framställa anspråkpå svenskkonkurs. Han har dock inte rätt till någon betalning i en utdelning förrän alla andra borgenärer blivit tillgodosedda i han, dock inte till den del hans fordran är samma mån som förenad med panträtt i fast eller lös egendom.

Enborgenär får göragällande sin fordran fullt ut i en svensk konkurs fastän han redandeltagit i utdelning i utländskkonkurs så länge han inte blivit en fullt tillgodosedd. Bortsett från den del fordringen som är förenad med av panträtt i fast eller lös egendom får han dock inte betalt för sin fordran

förrän alla andra borgenärer blivit tillgodoseddai sammamån. Bestämmelsengäller oavsettom borgenären fått betalt genomutdelning vid avslutandet

konkurs eller på grund ackord eller förlikning. Även borgenäav en av om ren han har rätt till utdelning i en annan konkurs kan han inte frånkännas rätt till utdelning i en svensk konkurs. Härför krävs att han verkligen har fått betalt. Regeln kan bli tillämplig även om den svenskakonkursen är en sekundärkonkurs; nämligen om den är en av flera sådanakonkurser.

Den borgenär som har fått betalt genom konkurs, ackord eller förlikning deltar i den svenska konkursen med hela sin ursprungliga fordran. Har delbetalning skett på annat sätt, får han delta endast med återstoden.

16 § Förvaltaren i den svenska konkursen skall snarastlämna

sådaninformation till den utländskeförvaltaren somkan vara av

intresse för handläggningenav den andra konkursen. Informa-

tion om åtgärder somsyftar till att avsluta konkursenskall alltid

lämnas.

Om flera konkursförfaranden pågår mot sammegäldenärär det nödvändigt att förvaltarna håller varandra informerade. Särskilt viktigt är det att förvaltaren i huvudkonkursen har en samlad bild av de pågående förfarandena.Exempel på sådantsom manbör informera om är vilka tillgångar som finns, vilka fordringar som görs gällande och vilka förmåns- eller säkcrhetsrätter somdessaär förenade med, tvistiga fordringar, förlikningsförhandlingar m.m. Särskilt betydelsefull är sådan information som avser åtgärder som syftar till att avsluta konkursen.

17 § En ackordsuppgörelse i en svensk sekundärkonkurs får

träffas först efter det att samtycke inhämtats från förvaltaren i

huvudkonkursen. Om samtycke begärs av en förvaltare i en

svensk huvudkonkurs, får denneinte vägra sådant,om det visas

att de svenska borgenäremas ställning inte försämras genom

uppgörelsen i den utländska sekundärkonkursen.

Huruvida uppgörelse över huvud taget får träffas i en sekundärkonkurs en avgörs enligt det landets lag i vilket den konkursen pågår. l en svensk sekundärkonkurs blir detta fullt möjligt. För att en sådanförlikning skall få träffas lträvs enligt denna paragraf dessutom att förvaltaren i huvudkonkursen samtycker härtill, detta för att inte borgenärema i huvudkonkursen skall kunna förbigås eller missgynnasgenom en förlikning.

En ackordsuppgörelsei svenskkonkurs följer svensk lag. Förvaltaren i en huvudkonkursen får enligt konventionen inte vägra godta en sådanförlikning, det visas att borgenärema i huvudkonkursen inte erhåller sämre om utdelning skett i sekundärkonkursen och återståendetillutdelning än om gångar överförts till huvudkonkursen.

Utländska konkursförvaltares möjligheter att agera i Sverige

18 § En konkursförvaltare i en utländsk huvudkonkurs får begära att viss särskilt angiven häri riket befintlig egendomsom tillhör konkursgäldenären får tas i anspråk för konkursboets räkning.

Till skillnad från vad föreskrivs i Europarådskonventionens andra som utländsk konkursförvaltare enligt vårt förslag inte någon rätt kapitel, har en att utanvidare vidta åtgärder medkonkursgäldenärentillhörig egendomsom finns i Sverige. Om han vill komma sådanegendom, mästehan ansöka svensk domstol. Domstolen har sedanbl.a. att ta ställning till härom hos en det är lämpligt att egendomenfår ingå i detutländska konkursboet eller om svensksekundärkonkurs öppnas. Förfarandet är avom det är bättre att en sett att tillämpas i sådanafall där det finns ett begränsatantal väldefinierade tillgångar i Sverige samtidigt skuldsidan i Sverige är av enkel besom skaffenhet. Med andra ord skall förfarandet kunna användasnärdet framstår onödigt att försätta gåldenäreni konkurs även i Sverige, och det innesom bär så till vida ett vidgat erkännande av den utländska konkursen. Tillgångarnaskall angivna såatt de lätt kan identifieras. vara

Denutländska konkursen måstevara enhuvudkonkurs, dvs. konkursbeslutet måste vara fattat i det land till vilket gäldenären har sin huvudsakliga ekonomiska bindning. Detta bör framgå ansökan.Även i övrigt har den

av utländske konkursförvaltaren att styrka sin behörighet.

19 § Ansökan skall göras hos tingsrätten i den ort där någon av

de angivna tillgångarna finns.

20 § Ansökan skall kungöras. Kungörelsen skall införas i Post-

och Inrikes Tidningar och, enligt vad som föreskrivs i 3 § lagen

1977654 om kungörande i mål och ärenden hos myndighet

m.m., i ortstidning.

Efter det att ansökningengranskats i formellt hänseendeskall den utländske förvaltarens begäran kungöras. Det krävs inte att konkursgäldenären underrättasom ansökningen innan denkungörs. Gäldenären torde dei flesta fall beñnna sig utomlands, vanligen i konkurslandet, och om det krävdes bevis om att han fått del av ansökningen innan den lcungjordes skulle detta i mångafall innebäraatt förfarandet omintetgjordes. Ett tillstånd att egendom får tas i anspråk för konkursboets räkning innebär inte heller att gäldenärensrätt till egendomen försämras. Kungörelsen skall utfärdas på sammasätt som ett vanligt svenskt konkursbeslut.

21 § Ett tillstånd att ta den angivna egendomen i anspråk får

meddelas tidigast två månader efter kungörelsen.

Tidigast två månader efter kungörelsen kan domstolen fatta beslut om att låta konkursförvaltaren ta i anspråk egendomen.De borgenärer eller andra som har invändningar mot konkursförvaltarens begäran måste framställa dem till domstolen inom tvåmånadersperioden.

Av 27 § framgår att den handläggning somkan föregå ett beslut skall vara slaiftlig. Det är meningenatt tingsrättensbeslut skall avkunnas snarastefter tvåmånadersperiodensutgång.

inte något krav ansökningenkommunicerats med konkursgälde- Det är att beslutet. Han får kännatill förfarandet genomat kungörelnären före antas skickas till honom se 3 § den föreslagna förordningen. sen

det finns sannolika skål för bifall till ansökan, får 22 § Om konkurstörvaltarens begäranförordna om kvarstad på rätten Därvid gäller 15 kap. rättegångsbalkenitillämpliga egendomen. delar.

säkerställa konkursgäldenäreninte förfogar över egendomentill För att att skada för det utländska konkursboet, kan rätten belägga egendomenmed begäran härom skall godtas räcker det att det ñnns kvarstad. För att en sannolika skäl för bifall till ansökan att få föra tillgångar ut ur landet. om Detta innebär kvarstad i regel skall beviljas om ansökan uppfyller de att formella kraven och det inte annatsätt framgår att den inte kanbifallas. finns inte något krav att det måstefinnasnågon risk för att konkurs- Det gäldenärenskadaregendomen.Rättegångsbalkensregler om kvarstadgäller i tillämpliga delar. Detta innebär bl.a. att kvarstadsbegäranskall annars kommunicerasmedkonkursgäldenäreninnandenbifalls. Konkutsgäldenâren får betraktas eftersom får anta att han inte frivilligt som motpart man tillgångarna överförs till konkurslandet. Möjligheten till medverkar till att interimistisk kvarstad bör dock i de flesta fall kunna tillgodose behovet av snabbt kunna omhändertatillgångarna. Ett beslut om interimistisk kvaratt stadkan meddelasgenast,dvs. innan ansökankungjorts. Rättegångsbalkens innebär vidare konkurstörvaltaren måsteställa säkerhetför att få regler att bifall till kvarstadsyrkandet. Konkursförvaltaren har inte rätt att ta egendomen i anspråk förrän tingsrätten fattat beslut om det efter tvåmånadersperiodensutgång.Till dessfår konkursgäldenäreni princip förfoga över egendomen. Ur konkursförvaltarens synvinkel borde det därför ofta vara angeläget till tingsrätten in korrekt ansökan som kan leda till ett att ge en snabbt kvarstadsbeslut. När tingsrätten fattar beslut i anledning av ansökan föra tillgångarna till konkursboet, har man också att återta ställning om att till kvarstadsfrågan. Om ansökningenbeviljas, kandet kanskevara lämpligt

att förordna att kvarstaden skall bestå tills beslutet vunnit laga kraft eller längre.

23 § Under tvåmånadersperiodenfår den angivna egendomen

inte utmâtas för annan fordran än sådansom är förenad med

särskild förmånsrätt i egendomen.

På sammasätt som efter ett konkursbeslut råder det förbud att utmätaden aktuella egendomenefter det att ansökankungjorts. I analogi med konkurslagen bör en sådanutmätning återgåsomsketttrots förbudet. Det görs dock undantagför sådanafordringar somär förenade med särskild förmånsrätt. En borgenär somhar säkerhet i form av t.ex. panträtt bör inte vara skyldig att invänta tvåmånadersperiodensutgång för att få till stånden utmätning. En tidigare utmätning påverkasdock inte.

24 § Om någon före tvåmånadersperiodensutgångväcker talan

om bättre rätt till egendomen,skall rättenuppskjuta prövningen

av ansökan den deleni till dess det målet har slutligt avgjorts.

Detsammagäller om en ansökanom gâldenärensförsättande i

konkurs framställs inom sammatid.

Fm talan om bättre rätt till egendomenbör i de flesta fall riktas bådemot konkursgäldenärenoch konkursboet. Om ensådantalan anhängiggörsunder tvåmånadersperioden,skall prövningen avkonkursförvaltarensansökanuppskjutas. Ett särskilt beslut om att uppskjuta prövningen bör i regel fattas. Motsvarande gäller om det kommer en begäranom att gäldenärenskall försättas i sekundârkonkurs i Sverige. En sådanbegäran kan komma från konkursförvaltaren eller en borgenår, men också från konkursgåldenären själv.

25 § Ett tillstånd för konkursboetatt taegendomeni anspråk får

inte lämnas,om gäldenärenhar försatts i konkurs här i riket. Ett

sådant tillstånd får inte heller lämnas, om det är uppenbart att

ett svenskt insolvensförfarande är mer ändamålsenligt för de

inhemska borgenärema.

framställs yrkande att konkursgäldenären skall försättas i Om det ett om sekundärkonkurs,skall det i dennasituation i princip alltid bifallas. Enligt Europarådskonventionenär det nämligen en tillräcklig förutsättning härför

gäldenärenär försatt i huvudkonkurs i ett annatland. Denna omständigatt het kan naturligtvis åberopas alla som är behöriga att ansöka om att

av gäldenärenskall försättasi konkurs. En begäranom sekundärkonkurs kan med andra 0rd inte avslås med den motiveringen att det är tillräckligt att den utländskekonkursförvaltaren ges möjlighet att föra tillgångarna utomlands. Ett beslut sekundärkonkursmedför alltid att konkursförvaltanens

om

föratillgångar utomlandsskallavslås. Ett eventuellt kvarstadsbebegäranatt slut skall vidare hävas.

Under tvåmånadersperiodenkaninvändningar inkomma från olika håll. Det får antasatt de flesta invändningarnakommer från de inhemska borgenärer-

Om ansökanskulle bifallas, blir de hänvisadeatt söka betalt för sina na. fordringar ur den utländska huvudkonkursen, något som i praktiken kan

svårare än att göra gällande sin fordran i en svensk konkurs. En vara

har fordran förenad med särskild förmånsrätt enligt förborgenär som en månsrättslagen1970979 har alltid rätt att bli tillgodosedd innan egendomen tillförs det utländska konkursboet. I en sekundärkonkurs finns emellertid ytterligare borgenärsgruppersomsärbehandlas.Eftersom debäst priviligierade borgenäiema alltid blir tillgodosedda, är det i praktiken invändningar från dessa borgenärer med sämre säkerhet som får störst betydelse.Om det finns mångasådanafordringsägare eller om fordringarna uppgår till förhållandevis stora belopp, bör detta vara skäl att avslå konkursförvaltarensansökan.Vidare kanansökanavslåsom någonborgenär får sin rättsställning väsentligt försämrad, omhanhänvisasatt göra gällande sin fordran i den utländska konkursen. Den situationen kan undvikas om sekundärkonkurs öppnasi stället. Om det framkommer anledning att föra återvinningstalan i Sverige, kan det ocksåvara skäl för att avslå ansökan. Vid prövningen ansökanmåsterätten vägaför- och nackdelarna medett

av sekundärkonkursförfarande jämfört med att konkursförvaltaren för till-

gångarna direkt till huvudkonkursen. Konkursförvaltaren är naturligtvis oförhindrad att träffa uppgörelse med de svenskaborgenärema och så sätt undvika att de motsätter sig att tillgångarna förs ut utan konkurs.

Om domstolen vid prövningen av ansökningen finner att den inte kan bifallasmed hänsyntill de inhemska borgenärema, kan mangekonkursförvaltaren ytterligare tid att överväga om han skall begäraen svensk sekundärkonkurs. I avslagsbeslutetkan domstolenpåminnaom dennamöjlighet och förordna att kvarstaden skall bestå under en viss kortare tid, t.ex. några veckor.

26 § En borgenär vars fordran är förenad med särskild förmåns-

rätt i den aktuella egendomen har rätt till betalning ur egen-

domen innan den tasi anspråkav konkursboet. En erinran om

detta skall tas in i beslutet. Ett tillstånd att ta i anspråk egen-

domen får också förenas medannat villkor.

Som nämnts har en borgenär somhar en fordran förenad medsärskild förmånsrätt alltid rätt att bli tillgodosedd innan egendomenflyttas utomlands. Om gäldenåren i stället varit försatt i sekundärkonkurs, hade denna grupp av borgenärer också blivit tillgodosedd innan tillgångarna fördes ur landet. Ett beslut som innebär att konkursförvaltaren tillåts föra egendom till konkurslandet bör som regel ges under förutsättning att sådanaborgenärer först blir tillgodosedda. Det kan finnas sådanaprivilegierade borgenärersom inte har gjort någon invändning. Pådettasätt tillvaratas ändåderasrätt. Det åligger konkursförvaltaren eller den han satti sitt ställe att tillse att dessa borgenärer får betalt innan egendomenförs utomlands.

Även andra invändningar kan emellertid tänkaskomma. En borge-

typer av när kan invända att egendomen i själva verket är hans eller att han har separationsrättt.ex. på grund av ett äganderättsförbehåll.Det kan också på annat sätt framgå att någon annan person än gäldenären har bättre rått till egendomen. Ett tillstånd att föra ut egendomenkan då förenasmed villkor

först tillgodoses. Beslutetkan ändåvara av värde att rättighetshavaren skall konkursboet eftersom det kan finnas ett övervärde i egendomen. för

tredje göra gällande att han är ägare till egendomen. Om Vidare kan man belagd med kvarstad, gäller regler i utsökningsbalken vid egendomen är invändningenjämför 16 kap. 13 § utsökningsbalkensom bedömningenav till kap. 17-19 §§ balk. Reglerna här bör kunna bl.a. hänvisar 4 samma till användning även egendomeninte år belagd med kvarstad. komma om

också försesmedvillkor ordre public-karaktär. Domstolen Ett beslut kan av de svenskatillgångarna används för att betala vissa kan t.ex. förbjuda att fordringar.

27 § En ansökan att få ta i anspråkegendomi Sverige skall om handläggassom ett konkursärende.

Bestämmelseninnebär att 16 kap. konkurslagen skall tillämpas vid prövansökan.Handläggningen bör regel vara skriftlig. Vidare ningen av som måsteden utländska konkursförvaltaren betalaansökningsavgift.

beslut innebär utländsk konkursförvaltare ges tillstånd att ta Ett som att en i anspråkegendom befinner sig i Sverigefår inte verkställas förrän det som vunnit laga kraft. Detta innebärbl.a. att det fram till den dagen då beslutet kraft, är möjligt att begära att gäldenären skall försättas i vinner laga sekundärkonkurs här.

Konkurslagen 1 kap. 2 § tredje stycket

Vid obeståndsbedömningen skall även tillgångar i utlandet

beaktas. De skall dock inte beaktasom

gåldenâren underlåteratt medverkatill att de användsför att

tillgodose den konkurssökandeborgenåren och

den konkurssökandeborgenårensaknar möjlighet att ta dem

i anspråk på annatsätt.

Vid bedömningen av frågan om gåldenären år insolvent eller inte, skall rätten som huvudregel beakta även sådanatillgångar som gäldenären har utomlands. Rätten skall dock bortse från dessatillgångar om gäldenäreninte aktivt medverkar till att de görs åtkomliga för de svenska borgenärema. Gäldenåren kan ges uppskov i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 20§ konkurslagen, dvs. normalt i fyra veckor, för att göra tillgångarna disponibla. Om det föreligger ett objektivt hinder att föra egendomen till Sverige, dvs. ett hinder som inte beror av gäldenärensvilja, är utgångspunkten också den att rätten skall bortse från tillgången. En omständighet somkan medföra att rattenändåskall beakta sådanautländskatillgångar, är att den konkurssökande borgenären har en fordran som år exigibel i tillgångslandet.Det åligger gåldenärenatt visa att borgenären,t.ex. grund av enkonvention, har möjlighet att begäraverkställighet i det andra landet. Vilket krav som skall ställas utredningen från gäldenärenssida får

avgöras från fall till fall.

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROMEMORIA BILAGA 1

199l -04- l l

VISSA KONKURSRÃTTSLIGA FRÅGOR MED INTERNATIONELL ANKNYTNING

Trots att handeln ochaffårslivet under hela1900-talet gått mot en ökad internationalisering har denkonkursråttsligalagstiftningen inte förmått att fullt ut motade problemsomuppkommeri situationer dår antingen gåldenårenhar tillgångar i flera lander eller dår borgenärernabefinner sig utomlands.Den grundläggandefrågan är hår vilken verkan sombör tilläggasen inhemskkonkursbeträffandegäldenarentillhörig egendom utanför konkurslandet.Detansesnumerainte råda någontvekanom att en svensk domicilkonkurs syftar till att inbegripa också egendom i utlandet.Somförhållandenaåridagberoremellertidkonkursforvaltarens framgång i detta hänseendeav i vad mån Sverige har ingått någon Överenskommelsemedannanstat på området eller i vad mån en sådan statändå praxis gåri en svenskkonkursförvaltare till mötes.Problemen är inte specifika för Sverige utan galler även många andra länders konkursråttsliga lagstiftningar. I ljuset av detta framstår 1933 års nordiskakonkurskonventionochdendäravföranleddalagstiftningensom berömvårdaundantag,ävenomlagstiftningensällan kommertill formell användning.

För att kommatill råtta med de problemsomuppstår i konkurser med internationella förgreningar har sedanflera år bedrivits ett arbete i Europamedinriktningen att skapaenbattresamordningmellankonkursreglerna i olika länder. Som ett resultat av detta arbete antog Europarådetden 5 juni 1990en konvention om vissa internationella aspekterav konkurser. Konventionen har hittills tilltråtts av Belgien, Frankrike. Tyskland, Grekland, Italien. Luxemburg och Turkiet.

Europarådetskonventionomvissainternationella aspekterav konkurser har på nytt accentueratbehovetav att anpassaden svenska konkursråttsliga lagstiftningen till internationella förhållanden. En del av de frågor somberördes i insolvensutredningensJu 198802 ursprungliga direktiv dir. 198852 har i konventionenocksågetts en lösning.

Det ligger i Sveriges intresse att skapa en formell möjlighet för f örvaltarnai varainhemskakonkurseratt för konkursboetsrakningkunna

i andra länder. Det skulle innebära en avsevärdförbättring av agera konkursinstitutetseffektivitet, omgaldenårentillhörig egendomtvángsvis kundeomhändertas konkursboetavenomdenbefinner sigutomlands.

av Europarådet konkurskonventiontar upp dennaoch andranaraliggande frågor. Det finns alltsåstarkaskal för att Sverigenu bör n till varaden möjlighet somEuroparådetskonkurskonvention skapat.Ett arbetemed inriktningen att Sverigeskall kunna tillträda konventionenbör därför inledas Uppdragetbör anförtros en särskild utredare.

nu.

Utredarenbör läggafram förslag till deförfattningsreglersomkrävsför att Sverigeskall kunnatillträda Europarådetskonkurskonvmtion. Om det medanledningavdeövervägandensomgörsrörandekonkuiskonventionen även gar att förbättra reglerna i förhållande till ländersom inte är anslutnatill konventionen, bör utredarenanpassasina förslagtill det.

En annanfråga sombör utredasar i vad manegendomsumgåldenaren har i utlandet skall beaktasvid t.ex.insolvensprövningenisambandmed konkursansökansom prövas har i landet. Den i utlandet befintliga egendomenkan ocksåi vissasituationer tankasinverka påbedömningen

frågor straffansvar somprövas i Sverige. En utgingspunkt för av om arbetet bör vara att sådanegendomsomår oåtkomlig för den borgenar somansökerom konkursinte skall beaktasvid insolvensgrövningen.De vidgade möjligheterna för en konkursförvaltare att efter en konventionsanslutningkunnaomhändertaegendomsomfinns uomlands torde dockinverkavid bedömningenavdessafragor. Utredarenbörredovisasin

pådettaochläggaframdeandringsförslagsomhansstalningstagande syn ger upphov till.

Slutligenbör utredarenövervägaomdetfinns anledningat anpassavåra forumregler för konkursochackordtill internationell praiispå området. Utredaren bör varaoförhindrad att föreslådef örfattningándringar som hanfinner ändamålsenliga,avenomandringsförslagenintebaratar sikte på konkursermed internationellaförgreningar.

Konkursrattsliga frågor medanknytningtill utredarensuppdragbehandlas avinsolvensutredningenochdomstolsutredningenl98906. Utredarenbör hallasig underrättad omarbetet dessautredningari och beaktavad som kommer ut av detta.

Vidare bor utredaren beakta vad som sägsi direktiven till samtliga kommittérochsärskildautredareangåendeutredningsförslagensinriktning dir. 19845 och direktiven angáendebeaktandeav EG-aspekter dir. 198843.

BILAGA2 A

EUROPEAN CONVENTION

ON CERTAIN INTERNATIONAL ASPECTS OF BANKRUPTCY

CONVENTION EUROPEENNE SUR CERTAINS ASPECTS INTERNATIONAUX DE LA FAILLITE

PREAMBLE

ThemembeStatesof theCouncilof Europe,signatorieshereto. Consideringthattheaimof theCouncilof Europe to achievea greaterunitybetweenits

members;

Consideringthatbankruptcyproceedingsandsimilarproceedingsmoreandmorefrequentlyeoncernpersonswhoexerciseactivitiesoutsidethenationalterritory;

Consideringthat necessarytoguaranteeaminimumof legalco-operationbydealingwithcertaininternationalaspectsofbankruptcysuch theas powerofadministrators liquidatorsand bankruptcy toactoutsidethenationalterritory,thepossibilityof resorting theopeningto ofsecondarybankruptcies

theterritoryofotherPartiesandthepossibilityforcreditors lodgeto theirclaimsin thebankruptcies openedabroad.

Haveagreed followsas

CHAPTERI

GENERALPROVISIONS

Articlel

Scope theConvention

ThisConventionshallapply collectiveto insolvencyproceedingswhichentail disinvestmenta of thedebtorandtheappointmentof liquidatora andwhichmayentailtheliquidationof theassets.

Suchproceedings.hereafterreferredtoasbankruptcy.arelistedin Appendix whichA anintegralpanof thisConvention.

AppendixA shallcontainp.- of thememberStatesof theCouncilof Europe wellas as

,, ofanyStateacced totheConventionunderthetermsofArticle35.

,

ThisConventionshallnotapply proceedingsto relating insuranceto companiesor creditinstitutions.

When bankmptcya opened aParty.thisConventionshallgovern

a.theexercise otherPartiesof certainpowersoftheliquidatorconcerningtheadministration of thedebtorsassets

theopeningofsecondarybankruptciesotherParties;

c.theinformationtobegiventocreditorsresiding otherPartiesandthelodgementof their claims.

Forthepurposesof thisConvention

a.liquidator meansanypersonorbodywhosefunction toadminister liquidateor theassets of thebankruptortosupervisetheactivities theof debtor.

Thesepersonsandbodies listed Appendixare B.which anintegralpartof thisConvention;

disinvestrnentofthedebtormeanstheplacingof power manage.to controlanddisposeof theassets thehandsof liquidator.a

Article2

Proofof theappoinaneruof theIiquidamr

Theappointmentof theliquidatorshallbeevidencedbyacertifiedcopyoftheoriginaldecision appointinghimorbyanofficialcertificateof appointmentissuedbythecourtor anyothercompetent authoritywhichhasopenedthebankruptcy.A translation theofficiallanguageor oneoftheoflicial languagesofthePartywheretheliquidatorexerciseshispowersmayberequired.Nolegalisationotheror similarformalityshallberequired.

Article3

Openingof bankruptcya

Thedecisiontoopenthebankruptcymust

a.ernartatefromacourtorotherauthorityhavingcompetenceunderArticle4;

beeffectivein theterritoryof thePartywherethebankruptcyopened;and

c. notbemanifestlycontrarytothepublicpolicy theParty whichof theliquidatorintendsto exercisehispowersunderthetennsof Chapter or whichtheopeningof secondarya bankruptcy

requestedunderthetermsof ChapterIII.

Article4

IndirectinternationalCompetence

Thecourtsorotherauthoritiesof theParty whichthedebtorhasthecentreofhismaininterests shallbeconsidered beingas competentforopeningthebankruptcy.Forcompaniesandlegalpersons. unlessthecontrary proved.theplaceoftheregisteredofficeshallbepresumed thetobe centreoftheir min interests.

2. Thecourtsorotherauthoritiesof theParty whoseterritorythedebtorhas establishmentan shall alsobeconsidered beingas competent

a. thecentreof thedebtorsmaininterests notlocated theterritoryof anyParty;or

thebankruptcycannotbeopenedbyacourtorotherauthorityof thePartycompetentunder paragraphbecausel oftheprovisionsof itsnationallawand thecapacityof of thedebtor. thisIn event, thatPartyshallnotbeobliged applythisConvention.to

However.whenthebankruptcyof debtor openeda underparagraph b bya or courtsorother authorities variousParties whichhehas establishment.an thecourtorauthoritywhichfirstgave judgmentshallalonebeconsideredcompetent.

Article5

Partialpayment thecreditor

Withoutprejudice claimsto guaranteedbysecuritiesorrightsoverland otheror property.acreditor whohasreceivedpartpayment respectin of hisclaim abankruptcyopenedonePartymaynotparticipate dividendforthea sameclaim abankruptcyopenedwithregard theto samedebtorinanother Party. long thedividendreceivedso as bytheothercreditorsinthebankruptcyopenedinthatotherParty

lessthanthedividendhehasalreadyreceived.

CHAPTER

EXERCISEOFCERTAINPOWERSOFTHELIQUIDATOR

Article6

Scope Chapterof II

In additiontotheproceedingsprovidedfor Article paragraphthischaptershallalsoapply toproceedingsordered acourtoranauthorityuponarequestfortheopeningof collectivea procedure underArticle paragraph andwhichaimattheprovisionalprotection theof assetsofthedebtor.

Article7

Capacity theliquidawr

Theliquidatormayexercisehispowersundertheconditionssetout thischapter presentationon of thedocumentmentioned Article2 andundertheconditionsmentionedin Article

Article8

Measuresofprotectionandpresentationof theassets

Fromthedateofhisappointment.theliquidatormaytakeorcausetobetaken. accordancewith thelawof thePartyin whichheintendstoact.anynecessarystepstoprotector preservethevalueof theassetsof thedebtor.includingtheseeking assistanceof from t authorities thatParty

u , without.however.Femovingthoseassetsfromtheterritoryof thePartywheretheyaresituated.

Article9

Adverriserrteruofthelrqrudruor'.rpower

A summaryof thedecisionappointingtheliquidator provided Article2as must.afterany necessaryauthorisationgiven thecompetentauthorityof thePartywheretheliquidatorintendstoact. beadvertisedpursuanttothemethodof publicationdeterminedby thatParty.

Article10

Act ‘ utåt...,management disposal

Ihedebtors assets

Withinthepowersconferred himon underthelaw theParty whichof thebankruptcyopened andunder conditionsthe setout thefollowingarticles thischapter.theof liquidatormaytakeor cause tobetakenanyactstoadminister.manageordisposeofthedebtorsassetsincludingremovingthemfrom theterritoryof thePartywheretheyaresituated.

Theimplementationof thesemeasuresshallbesubject thelaw thePartyto of whoseterritory theassetsaresituated.

Article

Conditionsofexercise theliquuaroritpower

Theliquidatorspowersassetoutin Article10.paragraphshallbesuspendedduringatwomonthperiod--mmencingthedayafterthepublication theof noticereferredto Article If. during9. thisperiodoratanylaterstage, requestany forbankruptcyorforproceedingstopreventbankruptcyhas beenmadeagainst debtorthe thePartywheretheassetsarelocated.thepowersof theliquidatorshall besuspendeduntilanysuchrequestsarerejected.

Theliquidatorshallbeempoweredtolodgeanapplicationforbankrupcytheconditionsforopening bankruptcya underthenationallawof thePartywhereheintendstoactaremet.

2. Duringtheperiodmentionedinparagraphonlycreditorswho. thePartywheretheliquidator intendstoexercisehispowers.enjoyarighttopreferentialpaymentorwouldhaveenjoyedsuch righta

thebankruptcyhadbeenopenedinthatParty,creditorswhohave publiclawclaim creditorsa or who have claimarisingfroma theoperationof anestablishmentthedebtorof orfromemploymentin that Party,maycommenceor pursueindividuallegalactionagainst assetsthe of thedebtor. 3. Ontheexpirationof theperiodmentionedparagraph thecreditorsmaynolongercommence individuallegalactionandonlytheliquidatorshallhavethepowertotakeor causetobetakentheacts mentionedin Articlel0. paragraph

Articlel2

Obj lo theliquidators powers

Where objectionan made theexercise histo of powers. shall fortheliquidatorbe torequest thecourtoftheParty whoseterritorytheact tobeperformeddeclare heto that entitled exerciseto thosepowersundertheConvention. 2. theextentof hispowers ontested. for theliquidator establishto thesame.

Articlel3

Eject af dischargeofpaymentanddelivery assets

Payment deliveryofor assetstotheliquidatormadeingoodfaithshallconstitutevaliddischarge.a Theyshall presumedbemade goodfaith madeafterthebe to advertisementmentionedArticle9 orafterpresentationof thecertificatementionedin Article2. 2. Withoutprejudice Articleto ll, paragraphpaymentordeliveryofassetstothedebtorshallnot constitutevaliddischargetheyhavebeena madeaftertheadvertisementprovidedunderArticle unlessthepersonwhomadethemestablishes hedidthat nothaveknowledgeof thisadvertisement.

Article14

Umiraliønstotheexerciseof theltquidalar‘spowers

Theopeningor itionofbankruptcyproceedingsofproceedingsor whichpreventbankruptcy

l intheParty whichtheliquidatorintendsto hispowersprovidedfor thischaptershallprevent theexerciseof hispowers thatParty.

Theliquidatorcannotperform anotherPartyanactwhichis

a.contrarytoanysecurityheldbyanypersonotherthanthedebtoroverland otheror property establishedrecognised thelawof thatParty;or or

manifestlycontrarytothepublicpolicy thatParty.of

Article15

Extensionoftheliquidators power

AnyPartymaypermittheforeignliquidator exerciseto onitsterritorywiderpowersthanthose laiddown thischapter.

CHAPTERIII SECONDARYnamuturrctas Article16 Secondarybankruptcy Any debtordeclaredbankruptbya courtor anyothercompetentauthorityunderArticle paragraphl mainbankruptcy.may.byvirtueofthisfactalone.bedeclaredbankruptinanyotherParty secondarybankruptcy.whetherornothe insolventinthatParty.providedthatthedqzisiondeclaring himbankruptwasrnadeinaccordancewithmticlel,paragraphsbandc,andthatnobaakrupttyorptoceedingstopreventbankruptcyhavealreadybeen ‘ thatParty. r Articlel7 InternationalCompetence Withoutprejudice theotherto groundsofcompetenceprovidedforbynationallaw.thecourtsor authoritiesofanyParty which establishmentan of thedebtor situatedshallbe T to open asecondarybankruptcy.ThecourtsorauthoritiesofanyPartyinwhichassetsofthedebtoraresituated shallbeequallycompetent.

Articlel8 Opening thesecondarybankruptcy Uponproductionof thedecisionopeningthemainbankruptcy,thefollowingshallbeentitledto requesttheopeningof thesecondarybankruptcy a.theliquidator themainbankruptcy;or anyotherpersonorbodygrantedtherighttorequesttheopeningofabankruptcybythelaw of thePartywheretheopeningof the ndarybankruptcyrequested.

Articlel9 Applicablelaw Except otherwiseas providedin thisConvention.the ‘ y bankruptcyshallbegovernedby thebankruptcylawoi‘thePartywherethatbankruptcyopened.

Article20 Lodgernenrof claims Anyclaimmaybelodgedin secondarya bankruptcy. All claimslodged thesecondarybankruptcyshall.bymeansof copies.benotified theliqui-to dator theor competemauthorityof themainbankruptcy.Claims notifiedshallso beregarded validlyas lodged themainbankruptcy.

Article2| Payment clairnr Claimsenjoying right preferentiala to paymentor asecurityoverland otheror property,public lawclaimsandclaim arisingfromtheope ofanestablishmentof thedebtor fromemploymentor thePartywherethesecondarybankruptcyopenedshallbeverifiedand.whenadmitted.shallbepaid fromtheproceedsof theliquidation theof assetsof thesecondarybanknrptcy.

Article22

Transferof theremainingasset

Followingthepaymentof claims confonnitywithArticle21,theremainingassetsshallform partof theassets themainbankruptcy.Anyadministrativeactnecessarytothiseffectshallbeperformedfonhwithby theliquidatorof thesecondarybankruptcy.

Anicle23

Claimarisingaftertheopeningof themainbankruptcy

Withoutprejudice remediesto provided creditors thelawofthemainbankruptcy.to claimsarisingbeforetheopeningof thesecondarybankruptcycannotberejected thein mainbankruptcythesoleon groundthattheyaroseaftertheopeningof thelatterbankruptcy.

Withoutprejudice theprovisionsto of Article2|. theclaimsmentionedparagraphl mayparticipate adividendonlyonassetsremaining thesecondarybankruptcytransferredunderthe

conditionslaidout Article22.

Article24

Equality creditors

Creditors themainbankruptcywhoareentitled receivedividendto a fromassetscomingfront thesecondarybankruptcyshallbetreatedequally.regardlessofanyprivileges otherexceptionstheor to principleof equalitybetweencreditorsprovided thelawof themainbankruptcy.

Article25

Dutytocommunicateinformation

l1ieliquidators themainandsecondarybankruptciesshallpromptlycommunicateeachotherto anyinformationwhichmightberelevant theotherproceedings.particularto allmeasuresaimedatterminatingtheprocedure.

Article26

End thesecondarybankruptcy

Proceedings secondarya bankruptcycannotbeterminatedbefore opinionhasbeenobtainedan fromtheliquidatorof themainbankruptcy.providedthatsuchopinion fumishedwithin reasonablea periodof time.

Article27

Compositionthesecondaryin bankruptcy

A compositionthesecondarybankruptcy.wheresuch providedfor thelawapplicableto thatbankruptcy.cannottakeplacewithoutthepriorconsentoftheliquidatorofthemainbankruptcy.Such consentcannotbewithheld provedthatthefinancialintereststhecreditorsof ofthemainbankruptcy arenotatfectedby thatcomposition.

Article28

Pluralityof bankntptcie

Anybankruptcyopenedaftertheopeningof bankruptcya byacourtorotherauthoritywhich competentaccordancewithArticle paragraphshallbeasecondarybankruptcy.

m liquidatorof bankruptcya openedbyacounorotherauthoritywhich competentaccordancewithArticle4. paragraph mayrequestthattheassetsremainingfront bankruptcya opened previously anotherPartybetransferred himalterto theend thatbankruptcy.of

Hemayalsorequesttobenotifiedofanyinfomiationprovidedfor Article25.

CHAPTERlV

INFORMATION crusorroltsOFTHE ANDLODGEMENTOFTHEIRCLAIMS

Article29

Scopeof ChapterIV

ln addition theproceedingsto providedfor Article paragraphthischaptershallalsoapply , proceedingsto whichdonotentail disinvestmentthe of thedebtororwhichcannotentailtheliquidation ofassets,aswellasIosecondarybankruptcyproceedings.

Article30

Duty informthecreditorsta

AssoonasproceedingsmentionedAppendixin Aorsecondarybankruptcyproceedingsareopened in Party,a thecompetentauthorityof thatParty theliquidatorappointed shallinform.promptlyor andindividually,theknowncreditorsresiding thein otherParties. 2. Thisinformationshallbegivenby noticecontaininga theappropriatedetails. particular toas time-limitsandmeasurestobetaken.Suchanoticeshallalsoindicatewhethercreditorswhoseclaims arepreferential securedor needlodgetheirclaims.

Article3l

Lodgementof claims

Anycreditorresiding aPartyotherthanthatin whichtheproceedingshavebeenopenedmay lodgehisclaim writingtothecompetentauthorityorliquidatormentionedArticle30.Thecreditor shallsendcopiesofsupportingdocuments.any.andshallindicatethenatureof theclaim.thedateon which arose.itsamount.aswell whetheras ornot preferentialand. applicable,theassetsaffected by thepreference.

Article32

languages

Subject theprovisionsto ofArticle39,thenoticementionedArticle30maybedrawn in theup officiallanguageof theauthoritywhichhasopenedtheprocedure.thislanguageneitheroneof the ofiiciallanguagesoftheCouncilof Europenorthat thecreditor that thePartywhereheresides.of nor of atranslationintooneof theselanguagesshallbeattached thenotice.to 2. SubjecttotheprovisionsofArticle39.thewrittenclaimmentionedin Article31maybedrawn up thelanguageof thecreditor. thislanguagenotthatof theauthoritywhichhasopenedtheprocedure. translationthatlanguagea or oneof theofficiallanguagestheof Councilof Europeshallbe attached it.to

CHAPTERV

FINALPROVISIONS

Article33

Signature.ratification.acceptanceorapproval

ThisConventionshallbeopenforsignature theby memberStates theCouncilof Europe.of subject ratification.to acceptanceorapproval.lnstrumentsofratification.acceptanceorapprovalshall bedepositedwiththeSecretaryGeneralof theCouncilof Europe.

Article34

Entryintoforce

ThisConventionshallenterimoforce theñrston dayof themonthfollowingtheexpirationof a periodof threemonthsafterthedateonwhichthreememberStatesof theCouncilof Europehaveexpressedtheirconsenttobeboundby theConvention accordancewiththeprovisions Articleof 33.

lnrespectofanymemberStatewhichsubsequentlyexpressesitsconsenttobeboundby theConventionshallenterintoforce thefirstday theon of monthfollowingtheexpirationof periodofa three monthsafterthedate thedeposit theof of instrumentofratification.acceptanceorapproval.

Article35

Accession

Altertheentryintoforceof thisConvention.theCommitteeof MinistersoftheCouncilof Europe mayinviteanyStatenotamember theof Council accede thisto to Convention. decisiona takenby themajorityprovidedfor Article20.d theStatuteof of theCouncil Europeof andbytheunanimous voteof therepresentativesof theContractingStatesentitled sitto ontheCommittee.

Whenanon-memberState theof Councilrequeststobeinvited accede thisConvention,to to shallsubmit theSecretaryto General‘oftheCouncilof Europethelistofproceedingstobeincludedin Appendix andtheA personsorbodies beincludedto AppendixB.

InrespectofanyaccedingState,theConventionshallenterintoforceonthefirstdayofthemonth following expirationthe ofaperiodofthreemonthsafterthedateofdepositoftheinstrumentofaccession withtheSecretaryGeneral.

Article36

Appendices

AnyContractingStatemay,whendepositingitsinstrumentof ratification.acceptance.approvalor accessionor anyat timethereafter.addresstheto SecretaryGeneral theof CouncilofEuropedeclarationa containing changeany wishes maketo toAppendixA orAppendixB.

TheSecretaryGeneralshallcommunicatesuchdeclarationtothesignatoryStatesandtheContractingStates.Thechangeshallbeconsideredbeadoptedto noobjection made anyState,thus notified.beforetheexpiry aof period threemonthsof fromthedateof notification.Thechangeshall enterintoforceonthefirstdayof thefollowingmonth.

Article37

Territorialapplication

AnyStatemay,atthetime signatureof ordeposit itsinstrumentof of ratification.acceptance.approval accession.or specifytheterritoryorterritories whichthisto Conventionshallapply.

AnyStatemayatanylater of Europe.extendtheapplication thisof Conventiontoanyotherterritoryspecified thedeclaration. lnrespectof suchterritory.theConventionshallenterintoforce theon firstday themonthof following theexpirationofaperiod threeof monthsafterthedateof receipt thisof declarationbytheSecretary General.

Anydeclarationmadeunderthetwoprecedingparagraphs inmy. respect anyof territoryspecified

thisdeclaration. withdrawnbe byanotificationaddressedtotheSecretaryGeneral.Thewithdrawal shallbecomeeffectiveonthefirstday themonthof followingtheexpirationof periodofthreea months alterthedateof receiptof thisnotificationby theSecretaryGeneral.

Article3B Inta Glldun o ThisConventionshallnotprejudicetheapplicationof internationalconvenionstowhich Party a is.orbecomes.aparty.

ln theirmutualrelations,PartieswhicharemembersoftheEuropeanEconomicCommunityshall applyCommunityrulesandshalltherefore applytherulesnot arisingfromthisConvention.exceptin sofarasthere noCommunityrulegoverningtheparticularsubjectconcerned.

Article39 Declarations thean useof languages AnyStatemay,atthetimeofsigna orwhendepositingitsinstrumentofritification.acceptance. e approval accession,or declarethatthenoticeandwrittenclaimmentioned.respectively.Articles30 and3l shall.bywayof exception theto provisions Article32.bedrawn exclusivelyof up in itsofficial languageor oneof itsofficiallanguages.

2. AnyStatemay,atthetimeofsignature whendepositingor itsinstrumentofruification, approval accession. r . or declarethatthewrittenlodgementofclaimsmentionedinArticle31maybedrawn up anylanguageotherthanthosementioned Article32,paragraph

Article40 Reservation l AnyStatemay.atthetime signature whendepositingof or itsinstrumentofrttification.acceptance. . approval accession.or declarethat will notapplyeitherChapter orChapter ofIII theConvention.

A Partywhichhasdeclaredthat will notapplyChapterIII shallneverthelessbebound.except where hasmadeanexpressdeclaration theto contrary,toapplyArticles20,paagraph 23and24. Where Partyhasmade declarationa a of non-applicationof thesearticles.theParty whoseon territory asecondarybankruptcyopenedshallnotbebound applyto Article21 itsrelationswiththeParty whichmadethesaiddeclaration.

Nootherreservation bemademay respectof theprovisionsof thisConvention.

Article4| Declaration theinformationan mentionedin Article9 AnyStateshall. theat time signature whendepositingof or its instrumentratification.acceptance.approval accession.or designatetheauthorityandthe ‘of, tionmentioned Article‘ ’ by declarationa addressedtotheSecretaryGeneralof theCouncilof Europe.

Article42 ImplementationtheConventionof Followingtheentryintoforceof thisConvention.agroupofexpertsrepresntingthePartiesand thenon-contractingmemberStates theCouncilofEuropeof shallmeetattherequestof least Partiesat two or ontheinitiativeof theSecretaryGeneralof theCouncilof Europe.

Thetermsofreferenceof this will be theimplementation group toassess d theConventionand tomakeanyrelevantsuggestions.

u

Article43

Denunctanon

AnyPartymay anyat timedenounce Conventionthis bymeansofanotificationaddressedtheto SecretaryGeneralof theCouncilof Europe. 2. Suchdenunciationshallbecomeeffectiveonthefirstdayof themonthfollowingtheexpirationof I periodof threemonthsafterthedateof receiptof thenotificationby theSecretaryGeneral.

Article44

Nonficanon.r

TheSecretaryGeneraloftheCouncilof EuropeshallnotifythememberStatesof theCounciland anyStatewhichhasaccededorhasbeeninvited accede thisConventionto to of

B.anysignature

thedepositofanyinstrumentof ratification,acceptance.approval accession;or

c. anydateofentryintoforce thisConventionof in accordancewithArticles34.35and36;

anyotheract.notification communicationor relating thisConvention.to

In witnesswhereoftheundersigned.being Enfoidequoi.lessouuignés.dümentaumduly authorisedthereto.have signed this risesäceteffet.ontsigneh presenteConvention. Convention.

Done Istanbul.at this5thday Juneof 1990. Fair l990.enfnncaire8 inEnglishandFrench.bothtextsbeingequally ennnglnis. deuxles textasfaiuntégnlelnentfoi. Authentic. nsinglecopywhichshallbe de- enunseulexetnplnirequisendépoaédansles posited thearchivesoftheCouncilof Europe. archivesdn ConseildelEurope.LeSecretnire TheSecretaryGeneralof theCouncilof Europe Generaldu Conseilde lEuropeencommunishelltransmitcertifiedcopiesto eachmember quenoopiecertifiéecon{orrneichacundesEtats State theof Councilof Europeandto anyState rnernbresduConseildelEuropeetItoInEtnt invited accede thisConvention.to to invite adhérer hI å presenteConvention.

FortheGovemment Pour Gouvernernent

of theRepublicof Austria de RepubliquedAutriche

FortheGovernment Pour Gouvernement

ofthe K ,‘ of Belgium duRoylumedeBelgique

Strasbourg, 13juin 1990

RombautVAN CROMBRUGGE

FortheGovernment Pour Gouvernement

of theRepublicof Cyprus de République Chyprede

FortheGovernment Pour Gouvernenient

oftheKingdomof Denmark duRoyauimdeDnnennrlt

FortheGovernment Pour Gouvemement ofthe Republicof-‘inland delaképubliquedefinlnndcz

FortheGovernment Pour Gouvemement of theFrenchRepubliz de Républiquefrancaise

PierreARPAILLANGE FortheGovernment Pour Gouvernement of theFederalRepublicof Germany de RépubliqueFederaldAllenuy|e

HansENGELHARD

FortheGovernment Pour Gouvememertt of theHellenicRepublic deh Republiqttehellénique

AthmaseCANELLOPOULOS FortheC-ovemment PourleGouvemement oftheloehndickepublicz delakepubliqueishndaisez

FortheGovernment Pour Gouvemcment of Ireland dlrlande

FortheGovernment Pour Gouvemement of theItalianRepublic de Républiqueitalienne

FortheGovernment Pour Gouvemement of thePrincipalityof Liechtenstein de PrincipautédeLiechtenstein

FortheGovernment Pour Gouvemement of theGrandDuchyof Luxembourg duGrand-DuchéLuxembourgde MarcFISCHBACH FortheGovernment Pour Gouvemement of Malta deMalte

Forth Government Pour Gouvemetneut oftheKingdomoftheNedrerhnds du RoyaumedesPays-Bu

FortheGovernment Pour Gouvemement of theKingdomof Norway du RoyuumedeNorvege

FortheGovernment Pour Gouvernement ofthePortugueseRepublic de Républiqtreportugnise

FortheGovernment Pour Gouvemement of theRepublicofSanMarina deh RépubliquedeSaint-Marin

FortheGovernment Pour Gouventement oftheKingdomofSpain duRoyaumedEspagne

FortheGovernment Pour Gouvernement of theKingdomof Sweden duRoyaumedeSuede

FortheGovernment Pour Gouvemetneat of theSwissConfederation de Confederationsuisse

FortheGovemment Pour Gouvernemeur of theTurkishRepublic de Republique mrque

MahmutOltanSUNGURLU

FortheGovernment Pour Gouvemerneat of theUnitedKingdomof GreatBritain duRoyaume-UnideGnnde-Bretngne andNorthernIreland ctdIrhndeduNord

Certifiedatruecopyof thesoleoriginal Copieoertiñéeeonformeñrexemphire oridocuments.in Englishand French.deposited gina]unique languesfrlncaiseen etanglaiae, thearchivesof theCouncilof Europe. déposedauslesarchives duCcnseildelEurope. A Strasbourg.this5 July1990 Strasbourg. .. 3 juillet 1990

TheDirectorof LegalAffairs Le Directeurde Affairesjuridique of theCouncilof Europe. duConseildelEurope.

APPENDIX ANNEXE

A A

—

APPENDIXA

The g pmvimadfor Articlelin arethefollowing.beingunderstoodthancaegoryconcernsa the applicationChapteroftheConvention,categorybconcernsth applicationofChapterIIIandcategorycconcernsth applicationofChapterIV.

Austria a+b Konkurs c Konkurs 2.Ausgleichsverfahren Lafaillitelfletfnillissemcnt Ll faillitelfletfaillisscrnent Leconcordjudiciairelflezgerechtelijkakkoortl

Cypnu L Bankruptcy

Theadrninisu-ationinbankrtqxcyoftheestateofperaonadyin;

insolvent

Compulsorywinding-up 4. Creditors‘voluntarywinding-up

Winding-upsubject thesupervisiontheCourtto of

Konkurs

Konkurs

Betalingssmxdsning

Tvangsakkord 4. Guldssanening

KonkurssiKonkurs

KonkurssiKonktrrs 2. AkondiAckoru

Liquidationjudiciaite c Redressementjudiciaire Liquidationjudiciaite FederalRepublicofGennany b Konkurs

Konkurs 2.Vergleichsverfahren Greece tmbxcvøn

tt-rdtxcvan 2. träna]uøääqtønnurqtdwv

trqoomqtvndurxtlgtancratoubv 4. dioinpoty dtaxttbtan Ina-rurrdvvtm rwv

Iceland Gjaldtp ‘ ipri

Gjald ipii

, 2. Naujasainningar

Greijslustbjvun

Compulsorywinding-up Creditors’voluntarywinding-up Bankruptcy 11 administrationin bankruptcyoftheestate personsof dying insolvent Winding-upbankruptcypartnershipsof

undertheoonuolofthecmm An , my Fallimemo

Fallimento 2.Liquidazionecontraarnministnt.iva

Amministnzione 4.Conoordawpreventive

[9

Konkurs Konkurs Nachlassvenng Faiuiu Faillir CondordatprévcnufdeIaülite Regimespeciald liquidationdesnouiru 4. Gcscioncontra undantaI liquidation bonneavec réalimion delaclif FlllimelnBlnkmputy Fallim AkkmdjuComposition Hetfailüssemem Ha faülisenrenx Desutséancebetalingvan Konkurs Konkurs . Gjeldsforhandlingtvanpakkord . Falenciacomerciantes . lnsolvencianio contercinntes . Falenciacomerciantes lnsolvencianio comerciantcs ..Proccssoespecialdcrecupcliflodnenupmuepimeocfodos

credores 4. Meiosprcvenlivosdan , d falencia Concorsofrai credirori Conoorvdato . Liquidazionccomm . Montana . Elconcursodeacreedoresno comercinnws . u quiebncomerciames Elconcursodcacreedmesno comcminnlcs . Laquiebracomercianles . Elbcneficiod quity aspenno colnerciames . Ia suspensiondepagoscornercianrcs

La ‘ an-‘-njudicillde w...-.. u Sweden , Konkurs Konkurs Ackordsförlundling Switzerlud FaülitelFallimentoKonkurs

c FailliteFallimenroKonkurs ru c 4 ePr n n L,... n.. fahren Turkey [nu m . Konkordaro

UnkodKhgdI- Winding-uptheCourtcompulsoryWinding-up . Cteditorsvoluntarywinding-up . BankruptcyEnglandandWales.NorthernIreland . Administrationof theinsolventsmeof deceased . person EnglandandWales.NonhcmIreland 5. Administrationby Judiciala Factoroftheinsolvent estateof deceased Scotlandperson SequestrationScotland

Winding—upbytheCourtcompulsoryWinding-up . C ‘voluntarywinding-up BankruptcyEnglund Wild. Nontnrnmd haha . ofdeoeased Administrationof theinsolventcan person EnglandandWales.NamnenIreland u AdministrationbyI JudicialFactor theof inwlvemestateof

ndeceasedperson ‘ Seqncsu-anonScotland

Corpømcvolutury-nangcrnems

IndividualvoluntaryarrangementsEnglandInd Wild.

NonhemInland 9 THBDeedforCreditorScollud CompositionConn-actScotland .

Deeds Arrangementof .

APPENDIX B ANNEXE B

—

APPENDIXB

1‘helk|uiMoninIhememberSmes.rneattionedinuliclel.pnngnph3.uthefol|oving

Adria Muieverwlllcr 2.Ausgleichsverwutcr Schultz 4.VodlnfigetVerwlllct

LecumeurDekurator

Cypru TheLiqunduot ThePmvision|luquiduor momcm Receiver TheTnIslee

Kumar Midlenidigbestyrer

5 UskomlmicsGodman . ToimiuijamicsSysslounn

ComrnissnizeI Fexécutionduplan Reptésemnmdescneanciers Liqu Adrninisu-atenrjudicinire

Konkunvenvlltct Seminar Vergleichsverwaltet VorliufigerVergleichsvcrwaller . øâváaoç aaa9aoc.in Amxeuyotfic . Sldpuxijandi Skipnstjéi . Büsljári

Liquidator OfficialAssignee . L Curator Cammissuio

Mnsseverwnlwr

Cunlcurfamine 2.Liquidnaureonconwpnevenudeamine ComeiIdc3£nneedel|sectionduuinis9eunudu liquidationim etudedenouire 4.Calmnisuire oomñlée

KuruurCm-not .DecumorinhfIilliuemen§ Debewindvoetderindeuanéancevanbeuling

Bostyter .Midlcnidig|ouy .G

Sinai nimndordaFuencia 3. ‘rjudicial

Pmcunlore Liquidatorgiudizinle . ElDeposiuriu LosStudiens . Loslmervemotes

Konkunmrvnlme Godmanenligtackordslngen

KonkursverwnltungILadminndu zionedelFullünento

m.. Iduesi Kolniscr

UlüedKlqdoi I . .I PmvisionllLiquidator OfficialReceiverEnglandnd Wales InterimReceiverEnglandandWales.Nonheminland . TmsteeEnglandandWales.Seodmd.NormanIrehnd

OfficialAssigneeNonhernIreland InterimandPermanentTrusteeinsequesuuionScotland JudicialFactorScotland .

ÖVERSÄTTNING BILAGA2 B

EUROPEISK KONVENTIONOM VISSA INTERNATIONELLA ASPEKTERPÅ KONKURSER

INLEDNING

De medlemsstater i Europarådet som undertecknat denna konvention,

att Europarådets ändamål är att uppnå en större enighet som anser bland sina medlemmar;

som anser att konkursförfaranden och liknande förfaranden allt oftare gäller personer som bedriver verksamhet utanför det nationella territoriet;

som anser att det är nödvändigt att säkerställa ett minimum av rättsligt samarbete genom att reglera vissa internationella aspekter på konkurser såsom konkursförvaltares eller motsvarandes behörighet att verka utanför det nationella territoriet, möjligheten att fatta beslut om sekundärkonkurser på grund av konkurser beslutade på andra parters territorium och borgenärernas möjligheter att göra sina fordringar gällande i de fall då konkursbeslutet fattats utomlands,

har kommit överens om följande

KAPITEL l

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Konventionens omfattning

1. Denna konvention skall tillämpas på kollektiva insolvensförfaranden som innebär att gäldenären berövas rådigheter över sina tillgångar, att en förvaltare utses och som kan innebära att tillgångarna avvecklas.

Sådana förfaranden, härnedan kallade konkurs, är upptagna i bilaga A, som är en integrerad del av denna konvention.

Bilaga A skall innehålla de förfaranden som gäller i Europarådets medlemsstater liksom i varje stat som ansluter sig till konventionen enligt villkoren i artikel 35.

Denna konvention skall inte tillämpas på förfaranden som rör försäkringsföretag eller kreditinstitut.

2. När beslut om konkurs fattas i en part, skall denna konvention reglera

a förvaltarens rätt att i andra parter utöva särskilda befogenheter rörande förvaltningen av gäldenärens tillgångar;

b möjligheten att fatta beslut om sekundärkonkurser i andra parte

c den information som skall ges borgenärer bosatta i andra parter och bevakningen av deras fordringar.

3. I denna konvention avses med

a förvaltare en person eller institution som har till uppgift att förvalta eller avveckla konkursgäldenärens tillgångar eller at övervaka gäldenärens förehavanden.

och institutioner är upptagna i bilaga B, som är en Dessa personer integrerad del av denna konvention.

berövande gäldenärens rådighet över sina tillgångar att b av till förvaltaren överlåta rätten att förvalta, kontrollera och avyttra tillgångarna.

ARTIKEL 2

Bevis om förordnande av förvaltare

Förordnandet av förvaltaren skall visas genom en bestyrkt kopia av originalbeslutet eller genom ett officiellt intyg om förordnandet utfärdat av den domstol eller annan behörig myndighet som har fattat konkursbeslutet. En översättning till det eller ett av de officiella språken i den part där förvaltaren utövar sina befogenheter får krävas. Någon legalisering eller annan liknande formalitet skall inte krävas.

ARTIKEL 3

Konkursbeslut

Beslutet om försättande i konkurs skall

a härröra från en domstol eller annan myndighet med behörighet enligt artikel 4;

b gälla inom den parts territorium där konkursbeslutet fattats; och

c inte uppenbarligen strida mot ordre public i den part där förvaltaren avser att utöva sina befogenheter enligt föreskrifterna i kapitel II eller där beslut om sekundärkonkurs begärs enligt bestämmelserna i kapitel III.

ARTIKEL 4

Indirekt internationell behörighet

1. Domstolar eller andra myndigheter i den part där gäldenären bedriver sin huvudsakliga verksamhet skall anses behöriga att besluta om konkurs. Bolag och andra juridiska personer skall, såvida motsatsen inte kan bevisas, anses ha sin huvudsakliga verksamhet på den plats där bolaget är registrerat.

2. Domstolar eller andra myndigheter i den part på vars territori gäldenären bedriver näringsverksamhet skall också anses behöriga

a om platsen för gäldenärens huvudsakliga verksamhet inte är belägen på någon parts territorium; eller

b om konkursbeslutet inte kan fattas av domstol eller annan myndighet i den part som är behörig enligt punkt l p.g.a. bestämmelser i den nationella lagstiftningen och gäldenärens rättshandlingsförmåga. I detta fall skall den parten inte vara skyldig att tillämpa denna konvention.

När emellertid beslutet om konkurs enligt punkt a eller b meddela av domstolar eller andra myndigheter i flera parter där gäldenäre bedriver näringsverksamhet, skall endast den domstol eller myndighet som först meddelade sitt beslut anses behörig.

ARTIKEL 5

Delutdelning till borgenärer

Bortsett från fordringar som garanteras genom säkerhet eller rätt till fast eller annan egendom, får en borgenär som har erhållit dellikvid med anledning av sin fordran i en konkurs som inletts i en part inte uppbära utdelning för samma fordran i en konkurs som inletts beträffande samma gäldenär i en annan part, så länge som den utdelning som de andra borgenärerna erhållit i sistnämnda konkurs är lägre än den utdelning som borgenären redan erhållit.

KAPITEL II

Förvaltarens rätt att utöva vissa befogenheter

ARTIKEL 6 Kapitel IIs tillämpningsområde

Utöver de förfaranden anges i artikel 1, punkt 1, skall detta

som kapitel även tillämpas på förfaranden som beslutats av domstol eller myndighet efter begäran om beslut om kollektivt

annan förfarande enligt artikel 1, punkt 1, och som syftar till tillfälligt omhändertagande gäldenärens tillgångar.

av

ARTIKEL 7

Förvaltarens behörighet

Förvaltaren får utöva sina befogenheter enligt bestämmelserna i detta kapitel efter att ha visat upp de handlingar som anges i artikel 2 underförutsättning att beslutet har fattats i enlighet med villkoren i artikel 3.

ARTIKEL 8 Åtgärder för att skydda och bevara tillgångarna

Förvaltaren får fr.o.m. dagen för förordnandet i enlighet med den parts lagstiftning där han avser att verka vidta eller låta vidta nödvändiga åtgärder för att skydda eller bevara värdet av gäldenärens tillgångar inbegripet en begäran om handräckning från den partens behöriga myndighet dock utan att flytta dessa tillgångar från den parts territorium där de finns.

ARTIKEL 9 Kungörande av förvaltarens behörighet

Ett sammandrag av förvaltarens förordnande enligt artikel 2 skall, efter erforderligt bemyndigande utfärdat av den parts behöriga myndighet där förvaltaren avser att verka, kungöras i enlighet med de av den parten fastställda publiceringsreglerna.

ARTIKEL 10 Omhändertagande, förvaltning och avyttring av gäldenärens tillgångar

1. Förvaltaren kan vidta eller låta vidta åtgärder i syfte att omhänderta eller avyttra gäldenärens tillgångar inbegripet flytta dem från den parts territorium där de finns inom ramen för den behörighet som lagstiftningen medger i den part där konkursbeslute fattas och enligt bestämmelserna i de följande artiklarna i detta kapitel.

2. Verkställigheten av dessa åtgärder skall ske i enlighet med det parts lagstiftning på vars territorium tillgångarna finns.

ARTIKEL 11

Bestämmelser rörande utövandet av förvaltarens

behörighet

1. Förvaltarens behörighet i artikel 10, punkt l, skall skjutas u under två månader med början dagen efter publiceringen av den kungörelse som avses i artikel 9. Omdet under denna period eller vid en senare tidpunkt har gjorts en begäran om konkurs eller om förfaranden för att förhindra sådan rörande gäldenären i den part där tillgångarna finns, skall förvaltarens behörighet vila fram till dess att en sådan begäran har avslagits.

Förvaltaren är behörig att inge en konkursansökan om bestämmelsern rörande konkursbeslut i den nationella lagstiftningen i den part där han avser verka är uppfyllda.

2. Under den period som anges i punkt 1, kan indrivningsåtgärder inledas eller fullföljas i fråga om gäldenärens tillgångar endast av de borgenärer som i den part där förvaltaren avser att utöva sina befogenheter åtnjuter förmånsrätt eller skulle ha åtnjutit sådan rätt om konkursbeslutet hade fattats i den parten, av de borgenärer som har en offentligrättslig fordran eller av de borgenärer som har en fordran som härrör från gäldenärs näringsverksamhet eller från en anställning i den parten.

3. vid utgången av den period som anges i punkt 1 kan borgenärerna inte längre vidta några indrivningsâtgärder och endast förvaltaren är behörig att vidta eller låta vidta de åtgärder som anges i artikel 10, punkt l.

ARTIKEL 12

Invändningar mot förvaltarens behörighet

1. Om en invändning görs mot utövandet av förvaltarens behörighet, skall förvaltaren begära att domstolen i den part på vars territorium han begär att få agera, förklarar att han är berättigad att utöva dessa befogenheter enligt konventionen.

2. Om omfattningen av förvaltarens behörighet ifrågasätts, skall förvaltaren visa att han är berättigad att vidta den ifrågasatta åtgärden.

ARTIKEL 13 verkningar av betalningar och leveranser

1. Betalningar eller leveranser till förvaltaren som gjorts i god tro skall utgöra giltig fullgörelse. De skall antas ha gjorts i god tro om fullgörelsen sker efter kungörandet enligt artikel 9 eller efter uppvisandet av det intyg som anges i artikel 2.

2. Bortsett från fall som nämns i artikel ll, punkt 2, skall inte betalningar eller leveranser till gäldenären utgöra giltig fullgörelse, om de har gjorts efter det kungörande som föreskrivs i artikel 9. Detta gäller dock inte om den person som gjort dem kan bevisa att han inte kände till kungörandet.

ARTIKEL 14

Inskränkningar i utövandet av förvaltarens

befogenheter

Konkursbeslut eller erkännande av konkursförfarande eller 1. förfarande syftar till att förhindra konkurs i den part där

som förvaltaren att utöva sina befogenheter enligt detta kapitel

avser skall utgöra hinder för denne att utöva befogenheterna i den parte

2. Förvaltaren kan inte vidta någon åtgärd i en annan part som

a skadar säkerhet i fast eller annan egendom som behållits av en

än gäldenären och som är fastställd i eller erkänd av person annan den partens lag; eller

b uppenbarligen strider mot ordre public i den parten.

ARTIKEL 15

Utvidgning av förvaltarens behörighet

Varje part kan tillåta att den utländske förvaltaren vidtar mer omfattande åtgärder på sitt territorium än vad som anges i detta kapitel.

KAPITEL III

Sekundärkonkurser

ARTIKEL 16

sekundärkonkurs

En gäldenär som försatts i konkurs av domstol eller annan behörig myndighet enligt artikel 4, punkt 1, huvudkonkurs kan på grund av endast denna omständighet försättas i konkurs i en annan part sekundärkonkurs, oavsett om han är insolvent i den parten eller inte, förutsatt att det beslut som förklarar honom satt i konkurs har fattats i enlighet med artikel 3, punkterna b och c, samt att varken beslut om konkurs eller förfarande i syfte att förhindra konkurs redan har fattats i den parten.

ARTIKEL 17

Internationell behörighet

Utöver andra grunder för behörighet som föreskrivs i den nationella lagstiftningen, skall domstolar eller myndigheter i den part där gäldenären bedriver verksamhet vara behöriga att besluta om sekundärkonkurs. Domstolar eller myndigheter i en part där gäldenärens tillgångar finns skall ha samma behörighet.

ARTIKEL 18

Beslut om sekundärkonkurs

Följande skall vara berättigade att ansöka om sekundärkonkurs efter det att beslut om huvudkonkurs har fattats

a förvaltaren i huvudkonkursen; eller

b annan person eller institution som är berättigad att ansöka om konkurs enligt den partens lag där beslutet om sekundärkonkurs begärs.

ARTIKEL 19

Tillämplig lagstiftning

Med undantag för vad som i övrigt föreskrivs i denna konvention, skall sekundärkonkursen regleras enligt konkurslagen i den part där beslutet om sekundärkonkurs fattats.

ARTIKEL 20

Framställande av anspråk

1. Alla slags fordringar kan göras gällande i en sekundärkonkurs.

2. Förvaltaren eller den behöriga myndigheten i huvudkonkursen skall tillställas kopior av alla fordringar som görs gällande i sekundärkonkursen. De på detta sätt redovisade fordringarna skall anses behörigen anhängiggjorda i huvudkonkursen.

ARTIKEL 21

Betalning av fordringar

Fordringar med förmånsrätt eller säkerhet i fast eller annan egendom, offentligrättsliga fordringar och fordringar som härrör från en av gäldenären bedriven näringsverksamhet eller från en anställning i den part där beslutet om sekundärkonkurs fattats skall, om de ges rätt till betalning i konkursen, betalas ur behållningen från avvecklingen av sekundärkonkursens tillgångar.

ARTIKEL 22 överföring av återstående tillgångar

Efter det att fordringar betalats i enlighet med artikel 21, skall återstående tillgångar utgöra en del av tillgångarna i huvudkonkursen. Varje administrativ åtgärd som är nödvändig för detta ändamål, skall vidtas av sekundärkonkursens förvaltare.

ARTIKEL 23 Fordringar uppkomna efter beslutet om huvudkonkurs

1. Oavsett vad föreskrivs i lagen i huvudkonkursstaten kan en

som borgenärs fordran som har uppkommit före beslutet om sekundärkonkurs inte underkännas i huvudkonkursen enbart med den motiveringen att de uppkom efter beslutet om den senare konkursen.

2. Bortsett från bestämmelserna i artikel 21, ger de i punkt l

fordringarna endast rätt till betalning ur de tillgångar som nämnda återstår i sekundärkonkursen och som överförts enligt bestämmelserna i artikel 22.

ARTIKEL 24

Likabehandling av borgenärer

De borgenärer i huvudkonkursen som är berättigade till utdelning ur medel härrör från tillgångar som kommer från sekundärkonkursen

som skall behandlas lika, oavsett förmånsrätter eller andra undantag från den princip om likställighet mellan borgenärerna som föreskrivs i den lag som styr huvudkonkursen.

ARTIKEL 25

Skyldighet att lämna information

Förvaltarna i såväl huvud- som sekundärkonkursen skall utan dröjsmål informera varandra om sådant som kan vara av värde för det andra förfarandet, framför allt om sådana åtgärder som syftar till att avsluta konkursen.

ARTIKEL 26

Avslutande av sekundärkonkurs

En sekundärkonkurs kan inte avslutas innan huvudkonkursförvaltarens mening inhämtats, förutsatt att denna lämnas inom rimlig tid.

ARTIKEL 27

Ackord i sekundärkonkurs

Om den på sekundärkonkursen tillämpliga lagen ger möjlighet till ackord, kan detta inte äga rum utan huvudkonkursförvaltarens medgivande. Ett sådant medgivande kan inte vägras, om det visas att ackordet inte inverkar på de ekonomiska intressen som borgenärerna i huvudkonkursen gör gällande.

ARTIKEL 28

Flera konkurser

l. Varje beslut om konkurs som fattas efter det att ett konkursbeslut fattats av en domstol eller en annan myndighet som är behörig enligt artikel 4, punkt 1, skall anses som sekundärkonkurs.

2. Förvaltaren i en konkurs där beslutet fattats av en domstol eller en annan myndighet som är behörig enligt artikel 4, punkt 1, kan begära att återstående tillgångar från en tidigare konkurs i en annan part överförs till honom efter det att konkursen avslutats.

Han kan även begära att få ta del av sådan information som avses i artikel 25.

KAPITEL IV

Information till borgenärer samt bevakning av deras

fordringar

ARTIKEL 29

Kapitel IVs tillämpningsområde

Förutom på förfaranden enligt artikel l, punkt 1, skall detta kapitel även tillämpas på förfaranden som inte innebär att gäldenärens tillgångar omhändertas eller som inte innebär avveckling tillgångar liksom på sekundärkonkursförfaranden.

av

ARTIKEL 30

Skyldighet att informera borgenärer

1. Så snart ett förfarande som anges i bilaga A har inletts

som eller beslut sekundärkonkurs fattats i en part skall den parten

om behöriga myndighet eller den förvaltare som utsetts omedelbart informera och en av de borgenärer som är kända och bosatta i de

var andra parterna.

2. Denna information skall ges i form av ett meddelande innehållande vederbörliga uppgifter, framför allt vad gäller tidsfrister och erforderliga åtgärder. Ett sådant meddelande skall även huruvida de borgenärer vars fordringar är prioriterade

ange eller garanterade behöver bevaka sina fordringar.

ARTIKEL 31

Bevakning av fordringar

En borgenär som är bosatt i en annan part än där förfarandet har inletts kan skriftligen inkomma med bevakningen av sin fordran tiL den behöriga myndigheten eller den förvaltare som nämns i artikel 30. Borgenären skall i förekommande fall sända kopior av handlingar styrker den fordran som han vill åberopa och ange

som grunden för fordringens beskaffenhet, den dag då fordran uppkom,

huruvida den är prioriterad eller inte och, om så dess belopp samt är fallet, vilka tillgångar som omfattas av förmånsrätten.

ARTIKEL 32

Språk

1. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 39 får det meddelande

nämns i artikel 30 upprättas på det officiella språket vid den som myndighet som har beslutat om förfarandet. Om detta språk varken ä ett av Europarådets officiella språk eller borgenärens språk eller språket i den part där denne är bosatt, skall en översättning till ett av dessa språk bifogas meddelandet.

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 39, får den skriftliga anmälan av en fordran som nämns i artikel 31 upprättas på borgenärens språk. Om detta inte är språket vid den myndighet som beslutat om förfarandet, skall en översättning till detta elle till ett av Europarådets officiella språk bifogas.

KAPITEL V

Slutbestämmelser

Artikel 33

Undertecknande, ratifikation, godtagande eller

godkännande

konvention är öppen för undertecknande av Europarådets Denna medlemsstater. Den skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.

Artikel 34

Ikraftträdande

konvention träder i kraft den första dagen i den månad so 1. Denna

utgången period tre månader från den dag då följer efter av en om

medlemsstater i Europarådet har uttryckt sitt samtycke till at tre

konventionen i enlighet med bestämmelserna i artike vara bundna av 33.

2. I förhållande till medlemsstat som senare uttrycker sitt

en samtycke till att bunden av konventionen, träder denna i kraf

vara den första dagen i den månad som följer efter utgången av en perio

tre månader från den dag få ratifikations-, godtagande- eller om godkännandeinstrumentet deponerades.

Artikel 35

Anslutning

1. Efter det att denna konvention har trätt i kraft kan Europarådets ministerkommitté inbjuda en stat som inte är medlem av Europarådet att ansluta sig till konventionen genom ett beslut som fattas med majoritet i artikel 20.d i Europarådets

en som anges stadga samt enhälligt av ombuden för de fördragsslutande stater som är berättigade att sitta i kommittén.

2. När stat som inte är medlem av rådet anhåller om att bli

en inbjuden att ansluta sig till denna konvention, skall den tillställa Europarådets generalsekreterare en förteckning över förfaranden som skall tas upp i bilaga A och de personer eller institutioner som skall tas upp i bilaga B.

3. I förhållande till en stat som ansluter sig träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då anslutningsinstrumentet deponerades hos generalsekreteraren.

Artikel 36

Bilagor

1. En fördragsslutande stat kan, då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument eller vid en senare tidpunkt, avge en förklaring till Europarådets generalsekreterare med uppgift om varje ändring som den önskar göra i bilaga A eller bilaga B.

2. Generalsekreteraren skall delge signatärstaterna och de fördragsslutande staterna sådan förklaring. Denna ändring skall

antagen, ingen invändning gjorts av någon stat som sålunda anses om underrättats före utgången en period om tre månader från dagen

av för notifikationen. Ändringen träder i kraft den första dagen i påföljande månad.

Artikel 37

Territoriell tillämpning

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller deponerandet sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande-

av eller anslutningsinstrument på vilket territorium eller vilka

ange territorier denna konvention skall vara tillämplig.

2. En stat kan vid tidpunkt, genom förklaring ställd till

en senare Europarådets generalsekreterare, utsträcka tillämpningen av denna konvention till ett annat territorium som anges i förklaringen. Med avseende på ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då generalsekreteraren mottog förklaringen

3. En förklaring avgetts i enlighet med de båda föregående

som punkterna kan, med avseende på ett territorium som har angetts i förklaringen, återtas genom en notifikation ställd till generalsekreteraren. Återtagandet träder i kraft den första dagen i den månad följer efter utgången av en period om tre månader

som från den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen.

Artikel 38

Internationella konventioner och överenskommelser

l. Denna konvention skall inte inverka på tillämpningen av internationella konventioner i vilka en part är eller kommer att bli part.

2. I sina ömsesidiga förbindelser skall de parter som är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen tillämpa gemenskapens regler och skall således inte tillämpa reglerna i denna konvention, utom i

då inte föreligger någon gemenskapsregel inom området. de fall det

Artikel 39

Förklaringar rörande användning av språk

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att det meddelande cch den skriftliga bevakning som omnämns i artikel 30 respektive 31 skall, bortseende från bestämmelserna i artikel 32, upprättas uteslutande på dess officiella eller ett av dess officiella språk.

2. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att den skriftliga bevakningen av fordran som omnämns i artikel 31 kan upprättas på annat språk än m som omnämns i artikel 32, punkt 2.

Artikel 40

Förbehåll

1. En stat kan vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument förklara att den inte kommer att tillämpa endera av kapitel II eller kapitel III i konventionen.

2. En part som förklarat att den inte kommer att tillämpa kapitel III skall likväl vara bunden att tillämpa artikel 20, punkt 2 samt artiklarna 23 och 24, utom i de fall då den uttryckligen har förklarat motsatsen. När en part har gjort en förklaring att den inte kommer att tillämpa dessa artiklar, skall den part på vars territorium sekundärkonkursen inletts inte vara bunden att tillämp artikel 21 i sina förbindelser med den part som gjcrt nämnda förklaring.

3. Inget annat förbehåll kan göras vad beträffar bestämmelserna i denna konvention.

Artikel 41

Förklaring rörande information som nämns i artikel

En stat skall, vid tidpunkten för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument i en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, ange den myndighet och det publiceringsförfarande som omnämns i artikel 9.

Artikel 42

Konventionens tillämpning

1. Efter denna konventions ikraftträdande skall en expertgrupp bestående av parterna samt de icke-fördragsslutande staterna i Europarådet sammanträda på begäran minst två parter eller på

av initiativ av Europarådets generalsekreterare.

2. Denna grupps uppgift skall vara att fastställa konventionens

I tillämpning och att lägga fram relevanta förslag.

Artikel 43

Uppsägning

1. En part kan när som helst säga upp denna konvention genom notifikation till Europarådets generalsekreterare.

2. Uppsägningen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då generalsekreteraren mottog notifikationen.

Artikel 44

Notifikationet Europarådets generalsekreterare skall notifiera Europarådets

och varje stat har anslutit sig till eller har medlemsstater som inbjudits att ansluta sig till denna konvention om

a undertecknande; b deponering ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller

av anslutningsinstrument; c dag för konventionens ikraftträdande enligt artiklarna 34, 35 och 36; d andra åtgärder, notifikationer eller meddelanden som rör konventionen. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention.

Upprättad i Istanbul, den 5 juni 1990, på engelska och franska, vilka båda texter äger lika giltighet, i ett enda exemplar, som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall översända bestyrkta kopior till varje melemsstat i Europarådet och till varje stat som har inbjudits au ansluta sig till denna konvention.

För Republiken Österrikes regering

För Konungariket Belgiens regering

Strasbourg den 13 juni 1990

Rombaut VAN CROMBRUGGE

För Republiken Cyperns regering For Konungariket Danmarks regering För Republiken Finlands regering För Franska Republikens regering

Pierre ARPAILLANGE

För Förbundsrepubliken Tysklands regering

Hans ENGELHARD

För Hellenska Republikens regering

Athanase CANELLOPOULOS

För Isländska Republikens regering För Irlands regering För Italienska Republikens regering För Furstendömet Liehtensteins regering

För Storhertigdömet Luxemburgs regering

Marc FISCHBACH För Maltas regering För Konungariket Nederländernas regering För Konungariket Norges regering För Republiken Portugals regering För Republiken San Marinos regering För Konungariket Spaniens regering För Konungariket Sveriges regering För Schweiziska Edsförbundets regering För Turkiska Republikens regering

Mahmut Oltan SUNGURLU

För Förenade Konungariket Storbritanniens och Nordirlands regering Härmed intygas att denna kopia överensstämmer med det enda originalexemplaret på engelska och franska, deponerat i Europarådets arkiv.

Strasbourg den 5 juli 1990 Chef vid Europarådets rättsavdelning

Erik HARREMOES

KUNGL. sist

1992 2 1

- 09 -

STOCKHOLM

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

kompetens.Grundutbildningens 37.Psykiatrinochdesspatienterlevnadsförhlllanden. Frihet ansvar- - villkorihögskolan.U. värdensinnehållochutveckling. Reglerlörrisker.Ettseminarium varförvi 38.Friståendeskolor.Bidragochelevavgilta.U. om tillåter föroreningarinneänute.M. 39.Begreppetarbetsskada.S. mer Psykisktstördassituationikommunerna 40.Risk-ochskadehanteringi statligverksamhetFi

probleminventeringsocialtjänstens 4LAngäendevattenskotrar.M. -en ur perspektiv. 42.KretsloppBasenförhållbarStadsutveckling.M. - 4.Psykiatrini Norden-ettjämförandeperspektiv. 43.EcocyclesTheBasisoi SustainableUrban — Koncessionförförsäkringssammanslumingar.Fi. Development.M. Nymavärdesskattelag. Resurser förhögskolansgnmdutbildning.U. Motiv.Del 45.Miljöfarligtavfall ansvarochriktlinjer.M. - - Förfauningstextochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlängtidssjukaforskning - - Kompetensutveckling nationellsuategi.A. kringservice,stödochvärd.S. - Fastighetstaxering Bostadsrätter.Fi. 47.Avregleradbostadsmarknad,Delll. FL mm - Ekonomiochrättikyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstymingDenstatliga - 10.Ettnyttbolagförrundradiosändningar.Ku. statistikensfinansieringochsamordning.Fi. 1 Fastighetsskatt.Fi. 49.EES-anpassningavmarknadsföringslagstithiingen.

12.Konstnärlighögskoleutbildning.U. C Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskyddinomäldre-och 13. 14.Mindrekadmiumihandelsgödsel.Jo. handikappomsorgen.S 15.Ledningochledarskapi högskolannågra 51.Översynavsjöpolisen.Ju. perspektivochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälleföralla.

16.Kroppenefterdöden.S. 53.Skattpl dieselolja.Fi. 17.Densistaundersökningenobduktioneni ett 54.Merförmindre nyastyrformerförbarn-och - psykologisktperspektiv.S. ungdomspolitiken.C.

18.Ivängsvärdi socialtjänstenansvarochinnehåll.S. 55.RAdförforskningomtransporteroch - 19.Längtidsutredningen1992.Fi. kommunikation.K.

20.Statenshundskola.Ombildningfränmyndighettill RMförforskningomtransporteroch

aktiebolag. kommunikation.Bilagor.K.

21.Bostadsstödtill pensionärer. 56.Färjorochfarleder.K. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen.Ju. 57.Beskattningavvissanaturaförmänerm.m.Fi. av 23.Kontrollfdgori tulldatoriseringen Fi. 58.Miljöskulden.Enrapportomhurmiljöskulden mm. 7A.Avregleradbostadsmarknad.Fi. utvecklasomvi ingentinggör.M.

25.Utvärderingavförsöksvcf-amhetenmedS-ärig 59.Läraruppdraget.U. yrkesinriktadutbildningigymnasieskolan.U. 60.Enklarereglerförstatsanställda.Fi. 26.Rättentill folkpensionkvalifikationsregleri 6l.El1reformeratäklagarväsende.DeLA ochB.Ju. internationellaförhållanden. 62.Forskningochutvecklingförtotalförsvaretförslag - 27.Årsarbetstid.A. till Åtgärder.E5. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella 63.Regionalaroller enperspektivstudie.C. av - regler.Fi. 64.Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.C. - 29.SmittskyddsinstitutetnyorganisationförSveriges 65.Kanboken.C. nationellasmittskyddsfunktiomr. 66.Västsverigeregioniutveckling.C. - 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. 67.Fortsattreformeringavföretagsbeskatmingen.Del - 31.lagstiftningomsatellitsändningarav Fr. TV-prognm.Ku. 68.Långsiktigmiljöforskning.M.

32.NyaInlandsbanan.K. 69.Meningsfullvistelse asylförläggning.Ku.

33.Kasinospelsverksamheti folkrörelsernastjänstC. 70.Telelag.K. 34.Fastighetsdatasysteanetsdatorstmknrr.M. 71.Bostadsförmedlingi nyaformer.FL

35.Kart-ochmämingsutbildningarinyaskolformer.M. 72.Detkommunalamedlemskapet.C.

36.RadioochTV iett.Ku. i

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdochvalfrihet senice,stödochvårdför

-

psykiskstördaS. 74.Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch

-

SMPieuropaperspektiv.N. 75.Ekonomiskpolitikunderkriseroch krig.FLi 76.Skogspolitikeuinför2000-talet.Huvudbetânkande.

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor Skogspolitikeninför2000-talet.BilagorII. Jo.

77.Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps-en

-

underlag.S. 78.Utredningen vissainternationellaom insolvens-

frågor.Ju.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Y- förförsäkr sar-51

,

Ny mervårdesskattelag. Bundnaaktier.[13]

- Motiv.Del EES-anpassningavkreditupplysningslagen.[22]

Författningstextochbilagor.Del2. [6] Översyn sjöpolisen.[51] -

av Fastighetstaxering Bostadsrätter.[8] Eureformen åklagarvâsende. A ochDel B. [61] m.m.-

Fastighetsskatt.[ll] Utredningenomvissainternationellainsolvens-

LångtidsIredningen1992.[19] frågor.[78] uilldatoriseringen [23]

Kontrollfrågori m.m.

Avregleradbostadsmarknad.[24] Försvarsdepartementet

Kartläggning kasinospelav enligtinternationella Forskning utvecklingför totalförsvaretförslag -

och - regler.[28]

uu Inglrder.[62] KreditförsåkringNågraaktuellaproblem.[30]

-

Risk-ochskadehanteriugi statligverksamhet.[40] Socialdepartementet

Avregleradbostadsmarknad.Delll. [47]

Psykisktstördasituationi kommunerna EffektivarestatistikstyruingDenstatligastatistikens

- -enprobleminventeringursocialtjänstensperspektiv.[3] finansieringochsamordning.[48]

Psykiatrini Norden ettjämförandeperspektiv.[4] Skatt dieselolja.[53]

- Kroppenefterdöden.[16] Beskattning vissanamraförmåner [57]

av m.m. Densistaundersökningenobduktioneni ett Enklarereglerförstatsanstillda[60]

psykologisktperspektiv.[17] Fortsattreformeringavföretagsbeskanningen.Del [67]

Tvångsvårdisocialtjânstenansvarochinnehåll.[18] Bostadsförmedlingi former.

- nya Statenshundskolaombildningfrånmyndighettill Ekonomiskpolitikunderkriserochi krig.[75]

aktiebolag.[20] Bostadsstödtill pensionärer.[21] Utbildningsdepartementet

Rättentill folkpensionkvaliftkationsregleri kompetens.Grundutbildningensvillkor

- Frihet- ansvarinternationellaförhållanden.[26] ihögskolan.[l]

Smittskyddsinstitutet organisationny förSveriges högskoleutbildning.[12]

- Konstnärlig nationellasmittskyddsfunktioner.[29] Ledningochledarskapi högskolannågraperspektiv

- Psykiatrinochdesspatienter levnadsförhållanden, ochmöjligheter.[15]

vårdensinnehållochutveckling.[37] Utvärdering försöksverksamhetenmed3-årig

av Begreppetarbetsskada[39] yrkesinriktadutbildningi gymnasieskolan.[25]

Livskvalitetförpsykisktlångtidssjuka Friståendeskolor.Bidragochelevavgifter.[38]

- forskningkringservice,stödochvård.[46] Resurserförhögskolansgrundutbildning.[44]

Avgifterochhögkostnadsskyddinomâldre-och [59]

IÅraruppdraget. handikappomsorgen.[50]

Ettsamhälleför alla [52] Jordbruksdepartementet

Välfärdochvalfrihet service,stödochvårdför

- Mindrekadmiumihandelsgödsel.[14] Psykisktstörda[73] l-luvudbetânkande.[76]

Skogspolitikeninför2000-talet. Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps-ett [76]

- Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor Eäderlag.[77] ll. [76]

Skogspolitikeninför2000-talet.Bilagor

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

NyaInlandsbanan.[32] nationellstrategi[7]

Kompetensutveckling- en Rådförforskningomtransporterochkommunikation. Årsarbetstid.

[27] RM förforskningomtransponerochkommunikation.

Bilagor.[55]

Färjor ochfarleder.[56]

Tele-lag.[70]

Finansdepartementet

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kulturdepartementet Ettnyttbolagförrundndiosindningar.[10] LagstiftningomsatellitsändningarTV-program.av [31] RadioochTV iett.[36] Meningsfullvistelse asylförläggning.[69]

Näringsdepartementet Provaprivat ProvningochmätteknikinomSPoch

- SMPi europaperspektiv.[74]

Civildepartementet Ekonomiochrm i kyrkan.[9] Kasinospelsvetlr ct i folkrörelsemastjänst [33] EES-anpassningavmarknadsföringslagstifmingen.[49] Merförmindre- nyastyrformerförbarn-och ungdomspolitiken.[S4] Regionalaroller—-enperspektivstudie.[63] Utsiktmotframtidensregioner sjudebattinlägg.- [64] Kanboken.[65] Västsverigeregioni utveckling.[66]

-