Åtgärder för att främja nyanställningar betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
för att
Åtgärder
främja nyanställningar
1994:152 Betänkande av om
utredningen åtgärder
för att
främja nyanställningar
KE
gaf
Occ.
50k
Statens offentliga utredningar
EMP-M
1994:152
W
Arbetsmarknadsdepartementet
för
Åtgärder att
främja nyanställningar
Betänkande av Lgredningen åtgärder
om
för att främja nyanställningar
Stockholm 1994
SOU och Ds kan köpasfrån Fritzeskundtjänst. För remissutsândningarav SOU och Dssvarar Fritzes. Offentliga Publikationer. påuppdragav Regeringskanslietsforvaltningskontor.
Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 5021 Telefon: 08-690 90 90
Svara remiss, Hur och Varför. Statsrâdsberedningen.1993. En liten boschyr somunderlättar arbetet för den somskall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-763 24 81
REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13861-1 Stockholm 1994 ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för
Arbetsmarknadsdepartementet
Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 17 november 1994 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar.
Chefen för Arbetsmarknadsdepartementet tillkallade samma dag Lars Mathlein som särskild utredare.
Jag får härmed överlämna betänkandet Åtgärder för att främja nyanställningar SOU 1994: 152.
Utredningsuppdraget är därmed avslutat.
Stockholm i december 1994
Lars Mathlein
Innehåll 5 SOU 1995:152
Innehållsförteckning
1 Utredningsuppdraget 7
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Sammanfattning förslaget 9
av . .
. . . . . . . . . . . .
3 Sysselsättningsläget 11
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Existerande stödformer. Rekryteringsstöd och GAS 5 Förslag: Generellt avdrag för nyanställningar 15
. . . . 6 Effekter och kostnader 17
. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Övriga överväganden 19
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga l 21
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 25
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utredningsuppdraget
Regeringen bemyndigade den 17 november 1994 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att
främja nyanställningar.Bilaga A: Direktiv.
Utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt och redovi-
senast den 15 december 1994. sas
2 Sammanfattning av förslaget
Mitt förslag: Att det 1995 införs ett generellt, temporärt, nyanställningsstöd för att stimulera anställningar arbetslösa i näringslivet under första halv-
av året 1995. Stödet utformas ett avdrag arbets-
som givarnas månatliga inbetalningar av arbetsgivaravgifter. Förslag till lagtext enligt bilaga B.
Sammanfattande bedömning
Den totala arbetslösheten,antal öppet arbetslösa och sysselsatta i olika åtgärder uppgår fn till ca 12 procent av arbetskraften och väntas,enligt samstämmiga pr0gnoser,bara marginellt minska under de närmaste åren. Det är således en uppenbar risk för att Sverige kommer att in i nästa konjunkturavmattning med total arbetslöshet som redan i
en utgångsläget ligger omkring 10 procent av arbetskraften.
Denna bedömning grundar sig på att vi får en relativt god ekonomisk utveckling. Den faktiska utvecklingen kan naturligtvis bli sämre.
Den nuvarande konjunkturuppgången bör därför utnyttjas till att så snabbt möjligt försöka minska den totala
som arbetslösheten från dagens nivå.
Erfarenheterna från andra europeiska länder visar nämligen att långvarig cyklisk arbetslöshet tenderar att bli strukturell.
Arbetslinjen bör därför stärkas och arbetsmarknadspolitiken läggas så att olika åtgärder i högre utsträckning
om inriktas direkt de arbetslösa och på att främja en expan-
reguljära arbeten inom näringslivet. sion av
10 Sammanfattning av förslaget
Lyckas man till stånd en tillräcklig ökning av reguljära anställningar arbetsmarknaden minskar det risken för permanent utslagning från arbetsmarknaden som nu föreligger för vissa grupper. Det gäller lângtidsarbetslösa,äldre som förlorat jobbet och utomnordiska invandrare.
Ett generellt nyanställningsstöd bör därför under vissa villkor kunna kombineras med det rekryteringsstöd som redan ñmis. Därmed bör arbetsmarknadsmyndigheterna ett kraftfullt instrument för att bekämpa lângtidsarbetslösheten.
3 Sysselsättningsläget
Det totala antalet sysselsatta minskade med 550 000 från toppnivån 1990 till årsskiftet 19931994. Därefter har sysselsättningen börjat öka. En ökande tillströrrming av lediga platser kan noteras från den rekordlåga nivån i början av 1993. Uppgången är dock jämfört med tidigare konjunkturuppgångar relativt begränsad och gäller främst industrin. Det förefaller främst vara de tidsbegränsade anställningarna som ökar. Det kan naturligtvis vara fråga om ett förändrat anställningsmönster på marknaden,men är i nog många fall också uttryck för en rädsla att fastanställa arbetskraft. Övertidsuttaget ligger fn på en extremt hög nivå. Under 1992 och 1993 noterades en kraftig ökning av medelarbetstiden per sysselsatt. Statistiken är här svårt0lkad,men denna ökning förefaller inte ha fortsatt under 1994. En orsak till detta är att sjukfrånvaron tycks öka igen.
Den kraftiga utslagning av produktionskapacitet
som hittills ägt rum under 1990-talet gör det svårt att bedömma hur nära kapacitetstaket svensk ekonomi befinner sig. Det uppstår vanligtvis flaskhalsar i en konjunkturuppgång och det innebär givetvis risker för pris- och lönestegringar. Kapacitetsutnyttjandet ligger t.ex högt i de råvarubaserade industrierna. Det stiger också inom verkstadsindustrin. Generellt kan man emellertid konstatera att de tendenser till överhettning som man utifrån historiska erfarenheter kunde förväntat i nuvarande konjunkturfas inte föreligger. Trots den snabba uppgången i industrin bedöms den totala produktionstillväxten,BNP,stanna vid strax under 2 procent 1994. För 1995 och 1996 väntas tillväxten bli drygt 2 resp. 2,5 procent.
sysselsättningen förutses under de närmaste åren stiga med 2 procent år. Samtidigt ökar antalet personer i
ca per arbetskraften och den totala arbetslösheten,öppet arbetslösa
i arbetsmarknadspolitiska âtgärdenväntas 1996
och personer
ligga 11 procent.Konjunkturläget december 1994,
ca
Konjunkturinstitutet.
4 Existerande stödformer. Rek-
och GAS
ryteringsstöd
Redan nu finns det ett flertal åtgärder som syftar till att stimulera nyanställningar. Det gäller t ex rekryteringsstöd Förordning 1986:414 och det generella anställnings-
stödet,GAS,SFS 1993:1503.
Rekryteringsstöd kan utgå med högst 65 procent av lönekostnaden per månad,d0ck högst 14 300 kr. Kravet är att den arbetssökande skall vara inskriven vid arbetsförrnedlingen och att den sökandes situation inte kan lösas utan att bidrag utgår. Bidrag får utgå under högst sex månader. För äldre arbetslösa och för flyktingar eller invandrare kan stödet under vissa förutsättningar utsträckas till tolv månader.
Anställningsformen kan vara tillsvidare,provanställning eller tidsbegränsad anställning. Stöd får lämnas till statliga anställningar.
Arbetsgivare kan också under vissa förutsättningar få ett rekryteringsstöd för högskoleutbildade. Stödet,som kan utgå under högst tolv månader, är avsett för småföretagare som anställer personer med minst 120 högskolepoäng och med en kompetens som företaget saknar.
Det generella,tillfälliga, anställningsstödet,GAS,är konstruerat så att en arbetsgivare som netto ökar sin sysselsättning jämfört med 1993 för varje månad och nyanställd under 1994 fâr göra ett avdrag från arbetsgivaravgiften motsv. 15 procent av den anställdes bruttolön. Anställningen som kan vara tills vidare eller tidsbegränsad skall omfatta minst sex månader och minst 17 timmars arbete per vecka.
GAS gäller arbetsgivare i kommuner, landsting och privata sektorn och upphör nu vid årsskiftet 199495.
14 Existerande stäaformer
...
Sammanfattande bedömning
Ramen för rekryteringsstödet är beräknad för att omfatta
ca 30 000 personer per månad och används av arbetsmarknadsmyndigheterna för att hjälpa speciellt svârplacerade arbetsmarknaden. Det bör enligt min bedömning finnas kvar, men modifieras något med hänsyn till vad som föreslås nedan.
Enligt tidigare beslut skall GAS-avdraget utvärderas
av EFA Expertgruppen för arbetsmarknadspolitika utvärderingsstudier. Denna utvärdering skall emellertid
inte vara färdig förrän hösten 1995.
Det är svårt att bedöma hur många fått arbete
som pga GAS-avdraget. Fn omfattas ca 80 000 stödet.
personer av Av dessa uppskattas ca 20 000 ha fått någon form
av anställning till följd av avdraget.
Enligt min bedömning har inte GAS-avdraget haft en tillräckligt attraktiv utformning för att stimulera till
mer permanenta anställningar. Det har heller inte varit tillräckligt inriktat på de arbetslösa. Systemet bör därför inte förlängas utan ersättas med ett nytt och annorlunda utformat anställningstöd.
5 Generellt för
Förslag: avdrag nyanställningar
Förslag till lagtext enligt bilaga B.
Mitt förslag: Att det införs ett generellt nyanställningsstöd för att stimulera tillsvidareanställningar av arbetslösa i näringslivet. Stödet som bör vara temporärt bör utformas som ett avdrag arbetsgivarnas månatliga inbetalningar av arbetsgivaravgifter. Av-
drag bör medges för hela arbetsgivaravgiften,dock
maximalt 6000 krmånad för varje nyanställd under tolv månader.
Avdragets utformning
Den nya åtgärden måste uppfylla vissa krav.
Ska man kunna nå en snabb och kraftfull effekt arbetskraftsefterfrågan måste stödet vara tillräckligt stort och långvarigt så att det kompenserar för introduktionsoch nyanställningskostnader och därmed kan antas främ-
nyanställningar och minska övertidsuttag.
Det bör vara tidsbegränsat och konstruerat så att mer- . parten effekten kan förväntas falla på 1995.
av
Det skall vara administrativt enkelt. Ett nytt stöd bör . bygga principer och erfarenheter från gällande stödformer. Det är vidare viktigt att stödet inte inbjuder till olika former av taktiska anställningsarrangement.
16 Förslag: Generellt avdrag för
Det är svårt att bedöma hur stort ett avdrag bör vara för att stimulera till nyanställningar. Här föreslås att hela
arbetsgivaravgiften ,dock högst 6000 krmånad
får dras av. Det motsvarar en reduktion av hela avgiften för en heltidsanställd med en månadslön ca 18 000 kr. Avdrag bör inte utgå för anställningar som avser mindre arbete än 17 timvecka.
Den maximala avdragsperioden föreslås vara 12 månader. Det maximala belopp som kan dras av för en och samma person blir således 72 000 kr.
Mitt förslag:
Nyrekryteringsavdraget bör avse anställning av regi-
strerat arbetslösa öppet arbetslösa eller i arbets-
marknadspolitiska åtgärder som anvisas för anställ-
ning av arbetsförmedlingen. Avdraget bör omfatta
personer som varit registrerade minst fyra veckor
under perioden november-december 1994 och som
anställs innan den 30 juni 1995.
Anställningen skall vara tillsvidare och avse arbete i näringslivet inkl. offentligt ägda bolag och affärsverk.
6 Effekter och kostnader
Det är naturligtvis svårt att uppskatta effekterna av ett generellt nyanstållningsstöd.
Avdraget är så pass stort att det för många företag bör leda till att man ersätter övertidsarbete med ett Ökat antal anställda och ersätter provanställningar med till-
svidareanställningar.
Det är rekryteringen av arbetslösa som gynnas
av avdraget. Därmed fär man ingen konkurrens mellan arbetsgivare om de som byter anställningar på marknaden.
För en del arbetsgivare bör avdraget också förändra . kostnadskalkylerna så att man vågar sig att öka antalet anställda utöver vad tidigare varit planerat.
som Det blir på marginalen billigare att nyrekrytera och att öka produktionen.
Prisstegringstakten dämpas och produktionen i näringslivet stimuleras. Löneökningstakten kan därmed också hållas nere.
Lägre marginella produktionskostnader kan även leda
till ett ökat kapacitetsutnyttjande,vilket bör förbättra lön-
samheten för hemmamarknadssektorerna. Ett nyanställningsavdrag ändrar dessutom på marginalen prisrelationerna mellan arbetskraft och andra produktionsfaktorer.
Om nyanställningarna ökar snabbare än idag bör också . arbetsförmedlingarna få bättre möjligheter att arbeta mer med de grupper idag har speciellt stora
som
problem att ett jobb;lângtidsarbetslösa,äldre lågut-
bildade,utomnordiska invandrare.
18 Ejfekter och kostnader
Avdraget borde vara förhållandevis lätt att administrera. Det är ett avdrag mot inbetalade arbetsgivaravgifter. Det utgår endast för tillsvidareanställningar. Risken för fusk är därmed liten. Arbetsmarknadens parter har ett intresse av att gällande regler och praxis på arbetsmarknaden respekteras för denna anställningar. typ av
Hur många som kan komma att omfattas ett av nyanställningsstöd är det svårt att kvantiñera. Man kan konstatera att antalet sysselsatta i näringslivet idag uppgår till ca 2,5 milj. personer. Beroende på konjunkturläge byter ungefär 10 20 procent av dessa externt arbete per år. Långt ifrån alla dessa anställningar går via de offentliga arbetsförmedlingarna. Om man antar att avdraget stimulerar till att anställa relativt tidigt under 1995 skulle överslagsmässigt drygt 100 000 personer kunna beröras åtgärav den. Det skulle i så fall innebära ett bortfall intäkter av av arbetsgivaravgifter på ca 7 miljarder kr. Detta är emellertid ingen nettokostnad för staten. Kan man öka anställningarna i näringslivet så minskar antalet personer som uppbär stöd som arbetslösa eller som är föremål för olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De som får fasta arbeten i näringlivet bidrar också till att öka statens och kommunernas skatteintäkter.
7 Övriga överväganden
Vad gäller Sveriges åtaganden visavi EUEES-avtal bör inte ett temporärt nyanställningsstöd baserat nedsättning av arbetsgivaravgifterna möta några hinder. Tvärtom ligger en reduktion av de indirekta arbetskraftskostnaderna väl i linje med EU:s rekommendationer. European Council, Presidency C0nclusi0ns,Meeting on 9 and 10 December 1994 in Essen
De långtidsarbetslösa, de med mer än 6 månaders arbetslöshet,utgör idag en stor grupp på arbetsmarknaden. Nyanställningsstödet bör därför kunna kombineras med rekryteringsstödet. Dock bör rekryteringsstödet ändras så att man undviker överkompensation.
Vad gäller administrationen av avdraget torde det enklaste systemet vara att arbetsförmedlingarna lämnar uppgifter till arbetsgivaren och skattemyndigheterna om de personer som uppfyller arbetslöshets- och anvisningskraven.
Arbetsgivaren beräknar därefter nedsättningen för dessa personer och drar av beloppet vid de månatliga inbetalningarna av arbetsgivaravgifter. Skattemyndigheterna kan därefter, precis som idag,genom stickprov kontrollera att reglerna följs.
Bilaga I 21
Bilaga I
1. Förslag till lag om anställningsstöd
Härigenom föreskrivs följande.
l § Arbetsgivare har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till ett anställningsstöd.
Lagen gäller inte följande arbetsgivare:
riksdagen och dess myndigheter, myndigheterna under regeringen, utom affärsverken, kyrkomötet och dess myndigheter, de allmänna försäkringskassorna, kommuner, landsting, kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter.
2 § En arbetsgivare får för en nyanställd person som har varit registrerad som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen eller har varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under minst fyra veckor under perioden november december 1994 göra ett avdrag enligt
- 4 § från de arbetsgivaravgifter som han skall betala enligt 2 kap. 1 § lagen 1981:691 om socialavgifter.
3 § Med nyanställd person avses en arbetstagare som under perioden den 1 januari den 30 juni 1995 påbörjat en till-
svidareanställning som omfattar minst 17 timmar per vecka.
4 § Avdrag får för varje månad göras med ett belopp
som motsvarar de arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 3-5 §§ lagen 1981:691 om socialavgifter som hänför sig till den nyan-
22 Bilaga 1
ställda personen, dock högst 6 000 kr. Avdrag fâr tidigast göras för arbetsgivaravgifter avseende januari månad 1995.
Avdrag får göras under högst tolv månader för varje nyanställd person.
5 § Tillämpningen av denna lag sker inom ramen för förfarandet enligt lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
6 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 § lagen 1981:691 om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt denna lag minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § lagen om socialavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995 och gäller till utgången av juni 1996. Lagen gäller dock även därefter i frâga om avdrag från arbetsgivaravgifter för tiden dessförinnan.
Bilaga 1 23
2. Förslag till lag om ändring i lagen
1981:691 om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att l kap. l § lagen 1981:691 om socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
l kap. 1 kap. 1 § I denna lag ges be- 1 § I denna lag ges bestämmelser avgifter stämmelser om avgifter
om för finansiering av den för finansiering av den allmänna försäkringen allmänna försäkringen och vissa andra sociala och vissa andra sociala ändamål. ändamål.
Att denna lag tilläm- Att denna lag tillämpas även i fråga om ar- pas även i fråga om arbetsmiljöavgift och sär- betsmiljöavgift och särskild löneskatt vissa skild löneskatt pâ vissa förvärvsinkomster fram- förvärvsinkomster framgår av lagen 1989:484 går av lagen 1989:484 om arbetsmiljöavgift och om arbetsmiljöavgift och lagen 1990:659 om sär- lagen 1990:659 om särskild löneskatt vissa skild löneskatt vissa förvärvsinkomster. förvärvsinkomster.
Om nedsättning av Om nedsättning av socialavgifter som regio- socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns sär- nalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser. För- skilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid eskrifter om avdrag vid beräkning av arbetsgiva- beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen ravgifter finns i lagen 1993:1503 om generellt 1995:000 om anställanställningsstöd och i ningsstöd och i lagen
24 Bilaga 1
lagen 1994:196 om till- 1994:196 om tillfällig fällig avvikelse från lagen avvikelse från lagen 1981:691 om socialav- 1981:691 om socialavgifter. gifter.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1995.
Bilaga 2
ma
ma, ARBETSMARIWADS- PROTOKOLL 9 DEPARTEMENTET vid regeringssammanuâde
1994-ll-l7 A942166A
U o ut n a :ti a
Regeringen bemyndigar chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att dels tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå konkreta åtgärder för att främja nyanställningar, dels besluta om biträde åt utredaren.
Utredaren skall följa det uppdrag som framgår av bilagan.
Kostnaderna skall belasta första huvudtitelns anslag Regeringskansliet, anslagsposten Arbetsmarknadsdepartementet, delposten Utredningar m.m.
Pondus: Benökudnu TelefonvlxalOI 763l0- oo 10333Stockholm DrocninuaunZl Telefax 207308- 69
Tclcx122533MINLABS
Bilaga till regeringsbeslut 1994-ll-17 A942166A
Å d fö t a a n a
Bakgrund
Läget på arbetsmarknaden har något förbättrats och landet befinner sig i en konjunkturuppgång. Det är framför allt de exportinriktade företagen har som ökat sin orderingång och sin produktion. Företagen har mött den ökade efterfrågan framför allt genom att ta ut mer övertid av redan anställda.
samtidigt råder en omfattande arbetslöshet. Företagen har nu en utmärkt möjlighet att kunna rekrytera lämplig personal för att hitta en mer varaktig lösning på den överbelastning på redan befintlig personal som finns inom många företag.
Arbetsmarknadspolitiken har både en roll i att förmå arbetsgivarna att nyanställa och att hjälpa de många arbetslösa att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken innehåller en flora av åtgärder, där några huvudsakligen är inriktade mot nyanställningar. Trots dessa fanns i september i år fortfarande närmare 350 000 arbetslösa, över varav 120 000 långtidsarbetslösa.
Det finns därför ett behov av att göra rekryteringsåtgärderna än mer effektiva.
zxisterande atödfornar
För att ge en överblick av de anställningsåtgärder som redan finns presenteras dessa nedan.
Under innevarande kalenderår finns ett generellt anställningsstöd prop. 199394:66, bet. 199394:AU5, 199394:AU23. Arbetsgivare får göra ett avdrag som motsvarar 15 procentenheter av socialavgifterna för de personer som medför en ökning av nettoanställningen.
Sedan tidigare finns ett rekryteringsstöd, som innebär att arbetsförmedlingen kan betala upp till 65 procent av lön :ch lönebikostnad till en
arbetsgivare som anställer en person som är anvisad från arbetsförmedlingen. stödet kan lämnas under högst sex månader.
Arbetsgivare kan också få ett rekryteringsstöd för högskoleutbildade, där arbetsgivare med ett litet företag kan få högst halva lönen betald om han anställer en person med minst 120 högskolepoäng och med en kompetens som företaget saknar. stödet kan lämnas under högst tolv månader.
Uppdraget
Hot bakgrund av det ovan redovisade bör en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda behovet av nya åtgärder. Dessa skall medföra så små undanträngningseffekter som möjligt på arbetsmarknaden. Utredaren skall även bedöma effektiviteten i nuvarande åtgärder och föreslå ett mer enhetligt system.
Utredaren skall även komma med förslag till lagstiftning för de föreslagna åtgärderna.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 1994.
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag till
JustitedepartementetGransk Regeringskansliets förvaltningskontor utredaren Apersonal
KUNGL. BIBL.
H95 -01-2 3
STOCKHOLM
Statens offentliga 1994 utredningar
Kronologisk förteckning
Ändradansvarsfördelningför denstatliga 35.Varandesstämmaochandras. . statistiken.Fi. Kulturpolitikochimeiumtionalisering.Ku.
Kommunerna,LandstingenochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering.M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder
Mänsföreställningaromkvinnorochchefskap.S. 1900-taleti Sverige.UD. . VapenlagenochEG.Ju. 38.Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.UD.
Kriminalvårdochpsykiatri.Ju. 39.Gamlaärungasomblivitäldre.Omsolidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationema.Europeiskaäldreåret1993. . konsekvensanalys.Fi. 40.Långsiktigstrálskyddsforskning.M.
EU.EESochmiljön.M. 41.Ledighetslagstiñningenenöversyn.A. . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- 42.Statenochtrossamfunden.C.
ochsäkerhetspolitiskthänseendeavattbli, 43.Uppskattadsysselsättning skattemasom betydelse
respektiveinteblimedlemiEuropeiskaunionen.UD. fördenprivatatjänstesektom.Fi.
Förnyelseochkontinuitet-omkonstochkultur 44.Folkbokföringsuppgiñemai samhället.Fi.
i framtiden.Ku. Grundenförlivslångtlärande.U.
. Anslutningtill EU Förslagtill övergripande 46.Sambandetmellansamhällsekonomi,transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag.S.
Omkrigetkommit...Förberedelserförmottagande 47.Avveckling denobligatoriskaav anslutningen . avmilitärtbiståndl949-l969 Bilagedel.+ SB. till studentkårerochnationer.U.
Suveränitetochdemokrati 48.Kunskap utveckling bilagedel.A.för + . +bilagedelmedexpertuppsatser.UD. 49 Utrikessekretessen.Ju.
. .llK-metoden,m.m.Fi. 50.Allemanssparandetenöversyn.Fi. . - Konsumentpolitikiennytid,C. 51.Minneochbildning.Museentasuppdragoch . Påväg.K. organisation bilagedel.+ Ku. . Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. 52.Teaternsroller.Ku. . Kartläggningochåtgärdsförslag.M. 53.Mästarbrev hantverkare.för Ku.
Års-ochkoncemrcdovisningenligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden.av Ku. . Dell ochll. Ju. 55.Rättentill reformeratbllstöd.S.
ratten- Kvaliteti kom verksamhetnationell 56.Ettcentrumför kvinnorsomvåldtagitsoch . uppföljningochutvärdering.C. misshandlats.S.
Renarolleri biståndetstyrningocharbetsfördelning57.Beskattning fastigheter.av del Principiella . - ieneffektivbiståndsförvaltning,UD. utgångspunkterför beskattning fastigheterav m.m.
Reforrneratpensionssystem. Fi . Reforrneratpensionssystem.BilagaA. 58.6 JuniNationaldagen.Ju. . Kostnaderochindivideffekter.S. 59.VilkavattendragskallskyddasPrinciperoch
Refonneratpensionssystem.BilagaB, förslag.M. . KvinnorsATPochavtalspensioner. VilkavattendragskallskyddasBeskrivningarav
Förvaltabostäder.Ju. vattenområden.M.
Svenskalkoholpolitik- enstrategiför framtiden.S. Särskildaskäl utformningochtillämpningav . - Svenskalkoholpolitik bakgrund- ochnuläge. 2 kap.5 §ochandrabestämmelseri . Attförebyggaalkoholproblem. utlänningslagen.Ku. . Vård alkoholmissbrukare.av Pantbankemaskreditgivning.N. . Kvinnorochalkohol.S. Rationaliseradfastighetstaxering.del Fi. . Barn- Föräldrar Alkohol.- Personnummerintegritetocheffektivitet.Ju. . - Vallagen.Ju. Medrapsi tankarnaM. . Vissamervärdeskattefrågor Kulturlll - m.m.F Statistikochintegritet.del2 Lagom . - MycketUnderSammaTak.C. personregisterför officiellstatistikm.m.Fi. . Vandelnsbetydelsei medborgarskapsárenden.m.m. Finansiellatjänsteri förändring.Fi. . . Ku. Räddningstjänsti samverkanochpåentreprenad.
. Teknisktutrymmeför ytterligareTV-sändningar.Ku. Fö. .
°8 Otillbörligkurspåverkanochvissainsiderfrågor.Fi.
.
Statens 1994
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
69.OntheGeneralPrinciplesof Environment 99.Domareni Sverigeinförframtiden
Protection.M. - utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. 70.lnomkommunalutjämning.Fi. Del +8. Ju.A 7l. Omintygochutlåtandensomutfärdas hälso-av 100.Beskattningenvid gränsöverskridande
ochsjukvårdspersonaliyrkesutövningen.S. omstruktureringarinomEG,m.m.Fi. 72.sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension 10 .Höj ribban
förutsättningarocherfarenheter. Lärarkompetensför yrkesutbildning.U.
- 73.Ungdomarsvälfärdochvärderingarenunder- 102.Analysochutvärdering bistånd.UD.av
-
sökningomlevnadsvillkor.livsstilochattityder.C. 103.Studiemedelsfinansieradpolisutbildning.Ju. 74.PunktskattemaochEG.Fi. 104.PVC enplanförattundvikamiljöpåverkan.M.
- 75.Patientskadelag.C. 105.Nylagstiftning radioochTV. Ku.om 76.TradeandtheEnvironmenttowardsa 106.Sjöarbetstid.K.
-
sustainableplayingfield.M. 107.Säkrarefinansieringavframtidakämavfalls
- 77.Tillvaronströsklar.C. kostnader.M. 78.CitytunnelniMalmö.K. 108.Säkrarefinansiering framtidaav kämavfalls- 79.Allmänhetensbankombudsman.Fi. kostnaderUnderlagsrapponer.M.
- 80.iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån 109.Tågetkommer.K.
- Resursberedningensuppföljningvidsexuniversitet 110.Omsorgochkonkurrens.S. ochhögskolor detav nyaresurstilldelningssystemetlll. BilarsmiljöklassningochEG.M. för grundläggandehögskoleutbildning.U. 112.Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten. Ny lagomskiljeförfarande.Ju. Enstudie konsumentupplevelser.av Jo. Förstärktamiljöirisatseri jordbruket 113.Växanderåvaror.M.
svensktillämpning EG:smiljöprogram.av Jo. ll4. Avfallsfriframtid.M. - Övergångavverksamheterochkollektivaupp- 115.Sjukvårdsreformeri andraländer.S. sägningar.EUochdensvenskaarbetsrätten.A. l16.Skyldighet lagraoljaatt ochkol. N. Sarnvetsklausulinomhögskoleutbildningen.U. ll7. Domstolsprövningförvaltningsärenden.av Ju. Ny lagomskatt energi. 118.lnformationsteknologin-Vingarmänniskans EnteknisköversynochEG-anpassning. fönnåga.SB.
Motiv.Del 119.Livsmedelspolitikförkonsumenterna.- Reformen
-
Författningstextochbilagor.DelII. Fi. somkomavsig.Jo. -
86.Teknologiochvårdkonsumtioninomsluten 120.Finansiellleasing lösegendom.av Ju.
somatiskkorttidsvård1981-2001.S. l2l. Bosparande.Fi. 87.Nyatidpunkterför redovisningochbetalningav 122.Trygghetmotbrottilokalsamhället.Kartläggning,
skatterochavgifter.Fi. principiellasynpunkterochförslag.Ju. 88.MervärdesskattenochEG.Fi. 123.Miljöombudsman.M. 89.TullagstiftningenochEG.Fi. 124.Varu-ochpersonkontrollvid EU:syttregräns.Ju. 90.Kan-ochfastighetsverksamhet 125.Samordnadinsamlingavmiljödata.K.
finansiering,samordningoch 126.Husläkarreformensförstahalvår.S.
-
författningsreglering.M. 127.KronanSpiranÄpplet.Ennyuniversitetsstruktur 91.TrafikenochkoldioxidenPrinciperförattminska i södraStockholmsområdet.U.
-
trafikenskoldioxidutsläpp.K. 128.LokalAgenda21 envägledning.M.
- 92.Miljözonerför trafiki tätorter.K. 129.Företagaresarbetslöshetsersättning.A. 93.Levandeskärgårdar.Jo. 130.Försäkringunderkrigsförhållanden.Fi. 94.Dagspresseni1990-taletsmedielandskap.Ku. 131.Skyddetviddeninregränsen.Ju. 95.Enallmänsjukvårdsforsäkringi offentligregi.S. 132.landstingensansvarför klinisktforsknings-och 96.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. utvecklingsarbete.S. 97.Reglering Vattenuttagav urenskildabrimnar.M. 133.Miljöpolitikensprinciper.M. 98.Beskattning förmåner.Fi. 134.Över-prövningavbeslutiplan-ochbyggärenden.M.
av
Statens 1994
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
135.TheKeytoEurope acomparativeanalysisofentry
andasylumpolicies Westemin countries.Ku.
136.Statligamyndighetersavtal.Fi.
137.Internationellaadoptionsfrâgor1993års
Haagkonvcntion S.m.m.
138.RapportfrånKlimatdclegatioiien1994.M.
139.Nysocialtjänstlag.S.
140.Gemensamtgenomförande.HurkanSverige
samarbeta andraländer attmed för uppfylla
åtagandenenligtklimatkonventionen.M.
14 Arbetsrättsligautredningar.Bakgrundsniaterial
. utarbetat sekretariatet 1992årsav vid arbetsrätts-
kommitte.A.
142.Vägmllaii Stockholmsregioneti.K. 143.Ekonomiadministrationenvid
Linköpingsuniversitet.U.
Utjämning kostnaderav ochintäkterikommuner
.
ochlandsting.Fi.
Ägarkonccntrationi dagspressochradioTV
.
fempromcmoriorochdiskussionsinlägg.Ku.
-
Massmedieforskningförbranschochsamhälle.Ku.
.
Fonnerförstatligverksamhet.Fi.
.
Förtidspension arbetsmarknadspolitisken ventil
. -
Säkerhetsskydd.Ju.
.
Produktsäkerheti offentligverksamhet.C.
.
.GrupprättegångDelA-C.Ju.
Åtgärderförattfrämjanyanställningar.A.
.
Statens offentliga 1994 utredningar
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen Socialdepartementet Omkrigetkommit...Förberedelserformottagandeav Mänsföreställningar kvinnorochchefskap.[3]
om militärtbistånd1949-1969Bilagedcl.v Refomteratpensionssystem.[20] lnformationsteknologin Reformeratpensionssystem.BilagaA. -Vingar människansfönnåga.[l18] Kostnaderochindivideffekter.[21]
Reformeratpensionssystem.BilagaB. Justitiedepartementet KvinnorsATPochanalspensioner.[22] VapenlagenochEG[4] Svenskalkoholpolitik enstrategiför framtiden.[24]
w Kriminalvårdochpsykiatri.[5] Svenskalkoholpolitikbakgrundochnuläge.[25]
i Års-ochkoncemredovisningenligtISO-direktiv. AttFörebyggaalkoholproblem.[26] Dell ochll. Ju,[17] Vård alkoholmissbrukare.av [27] Förvaltabostäder.[23] Kvinnorochalkohol.[28] Vallagen.[30] Barn FöräldrarAlkohol.[29]
- - Utrikessekretessen.[49] Gamlaärungasomblivit äldre.Omsolidaritetmellan 6 JuniNationaldagen.[58] generationerna.Europeiskaäldreåret1993.[39] Personnummerintegritet- ocheffektivitet.[63] SambandetmellanSamhällsekonomi,transfereringar Ny lagomskiljeförfarande.[81] ochsocialbidrag.[46] DomareniSverigeinförframtiden Rättentill ratten- reformeratbilstöd.[55] - utgångspunkterför fortsattutredningsarbete. E11centrumförkvinnorsomváldtagitsoch DelA+B, [99] misshandlats.[56] Studiemedelsñnansieradpolisutbildning.[103] Omintygochutlåtandensomutfärdas hälso-av Domstolsprövningförvaltningsärenden.av [117] ochsjukvårdspersonali yrkesutövningen.[71] Finansiellleasing lösav egendom.[120] sjukpenning,arbetsskadaochförtidspension Trygghetmotbrotti lokalsamhällct.Kartläggning, förutsättningar erfarenheter,och [72]
r principiellasynpunkterochförslag,[122] Teknologiochvárdkonsumtioninomsluten Varu-ochpersonkontrollvidEU:syttregräns.[124] somatiskkorttidsvárd1981-2001.[86] Skyddetviddcninregränsen.[131] Enallmänsjukvitrdsförsäkringi offentligregi.[95] Säkerhetsskydd.[149] Omsorgochkonkurrens.[110] Grupprättegáng.DelAC. [151] Sjukvárdsreformeri andraländer.[115]
Husläkarreformensförstahalvár.[126] Utrikesdepartementet
Landstingensansvarför klinisktforsknings-och Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes-och utvecklingsarbete.[132]
r säkerhetspolitiskthänseendeavattbli respektiveintebli Internationellaadoptionsfrágor.1993árs medlemi Europeiskaunionen.[8] Haagkonventionm.m.[137] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Nysocialtjänstlag.[139]
7lagstiñning.[10] Förtidspensionenarbetsmarknadspolitiskventil [148]
- Suveränitetochdemokrati +bilagedelmedexpertuppsatser.[12] Kommunikationsdepartementet Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning Påväg.[15] ieneffektivbiståndsförvaltning.[19] Citytunnelni Malmö.[78] Sexualupplysningochreproduktivhälsaunder1900-taletTrafikenochkoldioxiden Principerförattminska i Sverige.[37] trafikenskoldioxidutsläpp.[91] Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993.[38] Miljözonerförtrafiki tätoner.[92] Analysochutvärderingavbistånd.[102] Sjöarbetstid,[106]
Tågetkommer.[109] Försvarsdepartementet
Samordnadinsamling miljödata.[125]av Räddningstjänsti samverkanoch entreprenad.[67] VägtullariStockholmsregionen.[142]
Statens 1994
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Finansdepartementet Ekonomiadmirtistrationenvid
Linköpingsuniversitet.[143] Ändradansvarsfördelningfördenstatligastatistiken.[1]
SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk
Jordbruksdepartementet konsekvensanalys.[6] JIK-metoden. [13] Förstärktamiljöinsatserjordbruket
m.m. Vissamervärdeskattefrågor Kulturlll [31] svensktillämpningavEG:smiljöprogram.[82]
- m.m. - Uppskattad skattemasbetydelse Levandeskärgårdar.[93]
sysselsättningomfördenprivatatjänstesektom.[43] Konsumenternaochlivsmedelskvaliteten.
Folkbokföringsuppgiñemai samhället.[44] Enstudie konsumentupplevelser.av [112]
Allemanssparandet översyn.[50] Livsmedelspolitikför konsumenterna.
- en Beskattning fastigheter,del Principiella Reformensomkomavsig.[119]
av - utgångspunkter beskattning fastigheterför av m.m.[57]
Kulturdepartementet Rationaliseradfastighetstaxering,del Fi. [62] Statistikochintegritet,del2 Förnyelseochkontinuitet-omkonstochkultur
Lagompersonregisterför officiellstatistikm.m.[65] iframtiden.[9] - Finansiellatjänsteri förändring.[66] Vandelnsbetydelsei medborgarskapsärenden,m.m.[33]
Otillbörligkurspáverkanochvissainsiderfrágor.[68] TeknisktutrymmeförytterligareTV-sändningar.[34]
Inomkommunalutjämning.[70] Vårandesstämmaochandras.
- PunktskattemaochEG.[74] Kulturpolitikochinternationalisering.[35]
Allmänhetensbankombudsman.[79] Minneochbildning.Museemasuppdragoch
Ny lag skattpåenergi. organisation bilagedel.[51]+
om EnteknisköversynochEG-anpassning. Teatemsroller. [52]
Motiv. Del Mästarbrev hantverkare.för [53] -
Författningstextochbilagor.Delll. [85] Utvärdering praxisiav asylärenden.[54] - Nyatidpunkterför redovisningochbetalning Särskildaskäl utformningochtillämpning 2 kap.av
av skatterochavgifter.[87] 5 §ochandrabestämmelseriutlänningslagen.[60]
MervärdesskattenochEG.[88] Dagspresseni 1990-taletsmedielandskap.[94]
TullagstiftningenochEG.[89] Nylagstiftning radioochTV. [105]om
Beskattning förmåner.[98]av TheKey Europe comparativeto - a analysis entryof Beskattningenvid gränsöverskridande andasylumpoliciesinWesterncountries.[135] omstruktureringarinomEG, [100] Ägarkoncentrationi dagspressochradioTV
m.m. Bosparande.[121] fempromemoriorochdiskussionsinlägg.[145]
- Försäkringunderkrigsförhallanden.[130] Massmedieforskningförbranschochsamhälle.[146]
Statligamyndighetersavtal.[136]
Näringsdepartementet Utjämning kostnaderav ochintäkterikommuner ochlandsting.[144] Pantbankemaskreditgivning.[61]
Formerför statligverksamhet.Fi. [147] Skyldighet lagraoljaochkol. [116]att
Utbildningsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet
Grundenför livslångtlärande.[45] Ledighetslagstiñningenenöversyn[41]
- Avveckling denobligatoriskaav anslutningentill Kunskapfor utveckling bilagedel.+ [48] Studentkårerochnationer.[47] Övergångavverksamheterochkollektivaupp-
iakttagelserunderenreform Lägesrapportfrån sägningar.EUochdensvenskaarbetsrätten.[83]
- Resursberedningensuppföljningvid sexuniversitet Företagaresarbetslöshetsersättning.[129]
ochhögskolor detav nyaresurstilldelningssysternet Arbetsrättsligautredningar.Bakgrundsmaterial
för grundläggandehögskoleutbildning.[80] utarbetatavsekretariatetvid 1992årsarbetsrätts-
Samvetsklausulinomhögskoleutbildningen.[84] kommitté.[141] Höjribban Åtgärderrorattfrämjauyanställningar.11521
Lärarkompetensföryrkesutbildning.[101] KronanSpiranÄpplet.En universitetsstrukturny
i södraStockholmsområdet.[127]
POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-205021,TELEFON08-6909090
ISBN 91-38-13861-1
ISSN 0375-250X