Station Stockholm Nord principöverenskommelse om regional knutpunkt vid Häggvik i Sollentuna kommun : redovisning från förhandlingsmannen för Stockholm Nord
Statsrådet och chefen för
kommunikntioltsdepartementet
Regeringen beslöt 1993-10-07 att tillkalla särskild utredare med
en uppdrag att förhandla och träffa avtal med berörda intressenter fi-
om nansiering av station Stockholm Nord. Till förhandlingsman utsågs den 18 oktober 1993 advokat Jan Orrenius och till huvudsekreterare utsågs den 4 november planeringsdirektören vid Länsstyrelsen i Stockholms län Peter Gorpe.
Under förhandlingamas gång har förhandlingsmannen därutöver biträtts av kommunikationsexperten vid Länsstyrelsen i Stockholm, Tomas Brolin. Som konsulter har anlitats Nyréns arkitektbyrå, Temaplan, Transek samt Scandiakonsult. En översiktlig skiss områdets tänkta
av gestaltning återfinns i en bilaga till avtalet. I rapporten ingår vidare
en analys av den framtida trafikeringen vid stationen.
Resultatet av förhandlingama framgår bilagda överenskommelse
av jämte protokollsutdrag. Som framgår har det inte varit möjligt att sluta en uppgörelse om en slutlig finansiering av station Stockholm Nord. Den underskrivna överenskommelsen har karaktären principav-
mer av tal där parterna förbinder sig att arbeta med siktet inställt
på ett genomförande av stationen och där den finansiella ansvarsfördelningen i
stort anges. Avtalet gäller till den 1 juli 1998. Vidare förutsättning för
är en giltigheten av överenskommelsen att kommunfullmäktige i Sollentuna kommun godkänner överenskommelsen senast l januari 1997. Kommunstyrelsen har godkänt överenskommelsen.
Ovanstående innebär att det kommer att krävas kompletterande avtal, beslut och planer innan station Stockholm Nord kan komma till fysiskt utförande. Länsstyrelsen i Stockholms län tar enligt avtalet på sig rollen att kalla partema till återkommande kontrollstationer.
Jag hänvisar i övrigt till överenskommelsen. Mitt uppdrag är härmed slutfört.
Jan Orrenius
1 Överenskommelsen
Mellan Statens Jämvägar, Banverket, Storstockholms Lokaltrañk SL, Länsst relsen i Stockholms län, Sollentuna kommun, Arcona AB, FastighetsholagetFormen AB Bonnierfastigheter AB och Fastighets gm AB Bodega gm ABB Fastighet AB har träffats följande
Överenskommelse
beträffande station Stockholm Nord
Ambition beträffande station Stockholm Nord.
Paitema är, under förutsättnin av nedanstående villkor, överens om att aktivt verka för att Stoc holm Nord vid Häggvik blir en regional knutpunkt för norra Storstockholm. Stationen och dess omgivning skall planeras och by gas så att förutsättningar skapas för en kvalificerad trafikering fâäm, av regional- och lokaltåg samt regionala och lokala bussar. Omstigning mellan tåg, buss och bil skall vara tydlig, snabb och bekväm.
Övergripande villkor for etablering station Stockholm Nord. av
2.1 att Häggviksleden är när stationen tas i bruk och att statiofår direkt angöringutbfyggdån trañkplatsen nen Häggrviksleden/ Bagarbyvägen. Vidare förutsätts en utbyggnad av Yttre Tvärleden från E4 till Norrtäljevägen El 8 i enlighet med Dennisöverenskommelsen.
2.2 att överenskommelse träffas att SJ trafikerar Arlanda med regiom onal- och tjärrtåg.
2.3 att SJ aktivt satsar på Stockholm Nord som en viktig station framför allt för regionaltåg.
2.4 att SL aktivt satsar Stockholm Nord regional knut unkt som med a snabbabussförbindelser från stora arbetsplats- booc stadskoncentrationer i norra Storstockholm.
2.5 att ett område mellan Bygdevägen, Bagarbyvägen och Häggviksleden planeras för en utbyggnad huvudsak enligt de utgångspunkter l för planläggning av progrramområde vid Stockholm Nord Häggvik som framgår av bil
2.6 att tidsmässig samordning sker mellan utbyggnad av stationen och en första etapp av exploatering inom programområdet anslutning
i till stationen
2.7 att ett trañkeringsup lägg med Stockholm Nord vid Häggvik innebär en fortsatt hög lgänglighet till lokaltåg och buss vid Sollentuna Centrum
Vid utbyggnad av station Stockholm Nord samt omgivande exploatering skall gälla
3.1 att Banverket svarar för:
byggande av s år 5 och 6 inklusive kostnaderför intrång, inlösen och ev uering av berörda bostadsfastigheter
byggande av plattfonnar för fjärr- och regionaltåg. -
Spåren och plattformama finansieras dels genom Banverkets anslag och dels genom LTA-bidrag.
3.2 att SJ och SL svarar för:
byggande av stationsanlä gning bestående lokaler
- av un
der spåren, förbindelser plattfonnar, utrustning på latt-
fonnama, komplettering av tunnelanläggning i erforder iga delar, busstenninal samt angöring och parkering för bilar.
Station Stockholm Nord finansieras gemensamt av SJ och SL med fördelning att SL finansierar lokaltågdelen l/3 och SJ fjärr- och re ionalta delen 2/3 med finansieringsmedver an av LTA-bidrag oc särski t bidrag via Banverket till planskild plattfonnsförbindelse. Busstenninal och komplettering av lokaltågrplattfonnen finansieras i sin helhet av SL. När det gäller ombyggnad och komplettering av befintlig lokaltågplattfomi träffar SL och Banverket särskild överenskommelse om byggande och finansiering.
SJ och SL skall för stationen inte belastas av ex loateringskostnader, planavgiñer eller kostnader för marklösen oc 1evakuering.
3.3 att Sollentuna kommun träffar separata överenskommelser med fastighetsägarna inom rograinoinradet formema för förnyelse
om
programområdet ochbyggande angöringsgator från Sollentuav av na Centrum, Häggviksleden och Bagarbyvägen.
Överenskommelserna skall fullföljas idetaljplaner och exploateiingsavtal mellan kommunen och fastighetsägania. Dessa planer
och avtal skall grundas i de utgångspunkter för planläggning som framgår av bil l till denna överenskommelse och för kvarteret Stansen l inriktas på en iiyexploaterin av 75 000 kvm lokaler
v ca för bostäder och verksamheter exkl par ering.
att Boniiierfastiglieter utan ersättning avstår mark för stationen inklusive spår, bussgata, angöring och parkerin i omfattning
r som parterna gemensamt fastlägger i den nya detaljp anen för Stansen Vidare evakuerar Boiinierfastigheter utan ersättning befintliga verksamheter i Kv Stansen l under förutsättning att pkt 2.5 kan uppfyllas. För arkeriiig på kvartersmark tecknas särskilt avtal mellan Bonnier astigheter och SJ/SL.
3.5 att Sollentuna Kommun och SL träffar en överenskommelse om byggande och finansiering av bussgata öster stationen mellan
om Smedjevägeii och Västervägeii för väl fungerande angöring från Häggrviksleden till stationen
3,6 att för viss del av finansiering av gator som byggs med särskild hänsyn till kollektivtrafiken förutsätts LTA-bidrag utgå.
3.7 att Sollentuna kommun utan ersättning ställer sådan mark som den l juli 1996 är i kommunens ägo till förfogande för utbyggnad
av spår 5 och 6 och att kommunen i övrigt tar initiativ till och inedverkar vid förhandlingar om intrång, inlösen och evakuering fastig-
av heter soiii erfordras för spårutbyggnaden exkl. bostadsfastigheter och fastigheten Stansen
3.8. att LTA-bidrag som kan bli aktuella för Stockholm Nord kommer att prövas av Länsstyrelsen i samband med beslut om LTA-plan i första hand avseende perioden l998-2007. Länsstyrelsen har tidigare visat sitt positiva intresse genom att i LTA 1994-2003 avsätta medel för vissa försvarsåtgärdei till stationen
Genomförande
Denna överenskommelse gäller till ljuli 1998.
Det är partemas ambition att eiiskiltocli i samverkanverka för att de övergripande villkoren för etablering av stationen uppfylls så att en utbyggnad möjliggörs.
Parterna förbinder sig också att under den tid som övereiiskommelsen gäller inte vidta åtgärder som förhindrar eller försvårar en utbyg nad och trafikering av station Stockholm Nord. Ett genomföran e av stationen förutsätter att särskilda avtal träffas där bl.a. de ekonomiska villkoren regleras.
Länsstyrelsen skall under avtalsperioden kalla parterna till kontrollstationer där resultaten i ansträngningarna att uppfylla
villkoren i överenskommelsen redovisas. Tid unkt för första
kontrollstation" skall vara i oktober 1996 då oc så tidpunkter för
fortsatta kontrollstationer fastläggs. Länsstyrelsen skall i god tid
innan överenskommelsen löper ut tillsammans med partema ta
ställning till fonnerna för fortsatt samverkan.
Stockholm den 27 juni 1996
För Statens Jänivägar För Storstockholms Lokaltrañk SL Stig Larsson iunnar .Schön
För Banverket För Länsstyrelsen i Stockholms län Lars Moberg Ulf Adelsohn
För Sollentuna Kommun För Arcona AB Ulf Wester Håkan Birka
För Fastighetsbolaget Formen AB För Fastighetsaktiebolaget Bodega
Bonnierfastigheter AB gm ABB Fastighet AB gm Börje Hag iäxlci Ange/l
Detta avtal vinner giltighet under förutsättning att Koininunfull-
mäktige l Sollentuna kommun godkänner avtalet senast den l janu-
ari 1997.
Ett genomförande av stationen förutsätter att särskilda avtal träffas
där de ekonomiska villkoren min regleras.
2 Bilagor till överenskommelsen
2.1 Utgångspunkter för planläggning av programområdet vid Stockholm Nord Häggvik -
Bakgrund
l oktober 1993 tillkallade kommunikationsministem särskild utredaen re, Jan Orrenius, med uppgift att förhandla och träffa avtal med berörda intressenter finansiering station Stockholm Nord. En särskild om av förhandlingsgrtipp konstituerades med representanter för SJ, SL, Vägverket, Sollentuna kommun, ABB, Bonnierfastigheter, Arcona samt Länsstyrelsen, tillika sekreterare.
Förhandlingsgruppen konsultgrupp bestående Nyréns Temagav en av plan och Scandiakonsult i uppdrag att under februari-mars 1996 ta fram underlag för planläggning av ett område vid Stockholm Nord desom finierades som programområdet.
Detta material redovisades i en rapport Progvram för planläggning mars 1996. Rapporten har varit ett av underlagen i den slutförhandling som förhandlingsmannen har genomfört under april-juni 1996. Med Vissa kompletteringar och revideringar finns version 1996-06-17 en av . rapporten
Huvuddragen i områdets disposition
Rapporten Program för planläggning rad kvaliteter och anger en rekommendationer för områdets fömyelse. Det gäller t.ex. gestaltningsprinciper, kretslopp, hushöjder, gaturum etc. Dessa kommer att vara vägledande för fortsatt planering fram till formell översiktsplan/programhandling och den därpå följande detaljplanläggningen.
I denna bilaga till överenskommelsen redovisas huvuddragen i områdets framtida användning i fonn skiss till dispositionsplan med av en ytangivelser.
Parternai förhandlingenhurvarderanågraexemplar dennaav rapport.Dcnredovisasdockinte i sinhelhethär.
YTORFORDELADEPÅPARKERING,UOKALERWBOSTÅDER M. M: PARKG.LOKAL.BOST. 12.000
STANSEN1 18.00050.000 25,000
STÅDET1-2 8.90025.00070.000 STANSEN2 1i200 18000 8.000
L500
3.500 2500 2.000 2.500 3.500 L500 L500
U
m
iaonuo vas"
2.2 Förhandlingsprotokoll samt brev från Vägverket
Utdrag ur protokoll från möte med förhandlingsgruppen den ll juni 1996
Nedanstående protokollsanteckningztr ska ses som komplement till avtalet. De delar av protokollet som inte återges här är mer av intern mötesordningskaraktar och har därför tagits bort
Ur protokoll med Rirhalndlirlgsgruppcn for Stockholm Nord den 11 juni 1996
Närvarande:
Jan Orrenius Förhandlingsman Karl-Gösta Elonsson SJ Kjell-Åke Averstad Banverket Eero Haverinen SL Gunnar Schön SL, Till 9.50 Johan Södennan Vägverket Karl-Erik Eriksson Sollentuna kommun Erik Barkman Sollentuna kommun Från 9.30 Tommy Wetre Bonnierütstigheter Björn Stråhle Arcona Jonas Wikström Arcona Anders Pyk Nyréns arkitektkontor Owe Swansson Temaplan Peter Gorpe Länsstyrelsen Tomas Brolin Länsstyrelsen
2.5 Bonnierfastigheter önskar ändra texten så att det framgår att en första etapp med kv. Stansen l kan ske när det finns marknadsmässiga villkor. Beslutades att inte ändra i avtalstexten att föra
men kommentaren som en protokollsanteckning. Sålunda anför Bonnierfastigheter som komplettering till punkt 2.5: En första etapp expoate-
av ringen i kv. Stansen l kan ske om det finns marknadsmässiga förutsättningar för en sådan.
3.7 Beslutades att punkt 3.7 justeras i enlighet med förslag från Karl Erik Eriksson där det framgår att kommunen ställer kommunägd
l4
mark till förfogande och tar initiativ till och medverkar i förhandling om intrång, inlösen och evakuering.
Banverkets synpunkter om kostnadsfördelning beslutades tas som protokollsanteckning. Sålunda anför Banverket: Med hänsyn till Banverkets samlade insats i projektet anser sig Banverket inte kunna svara för kostnaden i samband med inlösen och evakuering av Hantverkshuset.
Bilagan ABB Fastigheter har i ett brev meddelat att de vill att hela gestaltningsstudien ska läggas som bilaga till överenskommelsen. Diskussionen ledde fram till att det i gestaltningsstudien finns uppgifter som parterna inte är helt överens om och att den framtagna bilagan som är ett koncentrat av gestaltningsstudieirräcker som komplement till överenskommelsen. Bilagan omarbetas så att det tydligare hänvisas till rapporten.
Vid protokollet justeras
Tomas Brolin Jan Orrenius
Protokoll från möte med förhandlingsgruppen den 19 juni 1996
Närvarande:
Jan Orrenius Förhandlingsntan Karl-Gösta Elonsson SJ Kjell-Åke Averstad Banverket Eero Haverinen SL Karl-Erik Eriksson Sollentuna Roland Wisbom ABB Fastigheter Anders Pyk Nyréns kontor Owe Swansson Temaplan Peter Gorpe Länsstyrelsen Tomas Brolin Länsstyrelsen
Ärendets hantering i Sollentuna kommun Ärendet har behandlats i kommunstyrelsen vid ett extra sammanträde. En majoritet bestående partiema m och ställde sig bakom att
av
ingå överenskommelsen. Övriga partier och Sollentunapaniet
c, mp motsatte sig överenskommelsen. Kommunen är nu beredd under-
av teckna och ärendet tas upp i kommunfullmâiktige för beslut i mitten
av september.
Justering av utsänt överenskommelseförslag Det senaste utsända förslaget l2.6.l996 gås i genom och justeringar görs i punktema 3.2, 3.5, och 3.8. Justeringama accepteras av alla närvarande.
Ordförande anmälde att Vägverket inte är beredda att skriva under överenskommelsen, men att de kan skriva ett brev till förhandlingsgruppen där de anger sina åtaganden, vilka gäller enligt andra överenskommelser, i enlighet med punkt Partema förutsätter att Vägverket trots detta ställer sig bakom de intentioner som finns i överenskommelsen och därigenom verkar för utbyggnad Yttre tvärleden.
en av
SJ/SL hävdar att tunneln under jämvägen ska för stationen
reserveras och busstenninalen. l fall den ska nyttjas för allmän gångtrafik
anser SJ/SL att fler kostnadsbäraitde måste föras in. Någon ytterligare kostnadsbärande anges inte i överenskommelsen.
Pressmeddelande Förslag till pressmeddelande delades ut. Det skickas till parterna i firdig skick innan det går ut till pressen.
Avslutad förhandling Ordförande Jan Orrenius tackade alla förhandlingsparter för deras delaktighet. Mötet och förhandlingen avslutas. Överenskommelseorginal skickas runt med bud i början av vecka 26. I slutet denna vecka sker
av avrapportering till kommunikationsdepartementet av Jan Orrenius och Peter Gorpe.
Vid protokollet Justeras
Tomas Brolin Jan Orrenius
Brev från Vägverket med anledning av punkt 2 iprotokollet ovan
Vägverket 1996-06-20 Region Stockholm
Station Stockholm Nord
Vägverket har Johan Söderman, chef för planeringsavdelningen,
genom följt förhandlingarna Stockholm Nord. Vi är från Vägverkets sida
om införstådda med det övergripande villkor som ställts upp i den överenskommelse om Stockholm Nord som nu träffats att Häggviksleden är utbyggd när stationen tas i bruk samt att stationen får en direkt angöring från Häggviksrondellen. Vägverket kommer också att verka for en fortsatt utbyggnad den Yttre Tvärleden från E4 till Nomäljevägen
av E18 i enlighet med Dennisöverenskommelsen.
Med vänlig hälsning
Hans Rade
3 Förhandlingsarbetets bakgrund
3.1 Tidigare förslag till Station Stockholm Nord
De första tankama på en tjärttågsstalion i nona Storstockholm dök upp redan för ett tjugotal år sedan. Då reserverades också mark för Häggviksleden nu en del av Noironsledcn. Under mitten på 1980-talet fanns tankarna en ljäntågsstzition i regionplzinezirbetet. Då pekades Hägggvik lämplig plats. Även andra lokaliseringar diskutera-
ut som en des.
SJ och Banverket lät i slutet på 1980-talet utreda några alteniativa lokaliseringar av en tjärrtågsstation. Fyra altemativ utreddes Rotebro,
- Häggvik, Margareteborg Sörentorp samt Ulriksdal. Utredningen remitterades varvid flertalet förespråkade Häggvik. Även Sollentuna kommun var positiv till vidare utredning av läget i Häggvik.
SJ och Banverket gick därför vidare och upprättade i januari 1991 en progrrainhandling för stationen. Parallellt med programarbetet arbetade Sollentuna kommun med en översiktlig plan för området väster om den tänkta stationen vid Häggvik fram till Sollentuna Centrum.
Stationen föreslogs bli placerad omedelbart söder om Häggviksleden och strax öster om E4zan. Den utformades så att byte mellan olika tratikslag, främst bil och tåg saint buss och tåg, skulle kunna göras snabbt och enkelt. Exempelvis med bussanordniiig i en viadukt omedelbart under spåren. Själva stationshuset föreslogs bli ett inodemt resecentrum, arkitektoniskt uttormat så att det skulle bli något av ett landmärke för hela området. Någon kostnadsbedömning gjordes inte i detta sammanhang.
I Sollentunas samrådsförslag till översiktsplan för området skisserades en sammanhängande bebyggelse mellan stationsområdet och Sollentuna centrum, sammanbunden av en allé. l området närmast järnvägen föreslogs arbetsplatser och i övriga delar bostäder och service. Sammanlagt föreslogs 500 bostäder och 125.000 kvadratmeter för lokaler vilket motsvarar några tusen arbetsplatser.
3.2 Station Stockholm Nord i sitt sammanhang
Förslaget att etablera fjämågsstation vid Häggvik bör ses i ett
en ny större sammanhang. För att öka kollektivtrañkens konkurrenskraft krävs inte bara nya spår och nya snabba tåg. Stationema är också viktiga. Härvid har insikten alltmer gjort sig gällande att många människor inte åker antingen bil eller tåg, buss ellg tåg osv utan att många resor är kombinationsresor. Bilens konkurrensfördel i det sammanhanget är att den oña kan ta från dörr till dörr. Varje byte av
en passagerare transportslag innebär tidsförlust och ett besvär. Det är därför viktigt
en att kollektivtrafiken utformas så att det går snabbt och är bekvämt att byta mellan olika trafikslag.
En anledning till att många bilister avstår från att välja tåget i Stockholmregionen är det är praktiskt taget omöjligt att parkera vid Centralstationen. SJ har därför riktat sin planering på att skapa ett antal ytterstationer längs stomjämvägama i Stockholm, i söder vid Flemingsberg, i vid Häggvik och i väster vid Barkarby. Dessa stationer ska
norr
lätt tillgängliga med bil, de ska också ligga i naturliga knutvara men punktslägen mellan radiella kommunikationsstråk och tvärleder och därmed kunna fånga kommer med buss, pendeltåg
upp passagerare som eller T-bana Barkarby.
En förutsättning för denna strategi är att dessa stationslägen ligger i naturliga knutpunkter för biltrafikanter och busslinjer. Denna förutsättning håller på att förverkligas genom att den yttre tvärled som
nu ingår i Dennisöverenskommelsen kommer att byggas. Bygget av Häggviksleden, den första delen den delen av yttre tvärleden
av norra Norrortsleden, påbörjat. På tvärleden kommer också snabba
har nyss bussförbindelser att upprättas mellan de stora bostads- och arbetsplatsområden i norra delen av länet.
På lång sikt kommer de platser längs tvärleden som också korsar kraftfulla radiella stråk mot Stockholm att leda till att regionen utvecklas i riktning mot flerkämighet. All erfarenhet talar för att exploateringstrycket ökar i områden med god tillgänglighet. I Regionplan 91
att planeringens inriktning bör att verka för en förtätning och anges vara
områdena kring dessa knutpunkter, främst Flemingsberg utbyggnad av och Häggvik.
3.3 Områdets nuvarande användning
Den nuvarande pendeltågsstationen ligger strax non om Häggviksleden, som är under byggande. Om en ny station etableras innebär det att den nuvarande stationen flyttas drygt 300 meter söderut, men fortfarande med en nordlig ingång ungefär i dagens läge. Stationen har i dag ca 3.000 på- och avstigande per dygn. Sollentuna Centrum har nännare 13.000.
Området mellan Sollentuna Centrum och Häggvik väster om stambanan präglas av industrier och villabebyggelse. I industrikvarteren närmast Sollentuna Centrum pågår en fömyelse med flerbostadshus och kontor. En helt ny företeelse i stadsbygden är tillkomsten av Stinsen köpcentrum, en extem handelspunkt mitt emellan Sollentuna Centrum och Häggvik.
På kartbilden på nästa sida visas området som det ser ut i dag. Häggviksleden som är under byggande syns inte på bilden. Leden går i östvästli g riktning strax norr om kvarteren Stansen och Städet.
De norra delama av området där stationen kommer att ligga präglas
- av fyra stora fastighetsägare och deras verksamheter.
0 Bounierfastigheter äger två byggnader på ca 25.000 kvm. Där finns
bl.a. ett tryckeri Kv Stansen l 0 ABB äger fastigheter i vilka det bedrivs grossistverksamhet med or-
der, försäljning och distribution av elektriska komponenter. Vissa
delar av fastigheten är uthyrda externt Kv Städet 0 Stråbruken AB har en fastighet där det finns en fabriksbyggnad med
tillhörande lager samt ett kontor Kv Stansen 2 0 Det nya köpceutrumet Stinsen ägs av Arcona. Där var tidigare verk-
stad, lager och försäljning av bilar. l samband med etableringen av
köpcentrumet har fastighetsägaren bekostat vissa nya tillfartsvägar Kv Stinsen 2
Merparten av befintliga bostäder i området mellan Häggvik och Sollentuna Centrum består av friliggande villor. I norra delen av Häggvik finns nâgra flerfamiljshus. I den södra delen, nännast Sollentuna Centrum har nyligen uppförts flerbostadshus. En fömyelse av detta område pågår, bl.a. planeras ett nytt polishus.
Häggvik-Sollentuna området i dag
3.4 Förhandlingens bakgrund och nerlagda för-
svarsarbeten
Efter det att Banverkets och SJ:s programunderlag samt Sollentuna kommuns samrådsförslag togs fram bedrevs planeringsarbetet kring stationen arbetsgrupp med representanter från SJ, Banverket, SL
av en och Sollentuna kommun. Huvudsyftet för denna grupp var att klarlägga behovet projekteringsinsatser i samband med byggandet av Hägg-
av vikslederr den pågående tyrspårsutbyggnaden mellan Ulriksdal
samt och Rosersberg.
Avsaknaden ett slutligt beslut stationen och den relativt lågmälda
av om planeringen ledde till att flera Iråll upplevde det som om frågan
man
station Stockholm Nord höll på att i stå på samma sätt som om många andra 80-talsprojekt. De fastighetsägare vars mark kommer att påverkas kraftigt stationen och de exploateringar runt stationen som
av förutsätts tog kontakt med ledningarna för Sollentuna kommun, SL och SJ i syfte att få klarhet i frågan om den framtida markanvändningen. Dessa kontakter ledde till att SJ tog på sig ansvaret att kontakta olika berörda parter för att påskynda planeringsprocessen.
Det sistnämnda nödvändigt och brådskande eftersom planering-
var - -
bl.a. fyrspåret förbi Häggvik skulle påverkas om det skulle bli en en av station eller Exempelvis erfordras en busstunnel under det spåret för att göra omstigningen mellan buss och tåg snabb och bekväm. Det akuta problemet löstes under hösten 1993 genom att Länsstyrelsen avsatte medel i LTA 1994-2003 lör törsvarsarbeten för tunneln. Dessa arbeten kom sammantaget att kosta 13 milj. Redan tidigare hade
ca Banverket investerat sammantaget 77 milj i försvarsarbeten för att möjliggöra ett byggande stationen. Det gäller anpassning av fyrspårsan-
av laggningen, anpassning befintliga Häggviks lokaltågsstation och bro
av för spår 5 och 6 över l-låggviksledert
,
l oktober tillsattes särskild utredare med uppgift att förhandla och
en träffa avtal station Stockholm Nord. En utgångspunkt angavs
om en
att stationen skulle komma att betjäna flera olika intressenter varvara för dessa borde delta i finansieringen.
4 Förhandlingen
Följande intressenter har deltagit i förhandlingarna: SJ, Banverket, SL, Sollentuna kommun, Vägverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Bonnierfastigheter, ABB Fastigheter, Fastighets AB Arcona. Nedan anges några de frågeställningar som förhandlingen behandlat samt de fakav torer som gjort att arbetet dragit ut på tiden.
4.1 Definition av Station Stockholm Nord
Inledningsvis koncentrerades arbetet på att närmare definiera standard, utfomming, kostnader och finansiering av de komponenter som kan sägas definiera själva stationen. Det stod redan vid förhandlingens början klart att själva stationsbyggnaden skulle ges en mer anspråkslös utfomming än vad tidigare planerats. Övriga delar stationen besom av dömdes dock påverkas mindre. Ingrediensema i själva stationen är följande:
Två nya spår och plattformar
Stationshus, plattformsutmstning, bilangöring och parkering
Busstenninal och kollektivtrafikkörväg-ar samt vägar till omgivande huvudvägnät
För att intentionema med stationen ska förverkligas fullt ut krävs också att området kring stationen utvecklas. Detta område kan dock inte säingå i själva stationen, dess exploatering är en jöruLsältning gas men för stationen.
I detta stadium förhandlingen gjordes också ett försök att kostnadsav beräkna stationen definierat nämnda sätt. Beräkningen visade ovan på ungefärlig samlad kostnad på drygt en kvarts miljard exklusive en redan nedlagda försvarsarbeten på 90 miljoner.
4.2 Fyra eller sex spår
En fråga inledningsvis ägnades stor uppmärksamhet var om det som skulle möjligt att att banta inte bara själva stationsbyggnaden utan vara även spârkapaciteten, d.v.s. om det skulle räcka med endast fyra spår i Flemingsberg eller det nödvändigt med sex spår. Från i som om var första hand SJ sida gjordes den bedömningen att det skulle bli alltför :s
svårt att klara framför allt Arlandatratikeringen sex tåg i timmen i vardera riktningen inte dessa fick passera stationen på egna spår.En
oin fyrspårslösning avvisades således. Definitionen stationen enligt
av stycket och kostnadsberäkningen förutsätter sex spår.
ovan
4.3 Flera förändrade förutsättningar
Förhandlingsarbetet präglades till stor del av att planeringsförutsättningarna förändrades under arbetets gång. Det var i flera fall nödvändigt att invänta klargöranden innan arbetet kunde vidare. Nedan ges några exempel.
Under 1993 presenterades utredningen Ökad konkurrens jämväg. SJ skulle enligt denna konkurrensutsättas. Om förslaget skulle genomföras fullt ut framstod det mindre säkert att SJ självklart skulle va-
som
huvudman för stationen. SJ motivation drivande i stationsra :s att vara frågan mattades. Så småningom framgick att förslaget inte skulle genomföras
Förhandlingarna Arlandabanan pågick när förhandlingarna började
om och avslutades hösten 1994. Förhandlingarna om Arlandabanans utbyggnad stor sekretess. Frågan som ställdes var om Arlan-
omgavs av dapendeln skulle stanna vid Stockholm Nord, och hur skulle detta påverka utfoiunning, resandeunderlag När det klargjordes att flyg-
mm. pendeln skulle stanna vid Stockholm Nord, minskade intresset för detta projekt från llera intressenter
Kort därefter utsågs Carl-Erik Norrboin till förhandlingsmari för att fortsätta överläggningamzt med det vinnande konsortiet om ett eventuellt samlat trafikupplägg. Detta skapade förnyat intresse men också osäkerhet i trafikeringstrågan.
Den exakta dragningen av Häggviksleden samt dess partiella överdäckning klarnade först under år 1995 då arbetsplanen fastställdes. Det
först när denna fråga avklarad som Sollentuna kommun var vilvar var lig att i närmare diskussioner stationen. l kommunens förslag
om till kommunomfattande översiktsplan lyfts tankegångama på en rejäl
ny utveckling området mellan Häggvik och Sollentuna Centrum där
av Stockholm Nord ingår del fram. Planförslaget har nyligen sam-
som en rådsbehandlats.
Alla dessa faktorer har gjort att de olika aktörerna i förhandlingen inte känt sig beredda att ta ställning till Stockholm Nordprojektet. Förut-
sättningarna för finansiella åtaganden från de flesta parterna har saknats.
4.4 Nytt gestaltningsförslag
Vid årsskiftet 1995/96 hade dock tillräckligt många förutsättningar klarnat för att förhandlingarna skulle kunna i ett mer intensivt skede. Partema enades då att utforma ett samlat gestaltningsförslag
om för området kring stationen
Eftersom förslagen i konsultrapporten inte till alla delar accepterats av partema bifogas den inte till denna slutredovisning. Vissa allmänt accepterade grundtankar i rapporten beskrivs dock nedan
Spårområdet vidgas i och med att två nya spår tillkommer. Det handlar
kilometer med sex spår. Tre plattformar tillskapas med mittom ca en plattfonnen helt avsedd för lokaltrafiken. Denna plattfonn kopplas till den befintliga plattformen vid Häggviks station. Lokaltågen får alltså en nordlig och en sydlig entré.
Själva stationen förutsätts utformas enklast tänkbara sätt under spårområdet i anslutning till uppgången ñån busstenninalen, ungefär som
T- banestation. Om stationen behöver utvidgas i skede en ett senare görs det att den integreras i byggnader i anslutning till spårom-
genom rådet. Parkering dels som kantstensparkering, dels i parke-
arrangeras ringsanläggningar nännast spåren.
Bussterminalen förläggs den gata som går i tunnel under spåren med ingång direkt i anslutning till stationen. Som framgår av kapitel 5 kan
omfattande busstrafik komma att angöra stationen, dels sådan som en kommer på Yttre Tvärleden och angör via cirkulationsplatsen över Häggviksleden, dels sådan som kommer på de nord-sydgående vägarna.
Området kommer att kunna nås med bil från E4, Häggviksleden, Sollentunavägen och Norrviksleden samt via lokalvägnätet mellan Sollentuna Centrum och Häggvik. Områdets huvudentré blir från Häggviksrondellen på Bagarbyvägen.
Sollentuna kommun har klart deklarerat att den nya bebyggelsen kring station Stockholm Nord inte får innebära en utannning av Sollentuna
2Uppdragetgavstill Nyrénsarkitektkontori samverkanmedTcmziplzmochScandiakonsultAB ochredovisadesi mars996 "StockholmNord Sollentuna.ProgramFörplanläggning"
-
Centrum. Tyngpunkten i stadsbygden kommer fortsatt att ligga i Sollentuna Centrum.
En grundläggande stadsbyggnadsidé för det nya området är den om succesiv förnyelse som ger mångfald och en mer spännande bostadsoch arbetsmiljö. Det innebär en bibehållen blandning av bostäder och arbetsplatser med olika karaktär och ålder. Eftersom området är omringat av trafik och inte innehåller större grönområdet är det viktigt att gatururnmen inom området inte fungerar som ytterligare barriärer. Därför bör man inom området skapa gröna stråk som förenar arbetsplatser och bostäder. Det bör noteras att strax väster om Häggvik ligger hela Järvafältet med sina friområden. Två portar under E4 kommer att ge tillgänglighet till detta område. Dessa ska anknytas till tydliga gång- och cykelstråk inom Stockholm Nordornrådet för att tydliggöra omgivningens kvaliteter.
Hushöjden bör i stort sett ligga kring 3-4 våningar, eventuellt något högre nännast stationen. Bebyggelsen föreslås Littonnad som storgårdskvarter där gårdarna bildar sammanhängande ytor och ger området en påtagligt grön karaktär.
Bebyggelsen ges generell kvartersfonn med en blandad användning. Bottenvåningama utformas så att de kan användas som butiker eller lokaler. Den samlade framtida bebyggelsen kommer att ligga i storleksordningen 1.500 bostäder och 5.000 arbetsplatser i närområdet kring stationen. Fördelningen mellan bostäder och lokaler samt de olika kvarterens mer exakta volym får fastställas i detaljplaner grundas i
som konkreta byggplaner.
4.5 Ny trafikanalys
Samtidigt uppdrogs konsultföretaget Transek att göra en ny trafikanalys givet några olika trafikeringsförutsättningar. Analysen visade att de största tidsvinsterna med en station Nord kommer att uppstå genom att en stor del av busstrafiken i tvärled effektiviseras. Den viktigaste bytespunkten mellan regionala bussar och pendeltåg kommer att ligga i Häggvik och inte som nu i Sollentuna Centrum. Till detta kommer regionaltågs- och fjäntågstrañkanter som ansluter med buss eller med bil. Delar av resultatet redovisas i kapitel
Analysen förutsätter dock att Norrortsleden är utbyggd och att väl fungerande bytespunkter byggs bl.a. i Åkersberga och i Barkarby.
upp
4.6 Överenskommelsens karaktär
Den överenskommelse som nu slutits utgör inte ett slutligt och detaljerat avtal om finansiering av station Nord. Avtalet förutsätter ytterligare överenskommelser mellan intressentema, bl.a. exploateringsavtal i anslutning till nya detaljplaner. Partema har emellertid genom den nu träffade överenskommelsen förklarat sig beredda att aktivt verka för att Stockholm Nord ska komma till stånd.
De faktorer som alltjämt är oklara framgår av själva överenskommelsen. De har givits fonnen av villkor för att slutliga avtal om finansiering mm ska komma till stånd.
Parterna har bedömt att det krävs ca två år innan dessa villkor kan ha uppnåtts och/eller att oklarheter kan ha undanröjts. Avtalet har därför givits en giltighetstid på två år. Om inte slutliga avtal enligt ovan upprättats före den l juli 1998 upphör således avtalet att gälla. Under avtalsperioden kommer Länsstyrelsen att kalla parterna till kontrollstationer, den första hösten 1996.
5 Resandeprognoser utdrag ur en trafikutredning
-
I detta avsnittet görs en sammanfattning av den ovan nämnda trafikutredningen. Rapporten i sin helhet kommer att finnas tillgänglig på Banverket saint på Traiisek. Den kommer också att granskas nämnare av SL och SJ där man bl.a. avser studera hur olika förutsättningar i trafikering mm påverkar resultatet.
5.1 Utredningsalternativ och trafikeringsförutsättningar
Simuleringar har gjorts dels för en framtida situation där Stockholm Nord inte finns; jämförelsealtemativet dels för två olika situationer med stationen Stockholm Nord; två utredningsalternativ. Prognosen avser 2010. Utredningsaltemativen utgörs av två olika trafikeringar av stationen:
Ett maxialteniativ där alla tåg inkl södergående fjäntåg stannar vid Stockholm Nord. Dessutom förlängs några fjäntåg från Stockholm Central.
Ett minialtemativ där, förutom pendeltåg, endast regionaltågen stannar vid stationen.
Arlandatågen stannar inte vid Stockholm Nord i något tttredningsal-
av ternativen.
Hela Dennisöverenskonunelsens utbyggt. Detta inne-
vägnät antas vara bär att Häggviksleden korsar järnvägen under den nya stationen. Kopplingar från stationen till leden finns. Nedan anges den utökade busstrañkering som prognosen baseras på.
Tabell I Nya busar/igjennclifiiriiridririg av bq/inI/igøllinjer
.
LinjemmutrcrLinjcstriickniirg Turintcrvznlltid Anmärkning
Högtrañk Lagtmñk
Nyalinjer 911 Dandcryd-Håiggvik 15min 30min Gcnonrsniltshzrstighct40km/h 912 Åkcrsbcrgit-Viillingby 15min 30min Gcitomsnittshzrstigltct60km/h 913 Täby-Barkarby 15min 30min Gcnomsnittshastighct40km/h
int/ring avbq/inl/ignlinjer 520 Tangcrarstationensomidag 525 Viby-SollentunaC 30min 30min LagtsomviaStockholmNord 527 LagtsomviaStockholmNord 607A Daudcryd-Sollcnttuta 30min 30min LagtsomviaStockholmNord
C-KarolinskaS 607B Edsbcrg-Háiggvik 30min 30min 627 Arniugc-Fiiby-Kislzt 15min 30min LagtsomviaStockholmNord
Resandet med pendeltåg i hela regionen antas öka med 60 % till år 2010. År 1994 antalet personkm med pendeltåget ca 3 milj pkm per
var dygn och detta kommer till år 2010 att ha ökat till 4,8 milj pkm per dygn. Största ökningen resandet kommer att ske på de yttre delarna
av
linjen Bålsta/Kungsängen-Västerhaninge/Nynäshamn. Här kommer av de största förbättringarna att införas jämfört med 1993 års trañkering.
Resandeökiritrgen på regionaltågen blir större. Det system som kommer att införas går inte att jämföras med dagens. Dagens tågsystem för regionala utanför Stockholms län består av tjärrtâg upplåtna för re-
resor gionala Endast i relationen Uppsala-Stockholm drivs en form av
resor. regionaltågstrafik. Resandet med regionaltågen kommer mer än fördubblas jämfört med dagens tågtrafik mellan Stockholm och Uppsala.
5.2 Effekter för de regionala resorna
Effekter för de regionala resoma i de båda utredningsaltemativen skiljer sig inte nämnvärt. En del av de befintliga resenärer får förbättring
en medan en annan del får en försämring. De resenärer som får en minskning av restiden är de som stiger på och av vid stationen. En del
av resenärerna får en förbättring på grund av de nya busslinjema. På grund av de minskade restiden kommer en del nya resenärer till. Dessa får
en tidsvinst. Denna restidsvinst är ca 1/6 del av tidsvinsten för de befintliga resenärer.
För en del resrelationer innebär Stockholm Nord en längre restid. Detta medför förluster för de fortsätter åker kollektivt. En del
resenärer som av dessa kommer g.a detta välja att byta till annat färdmedel eller inte resa alls. Detta ger förluster. Den senaste är dock liten. Resul-
gruppen tatet visas i figuren nedan.
Figur klleslialxrfärändring för regionala ruvarfär resp uIrcdtrirzgrallcrncrtiv
--i Rörlusl vinst ---
I
Vinsterhetresenärer
Vinster resenärernya
Förluster resenärerbef
Förlusterförloraderesenärer
Siunnm
"i,
r-nr-rrrw"W, .,,, , .. m, , ,
000 -500 0 500 l 000 l 500 Z000 2500 3000 3500
1000timmarperår
D Regionnltág I Allatåginklsödergficndefjämñg
Restidseffektema för de regionala resorna är ungefär tre gånger så stora som för de långväga.
Stora förändringar i kollektivtrafikrestiden uppstår för de områden i direkt anslutning till Stockholm Nord och utmed de busslinjema.
nya Hela stråket från Vällingby/Barkarby till Danderyd/Täby och Åkersberga får stora förbättringar av kollektivtrafikrestiden se figur nedan.
En del negativa effekter uppstår för områden i de centrala delarna av Stockholm på grund av den ökade restiden för genomgående resenärer i Stockholm Nord.
De effekter uppstår för resenärerer beror således inte enbart på
som stationen utan till del på de busslinjema. Dessa effekter skulle
en nya kunna åstadkommas utan station Stockholm Nord.
Figur 2: Förändring av kolleklivtrajikrestid viktad med antal befintliga resorför
alternativet alla låg inkl .vfidergåendejärrlágjânförl medjämfärelseal-
lernalivel
j Restidsiömndring
5 3 summerade reseförändringar
För varje utredningsaltemativ har personkm per fardmedel tagits fram och ställts mot jämförelsealtemativet. Resultatet redovisas som ökning resp minskning i förhållande till detta.
Figur3:Färändring avperson/rmper dygn de olika i de tvâalternativjämfört medjámförelseallernzrlivet
S.: förlust vinst ___
bussi
Stockholmslän
l
bussutantör
Stockholmslän
övrigspår
i Stockholmslän
regionaltâg
pendeltåg
tjärrtåg
inkl nattág
.fw/ma - r r -7 1 - r | v Vi" V-v-"---'--***-|
-100000 -50000 0 50000 ll0 000 150000 200000 250000
pkmperdygn
Denduslrcgionultág I ullntinginklsödergáendcljämåg
i
Busstrafiken i Stockholms län ökar betydligt, ungefär lika mycket som trafiken på regionaltågen. Skillnaden mellan de två altemativen är liten för busstrañken i Stockholms län. Ökningen sker främst på de
nya busslinjema och de omlagda. Men även en del andra busslinjer får ökad resande. Det gäller t.ex. busslinjer från Vallentuna som vid Yttre tvärleden ansluter till de nya linjema. Busstrafikeir utanför Stockholms län berörs nästan inte alls av den nya stationen.
För spårtraflken sker omfördeliting. Övrig spårtrañk i Stockholm
en som tunnelbanan och Roslagsbanan minskar sitt resande. Tydligast är det för Roslagsbanan där en del resor mot stan ersätts av resor med tvärbussar.
3l
För regionaltågeir innebär båda alteniativen en ökning av resandet
-. mest för alternativet endast regionaltåg där det inte finns någon konkur-
från långväga tågtrafik. Om tjärrtågen stannar vid stationen rens annan kommer regionaltågsresandet att minska till fördel för fjärrtågeir. Pendeltågen får också ett ökat resande. Nedanstående karta visar hur trafiken kommer att omfördelas
Figur 4. Förändring av antal regionala kallcklivtrajikresor per dygn år 2010 i
alternativet medalla tagInkl .vödergøiendeÅüärrlügjänwirlmedjämförel-
.sealtemalivet
Bilden visar att stationens effekter på det totala antalet tågresenä-
ovan
inte blir så på antalet bussreseirärer. Antalet pendeltågsrerer stor som senärer beräknas öka från dagens 35 000 till ca 55 000 per dygn i ett
ca snitt den stationen. Den ökningen har dock huvudsakligen
norr om nya med den allmänt förväntade reseökningeir i regionen att göra. Ökning kommer för stor del att ske på övriga tåg, framför allt regionaltåg.
en Pendeltågets marknadsandel kommer att vara ca 60 procent i detta
snitt.
5.4 På- och avstigande vid stationen
l dag trafikeras pendeltågstationen Häggvik endast pendeltågen och
av ett fåtal lokala busslinjer. Utbyte mellan dessa trañkslag förekommer knappast enligt analysema.
Nedanstående redovisas olika kategorier av på- och avstigande på stationen. Direkt på- och avstigande är de resenärer som går eller cyklar till stationen.
Figur 5 Antal: på ochavsligandepä Hcig;,nrik/.St0ckhInrNord och .Sollentuna
På-ochavstigandedygnper
l5000
0 -- -- -- :r r --#
Dagensl993 Jiimf20I0 Allalåg20I0 Endastreglâg2010
FM"
m..
I dagens trañknät hösten 19953 har pendeltågstationen Häggvik drygt 3 000 på- och avstigande resenärer per dygn endast pendeltåget. Sollentuna centrum har knappt l3 000 pâ- och avstigande pendeltåget per dygn. Sollentuna är den åttonde största pendeltågstationen i Stockholms regionen. Häggvik ligger på plats 30. Enligt prognoserna kommer antalet på- och avstigande Häggvik att öka till drygt 5 000 ökning med 80 procent år 2010 i jämförelsealterxiativet och till nästan 30 000 på- och avstigande i utredningsaltemativet där alla tåg inkl södergående fjäntåg stannar i Stockholm Nord. Altemativet med endast regionaltåg ger ca 20 000 på- och avstigande på Stockholm Nord.
Sollentuna C kommer att 18 000 på- och avstigande dygn
ca per ökning med 60 procent som knappast kommer att ändras på grund de olika trafikeringsaltemativ på Stockholm Nord.
3SL:strafikräkningarförpendcllägclhösten1995
Figur 6. Antal på- och maxligcuzdevia Higgv/k/.SIckh0I/11 Nord fördelade på de
olika ägs/ag
På-ochavsligundcdygnpcr
30000-
25000-
20000 r
15000V
10000--
Dagens .kim12010 Alla 2010låg lindustregnig2010
l
Ile11dclt:|g''1'ig:1 låg
5.5 Slutsatser
Stationen Stockholm Nord kan bli viktigt bytespunkt för kollektiv-
en trafik i Stockholms regionen. Restidsvinstema för kollektivtrafikresenärer blir stora. Samtidigt leder den ökade exploateringen runt stationen till en ökning av resandet.
För att detta ska uppnås krävs att följande förutsättningar ska var uppfyllda:
0 Antalet bostäder och arbetsplatser i stationens närhet bör vara som
skisserats i avtalet. 0 Tågtrafikeringen bör för hela regionen utveckla sig enligt de föut-
sättningar so1n denna prognos baseras på; bäst blir det om alla tåg
stannar vid statio11e11. I Det anslutande bussnätet måste ha goda anslutningar till stora delar
av den norra regionen. 0 Utformningen av stationen ska underlätta byten. Varenda minskning
av kraven på denna punkt har påverkan resandet. 0 Effektiva bytespunkter också på andra ställen längs eller i anslutning
till tvärleden måste tillkomma, bl.a. i Barkarby och Åkersberga.
Bilaga 1
Eâå
Kommittédirektiv
E å
Dir. 1993:115 Förhandlare mr station Stockholm nord
Beslutvid regeringssammanträde1993-10-07
Chefenför Kommunikationsdepartementet,statsrådetOdell, anför.
Mitt förslag
Jagföreslårattensärskildutredaretillkallasmeduppgiftattförhandlaoch träffa avtalmedberördaintressenteromfinansieringavstationStockholm nord.
Bakgrund
Påregeringensförslagbeslutaderiksdagenden9 juni 1993om investeringar i trañkens infrastruktur m.m. prop. l992/93:176, bet. 1992I93:1U35,rskr. 1992/932446.Underde kommandetio åren skall Banverketplaneraför investeringar 32 miljarder kronor järnvägensav i infrastruktur.Riksdagensbeslutinnebärbl.a. att Mâlar-och SvealandsbanornabyggsfärdigtochattNorrastambanan,DalabananochOstkustbanan byggs ochut anpassasför snabbtåg.Meddeutbyggnadersomplanerasfinns godamöjligheterför såvältrafik medlokal ochregionaltågsomtrafik med snabbtåg. Underår 1992genomfördeDelegationenK 1991:04 för infrastrukturinvesteringaren studieav de företagsekonomiskaförutsättningarnaatt ñnansieraArlandabananmedprivat kapital.Delegationenredovisarliksom tidigare utredningaratt hela projektetinte kan genomförasutan statliga medel.Delegationenharden11december1992inkommitmedenskrivelse till regeringen.Iskrivelsenföreslårdelegationenattprojektetgenomförssom ettsamñnansieringsprojektmellanstatenochett privat konsortium.
Regeringenbeslutadeden 14januari 1993att i allt väsentligtställasig bakomdelegationen:förslagochuppdrog delegationen medförbehållatt, för regeringensgodkännande,förhandlaoch träffa överenskommelsemed lämpligaintressenteromutbyggnad delenRosersberg-Arlandainkl.av en stationvid Stockholm-Arlandaflygplats. Redani dag pågår med statlig finansieringen utbyggnadav Norra stambananfrån två till fyra spårmellanStockholmochRosersberg.Somen del i dennautbyggnadingårplaneringavennystationnorr omStockholms
oentralstation.1 januari 1990presenteradeBanverket utredningmeden förslag till fyra alternativaplaceringarav en sådanstation, Ulriksdal, Sörentorp,Häggvik och Rotebro.Utredningenremissbehandladesunder våren1990ochdärefterhararbetenafortsattmedinriktningen stationenatt planerasmedlägei direktanslutningtill järnvägenskorsningspunktmedden planerades.k. yttre tvärleden.På Norra stambananmellanStockholmoch Rosersbergbedrivsi dagbådelokal- ochfjärrtrafik. Vidareplanerastrafik med regionaltågoch den s.k. Arlandapendelnmellan Stockholmoch Arlanda.Kommunenharansvaretföratti samrådmed övrigaberördaparter tafram erforderligadetaljplanerför lokaliseringen stationen. av I riksdagensbeslutominvesteringari trafikensinfrastruktur m.m.prop. 1992/93:176,bet. l992/93:TU35,rskr. 1992/932446förutsätts berördaatt parter träffar avtal om finansiering stationsanläggningar av i Häggvik, KarlbergochStockholmscentralstation.
Uppdrag
Utbyggnadenav järnvägenmellan Stockholm och Rosersberghar nu kommittill ettsådantlägeattbeslut omstationStockholmnordsnartmåste fattas.Ett sådantbeslutavsersåvälden fysiskaplaceringen finansom sieringenav stationen.Den fysiska placeringenbeslutasytterstgenomatt kommunenantarendetaljplanför stationen. Utredarenskall, med utgångspunktfrån att en stationStockholmnord kommeratt betjäna olika intressenter,förhandlaoch träffa avtal om finansieringen dennastation.Härvidav bör kontakttasmedbl.a.Banverket, Statensjärnvägar,Vägverket,Länsstyrelsen i Stockholmslän, Stockholms länslandsting,Sollentunakommun,berördafastighetsägare Delegatio-samt nen K 1991:04 för infrastrukturinvesteringar.Avtal skall träffas med förbehållför regeringensgodkännande.
Hemställan
Medhänvisningtill vadjagnuharanförthemställerjagattregeringenbemyndigarchefenför Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskildutredare omfattad kommittéförordningen - av 1976:119 med uppdragatt förhandlaoch träffa avtal med berörda intressenteromfinansieringav stationStockholmnord, att beslutaom sakkunniga,experter,sekreterareoch biträde annat utredaren. Vidarehemställerjag attregeringenbeslutarattkostnadernaskallbelasta sjätte huvudtitelnsanslagA Utredningarm.m. anslagspostenOvriga utredningarm.m.
Beslut
Regeringenanslutersigtill föredragandensövervägandenochbifaller hans hemställan.
Kommunikationsdepartementet
Bilaga 2 Tidigare gjorda planer och programskisser för området
1991 Skisstill översiktsplan for områdeväster Sollentuna om stambananmellan SollentunaCentrum kommun Häggvik infor eventuell utbyggnadav Station Nord, Samrådshandling
1992-93 Detaljplan kv Stinsen,antagen Sollentunakommun.Arcona 1992-94 DetaljplanerArlandabanan.antagna Sollentunak 1993 PrograrnskissKnutpunkt Häggvik VBB/VIAK för ABB. Bonnier. Arcona, SJ l 993-94 Utredningarom stationsutformningm.m. Förhandlings- ETUPPCU 1993-95 Detaljplaner Häggviksleden.antagna Sollentunak 1993- Detaljplan kv Trumman, pågående Sollentuna Arcona 1994 Kv Stansen,utredningsskiss RomanWozniak för Bonnier 1994 Tolkning "allégatan" SBK, Sollentunakommun 1994 Programskiss,östraangöringen Lennart Bergström Arkitekter för Sollentuna
l 995 ÖversiktsstudieHäggvik LB Arkitekter för Sollentuna 1995 Kommunplan,samrådsupplagamed Sollentuna fördjupning avområdetvid allégatan kommun
1995 Planprogramochdetaljplanearbetefor Sollentuna TackanochTaljan FFNS för JM Bygg och Mälartornet
1996 Stockholm Nord Sollentuna. Nyréns,Temaplan, - Program for planläggning Scandiakonsult
1996 Stockholm Nord. Resandeprognoser Transek
Bilaga 3 Hittills vidtagna genomförandeåtgärder
1993-96 Arlandabanzul 4 spår genom området, pågående Banverket utbyggnad
1993-95 Häggviksleden, tunnel under banan utbyggd Banverket för 6 spår jämte perronger samt LT-
medel
Tunnel under banan för stationsentré och Banverket busspassagemed angöring 6 spår och samt LTpenonger medel
1993-96 Häggviks pendeltågsstation, anpassadför Banverket Station Nord, pågående utbyggnad för SJ/SL
Sollentuna
kommun
1993-94 Köpcentrum Stinsen öppnat i mars 1995 Arcona
1993-94 Första delen av allégatan, färdig mars 1995 Arcona
1994-95 Fastighetsförväw för utbyggnad av allégatan Sollentuna söder om Stinsen, exploateringsavtal för kommun,
en- Stinsen och Stansen skilda fast.äg
Arcona, Strå-
bruken
1996- Häggviksleden Vägverket
Sollentuna kommuns verksamhetsplan för åren 1996-98 innehåller medelsanvisning för en utbyggnad av allégatan m.m. genom hela programområdet genom en förskottering av planläggnings-, marklösen, och utbyggnadskostnader från kommunen, som ska täckasgenom bidrag från byggrättsinnehavare inom programområdet.
Statens utredningar 1996 offentliga
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolanhurgârdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken+ Bilagor.K. . A Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27.Enstrategi kunskapslyftför ochlivslångtlärande. . finansiering.U. U. a Fritidi förändring, 28.Detforskningspolitiskalandskapeti Norden . Omkönochfördelning fritidsresttrser.av C. 1990-talet,U.
Vembestämmervad EU:sinternaSpelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. , regeringskonferensen1996.UD. 3O.Borgenärsbrottencnöversynavll kap.
r Politikomritdenunderlupp.FrågoromEU:sförsta brottsbalken.Fi. . pelareinförregeringskonferensenl996. UD. 3 .Attityderochlagstiftningi samverkan
C Ettár medEU. Svenskastatstjänstetnäns + bilagedel.C. . erfarenheteravarbeteti EU.UD. 32.Mössochmänniskor.Exempelpábra
l Avvitaltintresse.EU:sutrikesvoch lT-användningblandbarnochungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. bw.Banverketsinyndighetsrollm.m.K,
Batteriernaenladdadfraga.M. 3 .Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ A. . - Omjärnvägenstrafiklcdningm.m.K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vrårvardag.C. DNA-register.Ju. ,EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 36.HögskolaiMaltnö.U.
tvá-ochtrehjuligatnotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeâr.S.
,Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38,Nationalstadsparker.M.
svárigheter,Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen1995. 13.Offentligdjurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning.M.
l4, Budgetlagregeringensbefogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering.Ju.
finansmaktensområde.Fi. 41.Statensmaritimaverksamhet.Fö.
Unionförhadeöstochväst,Politiska,rättsliga 42,Demokratiochöppenhet.Omfolkvaldaparlament , ochekonomiskaaspekteravEU:ssjätte ochoffentlighetiEU. UD.
utvidgning.UD. 4 .Jämställdheteni EU. Spelregleroch
,Förankringochrättigheter,Omfolkomröstningar, verklighetsbilder.UD. uttrâdesrâitt,medborgarskapochmänskliga 44.Översynavskatteflyktslagen,
rättigheteri EU, UD, Reformeratförhandsbesked.Fi.
l7. Bättretrafikmedväginformntik.K, 45.Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju.
18.Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier46.Enskildavägar.K.
eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.CirkelsartthälleLStudiecirklarsbetydelserför
försäkringar.FÖ. individochlokalsamhälle.U. .SverigeEUochframtiden.EU96-kommitténs 48.ShapingSustainableHomesinanUrbanizing
bedömningarinför regeringskonferensen1996. World.SwedishNationalReportfor Habitatll. N.
UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning, 50.Förbudmotvapenpâallmänplatsm.m.Ju.
U. 51.Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäk-
2 .Reformochförändring.Organisationoch ring alternativochförslag.A.
verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52,Precisering handelsändamáletav i detaljplan.M.
993 årsuniversitets-ochhögskolereform.U, 53.Kalkning sjöarochvattendrag.M.av
2h Inflytande riktigt Omeleversrätttill 54.Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.S. . 4 inflytande,delaktighetochansvar.U. 55.Sverige,framtidenochmångfalden.A.
2 Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav Pávägmotegenföretagande.A. . . upphandlingavvarorochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A.
miljöpåverkan.N. 56 Hälftenvorenog om- kvinnorochmän
. FránMaastrichttill Turin, Bakgrundochövriga 90-taletsarbetsmarknad.A. . EU-ländersförslagochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.Fi.
regeringskonferensen1996.UD. 58.Finansieringen detcivila försvaret.av Fö.
25.Frånmassmediatill multimedia
attdigitaliserasvensktelevision.Ku.
Statens offentliga 1996 utredningar
Kronologisk förteckning
59.Europapolitikenskunskapsgrund. 88.Kameraövervakning.Ju.
Enprincipdiskussionutifrân 89.Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch
EU96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N.
60.Miljöochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 90.Sammanhálletstudiestöd.U.
utvidgningenseffekter dengemensamma 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida
jordbrukspolitiken.UD. ersättningsformerEn denationella
- översynav 6 .Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration- taxornaför läkareochsjukgymnaster.S.
ochförhållandetmellanstoraochsmâstateri EU. 92. i
lT miljöarbetet.M.
UD. 93.Ny yrkestrafiklagstiftning.
K. 62.EU, konsumenternaochmaten 94.Nationellteleadresskatalog.
K.
Förväntningarochverklighet.Jo. 95.Botniabanan.K.
- 63.Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 96.Strukturförändringochbesparing. 64.FörsäkringskassanSverige Översynav
- Enuppföljning genomfördaav förändringar
socialförsäkringensadministration.S. inomförsvarsmaktensledningsorganisation.Fö. 6 .Administrationen EU:sjordbrukspolitikav 9x Effektivareförsvarsfastigheter
i Sverige.Jo. .
Utvärderingavenreform.Fö. 6 Utvärderatpersonval.Ju. 98.Vem försvaretUtvärdering 0. styr av 6 .Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. effekterna LEMO-reformen.Fö.
av
Fi. 99.Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån
68.Någrafolkbokföringsfrágor.Fi. LEMO-reformensavveckling personal.Fö.
av 69.Kompetensochkapital bilaga.N.+ 100,Ett för skattebetalningar.DelA.
nyttsystem 70.Samverkanmellanhögskolanochnäringslivet.N. Ett för skattebetalningar.DelB.
nyttsystem 71.Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag,författningskommentarer
ochlandsbygd.ln. ochbilagor.Fi, 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S.
lO .Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMsr 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. yttrande SKBsFUD-Program95.M.
över
Volume1 AnAssessment.M, 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrarU.
- - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad
Volume2 Descriptions,M. miljölagstiftningför hållbarutveckling.
- en 75.Värdeni folkhögskolevärlden.U. Del och M,l
76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddelmarknaden.C.
formalia.Sammanfattning seminariumavett i 105.Attfrämjadonationertill universitet
april 1996.UD. ochhögskolor.U.
77.Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö.
Sverige.Fi. -
Sammanfattningfyra regionalamötenav 78.Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 199596.UD.
och finansiering.N. lO7.Union gränser konsekvenser,möjligheter,
utan - 79.Översynavrevisionsreglerna.Fi.
problem,Sammanfattningavettseminariumi 80.Viktigt meddelande. november1995.UD.
RadioochTV i KrisochKrig. Ku. 108.Konsumenternaochmiljön.C. 81.Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.Fi. 109.Frånákerlottertill Paradis delbetänkande
- ett 82.Enöversynavluft-sjö-ochspártrafikens frånUtredningen universitetsfastigheter
om nrm.
tillsynsmyndighetenK. angåendeöverlátelserochtomträttsupplátelser
av 83.Allmäntpensionssparande.S. vissahögskolefastigheter.Fi.
84.Ekobrottsforskning.Ju. llO. Inför Svensktkulturnät lT ochframtiden
ett 85.EgonJönssonenkartläggning lokalaav sam- inomkulturomrâdet.Ku.
-
verkansprojektinomrehabiliteringsomrâdet.S. l1 ,Bevakadövergång.Åldersgränser
för ungaupp 8O.Utveckladsamordninginomdetcivilaförsvaret till 30år.C
ochfredsräddningstjänsten.Kartläggning, 112.Integrering miljöhänsyninomdenstatliga
av övervägandenochförslag.Fö. förvaltningen.M.
8 Tredimensionelll fastighetsindelning.Ju.
.
Statens 1996
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
113.Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch
rehabilitering,Del ochl l 14.Enkörkortsreform.K. H5.Barnkonventionenochutlänningslagen.S. 116.Artikel6 i Europakonventionenochskatta
utredningen.Fi. 117.ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.Fi. 118.StationStockholmNord.K.
Statens offentliga utredningar 1996
Systematisk förteckning
Statsrådsberedningen EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, - Mössochmänniskor.Exempel bra formalia.Sammanfattningavettseminariumi
IT-användningblandbarnochungdomar.32 april 1996.76
EUochSverige frånKirunatill Malmö.-
Justitiedepartementet Sammanfattningfyraav regionalamöten
1995-96.106 Kriminalunderrättelseregister Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, DNA-register.35 problem.Sammanfattningavettseminariumi Elektroniskdokumenthantering.40 november1995.107 Presumtionsregelniexpropriationslagen.45
Förbudmotvapen allmänplatsm.m.50 Försvarsdepartementet
Utvärderatpersonval.66 Ekobrottsforskning.84 Totalförsvarspliktigam95.Förslagomjobb/studier
Tredimensionellfastighetsindelning. eftermuck,bostadsbidrag,dagpenning, 87 Kameraövervakning.88 försäkringar.18
Statensmaritimaverksamhet.4l
Utrikesdepartementet Finansieringendetcivilaförsvaret.av 58
Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret Vembestämmervad EU:sinternaspelreglerinför ochfredsrâddningstjänsten.Kartläggning, regeringskonferensen1996.4 övervägandenochförslag.86 Politikomrádenunderlupp.FrågoromEU:sförsta Strukturförândringochbesparing. pelareinförregeringskonferensen1996.5 Enuppföljning genomfördaav förändringar Ettår medEU.Svenskastatstjänstemäns inomförsvarsmaktensledningsorganisation.96 erfarenheter arbeteti EU.6av Effektivareförsvarsfastigheter Avvitaltintresse.EU:sutrikes-och Utvärderingavenreform.97 säkerhetspolitikinförregeringskonferensen.7 VemstyrförsvaretUtvärderingav Unionför både ochöst väst.Politiska,rättsliga effekterna LEMO-reformen.av 98 ochekonomiskaaspekter EU:ssjätteav Avvecklingmedinlärning.Erfarenheterfrán utvidgning.15 LEMOreformensavveckling personal.99av Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar,
utträdesrätt,medborgarskapochmänskliga Socialdepartementet
rättigheteri EU. 16 Sverige, framtiden. Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár.37 EUoch EU96-kommitténs bedömningarinförregeringskonferensen Kooperativamöjligheteri storstadsomráden.54 1996.19 FörsäkringskassanSverige Översyn FrånMaastrichttill Turin.Bakgrundochövriga - av Socialförsäkringensadministration.64 EU-ländersförslagochdebattinför regeringskonferensen Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 1996.24 Demokratiochöppenhet. Allmäntpensionssparande.83 Omfolkvaldaparlament ochoffentligheti EU. 42 EgonJönssonenkartläggning lokalaav - Jämställdheteni EU.Spelregleroch samverkansprojektinomrehabiliteringsomrâdet.85
verklighetsbilder.43 Denprivatavårdensomfattningochframtida
Europapolitikenskunskapsgrund. ersättningsformerEnöversyn denationellaav taxornaför läkareochsjukgymnaster,91 Enprincipdiskussionutifrân EU96-k0mmitténserfarenheter.59 Enallmänochaktivförsäkringvid sjukdomoch
Miljö jordbruk.Om rehabilitering.Del och1 2, 113 och EU:smiljöregleroch utvidgningens Barnkonventionenochutlänningslagen.115 effekter dengemensamma
jordbrukspolitikcn.60 Kommunikationsdepartementet Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration ochförhållandetmellan ochsmå i EU. Omjärnvägenstrafikledningm.m.9 stora stater EU-mopeden.Ålders-ochbehörighetskravför 61 tvâ-ochtrehjuligamotorfordon.l 1
Statens utredningar 1996 offentliga
Systematisk förteckning
Bättretrafikmedväginformatik.17 Enstrategiförkunskapslyft livslångtlärande.27och Nykursi trafikpolitiken Bilagor.26+ Detforskningspolitiskalandskapeti Norden Banverketsmyndighetsrollm.m.33 l990talet.28 Enskildavägar.46 ForskningochPengar,29 Enöversynavluft- sjö-ochspártrafikens Högskolai Malmö.36 tillsynsmyndighetcr.82 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Nyyrkestrafiklagstiftning.93 individochlokalsamhälle.47 Nationellteleadresskatalog.94 Värdeni folkhögskolevärlden.75 Botniabanan.95 Sammanhálletstudiestöd.90 Enkörkortsreform1 14 TUFF- Teckenspráksutbildningför föräldrar.102 StationStockholmNord.118 Att främjadonationertill universitet
ochhögskolor.105 Finansdepartementet
Jordbruksdepartementet Kommunerochlandstingmedbetalnings svårigheter.12 Offentligdjurskyddstillsyn.13 Budgetlagregeringensbefogenheter EU, konsumenternaochmaten
finansmaktensområde.14 Förväntningarochverklighet.62
- Borgenârsbrotten översyn llen av kap. Administrationen EU:sav jordbrukspolitik
brottsbalken,30 i Sverige,65 Översyn skatteflyktslagen,av Reformeratförhandsbesked,44 Arbetsmarknadsdepartementet Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst.57 Aktivarbetsmarknadspolitikexpertbilaga.+ 34 Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader.67 Grundläggandedragi ennyarbetslöshetsförsäkring
- Någrafolkbokföringsfrágor.68 alternativochförslag.5l Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Sverige,framtidenochmångfalden.55 Sverige.77 Pâvägmotegenföretagande.55 Översyn revisiotisreglerna.av 79 Vägarin i Sverige.55 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81 Hälftenvorenog omkvinnorochmän
- Ettnyttsystemför skattebetalningar.DelA. 90-taletsarbetsmarknad.56 Ettnyttsystemför skattebetalningar.DelB. Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Författningsfiirslag,författningskomtnentarer ochbilagor.100 Kulturdepartementet Frånákerlottertill Paradis ettdelbetänkande Franmassmediatill multimedia
- frånUtredningen universitetsfastigheterom m.m. attdigitaliserasvensktelevision.25 angåendeövcrlzitelserochtomträttsupplátelserav Viktigtmeddelande, vissahögskolefastigheter.109 RadioochTV i KrisochKrig. 80 Artikel6 i Europakonventionenochskatte- Inför Svensktkultttrnät lT ochframtiden
ett utredningen.116 inomkulturomrâdet.110 ExpertrapporterfrånSkatteväxlingskommittén.117
Näringsdepartementet Utbildningsdepartementet
Kartläggningochanalys denoffentligasektornsav Dennyagymnasieskolanhurgårdet 1 upphandling ochtjänstermed
- avvaror Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering. miljöpåverkan.23 121 ShapingSustainableHomes anUrbanizing Samordnadrollfördelninginomtekniskforskning, World.SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 1201 Reglerför handelmedel. 49 Reformochförändring.Organisationochverksamhet Kompetensochkapital bilaga.69+ viduniversitetochhögskolorefter1993árs Samverkanmellanhögskolan näringslivet.och 70 universitetsochhögskolereform.21 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch inflytande riktigt Omeleversrätttill finansiering.78
inflytande,delaktighetochansvar.22
Statens offentliga 1996 utredningar
Systematisk förteckning
Samverkanmellanhögskolanochdesmåoch medelstoraföretagen.89
Civildepartementet Fritid i förändring. Omkönochfördelning fritidsresurser.av 3 Forskningför vârvardag.10 Attityderochlagstiftningisamverkan + bilagedel.31 Konsumentskyddelmarknaden.104 Konsumenternaochmiljön.108 Bevakadövergång.Åldersgränserför till
ungaupp 30ár. l 1l
Inrikesdepartementet Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch landsbygd.71
Miljödepartementet Batteriernaenladdadfråga.8
- Nationalstadsparken38 Rapportfrånklimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering handelsändamáletav i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendragav 53 SwedishNuclearRegulatoryActivities, Volume1 An Assessment.- 73 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume2 Descriptions.74
- IT i miljöarbetet.92 Kärnavfall teknikochplatsval.KASAMs yttrandeöverSKBsFUDProgram95. 101 Miljöbalken.Enskärptochsamordnad miljölagstiftningförenhållbarutveckling. Del 1och 103 Integrering miljöhänsynav inomdenstatliga förvaltningen.112
FRITZES
POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX:08-2059 21,TELEFON:08-690 9190
ISBN 91-38-20337-5
ISSN 0375-250X