Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om egenskapskrav för vägar, gator, spårvägar och tunnelbanor (byggregler), TSFS 2021:122

Dessa föreskrifter innehåller tekniska egenskapskrav för byggnadsverken vägar, gator, gång- och cykelbanor, tunnelbanor och spårvägar samt anordningar som hör till dessa. De ska tillämpas av byggherren, väghållaren och spårinnehavare vid projektering och utförande av byggnadsverken. Kraven ska, med normalt underhåll, antas vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd. Föreskrifterna gäller vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring, i enlighet med 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900). För byggnadsverk som är avsedda för tillfällig användning får anpassningar och avsteg göras från föreskrifterna i skälig omfattning med hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet. (TSFS 2025:83)

Föreskrifterna gäller inte för 1. järnvägar, 2. särskilda vintervägar över a) mark som är täckt av snö eller is, eller b) öppet vatten som är täckt av is, 3. depåer vid spårvägar och tunnelbanor samt deras tillfartsspår om inget annat anges.

Föreskrifterna behöver inte tillämpas på 1. vägar som huvudsakligen är avsedda för skogsbruk, 2. vägar inom inhägnat område, 3. gång- eller cykelbanor som inte är belagda, eller 4. vägar där årsdygnstrafiken (ÅDT) beräknas understiga 125 fordon under öppningsåret.

Varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som lagligen saluförs i en Eftastat som är part i EES-avtalet förutsätts vara förenliga med

1

denna åtgärd. Tillämpningen av denna åtgärd omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008.

I dessa föreskrifter används följande termer och definitioner.

2

kurvutslag det geometriska utslag ett spårgående fordon gör vid gång i kurva utöver fordonets nominella bredd på rakspår

skyddsvärda verksamheter, byggnader, infrastruktur eller områden

4

I övrigt har termer och uttryck samma betydelse som i väglagen (1971:948), lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, plan- och bygglagen (2010:900), lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, och plan- och byggförordningen (2011:338). (TSFS 2025:83)

För vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och andra anordningar finns bestämmelser i vägmärkesförordningen (2007:90) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den förordningen.

För säkerhet i vägtunnlar finns bestämmelser i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:93) om säkerhet i vägtunnlar m.m.

För dimensionering av vägars och banors bärförmåga och för säkerhet i händelse av brand för dessa byggnadsverk finns bestämmelser i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:57) om tillämpning av eurokoder.

För säkerhet vid spårväg och tunnelbana finns bestämmelser i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.

5

För säkerhet vid användning och säkerhet vid brand i tunnlar och plattformsrum för tunnelbana och spårväg finns bestämmelser i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:119) om personsäkerhet i tunnlar och plattformsrum för tunnelbana och spårväg.

För tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga finns bestämmelser i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:5) om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. I föreskrifterna finns också bestämmelser om belysning inom detaljplanelagt område.

Vägar och banor ska utformas på ett sådant sätt att risken för skador på riskobjekt eller skyddsvärda objekt minimeras till en acceptabelt låg nivå. Som underlag för att risken för skador inte är på en högre nivå ska en riskanalys tas fram.

Där risken för skador på riskobjekt eller skyddsvärda objekt inte är på en acceptabelt låg nivå ska det finnas 1. ett skyddsavstånd mellan vägen eller banan och objektet som förhindrar att ett avkörande väg- eller spårfordon inte når fram till det, eller 2. en vägskyddsanordning eller en skyddsanordning för bana med tillräcklig längd och kapacitet för att hålla kvar väg- eller spårfordonet på vägen eller banan.

En vägöverbyggnad eller bankropp ovan terrassyta ska utföras med sådan bärförmåga, stadga och beständighet att den kan trafikeras med bibehållen trafiksäkerhet under hela livslängden.

En vägöverbyggnad ska dimensioneras så att hela vägbanebredden klarar den belastning som vägen är planerad för. Trots första stycket får körfält dimensioneras var för sig, det vill säga för den trafik som beräknas belasta körfältet.

En bankropp ovan terrassyta ska minst dimensioneras för 1. de krafter som kan uppstå på grund av temperaturvariationer i rälerna, 2. de laterala och vertikala krafter som fordonen orsakar, och 3. de longitudinella krafter som kan uppstå vid nödbromsning med de bromssystem som kommer att användas.

En vägöverbyggnad eller bankropp ovan terrassyta ska dimensioneras med tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet för dagens klimat och kommande klimatförändringar med avseende på nederbörd, flöden och vattennivåer. Detta för att undvika oacceptabla risker för personskador, för

7

allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner, eller stora ekonomiska konsekvenser i övrigt.

En vägöverbyggnad eller bankropp ovan terrassyta ska, med hänsyn till omfattningen av de personskador eller den risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner som kan befaras vid brott, kollaps eller annan allvarlig påverkan på en byggnadsverksdels funktion, hänföras till någon av de säkerhetsklasser som anges i 2 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:57) om tillämpning av eurokoder. Beroende på säkerhetsklass ska olika återkomsttider för nederbörd, flöde eller vattennivå tillämpas för vägöverbyggnad eller bankropp ovan terrassyta enligt följande: 1. Säkerhetsklass 1 och 2: minst 50 års återkomsttid. 2. Säkerhetsklass 3: minst 100 års återkomsttid. 3. Säkerhetsklass 4: minst 200 års återkomsttid.

Ett avvattningssystem ska avseende nederbörd dimensioneras för dagens klimat och kommande klimatförändringar. Systemet ska kunna samla upp och avleda dagvatten från vägens, gångbanans- eller cykelbanans yta, vägöverbyggnaden eller bankroppen ovan terrassytan samt från vägeller banområdet, så att översvämning och skadlig grundvattensänkning undviks.

Genomledning av vattendrag genom en trumma ska avseende flöden dimensioneras för dagens klimat och kommande klimatförändringar så att förväntade flöden inte skadar vägöverbyggnaden eller bankroppen ovan terrassytan eller den kringliggande marken. Dimensioneringen får inte medföra oacceptabel risk för översvämning av bebyggelse och infrastruktur som ligger uppströms eller för erosion upp- eller nedströms trumman. Omkringliggande konstruktioner ska tåla de vattenhastigheter som uppstår i trummans ändar.

Dimensionering med hänsyn till klimatförändringar

Dimensionerande nederbörd, flöden och vattennivåer för respektive återkomsttid ska bestämmas med hänsyn till dagens klimat och kommande klimatförändringar.

En trumma eller dagvattenledning ska dimensioneras för laster av trafik och jordtryck.

Brunnsbetäckningar ska ha tillräcklig bärförmåga för den planerade trafiklasten.

Rörbroar ska hänföras till säkerhetsklasser på samma sätt som anges för övriga broar enligt 2 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:57) om tillämpning av eurokoder. För dimensionerande laster finns regler i samma föreskrifter. Bärförmågan för en rörbro med förtillverkade betongrör ska verifieras på samma sätt som för övriga betongbroar enligt samma föreskrifter.

9

Detsamma gäller bärförmågan för en rörbro med multipelkonstruktioner av betong, där röret består av flera segment som sätts ihop till en tvärsektion.

Ballastmaterial i vägöverbyggnad och bankropp ovan terrassyta ska ha sådana egenskaper att konstruktionerna i allt väsentligt behåller sin bärförmåga under hela sin livslängd.

Obundna ballastmaterial i vägöverbyggnad och bankropp ovan terrassyta ska vara permeabla så att överskott av vatten snabbt kan dräneras bort.

Standarden SS-EN 13 242 Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggningsbyggande ska tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Överensstämmelse med produktens deklarerade egenskaper för bärlager till belagda vägar ska vid nybyggnad bestyrkas i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav (System 2+).

Standarden SS-EN 13 450 Makadamballast för järnväg ska tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Överensstämmelse med produktens deklarerade egenskaper för järnvägsmakadam till tunnelbana och spårväg på särskild banvall ska bestyrkas i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav (System 2+).

Standarden SS-EN 13 043 Ballast för asfaltmassor och tankbeläggningar för vägar, flygfält och andra trafikerade ytor ska tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring för bitumenbundna lager. Överensstämmelse med produktens deklarerade egenskaper ska vid nybyggnad bestyrkas i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav (System 2+).

Standarden SS-EN 12 620 Ballast för betong tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Överensstämmelse med produktens deklarerade egenskaper ska vid nybyggnad bestyrkas i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden med höga säkerhetskrav (System 2+).

Bestyrkandet av överensstämmelse enligt standarderna i 14–17 §§ behöver inte ske vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring om det aktuella materialet tillverkas på plats i väg- eller banlinjen och att det inte placeras på marknaden.

Standarden SS-EN 13055 Lättballast för asfaltmassor, ytbehandling, obundna och bundna tillämpningar, ska tillämpas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring. Överensstämmelse med produktens deklarerade egenskaper ska då bestyrkas i enlighet med vad som gäller för ballast för användningsområden utan höga säkerhetskrav (System 4).

Bärare, inklusive fundament, till vägmärken som sätts upp vid sidan av vägbanan ska dimensioneras för laster av egentyngd, vind och plogsnö. Vid dimensioneringen behöver inte laster av vind och plogsnö kombineras. Bärare till vägmärken där vägens högsta tillåtna hastighet är 40 km/h eller lägre behöver trots första stycket inte dimensioneras för last av plogsnö. (TSFS 2025:83)

Vägmärkesportaler och portalplacerade skyltar ska dimensioneras för laster av egentyngd och vind. Portaler med stora horisontella ytor, exempelvis inspektionsbryggor, ska även dimensioneras för den last från personer eller snölast som ger högst lasteffekt.

En styv höjdbegränsningsportal ska dimensioneras för påkörningslast i brottgränstillstånd utifrån de förutsättningar som är aktuella under dess livslängd.

En vek höjdbegränsningsportal ska dimensioneras för laster av egentyngd och vind.

Vägskyddsanordningar

Broräcken och andra räcken vid gång- eller cykelbanor, inklusive räckesfyllningar med infästning samt fall- och suicidskydd, ska kunna motstå last av plogsnö och trafikanter som banan är avsedd för.

(TSFS 2025:83)

12

Räcken på vägbroar ska kunna motstå last av plogsnö.

Räckesfyllningar och skärmar monterade på räcken ska dimensioneras för laster av vind och plogsnö. Vid dimensioneringen behöver inte laster av vind och plogsnö kombineras.

Bärare av belysning

En bärare av belysning vid väg eller bana som strömförsörjs via jordledning ska dimensioneras för last av egentyngd hos armatur och bärare samt för last av vind som verkar mot dem. Strömförsörjs bäraren via luftledning ska den dimensioneras för 1. last av egentyngd hos armatur och bärare, 2. spännkrafter från linor och kablar, 3. last av vind som verkar mot armatur, bärare, linor och kablar, samt 4. inverkan av isbeläggning på linor och kablar. En belysning med bärare i form av linor vid väg eller bana ska dimensioneras för vind-, snö- och islast.

En bärare av trafiksignaler ska dimensioneras för laster av egentyngd och vind.

13

En bullerskärm ska dimensioneras för last av egentyngd, vind och plogsnö. Vid dimensioneringen behöver inte laster av vind och plogsnö kombineras.

Dimensioneringskontroll av bärförmåga, stadga och beständighet ska göras för byggnadsverk som innehåller bärverksdelar i säkerhetsklass 2, 3 eller 4 enligt 2 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2018:57) om tillämpning av eurokoder. Med dimensioneringskontroll avses kontroll av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar i syfte att eliminera grova fel.

När material och byggprodukter tas emot på en byggplats ska de genomgå en mottagningskontroll. Med mottagningskontroll avses en kontroll av att materialen och byggprodukterna uppfyller egenskapskraven i dessa föreskrifter. Mottagningskontrollen får begränsas till identifiering, kontroll av märkning samt granskning av produktdeklarationen, om materialen och byggprodukterna har bedömda egenskaper enligt avdelning A 18 § Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) i lydelsen enligt BFS 2019:1. Om byggprodukternas egenskaper inte är bedömda enligt avdelning A 18 § samma föreskrifter, ska de verifieras genom motsvarande provning eller med en annan metod som är vedertagen inom Europeiska unionen.

Utförandekontroll ska genomföras för att säkerställa att utförandet stämmer överens med vad som anges i upprättade bygghandlingar. Med utförandekontroll avses kontroll av att 1. projekteringsförutsättningar som tidigare inte varit möjliga att verifiera och som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda, och 2. arbetet utförs enligt upprättade beskrivningar, ritningar och andra handlingar.

Beräkningar och eventuella provningar för verifiering av konstruktionens bärförmåga, stadga och beständighet enligt 30–31 §§ ska dokumenteras. Dokumentationen ska utformas så att den kan förstås och kontrolleras av någon som inte medverkat i projektet.

Dokumentation av dimensionerings-, mottagnings- och utförandekontroll

Resultaten av utförda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser med tillhörande åtgärder ska noteras, liksom andra uppgifter av betydelse för den färdiga konstruktionens kvalitet.

Konstruktionsdokumentation

Ett byggnadsverks bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument (konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska innehålla 1. förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet av såväl överbyggnaden som geokonstruktionen, 2. den bärande konstruktionens verkningssätt, 3. val av exponeringsklasser, 4. val av korrosivitetsklasser, 5. uppgifter om vilket regelverk som har tillämpats, 6. uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning, och 7. vem eller vilka som har gjort kontrollen.

En väg eller bana ska utformas så att en brand inte innebär en oacceptabel risk för trafikanter och resande, att konstruktionens bärförmåga förloras eller allvarliga skador på miljön.

Riskbedömning för väg eller bana med speciella förutsättningar

För väg eller bana med speciella förutsättningar ska en riskbedömning genomföras som underlag för beslut om nödvändiga riskreducerande åtgärder.

En riskbedömning ska genomföras vid utformning av hållplatser eller plattformar ovan mark som grund för beslut om nödvändiga säkerhetsåtgärder. Riskbedömningen ska minst innehålla följande faktorer 1. maximalt antal personer som måste utrymmas vid olycka, 2. maximal hastighet på spårväg eller tunnelbana, eller referenshastighet på väg, 3. möjlighet till oberoende utrymningsvägar, och 4. möjlighet till räddningstjänstens insats.

För stationer, hållplatser eller plattformar ovan mark för resandeutbyte vid buss-, tunnelbane-, och spårvägstrafik får rulltrappor, trappor, hissar och andra tillträdesvägar användas vid dimensionering av utrymningskapacitet, om

17

1. utrymning kan göras på ett säkert sätt, samt 2. kraven för rulltrappor, trappor och hissar i plattformsrum enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:119) om personsäkerhet i tunnlar och plattformsrum för tunnelbana och spårväg uppfylls.

Utformning och materialval ska göras på ett sådant sätt att den totala klimatpåverkan under vägars eller banors livscykler begränsas.

En vägs utformning och gestaltning ska anpassas till vägens referenshastighet så att utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar begränsas.

Vid utformning av en väg ska utsläpp av luftföroreningar från vägtrafiken bedömas. Riskerar utsläppen att leda till oacceptabla hälsorisker ska åtgärder vidtas för att minska dem.

Gator och torg ska utformas och möbleras utifrån gåendes och cyklandes behov.

Gång- eller cykelbanor ska utformas och gestaltas så att de upplevs så trygga att de faktiskt används. Detta gäller även vägar där gång- eller cykeltrafik kan förväntas förekomma i mer än ringa omfattning.

En bro ovanför en gång- eller cykelbana ska utformas med stänkskydd så att plogsnö eller vattenstänk från vägbanan inte i någon mängd av betydelse faller på de trafikanter som passerar under bron. (TSFS 2025:83)

De material som används i en väg- eller bananläggning får inte medföra oacceptabla miljö- och hälsorisker under anläggningens livscykel.

För att minska negativa effekter för djurlivet ska belysning utformas så att ljusföroreningar (artificiellt ljus som ger oönskad effekt) begränsas.

Vid utformning av nya vägar ska det beaktas om det finns behov av särskilda passager för djur.

Trummor och broar för genomledning av vattendrag får inte utgöra vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande organismer eller för övriga djur som använder vattendraget som vandringsstråk.

Vägars eller banors sidoområden ska utformas för att värna en biologisk mångfald.

När ett avvattningssystem anläggs så nära en vattenförekomst av betydelse för dricksvattenförsörjningen eller som har särskilda naturvärden att den kan påverkas, ska dess status, funktion och användningsområde tryggas. Yt- eller grundvattenmagasin som utgör vattentäkter eller som kan vara viktiga för framtida vattenförsörjning ska skyddas mot infiltration av förorenat dagvatten och mot utsläpp i samband med olyckor.

Nya vägtunnlar ska utformas så att de inte medför oacceptabla hälsorisker för trafikanter. För nya vägtunnlar som är längre än 1 000 meter och som har ett trafikflöde över 4 000 ÅDT ska ett riktvärde för halter av luftföroreningar bestämmas för skydd av människors hälsa. Riktvärdet ska användas vid utformningen av tunnelsystem samt deras mekaniska ventilation och baseras på de trafikanter som dagligen använder tunneln när halterna är som högst. Väghållaren ska redovisa de antaganden som ligger till grund för riktvärdet och hur det kan uppnås.

20

Nya spårtunnlar ska utformas så att de inte medför oacceptabla hälsorisker för resande. För nya plattformsrum i spårtunnlar eller vid överdäckning av plattformar ska ett riktvärde för halter av luftföroreningar bestämmas för skydd av människors hälsa. Riktvärdet ska användas vid utformning av plattformsrummet och dess ventilation och baseras på de resande som dagligen reser när halterna är som högst. Spårinnehavaren ska redovisa de antaganden som ligger till grund för riktvärdet samt hur det kan uppnås.

21

Vägar gång- och cykelbanor ska utformas på ett sådant sätt att utformningen stödjer och bidrar till trafikantens förståelse för vägens föreskrivna regler, samt utmärkning av dessa, och därigenom ger trafikanten vägledning för en effektiv och säker trafik. De ska utformas så att sannolikheten för att olyckor inträffar är låg och att de olyckor som ändå inträffar får begränsade konsekvenser.

(TSFS 2025:83)

Vägar ska utformas på ett sådant sätt att trafikanterna kan upptäcka andra trafikanter eller hinder på vägen, så att de kan anpassa hastigheten och, åtminstone vid barmarksförhållanden, stanna för att undvika en olycka.

Vägar med referenshastighet över 70 km/h ska utformas på ett sådant sätt att risken begränsas för plötsliga, kraftiga inbromsningar och oförutsedd köbildning som kan orsaka upphinnandeolyckor.

Vägar ska utformas med en sådan hinderfri höjd och bredd att fordon eller trafikanter inte stöter i eller fastnar i fasta hinder ovanför eller vid sidan av vägen. (TSFS 2025:83)

Gång- och cykelbanors utformning, möblering och placering ska anpassas utifrån 1. de trafikantgrupper och fordonstyper, samt flöden av dessa, som förväntas använda banan,

24

2. banans horisontal- och vertikalkurvatur och eventuella sidohinder, samt 3. trafikmängd och högsta tillåtna hastighet på väg i närheten som kan användas. (TSFS 2025:83)

En cykelbana avsedd för trafik i en riktning ska utformas med minst 0,75 meter belagd bredd. Cykelbanan ska då ha angränsande hårdgjord yta i samma nivå som banan. Breddangivelsen gäller endast vid nybyggnad på en begränsad sträcka i befintlig bebyggd miljö i tätort där utrymmet är litet. I övrigt ska cykelbanor göras bredare med anpassning enligt 4 a §.

(TSFS 2025:83)

En cykelbana avsedd för trafik i två riktningar samt en bana gemensam för gående och cyklande ska utformas med minst 1,8 meter belagd bredd. Breddangivelsen gäller enbart vid nybyggnad på en begränsad sträcka med lågt flöde av cyklande i befintlig bebyggd miljö i tätort där utrymmet är litet. I övrigt ska banorna göras bredare med anpassning enligt 4 a §. Om cykelbanan eller gång- och cykelbanan ligger i direkt anslutning till fasta sidohinder ska angivet mått utökas med, alternativt avstånd till sidohinder vara, minst 0,2 meter per sida. (TSFS 2025:83)

En motorväg med referenshastighet 110 eller 120 km/h ska utformas minst 21 meter bred. Körbanorna ska utformas med minst två körfält. Körfälten ska vara minst 3,5 meter breda. Varje körbana ska ha en vägren till höger i färdriktningen. Vägrenen ska vara minst 2,0 meter bred.

25

Skiljeremsan mellan körbanorna ska vara vara minst 2,0 meter bred och ska förses med vägräcken mot varje körbana i respektive körriktning. Avståndet mellan skiljeremsan och körbanan ska vara minst 0,5 meter. På- och avfarter på en motorväg ska ha accelerations- respektive retardationsfält som medger att anslutande trafik kan anpassa hastigheten och sammanväva på ett trafiksäkert sätt, alternativt vara utformade som väganslutningar med separata körfält. (TSFS 2025:83)

Vid höjdbegränsningar där vissa fordon inte kan föras ska vägutformningen, inklusive vid sista vägvalspunkten före begränsningen, anpassas för att ge trafikanterna tydlig vägledning och möjlighet att välja en alternativ väg. För att undvika påkörning av ett objekt ovanför vägen ska vägutformningen anpassas, veka eller styva höjdbegränsningsportaler installeras före objektet eller andra fysiska åtgärder vidtas.

Om en styv höjdbegränsningsportal som är lägre än 4,7 meter installeras före ett objekt ska den föregås av en vek höjdbegränsningsportal.

Höjdbegränsningsportaler ska utformas utan vassa eller utstickande delar. På vägar som avses att trafikeras med bussar som drivs med gas ska installerade höjdbegränsningsportaler inte kunna deformeras på ett sådant sätt att vassa eller utstickande delar kan penetrera takplacerade bränsletankar för gas.

Vägar ska utformas så att risken minimeras för att långa fordon med låg markfrigång, som ska trafikera vägen, fastnar.

Vägar, gång- eller cykelbanor ska utformas och dimensioneras så att oväntade och svårupptäckta ojämnheter som försämrar trafiksäkerheten inte uppstår på vägytan.

Vägmarkeringars tjocklek ska utföras så att vattensamlingar på vägen, gång- eller cykelbanan undviks och risken för vattenplaning minimeras.

Gång- eller cykelbanor ska vara utförda på ett sådant sätt och vara av sådant material att risken för att snubbla, halka eller falla begränsas. Gång- eller cykelbanor ska utformas och dimensioneras utan sådana fasta hinder eller nivåskillnader på vägytan som är svåra att förutse eller upptäcka. Särskild hänsyn ska tas till behov hos personer med funktionsnedsättning.

För vägar, inklusive vägmarkeringar, med bundet slitlager eller belagd yta ska vid barmarksförhållanden medelvärdet av friktionstalet vara minst 0,50. Dock ska värdet vara minst 0,55 för cirkulationsplatser, trafikplatser och hållplatser, samt vägar eller vägsträckor med lägre referenshastighet än 70 km/h. För gång- eller cykelbanor med bundet slitlager eller belagd yta ska vid barmarksförhållanden medelvärdet av friktionstalet vara minst 0,50. Kontinuerliga friktionsegenskaper hos och mellan olika ytmaterial ska eftersträvas vid såväl torrt som vått underlag.

En belagd gång- eller cykelbana ska vara fri från längsgående sprickor som hjul till cyklar, rullstolar, barnvagnar eller liknande kan köras ner eller fastna i.

På vägar med obundet slitlager ska rullgrus undvikas genom lämpliga val av material, materialsammansättning och dammbindning.

Tvärfall

Vägar samt gång- och cykelbanor ska utformas med ett sådant tvärfall att 1. glidningsrisken vid halt väglag begränsas, 2. risken för vältning och för avkörning i kurvor, cirkulationsplatser och på ramper minimeras, och 3. vattenskiktets tjocklek på beläggningen vid regn begränsas, och stillastående vattenskikt på den undviks. (TSFS 2025:83)

Vägkorsningar ska vara så utformade att trafikanter kan upptäcka dem i tid och anpassa sin hastighet, orientera sig och välja väg samt färdas

29

genom korsningen säkert och effektivt. Korsningens utformning, funktion och användning ska vara samhällsekonomiskt effektiv. (TSFS 2025:83)

Nya vägar med högre referenshastighet än 80 km/h ska ha planskilda korsningar mellan väg och järnväg eller spårväg på särskild banvall.

För nya vägar ska plankorsningar mellan väg och järnväg eller spårväg på särskild banvall utformas så att risken minimeras för att trafikanter skadas. Vid utformningen ska åtminstone följande beaktas: 1. Vägens utformning i plan. 2. Vägens längdprofil. 3. Korsningsvinkeln. 4. Siktförhållandena.

En väg med referenshastighet över 70 km/h som ansluter till en cirkulationsplats ska utformas med en förberedande hastighetsreducerande åtgärd. (TSFS 2025:83)

Ytmaterialet i en rondell eller föremål som placeras i rondellen får inte innebära en påtagligt ökad risk för personskada vid påkörning.

(TSFS 2025:83)

31

Väganslutningar ska utformas så att risken minimeras för att trafikanter oavsiktligt kommer in på en avfartsramp. Korsningar med väg vid en avfartsramps slut ska utformas så att risken minimeras för att trafikanter oavsiktligt färdas direkt från avfartsrampen till påfartsrampen utan att bromsa eller stanna. (TSFS 2025:83)

Vid ett övergångsställe, en cykelpassage eller en cykelöverfart eller där en cykelbana korsar en annan cykelbana ska vägarna respektive cykelbanorna utformas så att trafikanter i god tid kan upptäcka varandra innan korsningspunkten och därigenom ges förutsättningar att anpassa sin hastighet. Övergångsställen, cykelpassager och cykelöverfarter ska utformas så att trafikanter som ska använda dessa kan orientera sig och välja väg samt passera säkert och effektivt. (TSFS 2025:83)

Vid på- eller avfarter eller andra anslutningar till huvudkörbana framför en vägtunnels infart får anslutningen inte medföra att antalet körfält på huvudkörbanan ökar eller minskar inom ett kort avstånd. Efter en vägtunnels utfart får anslutningen inte medföra att antalet körfält på huvudkörbanan minskar inom ett kort avstånd. Avstånden i första stycket ska, om det är geografiskt möjligt, inte vara kortare än den sträcka som ett fordon hinner tillryggalägga på sex sekunder vid högsta tillåtna hastighet.

Väg- och broräcken vid korsningar eller påfarter där trafik ansluter direkt till körbanan ska ha sådan genomsikt att anslutande trafik kan upptäckas i tid. Detsamma gäller räcken vid gång- eller cykelbanor i anslutning till cykelöverfarter, cykelpassager eller övergångsställen.

Nya vägar ska ha 1. säkerhetszoner som utformas så att risken för dödsfall eller allvarliga personskador vid avkörningar begränsas, eller 2. vägskyddsanordningar. Vid utformning av säkerhetszoner eller vägskyddsanordningar ska särskild hänsyn tas till risk för avkörning med motorcykel. Val mellan säkerhetszoner och vägskyddsanordningar, liksom eventuella säkerhetshöjande åtgärder med hänsyn till avkörning med motorcykel ska baseras på en kostnads-nyttoanalys. Första stycket gäller även vid ombyggnad och annan ändring av vägar där det är praktiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat.

En säkerhetszon ska vara fri från penetrerande föremål och oeftergivliga föremål högre än 0,1 meter över marknivån. Oeftergivliga föremål får dock finnas inom säkerhetszonen om zonens utformning förhindrar fordon från att nå det oeftergivliga föremålet. Trots första stycket får det inom säkerhetszonen finnas 1. släta stödmurar och tunnelväggar med tillräcklig bärförmåga, 2. vilt- eller faunastängsel, 3. kantstöd och väderskydd vid hållplats, 4. bomdriv, 5. fundament till skyddsportaler i en plankorsning, och 6. trummor med in- och utlopp om de utformas så att personskador vid påkörning begränsas. (TSFS 2025:83)

Säkerhetszonens bredd ska anpassas efter vägens referenshastighet.

En eftergivlig väganordning ska vara eftergivlig i de riktningar som den kan bli påkörd.

har upphävts genom (TSFS 2025:83)

Där en väg går längs vatten ska den utformas och utföras så att risken minimeras för att drunkna vid avkörning.

En väg eller gång- eller cykelbana ska ha räcken om det inom vägens säkerhetszon eller 1,5 meter från gång- eller cykelbanans kant finns stup med minst 1,0 meters vertikal fallhöjd eller slänter med större lutning än 1:2. Upphöjda konstruktioner, till exempel broar och stödmurar, ska alltid förses med räcken eller fallskydd. Tunnelportaler och krön på djupa bergskärningar i välbesökta strövområden ska vara försedda med fallskydd, om stängsel eller vägskyddsanordningar saknas.

Avståndet mellan en väg och en järnväg som löper parallellt ska anpassas efter vägens referenshastighet och den högsta tillåtna hastigheten för järnvägen. Avståndet från vägbanekanten närmast spåret till spårets mitt ska dock minst vara 1. åtta meter om kontaktledningsstolparna står mellan vägen och järnvägen, 2. fem meter om kontaktledningsstolparna står på motsatt sida om spåret, eller 3. fyra meter vid spår som inte är elektrifierat.

Där en väg löper parallellt med en tunnelbana ska avståndet vara minst fem meter från vägbanekanten närmast spåret till spårets mitt.

Avståndet mellan en väg och en spårväg på särskild banvall som löper parallellt ska anpassas efter vägens referenshastighet och den högsta tillåtna hastigheten för spårvägen. Avståndet mellan vägbanekanten närmast spåret och spårets mitt ska dock vara minst sju meter.

På vägar med trafik i bägge färdriktningarna, med referenshastighet över 80 km/h och ett trafikflöde som är minst 4 000 ÅDT ska trafiken i färdriktningarna separeras.

Anslutande vägar

Anslutande vägars slänter får inte vara brantare än de slänter som finns inom säkerhetszonen för den väg de ansluter till.

Bullerskydd

En bullerskärm på en upphöjd konstruktion över en väg eller ett område där människor uppehåller sig ska vara slagtålig och inte kunna splittras i delar med sådan form eller storlek att de kan orsaka allvarlig personskada.

Vägar med referenshastighet över 70 km/h ska utformas så att risken för viltolyckor minimeras.

Längsgående vägskyddsanordningar ska kunna fånga upp och hålla kvar dimensionerande fordon på vägbanan. Vägskyddsanordningar ska utformas så att personskador begränsas vid påkörning med personbil. Inom ett väg- eller broräckes deklarerade arbetsbredd, och då sådan anges, fordonsinträngning, ska det vara fritt från oeftergivliga väganordningar och andra föremål.

Om vägräcken ansluts till andra vägskyddsanordningar, förankringar eller andra konstruktioner ska skillnader i egenskaper mellan vägräcken och det de ansluts till utjämnas. Detta för att trafikanter i en påkörande personbil

38

inte ska utsättas för en ökad risk för krockvåld som kan leda till allvarlig skada eller dödsfall.

Lutningen på övergångar mellan vägräckesdelar med olika höjd får vara högst 1:4.

Vägräcken ska vara så pass långa att ett avkörande fordon som färdas i vägens referenshastighet inte når faran eller hindret.

En vägräckesände ska inte innebära en ökad risk för att räcket penetrerar fordonskupén vid påkörning. Räckesändar på gång- eller cykelbanor får inte utgöra fara för gående, cyklande och förare av moped klass II, till exempel genom att utgöra fallrisk, ha utstickande, vassa kanter eller vara svåra att upptäcka. Detsamma gäller räckesändar i andra trafikmiljöer med blandade trafikantkategorier.

39

En energiupptagande vägräckesände ska vid påkörning kunna ta hand om påkörningsenergin från en personbil som förs i vägens referenshastighet.

(TSFS 2025:83)

En krockdämpare ska vid påkörning kunna ta hand om påkörningsenergin från en personbil som förs i vägens referenshastighet.

(TSFS 2025:83)

Vägbelysning som anordnas ska lysa upp ytor och tydliggöra kontraster för att ge visuell komfort och ökad trafiksäkerhet under mörker.

Vid utformning av vägbelysning ska val av belysningsklass göras utifrån vägens referenshastighet, trafikflöde och trafiksammansättning, vägens funktion och övergripande utformning samt miljöegenskaper i enlighet med 4 kap. 7 §. Synnedsättande bländning från vägbelysning ska minimeras. Belysningen på vägen ska ha god jämnhet och likformighet i längsled.

(TSFS 2022:25)

Väg-, gång- eller cykelportar ska ha minst samma belysningsklass nattetid som den väg, gång- eller cykelbana som går genom porten.

Trafikplatser och korsningar med stor komplexitet samt cirkulationsplatser ska förses med vägbelysning.

Vid ramper eller andra på- och avfarter där det finns risk för stillastående trafik eller långsamtgående fordon ska dessa belysas så att trafikanter och fordon kan upptäckas under mörker och i väderlek som leder till nedsatt sikt. Ramper eller andra på- och avfarter vid en belyst huvudkörbana ska ha samma belysningsklass som huvudkörbanan.

41

En belysningsanläggning ska inte börja eller upphöra vid korsningar, hållplatser eller andra platser där det finns en ökad risk för trafikolyckor.

En belysning som är till för att belysa hela eller större delen av vägområdet vid en busshållplats ska även lysa upp hela sträckan längs busshållplatsens läge.

En kantstolpe ska när den sätts upp användas för att markera vägeller körbanans kant. (TSFS 2025:83)

När kantstolpar sätts upp ska det ske längs vägens båda sidor. En kantstolpe ska placeras utanför vägkant. Om vägen har mer än en körbana får kantstolparna placeras i skiljeremsan mellan körbanorna. Längs väg med räcke ska en kantstolpe placeras bakom eller på räcket.

(TSFS 2025:83)

En kantstolpe ska 1. ha en höjd på 1,0–1,3 meter över närmaste väg- eller körbanekant, 2. ha en projicerad bredd mot trafiken som är 0,08–0,15 meter, 3. vara vit, 4. vara försedd med horisontellt centrerad retroreflektor vars vertikala centrum ska placeras cirka 0,8 meter över närmaste väg- eller körbanekant, och

42

5. vara försedd med ett svart band som omger och ökar kontrasten av retroreflektorn. Bandet ska ha en lutning av 30º mot närmaste väg- eller körbanekant. Dock ska på kantstolpe som placeras på räcke mellan körbanor istället användas ett horisontellt svart band eller en minst 0,020 meter bred svart ram runt retroreflektorn, se figur 1 i bilaga. Det svarta bandet eller den svarta ramen ska vara 0,25 meter i höjd och dess övre gräns placerad cirka 0,10 meter från kantstolpens överdel. (TSFS 2025:83)

Längs en väg med en körbana som är avsedd för trafik i två riktningar (dubbelriktad körbana) ska kantstolpar för varje körriktning visa rektangulära retroreflektorer längs vägens högra sida och cirkulära retroreflektorer längs vägens vänstra sida, se figur 2 i bilaga. Kantstolpar på vänster sida av en väg där körbanan har trafik i två riktningar ska dock, där trafiken åtskiljs genom refug före eller efter en korsning, inte vara försedd med retroreflektorer, se figur 3 i bilaga. Längs en motorväg, motortrafikled, ramp eller annan väg med körbana avsedd för trafik i endast en riktning ska kantstolpar ha rektangulära retroreflektorer mot trafiken på både höger och vänster sida om körbanan och inga retroreflektorer på baksidan, se figur 4 i bilaga. Retroreflektorer på kantstolpar ska vara vita. Direkt före och efter busshållplats, parkeringsplats, rastplats, väganslutning och korsning ska retroreflektorerna istället vara gula, se figur 5 och 6 i bilaga. Retroreflektorer ska vara av typen: 1. Rektangulära retroreflektorer som ska placeras lodrätt stående och ha en area på minst 0,0072 m med största bredd 0,045 meter och största höjd 0,20 meter. 2. Cirkulära retroreflektorer som ska placeras parvis lodrätt över varandra med 0,10 meter mellanrum och ha diametern 0,06–0,07 meter.

(TSFS 2025:83)

Brunnar ska vara försedda med brunnsbetäckning med en utformning som minimerar risken för barnolycksfall.

Broar, vägar, gång- eller cykelbanor och tillhörande anordningar ska utformas så att risken begränsas för att människor fastnar eller blir instängda. Öppningar i vägskyddsanordningar på platser med gång- eller cykeltrafik ska utformas så att risken minimeras för att barn fastnar med huvudet.

Inom tättbebyggt område ska stolpar och portalben som är utförda som fackverk vara försedda med klätterskydd upp till två meter över marken. Det gäller även i andra områden där barn kan förväntas uppehålla sig.

Byggherren ska utreda om det finns behov av anordningar på broar för att motverka suicid. Om utredningen visar att ett sådant behov finns ska byggherren vidta de åtgärder som behövs. (TSFS 2025:83)

Vid utformning av mötesseparerade vägar ska framkomligheten för utrycknings- och räddningsfordon beaktas.

På vägar där trafiken är separerad i respektive färdriktning ska det finnas möjlighet för nöduppställning. (TSFS 2025:83)

Banor ska dimensioneras och utformas på ett sådant sätt att risken för att människor skadas allvarligt eller dödas minimeras.

Broar, spår och tillhörande anordningar ska utformas så att risken begränsas för att människor fastnar eller blir instängda.

Spår ska dimensioneras och utformas så att risken för knäckningar på grund av höga tryckkrafter orsakade av värme (solkurvor) minimeras.

Skarvfria spår ska dimensioneras och utformas på ett sådant sätt att risken för urspårning vid rälsbrott minimeras.

Ett spår ska dimensioneras för den högsta hastighet som tillåts på respektive del av en spårväg eller tunnelbana. Spåret ska dimensioneras för säkerhet mot urspårning genom att spårlägets gränsvärden fastställs. Gränsvärdena ska baseras på gångegenskaper hos de fordon som ska trafikera anläggningen.

En spårväg i väg ska dimensioneras och utformas på ett sådant sätt att ojämnheter mellan rälsen och omgivande ytskikt begränsas i syfte att minimera fallrisken för de som går eller cyklar i närheten av spåret.

45

Ett fritt utrymme ska fastställas kring spåren. Vid dimensionering av det fria utrymmet ska maximala dynamiska rörelser för fordon samt tillåtna avvikelser i spårets läge ingå. Dimensioneringen ska göras så att inget fordon kan skada kringliggande föremål, fordon på angränsande spår eller trafikanter.

För spårväg i väg där gång- eller cykeltrafik förekommer ska det fria utrymmet kring spåret vara så stort att det finns ett skyddsutrymme tillgängligt utmed hela spåret på ett sådant sätt att personer inte riskerar att klämmas mellan spårvagn och hinder. Kravet för skyddsutrymme gäller inte vid plattformar.

Tunnelportaler samt krön på djupa bergskärningar i välbesökta strövområden ska vara försedda med fallskydd om stängsel eller annan skyddsanordning saknas.

För spårväg på särskild banvall ska obehörigt beträdande av banvallen förebyggas.

46

Banor ska utformas så att resande inte utsätts för sidoaccelerationer som medför risk för fallskador.

Spårvägar får inte korsa huvudspår på järnvägen i plan.

Uppställning

Spår avsedda för uppställning ska utformas så att uppställda fordon förhindras att komma i rörelse av sig själva och rulla ut på angränsande trafikspår eller annat spår där utrullning kan få allvarliga konsekvenser.

Trafikspår ska förses med stoppbock eller en likvärdig anordning som förhindrar att fordon rullar förbi spårslutet, om fordonen kan utgöra risk för skada på personer, egendom eller miljö eller om de kan orsaka brand eller explosion.

Tavlor eller optiska signaler ska utformas och placeras så att föraren under normala väder- och ljusförhållanden har möjlighet att vidta de åtgärder som tavlorna och signalerna visar. Det ska tydligt framgå vilket spår en tavla eller signal avser.

För en bana ska det finnas ett signalställverk som reglerar framförandet av fordon. Ett signalställverk behövs inte om 1. stoppsträckan är kortare än siktsträckan (den sträcka inom vilken föraren kan överblicka och upptäcka hinder) på spår som endast trafikeras i en riktning, eller 2. stoppsträckan är kortare än halva siktsträckan på spår som kan trafikeras i båda riktningarna.

Ett system för att detektera närvaron av spårfordon ska finnas på spåravsnitt där ett signalställverk används för att säkra rörelser.

En spårväxel i trafikspår ska utformas så att växelläget inte ändras vid överfart på ett sådant sätt att risk för urspårning finns. En rörlig bro ska vara utformad så att broläget inte ändras vid överfart. Om ett signalställverk reglerar färden ska växelläget eller broläget vara kontrollerat i signalställverket.

Vid säkrad rörelse ska åtgärder anordnas som minimerar risken för att andra rörelser inkräktar på den säkrade rörelsens väg. Åtgärder ska även anordnas för att minimera risken för kollision med hinder eller andra rörelser efter den säkrade rörelsens tänkta slutpunkt.

Plattformskanter och plattformsslut ska vara tydligt utmärkta. Om plattformen är mer än 0,3 meter ovanför den omgivande marknivån, ska skydd mot fall anordnas vid plattformsslutet.

Plattformar ska utformas så att ytan har en sådan lutning att barnvagnar eller rullstolar eller andra hjulförsedda hjälpmedel för personer

48

med funktionsnedsättning förhindras att komma i rörelse av sig själva och rulla ut på spåret.

För plattformsytor ska vid barmarksförhållanden medelvärdet av friktionstalet vara minst 0,55. Dock får medelvärdet av friktionstalet för färgmarkeringar på plattformsytor vara minst 0,50. Kontinuerliga friktionsegenskaper hos och mellan olika ytmaterial ska eftersträvas vid såväl torrt som vått underlag.

Plattformar och tillfartsvägar till plattformar ska vara belysta så att personer kan orientera sig samt upptäcka ojämnheter och hinder.

På plattformar för tunnelbana ska det finnas anordningar som motverkar att obehöriga kan beträda spåret. Anordningarna ska även motverka att personer kan falla ner på spåret eller begå självmord genom att beträda spåret. Om plattformsavskiljande väggar används ska de utformas på ett sådant sätt att utrymning är möjlig från tunnelbanetåget till plattformen oavsett var vid plattformen det stannar.

Plattformar för tunnelbana ska utformas på ett sådant sätt att det är säkert att stiga på och av tågen samt att vistas där samtidigt som tåg passerar i högsta tillåtna hastighet.

Tunnelbana eller spårväg ska ha en sådan utformning som möjliggöra att en plats för incident eller olycka kan identifieras så att de åtgärder som föranleds av incidenten eller olyckan kan vidtas.

Vägar ska utformas så att buller som uppkommer och sprids till omgivningen genom användningen av vägen inte medför en oacceptabel hälsorisk.

För maximal samt ekvivalent ljudnivå inomhus finns riktvärden i Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om inomhusbuller.

Vid utformning av vägytor och vägar ska särskilda åtgärder vidtas om det finns behov av skydd mot bullerstörningar som orsakas av trafiken.

50

Skärmar och vallar som byggs för att minska bullerstörningar ska utformas och anpassas till omgivningens karaktär och vägens funktion så att önskade effekter nås med minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen i övrigt.

Transportstyrelsen får medge undantag från dessa föreskrifter.