1 §  För att förhindra att varuförråd, maskiner, boskap, fordon, fartyg, arkivalier, böcker, konstverk och kulturhistoriska föremål ävensom annan egendom av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen eller eljest för det allmänna genom krigshandlingar förstöras eller annorledes gå förlorade eller för att nå en från beredskapssynpunkt ändamålsenligare geografisk fördelning av egendom av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen, äger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, besluta, att sådan egendom skall föras från den plats där den finnes till annan förvaringsplats undanförsel). Dylikt beslut må ock avse förflyttning av viss industriell eller annan verksamhet av betydelse som ovan sagts.

Påkallas eljest av utomordentliga förhållanden undanförsel för ändamål som i första stycket sägs, äger regeringen med riksdagens samtycke besluta därom.

Egendom må ej utan tillstånd eller på andra villkor än dem som angivas i tillståndet flyttas från den plats dit egendomen undanförts. Vad nu sagts skall icke utgöra hinder för distribution av egendomen i försörjningssyfte eller förflyttning som eljest är förenlig med undanförselns ändamål. Lag (1978:266).

2 §  För det ändamål och i den ordning som i 1 § sägs kan föreskrivas, att egendom som avses i nämnda lagrum ej må föras till visst område av riket eller ock må föras till visst område allenast efter tillstånd och på villkor, som angivas i tillståndet.

3 §  Har beslut om undanförsel meddelats, åligger det ägare eller innehavare av egendom, som omfattas av beslutet, att, där ej annat angivits, ombesörja undanförseln och därvid ställa sig till efterrättelse de bestämmelser rörande denna, som må hava meddelats. Möter hinder att ombesörja undanförseln skall anmälan härom ofördröjligen göras till länsstyrelsen i det län där egendomen finnes eller, om annan myndighet påfordrat undanförseln, till denna myndighet.

Ägaren eller innehavaren är skyldig att medverka vid förberedande åtgärder för undanförseln ävensom att, då myndighet ombesörjer undanförseln, lämna nödigt biträde vid dess genomförande.

4 §  För transport av egendom, som dess ägare eller innehavare verkställt till fullgörande av beslut om undanförsel, så ock för medverkan vid förberedande åtgärder eller biträde vid undanförselns genomförande utgår ersättning av statsmedel i den mån särskilda omständigheter ej annat föranleda. Har kostnad eljest åsamkats ägaren eller innehavaren till följd av undanförsel och står kostnaden i uppenbart missförhållande till den nytta åtgärden kan hava medfört för honom, är han för sådan kostnad berättigad till skälig ersättning av statsmedel.

Har egendom undanförts genom myndighets försorg, är ägaren eller innehavaren pliktig att återgälda myndigheten kostnaden härför i den mån han enligt vad i första stycket sägs skolat svara för kostnaden, därest han själv verkställt transporten. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kostnad, som myndighet haft för vård av undanförd egendom.

Anspråk på ersättning enligt första stycket prövas i den ordning som är stadgad i förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:266).

5 §  Föreligger trängande fara för att egendom av beskaffenhet, att fiendens innehav därav skulle väsentligen underlätta hans krigsansträngningar, skall falla i fiendens hand och möter hinder mot undanförsel av egendomen, äger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva, att egendomen skall förstöras eller eljest försättas ur brukbart skick (förstöring). Lag (1978:266).

6 §  Vad i 3 § är stadgat om undanförsel skall i tillämpliga delar gälla beträffande förstöring.

För medverkan vid förberedande åtgärd för förstöring skall ersättning av statsmedel utgå efter vad i 4 § sägs.

7 §  Har beslut om undanförsel eller förstöring meddelats, äger myndighet, som regeringen bestämmer, taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, transportmedel och materiel ävensom vad eljest må finnas erforderligt för fullgörande av uppgift enligt denna lag, och skall därvid vad i förfogandelagen (1978:262) stadgas äga tillämpning. Lag (1978:266).

8 §  Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år döms

1. den som med vetskap om att beslut om undanförsel meddelats underlåter att verkställa undanförsel eller verkställer undanförsel i strid mot därom givna bestämmelser eller bryter mot 1 § tredje stycket eller underlåter att iakttaga i 3 § föreskriven anmälningsskyldighet; samt
2. den som med vetskap om att föreskrift meddelats jämlikt 2 § bryter mot förbud, som genom föreskriften meddelats eller underlåter att iakttaga villkor, som jämlikt nämnda lagrum uppställs.

Har någon gjort sig skyldig till brott, som avses i första stycket, får rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad eller, om egendomen inte kan skaffas till rätta, ålägga honom att till staten utge ersättning för egendomens värde. Lag (1991:283).

9 §  Mot beslut, som enligt 1, 2, 3 eller 5 § eller 6 § första stycket meddelats av annan än regeringen, må talan icke föras. Lag (1978:266).

10 §  Om förhållanden, som avses i denna lag, äger regeringen meddela särskilda föreskrifter, såvitt angår anläggningar eller byggnader, som äro avsedda för försvarsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra verk samt företag eller inrättningar av större omfattning eller särskild beskaffenhet. Lag (1978:266).

11 §  Regeringen äger föreskriva särskilda åtgärder, ägnade att genomförandet av undanförsel och förstöring, ävensom i övrigt meddela de närmare bestämmelser som erfordras för tillämpningen av denna lag. Lag (1978:266).