Förordning om skolskjutsning

Med skolskjutsning avses i denna förordning sådan befordran av elev i förskola, grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola till eller från skolan som ordnas av det allmänna särskilt för ändamålet och ej är av tillfällig natur.

Med icke yrkesmässig skolskjutsning avses befordran som ej är yrkesmässig trafik. Förordning (1975:880).

Skolskjutsning ska när det gäller tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses.

I varje kommun ska den eller de nämnder som enligt 2 kap. 2 § andra stycket skollagen (2010:800) fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att olyckor i möjligaste mån undviks. Nämnden bestämmer efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske.

Nämnden svarar för att eleverna undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samband med skolskjutsning. Förordning (2011:527).

När ett fordon används för skolskjutsning skall det vara försett med en skylt eller liknande som visar fordonets användning. Vid skolskjutsning skall dörrar på vänster sida av fordonet inte kunna öppnas av passagerare. Andra dörrar skall vara så konstruerade att de inte kan öppnas ofrivilligt av passagerare.

I undantagsfall får fordon som inte uppfyller kraven i första stycket användas för skolskjutsning.

Sittplatserna i en personbil eller lätt lastbil som används för skolskjutsning skall vara utrustade med bilbälte. Förordning (1996:291).

Används fordon för skolskjutsning uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid mot 5 § eller föreskrift som meddelats enligt denna förordning för tilllämpningen av 5 § döms föraren och den som bedrivit skolskjutsningen till böter. I fråga om ansvar för den som bedrivit skolskjutsningen gäller de i 14 kap. 13 § trafikförordningen (1998:1276) angivna grunderna.

Vad som föreskrivits i 8 kap. 4 § yrkestrafikförordningen (1998:779) skall tillämpas i de fall som avses i första stycket. Förordning (2005:950).

Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning får meddelas av Transportstyrelsen. Därvid får föreskrivas att en sådan utmärkningsanordning som avses i 5 § ska vara av en typ som godkänts av styrelsen eller någon annan myndighet.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från bestämmelserna i denna förordning, när det är nödvändigt av särskilda skäl. Styrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för prövning av en ansökan om undantag. Förordning (2010:1580).

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.