Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

(LRA)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1974-05-31
Ändring införd
SFS 1974:371 i lydelse enligt SFS 2020:593
Ikraft
1974-07-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2020-09-11

1 kap. Lagens tillämpningsområde

Lag om Rättegången i Arbetstvister (LRA) tillämpas när man processar om sådant som hör till arbetet som utförs i ett företag. Det ska främst handla om kollektivavtal och kan innebära allt som har med olika typer av kränkningar att göra, t.ex. om man anser att man har blivit av med arbetet på ett orättvist sätt och/eller fått en felaktig behandling på arbetsplatsen samt mycket annat som hör till arbetet.

Det finns också andra lagar som styr förhandlingsrätten på arbetsplatserna och som man därmed kan ha att rätta sig efter i vissa situationer. Denna lag tillämpas t.ex. inte i mål som enligt lag endast får upptas i en viss Tingsrätt, om man vill begära skadestånd i samband med ett åtal för ett utfört brott, yrkesskador när det inte har att göra med kollektivavtalet eller när det föreskrivs att frågan i en tvist som är reglerad i en lag eller författning får överklagas hos regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet.

[K1]1 §  Denna lag äger tillämpning på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister).

[S2]Gemensamt med arbetstvist får handläggas även annan tvist mellan samma eller olika parter, om rätten med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan rätten åter särskilja målen.

  • AD 1997 nr 70:Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnande av den ansökan som gjorts i målet till annan domstol eller förvaltningsmyndighet.
  • AD 2009 nr 14:Fråga om viss tvist är att anse som arbetstvist.
  • AD 2014 nr 15:Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att pröva tvist mellan arbetstagare och bolagsman i handelsbolag.
  • AD 2012 nr 85:En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden av ett s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. I avtalet finns en bestämmelse om att en partner vars anställning upphör och som därefter bedriver konkurrerande verksamhet på visst sätt blir skadeståndsskyldig för klienter som övergått till den nya verksamheten. Fråga om tvist rörande bestämmelsen är en arbetstvist.
  • AD 2007 nr 80:Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätten mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetalad sjukpension enligt kollektivavtal. Tvisten har av Arbetsdomstolen betraktats som arbetstvist. Statens pensionsverks talan har avvisats mot bakgrund av att verket saknade behörighet att företräda staten i sådan tvist.
  • AD 2003 nr 113:En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser som ingåtts i samband med att överenskommelse träffades om att anställningen skulle upphöra. Fråga om tvisten är en arbetstvist.
  • NJA 2008 s. 429:I samband med att en anställning upphört har upprättats två kontrakt. I det ena upptogs villkor rörande anställningens upphörande, i det andra villkor för en kortare tids konsultuppdrag samt en konkurrensbegränsningsklausul. Faller tvist rörande klausulen under lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister?
  • AD 2013 nr 45:En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden, hävde arbetstagaren anställningsavtalet och det s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. Arbetstagaren har därefter stämt arbetsgivaren och yrkat skadestånd och bl.a. gjort gällande att skadeståndet ska beräknas på visst sätt enligt partneravtalet. Fråga huruvida tvisten är att anse som en arbetstvist.
  • AD 2016 nr 22:Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.
  • NJA 1999 s. 745:En talan mot facklig organisation med yrkande om skadestånd under påstående att ren förmögenhetsskada tillfogats tredje man genom otillbörligt handlande i samband med en facklig blockad har ansetts inte avse en arbetstvist enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
  • AD 2010 nr 29:En man har varit anställd hos bolag A. I hans anställningsavtal finns en konkurrensklausul till förmån för såväl bolag A som en tredje man, bolag B. Fråga huruvida tvist om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, där bolag B för talan mot mannen, är en arbetstvist.
  • AD 2021 nr 5:Ett bolag har låtit en arbetstagare göra privata inköp genom bolaget från bolagets leverantör till samma pris som bolaget betalat denne.

[K1]2 §  Denna lag tillämpas inte på

  1. mål som enligt lag får upptas endast av en viss tingsrätt eller som ska handläggas av en tingsrätt i en annan sammansättning än som anges i rättegångsbalken,
  2. mål som ska handläggas av tingsrätt med tillämpning av konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
  3. mål om skadestånd i anledning av brott, om talan förs i samband med åtal för brottet,
  4. mål om ersättning för yrkesskada, när tvisten inte rör kollektivavtals rätta innebörd,
  5. mål som avses i 1 kap. 4 § 1 och 3 lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar, och
  6. mål som avses i artikel 81 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning och artikel 124 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken.

[S2]Lagen ska inte tillämpas på mål som rör arbetstagare som avses i 1 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, när tvisten gäller

  1. fråga som rör anställning av arbetstagare utan att enbart avse tvist om kollektivavtal,
  2. tjänstgöringsskyldighet för ordinarie domare enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning.

[S3]Lagen ska inte heller tillämpas på andra mål som rör arbetstagare hos arbetsgivare med offentlig ställning, när tvisten gäller en fråga som är reglerad i lag eller annan författning och det i samma författning föreskrivs att beslut i frågan får överklagas till regeringen, en förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet. Lag (2017:992).

Prop. 2015/16:57: I första stycket införs två nya punkter. I första stycket 5 undantas vissa mål som omfattas av Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet och för vilka särskilda sammansättningsregler gäller. Detta undantag tar sikte på bl.a. mål enligt patentlagen och mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Detta innebär ingen ändring i sak. Dessa mål har hittills omfattats av första stycket 1. Enligt första stycket ...

Prop. 2016/17:221: 1. mål som enligt lag får upptas endast av en viss tingsrätt eller som ska handläggas av en tingsrätt i en annan sammansättning än som anges i rättegångsbalken,

2. mål som ska handläggas av tingsrätt med tillämpning av konkurslagen (1987:672) eller lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, ...

Prop. 2021/22:215: Paragrafen innehåller undantag från lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 15.

  • AD 2010 nr 51:En tingsnotarie har under en pågående process om ogiltigförklaring av ett avskedande och en uppsägning av honom, med anledning av att han dömts för misshandel, fått besked av lagmannen att han, på grund av brottmålsdomen, inte skulle få något förordnande att på eget ansvar handlägga vissa brottmål. Arbetsdomstolen förordnade att anställningen skulle bestå under tvisten varefter staten medgav talan i målet och i den dom som därefter meddelades ogiltigförklarades avskedandet och uppsägningen. Huvudsakligen fråga om staten, genom att inte förordna notarien, ska anses ha felaktigt avskedat alternativt sagt upp notarien eller ha brutit mot avstängningsförbuden i 35 och 37 §§ anställningsskyddslagen alternativt vägrat att rätta sig efter Arbetsdomstolen dom på så sätt att anställningen upplösts och skadeståndsskyldighet inträtt enligt 39 § anställningsskyddslagen.
  • AD 2012 nr 81:Frågan huruvida en tvist om avskedande på statens område ska prövas enligt arbetstvistlagen måste avgöras genom det sätt som käranden utformar sin talan. Om käranden gör gällande att ett visst beslut eller agerande från arbetsgivarens sida innefattar ett beslut om avskedande ska talan i princip prövas enligt arbetstvistlagen. På samma sätt bör frågan bedömas om det för att kunna avgöra den frågan krävs ett ställningstagande i frågan om det över huvud taget förelegat något anställningsförhållande som arbetstagaren kan ha blivit skiljd från.
  • AD 2002 nr 126:En arbetstagare vid en statlig myndighet fick besked om att på grund av arbetsbrist skulle hennes tidsbegränsade anställning inte komma att fortsätta och blev därvid underrättad om att hon hade företrädesrätt till återanställning under viss tid. Efter det att andra anställts under denna tid väckte hon talan mot arbetsgivaren och yrkade skadestånd under påstående att brott mot hennes företrädesrätt hade skett. Fråga om arbetstvistlagen skall tillämpas på en sådan talan.

[K1]3 §  Tvist som ska handläggas enligt denna lag får i stället genom avtal hänskjutas till avgörande av skiljemän. Detta gäller dock inte fall som avses i 31 § första eller tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Inte heller får avtal som före tvistens uppkomst träffats om att tvisten ska avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen, göras gällande i tvist om föreningsrätt eller i tvist enligt

Prop. 2002/03:65: Bestämmelsen har ändrats som en konsekvens av att rubriken till lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet ändrats till lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Prop. 1997/98:177: Ändringen innebär att hänsyn tagits till förslaget om en ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

  • AD 1994 nr 28:Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul i ett anställningsavtal angående en banktjänsteman inte är oskälig enligt 36 § avtalslagen. - Enligt 1 kap. 3 § arbetstvistlagen får i vissa fall tvister rörande könsdiskriminering inte hänskjutas till avgörande av skiljemän. Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul av detta skäl saknar verkan som rättegångshinder endast om part gör sannolikt att könsdiskriminering har ägt rum.
  • AD 2008 nr 11:Rättegångshinder? En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått avslag på en begäran om förslagsersättning. Anspråket grundar sig på regler i kollektivavtal, som också innehåller en bestämmelse om att tvister ska hänskjutas till särskild skiljenämnd. Fråga om denna skiljeklausul ska tillämpas på tvist om ersättningen trots att kollektivavtalet upphört att gälla.
  • AD 1995 nr 135:I ett avtal om anställning i en tjänst som innefattar telefonförsäljning till privatpersoner har tagits in en skiljeklausul. Fråga om klausulen utgör ett rättegångshinder.
  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.
  • AD 2008 nr 29:Fråga om en skiljeklausul i ett enskilt anställningsavtal mellan ett taxiflygbolag och en pilot utgör rättegångshinder.

2 kap. Domstolarna i arbetstvister

Arbetsdomstolen ska uppta och avgöra tvister som väcks av arbetsgivarna eller arbetstagarna och är behörig att ta upp tvister även när kollektivavtal inte gäller. Domstolen har också rätt till att handlägga arbetstvister mellan samma eller olika parter om man finner att en sådan handläggning är lämplig och om det finns skäl till det så kan domstolen även särskilja målen.

Högsta Domstolen får överlämna mål till Arbetsdomstolen men om den inte anser sig vara behörig att ta upp ett visst mål så kan man visa tillbaka det till den domstol som har överlämnat det.

[K2]1 §  Arbetsdomstolen ska som första domstol ta upp och avgöra tvist som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, om målet gäller

  1. tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
  2. arbetstvist i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av.

[S2]Arbetsdomstolen är behörig domstol enligt första stycket även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

[S3]Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får handläggas även annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När det föreligger skäl, kan domstolen åter särskilja målen.

[S4]Arbetsdomstolen är alltid behörig att som första domstol ta upp och avgöra en tvist om stridsåtgärd som avses i 41, 41 b och 41 c §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (2010:230).

  • AD 2007 nr 56:En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollektivavtal som slutits av en lokal arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen. Fråga har uppkommit om talan skall avvisas då talan väckts av organisationer som inte är parter i det lokala kollektivavtalet. - Arbetsdomstolen finner att den centrala arbetstagarorganisationen och avdelningen är obehöriga att som parter i Arbetsdomstolen föra medlemmarnas talan. Domstolen beslutar, med stöd av 2 kap. 6 § arbetstvistlagen, att tillfråga den lokala arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen om den vill föra talan i målet.
  • AD 1997 nr 70:Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnande av den ansökan som gjorts i målet till annan domstol eller förvaltningsmyndighet.
  • AD 2019 nr 52:Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdom-stolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångs-balken.
  • AD 2011 nr 28:Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget - som är medlem i en arbetsgivarorganisation - är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.
  • AD 1995 nr 54:En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.
  • AD 2002 nr 56:Ett bolag väckte talan vid tingsrätten mot en förutvarande arbetstagare vid bolaget och yrkade återbetalning av ett avgångsvederlag som hade betalats ut till arbetstagaren. Sedan målet på arbetstagarens begäran överlämnats till Arbetsdomstolen och arbetstagaren samt dennes fackliga organisation stämts in i målet uppkom fråga om avvisning av bolagets talan på grund av att förhandlingskravet inte var uppfyllt. Vidare fråga om Arbetsdomstolen varit behörig att ta upp målet till prövning.
  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
  • AD 2013 nr 8:Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var bunden av kollektivavtal och vars verksamhet påstås ha övergått till nu instämd arbetsgivare.
  • AD 2007 nr 28:En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran. Något kollektivavtal gäller inte mellan parterna eller över huvud taget på arbetsplatsen. Samtidigt väcker en medlem i organisationen talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivaren med yrkande om skadestånd för åsidosättande av regler i anställningsskyddslagen. De båda käromålen har inledningsvis handlagts gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit skäl att särskilja målen och hänvisa det av arbetstagaren anhängiggjorda målet till behörig tingsrätt.
  • AD 2016 nr 22:Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.
  • NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.
  • NJA 1999 s. 745:En talan mot facklig organisation med yrkande om skadestånd under påstående att ren förmögenhetsskada tillfogats tredje man genom otillbörligt handlande i samband med en facklig blockad har ansetts inte avse en arbetstvist enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
  • AD 1996 nr 87:En arbetstagarorganisation har vid arbetsdomstolen väckt en talan som innefattar två fastställelseyrkanden och ett yrkande om allmänt skadestånd mot en arbetsgivare och en central arbetsgivarorganisation. Arbetstagarorganisationen har inte träffat kollektivavtal med någon av svarandeparterna. Fråga har uppkommit om arbetsdomstolens behörighet att pröva den väckta talan. - Arbetsdomstolen finner att fastställelseyrkandena innefattar en begäran om fastställelse av innebörden i visst hänseende av ett kollektivavtal och att yrkandet om allmänt skadestånd utgör ett yrkande om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Från denna utgångspunkt finner domstolen att den inte är behörig enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen att pröva talan. På yrkande av arbetstagarorganisationen beslutar domstolen att överlämna målet till tingsrätt.
  • AD 2008 nr 100:En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt yrkat att deras käromål ska handläggas gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl för att ens inledningsvis handlägga målen gemensamt och genom att utfärda stämning inhämta motpartens inställning i kumulationsfrågan. Medlemmarnas talan har på deras begäran hänvisats till behörig tingsrätt.
  • AD 2003 nr 15:Enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av ”arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal” om målet gäller tvister av där angivna slag. Andra arbetstvister än de som avses i 1 § skall enligt 2 kap. 2 § samma lag tas upp och avgöras av tingsrätt. Fråga om Arbetsdomstolen eller tingsrätt skall pröva en arbetstvist som väcks av en oorganiserad arbetsgivare som uppges ha blivit bunden av ett kollektivavtal genom förvärv av en verksamhet från en arbetsgivare som genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation var bunden av kollektivavtalet.
  • AD 2016 nr 1:Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.
  • AD 2017 nr 13:En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.
  • AD 1999 nr 99:Fråga om Arbetsdomstolen varit behörig att pröva en tvist angående fordran på lön m.m. för arbete som utförts i Tyskland. Då både arbetsgivare och arbetstagare var medlemmar i organisationer som var bundna av det s.k. byggnadsavtalet uppkom bl.a. fråga om den i detta avtal ingående förhandlingsordningen kunde anses vara tillämplig på tvisten.

[K2]2 §  Annan arbetstvist än som avses i 1 § skall upptagas och avgöras av tingsrätt.

[S2]Talan som avses i 1 § och som föres av arbetsgivare, som själv slutit kollektivavtal, eller av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation för egen del får väckas vid tingsrätt i stället för vid arbetsdom stolen. Är svaranden organisation, eller skulle enligt 4 kap. 5 § andra stycket organisation ha stämts in om tvisten hade väckts vid arbetsdomstolen, får det dock ske enbart med stöd av sådant avtal som anges i 10 kap. 16 § rättegångsbalken.

[S3]I arbetstvist enligt första eller andra stycket får arbetsgivaren sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist. Lag (1977:530).

  • AD 1997 nr 70:Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnande av den ansökan som gjorts i målet till annan domstol eller förvaltningsmyndighet.
  • AD 1999 nr 78:Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som begreppet har enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
  • AD 2019 nr 52:Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdom-stolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångs-balken.
  • AD 2000 nr 49:Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som i 10 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken (jfr beslutet 1999 nr 78).
  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
  • AD 2013 nr 8:Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var bunden av kollektivavtal och vars verksamhet påstås ha övergått till nu instämd arbetsgivare.
  • AD 2013 nr 45:En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden, hävde arbetstagaren anställningsavtalet och det s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. Arbetstagaren har därefter stämt arbetsgivaren och yrkat skadestånd och bl.a. gjort gällande att skadeståndet ska beräknas på visst sätt enligt partneravtalet. Fråga huruvida tvisten är att anse som en arbetstvist.
  • AD 2007 nr 28:En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran. Något kollektivavtal gäller inte mellan parterna eller över huvud taget på arbetsplatsen. Samtidigt väcker en medlem i organisationen talan i Arbetsdomstolen mot arbetsgivaren med yrkande om skadestånd för åsidosättande av regler i anställningsskyddslagen. De båda käromålen har inledningsvis handlagts gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit skäl att särskilja målen och hänvisa det av arbetstagaren anhängiggjorda målet till behörig tingsrätt.
  • NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.
  • AD 2008 nr 100:En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt yrkat att deras käromål ska handläggas gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förelegat tillräckliga skäl för att ens inledningsvis handlägga målen gemensamt och genom att utfärda stämning inhämta motpartens inställning i kumulationsfrågan. Medlemmarnas talan har på deras begäran hänvisats till behörig tingsrätt.

[K2]3 §  Arbetsdomstolen är överrätt vid överklagande i mål som enligt 2 § tagits upp av tingsrätt.

[S2]Att i visst fall ett beslut som meddelats av annan myndighet än tingsrätt kan överklagas hos Arbetsdomstolen följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

[S3]Arbetsdomstolen prövar klagan över domvilla i fråga om tingsrätts avgörande i mål som avses i 2 § och i fråga om de avgöranden av annan myndighet som avses i andra stycket. Frågor om resning och återställande av försutten tid beträffande sådana avgöranden prövas av Högsta domstolen. Lag (1994:1043).

  • NJA 2008 s. 1022:Högsta domstolen har prövat ansökan om extraordinärt rättsmedel beträffande ett beslut som fattats av en myndighets personalansvarsnämnd i ett disciplinärende. Vid prövningen, som skett enligt 11 kap. 11 § regeringsformen, har förvaltningsprocesslagens bestämmelse om resning beaktats.
  • NJA 1982 s. 318:Talan not TR:s avvisningsbeslut, vilket innebar att stämningsansökan avseende arbetstvist ej upptogs därför att ansökningen befanns otjänlig som grund för rättegång, har ansetts skola fullföljas till arbetsdomstolen. 2 kap 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
  • NJA 1987 s. 334:Talan mot TR:s avvisningsbeslut, vilket innebar att stämningsansökan avseende arbetstvist avvisades på grund av rättegångshinder, har ansetts skola fullföljas till arbetsdomstolen. 2 kap 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
  • AD 2012 nr 85:En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden av ett s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. I avtalet finns en bestämmelse om att en partner vars anställning upphör och som därefter bedriver konkurrerande verksamhet på visst sätt blir skadeståndsskyldig för klienter som övergått till den nya verksamheten. Fråga om tvist rörande bestämmelsen är en arbetstvist.

[K2]4 §  Mot arbetsdomstolens dom eller beslut får talan ej föras.

[K2]5 §  Har talan väckts vid tingsrätt av medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och kan organisationen enligt 1 § och 4 kap. 5 § föra denna talan vid arbetsdomstolen, skall organisationen beredas tillfälle att uppge om den vill föra talan där. Detsamma gäller när tvist om kollektivavtal väckts vid tingsrätt av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som slutit avtalet. Förklarar därvid organisationen att den vill föra talan vid arbetsdomstolen, skall målet överlämnas dit.

[S2]Har i annat fall än som avses i första stycket mål, som enligt 1 § skall upptagas och avgöras av arbetsdomstolen, väckts vid tingsrätt, skall det på yrkande av part överlämnas till arbetsdomstolen. Har målet avgjorts av tingsrätt och därifrån fullföljts till arbetsdomstolen, skall det på yrkande av part företagas till handläggning som om talan hade väckts där.

[S3]I fall som avses i första eller andra stycket skall talan anses väckt vid arbetsdomstolen, när ansökan om stämning inkom till tingsrätten. Lag (1977:530).

  • AD 2021 nr 16:Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.
  • AD 2011 nr 28:Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget - som är medlem i en arbetsgivarorganisation - är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.
  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
  • NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.

[K2]6 §  Har talan väckts vid arbetsdomstolen av medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, eller i tvist om kollektivavtal av den som varit medlem i organisation som slutit avtalet, och förklarar ej organisationen att den vill föra talan där enligt 1 § och 4 kap. 5 §, skall målet på yrkande av part hänvisas till tingsrätt som är behörig. Detsamma gäller om arbetsdomstolen i annat fall finner sig icke vara behörig enligt 1 § att pröva talan som har väckts där.

[S2]Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss tingsrätt förklaras icke vara behörig att upptaga mål som har väckts vid tingsrätten, skall arbetsdomstolen på yrkande av part hänvisa målet till annan tingsrätt som är behörig.

[S3]Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obehöriga, skall arbetsdomstolen, om den finner någon av dem vara behörig, på ansökan av part hänvisa målet till den tingsrätt, som bort upptaga målet. Sådan ansökan skall göras inom en månad från den dag då det sist meddelade beslutet vann laga kraft.

[S4]Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om domstols bristande behörighet beror på att målet ej skall handläggas enligt denna lag. Lag (1977:530).

  • AD 2007 nr 56:En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollektivavtal som slutits av en lokal arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen. Fråga har uppkommit om talan skall avvisas då talan väckts av organisationer som inte är parter i det lokala kollektivavtalet. - Arbetsdomstolen finner att den centrala arbetstagarorganisationen och avdelningen är obehöriga att som parter i Arbetsdomstolen föra medlemmarnas talan. Domstolen beslutar, med stöd av 2 kap. 6 § arbetstvistlagen, att tillfråga den lokala arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen om den vill föra talan i målet.
  • AD 1997 nr 70:Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en enskild person och som gäller rätt till dels pension enligt lagen om allmän försäkring, dels statlig tjänstepension på grund av kollektivavtal. Fråga om överlämnande av den ansökan som gjorts i målet till annan domstol eller förvaltningsmyndighet.
  • AD 2019 nr 52:Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdom-stolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångs-balken.
  • AD 2011 nr 28:Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget - som är medlem i en arbetsgivarorganisation - är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.
  • NJA 1990 s. 463:Arbetsdomstolen har enligt 2 kap 6 § 1 st lagen (1974:371) om arbetstvister hänvisat en arbetstvist till behörig tingsrätt. Med hänsyn till att parterna inte skulle vara desamma i målet vid tingsrätten har det ansetts åligga arbetsdomstolen att pröva frågan om ersättning för de rättegångskostnader som uppkommit i arbetsdomstolen

[K2]7 §  Finner hovrätt eller högsta domstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha fullföljts till arbetsdomstolen, skall målet överlämnas till denna domstol.

[S2]Finner arbetsdomstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha fullföljts till hovrätt, skall arbetsdomstolen överlämna målet till vederbörande hovrätt. Lag (1977:530).

  • NJA 1984 s. 68:Fråga huruvida tvist om skadestånd på grund av konkurrensklausul var att anse som arbetstvist.
  • AD 2009 nr 14:Fråga om viss tvist är att anse som arbetstvist.

[K2]8 §  Mot beslut varigenom mål överlämnats till arbetsdomstolen får talan ej föras. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig, visa målet åter till den domstol som överlämnat det. Lag (1977:530).

  • AD 2011 nr 28:Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget - som är medlem i en arbetsgivarorganisation - är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.
  • AD 2012 nr 85:En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden av ett s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. I avtalet finns en bestämmelse om att en partner vars anställning upphör och som därefter bedriver konkurrerande verksamhet på visst sätt blir skadeståndsskyldig för klienter som övergått till den nya verksamheten. Fråga om tvist rörande bestämmelsen är en arbetstvist.

3 kap. Arbetsdomstolens sammansättning m.m.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för 3 år i taget och Arbetsdomstolen ska bestå av högst 4 ordinarie ordförande, högst 4 vice ordförande samt 17 andra ledamöter.

Man utser ordförande, vice ordförande och 3 andra ledamöter som inte anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Ordförande och vice ordförande ska vara erfarna inom sitt arbetsområde och de andra 3 ledamöterna ska ha en särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden.

För annan ledamot än ordförande ska det finnas högst 3 ersättare och vad som sägs om ledamöterna i denna lag gäller ersättarna också om inte annat särskilt anges.

De övriga 14 ledamöterna utses efter förslag av Föreningen Svenskt Näringsliv, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges Akademikers Centralorganisation.

Ordförande får ensam företa förberedande åtgärder på Arbetsdomstolens vägnar, meddela beslut om avvisande av mål och hänvisa mål till behörig tingsrätt. Ordföranden får också stadfästa förlikning och meddela dom över yrkande som har med- eller eftergivits, avvisa bevisning, avvisa ny omständighet eller nytt bevis och meddela beslut om avskrivning.

Regeringen ger närmare information om Arbetsdomstolens bestämmelser, verksamhet och organisation.

[K3]1 §  Arbetsdomstolen består av högst fyra ordförande, högst fyra vice ordförande samt sjutton andra ledamöter. En av ordförandena ska vara chef för domstolen.

[S2]Ledamot ska vara svensk medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Innan en ledamot börjar tjänstgöra i Arbetsdomstolen, ska han eller hon ha avlagt domared.

[S3]För annan ledamot än ordförande ska det finnas högst tre ersättare. Det som sägs i denna lag om ledamot gäller även ersättare, om inte annat särskilt anges.

[S4]I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av ordförande tillika chef och övriga ordförande i domstolen. Övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år. Lag (2010:1448).

Prop. 2009/10:181: I första stycket tas in en bestämmelse som föreskriver att en av ordförandena ska vara chef för domstolen. En motsvarande bestämmelse finns för närvarande i förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen.

Prop. 2007/08:72: Ändringen i fjärde stycket innebär att ordförande i Arbetsdomstolen ska anställas som ordinarie domare i domstolen i stället för att som i dag förordnas av regeringen för tre år i taget. Paragrafen har härutöver ändrats något i redaktionellt hänseende.

[K3]2 §  Ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter utses bland personer som ej kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagar intressen.

[S2]Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv.

[S3]De tre andra ledamöterna skall ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden. Lag (1977:530).

[K3]3 §  Av övriga fjorton ledamöter utses fyra efter förslag av Svenskt Näringsliv, två efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner, en efter förslag av Arbetsgivarverket, fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation och en efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation.

[S2]Vad som i första stycket sägs om utseende av ledamot ska tillämpas på utseende av ersättare för sådan ledamot.

[S3]Förslag till ledamöter och ersättare ska uppta minst dubbelt så många personer som de som ska utses med ledning av förslaget. Har sådant förslag inte avgetts, förordnar regeringen ändå ledamöter och ersättare till föreskrivet antal. Lag (2020:593).

[K3]4 §  Är ordförande hindrad att tjänstgöra, får vice ordförande inträda i ordförandes ställe. Ersättare för vice ordförande får dock inträda i ordförandes ställe endast vid handläggning som avses i 7 §.

[S2]Är annan ledamot än ordförande hindrad att tjänstgöra i visst mål, inträder ledamot eller ersättare som utsetts på motsvarande sätt. Därvid anses ledamöter som utsetts efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner och Arbetsgivarverket ha utsetts på samma sätt.

[S3]Kan ledamot eller ersättare inte tillkallas enligt andra stycket, får ordföranden i målet kalla annan lämplig person att tjänstgöra som tillfällig ersättare. Lag (2020:593).

[K3]5 §  Ledamot har rätt att bli entledigad, om särskilda omständigheter föranleder det. Avsägelse av uppdraget prövas av regeringen. Avgår ledamot, förordnar regeringen annan för återstoden av den tid, för vilken ledamoten varit utsedd. Därvid äger bestämmelserna i 2 och 3 §§ motsvarande tillämpning.

[S2]Ledamot som avgått är skyldig att deltaga i fortsatt behandling av mål, i vars handläggning han förut har deltagit. Lag (1974:1092).

[K3]6 §  Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt högst sex och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § ska högst tre och lägst en delta. Av de ledamöter som avses i 3 § ska högst fyra och lägst två delta, lika många för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

[S2]Arbetsdomstolen är även domför med ordförande samt en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

  1. vid huvudförhandling i mål som saknar betydelse för ledning av rättstillämpningen och även i övrigt är av enklare slag,
  2. vid avgörande av mål utan huvudförhandling,
  3. vid behandling av frågor om prövningstillstånd,
  4. vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

[S3]Arbetsdomstolen är vidare domför med tre lagfarna domare

  1. vid behandling av frågor om prövningstillstånd,
  2. vid handläggning som avses i andra stycket 2 eller 4, om prövningen i väsentlig grad avser annat än arbetsrättsliga frågor.

[S4]Vill någon ledamot vid handläggning enligt andra eller tredje stycket att ett mål ska avgöras eller en viss fråga prövas av domstolen i den sammansättning som föreskrivs i första stycket, gäller ledamotens mening. Lag (2008:302).

Prop. 2007/08:72: Ändringen i tredje stycket innebär att Arbetsdomstolen får fatta beslut rörande prövningstillstånd i s.k. juristsammansättning med tre lagfarna domare. Det är dock enligt paragrafens lydelse även möjligt att pröva frågan i en sammansättning med en ordförande och två ledamöter som utsetts på förslag från arbetsmarknadens parter och även i den vanliga sammansättningen med sju ledamöter. Det lämnas till Arbetsdomstolen att avgöra i vilka fall domstolen i någon sammansättning med s.k. intresseledamöter ...

  • NJA 1997 s. 235:Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.
  • AD 1998 nr 1:Arbetsdomstolen har funnit att förutsättningar inte föreligger för en prövning enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen av frågan om det funnits laga skäl för en påstådd avstängning i ett fall där parterna tvistar om det föreligger något anställningsförhållande mellan dem. - Domstolen har med stöd av 3 kap. 6 § tredje stycket lagen om rättegången i arbetstvister företagit målet till avgörande med tre lagfarna domare.

[K3]6 a §  I mål där ett yrkande helt eller delvis grundas på ett sådant förhållande som avses i diskrimineringslagen (2008:567) gäller bestämmelserna i andra-fjärde styckena i stället för 6 §.

[S2]Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § ska tre delta. Av de ledamöter som avses i 3 § ska en för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan delta. Domstolen får dock ha en sammansättning med en ordförande och sex andra ledamöter enligt 6 § första stycket, om parterna i målet begär det.

[S3]Arbetsdomstolen är vidare domför med tre lagfarna domare

  1. vid behandling av frågor om prövningstillstånd,
  2. vid sådan handläggning som avses i 6 § andra stycket 2 eller 4, om prövningen i väsentlig grad avser annat än arbetsrättsliga frågor.

[S4]Vill någon ledamot vid handläggning enligt tredje stycket att ett mål ska avgöras eller en viss fråga prövas av domstolen i den sammansättning som föreskrivs i andra stycket med en ordförande och fyra andra ledamöter, gäller ledamotens mening. Lag (2008:932).

[K3]7 §  Ordförande får ensam på arbetsdomstolens vägnar företa förberedande åtgärder samt

  1. meddela beslut om avskrivning,
  2. pröva yrkande om kvarstad,
  3. meddela beslut om avvisande av mål, om det är uppenbart att rättegångshinder föreligger,
  4. avvisa bevisning enligt 35 kap. 7 § rättegångsbalken,
  5. avvisa ny omständighet eller nytt bevis enligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken,
  6. hänvisa mål till behörig tingsrätt enligt 2 kap. 6 § första stycket,
  7. meddela tredskodom,
  8. meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivits,
  9. stadfästa förlikning,
  10. utdöma vite som har förelagts part eller någon annan i rättegång. Lag (1992:124).

[K3]8 §  Förberedande åtgärder och sådan handläggning som avses i 7 § 1 kan enligt ordförandes uppdrag också utföras av annan lagfaren tjänsteman vid domstolen, vilken förordnats därtill av domstolen.

[S2]Därutöver kan även handläggning som avses i 7 § 6--10 enligt ordförandes uppdrag utföras av sådan annan lagfaren tjänsteman vid domstolen, som efter att ha vunnit tillräcklig erfarenhet förordnats därtill av domstolen. Lag (1992:124).

[K3]9 §  Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast antagit, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § första stycket förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av domstolen i dess helhet.

[S2]När mål eller viss däri uppkommen fråga avgörs av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledamöter eller ersättare för dem delta i avgörandet.

[S3]Avgörande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudförhandling. Lag (1992:124).

[K3]9 a §  När Arbetsdomstolen sammanträder med fler än en lagfaren domare är en ordförande eller en vice ordförande behörig att föra ordet.

[S2]Den av de behöriga domarna som har högst befattning ska föra ordet. Bland behöriga domare med samma befattning ska den som har längst tjänstgöringstid föra ordet. Lag (2018:416).

Prop. 2017/18:88: I första stycket anges att en ordförande eller en vice ordförande är behörig att föra ordet när Arbetsdomstolen sammanträder med fler än en lagfaren domare.

[K3]9 b §  En fördelning av mål mellan enskilda domare ska vara baserad på objektiva kriterier som domstolen fastställt i förväg. Fördelningen får inte vara ägnad att påverka målens utgång. Lag (2018:416).

[K3]10 §  Närmare bestämmelser om arbetsdomstolens organisation och verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1974:1092).

4 kap. Rättegången i arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen ska sammanträda på den ort där den har sitt säte men kan hållas på en annan ort om det finns särskilda skäl till det och dom ska meddelas så snart det kan ske.

Sammanträden ska hållas så ofta som det behövs och omröstning till dom eller beslut sker i den ordning som Arbetsdomstolen bestämmer.

Om en påbörjad huvudförhandling uppskjutes så ska förhandlingen fortsätta så snart som det är möjligt och när det uppstår ett sådant uppskov så behöver man inte hålla en ny huvudförhandling.

Allmänna bestämmelser

[K4]1 §  Arbetsdomstolen skall sammanträda på den ort där domstolen har sitt säte. Sammanträde kan även hållas på annan ort, om det av särskilda skäl är påkallat. Sammanträde skall hållas så ofta det behövs för arbetet.

[K4]2 §  Omröstning till dom eller beslut sker i den ordning som arbetsdomstolen bestämmer.

  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.

[K4]3 §  En dom ska meddelas så snart det kan ske. Den ska skrivas under av dem som har deltagit i avgörandet. En kopia av domen ska skickas till parterna samma dag som domen meddelas.

[S2]Om en dom skrivs under elektroniskt, ska det göras med en sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

[S3]Första och andra styckena gäller också ett slutligt beslut. Lag (2018:500).

[K4]4 §  Berättelser som lämnas vid huvudförhandling under förhör i bevissyfte behöver inte dokumenteras. Lag (2008:302).

Prop. 1999/2000:26: Bestämmelsen som innebär att förhör som lämnas i bevissyfte i Arbetsdomstolen inte behöver antecknas i protokollet justeras som en följd av de nya reglerna om protokollföring (se avsnitt 9.2). Ändringen innebär att hänvisningen till protokoll tas bort. Någon ändring i sak i övrigt är inte avsedd.

Prop. 2007/08:72: Förslaget i denna del medför att den ändring av paragrafen som skett genom den ännu inte ikraftträdda lagen (2005:696) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister alltjämt genomförs. Förslaget är utformat efter hörande av Lagrådet.

Rättegången i arbetsdomstolen som första domstol

[K4]5 §  I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har varit medlem i organisationen. I annan arbetstvist som anges i 2 kap. 1 § kan arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen för medlem i organisationen. Vad som finns föreskrivet om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även gälla den för vilken organisationen för talan.

[S2]Vill någon föra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller förut varande medlem i organisation som avses i första stycket, skall i motsvarande fall som anges där även organisationen instämmas. Organisationen kan därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.

[S3]Vad som i denna paragraf sägs om organisation gäller även om samman slutning av flera sådana organisationer. Med medlem avses därvid såväl de anslutna organisationerna som deras medlemmar. Lag (1977:530).

  • AD 2007 nr 56:En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollektivavtal som slutits av en lokal arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen. Fråga har uppkommit om talan skall avvisas då talan väckts av organisationer som inte är parter i det lokala kollektivavtalet. - Arbetsdomstolen finner att den centrala arbetstagarorganisationen och avdelningen är obehöriga att som parter i Arbetsdomstolen föra medlemmarnas talan. Domstolen beslutar, med stöd av 2 kap. 6 § arbetstvistlagen, att tillfråga den lokala arbetstagarorganisationen på arbetsplatsen om den vill föra talan i målet.
  • AD 2011 nr 28:Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva målen och därvid huvudsakligen om kärandebolaget - som är medlem i en arbetsgivarorganisation - är en att anse som en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, i enlighet med 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen har funnit att den lokala överenskommelse om uppsägningsvillkor, som träffats med anledning av nedläggning av en av bolagets verksamheter, inte är ett sådant kollektivavtal som kan grunda behörighet för Arbetsdomstolen att som första domstol pröva bolagets talan, när arbetsgivarens organisation inte önskar föra talan här.
  • AD 2017 nr 13:En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis.
  • AD 1995 nr 54:En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.
  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.
  • AD 2016 nr 6:Tolkning av kollektivavtal angående samordning av pensionsförmåner för vissa piloter som bytt bas från Stockholm till Köpenhamn. Även fråga om partsställningen i målet.
  • AD 2018 nr 30:Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.
  • AD 1998 nr 42:En arbetsgivarorganisation väcker talan enligt 35 § medbestämmandelagen mot en arbetstagarorganisation och yrkar att arbetsdomstolen skall fastställa att en medlem i den organisationen inte har rätt till viss ersättning för tjänstgöring hos ett bolag som medlemmen är anställd hos. Arbetstagarorganisationen inkommer därefter med en ansökan om genstämning riktad mot bl.a. bolaget. Fråga om denna talan med en tillämpning av 14 kap. 3 § rättegångsbalken såsom genkäromål skall handläggas i en rättegång, trots att bolaget formellt sett inte intagit ställning som kärande i huvudkäromålet.
  • AD 2016 nr 22:Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.
  • NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.
  • AD 2016 nr 1:Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.

[K4]6 §  Talan, som ej innefattar yrkande att motparten skall förpliktas att fullgöra eller underlåta något, skall avvisas om det ej är av avsevärd betydelse för käranden eller den för vilken organisation för talan att sådan fastställelsetalan prövas. Lag (1976:581).

  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2009 nr 21:Fråga om det förelegat grund för avskedande av en kyrkoherde. Påståenden bl.a. om att kyrkoherden har brustit i ledarskapet för personalen och verksamheten, att han inte samarbetat med de förtroendevalda i den kyrkliga samfälligheten samt att han attesterat tjänstgöringsrapporter på felaktiga grunder. Även fråga om tillåtligheten av fastställelsetalan.
  • AD 2009 nr 36:Fråga om två miljöarbetare som i tjänsten framfört tunga fordon varit skyldiga att medverka till att lämna utandningsprov i ett alkoskåp och om deras vägran att göra detta har utgjort saklig grund för uppsägning. Vidare fråga om installationen av alkoskåpet har utgjort brott mot ett vid företaget gällande kollektivavtal om alkolås. Även fråga om giltigheten av tolkningsföreträden enligt 33 och 34 §§ medbestämmandelagen m.m.
  • AD 2007 nr 2:Fråga huvudsakligen om huruvida ett kollektivavtal, som ingåtts mellan ett cypriotiskt bolag och ett svensk fackförbund avseende ett på Bahamas registrerat fartyg, är ogiltigt. Avtalet ingicks efter det att fartyget försatts i blockad. Arbetsdomstolen finner att bahamansk rätt skall tillämpas på frågan om fackförbundet haft behörighet att ingå avtalet och att avtalet är ogiltigt på grund av bristande behörighet enligt den bahamanska rättsordningen. Arbetsdomstolen finner vidare dels att de bahamanska behörighetsreglerna inte kan lämnas utan avseende på grund av ordre public, dels att 25 a § medbestämmandelagen inte är tillämplig vid ogiltighet på grund av bristande behörighet. Därutöver också fråga om den av bolaget förda fastställelsetalan är tillåten och om domstolen ska inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • AD 2016 nr 75:En arbetstagarorganisation genomförde en utbildning i form av en tvådagars lagbaskonferens. Vid konferensen deltog ett antal lagbasar, anställda hos två bolag, som var utsedda fackliga förtroendemän. Därutöver deltog ytterligare en anställd i ett av bolagen som var facklig förtroendeman, men som inte var lagbas. Arbetsgivarna hade förklarat att de avsåg att bevilja ledighet, men utan betalning. Efter att lagbaskonferensen hade genomförts lade arbetstagarorganisationen tolkningsföreträden enligt 9 § förtroendemannalagen om att namngivna arbetstagare hos vart och ett av bolagen hade rätt till betald ledighet för sitt deltagande i konferensen. Bland dem som fanns uppräknade i tolkningsföreträdena fanns fem arbetstagare som inte hade deltagit i konferensen och tre som enbart deltagit en av de två dagarna samt en person som inte längre var anställd i det angivna bolaget. - Tvist har uppstått mellan parterna om deltagande i lagbaskonferensen berättigade till betald ledighet enligt förtroendemannalagen och om de lagda tolkningsföreträdena var felaktiga samt i så fall om förbundet insett eller borde ha insett felaktigheterna. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om lagbasarna, tillika fackliga förtroendemän, haft rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner enligt 6 och 7 §§ förtroendemannalagen för att delta i lagbaskonferensen, dvs. om ledighet för att delta i konferensen har varit erforderlig och av skälig omfattning samt om konferensens innehåll avsett verksamhet på de fackliga förtroendemännens egna arbetsplatser. Även fråga om den fastställelsetalan som arbetsgivarorganisationen fört varit tillåten.
  • AD 2007 nr 49:Sedan en fastställelsetalan väckts återkallade käranden sin talan. Motparten yrkade då att målet skulle prövas i sak enligt 13 kap. 5 § rättegångsbalken. Fråga uppkom om det fortfarande var av avgörande betydelse att få fastställelsetalan prövad. Arbetsdomstolen finner att så inte är fallet och avvisar talan.
  • AD 1995 nr 127:Kammarrätten i Jönköping fattade beslut om att på grund av medelsbrist säga upp samtliga assessorer där. Kammarrätten grundade sitt beslut på att alla assessorer tillhörde en turordningskrets. Beslutet innebar att kammarrätten inte avsåg att samtidigt säga upp några jurister inom den s.k. utbildningskretsen, till vilken man räknade fiskalsaspiranter, fiskaler och adjungerade ledamöter. Innan beslutet om uppsägning har verkställts väcker JUSEK talan hos arbetsdomstolen och yrkar att domstolen skall fastställa att turordningskretsen skall omfatta inte bara kammarrättens assessorer utan även dess adjungerade ledamöter och fiskaler som påbörjat eller avslutat tjänstgöring i länsrätt. Vidare yrkar JUSEK interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken att kammarrättens beslut om uppsägning av assessorerna tills vidare inte skall få verkställas. - Arbetsdomstolen kommer i sitt beslut fram till att det inte finns något rättsligt stöd för att ta upp yrkandet om interimistiskt förordnande till prövning. Domstolen finner vidare på grundval av de uppgifter som föreligger i målet att det inte kan anses vara av avsevärd betydelse för JUSEK att få sin fastställelsetalan upptagen till prövning. JUSEK:s talan avvisas därför i sin helhet.
  • AD 2011 nr 40:Fråga huvudsakligen om tolkning av en bestämmelse i journalistavtalet och vilka medarbetare som omfattas av lokutionen "då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag-fredag". Även fråga om det förelegat fastställelseintresse.
  • AD 2017 nr 39:En arbetstagare hos Försvarsmakten skadades vid utlandstjänstgöring. Arbetstagaren hade två privata olycksfallsförsäkringar som inte föll ut, då försäkringarna enligt försäkringsvillkoren inte gällde vid olycksfall i det aktuella insatsområdet. Arbetstagaren fick viss ersättning enligt ett kollektivavtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring. Tvisten avser huvudsakligen kollektivavtalets innebörd, i fråga om kollektivavtalet innebär att en arbetstagare har rätt till full kompensation vid bortfall av försäkringsskydd eller om kollektivavtalets ersättningsbestämmelse är en s.k. arbetsgivarventil som medger möjlighet för arbetsgivaren att besluta om ersättning, men som inte innebär någon skyldighet att betala ersättning.
  • AD 2005 nr 121:Mellan ett tidningsföretag och en lokal facklig organisation träffades en överenskommelse vilken innehöll bl.a. en bestämmelse om att företaget garanterade alla medlemmar i den fackliga organisationen arbete fram till uppnådd pensionsålder. I tvist rörande verkningarna av denna bestämmelse uppkommer i första hand fråga huruvida den med giltig verkan har kunnat sägas upp till upphörande. Sedan den frågan besvarats jakande uppkommer fråga huruvida bestämmelsen har influtit i de berörda arbetstagarnas enskilda anställningsavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så ej har varit fallet.
  • AD 2013 nr 19:Frågor om arbetstagarna skulle genomgå alkoholtest hos en av bolagets kunder inneburit brott mot dels ett mellan förbundet och bolaget träffat kollektivavtal om hantering och rutiner av alkolås i företagets fordon, dels transportavtalet och dels personuppgiftslagen. Även fråga om det är av avsevärd betydelse för käranden att få en fastställelsetalan prövad.
  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • AD 1996 nr 74:Piloter har enligt ett kollektivavtal rätt till traktamente när de befinner sig på s.k. utestation. Tre piloter befann sig på utestation under ett dygn då de berördes av stridsåtgärder, strejk och lockout. Fråga om de är berättigade till traktamente för det dygnet. - Även fråga tillåtligheten av fastställelsetalan i vissa fall.
  • AD 2006 nr 41:Ett elinstallationsföretag A utförde löpande underhållsarbeten för ett större företag B i processindustrin. B begärde att A skulle utföra ett installationsarbete i anslutning till ett driftsavbrott under påskhelgen. B:s begäran innebar att A skulle tillhandahålla fyra montörer som skulle utföra arbetet den aktuella dagen med början kl. 06.00. Eftersom den ordinarie arbetstiden enligt installationsavtalet började kl. 07.00 innebar detta att de fyra montörerna skulle arbeta på övertid under en timme. Den lokala fackliga organisationen gällande att montörerna inte var skyldiga att utföra arbete på övertid och utövade tolkningsföreträde för sin uppfattning. A bröt igenom tolkningsföreträdet genom att ändå beordra arbetet, som också kom att utföras med början kl. 06.00. I målet uppkommer följande frågor: - 1. Är ett av arbetsgivarsidan framställt fastställelseyrkande rörande de fyra montörernas arbetsskyldighet otillåtet enligt 4 kap. 6 § arbetstvistlagen? - 2. Har den lokala fackliga organisationen ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att utan fog utöva tolkningsföreträde för sin ståndpunkt i tvisten? - 3. Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att trots tolkningsföreträdet kräva av montörerna att de skulle arbeta på övertid?
  • AD 2008 nr 40:En kommun har förflyttat en arbetstagare från att vara s.k. förste rektor på en gymnasieskola till att vara rektor vid en annan gymnasieskola i kommunen. Fråga om förflyttningen inneburit att arbetstagaren blev skild från anställning som förste rektor. Sedan frågan har besvarats nekande uppkommer fråga om kommunen har haft vägande skäl för förflyttningen av arbetstagaren. Arbetsdomstolen har funnit att sådana vägande skäl har förelegat.
  • AD 2016 nr 32:Tolkning av kollektivavtal. I teknikinstallationsavtalet finns en bestämmelse om beredskapstjänst. Där föreskrivs bland annat att arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst samt att arbetsgivaren vid fara i dröjsmål, dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare, har rätt att påfordra beredskapstjänst. Fråga om vilken innebörd bestämmelsen har och främst vilken rätt den ger arbetsgivaren att beordra och schemalägga beredskapstjänst. Även fråga om avvisning av fastställelseyrkande.
  • AD 2022 nr 28:Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.

[K4]7 §  Talan får ej upptagas till prövning av arbetsdomstolen förrän förhandling, som kan påkallas enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller som anges i kollektivavtal, har ägt rum rörande tvistefrågan.

[S2]Första stycket gäller icke talan enligt 31 § första eller tredje stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet och ej heller tvist huruvida stridsåtgärd vidtagits i strid mot lag eller kollektivavtal eller tvist om påföljd för sådan åtgärd. Har i fall som avses i 43 § lagen om medbestämmande i arbetslivet överläggningsskyldighet ej fullgjorts, får arbetsdomstolen dock ej pröva tvisten förrän så skett.

[S3]Utan hinder av första och andra styckena får talan upptagas till prövning, såvitt gäller fråga om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet. Sedan en sådan prövning har skett, skall målet förklaras vilande i avbidan på att förhandling eller överläggning rörande tvistefrågan enligt första eller andra stycket slutförts. Innan sådan förhandling eller överläggning slutförts får målet icke slutligt prövas.

[S4]Har förhandling eller överläggning som avses i första eller andra stycket ej ägt rum, får talan ändå upptagas till prövning, om mot förhandlingen eller överläggningen förelegat hinder, som icke berott av käranden. Lag (1992:441).

  • AD 2005 nr 4:Två arbetstagare var säsonganställda på ett kafé sedan 1988 respektive 1999. Kaféverksamheten drevs av en stiftelse till säsongen 2003, då verksamheten övergick till ett bolag. De båda arbetstagarna fick efter säsongen 2002 varken fortsatt anställning hos stiftelsen eller fortsatt säsonganställning på kaféet. Fråga om stiftelsen brutit mot bestämmelserna om besked i 15 § första och andra stycket anställningsskyddslagen. Vidare fråga om stiftelsen brutit mot 25 § anställningsskyddslagen genom att lämna uppgift om att arbetstagarna inte hade företrädesrätt till återanställning. Även fråga om förbundet fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen gentemot bolaget.
  • AD 2011 nr 4:Lönetvist enligt 35 § medbestämmandelagen och fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett bolag är i förhållande till en arbetstagarorganisation bundet av ett kollektivavtal. Det är tvistigt om kollektivavtalet är tillämpligt på det arbete som de berörda arbetstagarna utför. Såvitt avser avvisningsfrågan är det bl.a. tvistigt om förhandlingsordningen i kollektivavtalet är tillämplig i tvisten, om förhandlingsordningen ställer krav på central förhandling i tvister enligt 35 § medbestämmandelagen samt om betydelsen av att central förhandling hållits sedan talan väckts i Arbetsdomstolen.
  • AD 2008 nr 34:Fråga om bl.a. föreningsrättskränkning. Arbetsdomstolen finner inte visat att arbetsgivaren vidtagit den åtgärd som påståtts vara föreningsrättskränkande. Därutöver fråga om brott mot 9 och 13 §§ medbestämmandelagen. Talan i dessa delar avvisas enligt 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister då Arbetsdomstolen inte finner visat att dessa frågor varit föremål för förhandling.
  • AD 2006 nr 29:I målet, som rör bl.a. frågan om en arbetsgivare inför vissa beslut i verksamheten har följt gällande kollektivavtal om samverkan, har invänts att talan gått förlorad till följd av preskription. Avgörande för preskriptionsfrågan är vid vilken tidpunkt den centrala tvisteförhandlingen avslutades.
  • AD 2013 nr 44:Fem arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist underrättade arbetsgivaren att de ogiltigförklarade uppsägningarna. Innan central tvisteförhandling hade genomförts väckte arbetsgivarorganisationen talan i Arbetsdomstolen och yrkade bl.a. att Arbetsdomstolen interimistiskt skulle förordna att arbetstagarnas anställningar skulle upphöra vid viss angiven tidpunkt. Efter att Arbetsdomstolen meddelat interimistiskt beslut genomförde parterna central förhandling varvid förbundet återtog yrkandena om ogiltigförklaring av uppsägningarna. Arbetsgivarorganisationen återkallade därefter talan i Arbetsdomstolen. Fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
  • AD 2014 nr 48:Har ett skyddsombud hindrats i sitt uppdrag genom att arbetsgivaren inte följt gällande arbetsmiljöförfattningar och inte samverkat med skyddsombudet på så sätt att denne saknat en plattform att verka ifrån?
  • AD 2005 nr 117:Fråga om fältarkeologer, som haft flera på varandra följande s.k. projektanställningar vid ett stadsmuseum, sedermera kommit att bli anställda tills vidare.
  • AD 2006 nr 68:Tvist om uppsägning varit sakligt grundad alternativt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott. Domstolen kommer fram till att det inte varit fråga om en fingerad arbetsbrist men att arbetsgivaren brutit mot anställningsskyddslagens turordningsregler. Arbetsgivaren har inte visat att arbetstagaren saknar tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Även fråga om rätt till skadestånd för förlust av semesterförmåner och fråga om förhandlingskravet enligt arbetstvistlagen varit uppfyllt.
  • AD 2015 nr 43:Tvisten gäller om uppgifterna att förbereda och delta i ackordsförhandlingar och ackordsavstämningar som en lagbas och facklig förtroendeman utför för det egna arbetslaget ska ersättas som ackordstid eller parallelltid enligt den mellan parterna gällande förtroendemannaöverenskommelsen från år 2010. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att uppgifterna utgjort facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen och att ersättningsregeln som den framgår av 2007 års lydelse av förtroendemannaöverenskommelsen alltjämt utgör avtalsinnehåll mellan parterna och att rätt till parallelltidsersättning därmed inte förelegat. Även fråga om del av talan ska avvisas.
  • AD 2010 nr 58:Fråga huruvida kravet på förhandling enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen varit uppfyllt i ett fall där parterna ostridigt inte har hållit central förhandling enligt gällande förhandlingsordning.
  • AD 2008 nr 19:Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 § lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka talan i Arbetsdomstolen inte behöver var uppfyllt då talan i målet avsett förhandlingsvägran. Därutöver fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran genom att inte inställa sig till förhandling visst datum.
  • AD 2008 nr 109:Enligt bestämmelse i kollektivavtal får, när särskilda skäl föreligger, allmän övertid tas ut med visst antal timmar per kalenderår. Vid Aktiebolaget Svensk Bilprovning uppstår varje år ett särskilt stort behov av kontrollbesiktningar under våren och försommaren. Fråga om det i en sådan situation har förelegat särskilda skäl för att ta ut övertid. Dessutom fråga huruvida en del av arbetstagarsidans skadeståndstalan inte har omfattats av parternas tvisteförhandlingar och därför ska avvisas.
  • AD 2008 nr 63:En systemadministratör har omplacerats till arbete som vaktmästare. Fråga dels om arbetstagaren enligt sitt anställningsavtal varit skyldig att tjänstgöra som vaktmästare, dels om arbetsgivaren genom omplaceringen skilt arbetstagaren från hans anställning och - när den senare frågan besvarats nekande - om beslutet om omplacering kan underkastas rättslig prövning. Även fråga om föreningsrättskränkning och brott mot 3, 4 och 5 §§ förtroendemannalagen.
  • AD 2015 nr 61:En arbetstagare hos SVT har skrivit inlägg på Facebook och bl.a. tagit ställning i en fråga som han bevakade inom ramen för sin anställning som reporter och programledare. Med hänvisning till SVT:s public serviceuppdrag förändrade arbetsgivaren arbetstagarens arbetsuppgifter under en viss period och tilldelade honom en erinran. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att det inte är visat att en åberopad kollektivavtalsbestämmelse innebär en skadeståndssanktionerad ömsesidig lojalitetsplikt. Domstolen har inte heller funnit att SVT agerat i strid med Europakonventionen och god sed på arbetsmarknaden eller i strid med det enskilda anställningsavtalet. Även fråga om del av talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
  • AD 2007 nr 53:En arbetsgivare har avskedat en facklig förtroendeman och avstängt honom från arbete. Fråga om avskedandet inneburit föreningsrättskränkning och brott mot anställningsskyddslagen. Även frågor om arbetsgivarens skyldighet att varsla och underrätta i samband med avstängningen.
  • AD 2002 nr 56:Ett bolag väckte talan vid tingsrätten mot en förutvarande arbetstagare vid bolaget och yrkade återbetalning av ett avgångsvederlag som hade betalats ut till arbetstagaren. Sedan målet på arbetstagarens begäran överlämnats till Arbetsdomstolen och arbetstagaren samt dennes fackliga organisation stämts in i målet uppkom fråga om avvisning av bolagets talan på grund av att förhandlingskravet inte var uppfyllt. Vidare fråga om Arbetsdomstolen varit behörig att ta upp målet till prövning.
  • AD 2009 nr 4:En kommunanställd habiliteringsassistent med ursprung från Gambia har blivit avstängd och stadigvarande förflyttad på grund av samarbetssvårigheter. Fråga dels om kommunen har haft vägande skäl för åtgärderna, dels om kommunen genom åtgärderna har diskriminerat habiliteringsassistenten på grund av hans etniska ursprung. Även fråga om habiliteringsassistenten har utsatts för etniska trakasserier och om kommunen har åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Därutöver gäller målet även fråga om talerätt för Diskrimineringsombudsmannen m.m.
  • AD 2008 nr 66:Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetald sjukpension enligt kollektivavtal. Målet har överlämnats till Arbetsdomstolen varvid även den arbetstagarorganisation som motparten är medlem i har stämts in. Det är ostridigt mellan parterna att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte är uppfyllt. Fråga om invändningen om processhinder framställts i rätt tid. Även fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
  • AD 2014 nr 65:En arbetsgivare har väckt talan vid tingsrätten mot två tidigare arbetstagare och yrkat bl.a. att dessa ska betala skadestånd för brott mot upphovsrättslagen och företagshemlighetslagen. Arbetsgivaren är bunden av en förhandlingsordning med en arbetstagarorganisation. Arbetstagarna var tidigare medlemmar i arbetstagarorganisationen, men hade utträtt ur organisationen när talan väcktes. Fråga har uppkommit om talan ska avisas till följd av att arbetsgivaren inte förhandlat med förbundet enligt förhandlingsordningen.
  • AD 1995 nr 67:Fråga om yrkande skall avvisas med anledning av att tvisten inte har varit föremål för förhandling mellan parterna enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Ett fackförbund väckte talan mot en kommun med anledning av att en arbetstagare enligt förbundets mening hade sagts upp från sin anställning på grund av personliga skäl. I målet yrkades att uppsägningen skulle förklaras ogiltig och kommunen förpliktas utge allmänt skadestånd och lön. Vid muntlig förberedelse tillade förbundet ett andrahandsyrkande om skadestånd under åberopande av att kommunen under alla förhållanden brutit mot gällande turordningsregler. Arbetsdomstolen finner att frågan om turordningsbrott visserligen inte har behandlats vid förhandlingar i tvisten. Domstolen anser emellertid att andrahandsyrkandet stödjer sig på väsentligen samma grund som ogiltighetsyrkandet och därför utgör en tillåten ändring av talan enligt 13 kap. 3 § rättegångsbalken. Förhandlingskravet får därmed anses uppfyllt även såvitt gäller andrahandsyrkandet.
  • AD 2015 nr 1:Tre arbetstagare ansökte om ledighet i en till två dagar. Deras ledighetsansökningar avslogs. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom brutit mot studieledighetslagen och därvid om de sökta ledigheterna avsåg ledighet enligt studieledighetslagen eller förtroendemannalagen. Även fråga om talan ska avvisas, på den grunden att tvistefrågan inte varit föremål för tvisteförhandlingar, vilket domstolen inte funnit.
  • AD 1998 nr 153:Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen uppfyllts.
  • AD 2013 nr 55:I 2004 års reservofficersavtal finns regler om reservofficerspremier. Två reservofficerare anställda vid Försvarsmakten har för tiden från och med år 2006 inte fått någon reservofficerspremie. Arbetsdomstolen har avvisat talan såvitt avser den ene av de två reservofficerarna, eftersom domstolen inte funnit att talan i den delen uppfyllt förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Den huvudsakliga tvistefrågan därefter har avsett om den kvarvarande reservofficeren har haft rätt till premier enligt antingen övergångsbestämmelserna eller 7 § i 2004 års reservofficersavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. Därutöver tvist om Försvarsmakten förhandlingsvägrat och brutit mot mellan parterna gällande samverkansavtal.
  • AD 2006 nr 126:En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
  • AD 2011 nr 46:En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.
  • AD 2004 nr 80:Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen kunde anses uppfyllt när central förhandling inte ägt rum innan talan väcktes, men innan invändning om bristande förhandling gjordes.
  • AD 2011 nr 49:En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en arbetstagare vid övernattning ska erhålla eget rum. Arbetstagarorganisationen har därför väckt talan mot arbetsgivarorganisationen och bussbolaget och yrkat att bolaget ska förpliktas att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Arbetsgivarparterna har invänt att talan ska avvisas med hänvisning till att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Enligt arbetsgivarparterna har nämligen de resetillfällen som arbetstagarorganisationen hänvisat till inte behandlats vid förhandlingarna på ett sådant sätt att förhandlingskravet fullgjorts. Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av avvisningsfrågan att det föreligger sådan identitet mellan den tvistefråga som behandlades vid förhandlingarna och den fråga som arbetstagarorganisationen fört till domstolen att förhandlingskravet har varit uppfyllt.
  • AD 2014 nr 22:Det har funnits grund för avskedande av en kommunal fastighetschef som utan i behörig ordning fattat beslut eller godkännande av överordnad för kommunen tecknat avtal om byggnadsarbeten för mångmiljonbelopp. Även fråga om förhandlingsskyldigheten enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister varit uppfylld.
  • AD 1994 nr 22:Fråga om upprepade vikariatsanställningar av två arbetstagare inom Postverket har stått i strid mot reglerna i anställningsskyddslagen om tidsbegränsade anställningar.
  • AD 2012 nr 66:En kommun och ett landsting har träffat avtal om den kommunala räddningstjänstens deltagande vid olika former av larm inom den s.k. IVPA-verksamheten. Tvist har uppkommit om det enligt kollektivavtal, och utan särskild överenskommelse med de berörda arbetstagarna, ingår i arbetsskyldigheten för kommunens räddningstjänstpersonal att delta vid dessa larm och därvid utföra olika förekommande arbetsuppgifter. Även bland annat fråga om ett tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen har utövats felaktigt på så sätt att det har föranlett skadeståndsskyldighet för arbetstagarorganisationen.
  • AD 1998 nr 103:Enligt en bestämmelse i det kommunala pensionsavtalet kan arbetsgivaren för särskilt fall efter överenskommelse med arbetstagaren besluta att utge garantipension till arbetstagaren. Sedan det uppstått tvist huruvida ett antal kommunalt anställda lärare blivit berättigade till garantipension enligt denna bestämmelse väcker arbetstagarnas organisationer talan i arbetsdomstolen. Kommunen gör därvid invändning om rättegångshinder med hänvisning till att tvister om tolkning och tillämpning av pensionsavtalets bestämmelser enligt avtalet skall avgöras av en särskild skiljenämnd. I målet uppkommer följande frågor: - a) utgör den aktuella tvisten en sådan tvist om tolkning och tillämpning av pensionsavtalet som skall avgöras av skiljenämnden? - b) är kommunen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen förhindrad att i rättegången åberopa skiljeklausulen? - c) har kommunen vid central förhandling i tvisten avstått från rätten att åberopa skiljeklausulen för den händelse talan väcks vid domstol? - d) är en tillämpning i detta fall av pensionsavtalets skiljeklausul att anse som oskälig enligt 36 § avtalslagen? - e) skall tvisten återförvisas till förnyade tvisteförhandlingar mellan parterna?
  • AD 2010 nr 1:Ett större installationsföretag har träffat en överenskommelse med den lokala fackliga organisationen om betald ledighet för en facklig förtroendeman. Enligt överenskommelsen ska förtroendemannen ges erforderlig ledighet för det fackliga arbetet. Efter flera års tillämpning av överenskommelsen uppkommer tvist huruvida arbetsgivaren har hindrat den facklige förtroendemannen från att fullgöra sitt uppdrag. I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: 1. Är förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen uppfyllt beträffande vissa tidigare händelser som den fackliga organisationen har åberopat till stöd för sin talan om skadestånd? - 2. Har den facklige förtroendemannen haft rätt till betald ledighet på heltid för det fackliga arbetet enligt överenskommelsen mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen, alternativt på grund av det sätt på vilket överenskommelsen har tillämpats under flera år? - 3. Har arbetsgivaren genom att beordra den facklige förtroendemannen att under två dagar utföra installationsarbete ändrat dennes arbetsförhållanden och därvid åsidosatt överläggningsskyldighet enligt 5 § förtroendemannalagen?
  • AD 2015 nr 75:Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna efter det att käranden återkallat talan sedan motparten försatts i konkurs.
  • AD 2014 nr 91:En restaurangverksamhet lades ned på grund av bristande lönsamhet, varvid två anställda blev uppsagda på grund av arbetsbrist. En vecka efter det att den förra restaurangverksamheten avslutades startade ett annat bolag restaurangverksamhet i samma lokal som det förra bolaget hade bedrivit sin verksamhet. Tvist har uppstått mellan parterna om händelseförloppet inneburit en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen. Fråga även om arbetstagarna har anmält anspråk på företrädesrätt till återanställning i rätt tid.
  • AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
  • AD 2018 nr 10:En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.
  • AD 2014 nr 26:En arbetstagare som lider av sömnapné har sagts upp från sin anställning. Arbetsgivaren har som grund för uppsägningen hänvisat till att arbetstagaren brister i sin arbetsprestation på ett sådant sätt att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. Fråga om uppsägningen strider mot anställningsskyddslagen och/eller diskrimineringslagen.
  • AD 2013 nr 34:Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.
  • AD 2007 nr 88:En visstidsanställd arbetstagare blev, under tid då hon på sin arbetsplats deltog i en av hennes fackliga organisation utlyst stridsåtgärd, erbjuden ett vikariat på en annan arbetsplats. Hon underrättades samtidigt om att hon på grund av arbetsbrist inte kunde få fortsatt arbete efter det att detta vikariat upphört. Fråga bl.a. om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
  • AD 2008 nr 101:En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund av att arbetstagaren inte har följt förhandlingsordningen i kollektivavtalet KHA 94.
  • AD 2021 nr 37:Ett universitet har beslutat att två adjunkter inte längre skulle medges att använda en viss del av sin arbetstid för forskning och kompetensutveckling. Arbetsdomstolen har funnit att deras anställningar inte ändrats i grunden och att beslutet därför inte innebar att de sagts upp från sina anställningar. Även fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
  • AD 2022 nr 15:Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning.
  • AD 2013 nr 29:Frågor om diskriminering och kollektivavtalsbrott samt även om förhandlingskravet i arbetstvistlagen varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har funnit visat att en kvinnlig arbetstagare, som arbetat i en butik som bl.a. säljer bysthållare, av arbetsgivaren beordrats att bära en namnskylt med uppgift om den egna BH-storleken. Domstolen har funnit att arbetstagaren utsatts för trakasserier som har haft samband med kön. Frågan om arbetsgivarens agerande inneburit även kollektivavtalsbrott har besvarats nekande.
  • AD 2003 nr 57:Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 § första stycket arbetstvistlagen uppfyllts i en situation då partsställningen vid den lokala förhandlingen inte var i överensstämmelse med vad som anges i den mellan parterna gällande förhandlingsordningen.
  • AD 1993 nr 22:Fackförening har påkallat förhandling hos lokal polismyndighet. Förhandling har också ägt rum. Polismyndigheten saknade emellertid behörighet att företräda staten vid förhandlingen. Arbetsdomstolen konstaterade att omständigheterna var sådana att fackföreningen inte borde lastas för att någon tvisteförhandling i formellt riktig ordning ej kom till stånd. Hinder ansågs inte föreligga att ta upp tvisten till prövning.
  • AD 1997 nr 41:Fråga om partsställningen i tvist angående ett beslut om att en domkyrkokaplan skall utföra arbetsuppgifter som komminister.
  • AD 2017 nr 48:En driftstyrningsingenjör hos Försvarets materielverk, vars anställning är säkerhetsklassad, har deltidsarbete som pilot för ett utländskt flygbolag. Fråga om detta är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. Nu fråga om interimistisk prövning.

[K4]8 §  Den som vill väcka talan vid arbetsdomstolen skall hos domstolen göra skriftlig ansökan om stämning på motparten.

[S2]Förekommer inte anledning att avvisa ansökan, skall domstolen utfärda stämning på svaranden att svara på käromålet. Svaranden får föreläggas att skriftligen avge svaromål enligt 42 kap. 7 § rättegångsbalken vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom. Lag (1992:124).

[K4]9 §  Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum.

[S2]Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för muntlig förberedelse eller underlåter svaranden att följa föreläggande att skriftligen avge svaromål vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom gäller vad som föreskrivs i 44 kap.1, 2 och 7 a §§rättegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet att yrkande om tredskodom inte bör meddelas, skall domstolen om den andre parten yrkar det i stället vidta åtgärder för fortsatt förberedelse, om detta kan antas vara till gagn för utredningen, eller sätta ut målet till huvudförhandling. Framställs inte sådant yrkande av parten, skall målet avskrivas.

[S3]Underlåter svaranden vid skriftlig förberedelse att komma in med svaromål, och har inte föreläggande som avses i andra stycket meddelats honom, sätts målet ut till huvudförhandling, om inte fortsatt förberedelse kan antas vara till gagn för målets utredning. Lag (1992:124).

[K4]10 §  Sedan förberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen företa målet till avgörande så snart det kan ske.

[S2]Mål avgörs efter huvudförhandling. Domstolen får dock avskriva eller avvisa mål, meddela tredskodom och dom över yrkande, som medgivits eller eftergivits, samt stadfästa förlikning utan att hålla huvudförhandling.

[S3]Domstolen får även i annat fall än som avses i andra stycket företa mål till avgörande utan huvudförhandling, om part begär det och domstolen med hänsyn till tvistens art och övriga omständigheter finner det lämpligt. Mot parts bestridande får mål dock inte avgöras i denna ordning. Lag (1992:124).

[K4]11 §  Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utredningen. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

[S2]Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för huvudförhandling gäller vad som föreskrives i 44 kap. 1 § och 2 §första stycketrättegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet att yrkande om tredskodom ej bör bifallas, skall domstolen på den tillstädeskomne partens yrkande i stället företaga målet till förhandling och avgörande. Framställes ej sådant yrkande skall målet avskrivas.

[S3]Kallelse till huvudförhandling skall innehålla erinran om att målet utan hinder av parts utevaro kan på yrkande av motparten företagas till förhandling och avgörande. Erinran om att målet kan avgöras genom tredskodom skall intagas i kallelsen, om domstolen finner att sådan påföljd för utevaro kan komma i fråga.

[S4]Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av sådant uppskov. Lag (1977:530).

Rättegången i arbetsdomstolen som fullföljdsinstans

[K4]12 §  En tingsrätts dom eller beslut får överklagas hos Arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i 49 kap.rättegångsbalken. Överklagandet skall ske inom den tid som anges i 50 kap.1 och 2 §§ eller 52 kap. 1 §rättegångsbalken. Lag (1994:1043).

[K4]13 §  Överklagandet ska innehålla uppgifter om

  1. det avgörande som överklagas,
  2. den ändring i avgörandet som yrkas,
  3. grunderna för överklagandet,
  4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas,
  5. de bevis som åberopas, och
  6. vad som ska styrkas med varje bevis.

[S2]Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet.

[S3]Vid överklagande av en tingsrätts dom ska klaganden i skrivelsen även ange om han eller hon vill att det ska hållas ett förnyat förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en part eller hållas en förnyad syn. Lag (2008:302).

Prop. 2007/08:72: Ändringen i denna bestämmelse medför att det i ett överklagande av tingsrättens dom eller beslut till Arbetsdomstolen ska framgå grunderna som åberopas för att prövningstillstånd ska meddelas. Motsvarande ordning gäller för hovrätternas del enligt 50 kap. 4 § första stycket 4 rättegångsbalken. Paragrafen har därutöver ändrats något i redaktionellt hänseende, med ovan nämnda lagrum i rättegångsbalken ...

[K4]14 §  Har tingsrätten avslagit yrkande om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet, kan arbetsdomstolen omedelbart meddela sådant förordnande att gälla till dess annorlunda förordnas. Har tingsrätten bifallit yrkande som nu sagts, kan arbetsdomstolen omedelbart förordna att tingsrättens förordnande inte längre skall gälla. Lag (1992:124).

[K4]15 §  Sedan målets beredande avslutats, skall Arbetsdomstolen företaga målet till avgörande så snart det kan ske.

[S2]Avser överklagandet en tingsrätts dom, får målet avgöras utan huvudförhandling, om någon muntlig bevisning inte skall tas upp och inte heller något annat särskilt skäl föranleder att huvudförhandling hålls.

[S3]Avser överklagandet ett beslut, avgörs målet utan huvudförhandling. Lag (1994:1043).

[K4]16 §  Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utredningen. Skall personlig inställelse ske, kan Arbetsdomstolen förelägga vite.

[S2]Uteblir klaganden från sammanträde för huvudförhandling, förfaller överklagandet. En upplysning om detta skall tas in i kallelsen till sammanträdet. Har överklagandet förfallit, kan klaganden hos Arbetsdomstolen ansöka om återupptagande av målet enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken.

[S3]Uteblir motparten företas målet till förhandling och avgörande utan hinder av hans utevaro, om hans närvaro inte är av betydelse för målets handläggning eller utredning. En upplysning om detta skall tas in i kallelsen till sammanträdet.

[S4]Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av sådant uppskov. Lag (1994:1043).

5 kap. Övriga bestämmelser

Om det föreligger en skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnaden i mål som har upptagits av Arbetsdomstolen som första domstol så ska kostnaden fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras förhållande till saken och rättegången.

När det gäller vad som är särskilt föreskrivet och som är skrivet i Rättegångsbalken eller annan författning om rättegången i tvistemål så är en förlikning om saken tillåten och när rättegången tillämpas i Arbetsdomstolen som första domstol så har man att rätta sig efter vad som är föreskrivet om rättegången i tingsrätt.

När det handlar om rättegångar i Arbetsdomstolen som fullföljdsinstans tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i hovrätt.

[K5]1 §  Vad som föreskrives i 4 kap. 7 § äger motsvarande tillämpning i arbetstvist som med stöd av 2 kap. 2 § väckes vid tingsrätt.

[S2]Förekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra än parterna i målet, har betydelse för prövningen av tvisten i målet, skall de parter som slutit kollektivavtalet beredas tillfälle att yttra sig i målet. Lag (1977:530).

  • AD 2009 nr 4:En kommunanställd habiliteringsassistent med ursprung från Gambia har blivit avstängd och stadigvarande förflyttad på grund av samarbetssvårigheter. Fråga dels om kommunen har haft vägande skäl för åtgärderna, dels om kommunen genom åtgärderna har diskriminerat habiliteringsassistenten på grund av hans etniska ursprung. Även fråga om habiliteringsassistenten har utsatts för etniska trakasserier och om kommunen har åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Därutöver gäller målet även fråga om talerätt för Diskrimineringsombudsmannen m.m.
  • AD 2008 nr 101:En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund av att arbetstagaren inte har följt förhandlingsordningen i kollektivavtalet KHA 94.

[K5]2 §  I mål som handlägges enligt denna lag kan förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

[S2]Kostnad för sådan förhandling eller överläggning som avses i 4 kap. 7 § och grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller på kollektivavtal ersättes ej som rättegångskostnad.

[S3]Skyldighet för flera medparter att ersätta rättegångskostnad i mål, som upptagits av arbetsdomstolen som första domstol, skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till deras förhållande till saken och rättegången. Lag (1982:88).

  • AD 2020 nr 15:Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.
  • AD 2009 nr 89:Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
  • AD 2013 nr 44:Fem arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist underrättade arbetsgivaren att de ogiltigförklarade uppsägningarna. Innan central tvisteförhandling hade genomförts väckte arbetsgivarorganisationen talan i Arbetsdomstolen och yrkade bl.a. att Arbetsdomstolen interimistiskt skulle förordna att arbetstagarnas anställningar skulle upphöra vid viss angiven tidpunkt. Efter att Arbetsdomstolen meddelat interimistiskt beslut genomförde parterna central förhandling varvid förbundet återtog yrkandena om ogiltigförklaring av uppsägningarna. Arbetsgivarorganisationen återkallade därefter talan i Arbetsdomstolen. Fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
  • AD 2010 nr 3:Ett försäkringsbolag sade upp en heltidsanställd arbetstagare med anledning av att hon beviljats en fjärdedels sjukersättning tills vidare. I samband med uppsägningen erbjöds arbetstagaren en ny anställning motsvarande 75 procent av heltid på i övrigt oförändrade anställningsvillkor. Fråga om uppsägningen har varit sakligt grundad. Även fråga om fördelning av rättegångskostnaderna.
  • AD 2006 nr 103:Fråga om en idrottsförening haft laga grund för avskedande av en anställd sedan denne skickat ut två mejl med kritik mot personer i föreningens styrelse. Båda mejlen har nått ut till ett stort antal mottagare. Arbetsdomstolen finner bl.a. att mejlens innehåll haft karaktären mera av angrepp på enskilda personer och beskyllningar än av saklig kritik samt att de har skadat föreningens anseende. Laga grund för avskedande har ansetts föreligga. I målet uppkommer även fråga om bestämmande av ersättningen till arbetstagarens rättshjälpsbiträde.
  • AD 2002 nr 21:En kärande - som återkallat sin talan sedan Arbetsdomstolen avslagit ett yrkande från käranden om interimistiskt förordnande i målet - yrkar då svaranden begär ersättning för rättegångskostnader att Arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 2 § lagen om rättegången i arbetstvister alternativt 18 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalkens förordnar att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Domstolen uttalar i sitt beslut att bestämmelsen om kvittning av rättegångskostnader i 5 kap. 2 § lagen om rättegången i arbetstvister inte kan tillämpas eftersom bestämmelsen endast är tillämplig då domstolen har företagit målet till avgörande i sak och den prövning som domstolen gjort av det i målet framställda yrkandet om interimistiskt beslut inte kan anses innebära att målet avgjorts i sak.
  • AD 2017 nr 61:En personlig assistent har till sin arbetsgivare uppgett att hon anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier och trakasserier som haft samband med etnicitet, av brukarens sambo. Fråga om arbetsgivaren därmed haft en utredningsskyldighet enligt 2 kap. 3 § diskrimineringslagen och därvid om brukarens sambo kan anses ha utfört arbete hos arbetsgivaren eller varit att jämställa med en arbetstagare samt om utredningsskyldigheten enligt bestämmelsen följer av EU-rättslig reglering. Även fråga om det funnits skäl att kvitta rättegångskostnaderna.
  • AD 2017 nr 23:En blivande barnmorska sökte arbete på olika kvinnokliniker inom en region. Vid ansökningstillfällena upplyste barnmorskan arbetsgivaren om att hon inte kan vara med och utföra aborter på grund av sin tro och livsåskådning. Ansökningarna ledde inte till att barnmorskan fick påbörja en anställning. Fråga om regionen kränkt barnmorskans rättigheter enligt artikel 9 och 10 i Europakonventionen. Även fråga om regionen gjort sig skyldig till diskriminering.
  • AD 2019 nr 48:Tolkning av en bestämmelse i ett företagsanpassat kollektivavtal om vilodag för kabinpersonal som arbetat mer än 24 timmar under två efterföljande tjänstgöringspass.
  • AD 2015 nr 70:Sedan två svenska fackförbund 2001 respektive 2003 vidtagit stridsåtgärder mot ett norskt bolag har kollektivavtal träffats för arbete ombord på fartyget Sava Star, som var registrerat i Panamas skeppsregister. - Tvist har uppkommit om stridsåtgärderna är otillåtna och om kollektivavtalen är ogiltiga eller oskäliga. Bolaget har yrkat att förbunden dels ska återbetala viss avgifter som bolaget i enlighet med kollektivavtalen betalat till förbunden, dels ska betala skadestånd för ekonomisk förlust som bolaget lidit till följd av stridsåtgärderna. Ett av förbundet har yrkat att bolaget ska betala allmänt skadestånd för att inte ha följt kollektivavtalen i vissa avseenden. - Arbetsdomstolen har inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om EES-avtalets regler om fri rörlighet för tjänster, som motsvarar EU-rättens regler om fri rörlighet, är tillämpliga i en situation som den aktuella. - Arbetsdomstolen har, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, funnit att bolaget varit tillhandahållare av de sjötransporttjänster som utfördes med Sava Star och att sjötransporttjänsterna omfattades av reglerna om fri rörlighet för tjänster. Arbetsdomstolen har vidare funnit följande. Stridsåtgärderna, som syftade till att kollektivt reglera villkoren för arbetet ombord, försvårade för bolaget att utöva rätten till fri rörlighet för tjänster. Syftet med stridsåtgärderna - att i medlemmarnas intresse säkerställa att skäliga anställningsvillkor tillämpas på besättning i internationell sjöfart och därmed att konkurrerande företag som betalar en rimlig lön till sina anställda inte bestraffas i konkurrenshänseende - utgjorde berättigade mål som är förenligt med fördraget och som kan rättfärdiga begränsningar i den fria rörligheten för tjänster. De krav som förbunden framställde för att avsluta stridsåtgärderna har dock gått utöver vad som varit nödvändigt för att uppnå detta mål och stridsåtgärderna har därför stått i strid med EU-rätten.
  • AD 2008 nr 66:Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning av utbetald sjukpension enligt kollektivavtal. Målet har överlämnats till Arbetsdomstolen varvid även den arbetstagarorganisation som motparten är medlem i har stämts in. Det är ostridigt mellan parterna att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte är uppfyllt. Fråga om invändningen om processhinder framställts i rätt tid. Även fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
  • AD 2013 nr 55:I 2004 års reservofficersavtal finns regler om reservofficerspremier. Två reservofficerare anställda vid Försvarsmakten har för tiden från och med år 2006 inte fått någon reservofficerspremie. Arbetsdomstolen har avvisat talan såvitt avser den ene av de två reservofficerarna, eftersom domstolen inte funnit att talan i den delen uppfyllt förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Den huvudsakliga tvistefrågan därefter har avsett om den kvarvarande reservofficeren har haft rätt till premier enligt antingen övergångsbestämmelserna eller 7 § i 2004 års reservofficersavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. Därutöver tvist om Försvarsmakten förhandlingsvägrat och brutit mot mellan parterna gällande samverkansavtal.
  • AD 2003 nr 53:En universitetslärare som hade haft en tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordningen fick inte förnyad anställning. Fråga om läraren omfattades av regeln i 15 § anställningsskyddslagen om arbetsgivarens skyldighet att lämna besked i förväg om att fortsatt anställning inte kommer att erbjudas. Även fråga om den tidsbegränsade anställningen hade upphört på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl.
  • AD 2010 nr 47:Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. För bedömningen av den frågan är avgörande om, som arbetsgivaren hävdat, förhandlingar har hållits och slutförts genom den telefonkontakt som ägt rum mellan arbetsgivaren och företrädare för den fackliga organisationen.
  • AD 2014 nr 91:En restaurangverksamhet lades ned på grund av bristande lönsamhet, varvid två anställda blev uppsagda på grund av arbetsbrist. En vecka efter det att den förra restaurangverksamheten avslutades startade ett annat bolag restaurangverksamhet i samma lokal som det förra bolaget hade bedrivit sin verksamhet. Tvist har uppstått mellan parterna om händelseförloppet inneburit en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen. Fråga även om arbetstagarna har anmält anspråk på företrädesrätt till återanställning i rätt tid.
  • AD 2016 nr 22:Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.
  • AD 2018 nr 14:Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.
  • AD 2006 nr 112:Fråga om ett bolag haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem. I målet uppkommer bl.a. fråga om bolaget har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.
  • AD 1999 nr 114:I mål om avskedande uppkommer fråga om skyldigheten för förlorande part att ersätta motpartens rättegångskostnader. Domstolen har inte funnit skäl att med stöd av 5 kap. 2 § arbetstvistlagen låta vardera parten bära sina kostnader i målet.
  • AD 2018 nr 79:En taxiförare väckte talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön. Arbetsgivaren invände att lön betalats bl.a. genom att taxiföraren fått behålla kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om lönebetalning skett på annat sätt. Vidare fråga om rättegångskostnadernas fördelning.
  • AD 2021 nr 11:Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats.
  • AD 2021 nr 27:En arbetstagarorganisation har, enligt 20 § entreprenörsansvarslagen och 10 § medbestämmandelagen, rätt till förhandling med en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare i den mening som avses i 3 § entreprenörsansvarslagen. Förhandlingsrätten gäller i fråga om tillämpningen av entreprenörsansvarslagen mellan huvudentreprenören eller uppdragsgivaren och medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivare, som anlitats som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren.
  • AD 2021 nr 64:Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.
  • AD 1994 nr 46:En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets vårdgymnasier och - med tjänstledighet från lärartjänsten - en tjänst som rektor för ett av vårdgymnasierna, sände med utnyttjande av sin ställning som rektor till landstinget in grundlöst avlöningsunderlag för sina två barn. Till följd därav betalade landstinget för de båda barnen ut lön och reseersättning med sammanlagt 84 120 kr samt socialavgifter med 29 512 kr. De belopp som sålunda utbetalades som lön och reseersättning överlämnade arbetstagaren enligt uppgift till de båda barnen med förklaringen att arbetstagaren själv tjänat pengarna på övertidsarbete. - Landstinget har ansetts berättigat att på grund av arbetstagarens ifrågavarande handlande avskeda arbetstagaren såväl från lärartjänsten som från rektorstjänsten hos landstinget. - Fråga om det med hänsyn till ett tidigare avgörande av arbetsdomstolen förelåg skäl att med stöd av 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen förordna att vardera parten skulle bära sina egna rättegångskostnader.
  • AD 2016 nr 44:Bestämmelsen i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett beslut av tingsrätt som överklagats särskilt.
  • AD 2011 nr 34:Fråga huvudsakligen om det förelegat skäl för avskedande av en distansarbetande arbetstagare.
  • AD 1995 nr 131:En arbetstagare yrkade i en ansökan om stämning vid tingsrätten ogiltigförklaring av avskedande/uppsägning alternativt att rätten skulle förordna att han återinsattes på sin gamla arbetsplats. Samma dag som sammanträde för muntlig förberedelse hölls i målet sade arbetsgivaren upp arbetstagaren. Arbetstagaren återkallade då sin tidigare väckta talan, varefter tingsrätten avskrev målet från vidare handläggning och förordnade att vardera parten skulle bära sin rättegångskostnad. - I arbetsdomstolen yrkar arbetsgivaren ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten. Arbetsdomstolen uttalar i sitt beslut att bestämmelserna i 5 kap. 2 § första stycket lagen om rättegången i arbetstvister om kvittning av rättegångskostnader inte kan tillämpas i andra fall än då domstolen företagit målet till avgörande i sak. Arbetsdomstolen förpliktar arbetstagaren enligt 18 kap. 5 § rättegångsbalken att utge ersättning för arbetsgivarens rättegångskostnader i tingsrätten.
  • AD 2008 nr 102:En arbetstagarorganisation återkallar sin talan sedan Arbetsdomstolen meddelat en mellandom i målet som gått organisationen emot. Arbetsgivarparterna har ingen erinran mot återkallelsen, men begär ersättning för sina rättegångskostnader. Fråga om domstolen i denna situation kan förordna att vardera partssidan ska bära sina rättegångskostnader med hänsynstagande till sådana omständigheter som ligger till grund för den särskilda kvittningsregeln i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen.
  • AD 2021 nr 63:En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. – Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.
  • AD 2011 nr 35:Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en arbetstagare som ersatt kopior av läkarintyg som förvarades hos arbetsgivaren med andra kopior av läkarintygen där vissa uppgifter maskerats.
  • AD 2016 nr 1:Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.

[K5]3 §  I allt varom i denna lag ej är särskilt föreskrivet gäller i tillämpliga delar vad som i rättegångsbalken eller annan författning är föreskrivet om rättegången i tvistemål, vari förlikning om saken är tillåten. Därvid skall beträffande rättegången i arbetsdomstolen som första domstol tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i tingsrätt. I fråga om rättegången i arbetsdomstolen som fullföljdsinstans tillämpas vad som är föreskrivet om rättegången i hovrätt. I fråga om de icke lagfarna ledamöterna i arbetsdomstolen tillämpas 12 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Lag (1991:638).

  • MÖD 2007:44:Jäv ----- Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens ombud samtidigt inneha ett förordnande som sakkunnig ledamot vid samma miljödomstol. Motparterna anmälde jäv mot domstolens ledamöter vilket ogillades av domstolen. Enligt Miljööverdomstolen kan det förhållandet att en sakkunnig ledamot uppträder som ombud vid den domstol som han eller hon i första hand tillhör medföra tvivel om domstolens objektiva opartiskhet. Om den sakkunniga ledamoten tillåts vara ombud, bör ledamöterna vid den domstolen anses jäviga. Den lösning som rättegångsbalken föreskriver i motsvarande situation, när nämndemän uppträder som ombud, är att ombudet får avträda. Denna bestämmelse bör även tillämpas analogt när det gäller de sakkunniga ledamöterna i miljödomstolarna. Eftersom ombudet inte hade avvisats genom en analog tillämning av 12 kap. 3 § 2 st. rättegångsbalken så var rättens ledamöter förhindrade på grund av jäv att delta i handläggningen av målet. Invändningen om jäv bifölls.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Lag (1974:1012) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1974:174
    Omfattning
    ändr. 4 kap 7 §
    Ikraftträder
    1975-01-01

Lag (1974:1092) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1974:151
    Omfattning
    ändr. 2 kap 3 §, 3 kap 1, 3, 5, 10 §§
    Ikraftträder
    1975-07-01

Lag (1975:1294) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1975/76:64
    Omfattning
    ändr. 3 kap 1 §
    Ikraftträder
    1976-01-01

Lag (1976:581) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.
    Ändringen innebär att andra stycket i övergångsbestämmelserna upphävs.
    Avser tvist omständighet som inträffat före lagens ikraftträdande, tillämpas 4 kap. 7 § första stycket i dess äldre lydelse. Har överläggning som där sägs icke ägt rum före ikraftträdandet, skall i stället tillämpas vad som i den nya lagen är föreskrivet om förhandling. Lag (1987:438).
    Förarbeten
    Prop. 1975/76:105
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2, 3 §§, 2 kap 1 §, 3 kap 3 §, 4 kap 5, 6, 7 §§, 5 kap 2 §
    Ikraftträder
    1977-01-01

Lag (1977:530) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1976/77:141
    Omfattning
    ändr. 2 kap 1, 2, 5, 6, 7 §§, 3 kap 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9 §§, 4 kap 5, 9, 10, 11 §§, 5 kap 1 §; ny 2 kap 8 §; omtryck
    Ikraftträder
    1977-07-01

Lag (1980:413) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1979/80:129
    Omfattning
    ändr. 1 kap 3 §
    Ikraftträder
    1980-07-01

Lag (1981:831) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1980/81:84
    Omfattning
    ändr. 3 kap 7 §
    Ikraftträder
    1982-01-01

Lag (1982:88) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:71
    Omfattning
    ändr. 5 kap 2 §
    Ikraftträder
    1982-04-01

Lag (1984:818) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1983/84:165
    Omfattning
    ändr. 4 kap 7 §
    Ikraftträder
    1985-01-01

Lag (1987:438) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
    I fråga om talan mot beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre föreskrifter.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:84
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §, övergångsbest. till 1976:581
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:683) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:89
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §, 4 kap 4 §, 5 kap 3 §
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1988:651) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:150
    Omfattning
    ändr. 3 kap 1 §
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1988:1289) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:124
    Omfattning
    ändr. 3 kap 1 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1456) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:58
    Omfattning
    ändr. 2 kap 3 §
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1991:638) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:98
    Omfattning
    ändr. 5 kap 3 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1992:124) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. 1 §, såvitt avser antalet andra ledamöter, samt 3 och 9 §§ den 1 juli 1992, och i övrigt den 1 april 1992.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:84
    Omfattning
    ändr. 2 kap 1, 3 §§, 3 kap 1, 3, 7, 8, 9 §§, 4 kap 3, 8, 9, 10, 14 §§
    Ikraftträder
    1992-04-01

Lag (1992:441) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Omfattning
    ändr. 4 kap 7 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1994:135) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:182, Prop. 1993/94:101, Bet. 1993/94:AU9
    Omfattning
    ändr. 1 kap 3 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:268) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:257, Prop. 1993/94:65, Bet. 1993/94:AU16
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1043) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Har dom eller beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga och om vad den som vill överklaga skall iaktta.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:377, Prop. 1993/94:190, Bet. 1993/94:JuU30
    Omfattning
    ändr. 2 kap 3 §, 4 kap 12, 13, 15, 16 §§
    Ikraftträder
    1994-10-01

Lag (1994:2081) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:78, Prop. 1994/95:6, Bet. 1994/95:FöU1
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1996:1055) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:19
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §
    Ikraftträder
    1996-12-01

Lag (1997:752) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:8, Prop. 1996/97:106, Bet. 1997/98:AU3
    Omfattning
    ändr. 3 kap 6 §
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1999:134) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 1998/99:140, Prop. 1997/98:179, Bet. 1998/99:AU4
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §
Ikraftträder
1999-05-01

Lag (2000:164) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:149
Omfattning
ändr. 2 kap 1 §
Ikraftträder
2000-06-01

Lag (2000:177) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:151, Prop. 1999/2000:26, Bet. 1999/2000:JuU10
Omfattning
ändr. 4 kap 4 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:344) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2000/01:212, Prop. 2000/01:123, Bet. 2000/01:AU11
Omfattning
ändr. 3 kap 3, 4 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2002:295) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2001/02:222, Prop. 2001/02:97, Bet. 2001/02:AU6
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2003:315) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2002/03:207, Prop. 2002/03:65, Bet. 2002/03:AU7
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §
Ikraftträder
2003-07-01

Lag (2005:696) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
utgår genom 2008:301
Ikraftträder
2008-11-01

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:696) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Omfattning
ikrafttr. av 2005:696

Lag (2007:646) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2006/07:224, Prop. 2006/07:113, Bet. 2006/07:KU24
Omfattning
ändr. 3 kap 3, 4 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2008:301) om ändring i lagen (2005:969) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2007/08:196, Prop. 2007/08:72, Bet. 2007/08:AU9
Omfattning
ändr. 2005:696 utgår (jfr 2008:787)

Lag (2008:302) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2007/08:196, Prop. 2007/08:72, Bet. 2007/08:AU9
Omfattning
ändr. 3 kap 1, 6 §§, 4 kap 4, 13 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:574) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2007/08:219, Prop. 2007/08:95, Bet. 2007/08:AU7
Omfattning
ändr. 1 kap 3 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:932) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2008/09:43, Prop. 2008/09:4, Bet. 2008/09:AU6
Omfattning
ny 3 kap 6 a §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2010:230) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2009/10:211, Prop. 2009/10:48, Bet. 2009/10:AU5
Omfattning
ändr. 2 kap. 1 §
Ikraftträder
2010-04-15

Lag (2010:1448) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2010/11:31, Prop. 2009/10:181, Bet. 2010/11:JuU3
Omfattning
ändr. 3 kap. 1 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2016:199) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2017:992) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2017/18:22, Prop. 2016/17:221, Bet. 2017/18:NU6
Omfattning
ändr. 1 kap. 2 §
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:416) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2017/18:256, Prop. 2017/18:88, Bet. 2017/18:JuU27
Omfattning
nya 3 kap. 9 a, 9 b §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:500) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2017/18:264, Prop. 2017/18:126, Bet. 2017/18:JuU31
Omfattning
ändr. 4 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2020:593) om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Förarbeten
Rskr. 2019/20:329, Prop. 2019/20:150, Bet. 2019/20:AU14
Omfattning
ändr. 3 kap. 3, 4 §§
Ikraftträder
2020-07-30