Jaktlag (1987:259)

Departement
Näringsdepartementet RSL
Utfärdad
1987-05-14
Ändring införd
SFS 1987:259 i lydelse enligt SFS 2019:38
Ikraft
1988-01-01
Upphäver
Lag (1938:274) om rätt till jakt
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

1 §  Denna lag gäller viltvården, rätten till jakt och jaktens bedrivande inom svenskt territorium samt frågor som har samband därmed.

[S2]Lagen gäller också i de fall som anges särskilt

  1. inom Sveriges ekonomiska zon,
  2. beträffande jakt från svenskt fartyg på det fria havet utanför den ekonomiska zonen,
  3. beträffande jakt från svenskt luftfartyg över det fria havet utanför den ekonomiska zonen.

[S3]Utöver bestämmelserna i denna lag gäller föreskrifter i andra författningar i fråga om skyddet och vården av viltet.

[S4]Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap.28 a-29 b §§miljöbalken. Lag (2001:443).

Prop. 2000/01:111: Med tillägget påminns om att det för vissa verksamheter eller åtgärder krävs tillstånd enligt miljöbalkens bestämmelser om särskilda skydds- och bevarandeområden.

2 §  Med vilt avses i lagen vilda däggdjur och fåglar. Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg.

  • RÅ 2002:37:Tillståndskravet för vilthägn i 24 a § naturvårdslagen har ansetts omfatta hägn avsett för strutsar.

3 §  Viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. När viltet är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon.

[S2]Detta gäller även inom Sveriges ekonomiska zon. Lag (1994:1820).

  • RH 2009:48:En jägare har i samband med älgjakt dödat en varg inför ett befarat angrepp på hans hund. Åtalet har ogillats då förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) har förelegat.
  • NJA 2008 s. 1165:En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamhetsjakt.
  • NJA 2008 s. 376:Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
  • NJA 2004 s. 786:En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.

Viltvården

4 §  Viltet skall vårdas i syfte att

  • bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och
  • främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.

[S2]I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren. Lag (1997:343).

Prop. 1996/97:75: Stadgandet i paragrafen har förtydligats så att det klart framgår att viltvården även skall omfatta vård av alla i Sverige naturligt förekommande vilda fåglar även om de inte tillhör "landets viltbestånd". Det gäller således framförallt flyttfåglar som endast passerar Sverige under höst- eller vårflyttning. Förtydligandet har skett för att det direkt av lagtexten skall framgår att jaktlagstiftningen uppfyller bestämmelserna i EG:s direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) ...

Prop. 2015/16:199: Ändringen innebär att ett nytt tredje stycke införs enligt vilket regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen i jaktförordningen införa t.ex. ett allmänt förbud mot utfodring under vegetationsperioden. Regeringen kan även delegera föreskriftsrätten till en förvaltningsmyndighet. ...

  • RÅ 2002:37:Tillståndskravet för vilthägn i 24 a § naturvårdslagen har ansetts omfatta hägn avsett för strutsar.

5 §  Var och en skall visa viltet hänsyn. Idrottstävlingar och annan liknande friluftsverksamhet i marker där det finns vilt skall genomföras så att viltet störs i så liten utsträckning som möjligt.

[S2]Viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Förbudet hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte att motverka skador av vilt, om sådana skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbudet att ofreda viltet och om villkoren för att trots förbudet vidta åtgärder som avses i andra stycket. Lag (2001:443).

Prop. 2000/01:111: Med det nya tredje stycket införs ett bemyndigande att meddela föreskrifter om förbudet mot ofredande och om förutsättningar för undantag från förbudet. Bemyndigandet behövs för att regeringen skall kunna utfärda de förordningar som krävs för ett korrekt genomförande av artiklarna 12 och 16 art- och habitatdirektivet samt artiklarna 5 och 9 fågeldirektivet.

Prop. 1996/97:75: I paragrafens andra stycke anges att viltet inte får ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. Enligt andra meningen i det stycket kan dock lämpliga åtgärder vidtas för att motverka skador av vilt. Med hänsyn till fågeldirektivet och EG:s direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har lagtexten förtydligats på så sätt att det klart framgår att åtgärder mot vilt får företas om de skador som viltet förorsakar inte kan motverkas ...

6 § Har upphävts genom lag (2007:1241).

7 §  Om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga risker för trafikolyckor eller för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska dessa risker.

[S2]I myndighetens beslut skall bestämmas hur jakten skall bedrivas och om den skall ske genom jakträttshavarens försorg, om han har åtagit sig det, eller genom särskilt utsedda jägare. I beslutet skall också bestämmas hur det skall förfaras med djur som dödas eller fångas vid jakten.

8 §  Om förekomsten av en viss viltart innebär betydande skaderisker, får regeringen i fråga om denna art föreskriva att den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om sådan jakt som avses i 7 §.

9 §  Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får Polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om att Polismyndigheten får låta avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt. Lag (2014:698).

Prop. 1996/97:75: Ändringarna är föranledda av samma direktiv som angetts vid 5 §. Polismyndigheten får låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning.

Jakträtten m. m.

Vem som har jakträtten

10 §  Fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten, om inte annat följer av andra stycket eller av 10 a § eller 11 §. I jakträtten ingår rätt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt, om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av 25 §.

[S2]Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på den arrenderade marken, om inte annat har avtalats.

[S3]Om samernas rätt att jaga finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:787).

  • NJA 2008 s. 1165:En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamhetsjakt.
  • NJA 1991 s. 650:Fastighetsägare som påskjutit två älgkalvar på sin villatomt har ej ansetts skyldig utge ersättning för skada som drabbat älgbeståndet på kringliggande jaktmarksområde.
  • NJA 2020 s. 3:En sameby har yrkat fastställelse av en i förhållande till staten exklusiv rätt att upplåta jakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen. En så-dan rätt har ansetts inte kunna grundas på rennäringslagen. Samebyn har däremot ansetts ha motsvarande rätt på grund av urminnes hävd som upp-arbetats av samerna på området.

10 a §  Staten har jakträtten på den mark som vid utgången av juni 1992 ingick i kronoparken Tullgarn och angränsande kronoegendomar även som kronoegendomarna på Eriksö i Stockholms och Södermanlands län, kronoparken Karlsby i Östergötlands län, kronoegendomen Ottenby kungsladugård i Kalmar län, kronoparken Halle- och Hunneberg i Västra Götalands län, kronoparken Haddebo i Örebro län, kronoparken Grönbo i Örebro och Västmanlands län samt kronoparken Kloten i Örebro, Västmanlands och Dalarnas län. Lag (2000:593).

Prop. 1999/2000:73: I paragrafen anges inom vilka marker staten har jakträtten oavsett vem som äger marken. Bestämmelsen har införts för att bibehålla Statschefens jakträtt på de i paragrafen angivna områdena. Paragrafen har ändrats så att kronoparken Fjällveden i Södermanlands län inte längre ingår bland de uppräknade områdena. Anledningen till detta är att Konungen beslutat att för all framtid avstå från dispositionsrätten till jakten och att staten inte längre äger de marker som ingår i kronoparken.

Prop. 1996/97:75: Paragrafen, vari uppräknas mark som staten har jakträtten på, ändras så att det framgår att kronoegendomarna på Eriksö är belägna i Stockholms och Södermanlands län.

11 §  Jakträtten på en väg tillkommer den som har jakträtten på den angränsande marken. Går vägen i gränsen mellan marker med skilda ägare och äger inte någon av dem vägmarken, har var och en av dem jakträtten på den marken.

12 §  På allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, har fastighetsägaren jakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. Om detta skulle medföra att flera fastighetsägare får jakträtt på samma vattenområde, skall var och en av dem ha jakträtt på den del av området som är närmast hans strand.

[S2]På annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, länsstyrelsen bemyndigas att genom beslut i det särskilda fallet eller genom föreskrifter meddela tillstånd.

13 §  På en samfällighet får delägarna bara utöva sin jakträtt för egna behov. Har de kommit överens om något annat eller har de beslutat något annat enligt vad som gäller för samfällighetens förvaltning, får de dock utöva jakträtten i enlighet med överenskommelsen eller beslutet.

Överlåtelse av jakträtt m.m.

14 §  Jakträtt som har upplåtits i andra fall än i samband med jordbruksarrende får inte överlåtas eller upplåtas utan fastighetsägarens samtycke.

[S2]Första stycket gäller också i fråga om övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.

Upplåtelse av jakträtt i vissa fall

15 §  Om jakträtt har upplåtits genom avtal mot ersättning, gäller, utöver vad som följer av 7 kap.jordabalken om nyttjanderätt i allmänhet, vad som sägs i 16 §.

[S2]Bestämmelserna i 16 § gäller dock inte upplåtelser med stöd av rennäringslagen (1971:437). För upplåtelser som ingår i arrende eller hyra gäller särskilda bestämmelser.

[S3]Förbehåll som strider mot 16 § är utan verkan. Lag (2000:593).

Prop. 1999/2000:73: I paragrafens första stycke anges tillämpningsområdet för de regler som finns i 16 §. I stycket har också tagits in en erinran om att förutom bestämmelserna i 16 § skall bestämmelserna i 7 kap. jordabalken om nyttjanderätt i allmänhet tillämpas i fråga om upplåtelse av jakträtt.

Det bör uppmärksammas att jaktlagens regler om upplåtelse och avtalsförlängning ...

Prop. 1995/96:226: Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om besittningsskydd vid upplåtelse av rätt till jakt. I paragrafens tredje stycke anges för närvarande att särskilda bestämmelser gäller vid upplåtelser med stöd av rennäringslagen (1971:437). Därmed avses möjligheten att överklaga beslut enligt den lagen. Genom den ändring som sker i 99 § rennäringslagen upphör möjligheten ...

16 §  Vid upplåtelse på viss tid som är minst ett år, skall avtalet alltid sägas upp för att det skall upphöra att gälla vid avtalstidens utgång. Avtalet skall, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp senast sex månader före avtalstidens utgång.

[S2]Om ett avtal som avses i första stycket inte sägs upp inom rätt tid anses det förlängt på tid som motsvarar upplåtelsetiden, dock längst fem år.

[S3]Ett avtal som slutits på obestämd tid skall, om inte längre uppsägningstid har avtalats, sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast sex månader efter uppsägningen.

[S4]Uppsägning skall ske på det sätt som gäller för uppsägning enligt 8 kap. 8 § jordabalken. Lag (2000:593).

Prop. 1999/2000:73: Reglerna i första stycket motsvarar i stort sett nuvarande 15 §. I sak har dock bestämmelserna, som reglerar uppsägning av tidsbestämda jakträttsavtal, ändrats så att det föreskrivs att även tidsbestämda avtal med en överenskommen avtalstid om ett år skall sägas upp för att upphöra att gälla vid avtalstidens utgång. Avtal med en ettårig avtalstid upphör i dag enligt allmänna civilrättsliga bestämmelser automatiskt att gälla när avtalstiden gått ut om inte annat överenskommits. Även bestämmelserna ...

17 § har upphävts genom lag (2000:593).
18 § har upphävts genom lag (2000:593).
19 § har upphävts genom lag (2000:593).
20 § har upphävts genom lag (2000:593).
21 § har upphävts genom lag (2000:593).
22 § har upphävts genom lag (2000:593).

Rätt till jakt efter vissa djur

23 §  Under de tider som regeringen föreskriver får

  1. den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården: vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, duvhök, sparvhök, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink,
  2. den som har en handelsträdgård, anläggning för yrkesmässig fruktodling eller plantskola men saknar jakträtt där döda hare, om det behövs för att förhindra skador på träd eller trädplantor; därvid skall djur som dödats tillfalla jakträttshavaren,
  3. den som innehar mark men saknar jakträtt där fånga vildkanin och behålla de fångade djuren.

[S2]Regeringen får medge att jakt efter björn, varg, järv, lo eller säl bedrivs på annans jaktområde.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket. Lag (1991:1769).

Ringmärkning m.m.

24 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att vilt får fångas eller fällas på annans jaktmark för märkning, undersökning eller andra åtgärder som företas för att tillgodose vetenskapliga behov.

Vilt som tillfaller staten

25 §  För att skydda utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter och tillförsäkra vetenskapen och undervisningen djur av sådana arter får regeringen föreskriva att vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas skall tillfalla staten.

Anmälningsskyldighet

26 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet i fråga om

  1. vilt som har fällts under jakt,
  2. vilt som ska tillfalla staten,
  3. vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon, och
  4. vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med ett spårbundet fordon.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om skyldighet att märka ut en plats där en sammanstötning skett mellan ett motorfordon och vilt. Lag (2012:153).

Prop. 2011/12:58: Genom den nya punkten 4 i första stycket bemyndigas regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela föreskrifter även om anmälningsskyldighet beträffande vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med spårbundet fordon. Avsikten är att meddela föreskrifter som ska göra det möjligt för polisen att inom ramen för den befintliga eftersöksorganisationen efter en anmälan föranstalta om eftersök av sådant vilt.

Prop. 2008/09:191: I första stycket ändras bemyndigandet till regeringen så att möjligheten till subdelegation, som tidigare funnits i 52 § jaktlagen, framgår direkt av paragrafen. Punkten 3 ändras så att regeringen får meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet även för fall då vilt inte har skadats eller dödats vid sammanstötning med motorfordon. Föreskrifterna får i fortsättningen avse anmälningsskyldighet så snart som vilt har ...

  • RH 2014:48:En bilförare har sammanstött med ett vildsvin och har, efter att ha rådfrågat biluthyraren, kommit att anmäla händelsen till polisen först dagen efter. Detta har bedömts som förseelse mot jaktlagen. Fråga om påföljden för brottet kan stanna vid penningböter trots att dagsböter är normalpåföljden.
  • NJA 2016 s. 702:När en straffbestämmelse föreskriver ansvar för den som underlåter att fullgöra något, t.ex. en anmälningsskyldighet, krävs subjektiv täckning i förhållande till att det förelåg en skyldighet att handla.

Polismyndighetens befogenhet i vissa fall

26 a §  Om ett vilt har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller med ett spårbundet fordon, får Polismyndigheten vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas. Polismyndigheten får även ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. Lag (2014:698).

Prop. 2013/14:110: Ändringarna, som har behandlats i avsnitt 6.2, innebär endast namnbyten.

Prop. 2011/12:58: Enligt bestämmelsens nuvarande lydelse får polismyndigheten vidta eller lämna i uppdrag åt någon annan att vidta de åtgärder som behövs för att vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon ska kunna spåras upp och avlivas. Genom ändringen utvidgas denna befogenhet till att avse även eftersök av vilt som har varit inblandat i en

sammanstötning ...

Prop. 2008/09:191: Paragrafen är ny. Enligt bestämmelsen får polismyndigheten vidta eller lämna i uppdrag åt någon annan att vidta de åtgärder som behövs för att vilt som har varit inblandat i en sammanstötning med motorfordon ska kunna spåras upp och avlivas.

Paragrafen har kommenterats i avsnitt 5.1.

Jakten

27 §  Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.

28 §  Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas.

[S2]Om älg, hjort eller rådjur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, ska jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Om jakträttshavaren eller markägaren endast kan nås med svårighet, får Polismyndigheten underrättas i stället. Lag (2014:698).

  • RH 2007:65:En jägare har skadeskjutit en älg inom eget jaktområde och därefter spårat älgen in på annans jaktområde och där avlivat den. Fråga om jägaren, trots vissa åtgärder, har gjort sig skyldig till brott mot jaktlagen genom att inte fullgöra den underrättelseskyldighet gentemot jakträttshavare eller andra som följer av 28 § andra stycket jaktlagen (1987:259). Frågan har besvarats jakande.
  • RH 1994:90:Fråga om en jägare då han sköt en älg gjort sig skyldig till jaktbrott bestående i otillåten användning av bil. Invändning bl.a. att älgen varit skadad, eventuellt genom tidigare skott från annan jägare i jaktlaget.

29 §  Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. de tider när olika slag av vilt får jagas inom skilda delar av landet,
  2. tillstånd till jakt under en särskild jakttid (licens),
  3. tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt,
  4. att hund skall finnas tillgänglig vid jakt för uppspårning av skadat vilt.

  • RH 2014:37:En medlem i en sameby åtalades för jaktbrott, bestående i att han brutit mot ett för jakten gällande villkor som länsstyrelse föreskrivit i ett beslut om tilldelning av älg (licens). Jakten skedde på s.k. dubbelregistrerad mark (privatägd mark ovan odlingsgränsen där även privat markägare har jakträtt). Villkoret innebar att den tilltalade var tvungen att komma överens med den privata markägaren innan han utövade den älgjakt som licensbeslutet avsåg. Villkoret ansågs, mot bakgrund av egendomsskyddet och kravet på att föreskrifter som medför ingrepp i enskilds ekonomiska förhållanden ska meddelas genom lag, sakna lagstöd. Den tilltalade frikändes därför från åtalet.

29 a §  För att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av vilt får regeringen meddela föreskrifter om förbud mot eller särskilda villkor för jakt från

  1. svenskt fartyg på det fria havet utanför Sveriges ekonomiska zon,
  2. svenskt luftfartyg över det fria havet utanför den ekonomiska zonen. Lag (1994:1820).

30 §  Vid jakten får användas endast de vapen och jaktmedel i övrigt som regeringen föreskriver.

[S2]Regeringen får föreskriva att vapen och övriga jaktmedel skall vara av godkänd typ och att avgift skall betalas för den prövning som behövs för sådant typgodkännande.

[S3]Regeringen får föreskriva att jakt med skjutvapen får ske endast under vissa tider av dygnet.

  • RH 1997:123:Fråga om en jägare, som förväxlat och med hagelgevär skjutit en s.k. spetshjort i stället för ett rådjur, har varit grovt oaktsam. Hovrätten har funnit att så inte varit fallet och ogillat åtal för jaktbrott.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.

31 §  Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket.

[S3]Regeringen får meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer upp särskilda villkor för medförande av skjutvapen vid färd med motordrivna fortskaffningsmedel. Lag (1994:1820).

  • RH 1994:90:Fråga om en jägare då han sköt en älg gjort sig skyldig till jaktbrott bestående i otillåten användning av bil. Invändning bl.a. att älgen varit skadad, eventuellt genom tidigare skott från annan jägare i jaktlaget.
  • RH 1998:46:En älg sköts av en person som strax dessförinnan hade färdats i bil. Omständigheterna ansågs vara sådana att skytten hade jagat med otillåten hjälp av motordrivet fortskaffningsmedel och därigenom gjort sig skyldig till jaktbrott. Brottet bedömdes inte som grovt.

32 §  Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.

33 §  Jakt efter älg får ske efter licens av länsstyrelsen och inom ett område som länsstyrelsen har registrerat (licensområde). Jakt efter älg får även ske utan licens inom ett område som länsstyrelsen har registrerat (älgskötselområde).

[S2]Ett licensområde ska vara av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt att det är lämpat för älgjakt. Länsstyrelsen får vägra att registrera ett område som licensområde eller besluta om avregistrering, om områdets beskaffenhet inte medger en avskjutning av minst en älgkalv om året.

[S3]Ett älgskötselområde ska vara lämpat för älgjakt och vara av sådan storlek att det medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året. Länsstyrelsen får vägra att registrera ett område som älgskötselområde, om området inte uppfyller dessa krav. Länsstyrelsen får vidare besluta att avregistrera ett område som inte uppfyller kraven, eller om förvaltningen inte sker i enlighet med de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av denna lag.

[S4]I områden som inte omfattas av första stycket får jakt efter älg avse endast älgkalv.

[S5]Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet i tredje stycket på att ett älgskötselområde ska vara av sådan storlek att det medger en avskjutning av minst tio vuxna älgar om året.

[S6]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om älgskötselområden. Lag (2010:2001).

Prop. 2009/10:239: I det nya första stycket anges att älgjakt, förutom inom licensområde, får ske även utan licens inom ett område som länsstyrelsen har registrerat som älgskötselområde. Bestämmelser om älgskötselområde har hittills funnits i jaktförordningen (1987:905).

I andra stycket anges att ett licensområde ska vara så stort och av sådan beskaffenhet att det är lämpat för älgjakt. Länsstyrelsen får vägra att registrera ...

  • RÅ 1994:37:Ett beslut som en länsstyrelse fattar om att av biologiska skäl omregistrera ett licensområde för älgjakt skall enligt Statens naturvårdsverks föreskrifter meddelas senast tre månader före älgjaktens början. Beslut som meddelats senare har upphävts.

34 §  Utan lov är det inte tillåtet att skrämma eller mota vilt från någon annans jaktområde i andra fall än som avses i 5 § andra stycket andra meningen. Det är inte heller tillåtet att utan lov locka vilt från någon annans jaktområde genom utfodring eller på något annat sätt.

35 §  Utan medgivande av jakträttshavaren är det inte tillåtet att med fångstredskap eller vapen som kan användas för jakt ta vägen över annans jaktområde. Detta får dock ske på vägar som är upplåtna för allmänheten och även annars, om det sker i lovliga ärenden. Om hund medförs, skall den hållas kopplad.

Utplantering av vilt m.m.

36 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av vilt inte får sättas ut i frihet eller hållas i hägn utan särskilt tillstånd eller att andra särskilda föreskrifter eller villkor skall gälla för sådan verksamhet.

  • RÅ 2002:37:Tillståndskravet för vilthägn i 24 a § naturvårdslagen har ansetts omfatta hägn avsett för strutsar.
37 § Har upphävts genom lag (1994:1820).
38 § Har upphävts genom lag (1994:1820).

Viltvårdsnämnden

39 § Har upphävts genom lag (2009:1262).

Kunskapsprov m.m.

40 §  Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet att avlägga prov i fråga om kunskaper och skjutförmåga som villkor för att få jaga.

[S2]Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för prov som avses i första stycket.

[S3]Regeringen får överlämna åt sammanslutning på jaktens och viltvårdens område att anordna prov, att utfärda bevis om avlagda prov samt att ta ut avgift för proven.

  • RÅ 1993:50:Jaktstämma enligt lagen (1980:894) om jaktvårdsområden har ansetts äga meddela föreskrifter om skjutprov som villkor för deltagande i älgjakt.

Avgifter

41 §  För att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med syftet med denna lag får regeringen meddela föreskrifter om skyldighet för den som jagar

  1. att betala en årlig avgift (viltvårdsavgift),
  2. att betala en avgift för vissa slag av vilt som fälls,
  3. att betala en särskild avgift för vilt som fällts i strid mot vad som bestämts i en för jakt meddelad licens.

[S2]Avgifter som avses i första stycket 1 skall bilda en fond (viltvårdsfonden) som efter regeringens bestämmande får användas för angivna ändamål. Lag (2000:593).

Prop. 1999/2000:73: I avsnitt 5.2 föreslås att begreppet jaktvård i olika sammansättningar utmönstras ur författningarna. I paragrafens första stycke, punkten 1, ändras därför begreppet jaktvårdsavgift till viltvårdsavgift.

I paragrafens andra stycke ändras begreppet jaktvårdsfonden till viltvårdsfonden.

Någon ändring vad gäller skyldigheten att erlägga sådan avgift eller hur fondens medel får användas ...

Jakttillsynsmän

42 §  För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter, som har meddelats med stöd av lagen, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse jakttillsynsmän.

[S2]Jakttillsynsmän får förordnas att med stöd av 47 § ta egendom i beslag.

Handläggningen i domstol

42 a §  Mål om jakt efter björn, varg, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Lag (2016:971).

Prop. 2015/16:199: Paragrafen är ny. Enligt bestämmelsen utövar länsstyrelserna tillsynen över att föreskrifter och beslut om utfodring av vilt följs. Länsstyrelserna får vidare meddela de förelägganden och förbud som behövs för tillsynen och för att föreskrifter och beslut om utfodring ska följas. Länsstyrelsernas beslut om förelägganden och förbud får förenas med vite. Bestämmelsen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet. Bestämmelsen behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2015/16:199#S5-3" ...

Prop. 2020/21:183: Länsstyrelsen får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen och för att beslut om utfodring ska följas. Förelägganden får förenas med vite.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om tillsyn. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Av första stycket framgår att länsstyrelsen utövar tillsynen över att beslut om förbud mot och ...

Ansvar m.m.

43 §  För jaktbrott döms till böter eller fängelse i högst ett år den som

  1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet olovligen jagar på annans jaktområde eller där tillägnar sig vilt eller vid jakt som sker med stöd av licens bryter mot en för jakten väsentlig bestämmelse i licensen,
  2. med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 § eller 31 § första stycket eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 29 § 1 eller 30 § första stycket eller
  3. med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 32 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av 25 eller 29 a §. Lag (2001:163).

Prop. 2000/01:57: Straffmaximum ändras från sex månader till ett år (avsnitt 6.4.2). Förslaget hänger samman med de ändringar som föreslås i 44 §. Där föreslås ändringar som innebär att vissa jaktbrott som tidigare ansetts grova i stället kan bedömas som icke grova. Genom höjningen av straffmaximum för icke grovt brott säkerställs att det, i fall som tidigare ansetts som grova brott, finns utrymme för en nyanserad påföljdsbestämning....

  • RH 2009:48:En jägare har i samband med älgjakt dödat en varg inför ett befarat angrepp på hans hund. Åtalet har ogillats då förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) har förelegat.
  • NJA 2008 s. 1165:En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en person vars fastighet ingått i viltvårdsområdet, när åtalet avsett att denne jagat inom viltvårdsområdet i strid med föreningens beslut om områdes- och gemensamhetsjakt.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • RH 2000:94:Grovt jaktbrott. En varg har förföljts och skjutits från skoter av en renägande same. Frågor om bevisvärdering, påföljd och skadestånd.
  • NJA 2008 s. 376:Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
  • NJA 2004 s. 786:En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  • RH 2004:82:Jägare, som jagat kronhjort under tid då sådan jakt inte varit tillåten, har ansetts oaktsamma och dömts för jaktbrott. Fråga bl.a. om betydelsen av ett besked från jakträttsinnehavaren om att det rådde allmän skyddsjakt på kronhjort.
  • RH 2000:51:En jägare i ett jaktlag påsköt och dödade en vuxen älgko trots att jaktvårdsområdets licens inte medgav detta och trots att kvoten för vuxna djur därtill var fylld. Jägaren ansågs ha förfarit grovt oaktsamt och han dömdes för jaktbrott till dagsböter.

44 §  Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.

[S2]Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

  1. om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt,
  2. om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,
  3. om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning,
  4. om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod. Lag (2001:163).

Prop. 2000/01:57: Straffskalan ändras (avsnitt 6.4.2). Det nya lägsta straffet blir sex månaders fängelse och det högsta fyra års fängelse.

I andra stycket första punkten byts uttrycket värdefullt vilt ut mot uttrycket annars särskilt skyddsvärt vilt. Därmed minskar utrymmet för att anse brott avseende ekonomiskt värdefullt vilt som grovt brott. Vissa fall som med paragrafens nuvarande lydelse ansetts som grova brott ...

  • RH 2009:48:En jägare har i samband med älgjakt dödat en varg inför ett befarat angrepp på hans hund. Åtalet har ogillats då förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) har förelegat.
  • RH 2000:94:Grovt jaktbrott. En varg har förföljts och skjutits från skoter av en renägande same. Frågor om bevisvärdering, påföljd och skadestånd.
  • NJA 2008 s. 376:Jaktbrott? Tillämpning av straffrättens legalitetsprincip.
  • NJA 2006 s. 610:Fråga om påföljd för jakthäleribrott.
  • NJA 2004 s. 786:En person har dödat en varg inför ett befarat angrepp på tamdjur. Fråga om förutsättningar för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen (1987:905) förelegat. Tillika fråga om ansvarsfrihet på grund av nöd.
  • RH 1994:90:Fråga om en jägare då han sköt en älg gjort sig skyldig till jaktbrott bestående i otillåten användning av bil. Invändning bl.a. att älgen varit skadad, eventuellt genom tidigare skott från annan jägare i jaktlaget.

45 §  Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet

  1. bryter mot 5 § andra stycket eller 13 §,
  2. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 26 § första stycket 1, 2 eller 3 om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
  3. bryter mot 27 § om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken,
  4. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 28 §,
  5. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 29 § 4, 30 § tredje stycket eller 31 § tredje stycket eller
  6. bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 36 §, 40 § första stycket eller 41 § första stycket.

[S2]Den som med uppsåt bryter mot 34 § döms till böter.

[S3]I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2012:153).

Prop. 2011/12:58: Genom ändringen i första stycket 2 undantas underlåtenhet att anmäla sammanstötning mellan vilt och spårbunden trafik från straffansvar. Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 5.2. Dessutom görs vissa språkliga moderniseringar, varvid paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

  • RH 2014:48:En bilförare har sammanstött med ett vildsvin och har, efter att ha rådfrågat biluthyraren, kommit att anmäla händelsen till polisen först dagen efter. Detta har bedömts som förseelse mot jaktlagen. Fråga om påföljden för brottet kan stanna vid penningböter trots att dagsböter är normalpåföljden.
  • RH 2007:65:En jägare har skadeskjutit en älg inom eget jaktområde och därefter spårat älgen in på annans jaktområde och där avlivat den. Fråga om jägaren, trots vissa åtgärder, har gjort sig skyldig till brott mot jaktlagen genom att inte fullgöra den underrättelseskyldighet gentemot jakträttshavare eller andra som följer av 28 § andra stycket jaktlagen (1987:259). Frågan har besvarats jakande.
  • NJA 2016 s. 702:När en straffbestämmelse föreskriver ansvar för den som underlåter att fullgöra något, t.ex. en anmälningsskyldighet, krävs subjektiv täckning i förhållande till att det förelåg en skyldighet att handla.

46 §  Den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har skälig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott, döms för jakthäleri till böter eller fängelse i högst ett år.

[S2]Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana omständigheter som anges i 44 § andra stycket 1 och 2.

[S3]Till ansvar enligt denna paragraf döms inte om gärningen är belagd med straff i miljöbalken. Lag (2001:163).

Prop. 2000/01:57: Straffskalorna för jakthäleri och grovt jakthäleri ändras på samma sätt som straffskalorna för jaktbrott och grovt jaktbrott (avsnitt 6.4.6).

46 a §  För försök eller förberedelse till jaktbrott enligt 44 § eller jakthäleri enligt 46 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap.brottsbalken. Lag (2011:514).

Prop. 2010/11:76: Paragrafen är ny och innebär att de grova fallen av jaktbrott och jakthäleri straffbeläggs på försöks- och förberedelsestadierna. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

47 §  Påträffas någon på bar gärning då han eller hon begår jaktbrott, får vilt och sådan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jakträttshavaren eller av någon som företräder honom eller henne. Samma befogenhet har särskilt förordnade jakttillsynsmän och behöriga tjänstemän vid Kustbevakningen och Tullverket.

[S2]Om egendom har tagits i beslag, ska anmälan om detta skyndsamt göras till Polismyndigheten eller åklagaren. Den polisman eller åklagare som tar emot en sådan anmälan om beslag ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv gjort beslaget.

[S3]En kustbevakningstjänsteman som tagit egendom i beslag ska anmäla beslaget till undersökningsledaren eller åklagaren.

[S4]För att undvika att vilt som har tagits i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt sätt. Lag (2019:38).

Prop. 2013/14:110: I första stycket, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har kustbevakningen och tullverkets gränsbevakning bytts ut mot Kustbevakningen och Tullverket, vilket är den korrekta benämningen på dessa myndigheter. Vissa språkliga ändringar har också gjorts.

Prop. 2018/19:16: Om egendom har tagits i beslag, ska anmälan om detta skyndsamt göras till Polismyndigheten eller åklagaren. Den polisman eller åklagare som tar emot en sådan anmälan om beslag ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv gjort beslaget.

En kustbevakningstjänsteman som tagit egendom i beslag ska anmäla beslaget till undersökningsledaren eller åklagaren.

För att undvika att vilt som har tagits i ...

48 §  Om någon har begått jaktbrott eller jakthäleri, skall vilt som han eller hon kommit över genom brottet förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för viltet kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Även annat utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

[S2]Vilt som förverkats tillfaller jakträttshavaren i de fall som föreskrivs av regeringen. Lag (2005:298).

Prop. 2004/05:135: Ändringen i första stycket, som motiveras i avsnitt 9.5, innebär att inte bara vilt utan även annat utbyte vid jaktbrott och jakthäleri skall förverkas om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte avses detsamma som enligt 36 kap. 1 § brottsbalken. Vederlag för den som utför ett jaktbrott på uppdrag av annan torde exempelvis kunna förverkas enligt ...

49 §  Jaktredskap, fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid jaktbrott eller jakthäleri får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådana brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse.

[S2]I stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat. Lag (2011:514).

Prop. 2004/05:135: Ändringen i första stycket innebär för det första att möjligheterna att förverka hjälpmedel utvidgas till att även avse jakthäleri. Ändringen motiveras i avsnitt 10.3. Exempelvis förvaringsutrusning, i vart fall om den är specialkonstruerad för sitt ändamål, torde kunna förverkas vid jakthäleri.

Ändringen i första stycket innebär vidare att möjligheterna till förverkande utvidgas till att även omfatta ...

Prop. 2010/11:76: I paragrafen ges regler om förverkande av egendom som använts eller varit avsedd att användas som hjälpmedel vid jaktbrott eller jakthäleri. I första stycket har en ändring gjorts av innebörd att egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådana brott kan förverkas även i det fallet att förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. Ändringen är en följd av att försök och förberedelse till de grova svårhetsgraderna av jaktbrott och jakthäleri har straffbelagts. ...

50 §  I fråga om förverkad egendom gäller särskilda bestämmelser om förfarandet med sådan egendom i den mån inte annat följer av 47 § tredje stycket eller 48 § andra stycket. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de särskilda bestämmelserna i fråga om djur som behövs för forskningsändamål eller av någon annan särskild anledning inte bör säljas på det sätt som anges i bestämmelserna.

51 §  Vad som sägs i 46--48 §§ om vilt gäller även i fråga om skinn, ägg och bon.

51 a §  Den som har begått brott enligt denna lag inom Sveriges ekonomiska zon döms vid svensk domstol, även om 2 kap.2 eller 3 §brottsbalken inte är tillämplig. Lag (1994:1820).

51 b §  Om ett brott enligt denna lag har förövats inom den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades. Lag (1994:1820).

Bemyndiganden

52 §  Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela sådana föreskrifter eller beslut som avses i 2325 och 2930 §§, 31 § andra och tredje styckena, 36 §, 40 § första och andra styckena, 41 § första stycket 2, 48 § andra stycket och 50 §. Lag (2009:1261).

Hur beslut får överklagas

53 § Har upphävts genom lag (2000:593).

54 §  Länsstyrelsens beslut enligt 33 § om registrering och avregistrering av licensområde eller älgskötselområde får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:2001).

Prop. 2015/16:199: Ändringen innebär att länsstyrelsernas beslut om förelägganden och förbud enligt den nya 42 a § samt en myndighets beslut enligt 4 § tredje stycket om undantag från ett förbud mot utfodring av vilt får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelsen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.

Prop. 2009/10:239: Bestämmelserna reglerar överklagbarhet av vissa beslut. Ändringarna föranleds av att bestämmelser om registrering och avregistrering av älgskötselområde förs in i lagen. Vidare förtydligas att även beslut om avregistrering av licensområde får överklagas.

Bestämmelsen i nuvarande tredje stycket har bedömts vara överflödig och bör därför utgå. Se avsnitt 6.5.

Prop. 2020/21:183: 2. länsstyrelsens beslut enligt 33 § om registrering och avregistrering av licensområde eller älgskötselområde, och

3. länsstyrelsens beslut om förelägganden enligt 42 a §.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten att överklaga beslut enligt jaktlagen. ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Jaktlag (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1938:274) om rätt till jakt skall upphöra att gälla.
    2. Bestämmelserna i 15--22 §§ gäller inte i fråga om upplåtelser av jakträtt som har skett före lagens ikraftträdande.
    3. Äldre bestämmelser om jakträtt för boställshavare, kronohemmans åbor och innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingslägenheter, kolonat och fjällägenheter och om ansvar och särskild rättsverkan vid brott mot sådana bestämmelser skall fortfarande gälla.
    4. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som avses i 8 § första stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt. Bestämmelserna i 8 § andra stycket samma lag skall tillämpas ifråga om servitut som innefattar jakträtten på viss fastighet och som upplåtits senast den 31 december 1987.
    5. Inom område, som för 1987 års jakt har registrerats med stöd av 13 § jaktstadgan (1938:279) som älgjaktsområde utan att vara licensområde, får älgjakt ske enligt äldre bestämmelser tills vidare, dock längst till utgången av år 1994.
    Om området består av minst fem hektar sammanhängande mark, skall det för tid efter år 1994 på ansökan av områdets innehavare registreras som licensområde enligt 33 § tredje stycket 1 även om det inte finns särskilda skäl för en sådan registrering. Om området består av minst tjugo hektar sammanhängande mark, skall det, om sökanden begär det, i stället registreras som licensområde enligt 33 § tredje stycket 2. Ansökan om registrering skall göras före utgången av år 1994. Lag (1994:626).
    1. För älgjakten inom renskötselområdet får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för en övergångstid meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i 33 §.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:58
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1988:435) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Lag (1990:1094) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:28
    Omfattning
    ändr. 5 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1991:310) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Lag (1991:1769) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1991/92:9
    Omfattning
    ändr. 23, 33, 54 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:787) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:134
    Omfattning
    ändr. 10 §; ny 10 a §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Lag (1994:626) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:364, Prop. 1993/94:193, Bet. 1993/94:JoU27
    Omfattning
    ändr. 33 §, 5 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1424) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:40, Prop. 1994/95:23, Bet. 1994/95:JuU2
    Omfattning
    ändr. 41, 43, 45, 46, 48 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1819) om ändring i lagen (1994:1424) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
    2. 45 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fall då någon före ikraftträdandet har underlåtit att fullgöra vad som ålegat honom enligt 38 § andra stycket eller brutit mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 37 § eller 38 § första stycket.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:94, Prop. 1994/95:117, Bet. 1994/95:JoU10
    Omfattning
    ändr. 43, 45, 46 §§ i 1994:1424
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1820) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
    2. Beslut om förbud, föreskrift, tillstånd, medgivande eller liknande som fattats enligt 37 och 38 § skall anses meddelat med stöd av motsvarande bestämmelse i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, om inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer förordnar annat.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:94, Prop. 1994/95:117, Bet. 1994/95:JoU10
    Omfattning
    upph. 37, 38 §§, rubr. närmast före 37 §; ändr. 1, 3, 31, 44, 52 §§; nya 29 a, 51 a, 51 b §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1995:65) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 54 §
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1996:954) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:2, Prop. 1995/96:224, Bet. 1996/97:BoU4
    Omfattning
    ändr. 10 a §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1554) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, men skall inte tillämpas för beslut om upplåtelse som fattats med stöd av rennäringslagen (1971:437) före denna lags i kraftträdande.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:63, Prop. 1995/96:226, Bet. 1996/97:JoU5
    Omfattning
    ändr. 15 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1997:226) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:228, Prop. 1996/97:108, Bet. 1996/97:BoU13
    Omfattning
    ändr. 10 a §
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:343) om ändring i jaktlagen (1987:259)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:239, Prop. 1996/97:75, Bet. 1996/97:JoU15
    Omfattning
    ändr. 4, 5, 9, 10 a §§
    CELEX-nr
    392L0042
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1998:840) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
Omfattning
ändr. 46 §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:593) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
  2. I fråga om sådana upplåtelser som skett före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Om avtalet förlängs efter ikraftträdandet tillämpas dock därefter de nya bestämmelserna i stället för 16-21 §§ i sin äldre lydelse.
  3. Mål som är anhängiga vid arrendenämnden vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av arrendenämnden.
  4. I fråga om arrendenämndens beslut skall bestämmelserna i 53 § andra och tredje stycket fortfarande tillämpas.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:253, Prop. 1999/2000:73, Bet. 1999/2000:MJU17
Omfattning
upph. 17, 18, 19, 20, 21, 22, 53 §§; ändr. 10 a, 15, 16, 39, 41 §§, rubr. närmast före 39 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2001:163) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:174, Prop. 2000/01:57, Bet. 2000/01:MJU9
Omfattning
ändr. 43, 44, 46 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:443) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:248, Prop. 2000/01:111, Bet. 2000/01:MJU18
Omfattning
ändr. 1, 5 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2005:298) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:237, Prop. 2004/05:135, Bet. 2004/05:JuU31
Omfattning
ändr. 48, 49 §§
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2007:1241) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:36, Prop. 2006/07:126, Bet. 2007/08:MJU5
Omfattning
upph. 6 §; ändr. 45, 52 §§
Ikraftträder
2008-01-01

Lag (2009:1261) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:25, Prop. 2008/09:191, Bet. 2009/10:MJU3
Omfattning
ändr. 26, 52 §§; ny 26 a §, rubr. närmast före 26 a §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:1262) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:7, Prop. 2008/09:210, Bet. 2009/10:MJU8
Omfattning
upph. 39 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:2001) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Älgjakt får dock bedrivas enligt äldre föreskrifter till och med den 29 februari 2012.
  2. Ett område som har registrerats som licensområde enligt 33 § i dess äldre lydelse ska utan ansökan registreras som licensområde enligt 33 § första stycket, om området är av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt att det är lämpat för älgjakt och medger en avskjutning av minst en älgkalv om året.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:49, Prop. 2009/10:239, Bet. 2010/11:MJU6
Omfattning
ändr. 33, 54 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2011:514) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:255, Prop. 2010/11:76, Bet. 2010/11:JuU26
Omfattning
ändr. 49 §; ny 46 a §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2012:153) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:146, Prop. 2011/12:58, Bet. 2011/12:MJU5
Omfattning
ändr. 26, 26 a, 45 §§
Ikraftträder
2012-07-01

Lag (2014:698) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:262, Prop. 2013/14:110, Bet. 2013/14:JuU23
Omfattning
ändr. 9, 26 a, 28, 47 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2016:974) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:26, Prop. 2015/16:199, Bet. 2016/17:MJU4
Omfattning
ny 42 a §, rubr. närmast före 42 a §
Ikraftträder
2016-12-01

Lag (2019:38) om ändring i jaktlagen (1987:259)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:130, Prop. 2018/19:16, Bet. 2018/19:FöU4
Omfattning
ändr. 47 §
Ikraftträder
2019-04-01