1 §  Notarietjänstgöring fullgörs efter juris kandidatexamen eller juristexamen. Sådan tjänstgöring fullgörs, om inte annat anges i 2 § andra stycket, under en tid av två år.

Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med ett kunskapsprov. Förordning (2002:994).

2 §  Notarietjänstgöringen fullgörs vid tingsrätt eller länsrätt eller båda slagen av domstolar.

I tingsrätt och länsrätt som har gemensam lagman får en kombinerad notarietjänstgöring fullgöras. I dessa fall får beslutas om anställning som tingsnotarie med tjänstgöringsskyldighet även vid länsrätten och som länsrättsnotarie med tjänstgöringsskyldighet även vid tingsrätten. Sådan notarietjänstgöring skall fullgöras under en tid av två år och sex månader, varav minst ett år skall fullgöras vid respektive domstol.

När en tingsnotarie tjänstgör vid länsrätten skall bestämmelserna i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion tillämpas på notarien. När en länsrättsnotarie tjänstgör vid tingsrätten skall bestämmelserna i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion tillämpas på länsrättsnotarien. Förordning (2002:994).

2 a §  Notarietjänstgöringen kan, efter förordnande enligt 52 a § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion, till en tid av två månader fullgöras vid en hyresnämnd på samma ort som tingsrätten.

När en tingsnotarie tjänstgör vid en hyresnämnd skall bestämmelserna i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion tillämpas på notarien. Förordning (2005:1098).

3 §  Efter särskild prövning får högst sex månaders tjänstgöring hos en arbetsgivare tillgodoräknas som notarietjänstgöring. Sådan tjänstgöring skall i tiden ligga före all domstolstjänstgöring.

Vid prövning enligt första stycket skall särskilt beaktas tjänstgöringens allmänna juridiska värde men även dess värde för fortsatt arbete vid tingsrätt eller länsrätt. Förordning (2001:132).

4 §  Domstolsverket kan efter en skriftlig framställning ge förhandsbesked om en viss tilltänkt tjänstgöring kan tillgodoräknas som notarietjänstgöring enligt 3 §.

5 §  Notariemeritering har förvärvats av den som på ett tillfredsställande sätt har fullgjort notarietjänstgöring. Notarien skall därvid ha utfört domaruppgifter som avses i 17 och 18 §§ förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion eller 20 och 21 §§ förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion. Förordning (2002:797).

6 §  Bevis om notariemeritering utfärdas av den domstol där tjänstgöringen avslutas. Ett sådant bevis skall innehålla uppgift om de arbetsgivare hos vilka tjänstgöringen har fullgjorts och om den tid tjänstgöringen pågått hos varje arbetsgivare. Förordning (1994:927).

7 §  Anställningar som tingsnotarier och länsrättsnotarier beslutas av Domstolsverket. Förordning (1996:392).

8 §  En sökande, som har fullgjort sådan tjänstgöring som kan komma att tillgodoräknas enligt 3 §, skall uppge detta i sin ansökan.

9 §  Notarier anställs tills vidare, dock längst för den tid som anges i 1 § eller, såvitt gäller en kombinerad notarietjänstgöring i 2 § andra stycket, eller den kortare tid som kan följa enligt 3 § eller av någon annan särskild omständighet.

Om någon skall anställas vid en statlig myndighet för sådan tjänstgöring som enligt 3 § kan tillgodoräknas som notarietjänstgöring, får det lämnas över till Domstolsverket att besluta om anställningen. Förordning (2002:994).

10 §  Efter särskild prövning får tingsrätt eller länsrätt förlänga en anställning att gälla för en längre tid än som anges i 1 § eller 2 § andra stycket. Förordning (2002:994).

11 §  Vid förordnanden enligt 9 eller 10 § gäller inte 15 och 28 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd.

12 §  Notarienämndens uppgift är att

1. avgöra ärenden som överklagas till nämnden,
2. ge föreskrifter för notarietjänstgöring och notariemeritering,
3. fullgöra vad regeringen i övrigt bestämmer.

13 §  Nämnden består av högst sex personer. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare.

Ledamöterna och ersättarna utses av regeringen för en tid av högst tre år.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande.

14 §  Nämndens kansligöromål utförs av domstolsverket.

15 §  På Notarienämnden tillämpas 29, 31 och 35 §§verksförordningen (1995:1322). Förordning (1996:392).

16 §  Nämnden är beslutför när minst fyra ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande.

När ärenden av principiell natur eller annars av större vikt handläggs bör samtliga ledamöter delta.

Om ett ärende är så brådskande att det inte kan avgöras vid ett sammanträde, får det avgöras efter telefonsamtal eller skriftliga meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

Även i andra fall än som avses i tredje stycket får ärenden avgöras utan att sammanträde ägt rum, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången.

17 §  Ärendena avgörs efter föredragning. Domstolsverket svarar för beredning och föredragning av ärendena.

Ordföranden får överta beredning och föredragning av ärenden som avgörs vid sammanträden med nämnden.

Nämnden får lämna över till tjänstemän vid domstolsverket att avgöra frågor om utlämnande av allmänna handlingar.

18 §  Chefen för Domstolsverket eller den denne utser får närvara vid sammanträden med nämnden utom när nämnden handlägger ärenden enligt 12 § 1.Förordning (2002:994).

19 §  Beslut om antagning till notarietjänstgöring och beslut i ärenden enligt 3--5 §§ får överklagas till Notarienämnden.

Notarienämndens beslut får inte överklagas. Förordning (1994:927).