1 §  Denna förordning innehåller föreskrifter om statlig tjänstepension som betalas ut samtidigt med riksdagspension och som grundar sig på anställning som upphört efter år 1973.

3 §  Föreskrifterna i 4--10 och 12 §§ gäller om pensionernas sammanlagda tjänstetidsfaktor är högre än talet 1.

Föreskrifterna i 4--8 §§ gäller för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år samt, vid samordning av tjänstepension som är en nettopension, även för tid därefter.

Föreskrifterna i 9 och 10 §§ gäller för tid från och med den månad då pensionstagaren fyller 65 år eller den senare månad då riksdagspensionen betalas ut, utom vid samordning av tjänstepension som är en nettopension.

I 11 och 12 §§ finns föreskrifter om samordning av pension åt efterlevande.

4 §  Tjänstepensionen minskas med riksdagspensionen, om båda pensionerna är hela.

5 §  Om tjänstepensionen, men inte riksdagspensionen, är hel, minskas tjänstepensionen med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats med tillämpning av riksdagspensionens och ledamotspensionens sammanlagda tjänstetidsfaktorer. Minskningen får dock inte vara större än riksdagspensionen eller ledamotspensionen eller dessa pensioners sammanlagda belopp. Förordning (2009:1220).

6 §  Om tjänstepensionen är avkortad minskas den med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats enligt en tjänstetidsfaktor som motsvarar den del av de sammanlagda tjänstetidsfaktorerna som överstiger talet 1.

Minskningen enligt första stycket får dock inte vara större än att summan av pensionerna, inklusive eventuell samtidig rätt till annan tidigare intjänad kommunal eller privat pensionsförmån som tjänstepensionen ska samordnas med, uppgår till minst en hel tjänstepension. Förordning (2009:1220).

6 a §  Vid beräkning enligt 4–6 §§ av vilket belopp av ledamotspensionen som tjänstepensionen ska minskas med efter 65 års ålder ska det bortses från ett så stort belopp av ledamotspensionen som beräknas motsvara vad som skulle ha tjänats in i svensk socialförsäkringspension under tiden som ledamot av Europaparlamentet.

Det som skulle ha tjänats in i svensk socialförsäkringspension ska beräknas som den inkomstgrundade ålderspension som den före detta ledamoten skulle ha haft rätt till för samma år om ledamotsarvodet hade varit pensionsgrundande enligt svensk lag. Med inkomstgrundad ålderspension avses pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före reducering enligt 12 kap. 9 § samma lag. Inkomstpension och premiepension ska beräknas som om den före detta ledamoten endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. Förordning (2009:1220).

7 §  Om riksdagspensionen har minskats med hänsyn till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, skall den anses uppgå till det belopp som skulle ha gällt utan sådan minskning. Förordning (2003:59).

8 §  Om riksdagspensionen beräknats med hänsyn till att sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut, tillämpas också föreskrifterna i 9 och 10 §§ för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år. Förordning (2003:59).

9 §  Pensionen beräknas till ett belopp som svarar mot summan av dels vad som återstår av tjänstepensionen sedan den minskats enligt 4, 5 eller 6 §, dels 65 procent av riksdagspensionens pensionsunderlag multiplicerat med tjänstetidsfaktorn, dels 70 procent av ledamotsarvodet multiplicerat med tjänstetidsfaktorn.

Beloppen ska avse månaden före den då pensionstagaren uppnår 65 års ålder, med hänsyn tagen till generella förändringar av pensionsnivåerna till den i 3 § tredje stycket avsedda månaden. Förordning (2009:1220).

10 §  Utöver vad som följer av 9 § skall den beräknade pensionen samordnas med socialförsäkringsförmåner, förses med tilläggsbelopp och ändras på samma sätt som en hel tjänstepension. Före utbetalning avräknas riksdagspensionens belopp i den utsträckning det är möjligt.

11 §  Om det finns rätt till efterlevandepension i form av både riksdagspension och ledamotspension samt tjänstepension, ska tjänstepensionen minskas med övriga förmåner.

Familjepension enligt äldre statliga pensionsbestämmelser minskas med samtidigt utgiven efterlevandepension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet eller efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom. Förordning (2009:1220).

12 §  Kompletterande efterlevandepension enligt pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. och familjepension enligt äldre statliga pensionsbestämmelser samordnas med samtidigt utgiven kompletterande efterlevandepension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter eller lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet enligt föreskrifterna i 4–6 a §§. Detta gäller även efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom. Förordning (2009:1220).