1 §  Rätt till förmåner enligt denna lag har den som är ledamot av Europaparlamentet och som med stöd av artikel 25 Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga har begärt att han eller hon ska omfattas av nationella bestämmelser om ledamotsarvode, övergångsersättning, pension och efterlevandepension.

Rätt till egenpensionsförmåner, kompletterande efterlevandepension, inkomstgaranti och efterlevandeskydd enligt bestämmelserna i 3–9 kap. har även den som

1. i annat fall än som avses i första stycket är ledamot av Europaparlamentet och innehaft uppdrag där före den 14 juli 2009,
2. har varit ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009,
3. är riksdagsledamot och har varit ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009, eller
4. har varit riksdagsledamot och varit ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.

För den tid en ledamot fullgjort uppdrag i Europaparlamentet lämnas förmåner enligt denna lag endast för tiden före den 14 juli 2009 om inte ledamoten framställt en begäran som avses i första stycket. Har en sådan begäran framställts ska förmåner enligt denna lag lämnas för resten av ledamotens mandattid.

Om ledamoten är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet under minst en månad i följd, lämnas förmånerna för denna tid endast om skälet är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2009:680).

3 §  Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt uppdrag än tjänst.

4 §  Riksdagsförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:433).

6 §  Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år.

1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet till och med utgången av den månad då uppdraget att vara ledamot upphör. Lag (2009:680).

2 §  Ledamotsarvode betalas per månad med ett belopp som motsvarar ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lag (2009:680).

3 §  Ledamotsarvode anses som inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare. Lag (2009:680).

4 §  Om en ledamot av Europaparlamentet är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet under mer än femton dagar i följd av annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen görs avdrag från arvodet med två tredjedelar från och med den sextonde dagen.

Om en ledamot är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt uppdrag i Europaparlamentet på grund av sjukdom, görs avdrag för samma tid från arvodet i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget ska dock beräknas på grundval av arvodet delat med antalet kalenderdagar i månaden.

Om en ledamot får föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och för samma tid får ledamotsarvode enligt 2 § ska arvodet minskas i enlighet med de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2009:680).

1 §  Egenpensionsförmåner är ålderspension, sjukpension och egenlivränta.

Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt med arvode eller inkomstgaranti enligt denna lag eller lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter eller med arvode eller övergångsersättning enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Lag (2009:680).

2 §  Egenpensionsförmånerna bestäms på grundval av ett underlag och en tidsfaktor.

Underlaget för egenpensionsförmånerna beräknas med utgångspunkt från ett pensionsgrundande arvode.

3 §  Pensionsgrundande arvode för ledamot av Europaparlamentet utgörs av ledamotsarvodet enligt 2 kap. 2 §. Lag (2009:680).

4 §  För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot utgörs det pensionsgrundande arvodet av

1. ledamotsarvode enligt 2 kap. 2 § denna lag och enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag, och
3. arvoden enligt 1 § 1–4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Lag (2009:680).

5 §  Det pensionsgrundande arvodet beräknas för de kalenderår en ledamot av Europaparlamentet eller riksdagsledamot innehaft uppdraget under en femårsperiod närmast före avgångsåret. Det pensionsgrundande arvodet för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Medeltalet av de framräknade beloppen utgör underlaget för egenpensionsförmånerna.

Kan en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot inte tillgodoräknas pensionsgrundande arvode för fem kalenderår, är underlaget för egenpensionsförmånerna medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas.

Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensionsförmånerna det pensionsgrundande arvodet för det året.

Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensionsförmånerna det genomsnittliga pensionsgrundande arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv. Lag (2009:680).

6 §  Tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension utgör förhållandet mellan antalet hela år som ledamot av Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv.

För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år som ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot, dock högst tolv, och talet tolv. Lag (2009:680).

7 §  Tidsfaktorn för egenlivränta är lika med förhållandet mellan antalet hela år som ledamot av Europaparlamentet och talet 30.

För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot utgör tidsfaktorn för egenlivränta förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år som ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och talet 30. Lag (2009:680).

8 §  Vid beräkning av tidsfaktorn enligt 6 och 7 §§ ska tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga inte räknas ledamoten tillgodo. Lag (2009:680).

1 §  För rätt till ålderspension fordras att ledamoten har fullgjort minst sex hela år i Europaparlamentet och vid avgången fyllt 50 år.

Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot har rätt till ålderspension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst sex hela år i Europaparlamentet och riksdagen samt vid avgången fyllt 50 år. Lag (2009:680).

2 §  Ålderspension betalas från och med den månad ledamoten fyller 65 år eller från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara ledamot av Europaparlamentet upphör.

För den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot betalas ålderspension från och med den månad han eller hon fyller 65 år eller från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara ledamot av Europaparlamentet eller riksdagsledamot upphör.

Ålderspension betalas till och med utgången av den månad då den berättigade avlider. Lag (2009:680).

3 §  För hel ålderspension fordras minst tolv hela år som ledamot av Europaparlamentet.

Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot har rätt till hel ålderspension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år som ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot. Lag (2009:680).

4 §  Ålderspension utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

1. 11.5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp till och med 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap.2-6 §§. Lag (1997:1066).

1 §  Rätt till sjukpension föreligger för en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot, som tidigare varit ledamot av Europaparlamentet, som frånträder sitt uppdrag och har hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2009:680).

2 §  Sjukpension betalas till och med månaden före den månad den pensionsberättigade fyller 65 år eller, om den berättigade avlider dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar. Från och med den månad den pensionsberättigade fyller 65 år betalas ålderspension beräknad med den tidsfaktor som anges i 3 kap. 6 §.

3 §  För hel sjukpension fordras tolv hela år som ledamot av Europaparlamentet.

Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot har rätt till hel sjukpension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år i Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680).

4 §  En ledamot av Europaparlamentet som inte har fullgjort tolv hela år i Europaparlamentet tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår ledamoten fyller 65 år.

Den som har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och som inte har fullgjort sammanlagt tolv hela år i Europaparlamentet och i riksdagen tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår han eller hon fyller 65 år. Lag (2009:680).

5 §  Sjukpensionens storlek utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

1. 21 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som inte överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. 81 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
3. 40,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap.2-6 §§. Lag (1997:1066).

6 §  Sjukpensionen ska på ett underlag för egenpensionsförmåner upp till 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med sådan ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som avser samma inkomstbortfall. Betalas ej hel sjukpension, minskas avdraget i motsvarande mån.

Har en ledamot av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot som tidigare varit ledamot av Europaparlamentet fått sjukpension från Europaparlamentet ska sjukpension som lämnas enligt denna lag reduceras i motsvarande mån. Reducering ska endast göras när sjukpensionen från Europaparlamentet avser samma sjukperiod. Lag (2009:680).

1 §  Rätt till egenlivränta har den som

1. har varit ledamot av Europaparlamentet och som lämnat Europaparlamentet efter att ha fullgjort minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet före den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från Europaparlamentet, eller
2. har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och som fullgjort sammanlagt minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet och riksdagen före den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från Europaparlamentet. Lag (2009:680).

2 §  Egenlivränta betalas från och med den månad ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten fyller 65 år till och med den månad då ledamoten avlider. Lag (2009:680).

3 §  Egenlivränta utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med

1. 9,5 procent av underlaget för egenpensionsförmånerna upp till 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. 61,5 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp samt
3. 30,75 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmånerna som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Hur tidsfaktorn och underlaget bestäms anges i 3 kap.2-5 och 7 §§. Lag (1997:1066).

1 §  Efterlevandepension betalas efter den som

1. vid sin död var ledamot av Europaparlamentet,
2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit ledamot av Europaparlamentet, eller
3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:680).

2 §  Efterlevandepension betalas till efterlevande make samt eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år.

Med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot av Europaparlamentet eller ogift riksdagsledamot vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne. Lag (2009:680).

3 §  Efterlevandepensionen betalas under fem år från och med månaden efter dödsfallet. Om ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten avgått före fyllda 65 år betalas efterlevandepension längst till den tidpunkt då den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Detsamma gäller om ledamoten avgått med ålderspension då denne fyllde 65 år. Om ledamoten avgått med ålderspension efter fyllda 65 år, betalas efterlevandepension längst under fem år räknat från avgången. Lag (2009:680).

4 §  Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars då den berättigade avlider.

När rätten till efterlevandepension upphört, betalas pensionen till utgången av den månad då detta inträffat.

5 §  Beräkningsgrunden för efterlevandepension är för en efterlevande ett belopp per år motsvarande 1,2 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för varje annan berättigad därutöver ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp.

6 §  Efterlevandepension betalas

1. till en efterlevande med 1,2 basbelopp,
2. till make och barn med ett basbelopp till maken och resterande pension i lika delar till barnen,
3. till mer än ett barn i lika delar till dem.

1 §  Kompletterande efterlevandepension betalas efter den som

1. vid sin död var ledamot av Europaparlamentet,
2. vid sin död var riksdagsledamot och som varit ledamot av Europaparlamentet, eller
3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2009:680).

2 §  Kompletterande efterlevandepension betalas till eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år samt efterlevande make eller sammanboende som avses i 7 kap. 2 § andra stycket under förutsättning att äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet inletts senast den dag ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten fyllt 60 år. Lag (2009:680).

3 §  Kompletterande efterlevandepension betalas från och med månaden efter dödsfallet.

4 §  Rätten till kompletterande efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av den månad då den berättigade avlider.

5 §  Kompletterande efterlevandepension bestäms på grundval av ett underlag.

Underlaget är normalbeloppet i 7 § andra stycket multiplicerat med tidsfaktorn.

6 §  Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension utgör förhållandet mellan antalet hela år i Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv. Avlider ledamot av Europaparlamentet under fullgörande av uppdraget utan att ha uppnått tolv hela år, tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår då ledamoten skulle ha fyllt 65 år.

Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension för den som varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot utgör förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år i Europaparlamentet och riksdagen, dock högst tolv, och talet tolv.

Vid beräkning av tidsfaktorn ska tid som tillgodoräknats ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga inte räknas ledamoten tillgodo. Lag (2009:680).

7 §  Normalbeloppet utgör

1. 32,5 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmåner som överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring men inte 20 basbelopp samt
2. 16,25 procent av den del av underlaget för egenpensionsförmåner som överstiger 20 men inte 30 basbelopp.

Beräkningsgrunden för kompletterande efterlevandepension är för år i procent av normalbeloppet för

1. make 100 procent,
2. make och ett barn 130 procent,
3. make och två barn 150 procent och för varje barn därutöver 10 procent,
4. ett barn 75 procent,
5. två barn 110 procent,
6. tre barn 135 procent,
7. fyra barn 150 procent och för varje barn därutöver 10 procent. Lag (1997:1066).

8 §  Kompletterande efterlevandepension betalas av underlaget

1. till make 100 procent,
2. till ett barn 75 procent,
3. till make och barn, 75 procent till maken och återstoden i lika delar till barnen,
4. till barn, underlaget i lika delar.

1 §  Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har den som

1. har varit ledamot av Europaparlamentet och som före 65 års ålder lämnat Europaparlamentet efter minst tre hela års sammanhängande tid i Europaparlamentet, eller
2. har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och som före 65 års ålder lämnat Europaparlamentet efter sammanlagt minst tre hela års sammanhängande tid i Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680).

2 §  Sjukfrånvaro, annan frånvaro eller ledighet som beviljats eller godkänts av Europaparlamentet eller dess talman begränsar inte rätten till inkomstgaranti. Lag (2009:680).

3 §  För den som varit ledamot av Europaparlamentet kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar Europaparlamentet efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i Europaparlamentet gäller inkomstgarantin

1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,
2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder,
3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder.

Vad som föreskrivs i andra stycket gäller även den ledamot som lämnar Europaparlamentet efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680).

3 a §  För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning och för tid därefter ska inkomstgarantin jämställas med pension. Inkomstgarantin ska inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2009:1028).

4 §  Inkomstgaranti enligt 3 § gäller längst till och med utgången av den månad då den berättigade avlider.

Om ledamoten tar plats i riksdagen upphör garantin enligt denna lag. Lag (2009:680).

5 §  Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen förlänga den tid under vilken garantin gäller enligt 3 § första stycket och andra stycket 1 och 2 med högst ett år. I ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp. Lag (2009:680).

6 §  Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en ledamot av Europaparlamentet som har frånträtt sitt uppdrag och har partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2009:680).

7 §  Underlaget för beräkning av inkomstgarantin utgörs av det ledamotsarvode enligt 2 kap. 2 § som betalas vid avgångstillfället. Lag (2009:680).

8 §  Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp. För tid därefter betalas inkomstgarantin med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i Europaparlamentet och riksdagen

66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 12 år,

60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 11 år,

55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 10 år,

49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 9 år,

44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 8 år,

38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 7 år,

33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 6 år. Lag (2009:680).

9 §  Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under den tid inkomstgarantin betalas. Lag (2009:680).

9 a §  Inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga.

Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas inkomstgarantin med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning. Lag (2009:680).

10 §  Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §, med följande inkomster,

1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige,
3. kompletterande delpension och
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §. Lag (1998:701).

11 §  Minskningen skall utgöra den procentandel, 80 33, som anges för varje särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomst enligt 10 § som per år överstiger ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

12 §  Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall endast inkomster som hänför sig till tid då inkomstgarantin betalas medräknas vid minskningen.

Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas.

12 a §  Riksdagens arvodesnämnd får besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om en garantitagare

1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, eller
2. dömts för brott av så allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren, om han eller hon varit riksdagsledamot, skulle ha skiljts från det uppdraget. Lag (2009:680).

13 §  Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2.

14 §  Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagsförvaltningen bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make. Ett sådant beslut kan omprövas. Lag (2000:433).

15 §  Efterlevandeskyddet gäller i högst fem år och betalas till utgången av den månad då rätten till skyddet upphör eller den berättigade avlider.

16 §  Efterlevandeskydd betalas per år med ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje barn.

17 §  Den som vill ha efterlevandeskydd skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).

18 §  Den som vill att inkomstgaranti skall betalas ut skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen.

Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2003:12).

19 §  Ansökan om utbetalning av inkomstgaranti skall vara skriftlig. Den som ansökt om utbetalning skall även i övrigt enligt utfärdade föreskrifter eller när riksdagsförvaltningen begärt det skriftligen lämna sådana uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna skall lämnas på heder och samvete.

Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som begärts får riksdagsförvaltningen hålla inne vidare utbetalningar.

Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning skall han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till riksdagsförvaltningen. Lag (2003:12).

20 §  Arbetsgivare och annan som har betalat ut ersättning eller förmån skall på begäran av riksdagsförvaltningen lämna de uppgifter för namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2003:12).

20 a §  Skatteverket ska till Statens pensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, om uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag. Lag (2008:969).

21 §  Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti skall garantitagaren betala tillbaka skillnaden. Ett belopp som skall betalas tillbaka skall, när det är lämpligt, minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Lag (2003:12).

22 §  Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti och skillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning framställts, skall garantitagaren betala ränta för därpå följande tid intill dess betalning sker. Räntan skall bestämmas efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis.

Vad som sägs i första stycket skall också gälla om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som erfordras för bestämmande av det belopp som skall betalas tillbaka. I ett sådant fall skall ränta tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2003:12).

23 §  En garantitagare, vars rätt till inkomstgaranti har jämkats enligt 12 a §, äger rätt att när nya förhållanden inträtt på nytt ansöka om inkomstgaranti. En sådan ansökan prövas av Riksdagens arvodesnämnd. Lag (2009:680).

1 §  Fastställd ålderspension, sjukpension och kompletterande efterlevandepension relateras till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av detta. Lag (1997:1066).

2 §  Den fastställda egenlivräntan anknyts till prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. Lag (2009:1584).

3 §  För den som varit ledamot av Europaparlamentet eller riksdagsledamot i sammanlagt minst sex hela år relateras den fastställda inkomstgarantin till det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta. Lag (2009:680).

4 §  Med basbelopp i 4 kap. 4 §, 5 kap. 5 §, 6 kap. 3 §, 8 kap. 7 § och 9 kap. 8 § avses det förhöjda prisbasbeloppet i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om inte annat sägs i första stycket avses med basbelopp i denna lag prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring. Lag (1998:552).

1 §  Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet till och med utgången av den månad då uppdraget att vara ledamot upphör. Lag (2009:680).

2 §  En ledamot av Europaparlamentet ska vara grupplivförsäkrad på riksdagens bekostnad. Försäkringen ska samordnas med sådan motsvarande försäkring som tecknats för ledamoten av Europaparlamentet. Lag (2009:680).

3 §  En ledamot av Europaparlamentet ska vara arbetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad i den omfattning som gäller för riksdagens ledamöter. Lag (2009:680).

1 §  Ett beslut enligt 9 kap. får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätt krävs prövningstillstånd.

Andra beslut enligt denna lag som fattats av riksdagsförvaltningen överklagas hos Riksdagens överklagandenämnd. Lag (2009:680).

2 §  Ett beslut överklagas skriftligt. I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han eller hon begär.

Överklagandet ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Det ska ha kommit in inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Lag (2009:680).