1 §  I denna förordning finns föreskrifter om specialskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448).

2 §  Specialskolemyndigheten är den styrelse för specialskolan som avses i 7 kap. 5 § skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448).

3 §  Specialskolan skall ha fem skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och en skolenhet för elever från hela landet (riksskola). Förordning (2000:448).

4 §  Specialskolemyndigheten får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och fritidshemsverksamheten. Förordning (2000:448).

5 §  I denna förordning avses med

• hörselskada: nedsättning av hörseln,
• skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum,
• styrelsen: styrelsen för Specialskolemyndigheten,
• undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
• ämne: ämne för vilket regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, Statens skolverk har fastställt en kursplan. Förordning (2000:448).

6 §  Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolan. Förordning (2000:448).

7 §  Regionskolor skall finnas i

1. Örebro (Birgittaskolan) med Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som upptagningsområde,
2. Härnösand (Kristinaskolan) med Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som upptagningsområde,
3. Stockholm (Manillaskolan) med Stockholms, Uppsala och Gotlands län som upptagningsområde,
4. Vänersborg (Vänerskolan) med Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län som upptagningsområde, och
5. Lund (Östervångsskolan) med Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län som upptagningsområde. Förordning (2000:448).

8 §  Riksskolan, som skall finnas i Gnesta (Åsbackaskolan), är avsedd för döva eller hörselskadade elever som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola. Förordning (2002:238).

9 §  Vid riksskolan skall också tas emot elever som är dövblindfödda. Förordning (2000:448).

10 §  Statens skolverk och Specialskolemyndigheten fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning. Förordning (2000:448).

11 §  Skolorna är skyldiga att lämna de uppgifter som Specialskolemyndigheten begär. Förordning (2000:448).

12 §  Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av staten såsom huvudman för specialskolan får i stället fullgöras av en kommun eller ett landsting, om specialskolmyndigheter och kommunen eller landstinget är ense om detta. Förordning (2000:448).

1 §  Specialskolemyndigheten skall verka för att de mål och riktlinjer förverkligas som riksdagen och regeringen har fastställt för myndighetens ansvarsområde. Förordning (2000:448).

2 §  Specialskolemyndigheten skall särskilt ansvara för samordning av resurser, planering, uppföljning och utvecklingsarbete för skolenheterna i syfte att stödja kvalitetsutvecklingen i skolorna och uppnå ökad måluppfyllelse. Förordning (2000:448).

3 §  Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Specialskolemyndigheten med undantag av 2, 4, 5, 14, 17, 21, 27, 28 och 33-35 §§. Förordning (2000:448).

4 §  Generaldirektören är chef för myndigheten. Förordning (2000:448).

5 §  Specialskolemyndighetens styrelse består av högst nio ledamöter, generaldirektören inräknad. Generaldirektören är styrelsens ordförande.

Andra ledamöter än generaldirektören utses av regeringen för högst fyra år.

Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. Förordning (2000:448).

6 §  Inom Specialskolemyndigheten skall finnas ett kansli med säte i Örebro.

För varje skolenhet skall det finnas en rektor.

Specialskolemyndigheten bestämmer i övrigt själv sin organisation. Förordning (2000:448).

7 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Specialskolemyndigheten. Förordning (2000:448).

8 §  För samråd med berörda intresseorganisationer skall det vid Specialskolemyndigheten finnas ett brukarråd. Brukarrådets sammansättning bestäms av Specialskolemyndigheten.

Specialskolemyndigheten får bestämma att det vid varje skolenhet skall finnas ett föräldraråd. Förordning (2000:448).

9 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

När ärenden av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Förordning (2000:448).

10 §  Generaldirektören skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, personalansvarsnämnden eller någon annan enligt föreskrifter i denna förordning.

Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.

Andra stycket gäller inte föreskrifter och sådana ärenden som avses i 13 § 1-3 verksförordningen (1995:1322). Förordning (2000:448).

1 §  För specialskolan gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (2000:448).

2 §  De kursplaner som regeringen har fastställt för grundskolan skall också tillämpas i specialskolan, om inte något annat följer av 3 eller 4 §. Föreskrifterna i grundskolans kursplaner om mål som skall ha uppnåtts i slutet av det femte och det nionde skolåret skall dock i stället avse mål som skall ha uppnåtts i slutet av det sjätte respektive tionde skolåret. Förordning (2002:238).

3 §  I den utsträckning som grundskolans kursplaner inte kan användas på grund av elevernas funktionshinder skall Statens skolverk fastställa särskilda kursplaner för specialskolan. Förordning (2000:448).

4 §  För utvecklingsstörda elever skall särskolans kursplaner tillämpas. Förordning (2000:448).

5 §  För specialskolan gäller den timplan som framgår av bilagan till denna förordning.

Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som skall erbjudas elever i årskurserna 1-10.

Specialskolemyndigheten beslutar om fördelningen av undervisningstiden på ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. När särskolans kursplaner skall tillämpas gäller dock i stället 6 §. Förordning (2000:448).

6 §  När särskolans kursplaner tillämpas för utvecklingsstörda elever skall den totala undervisningstiden fördelas på särskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val.

Bestämmelserna i 2 kap.4 och 7-11 §§särskoleförordningen (1995:206) skall tillämpas. Förordning (2000:448).

7 §  I den omfattning som Specialskolemyndigheten bestämmer skall det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Förordning (2000:448).

8 §  När undervisningen baseras på de kursplaner som avses i 2 och 3 §§ gäller bestämmelserna i 9-13 §§. Förordning (2000:448).

9 §  Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Förordning (2000:448).

Skyldighet att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket finns, om

1. antalet elever vid skolenheten som önskar språket uppgår till minst tre, och
2. eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan.

Även andra språk än de som anges i första stycket får erbjudas eleverna som språkval. Därvid gäller inte kravet i andra stycket 1.

Vidare får finska och samiska erbjudas eleverna som språkval. Därvid gäller inte kraven i andra stycket. Förordning (2000:448).

10 §  Som språkval för en elev skall i stället för språk enligt 9 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det:

• det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i,
• svenska som andraspråk,
• svenska,
• engelska, eller
• teckenspråk.

Skyldighet att anordna undervisning i ett sådant språk finns, om minst tre elever vid skolenheten väljer språket. Kravet på minst tre elever gäller dock inte i fråga om modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller romska elever. Förordning (2000:448).

11 §  Utrymmet för elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare fått undervisning i (nybörjarspråk).

Undervisningen skall till sitt innehåll och inriktning vara förenlig med målen i den kursplan som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Förordning (2000:448).

12 §  Eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

Undervisning i ett nybörjarspråk skall anordnas som elevens val, om antalet elever vid skolan som önskar ämnet uppgår till minst tre och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:448).

13 §  Utrymmet för skolans val skall användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Utrymmet kan även användas för insatser avsedda att kompensera elevens funktionshinder samt för andra särskilda insatser och för praktisk arbetslivsorientering.

När undervisning i ett ämne utgör skolans val skall undervisningen till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i de kursplaner som gäller för ämnena. Förordning (2000:448).

14 §  För utvecklingsstörda elever får avvikelser göras från timplanen.

Föreskrifter om avvikelser från timplanerna vid stödundervisning och anpassad studiegång finns i 6 kap.3 och 7 §§. Vidare kan beslut som avses i 5 kap. 4 § medföra avvikelser från timplanerna. Förordning (2000:448).

15 §  Bestämmelserna om modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk i 2 kap.9-16 §§grundskoleförordningen (1994:1194) gäller i tillämpliga delar i specialskolan. Förordning (2000:448).

16 §  För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan för varje skolenhet.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2000:448).

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (2000:448).

17 §  Av 7 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.

Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. Förordning (2000:448).

1 §  Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom varje skolenhet skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Förordning (2000:448).

2 §  För behandling av elevvårdsfrågor skall det vid varje skolenhet finnas en elevvårdskonferens. Förordning (2000:448).

3 §  I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå

1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare och annan berörd personal.

Specialskolemyndigheten beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Förordning (2000:448).

4 §  Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöter na är närvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.

5 §  I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:602).

1 §  Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

Specialskolemyndigheten bestämmer

• när höst- och vårterminerna börjar respektive slutar, och
• hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta. Förordning (2000:448).

2 §  Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Förordning (2000:448).

3 §  Specialskolemyndigheten får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (2000:448).

4 §  Specialskolemyndigheten får efter att ha hört elevvårdskonferensen och efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta om andra lärotider för eleven än de som anges i 1-3 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår. Förordning (2000:448).

5 §  För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen. Förordning (2000:448).

1 §  Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:208).

2 §  En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:602).

3 §  En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som enligt kursplanerna skall ha uppnåtts i slutet av det femte och det tionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.

Stödundervisning kan även omfatta insatser avsedda att kompensera elevens funktionshinder.

Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan utbildning.

4 §  I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning.

Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om Specialskolemyndigheten gäller också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (2000:448).

5 §  Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i.

6 §  Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning.

7 §  Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får Specialskolemyndigheten efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen.

Specialskolemyndigheten ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan.

I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid ha en handledare samt stöd av skolans personal. Förordning (2000:448).

1 §  I 3 kap. 4 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om mottagande av elever i specialskolan. Beslut i sådana ärenden fattas av Specialskolemyndigheten. Förordning (2000:448).

2 §  Ett barn som inte räknas som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl såsom att barnet är svenskspråkigt.

Elever som tas emot i specialskolan med stöd av första stycket har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan skolan och hemorten i utlandet. Förordning (2001:980).

2 a §  I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i specialskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:980).

3 §  Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. Förordning (2000:448).

4 §  Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-9 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5 eller 7 §. Förordning (2000:448).

5 §  Specialskolemyndigheten får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Förordning (2000:448).

6 §  Om en elev har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt skall tillhöra, får Specialskolemyndigheten besluta att eleven skall flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2000:448).

7 §  Specialskolemyndigheten får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs. Förordning (2000:448).

8 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan.

Specialskolemyndigheten får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. Förordning (2000:448).

9 §  Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.

Sådan ledighet får beviljas för sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Om det finns synnerliga skäl, får längre ledighet beviljas.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Förordning (2000:448).

9 a §  Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:208).

9 b §  Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:208).

10 §  Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare.

Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Förordning (2000:448).

11 §  Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.

Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till Specialskolemyndigheten för överväganden om lämplig åtgärd. Förordning (2000:448).

1 §  Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.

På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet även lämna annan skriftlig information om elevens skolgång än som avses i första stycket.

Uppgifter i utvecklingsplanen och sådan information som avses i andra stycket får inte ha karaktären av betyg.

Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 6 kap. 1 §. Förordning (2005:177).

2 §  För elever som undervisas enligt särskolans kursplaner gäller i fråga om betyg bestämmelserna i 7 kap.2-7 §§särskoleförordningen (1995:206).

För övriga elever i specialskolan gäller bestämmelserna i 3- 19 §§. Förordning (2000:448).

3 §  Betyg skall sättas i specialskolans ämnen. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall sättas för ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall sättas är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn besluta i frågan.

Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande ämnen avses biologi, fysik och kemi. Förordning (1999:686).

4 §  Betyg skall sättas

1. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats, och
2. när ett ämne eller ämnesblock har avslutats.

5 §  Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:686).

6 §  Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:

7 §  När ett betyg sätts innan ett ämne eller ämnesblock har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen.

Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket. Förordning (1999:686).

8 §  När betyg sätts efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats, skall betyget bestämmas med hjälp av

1. de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i specialskolan, och
2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken.

Betyget Godkänt skall motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det tionde skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg.

Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det tionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder, utöver dövhet eller hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Förordning (2007:55).

9 §  Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av det tionde skolåret, skall betyg inte sättas i ämnet. Betyg skall inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket.

I fall som avses i första stycket skall ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.

Omdömet skall undertecknas av läraren. Förordning (2003:125).

10 §  Ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall användas i slutet av årskurs 10 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.

Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av årskurs 6 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling.

Statens skolverk fastställer ämnesprov och meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2002:238).

11 §  En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett ämnesblock skall också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen skall det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats.

Skriftliga omdömen enligt 9 § skall hållas samlade. Förordning (1999:686).

12 §  Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i årskurs 9 och vid slutet av höstterminen i årskurs 10. Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få ett slutbetyg enligt 13 §.

Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna terminsbetyget. Förordning (1999:686).

13 §  Slutbetyg skall utfärdas när skolplikten upphör. En elev som efter skolpliktens upphörande har slutfört årskurs 10 har rätt att få ett nytt slutbetyg.

Slutbetyget skall innehålla uppgifter om den högsta årskurs eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § skall inte ingå i slutbetyget. Till slutbetyget skall det i förekommande fall fogas sådana skriftliga omdömen som avses i 9 §.

Rektorn skall underteckna slutbetyget. Förordning (1999:686).

14 §  Om en elev avgår från en skolenhet utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas. Förordning (1999:686).

Intyget skall innehålla uppgifter om

1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock, och
5. antal timmar undervisning som eleven erbjudits.

Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna intyget. Förordning (1999:686).

15 §  Intyg om avgång skall sändas till den skolenhet där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt.

Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (2000:448).

16 §  Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.

Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn eller den som rektorn bestämmer. Förordning (1999:686).

17 §  Den som redan har slutbetyg från specialskolan har efter prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget.

Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan har slutbetyg från specialskolan, skall rektorn utfärda slutbetyg. Förordning (1999:686).

18 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg över prövning. Förordning (1999:686).

19 §  I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel eller liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg.

I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i betygskatalogen. Förordning (1999:686).

1 §  Behörig som rektor är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448).

2 §  Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Förordning (2000:448).

Rektorn är föredragande i styrelsen.

3 §  Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som stämmer överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar.

4 §  En lärare är skyldig att på uppdrag

1. vara klassföreståndare enligt 5 §,
2. vara huvudlärare och förestå en institution,
3. biträda vid lärarutbildning vid den skolenhet där läraren tjänstgör.

5 §  Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass. Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen.

Klassföreståndaren skall biträda skolledningen i frågor som rör klassen.

6 §  I en anställning som lärare, dock inte timläraranställning, får det som fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare vid någon annan skolform inom det offentliga skolväsendet. I en anställning som lärare i musik får det även ingå fyllnadstjänstgöring vid en kommunal musikskola.

7 §  Vid anställning av lärare skall 2 kap.3-5 §§skollagen (1985:1100) tillämpas, om inte något annat följer av andra stycket.

Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får anställas tills vidare längst till en viss tidpunkt under läsåret. I annat fall skall timläraren anställas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt under terminen.

När en lärare skall anställas bör den lediga anställningen anmälas till den offentliga arbetsförmedlingen, om det inte framstår som onödigt. Om en sådan anmälan inte görs skall information om den lediga anställningen lämnas på den berörda skolenhetens anslagstavla. Förordning (2000:448).

8 §  I 14 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att det för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

Vid anställning av sådan personal skall 7 § tredje stycket tillämpas.

1 §  Av 3 kap. 5 § skollagen (1985:1100) följer att Specialskolemyndighetens beslut enligt 7 kap. 1 § om mottagande i specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.Förordning (2000:448).

2 §  Beslut i personalärenden enligt denna förordning får överklagas hos regeringen, om beslutet gäller

1. anställning av en arbetstagare, och
2. en lärares fyllnadstjänstgöring.

Av 21 § anställningsförordningen (1994:373) följer att beslut om att avbryta ett anställningsförfarande inte får överklagas. Förordning (2000:448).

3 §  Beslut av Specialskolemyndigheten i andra ärenden enligt denna förordning än sådana som avses i 1 och 2 §§ får inte överklagas. Förordning (2000:448).

4 §  Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448).

5 §  Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448).