Upphävd författning
Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Departement
- Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
- Utfärdad
- 2001-12-06
- Ändring införd
- SFS 2001 i lydelse enligt SFS 2006:927
- Upphäver
- Bilavgaslag (1986:1386)
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
1 § Denna lag syftar till att förebygga att bränsle till motorfordon eller utsläpp av förbrukat bränsle från motorfordon skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön.
Definitioner
2 § I denna lag avses med
ramdirektiv: rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/30/EG,
särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,
typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,
tillverkare: den som inför den ansvariga myndigheten ansvarar för samtliga delar av förfarandet vid typgodkännande och för produktionsöverensstämmelse, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser,
utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,
fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning och väsentliga konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,
motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktionsaspekter,
fordonssystem: ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven i något av särdirektiven,
komponent: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgodkännas separat oberoende av fordonet, om ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,
separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat men då endast i samband med en specificerad fordonstyp, förutsatt att ett sådant förfarande uttryckligen är tilllåtet enligt något av särdirektiven,
motorbensin: bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och
dieselbränsle: bränsle som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 25 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87 och som är avsett att användas i sådana motorfordon som avses i rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/76/EG, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon, ändrat genom kommissionens direktiv 2005/78/EG.
alternativt motorbränsle: för motordrift avsett motorbränsle som inte är motorbensin eller dieselbränsle som till övervägande del har sitt ursprung i råolja.
I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2006:927).
Prop. 2008/09:53: Definitionen av ”ramdirektiv” har kompletterats med det nya ramdirektivet.
Definitionen av ”tillverkare” har utvidgats till att även avse den som tillverkaren har utsett som sin företrädare, jfr. 1 kap. 3 § fordonslagen. Vidare har vissa redaktionella förändringar gjorts, se avsnitt 7.1. Skyldigheten för en tillverkare som är etablerad ...
Prop. 2007/08:46: En definition av konverteringssats införs för att underlätta utformningen av de bestämmelser i lagen där termen konverteringssats behöver användas.
I definitionen av ”ramdirektiv” uppdateras upplysningen om när de angivna EG-rättsakterna senast har ändrats med ändringar som ska tillämpas vid denna lagändrings ikraftträdande den 1 juli 2008.
I ...
Avgasreningskrav
3 § Ett motorfordon skall anses stämma överens med de avgasreningskrav som följer av denna lag, om fordonet har godkänts enligt något av ramdirektiven och åtföljs av intyg av fordonstillverkaren att fordonet stämmer överens med den godkända typen. Även i de fall fordon har godkänts enligt något särdirektiv skall de anses stämma överens med nämnda krav.
Miljöklasser
4 § Bilar skall delas in i miljöklasser i enlighet med de kravnivåer för utsläpp som beslutas inom Europeiska gemenskapen för förbränningsmotordrivna bilar enligt bilaga 1 till denna lag.
Ytterligare miljöklasser får finnas för
- bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier (elbilar),
- bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor (hybridbilar), samt
- andra bilar med särskilt låga utsläpp av föroreningar.
En bil hänförs till den miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen uppfyller kraven för utsläpp i den angivna miljöklassen.
Om en bil inte uppfyller kraven för den miljöklass den indelats i, skall bilen hänföras till den miljöklass vars krav den uppfyller.
Ansvar för att gällande krav uppfylls
5 § Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar för att fordonen uppfyller gällande avgasreningskrav.
Prop. 2007/08:46: I paragrafen anges att tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar för att fordonen uppfyller gällande avgaskrav. Ett nytt andra stycke införs där det slås fast att tillverkaren som huvudregel inte ska vara ansvarig för fel som beror på att ett fordon eller en motor har ändrats genom montering av en konverteringssats.
6 § Den som äger ett motorfordon är skyldig att underhålla och sköta fordonet på ett sådant sätt att de för fordonet gällande gränsvärdena för utsläpp inte överskrids under brukandet av fordonet.
Typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner
7 § En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en komponent eller en separat teknisk enhet kan typgodkännas i fråga om avgasrening. Ett sådant godkännande förutsätter att relevanta krav enligt särdirektiv eller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är uppfyllda.
Ett typgodkännande som har meddelats i en annan medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av ramdirektiven eller särdirektiven gäller utan särskild prövning i Sverige.
Prop. 2007/08:46: I paragrafen anges uttryckligen att konverteringssatser kan typgodkännas i fråga om avgasrening. Med stöd av 20 § kan det meddelas föreskrifter om vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett typgodkännande ska kunna ges.
8 § Den myndighet som regeringen bestämmer (typgodkännandemyndigheten) får utfärda typgodkännande i fråga om avgasrening.
Den myndighet som regeringen bestämmer skall indela bilar i miljöklasser enligt 4 §.
9 § Tillverkaren är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av ett typgodkännande. Sådan medverkan kan vara att utan ersättning till typgodkännandemyndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen.
För att utöva tillsyn enligt denna lag har typgodkännandemyndigheten rätt till tillträde till en fabrik eller annan anläggning och att där utföra nödvändiga undersökningar.
10 § Om typgodkännandemyndigheten finner att utsläppsbegränsande anordningar som omfattas av ett typgodkännande som myndigheten meddelat inte uppfyller de krav som gäller för fordons- eller motortypen, får myndigheten förelägga tillverkaren att lägga fram en åtgärdsplan för att avhjälpa bristerna.
Typgodkännandemyndigheten skall besluta om godkännande av åtgärdsplanen.
11 § Om typgodkännandemyndigheten finner att fordon, motorer, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med den typ som myndigheten har godkänt, får myndigheten återkalla godkännandet.
12 § Typgodkännandemyndigheten skall se till att åtgärdsplaner som beslutats av en annan typgodkännandemyndighet inom Europeiska unionen genomförs i Sverige.
Särskilda bestämmelser för tunga motorfordon
13 § Om en tung lastbil eller en tung buss som är registrerad i Sverige har typgodkänts i ett annat land, är tillverkaren skyldig att medverka till att sådana kontroller genomförs som syftar till att undersöka om fordonet uppfyller de krav som följer av denna lag. Detsamma gäller om fordonets motor har typgodkänts i ett annat land än Sverige.
Vad som föreskrivs i 9 § första stycket och 10 § tillämpas på motsvarande sätt för sådant fordon eller sådan motor som avses i första stycket.
14 § I fråga om tunga lastbilar och tunga bussar som har tillverkats utomlands svarar den som yrkesmässigt för in bilar i Sverige för tillverkarens räkning jämte tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt vad som följer av denna lag. Tillverkaren ansvarar endast för fordon som förts in i Sverige av tillverkaren själv eller av någon som fört in fordonet för tillverkarens räkning.
Särskilda bestämmelser om avhjälpande av fel på fordons utsläppsbegränsande anordningar
15 § I fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på personbilar, lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram gäller vad som föreskrivs i 16-19 §§, om fordonen inte är äldre än fem år eller har körts mer än 80 000 kilometer.
16 § Tillverkaren svarar gentemot bilägaren för att fel på bilens utsläppsbegränsande anordningar kostnadsfritt avhjälps, om det vid en myndighets kontroll eller på annat tillförlitligt sätt konstateras att anordningarna inte uppfyller de krav som följer av denna lag.
I de fall som avses i första stycket har bilägaren rätt även till ersättning för kostnader som föranleds av ny kontrollbesiktning efter anmärkning mot de utsläppsbegränsande anordningarna och kostnader som föranleds av körförbud för bilen.
17 § Vad som sägs i 16 § gäller inte om det görs sannolikt att felet beror på att bilägaren
- inte låtit bilen genomgå den underhållsservice som behövs för att vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar, eller
- har använt bränsle av en kvalitet som i väsentlig mån avviker från det som tillverkaren rekommenderat för att vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar, eller
- vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar har utrustat bilen med nya delar som från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen var utrustad med när den var ny.
Vad som sägs i 16 § gäller inte heller om det görs sannolikt att felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något annat liknande förhållande på bilägarens sida.
18 § Om bilägaren låter någon annan än tillverkaren avhjälpa fel på de utsläppsbegränsande anordningarna på bilen och därvid anlitar någon som yrkesmässigt utför bilreparationer, är tillverkaren skyldig att betala skälig ersättning för reparationen till den som har utfört arbetet, om tillverkaren ansvarar enligt 16 §. Den som har utfört arbetet har inte rätt att kräva betalning för reparationen från bilägaren och får inte heller gentemot bilägaren göra gällande åtgärder som kan komma i fråga vid bristande betalning.
Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte tillverkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har rätt att inom två veckor från det han fick del av ersättningsanspråket kräva att den som har utfört arbetet tillställer tillverkaren på dennes bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren får inte ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har förflutit efter det han fick del av ersättningsanspråket och, om han har krävt att få utbytta delar, dessa delar tillställdes honom.
19 § I fråga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som yrkesmässigt för in fordon i Sverige för tillverkarens räkning solidariskt med tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt 16-18 §§. Tillverkaren ansvarar endast för fordon som förts in i Sverige av tillverkaren själv eller av någon som fört in fordonet för tillverkarens räkning.
Bemyndiganden och avgifter
20 § I fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om
- begränsning av utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon,
- motorfordons och motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation eller beskaffenhet i övrigt,
- skyldighet att underhålla utrustning som begränsar utsläpp,
- skyldighet att använda visst bränsle,
- tillsyn och annan kontroll,
- förfarandet i samband med typgodkännande och godkännande av förslag till åtgärdsplaner,
- ibruktagande och försäljning av fordon och motorer till dessa samt
- förfarandet i samband med miljöklassindelning av bilar.
Prop. 2007/08:46: Bemyndigandet ändras i sjunde punkten så att det omfattar även motorers utrustning (t.ex. ersättningskatalysatorer). Det innebär att regeringen kan meddela föreskrifter som innebär restriktioner, inklusive förbud, mot försäljning av sådan utrustning. Det framgår av förarbetena till det ursprungliga bemyndigandet i bilavgaslagen (prop. 1995/96:175) att ...
21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om det inte är oförenligt med något av ramdirektiven eller särdirektiven, meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från krav enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Undantag får förenas med särskilda villkor.
Vad som sägs i första stycket gäller inte beträffande kraven i 15-19, 24 och 27 §§.
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn, prövning i samband med typgodkännande samt prövning i samband med miljöklassindelning och meddelande av undantag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om avgifternas storlek och beräkning.
Regeringen får föreskriva att en myndighet får bestämma att beslut om betalning av avgift enligt denna lag skall gälla omedelbart även om beslutet överklagas.
Bränslen
23 § Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådan bensin delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 2 till denna lag.
Dieselbränsle skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.
Ett alternativt motorbränsle får delas in och tillhandahållas i den miljöklass som anges i bilaga 4 eller 5 till denna lag, om bränslet uppfyller de krav som anges i bilagan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar om ett bränsle uppfyller kraven i bilaga 4 eller 5. Lag (2006:927).
24 § Motorbensin som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2 och dieselbränsle som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 3 får inte saluföras. Lag (2004:1079).
Tillsyn och ansvar
25 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer.
26 § Typgodkännandemyndigheten får besluta om sådana kontroller som avses i 13 och 14 §§.
Typgodkännandemyndigheten får förelägga tillverkare av tunga lastbilar, tunga bussar eller motorer till sådana fordon att medverka till de kontroller som avses i 13 § första stycket eller att fullgöra de skyldigheter som framgår av 9 § första stycket och 10 §. Föreläggandet får förenas med vite.
27 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra motorbensin eller dieselbränsle enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2004:1079).
Överklagande
28 § En förvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Bilaga 1
Miljöklasser för bilar
Miljöklass 2000 | Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I. |
Miljöklass 2005 | Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I. |
Miljöklass 2005 PM | Personbilar, bussar och lastbilar, som har motor med kompressionständning och uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I, men med partikelutsläpp som vid provning enligt direktivet är högst 5 mg/km. |
Miljöklass El | Bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier. |
Miljöklass Hybrid | Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor. |
Miljöklass 2000 | Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG9 rad A i tabell 1 och 2 i bilaga I. |
Miljöklass 2005 | Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG rad B.1 i tabell 1 och 2 i bilaga I. |
Miljöklass 2008 | Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 1999/96/EG rad B.2 i tabell 1 och 2 i bilaga I. |
Miljöklass EEV | Särskilt miljövänliga fordon vars motorer uppfyller kraven enligt direktiv 1999/96/EG rad C i tabell 1 och 2 i bilaga I. |
Miljöklass El | Bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier. |
Miljöklass Hybrid | Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor. |
Lag (2006:475). |
Bilaga 2
Krav | Miljöklass 1 Motorbensin | Miljöklass 1 Alkylatbensin | Miljöklass 2 |
Researchoktantal, lägst | 95 | - | 95 |
Motoroktantal, lägst | 85 | - | 85 |
Ångtryck, högst kilopascal | 70/95 | 65 | 70/95 |
Ångtryck, lägst kilopascal | 45/65 | 50 | - |
Destillation: | |||
- Förångat vid 70ºC, volymhalt procent | - | 15-42 | - |
- Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent | 47/50 | 46 | 46 |
- Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent | - | 72 | - |
- Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent | 75 | 75 | 75 |
- Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent | - | - | - |
Slutkokpunkt, högst ºC | 205 | 200 | - |
Olefiner, högst volymhalt procent | 13,0 | 1,0 | 18,0d |
Aromater, högst volymhalt procent | 35,0 | 1,0 | 35,0 |
Bensen, högst volymhalt procent | 1,0 | 0,1 | 1,0 |
Cyklohexaner, högst volymhalt procent | - | 2,0 | - |
n-Hexan, högst volymhalt procent | - | 0,5 | - |
Syre, högst masshalt procent | 2,7 | - | 2,7 |
Oxygenater: | |||
- Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas | 3 | - | 3 |
- Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt | 5 | - | 5 |
- Isopropylalkohol, högst volymhalt procent | 10 | - | 10 |
- Tertiär-butyalkohol, högst volymhalt procent | 7 | - | 7 |
- Isobutylalkohol, högst volymhalt procent | 10 | - | 10 |
- Etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent | 15 | - | 15 |
Andra oxygenatere, högst volymhalt procent | 10 | - | 10 |
Svavel, högst milligram per kilogram | 10 | 10 | 10 |
Bly, högst gram per liter | 0,005 | 0,002 | 0,005 |
Fosfor | Inte mätbar | - | - |
Densitet vid 15ºC, kilogram per kubikmeter | - | 680-720 |
Bilaga 3
Miljöklasser för dieselbränsle
Krav | Miljöklass 1 | Miljöklass 2 | Miljöklass 3 |
Cetanindex, lägst | 50 | 47 | - |
Cetantal, lägst | 51 | 51 | 51 |
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter | 800 | 800 | - |
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter | 820 | 820 | 845 |
Destillation: - begynnelsekokpunkt, lägst ºC - vid 95 procent destillat, högst ºC | 180 320 | 180 320 | - 360 |
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent | 5 | 20 | - |
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent | Inte mätbarb | 0,1 | - |
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent | - | - | 11 |
Svavel, högst milligram per kilogram | 10 | 10 | 10 |
Fettsyrametylestrare, högst volymhalt procent Lag (2006:927). | 5 | 5 | - |
Bilaga 4
Specifikation (Etanolbränsle för gnisttända motorer)
Krav | Miljöklass 1 | |
Researchoktantal, lägst | 95 | |
Motoroktantal, lägst | 85 | |
Ångtryck, högst kilopascal | 70a/ 95b | |
Ångtryck, lägst kilopascal | 35a/ 50b | |
Etanol samt högre alkoholer, lägst volymhalt procent | 75a/70b | |
Bensinc, volymhalt procent | (14-25)a/ (14-30)b | |
Slutkokpunkt, högst | C | 205 |
Destillationsrest, högst volymhalt procent | 2 | |
Högre alkoholer med mellan tre och åtta kolatomer per molekyl, högst volymhalt procent | 2 | |
Metanol, högst volymhalt procent | 1 | |
Etrar som innehåller fem eller fler kolatomer per molekyl,högst volymhalt procent | 5,2 | |
Vatten, högst volymhalt procent | 0,3 | |
Oorganiskt klor, högst milligram per liter | 1 | |
Svavelhalt, högst milligram per kilogram | 10 | |
Bly, högst milligram per liter | 5d | |
Fosfor, högst milligram per liter | 0,2d | |
Oxidationsstabilitet, lägst minutere | 360 | |
Hartstal, högst milligram per 100 milliliter | 5 | |
pHef | 6,5-9,0 | |
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid | ||
50 C), enligt skalag | Klass 1 | |
Syratal, högst masshalt procent eller räknat som ättiksyra, högst milligram per liter | 0,005 40 |
Bilaga 5
Specifikation 1 (FAME - fettsyrametylestrar)
Krav | Miljöklass 1 | |
Cetantal, lägst | 51 | |
Esterhalt, lägst masshalt procent | 96,5 | |
Densitet vid 15 C, högst kilogram per kubikmeter | 900 | |
Densitet vid 15 C, lägst kilogram per kubikmeter | 860 | |
Viskositet vid 40 C, kvadratmillimeter per sekund | 3,50-5,00 | |
Flampunkt, lägst | C | 120 |
Sulfataska, högst masshalt procent | 0,02 | |
Vattenhalt, högst milligram per kilogram | 500 | |
Svavelhalt, högst milligram per kilogram | 10 | |
Kolåterstod vid 10 procent destillationsåterstod, högst masshalt procent | 0,30 | |
Föroreningshalt, högst milligram per kilogram | 24 | |
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid | ||
50 C), enligt skalaa | Klass 1 | |
Oxidationsstabilitet vid 110 C, lägst timmarb | 6 | |
Syratal, högst milligram KOH per gram | 0,50 | |
Jodtal, högst gram jod per 100 gram | 120 | |
Linolensyrametylester, högst masshalt procent | 12,0 | |
Fleromättade metylestrar (fler än tre dubbelbindningar), högstmasshalt procent | 1 | |
Metanolhalt, högst masshalt procent | 0,20 | |
Monoglyceridhalt, högst masshalt procent | 0,80 | |
Diglyceridhalt, högst masshalt procent | 0,20 | |
Triglyceridhalt, högst masshalt procent | 0,20 | |
Fri glycerol, högst masshalt procent | 0,02 | |
Total glycerol, högst masshalt procent | 0,25 | |
Natrium + Kalium, högst milligram per kilogram | 5,0 | |
Kalcium + Magnesium, högst milligram per kilogram | 5,0 | |
Fosfor, högst milligram per kilogram | 10,0 |
Specifikation 2 (Etanolbränsle för kompressionstända motorer)
Krav | Miljöklass 1 | |
Alkohol, lägst masshalt procent varav andra alkoholer än etanol, högst masshalt procent | 92,4 2 | |
Densitet vid 15 C, högst kilogram per kubikmeter | 815 | |
Densitet vid 15 C, lägst kilogram per kubikmeter | 795 | |
Askhalt, högst masshalt procent | 0,001 | |
Flampunkt, lägst | C | 10 |
Surhetsgrad, räknat som ättiksyra, högst masshalt procent | 0,0025 | |
Neutraliseringstal (stark syra) KOH milligram per liter högst | 1 | |
Färg, enligt skala högsta | 10 | |
Torrhalt vid 100 C, högst milligram per kilogram | 15 | |
Vattenhalt, högst masshalt procent | 6,5 | |
Fosfor, högst gram per liter | 0,2 | |
Aldehydhalt, räknat som ättiksyra, högst masshalt procent | 0,0025 | |
Svavelhalt, högst milligram per kilogram | 10 | |
Esterhalt, räknat som etylacetat, högst masshalt procent | 0,1 | |
Ett bränsle som uppfyller ovanstående krav får spädas med cetanförbättringsmedel, om spädningen uppgår till högst 10 massprocent av det ospädda bränslet. Därutöver får denaturerings- och färgämnen tillsättas. | ||
a Enligt standardiserad metod för färgbestämning. | ||
Specifikation 3 (Syntetiska dieselbränslen) | ||
Krav | Miljöklass 1 | |
Bränsle som huvudsakligen består av paraffinkolväten framställda ur biomassa eller fossil råvara. | ||
Cetantal, lägst | 51 | |
Densitet vid 15 C, högst kilogram per kubikmeter | 845 | |
Destillation: vid 95 volymprocent destillat, högst | C | 360 |
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent | 5 | |
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent | Inte mätbara | |
Svavelhalt, högst milligram per kilogram | 10 | |
a Enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1. Lag (2006:927). |
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen upphävs bilavgaslagen (1986:1386).
- Avgasreningskrav enligt äldre bestämmelser skall gälla för motorfordon och motorer som typgodkänts före lagens ikraftträdande.
- Äldre bestämmelser om miljöklassindelning skall gälla för de bilar som delats in i en miljöklass före lagens ikraftträdande.
- Vad som föreskrivits i 13, 14 och 26 §§ skall även gälla personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3 500 kg som har typgodkänts enligt rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG8 av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/220/EEG.
- I fråga om bilar som har tagits i bruk före lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser om tillverkarens ansvar gentemot bilägaren.
- Förarbeten
- Prop. 2001/02:31, Bet. 2001/02:MJU6
- CELEX-nr
- 31998L0070
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2004:1079) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:42, Prop. 2004/05:9, Bet. 2004/05:MJU4
- Omfattning
- ändr. 2, 23, 24, 27 §§, bil. 2, 3
- CELEX-nr
- 32003L0102
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2006:475) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:290, Prop. 2005/06:167, Bet. 2005/06:SkU27
- Omfattning
- ändr. bil. 1
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:927) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:345, Prop. 2005/06:181, Bet. 2005/06:MJU28
- Omfattning
- ändr. 2, 23 §§, bil. 2, 3; nya bil. 4, 5
- CELEX-nr
- 32005L0078
- Ikraftträder
- 2006-08-01
Lag (2007:219) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:135, Prop. 2006/07:39, Bet. 2006/07:MJU9
- Omfattning
- upph. 13, 14, 26 §§, rubr. närmast före 13 §; ändr. 2 §, bil. 1
- CELEX-nr
- 32006L0051
- Ikraftträder
- 2007-06-01
Lag (2008:262) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:144, Prop. 2007/08:46, Bet. 2007/08:TU4
- Omfattning
- ändr. 2, 5, 7, 20 §§; nya 5 a, 19 a §§
- CELEX-nr
- 32007L0037
- Ikraftträder
- 2008-07-01
Lag (2009:230) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:188, Prop. 2008/09:53, Bet. 2008/09:TU9
- Omfattning
- ändr. 2 §
- CELEX-nr
- 32007L0046
- Ikraftträder
- 2009-04-29
Lag (2010:209) om ändring i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:200, Prop. 2009/10:35, Bet. 2009/10:MJU20
- Omfattning
- ändr. 1, 2, 3 §§; nya 26, 27 a, 27 b §§
- CELEX-nr
- 32009R0661
- Ikraftträder
- 2010-05-01