Inaktuell version

Förordning (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Departement
Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad
2003-12-18
Ändring införd
SFS 2003:1179 i lydelse enligt SFS 2016:934
Ikraft
2004-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Allmänna bestämmelser

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

2 §  De termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Förordning (2015:111).

Utredningen i ett ärende om överlämnande från Sverige

3 §  Om en arresteringsorder har skickats till en åklagare som inte är behörig att handlägga ärendet, skall arresteringsordern lämnas över till en behörig åklagare. Den behöriga åklagaren skall underrätta den utfärdande myndigheten om åtgärden.

4 §  Den eftersökte ska underrättas om innehållet i arresteringsordern så snart som möjligt efter att han eller hon har anträffats. Samtidigt ska han eller hon få skriftlig information om sin möjlighet att lämna sådant samtycke som avses i 4 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, och om innebörden av ett sådant samtycke.

[S2]Den eftersökte ska vid samma tillfälle underrättas om att han eller hon har rätt att utse en försvarare eller ett biträde i den medlemsstat som har utfärdat arresteringsordern. Om den eftersökte vill utöva denna rätt ska åklagaren omedelbart underrätta den utfärdande myndigheten om det.

[S3]Om arresteringsordern avser verkställighet av en frihetsberövande påföljd som har dömts ut efter en förhandling där den eftersökte inte var personligen närvarande och han eller hon begär att få en kopia av domen, ska åklagaren snarast underrätta den utfärdande myndigheten om begäran, om den utfärdande myndigheten i intyget har bekräftat att villkoren i artikel 4a.1 d i rambeslutet är uppfyllda. Domen ska överlämnas till den eftersökte så snart den inkommit från den utfärdande myndigheten. Förordning (2016:934).

5 §  Om överlämnande begärs för en gärning på tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall åklagaren samråda med och vid behov inhämta yttrande från Justitiekanslern.

Begäran om verkställighet i Sverige av en frihetsberövande påföljd

6 §  När en svensk medborgare begärs överlämnad för verkställighet av en frihetsberövande påföljd, skall åklagaren eller, på uppdrag av åklagaren en polisman som biträder vid utredningen, fråga den eftersökte om han eller hon begär att påföljden skall verkställas i Sverige.

[S2]Den eftersökte skall upplysas om innebörden av att påföljden verkställs i Sverige.

[S3]En begäran om att påföljden skall verkställas i Sverige skall lämnas skriftligen enligt formulär som fastställs av Riksåklagaren.

7 §  Om den eftersökte begär att påföljden ska verkställas i Sverige, ska åklagaren omedelbart underrätta den utfärdande myndigheten om den eftersöktes begäran.

[S2]Åklagaren ska underrätta Kriminalvården om den eftersöktes begäran att påföljden ska verkställas i Sverige och om andra förhållanden som har betydelse för beslutet om verkställighet här.

[S3]Om rätten med stöd av 2 kap. 6 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder har avslagit en begäran om överlämnande, ska åklagaren omedelbart underrätta Kriminalvården.

[S4]I 3 kap. 19 § förordningen (2015:109) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen finns bestämmelser om Kriminalvårdens skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Förordning (2015:111).

8 §  När en svensk medborgare begärs överlämnad för lagföring, skall åklagaren eller, på uppdrag av åklagaren en polisman som biträder vid utredningen, fråga den eftersökte om han eller hon begär att en efter överlämnandet ådömd frihetsberövande påföljd skall verkställas i Sverige. Bestämmelserna i 6 § andra och tredje styckena skall tillämpas.

9 § Har upphävts genom förordning (2015:111).

Samtycke och medgivande

10 §  Samtycke och medgivande som avses i 4 kap. 9 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder lämnas till åklagaren. Återkallelse av lämnat samtycke eller medgivande lämnas till åklagare eller till en polisman.

[S2]Samtycket och medgivandet samt återkallelse av sådant samtycke eller medgivande ska antecknas på ett formulär som fastställs av riksåklagaren. Formuläret för samtycke och medgivande ska om möjligt vara skrivet på det språk som normalt används av den eftersökte. Om ett annat språk används ska det antecknas på handlingen vilka åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den eftersökte har förstått innebörden av samtycket och medgivandet.

[S3]Åklagaren ska i samband med att ett beslut om överlämnande verkställs underrätta den utfärdande myndigheten om att den som överlämnas har lämnat ett sådant samtycke och medgivande som avses i första stycket. Förordning (2012:571).

11 § Har upphävts genom förordning (2012:571).

Underrättelse när tidsfristerna överskrids

12 §  Åklagaren ska underrätta den utfärdande myndigheten om frågan om överlämnande inte har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut inom

  1. sextio dagar från det att den eftersökte gripits, eller, när något gripande i ärendet inte har skett, sextio dagar från det att den eftersökte har underrättats om innehållet i arresteringsordern, eller
  2. tio dagar från det att den eftersökte har lämnat samtycke till överlämnande.

[S2]Om frågan om överlämnande inte senast trettio dagar från en av de tidpunkter som avses i första stycket är avgjord genom ett beslut som har vunnit laga kraft mot den eftersökte, ska åklagaren underrätta den utfärdande myndigheten om det. Förordning (2012:571).

Underrättelse vid överlämnande av svensk medborgare m.fl.

13 §  Om överlämnande beviljas med ett sådant villkor om återförande som avses i 3 kap. 2 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, ska åklagaren underrätta den utfärdande myndigheten om att myndigheten ska kontakta Kriminalvården när återförandet kan äga rum. Förordning (2015:111).

14 §  Om överlämnande beviljas med ett sådant villkor om återförande som avses i 3 kap. 2 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, ska domstolen sedan beslutet om överlämnande fått laga kraft sända en kopia av beslutet till Kriminalvården. Förordning (2015:111).

15 §  Om någon som är svensk medborgare eller som är folkbokförd i Sverige har överlämnats, skall åklagaren sända en kopia av beslutet om överlämnande till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Underrättelse vid avslag med hänvisning till Europakonventionen

16 §  Om en begäran om överlämnande har avslagits med stöd av 2 kap. 4 § 2 lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, skall domstolen sedan beslutet om överlämnande vunnit laga kraft sända en kopia av beslutet till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Underrättelse om ett beslut i fråga om överlämnande

17 §  När frågan om överlämnande är avgjord genom ett beslut som har vunnit laga kraft mot den eftersökte, ska åklagaren omedelbart underrätta Polismyndigheten och den utfärdande myndigheten om beslutet. Om beslutet innebär att överlämnande beviljas, ska det av underrättelsen framgå när beslutet senast ska verkställas.

[S2]Åklagaren ska så snart som möjligt sända en kopia av beslutet till den utfärdande myndigheten. Förordning (2014:1165).

Verkställighet av ett beslut om överlämnande

18 §  Åklagaren ansvarar för att ett beslut om överlämnande verkställs inom rätt tid.

19 §  Åklagaren och Polismyndigheten ska utbyta information i den utsträckning det behövs för att ett beslut om överlämnande ska kunna verkställas.

[S2]Polismyndigheten ska underrätta åklagaren när beslutet har verkställts.

[S3]Polismyndigheten ska omedelbart underrätta åklagaren om den som ska överlämnas inte hämtas inom rätt tid. Förordning (2014:1165).

20 §  Åklagaren skall underrätta den utfärdande myndigheten om frihetsberövanden som har ägt rum i Sverige med anledning av en begäran om överlämnande.

Underrättelse vid uppskjutet överlämnande

21 §  Har verkställigheten av ett beslut om överlämnande skjutits upp med stöd av 6 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder för att den som skall överlämnas avtjänar en frihetsberövande påföljd, skall den myndighet som ansvarar för verkställigheten av påföljden underrätta åklagaren i god tid innan frigivning sker.

Underrättelse vid villkorat överlämnande från Sverige

22 §  När överlämnande beviljats med ett sådant villkor om återförande som avses i 6 kap. 1 § tredje stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, skall åklagaren underrätta den utfärdande myndigheten om att myndigheten skall kontakta Regeringskansliet (Justitiedepartementet) när återförandet kan äga rum. Åklagaren skall sända en kopia av underrättelsen till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Ansvariga myndigheter i Sverige

23 § Har upphävts genom förordning (2015:111).

Underrättelse vid omvandling av påföljd

24 § Har upphävts genom förordning (2015:111).

Underrättelse vid villkorat överlämnande till Sverige

25 §  Om någon i ett fall som sägs i 8 kap. 1 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder ska återföras till en annan medlemsstat, ska åklagaren underrätta Polismyndigheten när återförandet ska äga rum. Förordning (2014:1165).

Utvidgat överlämnande och vidareöverlämnande

26 §  Bestämmelserna i denna förordning gäller i tillämpliga delar i ärenden om utvidgat överlämnande och vidareöverlämnande enligt 6 kap. 8 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

[S2]I fråga om vidareöverlämnande från Sverige av någon som har överlämnats hit tillämpas 16 och 17 §§ förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004. Förordningen skall dock inte tillämpas i förhållande till en medlemsstat i Europeiska unionen som när ärendet inleds inte har genomfört rambeslutet om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna.
Ikraftträder
2004-01-01

Förordning (2005:1030) om ändring i förordning (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ändr. 23 §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2012:571) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2012.
  2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före ikraftträdandet.
Omfattning
upph. 11 §, rubr. närmast före 11 §; ändr. 10, 12 §§
Ikraftträder
2012-10-16

Förordning (2013:840) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2014:263) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ändr. 4 §
CELEX-nr
32012L0013
Ikraftträder
2014-06-01

Förordning (2014:1165) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ändr. 9, 17, 19, 25 §§
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2015:111) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.
  2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som inletts före ikraftträdandet.
  3. Äldre bestämmelser tillämpas vid handläggningen av ett ärende i förhållande till en medlemsstat inom Europeiska unionen som när ärendet inleds inte har genomfört rådets rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen.
  4. Äldre bestämmelser tillämpas i förhållande till en medlemsstat inom Europeiska unionen som avgett en förklaring enligt artikel 28.2 i rambeslut 2008/909/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på brottmålsdomar avseende fängelse eller andra frihetsberövande åtgärder i syfte att verkställa dessa inom Europeiska unionen om att i förhållande till en dom som fått laga kraft före ett visst datum ska rambeslutet inte tillämpas.
Omfattning
upph. 9, 23, 24 §§; ändr. 2, 4, 7, 13, 14 §§
Ikraftträder
2015-04-01

Förordning (2016:934) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2016-11-27

Förordning (2019:103) om ändring i förordningen (2003:1179) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Omfattning
ny 16 a §, rubr. närmast före 16 a §
Ikraftträder
2019-04-01