Förordning med instruktion för Statens institutionsstyrelse

Statens institutionsstyrelse ansvarar för sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).

Myndigheten ska särskilt svara för

1. 1.planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen,
2. 2.anvisning av platser till hemmen,
3. 3.ekonomisk styrning, resultatuppföljning och kontroll,
4. 4.metodutveckling, forskning, uppföljning av vårdresultat samt utvecklingsarbete. Förordning (2009:1143).

Myndigheten får mot avgift utföra uppdrag åt kommuner och landsting i samband med avgiftning av missbrukare, utslussning, eftervård eller andra insatser som anknyter till verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §. Myndigheten får också mot avgift tillhandahålla sådana varor och tjänster som produceras huvudsakligen av intagna som ett led i verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §.

Myndigheten ska

1. 1.utforma sin verksamhet så att den utgår från flickors och pojkars samt kvinnors och mäns villkor och behov,
2. 2.inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn bedöma konsekvenserna för barn och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa.

Myndigheten ska i sin verksamhet utgå från ett brukarperspektiv. Förordning (2008:1426).

Myndigheten ska, genom samverkan med andra myndigheter och övriga aktörer, verka för att brukarna får en sammanhållen vård. Förordning (2008:1426).

Myndigheten leds av en myndighetschef.

Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst nio ledamöter.

Generaldirektören är myndighetschef.

Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228).

Myndigheten får årligen fastställa avgifter enligt 6 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453).

Myndigheten får bestämma storleken på avgifterna enligt 3 §.