Inaktuell version

Lag (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen

Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 2008-06-05
Ändring införd: SFS 2008 i lydelse enligt SFS 2012:323
Upphäver: Lag (2001:394) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad: 2018-08-19

1 § Denna lag kompletterar rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen).

Författningskommentar

Prop. 2000/01:98: Av paragrafen framgår att lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Bryssel II-förordningen. Lagen innehåller regler dels om handläggningen av exekvaturförfarandet enligt artiklarna 21–31 i förordningen (2 och 3 §§), dels om verkställigheten av utländska avgöranden sedan de har förklarats vara verkställbara (4 §). Övervägandena finns i avsnitt 6.1– 6.3.

Bestämmelser som i huvudsak motsvarar innehållet ...

Prop. 2007/08:98: Av paragrafen framgår att lagen innehåller bestämmelser som kompletterar den nya Bryssel II-förordningen.

2 § Svea hovrätt är behörig domstol vid förfaranden enligt artiklarna 29-31 och 33.

Vid den handläggning som avses i artiklarna 29-31 ska hovrätten bestå av en lagfaren domare.

För det förfarande som avses i artikel 33 gäller rättegångsbalkens regler om överklagande av tingsrätts beslut i tillämpliga delar, om inte förordningen föreskriver något annat. En sådan ansökan om ändring som avses i artikel 33.4 ska göras skriftligen. Den ska ha kommit in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades.

En domare som har handlagt ett mål enligt artiklarna 29-31 är jävig att handlägga mål om samma sak enligt artikel 33.

Författningskommentar

Prop. 2000/01:98: Exekvaturförfarandet i förordningen är uppdelat i tre led. För svensk del skall prövningen i både det första och det andra ledet göras av Svea hovrätt. Förordningen reglerar till viss del det närmare förfarandet under exekvaturprövningen. I övrigt tillämpas nationell rätt.

Prop. 2007/08:98: Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser om exekvaturförfarandet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I första stycket föreskrivs att Svea hovrätt är behörig domstol i exekvaturförfarandets första och andra led. Bestämmelsen saknar motsvarighet i lagen (...

Ändringar1

Ändrad: SFS 2014:931 (Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område)

3 § För det förfarande som avses i artikel 34 gäller rättegångsbalkens regler om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga delar, om inte förordningen föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat sökanden prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.

Författningskommentar

Prop. 2013/14:219: Av paragrafen framgår att ärendelagen är tillämplig vid domstolarnas handläggning av ärenden om att ett utländskt avgörande ska erkännas, inte erkännas eller förklaras verkställbart enligt Bryssel II-förordningen. Ärendelagens bestämmelser tillämpas dock inte om något annat följer av förordningen. Särskilt det första steget av exekvaturprövningen regleras i stor utsträckning i förordningen. Ärendelagen innehåller dock regler om bl.a. domstolarnas sammansättning, brister i en inledande skrivelse ...

Prop. 2000/01:98: Högsta domstolen är sista instans vid exekvaturprövningen. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet där.

Paragrafen innehåller inga särregler om den tid inom vilken ett överklagande skall ges in. Härav följer att reglerna i 56 kap. 1 § rättegångsbalken blir tillämpliga. De innebär att ett överklagande skall ges in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades.

En ...

Prop. 2007/08:98: I paragrafen finns kompletterande bestämmelser om exekvaturförfarandets tredje led. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Bestämmelserna är överförda från 3 § i 2001 års lag. Numret på avsedd artikel är ändrat till följd av den ändrade numreringen i den nya förordningen. Justeringen medför ingen ändring i sak.

Ändringar1

Ändrad: SFS 2014:931 (Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område)

4 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas

enligt 21 kap.föräldrabalken om det avser ett barns person och
enligt utsökningsbalken om det avser ett barns egendom eller rättegångskostnader.

Efter verkställbarhetsförklaring får verkställighet ske först när den frist för att ansöka om ändring som avses i artikel 33.5 har löpt ut eller när ett beslut har meddelats med anledning av att ändring har sökts.

För verkställigheten gäller vad som är föreskrivet om verkställighet av svensk domstols avgörande i motsvarande fall.

Författningskommentar

Prop. 2007/08:98: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller för verkställighet av ett avgörande som är verkställbart enligt Bryssel II-förordningen. Bestämmelserna är överförda från 4 § i 2001 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Första stycket är anpassat till det förhållandet att vissa avgöranden är verkställbara utan exekvatur enligt den nya Bryssel II-förordningen. I jämförelse med 4 § i 2001 års ...

5 § Om ett intyg som har utfärdats med stöd av Bryssel II- förordningen har fått ett oriktigt innehåll på grund av ett skrivfel eller liknande, ska intyget rättas av den domstol eller myndighet som har utfärdat intyget.

Ett beslut i fråga om rättelse får inte överklagas.

Författningskommentar

Prop. 2007/08:98: Paragrafen saknar motsvarighet i 2001 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Bestämmelsen i första stycket innebär att en domstol eller en annan myndighet som har utfärdat ett intyg enligt Bryssel II-förordningen ska rätta eventuella fel som upptäcks i intyget. Till skillnad från vad som gäller för rättelse enligt t.ex. 17 kap. ...

/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/

6 § En fråga om godkännande av en placering av ett barn i Sverige enligt artikel 56.2 prövas av en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten i den kommun där barnet avses bli placerat.

Författningskommentar

Prop. 2011/12:85: Av paragrafen framgår vilken myndighet som är behörig att pröva en begäran av en utländsk myndighet att få placera ett barn i familjehem eller på en institution i Sverige och att samråda om en sådan placering. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.4.

Prop. 2007/08:98: I paragrafen finns en bestämmelse om vilken myndighet som är behörig att pröva en begäran av en myndighet i en annan medlemsstat att få placera ett barn i familjehem eller på institution i Sverige. Paragrafen saknar motsvarighet i 2001 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Av bestämmelsen framgår att det ankommer på en nämnd i den kommun där barnet avses bli placerat att pröva frågan om godkännande. ...

Ändringar1

Ändrad: SFS 2012:323 (Stärkt skydd för barn i internationella situationer)

7 § Om tillämpningen av Bryssel II-förordningen innebär att en fråga ska prövas av en nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten i Sverige och det inte finns någon annan behörig nämnd, tas frågan upp av en nämnd i Stockholms kommun som fullgör sådana uppgifter.

Författningskommentar

Prop. 2007/08:98: Paragrafen innehåller en bestämmelse om reservforum för ärende som ska handläggas av en nämnd som fullgör en kommuns uppgifter inom socialtjänsten. Paragrafen saknar motsvarighet i 2001 års lag. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Bestämmelsen avser situationer i vilka det med ...

/Träder i kraft I: den dag regeringen bestämmer/

8 § I brådskande fall, när barnet eller egendom som tillhör barnet finns här i landet, får en domstol besluta om en tillfällig åtgärd i fråga om vårdnad, boende, umgänge eller förmynderskap (artikel 20).

Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden. I domstolens beslut ska det anges hur länge åtgärden gäller.

Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras. I ett ärende som rör vårdnad, boende eller umgänge får domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan. Innan socialnämnden lämnar upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet. Lag (2012:323).