1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser i anslutning till lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el.

Ord och uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i lagen om ursprungsgarantier för el.

2 §  Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet enligt lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el. Förordning (2017:328).

3 §  Ursprungsgarantier får avse el från förnybara energikällor, högeffektiv kraftvärme, kärnkraft, torvförbränning och fossila energikällor samt övrig el enligt följande definitioner:

el från förnybara energikällor: el som produceras med förnybara, ickefossila energikällor, vilka är vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärme), havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas,

aerotermisk energi: energi lagrad i form av värme i omgivningsluften,

geotermisk energi: energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan,

hydrotermisk energi: energi lagrad i form av värme i ytvattnet,

biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall,

flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa,

el från högeffektiv kraftvärme: kraftvärmeproducerad el så som den bestäms i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/12/EU,

el från kärnkraft: el som framställs i en kärnkraftsreaktor,

el från torvförbränning: el som produceras genom förbränning av torv,

el från fossila energikällor: el som produceras med icke förnybara energikällor såsom kol, olja och naturgas, och

övrig el: el från någon annan energikälla än de som definierats ovan. Förordning (2014:353).

4 §  En ursprungsgaranti ska innehålla uppgifter om

1. den energikälla energin produceras från samt start- och slutdatum för produktion,
2. namnet på den anläggning där energin produceras, var den är belägen, vilken typ av anläggning det rör sig om och dess kapacitet,
3. huruvida, när och i vilken omfattning anläggningen eller energienheten har fått stöd genom ett nationellt stödsystem och typen av stödsystem,
4. datum då anläggningen togs i drift, och
5. datum och land för utfärdande.

5 §  Om ursprungsgarantin avser el från högeffektiv kraftvärme ska ursprungsgarantin utöver vad som anges i 4 § även innehålla uppgifter om

1. energikällans lägre värmevärde (det effektiva värmevärdet),
2. mängden och användningen av den värme som framställts genom kraftvärmeprocessen,
3. primärenergibesparing som beräknats enligt fastställda referensvärden för effektivitet och enligt bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/12/EU, och
4. anläggningens nominella elektriska och termiska effektivitet. Förordning (2014:353).

5 a §  Ursprungsgarantier som avser högeffektiv kraftvärme eller som kan överföras till en annan EU-medlemsstat får endast utfärdas för nettoelproduktion. Förordning (2017:328).

5 b §  Statens energimyndighets beslut om utfärdande av ursprungsgarantier ska gälla i

1. fem år, om utfärdandet gäller ursprungsgarantier som kan överföras till en annan EU-medlemsstat, och
2. tills vidare i övriga fall. Förordning (2017:328).

6 §  Om den el som har producerats i en elproduktionsanläggning matas in i ett elnät som omfattas av nätkoncession, ska den som har nätkoncessionen mäta mängden inmatad el och mängdens fördelning över tiden och rapportera uppgifterna till Statens energimyndighet enligt förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den förordningen. Förordning (2017:328).

7 §  Om den el som har producerats i en elproduktionsanläggning matas in i ett elnät som inte omfattas av nätkoncession, ska elproducenten mäta mängden inmatad el under varje timme och rapportera uppgifterna till Statens energimyndighet enligt föreskrifter som myndigheten har meddelat med stöd av 14 § 2.Förordning (2017:328).

7 a §  Om en ursprungsgaranti ska överföras till en annan EU-medlemsstat eller avser högeffektiv kraftvärme, ska mätningarna enligt 6 och 7 §§ avse nettoelproduktion. Om de rapporterade mätvärdena inte avser nettoelproduktion, ska mätvärdena korrigeras enligt föreskrifter som Statens energimyndighet har meddelat med stöd av 14 § 2.Förordning (2017:328).

8 §  Om en ursprungsgaranti avser el från högeffektiv kraftvärme, ska elproducenten särskilt rapportera uppgifter enligt 5 § till Statens energimyndighet enligt föreskrifter som myndigheten har meddelat med stöd av 14 § 2.Förordning (2017:328).

9 §  Om det vid en produktionsanläggning är möjligt att producera el med olika bränslen eller energikällor, ska elproducenten särskilt beräkna och rapportera produktionen till Statens energimyndighet enligt föreskrifter som myndigheten har meddelat med stöd av 14 § 2.Förordning (2017:328).

10 §  Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll meddelar föreskrifter om krav på och kontroll av mätutrustning och utövar tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter i enlighet med vad som följer av lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon.

11 §  Statens energimyndighet ska

1. i fråga om sådana ursprungsgarantier som avses i 5 b § 2 upprätta ett konto för ursprungsgarantier åt
   1. en elproducent, när myndigheten har beslutat att ursprungsgarantier som avser producentens el ska utfärdas, och
   2. en elleverantör eller annan som handlar med ursprungsgarantier, efter anmälan från leverantören eller handlaren, och
2. i fråga om ursprungsgarantier som kan överföras mellan EU-medlemsstater upprätta ett särskilt konto för sådana ursprungsgarantier åt en elproducent, elleverantör eller annan som handlar med ursprungsgarantier, om producenten, leverantören eller handlaren ansöker om det.

Ett beslut om konto får förenas med villkor. Förordning (2017:328).

12 §  Statens energimyndighet ska annullera en ursprungsgaranti

1. om den som är antecknad som innehavare i registret över ursprungsgarantier skriftligen begär det, eller
2. efter tolv månader från och med produktionen av den energienhet som ursprungsgarantin avser. Förordning (2017:328).

13 §  Elproducenter ska betala en avgift till Statens energimyndighet

1. med 0,09 kronor för varje ursprungsgaranti som myndigheten har utfärdat och som kan överföras till en annan EU-medlemsstat,
2. med 0,035 kronor för varje annan ursprungsgaranti som myndigheten har utfärdat,
3. med 0,03 kronor för varje ursprungsgaranti som överförs från en annan EU-medlemsstat, och
4. med 500 kronor per år för konto som upprättas enligt 11 § första stycket 2.Förordning (2017:328).

13 a §  Elleverantörer och andra som handlar med ursprungsgarantier ska betala en avgift till Statens energimyndighet

1. med 200 kronor per år för konto som upprättas enligt 11 § första stycket 1 b) eller med 5 000 kronor per år för konto som upprättas enligt 11 § första stycket 2, och
2. med 0,03 kronor för varje ursprungsgaranti som överförs från en annan EU-medlemsstat. Förordning (2017:328).

14 §  Statens energimyndighet får meddela

1. föreskrifter om vad som avses med nettoelproduktion enligt 5 a §,
2. föreskrifter om mätning och rapportering enligt 7, 7 a, 8 och 9 §§, och
3. ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för el och denna förordning. Förordning (2017:328).

15 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2018:1054).