1 §  För att främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional tillväxt får i mån av tillgång på medel stöd lämnas enligt denna förordning.

Stödgivningen ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden.

2 §  Stöd får endast lämnas i enlighet med

1. kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, eller
2. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

3 §  Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i kommissionens förordningar (EU) nr 651/2014 och (EU) nr 1407/2013.

4 §  Med stödområde 1, stödområde 2 respektive stödområde 3 avses i denna förordning vissa kommuner eller delar av kommuner som närmare framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd.

Stödområde 1, stödområde 2 och stödområde 3 ska, om de ingår i den godkända regionalstödskartan för den aktuella perioden, anses vara stödområden i den mening som avses i artikel 2.27 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 med tillämpning av artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordning (2021:1324).

5 §  Med glesbygd avses i denna förordning stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service.

Länsstyrelsen får, efter att ha gett Tillväxtverket och angränsande läns länsstyrelser möjlighet att yttra sig, meddela föreskrifter om vilka områden inom ett län som enligt denna förordning ska anses som glesbygd.

7 §  I lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar finns bestämmelser om att regioner och Gotlands kommun ska besluta om användningen av vissa medel för regionalt tillväxtarbete.

Det som sägs i denna förordning om regioner gäller också Gotlands kommun. Förordning (2019:1105).

8 §  En förutsättning för annat stöd än stöd enligt 20 och 21 §§ är att ansökan om stöd har getts in innan den investering som stödet söks för inleds.

Stöd för tilläggsinvesteringar eller ökade utgifter som har uppkommit sedan investeringen påbörjades får lämnas endast om det finns synnerliga skäl.

9 §  Stöd får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.

10 §  Stöd enligt 13–19 §§ får lämnas endast för verksamhet som bedöms kunna uppnå lönsamhet och en varaktig sysselsättning för de anställda.

11 §  Stöd enligt 13–19 §§ får lämnas endast till den som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor.

12 §  För att beviljas stöd ska löner och andra anställningsförmåner hos stödmottagaren vara minst likvärdiga med vad som följer av tillämpligt kollektivavtal.

13 §  Regionalt investeringsstöd får lämnas i enlighet med kapitel I samt artikel 13, artikel 14.1–9, och artikel 14.12–16 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, med de begränsningar som följer av 14–16 §§. Förordning (2017:1285).

14 §  Regionalt investeringsstöd får lämnas i stödområde 1, stödområde 2 och stödområde 3 med följande stödnivåer:

• I stödområde 1 får regionalt investeringsstöd lämnas med högst 40 procent för små företag, med högst 30 procent för medelstora företag och med högst 20 procent för stora företag.
• I stödområde 2 får regionalt investeringsstöd lämnas med högst 35 procent för små företag, med högst 25 procent för medelstora företag och med högst 15 procent för stora företag.
• I stödområde 3 får regionalt investeringsstöd lämnas med högst 30 procent för små företag, med högst 20 procent för medelstora företag och med högst 10 procent för stora företag.

Trots första stycket ska de högsta tillåtna stödnivåerna för stora företag tillämpas även på små och medelstora företag i fråga om stöd till stora investeringsprojekt. Förordning (2021:1324).

15 §  Trots vad som sägs i 11 § får regionalt investeringsstöd för turistverksamhet lämnas även till kommuner och till sådana juridiska personer som avses i 10 kap.2–6 §§kommunallagen (2017:725).

Stöd för en anläggning som ägs av en kommun eller en sådan juridisk person som avses i första stycket och som ska hyras ut eller arrenderas ut, ska förenas med villkor om hyrans eller arrendets storlek. Förordning (2017:1053).

16 §  Regionalt investeringsstöd får lämnas för verksamhet som bedöms få betydelse för näringslivets utveckling i regionen eller annars bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen.

Tjänste- och serviceverksamhet som beviljas stöd ska vara inriktad på en större marknad än den regionala.

17 §  Stöd får lämnas i form av investeringsstöd till små och medelstora företag.

Investeringsstöd till små och medelstora företag enligt 17–19 §§ får lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.

18 §  Investeringsstöd till små och medelstora företag får lämnas för investeringar i

1. byggnader eller anläggningar som är avsedda för stadigvarande bruk,
2. maskiner eller andra inventarier, dock inte fordon, och
3. båtar som är nödvändiga för drift av företag i skärgården.

19 §  Investeringsstöd till små och medelstora företag får lämnas med högst ett belopp som motsvarar

• 50 procent av de utgifter som godkänts för investeringen om investeringen sker i glesbygd,
• 35 procent av de utgifter som godkänts för investeringen om investeringen sker utanför glesbygd men inom stödområde 1, stödområde 2 eller stödområde 3, eller
• 25 procent av de utgifter som godkänts för investeringen om investeringen sker utanför glesbygd eller stödområden. Förordning (2021:1324).

20 §  Stöd till nystartade företag (startstöd) får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 22 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 med den begränsning som framgår av 21 §.

21 §  Startstöd får lämnas endast till små nystartade företag som är innovativa företag. Startstöd får inte lämnas i form av investeringar i eget kapital.

22 §  Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

23 §  Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

24 §  Stöd till bredbandsinfrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 med de begränsningar som följer av 25 §.

25 §  Stöd får lämnas endast för utbyggnad av sådana förbindelser som utgör den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät.

Stöd får lämnas med högst 50 procent av de stödberättigande utgifterna. Förordning (2022:27).

25 a §  Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I samt artikel 55.1–7 a, artikel 55.8, artikel 55.10 och artikel 55.12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Förordning (2017:1285).

30 a §  Investeringsstöd till lokal infrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 56 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

Trots första stycket får investeringsstöd inte lämnas till forskningsinfrastruktur eller bredbandsinfrastruktur. Förordning (2021:1324).

31 §  Frågor om stöd enligt 13-25 a §§ och 30 a § prövas av regionen.

Tillväxtverket prövar frågor om regionalt investeringsstöd enligt 13-16 §§ i stället för regionen när

1. den totala investeringskostnad som ligger till grund för ansökan överstiger 25 miljoner kronor,
2. den åtgärd som stöd söks för innebär att en verksamhet flyttas från ett län till ett annat, eller
3. ansökan gäller stöd till tilläggsinvesteringar eller till ökade utgifter som har uppkommit sedan investeringen påbörjades.

Om det inte är uppenbart obehövligt ska regionen yttra sig innan Tillväxtverket fattar beslut enligt andra stycket. Förordning (2019:1105).

33 §  En ansökan om stöd ska vara skriftlig och ges in till den myndighet som prövar frågan om stöd.

34 §  Ett beslut om stöd får förenas med de villkor som krävs för att syftet med stödet ska tillgodoses.

När stöd lämnas till forskningsinfrastruktur enligt 22 § eller bredbandsinfrastruktur enligt 24 och 25 §§ ska regionen se till att ett beslut om stöd i tillämpliga fall förenas med villkor om sådan övervakning och återbetalning som avses i artikel 26.7 respektive 52.7 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Förordning (2019:1105).

35 §  Ett stöd enligt denna förordning får betalas ut allt eftersom stödmottagaren redovisar genomförda åtgärder.

36 §  Ett stöd får inte betalas ut förrän mottagaren har lämnat säkerhet enligt 43 § samt uppfyllt övriga villkor för utbetalning. Om inte hela stödet har lyfts inom sex månader från den dag då det först har kunnat lyftas, kan mottagaren fråntas rätten till den innestående delen av stödet.

37 §  Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

38 §  Den som har fått ett stöd ska till den myndighet som har beslutat om stödet skriftligt redovisa erfarenheterna av de åtgärder som stödet beviljats för.

Myndigheten ska följa den verksamhet som stöd har lämnats till och utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs. Den som har beviljats stöd ska ge myndigheten eller den som myndigheten utser tillfälle att granska verksamheten och på begäran lämna ytterligare uppgifter om verksamheten.

39 §  På ansökan av den som beviljats ett stöd får den myndighet som har beslutat om stödet medge ändring av villkoren för stödet. Bedöms frågan om ändrade villkor ha väsentlig betydelse för möjligheten att uppnå syftet med stödet eller innebär ändringen en betydande försämring för staten som fordringsägare, ska frågan avgöras av Tillväxtverket.

40 §  Den myndighet som beslutat om ett stöd ska besluta att det beviljade stödet helt eller delvis inte ska betalas ut om

1. den som har ansökt om stöd genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp,
2. stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller
3. villkoren för stödet inte har följts.

41 §  Vid prövningen av ett stöd enligt 13–19 §§ ska det särskilt beaktas hur konkurrensförhållandena är på den marknad där verksamheten ska bedrivas och hur viktigt det är för samhället att investeringen genomförs.

42 §  Ett beslut om att bevilja ett stöd enligt 13–19 §§ upphör att gälla, om inte den investering eller de åtgärder som stödet avser har påbörjats inom ett år från den dag då beslutet meddelades, eller inom den kortare tid som bestäms i samband med beslutet om stöd, samt avslutats och redovisats inom tre år från nämnda dag. Om det finns särskilda skäl, får den myndighet som har beviljat stöd medge förlängning av sådan tid.

43 §  För eventuella återkrav av stöd enligt 13–19 §§ ska den säkerhet ställas som behövs med hänsyn till stödets storlek, mottagarens ekonomiska ställning och övriga omständigheter.

Vid bedömningen av om säkerhet behövs ska mottagarens sammanlagda skulder vägas in i fråga om stöd enligt denna förordning och förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag.

Om det inte finns särskilda skäl, ska säkerhet tas ut i form av full eller begränsad borgen som ska ställas av den som direkt eller indirekt har ett väsentligt ägarinflytande över företaget.

44 §  Regionen får medge ändring av säkerheten, även för ett investeringsstöd som tidigare har beviljats av Tillväxtverket. Ändringen får medges, om den behövs för att ett nytt projekt som regionen beviljar investeringsstöd till ska komma till stånd.

Om frågan har principiell betydelse eller om ändringen innebär en betydande ökning av statens kreditrisk, ska frågan lämnas över till och avgöras av Tillväxtverket. Förordning (2019:1105).

45 §  Om någon väsentlig förändring direkt eller indirekt inträffar i äganderätten till den rörelse för vilken ett stöd enligt 13–19 §§ har beviljats, ska den myndighet som beslutat om stödet ompröva frågan om stöd. Myndigheten kan då

1. medge att stödet övertas på oförändrade villkor av den nya ägaren om denne styrker att syftet med stödet inte förfelas genom ändringen, eller
2. helt eller delvis kräva tillbaka den del av stödet som kan återkrävas.

46 §  En stödmottagare är återbetalningsskyldig i tio år efter det att stödet betalats ut om någon av de grunder som anges i 40 § föreligger.

47 §  Mottagaren av ett stöd enligt 13–19 §§ är, utöver vad som följer av 46 §, återbetalningsskyldig i fem år från den dag hela stödet har betalats ut, om

1. syftet med stödet inte uppnås,
2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon väsentlig förändring direkt eller indirekt inträffar i äganderätten eller förfoganderätten till rörelsen eller till sådana tillgångar i rörelsen som är av betydelse för verksamheten,
3. ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
4. något annat inträffar som föranleder att stödmottagaren med hänsyn till syftet med stödet uppenbarligen inte längre bör få behålla det.

Det som sägs i första stycket 1 gäller inte om stödmottagaren har gjort vad som skäligen kan begäras för att syftet ska uppnås.

48 §  Stödmottagarens återbetalningsskyldighet enligt 47 § upphör successivt under den femårsperiod som anges där på så sätt att den del av ett stöd som kan krävas åter årligen minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga stödbeloppet.

Om det finns särskilda skäl, kan en myndighet som beslutat om stöd ange i stödbeslutet att minskningen ska ske på ett annat sätt. Efter att stödbeslutet har fattats får ett beslut om att minskningen ska ske på annat sätt än vad som angetts i stödbeslutet meddelas endast av Tillväxtverket.

49 §  Minskningen enligt 48 § sker årligen, om inte den myndighet som beslutat om stödet beslutar att minskning ett visst år ska vägras.

Beslut att vägra minskning ska fattas senast tre månader efter det att myndigheten genom redovisning enligt 53 § eller på något annat sätt fått kännedom om förhållanden som kan föranleda att minskning ska vägras.

50 §  Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 46–47 §§, ska den myndighet som har beslutat om stödet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet. Om det finns särskilda skäl, får myndigheten efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.

51 §  Om en stödmottagare inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska återbetalas, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Räntekravet får sättas ned om det finns särskilda skäl.

52 §  Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig eller skyldig att betala ränta enligt denna förordning, får den myndighet som beslutat om stödet besluta att en utbetalning av stöd ska avräknas mot annan utbetalning av stöd enligt förordningen.

53 §  Om ett investeringsstöd helt eller delvis kan krävas åter enligt 45-47 §§, ska den som har beviljats stödet

1. senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång lämna en skriftlig redovisning för verksamheten för varje redovisningsår eller för den kortare tidsperiod som bestäms i ett särskilt fall av den som beviljat stödet,
2. skriftligen underrätta den myndighet som beslutat om stödet innan beslut fattas om
   1. överlåtelse av någon betydande del av företagets anläggningstillgångar, licenser, patent eller andra liknande tillgångar,
   2. belåning i betydande utsträckning av egendom som kan omfattas av en företagsinteckning,
   3. nedläggning av verksamheten helt eller delvis, eller
   4. andra åtgärder av motsvarande betydelse,
3. skriftligen underrätta myndigheten innan beslut fattas om någon åtgärd som medför en väsentlig direkt eller indirekt ändring i äganderätten till det företag som har beviljats stödet, och
4. i fall där regionen beslutat om stöd, ge Tillväxtverket och regionen, eller den som någon av dem utser, möjlighet att granska verksamheten samt lämna de uppgifter om verksamheten som begärs.

Av redovisningen enligt första stycket 1 ska det särskilt framgå hur sysselsättningen utvecklas i det företag som beviljats stödet. Förordning (2019:1105).

54 §  Redovisningen enligt 53 § ska innehålla uppgifter som visar hur företaget utvecklas och om villkoren för regionalt investeringsstöd har uppfyllts. Uppgifterna ska granskas och bestyrkas av företagets revisor om en sådan har utsetts. Av redovisningen ska det framgå att de fackliga organisationerna vid företaget har getts möjlighet att yttra sig över uppgifterna.

55 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 36, 37, 40 och 52 §§ får dock inte överklagas. Förordning (2018:882).

56 §  En stödmottagare är skyldig att på begäran av den myndighet som beslutat om ett stöd lämna det underlag som behövs för att Sverige ska kunna fullgöra de skyldigheter som följer av kommissionens förordningar (EU) nr 651/2014 och (EU) nr 1407/2013.

57 §  En myndighet som har beslutat om stöd ska föra de register som avses i

1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, och
2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013. Om ansökan avser stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, ska myndigheten lämna de upplysningar till företaget som framgår av artikel 6.1 i den förordningen.

58 §  Tillväxtverket ska vid domstolar, myndigheter och i övrigt bevaka statens rätt mot stödmottagaren enligt denna förordning. Verket får då anta ackordsförslag eller på annat sätt efterskänka statens rätt.

Regionen ska underrätta Tillväxtverket så snart någon åtgärd från verket enligt denna paragraf behöver vidtas. Förordning (2019:1105).

59 §  Tillväxtverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.