Anmälningsplikt

Beskrivning saknas!

Rättsfall6

MÖD 2006:1: Miljösanktionsavgift-----En ägare av en hyresfastighet hade ålagts en miljösanktionsavgift sedan det vid flera tillfällen förekommit eldning av avfall i hyreshusets värmepanna. Det som lades fastighetsägaren till last var att en anläggning för förbränning av avfall tagits i drift utan anmälan. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att det inte var fråga om en sådan anläggning utan i stället fråga om en oljeeldad panna för uppvärmning av ett flerbostadshus. Det som föranlett miljönämndens ingripande var att det vid flera tillfällen hade förekommit eldning i pannan med byggavfall och möbler. Enbart detta förhållande innebar enligt domstolens mening inte att pannan kunde betecknas som en anläggning för förbränning av avfall. MÖD undanröjde miljösanktionsavgiften.
MÖD 2004:60: Miljösanktionsavgift-----Sedan en person tagit lokal för hygienisk behandling i bruk utan att anmälan dessförinnan gjorts till vederbörande kommunala nämnd ålades denne att betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kr. Med ikraftträdande den 1 april 2004 sänktes miljösanktionsavgiften för det aktuella slaget av överträdelser till 1 000 kr. Miljööverdomstolen ansåg efter överklagande, varvid yrkades att helt befrias från avgiften, att 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken skulle tillämpas analogt i detta fall. Den överklagade domen ändrades på det sättet att miljösanktionsavgiften bestämdes till 1 000 kr.
MÖD 2015:22: Avvisning av anmälan avseende reparation och ändring av dammluckor ----- Ett bolag har till länsstyrelsen anmält att bolaget avser att renovera två utskov i ett kraftverks betongdamm. Renoveringen avsåg bl.a. byte av luckor i utskoven. Åtgärden skulle innebära att anläggningens avbördningsförmåga ökar med 10 procent. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att verksamheten, i och med den ökade avbördningsförmågan, är tillståndspliktig och därför fastställt länsstyrelsens beslut att avvisa anmälan.
MÖD 2003:10: Miljösanktionsavgift-----Att inte anmäla till den kommunala nämnden införandet av ett nytt processteg - avfettning och järnfosfatering - som är klassade som C-verksamhet i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, har ansetts innebära överträdelse av förbudet i 21 § 1 i nämnda förordning. Beslutet om miljösanktionsavgift fastställdes.
MÖD 2014:38: Föreläggande att ge in en anmälan i efterhand ----- Efter det att en anmälan om olovlig vattenverksamhet inkommit till länsstyrelsen har länsstyrelsen förelagt en person att i efterhand ge in en anmälan om vattenverksamhet. Mark- och miljödomstolen undanröjde föreläggandet med motiveringen att föreläggandet inte var lagligen grundat. Länsstyrelsen överklagade mark- och miljödomstolens dom och Mark-och miljööverdomstolen gjorde följande bedömning. Det saknas i bestämmelserna stöd för att en verksamhetsutövare ska kunna ge in en anmälan efter det att verksamheten påbörjats. Tvärtom talar lydelsen av bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket miljöbalken, där det anges att anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat, för att någon anmälan inte ska kunna göras i efterhand. Mark- och miljööverdomstolen har i ett par avgöranden på senare tid uttalat att anmälningsplikten inte kan uppfyllas i efterhand. Eftersom anmälningsplikten inte kan uppfyllas i efterhand borde föreläggandet inte ha varit utformat som ett åläggande att ge in en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 a § miljöbalken. Länsstyrelsen hade dock haft möjlighet att inom ramen för sin tillsyn förelägga personen att ge in de uppgifter som en anmälan om vattenverksamhet ska innehålla. Mark- och miljödomstolens undanröjande av föreläggandet fastställdes mot denna bakgrund.
MÖD 2007:39: Tillsyn över vattenverksamhet ----- Länsstyrelsen förelade med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ ägaren till ett kraftverk att vid vite ta bort en 16 cm bred planka som monterats på skibordet vid dammen till kraftverket för att höja dämningsnivån. Miljödomstolen ansåg att den urminnes hävd som tillkom kraftverksanläggningen också innefattade rätt att reglera vattennivån i dammen. Då länsstyrelsens föreläggande enligt miljödomstolen stod i strid med förbudet i 26 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken undanröjdes föreläggandet. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att, även om rätten att vidmakthålla dammanläggningen kunde grundas på urminnes hävd, så kunde åtgärden att genom plankan höja dämningsnivån inte stödjas på urminnes hävd. Då åtgärden inte prövats efter ansökan om tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken hade länsstyrelsen enligt MÖD haft fog för föreläggandet och MÖD undanröjde därför miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens föreläggande.

Legaldefinitioner6

3 kap. 6 § Kulturmiljölag (1988:950)
3 kap. 6 § Kulturmiljölag (1988:950)
11 § Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator