Arbetstvistlagen

REDIRECT SFS/1974:371

Rättsfall5

AD 1994 nr 28: Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul i ett anställningsavtal angående en banktjänsteman inte är oskälig enligt 36 § avtalslagen. - Enligt 1 kap. 3 § arbetstvistlagen får i vissa fall tvister rörande könsdiskriminering inte hänskjutas till avgörande av skiljemän. Arbetsdomstolen har ansett att en skiljeklausul av detta skäl saknar verkan som rättegångshinder endast om part gör sannolikt att könsdiskriminering har ägt rum.
AD 1999 nr 78: Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som begreppet har enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.
AD 1994 nr 46: En arbetstagare med två tillsvidareanställningar hos ett landsting, nämligen en tjänst som vårdlärare vid landstingets vårdgymnasier och - med tjänstledighet från lärartjänsten - en tjänst som rektor för ett av vårdgymnasierna, sände med utnyttjande av sin ställning som rektor till landstinget in grundlöst avlöningsunderlag för sina två barn. Till följd därav betalade landstinget för de båda barnen ut lön och reseersättning med sammanlagt 84 120 kr samt socialavgifter med 29 512 kr. De belopp som sålunda utbetalades som lön och reseersättning överlämnade arbetstagaren enligt uppgift till de båda barnen med förklaringen att arbetstagaren själv tjänat pengarna på övertidsarbete. - Landstinget har ansetts berättigat att på grund av arbetstagarens ifrågavarande handlande avskeda arbetstagaren såväl från lärartjänsten som från rektorstjänsten hos landstinget. - Fråga om det med hänsyn till ett tidigare avgörande av arbetsdomstolen förelåg skäl att med stöd av 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen förordna att vardera parten skulle bära sina egna rättegångskostnader.
AD 1996 nr 87: En arbetstagarorganisation har vid arbetsdomstolen väckt en talan som innefattar två fastställelseyrkanden och ett yrkande om allmänt skadestånd mot en arbetsgivare och en central arbetsgivarorganisation. Arbetstagarorganisationen har inte träffat kollektivavtal med någon av svarandeparterna. Fråga har uppkommit om arbetsdomstolens behörighet att pröva den väckta talan. - Arbetsdomstolen finner att fastställelseyrkandena innefattar en begäran om fastställelse av innebörden i visst hänseende av ett kollektivavtal och att yrkandet om allmänt skadestånd utgör ett yrkande om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Från denna utgångspunkt finner domstolen att den inte är behörig enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen att pröva talan. På yrkande av arbetstagarorganisationen beslutar domstolen att överlämna målet till tingsrätt.
AD 1998 nr 117: En arbetstagarorganisation har för en medlems räkning riktat ett lönekrav mot en arbetsgivare. Arbetsgivaren är genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation bunden av ett kollektivavtal i förhållande till arbetstagarorganisationen. Arbetsgivarorganisationen vill inte föra talan för arbetsgivaren. I syfte att hindra att rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen inträder har arbetsgivaren väckt en negativ fastställelsetalan mot arbetstagarorganisationen vid tingsrätt men inte velat föra talan mot arbetstagaren personligen. Föreligger hinder mot att ta upp den väckta talan till prövning med hänsyn till att ett rättskraftigt avgörande inte kan uppnås i lönetvisten?

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator