AD 1996 nr 87

En arbetstagarorganisation har vid arbetsdomstolen väckt en talan som innefattar två fastställelseyrkanden och ett yrkande om allmänt skadestånd mot en arbetsgivare och en central arbetsgivarorganisation. Arbetstagarorganisationen har inte träffat kollektivavtal med någon av svarandeparterna. Fråga har uppkommit om arbetsdomstolens behörighet att pröva den väckta talan. - Arbetsdomstolen finner att fastställelseyrkandena innefattar en begäran om fastställelse av innebörden i visst hänseende av ett kollektivavtal och att yrkandet om allmänt skadestånd utgör ett yrkande om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Från denna utgångspunkt finner domstolen att den inte är behörig enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen att pröva talan. På yrkande av arbetstagarorganisationen beslutar domstolen att överlämna målet till tingsrätt.

Parter:

Pilotförbundet; HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund; Scandinavian Airlines System (SAS)

Nr 87

Pilotförbundet

mot

HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund och Scandinavian Airlines System (SAS) i Stockholm.

BAKGRUND

Mellan SAS på ena sidan samt Svensk Pilotförening (SPF) jämte motsvarande danska och norska pilotföreningar på andra sidan gäller kollektivavtal om lön och andra anställningsvillkor. SAS är medlem i HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund (i det följande benämnt HAO). Pilotförbundet har inte träffat kollektivavtal med HAO och SAS.

Linjeflyg AB integrerades i SAS vid årsskiftet 1992/93. I samband med verksamhetens överförande till SAS erbjöds Linjeflygs piloter anställning i SAS. Erbjudandet innefattade vissa villkor som återfinns i ett protokoll den 15 december 1992 från en förhandling mellan Linjeflyg och SPF:s sektion vid Linjeflyg. Punkt 5 i protokollet har följande lydelse:

- - - - -

F-28 kaptener som inte längre får tjänstgöra som befälhavare enligt bilaga till anställningsavtalet (enl bil punkt b) skall efter eget önskemål inte tjänstgöra tillsammans med nyutnämnd SAS F 28 kapten.

- - - - -

Protokollet är undertecknat av en representant för Linjeflyg och en representant för SPF/LIN-sektionen. På protokollet är ett godkännande tecknat av en representant för SAS.

U.H. och B.T. var flygkaptener i Linjeflyg och var medlemmar i SPF. De erhöll vid övergången till SAS anställning som styrmän och arbetar alltjämt hos SAS i denna egenskap. De har numera utträtt ur SPF och är medlemmar i Pilotförbundet.

YRKANDEN M.M.

Pilotförbundet har efter ansökan om stämning på HAO och SAS yrkat att arbetsdomstolen

1. fastställer att punkt 5 i överenskommelsen den 15 december 1992 innebär att ingen f.d. Linjeflyg-pilot som övergått till anställning i SAS och degraderats från kapten till styrman skall mot sin vilja tvingas flyga tillsammans med och under befäl av en nyutnämnd SAS-kapten samt att detta skall gälla i samtliga SAS:s flygplanstyper, och

2. fastställer att med begreppet "nyutnämnd" i punkt 5 i överenskommelsen avses alla SAS-kaptener som befordrats efter integrationen, dvs. den 1 januari 1993, samt

3. förpliktar SAS att till envar av U.H. och B.T. utge allmänt skadestånd om 20 000 kr för brott mot punkt 5 i överenskommelsen.

Pilotförbundet har också yrkat ränta på fordringsbeloppen.

HAO och SAS har i första hand invänt att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva den väckta talan och att HAO i vart fall inte är rätt part i målet. I andra hand har HAO och SAS gjort gällande att Pilotförbundets yrkanden vid punkterna 1 och 2 utgör en otillåten fastställelsetalan och att yrkandena av det skälet skall avvisas. HAO och SAS har även bestritt Pilotförbundets talan i sak.

För det fall att arbetsdomstolen skulle finna att domstolen inte är behörig att pröva den väckta talan har Pilotförbundet yrkat att domstolen hänvisar målet till Stockholms tingsrätt.

SAKFRAMSTÄLLNINGAR

Pilotförbundet

Mellan SAS å ena sidan samt SPF, den danska pilotföreningen (DPF) och den norska pilotföreningen (NSF) å andra sidan gäller kollektivavtal som tillämpas på samtliga hos SAS anställda piloter. Den i målet omtvistade överenskommelsen den 15 december 1992 vilar på ett särskilt avtal den 13 november 1992 mellan SAS å ena sidan samt SPF/SAS-sektionerna, DPF och NSF å andra sidan. Detta avtal, det s.k. femårsavtalet, utgör ett avsteg från gällande kollektivavtal. Femårsavtalet innebar att kollektivavtalsparterna kom överens om att de Linjeflyg-piloter som accepterade anställning i SAS skulle inplaceras på en senoritetslista varvid avdrag skulle ske för fem anställningsår. På grund av femårsavtalet blev 73 av de 202 kaptener som övergick till SAS degraderade till styrmän.

SAS har valt att tolka överenskommelsen den 15 december 1992 som att kravet på tjänstgöringsplacering för f.d. Linjeflyg-piloter på flygplanstyperna B737 och F-28 enbart skulle gälla initialt. Detta gör att dessa piloter nu kan placeras var som helst i SAS:s system. SAS anser också att med begreppet nyutnämnd skall avses enbart SAS-kaptener under de första 90 dagarna efter befordran till kapten. Denna tolkning innebär att nyutnämnda SAS-kaptener efter 90 dagar kan tjänstgöra tillsammans med de degraderade f.d. Linjeflyg-kaptenerna. Enligt Pilotförbundets uppfattning skall med begreppet nyutnämnd SAS F 28 kapten avses alla SAS-kaptener som befordras efter integrationen. Detta innebär att degraderade Linjeflyg-kapteners rätt att inte behöva flyga med nybefordrade SAS-kaptener ej skall vara tidsbegränsad.

U.H. och B.T. är medlemmar i Pilotförbundet. De var tidigare medlemmar i SPF. De har vid flera tillfällen varit placerade på Fokker F-28 tillsammans med nyutnämnda SAS-kaptener.

SAS har genom sitt agerande brutit mot punkt 5 i överenskommelsen. Härigenom föreligger såväl ett brott mot de enskilda anställningsavtalen som ett kollektivavtalsbrott. U.H. och B.T. var vid tidpunkten för undertecknandet av överenskommelsen medlemmar i SPF. Överenskommelsen är ej uppsagd av någon av avtalsparterna. U.H. och B.T. är därför bundna av överenskommelsen även om de nu ej längre är medlemmar i SPF. SAS är därför skyldigt att utge allmänt skadestånd till U.H. och B.T..

HAO och SAS

Pilotförbundet är en facklig organisation som bildats på grund av missnöje. Varken SAS eller HAO har eller har haft något kollektivavtal med Pilotförbundet. HAO är, såsom Pilotförbundet bestämt sina yrkanden, inte rätt part i målet. Om protokollet den 15 december 1992 skall anses vara ett kollektivavtal är det i vart fall inte ett kollektivavtal med HAO som part. Pilotförbundet har inte heller framställt några yrkanden som riktar sig mot HAO.

Talan vad avser yrkandena enligt punkterna 1 och 2 är inte av avsevärd betydelse för Pilotförbundet. Ett bifall till fastställelseyrkandena i denna del skulle inte i något avseende påverka det rättsliga förhållandet mellan parterna i målet. Pilotförbundet saknar rättslig grund för yrkandet enligt punkt 3 då något bindande kollektivavtal inte föreligger. Inte heller kan Pilotförbundets medlemmar rikta ett sådant anspråk mot SAS eftersom de ej längre är medlemmar i SPF. SAS har under alla förhållanden inte gjort sig skyldigt till de påstådda avtalsbrotten. Protokollet den 15 december 1992 är endast ett lokalt upprättat protokoll. SAS har i vart fall inte haft för avsikt att protokollet skulle ha rättsverkningar som kollektivavtal. Dessutom saknas idag avtalsmotpart på arbetstagarsidan då SPF LIN-sektionen inte längre existerar. Skulle protokollet anses utgöra ett kollektivavtal, är SAS i vart fall inte part i avtalet. Avsikten med punkt 5 i protokollet var att lösa ett integrationsproblem. Enligt arbetsgivarsidan fanns det anledning att ta hänsyn till Linjeflyg-piloternas känsla av att de hade blivit förbigångna. Det bestrids att denna lösning skulle gälla för tid och evighet utan den var självklart tidsbegränsad.

Pilotförbundet

SAS är enligt 28 § medbestämmandelagen bundet av överenskommelsen såsom kollektivavtal efter övergången av verksamheten från Linjeflyg till SAS. Av samma paragraf framgår också att, om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer sammanslås, kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses skall gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna. Det är riktigt att SPF/LIN-sektionen inte längre existerar, eftersom medlemmarna i denna gått upp i SPF/SAS-sektionen för kaptener resp. styrmän. Enligt reglerna i nyssnämnda paragraf i medbestämmandelagen blir emellertid dessa nya SPF-sektioner bärare av kollektivavtal som ingåtts av SPF/LIN-sektionen.

Enligt arbetstvistlagen skall tvist upptas i arbetsdomstolen som första instans om det är fråga om en arbetstvist där enskild arbetstagare, som är medlem i arbetstagarförbundet som berörs av tvisten, sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av. Det torde vara ostridigt att SAS är bundet av kollektivavtal med SPF och att detta kollektivavtal skall tillämpas även på arbetstagare tillhöriga Pilotförbundet. Av arbetstvistlagen framgår att berörd arbetsgivarorganisation skall instämmas samtidigt med berörd arbetsgivare i fall som nu avses.

I samband med övergången av Linjeflygs verksamhet till SAS tillställdes samtliga Linjeflyg-piloter ett erbjudande om anställningsavtal. Protokollet den 15 december 1992 bifogades som en bilaga till anställningsavtalet. Genom att acceptera erbjudandet om anställning i enlighet med erbjudandet har enskilda anställningsavtal uppkommit mellan SAS och respektive pilot. Tvist angående dessa enskilda anställningsavtal bör enligt Pilotförbundets mening betraktas som en s.k. "annan arbetstvist" enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Detta gäller oberoende av att de enskilda anställningsavtalen hänvisar till bakomliggande kollektivavtalsbestämmelse och att brott mot denna kan leda till allmänt skadestånd.

Pilotförbundets förstahandsuppfattning i frågan om arbetsdomstolens behörighet att pröva den instämda talan är därför att tvisten är en sådan "annan arbetstvist" som avses i 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Denna inställning grundar sig på att den omtvistade överenskommelsen utgör ett kollektivavtal som SAS är bundet av. Svarandena har intagit en motsatt uppfattning. Den paradoxala situationen uppkommer då att, för det fall svarandeparternas uppfattning skulle vara riktig, det tveklöst torde förhålla sig på det sättet att arbetsdomstolen är behörig att ta upp målet till prövning.

Yrkandet om allmänt skadestånd grundar sig ytterst på att ett kollektivavtalsbrott föreligger. Om överenskommelsen den 15 december 1992 inte skulle utgöra ett kollektivavtal, saknas grund för det allmänna skadeståndet. I så fall är SAS agerande enbart ett brott mot de enskilda anställningsavtalen. Oberoende av om överenskommelsen den 15 december 1992 är ett kollektivavtal eller inte är Pilotförbundet av den uppfattningen att fastställelseyrkandena avser piloternas enskilda anställningsavtal.

HAO och SAS

Så som svarandena förstått Pilotförbundets talan är yrkandena i deras helhet grundade på att protokollet den 15 december 1992 är ett kollektivavtal. De båda fastställelseyrkandena innebär att domstolen skall förklara att protokollet är ett kollektivavtal och att kollektivavtalet har en bestämd innebörd enligt Pilotförbundets mening. Yrkandet om allmänt skadestånd grundas på att SAS skulle ha brutit mot samma omtvistade kollektivavtal. Tvisten är således uteslutande en tvist om kollektivavtal. Med tvist om kollektivavtal avses enbart tvister mellan parter som är eller har varit bundna av kollektivavtal. Det är ostridigt att de i målet tvistande parterna inte är eller har varit bundna av kollektivavtal. Om domstolen skulle finna att protokollet den 15 december 1992 är ett kollektivavtal, är Pilotförbundet i varje fall inte part i avtalet. Inte något av Pilotförbundets yrkanden avser de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen är därför inte behörig att pröva Pilotförbundets talan.

SKÄL

Pilotförbundet har väckt talan mot HAO och SAS vid arbetsdomstolen. Talan innefattar två fastställelseyrkanden och ett yrkande om allmänt skadestånd. Fråga har uppkommit huruvida domstolen är behörig enligt arbetstvistlagens bestämmelser att pröva talan.

Pilotförbundet har - såsom arbetsdomstolen uppfattar situationen - som grund för vart och ett av de tre yrkandena åberopat en i ett protokoll den 15 december 1992 intagen överenskommelse med angivande i första hand att denna eller åtminstone del av denna är av kollektivavtals natur. HAO och SAS har riktat skilda invändningar mot Pilotförbundets talan och har därvid bl.a. gjort gällande att protokollet inte utgör något kollektivavtal.

Det anförda innebär att det ankommer på arbetsdomstolen att som en första sakfråga i målet ta ställning till om den uppgivna överenskommelsen eller del av denna är av kollektivavtals natur. Detta betyder emellertid också processuellt sett att tvisten mellan parterna - åtminstone i första hand - är att betrakta som en tvist om kollektivavtal. En sådan tvist kan föras vid arbetsdomstolen som första instans endast av den som är part i kollektivavtalet. Pilotförbundet intar inte - enligt vad som är upplyst i målet - partsställning i den uppgivna överenskommelsen. Det anförda talar för att domstolen skulle sakna behörighet att pröva den väckta talan.

Pilotförbundet har emellertid i en inlaga till domstolen angående den uppkomna behörighetsfrågan gjort gällande följande. De enskilda anställningsavtal som har träffats mellan SAS och LIN-piloter som gick över till SAS, bland dem U.H. och B.T., hänvisar till protokollet den 15 december 1992 och därmed till den i protokollet upptagna överenskommelsen. Tvisten är därmed en tvist om de enskilda anställningsavtalen och detta gäller oberoende av att avtalen hänvisar till en bakomliggande kollektivavtalsbestämmelse. Såsom en tvist om de enskilda anställningsavtalen utgör tvisten enligt Pilotförbundets mening en "annan arbetstvist" i den mening som avses i 2 kap. 1 § arbetstvistlagen. Beträffande en sådan tvist föreligger behörighet för Pilotförbundet att föra talan i arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen vill med anledning av det anförda framhålla följande. De yrkanden som innefattas i den väckta talan har inte ändrats i något hänseende som har betydelse för frågan om domstolens behörighet. Det är, som domstolen ser det, inte möjligt att uppfatta de två fastställelseyrkandena på det sättet att de skulle ta sikte på innehållet i U.H:s och B.T:s eller andra piloters enskilda anställningsavtal. Yrkandena är att betrakta på det sättet att de innefattar en begäran om fastställelse av innebörden i visst hänseende av ett kollektivavtal. Yrkandet om skadestånd kan inte uppfattas som något annat än ett yrkande om allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Domstolen kommer därmed till uppfattningen att det inte finns grund för att anse att tvisten utgör en "annan arbetstvist" enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen.

Arbetsdomstolen anser sammanfattningsvis att domstolen inte är behörig enligt 2 kap. 1 § arbetstvistlagen att ta upp den väckta talan till prövning.

Pilotförbundet har för det nu aktuella fallet yrkat att arbetsdomstolen skall hänvisa målet till Stockholms tingsrätt.

SLUT

Arbetsdomstolen beslutar att målet skall överlämnas till Stockholms tingsrätt.

Före målets överlämnande till tingsrätten skall parterna beredas tillfälle att framställa yrkanden om ersättning för rättegångskostnad. Sådant yrkande skall vara framställt inom två veckor från dagen för detta beslut.

Det torde få ankomma på tingsrätten att bereda Svensk Pilotförening tillfälle att uppge om föreningen vill föra U.H:s och B.T:s talan i målet.

Beslut 1996-08-15, målnummer A-229-1995

Ledamöter: Hans Stark, Erik Lempert, Palle Landin, Ulf E. Nilsson, Mats Holmgren, Sven Kinnander och Lennart Andersson. Enhälligt.

Sekreterare: Kaisa Söderberg