AD 1999 nr 78

Parter:

Sound Affects Tidnings Aktiebolag; P.M.

Nr 78

Sound Affects Tidnings Aktiebolag i Norrköping

mot

M.P. i Malmö.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Malmö tingsrätts beslut den 9 september 1998 i mål nr T 8873-98

M.P. väckte den 20 juli 1998 talan mot Sound Affects Tidnings AB (bolaget) vid Malmö tingsrätt med yrkanden om lön och skadestånd. Beträffande forum hänvisade M.P. därvid till 2 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).

Bolaget anförde i svaromål att tingsrätten inte var behörig att uppta målet till handläggning. Bolaget pekade därvid på att M.P. den 1 november 1997 varit folkbokförd i Norrköping. Bolaget bestred även käromålet i sak.

Sedan M.P. förklarat sig vidhålla att Malmö tingsrätt var rätt forum uttalade tingsrätten i det överklagade beslutet följande.

Genom bestämmelsen i 2 kap. 2 § sista stycket arbetstvistlagen görs ett avsteg från de vanliga rättegångsreglerna i 10 kap.rättegångsbalken. Enligt bestämmelsen får arbetsgivaren sökas där arbetstagaren har sitt hemvist. Regelns syfte är att undvika att en arbetstagare, som vill föra talan mot sin arbetsgivare, måste väcka talan vid en tingsrätt långt från arbetstagarens eget hemvist. Detta med hänsyn till att arbetstagaren, typiskt sett, är den ekonomiskt svagare parten. Regeln i arbetstvistlagen innehåller ingen definition av vad som skall anses som hemvist. Av förarbetena (prop 1974:77 s. 149) framgår endast att arbetsgivaren får sökas där arbetstagaren har sitt hemvist "dvs i regel den ort där han är mantalsskriven, jfr 10 kap 1 § andra stycket RB". Enligt tingsrättens uppfattning finns det, särskilt med hänsyn till regelns syfte, inte stöd för en tolkning som innebär att hemvistbegreppet i arbetstvistlagen skall omfattas av rättegångsbalkens definition. M.P. är ostridigt bosatt och folkbokförd i Malmö vilket innebär att han har sitt faktiska hemvist här. Tingsrätten finner därmed att Malmö tingsrätt är behörig att ta upp målet.

Bolaget har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att Arbetsdomstolen skall förklara att Malmö tingsrätt inte är behörig att uppta målet mellan parterna till prövning.

M.P. har bestritt bolagets ändringsyrkande.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Skäl

I 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen anges beträffande sådana arbetstvister som i första instans skall upptas av tingsrätt att arbetsgivaren får sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist. I lagens förarbeten (prop. 1974:77 s. 149 f) anges att bestämmelsen är avsedd att komplettera de forumregler som finns i rättegångsbalken och att arbetstagaren alltså kan väcka talan antingen vid sitt eget hemvistforum eller vid något av de fora som anvisas i 10 kap.rättegångsbalken (jfr 10 kap. 21 § rättegångsbalken).

Är svaranden folkbokförd i Sverige, anses enligt 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken som hans hemvist den ort där han var folkbokförd den 1 november föregående år. Denna regel innefattar inom sitt tillämpningsområde en legaldefinition. Det är alltså inte fråga om en presumtion som kan kullkastas genom motbevisning om personens verkliga hemvist. Denna ordning är förestavad av intresset av att regleringen skall vara klar och enkel (se NJA II 1943 s. 96, E/B. Rättegång II, 8 uppl. s. 25 samt Fitger, Rättegångsbalken 10:5).

Det förekommer i förarbetena till den särskilda forumregeln i arbetstvistlagen inget uttalande som tyder på att lagstiftaren har tänkt sig att begreppet hemvist vid tillämpningen av den lagen skulle ha en annan innebörd än den som anges i legaldefinitionen i 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken. Det kan tilläggas att intresset av att ha en enkel och klar regel gör sig gällande med samma styrka beträffande arbetstvister som beträffande tvistemål i allmänhet. Arbetsdomstolen finner på grund av det anförda att man vid tillämpningen av 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen skall ge hemvistbegreppet den innebörd som anges i 10 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.

I det föreliggande målet är ostridigt att M.P. den 1 november 1997 var folkbokförd i Norrköping. Vid tidpunkten för talans väckande i juli 1998 skall han således - oavsett hans dåvarande faktiska bostadsort - anses ha haft hemvist i Norrköping. Under sådana förutsättningar saknar Malmö tingsrätt behörighet att ta upp tvisten mellan parterna till prövning. Bolagets överklagande skall därför bifallas.

M.L. har begärt ersättning enligt rättshjälpslagen med 4 210 kr, avseende fyra timmars arbete. Med hänsyn till ärendets begränsade omfattning i Arbetsdomstolen får hon anses vara skäligen tillgodosedd med ersättning för två timmars arbete, dvs. med 2 105 kr.

Fördelningen av rättegångskostnaderna i Arbetsdomstolen bör göras när tingsrätten slutligt avgör målet.

Slut

1. Arbetsdomstolen förklarar att Malmö tingsrätt inte är behörig att ta upp tvisten mellan parterna till prövning.

2. Arbetsdomstolen fastställer ersättningen enligt rättshjälpslagen åt M.L. för det biträde hon lämnat M.P. i Arbetsdomstolen till tvåtusenetthundrafem (2 105) kr för arbete.

3. Det ankommer på tingsrätten att pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motparts rättegångskostnad eller kostnad för rättshjälp i Arbetsdomstolen.

Beslut 1999-06-09, målnummer B-123-1998

Ledamöter: Michaël Koch, Lars Johan Eklund och Catharina Nordlander. Enhälligt.