Fri rörlighet

Beskrivning saknas!

Rättsfall11

MIG 2011:30: Ett beslut att inte avbryta verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om utvisning mot en person som åberopar uppehållsrätt i Sverige, får överklagas till migrationsdomstol då artiklarna 15.1 och 31 i rörlighetsdirektivet, som föreskriver en rätt till domstolsprövning av beslut som inkräktar på den enskildes fria rörlighet, har s.k. direkt effekt.
AD 2009 nr 89: Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenader i Sverige, utsattes för stridsåtgärder från svenska fackliga organisationer. Stridsåtgärderna, som syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna s.k. hängavtal till byggnadsavtalet, medförde att arbetena avbröts i förtid och att de lettiska arbetstagarna lämnade Sverige. Vid prövning av frågan om stridsåtgärdernas tillåtlighet fann Arbetsdomstolen att det fanns skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen och vilandeförklarade målet. EG-domstolen fann i sin dom med förhandsavgörande bl.a. att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster som inte ansågs motiverad. Arbetsdomstolen har nu prövat de skadeståndsyrkanden som bolaget framställt i målet och funnit att de fackliga organisationerna är skadeståndsskyldiga gentemot bolaget för de brott mot EG-rätten som stridsåtgärderna innebar. Beträffande det yrkade ekonomiska skadeståndet har Arbetsdomstolen ansett att det visserligen får anses klart att bolaget drabbats av ekonomisk skada till följd av stridsåtgärderna, men bolaget har inte kunnat visa att det lidit ekonomisk skada med yrkat belopp. Yrkandet har avslagits. Arbetsdomstolen har ålagt de fackliga organisationerna att betala allmänt skadestånd till bolaget och att stå för merparten av bolagets rättegångskostnader. - Även fråga om tillåtligheten av bolagets fastställelsetalan.
MIG 2011:17: En tredjelandsmedborgare, som är sambo med en EES-medborgare och som har blivit sambo med den senare först i Sverige, kan i princip härleda en uppehållsrätt för egen del från EES-medborgaren. En tredjelandsmedborgare kan emellertid inte härleda någon uppehållsrätt i Sverige från en person som, förutom att vara EES-medborgare, även är svensk medborgare.
MIG 2012:15: Kravet på sjukförsäkring i 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen har inte ansetts diskriminerande mot minderåriga unionsmedborgare utan ska tillämpas i enlighet med sin lydelse. Då det inte var visat att den minderåriga unionsmedborgaren i målet hade sjukförsäkring och kravet inte heller kunde anses som oproportionerligt i det enskilda fallet, kunde uppehållsrätt inte göras gällande av vare sig den minderåriga unionsmedborgaren eller hennes vårdnadshavare, som var tredjelandsmedborgare.
AD 2002 nr 15: En flygförare med anställning vid Försvarsmakten har åtagit sig att under en tid av fem år stanna kvar i anställningen och att erlägga ett visst belopp (avtalsvite) i ersättning till arbetsgivaren, om han bryter detta åtagande och inom tre år från det att han lämnade anställningen vid Försvarsmakten går över till annan flygtjänst. Åtagandet har gjorts i överensstämmelse med bestämmelser i ett kollektivavtal mellan staten och de statligt anställdas huvudorganisationer. Sedan flygföraren lämnat sin anställning och gått över till annan flygtjänst, väckte staten genom Försvarsmakten talan vid tingsrätten och yrkade att han skulle förpliktas att utge det föreskrivna avtalsvitet till Försvarsmakten. Tingsrätten fastställde genom särskild dom - mellandom - att flygföraren var bunden av avtalsvillkoret, dvs. av sitt åtagande att för visst fall utge vite till Försvarsmakten. Den av tingsrätten valda handläggningsformen innebar att tingsrätten tills vidare inte tog ställning till frågan om beloppsmässig jämkning av vitet. Arbetsdomstolen har ändrat tingsrättens domslut endast på så sätt att flygföraren förklaras vara inte helt obunden av avtalsvillkoret.
MIG 2011:19: En ekonomiskt passiv unionsmedborgare som uppbär äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg har inte ansetts sakna tillräckliga tillgångar för sin försörjning enligt 3 a kap. 3 § 4 utlänningslagen endast på grund av att hon uppbär sådant stöd. Hon kan därför inte på den grunden anses ha förlorat sin uppehållsrätt.
MIG 2013:20: En familjemedlem till en unionsmedborgare ska enligt rörlighetsdirektivet ges all den hjälp han eller hon behöver för att få visering. Detta medför en upplysningsskyldighet för den myndighet som prövar en viseringsansökan när det lämnas uppgifter som ger anledning att anta att sökanden omfattas av direktivet.
MIG 2014:8: För att en tredjelandsmedborgare ska ha uppehållsrätt i Sverige på den grunden att denne, för sin försörjning, är beroende av en här bosatt unionsmedborgare måste beroendeförhållandet styrkas med övertygande bevisning. Det får däremot inte ställas krav på att tredjelandsmedborgaren ska ha försökt försörja sig själv i hemlandet. Eventuell avsikt att arbeta i Sverige får inte heller beaktas.
MÖD 2010:25: Dispens från utförselförbud för kvicksilver ----- Miljööverdomstolen har efter inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen åsidosatt ett i nationell rätt uppställt förbud mot export av kvicksilver. Miljööverdomstolen avslog yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
MIG 2008:34: Avsaknad av möjlighet att överklaga beslut om uppehållskort står inte i strid med EG-rätten eftersom kortet i sig inte är bärare av någon rättighet, däremot följer av rörlighetsdirektivet 2004/38/EG en ovillkorlig rätt till domstolsprövning av uppehållsrätten.
NJA 2019 s. 377: Utlämning av unionsmedborgare för straffverkställighet i tredje land.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator