Lönetillägg

Beskrivning saknas!

Rättsfall8

AD 1993 nr 121: Enligt ett mellan Statens Arbetsgivarverk och Sveriges Akademikers Centralorganisation träffat ramavtal om löner m.m. (RALS 1991-93) skall för individuella löner den I januari 1991 utges ett icke nivåhöjande utrymme (INU) om 1,15 procent såsom en generell lönehöjning räknat på månadslön. Tvist om denna lönehöjning skall utges till arbetstagare som anställts efter den I januari 1991. Fråga om betydelsen av en från förslaget till stabiliseringsavtal hämtad regel av innehåll att beträffande nytillsatta befattningar tillämpas samma lönenormer som för redan anställda i motsvarande befattningar.
AD 2009 nr 35: Fråga bl.a. om tillämpningsområdet för ett lokalt kollektivavtals bestämmelser om personligt lönetillägg för vissa arbetstagare.
AD 1994 nr 136: Fråga huruvida månadsavlönade skiftarbetare har rätt till skiftformstillägg enligt regler därom i verkstadsavtalet.
AD 2012 nr 18: Enligt bussbranschavtalet ska lönetillägg betalas till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) under tid bussföraren utför sådan trafik. Ett bolag utför i vissa områden i Stockholm busstrafik i form av s.k. närtrafik, som innefattar service- och flexlinjer, enligt avtal som efter upphandlingsförfarande träffades med dåvarande färdtjänstnämnden hos Stockholms läns landsting. Under avtalstiden fördes den verksamhet som omfattar den av färdtjänstnämnden upphandlade närtrafiken över till SL. De bussförare som kör i närtrafiken har inte fått något lönetillägg. Fråga bl.a. om avtalet ska tolkas så att det innebär att bussförarna ska anses utföra trafik för SL endast i de fall SL också har upphandlat trafiken. Även fråga om närtrafiken är linjetrafik i kollektivavtalets mening.
AD 2001 nr 9: I ett lokalt kollektivavtal har föreskrivits att ett personligt lönetillägg skall utgå till medlemmar i den avtalsslutande organisationen. Fråga om två arbetstagare är berättigade till detta tillägg även sedan de lämnat denna organisation och blivit medlemmar i en annan organisation samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning genom att inte längre betala ut lönetillägget till dem.
AD 2005 nr 13: I ett kollektivavtal som gäller för cateringarbetare föreskrivs att ett lönetillägg om 1 200 kr skall utgå om anställningen avser arbete som kräver särskild yrkesutbildning, t.ex. utbildning till kock eller kallskänka. I målet är fråga om fyra arbetstagare haft sådant kallskänksarbete att de varit berättigade till lönetillägg enligt kollektivavtalet. De har samtliga varit anställda hos ett cateringföretag som levererar färdiga måltider till bl.a. flygbolag.
NJA 1998 s. 706: Fråga om tillämpning av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
AD 1998 nr 141: En journalist på en dagstidning fick efter överenskommelse med arbetsgivaren uppdraget att vara ansvarig redaktör för tidningens nöjesbilaga. Överenskommelsen innebar också att journalisten erhöll ersättning med visst belopp utöver den tidigare månadslönen. Sedan journalisten övergått till andra arbetsuppgifter uppkommer tvist om hans lön. Arbetsdomstolen finner dels att lönetillägget enligt överenskommelsen mellan arbetsgivaren och journalisten skulle utgå endast så länge journalisten hade arbetsuppgiften att vara ansvarig redaktör, dels att en överenskommelse av sådan innebörd inte är ogiltig som stridande mot det mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet gällande kollektivavtalet för redaktionspersonal (journalistavtalet).

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator