Nied anledning av propositionen 1975/76:31 om ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar, m. m. jämte motioner

SkU 1975/76: 20

Skatteutskottets betänkande 1975/76: 20

nied anledning av propositionen 1975/76:31 om ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:31 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

7. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

8. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

1 propositionen föreslås ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställds pensionering.

För att motverka att pensionsförsäkringar skall kunna utnyttjas i annat syfte än pensionering föreslås skärpta villkor för att försäkring skall kunna godtas som pensionsförsäkring. Förslaget innebär bl. a. att endast ålderspension, invalidpension och efterlevandepension skall kunna utgå på grund av sådan försäkring och att försäkringsbelopp i princip skall kunna tillfalla endast den försäkrade, hans efterlevande make och i viss utsträckning hans efterlevande barn. Vidare föreslås begränsningar i avdragsrätten för premier för pensionsförsäkringar. Förslaget innebär i denna del att endast 10 % av A-inkomsten i inkomstslaget tjänst och 30 % av A-inkomsten i inkomstslagen jordbruk och rörelse skall kunna tas i anspråk för sådan kostnad. Riksskatteverket får dock lämna dispens i vissa fall.

Arbetsgivares avdragsgilla kostnad för tryggande av anställds pensionering begränsas till kostnaden för att trygga pension enligt allmän pensionsplan. Om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger får arbetsgivare tillgodoföra sig avdrag för kostnader för sådant åtagande enligt allmän pensionsplan som är sedvanlig i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter.

De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. 1977 års taxering. Viss begränsning i avdragsrätten för premie för skattskyldigs egen pensionsförsäkring föreslås dock redan vid 1976 års taxering. Arbetsgivares nuvarande

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76: 20

avdragsrätt för kostnader för anställds pensionering föreslås bibehållen i fråga om pensionslöften som lämnas senast under 1975 under förutsättning av att den anställde inte är delägare i företaget och detta är s. k. fåmansbolag.

SkU 1975/76: 20

3 Författningsförslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att punkt 10 av anvisningarna till 32 § skall upphöra att gälla, dels att 19 §, 28 § 1 morn., 33 § 1 morn., 46 § 2 morn., 53 § 1 och 4 morn., punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 31 §, punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 1 av anvisningarna till 33 § samt punkt 2 av anvisningarna till 53 S skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381)om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller annan livränta, så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

'Senaste lydelse av punkt 10 av anvisningarna till 32 § 1973:374.

'Senaste lydelse 1975:327.

SkU 1975/76: 20

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 ii icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension; kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörelserna (1968:425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala bostadstillägg;

sådan gottgörelse för utgift eller sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit kostnad som arbetsgivare uppburit

SkU 1975/76: 20

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från pensions- eller personalstiftelse från personalstiftelse ur medel, för

ur medel, för vilka avdrag icke med- vilka avdrag icke medgivits vid tax givits

vid taxering, vid första tillfälle ering, vid första tillfälle dylika medel

dylika medel finnas i stiftelsen; finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §

1 morn.5 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital, som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster eller dylikt är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfäs- gen (l%7:531)om tryggande av pen telse

m. m. pensionsskuld under sionsutfästelse m. m. pensionsskuld

rubriken Avsatt till pensioner i sin under rubriken Avsatt till pensioner

3Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1975/76: 20

6 Nuvarande lydelse

balansräkning och är denna post mindre än motsvarande post vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Om posten överstiger det lägsta belopp vartill posten enligt 7 ss nämnda lag får minskas, räknas även överskjutande belopp (disponibla pensionsmedel) som intäkt. Denna intäkt beräknas dock högst till summan av avsättning under året till pensionsstiftelse, kostnad för inköp under året av pensionsförsäkring mot engångspremie och en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår, i den mån summan överstiger det belopp vilket räknas som intäkt enligt första punkten. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall motsvarande minskning av posten A vsatt till pensioner som sker närmast därefter icke räknas som intäkt.

Föreslagen lydelse

i sin balansräkning, skall han enligt 30 i 2 mom. taxeringslagen (1956:623) särskilt redovisa vad som avser pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Allmän pensionsplan har därvid samma innebörd som i 4 \v lagen om tiyggande av pensionsutfästelse m. m. Med allmän pensionsplan likställes i denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger, pensionsåtagande för pensionsförmåner som tymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant som innebär tiyggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tiyggats genom kreditförsäkring. Ar vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår. räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse, avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring samt en tionde! av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisats avseende pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som intäkt.

SkU 1975/76: 20

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponbila pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, räknas icke som intäkt enligt sjunde eller åttonde stycket vid första tillfälle sådana medel finnas redovisade under rubriken Avsatt till pensioner.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång avseende pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan jämte förmögenheten i pensionsstiftelse vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall hämd beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång avseende pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan.

33 S

1 m o m.‘ Från intäkt av tjänst må a v d r a g göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 s är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, så ock avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för

‘Senaste lydelse 1968:544.

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, så ock avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pen -

SkU 1975/76: 20

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

egen eller efterlevandes pensione- sionering annorledes än genom för ring

annorledes än genom försäk- säkring;

ring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst,särskild ersättning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

Har den skattskyldige för sin utbildning eller eljest i och för tjänsten ådragit sig gäld, må ock ränta å sådan gäld avdragas.

46 ij

2 m o m.’ I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för dels sådan socialförsäk- 2) för sådan socialförsäkringsavringsavgift till folkpensioneringen gift till folkpensioneringen enligt 19

enligt 19 kap. 3$ lagen (1962:381)

kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, dels ock avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, därest avgiften under beskattningsåret erlagts för försäkring, vilken äges av den skattskyldige själv eller, i förekommande fall, hans omyndiga barn;

3) fördels sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e I s ock premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp.

'Senaste lydelse 1973:1109 och 1113.

SkU 1975/76: 20

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;

5) för sådan avgift enligt 4 5 lagen om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga

är.

5) för sådan avgift enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensions/Örsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt , skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skal 1 avdrag för period iskt understöd, avgift för pensionsförsäkring, som ej avses i 33 §, och underhållsbidrag, som i första stycket 4) här ovan sägs, åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får åtnjutas med högst 30 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 10 procent av inkomst av tjänst, allt i den män inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 $ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret. Skattskyldig får i stället beräkna avdraget på inkomsten under det närmast föregående beskattningsåret. / sådant fåll får ingen del av avdraget beräknas på inkomster under beskattningsåret. / övrigt gäller vad nyss föreskrivits ifråga om A-inkomst och högsta avdragsrättsgrundande inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag, för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A -inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag med högst 30 procent av denna inkomst beräknad på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit jordbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 91 3 mom. andra stycket lagen

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 A vdrag. för avgift för pensionsförsäkring som äges av den skattskyldige får ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit Jordbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej Joras.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i.första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får

SkU 1975/76: 20

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

53 §

1 morn.* Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid under vilken han ej varit här i riket bosatt: för

inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av försäkring, som är pensionsförsäkring enligt punkt / av anvisningarna till 31 §;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

‘ Sorn senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1975/76:70.

SkU 1975/76: 20

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig

SkU 1975/76: 20

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under 0 avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

4 morn.7 Har förmånstagare till 4 mom. Över/dtes pensionsför pensionsförsäkring

på grund av för- säkring genom bodelning, skall överlå månstagareförordnandet

uppburit för- tarén oavsett överlåtelsen under sin

säkringsbelopp före försäkringstaga- livstid i förvärvarens ställe vara skatt - rens död, skall försäkringstagaren vara skyldig för utfallande belopp, såvida

skattskyldigför beloppet i den mån han lian icke skulle ha varit berättigad till icke vid utbetalning av motsvarande avdrag vid utgivande av periodiskt un Senaste

lydelse 1973:1113.

SkU 1975/76: 20

15 Nuvarande lydelse

belopp till förmånstagaren skulle hava varit berättigad till avdrag Jör beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd. Vad nu sagts om försäkringstagaren skall äga motsvarande tillämpning i Jråga om den som efter förvärv av försäkringen vid inkomstbeskattningen skall anses som dess ägare enligt vad nedan sägs.

Har äganderätt till pensionsförsäkring övergått på fysisk person skall oavsett överlåtelsen försäkringstagaren under sin livstid vid inkomstbeskattningen anses sorn försäkringens ägare och även vara skattskyldig för utfallande belopp. Vad nu sagts skall dock ej gälla om äganderätten övergått på annan till följd av anställningsförhållande eller på grund av utmätning, ackord eller konkurs och ej heller om äganderätten övergått på grund av bodelning i anledning av hemskillnad eller äktenskapsskillnad och försäkringstagaren vid utbetalning till förvärvaren. motsvarande vad denne uppburit på grund av försäkringen, skulle hava varit berättigad till avdrag härför såsom för periodiskt understöd. Vad i detta stycke foreskrives angående försäkringstagaren skall även avse den som efter förvärv av försäkring skall anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.

Om särskilda skäl föreligga kan riksskatteverket på ansökan medgiva att den som förvärvat pensionsförsäkring skall anses sorn försäkringens ägare vid inkomstbeskattningen även i fall då överlåtaren enligt vad i föregående stycke sägs skall anses som ägare av försäkringen. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke förås.

Föreslagen lydelse

derstöd till förvärvaren. Föreligga särskilda skäl, får riksskatteverket besluta att överlåtaren icke skall vara skattskyldig i förvärvarens ställe, även om överlåtaren icke skulle ha varit berättigad till avdrag som här avses. Mot beslut som riksskatteverket meddelat i sådant ärende får talan icke Joras.

SkU 1975/76: 20

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Anvisningar

till 22 §

1Till driftkostnader hänföres lön eller liknande vederlag liksom underhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som skolat utgå av fastigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning m. m., samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, utdrivning, flottning m. m.; kostnader för försäkring av personal, byggnader, skog, gröda, djur, förråd och inventarier som ej äro att hänföra till personlig lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll hänföras vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som äro normalt påräkneliga i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall ombygges för att i stället användas för helt annat ändamål, hänföres dock ej till reparation och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha värde endast från civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val dragas av antingen i sin helhet för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket äga motsvarande tillämpning.

Värdet av fastighetens egna produkter, som användas för fastighetens

"Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 20

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fortsatta drift, får avföras som driftkostnad men skall då samtidigt upptagas som intäkt.

Avdrag för avsättning till pen- Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske sions- eller personalstiftelse och kost enligt

bestämmelserna om rörelse i nåd för pensionsförsäkring får ske

punkt 2 av anvisningarna till 29 §. enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Hemmavarande barn, som uppnått 16 års ålder och deltagit i arbetet på fastigheten, anses tillhöra personal som använts för verksamheten på fastigheten. Om barnet ej fyllt 18 år, gäller detta dock endast under förutsättning att barnets sammanlagda inkomst är så stor, att den föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 §. Hemmavarande barn under 16 år anses i intet fall tillhöra personalen. (Jfr 20 § och dithörande anvisningar punkt 2.)

Barn, som anses tillhöra personalen, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För barn som deltagit i arbetet men icke anses tillhöra personalen får avdrag icke göras. Lön och underhåll åt sådant barn skall ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till 29 § äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

till 25 §

6.’ Avdrag för avsättning till pen- 6. Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske sions-eller personalstiftelse ochkosienligt bestämmelserna om rörelse i nåd för pensionsförsäkring får ske enpunkt 2 av anvisningarna till 29 §. ligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 $. Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om annan fastighet.

till 29 §

2.a.'° Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

b." Arbetsgivare får avdrag för b. Arbetsgivare får avdrag för me medel,

som avsatts till pensionsstif- del, som avsatts till pensionsstiftelse

’ Senaste lydelse 1967:546.

10 Senaste lydelse 1967:546.

11 Senaste lydelse 1967:546.

2 Riksdagen 1975/76. ösarn!. Nr20

SkU 1975/76: 20

18 Nuvarande lydelse

telse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (orätt uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar upplupen del av den utfösta pension (jfr 2 § samma lag), som tryggas av stiftelsen, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig. Att stiftelsens ändamål får omfatta pension åt vissa personer endast till begränsat belopp framgår av 10 § tredje stycket nämnda lag.

Avser pensionsstiftelsen att Hygga pensionsutfästelse enligt allmän pensionsplan, medges avdrag för avsättning för alt täcka pensionsreserv enligt pensionsplanen.

r.12 Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är denna post större än motsvarande post vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen. Om posten vid beskattningsårets utgång överstiger lägsta belopp enligt 7 § nämnda lag, minskas avdraget med överskjutande belopp (disponibla pensionsmedel).

Föreslagen lydelse

enligt lagen (1967:531)om tryggande av pensionsutfästelse m. m. för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan, som tryggas av stiftelsen, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. A rbetsgivarefår avdrag för så stor del av kostnaderna för pensionsförsäkring som behövs för att helt eller delvis tiygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Arbetsgivare, sorn enligt 25 § lagen (196 7:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring, om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld underrubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 $ 2 mom. taxeringslagen (1956:623) skall särskilt redovisas i fråga om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan större än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen.

12 Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1975/76: 20

19 Nuvarande lydelse

d.13 Vid beräkning av avdrag enligt b eller c ovan får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

till

l.'4 Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring vare sig denna tagils i samband med tjänst eller annorledes.

Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse, om andra försäkringsbelopp icke skola utgå än

1) ålderspension, utgående högst under den försäkrades livstid,

2) invalidpension, utgående högst så länge den försäkrade är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga,

3) efterlevandepension eller

4) med ålders-, invalid- eller efterlevandepensionförenat kapitalbelopp, som utgår i samband med att pensionen börjar utbetalas eller upphör eller

11 Senaste lydelse 1967:546.

14 Senaste lydelse 1972:254.

Föreslagen lydelse

e. Vid beräkning av avdrag enligt b eller d ovan får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt b-d ovan. Mot sådant beslut får talan ej joras.

31 §

1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som meddelas i här i landet bedriven försäkringsrörelse, om andra försäkringsbelopp icke skola utgå än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepension. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som tagits i samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

SkU 1975/76: 20

20 Nuvarande lydelse försäkringen upphör.

Ålderspension, som här avses, må icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år, såvida icke med hänsyn lill den försäkrades yrke eller andra omständigheter (t. ex. varaktig arbetsoförmåga) lägre pensionsålder kan anses skälig.

Föreslagen lydelse

/ fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han taga försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insättes som förmånstagare.

Ålderspension får icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligga, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fern år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 är, lägst tre år. Pensionen får under den lörsta femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfdlle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfösts enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av 28 1 mom. sjunde stycket.

Förmånstagare får ej insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension skall anställd vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalid -

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död utgår högsi sd länge viss eller vissa i försäkringsavtalet angivna personer leva.

Såsom efterlevandepension skall ock anses pension, som utgår efter den försäkrades död oberoende av viss pensionstagares liv, (försörjningsränta) under förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make eller barn, vilken skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp icke överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugu dr, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan likväl icke må utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle hava fyllt 90 år, och ej heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skola erläggas under tid, som icke med mera än fern år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att icke vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle hava erlagts,

21 Föreslagen lydelse

pension får upphöra tidigast fern år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död utgår till

1. den försäkrades make eller till person med vilken den försäkrade vid tidpunkten för försäkringens tecknande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till person som angivits under I.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke

1. får upphöra när denne fyller 65 är eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid ej förrän fern år förflutit e fter den försäkrades död. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2. skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet före fyllda 20 år varaktigt oförmöget till arbete, får pension dock utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får insättas endast person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn

SkU 1975/76: 20

22 Nuvarande lydelse

om premiebetalningen jämnt fördelats å tid, som med fern är understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå, samt

d) att i avtalet stadgats, att rätt till återköp eller belåning av försäkringen icke skall föreligga och ej heller rätt till sådan förändring av försäkringen, att den upphör att vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension till den försäkrades efterlevande make anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Kapitalbelopp, som utgå på grund av pensionsförsäkring, må tillsammans icke överstiga det högsta årliga beloppet av ålders- eller invalidpensionen, ökat, om efterlevandepension skall utgå till make, med det högsta årliga beloppet av efterlevandepensionen.

Skall enligt avtal om pensionsförsäkring annan ålderspension än sådan som utges enligt allmän pensionsplan i den mening som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse eller invalidpension upphöra eller nedsättas viss tid efter det pensionsåldern eller arbetsoförmågan inträtt eller skall annan efterlevandepension än försörjningsränta upphöra eller nedsättas viss tid efter den försäkrades död må denna tid icke understiga fem år eller, ifråga om ålderspension, som upphör tidigast då den försäkrade fyllt 63 år, ett och ett halvt år.

Föreslagen lydelse

till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall intagas i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen icke får pantsättas eller belånas och ej heller ändras på sådant sätt att den ej längre uppfyller de föreskrifter, som angivas för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrives överlåtas eller återköpas. A vtalet får icke innehålla annat villkor än sådant som är förenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning, liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10000 kronor eller om särskilda skäl föreligga och riksskatteverket på särskild ansökan medger det.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt, får talan icke Joras.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring

SkU 1975/76: 20

23 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund av försäkring.

Innehåller avtal om livförsäkring, förutom utfästelse som avtal om pensionsförsäkring enligt vad ovan sagts md innehålla, jämväl annan utfästelse, må försäkringen anses uppdelad på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring, vilken innehåller i nästföregående stycke om förmälda utfästelser, icke uppdelas pä sätt där sägs, enär pensionens storlek icke bestämts eller annan omständighet av betydelse för uppdelningen icke är känd, må uppdelningen ske enligt grunder, sorn fastställas av regeringen.

Försäkring, vilken enligt ovan givna bestämmelser är att hänföra till pensionsförsäkring och för vilken premiebetalningen skall vara fullgjord inom fern år från försäkringsavtalets ingående, må utan hinder av dessa bestämmelser anses såsom kapitalförsäkring, därest förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

Försäkring, som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring./^/- anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

För att försäkring skall anses hava tagits i samband med tjänst erfordras, att enligt anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att hava sådan försäkring eller a 11 om sådan skyldighet icke föreligger, premier för försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses hava tagits i samband med tjänst erfordras utöver vad förut sagts, att anmälan angående nyssnämnda förhållanden skett hos försäkringsanstalten. Sjukförsäkring enligt lagen om allmän för -

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst erfordras, a 11 enligt anställningsvtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att ha sådan försäkring eller a 11 om sådan skyldighet icke föreligger, premier för försäkringen skola gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. Vidare skall anmälas hos försäkringsanstalten att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

SkU 1975/76: 20

24 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

säkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring anses icke såsom försäkring, tagen i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

till 32 §

3.,s Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. För den, som är anställd såsom arbetare i jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan person och såsom löneformån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punkt 1 av anvisningarna till 21 §). Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyldige åtnjutna förmåner, därest han icke skulle varit berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas förvärvande för den händelse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således, under nyss angivna förutsättning, upptagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom skatter, försäkringsavgifter o. dyl., som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning (jfr dock punkt 8 här nedan).

3. Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. Förden, som är anställd såsom arbetare i jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan person och såsom löneförmån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punkt 1 av anvisningarna till 21 §). Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyldige åtnjutna förmåner, därest han icke skulle varit berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas förvärvande för den händelse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således, under nyss angivna förutsättning, upptagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom skatter, försäkringsavgifter o. dyl., som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning (jfr dock punkt 8 här nedan). Arbetsgivares kostnader för tryggande av arbetstagares pension genom avsättning eller pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner, som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill

18 Senaste lydelse 1965:571.

SkU 1975/76: 20

25 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

Förmån som avses i 32 § 3 mom. fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter vid inköp av varor i arbetsgivarens rörelse, förfriskningar som utan ersättningtillhandahållas i samband med arbetet, måltider som genom arbetsgivarens försorg erhållas till ett lägre pris än i öppna marknaden eller nyttjanderätt till fastighet för vilken vederlaget bestämts till obetydligt lägre belopp än i orten gällande hyrespris. Vid bedömande av om förmånen skall upptagas såsom intäkt skall hänsyn tagas till det sammanlagda värdet av de förmåner av ifrågavarande slag som den skattskyldige åtnjutit från samme arbetsgivare. Hänsyn skall därvid ock tagas till den besparing i normala levnadskostnader som förmånen kan ha inneburit för den skattskyldige. För att förmånen icke skall upptagas såsom intäkt gäller vidare den förutsättningen att förmånen icke framstår som ett med lön eller pension jämförbart vederlag utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet el. likn. eller ock utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet varom fråga är. Äger den skattskyldige mot avstående av förmånen erhålla ersättning i penningar, bör förmånen i regel betraktas såsom avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

till 33 §

l.1* För avgifter, som skattskyldig i samband med sin tjänst erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, må avdrag ske endast om pensioneringen anordnats på sätt i anvisningarna till 31 § föreskrives som villkor för att livförsäkring skall hänföras till pensionsförsäkring. Angående skattskyldigs rätt till avdrag för avgifter,

1. För avgifter, som skattskyldig i samband med sin tjänst erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring, må avdrag ske endast om pensioneringen anordnats på sätt i anvisningarna till 31 § föreskrives som villkor för att livförsäkring skall hänföras till pensionsförsäkring.

16 Senaste lydelse 1950:308.

SkU 1975/76: 20

26 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som han annorledes än i samband med tjänst erlagt för egen eller efterlevandes pensionering, se 46 § 2 mom.

till 53 §

2.” Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande (t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun eller på grund av försäkring, som är pensionsförsäkring enligt punkt I av anvisningarna till 31 §. Annan pension eller förmån, som utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst, beskattas i Sverige, om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med inkomst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Regeringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun. Annan pension eller förmån, som utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst, beskattas i Sverige, om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med inkomst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Denna lag träder i kraft den dag riksdagen beslutar.

17 Senaste lydelse 1966:729. Jfr även 1974:769.

SkU 1975/76: 20

2 Förslag till

Lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives följande.

1 § Lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2§ De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har pensionsförsäkring tagits i överenstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock äldre bestämmelser alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet eller insättes förmånstagare efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då ändringen sker. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse totalt eller för år räknat, skall vid tillämpning av denna paragraf anses som nytt försäkringsavtal.

3 § De nya bestämmelserna i 33 § 1 mom. liksom punkt 3 av anvisningarna till 32 8 och punkt 1 av anvisningarna till 33 8 kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Dock gäller äldre bestämmelser vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år för pensionsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, om försäkringen tecknats i överensstämmelse med ansökan, som inkommit till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 24 april 1975.

4 § De nya bestämmelserna i 53 8 1 och 4 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 53 8 kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser i 53 8 4 mom. gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år samt i fråga om pensionsförsäkring, för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 8 kommunalskattelagen i deras äldre lydelse tillämpas.

5§ Punkt 10 av anvisningarna till 32 8 kommunalskattelagen (1928:370) upphöratt gälla från och med 1978 års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring, för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 8 kommunalskattelagen i deras äldre lydelse tillämpas, efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna i punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 31 8 nämnda lag, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för överlåtelsen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då överlåtelsen sker.

SkU 1975/76: 20

6 § De nya bestämmelserna i 46 st 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 20 januari 1975, gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 bestämmelserna i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 20 procent av inkomst av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad år 1975. Har den skattskyldige äldre pensionsförsäkring, för vilken yrkas avdrag vid 1976 års taxering, skall avdraget för sådan försäkring avräknas från det belopp, varmed avdrag enligt vad nu föreskrivits eljest skolat få åtnjutas. Föreligger synnerliga skäl, får riksskatteverket på ansökan besluta att avdrag för avgiften får åtnjutas utan hinder av föreskrifterna i detta stycke. Härjämte skall äldre bestämmelser i 46 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen tillämpas.

Mot riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i denna paragraf, får talan ej föras.

7 § Såsom pensionsförsäkring, vilken äges av den skattskyldige, skall vid tillämpning av bestämmelserna i 46 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess nya lydelse anses även pensionsförsäkring som äges av den skattskyldiges omyndiga barn under förutsättning att försäkringen meddelats i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor senast före utgången av år 1975.

8 § De nya bestämmelserna i 19 5;, 28 § 1 morn. samt punkt 1 av anvisningarna till 22 S, punkt 6 av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats skriftligen senast den 31 december 1975.

I fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna i punkt 2 c av anvisningarna till 29 $ kommunalskattelagen gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 5, punkt 6 av anvisningarna till 25 5 och punkt 2 c av anvisningarna till 29 S tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkrings -

SkU 1975/76: 20

givarens huvudkontor efter den 24 april 1975 redan vid 1976 års taxering. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

SkU 1975/76: 20

3 Förslag till

Lagom ändring i lagen(1969:754)omändringi kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)’ skall upphöra att gälla med utgången av år 1975. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1976 års taxering och eftertaxering för år 1976 och tidigare år samt beträffande ansökan som inkommit till riksskatteverket senast den 31 december 1975. Har riksskatteverket meddelat förklaring som avses i punkt 3 första stycket av övergångsbestämmelserna skall i fråga om sådan försäkring bestämmelserna i lagen om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'Senaste lydelse av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 1974:725.

SkU 1975/76: 20

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 6 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in -

komstskatt skall ha nedan angivna

Nuvarande lydelse

4 m o m.! Har formånstagare Ull pensionsförsäkring på grund av förmånstagareförordnandet uppburit försäkringsbelopp före försäkringstagarens död, skall försäkringstagaren vara skattskyldig för beloppet i den män han icke vid utbetalning av motsvarande belopp till förmånstagaren skulle hava varit berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd. Vad nu sagts om försäkringstagaren skall äga motsvarande tillämpning i fråga om den som efter förvärv av försäkringen vid inkomstbeskattningen skall anses som dess ägare enligt vad nedan sägs.

Har äganderätt till pensionsförsäkring övergått på fysisk person skall oavsett överlåtelsen försäkringstagaren under sin livstid vid inkomstbeskattningen anses sorn försäkringens ägare och även vara skattskyldig för utfallande belopp. Vad nu sagts skall dock ej gälla om äganderätten öveigått pä annan till följd av anställningsFörhållande eller på grund av utmätning, ackord eller konkurs och ej heller om äganderätten öveigått på grund av bodelning i anledning av hemskillnad eller äktenskapsskillnad och försäkringstagaren vid utbetalning till förvärvaren, motsvarande vad denne uppburit på grund av försäkringen, skulle hava

1 Senaste lydelse av rubriken 1974:770.

2 Senaste lydelse 1973:1114.

lydelse.

Föreslagen lydelse

4 m o m. Överlä tes pensionsförsäkring genom bodelning, skall överlåtaren oavsett överlåtelsen under sin livstid i förvätvarens ställe vara skattskyldig för utfallande belopp, såvida han icke skulle ha varit berättigad till avdrag vid utgivande av periodiskt understöd till förvärvaren. Föreligga särskilda skäl, .får riksskatteverket besluta att överlåtaren icke skall vara skattskyldig i förvärvarens ställe, även om överlåtaren icke skulle ha varit berättigad till avdrag som här avses. Mot beslut som riksskatteverket meddelat i sådant ärende får talan icke förås.

SkU 1975/76: 20

32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varit berättigad till avdrag härför såsom för periodiskt understöd. Vad i detta stycke föreskrives angående försäkringstagaren skall även avse den som efter förvärv av försäkring skall anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.

Om särskilda skäl föreligga kan riksskatteverket på ansökan medgiva att den som förvärvat pensionsförsäkring skall anses sorn försäkringens ägare vid inkomstbeskattningen även i fall då överlåtaren enligt vad i föregående stycke sägs skall anses som ägare av försäkringen. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke förås.

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att uppbära periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt, skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och eftertaxeringförår 1976 eller tidigare år samt ifråga om pensionsförsäkring för vilken tillämpas punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse intill den 1 januari 1976.

SkU 1975/76: 20

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att 12 § 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 i?

1 morn.2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 $, sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott å egen eller makes förvärvskälla,

b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsfor- c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 ^ 2 mom. säkring, som avses i 46 4; 2 mom.

2) kommunalskattelagen, första stycket 6) kommunalskattela gen

(1928:370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 § 2 mom. 4) kommunalskattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av rubriken 1974:777.

1 Senaste lydelse 1973:1118.

3 Riksdagen 1975/76.6 sami. Nr20

SkU 1975/76: 20

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)' att till 30 § skall fogas ett nytt moment, 2 morn., och till 37 5 ett nytt moment, 6 morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30$

2 m o m. Deklarationsskyldig som avses i I mom. och som för beskattningsåret enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning redovisar pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner skall i självdeklarationen särskilt redovisa vad som avser pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Sådan redovisning skall avse förhållandena vid såväl beskattningsårets ingång som dess utgång. Allmän pensionsplan har därvid samma innebörd som i 4 $ lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. Med allmän pensionsplan likställes i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan icke föreligger pensionsåtagande /Ör pensionsförmåner som rym mes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter.

37 5

6 m o m. Försäkringsanstalt skall senast den 31 januari under taxeringsåret lämna uppgift i det fall pensionsförsäkring. som meddelats med tilllämpning av äldre bestämmelser i punkt I av anvisningarna till31 $ kommunalskattelagen (1928:370). ändrats i strid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt eller förmånstagare

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av rubriken 1974:773.

SkU 1975/76: 20

35 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under beskattningsåret insatts till försäkringen. Dawid skall även angivas den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Ett exemplar av uppgiften skall senast den 31 januari under taxeringsåret översändas till den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna i 30 § 2 mom. tillämpas första gången vid 1976 års taxering i fråga om deklarationsskyldig, som omfattas av bestämmelserna i 8 5 fjärde-åttonde punkterna lagen (1975:000) om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), och för övriga deklarationsskyldiga, som lämnat utfästelse om pension efter utgången av år 1975, första gången vid 1977 års taxering. De nya bestämmelserna i 37 § 6 mom. tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning för 1978 års taxering.

SkU 1975/76:20

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrives att 3 S lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Avviker forsäkringsvillkor från bestämmelse i denna lag, vare det ej hinder för villkorets tillämpning, med mindre sådant i lagen angives.

Överlåtelse, pantsättning, förmånstagarforordnande eller annat förfogande över försäkring är utan verkan om förfogandet skett i strid mot försäkringsvillkor, som enligt kommunalskattelagen (1928:370) skall intagas i försäkringsavtalet. Förbud mot överlåtelse skall dock ej utgöra hinder mot utmätning eller överlåtelse vid ackord eller konkurs i vidare män än sådant hinder föreligger på grund av vad eljest föreskrivits i lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och äger tillämpning på försäkringsavtal som tillkommit efter utgången av år 1975.

SkU 1975/76:20

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 S1

Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal insatts såsom formånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 $ andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jämlikt 16 S lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens jämlikt 15!: skattefria andel i boet skolat ökas.

Vidare skall

a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring, tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116!; första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld, eller

b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp av 51 000 kronor. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv, som jämlikt 37 ?j 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva, må likväl å värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än sammanlagt 51 000 kronor.

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i samband med

‘Senaste lydelse 1975:133

SkU 1975/76:20

38 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eller genom engångsbetalning fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum för rätt till annan pension på grund av pensionsförsäkring eller för rätt till livränta, som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring, i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring och 2 500 kronor vid annan livränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkring samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i första och andra styckena Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om för- här ovan sägs skall, även om för -

månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen.

månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 sextonde stycket av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och äger tillämpning i fall där skattskyldighet inträtt efter utgången av år 1975.

SkU 1975/76: 20

39 Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1975/76:149 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen beslutar om sådana ändringar i regeringens proposition 1975/76:31 att

a) 46 § femte stycket i propositionens förslag till ändring i kommunalskattelagen ges en lydelse av följande innebörd:

Avdraget för avgift som avses i första stycket 6) får från inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse åtnjutas med tillsammans högst 6 basbelopp per år och från inkomst av tjänst med högst 3 basbelopp per år, dock att avdrag får åtnjutas med sammanlagt högst 6 basbelopp. Avdrag får ej överstiga den inkomst som skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret och som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst i respektive förvärvskälla,

b) att rörelseidkare/jordbrukare ges möjlighet att skapa ett pensionsförsäkringsskydd i nivå med allmän pensionsplan;

1975/76:150 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att försörjningsräntan bibehålls med begränsning av förmånstagarkretsen till make, barn och barnbarn samt med möjlighet till dispens för annan förmånstagare enligt riksskatteverkets bedömning;

1975/76:151 av herr Fridolfsson m. fl. (m,fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att för pensionsförsäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1976 skall gälla de kvalitativa och kvantitativa lagregler som var gällande vid avtalets slutande;

1975/76:152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avdrag för P-försäkring inte i något fall får beräknas på inkomst över 10 basbelopp,

2. att hos regeringen begära förslag till sådan utformning av avdragen i skattesystemet att dessa får samma reella betydelse för skattskyldiga med olika inkomst, t. ex. genom övergång till avräkning från slutskatten,

3. att hos regeringen begära utredning om frivillig P-försäkring i samhällets regi;

1975/76:153 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avdrag vid beskattningen för premie för pensionsförsäkring alltid skall vara tillåten inom ramen för ett grundbelopp, i normalfallet motsvarande ett basbelopp, och då inkomsttagaren inte har planpension motsvarande två basbelopp.

SkU 1975/76: 20

2. att erlagd premie eller del därav, som vid deklarationens upprättande visar sig inte rymmas inom den tillåtna avdragsramen, får dras av påföljande år inom ramen för det årets avdragsrätt,

3. att endast de i den föreslagna lagtexten angivna begränsningsreglerna skall vara vägledande för riksskatteverkets dispensgivning i samband med avyttringar av företag,

4. att efterlevandepension till make får utgå till person med vilken den försäkrade är eller har varit gift eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden,

5. att efterlevandepension till barn får utgå längst tills dess att barnet fyllt 25 år, om försäkringen är tecknad på försäkringstagarens liv,

6. att försäkring avseende efterlevandepension till handikappat barn får tecknas även efter det att barnet uppnått 25 års ålder,

7. att de av livförsäkringsskattekommittén föreslagna avdragsreglerna skall tillämpas vid 1976 års taxering även beträffande inkomsttagare över 50 år utan planpension;

1975/76:154 av herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts rörande behovet av snabba åtgärder för att ersätta de möjligheter till inkomstutjämning vid skatteberäkningen, som pensionsförsäkringssystemet hittills erbjudit; 1975/76:155

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen uppskjuter behandlingen av propositionen 1975/76:31 till vårsessionen;

1975/76:156 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremie får åtnjutas av den som haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill fyra basbelopp eller 30 procent av sådan inkomst samt av annan skattskyldig intill två basbelopp eller 10 procent av summan av inkomst av tjänst och inkomst av annan fastighet;

1975/76:157 av herr Mundebo m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att de ändringar riksdagen antar beträffande beskattningsregler för pensionsförsäkringar m. m. träder i kraft för försäkringar som tecknas från den dag då lagändringarna utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

2. att arbetsgivare för anställd som inte är ansluten till allmän pensionsplan får rätt att göra avdrag med högst 30 % av den anställdes inkomst, dvs. samma procentsats som i propositionen föreslås för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse,

3. att det s. k. kompletteringsavdraget får tillämpas på det sätt, som LSK föreslagit, dvs. på all A-inkomst upp till 20 basbelopp,

4. att kompletteringsavdraget utformas så att från all A-inkomst får göras

SkU 1975/76: 20

premieavdrag med högst två basbelopp,

5. att, om ett visst år högre premie erlagts än som är avdragsgill, det överskjutande beloppet får avdragas det påföljande året inom ramen för detta senare års avdragsrätt,

6. att avdragsrätt bör föreligga enligt 46 S 6 mom. kommunalskattelagen (1928:370) för invalidpensionsförsäkring till omyndigt barn,

7. att försörjningsräntan bibehålls med begränsning av förmånstagarkretsen till make, barn och barnbarn samt med möjlighet till dispens för annan förmånstagare enligt riksskatteverkets bedömning,

8. att dispensärenden rörande företags avdragsrätt för extra premieavsättning i anslutning till avvikelse från allmän pensionsplan skall anses utgöra del av sådan plan,

9. att såsom allmän pensionsplan eller del därav definieras varje pensionsöverenskommelseom vilken lokal facklig organisation träffat avtal med berörd arbetsgivare,

10. att grund för allmän dispensregel för premieavdrag skall vara den sökandes avsaknad av pensionsskydd helt eller delvis och de möjligheter som finns att med användande av de allmänna avdragsreglerna förbättra pensionsskyddet;

1975/76:158 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att dispensregler om avdragsrätt för pensionsförsäkring alltjämt skall finnas kvar;

1975/76:159 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

att

1. egenföretagare med inkomst från jordbruk eller rörelse får åtnjuta ett avdrag för pensionsförsäkring om lägst 3 basbelopp, dock högst motsvarande vederbörandes A-inkomst för året,

2. att utredning företages i syfte att möjliggöra ackumulering av avdragsutrymme på grund av bristande inkomst i enlighet med vad som i motionen anförts;

1975/76:160 av herrar Söderström (m)och Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att den föreslagna ändringen i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen ges sådan utformning att kretsen förmånstagare vidgas till att avse, utom maka, samboende och barn under 25 år, föräldrar, syskon och andra personer vilka är beroende av försäkringstagarens försörjning vid försäkringens tecknande;

1975/76:161 av fru Troedsson (m) och herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie skall få ske för hela realisationsvinsten inom ramen för 6 basbelopp under en 1 O-årsperiod;

1975/76:162 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksmötet beslutar att i prop. 1975/76:31 föreslagna ändrade beskattningsregler för pen -

SkU 1975/76: 20

sionsförsäkringar m. m. inte skall avse försäkringar tecknade före den 20 januari 1975;

1975/76:163 av fru Troedsson m. II. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar anta de ändringar som i motionen föreslagits beträffande undantagande av tjänstepensioneringen och rörande pensionering av huvuddelägare i fåmansbolag samt rörande jordbrukare och enskilda rörelseidkare och delägare i handelsbolag.

1975/76:164 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att övergångsbestämmelserna ges sådan utformning att pensionsförsäkringar tecknade före den 13 december 1975 i sin helhet godkänns i enlighet med äldre regler;

1975/76:165 av herr Winberg (m) vari hemställs att avsättning till pensionsstiftelse, som gjorts enligt utfästelse före ingången av 1976, skall följa nu gällande regler;

1975/76:166 av herr Winberg (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att kostnaderna för egen pensionsförsäkring får avdragas från inkomst i förvärvskällan jordbruksfastighet respektive rörelse.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även de vid 1975 års riksmöte väckta motionerna

1975:98 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att försäkringsavdraget fastställs till 600 kr. för ensamstående och till 1 200 kr. för gifta och därmed jämställda;

1975:317 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att det s. k. försäkringsavdraget höjs till 500 kr. för ensamstående och 1 000 kr. för äkta makar fr. o. m. 1976 års taxering;

1975:1061 av herr Magnusson i Borås ni. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar antaga följande förslag till lag om ändring i kommunalskattclagcn (1928:370):

Härigenom föreskrives att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1975/76: 20

46 5

2 mom. I hemortskommunen

fråga iir.

eller underhållsbidraget.

Har skattskyldig -- Därest skattskyldig

nämnda lid.

Avdrag för

18 år.

paragraf åtnjutits.

Avdrag för

A vdragJör avgift JÖr pensionsförsäkring, sorn äges av den skattskyläiges make, får åtnjutas under förutsättning att den skatiskyldige haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och att den andre maken utfört arbete i förvärvskällan.

Denna lag träder i kraft den I juli 1975 och tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande pcnsionsförsäkringspremier som erlagts före den 1 juli 1975.

1975:1098 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjning av avdragsbcloppen för försäkringspremier.

Skrivelser

Till utskottet har ingivits skrivelser från skattejuristen Olle Ahlmark, herr Ture Delden, Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, Lantbrukarnas skattedelegation, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska personalpensionskassan. Tjänstemännens centralorganisation och Trygg-Hansa med anledning av propositionen.

Utskottet

I propositionen föreslås vissa begränsningar i avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar och för arbetsgivares kostnader för anställdas framtida pensionering. De nya reglerna, som förutom beloppsmässiga begränsningar bl. a. innebär ändringar i utformningen av försäkringsvillkoren, syftar till att motverka skatteflykt och begränsa möjligheterna att använda pensionsförsäkringar för andra ändamål än pensionering.

Propositionen grundar sig på ett av livförsäkringsskattekommittén (LSK) lagt förslag (SOU 1975:21). Den kritik som kommit fram vid remissbehandlingen har emellertid medfört delvis andra lösningar än kommittén föreslagit, framför allt i fråga om tjänstepensionerna, i syfte bl. a. att åstadkomma ett från administrativ synpunkt mer lätthanterligt system än utredningen föreslagit.

Enligt förslaget skall endast ålderspension, invalidpension och efterlevandepension kunna utgå på grund av pensionsförsäkring, och försäkringsbeloppen skall i princip kunna tillfalla endast försäkringstagaren själv eller efterlevande make och barn. Utfallande pensioner skall kunna beskattas även om mottagaren bosätter sig utomlands, och nuvarande möjligheter

SkU 1975/76:20

att efter dispens fl en i utlandet tecknad försäkring godtagen såsom pensionsförsäkring slopas.

Begränsningarna i avdragsrätten för premier innebär att endast 10 % av A-inkomst av tjänst och 30 % av A-inkomst av jordbruksfastighet och rörelse skall få dras av.

Arbetsgivare skall fl dra av kostnad för tryggande av anställdas framtida pensionering endast med belopp som motsvarar kostnad för att trygga pension enligt allmän pensionsplan eller därmed i förmånshänseende jämställt pensionsåtagande. Denna begränsning berör emellertid inte avdragsrätten för pensionslöften som lämnats t. o. m. 1975. Beträffande pension till delägare i fåmansbolag är dock principen att de nya reglerna skall gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Försäkringar som tecknats före 1976 skall fortfarande anses som pensionsförsäkringar, även om försäkringsvillkoren strider mot de nya reglerna. De beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten tillämpas fullt ut beträffande premier som erlagts efter årsskiftet. Beträffande premier som erlagts före årsskiftet föreslås beloppsbegränsningar endast för försäkringar som tecknats på ansökan efter den dag - 20 januari 1975 - då kommitténs förslag offentliggjordes.

Flertalet av de motionsyrkanden som framställts med anledning av propositionen avser mer eller mindre långtgående ändringar av detaljer i förslaget. En del av motionärerna anser emellertid att propositionen går avsevärt längre än vad som är motiverat från skatteflyktssynpunkt och att ändringarna beträffande tjänstepensioneringen, som drabbar såväl försäkringsbranschen som parterna på arbetsmarknaden och näringslivet i övrigt, medför administrativa problem samt oskäliga och från principiella utgångspunkter ej acceptabla konsekvenser. Även företrädare för näringslivet har genom skrivelser till utskottet och på annat sätt framhållit synpunkter av detta slag.

Uppskov med behandlingen av propositionen

Om de nya reglerna som planerat skall kunna träda i kraft vid årsskiftet, måste riksdagen fatta sitt beslut senast den 13 december 1975. Eftersom propositionen avlämnades till riksdagen först den 19 november, utgick motionstiden den 4 december, och den tid som stått till buds för att behandla ärendet i utskottet har således varit kort. Därtill kommer att propositionen åtminstone delvis berör komplicerade och kontroversiella frågor.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet ingående övervägt det yrkande om uppskov med behandlingen till våren 1976 som framställts i motionen 1975/76:155.

Den kritik som riktats mot avdragsreglerna vid beskattningen gäller bl. a. konsekvenserna av den obegränsade avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier. Systemet med frivilliga pensionsförsäkringar fyller visserligen fortfarande ett angeläget behov. Reglerna lämnar emellertid också utrymme

SkU 1975/76:20

för ej avsedda skattelättnader, och den skatteflykt som förekommer på detta område är i vissa fall uppseendeväckande. Enighet råder om att lämpliga begränsningar i avdragsrätten snarast bör genomföras, och försäkringsbranschen har redan anpassat sig till livförsäkringsskattekommitténs förslag, som i fråga om privata försäkringar i stort sett överensstämmer med det förslag som nu läggs fram i propositionen. En allmän uppfattning är också, att propositionen innebär förbättringar jämfört med kommitténs förslag.

Utskottet har vid sin behandling av ärendet funnit sig kunna tillmötesgå åtskilliga av önskemålen i motionerna. Det bör emellertid framhållas, att utskottets ställningstaganden, som redovisas i det följande, medför ofrånkomliga praktiska problem och att de ytterligare ändringar, som kan anses motiverade från administrativ synpunkt, bäst kan bedömas efter en tids erfarenhet av det nya systemet. Utskottet, som utgår från att en snar översyn av reglerna kommer till stånd, finner således att propositionen som planerat bör behandlas under hösten 1975. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:155.

Privata pensionsförsäkringar

Beträffande de privata pensionsförsäkringarna syftar propositionen till att motverka ett utnyttjande av denna försäkringsform för ej avsedda skattelättnader. I detta syfte föreslås dels avsevärda skärpningar av villkoren för att en försäkring skall kunna godtas som pensionsförsäkring, dels beloppsmässiga begränsningar i avdragsrätten för erlagda premier. Såsom pensionsförsäkring skall godtas endast sådana försäkringsformer som syftar till och är ägnade för pensionering, och de statliga pensionsbestämmelserna och villkoren i de allmänna pensionsplanerna har tagits som mönster. Avsikten är också att de schabloner som föreslås för avdragsrätten skall vara tillräckliga för den som saknar pensionsskydd i anställning och med hjälp av avdragsgilla premier önskar bygga upp en pension som motsvarar pensionsstandarden vid anställning i allmän tjänst eller i enskild tjänst på ITPnivå, d. v. s. enligt industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare.

1 samtliga motioner godtas den allmänna uppläggningen av propositionen i denna del. De motionsyrkanden, som framställs i fråga om försäkringsvillkoren, avser delvis detaljer. Åtskilliga yrkanden framställs dock om väsentliga höjningar av beloppsgränsen för avdragsrätten och om generösare övergångsbestämmelser.

Villkoren för pensionsförsäkring

Propositionen innebär att pensionsförsäkring skall kunna utgå endast i form av ålders-, invalid- eller efterlevandepension. Försäkringen skall i stort sett kunna tecknas endast på den försäkrades liv och förmånerna utgå till

SkU 1975/76:20

honom själv eller i form av efterlevandepension till make och minderårigt barn.

Försörjningsränta

Av principiella skäl föreslås i propositionen att pensionsförsäkringsinstitutet begränsas till sådana försäkringsformer som är avsedda enbart för pensioneringsändamål. Reglerna om forsörjningsränta innebär att försäkringsförmånerna utgår oberoende av viss pensionstagares livstid. I propositionen anförs att denna försäkringsform i regel torde fylla andra ändamål än pensionering och att den därför inte längre bör godtas såsom pensionsförsäkring.

I motionerna 1975/76:150 och 157 yrkas att försörjningsräntan skall behållas med viss begränsning av formånstagarkretsen. Motionärerna framhåller att försörjningsräntan har vissa fördelar genom att den lätt kan anpassas till nya förhållanden och att den utgör ett ändamålsenligt pensionsskydd.

Med hänsyn till de ändrade villkor i övrigt som föreslås i propositionen och de föreslagna beloppsgränserna för avdragsrätten, torde frågan om försörjningsräntan bör bibehållas eller ej inte vara av avgörande betydelse för möjligheterna att motverka skatteflykt och andra ej avsedda skattelättnader. Enligt utskottets uppfattning bör försörjningsräntan kunna godtas som pensionsförsäkring, om formånstagarkretsen begränsas på samma sätt som för övriga pensionsförsäkringar och möjligheterna för försäkringstagaren själv och hans efterlevande att överlåta försäkringen inskränks.

Enligt utskottets uppfattning bör nuvarande villkor för försörjningsräntan i möjligaste mån anpassas till de ändringar beträffande formånstagarkretsen, som utskottet återkommer till i det följande.

Utskottet tillstyrker således motionerna 1975/76:150 och 157 med de ändringar beträffande försörjningsräntan som följer av det anförda och avstyrker propositionen i motsvarande del.

Utskottets förslag föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (KL).

Ålders- och efterlevandepension samt avdrag för premier för försäkring som ägs av make eller barn

Pensionsförsäkring skall enligt propositionen i allmänhet få tecknas endast på den försäkrades liv men skall också kunna tecknas på makens liv, om makarna har barn under 16 år och barnet sätts in som förmånstagare. Rätten till avdrag för premier för pensionsförsäkring som ägs av den skattskyldiges barn slopas.

Ålderspension skall fortfarande kunna utgå från 55 års ålder, och varaktighetstiden skall vara minst 5 år. Även invalidpension skall utgå under viss minsta tid men högst så länge den försäkrade lever.

SkU 1975/76:20

47 Efterlevandepension kan utgå endast till make och barn. Med make jämställs sammanboende vid försäkringens tecknande. I fråga om barn skall pensionen upphöra senast vid 20 års ålder. Pensionen får dock vara livsvarig om barnet före fyllda 20 år är handikappat. Har försäkringen tecknats på makens liv med barn såsom förmånstagare, skall pensionen upphöra senast vid 16 års ålder.

1 motionen 1975/76:153 yrkas att med make och jämställd bör avses person med vilken den försäkrade är eller har varit gift eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden.

Som anförs i propositionen bör det i sammanboendefallen krävas att sammanlevnaden inte är av tillfällig natur. Kravet på sammanlevnad vid tecknandet av försäkringen bör enligt utskottets mening kunna frångås. Även om vissa utredningssvårigheter kan uppkomma, bör enligt utskottets uppfattning sammanlevnad under äktenskapsliknande förhållanden i detta sammanhang kunna godtas utan särskilda begränsningar. Motsvarande gäller givetvis också beträffande makar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del med den ändring av punkten 1 av anvisningarna till 31 S KL som föreslagits i motionen 1975/76:153.

I motionen 1975/76:160 yrkas att såsom förmånstagare fortfarande skall kunna insättas föräldrar, syskon och andra personer, under förutsättning att förmånstagaren är beroende av försäkringstagaren för sin försörjning vid försäkringens tecknande. Vidare yrkas i motionerna 1975/76:153 och 160 att åldersgränsen 20 år för efterlevandepension till barn höjs till 25 år. I den förstnämnda motionen yrkas att också åldersgränsen på 16 år, som föreslås i propositionen för det fall att försäkring tecknats på makes liv med barn såsom förmånstagare, höjs till 25 år.

Förslaget i propositionen skall ses mot den principiella bakgrunden, att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skall kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till annan person. Från denna princip bör visserligen begränsade undantag medges, men utskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl att vidga förmånstagarkretsen till andra än make, barn under 20 år och handikappat barn. Utskottet har emellertid redan tillstyrkt att försörjningsräntan skall behållas såsom en pensionsförsäkring även i fortsättningen, och vid ställningstagandet till de frågor som utskottet nu behandlar bör det beaktas att syftet med motionerna i viss utsträckning kan tillgodoses genom denna försäkringsform.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:153 i denna del och motionen 1975/76:160.

Vidare yrkas i motionen 1975/76:153 att försäkring avseende efterlevandepension till handikappat barn skall få tecknas oberoende av barnets ålder. Utskottet instämmer i denna uppfattning och tillstyrker således motionen 1975/76:153 i denna del. Utskottets förslag föranleder ändring av

SkU 1975/76:20

punkt 1 av anvisningarna till 31 jt KL.

Däremot kan utskottet inte dela den i motionen 1975/76:157 framförda uppfattningen att avdragsrätt bör föreligga för invalidpensionsförsäkring som ägs av den skattskyldiges minderåriga barn. Kostnader för hemmavarande barn är enligt grundläggande principer inte avdragsgilla vid beskattningen. Det extra försäkringsskydd som motionärerna eftersträvar bör enligt utskottets mening därför lämpligen tillgodoses genom de möjligheter att teckna kapitalförsäkring som föreligger. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:157 i denna del.

Yrkandet i motionen 1975:1061 avseratt vid faktisk sambeskattning möjliggöra ett pensionsskydd för medhjälpande make i jordbruk eller rörelse.

Utskottet utgår från att syftet med motionen kommer att tillgodoses i den proposition angående den faktiska sambeskattningen som avlämnas inom kort och avstyrker därför motionen 1975:1061.

Beloppsmässiga begränsningar

Eftersom avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier är avsedd endast för pensioneringsändamål, bör avdragets storlek enligt förslaget begränsas till vad som kan anses godtagbart med hänsyn till den skattskyldiges Ainkomst. Den som inte har pensionsskydd i anställning bör enligt vad som anförts i propositionen med hjälp av ett schablonmässigt utformat premieavdrag ha möjlighet att bygga upp en pension som motsvarar pensionsstandarden vid anställning i allmän tjänst eller i enskild tjänst där pensionering är anordnad med ITP. Med anledning av kommitténs beräkningar av kostnaderna i olika inkomstlägen för att bygga upp en pension, som kan anses motsvara ITP-pensionen, föreslås att avdrag skall få medges med högst 10 % av A-inkomst av tjänst och 30 96 av A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst 20 basbelopp.

Förtjänsteinkomsttagaresom inte har eller i huvudsak saknar pensionsrätt i anställningen skall riksskatteverket (RSV) genom dispens kunna medge avdrag upp till 30 96 av A-inkomst av tjänst. Även den som driver rörelse eller jordbruk men upphör med sin verksamhet skall genom dispens kunna fä högre avdrag. Avdraget skall i undantagsfall kunna uppgå till vad som motsvarar 60 basbelopp men begränsas till vad som motsvarar den sammanlagda inkomsten av förvärvskällan ökad med realisationsvinst vid avyttring av förvärvskällan.

I motionerna 1975/76:149, 153, 156, 157, 159 och 163 framställs yrkanden om höjningar av beloppsramarna genom en ökning av procentsatserna, en bottengräns på 1-6 basbelopp och möjlighet till ackumulering av avdragsmöjligheterna.

SkU 1975/76:20

49 I motionen 1975/76:152 yrkas däremot att avdragsmöjligheterna begränsas ytterligare.

Vad beträffar avdragsramarna har utskottet ansett att de beräkningar som ligger till grund för propositionen i och för sig kan godtas. Samtidigt har utskottet beaktat att ett stort antal tämligen små försäkringar kan komma att beröras av förslaget. Utskottet vill inte bestrida att det kan finnas ett behov för sådana jordbrukare, företagare och i viss utsträckning arbetstagare som har små och varierande inkomster att kunna erhålla avdrag utöver vad som följer av de angivna procentsatserna. Av praktiska skäl föreslår utskottet därför att avdrag alltid skall kunna medges intill en fast bottengräns som får byggas på för den som har förhållandevis låg inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Denna gräns bör inte sättas så högt att syftet med förslaget i propositionen förrycks. Samtidigt är avsikten med utskottets förslag att uppnå reella förbättringar för såväl försäkringstagarna som försäkringsbranschen. Vid dessa avvägningar har utskottet funnit att en gräns vid 7 000 kr. f. n. kan anses lämplig och att denna gräns bör ökas för den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse med 30 % av denna inkomst intill 23 000 kr. Omprövning av beloppsgränsen bör ske, om penningvärdeförändringen ger anledning därtill. Regeln medför förbättringar för tjänsteinkomsttagare, vars inkomst uppgår till högst 70 000 kr., och för den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse om ca 46 000 kr. Utskottets förslag i denna del innebär alltså att skattskyldiga med små inkomster kan - som alternativ till reglerna i propositionen - välja ett avdrag på sätt som nu nämnts upp till den sammanlagda A-inkomsten.

Avdet anförda framgåratt utskottet avstyrker det i motionen 1975/76:152 framställda yrkandet angående sänkning av beloppsgränserna och yrkandena i motionerna 1975/76:149, 153, 156, 157, 159 och 163 om höjning av gränserna och ackumulering av avdraget i den mån de sistnämnda yrkandena inte är tillgodosedda genom utskottets förslag, som föranleder ändring av 46 2 mom. KL.

1 motionen 1975/76:156 yrkas att även den som har inkomst av annan fastighet skall kunna få avdrag för pensionsförsäkringspremier.

Visserligen kan inkomst av fastighetsförvaltning ibland delvis anses som arbetsinkomst. Denna fråga rör emellertid i första hand gränsdragningen mellan vad som är att anse som A-inkomst och B-inkomst och bör lösas i annat sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:156 även i denna del.

Vidare yrkas i motionerna 1975/76:153 och 157 att erlagd premie, som inte ryms inom avdragsgränsen, skall få förskjutas till följande år.

Motionärernas förslag innebär enligt utskottets uppfattning att oskäliga konsekvenser kan undvikas av tillfälliga ändringar i A-inkomsten. Det kan också erinras om att en likartad metod redan nu accepteras för förskjutning av avdrag för försäkringspremier som inte kunnat utnyttjas utan att un 4

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76:20

derskott uppstått. Utskottet tillstyrker således berörda yrkande i motionerna 1975/76:153och 157, vilket föranleder ett tillägg i 46 S 2 mom. KL. Förslaget innebär att avdrag inom ramen för tidigare angivna beloppsgränser skall kunna yrkas för överskjutande del nästa år.

Vidare uttalas i motionerna 1975/76:153 och 161 att RSV skall bedöma dispensfrågan vid avyttring av förvärvskälla med utgångspunkt enbart i författningstexten, utan avseende på att departementschefen uttalat att en vägledande norm för dispensen bör vara att endast hälften av den skattepliktiga inkomsten med anledning av försäljningen bör få tas i anspråk för premien. Enligt motionärerna i motionen 1975/76:157 bör denna dispensfråga bedömas med hänsyn till sökandens pensionsskydd i övrigt och möjligheterna att förbättra skyddet genom de allmänna avdragsreglerna.

Beträffande dispensfrågorna är avsikten att tjänsteinkomsttagare som inte har pensionsrätt i anställning eller i huvudsak saknar sådan rätt skall få avdrag för premie på samma sätt som egenföretagaren, dvs. med 30 96 av sin redovisade tjänsteinkomst eller, om inkomsten understiger 46 000 kr., med 7 000 kr. ökat med 30 % av inkomsten. Med anledning av vad som anförs i motionen 1975/76:157 vill utskottet framhålla att denna dispensprövning i allmänhet bör göras så enkel som möjligt. Föreligger de nyss angivna omständigheterna bör avdrag således kunna medges med skäligt belopp - intill de beloppsgränser som gäller för inkomst av rörelse - utan avseende på den skattskyldiges eventuella pensionsförsäkringar vid sidan av tjänsten.

När det däremot gäller dispens för den som upphört med sitt jordbruk eller sin rörelse, bör den skattskyldiges situation bli föremål för en något mer allsidig bedömning, och sådana omständigheter som anges i motionen bör därvid givetvis kunna beaktas. Som anförts i propositionen bör den skattskyldige i dessa fall kunna få dispens, om han inte under verksamhetstiden skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. Är inkomsten av försäljningen förhållandevis låg, bör givetvis i denna situation - om omständigheterna i övrigt motiverar det - avsevärt mer än hälften av den skattepliktiga inkomsten i anledning av försäljningen kunna tas i anspråk för försäkringspremier. Med det anförda torde yrkandena i motionerna 1975/76:153, 157 och 161 om uttalanden i dessa dispensfrågor vara tillgodosedda. Författningstexten bör dock förtydligas, så att det framgår att motsvarande gäller för den som drivit skogsbruk.

Yrkandet i motionen 1975/76:166 att kostnaden för egen pensionsförsäkring skall få dras av i inkomstkällan jordbruksfastighet eller rörelse motiveras med att de marginella kostnaderna för socialförsäkringsavgifter m. m. därigenom skulle reduceras.

Utskottet har viss förståelse för yrkandet i motionen, vilket kan anses utgöra en del av ett rättviseproblem som utskottet nyligen haft att ta ställning till i ett yttrande till socialförsäkringsutskottet den 25 november 1975. Ut -

SkU 1975/76:20

skottet förordade i detta yttrande att motsvarande fråga beträffande socialförsäkringsavgifterna skulle övervägas av företagsskatteberedningen. Utskottet förutsätter att beredningen då också beaktar vad som anförts i den nu förevarande motionen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76:166 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet sålunda uttalat.

Flyttning ur landet

1 motsats till vad som är fallet med andra pensioner kan pension, som utgår på grund av försäkring som mottagaren själv tecknat, inte beskattas här i landet om mottagaren bosätter sig utomlands. För att avdragsrätten vid premieinbetalningen skall motsvaras av beskattning när pensionen faller ut, föreslås i propositionen att lagstiftningen ändras i detta avseende. För att denna princip i praktiken skall kunna genomföras generellt är avsikten att gällande dubbelbeskattningsavtal skall revideras.

Utskottet finner att dessa åtgärder snarast bör genomföras och tillstyrker propositionen i dessa delar.

Vidare föreslås i propositionen att nuvarande dispensmöjligheter från kravet, att pensionsförsäkring måste tecknas i försäkringsrörelse här i landet, slopas.

I motionen 1975/76:158 yrkas avslag på propositionen i denna del.

Bakgrunden till förslaget i propositionen är att det torde vara praktiskt taget uteslutet att en utländsk försäkringsantalt kan uppfylla de krav som i fortsättningen kommer att ställas i fråga om villkoren för en pensionsförsäkring. Därtill kommer, att en beskattning av pensioner till mottagare bosatt utomlands givetvis kan komma i fråga endast om beloppet utbetalas från försäkringsantalt här i landet. Det bör också framhållas, att en försäkringsanstalt här i landet sedan den nu aktuella ändringen av beskattningsreglerna genomförts hindras att meddela pensionsförsäkring i kommunalskattelagens mening av personer bosatta utomlands.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1975/76:158 och tillstyrker propositionen i denna del.

Tjänstepension

Den från teknisk synpunkt mest svårlösta frågan har gällt tjänstepensionerna.

Livförsäkringsskattekommitténs förslag innebar i denna del att arbetsgivare skulle lämna uppgift till taxeringsmyndigheten för varje anställd om pensionsförmåner eller premiekostnader. Premiekostnaderna skulle redovisas som intäkt i arbetstagarens deklaration och avdrag medges inom ramen för vissa beloppsspärrar. Dessa spärrar var utformade dels enligt en huvudregel om 20 resp. 30 % av inkomsten, dels som ett kompletteringsavdrag på 10 % av en A-inkomst på högst 20 basbelopp. Systemet innebar

SkU 1975/76:20

att arbetsgivare alltid medgavs avdrag för sina premiekostnader men att arbetstagare beskattades för den del av premien som inte rymdes inom begränsningsreglerna, och att arbetstagare med rätt till pension i allmän tjänst eller planpension konsumerat möjligheten till avdrag enligt huvudregeln genom inkomsten i sådan tjänst.

Med hänsyn till den kritik som riktats mot kommittéförslaget föreslår departementschefen i stället den lösningen att begränsningarna riktas mot arbetsgivarnas nuvarande avdragsrätt för kostnader för att trygga pensionsutfästelse. Kostnader för pensionsförsäkring skall - med visst undantag för arbetsgivare som upphör med sin verksamhet - inte få dras av med högre belopp än som behövs för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan. Avsättningsmöjligheterna till pensionsutfästelse och till kontot Avsatt till pensioner m. m. begränsas i motsvarande mån. RSV skall enligt propositionen få möjlighet att lämna dispens för att trygga merkostnad för förtidspension med fulla förmåner.

Med allmän pensionsplan menas sådana allmänna grunder för pensionering av arbetstagare eller deras efterlevande som avser tryggande av pensionsutfästelse genom kreditförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse och som på arbetstagarsidan är godkända av huvudorganisation.

Om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger, skall med sådan plan likställas pensionsåtagande för pensionsförmåner som ryms inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande arbetsuppgifter eller hans efterlevande. Som förutsättning härför gäller att åtagandet tryggas genom pensionsförsäkring, avsättning till pensionsstiftelse eller kreditförsäkring.

I till utskottet inkomna skrivelser har bl. a. anförts att de kollektiva pensionsförsäkringarna, mot vilka befogad kritik inte riktats, borde kunna undantas från den föreslagna regleringen. Förslaget i propositionen anses medföra avsevärda administrativa problem och andra olägenheter för samtliga berörda parter. Om den kollektiva tjänstepensioneringen trots detta kommer att omfattas av de nya reglerna, föreslås olika åtgärder i syfte att underlätta den praktiska tillämpningen.

Motionärerna i motionen 1975/76:163 anser att nuvarande system är principiellt riktigt och fungerar väl och att avtal om tjänstepension mellan oberoende arbetsgivare och arbetstagare alltjämt bör godkännas vid beskattningen. De yrkar också att smärre avvikelser i andra fall får godkännas genom dispens. Även fåmansbolagen bör enligt deras mening kunna få avdrag enligt nuvarande regler för kostnad för att trygga arbetande delägares pension med belopp motsvarande högst marknadsmässig pension. Motionärerna i motionen 1975/76:157 accepterar propositionen i denna del men anför, med hänvisning till att en fast knytning till begreppet allmän pensionsplan medför vissa olägenheter, att med sådan plan bör avses varje pensionsöverenskommelse mellan lokal facklig organisation och arbetsgivare.

SkU 1975/76:20

53 Syftet med de förslag, som lagts fram i propositionen, är att begränsa avdragsrätten för kostnader för pensionering på sådant sätt att endast verkliga pensioneringsbehov får tillgodoses med obeskattade medel. Propositionen innefattar en bedömning av vad som kan anses utgöra en godtagbar standard, och de kollektivavtal som gäller på arbetsmarknaden har därvid - som framgår av den lämnade redogörelsen-lagts till grund förförslaget. Propositionen riktar sig således icke mot dessa pensionssystem.

Även om ett utrymme för avdrag för kostnader för pensioner i och för sig fortfarande kan finnas kvar utöver nuvarande planpensioner, bör emellertid enligt utskottets uppfattning de skäl som ligger bakom ställningstagandena till avdragsrätten för egna pensionsförsäkringspremier i princip föranleda begränsningar även på nu ifrågavarande område. Även här kan gällande regler utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett, och man bör givetvis inte bortse från, att nuvarande regler om avdrag för kostnader för anställds framtida pensionering lämnar utrymme för och i vissa fall också utnyttjas för skatteflykt av betydande mått. Utskottet vill emellertid åter framhålla, att några anmärkningar i detta eller andra avseenden inte riktats mot de avtal som i allmänhet förekommer på arbetsmarknaden.

En sådan metod som livförsäkringsskattekommittén förordat i sitt förslag beträffande pensionsförsäkringspremie kan med ett rent principiellt betraktelsesätt vara att föredra framför åtgärder av det slag som föreslås i propositionen. Inom utskottet råder emellertid enighet om att förslaget i propositionen medför avsevärda förbättringar i förhållande till kommittéförslaget, inte minst från administrativ synpunkt. Utskottet tillstyrker således i princip de i propositionen uppdragna riktlinjerna.

Vad angår detaljutformningen av förslaget har utskottet redan konstaterat att pensionsåtagande som helt följer allmän pensionsplan enligt kollektivavtal inte berörs av de aktuella ändringarna. Emellertid förekommer enligt vad utskottet erfarit i stor utsträckning smärre avvikelser från dessa planer. Så finns t. ex. sedan länge etablerade pensionsplaner inom jordbrukskooperationen och ”SPR-härmande” företag (dvs. företag vars pensionsåtaganden nära ansluter till statens pensionsreglemente) där avtalen - som inte har karaktär av kollektivavtal - lämnar obetydligt bättre efterlevandeförmåner o. d. än ITP-planen. Enligt vad som har upplysts är det också relativt vanligt att arbetsgivare tillgodoräknar tidigare tjänstgöringstid, även om detta inte skall ske enligt planen.

Utskottet har förståelse för önskemålen att mindre betydande avvikelser av detta slag bör kunna godtas vid beskattningen även i fortsättningen. Förslaget i motionen 1975/76:157, att överenskommelse som godkänts av lokal facklig organisation alltid skall accepteras, innebär emellertid att sådana organisationer själva skulle få besluta om beskattningsreglernas innehåll, vilket enligt utskottets mening inte är lämpligt. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:157 i denna del.

En annan lösning kunde vara att inte knyta avdragsfrågan lika hårt vid

SkU 1975/76:20

allmän pensionsplan som görs i propositionen. Att med pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan likställa exempelvis ”åtagande som i allt väsentligt rymmes inom allmän pensionsplan” skulle emellertid innebära att regeln fick en alltför svävande innebörd. Enligt utskottets uppfattning skulle en sådan regel medföra åtskilliga problem, såväl för beskattningsmyndigheterna som för övriga berörda parter. En framkomlig väg kan enligt utskottets uppfattning vara att utarbeta särskilda avdragsregler för åtaganden av detta slag. Eftersom redan gällande pensionsåtaganden inte berörs av de ifrågavarande ändringarna, kan det vara till fördel om den nye arbetsgivaren får fullfölja den tidigare arbetsgivarens åtagande. Vidare har det uppgivits att antalet fall med kortare tillgodoräknandetid är stort. När det gäller förtidspensionsfallen innehåller propositionen regler enligt vilka avsikten är att avdrag skall kunna medges efter dispens av RSV, och antalet sådana dispensärenden torde bli stort. Frågan om en specialreglering av speciella frågor av denna typ är emellertid delvis av sådan karaktär att närmare överväganden erfordras än vad som f. n. är möjligt.

Som utskottet anfört tidigare innebär en lagstiftning av denna karaktär ofrånkomliga praktiska problem. Enligt utskottets uppfattning kan frågan om vilka ändringar som kan anses motiverade från administrativ synpunkt bäst bedömas efter en tids erfarenhet av det nya systemet.

Som framgår av propositionen är en översyn redan planerad beträffande vissa tekniska frågor avseende kontoavsättningar m. m., och regeringen kommer givetvis att ha sin uppmärksamhet riktad också på de problem som utskottet nyss berört. Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att på allt sätt underlätta genomförandet av de nya reglerna och så långt möjligt förenkla uppkommande praktiska problem. Med anledning härav föreslår utskottet att riksdagen i skrivelse till regeringen begär prövning av möjligheterna att tillgodose önskemålen om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelser från allmän pensionsplan.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna 1975/76:157 och 163 i denna del.

En fråga som ligger något vid sidan av de problem utskottet nu behandlat tas upp i motionen 1975/76:157, där motionärerna yrkar att arbetsgivare, som ej är ansluten till allmän pensionsplan, bör få göra avdrag med 30 % av den anställdes inkomst. Motionärerna anför bl. a. att det för en stor grupp av anställda huvuddelägare i mindre företag är svårt att över huvud taget tillämpa reglerna om pensionsplan, eftersom huvuddelägarens inkomst kan variera starkt. Han kan också ha tillgodosett delar av sitt pensionsbehov genom tjänstepensionsförsäkring med andra villkor än pensionsplan (pensionsålder, försörjningsränta etc.), varför en jämförelse med planpensionsnivå knappast är möjlig. Även i motionen 1975/76:163 framhålls att möjlighet bör finnas i dessa fall att förete bevisning om det berättigade i en högre pensionsivå än enligt allmän pensionsplan.

SkU 1975/76:20

55 Utskottet delar uppfattningen att avdragsutrymmet blir svårt att bedöma i de angivna fallen. Utskottet instämmer i syftet med motionerna men anser för sin del att avdragsfrågan i dessa fall bör kunna prövas dispensvägen av RSV. En av utgångspunkterna för dispensprövningen bör vara, att avdrag inte medges med högre belopp än 30 96 av inkomsten. Frågan bör emellertid bedömas med hänsyn till det totala försäkringsskyddet i övrigt. Dispensen får givetvis inte medföra att pensionsnivån blir oskäligt hög. Eftersom inkomsterna kan växla avsevärt torde det enligt utskottets uppfattning knappast vara lämpligt att bestämma avdragets höjd enbart i förhållande till inkomstens storlek. Även om riktpunkten bör vara att avdraget inte för överstiga 30 96 av delägarens inkomst, torde avdraget lämpligen böra bestämmas till ett fast belopp. I den mån motionerna 1975/76:157 och 163 inte blivit besvarade genom vad utskottet anfört, avstyrker utskottet desamma.

Utskottets förslag föranleder ändring av 8 § ikraftträdandelagen. Beträffande förhållandena efter den 1 januari 1976 föreslås redan i propositionen en dispensregel i anvisningarna till 29 S KL.

Ikraftträdandebestämmelserna

De beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten för egen försäkring skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering. Beträffande 1976 års taxering föreslås att avdragsrätten begränsas också för försäkringar som meddelats på ansökan efter den 20 januari 1975. Härutinnan föreslås att avdragsrätten begränsas till högst 40 96 av A-inkomst av jordbruksfastighet och rörelse samt 20 96 av A-inkomst av tjänst, beräknat på inkomst av sammanlagt högst 20 basbelopp.

I motionen 1975/76:151 yrkas att de ändrade reglerna ej skall avse försäkringar som tecknats före den 1 januari 1976. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1975/76:162 i fråga om försäkringar tecknade före den 20 januari 1975. I motionen 1975/76:157 yrkas att ändringarna skall träda i kraft från den dag de utkommit i Svensk författningssamling.

När det gäller försäkringar tecknade den 20 januari 1975 eller tidigare, således innan livförsäkringsskattekommitténs förslag offentliggjordes, finnér utskottet att beloppsmässiga begränsningar i den hittills fria avdragsrätten kan medföra direkta förluster för de skattskyldiga. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållandena på försäkringsmarknaden anser utskottet, att flertalet ej alltför stora försäkringar bör kunna undantas från de beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten. Utskottet finner således att en fast nedre gräns bör införas i fråga om avdrag för premier på dessa försäkringar och att beloppsgränsen bör sättas till 25 000 kr. Enligt utskottets mening bör alltså beträffande premier för försäkringar, som tecknats på ansökan den 20 januari 1975 eller tidigare, avdrag medges med högst 25 000 kr. vid 1977 och senare års taxeringar, dock ej med högre belopp än den skattskyldiges A-inkomst. Har den skattskyldige erlagt premier även för andra

SkU 1975/76:20

försäkringar, får avdrag medges med sammanlagt högst 25 000 kr. enligt denna regel. Förslaget skall emellertid inte i något fall medföra en lägre beloppsgräns än som föreslås i propositionen. Å andra sidan konsumerar avdrag enligt 25 000 kr.-regeln avdragsmöjligheterna enligt 46 $ 2 mom. KL. Reglerna om avdrag med högst 10 resp. 30 % av A-inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse får alltså tillämpas parallellt. I den mån motionerna 1975/76:151, 153 i denna del, 157 och 162 inte tillgodosetts genom förslaget avstyrker utskottet desamma.

Ett mer begränsat yrkande framställs i motionen 1975/76:153 av innebörd att - i enlighet med livförsäkringsskattekommitténs förslag - den som den 1 november 1975 fyllt 50 år vid 1976 års taxering under vissa förutsättningar skall kunna få avdrag med ytterligare 10 % för kostnad avseende premier för försäkring som tecknats efter den 20 januari 1975. Ett längre gående yrkande i samma riktning framställs i motionen 1975/76:164.

Som framgår av propositionen har livförsäkringsbolagen rekommenderat sina nytillträdande försäkringstagare att iaktta de beloppsgränser föravdragsrätten som LSK föreslagit. Med hänsyn härtill framstår de retroaktiva effekter som påtalas i motionerna som stötande. Utskottet instämmer därför i syftet med motionerna. Svårigheter föreligger emellertid att utforma särskilda regler, som exakt överensstämmer med LSK:s förslag. Med hänsyn härtill anser utskottet att frågan i det enskilda fallet bör lösas genom dispens av RSV. Utskottet tillstyrker således på det sätt bifall till motionerna 1975/76:153 och 164 att dispensregeln i 6 ij ikraftträdandelagen ändras.

I sammanhanget kan påpekas att livförsäkringsbolagens skattenämnd under den korta tid som återstår av år 1975 givetvis inte skall behöva ändra sina rekommendationer för detta år.

De nya reglerna om tjänstepensionsförsäkringar skall i princip inte tilllämpas beträffande utfästelser som lämnats före 1976. Beträffande delägare i fåmansbolag föreslås dock att de nya reglerna skall tillämpas redan fr. o. m. 1976 års taxering.

I motionen 1975/76:165 yrkas att avsättning till pensionsstiftelse före ingången av år 1976 skall följa äldre bestämmelser för att retroaktiva effekter skall undvikas.

Även i en till utskottet inkommen skrivelse har påtalats vissa retroaktiva effekter beträffande pensionsförsäkringspremier som erlagts innan propositionen lades fram.

Som utskottet framhållit tidigare bör effekter av detta slag givetvis undvikas. Utskottet föreslår att möjlighet öppnas för RSV att lösa denna fråga dispensvägen. I den mån motionen 1975/76:165 icke därigenom tillgodosetts avstyrker utskottet densamma.

SkU 1975/76:20

57 Övriga frågor

Frivillig pensionsförsäkring i samhällets regi

I motionen 1975/76:152 begärs utredning om ett system med frivillig pensionsförsäkring i samhällets regi. Motionärerna framhåller att trots förslagen i propositionen vissa skattskyldiga fortfarande kan erhålla avsevärda skatteförmåner genom avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier. Ett betydligt enklare sätt att tillgodose de grupper som saknar planpension är enligt motionärernas mening att införa ett pensionssystem med riksförsäkringsverket som huvudman. Motsvarande förslag har framförts av två ledamöter i livförsäkringsskattekommittén i ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande.

Frågan om ett nytt pensionssystem är i och för sig intressant, och motionärernas förslag om en attraktiv försäkring i allmän regi kan innebära avsevärda fördelar. Enligt riksförsäkringsverkets remissvar finns det emellertid åtskilliga frågor att lösa inför ett sådant system. Det kan t. ex. påpekas att denna försäkring torde bli relativt dyrbar för de försäkrade, om de förmåner som faller ut skall beskattas utan att avdragsrätt förelegat för premierna. Även om utskottet för sin del givetvis inte har något att erinra mot att frågan övervägs, börden emellertid inte tas upp i detta sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet berörda yrkande i motionen 1975/76:152.

Ytterligare möjligheter till inkomstutjämning I motionen 1975/76:154 begärs förslag till snabba åtgärder för att ersätta de möjligheter till inkomstutjämning vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet hittills erbjudit.

Ett av syftena med den föreslagna lagstiftningen är att motverka ett obehörigt utnyttjande av pensionsförsäkring för att åstadkomma lättnader i progressionen vid beskattningen. Detta medför självfallet en begränsning av möjligheterna till inkomstutjämning mellan olika beskattningsår. Enligt direktiven för företagsskatteberedningen ankommer det på beredningen att bl. a. ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen. Utredningen kommer därvid givetvis att beakta de i motionen påtalade konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen. Enligt vad utskottet erfarit har utredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under 1976. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet i motionen 1975/76:154.

Försäkringsaväraget

1 detta sammanhang behandlar utskottet vissa motionsvis framförda förslag om höjning av beloppsgränserna för det s. k. försäkringsavdraget. Enligt nuvarande bestämmelser medges vid inkomsttaxeringen avdrag för premier för kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och sjuk- eller olycksfallsförsäkring samt för avgift till sjukkassa för begravningshjälp med högst 250 kr. för ensamstående och 500 kr. gemensamt för makar

SkU 1975/76:20

58 I motionen 1975:317 yrkas höjning av beloppsgränserna till 500 resp. 1 000 kr. och i motionen 1975:98 till 600 resp. 1 200 kr. Även i motionen 1975:1098 begärs höjning av försäkringsavdraget. Yrkandena syftar till att anpassa avdraget till den penningvärdeförändring som ägt rum sedan de nuvarande beloppsgränserna fastställdes år 1963 och till att stimulera försäkringssparande!.

Eftersom försäkringsbelopp, som utfaller på grund av kapitalförsäkring, inte utgör skattepliktig inkomst, anses erlagda premier för sådan försäkring som en i princip icke avdragsgill omkostnad. Ett visst begränsat avdrag har emellertid av sociala skäl ansetts motiverat för att uppmuntra till tecknandet av försäkringar av detta slag. Denna och vissa andra frågor som sammanhänger med försäkringsavdraget ingår emellertid i livförsäkringsskattekommitténs utredningsuppdrag. Därtill kommer att nuvarande avdragsregler f. n. är föremål för en allsidig omprövning inom 1972 års skatteutredning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna 1975:98, 317 och 1098.

Författnings förslagen

Utskottets förslag föranleder som redan nämnts ändringar i kommunalskattelagen och lagen om ikraftträdande av ändringarna i kommunalskattelagen.

Därutöver föreslår utskottet ändringar av företrädesvis redaktionell karaktär i 53 S 1 morn., anvisningarna till 31 $ första punkten andra stycket och näst sista stycket och 53 ä andra punkten kommunalskattelagen, taxeringslagen och lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

Med anledning av en till utskottet inkommen skrivelse angående tolkningen av 2 i; sista meningen lagen om ikraftträdande av lagen om ändring i kommunalskattelagen vill utskottet framhålla att de där intagna bestämmelserna inte skall förstås så, att försäkringstagare som inte kunnat betala premien ett år och på grund därav för ökad betalningsskyldighet följande år enbart på grund därav skall anses ha ingått nytt försäkringsavtal. Regeln innebär att överenskommelse inte skall kunna träffas om ändring av gamla försäkringsavtal.

Utskottet hemställer

1. beträffande uppskov med behandlingen av propositionen att riksdagen avslår motionen 1975/76:155;

2. beträffandeförsörjningsränta

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med anledning av motionerna 1975/76:150 och 1975/76:157 punkten 7 beslutar att som efterlevandepension också skall anses försörjningsränta med den begränsning av förmånstagarkretsen som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:150,

b. motionen 1975/76:157 punkten 7,

SkU 1975/76:20

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan under 2.1 hemställt;

3. beträffande efterlevandepension till make m. fl.

att riksdagen bifaller motionen 1975/76:153 punkten 4 och antar propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna som utskottet ovan förordat;

4. beträffande kretsen av förmånstagare m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:153 punkten 5 och 1975/76:160 bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande invalidpension till handikappat barn

1. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:153 punkten 6 och antar propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:157 punkten 6;

6. beträffande avdrag för makes pensionsförsäkring att riksdagen avslår motionen 1975:1061;

7. beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring

1. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:152 punkterna 1 och 2 och med anledning av motionerna 1975/76:149, 1975/76:153 punkten 1, 1975/76:156, 1975/76:157 punkterna 3 och 4,1975/76:159 och 1975/76:163 såvitt nu är i fråga bifaller propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:149,

b. motionen 1975/76:153 punkten 1,

c. motionen 1975/76:156,

d. motionen 1975/76:157 punkterna 3 och 4,

e. motionen 1975/76:159,

f. motionen 1975/76:163 i denna del,

1 den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan under 7.1 hemställt;

8. beträffande rätten att förskjuta outnyttjade avdrag för egen pensionsförsäkring att

riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:153 punkten

2 och 1975/76:157 punkten 5 beslutar att avdrag för erlagd premie för egen pensionsförsäkring, som inte ryms inom avdragsgränsen, får förskjutas ett år;

9. beträffande dispensregeln i fråga om avdrag för egen pensionsförsäkring 1.

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:153 punkten 3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 bifaller propositionen i denna del och godkänner vad utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

SkU 1975/76:20

a. motionen 1975/76:153 punkten 3,

b. motionen 1975/76:157 punkten 10,

c. motionen 1975/76:161,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan under 9.1 hemställt;

10. beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring i inkomstkällan jordbruksfastighet eller rörelse

att riksdagen avslår motionen 1975/76:166;

11. beträffande beskattning av pensionsförsäkring vid flyttning ur landet att

riksdagen med avslag på motionen 1975/76:158 bifaller propositionen i denna del;

12. beträffande tjänstepension

1. att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:157 punkterna 8 och 9 och 1975/76:163 i denna del i skrivelse till regeringen begär prövning av möjligheterna att tillgodose önskemålen om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelser från allmän pensionsplan,

3. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:157 punkten 2 och 1975/76:163 i denna del godkänner vad utskottet uttalat i fråga om dispens beträffande avdrag för pensionsåtagande,

4. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:157 punkterna 2, 8 och 9,

b. motionen 1975/76:163 i denna del,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan under 12.2 och 12.3 hemställt;

13. beträffande ikraftträdandebestämmelserna

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:151, 1975/76:153 punkten 7, 1975/76:157 punkten 1, 1975/76:162 och 1975/76:164 bifaller propositionen i denna del med de ändringar av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:151,

b. motionen 1975/76:153 punkten 7,

c. motionen 1975/76:157 punkten 1,

d. motionen 1975/76:162,

e. motionen 1975/76:164,

f. motionen 1975/76:165,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan under 13.1 hemställt;

14. beträffande utredning om frivillig pensionsförsäkring i samhällets regi

att riksdagen avslår motionen 1975/76:152 punkten 3;

SkU 1975/76:20

6!

15. beträffande ytterligare möjligheter lill inkomstutjämning att riksdagen avslår motionen 1975/76:154;

16. beträffande försäkringsavdraget att riksdagen avslår

a. motionen 1975:98,

b. motionen 1975:317,

c. motionen 1975:1098;

17. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller ovan icke behandlade förslag i propositionen; 18.

beträffandejörfättnings/örslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att 46 S 2 morn., 53$ 1 morn., punkt 1 av anvisningarna till 31 $ och punkt 2 av anvisningarna till 53 $ erhåller den som utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 1,

2. lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att 5, 6 och 8 $$ erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 2,

3. lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att 37 $ 6 mom. erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 3,

7. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

8. lag om ändring i lagen (1941:416)om arvsskatt och gåvoskatt med den ändringen att 12 $ erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av bilaga 4.

Stockholm den 10 december 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Kristenson (s). Josefson (c). Carlstein (s). Wikner (s). Sundkvist (c). Stadling (s). Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herr Hallenius (c), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).

SkU 1975/76:20

62 Reservationer

Beträffande uppskov med behandlingen av propositionen

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

I propositionen 1975/76:31 har föreslagits betydande förändringar för både pensionsförsäkringar och tjänstepensioneringen mot bakgrunden av ett förslag från livförsäkringsskattekommittén. Kommitténs förslag var så invecklat och komplicerat att regeringen - efter en omfattande remisskritik - sett sig föranlåten att göra betydande förenklingar i förhållande till kommittéförslaget. Vid den prövning, som utskottet med lovvärd ambitionsnivå kunnat göra under den alltför korta behandlingstiden, har utskottet ansett sig böra förorda vittgående förändringar i regeringens förslag. Tillika har utskottet tvingats utgå från att en snar översyn av reglerna kommer till stånd och att ytterligare utredning sker i väsentliga hänseenden. Utskottet medger att dess ställningstaganden medför ofrånkomliga praktiska problem och att de ytterligare ändringar, som kan anses motiverade från administrativ synpunkt, bäst kan bedömas efter en tids erfarenhet av det nya systemet.

Med hänsyn till det stundom överdrivna utnyttjande av de legala uppskovsmöjligheter, som den nuvarande skattemässiga behandlingen av pensionsförsäkringar erbjuder, kan enligt vår uppfattning vissa ingrepp och begränsningar vara berättigade. Såväl regeringen som utskottet har dock överdrivit betydelsen av dessa möjligheter.

Som framhållits i motionen 1975/76:155 bör en lagstiftning av denna art redan från början erhålla en såvitt möjligt slutgiltig utformning. De försäkrade bör rimligen, innan de ingår betydelsefulla avtal om tecknande av pensionsförsäkring, känna till sina möjligheter att erhålla den i det individuella fallet bästa lösningen. Att nu hafsa fram en lagstiftningsprodukt med mängder av olösta och halvlösta problem skulle allvarligt skada riksdagens anseende.

I skattehänseende gäller f. n. synnerligen enkla och lättillämpade regler för pensionsförsäkringar. Den skattskyldige har rätt till avdrag för försäkringspremie och mot detta svarar en skatteplikt för den ersättning som utfaller på grund av försäkringen. Ett oavvisligt krav för all skattelagstiftning, som gäller frågor som rör många samhällsmedborgare, är att lagstiftningen är så utformad att den kan i allt väsentligt förstås och tillämpas i praktiken av vanliga människor. Syftet bakom lagstiftningen bör också kunna uppfattas och accepteras av flertalet såsom uttryck för rättvisa och jämnhet i taxeringen. Lagstiftningens anda och mening bör vara möjlig att uppfatta.

Den som hunnit läsa och sätta sig in i innebörden av den nu föreslagna lagstiftningen måste finna det som ytterst otillfredsställande att inte ens de, som dagligen sysslar med frågor av denna art och har sitt levebröd av att lösa pensionsfrågor, kan riktigt överblicka konsekvenserna av och förstå innebörden i de föreslagna bestämmelserna.

SkU 1975/76:20

63 Vi anser det olyckligt att en proposition av denna karaktär forceras igenom i riksdagens skatteutskott och sedan behandlas i riksdagen utan att utskottet - på grund av tidsbrist - kunnat fylla sin viktiga uppgift att vid behov förtydliga och komplettera eventuella brister i lagstiftningen.

Vi kan i detta sammanhang inte underlåta påtala den brist på planering som kommit till uttryck denna höst i regeringens arbete med skattepropositioner. Av riksdagen för länge sedan beställda lagstiftningsförslag till innevarande höst häröver huvud ännu inte framlagts. Dit hör bl. a. förslaget om den s. k. faktiska sambeskattningen. Andra, mindre angelägna propositioner har givits prioritet och framlagts, men alldeles för sent för att kunna få en tillfredsställande riksdagsbehandling.

dels ansett att utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:155 uppskjuter behandlingen av propositionen 1975/76:31 till våren 1976.

Beträffande kretsen av formånstagare nt. ni.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som under åberopande av innehållet i motionen 1975/76:160 ansett att utskottet under punkterna 4 och 18.1 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med bifall till motionen 1975/76:153 punkten 5 och motionen 1975/76:160 beslutar att kretsen förmånstagare skall vara maka, sammanboende, barn under 25 år, föräldrar och syskon samt även andra personer vilka för sin försörjning är beroende av försäkringstagaren vid försäkringens tecknande och till följd härav beslutar att punkt I av anvisningarna till 31 $ kommunalskattelagen (1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

Anvisningar till 31 §

1. Med pension av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring hela avgiften.

I fråga som förmånstagare.

Ålderspension får lägre ålder.

Ålderspension får stigande pensionsbelopp.

För ålderspension sjunde stycket.

Förmånstagare får vara förmånstagare.

Med invalidpension föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i denna anvisningspunkt förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, barn till den försäkrade eller dennes make.

SkU 1975/76:20

den försäkrades föräldrar eller syskon eller person som vid tidpunkten för försäkringens tecknande är beroende av den försäkrade för sin försörjning.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till barn till den försäkrade eller dennes make skall upphöra senast när barnet fyller 25 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension dock utgå så länge barnet lever. Efterlevandepension till annan person än som nyss nämnts får upphöra när denne fyller 65 år eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död.

Såsom efterlevandepension skall utgå.

Vid tillämpningen vid omgifte.

Som förmånstagare nionde styckena.

Försäkringsvillkor, som denna lag.

Under den genom bodelning.

Ny ägare medger det.

Mot beslut icke föras.

Med kapitalförsäkring av försäkring.

Försäkring, som dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall som huvudförsäkringen.

För att med tjänst.

Till livränta fortsatta bestånd.

Beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring

3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som under åberopande av innehållet i motionen 1975/76:156 ansett att utskottet under punkterna 7 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och motionen 1975/76:152 punkterna 1 och 2 och med bifall till motionen 1975/76:156 samt med anledning av motionerna 1975/76:149, 1975/76:153 punkten 1, 1975/76:157 punkterna 3 och 4, 1975/76:159 och 1975/76:163 i denna del beslutar att allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremie får åtnjutas av den som haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse intill fyra basbelopp eller 30 procent av sådan inkomst samt av annan skattskyldig intill två basbelopp eller 10 procent av summan av inkomst av tjänst och att till följd härav 46 S 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

SkU 1975/76:20

46 S

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomst, beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp, som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret, men får i stället beräknas till sammanlagd A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse, varvid avdraget dock icke får överstiga fyra gånger det basbelopp som bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret, eller till övrig A-inkomst, varvid avdraget icke får överstiga två gånger motsvarande basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 t; 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Om särskilda ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutitis.

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:156 beslutar att hos regeringen begära förslag till nästkommande vår av innebörd att inkomst av annan fastighet skall anses som Ainkomst till den del inkomsten hänför sig till egen arbetsinsats,

3. att riksdagen avslår de under 7.1 och 7.2 angivna motionerna i nämnda delar i den mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

4. av herr Hörberg (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Vad beträffar” och före den sista meningen i samma stycke slutar med ”sammanlagda A-inkomsten” bort ha följande lydelse:

Vad gäller kompletteringsavdraget för enskild pensionsförsäkring har flera tunga remissinstanser förordat ett basbeloppsanknutet avdrag. Sålunda föreslår riksförsäkringsverket och länsstyrelsen i Västernorrlands län att avdraget bestäms till ett eller två basbelopp. Avdrag med två basbelopp föreslås av 1972 års skatteutredning, Folksam, Kooperativa förbundet, Kooperationens pensionsanstalt, Försäkringsanställdas förbund, Kommunernas pensionsanstalt och TCO. SACO/SR förordar för sin del att avdraget bestäms till tre-fyra basbelopp med hänsyn till de speciella pensionerings 5

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76:20

behov som vissa SACO-anslutna högre inkomsttagare har.

Rätt till avdrag från all A-inkomst med ett kompletteringsavdrag uttryckt i basbelopp skulle enligt utskottets mening underlätta myndigheternas kontrollarbete. Om det fastställdes till maximalt två basbelopp skulle det minska behovet av dispenser och skapa rättvisa olika medborgare emellan genom att vara lika stort för alla oavsett inkomstnivå.

dels att utskottet under punkterna 7 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och på motionen 1975/76:152 punkterna 1 och 2 samt med anledning av motionerna 1975/76:149, 1975/76:153 punkten 1, 1975/76:156, 1975/76:157 punkterna 3 och 4, 1975/76:159 och 1975/76:163 i denna del beslutar införa ett kompletteringsavdrag för enskild pensionsförsäkring uppgående till maximalt två basbelopp och att till följd härav 46 $ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

46 §

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får åtnjutas med två gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret eller med högst 30 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 10 procent av inkomst av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering tili statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 $ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret. Skattskyldig får därvid i stället beräkna avdraget på inkomsten under det närmast föregående beskattningsåret. 1 sådant fall får ingen del av avdraget beräknas på inkomster under beskattningsåret. I övrigt gäller vad nyss föreskrivits i fråga om A-inkomst och högsta avdragsrättsgrundande inkomst.

Om särskilda ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

2. att riksdagen avslår de under 7.1 angivna motionerna i den mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

SkU 1975/76:20

67 Bei räfla nde dispensregeln ifråga om avdrag för egen pensionsförsäkring

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 49 börjar med ”Vidare yrkas” och på s. 50 slutar med ”nästa år” bort ha följande lydelse:

Enskilda rörelseidkare, delägare i handelsbolag och jordbrukare har berättigade krav på samma skattemässiga behandling som andra. Även för dessa grupper bör i normalfallet en planpension kunna anses marknadsmässig, såvida inte särskilda skäl föreligger för högre pensionsnivå. En exakt fördelning över 30 år av pensionsförsäkringspremier är knappast ens en teoretisk möjlighet för denna grupp, varför den bör erhålla sammanlagda avdrag med de föreslagna 30 % för varje år verksamheten bedrivs men oavsett när under perioden pensionsförsäkringspremierna faktiskt betalas. Skulle detta system i det enskilda fallet ej möjliggöra likställighet med motsvarande planpension bör avdrag därutöver kunna ske. Ett tabellverk för denna kategori skulle lämpligen kunna utarbetas av RSV med hjälp av försäkringsbolagen. Några kontrollsvårigheter uppstår inte eftersom inkomsten framgår av taxeringslängderna och försäkringsbolaget kan lämna uppgift till den skattskyldige om vad som inbetalats. Den risk för dubbelbeskattning som lätt blir en följd av de i propositionen framlagda förslagen elimineras också

1 praktiken. Enligt utskottets mening bör denna fråga tills vidare lösas dispensvägen. Därmed torde yrkandena i motionerna 1975/76:153 punkten 3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 i vad de avser ändring av 46 $

2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) vara i huvudsak tillgodosedda.

dels ansett att utskottet under punkterna 9 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:153 punkten 3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 i vad de avser ändring av 46$ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att dispens skall kunna medges skogs- och jordbrukare samt enskild rörelseidkare beträffande avdragsrätten för premie för egen pensionsförsäkring så att försäkringstagaren kan uppnå sådana pensionsförmåner som kunnat erhållas enligt allmän pensionsplan och att till följd härav 46 $ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

46$

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för som A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp

SkU 1975/76:20

än som foijer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har skattskyldig redovisat inkomst som är att anse som A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har han icke kunnat bygga upp pensionsskydd som är sedvanligt för arbetstagare med motsvarande uppgifter får avdrag beräknas för kostnader för sådant pensionsskydd. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

2. att riksdagen avslår de under 9.1 angivna yrkandena i den mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

6. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”När det” fram till sista meningen i detta stycke bort ha följande lydelse:

När det däremot gäller dispens för den som upphört med sitt jordbruk eller sin rörelse, bör den skattskyldiges situation bli föremål för en något mer allsidig bedömning, och sådana omständigheter som anges i motionen bör därvid givetvis kunna beaktas. Som anförts i propositionen bör den skattskyldige i dessa fall kunna få dispens, om han inte under verksamhetstiden skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. 1 denna situation bör givetvis - om omständigheterna i övrigt motiverar det - avsevärt mer än

SkU 1975/76:20

hälften av, stundom hela den skattepliktiga inkomsten i anledning av försäljningen kunna tas i anspråk för pensionsförsäkringspremier med avdragsrätt. Med det anförda torde yrkandena i motionerna 1975/76:153, 157 och 161 om uttalanden i dessa dispensfrågor vara tillgodosedda.

Beträffande beska ilning av pensionsförsäkring viii /lynning ur landel

7. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som dels anfört följande:

Beträffande dispensregeln i fråga om avdrag för egen pensionsförsäkring har i motionen 1975/76:158 yrkats avslag på förslaget i propositionen att nuvarande dispensmöjligheter beträffande sådan försäkring skall slopas. Vi vill erinra om syftet med den dispensregel som infördes i samband med att försäkringar i utländskt försäkringsbolag, även om de hade pensionsförsäkringskaraktär, enligt svensk skatterätt skulle behandlas såsom kapitalförsäkringar. Om dispensmöjligheten slopas kommer uppenbarligen utlänningar som vistas i Sverige under några år att inte kunna upprätthålla sin redan tecknade pensionsförsäkring i hemlandets försäkringsbolag. Någon rimlig anledning att försvåra deras möjligheter att behålla sina pensionsförmåner under vistelsen i Sverige finns inte. Vi anser därför att nuvarande möjligheter bör bibehållas oförändrade. dels ansett att utskottet under punkterna 11 och 18.3 bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:158 avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Beträffande tjänstepension

8. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som dels anfört följande:

Enligt reglerna i tryggandelagen har arbetsgivare rätt till avdrag för kostnader för tryggande av anställds pensionering. Det bör framhållas att tjänstepensioneringen i företagens egen regi - efter ett omfattande utredningsarbete - blev föremål för lagstiftning för endast åtta år sedan.

Reglerna om arbetsgivares avdragsrätt utgår från den företagsekonomiskt helt riktiga tanken att arbetsgivaren skall belasta det beskattningsår då pensionen intjänades med pcnsioneringskostnader och inte det år då den utbetalas.

Som utskottet påpekat föreslog livförsäkringsskattekommittén att en hopkoppling skulle ske av tjänstepensioneringen - i den mån den grundar sig på oantastbara pensionslöften - och frivilliga pensionsförsäkringar på så sätt att totalkostnaderna för dessa pensioneringsformer under ett år inte fick överstiga vissa av livförsäkringsskattekommittén föreslagna belopp. Med

SkU 1975/76:20

hänsyn till den starka kritik som riktades mot kommittéförslaget i denna del har emellertid regeringen i stället föreslagit en annan lösning. Någon hopkoppling skall inte längre ske mellan tjänstepensionering och frivillig pensionsförsäkring, men vissa begränsningar skall enligt förslaget riktas mot arbetsgivarnas nuvarande avdragsrätt för kostnader för att trygga pensionsutfästelse. Med visst undantag för arbetsgivare som upphör med sin verksamhet skall kostnader för pensionsförsäkring inte fä dras av med högre belopp än som behövs för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan. På motsvarande sätt begränsas möjligheterna att göra avsättning till pensionsutfästelse och till kontot Avsatt till pensioner.

I och med att departementschefen i sitt förslag frångick livförsäkringsskattekommitténs hopkoppling bortföll argumenten för att dra in tjänstepensioneringen under den föreslagna omläggningen. Departementschefen har inte heller angivit några skäl varför begränsningar skulle föreslås beträffande arbetsgivares rätt till avdrag för avsättning till en framtida pensionering. Något redovisat önskemål att begränsa pensionsni vån förekommer inte i propositionen. Den pension som vederbörande är berättigad till kommer, om inte tidigare, i vart fall alltid att bli avdragsgill i samband med att den utbetalas. Därmed har man emellertid också gjort ett väsentligt avsteg från vad som är företagsekonomiskt motiverat. En följd av detta blir givetvis att ett företag som ger längre gående löften om pensioner än vad som följer enligt allmän pensionsplan etc. inte kommer att med avdragsrätt i beskattningen kunna belasta rätt beskattningsår. I vissa fall kommer också den effekten att inträda att den anställde - trots att arbetsgivaren inte erhöll avdrag för sin avsättning - blir beskattad för utfallande pension. Detta sätt att i beskattningen införa ett helt nytt moment av dubbelbeskattning måste vi bestämt reagera mot.

Motiveringen för att dra in tjänstepensionenngen under de föreslagna nya reglerna är lika klen i skatteutskottets yttrande. Utskottet gör bl. a. det häpnadsväckande uttalandet att begränsningen i avdragsrätten görs för att endast verkliga pensioneringsbehov skall tillgodoses med obeskattade medel. Enligt utskottet skulle propositionen i denna del innefatta en bedömning av vad som kan anses utgöra en godtagbar standard. Någon sådan bedömning görs uppenbarligen inte; det är väl ändå inte utskottets mening att begränsa också avdragsrätten för utbetalda pensioner, oavsett hur stora dessa är?

I denna del är utskottets skrivning tydligen att hänföra till ett rent tankefel. Sedan fortsätter emellertid utskottet med en lika häpnadsväckande argumentering: man bör inte bortse ifrån att nuvarande regler om avdrag för kostnader för anställds framtida pensionering lämnar utrymme för skatteflykt av betydande mått. Detta skulle vara skälet till begränsningar även på detta område. Det är oklart vad utskottet egentligen menat med skatteflykt. I den mån utskottets svepande uttalande riktar sig mot av varandra oberoende arbetsgivare och arbetstagare måste vi bestämt protestera mot

SkU 1975/76:20

att dylika obekräftade påståenden förs fram. Det är emellertid möjligt att utskottet endast velat göra gällande att det bl. a. med hänsyn till löneskatten och socialförsäkringsavgifter är en fördel att ge större pensioner och lägre lön; på detta sätt skulle kostnaderna kunna nedbringas för arbetsgivaren.

Bortsett från att avtal av denna art inte torde kunna bli särskilt allmänna är även denna tanke orimlig. Den innebär ju i själva verket en direkt kritik riktad mot sådana arbetsgivare - stat och kommun och välkonsoliderade enskilda företag - som kan utlova goda pensioner utan att göra avsättningar eller betala premier för tjänstepensionsförsäkring på grund av att risken för att utfallande pensioner vid utbetalningsögonblicket skall gå förlorade är minimal. Dessa arbetsgivare skulle få helt andra möjligheter till vad utskottet kallar skatteflykt än de företag som är mindre väl konsoliderade. Vi vill inte göra gällande att utskottet haft denna inställning; om så emellertid skulle vara fallet måste allvarliga erinringar riktas mot såväl statliga som kommunala pensioneringssystem såvitt gäller sådana befattningshavare som statsråd, riksdagsmän, kommunalråd och liknande.

Enligt vår uppfattning har inte några bärande skäl anförts varför den arbetsgivare som utlovat en oantastbar framtida pension inte skall få avdrag för den avsättning han gör för att garantera tryggandet. De skäl som låg bakom 1967 års lagstiftning rörande tryggandelagen och därtill anknutna skatteregler gäller alltjämt med oförminskad styrka. Att som såväl regeringen som utskottet gör inskränka avtalsfriheten på arbetsmarknaden i fråga om tjänstepensioner genom skattelagstiftningen finner vi helt förkastligt.

Nu anförda rent principiella skäl är i sig tillräckliga. Därtill kommer praktiska problem som illustreras av de svårigheter utskottet haft att kunna jämka propositionen så att inte rent kaotiska förhållanden kommer att uppträda på detta område. Det förefaller dessvärre som om departementschefen hyser den uppfattningen att det endast finns en allmän pensionsplan i samhället, något som emellertid inte är fallet. Mängder av tolkningstvister kommer uppenbarligen att uppstå med det stelbenta system som föreslagits i propositionen och som utskottet inte kunnat jämka. Att utan vidare avgöra om den eller den pensionen som utlovats i ett kollektivavtal överensstämmer med vad som ges enligt någon allmän pensionsplan är ingalunda lätt. Skattemyndigheterna har viktigare uppgifter än att försöka jaga arbetsgivare som ger sina anställda längre gående löften och bättre pensionsförmåner än vad som kunnat åstadkommas i allmänna pensionsplanen.

Såväl principiella som praktiska skäl talar för att nuvarande regler rörande avsättning till pensionsstiftelse eller avsättning till konto avsatt till pensioner skall behållas oförändrade. Inte heller finns skäl att vägra fullt avdrag för de kostnader för framtida pensionering som arbetsgivare har genom att han svarar för premien för tjänstepensionsförsäkring. Varför just dessa kostnader för arbetskraften skall behandlas annorlunda än andra har hittills inte någon lyckats förklara.

Med vår inställning att tjänstepensioneringen mellan oberoende arbets -

SkU 1975/76:20

givare och arbetstagare skall lämnas utanför den föreslagna lagstiftningen slipper man också de komplikationer, som inträder i samband med byte av anställning, rörande kostnader för tryggande av förtidspension m. m. som eljest följer. Betecknande är att detta problem inte ens antytts i propositionen. Inte heller utskottet har trots påpekanden i motioner och skrivelser utifrån kunnat lösa problemen, som blir aktuella redan från 1976 års ingång.

Beträffande arbetande delägare i fåmansbolag innebär 1967 års tryggandelag att även denna grupp skall kunna erhålla avdrag vid beskattningen enligt eljest tillämpat system för marknadsmässig pension. I syfte att klarare markera denna princip kan det vara lämpligt att en pensionsnivå enligt allmän pensionsplan generellt godkänns. Möjlighet bör givetvis finnas att

1 undantagsfall förete bevisning om det berättigade i en högre pensionsnivå.

Det är synnerligen viktigt för dessa företagare att de över tiden kan fördela pensionskostnaderna i överensstämmelse med företagets faktiska möjligheter att bygga upp den erforderliga pensionsreserven. Alla former för tryggande bör därför liksom hittills stå öppna även för denna kategori, såväl avsättning till konto och pensionsstiftelse som pensionsförsäkring. Däremot har vi inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna utvidgningen av begreppet delägare med bestämmande inflytande.

dels ansett att utskottet under punkterna 12.1,18.1 och 18.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:163 i denna del avslår propositionen i motsvarande del och till följd härav beslutar dels

att 19 § och 28 § 1 mom. samt punkt 2 a-d av anvisningarna till 29 § i lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall utgå,

dels att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 e av anvisningarna till 29 $ nämnda lag skall ha följande lydelse:

Anvisningar

till 22 5

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande fördelningsledningar.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §. Vad i punkt

2 e nämnda anvisningspunkt föreskrives om avdrag för kostnad för pensionsförsäkring äger motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

SkU 1975/76:20

73 Hemmavarande barn punkt 2.)

Barn, som för barnet.

Punkt 18 av jordbruksfastighet.

till 25 4?

6. Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §. Vad i punkt 2 e nämnda anvisningspunkt föreskrives om avdrag för kostnad för pensionsförsäkring äger motsvarande tillämpning i fråga om annan fastighet.

Redovisar arbetsgivare annan fastighet.

till 29 §

2. e. Såvitt avser arbetstagare med bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening får avdrag för kostnad för att trygga pensionering icke överstiga kostnad för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan eller pension av däremot svarande storlek eller den högre pensionsnivå som kan visas skälig. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

dels att 8 § lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse: 8S De

nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 8, punkt 6 av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 13 december 1975, redan vid 1976 års taxering. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse nr. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkning, får avdrag åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

SkU 1975:76:20

74 Beträffande ikraft trädandebestämmelserna

9. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

Livförsäkringsskattekommittén föreslog att de av kommittén ifrågasatta bestämmelserna skulle tillämpas på försäkringar som hade tecknats efter den 20 januari 1975. Att denna tidpunkt valdes berodde på att kommittén - i strid mot vad som hittills varit gängse på lagstiftningsområdet - långt innan dess betänkande var klart då offentliggjorde i en kommuniké vilka ändringar man ämnade föreslå.

Detta besynnerliga förfaringssätt, som skulle innebära retroaktivitet långt innan något förslag ens framlagts, har utskottets majoritet godtagit. Vår inställning till lagstiftning med tillbakaverkande kraft överensstämmer på ett helt annat sätt med medborgarnas anspråk på rättssäkerhet. Vi kan därför inte acceptera att lagstiftningen ingriper mot redan tecknade försäkringar. De förbättringar som utskottet förordat i propositionen i denna del är enligt vår mening inte tillräckliga.

Alla försäkringar, som tecknats före den 20 januari 1975, mäste därför enligt vår mening undantas från föreslagna skärpningar i kvalitativt och kvantitativt hänseende.

Efter den 20 januari 1975 har de svenska försäkringsbolagen rekommenderat sina nytillträdande pensionsförsäkringstagare att iakttaga de beloppsgränser för avdragsrätten som sålunda föreslagits. Detta har givetvis gjorts i förlitan på att ingen försäkringstagare som följt rekommendationen skulle få sin avdragsrätt beskuren genom den väntade nya lagstiftningen. Endast i få fall torde avvikelsen ha skett från kommittéförslaget. De pensionsförsäkringar, som tecknats före riksdagens slutbehandling av frågan, kan därför förutsättas ligga inom ramen för de villkor som nu föreslås i kvalitativt och kvantitativt hänseende. Ingen risk för nämnbart otillbörligt utnyttjande föreligger därför enligt vår mening om försäkringar tecknade senast den 13 december 1975 helt får följa gamla regler,

dets ansett att utskottet under punkten 13.1 och 13.2 a-e och 18.2 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:164 och med anledning av motionerna 1975/76:151, 1975/76:153 punkten 7, 1975/76:157 punkten 1 och 1975/76:162 beslutar att pensionsförsäkringar tecknade senast den 13 december 1975 skall följa äldre regler i beskattningshänseende och att till följd härav dels 2, 6 och 8 Si; lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:

2 §

De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har

SkU 1975:76:20

pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock äldre bestämmelser alltjämt gälla. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse totalt eller för år räknat, skall vid tillämpning av denna paragraf anses som nytt försäkringsavtal.

6 S

De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock alltjämt i fråga om avdrag för pensionsförsäkring som tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 13 december 1975. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 13 december 1975, gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för 1976 bestämmelserna i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 20 procent av inkomst av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Har den skattskyldige äldre pensionsförsäkring, för vilken avdrag yrkas vid 1976 års taxering, skall avdraget för sådan försäkring avräknas från det belopp, varmed avdrag enligt vad nu föreskrivits eljest skolat få åtnjutas.

8 §

De nya bestämmelserna i 19 §, 28 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats skriftligen senast den 31 december 1975.

1 fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna i punkt 2 c av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 c av anvisningarna till 29 i; tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 13 december 1975, redan vid 1976 års taxering. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar

SkU 1975/76:20

arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 I mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

Föreligger särskilda skäl får riksskat te verket besluta att avdrag för kostnad som hänför sig till tid före ikraftträdandet får medgivas med högre belopp än som följer av bestämmelserna i denna paragraf. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej förås.

dels att 5 S denna lag utgår,

2. att riksdagen avslår de under 13.1 angivna yrkandena i den mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställt.

10. av herr Hörberg (fp) som dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "När det” och på s. 56 slutar med "detta år” bort ha följande lydelse: När det gäller försäkringar tecknade innan riksdagen fattat beslut om denna lag bör det vara rimligt att för framtiden medge en något högre avdragsrätt så att nu beslutade begränsningar inte medför direkta förluster för de skattskyldiga. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållandena inom försäkringsmarknaden anser utskottet att flertalet ej alltför stora försäkringar bör kunna undantas från de beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten. Utskottet finnér således att en fast gräns bör införas för avdrag för premier på dessa försäkringar och att beloppsgränsen bör sättas till 25 000 kr., därest inte den nu beslutade lagen medger detta eller högre belopp.

Eftersom retroaktiva verkningar bör undvikas beträffande redan erlagda premier, bör vid 1976 års taxering avdrag medges utan begränsningar beträffande avtal som tecknats senast den 13 december 1975. För försäkringar tecknade efter nämnda dag bör de nya reglerna gälla.

dels att utskottet under punkterna 13.1, 13.2 a-e och 18.2 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:151, 1975/76:153 punkten 7, 1975/76:157 punkten 1, 1975/76:162 och 1975/76:164 bifaller propositionen i denna del med ovan förordade ändringar och till följd härav beslutat att 6 5 lagen om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:

6 S

De nya bestämmelserna i 46 2 mom. kommunalskattelagen tillämpas

första gången vid 1976 års taxering.

Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor den 13 december 1975 eller tidigare, gäller

SkU 1975/76:20

följande. Beträffande avdrag vid 1976 års taxering för avgift för sådan försäkring gäller äldre bestämmelser. Vid taxering för år 1977 och senare år får den skattskyldige i stället förenligt bestämmelserna i 46 S 2 mom. femte stycket åtnjuta avdrag för avgift för sådan försäkring intill ett belopp av 25 000 kr. Avdraget får dock ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst under beskattningsåret eller året dessförinnan. Till den del avgiften ej överstiger 25 000 kr. tillämpas vidare bestämmelserna i 46 S 2 mom. sjunde och åttonde styckena. Motsvarande belopp skall avräknas från belopp varmed avdrag får åtnjutas enligt 46 S 2 mom. femte stycket kommunalskattelagen.

2. att riksdagen avslår de under 13.1 angivna yrkandena i den mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

Beträffande ytterligare möjligheter till inkomstutjämning

11. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

Beträffande frågan om ytterligare möjlighet till inkomstutjämning har utskottet avstyrkt bifall till skrivelseyrkandet i motionen 1975/76:154, i vilken begärts förslag till snabba åtgärder för att ersätta de möjligheter till inkomstutjämning vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet erbjudit.

Utskottet har i motiveringen för sitt yrkande enbart hänvisat till att det enligt direktiven för företagsskatteberedningen ankommer på denna att bl. a. ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen. Enligt utskottets mening kommer utredningen givetvis att beakta de i motionen påtalade konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen.

Emellertid har utskottet förbisett att den i motionen väckta frågan ingalunda är begränsad till företagsbeskattningen. Behovet av inkomstutjämning är ofta mycket stort då det gäller personer som endast har inkomst av tjänst eller har inkomst av tjänst och inkomst av realisationsvinst. Att vidhålla uppfattningen om beskattningsårets slutenhet och att de inkomster, som en extra arbetsinsats ger, med nödvändighet skall beskattas just det år de intjänats och efter den högre progressivitet som därav följer leder naturligtvis till stora orättvisor.

Enligt vår uppfattning är de allvarliga olägenheter som inträder i fall som det nyss beskrivna på grund av den starka progressiviteten i skatteskalan i sig skäl nog att föranstalta om åtgärder för åstadkommande av inkomstutjämning vid beskattningen. Dessa skäl förstärks på grund av de begränsningar i avdragsrätten för pensionsförsäkringspremie som utskottet ställt sig bakom.

dels ansett att utskottet under punkten 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:154 i skrivelse till regeringen begär förslag till snabba åtgärder för att ersätta de

SkU 1975/76:20

möjligheter till inkomstutjämning vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet hittills erbjudit. »

Beträffande försäkringsavdraget

12. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”1 motionen 1975:317” och slutar med ”och 1098” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:317 yrkas höjning av beloppsgränsen till 500 resp. 1 000 kr. och i motionen 1975:98 till 600 resp. 1 200 kr. Även i motionen 1975:1098 begärs höjning av försäkringsavdraget. Med hänsyn till den starka försämring av penningvärdet som skett sedan 1963, då försäkringsavdraget senast fastställdes, finnér utskottet det starkt befogat att höja avdragsbeloppen. Denna höjning bör motsvara penningvärdeförsämringen sedan 1963 och tillämpas från 1977 års taxering. Yrkandena i motionerna 1975:98, 317 och 1098 blir därigenom tillgodosedda.

dels att utskottet under punkten 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:98 och 1975:317 och med bifall till motionen 1975:1098 hos regeringen begär förslag om sådan uppräkning av försäkringsavdraget som motiveras av penningvärdeförsämringen.

Särskilt yttrande

Beträffande tjänstepension

av herr Hörberg (fp):

Erfarenhetsmässigt medför en allmän pensionsplan tolkningsproblem. Även om frågor såsom tillgodoräknande av tidigare års arbetsinsats, avgång vid lägre pensionsålder, byte av anställning mellan företag med olika pensionsplan osv. i princip faller inom ramen för vad som menas med allmän pensionsplan, så uppstår dock tillämpningssvårigheter i många fall. Från praktiskt administrativ synpunkt synes det angeläget att förenkla tolkningsproceduren, när det gäller vad som från skattesynpunkt bör hänföras til! allmän pensionsplan.

Det kan inte vara rimligt att tolkningen av avtal mellan arbetsmarknadens parter skall ske genom riksskatteverkets försorg.

Under senare år har riksdagen lagt över alltmera ansvar på arbetstagarparten. Sålunda sitter enligt lag fackliga förtroendevalda i företagens styrelser, och arbetstagarna har enligt arbetarskyddslagstiftningen rätt att stoppa arbete som bedömes innebära risker. Under innevarande riksmöte kommer beslut att fattas om väsentligt vidgad medbestämmanderätt för arbetstagarparten genom en arbetsrättslagstiftning osv.

SkU 1975/76:20

79 När det gäller att förverkliga ovanstående lagar och att självständigt sköta det komplicerade förhandlingsarbetet beträffande löner och övriga anställningsvillkor har arbetsmarknadens parter statsmakternas förtroende. Motsvarande förtroende borde samma parter kunna få, när det gäller att tolka vilka pensionsavvikelser, som skall anses tillhöra en pensionsplan.

Såsom tolkning av vad som skall anses utgöra allmän pensionsplan eller del därav bör därför godtagas den överenskommelse, som lokal facklig organisation och berörda arbetsgivare gör, om båda tillhör centrala arbetsmarknadsorganisationer mellan vilka kollektivavtal träffats.

SkU 1975/76:20

80 Bilaga I

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

R ege ringens förslag Utskoitets förslag

46 S

2 mom . I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för sådan socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 S lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

3) för d e 1 s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är, d e I s ock premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 £ och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje barn;

5) för sådan avgift enligt 4 £ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga är;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjö- ningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt, skall avdrag för perio- mansskatt, skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensions- diskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, försäkring och underhållsbidrag,

som i första stycket 4) härovan sägs, som i första stycket 4) och 6) här ovan

åtnjutas allenast i den mån hänsyn sägs, åtnjutas allenast i den mån

vid beräkningen av sjömansskatt hänsyn vid beräkningen av sjömans icke

tagits till understödet, avgiften skatt icke tagits till understödet, av eller

underhållsbidraget. giften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i

SkU 1975/76:20

81 Regeringens förslag Utskottets förslag

riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan och som ej utgör sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 S lagen om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hem -

mavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får åtnjutas med högst 30 procent av inkomst av» jordbruksfastighet eller rörelse samt 10 procent av inkomst av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 jj 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret. Skattskyldig får i stället beräkna avdraget på inkomsten under det närmast föregående beskattningsåret. / sådant fall får ingen de! av avdraget beräknas på inkomster under beskattningsåret. I övrigt gäller vad nyss föreskrivits i fråga om A-inkomst och högsta a vdragsrättsgrundande inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionförsäkring får åtnjutas med högre be 6

Riksdagen 1975. 6 sami. Sr 20

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges A -inkomst för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst 30 procent av inkomst sorn hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomst, beräknat på en sammanlagd A -inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret, men får i stället beräknas till högst 7 000 kronor jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A -inkomst av 23 000 kronor. A vdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan bestuta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre be -

SkU 1975/76:20

82 R eger ingens förslag

lopp än som föijer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag med högst 30 procent av denna inkomst beräknad på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit jordbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 3 morn. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskat -

Utskottets förslag

lopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat sorn för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 5 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar 6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning

SkU 1975/76:20

83 R eger in gens förslag U t sko t tets förslag

teverket i fråga som avses i detta av överlåtelse av förvärvskällan. Mot

stycke får talan ej föras. beslut av riksskatteverket i fråga

som avses i detta stycke får talan ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycketö) men har avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vadsom angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

53 8

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för

inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

SkU 1975/76:20

84 R ege ringens förslag Ut sko t tets förslag

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av för belopp, som utgår på grund av försäkring, som är pensionsförsäkring pensionsförsäkring, som meddelats i

enligt punkt I av anvisningarna till här i riket bedriven försäkringsrörelse;

31 §;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbetet eller på grund av militärtjänstgöring;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 $ lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 S 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eiler av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndigheter som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna under- Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut- visningsverk, sådana sammanslut -

SkU 1975/76:20

85 R eger ingens förslag

ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som biladts enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet även -

Utskottets förslag

ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, företagareförening sorn erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, jernkontoret, så länge*kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalise -

7 Riksdagen 1075. 6 sami. i\r 20

SkU 1975/76:20

86 R eger i agens förslag

Utskottets förslag

som sådana ömsesidiga försäkrings- ring av företags verksamhet även bolag,

som avses i lagen om yrkes- som sådana ömsesidiga försäkrings -

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art: för inkomst av fastighet och av rörelse;

0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under 0 avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

skadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

bolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:för inkomst av fastighet;

SkU 1975/76:20

87 ReseringensJÖrslaf; Utskottets.fÖrslag

Anvisningar

till 31 §

1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås försäkring, som meddelas i förstås försäkring, som meddelas i

här i landet bedriven försäkringsrö- här i landet bedriven försäkringsrörelse, om andra försäkringsbelopp reise, om andra försäkringsbelopp

icke skola utgå än ålderspension, in- icke skola utgå än ålderspension, invalidpension eller efterlevandepen- validpension eller efterlevandepension. Med försäkrad avses den på sion. Med försäkrad avses den på

vars liv försäkringen tagits eller, i frå- vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om invalidpension, den vars ar- ga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. betsoförmåga försäkringen avser.

Med tjänstepensionsförsäkring för- Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som tagits i stås pensionsförsäkring, som har

samband med tjänst och för vilken samband med tjänst och för vilken

den försäkrades arbetsgivare åtagit den försäkrades arbetsgivare åtagit

sig att ansvara för betalning av hela sig att ansvara för betalning av hela

avgiften. avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn under 16 år, får han taga försäkring avseende efterlevandepension på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn insättes som förmånstagare.

Ålderspension får icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligga, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension, som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av 28 § 1 mom. sjunde stycket.

Förmånstagare får ej insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension

SkU 1975/76:20

88 Regeringens förslag Utskottetsförslag

skall anställd vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död utgår till

1. den försäkrades make eller lill person med vilken den försäkrade vid tidpunkten för försäkringens tecknande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till person som angivits under 1.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1. får upphöra när denne fyller 65 år eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet före fyllda 20 år varaktigt oförmöget till arbete, får pension dock utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

1. den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till person som angivits under 1.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke l. får upphöra när denne fyller 65 år eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete, får pension utgå så länge barnet lever. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke I., skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Såsom efterlevandepension skall även anses pension, som utgår efter den försäkrades död oberoende av viss pensionstagares liv (försörjningsränta). under förutsättning

SkU 1975/76:20

89 R egeringens förslag

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får in -

Utskottets förslag

a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make, som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp icke överstiger den livsvariga pensionens årsbelopp,

b) att Jörsörjningsränta skall kunna utgå endast till person som avses i nioende stycket,

e) att försörjningsräntan skall utgå under lägst fern och högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan dock ej får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 91) år, och ej heller, vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern,

d) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skola erläggas under lid, som icke med mera än fern år understiger den lid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå, samt att icke vid utgången av något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fern år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående slycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får in -

SkU 1975/76:20

90 Utskottets förslag

sättas endast person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller, vid försörjningsränta, person sorn angivits i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande! för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall intagas i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen icke får pantsättas eller belånas och ej heller ändras på sådant sätt att den ej längre uppfyller de föreskrifter, som angivas för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrives överlåtas eller återköpas. Avtalet får icke innehålla annat villkor än sådant som är förenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligga och riksskatteverket på särskild ansökan medger det.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt, får talan icke föras.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsför- För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i sam- säkring skall anses ha tagits i samband med tjänst erfordras, a 11 enligt band med tjänst erfordras, a 11 enligt

anställningsavtalet skyldighet före- anställningsavtalet skyldighet föreligger för arbetstagare att ha sådan ligger för arbetstagare att ha sådan

försäkring eller att, om sådan skyl- försäkring eller att, om sådan skyldighet icke föreligger, premier för dighet icke föreligger, premier för

försäkringen skola gäldas av arbets- försäkringen skola gäldas av arbets -

R egeringens förslag

sättas endast person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena.

SkU 1975/76:20

91 R ege ringens förslag

givaren eller av denne jämte arbetstagaren. Vidare skall anmälas hosförsäkringsanstallen att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av som skall utgå under livräntans fofl

Utskottets förslag

givaren eller av denne jämte arbetstagaren. Härutöver fordras att till forsäkringsanstalten anmäles att försäkringen har tagits i samband med tjänst. livräntan och sådant tillägg till denna satta bestånd.

Anvisningar

till 53 §

2. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad häri riket även om tjänsteinnehavaren i och forsin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande (t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun eller på grund a\ försäkring, som är pensionsförsäkring enligt punkt I av anvisningarna till31 §. Annan pension eller förmån, som utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst, beskattas i Sverige, om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 $ med inkomst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun, eller på grund av pensionsförsäkring, som meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse. Annan pension eller förmån, som utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst, beskattas i Sverige, om den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med inkomst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande.

Bestämmelsen i 53 S 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Regeringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

SkU 1975/76:20

92 Bilaga 2

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Regeringens förslag Utskottets förslag

Punkt 10 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) upphör att gälla från om med 1978 års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring, för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen i deras äldre lydelse tillämpas, efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna i punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 31 § nämnda lag, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för överlåtelsen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då överlåtelsen sker.

t

De nya bestämmelserna i 46 i; 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) tillämpas första gången vid 1977 åis taxering. Äldre bestämmelser tilllämpas vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 20 januari 1975, gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 bestämmelserna i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 20 procent av inkomst av tjänst, allt i

s

Punkt 10 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) upphör att gälla från och med 1978 års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring, för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 5 kommunalskattelagen i deras äldre lydelse tillämpas, efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna i punkt 1 femtonde stycket av anvisningarna till 31 § nämnda lag, skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för överlåtelsen anses som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då överlåtelsen sker.

§

Äldre bestämmelser i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 20 januari 1975, gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 bestämmelserna i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 20 procent av inkomst av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till stat -

SkU 1975/76:20

93 R eger ingens förslag

den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad år 1975. Har den skattskyldige äldre pensionsförsäkring, för vilken yrkas avdrag vid 1976 års taxering, skall avdraget för sådan försäkring avräknas från det belopp, varmed avdrag enligt vad nu föreskrivits eljest skolat fa åtnjutas. Föreligger synnerliga skäl, får riksskatteverket pä ansökan besluta att avdrag för avgiften får åtnjutas utan hinder av föreskrifterna i detta stycke. Härjämte skall äldre bestämmelser i 46 S 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen tilllämpas.

Mot riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i denna paragraf, får talan ej föras.

Urskot tels förslag

lig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 $ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad år 1975. Har den skattskyldige äldre pensionsförsäkring, för vilken yrkas avdrag vid 1976 års taxering, skall avdraget för sådan försäkring avräknas från det belopp, varmed avdrag enligt vad nu föreskrivits eljest skolat få åtnjutas. Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket besluta att avdrag för avgiften får åtnjutas utan hinder av föreskrifterna i detta stycke. Härjämte skall äldre bestämmelser i 46 S 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen tillämpas. Mot riksskatteverkets beslut i sådant ärende får talan ej föras.

De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor den 20 januari 1975 eller tidigare, får den skattskyldige vid taxering för år 1977 och senare år i stället för enligt bestämmelserna i 46 § 2 mom. femte stycket åtnjuta avdrag för avgift för sådan försäkring intill ett belopp av 25 000 kronor. A vdraget får dock ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst under beskattningsåret eller året dessförinnan. Till den del avgiften ej överstiger 25 000 kronor tillämpas vidare be -

SkU 1975/76:20

94 Regeringens förslag Utskottets förslag

stämmelserna i 46 § 2 mom. sjunde och åttonde styckena. Motsvarande belopp skall avräknas från belopp varmed avdrag får åtnjutas enligt 46 § 2 mom. femte stycket kommunalskattelagen.

8§

De nya bestämmelserna i 19 §,28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas forsta gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats skriftligen senast den 31 december 1975.

1 fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna i punkt 2 c av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 c av anvisningarna till 29 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 24 april 1975, redan vid 1976 års taxering. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket besluta att avdrag för kostnad, som hänför sig lill tid före ikraftträdandet, får medgivas med högre belopp än sorn föijer av bestämmelserna i denna paragraf. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej Joras.

SkU 1975/76:20

95 Bilaga 3

Utskottets förslag till ändring i lagen om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Regeringens förslag

Ulskoliels förslag

37 §

6 m o m. Försäkringsanstalt skall senast den 31 januari under taxeringsåret lämna uppgift i det fall pensionsförsäkring, som meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370), ändrats i sirid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt eller förmånstagare under beskattningsåret insatts till försäkringen. Därvid skall även angivas den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen.

6 mom. Försäkringsanstalt skall senast den 31 januari under taxeringsåret lämna uppgift i det fall pensionsförsäkring, som meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370), ändrats eller förmånstagare under beskattningsåret insatts till försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna i nämnda punkt. Därvid skall även angivas den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för ändringen.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Ett exemplar av uppgiften skall senast den 31 januari under taxeringsåret översändas till den försäkrade.

SkU 1975/76:20

96 Bilaga 4

Utskottets förslag till ändring i lagen om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

R egenhgens förslag Uiskol le Is förslag

12 8

Har någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 S andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jämlikt 16 § lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens jämlikt 15 jj skattefria andel i boet skolat ökas.

Vidare skall

a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring, tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 1161; första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld, eller

b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp av 51 000 kronor. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare erhållit sådant förvärv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i beskattningshänseende likställt med gåva, må likväl å värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än sammanlagt 51 000 kronor.

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i samband med tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eller genom engångsbetalning fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum

SkU 1975/76:20

97 R egertngens förslag

Utskottets förslag

för rätt till annan pension på grund av pensionsförsäkring eller för rätt till livränta, som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring, i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring och 2 500 kronor vid annan livränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkring samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i första och andra styckena Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om för- här ovan sägs skall, även om för -

månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 sextonde stycket av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen.