Med anledning av propositionen 1975/76:79 om ändrade regler för beskattning av fåmansföretag m. m. jämte motioner

SkU 1975/76:28

Skatteutskottets betänkande 1975/76:28

med anledning av propositionen 1975/76:79 om ändrade regler för beskattning av fåmansföretag m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:79 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

I propositionen läggs fram förslag om särskilda regler för beskattning av fåmansföretag och deras ägare. Med fåmansföretag avses i första hand aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag vars aktier eller andelar innehas av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer. Förslaget innebär bl. a. att möjligheten att genom löneuttag fördela företagets inkomst mellan företagsledare och dennes make och barn begränsas. Vidare föreslås regler som syftar till att förhindra att delägare i fåmansföretag erhåller obehöriga skatteförmåner genom att hyra ut lokaler till företaget eller genom att träffa avtal med företaget om köp eller försäljning av egendom. Propositionen innehåller också bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av lån och tantiem från fåmansföretag och om rätten att låna pengar från en till fåmansföretag knuten pensionsstiftelse. De föreslagna reglerna kompletteras med en utvidgad skyldighet för fåmansföretag och delägare att lämna information till taxeringsmyndigheterna om sina ekonomiska mellanhavanden.

De nya reglerna avses att tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

2 Författningsförslagen 1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 35 § 4 morn., 42 §, 46 § 3 mom. samt punkterna 2 a och 3 a av anvisningarna till 29 §, punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 2 av anvisningarna till 36 § och punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att till 35 § skall fogas ett nytt moment, 1 a, till anvisningarna till 27 § en ny punkt, 3, och till anvisningarna till 32 § en ny punkt, 13, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

la mom. Anskaffar ett fåmansföretag lös egendom, som uteslutande eller sä gott som uteslutande är avsedd för företagsledarens eller honom närstående persons privata bruk, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendomen hänföras till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för företagsledaren.

Har företagsledare i ett fåmansföretag eller honom närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget för lokal, som äges eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den icke skall beskattas såsom intäkt av fastighet eller intäkt av kapital, av mottagaren upptagas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres även förmån som delägare i fåmansföretag eller honom närstående person åtnjuter genom att avyttra egendom tillföretaget till högre pris eller genom att förvärva egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadspris.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller honom närstående person och utgår icke ränta på lånet eller utgår ränta med lägre belopp än som vanligen utgår på lån av liknande slag, skall sedvanlig ränta eller skillnadsbeloppet hänföras till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för låntagaren.

Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller honom närstående person och har lånet nedskrivits i företagets räkenskaper, hänföres det nedskrivna beloppet till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för låntagaren. Vad nu sagts gäller dock icke lån som avses i sjätte stycket.

Har lån lämnats i strid mot bestämmelserna i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller II \v lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. utgör lånebeloppet, till den de! återbetalning icke skett, intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för låntagaren.

Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vari aktierna eller andelarna till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer; samt

b) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som äro oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt harden reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

SkU 1975/76:28

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sorn företagsledare i fåmansföretag skall anses den eller de personer som till följd av eger eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i fåmansföretaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses i sjunde stycket b) - den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av detta moment skall såsom närstående person räknas föräldrar, får- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

4 morn.' Avyttras annan egendom än som avses i 2 eller 3 morn., räknas som skattepliktig realisationsvinst: om egendomen innehafts

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt

' Senaste lydelse 1967:748.

SkU 1975/76:28

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 mom. andra stycket är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.

A vyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

42 §

Värdet av bostadsförmån skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, i saknad av tillfälle till sådan jämförelse, efter annan grund, som må finnas lämplig.

Värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som ingå i lön eller annan inkomst, beräknas efter ortens pris.

Vid beräkning av värde av förmän av att för privat bruk få utnyttja arbetsgivaren tillhörig bil skall, såvitt gäller företagsledare ifåmansjoretag eller honom närstående person, anses som om bilén i privat bruk körts minst 1 000 mil.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §

3 mom Ha makar med hemmavarande barn under 16 år båda haft A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, må den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna haft lika stora A-inkomster, åtnjutes avdraget av den

‘ Lydelse enligt prop. 1975/76:77.

SkU 1975/76:28

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvskällan eller - i fall då skattskyldig vars make bedrivit verksamheten taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § - 25 procent av den del av nettointäkten som taxeras hos avdragsberättigad make samt i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten, i samtliga fall dock högst 2 000 kronor. Vid jämförelsen av makarnas inkomster skall hänsyn tagas även till under beskattningsåret uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Har gift skattskyldig med hemma- Har gift skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år haft A-in- varande barn under 16 år haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rö- komst av jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete i reise och har maken utfört arbete i

förvärvskällan utan att taxeras för in- förvärvskällan utan att taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvis- komst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §, må den skattskyl- ningarna till 52 §, må den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med dige åtnjuta förvärvsavdrag med

värdet av makens arbetsinsats, dock värdet av makens arbetsinsats, dock

med högst 1000 kronor. med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts

skall, utan hinder av att intäkten är hänforlig till inkomstslaget tjänst, gälla även skattskyldig, som pä grund av bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § beskattas för makes arbetsinsats.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

Har skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år, som under beskattningsåret antingen varit gift men icke levt tillsammans med sin make eller ock varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild), haft A-inkomst, må han åtnjuta förvärvsavdrag. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvskällan och i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten, i samtliga fall dock högst 2 000 kronor.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår. Avdrag må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och levt tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket: 2 000 kronor; och

SkU 1975/76:28

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i övriga fall: 1 000 kronor.

Avdrag enligt detta moment skall erhållas i kommun där inkomst, som berättigar till avdrag, tages till beskattning, i forsta hand, när så kan ske, inom hemortskommunen och i övrigt enligt fördelning som bestämmes av taxeringsnämnden i sagda kommun.

Anvisningar till 27 §

3. Rörelse anses föreligga om delägare i fåmansföretag eller närstående till sådan delägare avyttrar hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet under förutsättning att ersättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av rörelse om verksamheten i företaget hade drivits av den som avyttrat rättigheten.

till 29 §

2. a.' Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har fåmansföretag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskrafter. Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från detta stycke. Mot beslut av riksskatteverkel i sådan fråga får talan icke förås.

b.4 Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan, som tryggas av stiftelsen, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c.5 Arbetsgivare får avdrag för så stor del av kostnaderna för pensionsförsäkring som behövs för att helt eller delvis trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531)om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av

1 Senaste lydelse 1967:546.

4Senaste lydelse 1975:1347.

'Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1975/76:28

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden för sådan försäkring, om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

d.‘ Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är vad som enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623) skall särskilt redovisas i fråga om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan större än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen.

e. Vid beräkning av avdraget enligt b eller d ovan får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt b-d ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

3. a.’ Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag antingen enligt bestämmelserna nedan i denna punkt för planenlig avskrivning eller jämlikt reglerna i punkt 4 för räkenskapsenlig avskrivning. Äro tillgångar, varom nu är fråga, underkastade hastig förbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet, när de beräknas hava en varaktighetstid av högst tre år, må dock oavsett om planenlig eller räkenskapsenlig avskrivning tillämpas under anskaffningsåret avdragas hela kostnaden förderas anskaffande.

Harfåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande äro avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk, får avdrag som här avses ej åtnjutas.

till 32 §

3.' Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. För den, som är anställd såsom arbetare i jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan

‘Senaste lydelse 1975:1347.

Senaste lydelse 1955:255.

'Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1975/76:28

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

person och såsom löneförmån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av denna bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punkt 1 av anvisningarna till 21 §). Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyldige åtnjutna förmåner, därest han icke skulle varit berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas förvärvande för den händelse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således, under nyss angivna förutsättning, upptagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom skatter, försäkringsavgifter o. dyl., som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning (jfr dock punkt 8 här nedan). Arbetsgivares kostnader för tryggande av arbetstagares pension genom avsättning eller pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner, som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

Förmån som avses i 32 § 3 mom. Förmån som avses i 32 § 3 mom. fjärde stycket kan bestå i t. ex. ra- fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter vid inköp av varor i arbets- bätter vid inköp av varor i arbetsgivarens rörelse, förfriskningar som givarens rörelse, förfriskningar som

utan ersättning tillhandahållas i utan ersättning tillhandahållas i

samband med arbetet, måltider som samband med arbetet, måltider som

genom arbetsgivarens försorg erhål- genom arbetsgivarens försorg erhållas till ett lägre pris än i öppna mark- las till ett lägre pris än i öppna marknaden eller nyttjanderätt till fastig- naden eller nyttjanderätt till fastighet för vilken vederlaget bestämts het för vilken vederlaget bestämts

till obetydligt lägre belopp än i orten till obetydligt lägre belopp än i orten

gällande hyrespris. Vid bedömande gällande hyrespris. Vid bedömande

av om förmånen skall upptagas så- av om förmånen skall upptagas såsom intäkt skall hänsyn tagas till det som intäkt skall hänsyn tagas till det

sammanlagda värdet av de förmåner sammanlagda värdet av de förmåner

av ifrågavarande slag som den skatt- av ifrågavarande slag som den skattskyldige åtnjutit från samme arbets- skyldige åtnjutit från samme arbetsgivare. Hänsyn skall därvid ock ta- givare och till arbetsgivaren hörande

gas till den besparing i normala lev- personalstiftelse. Hänsyn skall därvid

SkU 1975/76:28

10 Nuvarande lydelse

nadskostnadersom förmånen kan ha inneburit för den skattskyldige. För att förmånen icke skall upptagas såsom intäkt gäller vidare den förutsättningen att förmånen icke framstår som ett med lön eller pension jämförbart vederlag utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet el. Iikn. eller ock utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet varom fråga är. Äger den skattskyldige mot avstående av förmånen erhålla ersättning i penningar, bör förmånen i regel betraktas såsom avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

Föreslagen lydelse

ock tagas till den besparing i normala levnadskostnader som förmånen kan ha inneburit för den skattskyldige. För att förmånen icke skall upptagas såsom intäkt gäller vidare den förutsättningen att förmånen icke framstår som ett med lön eller pension jämförbart vederlag utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet el. Iikn. eller ock utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet varom fråga är. Äger den skattskyldige mot avstående av förmånen erhålla ersättning i penningar, bör förmånen i regel betraktas såsom avsedd att utgöra direkt vederlag för utfört arbete.

13. År skallskyldig företagsledare i fåmansföretag och har hans make icke sådan ledande ställning i företaget gäller, ifråga om lön eller annan ersättning från företaget till maken för utfört arbete, bestämmelserna i andra stycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken tillföljd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i ma -

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kärnäs gemensamma bostadsutrymme får medräknas endast om särskild arbetslokal för verksamheten saknas och det med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter föreligger synnerliga skäl att medräkna arbetsinsatsen. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381jorn allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits. Såsom marknadsmässig ersättning anses ej i något fall den del, som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget.

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn sorn fyllt 16 årom barnet på heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Detsamma gäller även för ersättning till barn. som fyllt 16 men ej 18 år, såvida barnets inkomst på grund av arbetet i företaget icke är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 § samt för den del a v> ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

SkU 1975/76:28

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i andra och tredje styckena föreskrivits äger motsvarande tillämpning ifråga om inkomst som make och barn åtnjuter i egenskap av delägare i handelsbolag, varvid dock bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna skall iakttagas. Hinder möter emellertid ej att, innan inkomsten från handelsbolag^ uppdelas mellan makar och barn, tillgodoräkna make och barn skälig ränta på del i handelsbolaget insatta kapitalet. Omfattar beskattningsåret för handelsbolaget kortare eller längre tid än 12 månader, skall antalet erforderliga arbetstimmar jämkas med hänsyn härtill.

till 36 §

2.' Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen, i stället för köpeskillingen vid förvärvet, avdraga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde som gällde för fastigheten tjugo år före avyttringen. Har fastigheten förvärvats år 1914 eller tidigare får den skattskyldige även välja att som ingångsvärde för fastigheten räkna 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1914. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen eller för år 1914, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, avdraga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1914. Fanns sådant taxeringsvärde ej åsatt får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i första stycket sista meningen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1914 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller mot -

'Senaste lydelse 1970:915.

SkU 1975/76:28

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

svarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde. Angående omräkningen, när den skattskyldige erhållit uppskov med beskattning av realisationsvinst enligt 35 § 2 mom. tredje stycket, gälla särskilda bestämmelser.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex och levnadskostnadsindex, med år 1914 som basår. Om ingångsvärdet avser år före år 1914 sker omräkningen som om fastigheten förvärvats år 1914. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än år 1914. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet.

Förbättringskostnad eller därmed jämförlig reparations- och underhållskostnad, som den skattskyldige haft för den avyttrade fastigheten under innehavstiden, inräknas i de avdragsgilla omkostnaderna enligt punkt 1 ovan endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor. Avdrag för förbättringskostnad får icke i något fall tillgodoräknas för tid före år 1914. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag ej ske för förbättringskostnad som uppkommit tidigare än tjugo år före avyttringen eller tidigare än året före dödsfallet.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tredje och femte styckena till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tredje stycket.

SkU 1975/76:28

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

A vyn rar delägare i fåmansjöretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt första eller andra stycket. Ej heller för omräkning göras enligt tredje stycket eller tillägg göras enligt Jemte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke förås.

till 41 §

1." Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Hänsyn skall därför tagas till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m, m,, samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 § om lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av följande.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas erforderlig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas, därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs.

'"Senaste lydelse 1973:1208.

SkU 1975/76:28

15 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lagret vid beskattningsårets utgång får icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet icke upptagas till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst till fyrtio procent av allmänna saluvärdet.

Därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämföreiseåren), må lagret vid beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaffningsvärdena å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet gäller dock att värdet av djuren skall hava upptagits till fulla det värde som riksskatteverket fastställt enligt föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren icke gälla.

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde å lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har

SkU 1975/76:28

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller å skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn till risk för förlust, prisfall m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bankeller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige upptages till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än den skattskyldiges anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke äger motsvarande tillämpning på andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av det lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om de lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och

SkU 1975/76:28

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke behöver tagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt Vad här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det då fråga är om bestämmandet av det

år, varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. 1 fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det år, på vilket

år, varunder en inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. I sistnämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skattskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då utbetalning skett. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i

2 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

18 Föreslagen lydelse

allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten för det år, på vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m. m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer till synes, det sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten icke för det året ånyo tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust, av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för det år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring i avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1977.

Vid tillämpning av denna lag skall, intill dess aktiebolagslagen (1975: 1385) träder i kraft, föreskriften i 75 a § lagen (1944:705) om aktiebolag äga tillämpning i stället för föreskriften i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.

Nuvarande lydelse

de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer det vara vedertaget, att förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.

SkU 1975/76:28

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels att 4, 20 och 25 §§, 30 § 1 morn., 37 § 1 mom. 1. och 2 mom. samt 51 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att till 2 § skall fogas ett nytt moment, 3, till 30 § ett nytt moment, 3, och till 42 § ett nytt moment, 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

3 mom. Beteckningarna fåmansföretag, företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan företagsledare eller till delägare ifåmans/oretag har i denna lag samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370).

4 §2

I län skola finnas 1 o k a 1 a taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femte stycket.

I län skall finnas ett eller flera sär- I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där särskild skilda taxeringsdistrikt, där särskild

taxeringsnämnd verkställer taxering taxeringsnämnd verkställer taxering

av andra skattskyldiga än fysiska av andra skattskyldiga än fysiska

personer, dödsbon och familjestiftel- personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxeringsdistrikt ser. Till sådant taxeringsdistrikt

skall, där så kan ske, hänföras även skall, där så kan ske, hänföras även

fysisk person, dödsbo eller familje- delägare i fåmansföretag och honom

stiftelse som ensam eller tillsammans närstående person samt dödsbo eller

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av rubriken 1974:773.

2 Senaste lydelse 1974:991.

SkU 1975/76:28

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med eli fåtal andra skattskyldiga äger familjestiftelse som direkt eller

aktierna i aktiebolag eller andelarna genom förmedling av annan äger eller

i ekonomisk förening samt delägare i på därmed jämförligt sätt innehar akti handelsbolag.

er eller andelar i sådant, företag.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för riket gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20 och 39 folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

20 §

Den som enligt denna lag är skyldig att avgiva deklaration eller annan uppgift till ledning för egen taxering eller ock uppgift till ledning för annans taxering är jämväl skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finnes för deklarations- eller uppgiftsskyldighetens fullgörande och för kontroll därav.

Fåmansföretag är skyldigt att sörja för att underlag finnes för kontroll av vad företagsledaren eller honom närstående person eller delägare tillskjutit till och uttagit ur företaget av pengar, varor eller annat. Företaget skall vidare som underlag för kontroll av traktamentsersättning, som utbetalats tillföretagsledaren eller honom närstående person eller delägare, bevara verifikation av övernattningskostnader, om ersättningen varit avsedd att täcka sådan kostnad.

Skyldighet att sörja för att underlag finnes och att bevara detta kvarstår under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper är särskilt stadgat.

25 §5

Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

5Senaste lydelse 1974:868.

SkU 1975/76:28

21 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utfärdad debetsedel å preliminär skatt föråret näst före taxeringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. 1. g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skattskyldige i dennes hemortskommun,

8) om deklarationen avser juridisk 8) om deklarationen avser få person,

vari aktierna eller andelarna mansföretag, delägares eller honom

ägas av fysisk person, dödsbo eller fa- närstående persons namn, personnum miljestiftelse

ensam eller tillsammans mer och adress och i förekommande fall

med ett fatal andra skattskyldiga, äga- aktie- eller andelsinnehav tillika med

rens eller ägarnas namn, personnum- angivande av röstvärde, om olika röst mer

och adress eller adresser. värden förekomma, dock att uppgifter

icke behöva lämnas för närstående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt förhållande med företaget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och

SkU 1975/76:28

22 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.

30 §

1 morn.' Har deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i rörelse, jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, skall vid hans självdeklaration fogas bestyrkt avskrift av balansräkning för beskattningsåret och balansräkning för det närmast föregående räkenskapsåret samt av vinst- och förlusträkning för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen intagits särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker sådant konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen jämväl fogas bestyrkt avskrift av kontot.

1 mom. Har deklarationsskyldig under beskattningsåret fört räkenskaper i rörelse, jordbruk eller skogsbruk som bedrivits av honom, skall vid hans självdeklaration fogas bestyrkt avskrift av balansräkning för beskattningsåret och balansräkning för det närmast föregående räkenskapsåret samt av vinst- och förlusträkning för beskattningsåret, om sådan räkning ingått i bokföringen. Har i bokföringen intagits särskilt balanskonto eller vinst- och förlustkonto och avviker sådant konto från räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen jämväl fogas bestyrkt avskrift av kontot. Har fåmansföretag i sin bokföring använt annat samlingskonto för intäkter och kostnader, skall bestyrkt avskrift av sådant konto bifogas. Redovisar fåmansföretag likvida medel i sammansatt post i balansräkningen, skall i självdeklarationen belopp utvisande kassabehållningen uppges särskilt.

‘Senaste lydelse 1972:745.

SkU 1975/76:28

23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid självdeklaration, som ovan sägs, skola vidare fogas uppställningar enligt fastställt formulär med uppgifter erforderliga för tillämpning av gällande bestämmelser rörande avdrag för värdeminskning så ock utdrag av räkenskaperna till styrkande av dessa uppgifter.

För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revisionsberättelser, som avgivits för beskattningsåret.

För aktiebolag, ekonomisk förening och ömsesidigt försäkringsbolag skall avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av förvaltnings- och revisionsberättelser, som avgivits för beskattningsåret. För fåmansföretag skalljärn väl lämnas förteckning som avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen (1975:1385).

3 mom. Företagsledare ifämansföretag och närstående till sådan person samt delägare i företaget skall vid självdeklaration foga uppställning enligt fastställt formulär med uppgifter erforderliga för tillämpning av gällande bestämmelser rörande beräkningen av hans inkomst från företaget. Därvid skall uppgift lämnas bl. a. om hans arbetsuppgifter i företaget, om vad han tillskjutit till eller uppburit från företaget i form av pengar, varor eller annat, om utgifter för hans privata kostnader som företaget bestridit, samt om avtal eller andra därmed jämförliga förhållanden mellan honom och företaget.

37 §

Nuvarande lydelse

1 m o m.' Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

U p pg i f t ssk y I - Vem uppgiften Vad uppgiften

dig skall avse skall avse

1. a) Statlig och Den som hos den Avlöning, arvode, kommunal myndighet, uppgiftsskyldige inne- annan ersättning eller

'Senaste lydelse 1975:1382.

SkU 1975/76:28

24 U p pg i ft sskyldig b)

aktiebolag, ekonomisk förening, fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

c) fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk, däri inbegripet skogsbruk, i fråga om förmåner, som utgått från sådan förvärvskälla, samt

d) fysisk person och dödsbo, som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Nuvarande lydelse

Vem uppgiften skall avse haft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning, ävensom den som åtnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse förmån, oavsett huruvida denna utgått kontant eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma utgör ersättning för kostnader, som mottagaren haft att bestrida. Har mottagaren haft att erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmånen och vederlaget lämnas.

Undantag:

a) folkpension, när tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring icke åtnjutes,

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete, om det som mottagaren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,

c) ersättning och förmån till någon i anledning av tillfälligt arbete å annan fastighet än jordbruksfastighet, om vad som sammanlagt utgivits har lägre värde än 300 kronor för hela året och det icke utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse,

d) utbetalning till rörelseidkare av ersätt -

SkU 1975/76:28

25 Uppgifts skyldig -

Nuvarande lydelse

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

ning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren,

e) i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen utgiven förmån, som icke utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,

0 förmåner i annat än penningar, om det som mottagaren i sådant hänseende sammanlagt från den uppgiftsskyldige åtnjutit, efter avdrag för vederlag, uppenbarligen haft ett värde icke överstigande 600 kronor för helt år räknat,

g) ersättning för resa i tjänsten, motsvarande gjorda utlägg som sammanlagt icke överstiga 500 kronor, och representationse rsättning, motsvarande gjorda utlägg, sammanlagt icke överstigande 500 kronor, samt därjämte traktamentsersättning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten, som sammanlagt icke överstiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar

SkU 1975/76:28

26 Nuvarande lydelse

Uppgifts- Vem uppgiften Vad uppgiften

skyldig skall avse skall avse

för år räknat, därest i kontrolluppgiften anmärkes, att traktamentsersättning utgått (se även 2 mom. fjärde stycket),

h) förmån från stiftelse, om vad som utgivits uppenbarligen icke utgör skattepliktig intäkt för mottagaren, samt

i) ersättning eller förmån, för vilken mottagaren erlagt sjömansskatt.

Föreslagen lydelse

1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola vaije år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgifts skyldig l.

a) Statlig och kommunal myndighet,

b) aktiebolag, ekonomisk förening, fond, stiftelse och annan juridisk person än dödsbo,

c) fysisk person och dödsbo, som bedrivit rörelse eller jordbruk, däri inbegripet skogsbruk, i fråga om förmåner, som utgått från sådan förvärvskälla, samt

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige åtnjutit pension, livränta eller periodiskt utgående ersättning, ävensom den som åtnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse

Avlöning, arvode, annan ersättning eller förmån, oavsett huruvida denna utgått kontant eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma utgör ersättning för kostnader, som mottagaren haft att bestrida. Har mottagaren haft att erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmå -

SkU 1975/76:28

27 U ppgiftsskyldig d)

fysisk person och dödsbo, som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som utgått från sådan förvärvskälla.

Föreslagen lydelse

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse nen och vederlaget lämnas.

Undantag:

a) folkpension, när tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring icke åtnjutes,

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt arbete, om det som mottagaren sammanlagt åtnjutit haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,

c) ersättning och förmån till någon i anledning av tillfälligt arbete å annan fastighet än jordbruksfastighet, om vad som sammanlagt utgivits har lägre värde än 300 kronor för hela året och det icke utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskällan rörelse,

d) utbetalning till rörelseidkare av ersättning för tillfälligt arbete, om ersättningen utgör intäkt av rörelse för mottagaren,

e) i tjänst som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen utgiven förmån, som icke utgör skattepliktig intäkt för mottagaren,

SkU 1975/76:28

28 Uppgifts skyldig -

Föreslagen lydelse

Vem uppgiften skall avse

Vad uppgiften skall avse

0 förmåner i annat än penningar, om det som mottagaren i sådant hänseende sammanlagt från den uppgiftsskyldige åtnjutit, efter avdrag för vederlag, uppenbarligen haft ett värde icke överstigande 600 kronor för helt år räknat, om ej förmånen - oavsett värdet - i sin helhet är att hänföra till skattepliktig intäkt,

g) ersättning för resa i tjänsten, motsvarande gjorda utlägg som sammanlagt icke överstiga 500 kronor, och representationse rsättning, motsvarande gjorda utlägg, sammanlagt icke överstigande 500 kronor, samt därjämte traktamentsersättning vid vistelse i tjänsten utom tjänstgöringsorten, som sammanlagt icke överstiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar för år räknat, därest i kontrolluppgiften anmärkes, att traktamentsersättning utgått (se även 2 mom. fjärde stycket),

h) förmån från stiftelse, om vad som utgivits uppenbarligen

SkU 1975/76:28

29 Vad uppgiften skall avse icke utgör skattepliktig intäkt för mottagaren, samt

i) ersättning eller förmån, för vilken mottagaren erlagt sjömansskatt.

Undantagen gäller ej fåmansföretag, eller till sådant företag hörande personalstiftelse i fråga om uppgifter avseende företagsledaren eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 morn.4 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dyg -

Föreslagen lydelse

Uppgifts- Vem uppgiften

skyldig skall avse

4Senaste lydelse 1973:376.

SkU 1975/76:28

30 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsförrättning. -1 kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren

utöver traktamentsersättningen, haft uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

utgifter för den anställdes bostad eller

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

SkU 1975/76:28

31 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

I kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall angivas, huruvida arbetsgivaren har att för utgivet belopp erlägga avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person, varom fråga är. Därvid skall fullständigt angivas personens namn, personnummer, hemvist och bostadsadress. Där så kan ske, bör uppgift lämnas även om numret på för honom utfärdad debetsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret. På uppgiftshandling som lämnas av fämansföretag skall angivas om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Uppgift skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär eller å annan för ändamålet lämpad blankett.

42 §

4 mom. Det åliggerfåmansföretag att lämna företagsledaren och delägare i företaget samt dem närstående personer alla uppgifter som erfordras för att de skola kunna beräkna sin skattepliktiga inkomst från företaget.

Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person, varom fråga är. Därvid skall fullständigt angivas personens namn, personnummer, hemvist och bostadsadress. Där så kan ske, bör uppgift lämnas även om numret på för honom utfärdad debetsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret.

51 §

Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § må utfärdas av taxeringsnämnd och

SkU 1975/76:28

32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsintendent. Samma rätt tillkommer tjänsteman, som verkställer taxeringsrevision, dock att sådan tjänsteman icke äger anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 § samt 42 § 2 mom. må anmaning göras av taxeringsintendent.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. må endast utfärdas av skattechefen i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Vid tillämpning av denna lag skall, intill dess aktiebolagslagen (1975:1385) träder i kraft, föreskriften i 75 c § lagen (1944:705) om aktiebolag äga tilllämpning i stället för föreskriften i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen.

SkU 1975/76:28

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Härmed föreskrives att 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §’

Pensionsstiftelse får icke mottaga fordran mot arbetsgivaren. Avtal i strid härmed är ogiltigt. Stiftelsen äger dock utlåna medel till arbetsgivaren, om betryggande säkerhet ställes för lånet eller tillsynsmyndigheten medger det.

Stiftelse får icke från arbetsgivaren mottaga egendom på villkor, som väsentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Ej heller för stiftelse, som grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyndigheten godkänner det äga aktier i bolaget eller i bolag, vilket står i sådant förhållande till detta, som avses i l kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385).

Har pensionsstiftelse till ändamål att trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande i aktiebolag som avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall, ifråga om stiftelsens rätt att lämna lån och ställa säkerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap. 11 aktiebolagslagen (1975:1385) äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Vid tilllämpning av lagen skall, intill dess aktiebolagslagen (1975:1385) träder i kraft, bestämmelserna i 75 a, 75 b och 213 §§ lagen (1944:705) om aktiebolag äga tillämpning i stället för bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap. 1 § aktiebolagslagen.

'Senaste lydelse 1975:1388

3 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

34 Motionerna

Till utskottet har hänvisats följande med anledning av i propositionen väckta motioner.

1975/76:455 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av prop. 1975/76:79 beslutar

1. att rätt till inkomstuppdelning skall föreligga, om medhjälpande makens arbetsinsats under det år som inkomsten intjänades uppgår till minst 400 timmar,

2. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande arbete som är förlagt i bostaden, samt

3. att arbetsersättning till barn över 16 år, som har utfört arbete i föräldrarnas företag, alltid skall beskattas hos barnet om ersättningen inte överstiger marknadsmässigt vederlag.

1975/76:967 av herr Fridolfsson m. fl. (m,c,fp)vari hemställsatt riksdagen antar följande förslag till ändring av punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370):

13. Är skattskyldig andra stycket.

Uppgår makes arbetsinsats till minst 100 timmar under beskattningsåret,

beskattas maken själv (=prop.) , är att anse som marknadsmässig.

Överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt skall företagsledaren beskattas för den del av makes ersättning som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om särskilda arbetslokaler för verksamheten saknas eller det med hänsyn till andra omständigheter föreligger skäl att medräkna arbetsinsatsen. Vid bedömande (=prop.) uppburits. Ersättning för

(=prop.) hänsyn härtill.

1975/76:988 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Karl Bengtsson i Varberg (fp) vari hemställs att riksdagen antar följande förslag till ändring av punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370):

13. Är skattskyldig (=prop.) andra stycket.

Uppgår makes arbetsinsats till minst 400 timmar under beskattningsåret,

beskattas maken själv (=prop.) är att anse som marknadsmässig.

Överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt skall företagsledaren beskattas för den del av makes ersättning som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om särskilda arbetslokaler för verksamheten saknas eller det med hänsyn till andra omständigheter föreligger skäl att medräkna arbetsinsatsen. Vid bedömande (=prop.) uppburits. Ersättning för

(=prop.) hänsyn härtill.

1975/76:997 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att 2 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) erhåller följande lydelse:

SkU 1975/76:28

35 Som fåmansbolag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vari minst tre fjärdedelar av aktierna eller andelarna ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av högst tio fysiska personer,

b) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som äro oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i denna punkt om särskilda skäl härtill föreligga med hänsyn till verksamhetens omfattning och organisation. Över riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

Beteckningarna företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan företagsledare eller till delägare i fåmansföretag ha i denna lag samma innebörd som i kommunalskattelagen (1928:370).

1975/76:998 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med ändring av vad därom föreslagits i prop. 1975/76:79 antar följande lydelse av andra och tredje styckena i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370):

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Har arbetsinsatsen inte uppgått till minst 400 timmar, beskattas den medhjälpande maken om det med hänsyn till arbetets art och övriga förhållanden kan visas att maken utfört en verklig arbetsinsats i företaget.

Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Medhjälpande barn beskattas för värdet av sin arbetsinsats om barnet uppnått 16 års ålder och marknadsmässig ersättning tillsammans med övriga inkomster föranleder skatteplikt för barnet.

1975/76:1002 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att inga andra ändringar i gällande rätt beträffande överlåtelser och upplåtelser som här är i fråga görs än de som i propositionen föreslagits gälla vid delägares avyttring av lösöre till fåmansföretaget samt

SkU 1975/76:28

vid delägares försäljning av rättighet som har samband med företagets verksamhet.

1975/76:1003 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att lagförslagen i 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen(1928:370)styckena 4-6 avslås, samt

2. att ett tillägg av den lydelse företagsskatteberedningen föreslagit görs till andra stycket av punkten 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen.

1975/76:1040 av herr af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget till ändring i p. 1 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) såvitt gäller rätten till avdrag för tantiem och liknande ersättningar,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i denna motion anförts.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har till utskottet inkommit skrivelser från Föreningen auktoriserade revisorer, universitetslektorn Göran Grosskopf, Göteborg, Bengt Lindberg, Stockholm, Pensionsadministration AB och Sveriges Industriförbund samt en gemensam skrivelse från Läkartjänst AB och Tandläkartjänst AB.

Utskottet

Inledning

På grundval av företagsskatteberedningens delbetänkande (SOU 1975:54) Fåmansbolag läggs i propositionen fram förslag om särskilda regler för beskattning av fåmansföretag och intressenter i sådana företag. Bestämmelserna syftar till att skapa neutralitet vid inkomstbeskattningen mellan fåmansföretag och andra företagsformer. För att uppnå det med propositionen avsedda syftet föreslås dels nya materiella regler avsedda att kompletteras med anvisningar av riksskatteverket (RSV), dels utvidgad uppgiftsskyldighet för förbättring av taxeringskontrollen.

Företagsskatteberedningen har vid sina undersökningar konstaterat att det föreligger ett utbrett missbruk av beskattningsreglerna bland fåmansföretagen med ett avsevärt skatte- och avgiftsbortfall för det allmänna som följd. De punktinsatser, som under senare år vidtagits på det skatterättsliga och civilrättsliga området, liksom taxeringsmyndigheternas möjligheter till effektiv kontroll har varit alltför begränsade för att medföra några mera markanta förbättringar.

Det är självfallet ett angeläget samhällsintresse att taxeringarna blir i möjligaste mån rättvisa och likformiga. Beskattningsreglerna måste därför vara

SkU 1975/76:28

så utformade att de inte ger vissa grupper av skattskyldiga möjlighet att tillskansa sig oberättigade förmåner på andras bekostnad. Det torde inte - som vissa remissmyndigheter velat göra gällande - vara möjligt att bekämpa det tilltagande missbruket av beskattningsreglerna inom fåmansföretagssektorn enbart genom förbättrad taxeringskontroll. Utskottet delar därför uppfattningen att man snarast möjligt måste komma till rätta med de av företagsskatteberedningen påvisade missförhållandena såväl genom ändringar av de materiella reglerna som genom utvidgad skyldighet för fåmansföretagen och deras ägare att lämna uppgifter om sina ekonomiska mellanhavanden. För att uppnå den eftersträvade neutraliteten vid inkomstberäkningen mellan olika företagsformer krävs relativt betydande ändringar i skärpande riktning av nuvarande bestämmelser. Det bör emellertid framhållas att den föreslagna lagstiftningen i första hand har ett tillbakahållande syfte och att de företag, som lojalt följer gällande bestämmelser, inte kommer att beröras av de nya reglerna i nämnvärd utsträckning. Den nu redovisade uppfattningen delas också i stort sett av motionärerna i de motioner som väckts med anledning av propositionen. Av det anförda framgåratt utskottet i princip tillstyrker de i propositionen föreslagna speciella reglerna för beskattning av fåmansföretag och deras ägare.

I det följande behandlar utskottet endast de förslag i propositionen, som föranlett yrkanden om ändringar i motioner eller i till utskottet ingivna skrivelser. Utskottet föreslår i anslutning härtill vissa mindre ändringar i departementschefens förslag.

Begreppet fåmansföretag

Enligt förslaget i propositionen räknas som fåmansföretag dels aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vari aktierna eller andelarna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas-direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer, dels aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat. Företag, som har inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller som noteras på fondhandlarlistan, skall enligt uttalande i propositionen inte betraktas som fåmansföretag.

Avgörande vid bedömningen av om ett företag är att anse som fåmansföretag bör enligt företagsskatteberedningen vara "att en viss grupp personer har den reella beslutanderätten i bolaget. Om denna personkrets har antingen mer än 50 % av aktierna i bolaget eller, vid olika röstetal på aktierna, mer än hälften av rösterna, bör ett fåmansbolag anses vara för handen.” Orden ”till huvudsaklig del” i den föreslagna författningstexten ger enligt utskottets uppfattning inte ett adekvat uttryck för den av beredningen för -

SkU 1975/76:28

ordade och av departementschefen biträdda bestämningen av begreppet fåmansföretag. Enligt allmänt språkbruk torde med ”huvudsakligen” menas betydligt mer än 50 %. Uttrycket ”till huvudsaklig del” förekommer i ett flertal civilrättsliga och skatterättsliga författningar och har i förarbeten och rättspraxis ansetts innebära 70-80 %. Utskottet föreslår därför att orden ”till huvudsaklig del” i 35 S 1 a mom. sjunde stycket i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (KL) utbyts mot ”till övervägande del”.

Huruvida en motsvarande ändring i definitionen av begreppet fåmansbolag bör göras i 35 S 3 mom. nionde stycket och i 54 $ femte stycket KL, bör enligt utskottets uppfattning övervägas sedan praktiska erfarenheter vunnits från den nu aktuella lagstiftningen.

1 en till utskottet ingiven skrivelse från Läkartjänst AB och Tandläkartjänst AB har bolagen begärt ett uttalande om att de inte skall betraktas som låmansföretag. Till stöd för yrkandet har åberopats att de i bolagen anställda delägarna, som förestår olika driftsenheter, inte självständigt kan förfoga över verksamhetsgrenens resultat.

Utskottet har inte tillräckligt material för att kunna ta ställning till om de ifrågavarande bolagen är att betrakta som fåmansföretag eller ej. Det bör därför överlåtas åt de rättstillämpande myndigheterna att avgöra denna fråga.

Lön till medhjälpande make

Enligt förslaget i propositionen skall företagsledarens make beskattas i inkomstkällan tjänst för lön eller annan ersättning från fåmansföretag under förutsättning att arbetsinsatsen uppgått till minst 600 timmar under beskattningsåret och ersättningen är marknadsmässig. Om företaget börjat eller nedlagt sin verksamhet under beskattningsåret utgör tidsgränsen 300 timmar. Understiger den medhjälpande makens arbetsinsats 600 resp. 300 timmar eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässig, skall företagsledaren beskattas för ersättningen eller den del därav som överstiger det marknadsmässiga. Som marknadsmässig ersättning skall inte anses den del av ersättningen som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från företaget. Arbete i bostaden skall endast medräknas om särskild arbetslokal saknas och det med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter föreligger synnerliga skäl att medräkna arbetsinsatsen.

I motionen 1975/76:967 yrkas att medhjälpande make skall beskattas, om arbetsinsatsen uppgår till minst 100 timmar och ersättningen är marknadsmässig samt att arbete i bostaden skall beaktas, om särskilda arbetslokaler saknas eller det med hänsyn till andra omständigheter föreligger skäl att medräkna arbetsinsatsen. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1975/76:988 med den skillnaden att tidsgränsen angivits till 400 timmar. Motionärerna i motionen 1975/76:998 yrkar att medhjälpande make skall beskattas, om arbetsinsatsen uppgått till minst 400 timmar och er -

SkU 1975/76:28

sättningen är marknadsmässig (200 timmar om företaget börjat eller nedlagt sin verksamhet under beskattningsåret). Har arbetsinsatsen inte uppgått till minst 400 timmar skall medhjälpande make beskattas, om det med hänsyn till arbetets art och övriga förhållanden kan visas att maken utfört en verklig arbetsinsats. Vidare yrkas att arbete i bostaden skall medräknas utan inskränkningar. Slutligen yrkas i motionen 1975/76:455 att tidsgränsen sänks till 400 timmar. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande om att kommande anvisningar om arbete i bostaden inte får utformas alltför stelbent.

De i den förevarande propositionen föreslagna reglerna om den skattemässiga behandlingen av lön till medhjälpande make överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i prop. 1975/76:77 om avveckling av den faktiska sambeskattningen, som utskottet behandlat i betänkande SkU 1975/76:27. Motsvarande yrkanden om ändringar har framställts i motioner med anledning av prop. 1975/76:77. Med hänvisning till vad utskottet anfört i sistnämnda betänkande avstyrker utskottet bifall till ovannämnda yrkanden i motionerna 1975/76:455, 967, 988 och 998.

Lön till barn

I fråga om lön till barn innehåller förslaget i propositionen följande. Lön till barn under 16 år skall beskattas hos den av makarna, som har den högsta inkomsten från företaget, eller vid lika stor inkomst hos den äldste maken. Detsamma gäller, oavsett ålder, om barnet bedrivit studier eller undergått annan utbildning på heltid. Ersättning för arbete under sommarferier eller annat uppehåll i studierna om minst en månad skall dock beskattas hos barnet. Om barnet är mellan 16 och 18 år gäller som ytterligare villkor för att barnet skall beskattas, att ersättningen från företaget är marknadsmässig och så stor att den föranleder skatteplikt för barnet.

I motionen 1975/76:455 yrkas att marknadsmässig lön till barn över 16 år alltid skall beskattas hos barnet och i motionen 1975/76:998 att marknadsmässig lön till barn över 16 år skall beskattas hos barnet, om den tillsammans med övriga inkomster föranleder skatteplikt för barnet.

Motsvarande motionsyrkanden har framställts med anledning av prop. 1975/76:77 men avvisats i betänkandet SkU 1975/76:27. Någon anledning till ändrat ståndpunktstagande med anledning av förslagen i den förevarande propositionen föreligger inte, varför utskottet avstyrker även de sist berörda yrkandena i motionerna 1975/76:455 och 998.

De ovan refererade bestämmelserna om beskattning av lön till medhjälpande make och barn gäller endast undantagsvis, om verksamheten bedrivs i handelsbolagsform. Den inkomst, som en delägare i ett handelsbolag åtnjuter från bolaget, utgör nämligen - även om den betecknas som lön - andel av bolagets vinst. Kravet på arbetsinsats m. m. gäller emellertid även i detta fall. Överföring av bolagsinkomsten från medhjälpande make, som är delägare i handelsbolaget, till företagsledaren skall således äga rum, om

SkU 1975/76:28

medhjälpande makes arbetsinsats understiger 600 timmar eller om inkomsten överstiger marknadsmässigt vederlag eller en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomst från bolaget. Medhjälpande make och barn, som är delägare i handelsbolag, skall dock enligt förslaget liksom hittills ha rätt att tillgodoräkna sig skälig ränta på sitt i bolaget insatta kapital, innan eventuell överföring av bolagsinkomsten äger rum. Den inkomst från handelsbolaget, som enligt ovannämnda bestämmelser skall flyttas över från make och barn till företagsledaren, skall denne redovisa som inkomst av den förvärvskälla som gäller för handelsbolaget.

Utskottet är medvetet om att de föreslagna bestämmelserna kan medföra vissa svårigheter i den praktiska tillämpningen i handelsbolagsfallen. I avvaktan på erfarenheterna från den nya lagstiftningen är utskottet emellertid inte berett förorda andra ändringar i detta hänseende än som föreslagits i betänkandet SkU 1975/76:27.

Lokalkostnader

Beträffande lokalkostnader föreslås i propositionen följande bestämmelser. Om företagsledare eller honom närstående erhållit ersättning från fåmansföretag för lokal, som företagsledaren eller den närstående äger eller disponerar, skall mottagaren ta upp ersättningen som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, såvida ersättningen inte skall beskattas som intäkt av hyresfastighet eller av kapital. Mottagaren skall medges skäligt avdrag för den kostnad han fått vidkännas på grund av upplåtelsen. Omkostnadsavdrag medges i regel endast om företaget har särskilt driftställe i lokalerna.

I motionen 1975/76:1002 yrkar motionärerna avslag på propositionen i denna del under framhållande av att de föreslagna bestämmelserna medför vissa dubbelbeskattnings- och merbeskattningseffekter.

Den av motionärerna påstådda dubbelbeskattningseffekten måste bero på en. misstolkning av ett uttalande i propositionen. Departementschefen framhåller (s. 73) att den förmån, som en delägare eller honom närstående erhåller från fåmansföretaget, bör redovisas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Därigenom markeras att företaget inte får avdrag för den utgivna förmånen såsom en lönekostnad. Detta uttalande bör emellertid inte tolkas så att företaget inte är berättigat till avdrag för egentliga driftkostnader i verksamheten. Företaget äger således rätt till avdrag för lokalhyran, även om denna skall redovisas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet av företagsledaren eller honom närstående. Härigenom uppkommer således inte någon dubbelbeskattningseffekt.

Den ”merbeskattning”, som motionärerna anser blir följden av förslaget i propositionen, inträffar om den förhyrda rörelselokalen är inrymd i en av företagsledaren eller honom närstående ägd villafastighet under förutsättning att årshyran understiger 2 400 kr. eller 2 96 av fastighetens taxeringsvärde. I sådant fall tillämpas schablonbeskattning av villafastigheten.

SkU 1975/76:28

41 Eftersom villaschablonen är utformad så att villaägaren i princip skall anses tillgodosedd för såväl driftkostnader som värdeminskning av fastigheten, bör, såsom departementschefen framhållit, villaägaren endast vara berättigad att från hyresintäkten i inkomstkällan tillfällig förvärvsverksamhet tillgodoföra sig skäligt avdrag för intrånget i fastigheten, beräknat enligt den praxis som gäller vid avdrag för användning av egna lokaler i inkomstkällan tjänst.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen i denna del och således inte kan biträda berörda avslagsyrkanden i motionen 1975/76:1002.

Köp och försäljning av egendom

Om (åmansföretag anskaffat lös egendom, avsedd för företagsledarens eller honom närståendes privata bruk, medges enligt förslaget i propositionen företaget inte värdeminskningsavdrag och företagsledaren beskattas för belopp motsvarande anskaffningskostnaden som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående fastighet till företaget, skall vid realisationsvinstberäkningen fastighetens ingångsvärde inte beräknas på grundval av taxeringsvärdet. Vidare skall realisationsvinsten beräknas utan indexuppräkning och 3 000 kr. - tillägg. RSV kan medge dispens från sistnämnda bestämmelser, om fastighetsförsäljningen skett av organisatoriska eller synnerliga skäl.

Motionärerna i motionen 1975/76:1002 yrkar avslag på ovannämnda i propositionen föreslagna bestämmelser angående köp och försäljning av lös och fast egendom under åberopande av de dubbelbeskattningseffekter som bestämmelserna medför.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den uteblivna avdragsrätten för fåmansföretag, som anskaffar lös egendom för företagsledarens eller honom närståendes privata användning, inte utgör ett tillräckligt korrektiv för att förhindra sådana transaktioner och att avdragsförbudet för företaget därför bör kompletteras med en bestämmelse om att företagsledaren skall beskattas för ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendomen. Utskottet anser det också nödvändigt att skärpa reglerna om beräkning av realisationsvinst på sätt förordas i propositionen för att förhindra obehöriga skatteförmåner vid fastighetsförsäljningar mellan delägare och fåmansföretag.

Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa delar och avstyrker bifall till berörda yrkanden i motionen 1975/76:1002.

Tantiem m. m.

Enligt gällande bestämmelser får vid beräkning av inkomst av rörelse avdrag för tantiem åtnjutas vid taxeringen för det år avsättningen gjorts.

SkU 1975/76:28

42 I propositionen föreslås att tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom närstående person får dras av först under det år utbetalning skett.

I motionen 1975/76:1040 yrkas avslag på förslaget i propositionen. Motionärerna begär vidare förslag till nya bestämmelser innebärande dels att tantiem till delägare i fåmansföretag skall anses ha varit tillgängligt för lyftning under det år, då avdrag härför gjorts i företagets räkenskaper, dels att delägares lön får korrigeras i efterhand med hänsyn till företagets resultat.

Föreningen auktoriserade revisorer påtalar i en till utskottet ingiven skrivelse behovet av övergångsbestämmelser.

Företagsskatteberedningen har i sitt betänkande framhållit, att tantiem och liknande dispositioner i stor omfattning utnyttjas för att eliminera dubbelbeskattningen. Samtidigt erhålles ofta en skattekredit genom att avsatt belopp lyfts först under påföljande år. Motsvarande möjligheter att uppskjuta beskattningen föreligger inte för egenföretagare eller för delägare i handelsbolag. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets uppfattning inte anledning medge aktieägare i fåmansbolag rätt att skjuta upp beskattningen av hela eller del av företagsvinsten på sätt nu ofta sker. Utskottet, som inte har något att erinra mot den i propositionen valda lösningen, tillstyrker därför departementschefens förslag.

Som framhållits i skrivelsen från Föreningen auktoriserade revisorer innebär förslaget att bolaget, sedan de nya reglerna trätt i kraft, inte kommer att få avdrag för icke utbetalat tantiem. Den enligt nuvarande praxis föreliggande möjligheten att efter räkenskapsårets utgång välja mellan att beskatta bolagets överskott hos företagsledaren som lön eller hos bolaget självt kommer därför att försvinna. Att denna möjlighet till resultatutjämning i efterhand bortfaller motiverar enligt utskottets mening inte särskilda övergångsbestämmelser.

Utskottet tillstyrker således departementschefens förslag och avstyrker bifall till yrkandena i motionen 1975/76:1040.

Låneförbudet i tryggandelagen

I propositionen föreslås att i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (tryggandelagen) införs en bestämmelse om förbud för pensionsstiftelse, som grundats av aktiebolag som är att anse som fåmansföretag, att lämna eller ställa säkerhet för lån till aktieägare, styrelseledamot, verkställande direktör och anhöriga till dessa.

Pensionsadministration AB har i skrivelse till utskottet förordat att det föreslagna låneförbudet i tryggandelagen ersätts med sanktioner mot den som lånar från pensionsstiftelse utan länsstyrelsens godkännande.

Det föreslagna låneförbudet i tryggandelagen har tillkommit för att förhindra att lån från pensionsstiftelse, till vilken avsättning gjorts med obeskattade medel, utnyttjas för att minska löneuttag eller utdelning från fö -

SkU 1975/76:28

retaget. Sanktionsbestämmelser av det slag Pensionsadministration AB förordat är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att motverka det med låneförbudet avsedda syftemålet, varför utskottet tillstyrker den föreslagna förbudsbestämmelsen i tryggandelagen.

Lån från aktiebolag eller pensionsstiftelse

Har lån lämnats i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen eller tryggandelagen, skall enligt förslaget i propositionen lånebeloppet, till den del det inte återbetalats, av låntagaren tas upp till beskattning i inkomstkällan tillfällig förvärvsverksamhet.

I motionen 1975/76:1003 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna anser att överträdelse av låneförbudet endast bör bestraffas enligt aktiebolagslagens sanktionsregler.

Låneförbudet i aktiebolagslagen och tryggandelagen har tillkommit för att förhindra skatteflykt. Lån till delägare i fåmansföretag är i allmänhet inte förenat med någon återbetalningsskyldighet. Sådana lån har därför närmast karaktär av lön eller utdelning. De beskattningseffekter, som man genom låneförbudet eftersträvat, måste givetvis inträda när förbudet överträds. Några vägande invändningar kan därför inte anföras mot förslaget i propositionen. Om en låntagare, som först efter taxeringsmyndigheternas ingripande inser att låneförbudet överträtts, omedelbart återbetalar lånet, torde någon höjning av beskattningen inte bli aktuell.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda avslagsyrkandet i motionen 1975/76:1003 utan tillstyrker förslaget i propositionen.

Ränta på lån

I propositionen föreslås att om fåmansföretag lämnat företagsledare eller honom närstående person räntefritt lån eller lån med lägre ränta än normalt, skall låntagaren beskattas för sedvanlig ränta eller skillnadsbeloppet som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

1 motionen 1975/76:1003 yrkas i överensstämmelse med företagsskatteberedningens förslag, att om fåmansföretag lämnat delägare eller honom närstående person räntefritt lån eller lån med lägre ränta än normalt, skall skillnadsbeloppet anses utgöra ränteintäkt för företaget.

Eftersom det i dessa fall är låntagaren och inte företaget, som åtnjuter en förmån, delar utskottet departementschefens uppfattning att beskattningen bör ske hos låntagaren och inte hos företaget. Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen och avstyrker berörda yrkande i motionen 1975/76:1003.

SkU 1975/76:28

44 Nedskrivning av län

Om fåmansföretag i räkenskaperna nedskrivit lån till företagsledare eller honom närstående person skall enligt förslaget i propositionen låntagaren beskattas för det nedskrivna beloppet som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Bestämmelsen gäller inte lån, som lämnats i strid mot förbudet i aktiebolagslagen eller tryggandelagen.

I motionen 1975/76:1003 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna anser en beskattning i samband med nedskrivning av lån orimlig med hänsyn till att kravet mot låntagaren kvarstår och aktualiseras bl. a. vid konkurs.

En nedskrivning i fåmansföretagets räkenskaper av fordran mot företagsledare eller honom närstående är i flertalet fall att jämställa med löneuttag eller utdelning. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att företagsledaren och honom närstående person bör beskattas för det belopp med vilket lånet nedskrivits, oavsett om fordringen formellt kvarstår mot låntagaren eller inte.

Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen och avstyrker bifall till motionen 1975/76:1003 även i denna del.

Uppgiftsskyldigheten

För att underlätta taxeringskontrollen och för att reglerna för beskattning av fåmansföretag skall kunna effektueras på ett tillfredsställande sätt föreslås i propositionen att uppgiftsskyldigheten för fåmansföretag, företagsledare och närstående till sådan person och till delägare utökas i flera hänseenden.

Enligt förslaget skall i 2 § 3 mom. taxeringslagen (TL) tas in en bestämmelse om att beteckningarna fåmansföretag, företagsledare i sådant företag och närstående till företagsledare eller delägare i fåmansföretag skall ha samma innebörd i TL som i KL.

Motionärerna i motionen 1975/76:997 anser, att det inte finns sakliga skäl för att låta den utökade uppgiftsskyldigheten omfatta en så stor krets av företag, som föreslagits i propositionen, och yrkar därför att som fåmansföretag vid tillämpningen av bestämmelserna i TL skall anses dels aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vari minst tre fjärdedelar av aktierna eller andelarna ägs eller innehas - direkt eller indirekt - av högst tio fysiska personer, dels företag, vars verksamhet är uppdelad på flera av varandra oberoende verksamhetsgrenar enligt den definition på sådana företag som lämnas i propositionen.

Om taxeringskontrollen av transaktioner mellan fåmansföretag och deras intressenter skall bli effektiv, är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att begreppet fåmansföretag har samma innebörd i TL som i KL. Utskottet kan därför inte tillstyrka berörda yrkande i motionen 1975/76:997.

Under åberopande av svårigheterna att i vissa fall fullgöra den föreslagna uppgiftsskyldigheten yrkar motionärerna i sistnämnda motion dessutom,

SkU1975/76:28

att RSV för möjligheter att medge undantag från uppgiftslämnandet om särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens omfattning och organisation.

I skrivelsen från Läkartjänst AB och Tandläkartjänst AB har framhållits att uppgiftslämnandet för dessa företag - om de skall betraktas som fåmansföretag - blir synnerligen omfattande och i vissa fall omöjligt att fullgöra.

Utskottet är för sin del inte berett att f. n. tillstyrka några generella begränsningar i uppgiftsskyldigheten. Med hänsyn till verksamhetens art och omfattning kan det emellertid föreligga vissa svårigheter för enskilda fåmansföretag att fullgöra det föreslagna uppgiftslämnandet. Utskottet förordar därför att RSV får möjlighet att i dylika fall medge dispens från uppgiftsskyldigheten. Mot RSV:s beslut bör talan inte fö föras. En bestämmelse av denna innebörd bör tas in i 2 $ 3 mom. TL.

På förekommen anledning vill utskottet framhålla, att den i 30 8 3 mom. TL föreslagna uppgiftsskyldigheten i fråga om vad som uppburits från fåmansföretag i form av varor inte avser varuinköp mot kontant betalning med sedvanlig rabatt.

Den omständigheten att de nya bestämmelserna i TL skall tillämpas första gången vid 1977 års taxering och således avser transaktioner mellan fåmansföretag och intressenter, som skett under hela år 1976 och, vid brutet räkenskapsår, också delar av år 1975, kan givetvis medföra att tillförlitligt underlag för uppgiftsskyldighetens fullgörande saknas för tid före lagstiftningens ikraftträdande. Det bör ankomma på RSV att utfärda erforderliga anvisningar härom. Även i övrigt har RSV möjlighet att utfärda anvisningar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna rörande uppgiftsskyldigheten.

Med ovannämnda komplettering av bestämmelserna tillstyrker utskottet de föreslagna ändringarna i TL och avstyrker bifall till sistnämnda yrkande i motionen 1975/76:997 i den mån det inte är tillgodosett genom vad utskottet ovan anfört.

Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot de delar av propositionen, som i det föregående inte upptagits till särskild behandling.

Utskottet hemställer

1. Beträffande begreppet fåmansföretag

att riksdagen bifaller den ändring av begreppet fåmansföretag

som utskottet ovan förordat;

2. Beträffande tidsgränsen för makes arbetsinsats

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 1,

b. motionen 1975/76:967 i denna del,

c. motionen 1975/76:988 i denna del,

d. motionen 1975/76:998 i denna del;

SkU 1975/76:28

3. Beträffande arbete i bostaden

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 2,

b. motionen 1975/76:967 i denna del,

c. motionen 1975/76:988 i denna del,

d. motionen 1975/76:998 i denna del;

4. Beträffande tredjedelsregeln

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:967 i denna del,

b. motionen 1975/76:988 i denna del,

c. motionen 1975/76:998 i denna del;

5. Beträffande bestämmelserna om lön till make i övrigt

att riksdagen avslår motionen 1975/76:998 i den mån den inte kan anses besvarad genom vad utskottet ovan under 2, 3 och 4 hemställt;

6. Beträffande lön till barn

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 3,

b. motionen 1975/76:998 i denna del;

7. Beträffande lokalkostnader

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1002;

8. Beträffande köp och försäljning av egendom

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1002;

9. Beträffande tantiem m. m.

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1040;

10. Beträffande lån från aktiebolag eller pensionsstiftelse

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1003;

11. Beträffande ränta på lån

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1003;

12. Beträffande nedskrivning av lån

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår motionen 1975/76:1003;

13. Beträffande uppgiftsskyldigheten

1. att riksdagen bifaller propositionen i denna del med den komplettering av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:997 i den mån den inte kan anses besvarad genom vad utskottet ovan under 13.1 hemställt;

SkU 1975/76:28

14. Beträffande propositionen i övrigt atom såvitt avser författnings, förslagen

att riksdagen bifaller ovan icke behandlade förslag i propositionen; 15.

Beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att 35 S 1 a mom. erhåller följande såsom utskottets .förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

35 §

1 a mom. Anskaffar ett för företagsledaren.

Har företagsledare i fråga.

Till intäkt egendomens marknadspris.

Har fåmansföretag för låntagaren.

Har fåmansföretag sjätte stycket.

Har lån för låntagaren.

Som fåmansföretag räknas Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening a) aktiebolag, ekonomisk förening

och handelsbolag, vari aktierna eller och handelsbolag, vari aktierna eller

andelarna till huvudsaklig del ägas el- andelarna till öveivägande del ägas

ler på därmed jämförligt sätt inne- eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmed- havas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk ling av juridisk person - av en fysisk

person eller ett fåtal fysiska personer; person eller ett fåtal fysiska personer;

samt samt

b) aktiebolag, ekonomisk förening b) aktiebolag, ekonomisk förening

och handelsbolag, vars verksamhet och handelsbolag, vars verksamhet

är uppdelad på verksamhetsgrenar, är uppdelad på verksamhetsgrenar,

som äro oberoende av varandra, så- som äro oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller an- vida en person genom aktie- eller an delsinnehav,

avtal eller på därmed delsinnehav, avtal eller på därmed

jämförligt sätt har den reella be- jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verk- stämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan samhetsgren och självständigt kan

förfoga över dess resultat. förfoga över dess resultat.

Som företagsledare dess resultat.

Vid tillämpning och fosterbarn.

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att 2 § 3 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1975/76:28

48 Regeringens förslag Utskottets förslag

2 5

3 mom. Beteckningarna fåmansföretag, kommunalskat telagen

(1928:370).

Riksskatteverket får medge

undantag från bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag om särskilda skäl föreligga med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej förås.

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Stockholm den 18 februari 1975

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näivarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Kristenson (s). Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp). Wikner (s). Sundkvist (c). Stadling (s). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), fru Troedsson (m) och herr Boström (s).

SkU 1975/76:28

49 Reservationer

Beträffande inledningen

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp). Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m) som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 36 börjar med "Företagsskatteberedningen har” och på s. 37 slutar med "deras ägare”, bort utgå.

Beträffande lön till medhjälpande make

2. av herrar Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m) som ansett

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med "De i” och slutar med "och 998”, bort ha följande lydelse:

Förslagen i föreliggande proposition och prop. 1975/76:77 om avveckling av den faktiska sambeskattningen har utformats med sikte på att uppnå likformighet i beskattningen mellan olika företagsformer. Tidsgränsen för rätt till inkomstuppdelning mellan makar bör enligt utskottets uppfattning när det är fråga om både enskild firma och fåmansbolag sättas till 400 timmar. Vidare bör den i propositionerna föreslagna tredjedelsregeln beträffande medhjälpande makes inkomst utgå. Medhjälpande makes arbetsinsats bör alltid bedömas med utgångspunkt i dess betydelse för verksamheten i det gemensamma företaget och utan hänsyn till var arbetet är förlagt. Krav bör däremot självfallet alltid upprätthållas på att det verkligen är arbetsprestationer som ersätts och att ersättningen inte överstiger marknadsmässig lön. Härigenom tillgodoses i huvudsak nu behandlade yrkanden i motionerna 1975/76:455, 967, 988 och 998.

dels att utskottet under punkterna 2-5 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1975/76:455 och 988 samt med anledning av motionerna 1975/76:967 och 998 antar följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse av punkt 13 andra stycket av anvisningarna till 32 § i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370):

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 32 S

Uppgår makens arbetsinsats i fö- Uppgår makens Arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under retaget till minst 400 timmar under

4 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

50 Utskottets förslag

beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas endast om särskild arbetslokal för verksamheten saknas och det med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter föreligger synnerliga skäl att medräkna arbetsinsatsen. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits. Såsom marknadsmässig ersättning anses ej i något fall den del, som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda inkomster från förelaget.

R eservanternas förslag

beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

SkU 1975/76:28

51 Beträffande lön till barn

3. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp) Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med ”Motsvarande motionsyrkanden” och slutar med ”och 998”, bort ha följande lydelse:

Med de i propositionerna föreslagna inskränkningarna i avdragsrätten för lön till barn skulle all sådan inkomst som är intjänad i föräldrarnas företag komma att beskattas hos föräldrarna. Inkomster intjänade på annat håll skulle däremot på samma sätt som hittills komma att beskattas hos den som utfört arbetet. Det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att inte upprätthålla likställdhet i dessa båda fall. All arbetsersättning till barn över 16 år bör därför beskattas hos barnet. Däremot bör självfallet alltid krav upprätthållas på att det verkligen är arbetsprestationer som ersätts och att ersättningen inte överstiger marknadsmässig lön. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975/76:455 i denna del. Därmed tillgodoses också motsvarande yrkande i motionen 1975/76:998.

dels att utskottet under punkterna 6 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med bifall till motionerna 1975/76:455 och 998 antar följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse av punkt 13 tredje stycket av anvisningarna till 32 § i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370):

Reseivanternas förslag

Anvisningar

till 32 S

Utskottets förslag

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn som fyllt 16 år om barnet på hellid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppe -

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget, eller, om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken.

SkU 1975/76:28

52 Utskottets förslag Reservanternas förslag

häll av minst en månads varaktighet.

Detsamma gäller även för ersättning till barn. som fyllt 16 men ej 18 år. såvida barnets inkomst pä grund av arbetet i företaget icke är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 samt för den del av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

Beträffande lokalkostnader

4. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 40 börjar med "Den merbeskattning” och på s. 41 slutar med ”motionen 1975/76:1002”, bort ha följande lydelse:

Däremot medför propositionsförslaget, som motionärerna redovisat, en merbeskattning i det fall företagsledaren eller någon honom närstående uppbär lokalhyra från fåmansföretaget under sådana förhållanden att intäkten i fråga inte skall beskattas som fastighets- eller kapitalinkomst. Om rörelselokalerna t. ex. är inrymda i företagsledarens villa och hyra härför utgår med mindre belopp än 2 400 kr. per år eller 2 % av taxeringsvärdet skall enligt gällande regler schablonbeskattning ske. Såväl hyresintäkten som de på den uthyrda delen belöpande kostnaderna ingår i den schablonmässigt beräknade inkomsten. Enligt förslaget i propositionen skall emellertid därjämte hyran tas upp som skattepliktig intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet för företagsledaren.

Med den i propositionen föreslagna ordningen kommer sålunda hyresintäkten att i princip beskattas dubbelt, dels inom ramen för schablonbeskattningen, dels såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Av det anförda framgår att utskottet biträder berörda avslagsyrkande i motionen 1975/76:1002 och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under punkterna 7 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med bifall till motionen 1975/76:1002 beslutar att andra stycket i 35 5 1 a mom. i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall utgå.

SkU 1975/76:28

53 Beträffande tantiem m. m.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfort följande:

Företagsskatteberedningen föreslog att tantiem och andra lönetillskott till delägare i fåmansbolag skulle anses tillgängliga för lyftning under det år då avdrag gjordes i bolagets räkenskaper. Detta förslag mötte erinringar vid remissbehandlingen för att det medförde risk för en icke avsedd skärpning av dubbelbeskattningen, en ej heller avsedd merbeskattning av delägarna övergångsvis samt vissa deklarations- och preliminärskattetekniska problem.

Enligt förslaget i propositionen skall fåmansföretagen få åtnjuta avdrag för tantiem till företagsledare m. fl. först under det år då utbetalning skett. Denna regel innebär i praktiken att tantiem och dylikt inte längre kan användas som avlöningsform i ifrågavarande fall. Härav följer ytterligare starkt ökade risker för skärpt dubbelbeskattning av fåmansföretagens inkomster och för en kraftig merbeskattning av de fysiska personerna övergångsåret. Trots att dessa konsekvenser framstår som uppenbara har de inte ägnats någon uppmärksamhet i propositionen.

Enligt vår mening bör någon ändring i gällande regler för beskattning av tantiem och liknande löneförmåner inte vidtas innan konsekvenserna av en sådan ändring klarlagts och eventuella negativa effekter därav eliminerats.

dels ansett att utskottet under punkterna 9 och 15.1 bort hemställa att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1040 avslår den i propositionen föreslagna ändringen av punkt 1 av anvisningarna till 41 § i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Särskilt yttrande

Beträffande beskattningen av lån från aktiebolag och pensionstiftelse samt nedskrivning av lån

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):

Överträdelse av förbudet för aktiebolag att lämna lån till vissa personer samt av det föreslagna motsvarande förbudet att lämna lån från pensionsstiftelse skall enligt propositionen medföra att gäldenären beskattas för lånet. Samma beskattningseffekt skall inträda då fåmansföretag nedskriver lån till företagsledare m. fl.

Motivet för nämnda beskattningsåtgärder anses vara att det i allmänhet i de avsedda fallen inte är fråga om lån utan om lön eller utdelning. Så är också stundom fallet, men med den generella utformning lagstadgandena fått kommer gäldenären att beskattas också i de fall fråga verkligen är om

SkU 1975/76:28

lån. Beskattningen kommer därvid att tjäna som en bestraffning.

Vi finner det vara ytterst beklagligt att beskattningen på detta sätt tillgrips som en form av bestraffning. En sådan utveckling är knappast ägnad att öka de skattskyldigas förståelse och respekt för skattelagstiftningen.

GOTAB 51216 Stockholm 1976