Visst anslag för budgetåret 1979/80 till ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m., dels propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner

SfU 1978/79:24

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79:24

med anledning av dels propositionen 1978/79:100 i vad avser visst anslag för budgetåret 1979/80 till ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m., dels propositionen 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. såvitt avser förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. jämte motioner

Propositionerna

I propositionen 1978/79:100, bilaga 8 (socialdepartementet), under litt. C, punkten C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen (s. 53-55) har regeringen föreslagit riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 410000 000 kr.

I propositionen 1978/79:168 (socialdepartementet) har regeringen, såvitt avser förbättringar av föräldraförsäkringen m. m., föreslagit riksdagen att anta de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

I propositionen 1978/79:168 föreslås i huvudsak följande såvitt gäller förbättringar av föräldraförsäkringen m. m.

Kvinnor som på grund av förvärvsarbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede skall i princip ha rätt till omplacering hos arbetsgivaren med bibehållen lön. De kvinnor som inte kan omplaceras i anställningen föreslås i stället fl ledighet med ersättning från försäkringskassan, havandeskapspenning. Denna ersättning skall kunna utgå tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenningen beräknas på samma sätt som sjukpenning.

Vidare föreslås en rad förbättringar av föräldraförsäkringen och den motsvarande rätten till ledighet från anställningen för vård av barn.

Den nu utgående särskilda föräldrapenningen, som omfattar tre månader, föreslås under samtliga tre månader utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock lägst garantinivån. Särskild föräldrapenning föreslås utgå med 90 dagar för varje barn även vid flerbarnsfödsel.

Vidare föreslås att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så att de i huvudsak överensstämmer med de som gäller för sjukpenning. Dock införs en yttersta gräns på 60 dagar per barn och år. Liksom nu skall ersättning utgå när fadern stannar hemma i samband med

1 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

barns födelse. Fadern föreslås få en självständig rätt till föräldrapenning för tio dagar i samband med barnets födelse.

Föräldrar föreslås få rätt att utnyttja särskild föräldrapenning bl. a. i samband med föräldrautbildning.

Vidare föreslås en höjning av åldersgränsen till tolv år för föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Detta skall gälla barn födda år 1970 eller senare.

I propositionen läggs också fram förslag om ökat antal dagar med föräldrapenning i samband med adoption av barn som är mellan åtta och tio år samt vissa ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn.

Kostnaderna för den föreslagna förbättringen av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till 240 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

De i propositionen 1978/79:168 intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1978/79:24

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels att 4 kap. 13 och 16 §§ skall upphöra att gälla, dels au 4 kap. 1,2,3,7-9,11,14,17,18 och 20 §§,9 kap. 4 § och 16 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 9 § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havandeskap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst hälften och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt bestämmelserna i 12 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. Havandeskapspenning utgår för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Havandeskapspenning utgår med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 4 §.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.

1 Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse av 4 kap. 13 och 16 §§ 1977:630.

SfU 1978/79:24

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I beslut om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersättning kan utgå.

Vad i lag eller annan författning föreskrives om sjukpenning galler i fråga om havandeskapspenning. Havandeskapspenning utgår ej i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning.

4 kap.

1 §

Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän Försäkringskassa har rätt till föräldrapenning enligt detta kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.

Föräldrapenning utgår för vård av barn endast om barnet är bosatt här i riket.

Vid adoption av barn får barnet anses bosatt i riket om de blivande adoptivföräldrarna äro bosatta i riket.

2 §

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde tidigast från och med den sextionde

dagen före den beräknade tidpunk- dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden ten för barnets födelse. För tiden

efter barnets födelse är den av föräld- efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombe- rama som till huvudsaklig del vårdar

sörjer värden om barnet berättigad till barnet berättigad till föräldrapen föräldrapenning.

ning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts. Flar sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat

SfU 1978/79:24

5 Nuvarande lydelse Föreslaxen lydelse

föräldrarna från att vårda barnet, förlänges den i forsta punkten angivna tiden i motsvarande mån.

3 §

Föräldrapenning enligt 2 g utgår ej Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. till båda föräldrarna för samma lid. Halvföräldrapenning får dock utgå lill båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

7 §

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt högst

1. etthundraåttio dagar om barnet etthundraåttio dagar om barnet ej ej har fyllt åtta år, har fyllt tio år.

2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt åtta men ej tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket. Tidpunkten då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jämställes därvid med tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det, i den mån föräldrapenning ej utgår till dem enligt bestämmelserna i 6 §.

Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

§

Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av b a r n om barnet ej har fyllt tolv år och föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eder smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård.

SfU 1978/79:24

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rätt till föräldrapenning enligt första stycket tillkommer även fader som för biträde i hemmet eller för vård av barn avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse.

9§

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje är under högst

1. tolv dagar om i familjen finns ett barn,

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Av det antal dagar som anges i forsta stycket får varje förälder använ - da en dag för ändamål som avses i 8 §

4. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar med halv föräldrapenning som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt värdar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det anta! dagar för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

11 §

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje barn under högst nittio dagar sammanlagt för föräldrarna. Särskild föräldrapenning får utgå längst till dess barnet fyller åtta år. Utan hinder härav får dock särskild föräldrapenning uppbäras till utgången av det första skolåret.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår särskild föräldrapenning under hälften av den i första stycket angivna tiden till var och en av dem.

Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som angives i första stycket.

Vid ferbörd fördelas i första stycket Särskild föräldrapenning inom ra -

Föräldrapenning utgår enligt 8 § första stycket under högst sextio dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt och enligt 8 § andra stycket under högst tio dagar i samband med barns födelse.

SfU 1978/79:24

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angiven tid med lika tid för varje men för den i Jörsta stycket angivna barn. tiden utgår även i samband med föräl drautbildning

eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i samband med föräldrautbildning kan utgå före barnets födelse.

13 §

För sextio dagar av den i 11 § angivna tiden beräknas föräldrapenningen på sätt som anges i 14 och

15§§.

För övriga trettio dagar beräknas föräldrapenningen enligt 16 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, beräknas ersättningen enligt första och andra styckena för var och en av föräldrarna under trettio respektive femton dagar.

14 §

Under tid som anges i 13 § första Särskild föräldrapenning utgår för stycket utgår särskild föräldrapenning dag, då för dag, då

a) förälder ej förvärvsarbetar, med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §, dock lägst trettiotvå kronor (garantinivå),

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med belopp motsvarande hälften av det belopp som anges under a),

c) förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, med belopp motsvarande en fjärdedel av det belopp som anges under a).

16 §

Under tid som anges i 13 § andra stycket utgår särskild föräldrapenning för dag, då förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, i enlighet med förälderns önskan med belopp motsvarande hel, halv eller färdedels garantinivå.

SfU 1978/79:24

8 Nuvarande lydelse

Särskild föräldrapenning enligt 11 § utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräldrarna sammanlagt per dag högst hel särskild föräldrapenning. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till särskild föräldrapenning anses tvä dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.

Föreslagen lydelse 17 §

Särskild Votölånptnnmg för ända - mäl som anges i 11 § första stycket utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn utgår till föräldrarna sammanlagt per dag högst hel särskild föräldrapenning/or ändamål som anges i 11 § första stycket. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

18 §

Som villkor för särskild föräldrapenning enligt 11 § gäller att föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt äga bestämmelserna i 5 § motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 10 § andra Bestämmelserna i 3 kap. 10 § punkten äga motsvarande tillämp- fjärde stycket och 15 § äga motsva ning

på särskild föräldrapenning. rande tillämpning på särskild föräl drapenning,

dock ej ifall som anges i II § fjärde stycket.

20 §

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt 3 kap. 12 § och 16-18 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. 1 fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 11 §§ alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och 8 §§.

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tredje stycket gälla i tillämpliga delar i fråga

SfU 1978/79:24

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § första stycket.

Allmän försäkringskassa får när det /inus skäl till det påfordra att förälderns rätt till särskild föräldrapenning enligt II §, fjärde stycket styrkes genom intyg av den som liar anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18 Är moder vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare, får försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

9 kap. 4 §

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall jämväl beaktas sådana merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall jämväl beaktas sådana merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills Vårdbidrag kan begränsas lill viss vidare. Behovet av bidrag skall tid. Behovet av bidrag skall omprö omprövas

vart tredje år, såvida ej vas vart tredje år, såvida ej skäl

SfU 1978/79:24

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skäl föreligga för omprövning med föreligga för omprövning med korta kortare

mellanrum. re mellanrum.

16 kap.

1 §

Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt denna lag, må allmän försäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller till viss tid begränsad handikappet- ler har handikappersättning eller

sättning, må den tid varunder sådan vårdbidrag tillerkänts honom för teförmån skall utgå förlängas utan att gränsad tid, må den tid varunder

ansökan därom gjorts. sådan förmån skall utgå förlängas

utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

2. För förälder som vid ikraftträdandet av denna lag uppbär föräldrapenning enligt 4 kap. tillämpas 4 kap. 1 § i dess äldre lydelse.

3. Föräldrapenning enligt 4 kap. 8 § utgår för barn födda 1970 och senare.

4. Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn, om barnet är fött före den 1 januari 1978, för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilket barnet deltar enligt 4 kap. 8 § första stycket 4. och 9 § andra stycket i dessa lagrums lydelse före den 1 januari 1980.

5. För särskild föräldrapenning tillämpas 4 kap. 11 § fjärde stycket i dess lydelse före den 1 januari 1980 vid flerbörd, som ägt rum före detta datum.

SfU 1978/79:24

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. att 4-7, 10 och 12-14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och till halv ledighet under tid då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.

Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning.

Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten.

5 §

Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid beräkning av anställningstid tillämpas 4 § lagen (1974:12) om anställnings -

skydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra stycket.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid, då arbetstagaren uppbär

1. föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. särskild föräldrapenninng för ändamål som anges i 4 kap. 11 §.fjärde stycket samma lag.

Villkoret gäller ej heller för rätt till ledighet som avses i 4 § andra stycket.

SfU 1978/79:24

12 Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

6 §

Ledighet för delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör

ledighetsperiod mer än ett kalenderår, under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring för delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

skall den hänföras till det kalenderår

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller uppbär särskildföräldrapen - ning för ändamål som anges i 4 kap. 11 §.fjärde stycket samma lag för delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

7 §

Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat föreskrivs i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är

avsedd att pågå.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom gäller dock ej någon anmälningstid.

Ledighet under tid då arbetstagaren avser att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller avser att uppbära särskild föräldrapenning enligt 4 kap. 11 § Jjärde stycket samma lag skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds ledigheten av sjukdom eller smitta gäller dock ej någon anmälningstid.

10 §

Arbetstagare för ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande i Sker det ändå, skall uppsägningen strid mot första stycket, skall åtgärden eller avskedandet ogiltigforklaras, om

förklaras ogiltig, om arbetstagaren arbetstagaren begär det.

begär det. Därvid skall 34-37 §§, 39 § samt 41 § första och andra styckena

SfU 1978/79:24

13 Nuvarande lydelse

lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

12 5

B/y t er arbetsgivare mot 10 § första stycket skall arbetsgivaren utge, förutom lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan vara berättigad till. ersättning för den skada som liar uppkommit. Härvid skall 38 $ tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13 8

Bryter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § järsta stycket, skall arbetsgivaren till arbetstagaren utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Föreslagen lydelse

8 En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till eli mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och under förutsättning att det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete hos sig.

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt första stycket, skall anmäla delta till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Arbetsgivaren skall därefter lämna besked om möjligheten till omplacering så snart det kan ske.

13 8

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller hell Jälla bort.

SfU 1978/79:24

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det med hänsyn lill skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgått. Fullständig befrielse från skadeständsskyldighet kan också medges.

f fråga om anspråk på skadestånd enligt första stycket skall 40 § första och tredje styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

14 §

Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, gäder i tillämpliga delar 34-37 §§, 38 § tredje stycket andra meningen, 39-41 §§ samt 42 § andra stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd. / fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ lagen(1976:580)om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 12 § i anslutning till lagens ikraftträdande, får anmälan som avses i 12 § andra stycket göras dessförinnan, dock med verkan tidigast från ikraftträdandet.

SfU 1978/79:24

15 Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:168

I motionen 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs, såvitt motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

3. begär en översyn av föräldraförsäkringen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal bamvårdsverksamhet,

5. beslutar att försäkringskassan obligatoriskt skall tillställas uppgift om facklig organisations ställningstagande i samband med ansökan om havandeskapspenning,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av praxis beträffande havandeskapspenning,

7. begär förslag om höjning av åldersgränsen för tillfällig vård av barn i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:2483 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen avslår propositionen utom såvitt avser förslagen om

a) inrättande av allmän föräldrautbildning,

b) havandeskapspenning,

c) ökat antal dagar med föräldrapenning för adoptivbarn mellan åtta och tio år,

d) vissa ändringar beträffande vårdbidrag till handikappade barn och

e) att ”smitta” införes som kriterium jämsides med ”sjukdom” för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

I motionen 1978/79:2484 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

2. avslår förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå före barns födelse vid deltagande i föräldrautbildning och därvid ge rätt till förkortad arbetstid enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.,

3. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förläggning av föräldrautbildningen på deltagarnas fritid,

4. avslår förslaget till förändring av den ekonomiska ersättningen under den nionde månaden i föräldraförsäkringen,

5. avslår förslaget om utvidgad rätt till ledighet för tillfällig vård av sjukt barn,

6. anhåller om nytt förslag till utvidgad rätt för tillfällig vård av långvarigt och ofta sjukt barn i enlighet med motionens riktlinjer,

7. hos regeringen anhåller att den i propositionen aviserade översynen av vårdbidrag för handikappat barn skall ske skyndsamt och att de i motionen angivna riktlinjerna därvid skall beaktas.

SfU 1978/79:24

16 I motionen 1978/79:2485 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) hemställs, såvitt motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen anhåller om en utredning av de konsekvenser de lagstadgade rättigheterna till ledighet, exklusive semester, har för produktion, produktivitet och sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkar arbetsgivarna.

I motionen 1978/79:2486 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt motionen har hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. beslutar anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna barnets födelse.

Havandeskapspenning utgår enligt 4 §

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.

I beslut kan utgå.

Vad i uppbär sjukpenning.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes lokala fackliga organisation eller hennes arbetsgivare.

4 kap.

11 §

Särskild föräldrapenning första skolåret.

Ha föräldrar av dem.

Förälder som första stycket.

Särskild föräldrapenning inom ramen för den i första stycket angivna tiden utgår även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i samband med föräldrautbild -

Särskild föräldrapenning inom ramen för den i första stycket angivna tiden utgår även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskole- och fritidshems\erksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i samband med

SfU 1978/79:24

17 Regeringens förslag Motionärernas förslag

ning kan utgå före barnets födelse. föräldrautbildning kan utgå före

barnets födelse.

2. uttalar att möjligheter snarast bör skapas för att täcka inkomstbortfall i samband med barns eller ordinarie vårdares sjukdom, utan annan tidsbegränsning än vad som förekommer i lagen om allmän försäkring vad beträffar försäkrads rätt till sjukpenning,

3. uttalar att med förälder i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall jämställas den som stadigvarande sammanbor med föräldern och barnet.

I motionen 1978/79:2496 av Johan Olsson (c) hemställs att riksdagen

1. vid behandlingen av propositionen så långt möjligt tar hänsyn till de problem sorn ett genomförande av propositionen kommer att förorsaka de mindre företagen,

2. hos regeringen anhåller om en utredning av de konsekvenser de lagstadgade rättigheterna till ledighet, exklusive semester, har för produktion, produktivitet och sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkar företagen.

I motionen 1978/79:2497 av Per-Eric Ringaby (m) och Blenda Littmarck (m) hemställs att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2483 av Gösta Bohman m. fl. begär nytt förslag från regeringen kompletterat med en mer omfattande kostnadsredovisning och en bedömning av de arbetsmarknadsmässiga och samhällsekonomiska följdverkningarna i enlighet med vad i förevarande motion anförts.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1978/79

I motionen 1978/79:256 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om en höjning av åldersgränsen för vårdbidrag för diabetessjukt barn.

I motionen 1978/79:296 av Iris Mårtensson (s) och Åke Green (s) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn som anges i motionen.

I motionen 1978/79:357 av Lilly Hansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om föräldrars rätt till sjukpenning vid inläggning vid barn- och ungdomspsykiatrisk klinik.

1 motionen 1978/79:425 av Gillis Augustsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam översyn av gällande

2 Riksdagen 1978179. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

lagstiftning i den del som berör vårdbidrag och som relaterats i motionen.

1 motionen 1978/79:426 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag innebärande att föräldrapenningen utökas till att även omfatta tillfällig vård av handikappat barn över tio år.

I motionen 1978/79:509 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar att från den 1 januari 1980 skall ersättning enligt inkomst - bortfallsprincipen utgå under föräldraförsäkringens nionde månad,

2. fattar principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäkringen med det innehåll som angetts i motionen,

3. hos regeringen anhåller om förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringens utbyggnad enligt vad som anges i motionen.

1 motionen 1978/79:697 av Lilly Bergander m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att minska de ekonomiska konsekvenserna vid umgängesrätt för föräldrar med olika bostadsorter.

I motionen 1978/79:698 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning för att tillgodose anhörigas möjligheter att vårda sjuka personer i hemmet.

I motionen 1978/79:700 av Anita Gradin (s) och Lilly Bergander (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om ersättning från den allmänna försäkringen för vård av sjuk anhörig.

1 motionen 1978/79:878 av Per-Eric Ringaby m. fl. (m) hemställs att riksdagen av regeringen begär en snabb översyn av de regler som tillämpas vid ersättning med hel, halv eller kvarts dagpenning från den särskilda föräldraförsäkringen.

I motionen 1978/79:880 av Evert Svensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att motionen överlämnas till sjukpenningkommittén med begäran om förslag att höja dels sjukpenningen för hemmamake, dels garantibeloppet inom föräldraförsäkringen.

Motionen 880 behandlas i detta betänkande endast såvitt avser yrkandet om höjning av garantibeloppet inom föräldraförsäkringen. Yrkandet om höjd sjukpenning för hemmamake har behandlats av utskottet i betänkandet SfU 1978/79:18.

1 motionen 1978/79:1042 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att införa

SfU 1978/79:24

en lagfäst rätt till tjänstledighet för vård av anhörig och hur ersättningsfrågan skall lösas.

1 motionen 1978/79.1228 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om vidgade möjligheter till föräldrapenning vid vård av sjuka barn i enlighet med vad som anförts i motionen utreds.

1 motionen 1978/79:1229 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan om mer generösa regler för vårdbidrag för diabetessjuka barn i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:1245 av Anna-Greta Skantz(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att lagen om allmän försäkring ändras så att havande kvinnor kan sjukskrivas även vid behandling i öppen vård.

I motionen 1978/79:1536 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen enligt vad som föreslås i motionen 1978/79:1108 hos regeringen begär att

2. möjlighet till rätt till tjänstledighet eller nedsatt arbetstid för vård av svårt sjuk anhörig utreds.

Yrkandet 1 i motionen 1536 har behandlats av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1978/79:20.

1 motionen 1978/79:1796 av Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande ledighetsbestämmelser m. m. beträffande villkoren för föräldrar till tvillingar.

1 motionen 1978/79:1797 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om vidgad rätt till föräldrapenning för föräldrar till svårt handikappade barn enligt de riktlinjer som angetts i motionen.

1 motionen 1978/79:1801 av Doris Håvik (s) och Gördis Hörnlund (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna i 4 kap. 8 § lagen om allmän försäkring.

I motionen 1978/79:1813 av Kersti Swartz (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av information angående föräldrapenningen.

Propositionen 1978/79:168 i övriga delar samt yrkandena 1 och 2 i motionen 2482, yrkandet 1 i motionen 2484, motionen 2485 i de delar den avser förslaget om föräldrautbildning och yrkandena 4-6 i motionen 2486 har hänvisats till socialutskottet och behandlas i betänkandet SoU 1978/79:45.

SfU 1978/79:24

20 Utskottet

Inledning

Genom 1973 års riksdagsbeslut (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 198) om föräldraförsäkring genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1974 betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer. Föräldraförsäkringen härefter hand byggts ut genom beslut av riksdagen åren 1974 (prop. 1974:15, SfU 1974:5, rskr 37), 1976 (prop. 1975/76:133, SfU 1975/76:30, rskr 283) och 1977 (prop. 1976/77:117, SfU 1976/77:27, rskr 296) och omfattar numera föräldrapenning i samband med barns födelse, föräldrapenning för tillfällig vård av barn och särskild föräldrapenning. Under de särskilda rubrikerna nedan redogör utskottet för vilka bestämmelser som nu i huvudsak gäller beträffande olika former av föräldrapenning.

Till föräldraförsäkringen har knutits en rätt för arbetstagare att vara ledig från sin anställning under tid då föräldrapenning utgår. Den successiva utbyggnaden av föräldraförsäkringen har fr. o. m. år 1977 i princip följts av en motsvarande rätt till ledighet. Därutöver har fr. o. m. den 1 januari 1979 införts en rätt till föräldraledighet vilken är fristående från bestämmelserna om ersättning från föräldraförsäkringen (prop. 1977/78:104, AU 1977/78:31, rskr 255). Den nya föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet eller att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Helt lediga får föräldrarna vara så länge de vårdar barn som är under ett och ett halvt års ålder medan rätten att förkorta arbetstiden föreligger fram till dess barnet fyller åtta år eller har avslutat sitt första skolår.

I sitt betänkande (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring har familjestödsutredningen lagt fram vissa förslag om en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Utredningen föreslår därvid bl. a. en rätt till havandeskapspenning för gravida kvinnor med tyngre arbetsuppgifter samt en utsträckt rätt till föräldrapenning för föräldrar med långtidssjuka barn. Som en bakgrund till att utredningsförslagen i huvudsak har koncentrerats till grupper som enligt utredningens mening har särskilda behov av stöd anger utredningen att det under överskådlig framtid inte torde finnas statsfinansiellt utrymme för några stora kostnadskrävande generella reformer på föräldraförsäkringens område. Ett annat skäl för den föreslagna selektiva utbyggnaden av försäkringen är, enligt utredningen, att ersättningsreglerna har vidgats så kraftigt under de senaste åren att de nu i betydande omfattning ger rätt till ekonomisk ersättning vid föräldraledighet.

Förslagen i det förenämnda betänkandet behandlas i propositionen 1978/79:168. På grundval av utredningens överväganden läggs fram förslag om en ny ersättningsform, havandeskapspenning, och om vissa förbättringar inom föräldraförsäkringen, däribland en till 60 dagar om året utökad rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn. De i propositionen föreslagna förbättringarna av föräldraförsäkringen skall ge en motsvarande rätt till

SfU 1978/79:24

ledighet enligt föräldraledighetslagen. 1 propositionen föreslås vidare att en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse införs fr. o. m. år 1980. Frågan om riktlinjerna för denna utbildning har hänvisats till socialutskottet och behandlas av detta i betänkandet SoU 1978/79:45. Förälder som deltar i föräldrautbildning skall enligt förslag i propositionen få rätt att vara ledig från sin anställning för detta ändamål samtidigt som ersättning skall kunna utgå med särskild föräldrapenning.

I samband med att utskottet nedan behandlar motioner som har väckts med anledning av propositionen samt motioner från den allmänna motionstiden i år kommer utskottet att mera utförligt redovisa förslagen i propositionen. I de fall förslagen redovisas utan särskilt ställningstagande från utskottets sida innebär detta att utskottet tillstyrker bifall till förslagen. Mot de delar av propositionen som utskottet inte tar upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Havandeskapspenning

Enligt gällande bestämmelser har en blivande moder rätt att vara ledig och uppbära föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Tid som har utnyttjats före barnets födelse minskar i motsvarande mån rätten till föräldrapenning och ledighet efter barnets födelse.

För de kvinnor som på grund av arbetets art inte kan fortsätta sina normala arbetsuppgifter i graviditetens slutskede föreslås i propositionen en lagfäst principiell rätt till omplacering på arbetsplatsen med bibehållen lön. Om inte omplacering är möjlig skall en särskild rätt till ledighet med inkomstersättning, havandeskapspenning, kunna utnyttjas fr. o. m. den sextionde till den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. Havandeskapspenningen skall motsvara kvinnans sjukpenning.

Bestämmelserna om rätt till omplacering i föräldraledighetslagen har enligt förslaget i propositionen knutits till rätten till havandeskapspenning. Kvinnan har således rätt att vara omplacerad fr. o. m. den sextionde till den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. 1 de fall den beräknade tidpunkten för barnets födelse visar sig helt eller mycket nära överensstämma med den faktiska för barnets födelse kan dock förhållandena vara sådana att den omplacerade kvinnan förmår arbeta ytterligare några dagar före förlossningen. Vidare kan -av olika omständigheter-den faktiska tidpunkten för barnets födelse visa sig inträffa senare än beräknat vilket kan innebära att den omplacerade kvinnan kan utföra sina arbetsuppgifter avsevärt längre tid än fram till den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Utskottet föreslår att bestämmelsen utformas så att kvinnan får en principiell rätt till omplacering fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till barnets faktiska födelse. Först därigenom uppnås enligt utskottets uppfattning

SfU 1978/79:24

jämställdhet mellan kvinnor som redan tidigare under graviditeten har lättare arbetsuppgifter och kvinnor som blir omplacerade till sådana uppgifter.

I motionen 1245 framhåller Anna-Greta Skantz att gravida kvinnor med flerbörd har en kraftigt ökad risk att föda sina barn för tidigt. Kvinnorna har därför i viss omfattning varit intagna på sjukhus och har därmed kunnat uppbära sjukpenning. Motionären pekar på att den öppna vården i vissa landstingsområden har byggts ut så att kvinnorna inte har behövt läggas in på sjukhus utan i stället kunnat skötas genom föreskrifter om täta kontroller på mödravårdscentral och några timmars daglig vila. I dessa fall, anger motionären, synes det råda tveksamhet om behandlingen skall betraktas som förebyggande vård eller utgöra grund för utbetalning av sjukpenning på samma sätt som då vederbörande är intagen på sjukhus. Motionären vill att riksdagen begär att lagen om allmän försäkring ändras så att gravida kvinnor kan få sjukpenning även vid behandling i öppen vård.

Enligt utskottets uppfattning kan de i propositionen föreslagna bestämmelserna för omplacering och havandeskapspenning antas få särskild betydelse för sådana kvinnor med flerbörd som riskerar att föda barnen för tidigt. Bestämmelserna är som nämnts tillämpliga på förvärvsarbetande gravida kvinnor som på grund av sitt arbetes art - om arbetsuppgifterna innebär tunga lyft eller svårare rörelser, till stor del måste utföras stående, är monotont med ensidiga belastningar eller innehåller tillfälliga fysiska påfrestningar - inte kan fortsätta med sina normala arbetsuppgifter i slutet av graviditeten. Det kan i sammanhanget framhållas att även halv havandeskapspenning kan utgå. För övriga gravida kvinnor med flerbörd, nämligen de som inte förvärvsarbetar eller de som har ett arbete som inte har berättigat till omplacering eller havandeskapspenning, får försäkringskassan liksom hittills bedöma från fall till fall om graviditeten som sådan innebär ett sjukdomstillstånd och skall berättiga till sjukpenning. Frågan kan nämligen, som utskottet tidigare har uttalat (SfU 1975/76:1), inte ses isolerad från andra åtgärder i syfte att förebygga sjukdomar. I detta sammanhang kan erinras om att hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) enligt sina direktiv skall beakta hälso- och sjukvårdens samband med den allmänna sjukförsäkringen och att socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) skall se över sjukdomsbegreppet. Innan resultatet av dessa utredningars arbete och riksförsäkringsverkets i propositionen aviserade uppföljning av havandeskapspenningen föreligger är utskottet inte berett att föreslå en generell rätt till sjukpenning -eller havandeskapspenning - i enlighet med vad som yrkas i motionen 1245. Utskottet vill slutligen erinra om den möjlighet som redan nu finns för blivande mödrar att uppbära föräldrapenning fr. o. m. sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barns födelse. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1245.

Enligt förslag i propositionen skall försäkringskassan pröva om arbetets art hindrar kvinnan att fortsätta sitt arbete i graviditetens slutskede. Till ansökan om havandeskapspenning skall fogas ett läkarintyg, som skall innehålla en

SfU 1978/79:24

medicinsk bedömning av kvinnans möjligheter till fortsatt förvärvsarbete. Vidare bör hon kunna styrka att omplaceringsfrågan har prövats men att hon inte kunnat omplaceras. Detta kan ske genom ett utlåtande från arbetsgivaren eller genom ett protokoll från en förhandling mellan arbetsgivaren och den berörda fackliga organisationen. Om försäkringskassan på annat sätt kan få information om kvinnans arbetsuppgifter krävs inte något utlåtande.

Sven Aspling m. fl. betonar i motionen 2482, yrkandet 5, att de fackliga organisationernas inflytande vid omplaceringsfrågan är ett stöd för arbetstagaren men också en hjälp vid möjligheterna att bedöma om lämpliga arbeten kan finnas så att de kostnader som skulle falla på produktionen inte lastas över på samhället. Därför bör enligt motionärerna försäkringskassan obligatoriskt tillställas uppgift om den fackliga organisationens ställningstagande i samband med ansökan om havandeskapspenning. Motionärerna menar också (yrkandet 6) att det kan ligga en risk i den starka ställning arbetsgivaren har fått genom att försäkringskassan som regel troligen kommer att tvingas godta ett utlåtande om att omplacering inte har kunnat ske. De anser på grund härav att det är nödvändigt att riksförsäkringsverket noga följer verksamheten med havandeskapspenning.

Något skäl att frångå propositionens överväganden i fråga om utlåtanden genom att nu utvidga förslaget till att även omfatta en obligatorisk uppgift från facklig organisation anser utskottet inte föreligga. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till yrkandet 5 i motionen 2482.

Enligt propositionen är det angeläget att tillsynsmyndigheten riksförsäkringsverket noggrant följer utvecklingen beträffande vilka arbetsuppgifter som kan grunda rätt till havandeskapspenning. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att riksförsäkringsverket, liksom på andra områden inom socialförsäkringarna, följer tillämpningen av de nya reglerna, och något särskilt tillkännagivande härvidlag anser utskottet inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför bifall till yrkandet 6 i motionen 2482.

I motionen 2486, yrkandet 1 (delvis), av Lars Werner m. fl. riktar motionärerna kritik mot den byråkratiska process som kommer att omgärda rätten till havandeskapspenning. Enligt motionärerna bör det vara tillräckligt med ett intyg från den lokala fackföreningen eller arbetsgivaren för att havandeskapspenning skall utgå. Däremot bör kravet på läkarintyg slopas eftersom ingen annan än kvinnan själv kan avgöra i vad mån hon kan fortsätta sitt arbete i graviditetens slutskede.

I propositionen anges att praktiskt taget alla blivande mödrar besöker mödravårdscentralen redan i ett tidigt skede av graviditeten. Det förutsätts att läkaren på centralen kommer att spela en viktig roll också vid försäkringskassornas prövning av om havandeskapspenning skall utgå. I sammanhanget kan framhållas att havandeskapspenningen avses vara en behovsprövad förmån i likhet med sjukpenningen. Kravet på läkarintyg kan därför enligt utskottets mening inte anses orimligt, särskilt med tanke på att förmånen havandeskapspenning är ny och en viss restriktivitet därför kan

SfU 1978/79:24

vara motiverad i inledningsskedet. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 2486, yrkandet 1 i nu behandlad del.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under 180 dagar sammanlagt för föräldrarna. Den kan tas ut längst till dess barnet är 270 dagar gammalt om inte föräldrarna viss tid har varit förhindrade att vårda barnet på grund av sjukdom hos barnet eller föräldrarna. I så fall förlängs tiden i motsvarande mån. Ersättning utgår i princip med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock alltid med lägst 32 kr. per dag (garantinivån). Vid föräldrapenning i samband med barns födelse avräknas alltid en hel dag oberoende av om ersättningen har utgått som hel eller halv föräldrapenning. Sistnämnda avräkningsregel föreslås nu ändrad i propositionen så att dag med halv föräldrapenning skall räknas som halv dag.

1 detta sammanhang behandlar utskottet ett yrkande i motionen 880 av Evert Svensson m. fl. om att motionen överlämnas till sjukpenningkommittén med begäran om en höjning av garantinivån. Motionärerna anser att en höjning av garantinivån till 130 96 av basbeloppet (f. n. ca 46 kr. per dag) är rimlig. Motionsyrkandet berör också garantinivån inom den särskilda föräldrapenningen.

Utskottet har senast vid föregående riksmöte avstyrkt bifall till ett liknande motionsyrkande (SfU 1977/78:17) med hänvisning bl. a. till de förbättringar av föräldraförsäkringen som då nyligen hade genomförts och den utbyggnad av försäkringen som familjestödsutredningen kunde väntas föreslå. Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att utöver den ekonomiska satsning, som den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen innebär, begära en höjning av garantinivån. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 880 i motsvarande del.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Gällande bestämmelser innebär att föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå för barn under tio år om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare eller vid besök i samhällets barnhälsovård eller förskoleverksamhet. Föräldrapenning kan utgå även till fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse. Sammanlagt utgår föräldrapenning per kalenderår med 12 dagar i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Av dessa dagar får varje förälder använda en dag för besök i förskoleverksamhet. Denna föräldrapenning utgår alltid med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning.

Familjestödsutredningen anförde i sitt betänkande att det nuvarande antalet dagar inom systemet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn

SfU 1978/79:24

täcker behovet av ledighet hos det stora flertalet barnfamiljer. Reglerna kan dock enligt utredningen i vissa lägen vara otillräckliga, t. ex. då barnet eller barnen har en långvarig sjukdom eller då något barn är infektionskänsligt och därför ofta sjukt. Utredningen diskuterade olika alternativ för att tillgodose det ytterligare behov av stöd som kunde föreligga hos dessa familjer. På grundval av utredningens överväganden läggs i propositionen fram ett förslag om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå under högst 60 dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt vid sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare och vid besök i samhällets barnhälsovård. Läkarintyg skall liksom vid sjukpenning företes efter sju dagar. Åldersgränsen för föräldrapenningen höjs från tio till tolv år. Fader föreslås fä en särskild, fristående rätt till föräldrapenning under tio dagar vid barns födelse. Föräldrapenning för besök i förskoleverksamhet föreslås i fortsättningen omfattad av reglerna för särskild föräldrapenning.

I motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl. anser motionärerna att det inte är motiverat att införa en i det närmaste obegränsad rätt till ledighet och föräldrapenning för alla föräldrar med barn i ersättningsberättigade åldrar och att de nu gällande reglerna inte bör ändras förrän ytterligare erfarenheter har vunnits av försäkringens effekter. Motionärerna menar också att faderns behov av föräldrapenning vid barns födelse liksom hittills kan tillgodoses inom ramen för de dagar med föräldrapenning som tillkommer familjen. De yrkar därför i denna del avslag på propositionens förslag om utbyggnad av försäkringen med 60 resp. 10 dagar.

Även motionärerna i motionen 2484, Thorbjörn Fälldin m. fl, begär (yrkandet 5) att riksdagen avslår förslaget om en utbyggnad av föräldrapenningen till 60 dagar. De anför att de inte kan tillstyrka förslaget med hänsyn främst till de osäkra finansiella konsekvenserna av förslaget och till att detta inte har remissbehandlats. Motionärerna uttalar också farhågor för att den i praktiken obegränsade rätt till ledighet som föreslås kan skapa osäkerhet hos kommunerna om behovet av att bygga ut barnvårdarverksamheten. 1 stället vill motionärerna (yrkandet 6) ha ett nytt förslag till utvidgad rätt till föräldrapenning som skulle bygga på ett av de alternativ som familjestödsutredningen övervägde. Det av motionärerna förordade alternativet innebär att ytterligare dagar för vård av sjukt barn kan få tas i anspråk i särskilda fall efter medicinsk bedömning. För att särskilda skäl skall anses föreligga skall antingen barnets sjukdom vara så allvarlig att den kan beräknas pågå under minst två veckor eller skall barnet ha ofta återkommande kortvariga sjukdomsperioder.

Motionärerna i motionen 2482 av Sven Aspling m. fl. tillstyrker förslaget om en utbyggnad av rätten till föräldrapenningen för tillfällig vård av barn till 60 dagar men vill ha ett förslag om en höjning av åldersgränsen till 13 år (yrkandet 7). De påpekar att familjestödsutredningen lade fram förslag om en sådan gräns, vilken anknyter till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen.

SfU 1978/79:24

26 Lars Werner m. fl. begär i motionen 2486, yrkandet 2, att riksdagen skall uttala att möjligheter snarast bör skapas för att täcka inkomstbortfall i samband med barns eller ordinarie vårdares sjukdom utan annan begränsning än den som gäller i fråga om försäkrads rätt till sjukpenning.

Också i tre motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år har tagits upp frågor om utvidgning av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av vissa sjuka och handikappade barn. Sålunda begär Gunnar Björk i Gävle m. fl. i motionen 426 ett förslag om att föräldrapenning skall kunna utgå för handikappat barn över tio år. Motionärerna anför att det för föräldrar med handikappat barn över denna ålder ofta kan bli fråga om ett stort antal besök vid olika institutioner och att det inte är tillfredsställande att en förälder nu får ta i anspråk semesterdagar för sådana besök. Liknande synpunkter framförs i motionen 1228 av Bertil Dahlén. Motionären framhåller att det vid speciella sjukdomar hos barnet, t. ex. diabetes, astma, hjärt- och lungsjukdomar och reumatism, föreligger ett klart vårdbehov även efter tio års ålder och begär en utredning av frågan om vidgade möjligheter till föräldrapenning. Motionären i motionen 1797, Nils Carlshamre, menar att försäkringsskyddet inom föräldraförsäkringen är otillräckligt för familjer med svårt handikappade barn och han anser det rimligt att åldersgränsen för sådana barn höjs till 16 år och att antalet dagar åtminstone fördubblas. Han begär utredning och förslag enligt dessa riktlinjer.

Familjestödsutredningen övervägde som nämnts olika alternativ för hur föräldraförsäkringen kunde ändras för att tillgodose behovet för tillfällig vård av barn för den grupp familjer som behöver ökat stöd. Vid sin prövning av det alternativ som förordas i motionen 2484 - och som i viss utsträckning också yrkandena i motionerna 426, 1228, 1797 och 2483 tar sikte på - ansåg utredningen att detta var behäftat med vissa olägenheter. Bl. a. framhöll utredningen att vårdbehovet även vid andra än allvarliga sjukdomar tillfälligt kunde vara lika stort och angeläget och att detaljerade regler om sjukdoms allvarliga art kunde uppfattas som godtyckliga och orättvisa. Utredningen tog också upp frågan om dagantalsgränsen helt kunde slopas -ett alternativ som förespråkas i motionen 2486 - men fann detta inte möjligt, främst med hänsyn till kostnaderna. Vidare erinrade utredningen om att föräldrar har möjlighet att erhålla vårdbidrag för kroniskt sjuka eller handikappade barn och anförde att föräldrapenningen är avsedd att kompensera inkomstbortfall då föräldern måste avstå från förvärvsarbete för att ta vård om sjukt barn under en eller flera korta perioder inom ett år. I enlighet med utredningens förslag anges i propositionen att det bör finnas en gräns förantalet dagar per år som kan utnyttjas, bl. a. för att en gränsdragning skall kunna göras mot rätten till vårdbidrag. Gränsen har som nämnts föreslagits vara 60 dagar per barn och år. I propositionen anförs att det bör vara naturligt att undersöka om det föreligger rätt till vårdbidrag när ersättning har utgått under samtliga 60 dagar under ett år.

Utskottet, som finner utredningens ovan anförda invändningar mot de

SfU 1978/79:24

alternativ som därefter förordats i motionerna 2484 och 2486 värda beaktande, ansluter sig till övervägandena i propositionen och biträder därmed förslaget om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå under högst 60 dagar per barn och år. Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 2483 i motsvarande del, till yrkandet 5 i motionen 2484 samt till yrkandet 2 i motionen 2486.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget om föräldrapenning under tio dagar för fader i samband med barns födelse då det, som framhålls i propositionen, stärker faderns möjligheter att delta i vården av det nyfödda barnet. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 2483, såvitt nu är i fråga.

Såvitt gäller den föreslagna höjningen av åldersgränsen från tio till tolv år anförs i propositionen bl. a. att barn med handikapp av olika slag kan ha behov av tillsyn vid en högre ålder än som gäller för barn i allmänhet. Departementschefen anger att frågan rymmer svåra avgränsningar och att han i varje fall inte nu är beredd att gå ifrån den generella karaktär som försäkringen har på denna punkt.

Utskottet, som ovan redovisat sina ställningstaganden till huvudförslagen i propositionen om föräldrapenning för tillfällig vård av barn, är inte nu berett att tillstyrka utredning eller förslag som skulle medföra en ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandet 7 i motionen 2482 beträffande förslag om en höjning av åldersgränsen till 13 år.

Med den föreslagna utbyggnaden av antalet dagar inom föräldrapenningen och höjningen av åldersgränsen tillgodoses i vissa delar de önskemål som ligger bakom yrkandena i motionerna 426, 1228 och 1797. I propositionen anför departementschefen att han avser att tillsätta en utredning som skall se över reglerna för vårdbidrag. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att huvuddelen av de kategorier svårt sjuka och handikappade barn som avses i motionerna och familjernas situation kommer att bli föremål för uppmärksamhet inom den aviserade utredningens ram. Med det anförda avstyrker utskottet bifall även till motionerna 426,1228 och 1797 samt till yrkandet 6 i motionen 2484.

1 motionen 2482, yrkandet 4, påpekar motionärerna, Sven Aspling m. fl., att det inte föreligger något material som belyser konsekvenserna av ett genomförande av propositionens förslag om utvidgning av rätten till föräldrapenning. Enligt motionärerna borde man närmare ha sökt överväga effekterna i fråga om kommunernas service när det gäller barnvårdarverksamheten, eftersom det kan finnas risk föratt kommunerna avstår från att bygga ut denna verksamhet om den allmänna försäkringen i stället kan utnyttjas. Motionärerna anser att regeringen bör få i uppdrag att ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet kring dessa problem.

I propositionen framhålls att statsmakterna har, både när rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn infördes och när den senare har

SfU 1978/79:24

utvidgats, med skärpa framhållit att dessa åtgärder inte får innebära att kommunerna minskar sin utbyggnad av barnvårdarverksamheten. Departementschefen understryker nu på nytt att föräldrapenningen inte får tas som ett alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet. Enligt hans mening är det angeläget att kommunernas barnvårdarresurser utökas i samma omfattning som den ordinarie barnomsorgen.

Uttalandena i propositionen utgör enligt utskottets mening en garanti för att det i motionen aktualiserade problemet är föremål för tillbörlig uppmärksamhet. Utskottet anser därför att riksdagen för närvarande saknar anledning att begära att regeringen tar upp överläggningar med Kommunförbundet och avstyrker bifall till yrkandet 4 i motionen 2482.

Särskild föräldrapenning

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår under sammanlagt 90 dagar för varje barn längst till dess barnet fyller åtta år eller till utgången av det första skolåret. Den utges under samma antal dagar oavsett om det är en enbarnsfödsel eller flerbarnsfödsel. Enligt gällande bestämmelser utgår särskild föräldrapenning under 60 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst med 32 kr. per dag, och under återstående 30 dagar med 32 kr. per dag.

I propositionen föreslås att särskild föräldrapenning även under de sista 30 dagarna skall utgå med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning, dock med lägst 32 kr. per dag. Vidare läggs i propositionen fram förslag om att den särskilda föräldrapenningen skall utnyttjas när förälder deltar i föräldrautbildning och den skall då kunna tas ut under hela havandeskapsperioden och av båda föräldrarna samtidigt. Som ovan nämnts skall särskild föräldrapenning utgå även för besök i förskoleverksamhet. Vid flerbarnsfödsel föreslås att särskild föräldrapenning skall utgå under 90 dagar för varje barn. Dessutom anpassas reglerna i föräldraledighetslagen till de föreslagna bestämmelserna om särskild föräldrapenning.

Såväl Thorbjörn Fälldin m. fl. i motionen 2484, yrkandet 4, som Gösta Bohman m. fl. i motionen 2483 yrkar avslag på propositionens förslag om att ersättning skall utgå enligt inkomstbortfallsprincipen under de sista 30 dagarna. Yrkandena skall enligt motionärerna ses mot bakgrund av vissa förslag om vårdnadsersättning som har framförts av motionärerna i motioner under den allmänna motionstiden. (Härmed avses yrkanden i motionerna 1259 resp. 1257, vilka behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1978/79:44).

I motionen 509, yrkandet 1, framställer Olof Palme m. fl. ett yrkande om ersättning för den nionde månaden som överensstämmer med förslaget i propositionen.

Förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning även under de sista 30 ersättningsda -

SfU 1978/79:24

garna innebär enligt utskottets mening en väsentlig förbättring av föräldraförsäkringen. För förvärvsarbetande föräldrar - och särskilt då den stora gruppen ensamstående föräldrar - medför förslaget, i enlighet med syftet bakom bestämmelserna om särskild föräldrapenning, att föräldrarna får ökade möjligheter till samvaro med barnen utan att därvid behöva vidkännas mera betydande inkomstbortfall. Såsom framhålls i propositionen bidrar förslaget också till att fäderna i ökad omfattning kan utnyttja försäkringen eftersom det i familjer där mannen har den högre inkomsten har inneburit en större ekonomisk uppoffring om han har stannat hemma för att vårda barn. Förslaget innebär vidare, som anförs i propositionen, administrativa förenklingar. Dessutom underlättas informationen om försäkringen. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet bifall till förslaget i propositionen. Yrkandet 1 i motionen 509 blir härmed tillgodosett. Yrkandet 4 i motionen 2484 och motionen 2483 i motsvarande del bör till följd härav avslås av riksdagen.

I motionen 2484 yrkar motionärerna Thorbjörn Fälldin m. fl. (yrkandet 2) avslag på förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå före barns födelse vid deltagande i föräldrautbildning och därvid ge rätt till förkortad arbetstid enligt föräldraledighetslagen. Motionärerna är inte beredda att tillstyrka att utbildningen förläggs till arbetstid med ekonomisk ersättning från försäkringen och pekar bl. a. på att det ekonomiska läget kräver återhållsamhet med kostnadskrävande reformer. De menar också att blivande föräldrar ser föräldrautbildningen som en förmån och inte som en uppoffring, varför motionärerna tilltror föräldrarna viljan att genomgå utbildningen på sin fritid. Vad som sålunda anförts anser motionärerna bör ges regeringen till känna (yrkandet 3). Liknande synpunkter framförs i motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl., som också yrkar avslag på förslaget om att särskild föräldrapenning och motsvarande ledighet skall kunna utnyttjas vid deltagande i föräldrautbildning.

Utskottet vill erinra om att den särskilda föräldrapenningen i dag utgår under 90 dagar. Förslaget i propositionen om att föräldrapenningen skall kunna användas vid föräldrautbildning innebär alltså inte någon ökning av detta antal dagar och följaktligen inte ökade kostnader för försäkringen. Det står redan med gällande bestämmelser föräldrarna fritt att använda den särskilda föräldrapenningen för vård av barn utan att föräldern behöver ange skälet för sitt utnyttjande av föräldrapenningen. Däremot påverkar förslaget gällande bestämmelser för hur ledigheten i samband med utnyttjande av den särskilda föräldrapenningen lår tas ut, eftersom ledigheten f. n. endast får delas upp på högst två perioder per kalenderår. Med hänsyn till angelägenheten av att föräldrautbildningen kan förläggas även till dagtid biträder utskottet förslaget i propositionen om rätt till ledighet vid sådan utbildning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2484, yrkandena 2 och 3 och till motionen 2483 i behandlad del.

Utskottet tillstyrker förslaget om att särskild föräldrapenning skall kunna

SfU 1978/79:24

utgå under 90 dagar för varje barn också vid flerbarnsfödsel. Härmed tillgodoses enligt utskottets uppfattning syftet bakom motionen 1796 av Margareta Andrén om en översyn av gällande ledighetsbestämmelser m. m. för föräldrar till tvillingar, varför någon åtgärd med anledning av motionen inte är påkallad.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan nu utgå vid besök i förskoleverksamhet. Bestämmelsen härom föreslås i propositionen överflyttad till reglerna för särskild föräldrapenning. I samband härmed föreslås att ledigheten för det nämnda ändamålet på samma sätt som är fallet med ledighet vid föräldrautbildning får förläggas till annan tid än nuvarande två ledighetsperioder.

I motionen 1801 av Doris Håvik och Gördis Hörnlund begärs en översyn av bestämmelserna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn så att sådan föräldrapenning kan utgå även vid besök i fritidshem. Motionärerna anföra» det är av stor betydelse att föräldrarna utan ekonomisk uppoffring eller användande av semesterdagar kan ta ledigt för att stödja barnen vid inskolning på fritidshem. Lars Werner m. fl. vill i motionen 2486 (under yrkandet 1) att riksdagen beslutar att särskild föräldrapenning skall kunna utgå för besök på fritidshem.

Utskottet vill framhålla att såväl gällande som föreslagna bestämmelserom särskild föräldrapenning i lagen om allmän försäkring ger förälder möjlighet att utnyttja den särskilda föräldrapenningen för besök på fritidshem. Som tidigare har nämnts föreligger nämligen enligt lagen ingen skyldighet för föräldern att uppge skälet till varför denna föräldrapenning tas i anspråk. Särskild föräldrapenning kan utgå tills barnet fyller åtta år eller har avslutat det första skolåret. Förälder kan alltså fram till dess använda den särskilda föräldrapenningen för bl. a. besök på fritidshem. Däremot ger de föreslagna bestämmelserna om ledighet, när särskild föräldrapenning utnyttjas, ingen särskild rätt att få ledighet för besök i fritidshem förlagd till annan tid än till de nuvarande två ledighetsperioderna. Den dåvarande trepartiregeringen hade enligt uttalanden i propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m. för avsikt att tillsätta en arbetsgrupp, som bl. a. skulle undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som trädde i kraft den 1 januari 1978. Utskottet utgår från att den nuvarande regeringen fullföljer dessa intentioner och att därvid även de nu föreslagna ändringarna beträffande den särskilda föräldrapenningen och motsvarande ledighet görs till föremål för utredning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1801 och 2486, yrkandet 1 i motsvarande del.

En förutsättning föra» hel särskild föräldrapenning skall kunna utgå med belopp överstigande garantinivån är att båda föräldrarna har en inkomst som berättigar till sjukpenning över denna nivå. En förälder har dock oavsett storleken av andre förälderns sjukpenning alltid rätt till halv eller fjärdedels föräldrapenning med belopp motsvarande den egna sjukpenningen.

SfU 1978/79:24

31 De nämnda bestämmelserna kan enligt motionärerna i motionen 878, Per-Eric Ringaby m. fl., i extrema fall leda till att halv särskild föräldrapenning utbetalas med 121 kr. per dag medan hel särskild föräldrapenning berättigar samma förälder till 32 kr. per dag. Enligt motionärerna är reglerna principlösa. De anför att om halv ersättning enligt sjukpenningklassens belopp kan betalas ut under fyra månader till förälder som går ned till halvtidsarbete trots att den andra föräldern saknar förvärvsinkomst och är hemma och vårdar barnet så bör också hel ersättning kunna utgå under två månader. Motionärerna menar att en riktigare princip vore att alltid begränsa ersättningen till 32 kr. om dagen när ena föräldern inte förvärvsarbetar. De begär en snabb översyn av de regler som tillämpas vid ersättning med hel, halv och fjärdedels särskild föräldrapenning.

Utskottet anser att det yrkande om översyn som framställs i motionen 878 får anses tillgodosett genom den ovan nämnda aviserade arbetsgruppen, som bl. a. skall undersöka effekterna av reglerna om särskild föräldrapenning. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 878.

Föräldrapenning vid adoption

Adoptivföräldrar och fosterföräldrar som tar emot barn i avsikt att adoptera det har enligt gällande bestämmelser rätt till föräldrapenning under sammanlagt 180 dagar om barnet inte har fyllt åtta år då föräldrarna får barnet i sin vård. Har barnet fyllt åtta men inte tio år utgår föräldrapenning under 45 dagar.

I propositionen föreslås att föräldrapenning skall kunna uppbäras i nämnda fall under 180 dagar även när barnet är mellan åtta och tio år då det kommer till sina adoptivföräldrar eller blivande adoptivföräldrar.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 296 av Iris Mårtensson och Åke Green. Enligt motionärerna är det av stor vikt att föräldrarna eller de blivande adoptivföräldrarna båda har ekonomiska möjligheter att vara hemma för att underlätta anpassningen till hemmet då adoptivbarnet anländer till detta. De begär att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om allmän försäkring att adoptivföräldrar eller blivande sådana föräldrar båda samtidigt kan få rätt till föräldrapenning. Härigenom skulle den ene föräldern kunna uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn och den andre skulle ha rätt till annan föräldrapenning.

Som framgår ovan föreslås fader få en självständig rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn under tio dagar i samband med barns födelse. Någon motsvarande rätt föreslås inte tillkomma adoptivfader vid barns ankomst till familjen. Då utskottet under föregående riksmöte behandlade ett yrkande med samma innebörd från motionärerna erinrade utskottet (SfU 1977/78:17) om att bestämmelserna om rätt för fadern att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn i samband med barns födelse hade tillkommit för att bereda fadern möjlighet att ge stöd åt modern och att redan från början få

SfU 1978/79:24

kontakt med och delta i skötseln av det nyfödda barnet. Dessa skäl ansåg utskottet, som avstyrkte bifall till motionen, inte lika tungt vägande då det gällde adoptivföräldrar, eftersom adoptivbarnet i allmänhet är betydligt äldre när det kommer till det nya hemmet. Utskottet pekade också på att en rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn i dessa fall kan aktualisera ersättningsfrågor i andra fall där föräldrar med samma rätt kan göra gällande att de måste vara hemma för att ta hand om barn. Utskottet anser att riksdagen nu inte har anledning att ompröva sitt ställningstagande till denna fråga och avstyrker följaktligen bifall till motionen 296.

Föräldrapenning vid sammanboende i vissa fall

Enligt gällande bestämmelser avses med föräldrar i föräldraförsäkringen såväl biologiska föräldrar som adoptiv- och fosterföräldrar. Som förälder anses också den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor. Rätt att uppbära föräldrapenning föreligger således inte för den som under äktenskapsliknande förhållanden sammanbor med annan om de inte gemensamt har eller har haft barn eller är eller har varit gifta med varandra.

Motionärerna i motionen 2486, Lars Werner m. fl., begär (yrkandet 3) att riksdagen uttalar att med förälder skall jämställas den som stadigvarande sammanbor med barnet och dess förälder. Risken föra» gruppen ”föräldrar” därmed skulle kunna bli alltför stor kan enligt motionärerna elimineras, exempelvis genom ett anmälningsförfarande till försäkringskassan om vem, som utom den redovisade föräldern, skall ha rätt att uppbära föräldrapenning.

Familjestödsutredningen har, bl. a. med anledning av en motion som på utskottets hemställan överlämnats till utredningen för beaktande (SfU 1976/77:27, rskr 296), i sitt betänkande ingående diskuterat frågan om föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen kan utvidgas i enlighet med vad som förespråkas i motionen. Utredningen, som föreslagit att begreppet skall bibehållas oförändrat, har bl. a. anfört att detta begrepp enligt gällande bestämmelser är väldefinierat och relativt omfattande, att det är detsamma inom hela socialförsäkrings- och skattelagstiftningen och att det därför måste finnas mycket starka skäl för att bryta ut föräldraförsäkringen ur detta komplex. Vidare har utredningen framhållit att en utvidgning av begreppet skulle kunna tas till intäkt för att samtliga personer som mera stadigvarande bor tillsammans med barnet skulle kunna få ersättning, exempelvis släktingar, grannar och anställda barnvakter. 1 propositionen uttalas att departementschefen på de av utredningen anförda skälen inte är beredd att nu tillstyrka en ändring av föräldrabegreppet.

Utskottet biträder ställningstagandet i propositionen och avstyrker således bifall till yrkandet 3 i motionen 2486.

SfU 1978/79:24

33 Vårdbidrag,för handikappade barn

Förälder har rätt till vårdbidrag för handikappat barn under 16 år om barnet för avsevärd tid - i praktiken ett år - är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidrag utgår alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Vårdbidrag beviljas att utgå tills vidare och skall i regel omprövas vart tredje år.

För att göra det möjligt att stödja en del av de familjer som har barn som är sjuka över en längre period än vad som täcks av föräldraförsäkringen men där varaktigheten kan bedömas vara kortare än ett år föreslås i propositionen att den kortaste tiden för vårdbidrag sänks till sex månader. Som ett förtydligande av gällande regler läggs också fram förslag om en bestämmelse att vårdbidraget skall kunna tidsbegränsas. Som tidigare nämnts anför departementschefen i propositionen att han avser att förelägga regeringen förslag om att en utredning skall tillsättas för att se över reglerna för vårdbidrag.

I motionerna 256 av Marianne Karlsson och 1229 av Bertil Dahlén hänvisas till den praxis som har utbildats när det gäller diabetessjuka barn, nämligen att det i regel beviljas halvt vårdbidrag för sådana barn som inte har börjat skolan medan det därefter normalt sett inte utgår något vårdbidrag. 1 motionen 256 begärs utredning och förslag om en höjning av åldersgränsen för vårdbidrag för diabetessjukt barn medan det i motionen 1229 begärs en utredning av frågan om mer generösa regler för vårdbidrag för sådant barn. Gillis Augustsson m .fl. påpekar i motionen 425 att vårdbidrag för barn som är intaget på institution kan utgå för tid då barnet, t. ex. under ferier, vistas hos sina biologiska föräldrar. Är emellertid barnet placerat i ett fosterhem utgår enligt motionärerna inte något vårdbidrag om barnet vissa tider besöker sina biologiska föräldrar. Motionärerna begär en skyndsam översyn av bestämmelserna i denna del.

Såvitt gäller vårdbidrag för diabetessjuka barn vill utskottet framhålla att försäkringsöverdomstolen i två avgöranden under våren 1979 (dnr 1094 och 1283/77) har tillerkänt föräldrar rätt till halvt vårdbidrag för barn som drabbats av diabetes sedan de fyllt tio år.

Den i propositionen aviserade utredningen om översyn av bestämmelserna för vårdbidrag tillgodoser enligt utskottets mening yrkandena om utredning i motionerna 256, 425 och 1229, och utskottet avstyrker därför bifall till desamma. 1 såväl motionen 425 som i motionen 2484, yrkandet 7, av Thorbjörn Fälldin m. fl. framförs krav på att översynen av reglerna om vårdbidrag skall ske skyndsamt. I sistnämnda motion lägger också motionärerna fram förslag om efter vilka riktlinjer utredningens arbete bör bedrivas. Utskottet delar uppfattningen att översynen bör ske skyndsamt och anser att riksdagen börge regeringen detta till känna. Däremot är utskottet inte berett uttala sig om efter vilka riktlinjer utredningsarbetet skall bedrivas, varför utskottet avstyrker bifall till yrkandet 7 i denna del i motionen 2484.

3 Riksdagen 1978/79. 11 sami. Nr 24

SfU 1978/79:24

34 Värd av sjuk anhörig

I fyra motioner har väckts frågor om rätt till ersättning och ledighet för vård av sjuk anhörig. I motionen 698 av Gunnar Biörck i Värmdö anför motionären bl. a. att åtskilliga sjukhusintagningar förmodligen skulle kunna undvikas om föräldrar eller vuxna barn generellt bereds en laglig möjlighet till ledighet från arbetet mot ersättning från försäkringskassan under en kortare tid för vård av anhörig i hemmet. Motionären vill att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning för att tillgodose dessa möjligheter. Anita Gradin och Lilly Bergander menar i motionen 700 att det bör vara en rättighet för var och en att utan ekonomiska uppoffringar kunna stanna hemma hos en sjuk make, förälder, barn eller hos annan person som man är känslomässigt starkt knuten till, och motionärerna anhåller om en utredning angående ersättning från den allmänna försäkringen för vård av sjuk anhörig. Också motionären i motionen 1042, Gunnel Jonäng, begär en utredning av hur ersättningsfrågan skall lösas vid vård av anhörig i hemmet. Utredningen skall enligt motionären dessutom omfatta möjligheten att införa en lagfäst rätt till tjänstledighet vid sådan vård. Ett liknande yrkande framställs i motionen 1536 (yrkandet 2) av Gösta Bohman m. fl. Motionärerna framhåller att insatserna hos dem som vårdar sina äldre sjuka anhöriga på allt sätt bör understödjas, och motionärerna vill att frågan om rätt till tjänstledighet eller nedsatt arbetstid för vård av svårt sjuk anhörig utreds.

Socialministern har i början av februari i år offentliggjort att regeringen kommer att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning som skall pröva hur stödet till anhöriga som vårdar gamla, sjuka eller handikappade i sitt hem kan förbättras. Enligt socialministern skall utredningen bl. a. pröva om det är möjligt och ändamålsenligt att införa ett system med ersättning från den allmänna försäkringen för sådan hemvård och undersöka möjligheterna att införa en rätt till ledighet från förvärvsarbete för vård av anhörig i hemmet.

Med hänsyn till det anförda får yrkandena i motionerna 698,700 och 1042 samt yrkandet 2 i motionen 1536 anses tillgodosedda.

Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av att frågan om stöd till anhöriga som vårdar gamla, sjuka eller handikappade i sitt hem utreds snarast möjligt, vilket bör ges regeringen till känna.

Övriga frågor

Under denna rubrik behandlar utskottet frågor om ytterligare utbyggnad och översyn av föräldraförsäkringen, ersättning vid inskrivning på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik och vid umgängesresor samt information om föräldraförsäkringen.

Olof Palme m. fl. yrkar i motionen 509 (yrkandena 2 och 3) att riksdagen nu fattar principbeslut om etappvis genomförande av ett utbyggnadsprogram för

SfU 1978/79:24

föräldraförsäkringen. Principbeslutet skall innebära ali garantinivån för försäkringen höjs, att ersättningstiden förlängs så att den sammanlagt uppgår till tolv månader, alt rätten till föräldrapenning över garantinivån knyts till individen, all vid flerbarnsfödsel rätten till föräldrapenning knyts till varje barn, att ersättningstiden beträffande särskild föräldrapenning fördelas strikt mellan föräldrarna sami alt lagstiftningen samtidigt överarbetas för att bli sammangjuten och mindre komplicerad. Motionärerna begär också att regeringen skall lägga fram förslag till nästkommande riksmöte om en utbyggnad i enlighet med det förordade principbeslutet.

I anslutning till de förenämnda yrkandena behandlar utskottet också yrkandet 3 i motionen 2482av Sven Aspling m. fl. vari motionärerna begären översyn av föräldraförsäkringen i syfte att göra reglerna mer enhetliga.

Utskottet har tidigare avstyrkt bifall till en höjning av garantinivån samt konstaterat att förslaget i propositionen, vilket tillstyrkts av utskottet, innebär att särskild föräldrapenning utgår under 90 dagar för varje barn också vid flerbarnsfödsel. Vidare har utskottet framhållit att effekterna av reglerna om särskild föräldrapenning kommer att bli föremål för översyn. Utskottet är, liksom tidigare år då utskottet prövat samma yrkanden (jfr SfU 1977/78:17), inte berett att uttala sig för att riksdagen nu binder sig för ett utbyggnadsprogram som går utöver de förslag som lagts fram i propositionen. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 509, yrkandena 2 och 3.

Utskottet är inte heller berett att förorda någon särskild översyn i enlighet med yrkandet 3 i motionen 2482 och avstyrker bifall även till detsamma.

I motionen 2485 yrkar Gunnar Oskarson m. fl. avslag på propositionen. Samtidigt begär motionärerna en utredning av de konsekvenser de lagstadgade rättigheterna till föräldraledighet har för produktion, produktivitet och sysselsättning samt vilka kostnader de åsamkar arbetsgivarna. Sistnämnda yrkande framställs också av Johan Olsson i motionen 2496. Han hemställer också att riksdagen vid behandlingen av propositionen så långt möjligt skall ta hänsyn till de problem som ett genomförande av förslagen i denna får för de mindre företagen. Per-Eric Ringaby och Blenda Littmarck begär i motionen 2497 - med bifall till motionen 2483 av Gösta Bohman m. fl. - ett nytt förslag som är kompletterat med en mer omfattande kostnadsredovisning och en bedömning av de arbetsmarknadsmässiga och samhällsekonomiska följdverkningarna.

Utskottet har såväl inledningsvis som under de särskilda rubrikerna ovan tillstyrkt bifall till propositionens förslag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen 2485 och till motionen 2497 i motsvarande del. Såvitt gäller yrkandena om översyn och utredning av föräldraförsäkringen vill utskottet erinra om att det enligt uttalanden i propositionen 1977/78:104 har förutskickats att en arbetsgrupp skall tillsättas för att undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som trädde i kraft den 1 januari 1978. Arbetsgruppen, i vilken skall ingå företrädare för arbetsmarknadens

SfU 1978/79:24

parter, skall också utvärdera fdräldraledighetslagens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser och effekter för barn och föräldrar. Som tidigare anförts utgår utskottet från att även de i den förevarande propositionen föreslagna nya bestämmelserna om särskild föräldrapenning och föräldraledighet kommer att bli föremål för arbetsgruppens undersökning. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionerna 2485, yrkandet 2, och 2496, yrkandena 1 och 2, samt till motionen 2497 i motsvarande del.

Motionärerna i motionen 357, Lilly Hansson m. fl., pekar på att sjukpenning ansetts inte kunna utgå till förälder för familjebehandling på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Motionärerna anser det väsentligt att ersättning i form av sjukpenning kan utgå till föräldrar som skrivs in vid sådana kliniker för att genomgå behandling tillsammans med barnet, och de begär att riksdagen skall ge regeringen detta till känna.

Förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning för tillfällig vård av barn under tolv år skall kunna utgå under högst 60 dagar per barn och år för föräldrarna sammanlagt. Något hinder mot att föräldrarna uppbär sådan föräldrapenning samtidigt om båda måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet kommer inte heller i fortsättningen att föreligga. Enligt uttalanden i propositionen 1975/76:133 skall kravet på omvårdnad fattas mycket vidsträckt när barnet är intaget på sjukhus varför, enligt utskottets uppfattning, föräldrapenning för tillfällig vård av barn bör kunna utgå i de av motionärerna åsyftade fallen. Är barnet under åtta år kan den förälder som inte förvärvsarbetar uppbära särskild föräldrapenning samtidigt som den förälder som måste avstå från förvärvsarbete kan uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Det föreligger således enligt utskottets mening betydande möjligheter för föräldrar att samtidigt erhålla ersättning från föräldraförsäkringen vid intagning på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. Motionen 357 får i huvudsak anses tillgodosedd med det anförda.

För att underlätta för förälder som inte är vårdnadshavare och bor på annan ort än barnet att utöva sin umgängesrätt bör, enligt motionärerna i motionen 697, Lilly Bergander m. fl., undersökas om inte ersättning kan utgå från den allmänna försäkringen under ett visst antal dagar. De begär förslag om åtgärder i syfte att minska de ekonomiska konsekvenserna vid umgängesrätt för föräldrar med olika bostadsorter.

Lagutskottet behandlade i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1977/78:23 bl. a. ett motionsyrkande om bidrag till resekostnader vid umgängesresor. Utskottet fann därvid att frågan föll inom ramen för ensamförälderkommitténs (S 1977:16) uppdrag och förutsatte att kommittén kom att behandla frågan. Den fråga som tagits upp i motionen 697 är av samma karaktär som den tidigare av riksdagen prövade frågan om resekostnader vid umgänge. Utskottet utgår därför från att ensamförälderkommittén kommer att pröva också den nu aktualiserade frågan. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 697.

I motionen 1813 av Kersti Swartz anför motionären att myndighets

SfU 1978/79:24

åliggande att underrätta anställda om vad de har att iaktta i fråga om anmälan om rätt till bl. a. föräldrapenning inte fungerar tillfredsställande. För att undvika att den försäkrade går miste om ersättning eller får den först efter lång tid bör enligt motionären informationen beträffande föräldraförsäkringen förbättras. Motionären begär ett tillkännagivande om behovet härav.

I familjestödsutredningens betänkande togs frågan om information beträffande föräldraförsäkringen upp, varvid utredningen bl. a. pekade på försäkringskassornas och riksförsäkringsverkets omfattande informationsarbete och angav att det är väsentligt att detta fortsätter. Också i propositionen betonas på flera punkter behovet av information beträffande föräldraförsäkringen. Även utskottet vill framhålla betydelsen av att de försäkrade informeras om sina rättigheter enligt bestämmelserna om föräldrapenning. Enligt utskottets uppfattning får emellertid informationsfrågorna anses vara föremål för sådan uppmärksamhet att utskottet inte finner anledning föreslå ett särskilt tillkännagivande med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1813.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande sjukpenning för gravida kvinnor vid behandling i öppen vård avslår motionen 1978/79:1245,

2. beträffande intyg vid havandeskapspenning med bifall till propositionen 1978/79:168 i motsvarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2482, yrkandet 5, och 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet 6,

4. beträffande höjning av garantinivån för föräldrapenning avslår motionen 1978/79:880 i motsvarande del,

5. beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 5, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, 1978/79:2486, yrkandet 2, och 1978/79:2497 i motsvarande del antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

6. beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet 7,

7. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för

SfU 1978/79:24

föräldrapenning för tillfällig vård av barn avslår motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228, 1978/79:1797 och 1978/79:2484, yrkandet 6,

8. beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet avslår motionen 1978/79:2482, yrkandet 4,

9. beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden med bifall till propositionen i motsvarande del och till motionen 1978/79:509, yrkandet 1, samt med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 4, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del,och 1978/79:2497 i motsvarande del antar dels det i propositionen framlagda förslaget i lagen om ändring i lagen om allmän försäkring att 4 kap. Boch 16 §§ skall upphöra att gälla, dels den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 14 § nämnda lagförslag,

10. beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning m. m. med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/ 79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 11 och 20 §§ förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

11. beträffande forfattningsförslagen i övrigt med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1978/79:2485 i motsvarande del antar

a. det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad förslaget inte behandlats under momenten 2, 5, 9 och 10 ovan,

b. det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410)om rätt till ledighet forvård av barn, m. m. med den ändringen att 12 § erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

Propositionens förslag Utskottets förslag

En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde till och med den elfte dagen före den beräknade

En kvinnlig arbetstagare, som på grund av havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett mindre ansträngande arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets

SfU 1978/79:24

39 Propositionens .förslag Utskottets förslag

tidpunkten för barnets födelse och födelse och under förutsättning att

under förutsättning att det skäligen det skäligen kan krävas att arbetsgi kan

krävas att arbetsgivaren bereder varén bereder kvinnan annat arbete

kvinnan annat arbete hos sig. hos sig.

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt första stycket, skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Arbetsgivaren skall därefter lämna besked om möjligheten till omplacering så snart det kan ske.

12. beträffande översyn av rätten till föräldrapenning för besök i fritidshem avslår motionen 1978/79:1801,

13. beträffande föräldrapenning vid flerbarnsfödsel avslår motionen 1978/79:1796,

14. beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning avslår motionen 1978/79:878,

15. beträffande föräldrapenning vid adoption avslår motionen 1978/79:296,

16. beträffande föräldrapenning vid sammanboende i vissa fall avslår motionen 1978/79:2486, yrkandet 3,

17. beträffande utredning om bestämmelserna om vårdbidrag avslår motionerna 1978/79:256,1978/79:425 i motsvarande del och 1978/79:1229,

18. beträffande skyndsam översyn av bestämmelserna om vårdbidrag med bifall till motionerna 1978/79:425 i motsvarande del och 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag avslår motionen 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del,

20. beträffande vård av sjuk anhörig med anledning av motionerna 1978/79:698, 1978/79:700, 1978/79:1042 och 1978/79:1536, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen avslår motionerna 1978/79:509, yrkandena 2 och 3, och 1978/ 79:2482, yrkandet 3,

22. beträffande utredning och förslag om konsekvenserna av lagstiftningen för föräldraförsäkringen m. m. avslår motionerna 1978/79:2485, yrkandet 2,1978/79:2496,yrkandena 1 och 2,och 1978/79:2497 i motsvarande del,

23. beträffande ersättning vid behandling på barn- och ungdomspsykiatrisk klinik avslår motionen 1978/79:357,

24. beträffande ersättning vid umgängesrätt avslår motionen 1978/

SfU 1978/79:24

79:697,

25. beträffande information om föräldraförsäkringen avslår motionen 1978/79:1813,

26. med bifall till regeringens i propositionen 1978/79:100 under punkten C 3 framlagda förslag till Bidrag tillföräldraförsäkringen förbudgetåret 1979/80 anvisare» förslagsanslag av 410 000 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1979

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s). Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c) och Lars- Åke Larsson (s).

Reservationer

1. beträffande intyg vid havandeskapspenning av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Något skäl” och slutar med "motionen 2482.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det, såsom motionärerna framhållit, väsentligt att den fackliga organisationen får ett betydande inflytande när fråga uppkommer att omplacera en gravid kvinnlig arbetstagare från tyngre till lättare arbetsuppgifter. Den fackliga organisationens medverkan vid omplaceringen kan därvid ge en ökad möjlighet att bedöma om det finns lämpliga arbetsuppgifter för kvinnan inom företaget. Detta bidrar också till att skapa garantier föra» kostnader som skulle falla på produktionen inte i onödan förs över på samhället. Försäkringskassan bör därför vid sin prövning av om havandeskapspenning skall utgå alltid ha tillgång till den fackliga organisationens uppfattning sådan den kommit till uttryck vid förhandling enligt medbestämmandelagen. Den i propositionen föreslagna bestämmelsen om ansökan om havandeskapspenning bör med hänsyn härtill kompletteras med ett krav på att till ansökan skall fogas också ett utlåtande från den fackliga organisationen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 5 i motionen 2482.

SfU 1978/79:24

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande intyg vid havandeskapspenning med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 5, och med anledning av propositionen 1978/79:168 i motsvarande del samt med avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 3 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Propositionens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

9 §

Försäkrad kvinna barnets födelse:

Havandeskapspenning utgår enligt 4 §.

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas dels läkarintyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter, dels protokoll eller motsvarande handling från sådan förhandling som avses i 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.

I beslut kan utgå.

Vad i uppbär sjukpenning.

2. beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt propositionen” och slutar med ”motionen 2482.” bort ha följande lydelse:

I regel torde försäkringskassan få godta en arbetsgivares uppgift om att omplacering inte har kunnat ske. Om den fackliga organisationen bestrider detta kan frågan anhängiggöras i arbetsdomstolen, något som emellertid torde bli mindre vanligt, bl. a. på grund av tidsförhållandena. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det kan ligga en risk i den starka ställning arbetsgivaren har fått genom lagstiftningens utformning i denna del. I syfte att förebygga att bestämmelserna får den konsekvensen att arbetsgivare

Kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Till ansökan skall fogas läkarintyg om kvinnans möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. Allmän försäkringskassa får påfordra att kvinnans rätt till havandeskapspenning styrkes genom utlåtande av hennes arbetsgivare.

4 Riksdagen 1978/79. 11 sami Nr 24

SfU 1978/79:24

undandrar sig sin skyldighet att företa en omplacering har utskottet övervägt att införa en föreskrift om att den fackliga organisationens godkännande av att omplacering inte har kunnat ske skulle krävas vid ansökan om havandeskapspenning. Utskottet har dock i likhet med motionärerna stannat föratt inte för närvarande föreslå införandet av ett sådant krav. Mot bakgrund härav bör emellertid riksförsäkringsverket noga följa verksamheten med havandeskapspenning. Detta bör ges regeringen till känna. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker bifall till yrkandet 6 i motionen 2482.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om havandeskapspenning med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande föräldrapenning.för tillfällig vård av barn (såvitt avser 60 dagar och 10 dagar) av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Utskottet, som” och slutar på s. 27 med ”motionen 2486.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå under högst 60 dagar per barn och kalenderår kan enligt utskottets mening medföra att det i praktiken införs en i det närmaste obegränsad rätt till ledighet och ersättning för vård av sjukt barn. Den omständigheten att det nuvarande antalet ersättningsberättigade dagar inte räcker till för vissa familjer med sjuka barn kan, menar utskottet, inte motivera att man generellt för alla utsträcker rätten till ledighet och ersättning på sätt som har föreslagits i propositionen. I stället bör föräldraförsäkringen och den motsvarande ledigheten inriktas på att stödja de föräldrar som har ett uttalat behov av att stanna hemma från förvärvsarbete för att vårda sjuka barn. Detta gäller framför allt familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn och familjer med handikappade barn. Tillgängliga resurser bör därför enligt utskottets uppfattning koncentreras till dessa grupper försäkrade. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet bifall till motionen 2483 i motsvarande del och till yrkandet 5 i motionen 2484 samt avstyrker bifall till dels propositionen i motsvarande del, dels yrkandet 2 i motionen 2486.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Vidare tillstyrker” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen att

SfU 1978/79:24

det är väsentligt att en fader får tillfälle att vara tillsammans med moder och barn i anslutning till barnets födelse. Det är däremot enligt utskottets mening inte erforderligt att, såsom föreslagits i propositionen, tillerkänna fader en självständig rätt till föräldrapenning under tio dagar i samband med barns födelse. Behovet av ledighet och ersättning härför bör liksom hittills kunna tillgodoses inom ramen för det antal dagar som redan med gällande bestämmelser tillkommer familjen. Utskottet, som också beaktar att den i propositionen föreslagna reformen sannolikt kan bli mycket kostnadskrävande, avstyrker med det anförda bifall till propositionen i denna del och tillstyrker följaktligen bifall till motionen 2483, såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del,och 1978/79:2497 i motsvarande del och med anledning av motionen 1978/ 79:2484, yrkandet 5, samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

Propositionens förslag R eservanternas förslag

4 kap.

9 §

Föräldrapenning utgår enligt 8 § Föräldrapenning enligt 8 § utgår för första stycket under högst sextio dagar förälder som har barnet i sin vård eller,

per barn och år för föräldrarna om föräldrar gemensamt ha barn i sin

sammanlagt och enligt 8§ andra vård, för föräldrarna tillsammans

stycket under högst tio dagar i varje år under högst

samband med barns födelse. I. tolv dagar om i familjen finns ett

barn,

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det antal dagar för vilketföräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

SfU 1978/79:24

4. b&tiäflanåz föräldrapenning för tillfällig vård av barn (såvitt avser 60 dagar) av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Utskottet, som” och slutar på s. 27 med "motionen 2486.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå under högst 60 dagar per barn och kalenderår kan enligt utskottets mening medföra att det i praktiken införs en idet närmaste obegränsad rätt till ledighet och ersättning för vård av sjukt barn. Den omständigheten att det nuvarande antalet ersättningsberättigade dagar inte räcker till för vissa familjer med sjuka barn kan, menar utskottet, inte motivera att man generellt för alla utsträcker rätten till ledighet och ersättning på sätt som har föreslagits i propositionen. I stället bör föräldraförsäkringen och den motsvarande ledigheten inriktas på att stödja de föräldrar som har ett uttalat behov av att stanna hemma från förvärvsarbete för att vårda sjuka barn. Detta gäller framför allt familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn och familjer med handikappade barn. Tillgängliga resurser bör därför enligt utskottets uppfattning koncentreras till dessa grupper försäkrade. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet bifall till motionen 2483 i motsvarande del och till yrkandet 5 i motionen 2484 samt avstyrker bifall till dels propositionen i motsvarande del, dels yrkandet 2 i motionen 2486.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet 5, och med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt med avslag på motionen 1978/79:2486, yrkandet 2, antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4 kap. 9 § förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

Propositionens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

9 §

Föräldrapenning utgår enligt 8§ Föräldrapenning enligt 8 § första första stycket under högst sextio dagar stycket utgår för förälder som har

per barn och är för föräldrarna barnet i sin vård eller, om föräldrar

sammanlagt och enligt 8 § andra gemensamt ha barn i sin vård, för

stycket under högst tio dagar i föräldrarna tillsammans varje år un samband

med barns födelse. der högst

SfU 1978/79:24

45 Propositionens förslag Reservanternas förslag

1. tolv dagar om i familjen finns ett barn,

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfölligt vårdar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det antal dagar för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

Föräldrapenning enligt 8§ andra stycket utgår under högst tio dagar i samband med barns födelse.

5. beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet, som” och slutar med "13 år.” bort ha följande lydelse:

Familjestödsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag om att åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle höjas till 13 år. I propositionen har emellertid departementschefen utan närmare motivering stannat för en höjning av gränsen till 12 år. Utskottet finner, liksom utredningen och motionärerna, att en gräns vid 13 år principiellt sett ter sig mera rimlig eftersom den knyter till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Riksdagen bör därför begära att regeringen utarbetar förslag om en höjning av åldersgränsen för tillfällig vård av barn till 13 år. Utskottet tillstyrker således bifall till yrkandet 7 i motionen 2482.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande höjning av åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till motionen 1978/ 79:2482, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1978/79:24

6. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för tillfällig vård av barn av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Med den” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till forslaget om att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå generellt under högst 60 dagar per barn och kalenderår. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen utforma ett nytt förslag som i högre grad är inriktat på att stödja familjer med långvarigt eller ofta sjuka barn. Förslaget bör grundas på det alternativ som diskuterades inom familjestödsutredningen och som innebar en rätt till förlängning av föräldrapenningen vid ett begränsat antal svårare sjukdomar. De sjukdomar som avses är bl. a. sådana som kräver att föräldrarna medföljer barnet på regelbundna medicinska kontroller och att föräldrarna under olika perioder av sjukdomsförloppet måste vara hemma kortare eller längre tider för att ta särskild vård om barnet. I enlighet med utredningens alternativ bör således ytterligare uttag av dagar med rätt till föräldrapenning och motsvarande ledighet kunna medges för vård av sjukt barn i särskilda fall efter medicinsk bedömning. För att särskilda skäl skall anses föreligga skall antingen barnets sjukdom vara så allvarlig att den beräknas pågå under minst två veckor eller skall barnet ha ofta återkommande kortvariga sjukdomsperioder. För samtliga sjukdomar bör liksom nu krävas att föräldern måste avstå från förvärvsarbete för att ta vård om barnet. Även andra sociala omständigheter kan stärka vårdbehovet t. ex. för ensamstående förälder eller för familjer i övergående sociala svårigheter i samband med barns sjukdom. Ett nytt förslag till utvidgning av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn bör enligt utskottets mening utgå från de nu angivna riktlinjerna. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 6 i motionen 2484. Yrkandena i motionerna 426, 1228 och 1797 får därmed anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet 6, och med avslag på motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:1797 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för tillfällig vård av barn av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Med den” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt bifall till förslaget i propositionen om att

SfU 1978/79:24

föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå generellt under högst 60 dagar per barn och kalenderår med hänvisning bl. a. till att man bör sträva efter att stödja vissa särskilt utsatta familjekategorier. Frågan om hur man inom föräldraförsäkringens ram skall tillgodose behovet av ledighet och ersättning för familjer med handikappade barn eller barn med långvariga eller ofta återkommande sjukdomar bör enligt utskottets mening bli föremål för utredning. Även om den i propositionen aviserade utredningen om vårdbidraget kommer att behandla vissa av dessa familjers situation kan det antas att denna utredning inte kommer att bedriva sitt arbete med utgångspunkt i en utvidgning av föräldraförsäkringen. Därför krävs det enligt utskottet en särskild utredning som arbetar från dessa utgångspunkter. Därvid bör utredas frågan om hur den grupp skall avgränsas som bör få vidgad rätt till föräldrapenning liksom frågan hur många dagar med föräldrapenning som bör tillkomma föräldrar med handikappade eller svårt sjuka barn. I motionen 1797 anges vissa riktlinjer efter vilka ett utredningsarbete bör bedrivas. Utskottet delar motionärens uppfattning att ett förslag bör syfta till att bl. a. höja åldersgränsen till 16 år och åtminstone fördubbla det nuvarande antalet ersättningsberättigade dagar. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1797. Yrkandena i motionerna 426,1228 och yrkandet 6 i motionen 2484 får härmed anses tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning och förslag om nya bestämmelser för föräldrapenning för tillfällig vård av barn med bifall till motionen 1978/79:1797 och med avslag på motionerna 1978/79:426, 1978/79:1228 och 1978/79:2484, yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Uttalandena i” och slutar med ”motionen 2482.” bort ha följande lydelse: Såsom

motionärerna påpekat föreligger inte något material som belyser konsekvenserna av ett genomförande av propositionens förslag om utvidgad rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn och inte heller några överväganden om effekterna av förslaget i fråga om kommunernas service när det gäller barnvårdarverksamheten. Något underlag för bedömningen av denna sistnämnda fråga finns således inte och utskottet vill inte utesluta att det kan föreligga en risk för att kommunerna avstår från att bygga ut barnvårdarverksamheten under hänvisning till de vidgade möjligheterna till ersättning från försäkringen. Uttalandena i propositionen om att föräldrapen -

SfU 1978/79:24

ningen inte får tas som ett alternativ till en utbyggd barnvårdarverksamhet och att det är angeläget att kommunernas barn vårdarresurser utökas i samma omfattning som den ordinarie barnomsorgen anser utskottet inte utgöra en tillräcklig garanti för att de här påtalade problemen kommer att uppmärksammas. Regeringen bör därför, enligt vad som föreslås i motionen 2482, få i uppdrag att ta upp överläggningar med Svenska kommunförbundet kring dessa problem. Detta bör - med bifall till yrkandet 4 i motionen 2482 - ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande överläggningar med Svenska kommunförbundet med bifall till motionen 1978/79:2482, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden av Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c), vilka anser

rfc/satt det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med "Förslaget om" och slutar på s. 29 med "av riksdagen.” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen om att särskild föräldrapenning skall kunna utgå enligt inkomstbortfallsprincipen med belopp motsvarande förälderns sjukpenning även under de sista 30 ersättningsdagarna beräknas i propositionen medföra kostnader på ca 180 milj. kr. för helt år. Utskottet kan inte tillstyrka detta förslag ur bl. a. jämlikhetssynpunkt. Som mest kan det i nuläget skilja över 50 000 kr. brutto mellan högsta och lägsta ersättning för hela ersättningstiden inom föräldraförsäkringen. I stället bör de nämnda resurserna användas till en successiv uppbyggnad av en vårdnadsersättning för familjer med barn under tre år. Vårdnadsersättningen skall i princip baseras på garantinivån inom föräldraförsäkringen samt ge rätt till poängår inom ATP. En sådan ersättning tillgodoser enligt utskottets mening i högre grad än propositionsförslaget bl. a. strävandena att ge föräldrar ökade möjligheter till samvaro med sina barn och utjämna ekonomiska och andra skillnader mellan familjer med olika barnomsorgssituationer. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motionen 2483 i motsvarande del och till yrkandet 4 i motionen 2484 avslår förslaget i propositionen i nu aktuell del. Till följd härav bör även yrkandet 1 i motionen 509 avslås.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande särskild föräldrapenning för den nionde månaden med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandet 4, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del, och 1978/79:2497 i motsvarande del samt

SfU 1978/79:24

med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1978/79:509, yrkandet 1, beslutar dels att 4 kap. 13,14 och 16 §§ lagen om allmän försäkring skall kvarstå i oförändrade lydelser, dels att härav betingade ändringar vidtas i ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring,

10. beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning m. m. av Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m). Arne Magnusson (c), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c) och Elis Andersson (c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med "behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren haren omfattande lagfäst rätt införts för föräldrar att i olika sammanhang vara lediga från arbetet för vård av barn. Dessa reformer har varit både angelägna och önskvärda men de har också, enligt vad utskottet erfarit, medfört svårigheter i arbetslivet på så sätt att man varken inom näringslivet eller i offentligt arbete ännu har funnit former för en smidig anpassning till de nya reglerna. Mot bakgrund härav anser utskottet att det är rimligt att man inom arbetslivet får tid till sådan anpassning och att erfarenheterna av hur redan införda regler verkar avvaktas innan rätten till föräldraledighet utsträcks ytterligare. Utskottet avstyrker därför bifall till förslaget i propositionen om att deltagande i föräldrautbildning - vilken i allt väsentligt bör kunna förläggas till deltagarnas fritid - skall ge rätt till ledighet från arbete och ekonomisk ersättning från föräldraförsäkringen. Detta innebäratt utskottet tillstyrker bifall till motionen 2483 i nu aktuell del och till yrkandena 2 och 3 i motionen 2484.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande ersättning och ledighet vid föräldrautbildning m. m. med bifall till motionerna 1978/79:2483 i motsvarande del, 1978/79:2484, yrkandena 2 och 3, 1978/79:2485, yrkandet 1 i motsvarande del och 1978/79:2497 i motsvarande del samt med avslag på propositionen i motsvarande del och motionen 1978/79:2486, yrkandet 1 i motsvarande del, antar 4 kap. 11 och 20 §§ i det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring med den ändringen att lagrummen erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelser

SfU 1978/79:24

50 Propositionens förslag Reservanternas förslag

4 kap.

11 §

Särskild föräldrapenning första skolåret.

Ha föräldrar av dem.

Förälder som första stycket.

Särskild föräldrapenning inom ramen för den i första stycket angivna tiden utgår även i samband med föräldrautbildning eller besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar. Särskild föräldrapenning som uttages i samband med föräldrautbildning kan utgå före barnets födelse.

20 Bestämmelserna i

Bestämmelserna i

Allmän försäkringskassa får när det finns skäl till det påfordra att förälderns rätt till särskild föräldrapenning enligt 11 § fjärde stycket styrkes genom intyg av den som har anordnat föräldrautbildningen.

Vid beräkning

Beträffande föräldrapenning

Är moder

Särskild föräldrapenning inom ramen för den i första stycket angivna tiden utgår även i samband med besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.

§

och 8 §§. första stycket.

en dag.

-- 3 kap. 18 §. barnets nytta.

11. beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning av Per-Eric Ringaby (m) och Allan Åkerlind (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet anser" och slutar med ”motionen 878.” bort ha följande lydelse:

Såsom motionärerna anfört kan bestämmelserna för särskild föräldrapenning leda till att halv särskild föräldrapenning kan utgå med belopp som vida överstiger utbetalning av hel sådan föräldrapenning. Huruvida bestämmelserna i fortsättningen skall utformas så att hel särskild föräldrapenning alltid skall kunna utgå med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller om ersättningen skall begränsas till garantinivån, 32 kr. per dag, i de fall den ene föräldern inte förvärvsarbetar bör enligt utskottets mening bli föremål för en omedelbar översyn. En arbetsgrupp, som bl. a. skall undersöka effekterna av

SfU 1978/79:24

reglerna om särskild föräldrapenning, har aviserats men ännu inte tillsatts. Bl. a. mot bakgrund av att de nuvarande bestämmelserna för många försäkrade kan synas principlösa anser utskottet att arbetsgruppen med det snaraste bör tillsättas så att reglerna om särskild föräldrapenning blir föremål för en skyndsam översyn. Detta bör, med bifall till motionen 878, ges regeringen till känna.

dets att utskottet under moment 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om särskild föräldrapenning med bifall till motionen 1978/79:878 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis Andersson (alla c), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 33 som börjar på tredje raden nedifrån med ”Däremot är” och slutar med ”motionen 2484.” bort ha följande lydelse:

Den aviserade utredningen om översyn av bestämmelserna om vårdbidrag bör enligt utskottets mening arbeta efter de riktlinjer som har angetts i motionen 2484. Utredningen bör därför bl. a. ha som en utgångspunkt principen om lika ersättning för lika arbete eftersom det enligt utskottets uppfattning skulle vara principiellt felaktigt att söka anknyta ersättningen till vårdarens tidigare inkomstnivå. Vidare bör utredningen undersöka om nuvarande regler ger en tillfredsställande täckning av merkostnaderna för vård av ett handikappat barn och därvid arbeta efter riktlinjen att stödet fullt ut skall täcka de merkostnader familjen i dessa fall får vidkännas. Det anförda bör med bifall till yrkandet 7 i denna del i motionen 2484 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 19 bort hemställa

att riksdagen beträffande riktlinjer för översyn av bestämmelserna om vårdbidrag med bifall till motionen 1978/79:2484, yrkandet 7 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Börje Nilsson, Ralf Lindström och Lars-Åke Larsson (alla s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet har tidigare” och slutar med ”till detsamma.” bort ha följande lydelse:

Sedan utskottet vid föregående riksmöte (SfU 1977/78:17) behandlade en

SfU 1978/79:24

motion med liknande innehåll som den nu aktuella har regeringen lagt fram förslag till vissa förbättringar av föräldraförsäkringen som på några punkter tillgodoser de krav som framförts i motionerna. Dock kvarstår följande yrkanden, nämligen ali garantinivån för försäkringen höjs, ali ersättningstiden förlängs så att den sammanlagt uppgår till tolv månader, ali rätten till föräldrapenning över garantinivån knyts till individen, all ersättningstiden beträffande särskild föräldrapenning fördelas strikt mellan föräldrarna och an lagstiftningen samtidigt överarbetas för att bli sammangjuten och mindre komplicerad.

Utskottet kan ställa sig bakom yrkandena i motionen och skälen därför. Genom den föreslagna successiva utbyggnaden av den särskilda föräldrapenningen får föräldrarna rätt till en sammanlagd ersättningsberättigad ledighet under tiden t. o. m. barnens första skolår med tolv månader för varje barn i familjen. Härigenom tillgodoser man i väsentligt högre grad än nu gällande bestämmelser lagstiftningens huvudsyfte som är att ge föräldrar ökade möjligheter till samvaro med sina barn. Utskottet finner vidare att förslaget om att ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen skall delas lika mellan föräldrarna och att undantag härifrån får ske endast om särskilda skäl föreligger är ett väsentligt led i strävandena att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Liknande synpunkter kan anläggas på förslaget om att rätten till föräldrapenning över garantinivån skall knytas till individen. Utskottet kan också tillstyrka förslaget om en höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen. Det är enligt utskottets mening angeläget att ett principbeslut om etappvis genomförande av det i motionen förordade utbyggnadsprogrammet nu fattas av riksdagen och att det på grundval därav läggs fram förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att flera av förslagen i propositionen har utformats i syfte att nå största möjliga förenkling av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Bestämmelserna är emellertid alltjämt komplicerade och i enlighet med motionärernas yrkande bör det förslag till nya bestämmelser som skall föreläggas riksdagen också innefatta den överarbetning från lagteknisk synpunkt som krävs för att lagstiftningen skall bli så enkel och lättillämpad som möjligt. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandena 2 och 3 i motionen 509. Med den förordade överarbetningen av bestämmelserna får yrkandet 3 i motionen 2482 anses tillgodosett.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

att riksdagen beträffande principbeslut m. m. angående föräldraförsäkringen med bifall till motionen 1978/79:509, yrkandena 2 och 3, och med avslag på motionen 1978/79:2482, yrkandet 3,

a. fattar principbeslut om etappvis utbyggnad av föräldraförsäk -

SfU 1978/79:24

ringen med det innehåll som angetts i motionen 1978/ 79:509,

b. hos regeringen anhåller om förslag vid nästa riksmöte om föräldraförsäkringens utbyggnad enligt vad som anges i motionen 1978/79:509.

Särskilt yttrande

av Eric Carlsson, Arne Magnusson, Maj Pehrsson, Gösta Andersson och Elis Andersson (alla c), vilka anför:

I flera föreliggande motioner krävs en höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen. 1 vårt förslag om vårdnadsersättning ingår också en höjning av garantinivån. Vi föreslår att vårdnadsersättningen skall utgå med samma belopp per dag som garantinivån men med hänsyn till att den högsta ersättningen från föräldraförsäkringen genom anknytningen till sjukpenningen automatiskt justeras varje år i förhållande till basbeloppets förändring bör även garantinivån och därmed vårdnadsersättningen höjas automatiskt. Vårt förslag innebär att garantinivån höjs till ett belopp som för en tolv-månadersperiod motsvarar det i januari gällande basbeloppet. Därigenom kommer justeringar att ske automatiskt liksom för högsta ersättningen från föräldraförsäkringen.

')