om utbyggnad av föräldrarförsäkringen m.m.

Regeringens proposition

1975/76:133

om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.;

beslutad den 12 februari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits

i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen. Samtidigt föreslås en ny lagstiftning om rätt till föräldraledighet med anknytning till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De nuvarande reglerna om sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett nytt system med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess or-

dinarie vårdare. Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar

hemma för att ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen. Den

nya föräldrapenningen föreslås vidare utvidgad till att omfatta besök inom

den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Antalet dagar med rätt tll föräldrapenning i dessa situationer föreslås ökat till 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre elter flera barn. Vidare föreslås att föräldrar skall få rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjuk-

försäkringen när de besöker barn som vårdas på sjukhus. Adoptivföräldrar har utöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f.n.

en särskild rätt till föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn som är äldre än nio månader. Ersättningstiden för der: särskilda föräldrapenningen

till adoptivföräldrar föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad till

90 dagar om barnet är under sex år och till 45 dagar om barnet är mellan sex och tio år. Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca 100 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda

i kraft den 1 januari 1977.

I propositionen läggs också fram förslag om fosterförälders rätt till sjukpenning och föräldrapenning och om vissa andra ändringar i lagen om allmän försäkring.

I Riksdagen 1976. I saml. Nr 133

1¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring!

dels att 3 kap. 9 och 14 §§ skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16-18 §§, 4 kap. 1-6 §§, 7 kap. 35,

10 kap. 2 och 4 5§, 18 kap. 7§, 19 kap. 1§ och 20 kap. 2 och 3 §§ samt

rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 10-14 §§ och 4 kap. 7-11 §§, av nedan angivra lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

Sjukvårdsersättning utgives av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle hava varit inskriven, därest han upp-

fyllt åldersvillkoret i I kap. 45.

Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som icke är och ej heller under förut- Sättning som sagts i första stycket skulle hava varit inskriven hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksamhetsområde vården er-

hållits.

11 §

Har ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd eller förelig-

ger eljest skälig anledning, skall den

allmänna försäkringskassan, i den ut-

sträckning riksförsäkringsverket så fö-

reskriver, undersöka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades

I Lagen omtryckt 1973:908. Senaste lydelse av 3 kap. 148 1974:87.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse arbetsförmåga. Befinnes dtgärd som nu sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.

För utgifter för läkarundersökning och läkarutlåtande som föranledes av undersökning enligt första stycket utgår ersättning i enlighet med vad regeringen förordnar.

För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för

tid, varunder den försäkrade åtnjuter

hel förtidspension och skall med sådan

tid jämställas efterföljande tid, därest

förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den

försäkrade börjat åtnjuta hel ålders-

pension.

Vad i första stycket stadgas med av-

seende på förtidspension äger motsva-

rande tillämpning där den försäkrade

skulle hava kommit i åtnjutande av så-

dan pension, om han varit svensk medborgare.

Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken

han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter utgången av den i IIS sistnämnda lag omförmälda samordningstiden sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Omjfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäk-

ring, må för tid efter det den skadade

blivit berättigad till livränta enligt sagda lag sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan. Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utberalas från riksförsäkringsverket, utgives sjukvårdsersättning endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet. Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om vrkesskadeförsäkring.

14 8

Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 12 § första stycket äro tillämpliga, efter ingåhgen av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder,

åtnjutit ersättning för sjukhusvård under trehundrasextiofem dagar, må all-

män försäkringskassa besluta att sådan

ersättning icke längre skall utgå.

3 kap.

Om sjukpenning och föräldrapen- Om sjukpenning

ning

8s

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.

Är den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åt-

gärd av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives i 4 kap. 2 N, skall arbetsförmågan an- i 2 kap. 115, skall arbetsförmågan ses nedsatt i den mån den försäkrade anses nedsatt i den mån den försäkpå grund av åtgärden är hindrad att rade på grund av åtgärden är hindrad

utföra förvärvsarbete. alt utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga

ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående pension.

10 §

För den dag då sjukdomsfallet in- För den dag då sjukdomsfallet in-

träffade utgår i annat fall än som avses träffade utgår sjukpenning endast i 9 sjukpenning endast om den för- om den försäkrade på grund av sjuk-

säkrade på grund av sjukdomen gått domen gått miste om dagpenning

miste om dagpenning från erkänd ar- från erkänd arbetslöshetskassa eller

betslöshetskassa eller kontant ar- kontant arbetsmarknadsstöd enligt betsmarknadsstöd = enligt = lagen lagen (1973:371) om kontant arbets- (1973:371) om kontant arbetsmark- marknadsstöd eller sjukperioden

nadsstöd eller sjukperioden börjar börjar inom tjugu dagar efter före-

inom tjugu dagar efter föregående gående sjukperiods slut.

sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära

dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd

enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

c) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1§ andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet

gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan

anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider

av sjukdom som avses i 73.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 Försäkrad förälder som icke för- Värdar försäkrad annans barn unvärvsarbetar äger i samband med der aderton år i hemmet som fosterbarns födelse rätt till föräldra- barn eller under därmed jämförliga

penning. förhållanden och utgår ersättning för Föräldrapenning utgår om föräldern vården för tid då sjukpenning kommer

varit inskriven hos allmän försäkrings- i fråga, bedömes rätten till sjukpenning kassa under minst etthundraåttio da- med bortseende från ersättningen. gar i följd närmast före barnets födelse Sjukpenningens storlek fastställes däreller den beräknade tidpunkten för vid på grundval av en sjukpenninggrun-

denna. Föräldrapenning får utgå även dande inkomst som ej omfattar sådan

om föräldern icke varit inskriven hos ersättning. försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan ägt kännedom om samtliga de förhållanden som förelegat.

Hel föräldrapenning utgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivd). Har föräldern under minst tvåhundra- Sjuttio dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en sjukpenning över-

stigande nämnda belopp, utgår föräld-

rapenningen med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin

vård, utgår föräldrapenning över garantinivån till fadern endast under för-

utsättning att även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning överstigande garanti-

nivån. Undantag från vad nu sagis får

medgivas när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet att

vårda barnet.

Villkor om inskrivning hos försäk-

ringskassa eller försäkring för viss sjuk-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse penning som angives i denna paragraf

anses uppfyllt om det berott på ålders-

regeln I I kap. 4 § att villkoret ej kun-

nat uppfyllas.

13 Moder äger rätt till föräldrapenning Bestämmelserna i 2 kap. 10 § första

tidigast från och med den sextionde stycket, II och 13 §§ äga motsvarande dagen före den beräknade tidpunkten tillämpning i fråga om sjukpenning.

för barnets födelse. För tiden efter bar- Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §N i nets födelse är den av föräldrarna som fråga om förtidspension äga motsvatill huvudsaklig del ombesörjer vården rande tillämpning där den försäkrade Am barnet berättigad till föräldrapen- skulle ha kommit i åtnjutande av såning. Moder äger dock rätt till för- dan pension, om han varit svensk medäldrapenning till och med den tjugu- borgare. nionde dagen efter förlossningsdagen Har försäkrad, utan att bestämmeläven om hon ej har barnet i sin vård. serna i 3 kap. 3 § första stycket äro till-

Föräldrapenning utgår under högst lämpliga, efter ingången av den mdtvåhundratio dagar sammanlagt för nad, varunder han uppnått sextiofem föräldrarna. Den får utgå längst till års ålder, åtnjutit sjukpenning under tvåhundrationde dagen efter den då etthundraåttio dagar, må allmän förbarnet fötts eller, då föräldrarna till säkringskassa besluta att sjukpenning

följd av barnets sjukdom under viss del icke längre skall utgå. av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse.

I fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 § första och andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda

föräldrarna för samma dag. Utan hin-

der härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda föräldrarna för

samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

2 Senaste lydelse 1974:87.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Beträffande arbetstagare, som en- Beträffande arbetstagare, som en-

ligt statliga föreskrifter eller på grund ligt statliga föreskrifter eller på grund

av bestämmelse, som beslutats av av bestämmelse, som beslutats av kommun celler landstingskommun, kommun eller landstingskommun. är berättigad att uppbära lön vid är berättigad att uppbära lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukdom, äger regeringen föreskriva Sjukt barn eller med anledning av undantag helt eller delvis från vad barns födelse, äger regeringen före- som är stadgat om rätt till sjukpenskriva undantag helt eller delvis från ning.

vad som är stadgat om rätt till sjuk-

penning och föräldrapenning.

Har undantag som i första stycket Har undantag som i första stycket

sägs icke föreskrivits eller gäller det sägs icke föreskrivits eller gäller det

endast delvis, äger arbetsgivaren i endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla från allmän försäkringskassa erhålla

arbetstagaren tillkommande sjuk- arbetstagaren tillkommande sijukpenning eller föräldrapenning, i den penning, i den mån denna icke övermån nämnda förmåner icke överstiga stiger den utbetalda lönen. den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgiva- Överenskommelse att arbetsgiva-

re, som vid arbetstagares sjukdom re, som vid arbetstagares sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn el- utgivit lön till arbetstagaren, skall ler med anledning av barns födelse ut- hos allmän försäkringskassa äga

givit lön till arbetstagaren, skall hos uppbära arbetstagaren tillkommande

allmän försäkringskassa äga uppbära sjukpenning är bindande för kassan arbetstagaren tillkommande sjuk- endast såframt överenskommelsen penning eller föräldrapenning är bin- har form av kollektivavtal och å ardande för kassan endast såframt betstagarsidan slutits eller godkänts

överenskommelsen har form av kol- av organisation, som är att anse sålektivavtal och å arbetstagarsidan som huvudorganisation. Föreligger slutits eller godkänts av organisa- dylikt kollektivavtal, må det av ar-

tion, som enligt lagen om förenings- betsgivare, som är bunden av avtaoch förhandlingsrätt är att anse såsom let, efter överenskommelse åberopas

huvudorganisation. Föreligger dy- jämväl beträffande arbetstagare, villikt kollektivavtal, må det av arbets- ken icke omfattas av avtalet men

givare, som är bunden av avtalet, sysselsättes i sådant arbete för vilket efter överenskommelse åberopas avtalet gäller.

I Senaste lydelse 1974:510.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men

sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg, äger förvaltningen i den ord-

ning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla den för-

säkrade tillkommande sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke överstiger utgivet underhåll.

17 §

Sjukpenning må indragas celler skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäkringskassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit alt sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket, anmäla

sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för rätten

till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Vad i första stvcket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 35.

18:

På framställning av nykterhets- På framställning av nykterhets-

nämnd eller styrelse för vårdanstalt nämnd eller styrelse för vårdanstalt

för alkoholmissbrukare äger allmän för alkoholmissbrukare äger allmän

försäkringskassa besluta, att sjuk- försäkringskassa besluta, att sjukpenning eller föräldrapenning till- penning tillkommande försäkrad,

kommande försäkrad, som är hem- som är hemfallen åt alkoholmissfallen åt alkoholmissbruk och beträf- bruk och beträffande vilken föreligfande vilken föreligger omständig- ger omständighet i övrigt som i 15 § het i övrigt som i 158 lagen lagen (1954:579) om nykterhetsvård

(1954:579) om nykterhetsvård sägs, sägs, helt eller delvis skall utbetalas

+ Senaste lydelse 1974:244.

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse helt eller delvis skall utbetalas till till kommunal myndighet eller den kommunal myndighet eller den för- försäkrades make eller annan person

säkrades make eller annan person att alt användas till den försäkrades och användas till den försäkrades samt, hans familjs nytta.

vad angår sjukpenning, hans familjs

och, i fråga om föräldrapenning, bar-

nets nytta.

Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad vilken ej uppnått

aderton års ålder, må försäkringskas-

san på framställning av barnavärdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets fö-

delse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, — fångvårdsanstalt eller

vårdanstalt för alkoholmissbrukare.

må försäkringskassan på framstälining av föreståndare för inrättningen besluta, att kvinnan tillkommande föräldra-

penning skall utbetalas till honom att

användas till kvinnans och barnets nvtta.

4 kap.

Särskilda bestämmelser om sjuk- Om föräldrapenning

försäkring

Pr

Ersättning enligt 2 och 3 kap. utgives Försäkrad förälder som är inskriven av den allmänna försäkringskassa, hos hos allmän försäkringskassa har rätt vilken den försäkrade är inskriven eller till föräldrapenning enligt detta kapi-

skulle hava varit inskriven, därest han tel. uppfyllt åldersvillkoret i I kap. 4. Föräldrapenning utgår ej för tid då Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som föräldern förvärvsarbetar.

icke är och ej heller under förutsätvning som nyss sagts skulle hava varit inskriven hos allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksam-

hetsområde vården erhållits.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

25 Har sjukpenning eller ersättning för Föräldrapenning i sam- Sjukhusvård utgivits för nittio dagar i band med barns födelse följd eller föreligger eljest skälig anled- utgår under högst tvåhundratio dagar ning, skall den allmänna försäkrings- sammanlagt för föräldrarna. kassan, i den utsträckning riksförsäk- Moder har rätt till föräldrapenning ringsverket så föreskriver, undersöka tidigast från och med den sextionde huruvida skäl föreligger att vidtaga åt- dagen före den beräknade tidpunkten gärd, som är ägnad att förkorta sjuk- för barnets födelse. För tiden efter bardomstiden eller att eljest helt eller del- nets födelse är den av föräldrarna som vis förebygga eller häva nedsättning av till huvudsaklig del ombesörjer vården den försäkrades arbetsförmåga. Be- om barnet berättigad till föräldrapenfinnes åtgärd som nu sagts erforderlig, ning.

skall kassan tillse att lämplig sådan Förälder som ej har barnet i sin vård

vidtages. har rätt till föräldrapenning endast om

För utgifter för läkarundersökning särskilda skäl föreligga. Moder har och läkarutlåtande som föranledes av dock alltid rätt till föräldrapenning till undersökning enligt första stycket ut- och med den tjugunionde dagen efter

går ersättning i enlighet med vad re- förlossningsdagen, även om hon ej har

geringen förordnar. barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till

tvåhundrasjuttionde dagen efter den

då barnet fötts.

NS

För tid efter ingången av den må- Föräldrapenning enligt 28 utgår ej nad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år till båda föräldrarna för samma dag.

eller dessförinnan börjat åtnjuta hel dl- Halv föräldrapenning får dock utgå till

derspension enligt denna lag, må er- båda föräldrarna för samma dag, när sättning för sjukhusvård utgå för högst de avlösa varandra i vården av barnet. trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den försäkrade åtnjuter

hel förtidspension och skall med sådan

tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst före den, varunder den

försäkrade börjat åtnjuta hel ålders-

pension.

5 Senaste lydelse 1975:1155. 6 Senaste lydelse 1975:379.

Nuvarande I»delse Föreslagen lvdelse

45§

Vad i 3 kap. 3, 5 och 8 §§ ävensom Hel föräldrapenning enligt 2 § utgår

3 § detta kapitel stadgas med avseende med tjugufem kronor om dagen (ga-

på förtidspension skall äga motsvaran- rantinivå). Har föräldern under minst

de tillämpning där den försäkrade tvåhundrasjuttio dagar i följd före bar-

skulle hava kommit i åtnjutande av så- nets födelse eller den beräknade tiddan pension, om han varit svensk med- punkten härför varit, eller skulle förborgare. äldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en

sjukpenning överstigande nämnda be-

lopp. utgår föräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sjuk-

penning enligt 3 kap. 4§.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin

vård, utgår föräldrapenning över ga-

rantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som överstiger garan-

tinivån. Undantag från vad nu sagts

får medgivas när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet

att vårda barnet.

58 Drabbas någon, som är försäkrad Som villkor för föräldrapenning enenligt denna lag, av skada för vilken ligt 2§ gäller att föräldern varit in-

han är obligatoriskt försäkrad enligt skriven hos allmän försäkringskassa lagen om yrkesskadeförsäkring, må för under minst etthundraåttio dagar i

tid efter utgången av den i I1§ sist- följd närmast före barnets födelse eller

nämnda lag omförmälda samord- den beräknade tidpunkten för denna. ningstiden ersättning enligt 2 och 3 Föräldrapenning får utgå även om för-

kap. ej utgivas med anledning av ska- äldern icke har varit inskriven hos fördan. säkringskassa enligt vad nu sagts men Omfattas skadan av frivillig försäk- skulle ha varit inskriven om kassan ring enligt lagen om yrkesskadeförsäk- hade ägt kännedom om samtliga de 4 7 Senaste lydelse 1974:510.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ring, må för tid efter det den skadade förhållanden som förelegat.

blivit berättigad till livränta enligt sag- Villkor om inskrivning hos försäkda lag ersättning enligt 2 och 3 kap. ringskassa eller försäkring för viss sjukej utgivas med anledning av skadan. penning enligt 4§ anses uppfvllt om

Vid sjukdom, som enligt annan lag det har berott på åldersregeln i I kap. än lagen om yrkesskadeförsäkring el- 4§ att villkoret ej har kunnat uppfvller enligt särskild författning eller enligt las. regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller bolag varom sägs i I $ lagen om yrkesskadeförsäkring, utgives ersättning enligt 2 och 3 kap. endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om vyrkesskadeförsäkring.

6 §?

Har försäkrad, utan att bestämmel- Fosterföräldrar likställas med förserna i 3 kap. 3 § första stycket eller äldrar vid tillämpningen av bestäm- 4 kap. 3§ äro tillämpliga, efter in- melserna om föräldrapenning i samgången av den månad, varunder han band med barns födelse. uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit Föräldrapenning till foster- eller sjukpenning under etthundraåttio da- adoptivföräldrar utgår ej för tid innan gar eller ersättning för sjukhusvård un- de har fått barnet i sin vård och får

der trehundrasextiofem dagar, må all- utgå längst till tvåhundrasjuttionde da-

män försäkringskassa besluta att för- gen efter den då barnet fötts.

mån som nu sagts icke längre skall utgd.

78 I den mån föräldrapenning ej har

utgått till adoptivföräldrar enligt be-

8 Senaste lydelse 1975:379.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stämmelserna i 6 § ha de rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de få adop-

tivbarn som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under

minst tvåhundrasjuttio dagar i följd

närmast före barnets ankomst varit eller enligt vad som sägs i 4§ första stycket bort vara försäkrade för en Sjukpenning som överstiger garantinivån. skall det i första stycket angivna antalet dagar ökas till nittio om barnet ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om

barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad

nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda tid har varit eller bort vara försäkrad för en sjukpenning som överstiger garan-

tinivån. Första och andra styckena äga mot-

svarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet ej har

fyllt tio år och föräldern behöver avstå

från förvärvsarbete i samband med 1. sjukdom hos barnet, 2. sjukdom hos barnets ordinarie

vårdare, 3. besök i samhällets förebyggande

barnhälsovård, 4. annat barns födelse, 5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Nuvarande lydelse Föreslugen Ivdelse

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje

år under högst

1. tolv dagar om i familjen finns ett

barn, |

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Av det antal dagar som anges i första stycket får varje förälder använda en dag för ändamål som avses i 8 5. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligt första Stycket anses två dagar med halv föräldrapenning som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det antal dagar för

vilket föräldrapenning kan utgå till den

andre av föräldrarna enligt första stycket.

10 §

Föräldrapenning enligt 8§ utgår med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10§ fjärde stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt 8.

11 §

Föräldrapenning utgår ej i den mån

föräldern för samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om vyrkesskadeförsäkring

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

12 .$

Bestämmelserna i 2 kap. IVO $ samt 3 kap. 7§ första och andra styckena, 128 och 16-184 äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 129 skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2v alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enlivt 4 kap. 4 N minskad med den sjukpenning som

skulle belöpa på vårdersättningen. Beträffande föräldrapenning, som

tillkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäkrings-

kassan på framställning av barna-

vårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 185.

Är moder vid tiden för barnets fö-

delse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller vård-

anstalt för alkoholmissbrukare. får försäkringskassan på framställning av

föreståndare för inrättningen besluta,

att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

7 kap.

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den

försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genorn sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till

hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

bedömningen främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likstätles i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Är den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åt-

gärd av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives

i 4 kap. 2 §, skall arbetsförmågan un- i 2 kap. IIS, skall arbetsförmågan der tiden för åtgärden anses nedsatt under tiden för åtgärden anses ned-

i den mån den försäkrade på grund satt i den mån den försäkrade på av åtgärden är hindrad att utföra för- grund av åtgärden är hindrad att utvärvsarbete. föra förvärvsarbete.

10 kap.

28 Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i fångvårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke skall utgivas.

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller

eljest kost och bostad, må barnpension eller barntillägg ej utgå för den må-

naden; dock må sådan förmån utgå för tid då barnet är inackorderat vid

nomadskola. |

I fråga om elev i specialskola må

pensionsförmån utgå utan hinder av

bestämmelserna i första och tredje

styckena för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje

stycket motsvarande tillämpning.

4§

Är någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives endast den största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den sist avlidne mannen.

9 Senaste lydelse 1974:510.

2 Riksdagen 1976. I saml. Nr 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger för samma månad rätt Föreligger för samma månad rätt tili två eller fiera av förmånerna till två eller flera av förmånerna

barnpension, förtidspension, änke- barnpension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, utgives pension eller hustrutillägg utgives endast en av förmånerna. Utgives i endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller enlighet härmed änkepension eller

hustrutillägg, skall vid tillämpning hustrutillägg till någon som är berät-

av 3 kap. 3, 5 och 8 SS samt 4 kap. 3 § tigad till förtidspension, skall vid till-

anses som om den försäkrade kom- lämpning av 2 kap. 12x och 3 kap. mit i åtnjutande av förtidspension. 3, 5, och 8 §§ anses som om den för-

säkrade kommit i åtnjutande av för-

tidspension.

18 kap.

7 §!0

Styrelse för allmän försäkringskas- Styrelse för allmän försäkringskassa består av ordförande och vice ord- sa består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen förande som utses av regeringen

samt fyra ledamöter som utses av samt fyra ledamöter som utses av

landstinget eller, där fråga är om kas- landstinget eller, där fråga är om kas-

sa vars verksamhetsområde utgöres så vars verksamhetsområde utgöres

av kommun, av kommunfullmäkti- av kommun, av kommunfullmäkti-

ge. Härutöver få i styrelsearbetet del- ge. Härutöver få i styrelsearbetet deltaga två personalföreträdare. Dessa taga två personalföreträdare. I fråga utses av regeringen på förslag av ar- om dessa äger lagen (1976:000) om

betstagarorganisation. I styrelsen för rätt för arbetstagarorganisation att

Stockholms läns allmänna försäk- utse och entlediga företrädare för de

ringskassa utser landstinget sex le- anställda i stvrelse eller annat organ

damöter. vid statlig myndighet motsvarande till-

lämpning. I styrelsen för Stockholms

läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter. Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av särskilda bestämmelser. För annan ledamot än ordförande och vice ordförande utses en suppleant.

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialför-

säkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för

10 Senaste lydelse 1974:962. 1 Lydelse enligt prop. 1975/76:77.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse

tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av

vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningareller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses

i3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för utfört

arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eiler, där fall

som avses i 11 kap. 2§ andra stycket är för handen, annan ersättning för

utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande

det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade

genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas

såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per

år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen

efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift

beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas

till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad

gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bonses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, eller, där fråga är om arbete som utförts för annans räkning

utan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension

skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för

år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses

från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock

från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen

enligt 11 kap. 2§ tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller

är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetsta- Avgift erlägges icke för arbetsta-

gares lön vid sjukdom eller ledighet = gares lön vid sjukdom eller ledighet

för vård av sjukt barn eller med an- = för vård av barn eller med anledning ledning av barns födelse till den del av barns födelse till den del lönen

lönen motsvarar sjukpenning eller motsvarar sjukpenning eller föräldföräldrapenning, som arbetsgivare rapenning, som arbetsgivare äger

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

äger uppbära enligt 3 kap. 16 &. Av- uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. gift erlägges ej heller för lön sorn ar- 12 §. Avgift erlägges ej heller för lön betsgivare utgivit till barn för arbete som arbetsgivare utgivit till barn för utfört i hans förvärvsverksamhet i arbete utfört i hans förvärvsverksamde fall avdrag för lönen ej får ske het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för er- vid inkomsttaxeringen eller för ersättning för vilken bevillningsavgift sättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) erlagts enligt lagen (1908:128s. 1) om om bevillningsavgifter för särskilda bevillningsavgifter för särskilda förförmåner och rättigheter. måner och rättigheter.

20 kap.

Vid tillämpning av bestämmelse Vid tillämpningen av bestämmeli 3 kap. I och 9 §§ samt 21 kap. 1 § se i 3 kap. I $ och 4 kap. 8-10 §§ samt om försäkrad, som sammanbor med 21 kap. I $ om försäkrad, som sambarn, skall med barn som där sägs manbor med barn, skall med barn likställas fosterbarn. som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. $ och av bestämmelserna i 4 kap. och 9 12-14 §§ samt 9 kap. 4§ likställas kap. 43 likställas den, med vilken den, med vilken förälder är eller varit förälder är eller varit gift eller har gift eller har eller har haft barn, om eller har haft barn, om de stadigvade stadigvarande sammanbo. rande sammanbo.

3§

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om den som är berättigad till ersättningen

a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförraågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar försäkrad utan giltig anled- Vägrar försäkrad utan giltig anledning att underkasta sig åtgärd av be- ning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2§, skaffenhet som avses i 2 kap. 11§. må sjukpenning eller förtidspension må sjukpenning eller förtidspension

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras = helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han - honom, under förutsättning att han

erinrats om denna påföljd. erinrats om denna påföljd.

1. Denna lag träderi kraft, såvitt avser 10 kap. 2 § och 18 kap. 7 § den 1 juli 1976,

och i övrigt den I januari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse och i 4 kap. 12 § första stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har

ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmel-

sen.

2 Förslag till Lag om rätt till föräldraledighet

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser 1§ Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt denna ilag. Som förälder anses vid tillämpning av denna lag även fosterförälder samt den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

2§ Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Ledighet i samband med barns födelse m. m. 38 Arbetstagare har rätt till ledighet under tid då han enligt lagen (1962:381) omallmän försäkring är berättigad till föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption, om han vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid bestämmande av anställningstid enligt första stycket har 4 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

4§ Kvinnlig arbetstagare som ej är berättigad till ledighet enligt 3 5 har rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten.

58 Ledighet som avses i 3 och 4§§ får delas upp på två perioder. Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 eller 4 § skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början. Andra stycket gäller ej, om behovet av ledighet föranledes av sjukdom hos andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren icke har kunnat råda över. I sådant fall skall arbetstagaren anmäla behovet av ledighet till arbetsgivaren utan dröjsmål.

Ledighet för tillfällig vård av barn 68 Arbetstagare har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn under tid då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad till föräldrapenning för sådant ändamål.

78 Ledighet enligt 6 § skall, om ledigheten ej föranledes av sjukdom, anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

Återgång i arbete

85 Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3, 4 och 6 §§, har han ritt

att åter börja arbeta I samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta

arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han

mottog underrättelsen.

Andra stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd att pågå kortare tid än en månad.

Anstäilningssk ydd 98 Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid har 34-37 88, 39 § samt 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

108 Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån

än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden får ej försämras på grund av att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet.

Övriga bestämmelser H 8 Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid har 38 § tredje och fjärdestyckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

125 Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Lagen gäller ej om ansökan om ledighet har gjorts före ikraftträdandet. Genom lagen upphäves lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller

avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Har uppsägning eller avskedande skett före ikraftträdandet, tillämpas alltjämt den äldre lagens regler.

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1976-02-12

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

1¶Inledning

Samtidigt med att föräldraförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974 tillkallades en sakkunnig! (S 1974:01) för att göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna. Den sakkunnige fick också i uppdrag att bl. a. utreda förutsättningarna för att i vissa avseenden utvidga förmånerna inom förildraförsäkringen. I delbetänkande (SOU 1975:52) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar har utredningen, som har antagit namnet familjestödsutredningen, redovisat erfarenheterna från föräldraförsäkringens första tillämpningsår och lagt fram förslag till dess fortsatta utbyggnad. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens avtalsverk, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen (S 1973:07), sysselsättningsutredningen (A 1974:02). 1974 års semesterkommitté (A 1974:01), länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Älvsborgs, Örebro och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundet. Yttranden har dessutom kommit in från ett flertal andra organisationer och kommuner samt från enskilda, bl. a. Ensamståendes intresseorganisation, Arkitektförbundet, Kristen demokratisk ungdom, Fredrika-Bremer-förbundet, Folkpartiets ungdomsförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Adoptionscentrum och Rädda barnens riksförbund. Den 18 december 1975 överlämnade familjestödsutredningen vidare en promemoria om fosterföräldrars m. fl. rätt till föräldrapenning och sjuk-

I Landshövdingen Camilla Odhnoff.

penning. Remissyttranden över promemorian har inhämtats från riksförsäkringsverket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Familjestödsutredningens betärikande innehåller ett omfattande förslag till att vidga stödet till barnfamiljerna och öka föräldrarnas möjligheter till kontakt med sina barn. Utredningen föreslår att utredningsförslaget skall genomföras etappvis med början den 1 januari 1977.

Som har förutskickats i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, bilaga 7) kommer jag i detta sammanhang att ta upp de delar av utredningsförslaget beträffande föräldraförsäkringen som gäller ersättningsrätten vid vård av sjukt barn m. m., vid kontakter med förskolan, vid adoption och vid resor

till barn på sjukhus. I samband därmed kommer jag också att lägga fram

förslag beträffande ny lagstiftning om rätt för förälder till ledighet när föräldrapenning utgår och om särskilda regler för sjukpenning och föräldra-

penning för fosterföräldrar.

Utredningen har i sitt betänkande även föreslagit en förlängning av ersättningstiden från sju till åtta månader i samband med barns födelse samt införande av en delföräldrapenning som skall ge småbarnsföräldrar möjlighet

att för tiden därefter förkorta sin arbetsdag till sex timmar.

Vid remissbehandlingen har bl. a. från löntagarnas organisationer framhållits att beslut i denna fråga förutsätter att de praktiska problemen på

arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas för att slå vakt om

småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett led i den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har regeringen efter överläggningar med dessa organisationer tillsatt en arbetsgrupp (S 1975:05) med uppgift att närmare klarlägga de vid remissbehandlingen aktualiserade frå-

gorna.

Utredningen har vidare i betänkandet föreslagit utvidgning av den s.k.

privilegierade frånvarotiden i semesterlagen i samband med föräldraledighet.

Ifrågavarande regler berörs också av det förslag till ny semesterlagstiftning som 1974 års semesterkommitté nyligen har framlagt i betänkandet (SOU 1975:88) Fem veckors semester. Med hänsyn härtill finns det inte anledning att i detta sammanhang ta upp familjestödsutredningens förslag i de frågor som har samband med semesterlagen.

2¶Gällande bestämmelser

2.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i 3 kap. 12-14 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). En förutsättning för rätt till ersättning är att föräldern inte samtidigt förvärvsarbetar. Vidare fordras att

föräldern har varit eller rätteligen borde ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före nedkomsten eller den be-

räknade tidpunkten för denna. För föräldrapenningen gäller en garantinivå, som innebär att ersättning alltid utgår med minst 25 kr. orm dagen. Den som är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån har emellertid rätt till föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning att han varit berättigad till den högre ersättningen under en kvalifikationstid

av 270 dagar. Om föräldrar har barr: gemensamt i sin vård utgår föräldrapenning

till fadern över garantinivån endast om modern är eller bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Som en förutsättning för att tå föräldrapenning gäller att föräldern tar

vård om barnet. Modern har dock rätt att få föräldrapenning t. o. m. tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård. För modern gäller också att hon kan börja uppbära föräldrapenning innan barnet är fött. Sådan ersättning är begränsad till 60 dagar före den

beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Föräldrapenning utgår under högst 210 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Den kan utgå längst till dess barnet är 210 dagar gammalt, såvida inte

föräldrarna har varit förhindrade att vårda barnet på grund av att det har varit sjukt. I så fall förlängs tiden till 270 dagar efter barnets födelse. Föräldrapenning och sjukpenning kan inte utgå samtidigt. Som huvudregel gäller att föräldrapenning inte heller får utgå till båda föräldrarna för samma dag. Om föräldrarna avlöser varandra i vårdnaden av barnet har de emellertid var och en rätt till halv föräldrapenning. I så fall måste båda

vara förvärvsarbetande.

Liksom i fråga om sjukpenning finns beträffande föräldrapenning bestäm-

melser om s. k. arbetsgivarinträde, indragning och nedsättning av förmånen

samt om utbetalning till annan än den ersättningsberättigade. Med förälder likställs vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning den med vilken förälder är ceher har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

2.2 Sjukpenning vid vård av sjukt barn m. m. Förälder har rätt till sjukpenning om han helt eller delvis behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda ett sjukt barn (3 kap. 9 § AFD). Detta innebär

att förmånen i princip bara gäller i familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar och i familjer med en ensamstående förvärvsarbetande förälder. Sjukpenning för vård av sjukt barn utgår under högst tio dagar per år och

familj. Fader har rätt att ta dessa dagar i anspråk även om sjukdom inte föreligger, om det behövs för att han skall ta vård om barn i anslutning

till annat barns födelse. Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men tillfälligt handhar vårdnaden kan sjukpenning utgå under angivna

förutsättningar. Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgår redan fr. o. m. den första frånvarodagen. I övrigt gäller samma bestämmelser som för sjukpenning vid egen sjukdom. Med barn likställs adoptivbarn, fosterbarn, styvbarn och barn till någon av sammanboende om de tidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamt barn.

2.3¶Föräldrapenning vid adoption

Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning likställs foster-

och adoptivföräldrar med biologiska föräldrar. Ersättning kan utgå tidigast

från det den försäkrade har fått barnet i sin vård och längst till dess barnet

är 270 dagar gammalt. Är barnet äldre vid ankomsten till sina nya föräldrar har adoptivföräldern eller fosterförälder, som har för avsikt att adoptera barnet. en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar. Barnet får dock

inte ha fyllt tio år.

2.4 Anställningsskydd vid havandeskap m. m.

Enligt lagen (1974:12) om anställningsskydd gäller en anställning tills vidare, om inte annat har avtalats. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall

vara sakligt grundad. Avskedande får ske bara om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd

gäller alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undantag för ar-

betstagare i företagsledande ställning, arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda och personer som sysselsätts i beredskapsarbete e. d. Lagens

bestämmelser är i huvudsak tvingande. I särskilt angivna frågor får avvikelse från lagen göras genom kollektivavtal. Även avvikande föreskrifter i andra

författningar tar över anställningsskyddslagens regler.

Ett särskilt anställningsskydd finns i lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Denna lag gäller för alla arbetstagare utan undantag. Enligt lagen får arbetstagare inte sägas upp eller avskedas på grund av att han har slutit trolovning eller ingått äktenskap. Vidare gäller att sådana åtgärder inte får vidtas mot kvinnlig arbetstagare på den grund att hon har blivit havande eller fött barn, om hon har haft stadigvarande anställning

sedan minst ett år hos arbetsgivaren. Lagen innehåller även bestämmelser om anställningsskydd för arbetstagare vid föräldraledighet vid barns födelse

enligt reglerna i AFL. Arbetsgivaren får inte med vetskap om orsaken till bortovaron säga upp eller avskeda arbetstagare på den grund att denne är

borta från arbetet i högst sju månader eller den längre tid som föräldrapenning utgår. Även här gäller att anställningstiden skall ha varat i minst ett år.

Skyddet gäller emellertid inte om arbetstagaren på arbetsgivarens förfrågan underlåter att utan dröjsmål lämna besked om när han önskar återinträda i arbetet efter bortovaron. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren

återinträda tidigare än tre veckor från det han fick beskedet eller, om sådant inte har lämnats, från det arbetstagaren inställde sig hos honom. Anställningsskyddet gäller vidare endast om arbetstagaren är borta från arbetet 1 högst två perioder. För arbetstagare som mottar barn såsom adoptiv- eller fosterbarn äger motsvarande bestämmelser tillämpning. Ledigheten får dock inte utsträckas till längre tid än 270 dagar efter barnets födelse. Arbetstagaren är inte heller skyldig att vidkännas inskränkning i sina anställningsförmåner utöver vad

som föranleds av bortovaron som sådan. De rättigheter som lagen ger ar-

betstagaren kan inte inskränkas genom avtal och de påverkas inte heller av att företaget överlåts. Om arbetsgivaren vidtar åtgärd i strid mot lagen skall den förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Arbetsgivaren kan bli skyldig att utge skadestånd. I fråga om tvister om giltigheten av upp-

sägning eller avskedande, skadestånd m. m. enligt lagen och förfarandet

därvid hänvisas till bestämmelser i lagen om anställningsskydd.

2.5 Vissa bestämmelser om tjänstledighet m. m. för offentliganställda

För löneplansanställda tjänstemän med statligt reglerade tjänster har i

cirkuläret (1970:388, omtryckt 1974:1018, senast ändrat 1975:440) om tjänst-

ledighet med C-avdrag m. m. meddelats vissa bestämmelser om tjänstle-

dighet och om prövning av ansökan om sådan ledighet. Vilka förmåner

som utgår under tjänstledighet regleras dock i allmänhet i avtal. Sålunda innehåller det allmänna avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjän-

stemän (AST), som har slutits den 25 juni 1975, regler i detta hänseende. Avtalet gäller för åren 1975 och 1976.

Vid tjänstledighet utgår lön utan avdrag, med sjukavdrag eller med s. k. A-, B- clier C-avdrag. Arbetsgivaren prövar om och för hur lång tid tjänst-

ledighet skall beviljas. Prövningen begränsas av vissa lagregler, bl. a. de

om förbud mot att säga upp eller avskeda arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring eller havandeskap. Tjänstemannen har möjlighet att under vissa förutsättningar byta ut tjänstledigheten med C-avdrag — dvs. helt löneavdrag — mot ledighet för sjukdom eller barnsbörd, om behov av

sådan ledighet föreligger. I cirkuläret ges allmänna riktlinjer för beviljande

av tjänstledighet med C-avdrag. Ledigheten bör inte beviljas så att svå-

righeter uppstår vid återinträde | tjänsten. Viss återhållsamhet föreskrivs

i fråga om längre tids tjänstledighet och för tjänstemän med kortare an-

ställningstid. Vidare finns särskilda normer för vissa slag av tjänstledighet. Sålunda sägs bl. a. att tjänstledighet med C-avdrag i allmänhet bör beviljas förälder eller fosterförälder för spädbarnsvård till dess barnet uppnår ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag bör dessutom i allmänhet medges för tillsyn av barn under 12 år. Vilka förmåner som skall utgå under tjänstledighet regleras i AST. Vid ledighet för tillsyn av barn under 10 år görs B-avdrag för dag då sjukpenning

eller föräldrapenning inte utgår, dock högst 10 dagar per kalenderår. I övrigt görs C-avdrag. Adoptiv- eller fostermoder har rätt till ledighet med B-avdrag vid vård av adoptivbarn eller fosterbarn under sju års ålder som mottagits i adoptionssyfte. B-avdrag utgår därvid för dag då sjukpenning eter för-

äldrapenning inte utgår, dock längst t. o. m. 90:e dagen efter den då barnet

kom under adoptiv- eller fostermoderns vård. I övriga fall görs även här

C-avdrag.

2.6¶Ersättning för sjukresor m. m.

Enligt sjukreseförordningen (1975:964) kan resekostnadsersättning utgå från sjukförsäkringen i samband med sjukvård som är ersättningsberättigad enligt AFL och i samband med viss annan vård eller rådgivning. Ersättning utgår under förutsättning att resan huvudsakligen har föranletts av behovet av vård. Ersättning utgår för den verkliga kostnaden. Hänsyn skall dock

tas till valet av färdväg och färdsätt sett i relation till den försäkrades tillstånd,

resans längd och övriga omständigheter. I regel ersätts endast kostnad för

resa till närmaste allmänna mottagning för öppen vård eller närmaste allmänna sjukhus. Om den försäkrade har vårdats inom det sjukvårdsområde

där han är bosatt, ersätts återresa till bostaden eller till den plats varifrån resan till sjukinrättningen företogs. Vid vård utanför sjuk vårdsområdet gäller särskilda regler.

För rätt till resekostnadsersättning gäller vissa karensbelopp. Således ersätts endast resekostnaden till den del den vid varje vårdtillfälle sammanlagt överstiger 8 kr. Vid tandvård och preventivmedelsrådgivning är karensbeloppet 15 kr.

Även övernattningskostnader kan under närmare angivna förutsättningar ersättas, dock högst med 40 kr. per natt. Om den försäkrades ålder eller tillstånd påkallar hjälp av följeslagare, kan ersättning utgå för dennes reseoch övernattningskostnader enligt samma grunder som gäller för den försäkrade själv.

Förälder eller annan anhörig till barn under 16 år har rätt till resekostnadsersättning för besök som görs i offentlig öppen vård med anledning av barnets sjukdom. Förutsättning är att besöket ingår som en del i behandlingen av barnet. Ersättning kan utgå även om barnet inte självt deltar i besöket.

2.7 Fosterbarnsersättning m. m.

För vården av barn och ungdomar som är omhändertagna för samhällsvård

eller som på annan grund är placerade i enskilda hem utgår ersättning till

fosterföräldrarna från barnavårdsnämnd. Fosterbarnsersättningen består i princip av två delar. En del avser er-

sättning för kostnader i samband med vården och en del utgör arvode för

det utförda arbetet. Omkostnadsdelen är skattefri medan arvodesdelen beskattas som andra inkomster. Storleken på både omkostnadsdelen och arvodet bestäms från fall till fall beroende på de särskilda omständigheter

som föreligger. Svenska kommunförbundet har dock utfärdat en rekom-

mendation som syftar till en enhetlig bedömning av ersättningsfrågorna.

Arvodet behandlas i skatte- och avgiftssammanhang som andra inkomster

av förvärvsarbete. Likartade regler gäller vid vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever där ersättning till det enskilda hemmet utgår av statliga medel och vid vård av psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som genom lands-

tingets försorg är placerade i enskilt hem.

Fr. o. m. den I januari 1976 är alla uppdragsgivare skyldiga att på ersättning

som utges till uppdragstagare för utfört arbete erlägga socialförsäkringsav-

gifter, dvs. avgifter till ATP, folkpensionering, sjukförsäkring, delpensionsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetsmarknadsutbildning, vuxenutbildning och arbetarskydd m. m. Detta innebär att fos-

terföräldrar som vårdar annans barn i sitt hem inte längre skall betala egenavgifter på det arvode som utgår som ersättning för vården. Det ankommer

på kommunen, landstinget resp. staten att svara för socialförsäkringsavgifterna på dessa uppdragsinkomster. Att vårda annans barn i sitt hem betraktas inom den allmänna sjuk-

försäkringen som förvärvsarbete. För att föräldrapenning eller sjukpenning skall kunna utgå krävs att den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Till den som arbetar halva arbetstiden eller mindre kan halv föräldrapenning eller halv sjukpenning utgå.

2.8¶Övriga frågor

2.8.1 Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda Folkpension i form av förtidspension kan utgå till den som har fyllt sexton år och ej uppbär ålderspension, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften (7 kap. 18 AFL). I de fall den pensionsberättigade på bekostnad av landstingskommun eller kommun som ej tillhör

landstingskommun är intagen på anstalt eller i enskilt hem enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda har — enligt kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension — den som driver anstalten eller eljest svarar för

kostnaden för vården rätt att som ersättning uppbära den försäkrades förtidspension. Liknande bestämmelser gäller också när barn, för vilka barn-

tillägg utgår, vårdas på anstalt. Om den pensionsberättigade vistas utom

anstalten äger enligt kungörelsen han själv eller, i fråga om barntillägg,

förmyndare eller annan anhörig rätt att uppbära så stor del av pensionen eller barntillägget som belöper på vistelsetiden. Vistelsen måste dock avse

en tid av minst två veckor i följd.

Delvis andra bestämmelser gäller för den som vårdas vid inrättning som helt drivs med statliga medel. Det är här fråga om främst specialskolor som inrättats för syn-, hörsel- eller talskadade. För elever i specialskolan gäller en tioårig obligatorisk grundskola. Efter särskild prövning kan skolplikten förlängas. Den som är elev vid specialskola och har förtidspension har, ienlighet med vad regeringen särskilt förordnat med stöd av särskilda bestämmelser i AFL, rätt till så stor det av pensionen som svarar mot garantibeloppet

enligt 2 § första stycket kungörelsen (1971:830)om avgifter vid ålderdomshem

medan han vistas i eller tillfälligt vistas utom inrättningen. I praxis har ansetts

att vistelse utom inrättningen är tillfällig om den understiger 30 dagar. Översti-

ger vistelsetiden 30 dagar utgår således pensionen oavkortad. Barntillägg utgår - utom i ett särfall - överhuvudtaget inte för barn som är intaget i en statlig anstalt.. .

Till försäkrad förälder kan utgå vårdbidrag för barn som ej har fyllt 16 år och

på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av tillsyn (9 kap. 45 AFL). Vårdas barnet i anstalt utgår inget vårdbidrag.

Detsamma gäller om barnet vårdas utom anstalten genom dess försorg. Däremot kan vårdbidrag enligt regler som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975 utgå för

varje dag som barnet iannat fall vistas utomanstalten. Det krävs dock att vistelsetiden uppgår till sammanlagt minst tio dagar per kvartal.

2.8.2 Regler för utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse

Allmän försäkringskassas styrelse består av sex ledamöter, varav ordföranden och vice ordföranden utses av regeringen och övriga ledamöter av landstinget eller, i vissa fall, kommun. I styrelsearbetet får dessutom delta två företrädare för de anställda vid försäkringskassan (18 kap. 7 § AFL). Dessa företrädare utses av regeringen på förslag av den arbetstagarorga-

nisation som företräder de anställda. För varje personalföreträdare utses i

samma ordning en suppleant. De flesta anställda vid försäkringskassorna

är organiserade i Försäkringsanställdas förbund och det är således denna

organisation som lämnar förslag på personalföreträdare i de olika kassornas styrelser. I fråga om personalrepresentantens befogenheter vid handläggning av ärende i styrelsen finns närmare bestämmelser i kungörelsen (1974:963) om personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse, vilken också hänvisar till kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

3¶Familjestödsutredningens förslag m. m.

3.1 Inledning

Som en utgångspunkt för sina överväganden i delbetänkandet anger utredningen att en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg f. n. är den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna. Utredningen noterar med tillfredsställelse att frågan om en planmässig utbyggnad av kommunernas barnomsorg för att täcka behovet av daghemsplatser har tagits upp av regeringen. De åtgärder inom föräldraförsäkringen som presenteras i betänkandet är avsedda att utgöra ett komplement till en utbyggd barnomsorg.

Utredningsförslaget innefattar en utvidgning av föräldraförsäkringens ersättningsregler i olika avseenden. Vidare föreslås en ny lag om rätt till föräldraledighet i samma omfattning som ersättningsreglerna i föräldraförsäkringen. Utredningen anger att förslagen bör genomföras stegvis från den I januari 1977.

3.2 Utbyggnad av föräldraförsäkringen vid sjukdom m. m.

Familjestödsutredningen föreslår att rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn och i anslutning till annat barns födelse skall byggas ut på två sätt. Dels bör ersättningstiden förlängas, dels bör ersättning utgå i fler situationer än f. n. Bl. a. med hänsyn till de föreslagna utvidgningarna föreslår utredningen att förmånen i fortsättningen skall utgå som föräldrapenning. Utredningen pekar på att många föräldrar har upplevt det som en brist i försäkringens konstruktion att ersättning kan utgå endast när barnet blir sjukt och inte när svårigheter att ordna tillsynen beror på att den som normalt svarar för barnets tillsyn är sjuk. Utredningen föreslår att föräldraförsäkringen skall utsträckas till de fall då förälder behöver stanna hemma från förvärvsarbete på grund av att barnets ordinarie vårdare är sjuk. Rätten att få ersättning skall enligt förslaget avse både de fall då tillsynen sköts av någon utanför familjekretsen och i de fall då t.ex. hemmamake blir förhindrad att ta hand om barn på grund av sjukdom.

Förvärvsarbetande föräldrar kan behöva stanna hemma från arbetet också för att följa med när barnen skall undergå hälsokontroll o. d. Utredningen föreslår att föräldraförsäkringen skall utvidgas till att omfatta rätt till ersättning också i dessa situationer. Ersättningstiden vid ledighet för dessa ändamål skall innefattas i det totala antalet dagar som står till familjens förfogande.

Utredningen föreslår att denna ersättningstid skall förlängas från tio till femton dagar per år. Hur föräldrarna skall disponera dessa dagar bör de själva få avgöra. Utredningen har inte funnit skäl att föreslå någon differentiering av ersättningstiden efter antalet barn i familjen.

Utredningen erinrar om de uttalanden som gjordes vid föräldraförsäkringens införande att ersättning från försäkringen inte får utgöra ett alternativ till eller medföra ett minskat behov av insatser i kommunernas barnavårdarverksamhet. Enligt vad utredningen har erfarit har emellenid i vissa kommuner föräldraförsäkringens förmåner tagits till intäkt för sådana begränsningar. Utredningen påpekar att försäkringens syfte är att täcka vårdbehovet när de kommunala insatserna inte räcker till, t. ex. i perioder med infektionstoppar, eller när det är lämpligast ur barnets synpunkt att en förälder tar hand om det. Utredningen uttalar som sin bestämda uppfattning att kommunerna normalt bör ha en barnvårdarverksamhet av sådan omfattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan få hjälp när barnen insjuknar.

3.3 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten

Utredningen konstaterar att det är viktigt för såväl föräldrar och utomstående vårdare som för barnet självt att ett samarbete kommer till stånd mellan hemmen och barnomsorgen. För att förverkliga detta behöver föräldrarna ges möjlighet att ta del i förskolans verksamhet. Utredningen föreslår att föräldrarna skall få rätt att i viss utsträckning ta ledigt från arbetet för att följa och delta i verksamheten i förskolan. Förslaget innebär att varje förälder med barn i den kommunala förskoleverksamheten skall ha rätt till föräldrapenning en dag per år. Föräldrarna skall om de vill kunna byta ut denna dag mot två halva dagar per år.

Rätten til! ledighet skall enligt förslaget inte vara förknippad med att det förekommer någon särskild aktivitet, utan förälder skall få vara ledig för att delta i de ordinarie rutinerna i förskolan. När det gäller familjedaghem framhåller utredningen att det inte är möjligt att ställa samma krav på innehåll i föräldrasamverkan som i förskolan.

En fråga som ägnas särskild uppmärksamhet i betänkandet är de problem som knyter an til! barnets introduktion i barnomsorgen. Det är enligt utredningen viktigt att barnet gradvis får vänja sig vid den nya miljön och att positiva kontakter mellan föräldrar och personal byggs upp som en grund för det fortsatta samarbetet. Utredningen uttalar att den avser att återkomma till frågan om en utbyggnad av föräldraförsäkringen för att särskilt tillgodose behovet av ledighet för föräldrar när barnet skall börja i daghem e. d.

3.4 Föräldrapenning vid adoption

Utredningen konstaterar att den statistik och de undersökningar om adoptioner som finns i Sverige är bristfälliga. Under år 1973 beräknas emellertid knappt I 400 barn under tio år ha adopterats. Drygt två tredjedelar av barnen var utländska. Flertalet barn var i åldrarna 2-7 år. Drygt 20 96 var under ett år när de adopterades. Utredningen anser att man inte generellt kan

3 Riksdagen 1976. I saml. Nr 133

jämställa en adoption med att det föds barn i familjen. Med hänsyn till att adoptivbarnen har speciella och varierande anpassningsproblem bl. a. beroende på åldern är det inte möjligt att bestämma en enhetlig tidsperiod som behövs för att ett adoptivbarn skall anpassa sig i den nya familjen

och miljön. Man får enligt utrz2dningen också beakta att det även i familjer

med egna barn förekommer problem av liknande stag som i adoptivfamiljer.

Utredningen avser att senare återkomma till dessa frågor. Utredningen anser det dock motiverat att förlänga ersättningstiden för

föräldrapenning vid adoption av äldre barn utöver nuvarande 20 dagar. Utredningen föreslår att ersättningstiden sätts till 90 dagar, vilket är samma tid som en kvinnlig statstjänsteman enligt kollektivavtal har rätt att vara ledig i samband med adoption. Denna tid anser utredningen bör ge goda möjligheter till att sköta såväl praktiska frågor som att påbörja en anpassning

av barnet till de nya förhållandena. En uppdelning av ersättningstiden bör enligt utredningen göras så att ersättning utgår till var och en av föräldrarna under högst 45 dagar.

3.5¶Rätten till föräldraledighet

Familjestödsutredningen framhåller att den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äk-

tenskap eller havandeskap m. m. framstår som ålderdomlig vid jämförelse

med nyare arbetsrättslig lagstiftning till skydd för de anställda, t. ex. lagen om anställningsskydd. Oklarhet har uppstått i vissa frågor vid den praktiska tillämpningen av lagen. Bestämmelsernas utformning kan ha bidragit till detta. I vissa fall är anställningsskyddet för ledighet när föräldrapenning utgår inte reglerat i lagen. Det gäller rätten till ledighet för vård av sjukt barn samt faders möjlighet att få ledigt i anslutning till barns födelse.

För att bryta det motstånd som mer eller mindre uttalat finns på arbetsplatserna mot att fäder tar ledigt menar utredningen vidare, att det är viktigt att av lagen klan framgår vilka regler som gäller. Dessutom bör skyddet avse alla de olika situationer då en förälder har rätt till ledighet med föräldrapenning. Utredningen anser att 1945 års lag bör ersättas med

en helt ny lag. Lagstiftningen bör därvid i stället för att innehålla förbud mot uppsägning eller avskedande ha bestämmelser om en positiv rätt till ledighet av samma karaktär som t. ex. den nya lagstiftningen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Utredningen anser att sambandet mellan föräldraförsäkringen och rätten till ledighet klart bör slås fast i den nya lagen. Liksom i den nuvarande

lagstiftningen bör möjligheterna till ledighet inskränkas i vissa fall i jäm-

förelse med föräldraförsäkringens regler. Således bör även i fortsättningen föräldrarnas rättighet att byta av varandra i vården av barnet i ledighetslagen vara begränsad till två perioder vardera för föräldrarna. Givetvis bör dock ingenting hindra att föräldrarna kommer överens med sina arbetsgivare om

tätare byten. Förälder som vill ta sin rätt till ledighet i samband med barns födelse i anspråk skall anmäla detta för arbetsgivaren. F. n. gäller en varseltid på tre veckor. Utredningen föreslår en förlängning av denna tid till en månad. Då får arbetsgivaren bättre tid att planera arbetet inför ledigheten. Vissa

undantag från anmälningsskyldigheten anser utredningen emellertid nödvändiga att göra.

1 1945 års lag föreskrivs att arbetstagaren skall ha varit anställd minst

ett år för rätt till föräldraledighet vid barns födelse. Avsikten härmed var vid bestämmelsens tillkomst att karenstiden skulle täcka hela graviditets-

tiden. Utredningen anser att det inte längre kan vara tillräcklig anledning att behålla kravet på en så lång anställningstid, eftersom barnledigheten ju numera gäller båda föräldrarna. Utredningen föreslår att den nya ledighetslagen skall få samma karenstid som annan nyare arbetsrättslig lagstiftning, dvs. i allmänhet sex månader.

3.6¶Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Utredningen hänvisar till de regler som gäller från den 1 januari 1976 i fråga om resekostnadsersättning och som bl. a. innebär att förälder eller annan anhörig i vissa fall har rätt att få ersättning för resekostnader i samband

med barns sjukdom även om barnet inte självt är med vid besöket. Ersättningsrätten är främst av betydelse när barnet behandlas inom den psykiska barna- och ungdomsvården (PBU). Utredningen konstaterar vidare att förälder har rätt till resekostnadsersättning som följeslagare åt barnet vid läkarbesök.

F. n. föreligger emellertid ingen rätt till resekostnadsersättning för föräldrar som besöker barn som vårdas på sjukhus. Kostnaderna för sådana besök

kan ofta bli betungande, särskilt om familjen bor i glesbygd eller om barnet

t. ex. får specialistvård vid annat sjukhus än hemortssjukhuset. Utredningen

framhåller att det är viktigt att kontakterna mellan barn och föräldrar upp-

rätthålls när barn vårdas på sjukhus. Särskilt gäller detta vid längre sjukhusvistelser. Föräldrarnas besök kan betyda mycket för barnets tillfrisknande.

Utredningen föreslår att sjukreseförordningens bestämmelser komplet-

teras så att ersättning kan utgå för föräldrars resekostnader vid besök hos

barn under tio års ålder som vistas på sjukhus. För ersättningen bör tillämpas samma grunder som gäller för andra sjukresor. Ersättning föreslås kunna utgå för högst en resa i veckan fram och åter.

3.7 Kostnader

Den utvidgade föräldrapenningen för vård av barn vid barnets eller ordinarie vårdares sjukdom har av utredningen beräknats öka försäkringens kostnader med ca 60 milj. kr. om året. Föräldrapenning vid kontakt med

förskolan beräknas kosta ca 20 milj. kr. och den förlängda ersättningstiden vid adoption av äldre barn ca 13 milj. kr. per år. Förslaget om resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus har av utredningen beräknats kosta högst 2 milj. kr. om året.

3.8 Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

I en särskild promemoria tehandlar familjestödsutredningen fosterför-

äldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning.

Utredningen konstaterar att placering i fosterhem används i en ökande omfattning. F. n. vårdas mer än 16 000 barn och ungdomar i enskilda hem. Genom att fosterföräldrarna uppbär ersättning för vården och därför anses

vara förvärvsarbetande går de i vissa fall miste om sjukpenning och föräldrapenning som skulle ha kommit dem till del om det hade varit sina

egna barn som de vårdat. Utredningen redogör för två situationer där fosterföräldrarna kan missgynnas. Den ena avser fallet att den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst helt utgörs av fosterlönen och motsvarar en sjukpenning eller föräldrapenning som understiger garantinivån 25 kr. per

dag. Eftersom fosterföräldern anses vara förvärvsarbetande och fosterlönen fortsätter att utgå under föräldraledigheten kan föräldrapenning enligt garantinivån inte utgå. Föräldern går då miste om skillnaden mellan ersättning enligt garantinivån och den sjukpenning som motsvarar fosterlönen. Det

andra fallet avser fosterförälder vars sjukpenninggrundande inkomst består av

både fosterlön och annan förvärvsinkomst. I sådant fall kan halv sjukpenning

eller föräldrapenning utgå om föräldern avstår från det andra förvärvsarbetet men fortsätter vården av fosterbarnet. Detta gäller dock endast under förutsätt-

ning att inkomsten från det andra arbetet är minst lika stor som fosterlönen och

att mer än hälften av arbetstiden avserdet andra arbetet. I annat fall utgår ingen

sjukpenning eller föräldrapenning alls. Familjestödsutredningen anser det otillfredsställande att fosterföräldrar

i vissa lägen kan gå miste om ersättning från den allmänna försäkringen i samband med sjukdom eller eget barns födelse. Arbetet med att vårda

fosterbarn i det egna hemmet skiljer sig föga från vården av eget barn.

Det är dessutom i hög grad önskvärt att fosterbarnet slipper byta miljö om det inte är nödvändigt och att vården kan ske utan avbrott. Utredningen

föreslår därför en särskild regel för fosterföräldrar och motsvarande, som innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten i dessa fall skall delas upp i en del som avser fosterlön och en del som avser inkomst av annat

arbete. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall föräldern kunna fortsätta

vården av fosterbarnet med bibehållen fosterlön. Inkomstbortfallet från förälderns övriga arbete skall enligt förslaget täckas av sjukpenning eller föräldrapenning från den allmänna försäkringen. Fosterförälder som på grund av sjukdom är helt oförmögen att ta vård om fosterbarnet — barnet flyttar till annan familj eller vårdas helt av en

annan person — bör liksom f.n. ha rätt till oavkortad sjukpenning.

Vidare föreslår utredningen kompletterande regler i fråga om rätten till föräldrapenning enligt garantinivån. Fosterföräldern föreslås således bli berättigad till en föräldrapenning vars garantinivå har minskats med den sjukpenninginkomst som vården av fosterbarnet berättigar till.

Åldersgränsen för fosterbarn är 16 år. Även ungdomar över 16 år som är omhändertagna för samhällsvård placeras emellertid i enskilda hem. Vidare förekommer det att ungdomar över 16 års ålder som är inskrivna hos omsorgsnämnd eller i ungdomsvårdsskola placeras i enskilt hem. Mot bakgrund därav föreslår utredningen att de nya reglerna skall gälla för den som har annans barn under 18 år i sin vård.

3.9 Särskild framställning angående regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn har hemställt om vissa ändringar i reglerna för rätt till förtidspension för psykiskt utvecklingsstörda som vårdas i elevhem eller vårdinstitution. Enligt gällande regler äger den som driver anstalten eller inrättningen eller svarar för kostnaderna för vården rätt att uppbära förtidspensionen. Vistas den pensionsberättigade utom anstalten under en tid av minst två veckor i följd äger han rätt till så stor del av pensionen som belöper på denna tid.

Förbundet framhåller att en motsvarande tvåveckorstid som tidigare gällt i fråga om vårdbidrag för vård av handikappat barn numera ersatts med en bestämmelse om att vårdbidrag utgår för varje dag under året som barnet vistas utom anstalten, förutsatt att antalet dagar uppgår till minst tio per kvartal. Förbundet anser att samma tidsregel bör gälla för psykiskt utvecklingsstörda med förtidspension. Den utvecklingsstördes bostadskostnad i föräldrahemmet minskas nämligen inte genom att han under vissa dagar av året bor på elevhem eller vårdinstitutioner. Övriga levnadskostnader i föräldrahemmet är i stort sett relaterade till det antal dagar han vistas i föräldrahemmet.

4 Remissyttrandena 4.1 Föräldrapenning vid barns sjukdom m. m.

Utredningens förslag att den ersättningsberättigade tiden skall ökas från tio till femton dagar vid vård av sjukt barn och att ersättning skall kunna utgå även när förälder behöver avstå från arbete på grund av att den ordinarie vårdaren är sjuk har fått ett genomgående positivt mottagande av remissinstanserna. Detsamma gäller förslaget att föräldrapenningen skall utsträckas till att avse även tillfällen då barnet skall genomgå hälsokontroll m. m.

Riksförsäkringsverket framhåller allmänt att utredningens förslag utgör na-

turliga påbyggnader på den förätdraförsäkring som infördes den 1 januari 1974.

Försäkringskasseförbundet anser att de nuvarande avgränsningarna för rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn har varit svårtolkade såväl för för-

äldrarna som för kassapersonalen. Förbundet hälsar därför med tillfredsställelse den utvidgning av ersättningsrätten som nu föreslås. Några remissinstanser — arbetsmarknadsstyrelsen. LO och SACO/SR - be-

tonar att den utvidgade rätten till föräldrapenning för vård av barn vid

barnets eller vårdarens sjukdom inte får leda till att den kommunala barn-

vårdarservicen försämras. Liknande synpunkter framförs av TCO.

SACO/SR anser att åldersgränsen bör höjas till 16 år när det gälter föräldrapenning för att förälder skall kunna delta då barnen genomgår häl-

sokontrolier eller får annan förebyggande hälsovård.

Utredningens förslag om en förlängning av ersättningstiden från tio till femton dagar per familj tillstyrks av riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket. arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen, LO, SACO/SR, SAF, Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundet. Några remissinstanser

anser dock att antalet ersättningsberättigade dagar för vård av barn bör knytas till antalet barn i familjen. Sådana synpunkter framförs av statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Södermanlands län, Försäkringskasseförbundet, Fredrika-Bremer-förbundet, Rädda barnens riksförbund och Folkpartiets

kvinnoförbund. Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter om inte antalet dagar

borde utökas till tjugo. Även socialstyrelsen anser att det föreslagna antalet

dagar är för knappt tilltaget. $4CO/SR förordar att antalet dagar knyts till föräldrarna var för sig och inte till familjen. Barnomsorgsgruppen menar att

det vid vård av barn på sjukhus i vissa fall kan finnas behov av ytterligare ersättningsdagar utöver de 15 dagar som utredningen föreslår. Gruppen framhålter betydelsen av att föräldrar till ett svårt sjukt barn inte av ekonomiska

skäl hindras från att delta i vården av barnet på sjukhuset. Statskontoret anser sig inte ha underlag för att bedöma behovet av den föreslagna femtioprocentiga ökningen av antalet ersättningsdagar.

4.2 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten

Utredningens förslag om att införa rätt till föräldrapenning vid föräldrars

kontakt med den kommunala förskoleverksamheten tillstyrks av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, barnomsorgsgruppen, länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs och Jämtlands län, TCO, Svenska kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, Folkpartiets kvinnoförbund och Lantbrukarnas riksförbund. -

Statskontoret avstyrker förslaget med hänvisning till att det knappast till-

godoser det behov av kontinuerlig kontakt mellan föräldrar och förskola som utredningen eftersträvar. SAF föreslår att ett genomförande av förslaget

skall anstå tills vidare och prövas först i samband med ställningstagande

till den utredning om föräldrapenning för introduktion i förskolan som aviseras i betänkandet.

Socialstyrelsen påpekar att styrelsen i skilda sammanhang har framhållit hur

avgörande samverkan mellan personal och föräldrarär föratt förskolan skall bli

ett betydelsefullt komplement till familjen. Förskolans arbete måste inriktas

både på barnen och deras föräldrar. Förskolan bör tillsammans med föräldrarna

ta ett gemensamt ansvar för barnet och dess utveckling. Styrelsen ser utred-

ningens förslag som ett första steg för att underlätta den föräldrasamverkan

som redan prövas i många kommuner. Även barnomsorgsgruppen anser att för-

slaget innebär en principiell nyhet med stora utvecklingsmöjligheter.

Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket anser att ersättning för medverkan i samhällets barnomsorg bör inkluderas i den föreslagna utvidgade rätten till föräldrapenning i anslutning till barns sjukdom m. m. Försäk-

ringskasseförbundet anför liknande synpunkter.

4.3 Föräldrapenning vid adoption

Samtliga remissinstanser som har berört denna fråga delar utredningens

uppfattning att den ersättningsberättigade tiden för föräldrapenning vid

adoption bör utökas. Däremot råder delade meningar om under hur lång

tid ersättning bör utgå. Utredningens förslag om en utvidgning till 90 dagar

biträds av riksförsäkringsverket, LO, SAF, länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län, Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundet.

Flera remissinstanser menar att ett adoptivbarn får anses ha samma behov av kontinuerlig kontakt med föräldrarna som ett nyfött barn och att er-

sättning därför bör utgå under åtta månader liksom avses gälla för eget

barn. Tiden för föräldrapenning skall därvid räknas med utgångspunkt från mottagandet av barnet. Till de remissinstanser som hävdar denna mening hör socialstyrelsen, nämnden för internationella adoptioner, statskontoret, TCO, SACO/SR, Folkpartiets ungdomsförbund och Adoptionscentrum. Svenska kom-

munförbundet anser att den föreslagna tiden 90 dagar bör förlängas avsevärt.

Adoptionscentrum betonar att adoptivbarnen ofta har behov av en tämligen lång anpassningsperiod för att etablera nära och djupa relationer till den

nya krets av människor de knutits till och för att få trygghet i sin nya miljö. Generellt torde behövas längre tid ju äldre barnen är vid ankomsten. Ersättningstidens längd kan däremot inte bedömas enbart med utgångspunkt

i. behovet att lösa praktiska problem vid barnets ankomst.

Nämnden för internationella adoptioner framhåller att situationen för svens-

ka barn som adopteras ter sig annorlunda än den som gäller för det stora antal utländska barn som adopteras i Sverige. Även då det gäller de svenska

barnen bör tiden för föräldrapenning räknas med utgångspunkt från barnets ankomst till adoptivhemmet, men i vissa fall kan det dock vara motiverat med

en reducering av förmånen. Nämnden anser att föräldrapenning under 240 da-

garinte bör utgå till adoptivföräldrarna om ersättning avseende det barn det gäller utgått under lika lång eller i det närmaste lika lång tid enligt reglerna om föräldrapenning i samband med eget barns födelse.

Utredningens förslag om en uppdelning av den ersättningsberättigade tiden med 45 dagar på var och en av föräldrarna tillstyrks av länsstyrelsen i Örebro län. Av motsatt uppfattning är länsstyrelsen i Kronobergs län och

Adoptionscentrum som anser, att tiden är för kort för att det skall vara lämpligt

med en sådan uppdelning.

4.4 Rätten till föräldraledighet

Förslaget att ersätta den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning

eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller ha-

vandeskap m. m. med en lag om rätt till föräldraledighet tillstyrks av alla

remissinstanser som berört frågan, bl.a. SAF, LO, TCO och Försäkrings-

kasseförbundet. LO har för sin del inte något att erinra mot en förlängning

av varseltiden för föräldraledighet vid barns födelse från tre veckor till en månad.

SAF och statens avtalsverk påpekar att olika instansordningar kommer att gälla i mål som avser föräldrapenning och mål som gäller föräldraledighet. De förra målen avgörs i sista instans av försäkringsdomstolen och de senare

av arbetsdomstolen. SAF hävdar vidare att rätten till ledighet i samband med barns födelse liksom f.n. bör inträda först efter ett års anställning.

4.5 Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Utredningens förslag om att sjukförsäkringens regler om ersättning för resekostnader skall utvidgas till att gälla förälders besök hos barn under

tio år som vistas på sjukhus får allmän anslutning bland remissinstanserna.

Förslaget tillstyrks av bl. a. socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, barnomsorgsgruppen. länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, TCO, Lantbrukarnas riksförbund och fFörsäkringskasseförbundet. Socialstvrelsen betonar att ekonomiska skäl

inte bör få hindra föräldrarna från att hålla en nära och tät kontakt med sitt barn under sjukhusvistelsen. Riksförsäkringsverket uttalar sin särskilda tillfredsställelse med utredningens förslag till ersättning för föräldrars resekostnader. Barnomsorgsgruppen ser utredningens förslag som en första etapp när det gäller att lösa frågan om ekonomisk ersättning till föräldrar i samband med barns vistelse på sjukhus. Fredrika-Bremer-förbundet menar att i fråga om rätt till resekostnadsersättning för besök av barn på sjukhus åldersgränsen bör kunna bestämmas till 12 i stället för 19 år.

4.6 Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

Över familjestödsutredningens promemoria angående fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning har yttrande inhämtats från riksförsäkringsverket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Den av utredningen föreslagna principlösningen att fosterförälderns inkomst skall delas upp på en del som avser fosterlön och en del som avser annan förvärvsinkomst godtas av remissinstanserna. Riksförsäkringsverket och Landstingsförbundet anser vidare att föräldrapenning vid vård av eget nyfött barn inte bör understiga garantinivån oberoende av en eventuell fosterlön och att någon avräkning från garantinivån således inte bör ske. Svenska kommunförbundet framhåller att de högsta rekommenderade normatlbeloppen för fosterföräldrarnas arvodesersättning (22, 27, 32 resp. 39 kr. per dag) i de flesta fallen motsvarar en föräldrapenning som överstiger garantinivån. I dessa fall kommer med avräkning enligt utredningens förslag någon föräldrapenning i realiteten inte att utgå. En möjlig lösning är enligt förbundet att fosterföräldern utöver föräldrapenning enligt garantinivån får uppbära en viss del av arvodet.

4.7 Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda

Framställningen från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn har remitterats för yttrande till riksförsäkringsverket, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Handikappförbundens centralkommitté. Förslaget att utvidga den pensionsberättigades möjligheter att själv få tillgodogöra sig pensionen vid vistelse utom anstalt biträds i huvudsak av remissinstanserna.

Landstingsförbundet finner den föreslagna ändringen vara motiverad för utvecklingsstörda som är skolpliktiga enligt omsorgslagen, dvs. under 21 eller i vissa fall 23 år. När det gäller icke skolpliktiga utvecklingsstörda anser förbundet att frågan bör ytterligare övervägas. Föräldrarnas möjligheter att få ersättning vid en tids besök i hemmet bör i de senare fallen ses i ett vidare sammanhang. Hänsyn bör tas till att en målsättning inom omsorgsverksamhelten är att vuxna utvecklingsstörda så långt som möjligt skall ha sysselsättning och ett eget boende, skilt från föräldrar och andra anhöriga.

Riksförsäkringsverket framhåller att ändringar nyligen har vidtagits i fråga om ferievårdbidrag så att bidrag kan utgå även under kortare perioder. Med hänsyn till att vårdbidrag ofta avlöses av förtidspension anser verket det rimligt att i princip samma regler gäller för båda ersättningsformerna. Ändringen bör omfatta inte endast huvudförmånen (pension) utan även barntillägg.

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Föräldraförsäkringen infördes den 1 januari 1974 och ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen. Reformen innebar att flera principiellt viktiga förändringar genomfördes i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna.

Föräldraförsäkringen är inriktad på att ersätta inkomstbortfall i vissa situationer när en förälder behöver stanna hemma för att vårda barn. Till förälder som stannar hemma i samband med barns födelse utgår en föräldrapenning som motsvarar 90 % av förvärvsinkomsten. Genom den nya föräldrapenningens garantinivå på 25 kr. per dag har också de grupper som tidigare har haft det svagaste försäkringsskyddet fått en betydligt förbättrad grundtrygghet vid barns födelse. Det gäller främst unga föräldrar som inte hunnit få en anknytning till arbetsmarknaden och flerbarnsföräldrar som har varit hemarbetande en tid före barnets födelse. Ersättningstiden för föräldrapenning i anslutning till barns födelse, som vid införandet var sex månader, har fr. o. m. den 1 januari 1975 ökats till sju månader. För fosterföräldrar och adoptivföräldrar gäller motsvarande regler som för biologiska föräldrar. Vid adoption av barn i åldern från nio månader och upp till tio år har adoptivföräldrarna dessutom en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar i anslutning till barnets ankomst till sitt nya hem.

I föräldraförsäkringen ingår också rätt till sjukpenning för förvärvsarbetande förälder som stannar hemma för att ta hand om ett sjukt barn under tio års ålder. Ersättning kan utgå för tio dagar per år och familj. Inom ramen för dessa tio dagar kan ersättning också utgå till fader som stannar hemma för att ta hand om barn i familjen i samband med att ytterligare barn föds.

Ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen gäller för både män och kvinnor. Det innebär att männen nu i princip har samma möjligheter som kvinnorna att stanna hemma och vårda barnet under de första månaderna efter dess födelse eller när det är sjukt. Föräldraförsäkringen är därför en viktig faktor när det gäller att bryta det traditionella könsrollsmönstret i fråga om föräldrarnas omvårdnad av barnen. Det kommer givetvis att ta tid att helt ändra sekelgamla traditioner. I november 1974 uppgick andelen fäder som utnyttjade föräldraförsäkringen någon tid under barnets första månader till bara 2,7 26 men motsvarande siffra har sedan stigit och var i slutet av år 1975 ca 6 96. De andra förmånerna i föräldraförsäkringen har redan från början fått ett ganska kraftigt genomslag hos fäderna. Möjligheten att med ersättning från föräldraförsäkringen vara ledig för att ta hand om hemmavarande barn i samband med annat barns födelse utnyttjades under år 1974 av närmare hälften av de aktuella fäderna. I genomsnitt tog de ledigt 6-7 dagar. I de tvåförälderfamiljer som under år 1974 utnyttjade försäkringen i fråga om sjukpenning vid vård av sjukt barn uppbar 35 26 av fäderna sådan ersättning under minst en dag.

Samtidigt med att de nya reglerna om föräldraförsäkring trädde i kraft

tillsattes familjestödsutredningen för att göra en första utvärdering av för-

säkringen och bl. a. pröva frågan om ersättningstidens längd. Utredningen

har i ett delbetänkande (SOU 1975:62) redovisat erfarenheterna från försäkringens första tillämpningsår och samtidigt lagt fram förslag till en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Utredningsförslaget är avsett att genomföras stegvis med början den 1 januari 1977 jämsides med en planmässig

utbyggnad av barnomsorgen.

Utgångspunkten för familjestödsutredningens överväganden har varit att en kraftig utbyggnad av samhätlets barnomsorg f. n. är den viktigaste åt-

gärden för att stödja barnfamiljerna. Utredningsförslagen beträffande föräldraförsäkringen avser åtgärder som är komplement till en utbyggd barn-

omsorg. Åtgärderna tar sikte på att göra det möjligt för i första hand små-

barnsföräldrar att få en rimlig tid att umgås med sina barn, att förbättra den ekonomiska tryggheten för föräldrarna i samband med sjukdom m. m.

och att skapa förutsättningar för en bättre kontakt mellan föräldrarna och

förskoleverksamheten. Jag ansluter mig till de allmänna bedömningar som ligger till grund för familjestödsutredningens förslag i fråga om föräldraförsäkringen. Som utredningen har framhållit är en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg

f.n. den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna. Detta har också kommit till uttryck i den proposition (1975/76:92) om utbyggnad av barnomsorgen som nyligen har lagts fram.

Genom utbyggnaden av samhällets barnomsorg skall barnen ges möjlighet

till en god och trygg uppväxtmiljö samtidigt som föräldrarna får möjlighet

att på lika villkor förena förvärvsarbete och familjeliv. Allt fler kvinnor önskar fortsätta sitt förvärvsarbete utanför hemmet även när barnen är små och redan nu är den vanligaste situationen i unga barnfamiljer att båda

föräldrarna förvärvsarbetar. Vid de tillfällen då någon av föräldrarna behöver stanna hemma för att ta hand om barnet eller följa med vid besök hos

barnhälsovården eller liknande kommer föräldraförsäkringen in som ett vik-

tigt komplement till den utbyggda barnomsorgen. Därför bör vi genom en

utbyggnad av föräldraförsäkringen nu gå vidare med reformarbetet även

inom denna del av familjepolitiken jämsides med att barnomsorgen byggs ut. Därigenom skapas ökade förutsättningar för en god uppväxtmiljö för barnen i förening med social trygghet för barnfamiljerna.

Jag kommer i det följande att föreslå en ny utbyggnadsetapp för för-

äldraförsäkringen med ikraftträdande den 1 januari 1977. Reformen avser

en utvidgning av den nuvarande rätten till ersättning vid vård av sjukt barn till att gälla även vård av barn när ordinarie vårdaren är sjuk, besök inom den förebyggande barnavården samt föräldrarnas kontakt med för-

skoleverksamheten. Dessa förmåner bör därvid inordnas i ett sammanhållet

ersättningssystem och utgå i form av föräldrapenning. Antalet ersättningsberättigade dagar för dessa ändamål föreslås öka och göras beroende av

antalet barn i familjen. Vidare föreslås att viss resekostnadsersättning skall kunna utgå till föräldrar som besöker barn på sjukhus. Förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen innefattar även en förlängning av ersättningstiden för adoptivföräldrar som går miste om förvärvsinkomst i samband med adoption av barn under tio års ålder. Jag kommer också att föreslå särskilda regler i fråga om fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och föräldrapenning. I anslutning till förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen kommer jag vidare att lägga fram förslag till en ny lag om rätt till föräldraledighet som anknyter till föräldraförsäkringens förmånssystem.

Utredningens förslag till utbyggnad av föräldraförsäkringen innefattar även en förlängning av ersättningstiden från sju till åtta månader för föräldrar som stannar hemma i samband med barns födelse och införandet av en ny ersättningsform som avser att ge småbarnsföräldrar möjlighet att förkorta sin arbetsdag till sex timmar. Förslagets syfte är att ge föräldrarna ökade möjligheter att umgås med sina barn och att begränsa långa vistelsetider för barn i daghemmen. Det är därför också en angelägen reform. Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har bl. a. från löntagarnas organisationer framhållits att ett beslut i denna fråga förutsätter att de praktiska problemen på arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett led i den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har regeringen efter överläggningar med löntagarnas organisationer tillsatt en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att klarlägga de frågor som har aktualiserats vid remissbehandlingen. Arbetsgruppens arbete pågår f. n. Jag vill understryka betydelsen av att en sådan reform kan göras tillgänglig för alla grupper av förvärvsarbetande småbarnsföräldrar och avser att återkomma till de därmed sammanhängande frågorna så snart resultatet av arbetsgruppens undersökningar föreligger.

5.2 Nytt ersättningssystem i föräldraförsäkringen för tillfällig vård av barn 5.2.1 Sjukdom hos barn

Förälder har f. n. rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen i form av sjukpenning om han behöver avstå från förvärvsarbete för att stanna hemma och ta vård om sjukt barn under tio års ålder. Förmånen gäller i princip familjer där båda föräldrarna eller den ensamstående föräldern förvärvsarbetar. Ersättning kan utgå under högst tio dagar per år och familj. Om fadern stannar hemma för att ta vård om barn i anslutning till annat barns födelse har han också rätt till ersättning inom ramen för dessa tio dagar.

Rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn som infördes genom föräldraförsäkringen innebar en principiell nyhet därigenom att ersättning kan utgå även när det är en annan än den försäkrade själv som har drabbats

av sjukdomen. Erfarenheterna hittills av den nya stödformen motiverar enligt min mening en fortsatt utbyggnad. Jag kommer i det följande att föreslå att den nuvarande ersättningstiden förlängs och att ersättning från

föräldraförsäkringen skall kunna utgå även i andra fall då det är särskilt viktigt att en av föräldrarna kan stanna hemma från arbetet för att ta hand

om barnen.

Det föreslås också att den ersättning som utgår vid vård av sjukt barn och i de övriga fall som i fortsättningen skall vara ersättningsberättigade

skall ha formen av föräldrapenning i stället för sjukpenning.

5.2.2 Sjukdom hos ordinarie vårdaren

Familjestödsutredningens material visar att andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn ökar och att det blir allt vanligare att båda föräldrarna i en familj förvärvsarbetar. Det är uppenbart att den nuvarande förmånen av sjukpenning vid vård av sjukt barn fyller ett stort behov. Utredningen har funnit det angeläget med en komplettering av ersättningssystemet så att ersättning kan utgå även när en förälder måste vara hemma från arbetet för att ta hand om sina barn därför att den ordinarie vårdaren insjuknat.

Familjestödsutredningen har därför föreslagit att det nuvarande stödet utvidgas till att avse även de fall där den som normalt svarar för barnets

omvårdnad biir sjuk.

Förslaget har tillstyrkts av remissinstanserna. Också jag ansluter mig till förslaget och förordar att ersättning i form av föräldrapenning skall utgå när förälder behöver avstå från förvärvsarbetet för att vårda sitt barn i sam-

band med att barnets ordinarie vårdare blir sjuk.

Jag vill i detta sammanhang understryka familjestödsutredningens på-

pekande att förbättringar i föräldraförsäkringen inte får leda till begränsningar i den kommunala barnvårdarverksamheten. Föräldraförsäkringens förmåner bör ses som ett komplement till den kommunala servicen i dessa avseenden.

5.2.3 Besök inom förebyggande barnhälsovården

Familjestödsutredningen har ansett det befogat att utvidga ersättnings-

möjligheterna till att avse även de fall då en förälder måste ta ledigt från

arbetet för att följa med barnet när det skall genomgå hälsokontroll e. d.

Förslaget har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Jag delar utredningens uppfattning att det är motiverat att införa en ersättningsrätt i dessa fall. Jag föreslår att förvärvsarbetande förälder som behöver ta ledigt från arbetet för att följa sitt barn vid besök inom samhällets

förebyggande barnhälsovård skall få rätt att uppbära föräldrapenning inom ramen för den utvidgade nya stödformen. Åldersgränsen bör här liksom

i övriga fall när föräldrapenning utgår vara 10 år.

5.2.4 Föräldrars kontakt med Jörskoleverksamheten

Familjestödsutredningen konstaterar att de flesta föräldrars kontakt med förskolan inskränker sig till att lämna och hämta barnet där. Utredningen anser det angeläget att föräldrarna i viss omfattning deltar aktivt i förskolans verksamhet och skapar ökad kontakt med denna verksamhet. Det senare gäller även i fråga om familjedaghemmen. För att föräldrarna i en ökad utsträckning skall kunna delta i förskolans verksamhet föreslår utredningen att föräldrapenning skall kunna utgå under en hel eller två halva dagar om året för kontakt med förskoleverksamheten i samhällets barnomsorg. Utredningen avser att senare åt2arkomma till de särskilda frågor som är förknippade med barnets introduktion i förskola och annan barnomsorg.

Förslaget om föräldrapenning vid kontakt med förskoleverksamheten har tagits emot positivt av de flesta remissinstanserna. För egen del vill jag understryka betydelsen av en nära samverkan mellan föräldrar och den personal som är sysselsatt i barnomsorgen. Utredningens förstag ger enligt min mening goda möjligheter at: i ökad omfattning få till stånd en samverkan och att ge föräldrarna tillfällen att uppleva barnets miljö i förskoleverksamheten. Jag föreslår därför att det nya ersättningssystemet skall innehålla en rätt till föräldrapenning när föräldern tar ledigt från sitt förvärvsarbete för kontakt med förskoleverksamheten inom samhällets barnomsorg, dvs. daghem, deltidsgrupper och koramunala familjedaghem. I enlighet med utredningens förslag bör ersättning därvid kunna utgå för en hel dag eller två halva dagar om året för varje förälder som har barn i förskoleverksamheten.

5.2.5 Förlängd ersättningstid

Den ersättningsberättigade tiden föreslås av familjestödsutredningen förlängd från tio till femton dagar jämte en dag per förälder som har barn i förskoleverksamheten. Under remissbehandlingen har olika meningar framförts om ersättningstidens längd. Flera remissinstanser har förordat att antalet ersättningsberättigade dagar skall differentieras efter hur många barn under tio år som finns i familjen.

Det är enligt min mening angeläget att genomföra en förlängning av ersättningstiden i samband med att förmånen vidgas till att täcka flera behov. Som jag förut har anfört bör ersättningen regleras i ett nytt ersättningssystem och ges formen av föräldrapennir.g. Detta bör även omfatta den föreslagna rätten till föräldrapenning vid föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. Med hänsyn tillarten och omfattningen av de utvidgningaristödetsom jagidet föregående har föreslagit anser jag — i likhet med flera remissinstanser — det motiverat att i samband med en förlängning av ersättningstiden differentiera dagantalet så att flerbarnsfamiljerna totalt får ett större antal dagar till sitt förfogande. Jag föreslår att den nuvarande ersättningstiden förlängs så att familjer

med ett barn får rätt till ersättning högst 12 dagar, familjer med två barn högst 15 dagar och familjer med tre eller flera barn högst 18 dagar perår. Därav bören dag

per förälder få användas för föräldrakontakt med förskoleverksamheten. I öv-

rigt bör föräldrarna inom de angivna ramarna själva få avgöra fördelningen på

de angivna ändamålen och vem av föräldrarna som skall ta ut föräldrapenning.

5.3¶Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Familjestödsutredningen har betonat betydelsen av att ett barn som vårdas

på sjukhus upprätthåller kontakten med sina föräldrar, särskilt vid längre

sjukhusvistelser. Förälder har nu inte möjlighet att få ersättning för resekostnader som uppkommer när han skall besöka barn som vårdas på sjukhus. Utredningen framhåller att resekostnaderna för att besöka barnet ofta

kan bli mycket kännbara för föräldrarna, i synnerhet om resvägen är lång, t.ex. då föräldrarna bor i glesbygd eller då barnet får specialistvård på ett

sjukhus långt från hemorten. Utredningen föreslår därför att ersättning skall

kunna utgå för förälders resekostnader som föranleds av besök hos ett barn som vistas på sjukhus. Ersättningen skall enligt förslaget utgå efter samma

grunder som gäller för den försäkrade själv. Förmånen skall avse besök

hos barn som är under tio år och kunna utgå för en resa fram och åter per vecka. Förslaget om en utvidgning av sjukförsäkringens regler om resekostnadsersättning till att avse även föräldrars besök hos barn som vårdas på sjukhus har vunnit allmän anslutning vid remissbehandlingen. Även jag finner det

angeläget att föräldrar inte av ekonomiska skäl hindras från att besöka barn som ligger på sjukhus. Som både familjestödsutredningen och barnmiljöutredningen har framhållit är det av stor betydelse för barnets tillfrisknande

och för relationerna inom familjen att föräldrarna regelbundet besöker barnet på sjukhuset. Jag föreslår därför att en rätt till resekostnadsersättning i dessa fall införs. Jag ansluter mig därvid till utredningens förslag att ersättning skall kunna utgå för en resa i veckan och att förmånen skall avse barn under tio års ålder. Resekostnadsersättning i dessa fall bör främst ta sikte på de fall där resekostnaderna uppgår till så höga belopp att de hindrar eller allvarligt

försvårar för föräldrarna att besöka sina sjuka barn. Med hänsyn härtill anser jag att ersättning från försäkringen bör utgå med den del av förälderns resekostnader som överstiger 30 kr. för varje besök hos barnet. Med förälder

bör därvid jämställas adoptiv- eller fosterförälder. I övrigt bör gälla samma

regler som de som f. n. finns för resekostnadsersättning vid besök i offentlig

öppen vård för behandling av sjukt barn. Det ankommer på regeringen

att fastställa grunderna för resekostnadsersättning.

5.4 Föräldrapenning vid adoption

Adoptivföräldrar jämställs inom föräldraförsäkringen med biologiska föräldrar. Det innebär att föräldrapenning för vård av nyfött barn kan utgå under sju månader från det barnet kommit i den försäkrades vård. Ersättning

kan dock, liksom för egna barn, utgå längst till barnet är nio månader. Är barnet äldre än nio månader men under tio års ålder vid mottagandet finns en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar. Fosterföräldrar som mottar barn i adoptionssyfte är jämställda med adoptivföräldrar.

Familjestödsutredningen uttalar att det inte är generellt möjligt att jämställa adoptivbarn i olika åldrar med nyfödda barn. Utredningen anser det vara

svårt att ange en enhetlig tidsperiod som kan behövas för att ett adoptivbarn skall anpassa sig till sin nya miljö. Liknande behov av anpassning kan föreligga också i familjer med egna barn. Vid en avvägning av hithörande frågor har utredningen stannat för att nu föreslå en förlängning av den

nuvarande särskilda ersättningstiden för adoptivföräldrar på högst 20 dagar

till högst 90 dagar. Ersättningstiden föreslås samtidigt uppdelad mellan adop-

tivföräldrarna så att var och en av dem får rätt till föräldrapenning under högst 45 dagar. Förslaget om uvpdelning av ersättningstiden har samband

med andra förslag av utredningen med liknande innebörd och tas därför inte upp till behandling i detta sammanhang.

Alla remissinstanser som har yttrat sig om den särskilda föräldrapenningen vid adoption har ansett det angeläget att ersättningstiden förlängs. Utred-

ningens förslag om en förlängning från 20 till 90 dagar tillstyrks eller lämnas utan erinran av flera remissinstanser. Flera andra remissinstanser framhåller däremot att förhållandena vid en adoption är likartade med dem som upp-

kommer vid ett eget barns födelse och förordar därför att adoptivföräldrar skall få rätt till ersättning under samma tid som gäller vid eget barns födelse även i de fall barnet är äldre än riio månader. Utgångspunkten för beräkning av ersättningstiden föreslås då vara den dag barnet tas emot i den nya familjen.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att det inte går att generellt — oberoende av åldern — jämställa adoptivbarns behov av anpassning till den nya familjen med vårdbehovet hos nyfödda barn. Adoptivföräldrarnas

ställning inom föräldraförsäkringen och frågor som sammanhänger härmed kommer att behandlas ytterligare av utredningen i dess fortsatta arbete.

Jag vill också erinra om att även adoptivföräldrarna omfattas av det tidigare berörda utredningsförslaget om en delföräldrapenning för barn under treårs ålder.

Om adoptivbarnet vid ankomsten är under nio månaders ålder gäller sam-

ma rätt för adoptivföräldrarna til! föräldrapenning som vid eget barns födelse. För adoptivbarn som är äldre är: nio månader men under tio års ålder finns skäl för en utvidgad rätt till föräldrapenning. Detta gäller särskilt för familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar om någon av dem behöver stanna hem-

ma från arbetet, bl. a. för hälsokontroller och sjukvård av barn som kommer från utlandet. För sådana ändamål kan adoptivföräldrarna också ta i anspråk

den utvidgade rätten till föräldrapenning för bl. a. besök inom förebyggande barnhälsovården som jag har föreslagit i det föregående. Det är också viktigt

att ge barnet möjlighet att anpassa sig till den nya miljön. Barnets inskolning i samhällets barnomsorg kan i dessa fall också kräva särskilda insatser från

adoptivföräldrarna. Jag vill i anslutning härtill framhålla att bland adoptivbarnen kan finnas de som bör få förtur i samhällets barnomsorg i likhet

med vad som gäller för andra barn med särskilda stödbehov.

Ersättningstiden för adoptivförälders särskilda rätt till föräldrapenning bör enligt min mening i högre grad anpassas till de behov som föreligger. Vid

den avvägning som här måste ske får också kostnadsaspekterna beaktas. Den nuvarande särskilda rätten till föräldrapenning under 20 dagar i samband med att barn adopteras eller tas emot i en familj i adoptionssyfte bör vara

en grundnivå för familjer där en av föräldrarna är hemarbetande. I familjer där båda föräldrarna är förvärvsarbetande finns behov av en väsentligt förlängd ersättningstid. Detta gäller särskilt vid adoption av barn som inte

har börjat i skolan eller i den allmänna förskolan. Jag föreslår därför att

föräldrapenning skall utgå under en tid av 90 dagar om adoptivbarnet är under sex års ålder och båda adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande och

försäkrade för en föräldrapenning som överstiger garantinivån. Vid adoption av äldre barn bör ersättningstiden för den särskilda rätten till föräldrapenning

åt adoptivföräldrar bestämmas till 45 dagar om barnet har fyllt sex men

inte tio år och båda föräldrarna är förvärvsarbetande. Kostnadsökningen för

de ändrade ersättningsreglerna för adoptivbarn kan beräknas till 15 milj. kr.

5.5¶Rätt till föräldraledighet

I lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av ar-

betstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. finns bestämmelser om anställningsskydd vid iedighet i samband med havandeskap eller barns födelse. Genom ändring i samband med att föräldraförsäkringen infördes omfattar lagen numera även fäderna. Det betyder att inte heller en far kan sägas upp eller avskedas om han stannar hemma och uppbär

föräldrapenning. Däremot omfattar anställningsskyddet inte ledighet för att vårda sjukt barn eller faders ledighet för att vårda äldre barn i samband med ett nytt barns födelse. Det har inte ansetts nödvändigt att lagfästa

detta anställningsskydd. Inte heller omfattar lagen adoptivförälders ledighet under 20 dagar vid mottagande av äldre adoptivbarn.

Familjestödsutredningen framhåller att 1945 års lag i dag framstår som

ålderdomlig inte minst vid jämförelse med den lagstiftning till skydd för

de anställda som har genomförts under de senaste åren. Utredningen har också kunnat konstatera att oklarhet i vissa hänseenden råder beträffande

4 Riksdagen 1976. I saml. Nr 133

lagens tillämpning sedan reglerna blivit gällande också för fäder som vårdar nyfödda barn. Bestämmelsernas nuvarande utformning kan enligt utredningen ha bidragit till de tillämpningssvårigheter som har uppstått. Utredningen föreslår mot den angivna bakgrunden att 1945 års lag skall ersättas

med en lag om rätt till föräldraledighet som täcker alla de fall då den anställde är berättigad till föräldrapenning.

Förslaget om en ny lag om rätt till föräldraledighet har godtagits eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Det är även enligt min mening angeläget att vi får en lagstiftning som klarare och mera fullständigt

än 1945 års lag slår fast föräldrarnas rätt till ledighet från anställningen under den tid de med ersättning från föräldraförsäkringen stannar hemma från arbetet för att vårda sina barn. Jag förordar därför, efter samråd med

chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att reglerna om rätt til! föräldra-

ledighet i enlighet med familjestödsutredningens förslag tas in i en helt ny lag. I fråga om den närmare utformningen av det till föräldraförsäkringen

anknutna förslaget till lag om rätt till föräldraledighet hänvisar jag till spe-

cialmotiveringen. Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte uttalat sig för att i lagstiftningen införa regler om rätt till ledighet från anställning för föräldrar

med barn under tre års ålder. I riksdagsbeslutet anges att ett utredningsarbete dessförinnan måste till för att närmare belysa de frågor som då uppkommer (InU 1975/76:9, rskr 1975/76:26). Efter samråd med chefen för arbetsmark-

nadsdepartementet vill jag i denna fråga anföra följande. För offentligt anställ-

da på det statliga avtalsområdet finns redan nu till anställningsavtalen knutna tjänstledighetsregler för vård av barn. Enligt dessa regler beviljas tjänstledighet iallmänhet för vård av barn upptillett och ett halvt årsålder. Vidare kan partiell tjänstledighet medges för tillsyn av barn under 12 års ålder. Det finns således

möjlighet för arbetsmarknadens parter att träffa avtal om längre tids ledighet

för vård av barn. Om bestämmelser om sådan ledighet utan anknytning till er-

sättningsreglerna i föräldraförsäkxringen skall kunna ges i lagstiftningen, behö-

ver de frågor som är förknippade med denna typ av tjänstledighet närmare undersökas i samråd med arbetsmarknadsparterna. Bl. a. är det uppenbart att längre lagstadgad ledighet i mindre och medelstora företag kan innebära pro-

blem som är av delvis annan art än de som uppkommer i statlig tjänst. Det bör vidare uppmärksammas att sådan lagstadgad ledighet måste anpassas till de be-

stämmelser som finns i lagen om anställningsskydd exempelvis i fråga om tur-

ordningen vid uppkommande arbetsbrist. De frågor om ledighet som det här gäller har också samband med den fortsatta behandling av utredningsförslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringens ersättningsregler för småbarnsför-

äldrar som f. n. pågår i en särskild arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadsparterna. Med beaktande av de synpunkter som har framförts kom-

mer regeringen att tillsätta en utredning rörande föräldrars rätt till ledighet från

anställning.

5.6 Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

Ersättning för vård av fosterbarn betalas av kommunen. Ersättningen är i allmänhet uppdelad i en arvodesdel som beskattas och grundar rätt till sjukpenning och ATP och en skattefri del som avser att täcka de kostnader som vården av barnet för med sig för fosterföräldrarna. Motsvarande gäller i huvudsak även vid andra former av vård av barn i enskilt hem, t. ex. av psykiskt utvecklingsstörda barn som av landstinget har placerats i ett enskilt hem eller ungdomsvårdsskoleelever som vårdas utom skolan.

En förutsättning för att sjukpenning eller föräldrapenning skall kunna utgå är att den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Familjestödsutredningen har i en särskild promemoria som har remissbehandlats redogjort för de konsekvenser beträffande fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och föräldrapenning som de nuvarande bestämmelserna ger upphov till. Har fosterföräldern inte någon annan inkomst än fosterlönen kan varken sjukpenning eller föräldrapenning utgå. Samma gäller om fosterlönen är större än inkomsten av annat arbete. Överstiger inkomsten av annat arbete fosterlönen utgår endast halv sjukpenning eller föräldrapenning. Fosterföräldrarna går således miste om sjukpenning eller föräldrapenning som de skulle ha fått om det hade varit ett eget barn som de hade vårdat under sjukeller föräldraledigheten.

För att undanröja dessa olägenheter har utredningen föreslagit vissa kompletterande regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) när det gäller fosterföräldrar och andra som uppbär ersättning för vård av annans barn i det egna hemmet.

Utredningens förslag innebär i princip en uppdelning av fosterförälderns sjukpenninggrundande inkomst i en del som avser fosterlön och en del som avser annan förvärvsinkomst. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall fosterföräldern enligt förslaget få sjukpenning eller föräldrapenning som svarar mot den uteblivna inkomsten av det andra förvärvsarbetet samtidigt som han uppbär ersättningen för vården av fosterbarnet. När det gäller förälder vars inkomster inte är högre än att föräldrapenning skall utgå enligt garantinivån på 25 kr., föreslår utredningen att föräldern skall vara berättigad till föräldrapenning Som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den sjukpenninginkomst som vården av fosterbarnet berättigar till.

Som familjestödsutredningen har framhållit skiljer sig vården av fosterbarn i huvudsak inte från vården av eget barn. Det är dessutom i hög grad önskvärt att fosterbarnet slipper byta miljö under fosterförälderns sjukdom eller föräldraledighet. Jag delar därför i likhet med riksförsäkringsverket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utredningens uppfattning att reglerna i AFL bör kompletteras för att undvika nuvarande olägenheter. Jag föreslår att detta sker genom att fosterförälderns sjukpenninggrundande inkomst delas upp på sätt utredningen har föreslagit. Fosterförälder som behåller vården av fosterbarnet under sin sjukdom eller

föräldraledighet bör få sjukpenning eller föräldrapenning som beräknas med hänsyn till den uteblivna inkomsten från det andra förvärvsarbetet. Jag ansluter mig också till utredningens förslag om att föräldrapenning alltid skall utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på ersättningen för fosterbarnsvården. De kompletterande bestämmelserna bör gälla vid vård i hemmet av annans barn under 18 år.

5.7 Kostnader och ikraftträdande Kostnaderna för de förslagna förbättringarna av föräldraförsäkringen kan beräknas till ca 100 milj. kr. för helt år. Av dessa faller med gällande finansieringsregler 15 milj. kr. på staten medan återstoden bekostas av gällande socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen inkl. föräldraförsäkringen. Medel för statens kostnader under bucgetåret 1976/77 har beräknats i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, bilaga 7) under anslaget C 3 Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen. Som jag tidigare har anfört bör de nya reglerna för föräldraförsäkringen träda i kraft den 1 januari 1977. De kompletterande reglerna i fråga om fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning bör gälla från den 1 juli 1976.

5.8 Övriga frågor

5.8.1 Ändring i reglerna om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda m. fl. För den som har förtidspension och vårdas vid inrättning som bekostas med statliga medel gäller att pensionen skall sättas ned om vistelsen vid inrättningen uppgår till hel månad. Endast om den pensionsberättigade under vårdtiden vistas utanför inrättningen i minst 30 dagar kan pensionen utgå oavkortad. För den som på kommuns eller landstingskommuns bekostnad under hel månad vårdas i anstalt för osykiskt utvecklingsstörda och har förtidspension gäller f. n. att anstalten äger uppbära pensionen som ersättning för vårdkostnaderna. Pensionen utgår oavkortad vid vistelse utanför anstalten, om vistelsen uppgår till minst två veckor i följd. Även sådana psykiskt utvecklingsstörda som vårdas i enskilt hem på kommuns eller landstingskommuns bekostnad omfattasav bestämmelserna. Liknande regler gäller i fråga om barntillägg som utgår för den som vistas i anstalt som drivs i kommunal eller landstingskommunal regi. Riksförbundet för psykiskt utvecklingsstörda har hemställt om ändring i reglerna för rätt till förtidspension vid vistelse utom anstalt i överensstämmelse med de ändringar som nyligen vidtagits i reglerna för vårdbidrag till förälder som vårdar handikappat barn vid tillfällig vistelse i hemmet. Dessa regler innebär att vårdbidrag får utgå för varje dag barnet vistas utom anstalten under förutsättning att antalet dagar uppgår till minst tio per kvar-

tal. Framställningen har vid remissbehandling tillstyrkts av riksförsäkringsverket, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Jag förordar att reglerna beträffande förtidspension och barntillägg i dessa

avseenden ändras så att de kommer att överensstämma med motsvarande regler för vårdbidraget. Då det gäller handikappade vid institutioner som

drivs på statens bekostnad förutsätter detta ändringar i 10 kap. 28 AFL.

De institutioner som här avses är specialskolor för syn-, hörsel- eller taiskadade. Jag föreslår att den som är elev i sådan skola, liksom när det

gäller vårdbidrag, får rätt till hela pensionen för varje dag som han vistas

utom skolan, om antalet dagar uppgår till minst tio per kvartal. De föreslagna

reglerna bör även gälla för elever i specialskola som har barnpension.

När det gäller handikappade som vårdas i anstalt på kommuns eller lands-

tingskommuns bekostnad förutsätter det av mig förordade systemet ändringar i kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan

att uppbära folkpension. I enlighet med vad som vid remissbehandlingen har anförts av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet bör de ändrade reglerna gälla dem som ärskotlpliktiga enligt lagen (1967:940)angående

omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Jag avseratt senare föreslå regeringen att vidta de ändringar som behövs i kungörelsen.

Ändringarna bör genomföras den 1 juli 1976.

5.8.2 Reglerna för utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassas stvrelse

Allmän försäkringskassas styrelse består av två ledamöter som utses av regeringen och som regel fyra ledamöter som utses av landstinget. Härutöver

får i styrelsearbetet delta två personalföreträdare. Dessa utses av regeringen på

förslag av arbetstagarorganisation. Personalföreträdare har utsetts i alla försäkringskassor. Ordningen för att utse personalföreträdarna följer samma regler som f. n. gäller personalrepresentationen i statlig myndighets styrelse.

I årets budgetproposition (1975/76:100, bilaga 2, p. 5, s. 7, och bilaga 2.1, s. 15) har lagts fram förslag om en lag om rätt för arbetstagarorga-

nisation att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid de statliga myndigheterna. Lagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1976. Föredragande statsrådet anför att sedan systemet med styrelserepresentation för de anställda i statliga myndigheter nu varit i tillämpning en viss tid en fast rutin har etablerats inom berörda perso-

nalorganisationer för handläggningen av dessa ärenden. Vidare har organisationerna uttryckt önskemål om att nu få överta uppgiften att slutligt utse personalföreträdarna.

Jag finner det naturligt att samma ordning som har föreslagits för de statliga myndigheternas styrelser får gälla för att utse och entlediga per-

sonalföreträdare i de allmänna försäkringskassornas styrelser. Jag föreslår

att de behövliga ändringarna vidtas i 18 kap. 7 § AFL med verkan fr. o. m.

den 1 juli 1976.

5 Riksdagen 1976. I saml. Nr 133

6¶Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om rätt till föräldraledighet.

Förslaget under punkten 2 har upprättats efter samråd med chefen för

arbetsmarknadsdepartementet.

7¶Specialmotivering till lagförslagen

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring TAN Inledning

De nuvarande bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt barn och föräldrapenning finns intagna bland övriga bestämmelser om sjukpenning i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Med hänsyn

till de ändringar och tillägg i föräldraförsäkringen som nu föreslås anser jag i likhet med familjestödsutredningen det lämpligt att sammanföra bestämmelserna om föräldrapenning i ett kapitel, 4 kap. AFL. Regelsystemet

blir därigenom mer överskådlig! och gör det lagtekniskt enklare att genomföra framtida ändringar i reglerna om föräldraförsäkringen. De nuvarande bestämmelserna i 4 kap. — särskilda bestämmelser om sjukförsäkring — kan föras över

till 2 och 3 kap. AFL.

7.1.2 Ändringar i AFL

De nuvarande bestämmelserna i 4 kap. I, 2 och 5 §§ har för sjukvårdsersättningens del förts över till tre nya paragrafer, 2 kap. 10, 11 och 13 8§. För sjukpenningens vidkommande har i 3 kap. 13 § tagits in en hänvisning i tillämpliga delar till de nya lagrummen. Innehållet i nuvarande 4 kap. 38 har förts över till en ny paragraf, 2 kap. 12 §. De nuvarande bestäm-

melserna i 4 kap. 4§ har förts över till 2 kap. 12§ andra stycket och 3

kap. 13 § andra stycket. Slutligen har de nya bestämmelserna i 4 kap. 6 §

som gäller fr. o. m. den 1 juli 1976 förts över till 2 kap. 14 § och 3 kap.

13 § tredje stycket. Ändringarna är som framgår av det anförda av rent

redaktionell karaktär.

Som en följd av förslaget art föra över samtliga bestämmelser om föräldrapenning till 4 kap. kommer nuvarande 3 kap. 9 och 14 §§ att upphöra

att gälla. Omredigeringen leder vidare till följdändringar i fråga om rubriken till 3 kap. samt i 3 kap. 8, 10, 16-18 58, 7 kap. 38, 10 kap. 45, 19 kap.

185 och 20 kap. 2 och 3 58§.

3 kap.

128 I den nya lydelsen av denna paragraf ges kompletterande bestämmelser i fråga om rätten till sjukpenning för den som mot ersättning vårdar annans barn i

sitt hem som fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden. Genom en hänvisning i 4 kap. 12 § äger paragrafens bestämmelser motsvarande tillämp-

ning på föräldrapenning. Motiveringen till de kompletterande bestämmelserna

har lämnats i avsnitt 5.6. Bestämmelserna tar framför allt sikte på fosterbarn men skall också gälla annan vård av barn i hemmet under jämförliga förhållan-

den, t. ex. av ungdomsvårdsskoleelever som vårdas utanför skolan i enskilt

hemoch av psykiskt utvecklingsstörda barn som genom landstingets försorg är placerade i enskilt hem. Däremot är bestämmelserna inte tillämpliga när dagbarnvårdare eller andra vårdar barn under viss del av dygnet. Om sjukpenning kommer i fråga under tid då ersättning fortsätter att utgå för fosterbarnsvården skall rätten till sjukpenning bedömas med bortseende från ersättningen. Med ersättning avses vad som utgör vederlag för

det arbete som vården innebär. Ersättning som utgår för att täcka omkostnader som är förenade med vården har inte betydelse i detta sammanhang.

Sjukpenningens belopp skall vidare fastställas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar ersättning för vården. Be-

stämmelserna innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för fosterförälder som också har inkomst från ett annat arbete delas upp på en det som avser fosterlönen och en del som avser inkomsten från det andra arbetet. Fosterförälder som under sjukdom fortsätter att vårda barnet och följaktligen uppbär ersättning för vården under sjukdomstiden kan med

de nya reglerna få en sjukpenning som avser den uteblivna inkomsten från

det andra arbetet. Om sjukdomen helt hindrar fosterföräldern från att fortsätta vården av barnet — detta tas t. ex. tillfälligt omhand i något annat hem -—skall sjukpenning utgå med belopp som avser både den uteblivna foster- Jönen och den förlorade inkomsten från det andra arbetet.

4 kap.

Förutsättning för rätt till föräldrapenning är att föräldern är försäkrad enligt AFL och inskriven i försäkringskassa. Vem som är försäkrad framgår av 1 kap. 38. För rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse

gäller särskilda regler beträffande inskrivning i allmän försäkringskassa. Dessa återfinns i 58.

I likhet med vad som nu gäller skall föräldrapenning inte kunna utgå

om den försäkrade samtidigt förvärvsarbetar. En bestämmelse om detta finns i andra stycket.

2§

Den tid för vilken föräldrapenning kan utgå i samband med barns födelse

anges i första stycket till 210 dagar, dvs. samma tid som f.n.

Andra och tredje styckena motsvarar i sina huvuddrag 3 kap. 13 § första stycket i dess nuvarande lydelse.

Enligt bestämmelserna i tredje stycket har modern rätt till föräldrapenning

under 29 dagar efter förlossningen även om hon inte har barnet i sin vård

för att hon skall hinna återhämta krafterna. I tredje stycket har vidare — i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande praxis — tagits in en regel enligt vilken föräldrapenning när särskilda skäl föreligger skall kunna utgå även senare till en förälder sorn inte har barnet i sin vård. Sådana särskilda skäl kan vara att barnet vistas på sjukhus under obestämd tid och föräldern

inte tillfälligt kan återgå i förvärvsarbete eller att föräldern ammar eller i

övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus.

När det gäller den längsta tid under vilken föräldrapenning i samband

med barns födelse kan utgå föreslås en förenkling i förhållande till nuvarande bestämmelser. Enligt dessa får föräldrapenning utgå längst till 210:c dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom

under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet, däremot

svarande längre tid, dock längst till 270:e dagen efter barnets födelse. Familjestödsutredningen framhåller efter kontakter med riksförsäkringsverket

att det inte finns något praktiskt behov av att behålia tidsgränsen på 210

dagar. I enlighet med utredningens förslag bör de nya reglerna i fjärde stycket

utformas så att den gräns på 270 dagar som nu gäller i undantagsfall skall

gälla för alla ersättningsfall.

3§

Hit har förts bestämmelserna i nuvarande 3 kap. 13 § sista stycket. Enligt första punkten utgår inte föräldrapenning till båda föräldrarna för samma dag. Det förtjänar nämnas att någon motsvarande bestämmelse inte gäller för föräldrapenning enligt 88 för tillfällig vård av barn. Förutsättningen

för föräldrapenning i de fallen är att förälder behöver stanna hemma för att vårda barn. Ett sådant fall är när fadern vårdar barn i samband med annat barns födelse. I övrigt torde det inte finnas behov av föräldrapenning för tillfällig vård av barn under tid då andra föräldern uppbär föräldrapenning enligt denna paragraf. Enligt andra punkten har föräldrarna rätt till halv

föräldrapenning för samma dag, om de avlöser varandra i vården av barnet.

Liksom hittills avräknas då bara en dag av den sammanlagda ersättnings-

tiden.

4-6 5§

Till 4 och 5 §§ har förts innehållet i nuvarande 3 kap. 12 § och innehållet

i 63 från 3 kap. 14§ AFL.

78 Paragrafen innehåller nya bestämmelser om särskild rätt till föräldrapen-

ning vid adoption. Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4).

Bestämmelsen i tredje stycket har förts över från 3 kap. 14 § tredje stycket AFL.

88 Bestämmelserna t denna och följande paragraf om föräldrapenning för

tillfällig vård av barn ersätter de nuvarande bestämmelserna i 3 kap. 9§ om sjukpenning vid vård av sjukt barn. Samtidigt som antalet dagar utökas

(se 98) föreslås nya grunder för rätt till ersättning.

Följande kan anmärkas om de olika ersättningsgrunderna.

1. Sjukdom hos barnet. Denna ersättningsgrund överensstämmer med den

som nu gäller för rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Det förutsätts

i princip att barnet har behov av förälderns omvårdnad. I vissa fall bör

föräldrapenning kunna utgå när förälder besöker t. ex. den psykiska barnaoch ungdomsvården (PBU) även om barnet inte är med vid besöket. Besöket

skall då vara föranlett av barnets sjukdom och efter kallelse ingå som ett

led i behandlingen. Ligger barnet på sjukhus är det givet att kravet på förälderns omvårdnad får lov att fattas mycket vidsträckt. Det bör vara tillräckligt att förälderns besök är ägnat att upprätthålla kontakten mellan barnet och föräldrarna.

2. Sjukdom hos barnets ordinarie vårdare. Rätt till föräldrapenning gäller såväl när barnet vårdas av en hemarbetande förälder som när vårdaren är någon tredje person, t. ex. dagbarnvårdare, barnpraktikant eller nära släkting.

Något särskilt krav på att försäkringskassan i förväg skalt känna till vem som är barnets ordinarie vårdare har inte uppställts. I allmänhet bör för-

älderns uppgift i den försäkran som skall avges till kassan vara tillräcklig.

3. Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Härmed avses besök hos barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU.

4. Annat barns födelse. Ersättningsgrunden överensstämmer med nuvarande rätt till sjukpenning i anslutning till annat barns födelse.

5. Besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Som framgår av reglerna i 9 § andra stycket har varje förälder —

inom den ram som anges i 98 första stycket — rätt till föräldrapenning

för detta ändamål en dag om året. Det innebär i regel två dagar per år

och familj. En dag med hel föräldrapenning kan också, liksom i övriga situationer, bytas ut mot två halva dagar. Den närmare innebörden av begreppet förskoleverksamhet framgår av det förslag till lag om barnomsorg

som har lagts fram i prop. 1775/76:92.

När den försäkrade begär siukpenning vid vård av sjukt barn har han f.n. skyldighet att uppge om han har försökt få biträde av den kommunala hemhjälpen. Familjestödsutredningen har i sitt betänkande föreslagit att

denna uppgift skall tas bort från den försäkran som föräldern skall avge

och ersättas med en upplysning om möjligheterna att erhålla hemhjälp. Jag ansluter mig till förslaget.

I anslutning till de nya reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård

av barn kan till sist erinras om att riksdagen med anledning av förslag i prop. 1975:45 beslutat om vissa förmåner vid arbetsmarknadsutbildning

som innebär en anpassning till nuvarande regler i AFL. Efter samråd med statsrådet Leijon förordas att frågan om en justering av nämnda förmåner tas

upp först sedan en utredning som pågår inom riksförsäkringsverket om stödet

vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. har slutförts. Utredningen beräknas vara färdig under sommaren 1976.

98 Bestämmelserna i denna paragraf — som delvis motsvarar nuvarande 3 kap.

9 § tredje stycket AFL — innebär ändring av gällande regler genom att ersätt-

ningstiden förlängs och görs beroende av antalet barn i familjen. Dessa föränd-

ringar har berörts närmare i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsernas avfattning följer att rätten till ett högre antal dagar inträder redan fr. o. m. det år

som antalet barn i familjen ökar. Föräldrapenning för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnom-

sorg utgår som tidigare har nämnts under högst en dag per år och förälder

inom ramen för det antal dagar som familjen har till sitt förfogande enligt

första stycket. Detta framgår av första punkten i andra stycket.

Regeln i andra punkten är en nyhet i förhållande till vad som i dag gäller för

sjukpenning vid vård av sjukt barn. Den innebäratt familjen inte behöver räkna

av mer än en dag från den disponibla ersättningstiden om föräldrarna haft två

dagar med halv föräldrapenning. Den nya regeln ökar familjernas möjligheter att utnyttja förmånerna på ett flexibelt sätt. Det torde exempelvis ofta vara tillräckligt att avsätta en halv dags besök för hälsokontroll o. dyl.

108 Föräldrapenningens storlek beräknas enligt de regler som gäller för sjukpenning i 3 kap. 4§ AFL. Av hänvisningen till 3 kap. 10 § fjärde stycket

följer anmälningsskyldighet till den allmänna försäkringskassan för rätt till föräldrapenning. Anmälan måste således ske även i de fall som anges i 88.

Paragrafen har delvis sin motsvarighet i nuvarande bestämmelser. Regeln om samordning med sjukpenningen enligt AFL i första stycket har kompletterats i förhållande till nuvarande bestämmelser så att föräldrapenning inte heller får utgå samtidigt som föräldern uppbär sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning m. m., t. ex. militärersättningsförordningen (1950:261).

12§

Hänvisningarna föranleds av den omredigering som föreslås av innehållet i 2-4 kap. Motsvarande bestämmelser återfinns i den nu gällande lydelsen av dessa kapitel i 3 kap. 13 § tredje stycket, 16 § första, andra och tredje styckena, 17-18 §§ samt 4 kap. I $.

I paragrafen hänvisas vidare till den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 § som rör fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning. Denna bestämmelse skall således äga motsvarande tillämpning i fråga om rätten till föräldrapenning. Det innebär att om fosterföräldern har kvar fosterbarnet i sin vård underden tid han uppbär föräldrapenning skall föräldrapenningen beräknas på en inkomst som inte omfattar ersättning för fosterbarnsvården. Av andra punkten i denna paragraf framgår vidare att föräldern alltid har rätt till en föräldrapenning som motsvarar garantinivån minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Om föräldernt. ex. har en sjukpenning på 15 kr. som helt grundar sig på fosterlön, har han rätt till föräldrapenning med (25 - 15) = 10 kr. när han fortsätter att vårda fosterbarnet.

10 kap.

Se den allmänna motiveringen (avsnitt 5.8.1).

18 kap.

78 Den lag till vilken hänvisas i paragrafen avses enligt prop. 1975/76:100, bilaga 2, föreskriva att företrädare för de anställda vid statlig myndighet, som enligt särskild föreskrift får ingå i styrelsen eller annat organ vid myn-

digheten, får utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten, om ej annat följer av avtal eller särskild

föreskrift.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna om föräldrapenning föreslås träda i kraft den

I januari 1977. I de fall föräldrapenning vid adoption börjat att utgå och

alltjämt utgår vid ikraftträdandet bör givetvis den förlängda ersättningstiden gälla såvida villkoren i övrigt för den förlängda ersättningstiden är uppfyllda.

Därvid bör de dagar ersättning utgått före årsskiftet avräknas från det totala

antalet ersättningsberättigade lagar. De särskilda bestämmelserna om fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpen-

ning och föräldrapenning, om förtidspension m. m. för elever i specialskola

och om reglerna för utseende av personalföreträdare i allmän försäkrings-

kassas styrelse föreslås träda i kraft den I juli 1976.

7.2 Förslaget till lag om rätt till föräldraledighet Inledande bestämmelser

18 I den inledande paragrafen slås fast att arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning enligt lagens bestämmelser. I överensstämmelse med lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare

med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. men till skillnad från

t. ex. lagen (1974:12) om anställningsskydd görs således inte inskränkning

för någon grupp av anställda. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen

utan avses ansluta sig till den praxis som gäller beträffande lagar, om an-

ställningsskydd och rätt till ledighet.

Lagen gäller arbetstagare i hans egenskap av förälder. Som förälder anses

enligt andra stycket vid lagens tillämpning även fosterförälder. Enligt 4

kap. 8§ föräldrabalken gäller lagens bestämmelser också adoptivförälder om inte annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.

Här kan erinras om de särskilda föreskrifter beträffande adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning som föreslås meddelade i4 kap. 6 och 7 §§ AFL. I överens-

stämmelse med 20 kap. 2 § AFL anses vid lagens tillämpning som förälder också den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn om de

stadigvarande sammanbor.

28 Paragrafen, som innebär att lagens bestämmelser är tvingande, överensstämmer med 4 § 11945 års lag och ansluter sig till föreskrifter som har medde-

lats i likartad lagstiftning.

Ledighet i samband med barns födelse m. m.

38 I första stycket regleras arbetstagares rätt till ledighet i samband med

barns födelse eller adoption. Rätten til! föräldraledighet är anknuten till föräldraförsäkringens förmånssystem. Arbetstagare har således rätt till ledighet under tid då föräldrapenning utgår, dvs. f. n. under högst sju månader

i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under tio månaders ålder. Vid adoption av äldre barn är rätten till ledighet beroende av barnets ålder och av om båda adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande. Enligt 4 kap. 78 sista stycket AFL har bestämmelserna om föräldrapenning till adop-

tivföräldrar motsvarande tillämpning på fosterföräldrar som tar emot barn

i avsikt att adoptera. Fosterföräldrarna avses ha motsvarande rätt tiil ledighet.

Detta har ansetts framgå utan uttrycklig bestämmelse i ledighetslagen.

— En förutsättning för rätt till föräldraledighet enligt första stycket är att

arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid. Det nuvarande kravet i

1945 års lag på ett års anställning har på familjestödsutredningens förslag i den nya lagen ersatts med krav på sex månaders anställning omedelbart före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste två åren. Detta överensstämmer med bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning.

Av hänvisningen i andra stycket till anställningsskyddslagen följer att

vid bestämmande av anställningstid skall medräknas tid under vilken ar-

betstagaren har varit anställd hos annat företag inom koncern som arbetsgivaren tillhör. Har företag eller del av företag övergått till ny arbetsgivare, skall vid bestämmande av anställningstid hos den nye arbetsgivaren med-

räknas tid under vilken arbetstagaren har varit anställd hos förutvarande

arbetsgivaren eller hos företag inom koncern som förutvarande arbetsgivaren tillhörde. Det kan nämnas att staten i dessa sammanhang anses som en arbetsgivare.

48 Enligt denna paragraf har kvinnlig arbetstagare alltid rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av om hon uppbär föräldrapenning eler

inte under tiden. Bestämmelsen har tillkommit efter förslag av arbetsmil-

jöutredningen som i betänkandet (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag har föreslagit

att en bestämmelse av denna innebörd skall tas in i 1945 års lag eller i en lag om rätt till föräldraledighet. Inte heller reglerna i 3 § om viss minsta

anställningstid för rätt till ledighet påverkar rätten till ledighet enligt 4 §. Genom regeln i 4 § kommer svensk lagstiftning att även formellt uppfylla

kravet i den europeiska sociala stadgan! om möjlighet till en viloperiod

om sammanlagt tolv veckor före och efter barnsbörd.

in

$

I första stycket föreskrivs, i likhet med vad som nu gäller enligt 1945

års lag, att ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Inget hindrar dock att arbetstagaren delar upp ledigheten på fler perioder om arbetsgivaren går med på det. Föräldrapenning utgår oberoende av hur ofta arbetstagaren skiftar mellan ledighet och arbete.

Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse

eller adoption måste enligt de :1u gällande bestämmelserna i 1945 års lag

meddela arbetsgivaren detta minst tre veckor i förväg. I enlighet med familjestödsutredningens förslag har varseltiden i den nya lagen fastställts till en månad. Denna tid överensstämmer med varseltiden i annan arbets-

rättslig lagstiftning. Enligt andra stycket gäller ej varseltiden om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetstagaren inte har

kunnat råda över. Med annan omständighet avses bl.a. för tidig födsel

eller andra komplikationer under graviditetens senare del som kvinnan inte har kunnat förutse. Arbetstagaren är emellertid enligt de föreslagna bestämmelserna skyldig att anmäla behovet av ledighet utan dröjsmål.

Ledighet för tillfällig vård av barn

65 Rätt till ledighet tillkommer enligt denna paragraf arbetstagare för tillfällig vård av barn. Av 4 kap. 8 8 AFL framgår i vilka fall det utgår föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Även här gäller som en förutsättning för rätt till ledighet att föräldrapenning utgår. Föräldrapenning utgår enligt den fö-

reslagna lydelsen av AFL (4 kap. 9 §) för tillfällig vård av barn för föräldrarna sammanlagt i högst tolv dagar om i familjen finns ett barn, 15 dagar om i familjen finns två barn och 18 dagar om i familjen finns tre eller flera barn. Enligt reglerna räknas vidare två dagar med halv föräldrapenning som en dag vid

beräkning av det totala antalet dagar som en förälder har rätt att vara ledig.

Genom att rätten till ledighet är knuten till föräldrapenningen kan det -när det gäller både ledighet i samband med barns födelse eller adoption och ledighet för

Y Se prop. 1962:175.

tillfällig vård av barn — finnas ett behov hos arbetsgivare att få reda på

det antal dagar som en arbetstagare har rätt att vara ledig. Det kan förutsägas att sådan information kan ges av den allmänna försäkringskassa som hand-

lägger arbetstagarens föräldrapenningförmåner.

7§

Arbetstagares skyldighet att varsla arbetsgivaren om att han behöver vara Icedig för tillfällig vård av barn har i överensstämmelse med familjestöds-

utredningens förslag satts till en vecka. Föranleds ledigheten av sjukdom —hos barnet eller dess ordinarie vårdare — gäller ingen varseltid.

Återgång i arbete

88 I denna paragraf regleras arbetstagares rätt att vid avbrott i ledigheten börja arbeta. Paragrafen har sin motsvarighet i annan arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. 108 lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för ut-

bildning. Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå

1 arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta honom återinträda i

arbetet tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd

att pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt att återgå i arbete utan någon väntetid. Någon varselskyldighet före återgång i arbete

föreligger alltså inte vid ledighet för tillfällig vård av barn.

Anställningsskydd

9-10 §§

I dessa paragrafer tillförsäkras arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till föräldraledighet skydd mot uppsägning avskedande och försämrade arbetsförhållandenelleranställningsförmåner. Bestämmelserna ansluter väsentligen till annan arbetsrättslig lagstiftning.

Övriga bestämmelser

11-12 §§

Dessa båda paragrafer har samma lydelse som 6 § och 7 § första stycket i 1945 års lag.

Ett par remissinstanser har ansett det olämpligt att försäkringsdomstolen är

högsta instans i mål om föräldrapenning medan mål om föräldraledighet hand-

läggs av arbetsdomstolen. Förslaget att mål om tillämpningen av lagen om rätt

till föräldraledighet skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegång i ar-

betstvister och att talan således skall föras i arbetsdomstolen avviker emellertid

inte från den ordning som nu gäller enligt 1945 års lag. Det torde enligt min mening också vara naturligt att tillämpningen av ledighetsreglerna, som nära ansluter till den övriga lagstiftningen om anställningsskydd, ytterst skall kunna prövas av arbetsdomstolen.

Övergångsbestämmelserna

Lagen föreslås träda i kraft den I januari 1977 samtidigt med de ändrade reglerna inom föräldraförsäkrirgen.

Den nya lagen ersätter i allt väsentligt bestämmelserna i lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. 1945 års lag innehåller vissa regler om anställningsskydd vid giftermål, havandeskap och barnafödsel som inte får någon motsvarighet i den nya lagen. I stället täcks dessa situationer av lagen (1974:12) om anställningsskydd, eftersom de angivna omständigheterna inte utgör saklig grund enligt 7§ nämnda lag för uppsägning eller avskedande. Lagen om anställningsskydd gäller inte arbetstagare i företagsledande ställning, arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda och personer som sysselsätts i bereclskapsarbete e. d. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslås att 1945 års lag ändå helt upphävs eftersom det i varje fall strider mot god sed på arbetsmarknaden att säga upp eller avskeda en arbetstagare på någon av de angivna grunderna och en uppsägning eller ett avskedande därför likväl kan förklaras ogiltigt.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om rätt till föräldraledighet.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

4.7 Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda.. 41