Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram Förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringcn. Samtidigt föreslås en ny lagstiftning om rätt till Föräldraledighet med an- knytning till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De nuvarande reglerna om sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett nytt system med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess or- dinarie vårdare. Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar hemma för att ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen. Den nya föräldrapenningen föreslås vidare utvidgad till att omfatta besök inom den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverk- samheten. Antalet dagar med rätt till föräldrapenning i dessa situationer föreslås ökat till 12 dagar om året i familjer med ett barn. 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Vidare föreslås att föräldrar skall få rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjuk- försäkringen när de besöker barn som vårdas på sjukhus.

Adoptivföräldrar har utöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f. n. en särskild rätt till föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn som är äldre än nio månader. Ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen till adoptivföräldrar föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad till 90 dagar om barnet är under sex år och till 45 dagar om barnet är mellan sex och tio år.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen be- räknas uppgå till ca 100 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1977.

I propositionen läggs också fram förslag om fosterförälders rätt till sjuk- penning och föräldrapenning och om vissa andra ändringar i lagen om allmän försäkring.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76: 133 2

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962z381) om allmän försäkringl dels att 3 kap. 9 och 14 åå skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16—18 åå, 4 kap. 1—6 åå, 7 kap. 3.5. 10 kap. 2 och 4åå, 18 kap. 7 å. 19 kap. 1 å och 20 kap. 2 och 3 åå samt rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 10—14 åå och 4 kap. 7—ll åå. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 10 å

Sukvårdsersättning utgives av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den,/örsäkrade är inskriven eller skulle hava varit inskriven, därest han upp- jjII/t åldersvillkoret i 1 kap. 4 å".

Sjukvårdsetsättning a't försäkrad, som icke är och ej heller under,/ömt- sättning som sagts i första stycket skulle hava varit inskriven hos allmänjörsäk- ringskassa. utgives av den kassa, inom

vars verksamhetsområde vården er- ha'llits.

llå

Har ersättning/ör sjukhusvård utgi- vitsjör nittio dagar i/ö/jd elle/'förelig- ger eljest skälig anledning. skall den allmänna försäkringskassan. i den ut- sträekning riks/örsäkringsverket sa' fö- reskriver. undersöka huruvida skäl./ö- religger att vidtaga åtgärd. som är äg- nad att förkorta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvisförelzvgga eller häva nedsättning av den ,Ej/säkrades

lLagen omtryckt 19731908. Senaste lydelse av 3 kap. 14å 1974z87.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbetsförmåga. Be/ittttes åtgärd som nu sagts erforderlig. skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.

För tttgi/ter jör läkarttndersökttittg oclt läkarutlåtattde sattt jöranledes av undersökning enligt första stycket ut- går ersättning i enlighet med vad rege- ringen . förordnat".

För tid efter ingången av den må- nad. varunderjörsäkradlylit sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ål- derspettsion ett/igt denna lag. må er- sättning/ör sjukhusvård tttgå _ för högst trehundrasextiofem dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning/ör tid. varunder den,/örsäkrade åtnjuter helljörtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid. därest jörtidspensionen upphört att utgå med tttånaden näst/öre den, varunder den försäkrade börjat åtnjttla hel ålders-

pension.

Vad iförsta stycket stadgas nted av- seende på förtidspension äger motsva- rande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande av så- dan pension, om han varit svensk med- borgare.

”II

Drabbas någon. som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om _vrkesskadetörsäkring. måjör tid efter utgången av den i 11 å sist- nämnda Iag omförmälda samord- ningstiden sjukvårdsersättning ry" utgi- vas med anledning av skadan.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse

Om sjukpenning och föräldrapen- ning

Föreslagen lydelse

Omfattas skadatt av frivillig försäk- ring enligt lagett om yrkesskadeförsäk- rittg, må för tid efter det den skadade blivit berättigad till livrättta ett/igt sag- da Iag sjukvårdsetsättning ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt attttan lag än lagen om yrkesskadekirsäkring eller ett/igt särskild fötfättning eller enligt regeringens förordnande med/ör rätt till motsvarande ersättning, som be- stämmes av eller utbetalas/rån riks- fötsäkringsverket, utgives sjukvårdser- sättning endast i den ntån beloppet därav överstiger vad som i motsvaran- de hänseende utgår enligt den andra lagen, den sätskildaförfattningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs ska/! äga motsvarande tillämpning vid sjukdom. som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om _vrkesskade- försäkring.

Harfo'rsäkrad, utan att bestämmel- serna i 12 å'första stycket äro tillämp- liga, efter ingången av den månad. var- under han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit ersättning./ör sjukhusvård un- der trehundrasextiofem dagar, må all - män, försäkringskassa besluta att sådan ersättning icke längre skall utgå.

3 kap.

Om sjukpenning

å

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan fö- religger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76zl33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.

Är den försäkrade föremål för åt- gärd av beskaffenhet, som angives i 4 kap. 2 9". skall arbetsförmågan an- ses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Är den försäkrade föremål för åt- gärd av beskaffenhet, som angives i 2 kap. ll å, skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäk- rade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående pension.

10så

För den dag då sjukdomsfallet in- träffade utgår ! annat-fall än som avses i 9 9" sjukpenning endast om den för- säkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpenning från erkänd ar- betslöshetskassa eller kontant ar- betsmarknadsstöd enligt lagen ( l973:371) om kontant arbetsmark- nadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.

För den dag då sjukdomsfallet in- träffade utgår sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjuk- domen gått miste om dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371') om kontant arbets- marknadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter före- gående sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, över- stiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

c) sjukpenning till försäkrad, som avses i lå andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan. där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 å.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse

12

Försäkrad förälder som icke för- vätvsarbetar äger i samband nted barns födelse rätt till fö r ä Id r a - penning.

Föräldrapenning utgår om_ föräldern varit inskriven hos allmänförsäkrings- kassa under minst etthundraåttio da- gar i följd närmast före barnetsfödelse eller den beräknade tidpunktett för detttta. F öräldrapenttittgfår utgå även om föräldern icke varit inskriven hos försäkringskassa ett/igt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kas- san ägt kännedom om samtliga deför- hållanden som förelegat.

Hel föräldrapenning utgår med tju- gufem kronor om dagen (garantinivå). H ar, föräldern under minst tvåhundra- sjuttio dagar i, följd före barnetsfo'de/se eller den beräknade tidpunkten härför varit. eller skulleföräldern. omförsäk- ringskassan haft kännedom om samt- ligaföreliggandeförhållanden. ha va- ritföt'säkrad för en sjukpennittg över- stigande nämnda belopp. utgånföräld- rapenningen nted belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 4 5.

Ha föräldrar gemensamt barn i sitt vård, utgår föräldrapenning över ga- rantinivån till, fadern endast underför- utsättning att även modern är eller en— ligt vad förut sagts bort vara, försäkrad för sjukpenning överstigande garanti- nivån. Undantagfi'ån vad nu sagts,/år medgivas när det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskil- da skäl icke katt anses ha möjlighet att vårda barnet.

Vil/kor ont inskrivning hos försäk- ringskassa eller. försäkring för viss sjuk-

.N

Föreslagen lydelse &

Vårdarförsäkrad annans barn un- der aderton år i hemmet som foster- barn eller under därmed jämförliga förhållanden och utgår ersätttting för vården. för tid då sjukpenning kommer ifråga, bedömes rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens storlekfastställes där- vid på grundval av en sjukpenninggrun- dande inkomst som ej omfattar sådan ersättning.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/761133

Nuvarande lydelse

penning som angives i denna paragraf anses upp/_"vllt om det berott på ålders- regeln il kap. 4 s* att vil/koret ej kun- nat uppfvllas.

13

M oder äger rätt till . /öräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnetsfödelse. För tiden efter bar- netsfödelse är den av. föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapen- ning. Moder äger dock rätt till för- äldrapenning till och med den tjugu- nionde dagen efter förlossningsdagen även om han ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får utgå längst till tvåhundrationde dagen efter den då barnet fötts eller. då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varitförhindrade att vår- da barnet. däremot svarande längre tid. dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets födelse.

[ fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 55 första och andra styckena äga motsvarande tillämp- ning. F öräldrapenningfår ej utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpen- ning enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda föräldrarnaför samma dag. Utan hin- der häravfår dock halv föräldrapen- ning utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

2Senaste lydelse l974:87_

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i2 kap. 10 _+'_/örsta stycket, 1 I och 13 M" äga motsvarande tillämpning ifråga om sjukpenning.

Bestämmelserna i 3. 5 och 8 M i fråga om förtidspension äga motsva- rande tillämpning där den försäkrade skulle ha kommit i åtnjutande av så- dan pension, om han varit svensk med- borgare.

Harförsäkrad, utan att bestämmel- serna i 3 kap. 3 fförsta stycket äta till- lämpliga, efter ingången av den må- nad, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar, må allmän för- säkringskassa besluta att sjukpenning icke längre skall utgå.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76:133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 53

Beträffande arbetstagare. som en- ligt statliga föreskrifter eller på grund av bestämmelse. som beslutats av kommun eller landstingskommun, är berättigad att uppbära lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse. äger regeringen före- skriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till sjuk- penning och föräldrapenning.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis. äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjuk- penning eller föräldrapenning. i den mån nämndaförmåner icke överstiga den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgiva- re. som vid arbetstagares sjukdom eller ledighet/ör vård av sjukt barn el- ler med anledning av barns födelse ut- givit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren tillkommande sjuk- penning ellerföräldrapenning är bin- dande för kassan endast såframt överenskommelsen har form av kol- lektivavtal och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisa- tion, som enligt lagen om förenings- ochförhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dy- likt kollektivavtal, må det av arbets- givare. som är bunden av avtalet. efter överenskommelse åberopas

3Senaste lydelse l974:510.

Beträffande arbetstagare. som en- ligt statliga föreskrifter eller på grund av bestämmelse. som beslutats av kommun eller landstingskommun. är berättigad att uppbära lön vid sjukdom, äger regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från vad

som är stadgat om rätt till sjukpen- ning.

Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande sjuk- penning. i den mån denna icke över- stiger den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgiva- re, som vid arbetstagares sjukdom utgivit lön till arbetstagaren. skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetstagaren tillkom mande sjukpenning är bindande för kassan endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å ar- betstagarsidan slutits eller godkänts av organisation. som är att anse så- som huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal. må det av ar- bethivare. som är bunden av avta- let. efter överenskommelse åberopas jämväl beträffande arbetstagare. vil- ken icke omfattas av avtalet men sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76:133 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämväl beträffande arbetstagare, vil- ken icke omfattas av avtalet men sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.

1-1ar försäkrad. som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhållit un- derhåll genom utrikesförvaltningens försorg. äger förvaltningen i den ord- ning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla den för- säkrade tillkommande sjukpenning. i den mån sjukpenningen icke överstiger utgivet underhåll.

175

Sjukpenning må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäkrings- kassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna försäkringskassan därom eller avreser till utlandet. där ej kassan medgivit att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 & första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden. som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Vad iförsta stycket sägs äger mot- svarande tillämpning if'råga om för- äldrapenning.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3ä.

På framställning av nykterhets- nämnd eller styrelse för vårdanstalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta. att sjuk- penning eller föräldrapenning till- kommande försäkrad. som är hem- fallen åt alkoholmissbruk och beträf- fande vilken föreligger omständig- het i övrigt som i 15.5 lagen (l954:579) om nykterhetsvård sägs.

4Senaste lydelse l974:244.

Qd

18.

På framställning av nykterhets- nämnd eller styrelse för vårdanstalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta, att sjuk- penning tillkommande försäkrad. som är hemfallen åt alkoholmiss- bruk och beträffande vilken förelig- ger omständighct i övrigt som i 15 .S- lagen (1954z579) om nykterhetsvård sägs. helt eller delvis skall utbetalas

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76:133 _ 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

helt eller delvis skall utbetalas till till kommunal myndighet eller den kommunal myndighet eller den för- försäkrades make eller annan person säkrades make eller annan person att att användas till den försäkrades och användas till den försäkrades samt, hans familjs nytta. vad angår sjukpenning. hans familjs och. ifråga omförä/drapenning, bar- nets nytta. Beträffande föräldrapenning, som tillkommet'försäkrad vilken ei upp-nått aderton års ålder, måförsäkringskas- san på framställning av barnavårds- nämnd besluta om utbetalning till an- nan enligt vad iförsta stycket sägs. Är kvinna vid tiden för barnetsfö- delse intagen i barnhem. ungdoms- vårdssko/a, fångvårdsansta/t eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare. måförsäkringskassan på . framställning av_ föreståndare. för inrättningen beslu- ta, att kvinnan tillkommande_/öräldra- penning ska/I utbetalas till honom att användas till kvinnans och barnets nyt- ta.

4 kap.

Särskilda bestämmelser om s_iuk- Om föräldrapenning försäkring

1 &

Ersättning enligt 2 och 3 kap. utgives F örsäkradförälder som är inskriven av den allmänna.försäkringskassa, hos hos allmän försäkringskassa har rätt vilken denförsäkrade är inskriven eller til/föräldrapenning enligt detta kapi- skulle hava varit inskriven, därest han tel. uppfyllt åldersvi/lkoret i ] kap. 4 9". Föräldrapenning utgår ej för tid då Sjukvårdsersättning åtförsäkrad, som föräldern förvärvsarbetar. icke är och ej heller under förutsättning som nyss sagts skulle hava varit inskri- ven hos allmänförsäkringskassa. utgi- ves av den kassa, inom vars verksam- hetsområde vården erhållits.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76:133

Nuvarande lydelse

2

Har sjukpenning eller ersättning/ör sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd eller. föreligger eljest skälig anled— ning, skall den allmänna försäkrings- kassan, i den utsträckning riksförsäk- ringsverket så föreskriver, undersöka huruvida skä/_ föreligger att vidtaga åt- gärd. som är ägnad attförkorta sjuk- domstiden eller att eljest helt eller del- vis,/örebygga eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Be- finnes åtgärd som nu sagts erforderlig. skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.

För utgifter för läkarundersökning och Iäkarutlåtande som föranledes av undersökning enligt första stycket ut- går ersättning i enlighet med vad re-l geringen förordnar.

För tid efter ingången av den må- nad, varunder.försäkradfy/It sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ål- derspension enligt denna lag, må er- sättning/ör sjukhusvård utgå. för högst trehundrasextiof'em dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning/ör tid, varunder den försäkrade åtnjuter helförtidspension och skall med sådan tid jämställas efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden nästföre den. varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålders- pension.

5Senaste lydelse 1975:1155. ÖSenaste lydelse 1975:379.

3

11

Töreslagen lydelse

RS

Föräldrapenning i sam- band med barns födelse utgår under högst tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen/öre den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter bar-

nets. födelse är den av. föräldrarna som till ltuvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapen- ning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till. föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter för/ossningsdagen, även om han ej har

barnet i sin vård.

Föräldrapenningfår utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnetfötts.

[56

Föräldrapenning enligt 2 &" utgår ej till båda föräldrarna för samma dag. H alv, föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse

4

Vad i 3 kap. 3, 5 och 8 5955" ävensom 3 5 detta kapitel stadgas med avseende påförtidspension ska/I äga motsvaran- de tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnjutande av så - dan pension, om han varit svensk med- borgare.

&

12

Fö reslagen lydelse

Helföräldrapenning enligt 2 &" utgår med tjugufem kronor om dagen (ga- rantinivå). Harförä/dern under minst tvåhundrasjuttio dagar iföljdföre bar- netsfödelse eller den beräknade tid- punkten härför varit, eller skulleför- äldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varitförsäkradför en sjukpenning överstigande nämnda be- lopp. utgår föräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sjuk- penning enligt 3 kap. 4 9".

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår föräldrapenning över ga- rantinivån till. fadern endast underför- utsättning att även modern är eller en- ligt vadförut sagts bort varaförsäkrad för sjukpenning som överstiger garan-

tiniva'n. Undantag från vad nu sagts

får medgivas när det visas att modern

til/följd av sjukdom eller av andra sär- skilda skäl icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.

557

Drabbas någon. som är försäkrad enligt denna lag. av skada för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må,/ör tid efter utgången av den i [I 59 sist- nämnda Iag om/örmälda samord- ningstiden ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med anledning av ska- dan.

Omfattas skadan avfrivilligförsäk- ring enligt lagen om yrkesskadeförsäk-

7 Senaste lydelse 19741510.

Som villkor_förföräldrapenning en- ligt 2 9" gäller att föräldern varit in- skriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio dagar i

följd närmastföre barnetsfödelse eller den beräknade tidpunktenför denna. Föräldrapenningfa'r utgå även omför- äldern icke har varit inskriven hosför- säkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan hade ägt kännedom om samtliga de

I

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse

ring, måför tid efter det den skadade blivit berättigar! till livränta enligt sag- da lag ersättning enligt 2 och 3 kap. ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring el- ler enligt särskildförfattning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning. som be- stämmes av eller utbetalas från riks- försäkringsverket eller bolag varom sägs i ] & lagen om yrkesskadeförsäk- ring, utgives ersättning enligt 2 och 3 kap. endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande härt- seende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller för- ordnandet.

Vad i tredje stycket sågs ska/I äga motsvarande tillämpning vid sjukdom. som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om yrkesskade- försäkring.

13

Föreslagen lydelse

förhållanden som förelegat.

Vil/kor om inskrivning Itos försäk- ringskassa ellerförsäkringför viss sjuk- penning enligt 4 59 anses uppfv/lt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 &" att villkoret ej har kunnat uppfyl- las.

6,53

Harförsäkrad. utan att bestämmel- serna i 3 kap. 3 59 första stycket eller 4 kap. 3 &" äro tillämpliga, efter in- gången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder. åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio da- gar eller ersättningför sjukhusvård un- der trehundrasextiqfem dagar. må all- män försäkringskassa besluta att för- mån som nu sagts icke längre skall utgå.

Foster/öräldrar likställas med för- äldrar vid tillämpningen av bestäm- melserna om föräldrapenning i sam- band med barns födelse.

Föräldrapenning till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de harf'ått barnet i sin vård och _får utgå längst till tvåhumirasjttttionde da- gen efter den då barnet fötts.

7.5

3 Senaste lydelse 1975z379.

I den mån .Riräldrapenning ej har utgått till adoptivföräldrar enligt be-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975/76:133

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen lydelse

stämmelserna i 6 9" lta de rätt till för- äldrapenning under sammanlagt tjugu dagar i anslutning till att de./a' adop- tivbarn som ej har. fyllt tio år isin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före barnets ankomst varit el- ler enligt vad som sägs i 4 9" första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning sotn överstiger guran/ini- vån. skall det iförsta stycket angivna antalet dagar ökas till nittio om barnet ej harfyI/t sex år och til/fyrtiofem om barnet harfy/It sex men ej tio år. Vad nu sagts gäller även ensamstående adoptivförälder som under nämnda tid har varit eller bort varaförsäkrad för en sjukpenning som överstiger garan- tinivån.

Första och andra styckena äga mot- svarande tillämpning i fråga om fos- terfo'räldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

8.5

Förälder ltar rätt tillf'ö rä / (1 r a - penning för tillfällig vård 0 v barn om barnet ej har fyllt tio år ocltföräldern beltöver avstå från fötvätvsarbete i samband med

I . sjukdom Itos barnet.

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare.

3. besök i samhällets-förebyggande barnhälsovård.

4. annat barns födelse,

5. besök i _ förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975/76:133 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

Föräldrapenning ett/igt 8 59 utgår för förälder som har barnet i sitt vård eller. om föräldrar gemensamt lta barn i sin vård._ för föräldrarna til/sammans varje år uttder ltögst

] . tolv dagar om i . familje/t änns ett barn, '

2. fentton dagar om ifamiljenfinns två barn.

3. adertott dagar om ifamiljenfinns tre eller flera barn.

Av det antal dagar som anges i för- sta styeketfår varje./örälder använda en dag för ändamål som avses i 8 v" 5. Vid beräktting av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar nted halvför- äldrapenning som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som till/ä/Iigt vårdar bartt. har rätt till föräldrapenning ittom ramen för det antal dagar för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

105

Föräldrapenning enligt 8 55 utgår med belopp som motsvararförälderns sjukpenning enligt3 kap. 4 59. Bestäm- melserna i 3 kap. 10 39 fjärde Stycket och 15 s” äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt 8 58".

Hä

Föräldrapenning utgår ej i den mån _ föräldern./ör samnta dag uppbär sjuk- penning enligt denna lag eller lagen ( I 954 :.?43 ) om yrkesskadetörsäkring

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975/76:133 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller motsvarande ersättning som tttgår enligt (Innanför/anning eller på gruttd av regeringens förordnande.

l25

Bestätntttelsertta i.? kap. 1!) & satttt 3 kap. 7 s*"första och andra styckena. 1.25x oclt 16—I8v'sl äga tttotsvarande tillämpning ifråga om föräldrapen- ning. l f'all sattt avses i 3 kap. I.? s* skal/_föräldrapettning ett/igt 4 kap. .? v alltid utgå med tninst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 .v' minskad med den sjukpettttittg som skulle belöpa på vårdersättnittgen.

Beträffande föräldrapenning. som tillkommer. förälder vilken ej ltar upp- nått aderton års ålder. .fårförsäkrings- kassan på framställning av barna- vårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 189".

Är ntoder vid tiden för barnetsfö- delse intagen i barn/tent, ungdoms- vårdsskola ,. fångvårdsa nstalt eller vård - anstalt för alkoholmissbrukare. får försäkringskassan påfi'amställtting av föreståndare/ör inrättningett beslttta. att den föräldrapenning som tillkom- mer ntodern skall utbetalas till före- ståndarett för att användas till kvin- nans ocIt barnets nytta.

7 kap. 3 &

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades Förmåga att vid den nedsättning av prcstationslörmågan. varom är fråga. bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder. bosättningsforhållanden och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76:133 17

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

bedömningen främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställes i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Är den försäkrade föremål för åt- gärd av beskaffenhet, som angives i 4 kap. 2 59, skall arbetsförmågan un- der tiden för åtgärden anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra för- värvsarbete.

Är den försäkrade föremål för åt- gärd av beskaffenhet, som angives i 2 kap. 119". skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses ned- satt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att ut- föra förvärvsarbete.

10 kap. 2 &”

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i fångvårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande folk- pension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppe- hälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis uppbära sådan del av folkpension. som enligt vad i första stycket sägs icke skall utgivas. Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad. må barnpension eller barntillägg ej utgå för den må- naden; dock må sådan förmån utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola. '

I _fråga om elev i specialskola må pensions/örmån utgå utan hinder av bestämmelserna i första och tredje styckena/ör tid då eleven vistas utom sko/att. För sådan tid äga bestämmel- serna om vårdbidrag i 9 kap. 5 9' tredje stycket motsvarande tillämpning.

4.5

Är någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner. utgives endast den största av dem eller, om de äro lika stora. pensionen efter den sist avlidne mannen.

9Senaste lydelse l974z510.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/761133

Nuvarande lydelse

Föreligger för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änke- pension eller hustrutillägg. utgives endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg, skall vid tillämpning av 3 kap. 3. 5 och 8 && samt 4 kap. 3 9" anses som om den försäkrade kom- mit i åtnjutande av förtidspension.

18

Föreslagen lydelse

Föreligger för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änke- pension eller hustrutillägg utgives endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg till någon som är berät— tigad till förtidspension. skall vid till- lämpning av 2 kap. 129 och 3 kap. 3. 5. och 8 åå anses som om den för- säkrade kommit i åtnjutande av för- tidspension.

18 kap.

7

Styrelse för allmän försäkringskas- sa består av ordförande och vice: ord- förande som utses av regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är om kas- sa vars verksamhetsområde utgöres av kommun. av kommunfullmäkti- ge. Härutöver få i styrelsearbetet del- taga två personalföreträdare. Dessa utses av regeringen på förslag av ar- betstagarorganisation. ] styrelsen för Stockholms läns allmänna försäk- ringskassa utser landstinget sex le- damöter.

sglO

Styrelse för allmän försäkringskas- sa består av ordförande och vice ord- förande som utses av regeringen samt fyra ledamöter som utses av landstinget eller, där fråga är om kas- sa vars verksamhetsområde utgöres av kommun, av kommunfullmäkti- ge. Härutöver få i styrelsearbetet del— taga två personalföreträdare. Ifråga om dessa äger lagen ( 1976:000 ) om rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet motsvarande til/— Iämpning. l styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa utser landstinget sex ledamöter.

Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av särskilda bestämmelser.

För annan ledamot än ordförande och vice ordförande utses en suppleant.

. 19 kap.

ell

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialför- säkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för

10 Senaste lydelse l974z962. ” Lydelse enligt prop. 1975/76177.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975/76:133 19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningareller natu- raförmäneri form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller,där fall som avses i 3 kap. 2 äandra stycket sista punkten ärförhanden.annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad ar- betsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller na- turaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som aVSes i 11 kap. 2 ä' andra stycket är för handen, annan ersättning för utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare. som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill. må avgift beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare. vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från ar- betstagare. som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesska- deförsäkring, eller. där fråga är om arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat. från arbetstagare som varit bosatt utomlands och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses från arbetstagare. som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt ll kap. 2ä tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetsta- Avgift erlägges icke för arbetsta- gares lön vid sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjakr barn eller med an- för vård av barn eller med'anledning ledning av barns födelse till den del av barns födelse till den del lönen lönen motsvarar sjukpenning eller motsvarar sjukpenning eller föräld- föräldrapenning. som arbetsgivare rapenning, som arbetsgivare äger

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975/76: 133

Nuvarande lydelse

äger uppbära enligt 3 kap. l6 &. Av- gift erlägges ej heller för lön sorn ar- betsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för er- sättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 5. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

20. Föreslagen lydelse

uppbära enligt 3 kap. 16 & eller4 kap. 12 38". Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksam- het ide fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen eller för er- sättning för vilken bevillningsavgift erlagts enligt lagen(l908:1285. l)om bevillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter.

20 kap.

21.

Vid tillämpning av bestämmelse i 3 kap. 1 och 9599" samt 2l kap. l & om försäkrad. som sammanbor med barn. skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 9' och 12—14 5555 samt 9 kap. 45 likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn. om de stadigvarande sammanbo.

3 .

Vid tillämpningen av bestämmel- se i 3 kap. 1 9" och4kap. 8—10 5955" samt 21 kap. l & om försäkrad, som sam- manbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 45 likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn. om de stadigva- rande sammanbo.

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas. om den som är berättigad till ersättningen

&) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada. som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan. för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling. för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;

&) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande. som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar försäkrad utan giltig anled- ning att underkasta sig åtgärd av be- skaffenhet som avses i 4 kap. 2 58", må sjukpenning eller förtidspension

Vägrar försäkrad utan giltig anled- ning att underkasta sig åtgärd av be- skaffenhet som avses i 2 kap. 11 53". må sjukpenning eller förtidspension

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975/76zl33 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras helt eller delvis tills vidare förvägras honom. under förutsättning att han honom, under förutsättning att han erinrats om denna påföljd. erinrats om denna påföljd.

1. Dennalagträderikraft.såvittavser lOkap. 2 äoch 18kap. 7 äden ljuli 1976, och i övrigt den ljanuari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 å i sin nya lydelse och i4kap. 12 éförsta stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmel- sen.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975/76:133 22

2. Förslag till Lag om rätt till föräldraledighet

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 & Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt denna lag.

Som förälder anses vid tillämpning av denna lag även fosterförälder samt den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn. om de stadigvarande sammanbor.

25 Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphävcs eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Ledighet i samband med barns födelse m. m.

3 & Arbetstagare har rätt till ledighet under tid då han enligt lagen (19621381) om allmän försäkringärberättigad till föräldrapenning i samband med barns fö- delse eller adoption, om han vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv må- nader under de senaste två åren.

Vid bestämmande av anställningstid enligt första stycket har 4ä lagen (l974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

45 Kvinnlig arbetstagare som ej är berättigad till ledighet enligt 3.5 har rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten.

55 Ledighet som avses i 3 och 45% får delas upp på två perioder. Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 eller 45 skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början. Andra stycket gäller ej, om "behovet av ledighet föranledes av sjukdom hos andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren icke har kunnat råda över. I sådant fall sk all arbetstagaren anmäla behovet av ledighet till arbetsgivaren utan dröjsmål.

Ledighet för tillfällig vård av barn

65 Arbetstagare har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn under tid då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad till för- äldrapenning för sådant ändamål.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975/761133 23

75 Ledighet enligt 6 5skall.om ledigheten ej föranledes av sjukdom.anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

Återgång i arbete

85 Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3. 4 och 6 55. har han rätt att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket. skall han underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han mottog underrättelsen. Andra stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd att pågå kortare tid än en månad.

Anstäilningsskydd

95 Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag. skall åtgärden förklaras ogiltig. om arbetstagaren begär det. Därvid har 34—37 55. 39 5 samt 41 5 första och andra styckena lagen (1974: 1 2) om anställningsskydd motsva- randetillämpning.

105 Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden får ej försämras på grund av att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet.

Övriga bestämmelser

1] 5 Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på grund av lagen kan vara berättigad,ersättning för den skada som har uppkom- mit. Härvid har38 5tredjeochfjärdestyckenasamt40 5lagen(1974:12)oman- ställningsskydd motsvarande tillämpning.

125 Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (l974z37l) om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Lagen gäller ej om ansökan om ledighet har gjorts före ikraftträdandet.

Genom lagen upphäves lagen ( 1945:844 ) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. ut. Har uppsägning eller avskedande skett före ikraftträdandet. tillämpas alltjämt den äldre lagens regler.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975/76:133 24

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-02-12

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden Sträng. An- dersson. Johansson, Holmqvist. Aspling, Lundkvist, Geijer. Norling, Lid— bom, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

2.1. Föräldrapenning i samband med barns födelse

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i 3 kap. 12—1455 lagen (1962z38l) om allmän försäkring (AFL). En förutsättning för rätt till er- sättning är att föräldern inte samtidigt förvärvsarbetar. Vidare fordras att föräldern har varit eller rätteligen borde ha varit inskriven hos allmän för- säkringskassa under minst 180 dagar i följd före nedkomsten eller den be—

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975/76:133 26

räknade tidpunkten för denna.

För föräldrapenningen gäller en garantinivå. som innebär att ersättning alltid utgår med minst 25 kr. om dagen. Den som är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån har emellertid rätt till föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning att han varit berättigad till den högre ersättningen under en kvalifikationstid av 270 dagar. Om föräldrar har barn gemensamt isin vård utgår föräldrapenning till fadern över garantinivån endast om modern är eller bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Som en förutsättning för att få föräldrapenning gäller att föräldern tar vård om barnet. Modern har dock rätt att få föräldrapenning t.o.m. tju- gonionde dagen efter förlossningsdagen. även om hon inte har barnet i sin värd. För modern gäller också att hon kan börja uppbära föräldrapenning innan barnet är fött. Sådan ersättning är begränsad till 60 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Föräldrapenning utgår under högst 210 dagar sammanlagt för föräldrarna. Den kan utgå längst till dess barnet är 210 dagar gammalt, såvida inte föräldrarna har varit förhindrade att vårda barnet på grund av att det har varit sjukt. I så fall förlängs tiden till 270 dagar efter barnets födelse.

Föräldrapenning och sjukpenning kan inte utgå samtidigt. Som huvud- regel gäller att föräldrapenning inte heller får utgå till båda föräldrarna för samma dag. Om föräldrarna avlöser varandra i vårdnaden av barnet har de emellertid var och en rätt till halv föräldrapenning. 1 så fall måste- båda vara förvärvsarbetande.

Liksom i fråga om sjukpenning finns beträffande föräldrapenning bestäm- melser om s. k. arbetsgivarinträde, indragning och nedsättning av förmånen samt om utbetalning till annan än den crsättningsbcrättigade. Med förälder likställs vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

2.2 Sjukpenning vid vård av sjukt barn m. m.

Förälder har rätt till sjukpenning om han helt eller delvis behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda ett sjukt barn(3 kap. 9 5 AFL). Detta innebär att förmånen i princip bara gäller i familjer där båda föräldrarna förvärvs- arbetar och i familjer med en ensamstående förvärvsarbetande förälder. Sjukpenning för vård av sjukt barn utgår under högst tio dagar per år och familj. Fader har rätt att ta dessa dagar i anspråk även om sjukdom inte föreligger. om det behövs för att han skall ta vård om barn i anslutning till annat barns födelse. Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men tillfälligt handhar vårdnaden kan sjukpenning utgå under angivna

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975/76:133 27

förutsättningar. Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgår redan fr.o.m. den första l'rånvarodagen. I övrigt gäller samma bestämmelser som för sjuk- penning vid egen sjukdom. Med barn likställs adoptivbarn. fosterbarn. styv- barn och barn till någon av sammanboende om de tidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamt barn.

2.3. Föräldrapenning vid adoption

Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning likställs foster- och adOptivföräldrar med biologiska föräldrar. Ersättning kan utgå tidigast från det den försäkrade har fått barnet i sin vård och längst till dess barnet är 270 dagar gammalt. Är barnet äldre vid ankomsten till sina nya föräldrar har adoptivföräldern eller fosterförälder. som har för avsikt att adoptera barnet. en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar. Barnet får dock inte ha fyllt tio år.

2.4. Anställningsskydd vid havandeskap m. m.

Enligt lagen ( 1974:12 )0m anställningsskydd gäller en anställning tills vida- re. om inte annat har avtalats. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Avskedande får ske bara om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd gäller alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undantag för ar- betstagare i företagsledande ställning. arbetsgivares familjemedlemmar. hus- ligt anStällda och personer som sysselsätts i beredskapsarbete e. (1. Lagens bestämmelser är i huvudsak tvingande. i särskilt angivna frågor får avvikelse från lagen göras genom kollektivavtal. Även avvikande föreskrifter i andra författningar tar över anställningsskyddslagens regler.

Ett särskilt anställningsskydd finns i lagen (19451844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Denna lag gäller för alla arbetstagare utan undantag. Enligt lagen får arbetstagare inte sägas upp eller avskedas på grund av att han har slutit trolovning eller ingått äktenskap. Vidare gäller att sådana åtgärder inte får vidtas mot kvinnlig arbetstagare på den grund att hon har blivit havande eller fött barn, om hon har haft stadigvarande anställning sedan minst ett år hos arbetsgivaren. Lagen innehåller även bestämmelser om anställningsskydd för arbetstagare vid föräldraledighet vid barns födelse enligt reglerna i AFL. Arbetsgivaren får inte med vetskap om orsaken till bortovaron säga upp eller avskeda arbetstagare på den grund att denne är borta från arbetet i högst sju månader eller den längre tid som föräldrapenning utgår. Även här gäller att anställningstiden skall ha varat i minst ett år. Skyddet gäller emellertid inte om arbetstagaren på arbetsgivarens förfrågan underlåter att utan dröjsmål lämna besked om när han önskar återinträda i arbetet efter bortovaron. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975/76:133 28

återinträda tidigare än tre veckor från det han fick beskedet eller. om sådant inte har lämnats. från det arbetstagaren inställde sig hos honom. Anställ- ningsskyddet gäller vidare endast om arbetstagaren är borta från arbetet i högst två perioder.

För arbetstagare som mottar barn såsom adoptiv— eller fosterbarn äger motsvarande bestämmelser tillämpning. Ledigheten får dock inte utsträckas till längre tid än 270 dagar efter barnets födelse. Arbetstagaren är inte heller skyldig att vidkännas inskränkning i sina anställningsförmåner utöver vad som föranleds av bortovaron som sådan. De rättigheter som lagen ger ar- betstagaren kan inte inskränkas genom avtal och de påverkas inte heller av att företaget överlåts. Om arbetsgivaren vidtar åtgärd i strid mot lagen skall den förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Arbetsgivaren kan bli skyldig att utge skadestånd. ] fråga om tvister om giltigheten av upp- sägning eller avskedande, skadestånd m.m. enligt lagen och förfarandet därvid hänvisas till bestämmelser i lagen om anställningsskydd.

2.5 Vissa bestämmelser om tjänstledighet m. m. för offentliganställda

För löneplansanställda tjänstemän med statligt reglerade tjänster har i cirkuläret (l970:388, omtryckt l974:1018. senast ändrat 1975:440) om tjänst- ledighet med C—avdrag m.m. meddelats vissa bestämmelser om tjänstle- dighet och om prövning av ansökan om sådan ledighet. Vilka förmåner som utgår under tjänstledighet regleras dock i allmänhet i avtal. Sålunda innehåller det allmänna avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjän- stemän (AST). som har slutits den 25 juni 1975, regler i detta hänseende. Avtalet gäller för åren 1975 och. 1976.

Vid tjänstledighet utgår lön utan avdrag. med sjukavdrag eller med s. k. A-. B- eller C-avdrag. Arbetsgivaren prövar om och för hur lång tid tjänst- ledighet skall beviljas. Prövningen begränsas av vissa lagregler. bl.a. de om förbud mot att säga upp eller avskeda arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring eller havandeskap. Tjänstemannen har möjlighet att under vissa förutsättningar byta ut tjänstledigheten med C-avdrag — dvs. helt löneavdrag — mot ledighet för sjukdom eller barnsbörd. om behov av sådan ledighet föreligger. ] cirkuläret ges allmänna riktlinjer för beviljande av tjänstledighet med C-avdrag. Ledigheten bör inte beviljas så att svå- righeter uppstår vid återinträde i tjänsten. Viss återhållsamhet föreskrivs i fråga om längre tids tjänstledighet och för tjänstemän med kortare an- ställningstid. Vidare finns särskilda normer för vissa slag av tjänstledighet. Sålunda sägs bl. a. att tjänstledighet med C-avdrag i allmänhet bör beviljas förälder eller fosterförälder för spädbarnsvård till dess barnet uppnår ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet mcd C-avdrag bör dessutom i all- mänhet medges för tillsyn av barn under 12 år.

Vilka förmåner som skall utgå under tjänstledighet regleras i AST. Vid ledighet för tillsyn av barn under |0 år görs B-avdrag för dag då sjukpenning

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975/76:133 29

eller föräldrapenning inte utgår. dock högst 10 dagar per kalenderår. 1 övrigt görs C-avdrag. Adoptiv- eller fostermoder har rätt till ledighet med B-avdrag vid vård av adoptivbarn eller fosterbarn under sju års ålder som mottagits i adoptionssyfte. B-avdrag utgår därvid för dag då sjukpenning eller lör- äldrapenning inte utgår. dock längst t. o. m. 90:e dagen efter den då barnet kom under adoptiv- eller fostermoderns vård. I övriga fall görs även här C-avdrag.

2.6. Ersättning för sjukresor m. m.

Enligt sjukreseförordningen (19752964) kan resekostnadsersättning utgå från sjukförsäkringen i samband med sjukvård som är ersättningsberättigad enligt AFL och i samband med viss annan vård eller rådgivning. Ersättning utgår under förutsättning att resan huvudsakligen har föranletts av behovet av vård. Ersättning utgår för den verkliga kostnaden. Hänsyn skall dock tas till valet av färdväg och färdsätt sett i relation till den försäkrades tillstånd. resans längd och övriga omständigheter. I regel ersätts endast kostnad lör resa till närmaste allmänna mottagning för öppen vård eller närmaste all- männa sjukhus. Om den försäkrade har vårdats inom det sjukvårdsområde där han är bosatt. ersätts återresa till bostaden eller till den plats varifrån resan till sjukinrättningen företogs. Vid vård utanför sjukvårdsområdet gäller särskilda regler.

För rätt till resekostnadsersättning gäller vissa karensbelopp. Således er- sätts endast resekostnaden till den del den vid varje vårdtillfa'lle sammanlagt överstiger 8 kr. Vid tandvård och preventivmedelsrådgivning är karens- beloppet 15 kr.

Även övernattningskostnader kan under närmare angivna förutsättningar ersättas. dock högst med 40 kr. per natt. Om den försäkrades ålder eller tillstånd påkallar hjälp av följeslagare. kan ersättning utgå för dennes rese— och övernattningskostnader enligt samma grunder som gäller för den för- säkrade själv.

Förälder eller annan anhörig till barn under 16 år har rätt till resekost- nadsersättning för besök som görs i offentlig öppen vård med anledning av barnets sjukdom. Förutsättning är att besöket ingår som en del i be- handlingen av barnet. Ersättning kan utgå även om barnet inte självt deltar i besöket.

2.7. Fosterbarnsersättning m. m.

För vården av barn och ungdomar som är omhändertagna för samhällsvård eller som på annan grund är placerade i enskilda hem utgår ersättning till fosterföräldrarna från barnavårdsnämnd.

Fosterbarnsersättningen består i princip av två delar. En del avser er- sättning för kostnader i samband med vården och en del utgör arvode för

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975/76:133 30

det utförda arbetet. Omkostnadsdelen är skattefri medan arvodcsdelen be- skattas som andra inkomSter. Storleken på både omkostnadsdelen och ar- vodet bestäms från fall till fall beroende på de särskilda omständigheter som föreligger. Svenska kommunförbundet har dock utfärdat en rekom- mendation som syftar till en enhetlig bedömning av ersättningsfrågorna. Arvodet behandlas i skatte- och avgiftssammanhang som andra inkomster av förvärvsarbete.

Likartade regler gäller vid vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever där ersättning till det enskilda hemmet utgår av statliga medel och vid vård av psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som genom lands- tingets försorg är placerade i enskilt hem.

Fr. o. m. den ljanuari 1976 är alla uppdragsgivare skyldiga att på ersättning som utges till uppdragstagare för utfört arbete erlägga socialförsäkringsav- gifter. dvs. avgifter till ATP. folkpensionering. sjukförsäkring. delpensions- försäkring. arbetslöshetsförsäkring. yrkesskadeförsäkring. arbetsmarknads- utbildning, vuxenutbildning och arbetarskydd m. m. Detta innebär att fos- terföräldrar som vårdar annans barn i sitt hem inte längre skall betala egen- avgifter på det arvode som utgår som ersättning för vården. Det ankommer på kommunen, landstinget resp. staten att svara för socialförsäkringsav- gifterna på dessa uppdragsinkc-umster.

Att vårda annans barn i sitt hem betraktas inom den allmänna sjuk- försäkringen som förvärvsarbete. För att föräldrapenning eller sjukpenning skall kunna utgå krävs att den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Till den som arbetar halva arbetstiden eller mindre kan halv föräldrapenning eller halv sjukpenning utgå.

2.8. Övriga frågor

2.8.1. Regler om förtidspension lif! psykiskt utvecklingssrörda

Folkpension i form av förtidspension kan utgå till den som har fyllt sexton år och ej uppbär ålderspension. om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften (7 kap. l & AFL). 1 de fall den pensions- berättigade på bekostnad av landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun är intagen på anstalt eller i enskilt hem enligt lagen (19671940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda har — enligt kungörelsen (l962:39_3) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension — den som driver anstalten eller eljest svarar för kostnaden för vården rätt att som ersättning uppbära den försäkrades för- tidspension. Liknande bestämmelser gäller också när barn, för vilka barn- tillägg utgår. vårdas på anstalt. Om den pensionsberättigade vistas utom anstalten äger enligt kungörelsen han själv eller. i fråga om barntillägg.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975/76:133 31

förmyndare eller annan anhörig rätt att uppbära så stor del av pensionen eller barntillägget som belöper på vistelsetiden. Vistelsen måste dock avse en tid av minst två veckor i följd.

Delvis andra bestämmelser gäller för den som vårdas vid inrättning som helt drivs med statliga medel. Det är här fråga om främst specialskolor som inrättats för syn-. hörsel- eller talskadade. För elever i specialskolan gäller en tioårig obligatorisk grundskola. Efter särskild prövning kan skol- plikten förlängas. Den som ärelev vid specialskola och har förtidspension har, i enlighet med vad regeringen särskilt förordnat med stöd av särskilda bestäm- melser i AFL. rätt till så stor del av pensionen som svarar mot garantibeloppet enligt 2 & första stycket kungörelsenfl97lz83010m avgifter vid ålderdomshem medan han vistas ieller tillfälligt vistas utom inrättningen. 1 praxis har ansetts att vistelse utom inrättningenärtillfällig om den understiger30 dagar. Översti- ger vistelsetiden 30 dagar utgår således pensionen oavkortad. Barntillägg utgår — utom i ett särfall —överhuvudtaget inte för barn som är intaget i en statlig an- stalt.. .

Till försäkrad förälder kan utgå vårdbidrag för barn som ej har fyllt 16 år och på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av tillsyn (9 kap. 4 & AFL). Vårdas barnet i anstalt utgår inget vårdbidrag. Detsamma gäller om barnet vårdas utom anstalten genom dess försorg. Där- emot kan vårdbidrag enligt regler som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975 utgå för varjedagsom barnetiannat fall vistas utomanstalten. Det krävs dock att vistel- setiden uppgår till sammanlagt minst tio dagar per kvartal.

2.8.2. Regler/ör utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassa styrelse

Allmän försäkringskassas styrelse består av sex ledamöter. varav ord- föranden och vice ordföranden utses av regeringen och övriga ledamöter av landstinget eller. i vissa fall. kommun. 1 styrelsearbetet får dessutom delta två företrädare för de anställda vid försäkringskassan (18 kap. 7 & AFL). Dessa företrädare utses av regeringen på förslag av den arbetstagarorga- nisation som företräder de anställda. För varje personalföreträdare utses i samma ordning en suppleant. De flesta anställda vid försäkringskassorna är organiserade i Försäkringsanställdas förbund och det är således denna organisation som lämnar förslag på personalföreträdare i de olika kassornas styrelser. I fråga om personalrepresentantens befogenheter vid handläggning av ärende i styrelsen finns närmare bestämmelser i kungörelsen (19741963) om personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse. vilken också hän- visar till kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975/76:133 32

3. Familjestödsutredningens förslag m. m.

3.1. Inledning

Som en utgångspunkt för sina överväganden i delbetänkandet anger ut- redningen att en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg f. n. är den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna. Utredningen noterar med tillfredsställelse att frågan om en planmässig utbyggnad av kommunernas barnomsorg för att täcka behovet av daghemsplatser har tagits upp av re.- geringen. De åtgärder inom föräldraförsäkringen som presenteras i betän- kandet är avsedda att utgöra ett komplement till en utbyggd barnomsorg.

Utredningsförslaget innefattar en utvidgning av föräldraförsäkringens er- sättningsregler i olika avseenden. Vidare föreslås en ny lag om rätt till för- äldraledighet i samma omfattning som ersättningsreglerna i föräldraförsäk- ringen. Utredningen anger att förslagen bör genomföras stegvis från den 1 januari 1977.

3.2 Utbyggnad av föräldraförsäkringen vid sjukdom m. m.

Familjestödsutredningen föreslår att rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn och i anslutning till annat barns födelse skall byggas ut på två sätt. Dels bör ersättningstiden förlängas. dels bör ersättning utgå i fler si- tuationer än f. n. Bl. a. med hänsyn till de föreslagna utvidgningarna föreslår utredningen att förmånen i fortsättningen skall utgå som föräldrapenning. Utredningen pekar på att många föräldrar har upplevt det som en brist i försäkringens konstruktion att ersättning kan utgå endast när barnet blir sjukt och inte när svårigheter att ordna tillsynen beror på att den som normalt svarar för barnets tillsyn är sjuk. Utredningen föreslår att föräldraförsäk- ringen skall utsträckas till de fall då förälder behöver stanna hemma från förvärvsarbete på grund av att barnets ordinarie vårdare är sjuk. Rätten att få ersättning skall enligt förslaget avse både de fall då tillsynen sköts av någon utanför familjekretsen och i de fall då t.ex. hemmamake blir förhindrad att ta hand om bam på grund av sjukdom.

Förvärvsarbetande föräldrar kan behöva stanna hemma från arbetet också för att följa med när barnen skall undergå hälsokontroll o.d. Utredningen föreslår att föräldraförsäkringen skall utvidgas till att omfatta rätt till er- sättning också i dessa situationer. Ersättningstiden vid ledighet för dessa ändamål skall innefattas i det totala antalet dagar som står till familjens förfogande.

Utredningen föreslår att denna ersättningstid skall förlängas från tio till femton dagar per år. Hur föräldrarna skall disponera dessa dagar bör de själva få avgöra. Utredningen har inte funnit skäl att föreglå någon diffe- rentiering av ersättningstiden efter antalet barn i familjen.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975/76:133 33

Utredningen erinrar om de uttalanden som gjordes vid föräldraförsäk- ringens införande att ersättning från försäkringen inte får utgöra ett alternativ till eller medföra ett minskat behov av insatser i kommunernas barnavår- darverksamhet. Enligt vad utredningen har erfarit har emellertid i vissa kommuner föräldraförsäkringens förmåner tagits till intäkt för sådana be- gränsningar. Utredningen påpekar att försäkringens syfte är att täcka vård- behovet när de kommunala insatserna inte räcker till. t. ex. i perioder med infektionstoppar. eller när det är lämpligast ur barnets synpunkt att en för- älder tar hand om det. Utredningen uttalar som sin bestämda uppfattning att kommunerna normalt bör ha en barnvårdarverksamhet av sådan om- fattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan få hjälp när bar- nen insjuknar.

3.3. Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten

Utredningen konstaterar att det är viktigt för såväl föräldrar och utom- stående vårdare som för barnet självt att ett samarbete kommer till stånd mellan hemmen och barnomsorgen. För att förverkliga detta behöver för- äldrarna ges möjlighet att ta del i förskolans verksamhet. Utredningen fö- reslår att föräldrarna skall få rätt att i viss utsträckning ta ledigt från arbetet för att följa och delta i verksamheten i förskolan. Förslaget innebär att varje förälder med barn i den kommunala förskoleverksamheten skall ha rätt till föräldrapenning en dag per år. Föräldrarna skall om de vill kunna byta ut denna dag mot två halva dagar per år.

Rätten till ledighet skall enligt förslaget inte vara förknippad med att det förekommer någon särskild aktivitet. utan förälder skall få vara ledig för att delta i de ordinarie rutinerna i förskolan. När det gäller familjedaghem framhåller utredningen att det inte är möjligt att ställa samma krav på in- nehåll i föräldrasamverkan som i förskolan.

En fråga som ägnas särskild uppmärksamhet i betänkandet är de problem som knyter an till barnets introduktion i barnomsorgen. Det är enligt ut- redningen viktigt att barnet gradvis får vänja sig vid den nya miljön och att positiva kontakter mellan föräldrar och personal byggs upp som en grund för det fortsatta samarbetet. Utredningen uttalar att den avser att återkomma till frågan om en utbyggnad av föräldraförsäkringen för att särskilt tillgodose behovet av ledighet för föräldrar när barnet skall börja i daghem e. d.

3.4. Föräldrapenning vid adoption

Utredningen konstaterar att den statistik och de undersökningar om adop- tioner som finns i Sverige är bristfälliga. Under år 1973 beräknas emellertid knappt 1 400 barn under tio år ha adopterats. Drygt två tredjedelar av barnen var utländska. Flertalet barn var i åldrarna 2—7 år. Drygt 20 % var under ett år när de adopterades. Utredningen anser att man inte generellt kan

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975/76:133 34

jämställa en adoption med att det föds barn i familjen. Med hänsyn till att adoptivbarnen har speciella och varierande anpassningsproblem bl.a. beroende på åldern är det inte möjligt att bestämma en enhetlig tidsperiod som behövs för att ett adoptivbarn skall anpassa sig i den nya familjen och miljön. Man får enligt utredningen också beakta att det även i familjer med egna barn förekommer problem av liknande slag som i adoptivfamiljer. Utredningen avser att senare återkomma till dessa frågor.

Utredningen anser det dock motiverat att förlänga ersättningstiden för föräldrapenning vid adoption av äldre barn utöver nuvarande 20 dagar. Ut- redningen föreslår att ersättningstiden sätts till 90 dagar, vilket är samma tid som en kvinnlig statstjänsteman enligt kollektivavtal har rätt att vara ledig i samband med adoption. Denna tid anser utredningen bör ge goda möjligheter till att sköta såväl praktiska frågor som att påbörja en anpassning av barnet till de nya förhållandena. En uppdelning av ersättningstiden bör enligt utredningen göras så att ersättning utgår till var och en av föräldrarna under högst 45 dagar.

3.5. Rätten till föräldraledighet

Familjestödsutredningen framhåller att den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äk- tenskap eller havandeskap m. m. framstår som ålderdomlig vid jämförelse med nyare arbetsrättslig lagstiftning till skydd för de anställda, t. ex. lagen om anställningsskydd. Oklarhet har uppstått i vissa frågor vid den praktiska tillämpningen av lagen. Bestämmelsernas utformning kan ha bidragit till detta. 1 vissa fall är anställningsskyddet för ledighet när föräldrapenning utgår inte reglerat i lagen. Det gäller rätten till ledighet för vård av sjukt barn samt faders möjlighet att få ledigt i anslutning till barns födelse.

För att bryta det motstånd som mer eller mindre uttalat finns på ar- betsplatserna mot att fäder tar ledigt menar utredningen vidare, att det är viktigt att av lagen klart framgår vilka regler som gäller. Dessutom bör skyddet avse alla de olika situationer då en förälder har rätt till ledighet med föräldrapenning. Utredningen anser att 1945 års lag bör ersättas med en helt ny lag. Lagstiftningen bör därvid i stället för att innehålla förbud mot uppsägning eller avskedande ha bestämmelser om en positiv rätt till ledighet av samma karaktär som t. ex. den nya lagstiftningen om arbets- tagares rätt till ledighet för utbildning.

Utredningen anser att sambandet mellan föräldraförsäkringen och rätten till ledighet klart bör slås fast i den nya lagen. Liksom i den nuvarande lagstiftningen bör möjligheterna till ledighet inskränkas i vissa fall ijäm- förelse med föräldraförsäkringens regler. Således bör även i fortsättningen föräldrarnas rättighet att byta av varandra i vården av barnet i ledighetslagen vara begränsad till två perioder vardera för föräldrarna. Givetvis bör dock ingenting hindra att föräldrarna kommer överens med sina arbetsgivare om

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975/76:133 35

tätare byten. Förälder som vill ta sin rätt till ledighet i samband med barns födelse i anSpråk skall anmäla detta för arbetsgivaren. F. n. gäller en varseltid på tre veckor. Utredningen föreslår en förlängning av denna tid till en månad. Då får arbetsgivaren bättre tid att planera arbetet inför ledigheten. Vissa undantag från anmälningsskyldigheten anser utredningen emellertid nöd- vändiga att göra.

1 1945 års lag föreskrivs att arbetstagaren skall ha varit anställd minst ett år för rätt till föräldraledighet vid barns födelse. Avsikten härmed var vid bestämmelsens tillkomst att karenstiden skulle täcka hela graviditets- tiden. Utredningen anser att det inte längre kan vara tillräcklig anledning att behålla kravet på en så lång anställningstid, eftersom barnledigheten ju numera gäller båda föräldrarna. Utredningen föreslår att den nya ledig- hetslagen skall få samma karenstid som annan nyare arbetsrättslig lagstift- ning, dvs. i allmänhet sex månader.

3.6. Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Utredningen hänvisar till de regler som gäller från den 1 januari 1976 i fråga om resekostnadsersättning och som bl. a. innebär att förälder eller annan anhörig i vissa fall har rätt att få ersättning för resekostnader i samband med barns sjukdom även om barnet inte självt är med vid besöket. Er- sättningsrätten är främst av betydelse när barnet behandlas inom den psy- kiska barna- och ungdomsvården (PBU). Utredningen konstaterar vidare att förälder har rätt till resekostnadsersättning som följeslagare åt barnet vid läkarbesök.

F. n. föreligger emellertid ingen rätt till resekostnadsersättning för föräldrar som besöker barn som vårdas på sjukhus. Kostnaderna för sådana besök kan ofta bli betungande, särskilt om familjen bor i glesbygd eller om barnet t. ex. får specialistvård vid annat sjukhus än hemonssjukhuset. Utredningen framhåller att det är viktigt att kontakterna mellan barn och föräldrar upp- rätthålls när barn vårdas på sjukhus. Särskilt gäller detta vid längre sjuk- husvistelser. Föräldrarnas besök kan betyda mycket för barnets tillfrisk- nande.

Utredningen föreslår att sjukre'seförordningens bestämmelser komplet- teras så att ersättning kan utgå för föräldrars resekostnader vid besök hos barn under tio års ålder som vistas på sjukhus. För ersättningen bör tillämpas samma grunder som gäller för andra sjukresor. Ersättning föreslås kunna utgå för högst en resa i veckan fram och åter.

3.7. Kostnader

Den utvidgade föräldrapenningen för vård av barn vid barnets eller or- dinarie vårdares sjukdom har av utredningen beräknats öka försäkringens kostnader med ca 60 milj. kr. om året. Föräldrapenning vid kontakt med

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975/76:133 36

förskolan beräknas kosta ca 20 milj. kr. och den förlängda ersättningstiden vid adoption av äldre barn ca 13 milj. kr. per år. Förslaget om resekost- nadsersättning vid besök hos barn på sjukhus har av utredningen beräknats kosta högst 2 milj. kr. om året.

3.8. Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

[ en särskild promemoria behandlar familjestödsutredningen fosterför— äldrars m.fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning.

Utredningen konstaterar att placering i fosterhem används i en ökande omfattning. F. n. vårdas mer än 16000 barn och ungdomar i enskilda hem. Genom att fosterföräldrarna uppbär ersättning för vården och därför anses vara förvärvsarbetande går de i vissa fall miste om sjukpenning och för- äldrapenning som skulle ha kommit dem till del om det hade varit sina egna barn som de vårdat. Utredningen redogör för två situationer där fos- terföräldrarna kan missgynnas. Den ena avser fallet att den försäkrades sjuk- penninggrundande inkomst helt utgörs av fosterlönen och motsvarar en sjukpenning eller föräldrapenning som understiger garantinivån 25 kr. per dag. Eftersom fosterföräldern anses vara förvärvsarbetande och fosterlönen fortsätter att utgå under föräldraledigheten kan föräldrapenning enligt ga- rantinivån inte utgå. Föräldern går då miste om skillnaden mellan ersätt- ning enligt garantinivån och den sjukpenning som motsvarar fosterlönen. Det andra fallet avser fosterförälder vars sjukpenninggrundande inkomst består av både fosterlön och annan förvärvsinkomst. 1 sådant fall kan halv sjukpenning eller föräldrapenning utgå om föräldern avstår från det andra förvärvsarbetet men fortsätter vården av fosterbarnet. Detta gäller dock endast under förutsätt- ning att inkomsten från det andra arbetet är minst lika stor som fosterlönen och att mer än hälften av arbetstiden avserdet andra arbetet. l annat fall utgår ingen

sjukpenningeller föräldrapenning alls. Familjestödsutredningen anser det otillfredsställande att fosterföräldrar

i vissa lägen kan gå miste om ersättning från den allmänna försäkringen i samband med sjukdom eller eget barns födelse. Arbetet med att vårda fosterbarn i det egna hemmet. skiljer sig föga från vården av eget barn. Det är dessutom i hög grad önskvärt att fosterbarnet slipper byta miljö om det inte är nödvändigt och att vården kan ske utan avbrott. Utredningen föreslår därför en särskild regel för fosterföräldrar och motsvarande. som innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten i dessa fall skall delas upp i en del som avser fosterlön och en del som avser inkomst av annat arbete. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall föräldern kunna fortsätta vården av fosterbarnet med bibehållen fosterlön. lnkomstbortfallet från för- älderns övriga arbete skall enligt förslaget täckas av sjukpenning eller för- äldrapenning från den allmänna försäkringen.

Fosterförälder som på grund av sjukdom är helt oförmögen att ta vård om fosterbarnet — barnet flyttar till annan familj eller vårdas helt av en

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975/76: 133 37

annan person — bör liksom f.n. ha rätt till oavkortad sjukpenning.

Vidare föreslår utredningen kompletterande regler i fråga om rätten till föräldrapenning enligt garantinivån. Fosterföräldern föreslås således bli be- rättigad till en föräldrapenning vars garantinivå har minskats med den sjuk- penninginkomst som vården av fosterbarnet berättigar till.

Åldersgränsen för fosterbarn är 16 år. Även ungdomar över 16 år som är omhändertagna för samhällsvård placeras emellertid i enskilda hem. Vida- re förekommer det att ungdomar över 16 års ålder som är inskrivna hos omsorgsnämnd eller i ungdomsvårdsskola placeras i enskilt hem. Mot bak- grund därav föreslår utredningen att de nya reglerna skall gälla för den som har annans barn under 18 år i sin vård.

3.9. Särskild framställning angående regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn har hemställt om vissa ändringar i reglerna för rätt till förtidspension för psykiskt utvecklingsstörda som vårdas i elevhem eller vårdinstitution. Enligt gällande regler äger den som driver anstalten eller inrättningen eller svarar för kostnaderna för vården rätt att uppbära förtidspensionen. Vistas den pensionsberättigade utom anstalten under en tid av minst två veckor i följd äger han rätt till så stor del av pensionen som belöper på denna tid.

Förbundet framhåller att en motsvarande tvåveckorstid som tidigare gällt i fråga om vårdbidrag för vård av handikappat barn numera ersatts med en bestämmelse om att vårdbidrag utgår för varje dag under året som barnet vistas utom anstalten, förutsatt att antalet dagar uppgår till minst tio per kvartal. Förbundet anser att samma tidsregel bör gälla för psykiskt ut- vecklingsstörda med förtidspension. Den utvecklingsstördes bostadskostnad i föräldrahemmet minskas nämligen inte genom att han under vissa dagar av året bor på elevhem eller vårdinstitutioner. Övriga levnadskostnader i föräldrahemmet är i stort sett relaterade till det antal dagar han vistas i föräldrahemmet.

4. Remissyttrandena 4.1 Föräldrapenning vid barns sjukdom m. m.

Utredningens förslag att den ersättningsberättigade tiden skall ökas från tio till femton dagar vid vård av sjukt barn och att ersättning skall kunna utgå även när förälder behöver avstå från arbete på grund av att den ordinarie vårdaren är sjuk har fått ett genomgående positivt mottagande av remiss- instanserna. Detsamma gäller förslaget att föräldrapenningen skall utsträckas till att avse även tillfällen då barnet skall genomgå hälsokontroll m.m.

Riks/örsäkringsverker framhåller allmänt att utredningens förslag utgör na-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975/76:133 38

turliga påbyggnader på den fö-räldraförsäkring som infördes den 1 januari 1974.

Försäkringskasseförhundet anser att de nuvarande avgränsningarna för rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn har varit svårtolkade såväl för för- äldrarna som för kassapersonalen. Förbundet hälsar därför med tillfreds- ställelse den utvidgning av ersättningsrätten som nu föreslås.

Några remissinstanser — arbetsmarknadsstyrelsen. LO och SA C 0/ SR — be- tonar att den utvidgade rätten till föräldrapenning för vård av barn vid barnets eller vårdarens sjukdom inte får leda till att den kommunala barn- vårdarservicen försämras. Liknande synpunkter framförs av TCO.

SACO/SR anser att åldersgränsen bör höjas till 16 år när det gäller för- äldrapenning för att förälder skall kunna delta då barnen genomgår häl- sokontroller eller får annan förebyggande hälsovård.

Utredningens förslag om en förlängning av ersättningstiden från tio till femton dagar per familj tillstyrks av riksförsäkringsverket. riksrevisionsverket. arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen. LO. SACO/SR, SAF, Lant- brukarnas riksförbund och Förstikringskasseförbundet. Några remissinstanser anser dock att antalet ersättning sberättigade dagar för vård av barn bör knytas till antalet barn i familjen. Sådana synpunkter framförs av statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Södermanlands län, F örsäkringskasseförbun- det, Fredrika-Bremer-_/örbundet. Rädda barnens riksförbund och Folkpartiets kvinnoförbund. Länsstyrelsen th'imtIa/tds län ifrågasätter om inte antalet dagar borde utökas till tjugo. Även socialstyrelsen anser att det föreslagna antalet dagar är för knappt tilltaget. SACO/SR förordar att antalet dagar knyts till föräldrarna var för sig och inte till familjen. Barnomsorgsgruppen menar att det vid vård av barn på sjukhus i vissa fall kan finnas behov av ytterligare ersättningsdagar utöver de 15 dagar som utredningen föreslår. Gruppen fram- håller betydelsen av att föräldrar till ett svårt sjukt barn inte av ekonomiska skäl hindras från att delta i vården av barnet på sjukhuset. Statskontoret anser sig inte ha underlag för att bedöma behovet av den föreslagna fem- tioprocentiga ökningen av antalet ersättningsdagar.

4.2. Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten

Utredningens förslag om att införa rätt till föräldrapenning vid föräldrars kontakt med den kommunala förskoleverksamheten tillstyrks av social- styrelsen, riksförsäkringsverket. riksrevisionsverket. barnomsorgsgruppen. läns- styrelserna i Södermanlands. Kronobergs och Jämtlands län, TCO. Svenska kommunförbundet, Försäkringskassefdrbunder, Folkpartiets kvinnoförbund och Lantbrukarnas riksförbund. _

Statskontoret avstyrker förslaget med hänvisning till att det knappast till- godoser det behov av kontinuerlig kontakt mellan föräldrar och förskola som utredningen eftersträvar. SAF föreslår att ett genomförande av förslaget skall anstå tills vidare och prövas först i samband med ställningstagande

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975/76: 133 39

till den utredning om föräldrapenning för introduktion i förskolan som avi- seras i betänkandet.

Socialstyrelsen påpekar att styrelsen i skilda sammanhang har framhållit hur avgörande samverkan mellan personal och föräldrarärföratt förskolan skall bli ett betydelsefullt komplement till familjen. Förskolans arbete måste inriktas både på barnen och deras föräldrar. Förskolan börtillsammans med föräldrarna ta ett gemensamt ansvar för barnet och dess utveckling. Styrelsen ser utred- ningens förslag som ett första steg för att underlätta den föräldrasamverkan som redan prövas i många kommuner. Även barnomsorgsgruppen anseratt för- slaget innebär en principiell nyhet med stora utvecklingsmöjligheter.

Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket anser att ersättning för med- verkan i samhällets barnomsorg bör inkluderas i den föreslagna utvidgade rätten till föräldrapenning i anslutning till barns sjukdom m.m. Försäk- ringskasse/örbundet anför liknande synpunkter.

4.3. Föräldrapenning vid adoption

Samtliga remissinstanser som har berört denna fråga delar utredningens uppfattning att den ersättningsberättigade tiden för föräldrapenning vid adoption bör utökas. Däremot råder delade meningar om under hur lång tid ersättning bör utgå. Utredningens förslag om en utvidgning till 90 dagar biträds av riksförsäkringsverket. LO, SAF. länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands lätt, Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseföt'bundct.

Flera remissinstanser menar att ett adoptivbarn lår anses ha samma behov av kontinuerlig kontakt med föräldrarna som ett nyfött barn och att er- sättning därför bör utgå under åtta månader liksom avses gälla för eget barn. Tiden för föräldrapenning skall därvid räknas med utgångspunkt från mottagandet av barnet. Till de remissinstanser som hävdar denna mening hör socialstyrelsen. nämnden/ör internationella adaptioner. statskontoret, TCO, SA C 0/ SR, Folkpartiets ungdomsförbund och Adoptionscentrum. Svenska kom- munförbundet anser att den föreslagna tiden 90 dagar bör förlängas avsevärt.

Adoptionscentrum betonar att adoptivbarnen ofta har behov av en tämligen lång anpassningsperiod för att etablera nära och djupa relationer till den nya krets av människor de knutits till och för att få trygghet i sin nya miljö. Generellt torde behövas längre tid ju äldre barnen är vid ankomsten. Ersättningstidens längd kan däremot inte bedömas enbart med utgångspunkt i_ behovet att lösa praktiska problem vid barnets ankomst.

Nämnden/ör internationella adaptioner framhåller att situationen för svens- ka barn som adopteras ter sig annorlunda än den som gäller för det stora antal utländska barn som adopteras i Sverige. Även då det gäller de svenska barnen bör tiden för föräldrapenning räknas med utgångspunkt från barnets ankomst till adoptivhemmet,men i vissa fall kan det dock vara motiverat med en reducering av förmånen. Nämnden anser att föräldrapenning under 240 da-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975/76:133 40

gar inte bör utgå till adoptivföräldrarna om ersättning avseende det barn det gäl - ler utgått under lika lång eller i det närmaste lika lång tid enligt reglerna om för- äldrapenning i samband med eget barns födelse.

Utredningens förslag om en uppdelning av den ersättningsberättigade ti- den med 45 dagar på var och en av föräldrarna tillstyrks av länsstyrelsen i Örebro län. Av motsatt uppfattning är länsstyrelsen i Kronobergs län och Adoptionscentrum som anser, att tiden är för kort för att det skall vara lämpligt med en sådan uppdelning.

4.4. Rätten till föräldraledighet

Förslaget att ersätta den nuvarande lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller ha- vandeskap m. rn. med en lag om rätt till föräldraledighet tillstyrks av alla remissinstanser som berört frågan. bl. a. SAF, LO, TCO och Försäkrings- kasseförbundet. LO har för sin del inte något att erinra mot en förlängning av varseltiden för föräldraledighet vid barns födelse från tre veckor till en månad.

SAF och statens avtalsverk påpekar att olika instansordningar kommer att gälla i mål som avser föräldrapenning och mål som gäller föräldraledighet. De förra målen avgörs i sista instans av försäkringsdomstolen och de senare av arbetsdomstolen. SAF hävdar vidare att rätten till ledighet i samband med barns födelse liksom f. n. bör inträda först efter ett års anställning.

4.5. Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Utredningens förslag om att sjukförsäkringens regler om ersättning för resekostnader skall utvidgas till att gälla förälders besök hos barn under tio år som vistas på sjukhus lår allmän anslutning bland remissinstanserna. Förslaget tillstyrks av bl. a. socialstyrelsen. riksfönsäkringsverket. statskontoret, riksrevisionsverket. barnomsorgsgruppen. länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet. TCO, Lantbrukarnas riksförbund och Försäkringskasseförbundet. Socialstyrelsen betonar att ekonomiska skäl inte bör få hindra föräldrarna från att hålla en nära och tät kontakt med sitt barn under sjukhusvistelsen.

Riksförsäkringsverket uttalar sin särskilda tillfredsställelse med utredning- ens förslag till ersättning för föräldrars resekostnader. Barnomsorgsgruppen ser utredningens förslag som en första etapp när det gäller att lösa frågan om ekonomisk ersättning till "föräldrar i samband med barns vistelse på sjukhus. FredrikaBremer-förbundet menar att i fråga om rätt till resekost- nadsersättning för besök av barn på sjukhus åldersgränsen bör kunna be- stämmas till 12 i stället för 10 år.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975/76:133 41

4.6. Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

Över familjestödsutredningens promemoria angående fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning har yttrande inhämtats från riksförsäkringsverket. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbun- det.

Den av utredningen föreslagna principlösningen att fosterförälderns in- komst skall delas upp på en del som avser fosterlön och en del som avser annan förvärvsinkomst godtas av remissinstanserna. Riksförsäkringsverket och Landstingsförbundet anser vidare att föräldrapenning vid vård av eget nyfött barn inte bör understiga garantinivån oberoende av en eventuell fos- terlön och att någon avräkning från garantinivån således inte bör ske. Svenska kommunförbundet framhåller att de högsta rekommenderade normalbeloppen för fosterföräldrarnas arvodesersättning (22. 27, 32 resp. 39 kr. per dag) i de flesta fallen motsvarar en föräldrapenning som överstiger garantinivån. i dessa fall kommer med avräkning enligt utredningens förslag någon för- äldrapenning i realiteten inte att utgå. En möjlig lösning är enligt förbundet att fosterföräldern utöver föräldrapenning enligt garantinivån får uppbära en viss del av arvodet.

4.7. Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda

Framställningen från Riksförbundet för utvecklingsstörda barn har re- mitterats för yttrande till riksförsäkringsverket, Landstingsförbundet. Svens- ka kommunförbundet och Handikappförbundens centralkommitté. Försla- get att utvidga den pensionsberättigades möjligheter att själv få tillgodogöra sig pensionen vid vistelse utom anstalt biträds i huvudsak av remissin- stanserna.

Landstings/örbundet linnet den föreslagna ändringen vara motiverad för utvecklingsstörda som är skolpliktiga enligt omsorgslagen. dvs. under 21 eller i vissa fall 23 år. När det gäller icke skolpliktiga utvecklingsstörda anser förbundet att frågan bör ytterligare övervägas. Föräldrarnas möjligheter att få ersättning vid en tids besök i hemmet bör i de senare fallen ses i ett vidare sammanhang. Hänsyn bör tas till att en målsättning inom om- sorgsverksamheten är att vuxna utvecklingsstörda så långt som möjligt skall ha sysselsättning och ett eget boende, skilt från föräldrar och andra anhöriga.

Riksförsäkringsverket framhåller att ändringar nyligen har vidtagits i fråga om ferievårdbidrag så att bidrag kan utgå även under kortare perioder. Med hänsyn till att vårdbidrag ofta avlöses av förtidspension anser verket det rimligt att i princip samma regler gäller för båda ersättningsformerna. Änd- ringen bör omfatta inte endast huvudförmånen (pension) utan även barn- tillägg.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975/76:133 42

5. Föredraganden

5.1. Inledning

Föräldraförsäkringen infördes den 1 januari 1974 och ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen. Reformen innebar att flera principiellt viktiga för- ändringar genomfördes i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna.

Föräldraförsäkringen är inriktad på att ersätta inkomstbörtfall i vissa si- tuationer när en förälder behöver stanna hemma för att vårda barn. Till förälder som stannar hemma i samband med barns födelse utgår en för- äldrapenning som motsvarar 90 % av förvärvsinkomsten. Genom den nya föräldrapenningens garantinivå på 25 kr. per dag har också de grupper som tidigare har haft det svagaste försäkringsskyddet fått en betydligt förbättrad grundtrygghet vid barns födelse. Det gäller främst unga föräldrar som inte hunnit få en anknytning till arbetsmarknaden och flerbarnsföräldrar som har varit hemarbetande en tid före barnets födelse. Ersättningstiden för för- äldrapenning i anslutning till barns födelse, som vid införandet var sex månader, har fr.o.m. den 1 januari 1975 ökats till sju månader. För fos- terföräldrar och adoptivföräldrar gäller motsvarande regler som för biologiska föräldrar. Vid adoption av barn i åldern från nio månader och upp till tio år har adoptivföräldrarna dessutom en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar i anslutning till barnets ankomst till sitt nya hem.

I föräldraförsäkringen ingår också rätt till sjukpenning för förvärvsarbe- tande förälder som stannar hemma för att ta hand om en sjukt barn under tio års ålder. Ersättning kan utgå för tio dagar per år och familj. Inom ramen för dessa tio dagar kan etsättning också utgå till fader som stannar hemma för att ta hand om barn i familjen i samband med att ytterligare barn föds.

Ersättningsreglcrna inom föräldralörsäkringen gäller för både män och kvinnor. Det innebär att männen nu i princip har samma möjligheter som kvinnorna att stanna hemma och vårda barnet under de första månaderna efter dess födelse eller när det är sjukt. Föräldraförsäkringen är därför en viktig faktor när det gäller att bryta det traditionella könsrollsmönstret i fråga om föräldrarnas omvårdnad av barnen. Det kommer givetvis att ta tid att helt ändra sekelgamla traditioner. I november 1974 uppgick andelen fader som utnyttjade föräldraförsäkringen någon tid under barnets första månader till bara 2,7 % men motsvarande siffra har sedan stigit och var i slutet av år 1975 ca 6 %. De andra förmånerna i föräldraförsäkringen har redan från början fått ett ganska kraftigt genomslag hos fäderna. Möjligheten att med ersättning från föräldraförsäkringen vara ledig för att ta hand om hem- mavarande barn i samband med annat barns födelse utnyttjades under år 1974 av närmare hälften av de aktuella fäderna. [genomsnitt tog de ledigt 6—7 dagar. [de tvåförälderfamiljer som under år 1974 utnyttjade försäkringen i fråga om sjukpenning vid vård av sjukt barn uppbar 35 % av fäderna sådan ersättning under minst en dag.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975/76:133 . 43

Samtidigt med att de nya reglerna om föräldraförsäkring trädde i kraft tillsattes familjestödsutredningen för att göra en första utvärdering av för- säkringen och bl. a. pröva frågan om ersättningstidens längd. Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 1975:62) redovisat erfarenheterna från för- säkringens första tillämpningsår och samtidigt lagt fram förslag till en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Utredningsförslaget är avsett att genom- föras stegvis med början den i januari 1977 jämsides med en planmässig utbyggnad av barnomsorgen.

Utgångspunkten för familjestödsutredningens överväganden har varit att en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg f. n. är den viktigaste åt- gärden för att stödja barnfamiljerna. Utredningsförslagen beträffande för- äldraförsäkringen avser åtgärder som är komplement till en utbyggd barn- omsorg. Åtgärderna tar sikte på att göra det möjligt för i första hand små- barnsföräldrar att få en rimlig tid att umgås med sina barn, att förbättra den ekonomiska tryggheten för föräldrarna i samband med sjukdom rn. m. och att skapa förutsättningar för en bättre kontakt mellan föräldrarna och förskoleverksamheten.

Jag ansluter mig till de allmänna bedömningar som ligger till grund för familjestödsutredningens förslag i fråga om föräldraförsäkringen. Som ut- redningen har framhållit är en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg f. n. den viktigaste åtgärden för att stödja barnfamiljerna. Detta har också kommit till uttryck i den proposition (1975/76:92) om utbyggnad av barn- omsorgen som nyligen har lagts fram.

Genom utbyggnaden av samhällets barnomsorg skall barnen ges möjlighet till en god och trygg uppväxtmiljö samtidigt som föräldrarna får möjlighet att på lika villkor förena förvärvsarbete och familjeliv. Allt fler kvinnor önskar fortsätta sitt förvärvsarbete utanför hemmet även när barnen är små och redan nu är den vanligaste situationen i unga barnfamiljer att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Vid de tillfällen då någon av föräldrarna behöver stanna hemma för att ta hand om barnet eller följa med vid besök hos barnhälsovården eller liknande kommer föräldraförsäkringen in som ett vik- tigt komplement till den utbyggda barnomsorgen. Därför bör vi genom en utbyggnad av föräldraförsäkringen nu gå vidare med reformarbetet även inom denna del av familjepolitiken jämsides med att barnomsorgen byggs ut. Därigenom skapas ökade förutsättningar för en god uppväxtmiljö för barnen i förening med social trygghet för barnfamiljerna.

Jag kommer i det följande att föreslå en ny utbyggnadsetapp för för- äldraförsäkringen med ikraftträdande den 1 januari 1977. Reformen avser en utvidgning av den nuvarande rätten till ersättning vid vård av sjukt barn till att gälla även vård av barn när ordinarie vårdaren är sjuk. besök inom den förebyggande barnavården samt föräldrarnas kontakt med för- skoleverksamheten. Dessa förmåner bör därvid inordnas i ett sammanhållet ersättningssystem och utgå i form av föräldrapenning. Antalet ersättnings- berättigade dagar för dessa ändamål föreslås öka och göras beroende av

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975/76:133 44

antalet barn i familjen. Vidare föreslås att viss resekostnadsersättning skall kunna utgå till föräldrar som besöker barn på sjukhus. Förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen innefattar även en förlängning av er- sättningstiden för adoptivföräldrar som går miste om förvärvsinkomst i sam- band med adoption av barn under tio års ålder. Jag kommer också att föreslå särskilda regler i fråga om fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och för- äldrapenning. I anslutning till förslaget om en utbyggnad av föräldraför- säkringen kommer jag vidare att lägga fram förslag till en ny lag om rätt till föräldraledighet som anknyter till föräldraförsäkringens förmånssystem.

Utredningens förslag till utbyggnad av föräldraförsäkringen innefattar även en förlängning av ersättningstiden från sju till åtta månader för föräldrar som stannar hemma i samband med barns födelse och införandet av en ny ersättningsform som avser att ge småbarnsföräldrar möjlighet att förkorta sin arbetsdag till sex timmar. Förslagets syfte är att ge föräldrarna ökade möjligheter att umgås med sina barn och att begränsa långa vistelsetider för barn i daghemmen. Det är därför också en angelägen reform. Vid re- missbehandlingen av utredningsförslaget har bl.a. från löntagarnas orga- nisationer framhållits att ett beslut i denna fråga förutsätter att de praktiska problemen på arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett led i den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har re- geringen efter överläggningar med löntagarnas organisationer tillsatt en ar- betsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att klarlägga de frågor som har aktualiserats vid remissbehandlingen. Arbetsgruppens arbete pågår f. n. Jag vill understryka betydelsen av att en sådan reform kan göras tillgänglig för alla grupper av förvärvsarbetande småbarnsföräldrar och avser att återkomma till de därmed sammanhängande frågorna så snart resultatet av arbetsgruppens undersökningar föreligger.

5.2. Nytt ersättningssystem i föräldraförsäkringen för tillfällig vård av barn 5.2.1 Sjukdom hos barn

Förälder har f. n. rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen i form av sjukpenning om han behöver avstå från förvärvsarbete för att stanna hemma och ta vård om sjukt barn under tio års ålder. Förmånen gäller i princip familjer där båda föräldrarna eller den ensamstående föräldern förvärvsarbetar. Ersättning kan utgå under högst tio dagar per år och _familj. Om fadern stannar hemma för att ta vård om barn i anslutning till annat barns födelse har han också rätt till ersättning inom ramen för dessa tio dagar

Rätten till sjukpenning vid vård av sjukt barn som infördes genom för- äldraförsäkringen innebar en principiell nyhet därigenom att ersättning kan utgå även när det är en annan än den försäkrade själv som har drabbats

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975/76:133 45

av sjukdomen. Erfarenheterna hittills av den nya stödformen motiverar enligt min mening en fortsatt utbyggnad. Jag kommer i det följande att föreslå att den nuvarande ersättningstiden förlängs och att ersättning från föräldraförsäkringen skall kunna utgå även i andra fall då det är särskilt viktigt att en av föräldrarna kan stanna hemma från arbetet för att ta hand om barnen.

Det föreslås också att den ersättning som utgår vid vård av sjukt barn och i de övriga fall som i fortsättningen skall vara ersättningsberättigade skall ha formen av föräldrapenning i stället för sjukpenning.

5.2.2. Sjukdom hos ordinarie vårdaren

Familjestödsutredningens material visar att andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn ökar och att det blir allt vanligare att båda föräldrarna i en familj förvärvsarbetar. Det är uppenbart att den nuvarande förmånen av sjukpenning vid vård av sjukt barn fyller ett stort behov. Utredningen har funnit det angeläget med en komplettering av ersättningssystemet så att ersättning kan utgå även när en förälder måste vara hemma från arbetet för att ta hand om sina barn därför att den ordinarie vårdaren insjuknat. Familjestödsutredningen har därför föreslagit att det nuvarande stödet ut- vidgas till att avse även de fall där den som normalt svarar för barnets omvårdnad blir sjuk.

Förslaget har tillstyrkts av remissinstanserna. Också jag ansluter mig till förslaget och förordar att ersättning i form av föräldrapenning skall utgå när förälder behöver avstå från förvärvsarbetet för att vårda sitt barn i sam- band med att barnets ordinarie vårdare blir sjuk.

Jag vill i detta sammanhang understryka familjestödsutredningens på- pekande att förbättringar i föräldraförsäkringen inte får leda till begränsningar i den kommunala barnvårdarverksamhetcn. Föräldraförsäkringens förmåner bör ses som ett komplement till den kommunala servicen i dessa avseenden.

5.2.3. Besök inom förebyggande barnhälsovården

Familjestödsutredningen har ansett det befogat att utvidga ersättnings- möjligheterna till att avse även de fall då en förälder måste ta ledigt från arbetet för att följa med barnet när det skall genomgå hälsokontroll e. d. Förslaget har fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.

Jag delar utredningens uppfattning att det är motiverat att införa en er- sättningsrätt i dessa fall. Jag föreslår att förvärvsarbetande förälder som behöver ta ledigt från arbetet för att följa sitt barn vid besök inom samhällets förebyggande barnhälsovård skall få rätt att uppbära föräldrapenning inom ramen för den utvidgade nya stödformen. Åldersgränsen bör här liksom i övriga fall när föräldrapenning utgår vara 10 år.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975/76:133 46

5.2.4. Föräldrars kontakt med .färska/overksamheten

Familjestödsutredningen konstaterar att de flesta föräldrars kontakt med förskolan inskränker sig till att lämna och hämta barnet där. Utredningen anser det angeläget att föräldrarna i viss omfattning deltar aktivt i förskolans verksamhet och skapar ökad kontakt med denna verksamhet. Det senare gäller även i fråga om familjedaghemmen. För att föräldrarna i en ökad utsträckning skall kunna delta i förskolans verksamhet föreslår utredningen att föräldrapenning skall kunna utgå under en hel eller två halva dagar om året för kontakt med förskoleverksamheten i samhällets barnomsorg. Utredningen avser att senare återkomma till de särskilda frågor som är för- knippade med barnets introduktion i förskola och annan barnomsorg.

Förslaget om föräldrapenning vid kontakt med förskoleverksamheten har tagits emot positivt av de flesta remissinstanserna. För egen del vill jag understryka betydelsen av en nära samverkan mellan föräldrar och den personal som är sysselsatt i barnomsorgen. Utredningens förslag ger enligt min mening goda möjligheter ata i ökad omfattning få till stånd en samverkan och att ge föräldrarna tillfällen att uppleva barnets miljö i förskoleverk- samheten. Jag föreslår därför att det nya ersättningssystemet skall innehålla en rätt till föräldrapenning när föräldern tar ledigt från sitt förvärvsarbete för kontakt med förskoleverksamheten inom samhällets barnomsorg, dvs. daghem, deltidsgrupper och kommunala familjedaghem. [ enlighet med ut- redningens förslag bör ersättning därvid kunna utgå för en hel dag eller två halva dagar om året för varje förälder som har barn i förskoleverk- samheten.

5.2.5. Förlängd ersättningstid

Den ersättningsberättigade tiden föreslås av familjestödsutredningen för- längd från tio till femton dagar jämte en dag per förälder som har barn i förskoleverksamheten. Under remissbehandlingen har olika meningar framförts om ersättningstidens längd. Flera remissinstanser har förordat att antalet ersättningsberättigade dagar skall differentieras efter hur många barn under tio år som finns i familjen.

Det är enligt min mening angeläget att genomföra en förlängning av ersättningstiden i samband med att förmånen vidgas till att täcka llera behov. Som-jag förut har anfört bör ersättningen regleras i ett nytt ersättningssystem och ges formen av föräldrapenning. Detta bör även omfatta den föreslagna rät- ten till föräldrapenning vid föräldrars kontakt med förskoleverksamheten. Medhänsyntillartenochomfattningenavde utvidgningaristödetsomjagidet föregående har föreslagit anser jag — i likhet med flera remissinstanser — det motiverat att i samband med en förlängning av ersättningstiden differentiera dagantalet så att flerbarnsfamiljerna totalt fårett större antal dagartill sitt förfo- gande. Jag föreslår att den nuvarande ersättningstiden förlängs så att familjer

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975/76:133 47

med ett barn får rätt till ersättning högst 12 dagar, familjer med två barn högst 15 dagar och familjer med tre eller flera barn högst 18 dagar perår. Därav bören dag per förälder få användas för föräldrakontakt med förskoleverksamheten. löv- rigt bör föräldrarna inom de angivna ramarna själva få avgöra fördelningen på de angivna ändamålen och vem av föräldrarna som skall ta ut föräldrapenning.

5.3. Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus

Familjestödsutredningen har betonat betydelsen av att ett barn som vårdas på sjukhus upprätthåller kontakten med sina föräldrar. särskilt vid längre sjukhusvistelser. Förälder har nu inte möjlighet att få ersättning för re- sekostnader som uppkommer när han skall besöka barn som vårdas på sjuk- hus. Utredningen framhåller att resekostnaderna för att besöka barnet ofta kan bli mycket kännbara för föräldrarna, i synnerhet om resvägen är lång, t.ex. då föräldrarna bor i glesbygd eller då barnet får specialistvård på ett sjukhus långt från hemorten. Utredningen föreslår därför att ersättning skall kunna utgå för förälders resekostnader som föranleds av besök hos ett barn som vistas på sjukhus. Ersättningen skall enligt förslaget utgå efter samma grunder som gäller för den försäkrade själv. Förmånen skall avse besök hos barn som är under tio år och kunna utgå för en resa fram och åter per vecka. Förslaget om en utvidgning av sjukförsäkringens regler om resekostnads- ersättning till att avse även föräldrars besök hos barn som vårdas på sjukhus har vunnit allmän anslutning vid remissbehandlingen. Även jag finner det angeläget att föräldrar inte av ekonomiska skäl hindras från att besöka barn som ligger på sjukhus. Som både familjestödsutredningen och barnmiljö- utredningen har framhållit är det av stor betydelse för barnets tillfrisknande och för relationerna inom familjen att föräldrarna regelbundet besöker barnet på sjukhuset. Jag föreslår därför att en rätt till resekostnadsersättning i dessa fall införs. Jag ansluter mig därvid till utredningens förslag att ersättning skall kunna utgå för en resa i veckan och att förmånen skall avse barn under tio års ålder. Resekostnadsersättning i dessa fall bör främst ta sikte på de fall där resekostnaderna uppgår till så höga belopp att de hindrar eller allvarligt försvårar för föräldrarna att besöka sina sjuka barn. Med hänsyn härtill anser jag att ersättning från försäkringen bör utgå med den del av förälderns resekostnader som överstiger 30 kr. för varje besök hos barnet. Med förälder bör därvid jämställas adoptiv- eller fosterförälder. 1 övrigt bör gälla samma regler som de som f. n. finns för resekostnadsersättning vid besök i offentlig öppen vård för behandling av sjukt barn. Det ankommer på regeringen att fastställa grunderna för resekostnadsersättning.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975/76:133 48

5.4. Föräldrapenning vid adoption

Adoptivföräldrarjämställs inom föräldraförsäkringen med biologiska för- äldrar. Det innebär att föräldrapenning för vård av nyfött barn kan utgå under sju månader från det barnet kommit i den försäkrades vård. Ersättning kan dock, liksom för egna barn. utgå längst till barnet är nio månader. Är barnet äldre än nio månader men under tio års ålder vid mottagandet finns en särskild rätt till föräldrapenning under 20 dagar. Fosterföräldrar som mottar barn i adoptionssyftc är jämställda med adoptivföräldrar.

Familjestödsutredningen uttalaratt det inte ärgenerellt möjligtattjämställa adoptivbarn i olika åldrar med nyfödda barn. Utredningen anser det vara svårt att ange en enhetlig tidsperiod som kan behövas för att ett adoptivbarn skall anpassa sig till sin nya miljö. Liknande behov av anpassning kan fö- religga också i familjer med egna barn. Vid en avvägning av hithörande frågor har utredningen stannat för att nu föreslå en förlängning av den nuvarande särskilda ersättningstiden för adoptivföräldrar på högst 20 dagar till högst 90 dagar. Ersättningstiden föreslås samtidigt uppdelad mellan adop- tivföräldrarna så att var och en av dem får rätt till föräldrapenning under högst 45 dagar. Förslaget om uppdelning av ersättningstiden har samband med andra förslag av utredningen med liknande innebörd och tas därför inte upp till behandling i detta sammanhang.

Alla remissinstanser som har yttrat sig om den särskilda föräldrapenningen vid adoption har ansett det angeläget att ersättningstiden förlängs. Utred- ningens förslag om en förlängning från 20 till 90 dagar tillstyrks eller lämnas utan erinran av flera remissinstanser. Flera andra remissinstanser framhåller däremot att förhållandena vid en adoption är likartade med dem som upp- kommer vid ett eget barns födelse och förordar därför att adoptivföräldrar skall få rätt till ersättning under samma tid som gäller vid eget barns födelse även i de fall barnet är äldre än nio månader. Utgångspunkten för beräkning av ersättningstiden föreslås då vara den dag barnet tas emot i den nya familjen.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att det inte går att generellt — oberoende av åldern — jämställa adoptivbarns behov av anpassning till den nya familjen med vårdbehovet hos nyfödda barn. Adoptivföräldrarnas ställning inom föräldraförsäkringen och frågor som sammanhänger härmed kommer att behandlas ytterligare av utredningen i dess fortsatta arbete. Jag vill också erinra om att även adoptivföräldrarna omfattas av det tidigare be- rörda utredningsförslaget om en clelföräldrapenning för barn undertreårs ålder.

Om adOptivbarnet vid ankomsten är under nio månaders ålder gäller sam- ma rätt för adoptivföräldrarna till: föräldrapenning som vid eget barns födelse. För adoptivbarn som är äldre än nio månader men under tio års ålder finns skäl för en utvidgad rätt till föräldrapenning. Detta gäller särskilt för familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar om någon av dem behöver stanna hem-

• Sida 55
•  Original

Prop. 1975/76:133 49

ma från arbetet. bl. a. för hälsokontroller och sjukvård av barn som kommer från utlandet. För sådana ändamål kan adoptivföräldrarna också ta i anspråk den utvidgade rätten till föräldrapenning för bl. a. besök inom förebyggande barnhälsovården som jag har föreslagit i det föregående. Det är också viktigt att ge barnet möjlighet att anpassa sig till den nya miljön. Barnets inskolning i samhällets barnomsorg kan i dessa fall också kräva särskilda insatser från adoptivföräldrarna. Jag vill i anslutning härtill framhålla att bland adop- tivbarnen kan finnas de som bör få förtur i samhällets barnomsorg i likhet med vad som gäller för andra barn med särskilda stödbehov.

Ersättningstiden för adoptivförälders särskilda rätt till föräldrapenning bör enligt min mening i högre grad anpassas till de behov som föreligger. Vid den avvägning som här måste ske får också kostnadsaspekterna beaktas. Den nuvarande särskilda rätten till föräldrapenning under 20 dagar i samband med att barn adopteras eller tas emot i en familj i adoptionssyfte bör vara en grundnivå för familjer där en av föräldrarna är hemarbetande. l familjer där båda föräldrarna är förvärvsarbetande finns behov av en väsentligt för- längd ersättningstid. Detta gäller särskilt vid adoption av barn som inte har börjat i skolan eller i den allmänna förskolan. Jag föreslår därför att föräldrapenning skall utgå under en tid av 90 dagar om adoptivbarnet är under sex års ålder och båda adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande och försäkrade för en föräldrapenning som överstiger garantinivån. Vid adoption av äldre barn bör ersättningstiden för den särskilda rätten till föräldrapenning åt adoptivföräldrar bestämmas till 45 dagar om barnet har fyllt sex men inte tio år och båda föräldrarna är förvärvsarbetande. Kostnadsökningen för de ändrade ersättningsreglerna för adoptivbarn kan beräknas till 15 milj. kr.

5.5. Rätt till föräldraledighet

[ lagen (19452844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av ar- betstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. finns be- stämmelser om anställningsskydd vid ledighet i samband med havandeskap eller barns födelse. Genom ändring i samband med att föräldraförsäkringen infördes omfattar lagen numera även fäderna. Det betyder att inte heller en far kan sägas upp eller avskedas om han stannar hemma och uppbär föräldrapenning. Däremot omfattar anställningsskyddet inte ledighet för att vårda sjukt barn eller faders ledighet för att vårda äldre barn i samband med ett nytt barns födelse. Det har inte ansetts nödvändigt att lagfästa detta anställningsskydd. Inte heller omfattar lagen adoptivförälders ledighet under 20 dagar vid mottagande av äldre adoptivbarn.

Familjestödsutredningen framhåller att 1945 års lag i dag framstår som ålderdomlig inte minst vid jämförelse med den lagstiftning till skydd för de anställda som har genomförts under de senaste åren. Utredningen har också kunnat konstatera att oklarhet i vissa hänseenden råder beträffande

• Sida 56
•  Original

Prop. 1975/762133 50

lagens tillämpning sedan reglerna blivit gällande också för fa'der som vårdar nyfödda barn. Bestämmelsernas nuvarande utformning kan enligt utred- ningen ha bidragit till de tillämpningssvårigheter som har uppstått. Utred- ningen föreslår mot den angivna bakgrunden att 1945 års lag skall ersättas med en lag om rätt till föräldraledighet som täcker alla de fall då den anställde är berättigad till föräldrapenning.

Förslaget om en ny lag om rätt till föräldraledighet har godtagits eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Det är även enligt min mening angeläget att vi får en lagstiftning som klarare och mera fullständigt än l945 års lag slår fast föräldrarnas rätt till ledighet från anställningen under den tid de med ersättning från föräldraförsäkringen stannar hemma från arbetet för att vårda sina barn. Jag förordar därför, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att reglerna om rätt till föräldra- ledighet i enlighet med familjestödsutredningens förslag tas in i en helt ny lag. I fråga om den närmare utformningen av det till föräldraförsäkringen anknutna förslaget till lag om rätt till föräldraledighet hänvisar jag till spe- cialmotiveringen.

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte uttalat sig för att i lagstiftningen införa regler om rätt till ledighet från anställning för föräldrar med barn under tre års ålder. [ riksdagsbeslutet anges att ett utredningsarbete dessförinnan måste till för att närmare belysa de frågor som då uppkommer (an 1975/769, rskr 1975/76:26). Efter samråd med chefen för arbetsmark- nadsdepartementet villjag i denna fråga anföra följande. För offentligt anställ- da på det statliga avtalsområdet finns redan nu till anställningsavtalen knutna tjänstledighetsregler för vård av barn. Enligtdessa regler beviljas tjänstledighet iallmänhet för vård av barn upp till ett och ett halvt årsålder. Vidare kan partiell tjänstledighet medges för tillsyn av barn under 12 års ålder. Det finns således möjlighet för arbetsmarknadens parter att träffa avtal om längre tids ledighet för vård av barn. Om bestämmelser om sådan ledighet utan anknytning till er- sättningsreglerna i föräldraförsäkringen skall kunna ges i lagstiftningen.behö- verde frågor som är förknippade med denna typ av tjänstledighet närmare un- dersökas i samråd med arbetsmarknadsparterna. Bl. a. är det uppenbart att längre lagstadgad ledigheti mindre och medelstora företag kan innebära pro- blem som är av delvis annan art än de som uppkommer i statlig tjänst. Det bör vidare uppmärksammas att sådan lagstadgad ledighet måsteanpassas till de be- stämmelsersom finns i lagen om anställningsskydd.exempelvis i fråga om tur- ordningen vid uppkommande arbetsbrist. De frågor om ledighet som det här gäller har också samband med den fortsatta behandling av utredningsförslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringens ersättningsregler för småbarnsför- äldrar som f. n. pågår i en särskild arbetsgrupp med representanter för arbets- marknadsparterna. Med beaktande av de synpunkter som har framförts kom- mer regeringen att tillsätta en utredning rörande föräldrars rätt till ledighet från anställning.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975/76:133 51

5.6. Fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning

Ersättning för vård av fosterbarn betalas av kommunen. Ersättningen är i allmänhet uppdelad i en arvodesdel som beskattas och grundar rätt till sjukpenning och ATP och en skattefri del som avser att täcka de kostnader som vården av barnet för med sig för fosterföräldrarna. Motsvarande gäller i huvudsak även vid andra former av vård av barn i enskilt hem. t.ex. av psykiskt utvecklingsstörda barn som av landstinget har placerats i ett enskilt hem eller ungdomsvårdsskoleelever som vårdas utom skolan.

En förutsättning för att sjukpenning eller föräldrapenning skall kunna utgå är att den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Familjestödsutred- ningen har i en särskild promemoria som har remissbehandlats redogjort för de konsekvenser beträffande fosterföräldrarnas rätt till sjukpenning och föräldrapenning som de nuvarande bestämmelserna ger upphov till. Har fosterföräldern inte någon annan inkomst än fosterlönen kan varken sjuk— penning eller föräldrapenning utgå. Samma gäller om fosterlönen är större än inkomsten av annat arbete. Överstiger inkomsten av annat arbete fos- terlönen utgår endast halv sjukpenning eller föräldrapenning. Fosterföräld— rarna går således miste om sjukpenning eller föräldrapenning som de skulle ha fått om det hade varit ett eget barn som de hade vårdat under sjuk- eller föräldraledigheten.

För att undanröja dessa olägenheter har utredningen föreslagit vissa kom- pletterande regler i lagen (19621381) om allmän försäkring (AFL) när det gäller fosterföräldrar och andra som uppbär ersättning för vård av annans barn i det egna hemmet.

Utredningens förslag innebär i princip en uppdelning av fosterförälderns sjukpenninggrundande inkomst i en del som avser fosterlön och en del som avser annan förvärvsinkomst. Vid sjukdom eller vård av eget barn skall fosterföräldern enligt förslaget få sjukpenning eller föräldrapenning som svarar mot den uteblivna inkomsten av det andra förvärvsarbetet samtidigt som han uppbär ersättningen för vården av fosterbarnet. När det gäller för- älder vars inkomster inte är högre än att föräldrapenning skall utgå enligt garantinivån på 25 kr.. föreslår utredningen att föräldern skall vara berättigad till föräldrapenning som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den sjukpenninginkomst som vården av fosterbarnet berättigar till.

Som familjestödsutredningen har framhållit skiljer sig vården av fosterbarn i huvudsak inte från vården av eget barn. Det är dessutom i hög grad önskvärt att fosterbarnet slipper byta miljö under fosterförälderns sjukdom eller föräldraledighet. Jag delar därför i likhet med riksförsäkringsverket. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utredningens uppfatt- ning att reglerna i AFL bör kompletteras för att undvika nuvarande olä- genheter. Jag föreslår att detta sker'genom att fosterförälderns sjukpen- ninggrundande inkomst delas upp på sätt utredningen har föreslagit. Fos- terförälder som behåller vården av fosterbarnet under sin sjukdom eller

• Sida 58
•  Original

Prop. 1975/76:133 52

föräldraledighet bör få sjukpenning eller föräldrapenning som beräknas med hänsyn till den uteblivna inkomsten från det andra förvärvsarbetet. Jag ansluter mig också till utredningens förslag om att föräldrapenning alltid skall utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på ersättningen för fosterbarnsvården. De kompletterande bestämmelserna bör gälla vid vård i hemmet av annans barn under 18 är.

5.7. Kostnader och ikraftträdande

Kostnaderna för de förslagna förbättringarna av föräldraförsäkringen kan beräknas till ca 100 milj. kr. för helt år. Av dessa faller med gällande fi- nansieringsregler l5 milj. kr. på staten medan återstoden bekostas av gällande socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen inkl. föräldraförsäkringen. Medel för statens kostnader under budgetåret l976/7'l har beräknats i budgetpro- positionen (prop. 1975/761100, bilaga 7) under anslaget C 3 Bidrag till sjuk- försäkringen för föräldraförsäkringen.

Som jag tidigare har anfört bör de nya reglerna för föräldraförsäkringen träda i kraft den 1 januari 1977. De kompletterande reglerna i fråga om fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning och föräldrapenning bör gälla från den 1 juli 1976.

5.8 Övriga frågor 5.8.1 Ändring i reglerna om./örtidspension till psykisk! utvecklingsstörda m../7.

För den som har förtidspension och vårdas vid inrättning som bekostas med statliga medel gäller att pensionen skall sättas ned om vistelsen vid inrättningen uppgår till hel måna-d. Endast om den pensionsberättigade under vårdtiden vistas utanför inrättningen i minst 30 dagar kan pensionen utgå oavkortad.

För den som på kommuns eller landstingskommuns bekostnad under hel månad vårdas i anstalt för psykiskt utvecklingsstörda och har förtids- pension gäller f. n. att anstalten äger uppbära pensionen som ersättning för vårdkostnaderna. Pensionen utgår oavkonad vid vistelse utanför anstalten. om vistelsen uppgår till minst två veckori följd. Även sådana psykiskt utveck- lingsstörda som vårdas i enskilt hem på kommuns eller landstingskommuns bekostnad omfattas av bestämmelserna. Liknande regler gälleri fråga om barn- tillägg som utgår för den som vistas i anstalt som drivs i kommunal eller landstingskommunal regi.

Riksförbundet för psykiskt utvecklingsstörda har hemställt om ändring i reglerna för rätt till förtidspension vid vistelse utom anstalt i överens- stämmelse med de ändringar som nyligen vidtagits i reglerna för vårdbidrag till förälder som vårdar handikappat barn vid tillfällig vistelse i hemmet. Dessa regler innebär att vårdbidrag får utgå för varje dag barnet vistas utom anstalten under förutsättning att antalet dagar uppgår till minst tio per kvar-

• Sida 59
•  Original

Prop. 1975/76:133 53

tal. Framställningen har vid remissbehandling tillstyrkts av riksförsäkrings- verket. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Jag förordar att reglerna beträffande förtidspension och barntillägg i dessa avseenden ändras så att de kommer att överensstämma med motsvarande regler för vårdbidraget. Då det gäller handikappade vid institutioner som drivs på statens bekostnad förutsätter detta ändringar i 10 kap. 2ä AFL. De institutioner som här avses är specialskolor för syn-. hörsel- eller tal- skadade. Jag föreslår att den som är elev i sådan skola. liksom när det gäller vårdbidrag, får rätt till hela pensionen för varje dag som han vistas utom skolan, om antalet dagar uppgår till minst tio per kvartal. De föreslagna reglerna bör även gälla för elever i specialskola som har barnpension.

När det gäller handikappade som vårdas i anstalt på kommuns eller lands- tingskommuns bekostnad förutsätter det av mig förordade systemet änd- ringar i kungörelsen (19622393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension. I enlighet med vad som vid remissbehandlingen har anförts av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet bör de ändrade rcglcrnagälladem somärskolpliktigaenligtlagenll967:940)angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda. Jag avseratt senare föreslå rege- ringen att vidta de ändringar som behövs i kungörelsen.

Ändringarna bör genomföras den 1 juli 1976.

5.8.2. Reglerna/ör utseende av personalföreträdare i allmän./örsäkringskassas styrelse

Allmän försäkringskassas styrelse består av två ledamöter som utses av regeringen och som regel fyra ledamöter som utses av landstinget. Härutöver får i styrelsearbetet delta två personalföreträdare. Dessa utses av regeringen på förslag av arbetstagarorganisation. Personalföreträdare har utsetts i alla försäk- ringskassor. Ordningen för att utse personalföreträdarna följer samma regler som f. n. gäller personalrepresentationen i statlig myndighets styrelse.

I årets budgetproposition (1975/76:100. bilaga 2. p. 5. s. 7. och bilaga 2.1. s. 15) har lagts fram förslag om en lag om rätt för arbetstagarorga- nisation_att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid de statliga myndigheterna. Lagen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1976. Föredragande statsrådet anför att sedan systemet med styrelserepresentation för de anställda i statliga myndigheter nu varit i tillämpning en viss tid en fast rutin har etablerats inom berörda perso- nalorganisationer för handläggningen av dessa ärenden. Vidare har orga- nisationerna uttryckt önskemål om att nu få överta uppgiften att slutligt utse personalföreträdarna.

Jag finner det naturligt att samma ordning som har föreslagits för de statliga myndigheternas styrelser får gälla för att utse och entlediga per- sonalföreträdare i de allmänna försäkringskassornas styrelser. Jag föreslår att de behövliga ändringarna vidtas i 18 kap. 7 & AFL med verkan fr.o.m. den 1 juli 1976.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1975/76:133 54

6. Upprättade lagförslag

l enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. 2. lag om rätt till föräldraledighet.

Förslaget under punkten 2 har upprättats efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

7. Specialmotivering till lagförslagen

7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 7.1.1 Inledning

De nuvarande bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt barn och föräldrapenning finns intagna bland övriga bestämmelser om sjukpen- ning i 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Med hänsyn till de ändringar och tillägg i föräldraförsäkringen som nu föreslås anser jag i likhet med familjestödsutredningen det lämpligt att sammanföra be- stämmelserna om föräldrapenning i ett kapitel. 4 kap. AFL. Regelsystemet blir därigenom meröverskådligt och gör det lagtekniskt enklare att genomföra framtida ändringar i reglerna om föräldraförsäkringen. De nuvarande bestäm- melserna i 4 kap. —särskilda bestämmelser om sjukförsäkring — kan föras över till 20ch 3 kap. AFL.

7.1.2. Ändringar i AFL

De nuvarande bestämmelserna i 4 kap. 1. 2 och 5 && har för sjukvårdser- sättningens del förts över till tre nya paragrafer. 2 kap. 10, 11 och 13 åå. För sjukpenningens vidkommande har i 3 kap. 13 & tagits in en hänvisning i tillämpliga delar till de nya lagrummen. Innehållet i nuvarande 4 kap. Bä har förts över till en ny paragraf, 2 kap. 12 &. De nuvarande bestäm- melserna i 4 kap. 45 har föns över till 2 kap. 1255 andra stycket och 3 kap. 13% andra stycket. Slutligen har de nya bestämmelserna i 4 kap. (tå som gäller fr.o.m. den 1 juli 1976 förts över till 2 kap. 14ä och 3 kap. 13% tredje stycket. Ändringarna är som framgår av det anförda av rent redaktionell karaktär.

Som en följd av förslaget att föra över samtliga bestämmelser om för- äldrapenning till 4 kap. kommer nuvarande 3 kap. 9 och 14 åå att upphöra att gälla. Omredigeringen leder vidare till följdändringari fråga om rubriken till 3 kap. samt i 3 kap. 8,10. lta—18%". 7 kap. 3?) 10 kap. 49119 kap. lä och 20 kap. 2 och 3éé.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1975/76:133 55

3 kap. 12 å

[den nya lydelsen av denna paragrafges kompletterande bestämmelseri frå- ga om rätten till sjukpenning för den som mot ersättning vårdar annans barn i sitthem som fosterbarn ellerunderdärmedjämförliga förhållanden.Genom en hänvisning i 4 kap. 12 &" äger paragrafens bestämmelser motsvarande tillämp- ning på föräldrapenning. Motiveringentillde kompletterande bestämmelserna har lämnats i avsnitt 5.6. Bestämmelserna tar framför allt sikte på fosterbarn men skall också gälla annan vård av barn i hemmet underjämförliga förhållan- den, t. ex. av ungdomsvårdsskoleelever som vårdas utanför skolan i enskilt hem och av psykiskt utvecklingsstörda barn som genom landstingets försorg är placerade i enskilt hem. Däremot är bestämmelserna inte tillämpliga när dag- barnvårdare eller andra vårdar barn under viss del av dygnet.

Om sjukpenning kommer i fråga under tid då ersättning fortsätter att utgå för fosterbarnsvården skall rätten till sjukpenning bedömas med bort- seende från ersättningen. Med ersättning avses vad som utgör vederlag för det arbete som vården innebär. Ersättning som utgår för att täcka omkost- nader som är förenade med vården har inte betydelse i detta sammanhang.

Sjukpenningens belopp skall vidare fastställas på grundval av en sjuk- penninggrundande inkomst som inte omfattar ersättning för vården. Be- stämmelserna innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för fos- terförälder som också har inkomst från ett annat arbete delas upp på en del som avser fosterlönen och en del som avser inkomsten från det andra arbetet. Fosterförälder som under sjukdom fortsätter att vårda barnet och följaktligen uppbär ersättning för vården under sjukdomstiden kan med de nya reglerna få en sjukpenning som avser den uteblivna inkomsten från det andra arbetet. Om sjukdomen helt hindrar fosterföräldern från att fort- sätta vården av barnet — detta tas t.ex. tillfälligt omhand i något annat hem —skall sjukpenning utgå med belopp som avserbåde den uteblivna foster- lönen och den förlorade inkomsten från det andra arbetet.

4 kap. 1 €

Förutsättning för rätt till föräldrapenning är att föräldern är försäkrad enligt AFL och inskriven i försäkringskassa. Vem som är försäkrad framgår av 1 kap. 3 &. För rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse gäller särskilda regler beträffande inskrivning i allmän försäkringskassa. Des- sa återfinns i 5 &.

I likhet med vad som nu gäller skall föräldrapenning inte kunna utgå om den försäkrade samtidigt förvärvsarbetar. En bestämmelse om detta finns i andra stycket.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1975/76: 133 56

N'

Den tid för vilken föräldrapenning kan utgå i samband med barns födelse anges i första stycket till 210 dagar. dvs. samma tid som f. n.

Andra och tredje styckena motsvarar i sina huvuddrag 3 kap. 13 & första stycket i dess nuvarande lydelse.

Enligt bestämmelserna i tredje stycket har modern rätt till föräldrapenning under 29 dagar efter förlossningen även om hon inte har barnet i sin vård för att hon skall hinna återhämta krafterna. 1 tredje stycket har vidare — i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande praxis — tagits in en regel enligt vilken föräldrapenning när särskilda skäl föreligger skall kunna utgå även senare till en förälder som inte har barnet i sin vård. Sådana särskilda skäl kan vara att barnet vistas på sjukhus under obestämd tid och föräldern inte tillfälligt kan återgå i förvärvsarbete eller att föräldern ammar eller i övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus.

När det gäller den längsta tid under vilken föräldrapenning i samband med barns födelse kan utgå föreslås en förenkling i förhållande till nuvarande bestämmelser. Enligt dessa får föräldrapenning utgå längst till 210:e dagen efter den då barnet fötts eller, då föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid varit förhindrade att vårda barnet. däremot svarande längre tid. dock längst till 270:e dagen efter barnets födelse. Fa- miljestödsutredningen framhåller efter kontakter med riksförsäkringsverket att det inte finns något praktiskt behov av att behålla tidsgränsen på 210 dagar. I enlighet med utredningens förslag bör de nya reglerna i fjärde stycket utformas så att den gräns på 270 dagar som nu gäller i undantagsfall skall gälla för alla ersättningsfall.

Sä

Hit har förts bestämmelserna i nuvarande 3 kap. 13 & sista stycket. Enligt första punkten utgår inte föräldrapenning till båda föräldrarna för samma dag. Det förtjänar nämnas att någon motsvarande bestämmelse inte gäller för föräldrapenning enligt 855 för tillfällig vård av barn. Förutsättningen för föräldrapenning i de fallen är att förälder behöver stanna hemma för att vårda barn. Ett sådant fall är när fadern vårdar barn i samband med annat barns födelse. 1 övrigt torde det inte finnas behov av föräldrapenning för tillfällig vård av barn under tid då andra föräldern uppbär föräldrapenning enligt denna paragraf. Enligt andra punkten har föräldrarna rätt till halv föräldrapenning för samma dag, om de avlöser varandra i vården av barnet. Liksom hittills avräknas då bara en dag av den sammanlagda ersättnings- tiden.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1975/76:133 57

4—6 åå

Till 4 och 5 åå har förts innehållet i nuvarande 3 kap. 125 och innehållet i 65 från 3 kap. 14å AFL.

75

Paragrafen innehåller nya bestämmelser om särskild rätt till föräldrapen- ning vid adoption. Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna moti- veringen ( avsnitt 5.4 ).

Bestämmelsen i tredje stycket har förts över från 3 kap. 14 & tredje stycket AFL.

ss

Bestämmelserna i denna och följande paragraf om föräldrapenning för tillfällig vård av barn ersätter de nuvarande bestämmelserna i 3 kap. 9å om sjukpenning vid vård av sjukt barn. Samtidigt som antalet dagar utökas (se 9å) föreslås nya grunder för rätt till ersättning.

Följande kan anmärkas om de olika ersättningsgrunderna.

1. Sjukdom hos barnet. Denna ersättningsgrund överensstämmer med den som nu gäller för rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Det förutsätts i princip att barnet har behov av förälderns omvårdnad. I vissa fall bör föräldrapenning kunna utgå när förälder besöker t.ex. den psykiska barna- och ungdomsvården ( PBU) även om barnet inte är med vid besöket. Besöket skall då vara föranlett av barnets sjukdom och efter kallelse ingå som ett led i behandlingen. Ligger barnet på sjukhus är det givet att kravet på för- älderns omvårdnad får lov att fattas mycket vidsträckt. Det bör vara till- räckligt att förälderns besök är ägnat att upprätthålla kontakten mellan barnet och föräldrarna.

2. Sjukdom hos barnets ordinarie vårdare. Rätt till föräldrapenning gäller såväl när barnet vårdas av en hemarbetande förälder som när vårdaren är någon tredje person. t. ex. dagbarnvårdare, barnpraktikant eller nära släkting. Något särskilt krav på att försäkringskassan i förväg skall känna till vem som är barnets ordinarie vårdare har inte uppställts. I allmänhet bör för- älderns uppgift i den försäkran som skall avges till kassan vara tillräcklig.

3. Besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. Härmed avses besök hos barnavårdscentral, skolhälsovård eller PBU.

4. Annat barns födelse. Ersättningsgrunden överensstämmer med nuva- rande rätt till sjukpenning i anslutning till annat barns födelse.

5. Besök i'lörskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet de./tar. Som framgår av reglerna i 935 andra stycket har varje förälder — inom den ram som anges i 95 första stycket — rätt till föräldrapenning för detta ändamål en dag om året. Det innebär i regel två dagar per år

• Sida 64
•  Original

Prop. 1975/76:133 58

och familj. En dag med hel föräldrapenning kan också. liksom i övriga situationer, bytas ut mot två halva dagar. Den närmare innebörden av be- greppet förskoleverksamhet framgår av det förslag till lag om barnomsorg som har lagts fram i prop. 1975/76:92 .

När den försäkrade begär sjukpenning vid vård av sjukt barn har han f. n. skyldighet att uppge om han har försökt få biträde av den kommunala hemhjälpen. Familjestödsutredningen har i sitt betänkande föreslagit att denna uppgift skall tas bort från den försäkran som föräldern skall avge och ersättas med en upplysning om möjligheterna att erhålla hemhjälp. Jag ansluter mig till förslaget.

I anslutning till de nya reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan till sist erinras om att riksdagen med anledning av förslag i prop. 1975245 beslutat om vissa förmåner vid arbetsmarknadsutbildning som innebär en anpassning till nuvarande regler i AFL. Efter samråd med statsrådet Leijon förordas att frågan om en justering av nämnda förmåner tas upp först sedan en utredning som pågår inom riksförsäkringsverket om stödet vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. har slutförts. Ut- redningen beräknas vara färdig under sommaren 1976.

95

Bestämmelserna i denna paragraf — som delvis motsvarar nuvarande 3 kap. 9 & tredje stycket AFL — innebär ändring av gällande regler genom att ersätt- ningstiden förlängs och görs beroende av antalet barn i familjen. Dessa föränd- ringar har berörts närmare i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsernas avfattning följeratt rätten till ett högre antal dagar inträderredan fr. o. rn. det år som antalet barn i familjen ökar.

Föräldrapenning för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnom- sorg utgår som tidigare har nämnts under högst en dag per år och förälder inom ramen för det antal dagar som familjen har till sitt förfogande enligt första stycket. Detta framgår av första punkten i andra stycket.

Regeln i andra punkten ären nyhet i förhållande till vad som i dag gäller för sjukpenning vid vårdav sjuktbarn. Den innebäratt familjen inte behöver räkna av merän en dag från den disponibla ersättningstiden om föräldrarna haft två dagar med halv föräldrapenning. Den nya regeln ökar familjernas möjligheter att utnyttja förmånerna på ett flexibelt sätt. Det torde exempelvis ofta vara till- räckligt att avsätta en halv dags besök för hälsokontroll o. dyl.

109'

Föräldrapenningens storlek beräknas enligt de regler som gäller för sjuk- penning i 3 kap. 45 AFL. Av hänvisningen till 3 kap. lOä fjärde stycket

• Sida 65
•  Original

Prop. 1975/76:133 59

följer anmälningsskyldighet till den allmänna försäkringskassan för rätt till föräldrapenning. Anmälan måste således ske även i de fall som anges i 8 &.

llå

Paragrafen har delvis sin motsvarighet i nuvarande bestämmelser. Regeln om samordning med sjukpenningen enligt AFL i första stycket har kom- pletterats i förhållande till nuvarande bestämmelser så att föräldrapenning inte heller får utgå samtidigt som föräldern uppbär sjukpenning enligt lagen ( 1954:243 ) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt an- nan författning m. m., t.ex. militärersättningsförordningen (1950:261) .

12;

Hänvisningarna föranleds av den omredigering som föreslås av innehållet i 2—4 kap. Motsvarande bestämmelser återfinns i den nu gällande lydelsen av dessa kapitel i 3 kap. 13 & tredje stycket, 16 & första,andra och tredje styck- ena, 17—18 åå samt 4 kap. 1 5.

[ paragrafen hänvisas vidare till den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 å som rör fosterföräldrars m. fl. rätt till sjukpenning. Denna bestämmelse skall således äga motsvarande tillämpning i fråga om rätten till föräldrapenning. Det innebäratt om f osterföräldern har kvar fosterbarnet i sin vård under den tid han uppbär föräldrapenning skall föräldrapenningen beräknas på en inkomst sominteomfattarersättningförfosterbarnsvården.Av andra punkten i den- na paragraf framgår vidare att föräldern alltid har rätt till en föräldrapenning som motsvarargarantinivån minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdcrsättningen. Om föräldern t. ex. haren sjukpenning på 15 kr. som helt grundar sig på fosterlön. har han rätt till föräldrapenning med (25 — 15) = 10 kr. när han fortsätter att vårda fosterbarnet.

10 kap. 2 &

Se den allmänna motiveringen (avsnitt 5.8.1).

• Sida 66
•  Original

Prop. 1975/76:133 60

18 kap. 7 &

Den lag till vilken hänvisas i paragrafen avses enligt prop. 1975/76:100 , bilaga 2, föreskriva att företrädare för de anställda vid statlig myndighet, som enligt särskild föreskrift fär ingå i styrelsen eller annat organ vid myn- digheten, får utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten. om ej annat följer av avtal eller särskild föreskrift.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna om föräldrapenning föreslås träda i kraft den 1 januari 1977. 1 de fall föräldrapenning vid adoption börjat att utgå och alltjämt utgår vid ikraftträdandet bör givetvis den förlängda ersättningstiden gälla såvida villkoren i övrigt för den förlängda ersättningstiden är uppfyllda. Därvid bör de dagar ersättning utgått före årsskiftet avräknas från det totala antalet ersättningsberättigade dagar.

De särskilda bestämmelserna om fosterföräldrars m.fl. rätt till sjukpen- ning och föräldrapenning, om förtidspension m. m. för elever i specialskola och om reglerna för utseende av personalföreträdare i allmän försäkrings- kassas styrelse föreslås träda i kraft den 1 juli 1976.

7.2. Förslaget till lag om rätt till föräldraledighet

Inledande bestämmelser

15

1 den inledande paragrafen slås fast att arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning enligt lagens bestämmelser. 1 överensstämmelse med lagen ( 1945:844 ) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. men till skillnad från t. ex. lagen ( 1974:12 ) om anställningsskydd görs således inte inskränkning för någon grupp av anställda. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen utan avses ansluta sig till den praxis som gäller beträffande lagar, om an- ställningsskydd och rätt till ledighet.

Lagen gäller arbetstagare i hans egenskap av förälder. Som förälder anses enligt andra stycket vid lagens tillämpning även fosterförälder. Enligt 4 kap. 85 föräldrabalken gäller lagens bestämmelser också adoptivförälder om inte annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. Här kan erinras om de särskilda föreskrifter beträffande adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning som föreslås meddelade i 4 kap. 6 och 7 åå AFL. löverens- stämmelse med 20 kap. 2 äAFLanses vid lagens tillämpning som förälderock- så den med vilken förälderärelle'r har varit gift eller hareller har haft barn om de stadigvarande sammanbor.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1975/76:133 61

2fs'

Paragrafen. som innebär att lagens bestämmelser är tvingande. överens- stämmer med 4 5 i 1945 års lag och ansluter sig till föreskrifter som har medde- lats i likartad lagstiftning.

Ledighet i samband med barns/ödelse m. m.

3?

1 första stycket regleras arbetstagares rätt till ledighet i samband med barns födelse eller adoption. Rätten till föräldraledighet är anknuten till föräldraförsäkringens förmånssystem. Arbetstagare har således rätt till le- dighet under tid då föräldrapenning utgår. dvs. f. n. under högst sju månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under tio månaders ålder. Vid adoption av äldre barn är rätten till ledighet beroende av barnets ålder och av om båda adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande. Enligt 4 kap. 7å sista stycket AFL har bestämmelserna om föräldrapenning till adop- tivföräldrar motsvarande tillämpning på fosterföräldrar som tar emot barn i avsikt att adoptera. Fosterföräldrarna avses ha motsvarande rätt till ledighet. Detta har ansetts framgå utan uttrycklig bestämmelse i ledighetslagen. _ En förutsättning för rätt till föräldraledighet enligt första stycket är att arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid. Det nuvarande kravet i 1945 års lag på ett års anställning har på familjestödsutredningens förslag i den nya lagen ersatts med krav på sex månaders anställning omedelbart före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste två åren. Detta överensstämmer med bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning.

Av hänvisningen i andra stycket till anställningsskyddslagen följer att vid bestämmande av anställningstid skall medräknas tid under vilken ar- betstagaren har varit anställd hos annat företag inom koncern som arbets- givaren tillhör. Har företag eller del av företag övergått till ny arbetsgivare. skall vid bestämmande av anställningstid hos den nye arbetsgivaren med- räknas tid under vilken arbetstagaren har varit anställd hos förutvarande arbetsgivaren eller hos företag inom koncern som förutvarande arbetsgivaren tillhörde. Det kan nämnas att staten i dessa sammanhang anses som en arbetsgivare.

4é

Enligt denna paragraf har kvinnlig arbetstagare alltid rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten. således oberoende av om hon uppbär föräldrapenning eller inte under tiden. Bestämmelsen har tillkommit efter förslag av arbetsmil- jöutredningen som i betänkandet (SOU 197611) Arbetsmiljölag har föreslagit

• Sida 68
•  Original

Prop. 1975/76:133 62

att en bestämmelse av denna innebörd skall tas in i 1945 års lag eller i en lag om rätt till föräldraledighet. lnte heller reglerna i 35 om viss minsta anställningstid för rätt till ledighet påverkar rätten till ledighet enligt 4 &. Genom regeln i 45 kommer svensk lagstiftning att även formellt uppfylla kravet i den europeiska sociala stadgan] om möjlighet till en viloperiod om sammanlagt tolv veckor före och efter barnsbörd.

Så

i första stycket föreskrivs. i likhet med vad som nu gäller enligt 1945 års lag. att ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. lnget hindrar dock att arbetstagaren delar upp ledigheten på fler perioder om arbetsgivaren går med på det. Föräldrapenning utgår oberoende av hur ofta arbetstagaren skiftar mellan ledighet och arbete.

Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption måste enligt de nu gällande bestämmelserna i 1945 års lag meddela arbetsgivaren detta minst tre veckor i förväg. [ enlighet med fa- miljestödsutredningens förslag har varseltiden i den nya lagen fastställts till en månad. Denna tid överensstämmer med varseltiden i annan arbets- rättslig lagstiftning. Enligt andra stycket gäller ej varseltiden om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetstagaren inte har kunnat råda över. Med annan omständighet avses bl.a. för tidig födsel eller andra komplikationer under graviditetens senare del som kvinnan inte har kunnat förutse. Arbetstagaren är emellertid enligt de föreslagna bestäm- melserna skyldig att anmäla behovet av ledighet utan dröjsmål.

Ledig/tet för tillfällig vård av barn 6 &

Rätt till ledighet tillkommer enligt denna paragraf arbetstagare för tillfällig vård av barn. Av 4 kap. 8 & AFL framgåri vilka fall det utgår föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Även här gäller som en förutsättning för rätt till ledighet att föräldrapenning utgår. Föräldrapenning utgår enligt den fö- reslagna lydelsen av AFL (4 kap. 9 _ki) för tillfällig vård av barn för föräldrarna sammanlagt i högst tolv dagar om i familjen finns ett barn. 15 dagar om i familjen finns två barn och 18 dagarom i familjen finns treeller flera barn. En- ligt reglerna räknas vidare två dagar med halv föräldrapenning som en dag vid beräkning av det totala antalet dagar som en förälder har rätt att vara ledig. Genom att rätten till ledighet är knuten till föräldrapenningen kan det —närdet gäller både ledighet isamband med barns födelse eller adoption och ledighet för

1Se prop. l962:175.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1975/762133 63

tillfällig vård av barn - finnas ett behov hos arbetsgivare att få reda på det antal dagar som en arbetstagare har rätt att vara ledig. Det kan förutsägas att sådan information kan ges av den allmänna försäkringskassa som hand- lägger arbetstagarens föräldrapenningförmåncr.

71%-

Arbetstagares skyldighet att varsla arbetsgivaren om att han behöver vara le- dig för tillfällig vård av barn har i överensstämmelse med familjestöds- utredningens förslag satts till en vecka. Föranleds ledigheten av sjukdom —hos barnet eller dess ordinarie vårdare —gäller ingen varseltid.

Återgång [ arbete 8 5

i denna paragraf regleras arbetstagares rätt att vid avbrott i ledigheten börja arbeta. Paragrafen har sin motsvarighet i annan arbetsrättslig lagstift- ning. t.ex. 109" lagen ( 1974:981 ) om arbetstagares rätt till ledighet för ut- bildning. Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta honom återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd att pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt att återgå i arbete utan någon väntetid. Någon varselskyldighet före återgång i arbete föreligger alltså inte vid ledighet för tillfällig vård av barn.

A nställningsskydd 9—10 &

I dessa paragrafer tillförsäkras arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till föräldraledighet skydd mot uppsägning.avskedande och försämrade ar- betsförhållanden elleranställningsförmåner. Bestämmelserna ansluter väsent- ligen till annan arbetsrättslig lagstiftning.

Övriga bestämmelser 11—1 2 5.5

Dessa båda paragrafer har samma lydelse som bä och 7 & första stycket i 1945 års lag.

Ett par remissinstanser har ansett det olämpligt att försäkringsdomstolen är högsta instans i mål om föräldrapenning medan mål om föräldraledighet hand- läggs av arbetsdomstolen. Förslaget att mål om tillämpningen av lagen om rätt till föräldraledighet skall handläggas enligt lagen ( 1974:371 )om rättegång i ar- betstvister och att talan således skall föras i arbetsdomstolen avviker emellertid

• Sida 70
•  Original

Prop. 1975/76:133 64

inte från den ordning som nu gällerenligt 1945 års lag. Det torde enligt min me- ning också vara naturligt att tillämpningen av ledighetsreglerna, som nära an- sluter till den övriga lagstiftningen om anställningsskydd. ytterst skall kunna prövas av arbetsdomstolen.

Övergångsbestämme/serna

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1977 samtidigt med de ändrade reglerna inom föräldraförsäkringen.

Den nya lagen ersätter i allt väsentligt bestämmelserna i lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m.m. 1945 års lag innehåller vissa regler om anställningsskydd vid giftermål. havandeskap och barnafödsel som inte får någon motsvarighet i den nya lagen. I stället täcks dessa situationer av lagen (l974:12) om anställningsskydd. eftersom de angivna omständig- heterna inte utgör saklig grund enligt 7ä nämnda lag för uppsägning eller avskedande. Lagen om anställningsskydd gäller inte arbetstagare i företags- ledande ställning. arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda och personer som sysselsätts i beredskapsarbete c. d. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslås att 1945 års lag ändå helt upphävs eftersom det i varje fall strider mot god sed på arbetsmarknaden att säga upp eller avskeda en arbetstagare på någon av de angivna grunderna och en uppsägning eller ett avskedande därför likväl kan förklaras ogiltigt.

8. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. 2. lag om rätt till föräldraledighet.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1975/76:133

Innehåll

Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring

2 Förslag till lag om rätt till föräldraledighet ................. Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1976-02-12 ......

1 Inledning ................................................ 2 Gällande bestämmelser ....................................

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Föräldrapenning i samband med barns födelse .......... Sjukpenning vid vård av sjukt barn m. rn. ............. Föräldrapenning vid adoption ..... ' .................... Anställningsskydd vid havandeskap m. m ............... Vissa bestämmelser om tjänstledighet m. m. för offentligan- ställda ..............................................

2.6 Ersättning för sjukresor m.m .......................... 2.7 Fosterbarnsersättning m.m. ...........................

2.8 Övriga frågor ........................................ 2.8.1 Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstör- da ............................................ 2.8.2 Regle_r för utseende av personalföreträdare i allmän för- säkringskassas styrelse ..........................

3 Familjestödsutredningens förslag m.m ...................... 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8

3.9

Inledning ............................................ Utbyggnad av föräldraförsäkringen vid sjukdom m.m.... Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten ........... Föräldrapenning vid adoption ......................... Rätten till föräldraledighet ............................ Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus .. Kostnader .................. _. ........................ Fosterföräldrars m.fl. rätt till sjukpenning och föräldrapen- ning ................................................ Särskild framställning angående regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda .............................

4 Remissyttrandena .........................................

_4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6

Föräldrapenning vid barns sjukdom m. rn ............... Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten ........... Föräldrapenning vid adoption ......................... Rätten till föräldraledighet ............................ Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus .. Fosterföräldrars m.fl. rätt till sjukpenning och föräldrapen- ning ................................................

65

28 29 29 30

30

31 32 32 32 33 33 34 35 35

36

37 37 37 38 39 40 40

41

• Sida 72
•  Original

Prop. 1975/76:133 66

4.7 Regler om förtidspension till psykiskt utvecklingsstörda. 41

5 Föredraganden .......... . ................................. 42 5.1 Inledning ............................................ 42 5.2 Nytt ersättningssystem iföräldraförsäkringen förtillfa'llig vård

av barn ............................................. 44 5.2.1 Sjukdom hos barn .............................. 44 5.2.2 Sjukdom hos ordinarie vårdaren ................. 45 5.2.3 Besök inom förebyggande barnhälsovården ........ 45 5.2.4 Föräldrars kontakt med förskoleverksamheten ..... 46 5.2.5 Förlängd ersättningstid .......................... 46 5.3 Resekostnadsersättning vid besök hos barn på sjukhus .. 47 5.4 Föräldrapenning vid adoption ......................... 48 5.5 Rätten till föräldraledighet ............................ 49 5.6 Fosterföräldrars m.fl. rätt till sjukpenning och föräldrapen- ning ................................................ 51 5.7 Kostnader och ikraftträdande .......................... 52 5.8 Övriga frågor ........................................ 52 5.8.1 Ändring i reglerna om förtidspension till psykiskt ut- vecklingsstörda m.fl. ........................... 52 5.8.2 Reglerna för utseende av personalföreträdare i allmän försäkringskassas styrelse ........................ 53 6 Upprättade lagförslag ..................................... 54

7 Specialmotivering till lagförslagen .......................... 54 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (19621381) om allmän

försäkring ........................................... 54

7.1.1 Inledning ...................................... 54 7.1.2 Ändringar i AFL ............................... 54 7.2 Lag om rätt till föräldraledighet ....................... 60 8 Hemställan .............................................. 64

9 Beslut ................................................... 64