Med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., i huvudsakliga delar jämte motioner

SkU 1979/80:11

Skatteutskottets betänkande 1979/80:11

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., i huvudsakliga delar jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1978/79:209

A. att riksdagen

1. godkänner vad departementschefen har förordat i fråga om bostadslån m. m. och räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus,

2. godkänner vad departementschefen har förordat i fråga om bostadslån till pantvärdelokaler,

B. att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås ändringar på några punkter inom bostadsbeskattningens område. I syfte att skapa en bättre balans i kostnadshänseende mellan olika boendeformer läggs förslag fram om ändrade former för avdrag för reparationskostnader för s. k. andelshus. Förslagen innebär att i fråga om flerfamiljsfastigheter med tre eller fler delägare, som skall ha bostad i fastigheten, den omedelbara avdragsrätten för reparationskostnader begränsas. I stället skall sådana kostnader beaktas i form av värdeminskningsavdrag.

I fråga om bostadsrättsföreningar, i första hand sådana med s. k. fördelade lån, föreslås att medlemmarna i viss utsträckning skall inkomstbeskattas för väfdet av den egna bostaden. Här föreslås en beskattning ske på så sätt att medlem skall såsom inkomst av kapital redovisa 4 % av den del av bostadsrättens värde som överstiger 25 000 kr.

1 propositionen föreslås ändrade regler för avdrag för sådana reparationskostnader, som Finansierats med statligt lånestöd. Sådana kostnader skall inte längre vara omedelbart avdragsgilla utan föreslås i stället beaktas genom värdeminskningsavdrag. Även beträffande lånestödet föreslås vissa ändringar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas första gången vid 1981 års taxering. Vid 1981 års taxering föreslås dock att den nyss nämnda intäktsprocenten skall vara 2 för de fall där lägenheterna upplåtits med bostadsrätt före utgången av år 1979.

Propositionens hemställan under A ovan angår lånestödet och har hänvisats till civilutskottet. Civilutskottet har med eget yttrande - CU 1979/80:1 y som bifogats detta betänkande - överlämnat punkten 1 i propositionen såvitt avser garanterad räntenivå till skatteutskottet.

f Riksdagen 1979/80. 6 sand. Nr II

SkU 1979/80:11

2 Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § I och 2 morn., punkterna 2 a och 7 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 a av anvisningarna till 36 § samt punkt 2 av anvisningarna till 38 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 m o m.1 Från bruttointäkten av annan fastighet må, där ej annat föranledes av vad nedan i 3 mom. stadgas, avdrag göras för omkostnader, såsom för:

1 mom. Från bruttointäkten av annan fastighet må, där ej annat föranledes av vad nedan i 2 och 3 mom. stadgas, avdrag göras för omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader; vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning, förbrukningsartiklar med mera dylikt, i den mån dessa kostnader kunna anses åligga fastighetsägaren såsom sådan;

pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning å fastigheten; värdeminskning, som byggnad är underkastad;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra inventarier, som höra till fastigheten;

ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld;

anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum, vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsnings väggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

2 mom. Avdrag får icke göras för:

kostnad för ny-, till-eller ombygg- a) kostnad för ny-, till- eller nåd eller därmed jämförlig förbätt- ombyggnad eller därmed jämförlig

ring å fastigheten; förbättring å fastigheten,

b) kostnad för reparation och underhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), förord 1

Senaste lydelse 1958:576.

Skll 1979/80:11

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland, i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad.

ningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen (1974:255)om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kungörelsen (1962:538) om förbättringslån eller bostadslånekungörelsen (1967:552), om inte länet eller bidraget avser endast en mindre del av de arbeten som utförts,

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller fler fysiska personer antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare, i den män den på delägare belöpande delen av kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde äret näst före taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland, i den mån planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet och användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad.

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat fall än nyss sagts må ej avdragas till högre belopp än som motsvarar de uppgivna intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.

Anvisningar

till 25 §

2. a.2 Avdrag enligt 25 § 1 mom, medgives försådan värdeminskning,som byggnad även med normalt underhåll och aktsam vård är underkastad. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde. Angående minskning av avskrivningsunderlag för byggnad när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor och annan maskinell utrustning, se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden för dess

2 Senaste lydelse 1975:259.

1* Riksdagen 1979/SO. 6 sami. Nr II

SkU 1979/80:11

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad, som förvärvats tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall som anskaffningsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår oavskrivet för överlåtaren, om ej särskilda omständigheter föranleda annat. Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden. I anskaffningsvärdet för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1,5 procent för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och efter

1,75 procent för byggnad av trä. Avdraget får dock beräknas efter högre procenttal, om särskilda om -

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till-eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden sami kostnad för reparation och underhåll, som nedlagts efter nämnda tidpunkt och för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 §2 mom. första stycket b) eller c). I anskaffningsvärdet för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1,5 procent för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och efter

1,75 procent för byggnad av trä. /föll som avses i 25 § 2 mom. första stycket

c) beräknas avdraget efter 3 procent.

SkU 1979/80:11

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ständigheter föranleda därtill. Avdraget för dock beräknas efter

högre procenttal, om särskilda omständigheter. Föreligger.

7.3 Har skattskyldig under ett visst beskattningsår haft kostnader ej understigande 6 000 kronor för reparation och underhåll av fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 morn., får han utan hinder av 41 § och anvisningarna till samma paragraf efter eget val göra avdrag för kostnaderna vid taxering för beskattningsåret i fråga eller för något av de två närmast följande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa tre år på sätt den skattskyldige önskar.

/ fråga om kostnad för reparation och underhäll som avses i 25 § 2 mom. första stycket b) gäller följande. Beviljas vid ärendets slutliga avgörande hos lönemyndigheten inte sådant län eller bidrag som där avses eller begränsas långivningen till att avse bara visst slag av ombyggnadsarbeten och skall pä grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll, får sådant avdrag ske efter den skattskyldiges eget va!för det beskattningsår då slutligt beslut meddelas i låneärendet eller för något av de två närmast följande beskattningsåren. Avdraget får även fördelas mellan dessa år på sätt den skattskyldige önskar. Har värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna i punkt 2 a av anvisningarna tidigare medgivits skall motsvarande belopp avräknas från de kostnader, för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag skall därvid minskas med belopp motsvarande det på vilket avdraget beräknats.

till 36 §

2. a.4 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som intäkt av

3 Senaste lydelse 1978:942.

4 Lydelse enligt prop. 1978/79:204.

SkU 1979/80:11

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet sami kostnad för reparation och underhåll, för vilken avdrag inte medges pä grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c). Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 §, punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

SkU 1979/80:11

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade

SkU 1979/80:11

8 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget förden avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna

SkU 1979/80:11

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. 1 sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

SkU 1979/80:11

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgiort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfallet, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfallet ligger återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

till 38 §

2.5 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är skattefri,

5 Senaste lydelse 1957:57.

SkU 1979/80:11

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket). Skattepliktig utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som i tredje stycket sägs, skall värdet av bostaden eller förmånen icke räknas såsom skattepliktig intäkt för medlemmen eller delägaren. / följd härav må, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, avdrag icke ske för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader, som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som i tredje stycket sägs, skall såsom skattepliktig intäkt av kapital upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat 4 procent av den de! av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet efter avdragförföreningens eller bolagets skulder. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 25 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag icke ske, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda andelar

1** Riksdagen 1979/80. 6 sami Nr ii

SkU 1979/80:11

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 och tillämpas forsta gången vid 1981 års taxering.

De nya bestämmelserna i 25 § 1 mom. och 2 mom. första stycket b), punkt 2 a och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 25 § samt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas beträffande ombyggnadsarbete och energibesparande åtgärder för vilka preliminärt lånebeslut har meddelats efter utgången av år 1979. De nya bestämmelserna i 25 § 2 mom. första stycket c) tillämpas på reparationsarbeten som har påbörjats efter utgången av år 1979.

För bostadsrätt som upplåtits före utgången av år 1979 skall vid 1981 års taxering den i punkt 2 av anvisningarna till 38 § angivna intäktsprocenten vara 2. Vad nu sagts gäller dock inte bostadsrätt i sådan bostadsförening där medlemmarna efter ikraftträdandet åtagit sig personligt betalningsansvar för skuld som avser föreningens fastighet.

SkU 1979/80:11

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 42 § 1 och 3 ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1 m o m . Har medlen av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Omförmälda uppgift skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

mom. taxeringslagen (1956:623)' skall

Föreslagen lydelse

§

1 m o m . Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370). Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Omförmälda uppgift skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde be -

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

14 Föreslagen lydelse

höver inre lämnas i de fall föreningens eller bolagets skulder överstiger taxeringsvärdet av föreningens eller bolagets fastighet året näst.före taxeringsåret. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmögenhctsvärde.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär.

3 m o m . Det åligger bostads- 3 mom, Det åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att förening eller bostadsaktiebolag att

senast den 8 februari under tax- senast den 8 februari under taxeringsåret underrätta medlem eller eringsåret underrätta medlem eller

delägare om värdet av medlemmens delägare om värdet av medlemmens

eller delägarens andel i föreningens eller delägarens andel i föreningens

eller bolagets behållna förmögen- eller bolagets behållna förmögenhet,

het. Bestämmelserna i 1 mom. om beräk ningen

av andelens förmögenhetsvärde äger motsvarande tillämpning i dessa fall.

I fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen eller delägaren uppgift angående de i berörda moment omförmälda förhållanden, i vad medlemmen eller delägaren angår.

SkU 1979/80:11

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

SkU 1979/80:11

15 Motionerna

I detta sammanhang behandlas

dets de med anledning av propositionen väckta motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att en enskild får möjlighet att välja bostadslån för ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

2. att avskrivning av reparationskostnader får ske med förhöjd procentsats enligt plan om den enskilde väljer att få ett större bostadslån med lägre garanterad ränta;

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen avslår propositionen och begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt;

1979/80:10 av Kjell Mattsson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om gränsdragning mellan aktiveringspliktig resp. avdragsgill kostnad för statsbelånade ombyggnader;

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen,

2. hos regeringen anhåller om bättre underbyggda förslag till en ändrad bostadsbeskattning;

dels den vid riksmötet 1978/79 under den allmänna motionstiden väckta motionen

1978/79:345 av Christer Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen antar det förslag till beskattning av bostadsrättsförening med strimlade lån och av medlem i sådan förening som framlagts av bostadsskattekommittén i dess betänkande Bostadsbeskattning II (SOU 1976:11).

Motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 behandlas av skatteutskottet såvitt avser räntebidrag och skattefrågor (propositionen punkterna 1 i motsvarande del, 3 och 4) samt i övrigt av civilutskottet.

Yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 har hänvisats till civilutskottet. Civilutskottet har med eget yttrande - CU 1979/80:2 y som bifogats detta betänkande - överlämnat motionen i denna del till skatteutskottet.

Utskottet

De i propositionen framlagda förslagen avser att begränsa vissa aktuella problem på bostadsbeskattningens område och berör i första hand delägare i bostadsrättsföreningar och andelshus. Vidare föreslås en samordning av reglerna om bostadslån och avdrag för reparationskostnader, en fråga som utskottet återkommer till senare.

SkU 1979/80:11

16 Förslagen i de förstnämnda frågorna grundar sig på bostadsskattekommitténs slutbetänkande Bostadsbeskattning 11 (SOU 1976:11). Kommittén har bl. a. haft i uppgift att motverka vissa former av skatteflykt på bostadsområdet. De nu aktuella frågorna kan kort beskrivas på följande sätt.

Beskattningsreglerna i förening med den rådande situationen på bostadsmarknaden har under senare år i en del fall missbrukats genom vissa särskilda konstruktioner. En metod som tillämpats är att ett evakuerat hyreshus med eftersatt underhåll sålts i form av andelar till ett antal personer som avser att bosätta sig i fastigheten sedan denna renoverats i samband med köpet. Kostnaderna för reparation och underhåll som kunnat uppgå till avsevärda belopp har varit omedelbart avdragsgilla för de nya ägarna. Den ekonomiska innebörden av transaktionen blir i allmänhet att den förutvarande ägaren kunnat avyttra fastigheten till ett högt överpris och att de nya ägarna förvärvat bostäder med god standard med hjälp av betydande lättnader i beskattningen av andra inkomster. För att uppnå största möjliga fördelar har andelshusen efter några år ofta ombildats till ”strimlade” bostadsrättsföreningar med s. k. fördelade lån, dvs. föreningar som helt eller till större delen finansierar anskaffningskostnaden för fastigheten med kapitalinsatser från delägarna. Kapitaltillskotten har i allmänhet kunnat begränsa sig till att de tidigare andelsägarna, trots överlåtelsen till föreningen, helt eller delvis behållit sin betalningsskyldighet för lånen i fastigheten. Medlemmarna har på detta sätt gjort det möjligt att själva utnyttja de ränteavdrag som normalt skulle tillkomma föreningen. Förfarandet kan leda till väsentliga skattelättnader inte minst för den som har höga inkomster. Denna nya konstruktion har utnyttjats även i bostadsrättsföreningar av mer traditionell typ och ger då givetvis samma resultat. Det bör framhållas att delägare i bostadsrättsföreningar inte är berättigade till avdrag för de underskott som normalt uppkommer i föreningen. Beskattningen av bostadsrättsföreningar sker enligt en schablon där intäkten tas upp till 3 96 av taxeringsvärdet och avdrag medges för föreningens räntekostnader.

De fördelar som kan uppnås genom förfaranden av detta slag begränsas i viss mån genom att delägare i bostadsrättsföreningar inte erhåller sådana räntesubventioner som utgår i samband med statsbelåning vid nyproduktion eller ombyggnad. Detsamma gäller i allmänhet för andelshusen i den nyss beskrivna situationen. Den effektiva subventionerade räntan är enligt nuvarande regler för flerfamiljshus till en början 3,4 96 eller vid ombyggnad i vissa fall 5 96 och höjs sedan med 0,25 procentenheter per år.

Propositionen följer i sin allmänna uppläggning kommittéförslaget såvitt avser andelshusen. Förslaget innebär i denna del att den omedelbara avdragsrätten för reparationer slopas till den del kost naderna överstiger 10 96 av taxeringsvärdet och ersätts av ett värdeminskningsavdrag på 3 96. Förslaget syftar till att begränsa de inte sällan högst betydande skatteförmåner som nuvarande regler erbjuder, utan att i onödan försvåra seriös

SkU 1979/80:11

saneringsverksamhet.

Beträffande bostadsrättsföreningar föreslås att medlemmarna såsom inkomst av kapital skall redovisa 4 % av den del av bostadsrättens värde som överstiger 25 000 kr., beräknat med utgångspunkt i taxeringsvärdet på fastigheten. Detta förslag betecknas som ett provisorium med främsta syfte att återställa den balans i beskattningen av bostadsföreningar som rubbats genom utnyttjandet av fördelade lån. Åtgärden kan enligt propositionen i undantagsfall också beröra delägare i äldre föreningar, som dock enligt departementschefens uppfattning i så fall är i en sådan situation att en viss skärpning av beskattningen inte kan anses obillig. Den förordade lösningen avviker från kommitténs förslag, som i denna del innebar att beskattningen av bostadsföreningar med fördelade lån i vissa fall skulle överföras på delägarna.

I motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 yrkar motionärerna avslag på propositionen och nytt förslag från regeringen. I den förstnämnda motionen anförs bl. a. att förslagen är alltför förmånliga, medan motionärerna i den sistnämnda motionen anser att propositionen inte innehåller ett tillfredsställande underlag för bedömningen. I motionen 1978/79:345 begär motionärerna att bostadsskattekommitténs förslag beträffande bostadsföreningar med fördelade lån genomförs.

Utskottet kan konstatera att bred enighet sedan länge rått om att snara åtgärder erfordras för att motverka de ej avsedda skattelättnader som kan uppnås genom konstruktionerna med andelshus och bostadsrättsföreningar med fördelade lån.

Beträffande andelshusen innebär propositionen enligt utskottets uppfattning en rimlig begränsning av de alltför stora skattelättnader som den omedelbara avdragsrätten för genomgripande reparationer f. n. kan medföra. Utskottet är medvetet om att kostnaderna för saneringen av det äldre bostadsbeståndet kan vara höga, särskilt i fråga om kulturhus och liknande bebyggelse som det från samhällets synpunkt är angeläget att bevara. Ändrade avdragsregler kan givetvis i det enskilda fallet påverka förutsättningarna för att genomföra önskvärda åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan anses behövliga.

Med det anförda ansluter utskottet sig i princip till propositionen i denna del men återkommer nedan till vissa detaljer i den tekniska utformningen. Utskottet avstyrker således motionerna 1978/79:2697 i denna del och 1979/80:36 i denna del.

När det gäller bostadsrättsföreningar och deras delägare har propositionen väckt kritik från olika utgångspunkter. Enligt vad utskottet erfarit grundar sig avslagsyrkandet i motionen 1979/80:36 på uppfattningen att delägare i äldre bostadsföreningar kommer att omfattas av de nya reglerna och att skärpningarna blir alltför obetydliga för delägare i nybildade föreningar med fördelade lån. Även motionärerna i motionen 1978/79:2697 anser att

SkU 1979/80:11

förslaget inte går tillräckligt långt. 1 den allmänna debatten har man på sina håll däremot hävdat motsatt uppfattning, nämligen att förslaget medför skatteskärpningar som ter sig omotiverade om man också tar hänsyn till att bostadsrättshavare med fördelade lån inte i likhet med andra bostadskonsumenter får åtnjuta förmånen av statliga räntesubventioner.

Det är riktigt att konstruktionen med fördelade lån i princip medför att statliga lån inte kan erhållas för medlemmarnas del av lånen och att räntesubventioner således inte utgår för deras lånekostnader. Att räntesubventioner i allmänhet inte heller utgår för de aktuella föreningarna kan också ha andra förklaringar. Bl. a. kan nämnas att det statliga bostadsfinansieringssystemet innehåller en kostnadskontroll som syftar till att i möjligaste mån hålla prisutvecklingen nere. Anskaffningskostnaderna för de nu aktuella fastigheterna torde regelmässigt vara så höga att statliga lån redan av denna anledning inte kan komma i fråga. Att räntekostnaderna inte subventioneras i dessa fall ligger således i linje med det bostadspolitiska syftet med reglerna, och detta syfte motverkas givetvis av avdragsmöjligheterna vid beskattningen. Härtill kommer att räntesubventioner utgår endast i förhållandevis nyproducerade eller nyrenoverade hus. Vidare bör framhållas att schablonerna för beskattningen av bostadsrättsföreningar och för villor inte är direkt jämförliga. Beskattningen sker i båda fallen enligt en schablon som utgår från taxeringsvärdet. Det bör framhållas att taxeringsvärdet för villor står i relation till anskaffningskostnaderna och att procentsatsen för intäktsberäkningen är högre för de dyrbarare villorna. De snabba prisstegringarna för andelshus och för andelar i bostadsrättsföreningar med fördelade lån återspeglas däremot inte i taxeringsvärdena, eftersom värdena i dessa fall fastställs med beaktande av den förhållandevis lugna prisutvecklingen för hyreshus i allmänhet. Taxeringsvärdet för villor är normalt högre än för lägenheter av motsvarande standard i bostadsrättsföreningar och hyreshus. En jämförelse med skattelättnaderna i villaschablonen är av mindre värde också av det skälet att strävandena trots allt varit att undvika en subventionering av boendet via beskattningen. Det rör sig här om två skilda bostadsformer med många olika förutsättningar.

Enligt utskottets uppfattning är det tillräckligt att konstatera att bostadsrättshavarnas avdragsmöjligheter för räntekostnaderna på de fördelade lånen uppstår genom ett kringgående av de grunder som gäller för beskattningen. De ej avsedda skattelättnader som då uppkommer är i allmänhet betydande, och bostadskostnaderna blir därigenom ofta avsevärt lägre än för motsvarande hyreslägenheter. Mot den angivna bakgrunden finner utskottet att det framlagda förslaget är ett steg i rätt riktning, även om åtgärden givetvis inte förmår att helt återställa den jämvikt som bör råda vid beskattningen.

Av olika uppgifter som utskottet inhäntat framgår att vissa delägare i äldre föreningar kommer att beröras av de nya reglerna. Den sammalagda skatten för föreningen och delägarna blir i dessa fall dock inte högre än som motsvarar skatten på en normal avkastning på det i fastigheten nedlagda kapitalet. I de

SkU 1979/80:11

fall där föreningens ursprungliga skuldsättning nedbringats genom amorteringar kan också - som framhålls i propositionen - en situation uppkomma som är direkt jämförbar med den som föreligger i nybildade föreningar med fördelade lån, t. ex. när en sådan äldre andel säljs till en ny medlem. Utskottet finner därför att bärande kritik inte kan riktas mot den ökade beskattning som kan uppkomma för medlemmar i äldre föreningar. Med hänsyn till de äldre föreningarna kan emellertid enligt utskottets uppfattning de nu aktuella åtgärderna inte f. n. anses lämna utrymme för skärpningar av beskattningen utöver vad som föreslås i propositionen.

De alternativa lösningar som står till buds har belysts i propositionen. En är att generellt höja intäktsprocenten för alla bostadsföreningar, en annan att begränsa rätten till avdrag för räntor på fördelade lån, en tredje att helt överföra beskattningen från föreningen till medlemmarna, antingen enbart för föreningar med fördelade lån eller generellt för alla föreningar. Av vad som anförs i propositionen framgår att dessa lösningar är olämpliga eller har sådan karaktär att de inte kan bedömas närmare utan nya utredningar. Att nu avslå propositionen skulle enligt utskottets uppfattning - i strid mot motionärernas syfte - medföra risk för ett långvarigt uppskov med angelägna förbättringar av den nuvarande situationen.

Utskottet tillstyrker således i princip propositionen i denna del och avstyrker motionen 1978/79:345 i vad den inte är tillgodosedd samt motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 såvitt nu är i fråga.

Samtidigt vill utskottet framhålla förslagets karaktär av provisorium. Utskottet utgår från att regeringen noga följer erfarenheterna av lagstiftningen och föreslår de ändringar och kompletteringar som kan anses motiverade.

Utskottet ansluter sig i princip också till detaljutformningen av förslagen men tar upp vissa frågor av huvudsakligen teknisk natur.

Beträffande definitionen av begreppet andelshus i 25 § 2 mom. c KL föreslår utskottet en ändring av i huvudsak redaktionell karaktär.

Ikraftträdandebestämmelserna innebär för andelshusen att äldre regler fortfarande skall gälla för reparationer som påbörjats före 1980. Utskottet föreslår den kompletteringen att de nya bestämmelserna under alla förhållanden skall gälla i fråga om andelshus som bildats efter ikraftträdandet.

Beträffande bostadsrättsföreningarna bör enligt utskottets uppfattning värdet av medlemmens andel beräknas med hänsyn till föreningens samtliga tillgångar och skulder enligt bokslut för räkenskapsår som avslutats under året före taxeringsåret och med utgångspunkt i taxeringsvärdet på fastigheten (punkt 2 av anvisningarna till 38 § KL).

Övergångsvis skall enligt propositionen intäktsprocenten vid 1981 års taxering vara 2 i stället för 4. Denna lägre procentsats gäller för bostadsrätter som upplåtits före utgången av 1979. Enligt utskottets uppfattning bör denna regel kunna gälla utan det undantag för en speciell situation som föreslagits i propositionen (sista meningen i ikraftträdandebestämmelserna).

SkU 1979/80:11

20 Som anförs i propositionen medför de nya reglerna att en uppgiftsskyldighet för bostadsrättsföreningarna erfordras för att delägarna skall kunna deklarera och för skattekontrollen. Dessa nya uppgifter skall givetvis inte behöva lämnas om föreningen saknar behållen förmögenhet. Avsikten är också att skattechefen skall kunna lämna dispens från uppgiftsskyldigheten. I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att i möjligaste mån underlätta för föreningarna att lämna dessa uppgifter.

Det anförda innebär att bestämmelserna i 42 § taxeringslagen bör formuleras om. Mot de förslag i övrigt som angår detta lagrum har utskottet inte något att erinra.

I propositionen föreslås även vissa ändringar för sådana kostnader för reparation och underhåll av flerfamiljshus som finansieras med statliga bostadslån m. m.

Den statliga bostadslångivningen för ombyggnad omfattar förutom rena ombyggnader också reparationer som utförs i samband med ombyggnaden. Storleken på lånen och de räntebidrag som utgår för dessa lån har avvägts med hänsyn till de effekter den omedelbara avdragsrätten för kostnader för reparation av hyreshus medför. Lånegränsen är f. n. 92 % vid nybyggnad och 85 % vid ombyggnad, beräknat på det godkända låneunderlaget. Den garanterade räntan är 5 % vid vissa ombyggnader och 3,4 % i övriga fall.

I promemorian (Ds B 1978:7) Ändrade beskattningsregler för hyresfastigheter föreslogs bl. a. att det statliga bostadsstödet vidgades för vissa ombyggnadsarbeten m. m. och att avdrag för reparations- och underhållskostnader inte längre skulle medges omedelbart. I stället skulle hela ombyggnadskostnaden inom låneunderlaget, inräknat kostnader för reparationer, läggas till fastighetens anskaffningsvärde och bli föremål för årliga värdeminskningsavdrag enligt de regler som gäller för byggnader i allmänhet. Bakgrunden till förslaget var bl. a. att det framstått som angeläget att begränsa de avsevärda skatteförmåner som kunnat uppnås genom rätten till omedelbara reparationsavdrag och att generellt skapa en bättre balans i fråga om de ekonomiska villkoren vid ombyggnad.

I propositionen förordas att promemorieförslaget läggs till grund för lagstiftning. För bostadslånereglerna innebär propositionen bl. a. att lånegränsen vid ombyggnad av enskilt ägda hyreshus höjs till 92 % och att den garanterade räntenivån 5% ändras till 3,4%, dvs. densamma som vid nybyggnad. Propositionen innebär också att kommitténs förslag beträffande reparation utvidgas så att avdrag inte får göras för någon del av kostnaderna för reparationer som utförts i samband med ombyggnader som finansierats med statliga lån eller bidrag. Som skäl härför åberopas önskemålet att göra reglerna så enkla som möjligt och att undvika den kritik som kan riktas mot kommittéförslagets effekter i fråga om s. k. överkostnader, dvs. kostnader som överstiger det av lånemyndigheterna fastställda låneunderlaget.

Motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 innefattar yrkanden om avslag

SkU 1979/80:11

på propositionen även i nu aktuella delar. I motionen 1978/79:2695 yrkas bl. a. att valfrihet för den skattskyldige infors mellan gällande regler och de regler som föreslås i propositionen.

Utskottet vill understryka att den nuvarande rätten till omedelbart avdrag för kostnader för reparationer som finansierats med statliga lån kan medföra avsevärda skattekrediter, som inte är motiverade av en omedelbar utgift för fastighetsägaren. Med hänsyn härtill och till de övriga skäl som ligger till grund för förslaget tillstyrker utskottet propositionen såvitt avser dessa avdragsfrågor och avstyrker motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 i nu aktuella delar. Utskottet kan inte tillstyrka att den skattskyldige får valrätt mellan de olika reglerna och avstyrker således även motionen 1978/79:2695 i denna del.

Frågorna om bostadslånereglerna har hänvisats till civilutskottet, som överlämnat propositionen till skatteutskottet såvitt avser ändringen av räntesubventionerna. Som framgår av civilutskottets yttrande i ärendet (bilaga) bör ett bifall till de i propositionen föreslagna ändringarna i avdragsreglerna medföra att räntesubventionerna ändras på sätt som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker de nyssnämnda motionerna även i denna del.

I motionen 1979/80:10 yrkas ett tillkännagivande av innebörd att det belopp som aktiveras skall vara detsamma som det i bostadslånemyndighetens beslut fastställda låneunderlaget och att övriga kostnader skall vara avdragsgilla vid taxeringen.

Syftet med den i propositionen föreslagna skärpningen i förhållande till kommittéförslaget är främst att åstadkomma förenklingar. Såvitt utskottet kan bedöma uppkommer emellertid nya gränsdragningsproblem. Därtill kommer att åtgärden går längre än som kan anses motiverat av det förhållandet att bostadslån utgår.

Enligt utskottets uppfattning innebär förslaget i motionen en mer tillfredsställande lösning. Förutsatt att inte de faktiska, ej avdragsgilla kostnaderna för de ombyggnadsåtgärder som omfattas av bostadslånet överstiger den godkända ombyggnadskostnaden, skall enligt detta förslag överskjutande totalkostnader för renoveringen anses omedelbart avdragsgilla. Den lånefinansierade totalsumman, plus självfinansieringsdelen 8 %, blir inte avdragsgill utan inräknas i anskaffningsvärdet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen 1979/80:10 och föreslår lagändringar med den angivna innebörden (25 § 2 mom. b).

Utskottets förslag innebär också att reparationskostnader som täcks av bidrag inte skall vara avdragsgilla men att överskjutande reparationskostnader får dras av enligt nuvarande regler. Sådana kostnader som bestritts med statliga bidrag bör givetvis inte heller få dras av i form av värdeminskningsavdrag eller beaktas vid realisationsvinstberäkning. För att förebygga missförstånd i detta hänseende bör den i propositionen föreslagna lagtexten formuleras om (punkt 2 a av anvisningarna till 25 § och till 36 § KL).

SkU 1979/80:11

1 sammanhanget kan nämnas att delägare i andelshus som erhållit bostadslån för reparationskostnader kommer att omfattas av två spärrar. I sådana fall får avdrag medges endast för den del av kostnaderna som överstiger den i låneärendet godkända totalkostnaden men endast med belopp som högst uppgår till hans andel av 10 % av fastighetens taxeringsvärde. Något särskild föreskrift i detta hänseende torde inte behövas. Det högre värdeminskningsavdraget för andelsägare utgår oavsett av vilket skäl reparationskostnaderna aktiverats.

Om lånemyndighetens beslut ändras kan detta innebära att avdragsfrågorna bör bedömas på ett annat sätt än tidigare. I propositionen har föreslagits särskilda regler för de rättelser av tidigare beslut i avdragsfrågorna som kan erfordras av denna anledning. Utskottets förslag föranleder tillägg tili dessa regler. Om det slutliga lånebeslutet innebär att bostadslån lämnas med större belopp än som följer av det preliminära beslutet, kan detta medföra att den skattskyldige vid tidigare års taxeringar erhållit avdrag för reparationskostnader med ett för stort belopp. Egentligen borde då dessa taxeringar rättas. Utskottet föreslår dock av praktiska skäl att de aktuella justeringarna av de tidigare beskattningsåtgärderna bör genomföras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket det nya lånebeslutet meddelats (punkt 7 av anvisningarna till 25 § KL).

1 motionen 1978/79:2695 begär motionären - förutom en valfrihet förden skattskyldige mellan nuvarande regler och de regler som föreslås i propositionen - att de nya reglerna kompletteras med en högre procentsats för värdeminskningsavdragen beträffande de aktiverade kostnaderna för reparationer.

Utskottet är medvetet om att vissa av de byggnadsåtgärder som är aktuella i detta sammanhang har en begränsad varaktighet jämfört med byggnaden i övrigt. Som anförs i propositionen torde emellertid den uteblivna omedelbara avdragsrätten för reparationer kompenseras av det ökade lånestödet. Utskottet finnér därför inte tillräckliga skäl att nu förorda särskilda regler för värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskostnader. Utskottet kan inte heller tillstyrka att den skattskyldige får valrätt mellan nuvarande regler och de nya reglerna. Utskottet vill dock framhålla att regeringen bör uppmärksamma de praktiska erfarenheterna av de nya reglerna och föreslå kompletteringar eller ändringar om det visar sig nödvändigt. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1978/79:2695 även i denna del.

Beträffande ikraftträdandet innebär propositionen att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla om det preiiminära lånebeslutet meddelats före ikraftträdandet. Med hänsyn till att handläggningstiderna växlar avesevärt från fall till fall föreslår utskottet den kompletteringen att de äldre bestämmelserna också skall gälla om det preliminära lånebeslutet meddelats senare men på ansökan som inkommit före den 1 november 1979. De nya reglerna skall alltså gälla endast om preliminärt beslut meddelats efter årsskiftet, på ansökan som inkommit efter den 31 oktober 1979.

SkU 1979/80:11

23 Utskottet hemställer

1. beträffande avdragsprinciperna för reparation av andelshus

att riksdagen i denna del avslår motionerna 1978/79:2697 och 1979/80:36 och bifaller propositionen 1978/79:209;

2. beträffande beskattningsprinciperna för andelar i bostadsrättsföreningar att

riksdagen avslår motionerna 1978/79:345, 1978/79:2697 i denna del och 1979/80:36 i denna del och bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande avdragsprinciperna för vissa lånefnansierade reparationer och beträffande räntesubventionerna för ombyggnader att riksdagen i dessa delar avslår motionerna 1978/79:2695, 1978/79:2697 och 1979/80:36 och bifaller propositionen;

4. beträffande kostnader utöver den godkända lånekostnaden

att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:10 godkänner vad utskottet förordat i denna fråga;

5. beträffande värdeminskningsavdragen för vissa lånefnansierade reparationer

att riksdagen i denna del avslår motionen 1978/79:2695 och bifaller propositionen;

6. beträffande övriga detaljfrågor vid beskattningen

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar med de ändringar utskottet förordat;

7. beträffande förföttningsförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan och i betänkandet anfort antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar att 25 § 2 morn., punkterna 2 a och 7 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R ege ringens förslag

Utskottets förslag

25 §

2 mom. Avdrag får icke göras för:

a) kostnad för ny-, till- eller ombyggnad

b) kostnad för reparation och underhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt

å fastigheten,

b) kostnad för reparation och underhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt

SkU 1979/80:11

24 R eger ingens förslag

bostadsflnansieringsförordningen (1974:946), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kungörelsen (1962:538) om förbättringslån eller bostadslånekungörelsen (1967:552), om inte länet eller bidraget avser endast en mindre del av de arbeten som utförts,

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller fler fysiska personer antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare, i den mån den på delägare belöpande delen av kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll

Kostnad för eller

Utskottets förslag

bostadsfinansierings förordningen (1974:946), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, kungörelsen (1962:538) om förbättringslån eller bostadslånekungörelsen (1967:552), till den del kostnaden för reparation och underhåll tillsammans med ombyggnadskostnaden icke överstiger den i lane- eller bi dragsärendet godkända kostnaden,

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller/7era, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare (andelshus), i den mån den på delägare belöpande delen av kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret, personliga trevnad, trädgårdslandet.

Anvisningar

till 25 §

2.a. Avdrag enligt under b nedan.

Som byggnads motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden samt kostnad för reparation och underhåll, som nedlagts efter nämnda tidpunkt och för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c). I anskaffningsvär -

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilken bidrag ej utgått. I anskaffningsvärdet för byggnad in -

SkU 1979/80:11

25 R ege ringens förslag

det för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Det årliga

Utskottets förslag

räknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

omständigheter föreligger.

7. Har skattskyldig skattskyldige önskar.

I fråga avdraget beräknats.

Innebär del nya beslutet att lån eller bidrag beviljas med högre belopp än som föijer av det tidigare beslutet, eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för reparation eller underhåll för tidigare beskattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav föranledda tillägg till den för tidigare år fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beslutet om lån eller bidrag meddelats.

till

2 a. andra stycket

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån

36 §

2 a. andra stycket

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån

SkU 1979/80:11

26 Regeringens förslag

den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll, för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c). Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

till

2. Utdelning från

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som i tredje stycket sägs, skall såsom skattepliktig intäkt av kapital upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat 4 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet efter avdrag för föreningens eller bolagts skulder. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 25 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag icke ske, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens

Utskottets förslag

den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) oell för vilken bidrag ej utgått. Förbättri ngskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

38 §

- av kapital.

Har bostad eller annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som i tredje stycket sägs, skall såsom skattepliktig intäkt av kapital upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat 4 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår sorn avslutatsföre taxeringsårets ingång. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 25 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid

SkU 1979/80:11

27 R ege ringens förslag

eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad

Annan utdelning

Denna lag

De nya bestämmelserna i 25 § 1 mom. och 2 mom. första stycket b), punkt 2 a och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 25 § samt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas beträffande ombyggnadsarbete och energibesparande åtgärder för vilka preliminärt lånebeslut har meddelats efter utgången av år 1979. De nya bestämfnelserna i 25 § 2 mom. första stycket c) tillämpas på reparationsarbeten som har påbörjats efter utgången av dr 1979.

För bostadsrätt som upplåtits före utgången av år 1979 skall vid 1981 års taxering den i punkt 2 av anvisningarna till 38 § angivna intäktsprocenten vara 2. Vad nu sagts gäller dock inte bostadsrätt i sådan bostadsförening där medlemm na efter ikraftträdandet åtagit sig personligt betalningsansvar för skuld som avser föreningens fastighet.

Utskottets förslag

inkomstberäkningen får avdrag icke ske, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som äro hänförliga till innehavet av bostaden eller förmå -

års taxering

De nya bestämmelserna i 25 § 1 mom. och 2 mom. första stycket b), punkt 2 a och punkt 7 andra stycket av anvisningarna till 25 § samt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas beträffande ombyggnadsarbete och energibesparande åtgärder för vilka preliminärt lånebeslut har meddelats efter utgången av år 1979 på ansökan som inkommit efter den 31 oktober 1979. De nya bestämmelserna beträffande andelshus tillämpas icke på reparationsarbeten som har påbörjats före år 1980 på andelshus som har bildats före ikraftträdandet.

För bostadsrätt som upplåtits före utgången av år 1979 skall vid 1981 års taxering den i punkt 2 av anvisningarna till 38 § angivna intäktsprocenten vara 2.

nen.

eller delägaren, som kapitaltillskott.

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att 42 § 1 och 3 morn. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelsel

SkU 1979/80:11

28 Regeringens Jörslag Utskottets förslag

42 §

1 morn, Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott ävensom angående värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370). Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Omformälda uppgift skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas /' de fall föreningens eller bolagets skulder överstiger taxeringsvärdet av föreningens eller bolagets fastighet äret näst före taxeringsåret. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse

1 morn. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.

SkU 1979/80:11

29 Regeringens förslag

från att lämna uppgift om förmögenhetsvärde.

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär.

3 mom. Del åligger bostadsförening eller bostadsaktiebolag att senast den 8 februari tinder taxeringsåret underrätta medlem eller delägare om värdet av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Bestämmelserna i I mom. om beräkningen av andelens förmögenhetsvärde äger motsvarande tillämpning i dessa fall.

I fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen eller delägarna uppgift angående de i berörda moment omförmälda förhållandena, i vad medlemmen eller delägaren angår.

Utskottets förslag

Uppgiften skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 m o m . 1 fall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvarande utsträckning senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen eller delägarna uppgift angående de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen eller delägaren angår.

Stockholm den 22 november 1979

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1979/80:11

30 Reservation

av Erik Wärnberg, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström, Bo Forslund och Bo Södersten (alla s) som vid mom. 1, 2 och 7

dels anfort följande:

1 propositionen föreslås vissa ändringar inom bostadsbeskattningens område. Syftet anges vara att skapa en bättre balans i kostnadshänseende mellan olika boendeformer. Förslag framläggs om ändrade former för avdrag för reparationskostnader bl. a. i s. k. andelshus liksom ändrade regler för sådana reparationskostnader, som finansierats med statligt lånestöd. I fråga om bostadsrättsföreningar, i första hand sådana med s. k. fördelade lån, föreslås att medlemmarna i viss utsträckning skall inkomstbeskattas för värdet av den egna bostaden.

Bostadsskattekommittén, som avlämnade sitt betänkande Bostadsbeskattning II i februari 1976 (SOU 1976:11), föreslog vissa åtgärder för att komma till rätta med problemen. Regeringen har nu valt andra lösningar än vad utredningen föreslog. De nya förslagen har inte underställts berörda instanser för prövning.

Det hade varit en uppenbar fördel om ett remissförfarande kommit till stånd. Utskottet har inhämtat vissa uppgifter från ett begränsat antal myndigheter och institutioner för att få ett underlag för bedömningen. Av de erhållna svaren framgår att det finns mycket bestämda uppfattningar hos de tillfrågade om att underlaget för vissa av förslagen i propositionen är alltför dåligt underbyggda.

Bland annat gäller detta beskattningen av bostadsvärdet i hus med fördelade lån. Här innebär propositionens förslag att beskattningen av bostadsvärdet sker på så sätt att medlem såsom inkomst av kapital skall redovisa 4 % av den del av bostadsrättens värde som överstiger 25 000 kr. Om avsikten varit att uppnå en viss kostnadslikställighet mellan boende i bostadsrätt med fördelade lån och villaboende så föreligger det avgörande skillnader, som också framhålls av utskottet. Progressiviteten, som finns i villabeskattningen, saknas helt i den nu föreslagna beskattningsformen. Även taxeringsvärdena, som utgör grunden för beräkning av andelens värde, är avsevärt lägre för flerfamiljshus än vad som gäller för villabebyggelse om man ser till bostäder av jämförlig standard och till produktions-, förvärvs- och reparationskostnad. Detta innebär att värdet på medlemmens andel i allmänhet är betydligt lägre än maknadsvärdet, och detta värde skall dessutom minskas med 25 000 kr. innan det läggs till grund för beskattningen. Den föreslagna intäktsschablonen framstår, särskilt om bottenbeloppet på 25 000 kr. kvarstår, som alltför blygsam. Det kommer därför även fortsättningsvis att vara skattemässigt lockande att fördela lånen på andelsägarna. Systemet, som av bostadsskattekommittén betecknades som ”ett skattetekniskt konstgrepp”, kommer alljämt att vara lönande.

SkU 1979/80:11

.11

En annan sida av den i propositionen föreslagna beskattningen är återverkan på det äldre beståndet av bostadsrättsföreningar. Enligt propositionen kommer de äldre föreningarna och dess medlemmar endast undantagsvis att beröras av de föreslagna ändringarna i beskattningen. Denna uppfattning delas inte av de bostadskooperativa företagen liksom inte heller av flertalet av de instanser som utskottet tillfrågat. Propositionens uppgift, att endast ett mindre antal äldre lägenheter berörs, torde vara helt missvisande. Hur långtgående verkningarna blir har inte kunnat klarläggas under utskottsbehandlingen. Här kommer bl. a. utfallet av 1981 års allmänna fastighetstaxering att ha betydelse.

Av de uppgifter som utskottet införskaffat framgår att förslagen i propositionen inte löser problemen med beskattningen av andelshusen och systemet med s. k. fördelade lån. Däremot medför de föreslagna åtgärderna en beskattning av äldre bostadsrätter som inte kan vara motiverad från de utgångspunkter som ligger till grund för propositionen. Vi kan därför inte ställa oss bakom utskottets förslag utan hemställer att propositionen avslås i dessa delar. Regeringen bör få i uppdrag att snabbt utreda frågan och lägga fram ett bättre underbyggt förslag.

dels att utskottet under mom. 1, 2 och 7 bort hemställa

mom. I och 2

att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2697 i denna del och 1979/80:36 i denna del och med anledning av motionen 1978/79:345

1. avslår propositionen i denna del,

2. begär att regeringen skyndsamt lägger fram bättre underbyggda förslag till en ändrad bostadsbeskattning;

mom. 7

att riksdagen till följd härav

1. beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att följande delar skall utgå, nämligen dels 25 § 2 mom. första stycket c) samt andra stycket sista meningen och sista stycket i ikraftträdandebestämmelserna, dels ändringen av lydelsen i punkt 2 a fjärde stycket av anvisningarna till 25 §,

dels hänvisningarna till 25 § första stycket c) i punkt 2 a tredje stycket av anvisningarna till 25 § och i punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 §;

2. avslår förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

SkU 1979/80:11

32 Civilutskottets yttrande 1979/80:2 y

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., såvitt avser räntebidrag, jämte motioner

Till skatteutskottet

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 (budgetdepartementet), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att

1. (delvis) godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag till enskilt ägda flerfamiljshus.

Härtill knyter an förslagen i motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen beslutar att en enskild får möjlighet att välja bostadslån för ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås att riksdagen avslår propositionen 1978/79:209 i fråga om räntebidrag och begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209, i vad avser räntebidrag.

De ovan angivna propositions- och motionsförslagen har hänvisats till civiiutskottets beredning. Förslagen har emellertid ett sådant samband med till skatteutskottet hänvisade förslag i propositionen 1978/79:209 att ett avgörande vid samma beslutstillfälle framstår som mest lämpligt. Civilutskottet har därför, efter samråd under hand med företrädare för skatteutskottet, besluta överlämna de ovan angivna förslagen till skatteutskottets slutliga beredning.

Civilutskottet avger i anslutning därtill följande yttrande över de överlämnade förslagen.

Räntebidrag utgår i princip med skillnaden mellan å ena sidan faktiska räntekostnaden för bostadslån (år 1979 10 96) och bottenlån och å andra sidan en garanterad ränta. Den beräknas efter en räntesats om 5,0 % när lånet avser ombyggnad av flerbostadshus som ägs av annan än kommun eller landstingskommun, intäkten beskattas enligt s. k. konventionell metod samt kostnad för mark ingår i låneunderlaget eller räntebidrag eljest utgår för motsvarande kostnad. Regeringen kan för visst fall även under angivna förutsättningar dock besluta om en lägre garanterad ränta, lägst 3,4 V Vid ombyggnad av konventionellt beskattade småhus för yrkesmässig uthyrning

SkU 1979/80:11

är den garanterade räntan nu 3,4 V Differentieringen av den garanterade räntesatsen med hänsyn till beskattningsforni beslöts (prop. 1975/76:144, CU 1975/76:22 s. 39-42) som en temporär reform i Ci vilutskottet uttalade dock att det var naturligt att sträva efter ändringar inom skattesystemets ram för att åstadkomma jämlikhet mellan olika ägarkategorier. Den tidigare gällande räntesatsen för här aktuella ombyggnadsfall var 3,9 ‘3.. Beslutet att för de konventionellt beskattade ägarna av flerbostadshus sätta räntesatsen till 5,0 % motiverades med syftet att därmed utjämna de ekonomiska skillnaderna med hänsyn till beräknad avkastning på skattereduktionen. Utskottet fann att skillnaden i räntenivåer (1,1 %) var lämpligt avvägd med hänsyn till de krav på noggrannhet som kunde ställas när det gällde att beräkna värdet av den nämnda avkastningen på skatteminskningen. Räntesatsen 3,9 % har sedermera sänkts till 3,4 % utan ändring i räntesatsen för de konventionellt beskattade.

Enligt det anförda har skillnaden i garanterad ränta lagts fast efter en jämförelse mellan kapitalkostnader där hänsyn tagits till avkastningen på skattereduktionen enligt nu gällande avdragssystem. Om detta system ändras enligt propositionsförslaget bortfaller i väsentliga delar de skäl som tidigare åberopats för att sätta den garanterade räntan 1,1 % högre för de konventionellt beskattade än för allmännyttiga bostadsföretag m. fl. Vidare har skillnaden mellan räntenivåerna efter beslutet ökat med 0,5 %. De skillnader som kan kvarstå vid jämförelse enligt tidigare använda grunder får anses ha den storleksordningen att de, med hänsyn till de schablonartade bedömningarna, inte bör leda till differentierade räntesatser.

Det anförda innebär att riksdagens beslut i fråga om den garanterade räntenivån blir avhängigt av ställningstagandet i motsvarande skattefråga. En skatteutskottets tillstyrkan i huvudsak av den av regeringen föreslagna ändringen i 25 § 2 mom. b) kommunalskattelagen bör sålunda förenas med en tillstyrkan av förslaget i propositionen angående räntebidrag - och omvänt. Motsvarande gäller då även motionerna 1978/79:2697 (vpk) och 1979/80:36 (s) i här upptagna delar.

Det till civilutskottet hänvisade yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 (m) innebär isolerat att låntagaren skall få möjlighet att välja den högre garanterade räntesatsen 5% i stället för förordade 3,4%. Yrkandet blir praktiskt meningsfullt först vid bifall till det till skatteutskottet hänvisade yrkandet 2, nämligen att låntagaren också skall få välja mellan nuvarande och i propositionen föreslaget avdragssystem. Av rent hanteringsmässiga skäl har utskottet stannat för att låta sakfrågan avgöras i skattesammanhanget. Vid en avstyrkan av motionens yrkande 2 bör sålunda även yrkandet 1 avstyrkas.

Stockholm den 8 november 1979

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

SkU 1979/80:11

34 Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och Kerstin Ekman (fp).

.

I

GOTA B 62969 Stockholm 1979