Om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk Nu m.m. (prop. 1987/88:87, prop. 1987/88:90)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:41

om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk Nu

m.m. (prop. 1987/88:87, prop. 1987/88:90) 1987/88:41

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk [Vattenfall] m.m., dels proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet, såvitt gäller avsnitt 6 (s. 89-106) om verksamheten vid statens vattenfallsverk, dels tre motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:87, dels - delvis - två motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 90-talet, dels - helt eller delvis - fyra motioner från allmänna motionstiden.

Utskottet har vid behandlingen av ärendet genom föredragningar och utfrågningar fått del av upplysningar och synpunkter i vissa av de behandlade frågorna, främst rörande effekter av elprishöjningar, av företrädare för statens vattenfallsverk, Svenska kraftverksföreningen, Svenska elverksföreningen, Svenska kommunförbundet, länsstyrelsen i Västernorrlands län och Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare. Vidare har statssekreterare Erik Åsbrink, finansdepartementet, inför utskottet besvarat frågor om beskattning av kraftbolags vinster. Skrivelser har inkommit från Stockholms handelskammare och Sveriges industriförbund.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ny ekonomisk styrning av Vattenfall. Liksaså tillstyrks den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för nästa budgetår. Den nya styrningen innebär bl.a. att en rullande treårsplanering av ekonomiska mål, investeringar och finansiering införs för Vattenfall. Förräntningskravet höjs. Nuvarande investeringsanslag över statsbudgeten upphör. Investeringarna skall i fortsättningen kunna finansieras såväl internt som externt. Investeringsplanen för nästa budgetår omfattar ca 4 300 milj. kr.

Utskottet räknar med att det år 1990 bör övervägas om det förräntningskrav som regeringen föreslår för Vattenfall är väl avvägt. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt hur den elintensiva industrins internationella konkurrenskraft och sysselsättningen inom denna industri utvecklas. Vidare uppmärksammar utskottet att förslaget till riktlinjer medger en differentiering av förräntningskravet för olika verksamhetsgrenar.

1 Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr 41

I fyra reservationer (m; fp; c; vpk) avstyrks förslaget om ekonomisk styrning. En reservation (c) gäller investeringsplanen.

Motionsyrkanden om en ändrad organisation av Vattenfall avstyrks. De får stöd i reservationer (m, fp, c; vpk). Likaså avstyrks motioner om regionalisering av Vattenfalls verksamhet. En reservation föreligger (m, fp, c). Även en motion om överföring av delar av Vattenfalls vinstmedel till distributionsföretag där Vattenfall har ett dominerande ägarinflytande avstyrks.

Proposition 1987/88:87 Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl - att riksdagen godkänner de riktlinjer föredragande statsrådet har redovisat om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk [Vattenfall] m.m.

Förslagens huvudsakliga innebörd

I propositionen föreslås att en rullande treårsplanering införs för Vattenfall. Treårsplaneringen innebär att ekonomiska mål, investeringsplaner och finansieringsplaner fastställs för tre år i taget. För att de ekonomiska målen skall kunna uppställas föreslås att vattenfallsverkets statskapital delas upp i ett nytt statskapital, grundat på en uppskrivning av värdet av de fallrättigheter som verket förvaltar åt staten, och en lånedel. De ekonomiska målen utformas som dels ett mål för räntabiliteten på ett justerat eget kapital, dels ett soliditetsmål.

Proposition 1987/88:90 Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av miljö- och energiminister Birgitta Dahl - såvitt här är i fråga att riksdagen

12. godkänner föredragande statsrådets förslag till investerings- och finansieringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1988/89 (avsnitt 6.5),

13. godkänner att dels regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk, dels fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 14 356 000 000 kr. [varav högst 645 000 000 kr.] för lån till eldistributionsbolag (avsnitt 6.5),

14. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr. (avsnitt 6.5).

NU 1987/88:41

2 Förslagens huvudsakliga innebörd

NU 1987/88:41

Omfattningen av Vattenfalls investeringar föreslås för budgetåret 1988/89 bli 4 329 milj. kr. Vattenfalls upplåning genom riksgäldskontoret föreslås uppgå till 3 400 milj. kr. för nästa budgetår.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:87 är följande:

1987/88:N23 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag till riktlinjer för ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m.m.,

2. hos regeringen begär utredning om en förändrad organisation och struktur för statens vattenfallsverk i enlighet med vad som i motionen anförs.

1987/88:N24 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av Vattenfall och begär ett nytt förslag i enlighet med de riktlinjer som redovisats i motionen.

1987/88:N25 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning av en organisation av Vattenfall med den inriktning som anges i motionen.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987188:90 och behandlas här är följande:

1987/88:N27 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (11) att riksdagen hos regeringen begär en utredning om Vattenfalls organisation och uppgifter i enlighet med vad som föreslås i motionen.

1987/88:N38 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (B 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energipolitikens inriktning (delvis; se i övrigt NU 1987/88:40).

Ett yrkande i motion 1987/88:N32 (c) om att proposition 1987/88:90 skall avslås behandlas i sin helhet i betänkandet NU 1987/88:40.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1987/88:N401 av Martin Olsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om omlokalisering av statens vattenfallsverks huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län.

1987/88:N406 av Martin Segerstedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vattenfalls vinstmedel bör överföras till distributionsföretag där Vattenfall har ett dominerande inflytande så att Vattenfalls eltariffer kan tillämpas för dessa bolags elkunder.

1987/88:N444 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av Vattenfalls verksamhet till Sundsvall.

1987/88:N452 av Per-Richard Molén (m) såvitt gäller yrkandet (2) - med motivering i motion 1987/88:A493 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vattenfalls avkastningskrav.

Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden

Tidigare behandling av frågor om Vattenfalls organisation m.m.

Motioner med förslag om försäljning av Vattenfall har behandlats av näringsutskottet de senaste tre åren. Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit samtliga motionsyrkanden i ämnet.

När utskottet våren 1985 behandlade en motion (c) om uppdelning av Vattenfall i fyra bolag avstyrktes motionen på i huvudsak följande grunder (NU 1984/85:32 s. 33 f.). Staten borde inte avhända sig reala tillgångar i form av vattenkraft. En uppdelning av Vattenfall enligt förslaget skulle minska möjligheterna till samordnat utnyttjande av olika kraftslag och därmed också resultera i ett mindre effektivt elförsörjningssystem. En försäljning av vattenkraftstillgångar till ett sådant pris som motionärerna räknade med skulle leda till en kraftig höjning av elprisnivån, vilket skulle inverka negativt på bl.a. svensk industris konkurrenskraft. I en gemensam reservation gav de borgerliga partiernas företrädare i utskottet sitt stöd åt motionen, varvid de särskilt tog fasta på de statsfinansiella aspekterna på förslaget. Centerpartiets företrädare hävdade dessutom i ett särskilt yttrande att det, om förslaget genomfördes, skulle skapas förutsättningar för betydligt lägre energikostnader i ett längre perspektiv.

När frågan var aktuell våren 1986 behandlade utskottet (NU 1985/86:24 s. 13 f.) samtidigt ett motionsyrkande (m) av innebörden att riksdagen hos regeringen skulle begära en utredning av Vattenfalls finansiella och organisatoriska ställning och ett motionsyrkande (c) om en uppdelning av Vattenfalls verksamhet. Utskottet erinrade om att det - mot bakgrund bl.a. av verksledningskommitténs betänkande (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag - pågick vissa överväganden inom regeringskansliet om Vattenfalls kapitalförsörjning, styrning, avkastningskrav m.m. Det nämndes att regeringen våren 1986 hade fastställt en ny instruktion för Vattenfall. Enligt denna har Vattenfall till uppgift att verka bl.a. för en rationell elenergiförsörjning och en effektiv användning av energi inom landet. Vattenfall skall också enligt instruktionen inom sitt verksamhetsområde arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast år 2010.

Finansutskottet hade i ett yttrande (FiU 1985/86:2 y) avstyrkt motionerna. Endast en av motionerna (c) kommenterades särskilt. Finansutskottet ansåg att de gynnsamma statsfinansiella effekter som enligt motionen skulle följa av en utförsäljning av statlig egendom i huvudsak var skenbara. De borgerliga partiernas företrädare hade anmält avvikande mening.

Näringsutskottet tog avstånd från förslagen om utförsäljning av statens vattenkraftstillgångar. Beträffande de statsfinansiella och realekonomiska

NU 1987/88:41

effekterna av en överföring av dessa tillgångar till privata intressenter hänvisade utskottet till vad finansutskottet hade anfört. Den energipolitiska effekten skulle, anförde näringsutskottet, i första hand bli en kraftig höjning av elprisnivån. Den organisatoriska uppdelning av Vattenfall som föreslogs av centerpartiet skulle dessutom enligt näringsutskottets mening medföra allvarliga risker för störningar i ett väl fungerande, integrerat system för produktion och distribution av kraft. Utskottet anförde att förslaget om en uppsplittring av Vattenfall var särskilt ansvarslöst i en situation då den förestående avvecklingen av kärnkraften ställde stora krav på insatser för bl.a. utveckling av ny elproduktionsteknik. Vattenfall utgjorde den kanske viktigaste statliga resursen för ändamålet.

I fråga om det krav på utredning som hade framförts från moderata samlingspartiet anförde utskottet att formerna för styrning och finansiering av affärsverken utvecklades i den riktning som motionärerna angav. Det borde, fortsatte utskottet, ankomma på Vattenfall självt och på regeringen att utforma förslag till lösningar som tillgodosåg kraven på såväl affärsmässighet som effektiv styrning från statsmakternas sida. Detta borde enligt utskottets mening kunna ske inom ramen för affärsverksformen. I fråga om Vattenfall ansåg utskottet att det fanns klara motiv, främst av energipolitisk art, för att de särskilda möjligheter till styrning som denna företagsform ger skulle bibehållas. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena. Liksom året innan förelåg en reservation av de borgerliga partiernas representanter och från centerpartiets dessutom ett särskilt yttrande.

Utskottet stod när frågan behandlades våren 1987 (NU 1986/87:34 s. 27 f.) fast vid sitt tidigare deklarerade avståndstagande från en utförsäljning av statens vattenkraftstillgångar. Härvid upprepade utskottet sina tidigare framförda argument mot en utförsäljning. Dessutom noterades att regeringen hade ställt i utsikt att återkomma med förslag rörande styrning av Vattenfall. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.

Enligt en borgerlig reservation borde regeringen anmodas att lägga fram förslag om att tillgångar hos vattenfallsverket skulle säljas och om att verket skulle ombildas till aktiebolag. Centerpartiets företrädare framförde mer preciserade krav i ytterligare en reservation.

Viss omlokalisering av verksamhet till Västernorrlands län

Statsrådet Birgitta Dahl besvarade i december 1987 (RD 1987/88:43 s. 59) en fråga (1987/88:282) av Martin Olsson (c) om viss omlokalisering av Vattenfalls verksamhet från Stockholmsområdet till Västernorrlands län.

I svaret betonade statsrådet vikten av regionalpolitiska insatser. Regeringen har, anförde hon, på olika sätt fattat beslut som möjliggjort utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm till andra delar av landet.

År 1986 fastställdes en ny organisation för Vattenfall. En av de grundläggande förutsättningarna var då att verksamheten skulle decentraliseras från de centrala staberna vid huvudkontoret i Stockholm till de olika regionkontoren. Detta hade bl.a. inneburit att verksamhet överförts från Stockholm till Sundsvall. Vattenfall sysselsatte i december 1987 knappt 400 personer i Västernorrlands län, varav ca 175 personer i Sundsvall.

NU 1987/88:41

1* Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr 41

Regeringen hade dessutom, fortsatte statsrådet, givit Vattenfall i uppdrag att redovisa möjligheter till utlokalisering av verksamhet från bl.a. huvudkontoret i Råcksta. Av Vattenfalls redovisning med anledning av uppdraget framgick att verket under de närmaste fem-tio åren skulle fortsätta den decentralisering som hade påbörjats. Det skulle även ske en decentralisering inom Vattenfalls regioner genom en utflyttning från regionkontoren och distriktskontoren.

Statsrådet anförde vidare att en följd av den decentralisering av verksamheten inom Vattenfall som hade genomförts de senaste åren var att verkets regionkontor i Sundsvall hade blivit för trångt. Av denna anledning hade regeringen nyligen fattat beslut om en utbyggnad av detta regionkontor. Denna utbyggnad skulle innebära utökade möjligheter till en fortsatt decentralisering av verksamhet från Stockholm till Sundsvall.

Utskottet

Förslag och motförslag om styrning och organisation

Statens vattenfallsverk (Vattenfall) är det största företaget inom energiområdet i Sverige. Verket svarar för 50 % av elproduktionen i landet och äger och driver stamnätet för överföring av elenergi inom spänningsområdet mellan 220 kV och 400 kV. Vattenfall svarar vidare direkt eller genom sina bolag för leverans av elenergi till 12 % av lågspänningsabonnenterna i Sverige.

De bokförda tillgångarna inom Vattenfallskoncernen uppgick den 31 december 1987 till sammanlagt ca 63 miljarder kronor. Det disponerade statskapitalet var ca 21 miljarder kronor. Omsättningen under verksamhetsåret 1987 uppgick inom koncernen till 15,2 miljarder kronor.

Den nuvarande ekonomiska styrningen av Vattenfall från riksdagens och regeringens sida är olika när det gäller investeringsverksamheten och driften av anläggningarna. I huvudsak gäller att investeringar, och finansieringen av dessa, beslutas av riksdagen, medan villkor för driften av anläggningarna beslutas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Vattenfall.

Vattenfall lämnar årligen förslag till regeringen om inriktning och omfattning av investeringsverksamheten och om finansieringen av denna. Förslaget utgör grunden för budgetbehandlingen hos regeringen och i riksdagen.

När Vattenfall successivt lyfter investeringsmedel från investeringsanslaget tillförs medlen verkets statskapital. Detta redovisas i balansräkningen under rubriken Verkskapital och eget kapital. Statskapitalet återbetalas successivt genom att anläggningarna skrivs av och avskrivningsmedel inlevereras till statsbudgeten.

I propositionen redovisas (s. 5 f.) de nu gällande reglerna för Vattenfalls investeringar, drift av anläggningarna, förvärv och försäljning samt bildande av bolag. Vidare anges villkor för avyttring av fast och lös egendom.

Det erinras (s. 22) om att riksdagen våren 1987 fastställde riktlinjer för ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99, KU 1986/87:29, rskr. 1986/87:226). Av riktlinjerna framgår att ett affärsverk och dess bolag fortsättningsvis skall behandlas som en sammanhållen grupp av företagsen -

NU 1987/88:41

heter - en affärsverkskoncern. Vidare skall styrningen av affärsverken från regeringens och riksdagens sida präglas av en ökad långsiktighet genom att en flerårsplanering införs.

Förslagen i den nu föreliggande propositionen syftar till att styrningen av Vattenfall skall utformas enligt de riktlinjer som riksdagen har lagt fast.

I huvudsak innebär regeringens förslag följande.

Statsmakternas ekonomiska och verksamhetsmässiga styrning av Vattenfall inriktas mot hela Vattenfallskoncernen. Denna utgörs av affärsverket Vattenfall och de bolag i vilka Vattenfall har ett bestämmande inflytande över verksamheten.

Riksdagen skall årligen fastställa rullande treårsplaner för investeringar och finansieringar. Ett nytt förräntningskrav för Vattenfallskoncernen införs. Detta uttrycks som räntabilitet på justerat eget kapital efter skatt. Regeringen fastställer förräntningskravet och ett soliditetsmål samt årsbokslut och utdelning. Vidare fastställs en motsvarighet till statlig skatt. Den uppgår till samma belopp som utdelningen.

Det statskapital som Vattenfall nu disponerar omvandlas till ett statslån och nytt statskapital. Den del av statskapitalet som för närvarande motsvaras av fallhöjder skrivs upp från 200 milj. kr. till 6 000 milj. kr. den 1 januari 1988. Detta kapital bokförs som ett bundet eget kapital. Motsvarande uppskrivning sker av anläggningstillgångarna. Resterande del av det som nu är statskapital görs om till ett statslån som skall förräntas enligt statens avkastningsränta och amorteras på 20 år.

Vattenfalls investeringar och behov av rörelsekapital får enligt förslaget finansieras genom externa och interna tillskott av medel. Internt tillskott får ske genom att avskrivningsmedel och rörelsemedel används. Externt tillskott av kapital får ske genom att lån upptas genom riksgäldskontoret.

Den nya ekonomiska styrningen etc. införs enligt regeringens förslag så att den kan tillämpas fr.o.m. verksamhetsåret 1988. Det nya förräntningskravet börjar gälla verksamhetsåret 1989 och når fullt genomslag år 1991. Den första rullande treårsplanen för finansieringar och investeringar omfattar verksamhetsåren 1989-1991.

I fråga om förräntningskravet sägs (s. 24) att det bör utformas så att det dels medger jämförbarhet med andra företag när det gäller lönsamhet, effektivitet, m.m., dels stämmer med de krav som i dag riktas mot annan industriell verksamhet med motsvarande risk, dels medger en resultatutveckling som räcker för att tillgodose ägarens krav på utdelning och möjligheter till konsolidering av balansräkningen. Vidare bör möjlighet till resultatutjämning finnas.

Ett realt lönsamhetsmått definieras i propositionen (s. 25) som förhållandet mellan resultatet efter finansiella poster - med avdrag för 50 % schablonskatt - och justerat realt eget kapital.

Den reala lönsamhetsnivån för Vattenfall bör enligt regeringen ligga i intervallet 3-4 %. Som ett preciserat mål anges (s. 31) 3,4 %, vilket uttryckt som ett nominellt förräntningskrav utgör 12 %. Den reala lönsamheten för Vattenfallskoncernen uppgick för år 1985 till ca 2 % och för år 1986 till ca 1,4 %. För kommande år bedöms enligt propositionen den reala lönsamheten för de företag som är noterade på Stockholms fondbörs komma att uppgå

NU 1987/88:41

till i genomsnitt 8 %. Det anges i propositionen att det höjda lönsamhetskravet på Vattenfall bör mötas med en ökad effektivitet inom verksamheten. En viss höjning av elpriset bedöms dock vara oundviklig.

Med den inriktning av förräntningskravet som förordas i propositionen kan överskottet för Vattenfallskoncernen efter finansiella intäkter och kostnader beräknas uppgå till ca 5,3 miljarder kronor år 1991 i det årets penningvärde. Enligt regeringen bör inriktningen vara att ca 1,1 miljarder kronor lämnas som utdelning år 1991 och att ett lika stort belopp lämnas som en motsvarighet till statlig skatt. Den faktiska utdelningen får anpassas till resultatet.

Vattenfall är prisledande inom elområdet. Det nya förräntningskravet för Vattenfall kan enligt propositionen (s. 33) innebära att lönsamhetsnivån inom kraftindustrin i övrigt okar. Vinster i kraftbolagen måste dock anpassas till övriga samhällsmål. Regeringen avser därför att noga följa lönsamheten inom kraftindustrin och elprisutvecklingen och uppdra åt statens pris- och kartellnämnd att följa utvecklingen av elpriset. Om det är erforderligt, sägs det vidare, bör regeringen vidta åtgärder mot bakgrund av nämndens redovisningar.

I propositionen anförs också (s. 33) att det kan bli aktuellt för Vattenfall att tillämpa olika förräntningskrav för olika verksamhetsgrenar. Dessa bör även i vad avser resultat m.m. redovisas var för sig.

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen.

I motion 1987/88:N23 (m) avstyrks propositionen. Riksdagen föreslås uppmana regeringen att låta utreda olika alternativ för en framtida omstrukturering av Vattenfall. I stora delar innebär regeringens förslag en förbättring av den ekonomiska styrningen av Vattenfall, anförs det. Flera problem kvarstår dock som är förknippade med affärsverksformen. Motionärerna hävdar att förslaget innebär att regeringen ges alltför stora möjligheter att manipulera elpriset. Det är också, säger de, på sikt olyckligt att Vattenfall har en så dominerande ställning inom den svenska kraftindustrin. Regeringen har inte i propositionen visat att avkastningskravet bör höjas i så stor utsträckning som den har föreslagit, heter det vidare.

En möjlighet som enligt motionärerna borde studeras i den föreslagna utredningen är att Vattenfall uppdelas i fristående bolag. Varje regionalt vattenfallsbolag skulle erhålla produktionskapacitet i förhållande till sin försäljningsvolym. På sikt borde krafttillgångar och distributionsnät privatiseras. Stamlinjenätet borde liksom Vattenfalls nuvarande myndighetsfunktioner ligga kvar i ett särskilt verk, benämnt statens vattenfallsverk.

Den prishöjning som blir följden av det föreslagna höjda avkastningskravet på Vattenfall betecknas i motion 1987/88:N25 (fp) som motiverad såsom en signal till marknadens aktörer att de skall satsa på ökad hushållning med energi. I ett längre perspektiv borde man överväga att dela upp Vattenfall i olika verksamhetsgrenar. Uppgiften att svara för ledningsnätet för högspänd elenergi borde läggas på en myndighet. Vattenfalls affärsinriktade uppgifter borde kunna fördelas mellan självständiga och regionalt verksamma enheter. Dessa enheter borde lämpligen drivas i form av bolag med exempelvis kommuner och enskilda som ägare. Regeringen bör enligt motionen uppmanas att föranstalta om en utredning av Vattenfalls organisation.

NU 1987/88:41

8 Propositionen avstyrks också i motion 1987/88:N24 (c). De föreslagna förändringarna innebär något förbättrade förutsättningar för en sund konkurrens och utveckling på energimarknaden, anför motionärerna. Förslagen är dock långt ifrån tillräckliga för att en balanserad och differentierad energimarknad skall nås. Riksdagens inflytande över energipolitiken minskas också med den utformning propositionen har fått.

Motionären vill att regeringen skall anmodas utarbeta ett nytt förslag om Vattenfall med i huvudsak följande innebörd. Vattenfall uppdelas i dels ett nationellt bolag benämnt Vattenfall AB, dels fem självständiga regionala bolag. Ett särskilt bolag för forskning och utveckling bildas.

I organisationsfrågan finns ytterligare en motion att behandla. Det är motion 1987/88:N27 (vpk), som har väckts med anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. I motionen begärs en utredning om Vattenfalls organisation och uppgifter. Utredningen skulle syfta till att Vattenfall uppdelas i mindre, självständiga enheter med klart begränsade uppgifter.

I ytterligare en motion berörs ägarnas avkastningskrav på Vattenfall. Det är motion 1987/88:N452 (m) från allmänna motionstiden. Ett högre avkastningskrav innebär en form av statlig beskattning av de norrländska vattenkraftstillgångarna, anförs det. Riksdagen uppmanas avslå regeringens förslag.

Ekonomisk styrning och förräntningskrav

Utskottet tar först upp frågan om ny ekonomisk styrning av Vattenfall och ett nytt förräntningskrav. I senare avsnitt behandlas i tur och ordning regeringens förslag till investerings- och finansieringsplan för nästa budgetår, motionärernas förslag om en utredning av Vattenfalls organisation och övriga frågor som har väckts i motionerna.

Vid beredningen av ärendet har utskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt två frågor som hänger samman med regeringens förslag. Båda har anknytning till de elprishöjningar som kan bli följden av ett höjt förräntningskrav på Vattenfall.

Den första frågan gäller konsekvenser för s.k. elintensiv industri. Parallellt med detta ärende behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. Utskottet har vid beredningen av båda dessa ärenden bemödat sig om att klargöra elprishöjningars konsekvenser för den elintensiva industrin. I proposition 1987/88:90 anmäls att regeringen avser att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppgift att till en första avstämningstidpunkt år 1990 redovisa förslag till åtgärder syftande till att rimliga konkurrensvillkor skall kunna bibehållas för den elintensiva industrin.

Den andra frågan gäller konsekvenser för vissa distributionsföretag av det höjda förräntningskravet. Svenska kommunförbundet har i remissvar till regeringen uttalat att bl.a. Vattenfalls distribution av energi borde undantas från höjt avkastningskrav för att samarbetet mellan Vattenfall och kommunerna skulle underlättas. Kommunförbundets förslag innebär att samma

NU 1987/88:41

regler skall tillämpas för statlig och kommunal energidistribution. Vidare sägs att kommunallagens regler för avkastning och kapitalbildning bör tillämpas vid produktion och distribution av energi i företag som ägs gemensamt av Vattenfall och kommuner. I många kommuner distribueras elenergi både av ett kommunägt företag och av Vattenfall. Om inte undantag görs från det generella avkastningskravet kommer det, framhåller Kommunförbundet, i dessa kommuner att uppstå en skillnad mellan det pris som kommunens elkunder och det pris som Vattenfalls elkunder får betala. Utskottet har vid utfrågningar av företrädare för Kommunförbundet och Vattenfall inhämtat kompletterande synpunkter i detta ämne.

Ytterligare en fråga med anknytning till höjningar av elpriserna gäller de vinster som kan uppstå hos ägare till äldre vattenkraftverk. Den frågan behandlar utskottet i betänkandet NU 1987/88:40, där den mera vittgående frågan om prisutvecklingen i samband med omställningen av energisystemet tas upp.

I propositionen (s. 33) sägs att ett höjt förräntningskrav på Vattenfall i första hand bör mötas genom högre effektivitet. Det påpekas vidare att marknadsförutsättningarna varierar på olika områden där Vattenfall verkar. Om konkurrensneutralitet skall kunna upprätthållas mellan Vattenfall och andra aktörer på energimarknaden är det enligt propositionen angeläget att åtgärder vidtas för att säkerställa en sådan neutralitet. Ett sätt är att Vattenfall internt tillämpar olika förräntningskrav för olika verksamhetsgrenar.

Utskottet finner regeringens förslag till ny ekonomisk styrning av vattenfallsverket väl avvägt. I likhet med regeringen anser utskottet att kravet på höjd avkastning i första hand bör mötas med en ytterligare ökad effektivitet. De höjningar av priset på elektrisk kraft som genomförs de närmaste åren är beroende av marknadssituationen och förhandlingsstyrkan hos aktörerna på marknaden. På sikt kan prishöjningar väntas i och med att ny elproduktionskapacitet tas i bruk i samband med omställningen av energisystemet.

När det gäller de prishöjningar som trots en ökad effektivitet hos Vattenfall blir följden av det höjda förräntningskravet bör enligt utskottets uppfattning särskild uppmärksamhet ägnas åt konsekvenserna för den elintensiva industrin. I proposition 1987/88:90 pekas på de effekter som skulle uppstå inom den svenska elintensiva industrin om elkostnaderna i förhållande till den internationella elkostnadsutvecklingen ökade kraftigt. Utskottet tar fasta på vad som sägs i proposition 1987/88:87 (s. 33) om elprishöjningar och den elintensiva industrin. Det finns sålunda skäl att räkna med att, till följd av eltariffernas konstruktion, elprishöjningarna inte blir lika stora för den elintensiva industrin som för andra användare. Utskottet räknar med att regeringen noga följer hur den elintensiva industrins internationella konkurrenskraft och sysselsättningen inom denna industri utvecklas. Vid den kontrollstation år 1990 som regeringen räknar med bör särskilt mot bakgrund av utvecklingen i den elintensiva industrin övervägas om förräntningskravet på Vattenfall är väl avvägt och tarifferna lämpligt utformade i förhållande till övergripande samhällsmål och utvecklingen på energimarknaderna.

Vad gäller den fråga som har aktualiserats av Kommunförbundet vill

NU 1987/88:41

utskottet erinra om att de av regeringen föreslagna riktlinjerna medger en differentiering av förräntningskravet för olika verksamhetsgrenar. Utskottet har erfarit att Kommunförbundet i förhandlingar med Vattenfall kommer att söka nå en uppgörelse om undantag från de av regeringen föreslagna avkastningskraven i fråga om eldistribution. Undantaget skulle inkludera produktion och distribution av energi i företag som ägs gemensamt av Vattenfall och kommuner. Utskottet räknar med att en lösning av problemet därmed kan nås.

Med hänvisning till vad här har anförts tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker ifrågavarande delar av motionerna 1987/88:N23 (m), 1987/ 88:N452 (m) och 1987/88:N24 (c).

Investeringsplan m.m.

Ett avsnitt i proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet gäller Vattenfalls verksamhet. Det avsnittet behandlas här.

Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår godkänner i propositionen framförda förslag till investerings- och finansieringsplan för Vattenfall. Den erinrar om att förslagen i proposition 1987/88:87 innebär bl.a. att Vattenfallskoncernens investeringar och finansieringen av investeringarna bör planeras och beslutas enligt en rullande treårsplan. Detta innebär också att investeringarna inom affärsverket inte längre skall finansieras genom anslag över statsbudgeten. Vattenfall har i anslagsframställning för budgetåret 1988/89 redovisat sina förslag enligt nu gällande ordning, dvs. endast för ett år i taget. Av denna anledning kan inte den rullande treårsplaneringen införas förrän fr.o.m. budgetåret 1989/90. Förslagen är därför begränsade till investerings- och finansieringsplaner för budgetåret 1988/89.

Regeringens förslag till investerings- och finansieringsplan ansluter väsentligen till Vattenfalls förslag.

Investeringsramen är beräknad med beaktande av att en marginal bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår som kan påkallas från driftsynpunkt. Det framhålls att investeringsplanen är av beräkningskaraktär och att förändringar kan ske beroende på bl.a. tillståndsfrågor och prisutveckling. Särskilt påpekas att det förhållandet att medel har beräknats för ett visst utbyggnadsprojekt eller en viss grupp av utbyggnadsprojekt inte innebär något föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291), enligt lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, eller enligt annan tillämplig lagstiftning.

Investeringsplanen för affärsverket Vattenfall har följande utseende (milj. kr.).

Vattenkraftsanläggningar

1 174

Kärnkraftsanläggningar

595 Övriga värmekraftsanläggningar

172 Värmeproduktionsanläggningar

57 Distributionsanläggningar

1 980

Övriga ändamål

351 NU 1987/88:41

11 Summa 4 329

Investeringarna inom dotterbolagen beräknas uppgå till knappt en miljard kronor. Av planeringsskäl har dotterbolagen inte kunnat medtas i investeringsplanen för budgetåret 1988/89. I samband med fastställande av den första rullande treårsplanen för åren 1989-1991 kommer även deras investeringar att ingå så att en investeringsplan för hela Vattenfallskoncernen kan fastställas.

Förslaget till finansieringsplan för affärsverket Vattenfall framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Internt tillförda medel

2 090

Nettoändring av lager

- 85

Nettofinansiering från rörelsen

2 005

Investeringar i anläggningar

4 329

Amortering av statslån

1 084

Nettofinansiering efter investeringar

-3 408

Ram för upplåning genom riksgäldskontoret

3 400

Det betonas att även finansieringsplanen är av beräkningskaraktär. Förändringar kan komma att ske beroende på bl.a. resultat- och ränteutveckling samt andra omständigheter som inte kan förutses.

I centerns motion 1987/88:N38 anförs att Vattenfalls investeringsvolym med den av motionärerna föreslagna inriktningen av energipolitiken kan minskas med 500 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

De motionsyrkanden som i övrigt finns på detta område berör två projekt inom Vattenfalls investeringsplan. För ånggeneratorbyte i kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 beräknar regeringen 300 milj. kr. för nästa budgetår. För jämförande studier av förbränningsteknik i anslutning till ett planerat projekt om ett demonstrationskraftverk i Oxelösund beräknas 50 milj. kr. Medelstilldelningen innebär inte något ställningstagande i frågan huruvida anläggningen skall uppföras. Ett sådant ställningstagande skall ske först i samband med det beslut om energipolitiken som skall fattas år 1990. De här nämnda motionsyrkandena har utskottet behandlat i anslutning till andra energipolitiska frågor i betänkandet NU 1987/88:40. Samtliga yrkanden har avstyrkts. Reservationer föreligger.

Utskottet avstyrker motion 1987/88:N38 (c) i här behandlad del. Det framgår inte av motionen på vilket sätt investeringsplanen skulle revideras. Under förutsättning av riksdagens avslag på de motioner som gäller ånggeneratorbytet och medel för Oxelösundsprojektet ger regeringens föreslagna investerings- och finansieringsplan för Vattenfall inte anledning till någon erinran. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionen i denna del. I den mån riksdagen skulle bifalla motionsyrkanden avseende Vattenfalls investeringar får det ankomma på regeringen att föranstalta om motsvarande korrigeringar i investerings- och finansieringsplanen.

1 propositionen lämnas vidare ett förslag om bemyndigande rörande borgensåtaganden. På grund av ett tekniskt missöde är förslaget ofullständigt. Av motiveringen (s. 105) framgår att dess innebörd är följande. Riksdagen föreslås godkänna att dels regeringen eller efter regeringens

NU 1987/88:41

bemyndigande Vattenfall, dels fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar borgen intill sammanlagt 14 356 milj. kr. för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. Därav beräknas högst 645 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Förslaget innebär en minskning av ramen med 17 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget med det förtydligande som här har gjorts.

I propositionen föreslås också att regeringen skall få bemyndigande att under budgetåret 1988/89 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde inom en ram av 75 milj. kr. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Vattenfalls organisation

Utskottet övergår så till att behandla de motionsvis framförda och nyss (s. 8) beskrivna förslagen om Vattenfalls organisation.

De senaste tre åren har riksdagen på förslag av näringsutskottet avslagit motionsyrkanden om utförsäljning av statens vattenkraftstillgångar. Reservationer har förelegat från de tre borgerliga partierna. En redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen av denna fråga har lämnats i det föregående (s. 4).

Utskottet anser att de nyss behandlade riktlinjerna för Vattenfalls fortsatta verksamhet skapar goda förutsättningar för såväl affärsmässighet som effektiv styrning från statsmakternas sida. Som sägs i propositionen (s. 33) bör Vattenfall redovisa de olika verksamhetsgrenarna var för sig. Syftet är att verksamheten skall bedrivas under kostnadseffektiva och konkurrensneutrala former. Utskottet är fortfarande av den bestämda uppfattningen att en utförsäljning av statens vattenkraftstillgångar ej bör ske. Vidare anser utskottet att de organisatoriska förändringar som föreslås i motionerna skulle innebära allvarliga risker för störningar i ett väl fungerande integrerat system för produktion och distribution av kraft.

Särskilt betänkligt ter sig motionärernas förslag mot bakgrund av att den förestående avvecklingen av kärnkraften ställer stora krav på insatser för elhushållning och utveckling av ny elproduktionsteknik. För dessa ändamål är Vattenfall den kanske viktigaste statliga resursen.

Utskottet ser mot här angiven bakgrund inte någon anledning för riksdagen att såsom föreslås i de fyra motionerna uttala sig för en förändrad organisation av Vattenfall. Någon utredning därom är enligt utskottets uppfattning inte motiverad. Ifrågavarande delar av motionerna 1987/88:N23 (m), 1987/88:N25 (fp), 1987/88:N24 (c) och 1987/88:N27 (vpk) avstyrks således.

I motion 1987/88:N24 (c) görs vissa preciseringar i fråga om den av motionärerna förordade nya organisationen av Vattenfall enligt följande. Vattenfall uppdelas i dels ett nationellt bolag benämnt Vattenfall AB som innefattar verkets myndighetsfunktioner, stamlinjenätet och kärnkraftsdelen, dels fem självständiga regionala bolag som övertar all övrig verksamhet inom sina områden. De regionala bolagen skall vara självständiga bolag. De beräknas kunna fylla en viktig funktion för den regionala utvecklingen samtidigt som förutsättningar skapas för en mer sund konkurrens mellan de

NU 1987/88:41

regionala bolagen och övriga ”privata” energiproducenter. Ett särskilt bolag för forskning och utveckling bildas.

De mer preciserade krav på en ändrad organisation av Vattenfall som framförs i motion 1987/88:N24 (c) avstyrks.

Lokalisering av viss verksamhet

I motion 1987/88:N401 (c, m, fp) begärs utredning och förslag om omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor eller delar därav till Västernorrlands län. Ett liknande syfte har motion 1987/88:N444 (s). Där förordas att delar av Vattenfalls verksamhet skall lokaliseras till Sundsvall.

I det föregående (s. 5) har redovisats det svar miljö- och energiminister Birgitta Dahl lämnade i slutet av år 1987 i riksdagen på en fråga av liknande innebörd som de nu aktuella motionerna.

I frågesvaret påpekas att det var en grundläggande förutsättning för den nya organisation som fastställdes för Vattenfall år 1986 att verksamhet skulle decentraliseras från de centrala staberna i Stockholm till de olika regionkontoren. Verksamhet har överförts från Stockholm till bl.a. Sundsvall. Vattenfall sysselsatte i december 1987 knappt 400 personer i Västernorrlands län, varav ca 175 personer i Sundsvall. Regeringen har vidare beslutat om en utbyggnad av regionkontoret i Sundsvall, vilket innebär utökade möjligheter till en fortsatt decentralisering av verksamhet från Stockholm till Sundsvall.

Mot bakgrund av de uppgifter som har lämnats i frågesvaret anser utskottet att riksdagen inte har anledning att göra något uttalande med anledning av de här behandlade motionerna. De avstyrks följaktligen.

Överföring av vinstmedel

I motion 1987/88:N406 (s) påyrkas att delar av Vattenfalls vinstmedel skall kunna överföras till distributionsföretag där Vattenfall har ett dominerande inflytande. Syftet skulle vara att Vattenfalls eltariffer skall kunna tillämpas för dessa bolags kunder. I motionen anges som ett exempel att Ånge Elverk AB - i vilket Vattenfall har ägarinflytande - för lågspänningsabonnenter tillämpar en taxa som överstiger Vattenfalls taxa. Höga elpriser i detta område innebär att regionalpolitiska satsningar motverkas, anförs det. Vidare överförs stora vinster från vattenkraftsproduktion till andra ändamål och till andra delar av landet.

Statens energiverk bedriver ett långsiktigt arbete som syftar till en fortsatt strukturrationalisering inom eldistributionen. Verket har i flera år arbetat med att skaffa fram ett omfattande material rörande eltaxorna hos olika eldistributörer.

På förslag av näringsutskottet (NU 1986/87:34 s. 31) uttalade riksdagen våren 1987 att frågan om återföring av vinstmedel från vattenkraftskommunerna borde prövas av den då förestående regionalpolitiska utredningen. I direktiven (dir. 1987:48) för den parlamentariskt sammansatta kommittén med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning m.m. sägs att kommittén bör beakta detta riksdagens ställningstagande. I betänkandet NU 1987/88:43 behandlar utskottet motioner inom detta ämnesområde.

Utskottet har i betänkandet NU 1987/88:23 behandlat en motion om

NU 1987/88:41

eldistribution i glesbygd. Det framgår därav att statens energiverk har funnit att behandlingen av frågan om lokala eltaxor bör infogas i en större studie som avser en analys av det svenska överförings- och distributionssystemet för elkraft. Studien syftar till en utvärdering från samhällsekonomisk synpunkt av elsystemet och av prisbildningen i dess olika steg.

Utskottet hänvisar till behandlingen av de nyss nämnda motionerna i betänkandet NU 1987/88:43 och till energiverkets insatser på området. Något initiativ av riksdagen i detta ämne finner utskottet inte erforderligt. Alltså avstyrker utskottet motion 1987/88:N406 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:87 och med avslag på motion 1987/88:N23 yrkande 1, motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del och motion 1987/88:N452 yrkande 2 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m.m.,

2. beträffande investerings- och finansieringsplan

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:90 moment 12 och med avslag på motion 1987/88:N38 yrkande B 2 i ifrågavarande del godkänner i propositionen framlagt förslag till investerings- och finansieringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1988/89,

3. beträffande bernyndiganden för statens vattenfallsverk m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:90 moment 13 godkänner att dels regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk, dels i förekommande fall fullmäktige i riksgäldskontoret tecknar borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill sammanlagt 14 356 000 000 kr., varav högst 645 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag,

4. beträffande vissa förvärvsfrågor

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:90 moment 14 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75 000 000 kr.,

5. beträffande ändrad organisation av statens vattenfallsverk

att riksdagen avslår motion 1987/88:N23 yrkande 2, motion 1987/ 88:N24 i ifrågavarande del, motion 1987/88:N25 och motion 1987/ 88:N27 yrkande 11,

6. beträffande riktlinjer för organisationsutredning

att riksdagen avslår motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del,

7. beträffande omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N401 och 1987/88:N444,

8. beträffande överföring av vinstmedel att riksdagen avslår motion 1987/88:N406.

NU 1987/88:41

15 Stockholm den 17 maj 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Lennart Pettersson (s), Ivar Franzén (c), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s), Elving Andersson (c) och Paul Lestander (vpk),

Reservationer

1. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (mom. 1)

Per-Richard Molén, Lars Ahlström och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet finner” och slutar på s. 11 med ”och 1987/88:N24 (c)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1987/88:N23 (m) innebär regeringens förslag till ny ekonomisk styrning av vattenfallsverket, om det förverkligas, att regeringen får ett instrument att i framtiden kontrollera elprisnivån utan att behöva begära riksdagens sanktion. För en motsvarande skattehöjning skulle ha krävts riksdagens godkännande. En sådan maktkoncentration till regeringen som föreslås i propositionen finner utskottet oacceptabel. Vidare ser utskottet endast begränsade möjligheter för Vattenfall att möta det föreslagna avkastningskravet genom en ökad effektivisering. Kravet kommer således att resultera i prishöjningar för konsumenterna. Regeringen har inte lyckats göra troligt att avkastningskravet måste höjas i så stor utsträckning som föreslås i propositionen. Jämförelser med avkastningen inom den privata kraftindustrin tyder på att målet för regeringens avkastningskrav är anmärkningsvärt högt. Det kan vidare utläsas av propositionen att regeringen förbereder ökade skatter för sådana kraftbolag som genom en högre prisnivå erhåller en förbättrad lönsamhet. Mot bakgrund av vad här har anförts avstyrker utskottet regeringens förslag om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk. Därmed tillstyrker utskottet motsvarande del av motion 1987/88:N23 (m), liksom motion 1987/88:N452 (m). Utgångspunkterna för avslagsyrkandet i motion 1987/88:N24 (c) ligger något vid sidan av utskottets uppfattning. Alltså avstyrks den motionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N23 yrkande 1 och motion 1987/88:N452 yrkande 2 avslår proposition 1987/88:87 och motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del.

NU 1987/88:41

2. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (mom. 1) NU 1987/88:41

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Utskottet finner” och slutar på s. 11 med ”och 1987/88:N24 (c)” bort ha följande lydelse:

Ett syfte med regeringens förslag till ökat avkastningskrav på Vattenfall är att priset på elenergi skall höjas. I första hand är avsikten att priset skall stiga för de många enskilda konsumenterna, men också industrin kommer att få bära en del av kostnadsökningen.

Höjda elpriser är ett väsentligt och marknadsriktigt inslag i en energipolitik som vill stimulera till ökad hushållning med elenergi. Det vore dock orealistiskt att tro att man genom insatser för hushållningen skulle kunna uppnå en så stor dämpning av efterfrågan på elenergi att inga nya anläggningar för kraftproduktion skulle behövas när kärnkraften avvecklas.

Samtidigt medför ett ökat elpris att det blir lönsammare att uppföra miljövänliga anläggningar för ny kraftproduktion som kan ersätta delar av den kärnkraft som skall tas ur drift senast år 2010.

Av här angivna skäl vill utskottet inte motsätta sig det förslag till ökat avkastningskrav på Vattenfall som regeringen har förelagt riksdagen.

Utskottet vill samtidigt understryka att en förtida avveckling av två kärnkraftsreaktorer skulle leda till en snabbare och mera drastisk prisökning än vad som annars vore motiverad. En förtida avveckling slår därför hårt mot den elintensiva industrin och drabbar därigenom sysselsättning och välstånd i Bergslagen, i stora delar av Norrland och även i andra regioner.

En förtida avveckling leder också till att nya anläggningar för kraftproduktion måste uppföras tidigare än vad som annars hade varit motiverat. Därigenom uppstår risk för att man vid dessa anläggningar inte kan utnyttja den mera miljövänliga teknik som nu är på väg att tas fram. Resultatet kan bli att de anläggningar som byggs inte fyller de långsiktiga krav på miljövänlighet som man har rätt och skyldighet att ställa på det kraftsystem som skall ersätta kärnkraften och vara i bruk framemot mitten av nästa århundrade.

Det är därför också angeläget att den vinstökning som uppstår i kommunala och enskilda kraftbolag vid ökat avkastningskrav på Vattenfall kan användas till åtgärder som bidrar till ökad hushållning med energi och till nyproduktion av anläggningar för elgenerering som fyller mycket högt ställda krav på miljövänlighet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:87 och med avslag på motion 1987/88:N23 yrkande 1, motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del och motion 1987/88 :N452 yrkande 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk.

3. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (mom. 1) Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Utskottet finner” och slutar på s. 11 med "och 1987/88:N24 (c)” bort ha följande lydelse:

De åtgärder som föreslås i propositionen är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att en balanserad och diversifierad energimarknad skall nås. Som påpekas i motion 1987/88:N24 (c) skulle regeringens förslag också innebära att riksdagens möjligheter att utöva ett bestämmande inflytande över energipolitiken minskar. Frågan om den ekonomiska styrningen av Vattenfall måste, menar utskottet, sättas in i sitt totala energipolitiska sammanhang. Centern har med anledning av proposition 1987/88:90 väckt motion 1987/88:N38, som innehåller en samlad plan för förnyelse av energisystemet. I anslutning till motionen vill utskottet betona att de ökade intäkter som blir följden av ett skärpt krav på förräntning skall utnyttjas för en förändring av energisystemet mot en effektivare energianvändning och utnyttjande av i huvudsak förnybar och miljövänlig inhemsk energi. Med det sagda avstyrker utskottet propositionen och tillstyrker här behandlad del av motion 1987/88:N24 (c). I motion 1987/88:N23 (m) framförs synpunkter som i grundläggande energipolitiska frågor skiljer sig från utskottets uppfattning. Den här behandlade delen av motionen avstyrks därför, liksom motion 1987/88:N452 (m).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del avslår proposition 1987/88:87 samt motion 1987/88:N23 yrkande 1 och motion 1987/88:N452 yrkande 2.

4. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (mom. 1) Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Utskottet finner” och slutar på s. 11 med "och 1987/88:N24 (c)” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om ett ökat avkastningskrav på Vattenfall innebär, om det genomförs, att elpriserna stiger och avsevärda resurser dras in från elkonsumenterna till staten. Utskottet anser att betydande satsningar måste göras för att en omställning av energisystemet i riktning mot småskalighet och lokal energiproduktion skall komma till stånd. Energisystemet skall inriktas mot effektivare energianvändning, ökad hushållning och utnyttjande av förnybar, miljövänlig energi. Maktkoncentrationen till Vattenfall innebär en satsning på storskalighet som inte gynnar en sådan utveckling. Ett ökat avkastningskrav på Vattenfall ger inga garantier för att de resurser som elabonnenterna genom höjda elpriser ställer till förfogande leder till mer omfattande hushållningsåtgärder och en effektivare elanvändning. Det finns snarare en risk för att Vattenfalls maktposition ytterligare befästs.

NU 1987/88:41

18 Mot bakgrund av vad här har anförts avstyrker utskottet propositionen. Likaså avstyrks här behandlade motioner.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk att riksdagen avslår proposition 1987/88:87, motion 1987/88:N23 yrkande 1, motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del och motion 1987/88:N452 yrkande 2.

5. Investerings- och finansieringsplan (mom. 2)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”och finansieringsplanen” bort ha följande lydelse:

Centerns plan för förnyelse av energisystemet innebär ett minskat investeringsbehov och ger utrymme för ökade inleveranser av medel från Vattenfall. Som sägs i motionen bör investeringsvolymen minskas med 500 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Regeringen bör med utgångspunkt i förslagen i centerns förnyelseplan göra erforderliga justeringar i investerings- och finansieringsplanen motsvarande 500 milj. kr. Härutöver skall beaktas riksdagens beslut med anledning av motionerna rörande kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 och demonstrationsanläggningen i Oxelösund.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande investerings- och finansieringsplan

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:90 moment 12 och med bifall till motion 1987/88:N38 yrkande B 2 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivet förslag till investerings- och finansieringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1988/89.

6. Ändrad organisation av statens vattenfallsverk (mom. 5)

Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c), Gudrun Norberg (fp), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse: Utskottet delar den i motionerna 1987/88:N23 (m), 1987/88:N25 (fp) och 1987/88:N24 (c) uttryckta uppfattningen att Vattenfalls organisation skall ses över. Utgångspunkten för en sådan översyn bör vara följande.

En organisatorisk lösning bör eftersträvas som innebär ökad konkurrens på elmarknaden. Företagsstrukturen bör vara mindre centraliserad och marknaden mindre politiskt styrd. Med utgångspunkt i utskottets principiella uppfattning att staten bör avveckla affärsverksamhet inom områden där det inte finns särskilda skäl för ett sådant engagemang från statens sida bör en betydande del av Vattenfalls tillgångar kunna avyttras. Enskilda och kommunägda företag bedriver i dag framgångsrik verksamhet inom flertalet led av elförsörjningen.

Nuvarande myndighetsfunktioner hos Vattenfall liksom ansvaret för

NU 1987/88:41

stamlinjenätet bör också fortsättningsvis ligga hos ett statligt organ. Övrig verksamhet bör fördelas mellan självständiga regionalt förankrade enheter, som efter hand bör överföras i annans ägo än statens. I övrigt bör den översyn som utskottet förordar ha som utgångspunkt de förslag som lämnas i motionerna 1987/88:N23 (m), 1987/88:N25 (fp) och 1987/88:N24 (c).

De medel som staten får in genom att avyttra delar av Vattenfall skall användas till att minska statsskulden, vilket ger en bestående effekt i form av minskade årliga utgifter för statsskuldsräntor.

Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram ett förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet här har anfört. Därigenom tillgodoses här behandlade delar av de nu nämnda motionerna.

Förslaget i motion 1987/88:N27 (vpk) grundas på en uppfattning om statens inflytande på energiområdet som utskottet inte kan ansluta sig till. Den motionen avstyrks därför i här behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändrad organisation av statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N23 yrkande 2, motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del och motion 1987/88:N25 och med avslag på motion 1987/88:N27 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Ändrad organisation av statens vattenfallsverk (mom. 5)

Paul Lestander (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Som flera gånger har påpekats i motioner från vänsterpartiet kommunisterna har Vattenfall utvecklats till ett energiföretag som på snart sagt alla områden ingriper och styr i den svenska energipolitiken. Detta främjar stordrift och storskalighet och förhindrar en småskalig, decentraliserad och lokal energiproduktion. Förslaget om ny ekonomisk styrning av verket innebär inte att dessa olägenheter ändras. I likhet med vad som anförs i motion 1987/88:N27 (vpk) vill utskottet förorda en genomgripande utredning om Vattenfalls roll i den svenska energipolitiken. Utredningen bör syfta till att verket uppdelas i mindre, självständiga enheter med klart begränsade uppgifter. Ett viktigt inslag är att Vattenfall befrias från sitt ansvar för naturgasintroduktionen. Utskottet tillstyrker sålunda den här behandlade delen av motion 1987/88:N27 (vpk). De övriga motionerna syftar till bl.a. en utförsäljning av vattenkraftstillgångar till privata intressenter, en tanke som är helt främmande för utskottet. Motionerna avstyrks i här behandlad del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändrad organisation av statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N27 yrkande 11 och med avslag på motion 1987/88:N23 yrkande 2, motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del och motion 1987/88:N25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:41

8. Riktlinjer för organisationsutredning (mom. 6)

NU 1987/88:41

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”De mer” och slutar med ”1987/88:N24 (c) avstyrks” bort ha följande lydelse:

En sådan organisatorisk uppdelning av Vattenfalls verksamhet som föreslås i motion 1987/88:N24 (c) kan rätt utnyttjad medföra betydande effektivitetsvinster och en långsiktigt bättre användning av olika energiresurser. Som anförs i motionen bör det finnas ett nationellt bolag - benämnt Vattenfall AB - som svarar för driften av stamlinjenätet och alla de myndighetsfunktioner som i dag ligger på Vattenfall. Med hänsyn till de fattade avvecklingsbesluten bör kärnkraftsdelen läggas inom det nationella bolaget.

I övrigt bör uppdelningen av Vattenfall genomföras på sådant sätt att de nuvarande regionala enheterna av Vattenfall i Norrbotten, mellersta Norrland, Mellansverige, Östsverige och Västsverige blir självständiga bolag. Dessa bolag bör inom sina områden överta all vattenkraft samt distributionsanläggningar, värmeanläggningar och Vattenfalls övriga verksamhet, exkl. kärnkraftverken. De regionala bolagen, som skall vara självständiga, kan äga andelar i kärnkraftverken men också välja att efter behov köpa elström per kontrakt eller via kraftbörsen.

Inom Vattenfall finns i dag en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet. Denna bör hållas samman i ett FoU-bolag. Bolaget skall kunna utvecklas på egna meriter genom att i konkurrens sälja forsknings- och utvecklingstjänster.

Lönsamhetskraven för de olika bolagen kan frånsett FoU-bolaget vara av den storleksordning som föreslås i propositionen men bör inte fastläggas av regeringen eller riksdagen utan uppstå som en följd av att verksamheten bedrivs på marknadsmässiga villkor. Genom ökad konkurrens skall lönsamhet i första hand uppnås genom effektivare bedriven verksamhet och i mindre omfattning genom prishöjningar.

Möjligheter bör öppnas för aktieförsäljning i särskild ordning som syftar till att göra vattenkraftsaktierna till folkaktier. Ett mål bör vara att ägandet sprids och att det skapas ett brett folkligt och regionalt förankrat ägande. Det kan därför krävas spärregler som förhindrar att dominerande aktieposter kan samlas i en ägares hand. Vad här har anförts bör särskilt beaktas av regeringen vid utarbetandet av det förslag till omorganisation av Vattenfall som utskottet nyss har uttalat sig för.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande riktlinjer för organisationsutredning att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N24 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c). Gudrun Norberg (fp), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m), Nic Grönvall (m) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Mot bakgrund” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: De förslag som lämnas i motionerna 1987/88:N401 (c, m, fp) och 1987/88:N444 (s) ligger väl i linje med utskottets uppfattning att Vattenfalls verksamhet bör regionaliseras. Den utredning om Vattenfalls organisation som utskottet har uttalat sig för bör även överväga förutsättningarna för och lämpligheten av att hela eller delar av Vattenfalls huvudkontor omlokaliseras till Västernorrlands län. För den händelse riksdagen inte nu skulle ställa sig bakom kravet på en organisationsutredning bör regeringen och Vattenfall överväga möjligheterna till en utlokalisering av centrala funktioner hos Vattenfall. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:N401 och 1987/ 88:N444 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehåll

NU 1987/88:41

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1987/88:87 2

Förslag 2

Förslagens huvudsakliga innebörd 2

Proposition 1987188:90 2

Förslag 2

Förslagens huvudsakliga innebörd 3

Motionerna 3

Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden 4

Tidigare behandling av frågor om Vattenfalls organisation m.m 4

Viss omlokalisering av verksamhet till Västernorrlands län 5

Utskottet 6

Förslag och motförslag om styrning och organisation 6

Ekonomisk styrning och förräntningskrav 9

Investeringsplan m.m 11

Vattenfalls organisation 13

Lokalisering av viss verksamhet 14

Överföring av vinstmedel 14

Hemställan 15

Reservationer 16

1. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (m) 16

2. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (fp) 17

3. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (c) 18

4. Ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk (vpk) 18

5. Investerings- och finansieringsplan (c) 19

6. Ändrad organisation av statens vattenfallsverk (m, fp, c) 19

7. Ändrad organisation av statens vattenfallsverk (vpk) 20

8. Riktlinjer för organisationsutredning (c) 21

9. Omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor (m, fp, c) 22

gotab Stockholm 1988 15379