Företagsskattefrågor

1990/91 SkU30

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:167 om skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall och avstyrker den motion som väckts i ärendet.

Samtidigt behandlas ett antal under den allmänna motionstiden 1991 väckta motioner om företagsbeskattningen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av tre av motionerna skall besluta ett tillkännagivande till regeringen beträffande skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden. I övrigt avstyrks motionerna. Beträffande en i flera motioner väckt fråga om avdragsrätt för förlust av pengar i samband med butiksrån m.m. förutsätter utskottet emellertid att regeringen uppmärksammar om det finns behov av lagändring.

Vid betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp).

Proposition 1990/91:167

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:167 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

I propositionen läggs fram förslag om skatteregler som medger att aktiebolag under vissa förutsättningar kan omstrukturera utan omedelbara inkomstskatteeffekter genom att dela upp verksamheten på mindre enheter.

De föreslagna reglerna tar sikte på det fallet att ett moderbolag till sina aktieägare delar ut aktier i ett dotterbolag. Sådan utdelning skall under vissa förutsättningar vara skattefri. Utdelning på den nya aktien och försäljning av aktien beskattas dock enligt allmänna regler.

För att utdelningen inte skall beskattas krävs i huvudsak följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Utdelningen skall avse samtliga aktier i ett helägt svenskt dotterbolag. Det krävs också att verksamheterna i de båda bolagen efter delningen har viss omfattning.

Anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget skall proportioneras mellan de ursprungliga och de utdelade aktierna med ledning av den förändring av marknadsvärdet som uppkommit till följd av delningen.

Bestämmelsen om skattefri utdelning är kombinerad med undantag från uttagsbeskattning hos moderbolaget.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 för att tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Reglerna blir därmed tillämpliga på alla utdelningar av det aktuella slaget som redovisas vid 1992 års taxering.

Proposition 1990/91:166 i viss del

Proposition 1990/91:166 innehåller ett förslag rörande justering i reglerna rörande bilförmån så att värdet härav skall kunna jämkas även för enskilda näringsidkare. Utskottet (bet. 1990/91:SkU29) har tillstyrkt förslaget. Den författningsmässiga regleringen har dock uppskjutits för att samordnas med den ändring i punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1990/91:167.

Proposition 1990/91:107 i viss del

I proposition 1990/91:107 har regeringen föreslagit nya regler om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag. Förslaget förutsätter en ändring i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Utskottet (bet. 1990/91:SkU34) har tillstyrkt proposition 1990/91:107 i denna del, men den författningsmässiga regleringen har fått anstå för att samordning skall kunna ske med den ändring i samma lagrum som föreslås i proposition 1990/91:167.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som föranleds av förslagen i propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166 har de vid proposition 1990/91:167 fogade lagförslagen följande lydelse.

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:167

1990/91:Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL utformas så att skattefrihet skall gälla för alla aktiebolag på sätt som framgår i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Sk305 av Ingbritt Irhammar och Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrat skatteuttag vid butiksrån i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk306 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att småföretagare skall befrias från skatt, egenavgifter och moms på rånade medel.

1990/91:Sk307 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen när det gäller beskattning av genom stöld förlorade pengar i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk320 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av beskattning av fiskevårdsområden.

1990/91:Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda möjligheterna att medge avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar återinföra fartygsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att stämpelskatten vid fartygsförsäljningar avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Sk337 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående befrielse av moms, egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom våld (rån).

1990/91:Sk344 av Gunilla Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av avdragsreglerna vid kapitalförlust resp. driftförlust.

1990/91:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande regler för disposition av allmän investeringsreserv inom jordbruksrörelser.

1990/91:Sk349 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo306 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskrivningsregler för investeringar i skogsbilvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenavgifter på kapitalavkastning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter att behandla lantmäterikostnader som avdragsgilla kostnader.

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för små företag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående spärregler vid beskattning av fåmansföretag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för egenföretagare.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt slopad dubbelbeskattning av aktieutdelningar enligt vad i motionen anförts.

1990/91:Sk358 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar av lagstiftningen att förluster på grund av rån, stölder och inbrott ej beskattas.

1990/91:Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag bör uppnås i samband med skattereformens genomförande.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser räntefördelning.

1990/91:Sk365 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo307 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett högre skogsavdrag.

1990/91:Sk384 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att de ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen utan avskattning får överföra hälften av de obeskattade reserverna till beskattat eget kapital.

1990/91:Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo233 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägesavgifter för kontorslokaler.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda årliga skatten med 15 procent avseende ränta på skogskontomedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild löneskatt.

1990/91:Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N448 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Cementa AB skall erlägga en miljöavgift som skall tillfalla Gotlands kommun.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagsbeskattningen för mindre företag.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de s.k. spärreglerna för fåmansföretagen slopas,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att 16-årsgränsen för beskattning av eget barn i fåmansföretag slopas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reserveringsreglerna bör förbättras för egenföretagare.

1990/91:Sk397 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo314 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för skogskonton i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kostnaderna för byggande av skogsbilvägar samt investeringar i skogsdikning skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxering.

1990/91:Sk409 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att skatt och sociala avgifter ej skall tas ut på stulna belopp i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk410 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för att underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk411 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning på de problem som aktualiserats i motionen.

1990/91:Sk412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler för fiskevårdsområdesföreningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en regionalpolitisk utredning.

1990/91:Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabb översyn i avsikt att skattebefria Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag.

1990/91:Sk415 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas som innebär att konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i skattehänseende skall kunna uppnås.

1990/91:Sk416 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att skapa konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag inom försäkringsbranschen,

2. att riksdagen beslutar att utjämningsfonden och regleringsfonden för trafikförsäkring får överföras till beskattat eget kapital utan avskattning,

3. att riksdagen beslutar att 70 % av säkerhetsfonden får föras över till obeskattat eget kapital utan avskattning.

1990/91:Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteregler för föräldrakooperativa daghem.

1990/91:Sk418 av Rolf Kenneryd och Göran Engström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar medge fri periodisering av investeringskostnad för skogsbilvägar.

1990/91:Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och rätt till avsättning till periodiseringsfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om företagsbeskattningen.

1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sjöfartens kapitalförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återanskaffningsfonder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stämpelskatt.

1990/91:Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av näringsfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning av ränta på skogskonto och upphovsmannakonto i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrat underlag för beräkning av skatteutjämningsreserv i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att arbetsrättsligt skadestånd är avdragsgillt i rörelsen.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt bolagsbeskattning under avsnitt 5,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående avskaffande av skatteutjämningsreserv under avsnitt 5.1,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän översyn av företagsbeskattningen under avsnitt 5.2,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.3,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsad avdragsrätt enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

15. att riksdagen beslutar om takregel för realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet på samma nivå som fritidshus,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild redovisningsmetod i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar om avsättningsregler till SURV för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av principen för räntefördelning.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för reklamkostnader,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för kostnader för konferenser och kurser.

1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopat skatteansvar vid stöld och rån i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk905 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:U306 -- yrkas att riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer med förslag på en avgift för finansiering i enlighet med motionens förslag.

Proposition 1990/91:167

I propositionen föreslås -- som ett provisorium i avvaktan på resultatet av en generell översyn av skattefrågorna i samband med omstrukturering -- ett begränsat ingrepp i skattereglerna i syfte att göra det möjligt för vissa aktiebolag att dela upp verksamheten på mindre enheter utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser.

Förslaget motiveras med att en uppdelning kan behöva ske när en verksamhetsgren i ett bolag har en annan karaktär eller är särskilt riskfylld. Det förhållandet att en verksamhetsgren i ett bolag i olika avseenden avviker från den normala verksamheten kan leda till att aktiemarknadens värdering av företaget inte blir så effektiv och rättvisande som skulle vara önskvärt. Om den avvikande verksamhetsgrenen placeras i ett särskilt bolag och aktierna blir allmänt tillgängliga på marknaden kan bättre förutsättningar för en effektiv värdering skapas. Därigenom påverkas också villkoren för de olika verksamhetsgrenarnas möjligheter till extern kapitalförsörjning genom nyemissioner.

Uppdelningen skall ske genom att ett moderbolag till sina aktieägare delar ut samtliga aktier i ett helägt svenskt dotterbolag. Flera ytterligare villkor skall vara uppfyllda, bl.a. skall gälla ett krav på börsnotering, dvs. att bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. I detta hänseende har propositionen föranlett en motion. Enligt motionen, Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp), skall skattefriheten inte begränsas till bara de börsnoterade bolagen.

De skäl som ligger till grund för förslaget är i huvudsak tillämpliga endast på marknadsnoterade bolag. Genom kravet på börsnotering avses ett spritt ägande bli säkerställt, och utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i detta hänseende. Som anförts i propositionen kan den kommande översynen av omstruktureringsfrågorna ge anledning till att ompröva vissa av de villkor som ställs upp i samband med det nu förevarande begränsade ingreppet i skattereglerna. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk75.

Beträffande propositionen i övrigt skall, förutom det nämnda grundläggande villkoret att samtliga aktier i det helägda dotterbolaget skall delas ut, gälla bl.a. att verksamheterna i de båda bolagen skall vara av en viss omfattning efter delningen. Den som tar emot utdelningen i form av aktierna i dotterbolaget kommer att undantas från skattskyldighet för utdelningen. Undantaget om skattefri utdelning kombineras med en uttrycklig regel om undantag från uttagsbeskattning hos moderbolaget.

Särskilda regler införs för fördelning av anskaffningsvärdet mellan aktier i moderbolaget och utdelade aktier. Annellavdrag skall inte medges moderbolaget om skattebefrielse för utdelningen medges enligt de nya reglerna och ej heller dotterbolaget för nyemissioner före utdelningstillfället. Särskilda regler om övertagande av skatteutjämningsreserv (SURV) eller uppskovsbelopp för obeskattade reserver införs inte. Lagstiftningen skall tillämpas på utdelningar som redovisas fr.o.m. 1992 års taxering.

Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och tillstyrker följaktligen propositionen även i övriga delar. Utskottet återkommer senare i betänkandet till vissa tekniska justeringar i lagförslagen på grund av samordning med lagförslag i propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166.

Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning

I motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att riksdagen skall uttala sig för vissa förändringar i den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt motionen bör skatteuttaget från företagssektorn ökas, främst på de större börsnoterade bolagen (yrkande 7). Motionärerna vill också avskaffa SURV-systemet (yrkande 8) och utreda det totala skatteuttaget på produktion för att uppnå en företagsbeskattning utformad efter en samlad fördelnings- och näringspolitisk bedömning (yrkande 9). De förordar även en särskild skatt på finansiella företag (yrkande 10).

Genom riksdagens beslut om en genomgripande reformering av företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering har de principer som skall gälla för denna beskattning lagts fast. Utskottet finner inte någon anledning till att nu ta upp vissa grundläggande delar av reformen till förnyat övervägande. Vad gäller yrkandet angående en särskild skatt på finansiella tjänster vill utskottet nämna att ett utredningsförslag bereds i regeringskansliet, och det finns inte anledning att här gå in på denna fråga. Utskottet avstyrker yrkandena 7--10 i motion Sk433.

I motionerna Sk353 yrkande 6 och Sk424 yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om ett successivt avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar genom att erlagd bolagsskatt får avräknas vid beskattning av utdelning hos aktieägaren.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i samband med skattereformbeslutet. Med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrker utskottet de nu förevarande motionsyrkandena.

Flera motionärer har väckt yrkanden som rör det pågående utredningsarbetet om en särskild redovisningsmetod för egenföretagare. Karl Erik Olsson m.fl. (c) anser i motion Sk349 yrkande 3 att det för skogsbrukets del är viktigt med en särskild redovisningsmetod eller en liknande lösning. I motion Sk352 yrkande 7 i denna del vill Carl Bildt m.fl. (m) få en snabb lösning på egenföretagarnas resultat- och konsolideringsmöjligheter med utgångspunkt i det föreliggande förslaget om en särskild redovisningsmetod. Liknande yrkanden finns i motionerna Sk390 yrkande 1 av Håkan Hansson m.fl. (c) och Sk435 yrkande 17 av Görel Thurdin m.fl. (c). Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) har i motion Sk391 yrkande 11 en mera allmän begäran om förbättrade reserveringsmöjligheter för egenföretagare.

Under utredningsarbetet till skattereformen prövades möjligheten att tillskapa en beskattningsmetod som skulle ge egenföretagarna vissa fördelar som annars bara kan uppnås genom en ombildning till aktiebolag. Ett förslag om s.k. särskild redovisningsmetod finns, men det har aktualiserat en rad problem som inte kan förbigås vid ett ställningstagande i frågan. En särskild utredare fortsätter nu arbetet med beskattningen av enskilda näringsidkare och beskattningen av handelsbolagsinkomster. Utskottet förutsätter att arbetet bedrivs skyndsamt och finner i avvaktan på att detta slutförts inte anledning att göra uttalanden i frågan utöver vad som redan sagts i betänkandet 1989/90:SkU30. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna Sk349 yrkande 3, Sk352 yrkande 7 i denna del, Sk390 yrkande 1, Sk391 yrkande 11 och Sk435 yrkande 17.

De nyss nämnda motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) behandlar också mer allmänt reserveringsmöjligheter m.m. i små och medelstora företag. Ett konkret förslag, som tar sikte på nyföretagande, gäller införande av en s.k. MINI-SURV med utgångspunkt från de överväganden i denna fråga som gjordes under utredningsarbetet till skattereformen.

Utskottet har vid tidigare behandling framhållit att en sådan ytterligare avsättningsmöjlighet sannolikt skulle ha en begränsad ekonomisk betydelse för företagen med hänsyn till de allmänna förbättringar som den nya företagsbeskattningen innebär. Utskottet vill också erinra om att utredningsförslaget om ett tak för SURV-avsättningarna inte genomfördes. Detta gynnar naturligtvis de kapitalintensiva småföretagen. Utskottet avstyrker motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12 i denna del.

En fråga med koppling till den principiella utformningen av den nya företagsbeskattningen gäller yrkandena i motionerna Sk331 yrkande 2 av Elving Andersson m.fl. (c) och Sk428 yrkande 2 av Rolf Clarkson m.fl. (m) om att rätten att göra avsättningar till fartygsfond med avdragsrätt skall återinföras.

Skattereformbeslutet innebar en avveckling av fondsystemet. En sänkt beskattning kunde inte kombineras med så omfattande reserveringsmöjligheter i olika former som erbjöds i det tidigare skattesystemet. Möjligheterna till avsättning till K-SURV fyller dock delvis samma funktion som fondavsättningarna gjorde. Vid det nämnda beslutet avstyrkte utskottet yrkanden om att behålla fartygsfonderna. Utskottet får med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrka även de nu aktuella motionsyrkandena.

Den nya förvärvskälleindelningen för egenföretagare behandlas i flera motioner.

Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) yrkar i motion Sk410 och Rolf Kenneryd (c) i motion Sk411 om åtgärder för att underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare, bl.a. i fråga om möjligheterna för jordbrukare att utnyttja omställningsstöd för minskad livsmedelsproduktion i gemensamma projekt. Motion Sk345 av Roland Larsson (c) rör förvärvskälleindelningen på det sättet, att motionären vill ändra reglerna så att de medel som nu finns på investeringskonto skall få tas i anspråk även för förädling av producerade energigrödor, t.ex. för uppförande av etanolfabriker. Motionären har i sammanhanget också fört fram ett yrkande om att den längsta tid under vilken medel får stå inne på investeringskonto skall förlängas med två år.

Förvärvskälleindelningen har tagits upp också i motion Sk424 yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m). Enligt motionen bör reglerna medge fri kvittning av underskott mellan olika förvärvskällor. I motion Sk428 yrkande 1 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkas att det skall göras en översyn av skattereglerna rörande bl.a. partrederier och förvärvskällorna i syfte att öka tillströmning av riskvilligt kapital till sjöfartsnäringen.

Motionerna Sk410 och Sk411 behandlar de regler som innebär att en inkomst från ett handelsbolag utgör en egen förvärvskälla även om verksamheten i bolaget har anknytning till annan verksamhet som delägaren bedriver som enskild näringsidkare. På grund av de olika förvärvskällorna kan ett underskott i handelsbolaget alltså inte kvittas mot inkomster i annan näringsverksamhet. Ett handelsbolag uppkommer i princip om flera personer gemensamt utövar näringsverksamhet.

Riksdagen har genom skattereformbeslutet lagt fast de regler om förvärvskällor som skall gälla i den nya företagsbeskattningen. Verksamhet i handelsbolagsform skall även fortsättningsvis utgöra en egen förvärvskälla. Utskottet är inte berett att med anledning av vad som anförts i motionerna gå in på frågor om justeringar i reglerna eller att genomföra en ny översyn vid sidan av det tidigare nämnda arbetet med beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Detsamma gäller den fråga om partrederier som tagits upp i en av motionerna.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk410, Sk411, Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande 1. Utskottet avstyrker även den i motion Sk345 föreslagna ändringen angående medel på investeringskonto.

Skadeförsäkringsföretag

Vid skattereformbeslutet våren 1990 (prop. 1989/90:110, bet. SkU30) pågick fortfarande ett utredningsarbete angående konsolideringsmöjligheterna i skadeförsäkringsföretag. Detta medförde att frågan om dessa företag skulle få tillgång till SURV och vissa avskattningsfrågor fick anstå.

Under hösten 1990 har riksdagen beslutat (prop. 1990/91:54, bet. SkU10) att ge skadeförsäkringsföretagen möjlighet till SURV-avsättningar enligt generella regler, dock att utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte skall räknas som skuld vid beräkning av underlaget för SURV. En minskning av dessa fonder utgör skattepliktig intäkt, men fonderna behöver inte lösas upp vid övergången. Avskattningen av övriga reserver skall följa de generella reglerna, dvs. att den del av dessa reserver som inte täcks av den första SURV-avsättningen som görs i bolagen skall skattas av under en fyraårsperiod med början vid 1992 års taxering.

I fyra motioner begärs ytterligare åtgärder i syfte att motverka konkurrensförskjutning i försäkringsbranschen. Enligt motion Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) skall riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen uttala att konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag bör uppnås i samband med skattereformens genomförande. Yrkanden av i princip samma innbörd finns i motionerna Sk415 av Elver Jonsson m.fl. (fp) och Sk416 yrkande 1 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c). Den sistnämnda motionen innhåller även i yrkandena 2 och 3 ett förslag om att riksdagen skall besluta att utjämningsfonden, regleringsfonden för trafikförsäkring och 70% av säkerhetsreserven skall få överföras till beskattat eget kapital utan avskattning. Enligt motion Sk384 av Hugo Hegeland (m) skall riksdagen besluta om att de ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen utan avskattning skall få överföra hälften av de obeskattade reserverna till beskattat eget kapital.

Motionärerna framhåller att de ömsesidiga bolagens förutsättningar för kapitaltillväxt och priskonkurrens är sämre än om verksamheten skulle bedrivits i ett försäkringsaktiebolag. Detta har enligt motionerna sin grund i att det relativt sett mindre kapitalunderlaget i ett ömsesidigt bolag medför sämre möjligheter att bilda obeskattade reserver. Härigenom skapas ett starkt incitament för de ömsesidiga bolagen att överge sin associationsform.

Det problem som tagits upp i motionerna uppmärksammades vid skattereformbeslutet och aktualiserades på nytt hösten 1990 när de kvarstående frågorna i skattereformen behandlades. Utskottet godtog det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget men förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens konkurrenssituation.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensaspekterna bör tas upp till en förnyad bedömning. Ett ställningstagande till vilka åtgärder som kan behövas förutsätter emellertid ytterligare överväganden. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna Sk361, Sk415 och Sk416 yrkande 1 beslutar ett tillkännagivande till regeringen om att konkurrensneutralitet bör föreligga mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i samband med skattereformens genomförande. Utskottet förutsätter att beredningen av frågan kan ske skyndsamt. Därmed avstyrker utskottet att riksdagen nu fattar beslut om åtgärder i enlighet med motionerna Sk384 och Sk416 yrkandena 2 och 3.

Avdragsfrågor I flera motioner begärs klarare regler om avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån eller andra tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk305 av Ingbritt Irhammar och Per-Ola Eriksson (båda c), Sk306 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m), Sk307 av Knut Wachtmeister (m), Sk337 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m), Sk344 av Gunilla Andersson m.fl. (s), Sk358 av Martin Olsson (c), Sk409 av Wiggo Komstedt (m) och Sk811 yrkande 19 av Bo Lundgren m.fl. (m).

Motionärerna framhåller bl.a. att de ändringar i kapitalförlustbegreppet som gjordes för några år sedan medfört att en bank som utsatts för rån i praxis medgetts avdragsrätt. Motsvarande avdrag för stulna pengar hos en butiksägare har dock inte medgivits.

Reglerna om kapitalförlust på grund av brottslig handling fick sitt nuvarande innehåll genom lagstiftning 1981 som har verkan fr.o.m. 1984 års taxering. Reglerna utvidgades då med en uttrycklig regel om att förlust genom brottslig handling av varulager och inventarier i rörelse och jordbruk inte skall utgöra kapitalförlust. Därmed föreligger således avdragsrätt för sådan förlust.

När det gäller förlust av pengar genom brottslig handling får fråga om avdragsrätt avgöras utifrån den allmänna bestämmelsen om kapitalförlust i punkt 5 av anvisningarna till 20§ KL. Enligt den regeln betraktas som kapitalförluster (och därmed inte avdragsgilla) dels sådana förluster som inte har samband med någon förvärvskälla, dels förluster som visserligen har ett samband med förvärvskällan men som inte kan anses normala för förvärvskällan i fråga.

I fråga om mervärdeskatt finns inte några regler som ger avdragsrätt för förluster av pengar vid rån o.d. Inte heller medges i sådana fall nedsättning eller befrielse från mervärdeskatt enligt dispensregeln i 76§ mervärdeskattelagen (1968:430).

Med hänsyn till en påtaglig och återkommande risk för förluster i verksamheten av svenska pengar genom rån, stöld, bankboxsprängning, m.m. har en bank i ett ärende om förhandsbesked fått avdrag för vissa förluster av pengar (RÅ 1986 ref. 148).

Skatteutskottet har tidigare (bet. SkU 1985/86:33 och SkU 1986/87:33) prövat motioner med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet var inte främmande för att det nuvarande kapitalförlustbegreppet kunde behöva omprövas. I avvaktan på närmare erfarenheter från tillämpningen av den lagstiftning som gäller fr.o.m. 1984 års taxering var utskottet emellertid inte berett att medverka till en ändring av kapitalförlustbegreppet. Utskottet uttalade i sammanhanget att det är angeläget att försäkringsbolagen noga informerar försäkringstagarna om de villkor som gäller som förutsättning för att de vid uppkommen skada skall vara berättigade till ekonomisk gottgörelse för lidna förluster.

Avdragsrätt i andra verksamheter än bankverksamhet synes inte ha prövats i högre instans. Även om det torde kunna förväntas att avdrag skall kunna medges även i andra näringsverksamheter än bankverksamhet måste tillämpningen av reglerna fortfarande anses som oklar. De problem som detta medför för de affärsställen som blir utsatta för rån och andra tillgreppsbrott aktualiserar enligt utskottets mening på nytt frågan om en lagändring bör komma till stånd. Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar de uppkommande skatteproblemen och, om det behövs, i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen i frågan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Syftet med motionerna får emellertid anses vara tillgodosett med hänsyn till vad utskottet anfört.

I motion Sk430 yrkande 5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs om återinförande av avdragsrätt för arbetsgivare för arbetsrättsliga skadestånd. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att skadeståndets preventiva funktion jämställer detta med böter och viten och andra icke avdragsgilla kostnader enligt 20§ KL. Utskottet finner inte skäl att ändra uppfattning i frågan. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

En fråga som utskottet behandlat vid upprepade tillfällen gäller den i motion Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m, fp) väckta frågan om avdragsrätt för premier till kompanjonförsäkringar. Utskottet avstyrker ånyo detta förslag.

Göran Engström och Kjell Ericsson (c) har i motion Sk365 yrkat att skogsavdrag skall medges med 75% vid större fastighetsregleringar. Gällande regler innebär att fysiska personer under sin innehavstid kan göra skogsavdrag med sammanlagt högst 50% av skogens anskaffningsvärde. För juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det årliga avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli högre, men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet) får dock inte överstiga 50% av anskaffningsvärdet för rationaliseringsförvärvet. Några sakliga ändringar i reglerna har inte gjorts i samband med skattereformen. Utskottet har inte funnit några bärande skäl för att ändra i reglerna. Motionen avstyrks följaktligen.

I motion Sk349 yrkande 4 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) hemställs att kostnader för lantmäteriförrättningar skall vara avdragsgilla. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till bl.a. att vid rationaliseringsförvärv i underlaget för skogsavdrag skall inräknas bl.a. lantmäterikostnader. Detta innebär att avdrag för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges mot skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionen.

I motion Sk433 yrkande 11 av Lars Werner m.fl. (v) hemställs om inskränkt avdragsrätt för utbildnings- och konferensverksamhet förlagd till utlandet. Ett liknande yrkande finns i motion Sk627 yrkande 41 av Inger Schörling m.fl. (mp). Enligt den sistnämnda motionens yrkande 40 bör avdragsrätten för reklamkostnader utredas. Utskottet har inte funnit skäl att förorda någon åtgärd med anledning av motionerna och avstyrker följaktligen dessa.

Avskrivningsregler m.m.

I motion Sk424 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om ett system med nuvärdeavskrivning och periodiseringfonder i enlighet med vad som föreslagits under utredningsarbetet till skattereformen. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion Sk349 yrkande 2 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och Sk397 yrkande 4 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) återkommer motionärerna till frågan om direktavdrag för kostnader vid byggande av skogsbilvägar. Förslaget i motion Sk397 gäller som tidigare även skogsdikning. Rolf Kenneryd och Göran Engström (båda c) yrkar i motion Sk418 att det skall vara tillåtet med fri periodisering av investeringskostnader för skogsbilvägar.

Vid skattereformbeslutet (1989/90:SkU30) redovisade utskottet de regler som gäller för skogsbilvägar och skogsdikningar. Skattereformen innebär en förändring i så måtto att avskrivningsunderlaget för samtliga typer av markanläggningar -- alltså även öppna dikningar -- höjts från 75% till 100% av anskaffningskostnaden. Utskottet anser det inte vara motiverat med ytterligare ändringar i nu aktuella avskrivningsregler och avstyrker de nämnda motionsyrkandena.

I motion Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) begärs en regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivningar i stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier.

Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen att regionala skattelättnader bör komma i fråga endast i rena undantagsfall. Utskottet har också regelmässigt avvisat motionsyrkanden med samma inriktning som det nu förevarande. Utskottet har inte ändrat sin principiella inställning och avstyrker motion Sk413.

SURV-regler och räntefördelning, m.m.

Motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk435 yrkande 18 av Görel Thurdin m.fl. (c) gäller en viss utvidgning beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag. Enligt motionerna bör SURV-avsättning kunna ske med 30% på kapitalet och 20% av företagets inkomster eller, alternativt, med 30% på kapitalet och 15% av lönesumman. I motion Sk352 förutsätts att egenföretagarens egen inkomst och inte endast de anställdas skall få räknas med vid lönebaserade SURV-avsättningar.

De ursprungliga reglerna om egenföretagarnas SURV reviderades hösten 1990 i samband med att vissa kvarstående frågor i skattereformen behandlades (prop. 1990/91:54, bet. SkU10). Syftet med ändringarna var att anpassa reglerna till vad som gäller för aktiebolagen och för att mildra skatteuttaget på stora engångsintäkter. Egenföretagare får enligt de nya reglerna göra SURV-avsättning med 30% på eget kapital och 20% på inkomsten eller, alternativt, 15% av de löner som utbetalats till anställda.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå det tidigare ställningstagandet angående nivåerna för avsättning till SURV i egenföretag. Följaktligen avstyrks motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del och Sk435 yrkande 18.

I tre motioner har tagits upp frågor som gäller eller har anknytning till reglerna om räntefördelning i egenföretag.

Enligt motionerna Sk362 i denna del av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) samt Sk429 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör egenföretagares fastighet vid beräkning av SURV-underlag få tas upp till hela anskaffningsvärdet och inte reduceras till 70%. Som skäl för förslaget anförs i motion Sk362 att man därigenom skulle komma till rätta med de problem som består i att ett s.k. negativt kapitalunderlag uppkommer för företagaren i samband med tillämpning av reglerna om räntefördelning.

Görel Thurdin m.fl. (c) hemställer i motion Sk435 yrkande 19 om en översyn av reglerna om räntefördelning.

Regeln att fastigheten vid SURV-avsättning skall medräknas med 70% av det skattemässiga värdet syftar till att ge ett rättvisande totalt skatteuttag för näringsfastigheter eftersom försäljningsvinster beskattas som inkomst av kapital med skattesatsen 30%. Genom att fastighetens värde reduceras vid beräkningen av kapitalunderlaget motverkas den olikformighet i beskattningen som ligger i att ränteutgifter är avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet -- mot egenavgifter eller särskild löneskatt och mot full inkomstskatt -- samtidigt som försäljningsvinsterna beskattas som inkomst av kapital.

För enskild näringsverksamhet skall också tillämpas de särskilda reglerna om räntefördelning. Dessa innebär att om kapitalunderlaget är negativt -- efter justering med ett fribelopp om 50000 kr. -- skall ett belopp motsvarande det negativa underlaget multiplicerat med statslåneräntan tas upp som intäkt i förvärvskällan. Ett avdrag av motsvarande storlek medges i inkomstslaget kapital. Reglerna om räntefördelning syftar till att begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor av privat karaktär så att skattelättnaden inte överstiger 30%.

De ovan redovisade bestämmelserna medför att ett negativt kapitalunderlag som föranleder räntefördelning uppkommer om ett fastighetsförvärv är lånefinansierat till mer än 70%. För att lindra effekten härav tillåts fullt avdrag för låneräntorna på fastigheten även till den del de överstiger det s.k. ränteavdragstaket på 100000 kr.

Reglerna om räntefördelning är komplicerade och utskottet har tidigare uttalat att det inte är uteslutet att reglerna kan medföra svårigheter för de skattskyldiga och för skattemyndigheterna. Utskottet förutsatte att regeringen skulle följa utvecklingen och vidta de åtgärder som kunde behövas. Vissa justeringar i reglerna har därefter gjorts och regeringen har även aviserat vissa justeringar i reglerna för enskild näringsidkare som finansierar en fastighet med statligt subventionerade lån (prop. 1990/91:54, SkU10). Utskottet vill hänvisa till de tidigare uttalandena och finner inte skäl att förorda en särskild översyn eller ytterligare ändringar i reglerna. Följaktligen avstyrks motionerna Sk362 i denna del, Sk429 yrkande 10 och Sk435 yrkande 19.

I de nyss nämnda motionerna Sk429 och Sk435 yrkas även en ändring i den takregel som gäller vid beskattning av vinst vid icke yrkesmässig avyttring av näringsfastighet. För näringsfastigheter och sådana bostadsrätter som ingår i en näringsverksamhet innebär takregeln att reavinsten alternativt får beräknas till 90% av försäljningsintäkten. För permanentbostäder får vinsten alternativt beräknas till 30% av försäljningsintäkten och för övriga privatbostadsfastigheter och privatbostäder gäller 60%. Motionärerna vill att sistnämna takregel, 60%, skall tillämpas också för näringsfastigheter.

Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:SkU10 avstyrkt motsvarande yrkanden med hänvisning till de ställningstaganden som gjordes i samband med skattereformbeslutet våren 1990. Utskottet har inte ändrat sin uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen även motion Sk429 yrkande 2 och Sk435 yrkande 15.

Skogskonto

I motion Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) hemställs om en permanentning av nuvarande insättningsnivåer på skogskonton och att uppskovstid skall förlängas från 10 till 15 år.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om permanentning av de tillfälligt förhöjda insättningsnivåerna för taxeringsåren 1987--1992. Syftet med dessa höjningar är att stimulera till en ökad avverkning under denna period. Liksom tidigare finner utskottet inte skäl att permanenta reglerna. Även frågan om uppskovstidens längd har utskottet prövat tidigare och avstyrkt. Mot bakgrund av de allmänna förbättringar skattereformen innebär finns numera än mindre skäl än tidigare till en förlängd uppskovstid.

En fråga om användningen av skogskontomedel har tagits upp i motion Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c). I motionen begärs utredning av konsekvenserna av att skogskontomedel får tas i anspråk för investeringar i nya näringsgrenar i den kommun där medlen förvärvats. Motsvarande yrkande avstyrktes i samband med skattereformbeslutet (1989/90:SkU30). Utskottet konstaterade att förslaget går långt utöver syftet med skogskontot, som är att möjliggöra en utjämning av inkomster av skogsavverkning mellan olika år. Motionen avstyrks.

I motionerna Sk388 yrkande 2 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m), Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) och Sk429 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om ett slopande av den 15-procentiga källskatten på skogskontomedel. Den sistnämnda motionen avser även upphovsmannakonto.

Vid det ovan nämnda skattereformbeslutet avstyrkte utskottet yrkanden om att ej införa en beskattning av ränta på medel på skogskonto och upphovsmannakonto. Utskottet vidhåller sin uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

I den nyss nämnda motion Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) har i sammanhanget väckts fråga om den särskilda löneskatten på skogsinkomster (yrkande 4). Utskottet avstyrker även detta yrkande.

Spärregler i fåmansföretag

I motion Sk352 yrkande 6 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om lättnader i beskattningen av aktieutdelningar och vinster på aktieinnehav i fåmansföretag. Enligt motion Sk391 yrkande 8 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) bör spärreglerna i fåmansföretag slopas. Även i motion Sk424 yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att reglerna omprövas.

De särskilda spärregler på utdelningar och reavinster som åsyftas i motionerna infördes vid skattereformen för att hindra att arbetsinkomster i fåmansföretag omsätts till lägre beskattad utdelning eller reavinst. Reglerna har därefter undergått vissa justeringar (prop. 1990/91:54, bet. SkU10). Utskottet har tidigare avstyrkt motionsvägen väckta förslag om att slopa reglerna och är också nu av uppfattningen att reglerna måste finnas kvar. Detsamma gäller de övriga spärregler mot vissa transaktioner som delägare kan göra med sitt eget bolag. Dessa s.k. stoppregler har följaktligen behållits vid skattereformen med vissa ändringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk352 yrkande 6, Sk391 yrkande 8 och Sk424 yrkande 12 i denna del.

Föräldrakooperativa daghem

I motion Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkas om en ändring i skattereglerna som uppmuntrar till att driva föräldrakooperativa daghem i form av ekonomiska föreningar.

Enligt motionen är det inte ovanligt att det kommunala stödet är konstruerat så, att ett överskott skall täcka kommande års underskott. Nuvarande bestämmelser medför enligt motionärerna att detta överskott beskattas trots att det är avsett att täcka utgifterna under kommande år.

Beskattningen av s.k. föräldrakooperativ torde enligt utskottets mening normalt ske enligt reglerna för ekonomiska föreningar eftersom kooperativet främjar föräldrarnas egna intressen genom ekonomisk verksamhet. Kooperativet får därmed rätt till skattefri reservering i form av SURV-avsättning. Under förutsättning att bidrag och avgifter från föräldrarna inte är alltför stora i förhållande till utgifterna bör då skattepliktig inkomst inte uppkomma.

Eventuella problem kring föräldrakooperativ barntillsyn kan uppmärksammas inom stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03). Utskottet anser det inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker följaktligen motionen.

Övriga frågor

I motion Sk391 yrkande 9 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) hemställs att en ändring i de regler som innebär att lön till eget barn i familjeföretag beskattas hos barnet först när detta har fyllt 16 år.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i frågan (bet. 1989/90:SkU30) och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

I motion Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkas utredning om en lägesavgift för kontorslokaler i storstadsområden. Avsikten med förslaget är bl.a. att minska antalet företagsetableringar i innerstäderna. Utskottet har inte funnit skäl att förorda en sådan utredning och avstyrker motionen.

I motionerna Sk320 av Carl G Nilsson (m) och Sk412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkas att det skall införas en möjlighet till skattefria reserveringar i fiskevårdsområdesföreningar för att bekosta gemensamma investeringar.

Fiskevårdsområdesföreningarna är inte skattesubjekt, och de har inte någon möjlighet att göra SURV-avsättningar eller på annat sätt bilda obeskattade reserver. Utskottet anser det inte vara motiverat med en sådan förändring som avses i motionerna. Utskottet avstyrker följaktligen dessa.

I motionerna Sk331 yrkande 3 av Elving Andersson m.fl. (c) och Sk428 yrkande 5 av Rolf Clarkson m.fl. (m) hemställs att stämpelskatten vid förvärv av skepp avskaffas.

Stämpelskatten på skepp slopas den 1 januari 1993. Utskottet har tidigare (bet. 1989/90:SkU31) avstyrkt motsvarande yrkanden med hänvisning till att stämpelskatt på skepp bör tas ut även under 1991 och 1992. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) yrkas att det görs en snabb översyn i syfte att skattebefria Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) behandlar frågor om förmånsbehandlade subjekt. Utskottet anser att utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motionen.

I två motioner föreslås införande av skatter på viss verksamhet. Den ena motionen, Sk905 av Gudrun Schyman m.fl. (v), gäller en avgift på vapenindustrin för finansiering av freds- och konfliktforskning. Enligt den andra motionen, Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v), bör det införas en miljöavgift på kalkstensbrytning på Gotland som skall tillfalla kommunen.

I fråga om specialdestinerade skatter är det utskottets principiella inställning att sådana bör undvikas. Utskottet anser att de inte bör införas en särskild skatt för att finansiera vissa forskningsprojekt eller för viss kommun. Utskottet avstyrker båda motionerna.

Beträffande lagförslagen har utskottet i betänkandet 1990/91:SkU29 tillstyrkt en i proposition 1990/91:166 föreslagen justering i reglerna rörande bilförmån av innebörd att värdet härav skall kunna jämkas även för enskilda näringsidkare. Den författningsmässiga regleringen har uppskjutits för att samordnas med den ändring i punkt 1 av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i förevarande betänkande återgivna förslaget till ändring i kommunalskattelagen (lagförslag 1) i enlighet härmed.

Vidare har utskottet i betänkandet 1990/91:SkU34 tillstyrkt regeringens förslag i proposition 1990/91:107 angående ändring i reglerna om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag. Förslaget förutsätter en ändring i 7§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Den författningsmässiga regleringen har uppskjutits för att samordnas med den ändring i samma lagrum som föreslås i proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i detta betänkande återgivna förslaget till ändring i lagen om statlig inkomstskatt (lagförslag 2) i enlighet härmed.

Utskottet hemställer 1. beträffande krav på börsnotering att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del och avslår motion 1990/91:Sk75, res. 1 (m, fp, c) 2. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del, 3. beträffande den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk433 yrkandena 7--10, res. 2 (v) 4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del, res. 3 (m, fp) 5. beträffande särskild redovisningsmetod att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande 1, 1990/91:Sk391 yrkande 11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17, res. 4 (m) res. 5 (c) 6. beträffande MINI-SURV m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk352 yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del, res. 6 (m, c) 7. beträffande fartygsfond att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 2 och 1990/91:Sk428 yrkande 2, res. 7 (m, c) 8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk345, 1990/91:Sk410, 1990/91:Sk411, 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428 yrkande 1, res. 8 (m) res. 9 (c) 9. beträffande skadeförsäkringsföretag att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk361, 1990/91:Sk415 och 1990/91:Sk416 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk384 och 1990/91:Sk416 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i samband med skattereformens genomförande, 10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk305, 1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337, 1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och 1990/91:Sk811 yrkande 19, res. 10 (m) 11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk430 yrkande 5, res. 11 (m, fp) 12. beträffande kompanjonförsäkringar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk322, res. 12 (m) 13. beträffande skogsavdrag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk365, 14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk349 yrkande 4, res. 13 (m, c) 15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 11 och 1990/91:Sk627 yrkande 41, res. 14 (v, mp) 16. beträffande reklamkostnader att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk627 yrkande 40, res. 15 (mp) 17. beträffande nuvärdeavskrivning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk424 yrkande 11, res. 16 (m) 18. beträffande skogsbilvägar m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2, 1990/91:Sk397 yrkande 4 och 1990/91:Sk418, res. 17 (m) res. 18 (c) 19. beträffande avskrivningar i stödområden att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk413, 20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk435 yrkande 18, res. 19 (m) res. 20 (c) 21. beträffande räntefördelning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk362 i denna del, 1990/91:Sk429 yrkande 10 och 1990/91:Sk435 yrkande 19, res. 21 (m) res. 22 (c) 22. beträffande avyttring av näringsfastighet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkande 15, res. 23 (m, c) 23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del, res. 24 (m) 24. beträffande användningen av skogskontomedel att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk419, 25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 2, 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sk429 yrkande 8, res. 25 (m) 26. beträffande den särskilda löneskatten att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 4, res. 26 (m) 27. beträffande spärregler i fåmansföretag att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 6, 1990/91:Sk391 yrkande 8 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del, res. 27 (m) 28. beträffande föräldrakooperativa daghem att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk417, res. 28 (v) 29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk391 yrkande 9, res. 29 (m, c) 30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk386, res. 30 (v, mp) 31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk320 och 1990/91:Sk412, res. 31 (mp) 32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 3 och 1990/91:Sk428 yrkande 5, res. 32 (m, c) 33. beträffande Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk414, 34. beträffande avgift på vapenindustrin att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk905, res. 33 (v, mp) 35. beträffande miljöavgift på kalkstensbrytning på Gotland att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk389, 36. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:107 i denna del, 1990/91:166 i denna del och 1990/91:167 i denna del samt till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de på s. 3--13 återgivna förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).

1. Krav på börsnotering (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "De skäl" och slutar med "motion Sk75" bort ha följande lydelse:

Begränsningen att endast börsnoterade bolag skall kunna åtnjuta skattefrihet vid utdelning av alla sina dotterbolagsaktier är inte tillräckligt välgrundad. Även ett icke börsnoterat bolag kan ha intresse av att effektivisera sin kapitalanvändning genom uppdelning på flera bolag utan skattekonsekvenser. Aktiemarknadsapekterna behöver inte vara en anledning till delningen, utan denna kan vara starkt motiverad av andra skäl. En delning kan t.ex. öka bolagens kreditmöjligheter.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk75 bör kretsen av bolag som skattefritt får dela ut dotterbolagsaktier vidgas på så sätt att alla aktiebolag får omfattas av den aktuella skattefriheten vid delning av företag.

dels att utskottet under moment 1 och moment 36 i motsvarande del bort hemställa: 1. beträffande krav på börsnotering att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk75 och med anledning av proposition 1990/91:167 i denna del beslutar att den i propositionen föreslagna skattefriheten vid delning av företag skall gälla alla aktiebolag, 36. beträffande lagförslagen i fråga om 3§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:167 i denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i 3§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att i det fjärde nya stycket meningen "Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs" utgår ur lagförslaget.

2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (mom. 3)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "motion Sk433" bort ha följande lydelse:

Svenska företag har länge haft en mycket förmånlig beskattning och skattereformen har inte ändrat i detta. Reformen borde ha lett till ökade skatter på främst de stora företagen som finansiering av sänkt skatt på arbetsinkomster. Den ledde i stället till Västeuropas troligen lägsta företagsskatt. Allmänt sett gäller dock fortfarande att skatteuttaget är högre på mindre företag än exempelvis familjeföretag jämfört med de större börsnoterade bolagen.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk433 bör det genomsnittliga skatteuttaget från företagssektorn ökas, och detta främst genom att skatteuttaget ökas på de större börsnoterade företagen. SURV-systemet bör avskaffas för att förhindra inlåsningar av kapital i företagen och snedvridningar av industriella och andra näringslivssatsningar.

Det totala skatteuttaget på produktionen utgörs inte bara av inkomstskatten. Även andra skatter och avgifter påverkar kostnadsläge, vinst- och löneutrymme samt investeringar och sysselsättning. Övriga skatter som påverkar detta är bl.a. energibeskattningen och miljöavgifter, samt socialavgifter. I grunden utgör arbetsgivaravgifterna avgifter för sociala förmåner, men till en del kan de ses som en lönebaserad skatt.

Det är en defensiv industri- och näringspolitisk strategi att söka trygga den ekonomiska tillväxten genom låg bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet av en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.

En ny företagsskatteutredning bör tillsättas med uppgift att se över det totala skatteuttaget från produktion så att företagsbeskattningen utformas efter en samlad fördelnings- och näringspolitisk bedömning. I utredningen skall ingå att lägga förslag om fastighetsskatt på industrifastigheter. Utskottet tillstyrker motion Sk433 yrkandena 7--9 om tillkännagivande till regeringen i nämnda avseenden.

Ett utredningsförslag om en särskild skatt om 4% på finansiella tjänster har nyligen remissbehandlats. Enligt motion Sk433 skall riksdagen också begära att regeringen lägger fram ett förslag på grundval av det nyss remissbehandlade utredningsförslaget. Skattesatsen bör emellertid sättas till 6%. Av tekniska skäl faller denna inkomst ut först under budgetåret 1992/93. Under mellantiden bör arbetsgivaravgifterna höjas i enlighet med vad som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker yrkande 10 i motion Sk 433 om att regeringen skall få i uppdrag att lägga fram de förslag som nu sagts.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa: 3. beträffande den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkandena 7--10 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat skatteuttag från företagssektorn, avskaffande av SURV-systemet och översyn av skatteuttaget på produktion och hos regeringen begär förslag om en beskattning av finansiella tjänster i enlighet med motionen.

3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "förevarande motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som yrkas i motionerna Sk352 yrkande 6 och Sk424 yrkande 12 i denna del bör dubbelbeskattningen av aktieutdelningar successivt slopas. Den teknik som bör väljas är den som kommer att gälla eller redan gäller i flertalet europeiska länder. Den erlagda bolagsskatten får räknas av vid beskattningen av utdelningen hos aktieägaren. Avvecklingen av dubbelbeskattningen bör inledas snarast. Motionsyrkandena tillstyrks följaktligen.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa: 4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del hos regeringen begär förslag till slopande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar i enlighet med vad utskottet anfört. 4. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Regeringen utreder fortfarande de väsentliga frågor om egenföretagarnas skatter som kvarstod vid skattereformbeslutet. Enligt utskottets uppfattning måste frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings- och konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund för ett förslag till riksdagen. Däremot skall frågan om handelsbolagens rättsliga ställning inte utredas vidare. Nuvarande princip för handelsbolagens beskattning skall lämnas oförändrad. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del. I övrigt får de motioner som rör särskild redovisningsmetod anses tillgodosedda genom vad utskottet nu anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa: 5. beträffande särskild redovisningsmetod att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3, 1990/91:Sk390 yrkande 1, 1990/91:Sk391 yrkande 11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett skyndsamt förslag om särskild redovisningsmetod.

5. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435 yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Skattereformen som trätt i kraft vid årsskiftet har i huvudsak lämnat egenföretagarnas skattesituation ofullständigt löst. För småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att den viktiga frågan om en särskild redovisningsmetod kvarstår att behandla trots att skattereformen medför genomgripande förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Arbetet måste nu bedrivas intensivt med inriktning på att skapa en rimlig skatte- och avgiftsnivå för egenföretagen. Regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen om en särskild redovisningsmetod som ger möjlighet till uppbyggnad av ett eget kapital för förstärkning och utveckling av företaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk435 yrkande 17 och Sk390 yrkande 1. I övrigt bör de motioner som rör frågor om särskild redovisningsmetod kunna vara helt eller delvis tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa: 5. beträffande särskild redovisningsmetod att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk390 yrkande 1 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk391 yrkande 11 hos regeringen begär förslag om särskild redovisningsmetod i enlighet med vad utskottet anfört.

6. MINI-SURV m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Möjligheterna till resultatutjämning, konsolidering och expansion för små och medelstora företag måste förbättras. En viktig åtgärd för att underlätta vid nystart av små och medelstora företag är att i enlighet med motion Sk352 yrkande 5 införa en särskild reserveringsmöjlighet för nystartade företag med utgångspunkt från det förslag angående s.k. MINI-SURV som togs fram under utredningsarbetet till skattereformen. Den extra reserveringsmöjligheten bör dock utformas så att den gäller oavsett om det egna kapitalet eller lönesumman valts som bas för reserveringarna. Utskottet tillstyrker att förslag skall tas fram som kan tillgodose kraven i motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12 i denna del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa: 6. beträffande MINI-SURV m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionerna anförts om de små och medelstora företagens skatteförhållanden.

7. Fartygsfond (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Skattereformbeslutet innebar" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Hösten 1989 slopades möjligheten till särskild avskrivning på fartyg och luftfartyg. Våren 1990 avskaffades också fartygsfonderna. Dessa båda förändringar leder till avsevärda svårigheter att anskaffa ersättningsfartyg, särskilt för de mindre rederierna. Gamla fartyg och luftfartyg som egentligen tjänat ut skall inte behöva behållas av skatteskäl. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av motionerna Sk331 yrkande 2 och Sk428 yrkande 2 hos regeringen begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär att ett system med fartygsfond återinförs.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa: 7. beträffande fartygsfond att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:331 yrkande 2 och 1990/91:Sk428 yrkande 2 begär att regeringen lägger fram förslag om fartygsfonder i enlighet med vad utskottet anfört.

8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Det gällande förbudet mot kvittning mellan olika förvärvskällor i enskild näringsverksamhet påverkar förutsättningarna för nyföretagande och tillgång på riskvilligt kapital på ett mycket negativt sätt. De nuvarande reglerna bör utmönstras och ersättas med regler som i princip medger fri kvittning av underskott mellan olika förvärvskällor. Vissa restriktioner bör gälla endast i fråga om vilka kostnader som skall få leda till kvittningsbara underskott.

Det är angeläget att dessa förändringar kan genomföras snabbt. För att komma till rätta med de akuta problem som uppkommit i samband med den pågående omställningen från livsmedelsproduktion i jordbruket, är det dock sannolikt nödvändigt att regeringen får lägga fram förslag i två steg. En första åtgärd som riksdagen bör begära av regeringen är således att den lägger fram förslag till en snabb lösning på de problem som uppkommer vid samverkan mellan näringsidkare och som tagits upp i motion Sk410. Arbetet bör därefter fortsätta så att regeringen så snabbt som möjligt kan återkomma till riksdagen med förslag till en fullständig lösning i enlighet med vad som föreslås i motion Sk424 yrkande 12 i denna del. Detta förslag bör även omfatta de frågor rörande partrederier och sjöfartsnäringen som tagits upp i motion Sk428 yrkande 1. Härigenom tillgodoses motion Sk411 och motion Sk345 till viss del.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa: 8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk410, 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk345, 1990/91:Sk411 hos regeringen begär förslag angående förvärvskällor och kvittning av underskott m.m. i enlighet med vad utskottet anfört.

9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Gällande skatteregler ger en enskild näringsidkare vissa möjligheter till en fortsatt utveckling av sin verksamhet så länge investeringarna stannar inom en och samma förvärvskälla. Som reglerna om förvärvskällor är konstruerade upphör dessa utvecklingsmöjligheter om näringsidkaren samverkar med andra näringsidkare. Detta förhållande hämmar angelägna investeringar, som av finansieringsskäl eller andra skäl måste göras gemensamt med andra näringsidkare. Ett aktuellt exempel där de negativa effekterna framträder tydligt gäller det omställningsarbete som nu sker inom jordbruket. Nuvarande regler gör det omöjligt för jordbrukare att tillsammans investera i kostnadskrävande anläggningar för förädling av de energigrödor man producerar inom rörelsen, t.ex. etanolfabriker.

Enligt utskottets mening måste de nämnda problemen med förvärvskälleindelningen få en snabb lösning. Utskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk411 att regeringen skall få i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen i frågan. Förslaget bör även omfatta de frågor angående investeringsreserverna som aktualiserats i motion Sk345. Härmed bör även motion Sk410 anses tillgodosedd och till viss del motionerna Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa: 8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk411 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk345, 1990/91:Sk410, 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428 yrkande 1 hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning av problemen med förvärvskälleindelningen i enlighet med vad utskottet anfört.

10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån (mom. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Avdragsrätt i" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

De problem som oklarheterna i rådande praxis medför för de affärsställen som blir utsatta för rån och andra tillgreppsbrott motiverar enligt utskottet att en lagändring bör genomföras. Lagändringen skall innebära ett slopat skatteansvar för en företagare som drabbas av stöld eller rån av influtna kontanter i verksamheten. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av de motioner som väckts i frågan uppdrar åt regeringen att skyndsamt lägga fram ett förslag i enlighet med vad nu sagts.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa: 10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk305, 1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337, 1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och 1990/91:Sk811 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om slopat skatteansvar för näringsidkare som drabbas av förlust av influtna kontanter.

11. Arbetsrättsliga skadestånd (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I motion Sk430" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

En huvudprincip vid beskattningen är att ett belopp som är skattepliktigt för mottagaren också skall vara avdragsgillt för mottagaren. Detta gäller inte -- på grund av en särskild undantagsregel -- för allmänt skadestånd för åsidosättande av arbetsrättsliga regler. Enligt utskottets mening finns det inte skäl för ett sådant särskilt undantag för arbetsrättsliga skadestånd. Utskottet tillstyrker motion Sk430 yrkande 5. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med lagförslag.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa: 11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk430 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för arbetsrättsliga skadestånd i enlighet med vad som anförts i motionen. 12. Kompanjonförsäkringar (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "En fråga" och slutar med "detta förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det bör prövas om det skall införas en avdragsrätt för premier som betalas för s.k. kompanjonförsäkringar. Följaktligen tillstyrks yrkandet i motion Sk322 att det bör uppdras åt regeringen att utreda frågan.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa: 12. beträffande kompanjonförsäkringar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk322 hos regeringen begär utredning om rätt till avdrag för kompanjonförsäkringar.

13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I motion Sk349" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

De höga lantmäterikostnaderna utgör ofta ett hinder mot angelägen omarrondering. Enligt utskottets mening bör lantmäterikostnader vara avdragsgilla. Utskottet tillstyrker följaktligen förslaget i motion Sk349 yrkande 4 att riksdagen beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa: 14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för lantmäterikostnader.

14. Utbildnings- och konferensverksamhet (mom. 15)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om utbildnings- och konferensverksamhet bort ha anfört:

Företagen satsar stora summor på utbildnings- och konferensverksamhet. Beräkningar har visat att företagen satsar mer på konferens- och reseverksamhet än vad man betalar i bolagsskatt. Till övervägande del är dock dessa satsningar ägnade att stärka produktivitet och utvecklingsmöjligheter i näringslivet.

Det finns emellertid inslag som har karaktären av ren marknadsföring eller dolda personalvårdsförmåner till vissa personalkategorier. Enligt utskottets uppfattning är avdragsrätten för konferenser och kurser för generellt utformad och den kan därmed användas på ett sätt som inte är avsett. Det finns anledning att närmare bereda vilka förutsättningar det finns att skärpa avdragsreglerna så att osunda inslag kan minimeras.

Till betydande del sker företagens utbildnings- och konferensverksamhet numera utomlands. Enligt uppgifter från Sveriges turistråds turist- och resedatabas kan kostnaderna för de svenska företagens utlandsresor beräknas till drygt 20 miljarder kronor under 1990. Ca en tredjedel av dessa resor är kurs- eller konferensarrangemang. Företagen kan göra avdrag för sin kurs- och konferensverksamhet oavsett var den bedrivs. Detta gäller ej exempelvis i Tyskland. Där medges inte någon avdragsrätt om det inte föreligger sakliga skäl för företaget att förlägga utbildningen utom landet. Utskottet anser att Sverige bör överväga att införa liknande regler. En sådan begränsning skulle kunna reducera underskotten i bytesbalansen och bidra till att stärka turistnäringen i Sverige. Det får ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag härom till regeringen. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Sk433 yrkande 11 och Sk627 yrkande 41.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa: 15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 11 och 1990/91:Sk627 yrkande 41 hos regeringen begär förslag om begränsad avdragsrätt för utbildnings- och konferensverksamhet i enlighet med vad utskottet anfört.

15. Reklamkostnader (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om reklamkostnader bort ha anfört: De intensiva satsningar som görs på reklam innebär ett enormt resursslöseri samtidigt som reklamen i sig ofta innebär ett intrång i köpfriden. Reklamen uppmuntras inte minst av de frikostiga avdragsbestämmelser som företagen kan utnyttja. Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk627 yrkande 40 att frågan om avdragsrätt för reklam behöver utredas, varvid också den svåra gränsdragningen mellan konsumentinformation och konsumentpåverkan bör diskuteras.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa: 16. beträffande reklamkostnader att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående en utredning om begränsad avdragsrätt för reklamkostnader.

16. Nuvärdeavskrivning (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "I motion Sk424" och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I utredningsarbetet till skattereformen har lagts fram ett förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder som skulle medföra positiva effekter på företagens risktagande och likviditet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få riksdagens uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med det föreliggande utredningsförslaget. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk424 yrkande 11.

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa: 17. beträffande nuvärdeavskrivning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande 11 hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med motionen.

17. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

De bidrag som för närvarande utgår till byggande av skogsbilvägar och skogsdikning bör slopas. I stället bör kostnaderna vara direkt avdragsgilla vid taxeringen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk397 yrkande 4.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa: 18. beträffande skogsbilvägar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2 och 1990/91:Sk418 hos regeringen begär förslag om direktavdrag för kostnader för byggande av skogsbilvägar och investeringar i dikning.

18. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Skogsvägar har en avgörande betydelse för ett rationellt enskilt skogsbruk. Avskrivningstiden för investeringar i bilvägar för skogsbruket är emellertid för lång. En ordning med kostnadsavdrag i direkt anslutning till byggandet skulle avsevärt stimulera skogsvägbyggandet. Många projekt skulle då också kunna komma till stånd utan statsbidrag. Utskottet tillstyrker motion Sk349 yrkande 2. Detta innebär att motion Sk418 tillgodoses i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa: 18. beträffande skogsbilvägar m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk397 yrkande 4 och 1990/91:Sk418 som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Sk349 anförts om direktavdrag för större delen av kostnaderna vid byggande av skogsbilvägar.

19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Reglerna för beskattning av enskilda näringsidkare har inte fått en tillfredsställande utformning genom skatteomläggningen. Reserveringsmöjligheterna bör förbättras genom att egenföretagarens egen inkomst skall få ingå i SURV-underlaget. Avsättning till SURV skall även få ske med antingen 30% på ingående kapital och 20% av inkomster för beskattningsåret eller med 30% på ingående eget kapital och 15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk352 yrkande 7 och med anledning av motion Sk435 yrkande 18 beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa: 20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk435 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

Genom riksdagens ändringar i skattereformbeslutet hösten 1990 togs ett steg i rätt riktning när det gäller SURV i egenföretagen. Den åtgärd som då vidtogs är emellertid inte tillräckligt långtgående. Avsättning till SURV skall även få ske med antingen 30% på ingående kapital och 20% av inkomster för beskattningsåret eller med 30% på ingående eget kapital och 15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Sk435 yrkande 18 och med anledning av motion Sk352 yrkande 7 beslutar att hos regeringen begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag av denna innebörd till riksdagen.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa: 20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande 18 och med anledning av motion 1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del hos regeringen begär förslag till höjda avsättningsnivåer för SURV i egenföretag i enlighet med vad utskottet anfört.

21. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör fysisk persons näringsfastighet i likhet med vad som gäller för aktiebolag få tas upp till hela anskaffningsvärdet vid beräkning av SURV-underlaget. Dessutom bör reglerna om räntefördelning avskaffas. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk429 yrkande 10. Motionerna Sk362 i nu berörd del och Sk435 yrkande 18 är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa: 21. beträffande räntefördelning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del och 1990/91:Sk435 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om värdering av fastighet vid SURV-avsättning i enlighet med vad utskottet anfört. 22. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Systemet med räntefördelning har vissa brister. En påfallande sådan brist är att nyanskaffningar av fastigheter i enskild näringsverksamhet försvåras på sätt som utvecklats i motion Sk362. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk435 yrkande 19 om att en översyn skall göras. Denna översyn bör resultera i sådana ändringar i reglerna att den situation som avses i motion Sk362 inte skall uppkomma.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa: 21. beträffande räntefördelning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del och 1990/91:Sk429 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om räntefördelning.

23. Avyttring av näringsfastighet (mom. 22)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet har senast" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:

De takregler som gäller vid beskattning av fastighetsförsäljningar innebär en negativ särbehandling av näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet. Skatten kan komma att uppgå till 27%, att jämföra med 9% för permanentbostad och 18% för fritidshus. Enligt utskottets uppfattning är det skäligt att försäljning av näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av fritidshus. Det skulle innebära att skatten begränsas till 18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av försäljningsintäkten. Utskottet förordar att regeringen med anledning av motionerna Sk429 yrkande 2 och Sk435 yrkande 15 får i uppdrag att lägga fram ett lagförslag till riksdagen.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa: 22. beträffande avyttring av näringsfastighet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkande 15 hos regeringen begär förslag om en ändring i takregeln vid försäljning av näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionerna.

24. Insättningsnivåer på skogskonton (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "förlängd uppskovstid" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har benägenheten att avverka skog påverkats positivt av de tidsbegränsade högre procentsatserna för insättning på skogskonto som gäller t.o.m. 1992 års taxering. Reglerna bör därför permanentas. Vidare bör uppskovstiden för skogskontomedel förlängas till 15 år. Utskottet tillstyrker följaktligen att riksdagen med bifall till motion Sk397 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär ett förslag av nämnda innebörd.

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa: 23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär förslag om permanentning av gällande förhöjda insättningsnivåer på skogskonto och förlängning av uppskovstiden i enlighet med vad som anförts i motionen.

25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Vid det" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Beslutet hösten 1989 att ta ut 15% skatt på ränta på skogskontomedel innebär en försämring i skogsbrukarnas resultatutjämningsmöjligheter och riskerar att minska avverkningarna och virkestillgången. Det finns starka skäl för att avskaffa denna skatt och motsvarande skatt på upphovsmannakonton. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna Sk388 yrkande 2, Sk397 yrkande 3 i denna del och Sk429 yrkande 8 begär att regeringen lägger fram ett förslag till riksdagen om slopande av extrabeskattningen av skogskonton och upphovsmannakonton.

dels att utskottet under moment 25 bort hemställa: 25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 2, 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sk429 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om slopande av källskatten på skogskonto och upphovsmannakonto.

26. Den särskilda löneskatten (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "I den" och slutar med "detta yrkande" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sk388 om den skatteskärpning som uppkommer till följd av att den särskilda löneskatten även drabbar skogskontouttag. Utskottet tillstyrker motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen i frågan och vill därutöver tillägga att det är utskottets uppfattning att den särskilda löneskatten skall slopas.

dels att utskottet under moment 26 bort hemställa: 26. beträffande den särskilda löneskatten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk388 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den särskilda löneskatten. 27. Spärregler i fåmansföretag (mom. 27)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "De särskilda" och slutar på s. 30 med "denna del" bort ha följande lydelse:

De spärregler som införts i fråga om aktieutdelningar och vinster på aktieinnehav i fåmansbolag har fått en utformning som är diskriminerande. Den skärpta beskattningen av exempelvis vinster från mindre och medelstora företag har naturligtvis en hämmande effekt på nyföretagandet. I enlighet med vad som föreslås i motion Sk352 yrkande 6 bör regeringen få riksdagens uppdrag att snarast återkomma med förslag till lindringar i spärreglerna. I det sammanhanget bör regeringen även genomföra den i motion Sk424 yrkande 12 i denna del avsedda omprövningen av de s.k. stoppreglerna för fåmansföretagen. Utskottet tillstyrker följaktligen de båda nämnda motionsyrkandena. Härigenom är motion Sk391 yrkande 8 i allt väsentligt tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa: 27. beträffande spärregler i fåmansföretag att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reglerna för fåmansföretag.

28. Föräldrakooperativa daghem (mom. 28)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Eventuella problem" och slutar med "följaktligen motionen" bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Sk417 finns vissa oklarheter i fråga om de föräldrakooperativa daghemmens status som ekonomiska eller ideella föreningar. Utskottet anser att regeringen bör pröva om skattereglerna fått en lämplig utformning när det gäller de föräldrakooperativa daghemmen.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa: 28. beträffande föräldrakooperativa daghem att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk417 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de föräldrakooperativa daghemmen.

29. Lön till eget barn i familjeföretag (mom. 29)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "följaktligen motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Ersättning till barn under 16 år som hjälper till i föräldrarnas verksamhet beskattas i dag hos den av föräldrarna som har den högsta inkomsten från bolaget. Anställs annan ungdom under 16 år gäller däremot vanliga regler. Den särskilda regeln om lön till eget barn kan motiveras av kontrollskäl, men åldersgräns bör sänkas till 15 år. Utskottet förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa: 29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 9 hos regeringen begär förslag om sänkt åldersgräns vid beskattningen av lön till barn i familjeföretag i enlighet med vad utskottet anfört.

30. Lägesavgift för kontorslokaler (mom. 30)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "I motion Sk386" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

En lägesavgift på kontorslokaler skulle minska intresset för företagsetablering i innerstäderna. Den företagare som ändå vill etablera sig inom ett område med lägesavgift skulle därigenom dock få ge ett skäligt bidrag till samhällets investeringar i trafikanläggningar m.m. Lägesavgiften får även effekten att minska kontoriseringen av innerstäderna och till och med vända utvecklingen så att kontorslokaler börjar byggas om till bostäder. Utskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk386 om att frågan om införande av en lägesavgift bör utredas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa: 30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk386 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lägesavgift för kontorslokaler.

31. Fiskevårdsområdesföreningar (mom. 31)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Fiskevårdsområdesföreningarna är" och slutar med "följaktligen dessa" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Sk412 är det viktigt att främja fiskevården. Fiskevårdsområdesföreningarna bör ges möjlighet att spara ihop överskott från ett eller flera år för att kunna göra större insatser eller investeringar. Detta sparande i föreningsregi bör då inte beskattas annat än om det är att betrakta som en förmögenhet. I enlighet med vad som yrkas i motion Sk412 bör regeringen få riksdagens uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag av denna innebörd. Detta innebär att motion Sk331 yrkande 3 torde vara tillgodosedd i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 31 bort hemställa: 31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk412 och med anledning av motion 1990/91:Sk320 som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:Sk412 anförts om skattefria reserveringar i fiskevårdsområdesföreningar.

32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (mom. 32)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Stämpelskatten på" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Sk331 och Sk428 att stämpelskatten på skepp skall avskaffas. Enligt utskottet bör riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag härom till riksdagen.

dels att utskottet under moment 32 bort hemställa: 32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 3 och 1990/91:Sk428 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om slopad stämpelskatt på skepp i enlighet med vad utskottet anfört.

33. Avgift på vapenindustrin (mom. 34)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om avgift på vapenindustrin bort anföra:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk905 om att regeringen skall arbeta fram ett förslag till en särskild avgift på vapenindustrin. Avgiften skall användas till att finansiera freds- och konfliktforskning.

dels att utskottet under moment 34 bort hemställa: 34. beträffande avgift på vapenindustrin att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk905 hos regeringen begär förslag om en avgift på vapenindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1 Proposition 1990/91:1671 Proposition 1990/91:166 i viss del2 Proposition 1990/91:107 i viss del2 Lagförslagen2 Motionerna14 Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:16714 Motioner väckta under allmänna motionstiden 199114 Utskottet19 Proposition 1990/91:16719 Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning20 Skadeförsäkringsföretag23 Avdragsfrågor24 Avskrivningsregler m.m.26 SURV-regler och räntefördelning, m.m.27 Skogskonto29 Spärregler i fåmansföretag29 Föräldrakooperativa daghem30 Övriga frågor30 Hemställan32 Reservationer35 1. Krav på börsnotering (m, fp, c) 35 2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (v)36 3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (m, fp)37 4. Särskild redovisningsmetod (m)37 5. Särskild redovisningsmetod, m.m. (c)38 6. MINI-SURV m.m. (m, c)38 7. Fartygsfond (m, c) 39 8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (m)39 9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (c)40 10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalföretagare (m)41 11. Arbetsrättsliga skadestånd (m, fp)41 12. Kompanjonförsäkringar (m)42 13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (m, c)42 14. Utbildnings- och konferensverksamhet (v, mp)43 15. Reklamkostnader (mp)43 16. Nuvärdeavskrivning (m)44 17. Skogsbilvägar m.m. (m)44 18. Skogsbilvägar m.m. (c)45 19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (m)45 20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (c)46 21. Räntefördelning m.m. (m)46 22. Räntefördelning m.m. (c)47 23. Avyttring av näringsfastighet (m, c)47 24. Insättningsnivåer på skogskonto (m)48 25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (m)48 26. Den särskilda löneskatten (m)49 27. Spärregler i fåmansföretag (m)49 28. Föräldrakooperativa daghem (v)49 29. Lön till eget barn i familjeföretag (m, c)50 30. Lägesavgift för kontorslokaler (v, mp)50 31. Fiskevårdsområdesföreningar (mp)51 32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (m, c)51 33. Avgift på vapenindustrin (v, mp)52