Prop. 1990/91:54

om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.

Regeringens proposition 1990/9154

om kvarvarande frågor i reformeringen av Prop inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. Ngo/"91.54

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Erik Asbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som ingår i och kompletterar reforme- ringen av inkomst- och företagsbeskattningen.

Särskild löneskatt (22.2 %) tas ut på vissa ersättningar enligt s.k. avtalsför— säkringar. En särskild skatt på premie för fri grupplivförsäkring införs. För- säkringsgivaren blir skattskyldig. Skattesatsen blir 42,7 %. Arbetsgivare som själva betalar ut belopp som motsvarar ersättning på grund av grupplivför- säkring blir också skattskyldiga. Skattesatsen blir då 74.6 %. Även arbetsgi- vare och näringsidkare som tecknat försäkring utomlands blir skattskyldiga. Skattesatsen blir även då 74.6 %.

Stipendier och liknande bidrag skall vara skattefria i samma utsträckning som hittills. Barnpension blir skattefri till den del den inte överstiger 0,4 bas- belopp.

Avdraget för kostnader för bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen höjs till 11 kr per mil vid 1991 års taxering och till 12 kr per mil vid 1992 års taxering. Beloppen gäller oavsett körsträckans längd. Reglerna för beskatt- ning av förmån av räntefritt eller lägf(.'>rräntat län justeras.

Det särskilda grundavdraget för pensionärer föreslås bl.a. trappas av mot kapitalinkomster endast till den del de överstiger 1 600 kr. vid 1992 och 1993 års taxeringar.

Sjömansskattelagcn anpassas till det reformerade inkomstskattesystemet. Justeringar görs av privatbostadsbegreppet. Bl.a. införs en tvåårsfrist inom vilken en privatbostad inte skall omklassificeras till att ingå i närings- verksamhet om inte ägaren yrkat det. Bostad för två familjer skall anses som privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eller närståendes boende.

På kapitalbeskattningens område föreslås följande åtgärder. Valutakurs- vinster på fordringar och skulder i utländsk valuta beskattas med 30 % som

inkomst av kapital. Valutakursförluster på sådana transaktioner är avdrags- gilla till 70 %. Avdragsbegränsningen för ränteutgifter ändras så att kvitt- ningsrätten i huvudsak endast omfattar ränteinkomster på banktillgodoha- vanden i svenska kronor och ränta på obligationer i svenska kronor som ges ut till pari eller till en begränsad underkurs. Andelar i s.k. räntefonder rea- vinstbeskattas som fordringar i svenska kronor. Skuldebrev med optionsrätt behandlas alltid som två separata värdepapper. Övergången till de nya reg- lerna för beskattning av delägare i fåmansföretag mjukas upp. Bedömningen om en vinst på andel i fåmansföretag skall betraktas som sparad arbetsin- komst förenklas.

Underskott i en'förvärvskälla i näringsverksamhet skall kunna dras av mot vinst som uppkommit vid avyttring av en näringsfastighet som under det lö- pande innehavet redovisats i förvärvskällan. Förslaget tar också sikte på bo- stadsrätter som inte är privatbostäder. Vidare slopas beloppsgränsen 3 000 kr. i fråga om skyldigheten att återlägga medgivna värdeminskningsavdrag m.m. vid avyttring av en näringsfastighet. För reavinstbeskattningen av bo— stadsrätter föreslås att bostadsrättsinnehavaren skall få avdragsrätt för sin andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll som lagts ned på föreningens fastighet under de senaste fem åren före avytt- ringen.

Införandet av särskild löneskatt på arbetsgivares pensionskostnader sena- reläggs till den 1 juli 1991. För att inte finansieringen av skattereformen skall urholkas genom senareläggningen höjs den allmänna löneavgiften tillfälligt under första halvåret 1991 med 1,3 procentenheter.

För arvs- och gåvobeskattningen ändras bl.a. skatteskalor och grundav— drag. Justeringarna — som görs mot bakgrund av bl.a. 1990 års allmänna fastighetstaxering — innebär väsentligen en anpassning till prisutvecklingen. Förslaget omfattar också ett antal ändringar som betingas av skatterefor- men. Ändringarna föreslås bli tillämpliga när skattskyldighet för arv eller gåva inträder fr.o.m. den 1 januari 1991.

Även på företagsskatteområdet föreslås ändringar i valutabeskattningen. I näringsverksamhet skall fordringar och skulder värderas till balansdagens kurs. Om en sådan värdering inte är förenlig med god redovisningssed skall de tas upp till det värde som följer av god redovisningssed. I stället skall en schablonintäkt beräknas för att neutralisera förmånen av skattekrediten.

Reglerna om särskild skatteheräkning för ackumulerad inkomst ändras. Den ackumulerade inkomsten skall delas med antalet fördelningsår, dock högst tio. och beräknas som ett tillägg till den genomsnittliga beskattnings- bara förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Hänför sig inkomsten till tre eller flera gångna beskattningsår skall den genomsnittliga beskattnings- bara förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan beaktas. Beloppsgränsen för tillämpning av lagen höjs från 15000 kr. till 50 000 kr. Tillämpningsområdet omfattar i fortsättningen endast inkomst av tjänst och näringsverksamhet eftersom kapitalinkomster i det nya skattesystemet be- skattas proportionellt.

Lagen om utskiftningsskatt från år 1927 upphävs. Samtliga utbetalningar från ett aktiebolag till aktieägarna (i denna deras egenskap) behandlas fort- sättningsvis (fr.o.m. 1992 års taxering) som utdelning. Skatten tas ut direkt

Is)

av aktieägaren och inte som nu av aktiebolaget. Utbetalningen beskattas som inkomst av kapital för fySiSka personer och som näringsverksamhet för aktiebolag och andra juridiska personer. När det utskiftande bolaget upplö- ses genom likvidation eller fusion får aktieägaren i princip avdrag med ett belopp motsvarande aktiernas anskaffningspris. Fusioner kommer även i det nya systemet att kunna genomföras utan skattekonsekvenser. Lagen om er- sättningsskatt från år 1933 upphävs också.

Skadeförsäkringsföretagen får som andra företag rätt att göra avsättning till skatteutjämningsreserv (surv) enligt i huvudsak generella regler. För att underlätta övergången föreslås dock vissa lättnader.

Beträffande avsättningsmöjligheten till surv görs ändringar. Schablonin- täkten för företag i intressegemenskap med negativt kapitalunderlag skärps något. Vidare justeras spärregeln vid beräkning av kapitalunderlaget när ett företag har andelar i en utländsk juridisk person.

För enskilda näringsidkare görs vissa ändringar i reserveringsreglerna. Survavsättning skall få göras med antingen 30% på ingående eget kapital och 20 % av inkomsten för beskattningsåret eller med 15 % av årets löne- summa. Vidare ges enskilda näringsidkare ökad avsättningsmöjlighet till re- sultatutjämningsfond vid 1991 års taxering för att motverka effekterna av övergången till kalenderår som räkenskapsår.

Fåmansföretagsreglerna (de s.k. stoppreglerna) utvidgas till att gälla även införsäljning av villafastigheter.

Skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål höjs från 10 till 25 % och en proportionell bruttobeskattning införs för utomlands bosatta personer som uppbär tjänsteinkomster från Sverige.

Reglerna i lagen om avräkning av utländsk skatt anpassas till det nya skat- tesystemet. Bl.a. införs en möjlighet att i vissa fall avräkna utländsk skatt från statlig fastighetsskatt och nya regler för beräkning av spärrbeloppet. det högsta belopp varmed avräkning av utländsk skatt får ske. för fysiska perso— ner. Förslaget innehåller OCkSå regler om avräkning från avkastningsskatten på pensionsmedel liksom regler om s.k. carry forward av inte avräknad ut— ländsk skatt. Det sistnämnda förslaget ger möjlighet att under de närmast efterföljande tre åren avräkna utländsk skatt som inte kunnat avräknas det år då sådan avräkning normalt skulle ha skett.

Lo.)

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22.5 ordet "aktiefonder" skall bytas ut mot ”värdepappersfonder”.

dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 249' skall be- tecknas punkt 5 respektive 6,

dels att 5. 19. 26 och 33 åå. 53ä ] mom.. punkt 3 av anvisningarna till 19 &. punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20 %. punkterna 1, 2, 5 och 16 av an- visningarna till 22 &, punkterna 6. 7. 9. 10. 12. 23 och 33 av anvisningarna till 23 &. punkt 1 av anvisningarna till 24 &. punkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32 5. punkt 7 av anvisningarna till 33 5, punkt 1 av anvisningarna till 48 &. punkterna 2 och 11.) av anvisningarna till 5.3 &, punkt 3 av anvisningarna till 545 samt punkterna 12. 13. 26. 28 och 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha föl- jande lydelse.

dels att det i anvisningarna till 24 55 skall införas en ny punkt. 4, av följande

lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

553

Fastighet är antingen privatbo- stadsfastighet eller näringsfastighet. Somprivatbostadsfastigheträk- nas småhus med mark som utgör småhusenhet. småhus på annans mark samt småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. om småhuset är en privatbostad. Som privatbostadsfastighet räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är näringsfastighet.

Som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller så- dan honom närstående som avses i punkt 14 sista stycket av anvisning- arna till 32ä eller är avsedd att an- vändas som sådan bostad.

Fastighet är antingen privatbo- stadsfastighet eller näringsfastighet. Som privatbostadsfastigheträk- nas småhus med mark som utgör småhusenhet. småhus på annans mark samt sådant småhus som är in- rältar till bostad år en eller två famil- jer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. om småhuset är en privatbostad. Som privatbostadsfas- tighet räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är näringsfastig- het.

Som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del. för rvåfamiljsboslad rill väsentlig del. används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller så- dan honom närstående som avses i punkt 14 sista stycket av anvisning- arna till 325 eller är avsedd att an— vändas som sådan bostad.

Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som i fas- tighetstaxeringslagen (1979:1152). Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att

lSenaste lydelse av punkt 3 av anvisningarna till 22? 19901650 punkt 4 av anvisningarna till 24% l99l.):650 unkt 5 av anvisningarna till 24.5 l990z650. 'Senaste lydelse 199(1:650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

användas på det sätt som anges i andra stycket och som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i bostadsaktie- bolag. om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 25 7mom. lagen ('1947:576) om statlig inkomstskatt.

I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i 535 3mom.

Frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i nä- ringsverksamhet skall för varje ka- lenderår bestämmas på grundval av förhållandena vid kalenderårets ut- gång eller. om bostaden överlåtits under året. förhållandena på överlå- telsedagen.

Frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i nä- ringsverksamhet skall för varje ka- lenderår bestämmas på grundval av förhållandena vid kalenderårets ut- gång eller. om bostaden överlåtits under året. förhållandena på överlå- tclsedagen. Har sådan omständighet inträffat som bör föranleda att en bo- stad i samma ägares hand inte längre skall räknas som privatbostad utan anses ingå i närings verksamhet ( om- klassificering). skall omklassifice- ringen inte ske under detta och det därpå följande kalenderåret. Det- samma skall gälla om en bostad över- gått till ny ägare genom arv. testa- mente, bodelning eller gåva. Om skäl för omklassificering kvarstår vid ut- gången av andra kalenderåret efter det, då den omständighet inträffat som först utgjorde skäl för omklassi- ficering, skall omklassificering ske, såvida inte privatbostaden dessförin- nan har överlåtits. Om ägaren yrkar det skall dock bestämmelserna i andra fjärde meningarna inte till- lämpas.

19 &

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade prcmieohligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade. om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning. så oek sådan ersätt- ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycks- fall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977z267) om krigs-

3Senaste lydelse 1990:650.

Ut

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst. ävensom ersättning. vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå- gon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32% 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur: belopp. som till följd av försäk- belopp. som till följd av försäk- ringsfall eller återköp av försäk- ringsfall eller återköp av försäk- ringen utgått på grund av kapitalför- ringen utgått på grund av kapitalför- säkring; säkring, samt belopp som arbetsgi- vare utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar ersättning på grund av grttpplitförsäkrirzg. i den mån be- loppet inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i sta- tens tjänst; försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet; vinstandel. återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks- fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel. som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför- säkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst: periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut- gör vcderlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 205 eller punkt 5 av anvisningarna till 46% icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp: stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt- ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår perio- diskt och som inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (19731349). internatbi- drag. studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri- das med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag och förlängt allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag; barnbidrag, samt barnpension enligt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagen om allmän försäkring till den del pensionen efter varje avliden för- älder inte överstiger 0.4 basbelopp; lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958z295) om sjömansskatt; kontantunderstöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel; handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 åå lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a åå samma lag som utgör ersätt- ning för merkostnader. ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7 a å samma lag eller enligt 3 kap. 5 då lagen om arbetsskadeförsäkring eller lOå lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hem- vårdsbidrag. som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande: kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension: kommunalt bostadstillägg till handikappade: . bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag; bidrag enligt lagen (1988: 1463) om bidrag vid adoption av utländska barn; ersättning som fastställtsav allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet. om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan: hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egen- dom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott: sedvanlig ersättning till den som lämnat organ. blod eller modersmjölk; tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som ut- går i annan form än kontant eller—därmed likställd ersättning, om vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen; gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen; intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt- ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverk- samhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån; ränta enligt 61 å lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69å 1 och 2 mom.. 69 a å tredje stycket eller 75 a å fjärde stycket uppbördslagen (19531272). 36å 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt. 22å tullagen (1973:670). 20å lagen (l982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 å lagen (1984:151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter. 40 å lagen ( 1984z404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. 24 å lagen (1984:668) om upphörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 åå tullagen (1987:1065); " ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 å 4 och 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om så- dan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sådant statligt bostadsstöd som avses i punkt 3 av anvisningarna. Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 å 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 å.

c iz ( i.i arn'. S vdtre'tnvsnng a

26 å4 Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av en förvärvskälla medges — med de begränsningar som anges i anvisningarna — avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår.

Avdrag enligt första stycket med- ges inte i den mån avdrag har med- getts enligt 33 å 3 mom.

Beträffande underskott vid för- värvskällans upphörande gäller vad som sägs i 3å 13 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Avdrag enligt första stycket med- ges inte i den mån avdrag har med- getts enligt 25å 1] mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. 26å' 9 mom. nämnda lag eller 33å 3 mom. denna lag.

Beträffande underskott vid för— värvskällans upphörande gäller vad som sägs i 3 å 13 mom. lagen om stat— lig inkomstskatt.

335

1 m 0 m.5 Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samtliga utgifter. vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma kostnader anvisats sär- skilt anslag. som. på sätt i 32å 3 mom. är sagt. ej skall upptagas så- som intäkt.

1 m 0 m. Från intäkt av tjänst får fysisk person, för tid under vilken han varit här i riket bosatt göra av- drag för samtliga utgifter. vilka är att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 å 3 mom. är sagt, ej skall tas upp såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för. bland annat: avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt- skyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utför- ande och som han själv avlönat;

förlust ä medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst re-

dovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsor- ten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten; kostnad för facklitteratur. instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de beta- lats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om

4Senaste lydelse 19902650. 5Senaste lydelse 1990:650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de betalats under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskatt- ningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 m 0 mf” Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2å lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. dock inte intäkt av verksamhet som avses i 1 mom. tredje stycket. skall utöver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punkterna 3—3c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgif- ter till ett belopp av minst 4 000 kro- nor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. och ej heller ensamt eller tillsam- mans med kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och nyss- nämnda anvisningspunkter över- stiga intäkten.

3 tn o m.7 Avdrag får göras för un- derskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv näringsverksam- het avseende litterär, konstnärlig el- ler därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet överstiger av- drag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

2 m 0 m. Skattskyldig, som någon gång under inkomståret varit här i ri- ket bosatt och som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller så- dan annan ersättning. som enligt 11 kap. 2å lagen (1962:381) om all- män försäkring skall anses som in- komst av anställning. dock inte in- täkt av verksamhet som avses i lmom. tredje stycket, skall utöver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punkterna 3—3c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgif- ter till ett belopp av minst 4 000 kro- nor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsam- mans med kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och nyss- nämnda anvisningspunkter över- stiga intäkten.

3 m 0 rn. Avdrag får göras för un- derskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv näringsverksam- het avseende litterär, konstnärlig el- ler därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet — sedan där- ifrån avräknats vad som [ förekom- mande fall dragits av vid tillämpning av 255 11 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 5 9 mom. nämnda lag — överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattnings- åren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.

53 å I inom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73åå sägs:

:'Scnastc lydelse 1990:650. (Senaste lydelse 19901650. *Senaste lydelse 19901650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) fysisk person: för tid. under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst. som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid. under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som av- ses i 265 lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nytt- janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras;

för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie- bolag. handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2å 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt. dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag. dels av så- dana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteck- ning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument. om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före- gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av le- damot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebo- lag eller annan svensk juridisk person. oavsett var verksamheten utövats;

för pension enligt lagen (1962z38l) för pension enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring till den del be- loppet överstiger 0,32 basbelopp och för annan ersättning enligt nämnda lag:

om allmän försäkring till den del be- loppet över'stiger uppburen folkpen- sion och pensionstillskott som upp- burits enligt 29' lagen (1969-205) om pensionstillskott eller. för den som uppburit folkpension i form av för- tidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a 5 sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestäm- melserna i 17 kap. 25 lagen om all- män försäkring samordnats med yr- kesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta. till den del beloppet överstiger den pen- sion som skulle ha utgått om' sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring:

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring. om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk—

ringsrörelse;

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för ersättning enligt lagen (1954z243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (19891225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning. som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (l977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (l977z267) om krigsskadeersättning till sjömän:

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973z370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (19731371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen. genom verksamhet häri riket förvärvad in— komst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgif- ter. för restituerade. av_kortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46ä 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna; b) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 19å

3.9 Eftergivet belopp av ränta el- ler amortering på statliga lån till bo- stadshus skall inte tas upp som skat- tepliktig intäkt. Detsamma gäller i fråga om sådant räntebidrag som av- ses i

a) 36-38555 bostadsfinansierings- förordningen (1974:946) och punkt8 av övergångsbestämmelserna till nämnda _fo'rordning.

b) 33 # bostadslånekungörelsen (1967:552).

c) _39 och 41 555 nybyggnads- låneförordningen för bostäder (1986-692)

d) 38. 40 och 41.65 ombyggnads- låneförordningen för bostäder (1986:693).

e) 3 .Q' förordningen (198682) om - ränta och amortering m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslån till .kul- turhistoriskt värdefulla byggnader.

[) 95 förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som harförköpts enligt förköpslagen (1967—868).

g) 6 5 förordningen (1985:352) om

l"Senaste lydelse lt)9U:65U.

3. Som skattepliktig intäkt skall inte tas upp statliga räntebidrag för bostadsändamål såvitt avser

(1. ränta på lån för ny- eller om- byggnad. förvärv. gatukostnadser- sättning eller energibesparande åt- gärder.

b. underhåll, reparation eller an- nan förbättring, eller

c. tomträttsavgt'ild. Detsamma gälleri fråga om efter- givet belopp av ränta eller amorte- ring på statliga lån till bostadshus.

Nuvarande lydelse

län m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall.

h) 15.4)" förordningen (I987:258) om stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem.

i) förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.

]) 15å förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m.

Föreslagen lydelse

till 205

4.1” För erlagd utländsk skatt medgives avdrag. oavsett om skat- ten är att anse såsom preliminär eller slutlig. under förutsättning att skat- ten enligt vad nedan sägs utgör om- kostnad i förvärvskälla. varom i 189" förmå/es.

Utländsk speciell skatt. hänförlig till förvärvskälla som nyss sagts. ut- gör omkostnad i densamma.

4. För erlagd utländsk skatt med- gives avdrag. oavsett om skatten är att anse såsom preliminär eller slut- lig. under förutsättning att skatten enligt-vad nedan sägs utgör omkost- nad i förvärvskälla.

Utländsk speciell skatt, hänförlig till förvärvskälla, utgör omkostnad i densamma.

Allmän skatt till utländsk stat betraktas såsom omkostnad, om och i den mån skatten hänför sig till intäkt av sådant slag. som är skattepliktigt i den utländska staten på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten här- flyter anses där lokaliserad. samt intäkten åtnjutes av fysisk person under tid då han är bosatt i Sverige eller av inländsk juridisk person. Med skatt till utländsk stat likställes skatt till utländsk delstat. provins eller kommun; med inkomstskatt likställes skatt å förmögenhet. vartill intäkt som ovan sagts hänför sig. dock ej sådan skatt å förmögenhet som huvudsakligen har karak- tär av engångsskatt.

Rätt till avdrag föreligger inte för utländsk skatt, om den hänför sig till intäkt som beskattas i den utländska staten och inte medtas vid taxeringen här i riket. Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas från beskattning men medtas vid taxeringen (alternativ exempt) föreligger inte heller rätt till avdrag för utländsk skatt som hänför sig till inkomsten.

5.” Till kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon för- värvskälla samt förlust som visserligen har sådant samband men inte kan an- ses normal för förvärvskällan i fråga.

Till kapitalförlust räknas dock inte

a) genom brand. annan olyckshändelse eller brottslig handling uppkom- men skada. förstörelse eller förlust. i den mån köpeskilling som skulle ha influtit om den skadade eller förlorade egendomen i stället hade sålts hade utgjort intäkt i förvärvskällan,

b) genom brand eller annan b) genom brand eller annan

olyckshändelse uppkommen skada på eller förstörelse av byggnad eller av sådan del av markanläggning för vilken i'ärdentinskningsavdrag katt

l”Senaste lydelse 1989: 1039. ”Senaste lydelse 19811295.

olyckshändelse uppkommen skada på eller förstörelse av byggnad eller av markanläggning,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

komma i fråga.

c) förlust på lånefordringar, aktier. andelar eller liknande tillgångar, om innehavet betingas av näringsverk- samhet som bedrivs av den skattskyl- dige eller annan. som med hiinsyn till äganderåttsförhållanden eller orga- nisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära.

(1) förlust på borgensförbindelse. om denna betingas av näringsverksam- het som bedrivs av den skattskyldige eller annan. som med hänsyn till ägan- derättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära.

e) utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar. avsedda för stadigvarande bruk i näringsverksamhet. även om byggnads- eller an- läggningsarbetet inte genomförs.

c) förlust ifall som avses i punkt33 av anvisningarna till 23 5.

till 225

1.12 Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el- ler varor. som har influtit i verksamheten. Detta innebär. att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet. att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor. som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då närings- idkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlå- telsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avytt- ring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsknings- avdrag. Även ersättning som i fall som avses i zs andra och tredje styckena lagen (l990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes- mässig avyttring (realisatit'msvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i Zå Smom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen beting- ats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa- tionsvinst vid avyttring av andra till- gångar som avses i 275 1 mom.. av tillgångar som avses i 28.5. 29? l mom. och 30.6 samt av förpliktel- ser som avses i 3å 1 mom. nämnda lag. Har en tillgång tagits ut ur en för- värvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för

l:Senaste lydelse thlzt'uSU.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes- mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 25 Smom. lagen (19472576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen beting- ats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa- tionsvinst vid avyttring av andra till- gångar som avses i 275 1 mom.. av tillgångar som avses i 28.5. 2935 1 mom.. 30.5 lmom. och 315)" samt av förpliktelser som avses i 3.5 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en för- värvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för

Nuvarande lydelse

ett vederlag motsvarande marknads- värdet (uttagsbcskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings- verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av vedbränsle från fastighet för uppvärmning av den skattskyldiges bostad beskattas ej.

Föreslagen lydelse

ett vederlag motsvarande marknads- värdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av närings- verksamhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisning- arna till 42 %.

2.13 Ränta på banktillgodohavand'en som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller be- träffande ränta och utdelning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på sådan andel i ekonomisk förening som avses i 25 8 mom'. lagen (19472576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt

195.

5.H Vid avyttring av en närings- fastighet som inte utgör omsätt- ningstillgång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminsk- ning av byggnad eller av markan- läggning. dock inte för beskatt- ningsår då avdraget untlerstigit 3 000 krattor. samt skogsavdrag och av- drag för substansminskning. Som in- täkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättnings- fond e.d. Vidare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten un- der det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag avseende så- dana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.

lT'Senaste lydelse 1991):65(). ”Senaste lydelse l990:65().

Med utdelning avses även sådana utbetalningar som anges i 3 # 1 mom. tredje stycket lagen om statlig in- komstskatt.

5. Vid avyttring av en näringsfas- tighet som inte utgör omsättnings- tillgång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av bygg- nad cller av markanläggning samt skogsavdrag och avdrag för sub- stansminskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråk- tagande av ersättningsfond e.d. Vi- dare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och un- derhåll av byggnad eller markan- läggning på fastigheten under det aktuella beskattningsåret och med- givna avdrag avseende sådana utgif- ter under de fem närmast före- gående beskattningsåren.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses i 26.5 1 mom. lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt tas — om bostadsrätts- lägenhetcn eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång som intäkt upp ett belopp motsva- rande avdragsgilla utgifter för värdehöjandc reparation och underhåll av lä- genheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag av- seende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.

Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.

Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 25å 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtids- upplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det nämnda mo- mentet om den innebär upplåtelse av mark. byggnad eller markanläggning.

Belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen — efter avräkning för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid bc- räkning av värdeminskningsavdrag understiger det vid beräkning av reali- sationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga omkostnadsbe- loppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmelsen i första me- ningen med bortseende från bestämmelserna i 255 5 mom. och 8 mom. nämnda lag.

Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avytt- rade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid avytt- ringen än vid ingångcn av det femte året före beskattningsåret eller vid för- värvet om detta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag erhål- lits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Av det belopp som ianspråktagandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första och tredje—sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också när egendom som här av- ses övergår till ny ägare genom arv. testamente. bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendo- men avyttras för cn köpeskilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och äganderättsövcrgången sker genom arv. testamente eller bodelning med anledning av makes död.

16.15 Är för fysisk person eller dödsbo förvärvskällans kapitalun- derlag. bcräknat enligt 4 och 6 åå la- gen (1990:654) om skatteutjäm- ningsreserv. negativt tas som intäkt upp ett belopp motsvarande stats- låneräntan vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det nega- tiva kapitalunderlaget (räntefördel- ning).

I fråga om dödsbon som behand-

lsSenaste lydelse 19901650.

16. Ar för fysisk person eller dödsbo förvärvskällans kapitalun- derlag. beräknat enligt 4 och 6 åå la- gen (19901654) om skatteutjäm- ningsreserv. negativt tas som intäkt upp ett belopp motsvarande statslä- neräntan vid utgången av november året före beskattningsåret multiplice- rad med det negativa kapitalunder- laget (räntefördelning). I fråga om dödsbon som behand-

Nuvarande lydelse

las som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6åå lagen om skatteutjäm- ningsreserv. Är underlaget negativt fördelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje delägares andel i boets in- komst.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte ut- gör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte ka- pitalunderlaget i bolaget utan han- delsbolagsandelens justerade in- gångsvärde vid beskattningsårets in- gång enligt 28å lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. Innehar han— delsbolaget direkt eller genom för- medling av annat eller andra han- delsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 269" 1 mom. nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgång- arna enligt öå lagen om skatteut- jämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 å samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det justerade ingångs- värdet som svarar mot delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Redovisar delägare inkomst från bo- laget i flera förvärvskällor skall in- täkten i första hand tas upp i för- värvskälla som utgör aktiv närings- verksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 5(.l(.)(_)0 kronor (fribeloppet). Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett underlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50 ()()0 kronor. I fråga om skattskyldiga som aVses i första och tredje styckena bortses vidare från negativt underlag som motsva- ras av underskott i förvärvskällan föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 33å 3 mom.

Föreslagen lydelse

las som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6åå lagen om skatteutjäm- ningsreserv. Är underlaget negativt fördelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje delägares andel i boet.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte ut- gör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte ka- pitalunderlaget i bolaget utan han- delsbolagsandelens justerade in- gångsvärde vid beskattningsårets in- gång enligt 28å lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Innehar han- delsbolaget direkt eller genom för- medling av annat eller andra han- delsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 26å 1 mom. nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgång- arna enligt 6å lagen om skatteut- jämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 å samma lag. Av skillnadsbcloppet skall så stor del dras från det justerade ingångs- värdet som svarar mot delägarens andel i handelsbolaget. Redovisar delägare inkomst från bolaget i flera förvärvskällor skall intäkten i första hand tas upp i förvärvskälla som ut- gör aktiv näringsverksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50000 kronor (fribeloppet). Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett underlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50 000 kronor. I fråga om skattskyldiga som avses i första stycket bortses vidare från negativt underlag som motsvaras av under- skott i förvärvskällan föregående be- skattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts en- ligt 33å 3 mom..

Att ett mot intäkten svarande avdrag får göras vid beräkning av inkomst

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av kapital framgår av 3å 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

till 23å

6.lh Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga värde- minskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss pro- cent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör. som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås. box eller spilta. båsavskiljare. foderbord. fodergrind. vattenkopp, spaltgolv, ut- rustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare. gödselstad. mjölkningsanläggning. kylbassäng. pump. så- dan ledning för elektrisk ström. vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo— eller torkanläggning. fast transportör. hiss eller liknande. I en industribyggnad räknas som byggnadsinventarier till- gångar avsedda för den industriella driften. såsom maskiner. anordningar för godstransport som t.ex. räls. traversbanor och hissar. behållare. ställningar för lagring e.d. . samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m.. avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordnlngar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räk- nas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning. rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion. för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen. i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap. såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar. anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot inräknasi anskaffningsvär- det för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning. såsom ledning för vatten. avlopp, elekt- risk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften re- spektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd- ning skall lcdningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punk- terna 12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaff- ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till an-

”Scnastc lydelse 19901650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skaffningsvärdet hänförs även utgifter för till— eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22å utgör intäkt av nä- ringsverksamhet för fastighetsägaren. Till anskaffningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång..ska1l den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats till- sammans med den mark på vilka de är belägna. anses så stor del av vederla- get för fastigheten — i förekommande fall efter avdrag för egendom som av- ses i 2 kap. 3 å jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnads- bestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses be- löpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas. varefter anskaffningsvärdet för byggna- der erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jäm- kas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark. växande skog. naturtillgångar. sär- skilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i bcskattningsavseende. skall anskaffningsvärdet i skälig män jämkas.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfa- rande hade ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjats. Därvid skall beak- tas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan an- tas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar. teknikens ut- veckling. omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för verksamheten begränsat till förhållandevis kort tid. skall hänsyn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnytt- jande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad. som är belägen på annans mark och som används i verksamhet. vid nyttjanderättens upphö- rande inte skall lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad varit att hänföra till privatbostad under tidigare be- skattningsår skall avdrag för värde- minskning anses ha medgetts med 1.5 procent av anskaffningsvärdet för varje sådant beskattningsår.

Har en byggnad varit att hänföra till privatbostad under tidigare be- skattningsår och sker inte avskatt- ning enligt 3å' ] mom. femte stycket lagen ( l947:5 70 ) om statlig inkomst- skatt skall avdrag för värdeminsk- ning anses ha medgetts med 1.5 pro- cent av anskaffningsvärdet för varje sådant beskattningsår.

Utrangeras en byggnad. får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

7. '7 Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet. avsedd

7Senastc lydelse 1990:650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för användning i ägarens näringsverksamhet, dras — om annat inte följer av punkt 8 andra stycket — av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges. om inte annat följer av andra eller femte stycket. endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaff- ningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. [ fråga om en anläggning. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att mar- ken skall göras plan eller fast. såsom röjning. schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. uppförande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anord- ningar säsom vägar. kanaler. hamninlopp och andra tillfarter, körplaner. par- keringsplatser. fotbollsplaner och tennisbanor eller därmedjämförliga an- läggningar för personal. planteringar e.d., täckdike. öppet dike. invallnings- och vattenavledningsföretag. mark- eller skogsväg samt. i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar. källare och tunnlar e.d. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22å utgör in- täkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. l anskaffningsvärdet får in- räknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täck- dike. l täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som an- vänds för viss verksamhet såsom fundament e.d.. industrispår. traversbanor. gödselbassäng som är belägen utanför djurstall. urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en bygg- nads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten be- drivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Led— ningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastighe- ten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan an- ses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin hel- het hänföras till byggnaden.

[ fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 12— 14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven- tarier.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämför- ligt fång. får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighe- tens ägare.

Har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidi- gare beskattningsår skall avdrag för värdeminskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

9.” Avdrag på grund av avyttring av skog på jordbruksjastighet ( skogs- avdrag) medges enligt bestämmel- serna i denna anvisningspunkt. Be- dömningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens an- skaffningsvärde och gällande in- gångsvärde. Med anskaffnings- vä rd e avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jordbruksfastighet. Med gäl- lande ingångsvärde avses an- skaffningsvärdet minskat med av- drag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. 1 punkt 10 före- skrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräk- nas. Med avdragsgrundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskatt- ningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsproduk- ter eller på grund av att den skatt- skyldige har tillgodogjort sig skogs- produkter för eget bruk eller i annan förvärvskälla.

Har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidi- gare beskattningsår och sker inte av- skaltning enligt 3å ] mom. femte stycket lagen" ( 1947:5 76) om statlig inkomstskatt skall avdrag för värde- minskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

9. Avdrag på grund av avyttring av skog på fastighet som är taxerad som lantbruksenhet (skogsavdrag) med- ges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångs- punkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. 1 punkt 10 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet be- räknas. Med avdragsgrun- dande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverknings- rätt och 60 procent av beskattnings- årets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bruk el- ler i annan förvärvskälla. Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av an- skaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp. byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering cllcr klyvning och visar han genom intyg från Iantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsför- värv). medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäktcn. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskattnings- åren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970z988) cl-

IlfSenaste lydelse l990:65().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts. den tid- punkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda av- dragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff- ningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.

Dödsbo får. såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

llar fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under inne- havstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo. för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas. beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har förvärvats av ny ägare.

AVdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt be- drivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare'uppgå till lägst 3 000 kronor.

10.” Har jordbruksfastighet för- värvats genom köp, byte eller där- med jämförligt fång anses — om an- nat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen — som anskaffningsvärde enligt punkt 9 så stor del av vederlaget för fastigheten som fastighetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. Kan detta beräk- ningSsätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga veder- laget för skog och skogsmark, tas som anskaffningsvärde upp ett be- lopp som kan anses svara mot det verkliga vederlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

10.._Har fastighet som är taxerad som lantbruksenhet förvärvats ge- nom köp, byte eller därmed jämför- ligt fång anses — om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen —— som anskaffnings- värde enligt punkt 9 så stor del av ve- derlaget för fastigheten som fastig- hetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstill- fället. Kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark. tas som anskaff- ningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga veder- laget. Vad'sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreg- lering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

I fråga om rationaliseringsförvärv fåri anskaffningsvärdet, förutom veder- laget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och

skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäl- ler följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens för- värvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffnings-

llJScnaste lydelse 1990:650.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

värde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogs- marken. anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogs- mark i förvärvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastighe- ten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före- gående stycket. skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället översti- git hans gällande ingångsvärde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvs- källans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet. reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande in- gångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighe- tens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyv- ning.

Har sådan ersättning som avses i 25? 2 mom. andra eller tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark. anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel- serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 21 5 har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha för- värvats av ny ägare.

12.20 Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsav- drag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livs- längd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras an- skaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde. Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 24 &. Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller med- fört en ökning av underskott. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet. Hör ett byggnads- eller markin- Hör ett byggnads- eller markin- ventarium till fastighet som utgjort ventarium till fastighet som utgjort privatbostadsfastighet under det be- privatbostadsfastighet under det be-_ skattningsår som närmast föregått skattningsår som närmast föregått

:"Senaste lydelse 1990:650.

Nuvarande lydelse

det aktuella beskattningsåret utgörs inventariets skattemässiga restvärdc av anskaffningsvärdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem, som den skattskyldige innehaft inventa- riet och fastigheten utgjort privat- bostadsfastighet. Detsamma gälleri fråga om del av fastighet.

Föreslagen lydelse

det aktuella beskattningsåret och sker inte avskattning enligt 3 $" 1 mom. femte stycket lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt utgörs inventariets skattemässiga restvärdc av anskaffningsvärdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem. som den skattskyldige in— nehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostadsfastighet. Det- samma gäller i fråga om del av fas- tighet.

23.2' Avdrag får göras för skogsvårdsavgift och fastighetsskatt och spe- ciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det all- männa. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å).

Premie för grupplivförsäkring. som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss närings- verksamhet, utgör avdragsgill om- kostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. ut— går efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäk- ring för befattningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räk- nas som omkostnad i näringsverk- samheten.

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss närings— verksamhet, utgör avdragsgill om- kostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, ut- går efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattnings- havare i statens tjänst, skall dock en- dast den del av premien som kan an- ses motsvara förmåner enligt grupp- livförsäkring för nämnda befatt- ningshavare räknas som omkostnad i näringsverksamheten.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 3255 3 b mom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 335 om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av närings- verksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 335 om avdrag för kostna- der för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av

näringsverksamhet.

33.22 Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (reali- sationsförlust) av tillgång i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen i ett han- delsbolag begränsas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 35 2mom. fjärde stycket lagen (.19471576) om statlig inkomstskatt

21Senaste lydelse l990:650. 22Senaste lydelse l990:650.

33. Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsförlust) av tillgång eller förplik- telse i fråga om vilken, om realisa- tionsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstbe- räkningen i ett handelsbolag begrän- sas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 35 2mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvida annat inte följer av punkt 5 inkomstskatt såvida inte innehavet andra stycket c av anvisningarna till av tillgången eller förpliktelsen be- 20 5. tingas av näringsverksamhet som be- drivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsför- hållanden eller organisatoriska för- hållanden kan anses stå den skatt- skyldige nära.

till 245

1.23 För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmel- serna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial. hel- och halvfa- brikat m.m.. till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Vär- det av utgående lager. pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter be- 'stäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, på- gående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits Upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst. eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats. eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, SOm inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. 1 de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordrings- post har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resulta- tet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne — i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom större avskriv- ningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning enligt la- gen (1990:654) om skatteutjämningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i sådant fall. Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas. att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovis- ningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna. även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. iform av levere- rade varor. fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad SOm gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftspos- terna. [ fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer. och att rän- tor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen obe- roende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor. som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sist- nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

33Senaste lydelse 19901650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avytt- rade varor skall även om fakturering inte skett — redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpe- skillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 &.

Om beskattningsmyndighet. med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år be- skattat vinst. som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år. skall vid inkomstberäkningen för det följande år. då vinsten redovisas i bok- föringen. det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan bcskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk- ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna elle_r beskattningsmyn- dighet i annat fall visst är frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före- gående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget närings- verksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående tillgångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomst- slag.

35 7—1] mom. lagen (l947:576) 39" 7—11 mom. lagen (l947z576)

om statlig inkomstskatt har motsva- rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24.5 1—5 mom., 27? l—4mom.. 285. 295 1 mom. och 30% nämnda lag.

om statlig inkomstskatt har motsva- rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24é l—Smom.. 27å l—4mom.. 285. 29ä lmom.. 30.55 I ntom. och 31.5 nämnda lag.

4. Fordringar och skulder i ut- ländsk valuta värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Är en så- dan värdering inte förenlig med god redovisningssed tas dock posterna upp till det värde som följer av god redovisningssed. Om fordringar har tagits upp till lägre belopp eller skul- der till högre belopp än kursen vid beskattningsårets utgång tas 54 pro- cent av skillnaden multiplicerad med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång upp som intäkt. Föreligger i fråga om sådan fordran eller skuld terminskontrakt eller. annan liknande valutasa'kringsåtgärd beräknas en in- täkt endast i den ntån posten inte har

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäkringen.

till 32å

10.24 Har arbetsgivare eller upp- dragsgivare lämnat arbetstagare el- ler uppdragstagare räntefritt lån el- ler lån där räntan understiger en jämförelseränta, som uppgår till Statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet, skall arbetstaga- ren eller uppdragstagaren ta upp för- månen av länet som intäkt av tjänst. Denna förmån utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta. Förmånsbeloppet skall anses som en betald ränteutgift.

10. Har arbetsgivare eller upp— dragsgivare lämnat arbetstagare el- ler uppdragstagare förmån av ränte- fritt lån eller lån där räntan understi- ger marknadsräntan skall arbetsta- garen eller uppdragstagaren beskat- tas för värdet av förmånen som in- täkt av tjänst. Belopp motsvarande värdet av förmånen skall anses som en betald ränteutgift.

Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat det.

Det som sagts i denna punkt gäller stycket av anvisningarna.

14.25 Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller del- ägare närstående person lös egen- dom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående per- son, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnadcn för egendo- men tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranle- der beskattning av bilförmån.

24Senaste lydelse 1990z650. 25enaslc lydelse 19901650.

Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan statslåneräntan vid utgången av no- vember året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.

Såvitt avser lån som upptagits i ut- ländsk valuta skall förmånens värde beräknas till skillnaden mellan å etta sidan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. ej i fall som avses i punkt 14 sjätte

14. Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller del- ägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående per- son, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnadcn för egendo- men tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranle- der beskattning av bilförmån.

Nu varande lydelse

Avyttrar delägare i fåmansförctag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om pri- set är högre än egendomens mark— nadsvärde. det överskjutande be- loppet bcskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 24 & 6 mom. lagen (1947z576) om statlig inkomst- skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräk- ning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undan- tagsregler gäller för fastighet och bo- stadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 30 & nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för nå- got omkostnadsbelopp, skall beskat- tas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är el- ler kan väntas bli till nytta för företa- get.

Föreslagen lydelse

Avyttrar delägare i fåmansförctag eller delägare närstående person egendom till företaget skall, om pri- set är högre än egendomens mark- nadsvärde, det överskjutande be- loppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. Av 245 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräk- ning av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undan- tagsregler gäller för fastighet och bo- stadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 31 & nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för nå- got omkostnadsbelopp, skall beskat- tas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är el- ler kan väntas bli till nytta för företa- get.

Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bostads- rätt som avses i 26 ä 1 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i andra stycket av samma moment.

Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 & andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets för- värv av egendomen.

Har företagsledare i ett fåmansförctag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vid— kännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.

Har fåmansförctag lämnat före- tagsledare eller företagsledare när- stående person räntefritt lån eller län där räntan understiger en jäm- förelseränta, som uppgår till statslä- neräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet. skall låntagaren ta

Har fåmansförctag lämnat före- tagsledare eller företagsledare när- stående person förmån av räntefritt län eller län där räntan understiger marknadsräntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Förmånens värde skall beräknas till skillnaden

Nuvarande lydelse

upp förmånen av lånet som intäkt av tjänst. Denna förmån utgörs av skill- naden mcllan jämförelseräntan och avtalad ränta.

Föreslagen lydelse

mellan å ena sidan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall för- månens värde beräknas till skillna- den mellan å ena sidan marknads- räntan i den aktuella valutan vid ut- gången av november året före be- skattningsåret med tillägg av en pro- centenhet och å andra sidan den avta- lade räntan.

llar fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare när- stående pcrson och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte län som avses i punkt 15.

Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag och ekonomisk förening. vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget; samt

b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den re- ella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Som fåmansförctag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden. Som fåmansförctag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i2 ä 7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som fåmansägt handelsbolag räknas

a) handelsbolag. vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer ge- nom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt

b) handelsbolag. vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av 'arandra, såvida en person genom andelsinnehav. avtal el- ler på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren.

Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som — direkt eller genom förmedling av juridisk person — äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.

Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall an- ses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie- cller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b — den som har den reella bestämmanderätten över viss vcrksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar. far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 335 7.26 Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981 :691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 35 lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av

annat förvärvsarbete.

Från sådan intäkt av tjänst med- ges dessutom avdrag med 18 procent av ett underlag beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall åter- föras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Från sådan intäkt av tjänst med- ges dessutom avdrag med 25 procent eller, om den skattskyldige vid itt- gången av året före taxeringsåret fyllt 65 år eller avlidit under året före taxe- ringsåret, med 18 procent av ett un- derlag beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår.

Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket mins- kad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i före- gående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 & första stycket (1 lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket med- ges emellertid inte skattskyldig som vid ingången av året före taxerings- året har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret ltar åtnjutit hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskri- ven hos allmän försäkringskassa en- ligt nämnda lag.

till 48%

1.27 Vid tillämpningen av 48.5 4 mOm. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård- bidrag. Folkpension skall anses ut— göra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst. om den upp- gått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den samman- räknade inkomsten. Som folkpen- sion behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (_1969:205) om pensionstillskott för- anlett avräkning av pensionstill- skott. För gift skattskyldig. som uppbu- rit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make uppbär folk- pension. uppgår dct särskilda grund-

f'Senaste lydelse 1985:1017. —7Senastc lydelse 1990:650.

1. Vid tillämpningen av 48å 4 mom. och denna anvisningspunkt samt 53.5 lmom. a iakttas följande. Som folkpension räknas inte barn- pension eller vårdbidrag. Folkpen- sion skall anses utgöra en inte obe- tydlig del av den skattskyldiges in- komst. om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstill- skott föranlett avräkning av pen- sionstillskott. För gift skattskyldig, som uppbu- rit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make uppbär folk- pension, uppgår det särskilda grund—

Nuvarande lydelse

avdraget till 1.325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdra- get till 1.5 basbelopp. För gift skatt- skyldig. som under viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. upp- går avdraget till 1.5 basbelopp.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk- pension och pensionstillskott som uppburits enligt 2.5 lagen om pen- sionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdra- get inte får överstiga uppburen folk- pension och hälften av pensionstill- skott som uppburits enligt 2a nämnda lag.

Föreslagen lydelse

avdraget till 1.325 basbelopp. För övriga skattskyldiga uppgår avdra- get till 1,5 basbelopp. För gift skatt- skyldig. som under viss del av be- skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, upp- går avdraget till 1.5 basbelopp. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 25 lagen (I962:381) om all- män försäkring samordnats med yr- kesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall det särskilda grundavdraget be- räknas med ledning av den folkpen- sion som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk- pension och pensionstillskott som uppburits enligt 215 lagen om pen- sionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdra- get inte får överstiga uppburen folk- pension och 52 procent av pensions- tillskott som uppburits enligt 2a nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av upp- buren pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensions- försäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folk- pension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grundavdrag enligt 48å 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.

till 535 2.28 Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kring- resande (t.ex. handelsresande). Person. som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. beskattas

”Senaste lydelse l989:1039.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

här för pension. som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun. eller på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsför- säkring. om försäkringen meddelats i här i landet bedriven försäkringsrö- relse. Pension på grund av t jänstepensionsförsäkring samt annan pension el- ler förmån beskattas i Sverige, om förmånen utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakli- gen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 3155 med in- komst av tjänst likställda förmåner. som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande. '

Bestämmelsen i 535 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig för- män eller pension. som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten. gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyn- dighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lo- kalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Rege- ringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet. som här nämnts. för så- dan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

Bestämmelsen i 53.5 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt häri riket för avlöning eller annan därmed jämförlig för- män. som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun. gäller inte om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket. under tidrymd eller tidrym- der. som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe- riod. och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare. som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe. som arbetsgivaren har här i riket.

Bestämmelserna i 53 ä 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed järn- förlig förmån som utgått av anställ- ning eller uppdrag gäller inte ersätt- ning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

] ) för resa till respektive från Sve- rige vid anställningens början respek- tive slut och

2) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige.

Bestämmelsen i 535 I mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för ar- vode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gäller inte ersättning som i samband med förrättning i Sverige betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

1 ) för resa till respektive från för- rättningen och

2) för logi i samband med förrätt- ningen.

10.29 Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag. enkelt bolag eller rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom belöper. huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och obe- roende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskatt- ningsåret eller tidigare förvärvade vinst. Vad som föreskrivs i första stycket_ gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande del- ägare i fråga om den på delägaren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 3 & tredje stycket eller 165 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekono- misk förening eller utländskt bolag

Vad som föreskrivs i första stycket gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande del- ägare i fråga om den på delägaren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 2 € 12 mom. eller 165 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekono- misk förening eller utländskt bolag

a) om delägaren beskattas i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens vinst som belöper på delägaren. eller

b) om vid utgången av året när- mast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juri- diska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas an- tingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföreta- get). av — om moderföretaget är en fysisk person — sådana närstående som avses i 3555 la Inom. nionde stycket samt av juridiska personer som direkt eller genom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående. dels minst hälften av den utländska juridiska personens kapital eller rös- tetal för dess samtliga andelar inne- has eller kontrolleras. direkt eller genom förmedling av juridisk per- son. av häri riket bosatta eller hem- mahörande personer.

”Senaste lydelse 1989: 1039.

b) om vid utgången av året när- mast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juri- diska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas an- tingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföreta- get). av - om moderföretaget är en fysisk person sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 329" samt av ju- ridiska personer som direkt eller ge- nom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående. dels minst hälften av den utländska juridiska perso- nens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas cller kon- trolleras, direkt eller genom förmed- ling av juridisk person. av här i riket bosatta eller hemmahörande perso- ner.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 54%

3.3” Skattefrihet enligt 54 & första stycket fföreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten. svensk kommun. svensk landstingskommun eller svensk församling medges dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat av- tal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått.

Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt far- tyg. I fråga Om sådan anställning gäl- ler vid 1986—1991 års taxeringar att skattefrihet föreligger om anställ- ningen och vistelsen utomlands va- rat minst sex månader och avsett an- ställning hos arbetsgivare, som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person. och an- ställningen utövats ombord på ut- ländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7å 8 fartygssäkerhetsförord- ningen (1988z594).

Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt far- tyg. I fråga om sådan anställning gäl- ler vid 1986—1992 års taxeringar att skattefrihet föreligger om anställ- ningen och vistelsen utomlands va- rat minst sex månader och avsett an- ställning hos arbetsgivare. som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person. och an- ställningen utövats ombord på ut- ländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 75 8 fartygssäkerhetsförord- ningen (1988:594).

[ tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester. tjänsteuppdrag eller liknande. som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan- tas från skatt i Sverige enligt 54% första stycket f men inträffar under anställ- ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger. skall inkomsten likväl undan- tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän- digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.

12. I fråga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 2215 gäller vid 1993— 1995 års taxeringar att un- derlaget för räntefördelning multi- pliceras med 55. 70 respektive 85 procent av statslåneräntan vid be- skattningsårets ingång.

12. I fråga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 225 gäller vid 1993— 1995 års taxeringar att un- derlaget för räntefördelning multi- pliceras med 55. 70 respektive 85 procent av Statslåneräntan vid ut- gången av november året före be- skattningsåret. 13. Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22% skall vid 1992—1999 års taxeringar i fråga om delägare i handelsbolag. utöver vad som följer av fjärde stycket i nämnda punkt. bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett be-

mSenaste lydelse l99('):650.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid "1992 års taxe- ring. eller. om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering. till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnads- beloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 65 andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv.

Overgångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 överstigit säväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatte- pliktiga inkomster utöver avdrags- gilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

26. Äldre föreskrifter i 32ä 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 325 tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före ikraftträdandet. 28. De nya föreskrifterna i 32ä 3 a mom. och punkt 12 av anvisning- arna till 225 om skatteplikt för er- sättning på grund av gruppsjukför- säkring tillämpas inte om försäk- ringsfallet har inträffat före ikraftträ- (landet. 29. Vid 1992 och 1993 års taxe- ringar skall vid reduktion av det sär- skilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 485 med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 å och inkomst av kapital enligt 3 & 14 mom. lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt. Vidare skall vid re- duktion enligt punkt 1 femte stycket av nämnda anvisningar med taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

Overgångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatte- pliktiga inkomster utöver avdrags- gilla underskott) som hans andel av bolagets resultat. Någon ränteför- delning skall dock inte ske vid 1992 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av handels- bolaget detta år, vid 1993 års taxe- ring.

26. Äldre föreskrifter i 32% 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32å tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före den I januari 1 991 . 28. De nya föreskrifterna i 325 3 a mom. och punkt 12 av anvisning- arna till 225 om skatteplikt för er- sättning på grund av gruppsjukför- säkring tillämpas inte om försäk- ringsfallet har inträffat före den 1 ja- nuari 1991. 29. Vid 1992 och 1993 års taxe- ringar skall vid reduktion av det sär- skilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48å med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 å och inkomst av kapital enligt 3 & 14 mom. lagen (1947z576) om statlig inkomstskatt, till den del inkomsten av kapital överstiger 1 600 kronor. Vidare skall vid reduktion enligt punkt 1 femte stycket av nämnda an- visningar med taxerad förvärvsin- komst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment. Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av- seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50å och — i fråga om makar 52.5 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastighet. som avses i den äldre lydelsen av 245 2 mom. samt sådan bostads- byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo- stad av den skattskyldige. skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges i 55 första stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en- ligt 485 2mom. första—femte styckena och 485 3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för denne.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den män inte annat följer av punkterna 2—5 nedan.

2. Äldre bestämmelser skall vid 1992 och senare års taxeringar tillämpas i fråga om likvidation och fusion som föranlett utskiftning till aktieägare före ikraftträdandet. '

3. Äldre föreskrifter i punkt 23 av anvisningarna till 235 om avdrag för premie för grupplivförsäkring tillämpas på premie som betalas före ikraftträ- dandet.

4. Äldre föreskrifter i punkt 1 av anvisningarna till 225 tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om uttag av vedbränsle före ikraftträdandet.

5. De nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 245 tillämpas inte i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

Hänvisningar till S2

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19471576) om statlig inkomstskatt1 dels att i 3 5 9 mom. 6 5 5 mom. samt punkt 7 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt ordet "aktiefond" skall bytas ut mot "värdepappersfond".

dels att nuvarande 305 skall betecknas 315. dels att 153 mom.. 25 4. 6. 10 och 14 mom.. 35 l. 2. 4. 10 och 12 mom.. 65 1 mom.. 245 [. 20ch 4mom., 265 5mom.. 275 l. 3 och 5mom.. den nya 31 5 samt punkterna 8 och 10 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser. 255 11 mom.. 265 9mom.. 275 6mom. och 305. av följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändringi lagen (19471576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt. 12 a. av

följande lydelse.

Nu varande lydelse

3 m 0 m.3 Juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig in- komstskatt för inkomst av närings- verksamhet.

Föreslagen lydelse

3 m 0 m. Juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig in- komstskatt för inkomst av närings- verksamhet. Svenska värdepappers- fonder skall vid tillämpning av denna lag anses som juridiska personer.

4 mom.3 Bestämmelserna i andra—åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 85 aktiebolagslagen (197511385).

2. 12 kap. 1 och 355 lagen (1987:667) om ekonomiska före— ningar.

3. 11 kap. 1 och 255 bankaktiebo- lagslagen (19871618).

4. 7 kap. 1 och 255 sparbanksla- gen (l987:619).

5. 10 kap. 1 och 255 förenings- bankslagen (19871620').

2. 12 kap. 1. 3 och 855 lagen (1987:667) om ekonomiska före- ningar.

3. 11 kap. 1. 2 och 9 55 bankaktie- bolagslagen (19871618).

4. 7 kap. 1, 2 och 8 55 sparbanksla— gen (19871619).

5. 10 kap. 1. 2 och 9 55 förenings- bankslagen (19871620).

Har lager. fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa- get tagits upptill högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan- skillnaden som intäkt.

Har byggnad. markanläggning. maskin eller annat inventarium. patent-

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 19741770 3 5 9 mom. l990:651 655 mom. 19741995

305 1990265l. 3 Senaste lydelse 19901651. 3 Senaste lydelse 19901651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätt. hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgängens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska- perna tagits upptill högre värde än vad som följer av tredje stycket. har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl- lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå- tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva- rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät- ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan- den som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller av- dragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsföretags hela försäkringsbeständ övertagits av ett annat för- säkringsföretag.

Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 265 kommunalskattelagen (19281370) och i 14 mom. som det överlå- tande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansförctag enligt punkt 14 av anvisningarna till 325 nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att mo- derbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sist- nämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yr- kesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25—30 55 till en annan juridisk person såvida överlå- telsen sker med förlust och företa- gen är moderföretag och dotterföre- tag eller står under i huvudsak ge- mensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller Vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebo-

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yr- kesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25—31 55 till en annan juridisk person såvida överlå- telsen sker med förlust och företa- gen är moderföretag och dotterföre- tag eller står under i huvudsak ge- mensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda "fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket om aktie i aktiebo-

37.

Nuvarande lydelse

lag eller andel i handelsbolag. cko- nomisk förening eller utländsk juri- disk person överläts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag eller en ekonomisk för- ening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i kon- cernens verksamhet. Sker överlåtel- sen till ett utländskt företag, kan re- geringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

Föreslagen lydelse

lag eller andel i handelsbolag. eko- nomisk förening eller utländsk juri- disk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening. en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsåkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen inne- has som ett led i koncernens verk- samhet. Sker överlåtelsen till ett ut- ländskt företag. kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer medge befrielse från beskatt- ning för vinst.

I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe- skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 225 kommunalskattelagen inte ske.

Vid utskiftning av tillgångar i sam- band med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskatt- ning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 225 kommunal- skattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt 75 8mom. tillämpas bestämmelserna i andra. tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av an- visningarna till 225 kommunalskattelagen.

6 mom.4 Med litförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars försäk— ringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring. sjuk- och olycksfallsförsäkring. avgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring).

Med skadeförsåkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livför- säkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag. som drivit försäkringsrörelse här i riket. bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit här.

Understödsförening. vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapital- försäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem. anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse. som drivits av inländskt livför- säkringsföretag. anses nettointäkten av företagets kapital- och fastighetsför- valtning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensions- försäkringar. vilka företaget meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag. dels avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens hu- vudorganisationer.

Nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tredje stycket skall beräknas enligt reglerna för näringsverksamhet enligt denna lag. För den del av nettointäkten som undantagits från beskattning enligt nämnda stycke och som avser pensionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse. som drivits av inländskt skade- försäkringsföretag. anses överskottet av försäkringsrörelsen.

_4 Senaste lydelse l990:651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse. som drivits av in- ländskt skadeförsäkringsföretag. får från bruttointäkten avdrag göras för- utom för driftkostnader. som avses i 235 kommunalskattelagen. för avgifter och bidrag. som utgivits till kommun. förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador. vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen. för ökning av för- säkringstekniska skulder för egen räkning. för ökning av säkerhetsreserv samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 5 första stycket försäkringsrörelselagen (19821713) (premiere- serv. ersättningsreserv. skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redo- visa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäk- ringsinspektionen fastställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning. av säker- hetsreserv. av regleringsfond för tra- fikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsord-

skulder för egen räkning. av säker- hetsreserv. av regleringsfond för tra- fikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna av säkerhetsre- serv skall anses som intäkt.

ningen, varigenom företaget får rätt att på annat sätt än ovan sagts dispo- nera en den I januari 1929 befintlig utjämningsfond. för vilken bestäm- melser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjärnningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fon- den anses härigenom undergå minsk- ning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäkrings- företag drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse. som här drivits av utländskt skadeförsäk- ringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp mot- svarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäk- ringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäk- ringspremier. dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verk- samhet. skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.

10 mom.5 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller. utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag.

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper som avses i 275 1 mom.. .

2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i 275 1 mom..

3. att avdrag får göras för utdelning som företaget har beslutat för beskatt- ningsåret. dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

5 Senaste lydelse 1990:651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förlust som uppkommit genom att aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 el- ler 25' aktiebolagslagen (1975-1385) eller 11 kap. 1 eller25 bankaktiebo- lagslagen (1988:618) är, utan hinder av vad som sägs i första stycket 1, av- dragsgill till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget under be- skattningsåret och närmast före- gående beskattningsår.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono- misk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde- papper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördclat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför- delning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.

Vad som föreskrivits för invest- mentföretag gäller också för aktie- fonder. För aktiefonder utgör intäk- ten enligt första stycket 2 doek 1.5 procent.

1 4 m 0 mf1 I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges av- drag för förlust vid avyttring av till- gång som avses i 275 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan till- gång. Uppkommer underskott be- handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen.

Vad som föreskrivits för invest- mentföretag gäller också för värde- pappersfonder. För värdepappers- fonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 1.5 procent.

1 4 m 0 m. I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges av- drag för förlust vid avyttring av till- gång som avses i 275 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan till- gång. Uppkommer underskott be- handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen. Förlust som uppkommit genom att aktie för- lorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller ge- nom fusion enligt 14 kap. 1 eller 25 aktiebolagslagen (1975-1385) eller 11 kap. 1 eller2 5 bankaktiebolagslagen (1981-618) är, utan hinder av vad nu sagts. avdragsgill till den del förlus- ten svarar mot utdelning från bolaget under beskattningsåret och närmast föregående beskattningsår.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållandcn eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i 75 8mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid-a.

" Senaste lydelse 1990z651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 5

1 mom.7 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning. vinster och an- nan intäkt som härrör från egendom. i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden. obligationer och andra fordringar, utdelning på aktier och andelar. vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämför- liga förpliktelser.

ersättning vid upplåtelse av privatbostad. lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 195 kommunal- skattelagen (1928z370). ,

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder t' utländsk valuta.

Med utdelning avses även utbetal- ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 5 aktiebolagslagen (1975-1385) och 9 kap. 1 5 bankaktiebolagslagen (1987:618) vid nedsättning av aktie- kapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fu- sionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap. 6.5 aktiebolagslagen och 11 kap. 7.5 bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från utländskt bolag om utbetalningen är jämförlig med sådan utbetalning från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.

Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Till- gången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behål- ler tillgången sitt anskaffningsvärde.

2 rn o m.8 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäkternas förvärvande samt för ränteutgift och förlust (realisations- förlust) vid icke yrkesmässig avytt- ring av tillgångar och sådana förplik- telser som angesi 1 mom.. i den män inte annat anges 130 5 femte stycket.

7 Senaste lydelse 1990:651. 3 Senaste lydelse 1990:651.

2 m 0 m. Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för in- täkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bo- satt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av till-

Nuvarande lydelse

allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av nä- ringsverksamhet.

Om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100000 kronor eller — om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels- bolag — 10000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte an- nat framgår av tredje stycket eller 4mom. andra stycket. Till räntein- täkter hänförs därvid inte löpande

avkastning på tillgångar som avses i 27.5 1 mom.

Delägare i fåmansförctag, som av- ses i 12 mom. nionde stycket, får göra fullt avdrag för ränteutgifter ut- över vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskost- nad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot Statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. Som an- skaffningskostnad räknas även arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av aktierna eller andelarna. Har ak- tierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, skall an- skaffningskostnadcn beräknas med tillämpning av 245 lmom. tredje

Föreslagen lydelse

gångar och sådana förpliktelser som anges i lmom.. i den män inte annat anges i 31 & femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksam- het. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan _vsisk per-

son om skattskyldighet skulle ha

förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100000 kronor eller om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels- bolag — 10000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte an- nat framgår av tredje stycket eller 4mom. andra stycket. Till räntein- täkter hänförs därvid endast ränta på

]. banktillgodohavanden isvenska kronor och likvärdiga fordringar som betalas varje år med hela det vid beskattningsårets utgång upplupna beloppet.

2. skuldebrev i svenska kronor som emitterats till en kurs som inte understiger 90 procent av skuldebre- vets nominella belopp under förut- sättning att ränta betalas varje år och beräknas efter samma räntesats un- der hela löptiden.

Delägare i fåmansförctag, som av- ses i 12 mom. nionde stycket, får göra fullt avdrag för ränteutgifter ut- över vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskost- nad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot Statslåneräntan vid utgången av november året före be- skattningsåret med tillägg av fem procentenheter. Som anskaffnings- kostnad räknas även arvs- och gåvo- skatt som den skattskyldige har be— talat i anledning av förvärv av ak- tierna eller andelarna. Har aktierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller där- med jämförligt fång, skall anskaff- ningskostnaden beräknas med till-

Nuvarande lydelse

stycket.

Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten. i den män inte annat anges i 279' 5 mom. eller 29% 2 mom.

Föreslagen lydelse

lämpning av 24å 1 mom. tredje stycket.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten. i den män inte annat anges i 275 5 och 6 mom. eller 295 2 mom.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra lik- nande insatser i lotteri.

4 mom.9 Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant stat- ligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 195 kommunalskattela- gen (19282370). Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 & kommu- nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings- verksamhet enligt anvisningspunk- ten. En skattskyldig som är berätti- gad till sådant avdrag får. utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid årets ingång mul- tiplicerad med reduceringen av vår— det på fastigheter och andra till- gångar enligt 6å andra stycket lagen (1990:654) om skatteutjämningsre- serv eller. såvitt gäller delägare i handelsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 25% kommunalskattelagen. Gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördel- ningsbeloppet.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna till 22å kommu- nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings- verksamhet enligt anvisningspunk- ten. En skattskyldig som är berätti- gad till sådant avdrag får. utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar Statslåneräntan vid utgången av no- vember året före beskattningsåret multiplicerad med reduceringen av värdet på fastigheter och andra till- gångar enligt 65 andra stycket lagen (l990:654) om skatteutjämningsre- serv eller. såvitt gäller delägare i handelsbolag. punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22% kommunalskattelagen. Gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördel- ningsbeloppet.

Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid återbetal- ning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32å nyss nämnda lag skall anses som betald

ränta.

1 () m 0 m.10 Vad som gäller om ut- delning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från an- nan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk

'" Senaste lydelse l990:65l. '” Senaste lydelse 19901651.

1 0 m 0 m. Vad som gäller om an- nan utdelning från utländskt bolag än som avses i 35 lmom. tredje stycket skall även tillämpas på utdel- ning från annan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock

Nu varan de lydelse

person enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 & kommunal- skattelagen (1928:37()) har beskat- tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på del- ägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte va- rit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket. till i Sverige bosatt del- ägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar skall här i riket bli föremål för be- skattning. Från denna föreskrift meddelas likväl ett undantag i 78% 9 mom.

Föreslagen lydelse

inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt 10 andra stycket av anvisning- arna till 535 kommunalskattelagen (1928:37()) har beskattats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Utdel- ning från dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle inte varit bosatt el- ler stadigvarande vistats här i riket. till i Sverige bosatt delägare av in- komst. som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo men gi- vetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar — skall här i riket bli föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas lik- väl ett undantag i 7å 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande') som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skattetill- godohavande är "avoir fiscal” i Frankrike och "tax credit” i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den

utdelning på vilkenskattetillgodohavandet är grundat.

12 m 0 m.” Överstiger utdel- ningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga kapitaltill- skott som svarar mot Statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med till- lägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvär- vats på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall anskaffningskostnadcn beräk- nas med tillämpning av 245 1 mom. tredje stycket.

Understiger utdelningen visst är det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som se- nare år får tas upp som intäkt av ka- pital i motsvarande mån (sparad ut— delning). Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostna-

Senaste lydelse l990:651.

1 2 m 0 m. Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansförctag så stor procent av den skattskyldiges an- skaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot Statslåneräntan vid utgången av november året före be- skattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller där- med jämförligt fång. skall anskaff- ningskostnadcn beräknas med till- lämpning av 24.5 1 mom. tredje stycket.

Understiger utdelningen visst är det högsta belopp som på grund av första stycket får tas upp som intäkt av kapital. ökas det belopp som se- nare år får tas upp som intäkt av ka- pital i motsvarande mån (sparad ut- delning) för den som ägde aktierna vid utdelningstilUä/Iel eller. om utdel- ning inte förekommit, för den som

Nuvarande lydelse

den vid beräkning enligt första stycket.

Vid avyttring av aktier i ett få- mansförctag skall hälften av den del av realisationsvinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller även under de när- maste tio åren efter det att ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisations- vinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara få- mansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första—tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande om fattning under någon del av den senaste tioårsperioden. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den ho- nom närstående under någon del av den senaste tioårsperioden varit verksam i ett annat fåmansförctag. som bedriver samma eller likartad verksamhet. under förutsättning att

Föreslagen lydelse

äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostna- den vid beräkning enligt första stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansförc- tag skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisationsför- lust genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget upp- lösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2.6 aktie- bolagslagen ( I 975 :1385 ) skall vid till- lämpning av första stycket det över- skjutande beloppet minskas med för- lusten.

I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 får vid tillämpningen av första — tredje styckena anskaffnings- kostnaden räknas upp med hänsyn till _yförändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret. dock tidigast från och med år 1970. till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990. Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara fåmansförc— tag i fråga om utdelning eller realisa- tionsvinst på aktier som den skatt- skyldige eller någon honom närstå- ende ägde när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller har för- värvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första—tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under be- skattningsåret eller något av de tio be- skattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyl- dige eller den honom närstående un- der någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmans- förctag. som bedriver samma eller

Nuvarande lydelse

denna verksamhet inte påbörjades senare än tio år efter det att verk- samheten i det först avsedda företa- get upphörde.

Om den skattskyldige visar att ut- omstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första—tredje styckena inte tilläm— pas. om inte särskilda skäl förelig- ger. Härvid beaktas även förhållan- dena under den senaste tioårsperio- den. Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första—tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst tillämpas reglerna inte heller i den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag. antalet anställda. företagets verksamhet och tillgångar sann övriga omständighe- ter inte är hänförlig till den skattskyl- diges eller någon honom närståendes arbetsinsats.

Föreslagen lydelse

likartad verksamhet, under förut- sättning att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.

Om den skattskyldige visar att ut- omstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första—tredje styckena inte tilläm- pas. om inte särskilda skäl förelig- ger. Härvid beaktas även förhållan- dena under de tio beskattningsårsom närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana per- soner på vilka bestämmelserna i för- sta—tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst tillämpas reglerna inte hellerpå den del av den sammanlagda vinsten utöver kvarstå- ende sparad utdelning för den skatt- skyldige och honom närstående un- der samma tidsperiod som överstiger 200 basbelopp för avyttringsåret en- ligt Iagen (1962:381) om allmän för- säkring.

Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18 år förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges be- skattningsbara förvärvsinkomst. med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första—tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst. skall vid beräkning enligt 10% av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges be- skattningsbara förvärvsinkomst. innan tjänsteintäkten beaktas. anses mot- svara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verk- samhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföre- tag och närstående framgår av punkt 14 av anvisningarna till 325 kommu- nalskattelagen (1928z370). Vid be- dömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansförctag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller ge- nom någon närstående är eller un- der någon del av den senaste tioårs- perioden har varit verksamma i före- taget i betydandc omfattning.

Vad som i detta moment sägs om

Vad som förstås med fåmansföre- tag och närstående framgår av punkt 14 av anvisningarna till 32å kommu- nalskattelagen (1928z370). Vid be- dömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansförctag skall dock sådana delägare anses som en person. som själva eller ge- nom någon närstående är eller un- der något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattnings- året har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om

Nuvarande lydelse

aktier i ett fåmansförctag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna fi- nansiella instrument som avses i 27 å lmom.

Föreslagen lydelse

aktier i ett fåmansförctag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna fi- nansiella instrument som avses i 27 & lmom. Vid tillämpningen av be- stämmelserna i första—tredje styck- ena på sistnämnda finansiella instru- ment skall dock tillägget till statslåne- räntan begränsas till en procentenhet och sådan uppräkning som avses i fjärde stycket inte medges.

6 5

1 mom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger. såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 20 och 21 åå sägs:

a) fysisk person:

d e 1 s för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som an- ges i 53 5 1 mom. a kommunalskatte- lagen ( I 928.191 70),

d e ls såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt häri riket,

för tid under vilken han varit bo- satt här i riket:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid under vilken han ej varit bosatt här i riket:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26.6 och som innefattar nytt- janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad el- ler avyttras;

för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar; för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och pri- vatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet häri riket eller av egendom som avses i 26 å och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus häri riket;

för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebo- lag. handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 25 7 mom.. dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgivits av svenska aktiebolag. dels av sådana av svenska aktiebolag ut- fästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument. om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist häri riket eller stadigvarande vistats här;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samebyar. samfund. stif- telser. verk. inrättningar och andra inländska juridiska personer. dock såvitt

': Senaste lydelse l990:651.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jäm- förligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten tax- erats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regle- ringssamfällighet:

för all inkomst. som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket:

för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i 26 å och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket:

för slutlig skatt eller tillkommande skatt. som restituerats. avkortats eller avskrivits. i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxe- ringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;

d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag: för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som av- ses i punkt lU andra stycket av anvisningarna till 53 & kommunalskattelagen.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 535 kommunalskattelagen.

24 s

1 mom. '3 Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får — i den mån inte annat anges — ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbelop- pet). således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision. stämpelskatt o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m.m. I omkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag. [ fråga om förpliktelser som avses i 3 & 1 mom. skall — om inte annat anges — som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen. medan avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.

Har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige ge- nom arv. testamente. gåva. bodel- ning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte. anses egendomen förvärvad genom det köp. byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförin- nan. Har den skattskyldige förvärvat ett finansiellt instrument som avses i 27.5 1 mom. eller 295 1 mom. genom ett sådant fång, får han som anskaff- ningsvärde tillgodoräkna sig ett be- lopp motsvarande det avdrag. som överlåtaren med tillämpning av den i 275 2mom. angivna genomsnitts- metoden eller 27% 3 mom. skulle ha fått göra om han avyttrat instrumen- tet på överlåtelsedagen. Motsva-

B Senaste lydelse l99lt:65l.

Har den avyttrade egendomen förvärvats av den skattskyldige ge- nom arv. testamente. gåva. bodel- ning eller annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte. anses egendomen förvärvad genom det köp. byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförin- nan. Har den skattskyldige förvärvat ett finansiellt instrument som avses i 275 1 mom. eller 29ä ] mom. genom ett sådant fång. får han som anskaff- ningsvärde tillgodoräkna sig ett be- lopp motsvarande det avdrag. som överlåtaren med tillämpning av den i 275 2mom. angivna genomsnitts- metoden eller 275 3 mom. skulle ha fått göra om han avyttrat instrumen- tet på överlåtelsedagen. Motsva-

Nuvarande lydelse

rande gäller vid förvärv av sådan egendom som avses i 305 fjärde stycket. Har den skattskyldige ge- nom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död förvär- vat egendom som har utgjort om— sättningstillgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmel- serna i punkt 5 av anvisningarna till 215 kommunalskattelagen (1928: 370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige gäller — i stället för vad som stadgas i första me- ningen att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oav- sett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt. strömfall och rät- tighet till vattenkraft. Om byggnad finns bestämmelser i 45 kommunal- skattelagen (1928.'370).

2 m 0 m.” Med avyttring av egen- dom avses försäljning. byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs det fallet att ett finansiellt instru- ment definitivt förlorar sitt värde ge- nom att det bolag som givit ut instru— mentet upplöses genom konkurs el- ler likvidation. Med avyttring jäm- ställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optio- nen har utnyttjats. Med avyttring avses däremot inte utlåning av egen- dom för blankning.

Föreslagen lydelse

rande gäller vid förvärv av sådan egendom eller skuld som avses i 305 och 31 5 fjärde stycket. Har den skattskyldige genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död förvärvat egendom som har utgjort omsättningstillgång hos den avlidne och utgör egendomen enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 215 kommunal- skattelagen (1928z370) inte omsätt- ningstillgång hos den skattskyldige gäller — i stället för vad som stadgas i första meningen — att egendomen skall anses anskaffad till det bok- förda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oav- sett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt. strömfall och rät- tighet till vattenkraft. Om byggnad finns bestämmelser i 4å kommunal- skattelagen.

Om ersättningen för den avyttrade egendomen växlas till svenska kro- nor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den vid växlingen använda kursen vid beräkning av värdet på er- sättningen.

2 m 0 m. Med avyttring av egen- dom avses försäljning. byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs det fallet att ett finansiellt instru- ment definitivt förlorar sitt värde genom att det bolag som givit ut in- strumentet upplöses genom konkurs eller likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 25 aktiebo- lagslagen(1975-1385 ) eller 11 kap. 1 eller 25 bankaktiebolagslagen (1987:618). Med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Med avyttring avses där- emot inte utlåning av egendom för blankning.

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp. byte

” Senaste lydelse 1990:651. 4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 285 negativt. skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

lnlöses andel i aktiefond eller ut- skiftas fondens behållna tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses. skall avyttring av andelen anses ha skett mot veder- lag motsvarande vad fondandelsäga- ren uppbär vid inlösen eller utskift- ning.

lnlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till- gångar till fondandelsägare i sam- band med att fonden upplöses. skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond- andelsägaren uppbär vid inlösen el- ler utskiftning.

Utnyttjas ett finansiellt instrument. som avser teckningsrätt. delrätt. före— trädesrätt till teckning av vinstandelslån. köpoption. termin. optionsrätt. konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis. för förvärv av aktier eller annan egendom. anses detta inte som en avyttring av det utnytt- jade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

4 inom.” Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges en- dast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga. skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta bclopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsreg— ler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfär- darcn på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom. dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen. om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp" till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år. inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden. om försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier. obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att er- hålla betalning. vars storlek beror på värdet av egendomen. aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respek- tive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det be- skattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett avtal om köp av aktier. ob- ligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett

15 Senaste lydelse l99():65l.

Skattskyldighet för vinst respek- tive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det be- skattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier. obliga- tioner eller annan egendom vid en

Nuvarande lydelse

bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning. vars storlek beror på vår- det av egendomen. aktieindex eller liknande.

Föreslagen lydelse

viss framtida tidpunkt och till ett be— stämt pris eller en rätt att erhålla be— talning. vars storlek beror på värdet av egendomen. aktieindex eller lik- nande.

[ fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder. om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och sort. skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren. dock senast året efter det beskatt— ningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

") L

55

I 1 m 0 m. Från vinst vid avyttring av en näringsfastighet, beräknad en- ligt bestämmelserna i 1—10 mom., skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år fastigheten avyttrats redovisas i den förvärvs- källa vartill fastigheten varit att hän- föra. Avdraget får inte överstiga vins- ten före avdraget.

265

5 m 0 m.”) Som förbättringskost- nad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lä- genheten. och

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen- heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxe- ringen har behandlats som omkost—

"3 Senaste lydelse 1990:651.

5 m 0 m. Som förbättringskostnad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lä- genheten.

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen- heten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

e) den på bostadsrätter: belöpande andelen av sådana utgifter för ny-. till- eller ombyggnad som föreningen lagt ned på fastigheten under den skattskyldiges innehavstid och

d) den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för repa- ration och underhåll som föreningen lagt ned på fastigheten under den skattskyldiges innehavstid i den mån fastigheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.

Som förbättringskostnad enligt a eller !) räknas inte utgift som vid in- komsttaxeringen har behandlats

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nad i näringsverksamhet. som omkostnad i näringsverksam- het.

Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande reparatio- ner och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22% kommunalskattelagen (19282370) skall tas upp som intäkt av näringsverk- samhet. Som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 ?? nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till pri- vatbostad.

Utgifter enligt första stycket a och b som hänför sig till ett visst är räk- nas som förbättringskostnader en- dast under förutsättning att de sam- manlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och. om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad. dessutom nedlagts under senaste fem åren före avyttringen. Utgifterna hänförs nor- malt till det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgift som avses i första stycket b gäl- ler vidare att utgiften får dras av en- dast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttringen allt- jämt är i bättre skick än vid förvär- vet.

Som förbättringskostnad räknas även den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för ny-. till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet under inne- havstiden.

Utgifter enligt första stycket som hänför sig till ett visst är räknas som förbättringskostnader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och, om de är av det slag som avses i b el- ler d. dessutom nedlagts under de se- naste fem åren före avyttringen. Ut- gifterna hänförs normalt till det år då en faktura eller räkning har erhål- lits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgifter som avses i första stycket b och d gäller vidare att utgifterna får dras av endast till den del arbetet har medfört att lä- genheten eller fastigheten vid avytt- ringen av lägenheten alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet av lä- genheten.

Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrät- tens ingångsvärde. om föremålen har förvärvats tillsammans med bostads- rätten. I—Iar föremålen anskaffats under innehavet. anses utgiften — allt efter omständigheterna — som en utgift för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbe- loppet avgörs enligt första — tredje styckena.

9 m 0 m. Från vinst vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privat- bostad, beräknad enligt bestämmel- serna i I — 8 mom.. skall för fysisk person och dödsbo dras av ett belopp motsvarande det underskott som för det år bostadsrätten avyttrats redovi- sas i den förvärvskälla vartill bo- stadsrätten varit att hänföra. Vad nu sagts gäller inte i den mån underskot- tet tagits i anspråk för sådant avdrag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avses i 25 .é' ]] mom. Avdraget får inte överstiga vinsten före avdra-

get.

275

1 m o m.[7 Vid avyttring av aktie. interimsbevis. andel i aktiefond. an- del i ekonomisk förening. tecknings- rättsbevis, delbevis. vinstandelsbe- vis. konvertibelt skuldebrev, skulde- brev som är eller varit förenat med optionsrätt, Optionsbevis. samt ter- min och köp- eller säljoption av— seende aktie eller aktieindex samt andra finansiella instrument. som till konstruktion eller verkningssätt lik- nar tidigare angivna finansiella in- strument. tillämpas utöver 249' be- stämmelserna i 2—5 mom.

3 m 0 m. ”* Har optionsbevis erhål- lits genom teckning av skuldebrev förenat med optionsrätt. skall an- skaffningsvärdet för optionsbeviset beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionsrätten minskat med skuldebrevets mark- nadsvärde vid förvärvet.

5 m 0 m.19 Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad till- gång som avses i 1 mom. får dras av från realisationsvinst på marknads- noterad sådan tillgång utan den be- gränsning av avdragsrätten som framgår av 3 5 2 mom.fjärde stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel i aktiefond endast om värdet av fon- dens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdede- lar av fondförmögenheten.

'7 Senaste lydelse 19901651. "* Senaste lydelse l990:651. 19 Senaste lydelse 19901651.

1 m 0 m. Vid avyttring av aktie. interimsbevis. andel i värdepappers- fond. andel i ekonomisk förening. teckningsrättsbevis. delbevis. vinst- andelsbevis avseende lån i svenska kronor. konvertibelt skuldebrev i svenska kronor. samt termin och köp-, sälj- eller teckningsoption av- seende aktie eller aktieindex samt andra finansiella instrument. som till konstruktion eller verkningssätt lik- har tidigare angivna finansiella in- strument. tillämpas utöver 24å be- stämmelserna i 2—6 mom.

3 m 0 in. Har köp- eller tecknings- option erhållits genom förvärv av skuldebrev förenat med option . skall anskaffningsvärdet för optionen be- räknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionen mins- kat med skuldebrevets marknads- värde vid förvärvet.

5 m 0 m. Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad till- gång som avses i 1 mom. får dras av från realisationsvinst på marknads— noterad sådan tillgång utan den be- gränsning av avdragsrätten som framgår av 3 5 2 mom.femte stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappersfond endast om vär- det av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar av fondförmögenheten.

Realisationsförlust som uppkom- mit genom att aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts ge- nom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. I eller 25 aktiebolags- lagen (] 975 :1385 ) eller I 1 kap. 1 eller 2.5 bankaktiebolagslagen(I987:618) är avdragsgill utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom. femte stycket till den del för- lusten svarar mot utdelning från bo- laget under beskattningsåret och när- mast föregående beskattningsår.

6 m 0 m. Består en värdepappers- fond endast av sådana värdepapper som avses i 295 och är andelarna marknadsnoterade behandlas reali- sationsvinst och realisationsförlust som ränteirttäkt respektive ränteut-

gift.

30 5

1 m 0 m. Realisationsvinst vid av- yttring av utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta beräknas med tillämpning av 24.6 och den ge- nomsnittsmetod som anges i 279" 2 mom. första stycket. Detsamma gäl- ler realisationsvinst vid avyttring av ett finansiellt instrument vars under- liggande egendom är utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta eller är hänförlig till ett index beroende av sådan valuta. Vid avyttringen tilläm- pas även bestämmelserna i 2mom. femte stycket sista meningen.

2 m 0 m. Vid betalning av en skuld i utländsk valuta beräknas vinst re- spektive förlust på grund av valuta- kursförändring för långivare och lån- tagare på följande sätt.

Långi varen skall som intäkt ta upp värdet av det återbetalade beloppet vid återbetalningen och medges av- drag för beloppets värde vid utlå- ningstillfället. Låntagaren skall som intäkt ta upp värdet av det återbeta- lade beloppet vid utlåningstillfället och medges avdrag för beloppets värde vid återbetalningen. Värdet av det återbetalade beloppet vid utlå- ningstillfället beräknas med tillämp- ning av genomsnittsmetoden enligt 279" 2 mom. första stycket. Med an- skaffningsvärde avses därvid avdra- get för långivaren och intäkten för låntagaren.

Skattskyldighet för kursvinst re- spektive avdragsrätt för kursförlust på en fordran eller skuld i utländsk valuta inträder för det beskattningsår då återbetalning sker.

Nuvarande lydelse

30 %

Vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25—29 åå gäller utöver 24% följande bestämmelser.

Föreslagen lydelse

Med betalning av skuld jämställs att skulden mot vederlag övertas av annan låntagare.

Kursvinst eller kursförlust beräk- nas inte. för tid mellan avyttring och växling till svenska kronor ifall som avses i 24.6 Imorn. sista stycket. Kursvinst eller kursförlust på ut- ländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnads- kostnader under tillfällig vistelse i ut- landet är inte skattepliktig respektive avdragsgill.

31 5

Vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25 —30 åå gäller utöver 245 följande bestämmelser.

Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt lösöre) får

1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egen- domen efter avdrag för kostnaden för avyttringen.

2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.

Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för egendomens anskaffning. värdeminskning e.d. skall ingångsvärdet minskas med detta avdrag.

När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisa- tionsvinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27.5 2 mom.

Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för

personligt bruk.

8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 skall som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 de- cember 1990. 10. Har förvärvare av ett skulde- brev före utgången av år 1990 läm- nat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering be- stämmelserna i punkt 2 av anvis- ningarna till 39 & kommunalskattela- gen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag

8. För andel i allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 får som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 de- cember 1990. 10. Har förvärvare av ett skulde- brev eller andel i sådan värdepap- persfond som avses i punkt 10 av an- visningarna till 38.6 kommunalskat- telagen ( I 928:3 70) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 före utgången av år 1990 lämnat överlåtaren kompensa- tion för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvis- ningarna till 395 kommunalskattela- gen i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag

Nuvarande lydelse

för räntekompensation enligt nämnda anvisningspunkt skall kom- pensationen inte inräknas i anskaff- ningsvärdet vid beräkning av realisa- tionsvinst när skuldebrevet avyttras.

Föreslagen lydelse

för räntekompensation enligt nämnda anvisningspunkt skall kom- pensationen inte inräknas i anskaff- ningsvärdet vid beräkning av realisa— tionsvinst när skuldebrevet eller an- delen avyttras.

12 a. I fråga om vad som förstås med utjämningsfond samt vad som skall anses utgöra en minskning av sådan fond tillämpas äldre föreskrif- ter i 2 5 6mom. vid I 992 och senare års taxeringar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1992 och senare års taxe- ringar i fråga om likvidation eller fusion som föranlett utskiftning till aktie- ägare före ikraftträdandet.

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. lå lagen (1990:000) om ändring i taxe- ringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 51

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (1928:370), 2. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. 3. lagen ( l947:577) om statlig förmögenhetsskatt. 4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. 5. lagen (1927.'321) om utskrftningsskatt.

6. lagen ( I 933 :395 ) om ersättningsskatt.

7. lagen (1946:324) om skogs- 5. lagen (1946:324) om skogs- vårdsavgift. vårdsavgift,

8. lagen (l990:661) om avkast- 6. lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel. ningsskatt på pensionsmedel.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fast- ställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21% lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

1 Lydelse enligt prop. 1990/9lz5.

Prop. "1990/91:54

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändringi lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 175 samt 3kap. 22. 27 och 60 55 lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha

Hänvisningar till S4

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1751

Om den skattskyldige under be- skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom. skall han i självdekla- rationen lämna de uppgifter som be- hövs för att beräkna skattepliktig realisationsvinst. Detsamma gäller. om den skattskyldige under beskatt- ningsåret överfört eller upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 255 "2mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall jäm- ställas med avyttring av fastighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är be- roende av viss framtida händelse. skall uppgift lämnas om detta i själv- deklarationen.

Om den skattskyldige under be- skattningsåret har avyttrat fast eller lös egendom eller betalat eller överlå- tit lån i utländsk valuta. skall han i självdeklarationen lämna de uppgif- ter som behövs för att beräkna skat- tepliktig realisationsvinst. Det- samma gäller. om den skattskyldige under beskattningsåret överfört el- ler upplåtit egendom under sådana förhållanden att överföringen eller upplåtelsen enligt 255 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall jämställas med avyttring av fas- tighet. Kan intäktens totala belopp inte fastställas på grund av att den är beroende av viss framtida händelse. skall uppgift lämnas om detta i själv- deklarationen.

3 kap. 22 53 Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av 1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. 2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande. 3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden. 4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning. 5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer. 6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller an- nat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmel- serna i lagen (l990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- bärande värdepapper oavsett om

' Lydelse enligt prop. 1990/9125. 2 Lydelse enligt prop. 1990/915.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte- bärande värdepapper oavsett om

Nuvarande lydelse

ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgifts- skyldige sammanlagt gottskrivit el- ler betalat ut till borgenären. dennes sammanlagda fordran på den upp- giftsskyldige vid årets utgång och av- dragen preliminär skatt. 1 fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i de- pån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Föreslagen lydelse

ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgifts- skyldige sammanlagt gottskrivit el- ler betalat ut till borgenären med uppgift om i vad mån räntan är att hänföra till sådan kvittningsgill rän- teintäkt som avses i3 5 2 mom. andra stycket lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen prelimi- när skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskri- vits samt om innehavet i depån eller den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna. om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyl- dige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt bestämmelserna i 57 å andra stycket skall dock den totala räntan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta. skall i stället för ränta det sam- manlagt utbetalda beloppet redovisas.

27 53

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstäm- ningsbolag enligt 3 kap. 85 aktiebolagslagen (1975:1385). 3 kap. 85 försäk- ringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8.5 bankaktiebolagslagen (19871618).

2. förvaringsinstitut som avses i 1 & lagen (1990:00) om värdepappersfon- der och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond.

3. fondbolag som avses i 1 & lagen om värdepappersfonder och som förval- tar svensk värdepappersfond.

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person. om utdel- ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller an- nat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmel- serna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som inneha- vare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra Kontrolluppgift enligt andra

stycket a skall ta upp utbetald utdel- ning oeh avdragen preliminär skatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket

3 Lydelse enligt prop. l990/9l:5.

stycket a skall ta upp utbetald utdel- ning och avdragen preliminär skatt samt i förekommande fall uppgift om

Nuvarande lydelse

b skall ta upp innehavet vid årets ut- gång.

Föreslagen lydelse

utdelningen avser sådan utbetalning sotn avses i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22.5 kommunal- skattelagen ( I 928.370) eller 35 I mom. tredje stycket lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets ut-

gång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för utdelning som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande.

60 54

Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4, 13. 14.22 eller 27 5 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sam- mandrag skall anges namn. postad- ress och personnummer eller organi- sationsnummer för den uppgiftsskyl- dige. antalet lämnade kontrollupp- gifter samt det sammanlagda belop- pet av de skatteavdrag som har verk- ställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats sär- skilt redovisningsnummer enligt 53 5 1 mom. uppbördslagen (19531272). skall detta anges i stället för person- nummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna- der enligt 2 kap. 45 första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter. skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift.

Vid en kontrolluppgift som läm- nas enligt 4. 13,14, 22 eller 27 5 skall fogas särskild uppgift (sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sam- mandrag skall anges namn. postad- ress och personnummer eller organi- sationsnummer för den uppgiftsskyl- dige. antalet lämnade kontrollupp- gifter samt det sammanlagda belop- pet av de skatteavdrag som har verk- ställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret. Om den uppgiftsskyldige har tilldelats sär- skilt redovisningsnummer enligt 535 1 mom. uppbördslagen (1953z272). skall detta anges i stället för person- nummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostna- der enligt 2 kap. 45 första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget. I sammandraget skall också anges det sammanlagda beloppet av semestermedel som har betalts in till en semesterkassa och som den uppgiftsskyldige inte skall redovisa i någon kontrolluppgift samt det sammanlagda skatteunder- lag för särskild löneskatt som har re- dovisats enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar- betsgivare.

Redovisning av konto som avses i 57 5 andra stycket tredje meningen skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

2.5 Vid 1992 och 1993 års taxe-

4 Lydelse enligt prop. 1990/915. 5 Lydelse enligt prop. 1990/915.

2. Vid 1992 och 1993 års taxe—

Nuvarande lydelse

ringar gäller, förutom vad som före— skrivs om deklarationsskyldighet i 2kap. 4 och 655. att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit inkomst av kapital eller när värdet av hans förmögenhetstill- gångar vid beskattningsårets utgång överstiger 100000 kronor eller be- träffande en gift person — om ma- karnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 200 000 kronor. Vidare skall folk- pensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid beskattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

Föreslagen lydelse

ringar gäller, förutom vad som före- skrivs om deklarationsskyldighet i 2kap. 4 och 655, att folkpensionär är skyldig att lämna självdeklaration när han under beskattningsåret har uppburit inkomst av kapital översti- gande I 600 kronor eller när värdet av hans förmögenhetstillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 100000 kronor eller beträffande en gift person — om makarnas ge- mensamma skattepliktiga förmö- genhetstillgångar överstiger 200000 kronor. Vidare skall folkpensionär lämna uppgift om hur stor del av de redovisade skulderna som vid be- skattningsårets utgång var nedlagda i privatbostadsfastighet.

5. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 15, 25 4mom., 35 lmom. samt 10 och 14 55 uppbördslagen (_l953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med skatt avses i denna lag. om inte annat anges:

1. kommunal inkomstskatt. . statlig inkomstskatt. . statlig förmögenhetsskatt. . statlig fastighetsskatt. utskiftningsskatt. ersättningsskatt, . skogsvårdsavgift. .egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter 9. avkastningsskatt 10. skattetillägg och förseningsav- gift enligt taxeringslagen (19902324). 1]. mervärdeskatt i fall som avses i 215 lagen (1968:430) om mer- värdeskatt, 12. annuitet pä avdikningslån.

Hänvisningar till S5

Oompxgnhww

4 m 0 m.3 Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapi- tal enligt 35 14 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet.

l. kommunal inkomstskatt. 2. statlig inkomstskatt.

3. statlig förmögenhetsskatt. 4. statlig fastighetsskatt,

5. skogsvårdsavgift.

6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

7. avkastningsskatt,

8. skattetillägg och förseningsav- gift enligt taxeringslagen (19902324),

9. mervärdeskatt i fall som avses i 21 5 lagen (1968:430) om mervärde- skatt,

10. annuitet på avdikningslån.

4 m 0 m. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapi- tal enligt 35 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underskottet. Har skatt- skyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen ( I 958.295 ) om sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 125 4mom. samma lag på grund av un- derskott av kapital skall skattereduk- tionen dock minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in- komstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk- tion bortfaller.

' Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. ' Lydelse enligt prop. 1990/91: 5. 3 Senaste lydelse 1990: 653.

Nuvarande lydelse

1 m 0 mf' I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preli- minär skatt med belopp, vilket så . nära som möjligt kan antas motsvara iden slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhets- skatt. vinstdelningsskatt, särskild vinstskatt, egenavgifter, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.

Föreslagen lydelse

1 m 0 m. I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preli- minär skatt med belopp. vilket så nära som möjligt kan antas motsvara iden slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhets- skatt, avkastningsskatt, egenavgif- ter. kommunal inkomstskatt, skogs- värdsavgift och statlig fastighets- skatt.

10 55

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost- nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av anvisningarna till 335 kommunalskattelagen (1928z370) endast till den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum el- ler, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan av den som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjäns- teresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersätt- ningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3a av anvisningarna till nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 5 kommunalskattela— gen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen över- stiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 335 kommunalskattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens in- komsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall be- räknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för- säkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om skat- teavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

b) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978z520);

c) sådan pension, livränta eller från försäkringsföretag utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket er- sättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd;

(1) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige:

f Senaste lydelse 1989z349. * Lydelse enligt prop. 1990/9115.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

e) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undan- tagen från beskattning i Sverige;

f) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 5 lagen (l990z325) om själv— deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor;

g) ränta på konto för klientmedel eller

h) ränta som ingår i belopp som redovisas enligt 3 kap. 225 sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

g) ränta på konto för klientmedel;

h) ränta som ingår i belopp som redovisas enligt 3 kap. 225 sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter eller

i) utdelning som avses i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22.5 kommunalskattelagen eller 3 .5 1 mom. tredje stycket lagen ( I 947:5 76 ) om statlig inkomstskatt.

14 56

1 den slutliga skatt som avses i 135 lmom. första stycket. 135 2mom. andra stycket och 17 5 1 mom. 2 skall inte inräknas utskiftningsskatt, er- sättningsskatt. skattetillägg eller för- seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), mervärdeskatt enligt la- gen (1968:430) om mervärdeskatt el- ler sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift. vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ— ning.

I den slutliga skatt som avses i 13 5 lmom. första stycket, 135 2mom. andra stycket och 175 1 mom. 2 skall inte inräknas skattetillägg eller för- seningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324_). mervärdeskatt enligt la- gen (1968:430) om mervärdeskatt el- ler sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ- ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.

Lydelse enligt prop. 1990/915.

6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt

Härigenom föreSkrivs att 1 och 2 55 lagen (1990:659) om särskild löneskatt

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

En arbetsgivare skall varje år be- tala särskild löneskatt till staten med 22,2 procent på lön eller annan er— sättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre.

Vid bestämmande av skatteun- derlaget tillämpas bestämmelserna i 2kap. 3—555 lagen (19811691) om socialavgifter med undantag av 45 första stycket "2.

En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år betala särskild lö-

Föreslagen lydelse

Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 22,2 pro- cent på

]. lön eller annan ersättning till ar- betstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre,

2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi- dragsförsäkring sattt tecknas av ar- betsgivare till förmån för arbetsta- gare.

3. avgångsersättning som annorle- des än på grund av kollektivavtals- grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten eller kommun som arbetsgivare,

4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts en— ligt grunder som fastställts i kollektiv— avtal mellan arbetsmarknadens hu- vudorganisationer till den del ersätt— ningen utgör komplement till förtids— pension eller till sjukbidrag,

6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åt- njuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- dens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs- belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.

Skattskyldig är den som utgett så- dan ersättning som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteun- derlaget tillämpas bestämmelserna i 2kap. 3—555 lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 45 första stycket 2 och 13.

En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala

Nuvarande lydelse

neskatt med 22,2 procent på in— komst av passiv näringsverksamhet här i riket samt. om den skattskyl- dige före årets början fyllt 65 år eller avlidit under året. på inkomst som avses i 3 kap. 45 andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

Föreslagen lydelse

särskild löneskatt med 22,2 procent på inkomst av passiv näringsverk- samhet här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller avlidit under året. på in- komst som avses i 3kap. 45 andra stycket lagen (1981:691) om social- avgifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgrupp- sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningarna till 225 kommunal- skattelagen ( ] 928.'3 70) eller enligt så- dan trygghetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del ersättningen utgår iform av engångs- belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.

Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 45 lagen om socialavgifter.

Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träf- fats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställ- ning enligt 3 kap. 25 lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel- serna i 3 kap. 55 lagen om socialavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2. Särskild löneskatt skall inte utgå på avgångsersättning som avses i 15 första stycket 2—4 i fråga om anställning som har upphört före ikraftträdan- det och inte heller på ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller ansvarig- hetsförsäkring som avses i l 5 första stycket 5 och 6 eller sådan gruppsjukför- säkring eller trygghetsförsäkring som avses i 25 första stycket. om försäk- ringsfallet inträffat före ikraftträdandet.

7. Förslag till Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

15 Till staten betalas skatt på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring enligt be- stämmelserna i denna lag.

25 Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföre- tag i fråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsid- kare.

35 För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för grupplivför- säkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna till 225 eller enligt 325 3a mom. kommunalskattelagen (1928z370) förmånen av försäkringen inte utgör skattepliktig intäkt eller i den mån enligt punkt 23 andra stycket av anvisningarna till 235 samma lag försäkringstagaren medges avdrag för pre- mien. För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring teck- nats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som avses i första stycket. För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att för- säkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten en- ligt andra stycket. För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrö- relse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföre- taget enligt första stycket.

45 För skattskyldiga som avses i 35 första stycket inträder skatteplikt när premie mottas. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av mottagen premie. Skatten uppgår till 42,7 procent av underlaget. ' Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie för ft.")rsäkring som avses i 35 första stycket, skall beskattningsunderlaget för nästföljande är sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen pre- me.

5 5 För skattskyldiga som avses i 35 andra och tredje styckena inträder skat- teplikt vid utbetalning som där sägs. Beskattningsunderlaget utgörs av utbe- talt belopp. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.

65 För skattskyldiga som avses i 35 fjärde stycket inträder skatteplikt vid betalning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald premie. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.

75 Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskattcr och prisregleringsavgifter.

8 5 Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatte- verket.

95 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan. om det be-

hövs med hänsyn till uppbörden av skatt enligt denna lag. medge att en skatt- skyldig får tillämpa en annan redovisningsperiod än vad som anges i 2 kap. 35 första stycket lagen (l984:151) om punktskattcr och prisregleringsavgif- ter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas

1. för skattskyldiga som avses i 35 första stycket på premie som mottas och avser tid efter ikraftträdandet.

2. för skattskyldiga som avses i 35 andra och tredje styckena på belopp som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet.

3. för skattskyldiga som avses i 35 fjärde stycket på premie som betalas och avser tid efter ikraftträdandet.

Med avvikelse från vad som sägs i 2 kap. 3 5 första stycket lagen (1984: 151) om punktskattcr Och prisregleringsavgifter skall den första redovisningspe- rioden för skatt enligt de nya föreskrifterna omfatta tiden den 1 januari—den 30 juni 1991.

Hänvisningar till S7

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 25 samt 11 kap. 2 (1962:381) om allmän försäkringI skall ha följande lydelse.

och 355 lagen Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 2 52

Sjukpenninggrundande in— komst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga för— måner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget ar— bete. antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (in— komst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadser— sättning som inte enligt 105 upp— bördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A—skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgi— vare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om ar— betet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för ar— betsgivarens räkning bortses vid be— räkningen av sjukpenninggrun— dande inkomst från sådana lönetill- lägg som betingas av ökade levnads- kostnader och andra särskilda för- hållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning räknas inte heller intäkt som avses i 325 lmom. första stycket h och i kom— munalskattelagen (19281370). Den Sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. ln- komst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

1 Lagen omtryckt 19821120. 3 Senaste lydelse 19901657.

Sjukpenninggrundande in- komst är den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga för- måner som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget ar- bete. antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (in- komst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av anställning likställs kostnadser- sättning som inte enligt 105 upp- bördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en arbetsgi— vare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om ar- betet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fråga om arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för ar- betsgivarens räkning bortses vid be- räkningen av sjukpenninggrun- dande inkomst från sådana lönetill— lägg som betingas av ökade levnads- kostnader och andra särskilda för- hållanden i sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller in- komst av annat fört-'ärvsarbete räk- nas inte heller intäkt som avses i 32 5 lmom. första stycket 11 och i kom- munalskattelagen (19281370) eller sådan ersättning som enligt 1 5 första stycket 2 —6 lagen ( 1 99065 9) om sär- skild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan er- sättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets- skada som enligt 2 5 första stycket Ia-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gen om särskild löneskatt utgör un- derlag för nämnda skatt. Den sjuk- penninggrundande inkomsten fast- ställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hund- ratal kronor.

Vid beräkning av Sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan in- komst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av anställning. såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor. även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I fråga om ersättning som utgör inkomst av näringsverk- samhet. gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är ense om detta. 1 nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning un- der året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den Sjukpenninggrundande inkoms- ten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet.

Beräkningen av den Sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål- landena inte är kända för försäkringskassan. grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning. som vid taxering gjorts av den försäk- rades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 85 första—fjärde styckena upp- bördslagen (1953:272).

11 kap. 253

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller andra skattepliktiga förmåner. som en för- säkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 105 uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan in- komst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kro- nor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 5 1 mom. första stycket h och i kommunalskat- telagen (19281370). I fråga om ar-

3 Senaste lydelse l990:657.

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller andra skattepliktiga förmåner. som en för- säkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 5 uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Till sådan in- komst räknas dock inte från en och

Isamme arbetsgivare utgiven lön som

under ett år ej uppgått till 1 000 kro- nor. Till sådan inkomst räknas inte heller intäkt som avses i 32 5 1 mom. första stycket h och i kommunalskat- telagen (19282370) eller sådan ersätt-

Nuvarande lydelse

bete som har utförts utomlands bort— ses vid beräkningen av pensions— grundande inkomst från sådana lö— netillägg som betingas av ökade lev— nadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

Föreslagen lydelse

ning sotn enligt I 5 första stycketZ—Ö lagen (l990:659) om särskild löne- skatt utgör underlag för nätnnda skatt. I fråga om arbete som har ut- förts utomlands bortses vid beräk— ningen av pcnsionsgrundande in- komst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom in- komst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför- säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenningförmåner.

c) vårdbidrag enligt 9kap. 45. i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader.

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets- marknadsstöd.

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,

g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu- diestödslagen (19731349).

h) delpension enligt lagarna (19751380) och (1979:84) om delpensionsför- säkring.

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti- tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv- ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen. läkare under för- svarsmedieinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga.

j) utbildningsbidrag för doktorander.

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenut- bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,

l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 35. i den mån regeringen så förordnar.

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de star- tar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi- vare lämnar sädant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 35 andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,

p) ersättning enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård.

q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän- digt.

Ifråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första stycket för arbete som någon utfört

Ifråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för ut- fört arbete i annan form än pension

Nuvarande lydelse

för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i

Föreslagen lydelse

gäller i tillämpliga delar bestämmel- serna i 3 kap. 2ä andra stycket.

tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2å andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an- nan ersättning. som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo- satt utom riket eller är utländsk juridisk person. endast i fall då den försäk- rade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a & eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare. om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person. som äger ett bestämmande inflytande över den ut— ländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbin- delse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket. om en utländsk beskickning häri riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

354

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av aktiv näringsverksamhet här i riket;

b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet; 0) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skat— tepliktiga förmåner;

d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför- säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träderi stället för inkomst som ovan nämnts samt

e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal- skattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;

allt i den mån inkomsten inte enligt 2å är att hänföra till inkomst av an-

ställning.

Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 1000 kronor för år. tas den inte i be- räkning. Ej heller tas sådan ersätt- ning som avses i första stycket e) i beräkning. om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, un- der året inte uppgått till 1000 kro- nor. Intäkt som avses i 32ä lmom. första stycket h och i kommunalskat- telagen (1928c370) räknas inte som inkomst av annat förvärvsarbete.

4 Senaste lydelse l990:657.

Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgått till 1000 kronor för år, tas den inte i be- räkning. Ej heller tas sådan ersätt- ning som avses i första stycket e) i beräkning, om ersättningen från den. för vilken arbetet utförts, un- der året inte uppgått till 1000 kro- nor. lntäkt som avses i 32å lmom. första stycket h och i kommunalskat- telagen (1928z370) eller sådan ersätt- ning enligt gruppsjukförsäkring eller

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 25? första stycket lagen (] 99065 9) om särskild löneskatt ut— gör underlag för nämnda skatt råk- nas inte som inkomst av annat för- värvsarbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att lkap. 2? och 2kap. 45 lagen (1981:691) om socialavgifterl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad en- ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat för- värvsarbete som avses i 3kap. 2 eller 2 aå eller 11 kap. 3å nämnda lag.

Vid tillämpning av denna lag skall den som har utgett sådant bidrag som avses i 11 kap. 25 första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som arbetsgivare. Vid tillämpning av denna lag gäller vidare vad som i 22cå lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare sägs om iakttagande av förhandsbe- sked.

Vid tillämpning av denna lag skall, även om ett anställningsförhål- lande inte föreligger, den som har ut- gett sådan ersättning som enligt be- stämmelserna i 3 kap. 2.6 andra stycket eller 11 kap. 25 första stycket m), andra stycket och femte stycket lagen om allmän försäkring är att hänföra till inkomst av anställning anses som arbetsgivare. Vid tillämp- ning av denna lag gäller vidare vad som i 22cå lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar- betsgivare sägs om iakttagande av förhandsbesked.

Bestämmelser om betalning av avgifter vid vissa uppdrag finns i lagen (1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272)

m.m.

Bestämmelser om betalning av arbetsgivaravgifter finns också i 23 5 lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.

2 kap. 4 ål

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från 1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte upp- gått till 1 000 kronor.

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år.

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16% eller 4kap. 18% lagen (_1962z381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid

Hänvisningar till S9

inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta- gare haft att täcka med ersättningen,

' Lagen omtryckt 1989:633. 3 Senaste lydelse l990:658.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 & tredje stycket civilför- svarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpen- ning,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 25 första stycket lagen om allmän försäkring.

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i Så lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,

11. ersättning som avses i 3 kap. 2 aå lagen om allmän försäkring, 12. intäkt som avses i 325 1 mom. 12. intäkt som avses i 325 1 mom. första stycket h och i kommunalskat- första stycket h och i kommunalskat- telagen (1928z370). telagen ( 1928z370),

13. sådan ersättning som enligt 1 5 första stycket 2—6 lagen (] 990.659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från ar- betsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kost- nader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansförctag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32å kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfa- rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 225 2 och 3 mom.. 23 % B och F samt 28. 39 och 43 åå lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22å

2 m 0 m.2 Har fast egendom efter den tidpunkt. som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått ivärde genom eldsvåda. vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom ned- läggning eller väsentlig förändring av rörelse. i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande an- ledning. skall skattemyndigheten i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig, boutred- ningsman eller testamentsexekutor. efter verkställd utredning. åsätta egendomen särskilt värde till led- ning för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig föränd- ring av rörelse, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anled— ning. äger beskattningsmyndigheten hos skattemyndigheten påkalla att egendomen för ändamål. som i före- gående stycke sägs, åsättes särskilt värde.

2 m 0 m. Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom ned- läggning eller väsentlig förändring av verksamhet i vilken egendomen varit använd. eller av annan lik- nande anledning. skall skattemyn- digheten i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig. boutredningsman eller testaments- exekutor, efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendo- men belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig föränd- ring av verksamhet, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anledning. äger beskattningsmyn- digheten hos skattemyndigheten på- kalla att egendomen för ändamål. som i föregående stycke sågs, åsättes särskilt värde.

Fast egendom som inte har särskilt taxeringsvärde skall också värderas av skattemyndigheten till ledning för arvsskattens bestämmande. Det åligger skattskyldig. boutredningsman eller testamentsexekutor att ansöka om detta. Värdering behövs dock inte om det är uppenbart att egendomens värde inte överstiger 50 000 kronor. Skattemyndigheten skall vidare göra värdering om beskattningsmyndigheten begär det.

Vid värdering enligt detta moment skall hänsyn tas till egendomens be- skaffenhet vid den tidpunkt som avses i 21 &. Värdet skall uppskattas enligt de grunder som gäller för bestämmande av taxeringsvärde året före det år

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974c857. : Senaste lydelse 1990:337.

N u varande lydelse Föreslagen lydelse

då denna tidpunkt inföll. Föreskrifterna i 225 1 mom. andra och tredje me- ningarna skall därvid tillämpas. Skattskyldig, boutredningsman eller testa- mentsexekutor skall lämna skattemyndigheten de upplysningar som behövs för prövning av ansökningen. Skattemyndigheten får i ärendet inhämta ytt- rande från ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd för det distrikt, inom vil- ket egendomen är belägen. Skattemyndigheten får även besluta om besikt- ning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än beskatt- ningsmyndigheten. får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen. Har värderingen begärts av beskatt- ningsmyndigheten skall kostnaderna betalas av allmänna medel. Skattemyndighetens beslut enligt detta moment får inte överklagas. 3 m 0 m.3 Ingår fast egendom en- ligt kommunalskattelagen (1928: 370) i en förvärvskälla inom in- komstslagen jordbruksfastighet eller rörelse. tillämpas bestämmelserna i 45 och. med undantag av femte stycket sista meningen. punkt 2 av anvisningarna till 3 och 455 lagen ( 1947:577) om statlig förmögenhets- skatt. Vad nu har sagts gäller även egendom som enligt sjunde och åt- tonde styckena i nämnda anvisnings- punkt skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.

3” Senaste lydelse 1981:634.

3 m 0 m. Ingår fast egendom en- ligt kommunalskattelagen (1928: 370) i en förvärvskälla inom in- komstslaget näringsverksamhet till- lämpas bestämmelserna i 45 och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 455 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller endast förvärvskälla eller del av förvärvskälla inom in- komstslaget näringsverksamhet som enligt bestämmelserna i 18 5 kommu- nalskattelagen jämte anvisningarna till I 85 nämnda lag i dess lydelse in- till den I juli 1990 skulle ltänförts till förvärvskälla inom inkomstslagett jordbruksfastighet eller rörelse eller sådan egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av an- visningarna till 3 och 455 lagen om stalig förmögenhetsskatt skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 4 5 och. med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 55 lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vad där stadgas om förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastig- het och rörelse i stället äga tillämp- ning på förvärvskälla eller del av för- värvskälla inom inkomstslaget nä- ringsverksanthet. Härutöver skall vid tillämpning av punkt2 av anvisning- arna till 3 och 455 lagen om statlig förmögenhetsskatt iakttas vad SOm stadgas i tredje —sjätte styckena ne- dan.

Hänvisningen i tredje stycket till

Nuvarande lydelse

Vid tillämpningen av de bestäm- melser som anges i första stycket skall som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga till grund för beräkningen av arvsskatt.

Föreslagen lydelse

punkt 2 femte stycket av anvisning- arna till 415 kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna till 245 nämnda lag.

I stället för vad som i sjätte stycket stadgas om bostadsbyggnader på jordbruksfastighet och tomtmark för byggnaderna skall gälla att småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomt- mark på lantbruksenhet inte skall be- handlas som en tillgång i en förvärvs- källa inom inkomstslaget närings- verksamhet ont småhuset med tillhö- rande tomtmark är att anse som en privatbostadsfastighet enligt 5 5 kant- tnunalskattelagen.

Bestämmelsen [ åttonde stycket a tillämpas med bortseende från vad där sägs attt att egendomen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet.

Hänvisningen [ nionde stycket till 355 la tnotn. kommunalskattelagen skall i stället gälla punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 325 nämnda lag.

Vid tillämpningen av de bestäm- melser som anges i första — sjätte styckena skall som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga till grund för beräk- ningen av arvsskatt.

235

Bf Aktier som noteras på in- ländsk eller utländsk börs, andelar i aktiefonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads- mässigt och är av det slag som anges i 35 5 3 mom. första stycket kommu- nalskattelagen (1928:37()) tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

B. Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde- pappersfonder samt andra värde- papper än aktier som omsätts mark- nadsmässigt och är av det slag som anges i275 ] mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

Aktier som. utan att vara börsnoterade. är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket. skall de aktier i bolaget _som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak- tierna. Ar flera aktieslag noterade. skall de icke noterade aktierna tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

"* Senaste lydelse 198621 198.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note- rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. får i stället priset vid en sådan försäljning läg- gas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av be- stämmelserna i första — tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolagtas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan- den. varvid dock följande skall iakt- tas. I den mån uppskattningen grun- das på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, be- räknas tillgångarnas värde med till- lämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den yt— terligare förutsättningen att de i 435 andra stycket angivna kraven iaktta- gits. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första — tredje styckena. skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första fjärde styckena.

Aktier som inte omfattas av be- stämmelserna i första — tredje styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållan- den, varvid dock följande skall iakt- tas. I den mån uppskattningen grun- das på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet beräknas un- der förutsättning att förhållandena är sådana som avses i 225 3 mom. första stycket sista meningen — till- gångarnas värde med tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsätt- ningen att de i 43 å andra stycket an- givna kraven iakttagits. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i första — tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första — fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första tredje och femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

F.5 Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola- gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 å och med hän- syn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning. som föranletts av

boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (19282370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse till- lämpas bestämmelserna i 45 och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 45% lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

5 Senaste lydelse 1986zll98.

Vid värderingen av förvärvskälla eller del av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928z370) ingår i inkomstslaget näringsverk- samhet tillämpas under förutsätt- ning att förhållandena är sådana som avses i22 53 mom. första stycketsista meningen bestämmelserna i 45 och. med undantag av femte stycket sista meningen. punkt 2 av anvis-

N u varande lydelse

Föreslagen lydelse

ningarna till 3 och 455 lagen (1947:577) om statlig förmögenhets— skatt. Härvid skall iakttas vad som stadgas i22 5 3 mom. andra - sjätte styckena.

28 56

Till k l a s 5 I hänföras efterlevande make, sambo. barn. avkomling till barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.

Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efterle- vande make eller sambo 200 000 kronor. från vad som tillkommer an- nan i klass I 50 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass 11 el- ler klass III, 15 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år. avdrages ytterligare 5 000 kronor för varje helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda ålder uppnås.

Som skattefritt avdrages från lott som tillkommer den avlidnes efterle— vande make eller sambo 280 000 kronor. från vad som tillkommer an- nan i klass I 70 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass 11 el- ler klass III, 21 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 år, avdrages ytterligare 10 000 kro— nor för varje helt år eller del därav. som då återstod till dess sagda ålder uppnås.

Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 är stadigvarande vistats i den avlid- nes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket'får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator. även om det erhålles vid skilda tillfällen.

Till k l a s s 11 hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller 111. Till k l a s s 111 hänföras landstingskommun. kommun eller annan menighet ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som rege-

ringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande. sociala, politiska. konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning. som. utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman- slutning. som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän

samlingslokal.

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jäm- likt 35.

För skattelott. som i 11 ä' 2 mom. sägs. beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för

6 Senaste lydelse 198711206.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mottagaren av det legat varom fråga är. som medför lägst skatt. Från skatte- lott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skatte- pliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öre- tal uppkommer vid beräkning av skatt. skall skatten jämkas nedåt till när-

mast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Skattepliktig lott, kr.

Nuvarande lydelse

Klass I

Arvsskatt, kr.

— 100 000 10 % inom skiktet; 100 000 200 000 10 000 + 20 % " " , 200 000 — 400 000 30 000 + 30 % " " 400 000 800 000 90 000 + 40 % " " 800 000 8 000 000 8 000 000 —

250 000 + 50% 3 850 000 + 60%

I!

II

II

II

Klass [] Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr. 25 000 15 % inom skiktet; 25 000 50 000 ' 3 750 + 25% " " , 50 000 — 100 000 10 000 + 35 % " " ; 100 000 — 200 000 27 500 + 45 % " " ; 200 000 — 2 000 000 72 500 + 55 % " " ; 2 000 000 — 1 062 500 + 65 % " " Klass 111 Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr. 30 000 10 % inom skiktet; 30 000 — 60 000 3 000 + 20 % " " 60 000 — 9 000 + 30 % " "

Skattepliktig lott, kr.

Föreslagen lydelse Klass 1

Arvsskatt, kr.

— 140 000 10 % inom skiktet; 140 000 — 280 000 14 000 + 20 % " " 280 000 560 000 42 000 + 30 % " "

560 000 1 120 000 1 120 000 11 200 000 11 200 000

126 000 + 40% 350 000 + 50% 5 390 000 + 60%

II

II

II

;

7

n _

, II

?

II

Föreslagen lydelse

Klass 11 Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr. — 35 000 15 % inom skiktet; 35 000 70 000 5 250 + 25 % " " ; 70 000 140 000 14 000 + 35 % " " ; 140 000 280 000 38 500 + 45 % " " ; 280 000 — 2 800 000 101 500 + 55 % " " ; 2 800 000 1 487 500 + 65 % " " Klass 111 Skattepliktig lott. kr. Arvsskatt, kr. 42 000 10 % inom skiktet; 42 000 84 000 4 200 + 20 % " " , 84 000 12 600 .30 % " " Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 ä7

Skattefrihet åtnjutes:

a) för gåva av möbler. husgeråd och andra lösören. som äro avsedda för gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk och vars värde för samme mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10 000 kronor;

b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvota- garens skattepliktiga inkomst;

e) för vad make eller sambo vid bodelning, som förrättas av annan anled- ning än makes eller sambos död. erhållit utöver honom enligt lag tillkom- mande andel, i den mån värdet av vad maken eller sambon bekommit icke överstiger värdet av hans i bodelningen ingående egendom eller, om äldre giftermålsbalken är tillämplig. värdet av samfälld egendom, som av maken i boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts;

(1) för annan än under a). b) och c”) omförmäld fullbordad gåva, i den mån värdet av gåvan eller. om gåvo- tagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det samman- lagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 2 000 kronor.

d) för annan än under a). b) och c) omförmäld fullbordad gåva. i den mån värdet av gåvan eller. om gåvo- tagaren under samma kalenderår av samme givare erhåller flera sådana gåvor som här avses, det samman- lagda värdet av dessa gåvor icke överstiger 10 000 kronor.

43 5”

Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6 — 9. 12, 19, 21 och 30 åå. vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 45 tredje stycket, 135 2 mom., 14 och 20 55. 22å med undantag av 3 mom.. 23 5 med undantag av F tredje stycket, 24 — 27 55. 28 5 med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 &. Därvid skall hänvis-

7 Senaste lydelse 1987:1206. 3 Senaste lydelse 1988:1516.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningen i 32 5 f) till 19 å i stället gälla 41 & samt 28å första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt kommunalskat- telagen (1928:370) i jordbruk med binäringar. skogsbruk eller rörelse, som han äger direkt eller genom ju- ridisk person, skall, utöver bestäm- melserna i första stycket, även 225 3 mom. och 23 5 F tredje stycket till- lämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts om förvärvskälla gäller även egendom som enligt de bestämmelser som anges i 225 3mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp. byte eller något därmed jämförligt fång eller genOm gåva eller bodelning av an- nan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ur- sprungliga gåvan nedsatts.

Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan förvärvskälla eller del av förvärvskälla inom inkomst- slaget näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen(1928z370) som han äger direkt eller genom ju- ridisk person, skall. utöver bestäm- melserna i första stycket — under förutsättning att förhållandena är så- dana som avses i 2.5 3 mom. första stycket sista meningen även 225 3 mom. och 23 5 F tredje stycket till- lämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts gäller endast om gå- van avser all givarens rätt till för- värvskälla eller del av förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksam- het som enligt 18 5 kommunalskatte- lagen jämte anvisningar till 185 nämnda lag i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skulle utgjort en egen för- värvskälla inom inkomstslaget jord- bruksfastighet eller rörelse eller så- dan egendom som enligt punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvis- ningarna till 3 och 4 55 lagen om stat- lig förmögenhetsskatt (l947:577) skall anses som en särskild förvärvs- källa inom inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter det att skattskyldighet för gåvan in- trätt genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan anled- ning än makes död avhänt sig egen- domen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gå- van nedsatts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i de fall skattskyl- dighet inträder efter utgången av år 1990.

11. Förslag till Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen samt 1—3 och 7 55, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 1 5. anvisningarna till 25 och anvisningarna till 35 lagen (19511763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skall ha följande lydelse.

Lag om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

Nuvarande lydelse

Har fysisk person eller dödsbo un- der visst beskattningsår årnjutit in- komst. som hänför sig till minst två beskattningsår. (a c k U ut u ] e r a d inkomst), skall under de förut- sättningar, som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna in- komst beräknas enligt följande. In- komsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år. dock högst tio. till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för belop- pet om det lagts till den genomsnitt— liga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för till- läggsbelopp för de tre senaste taxe- ringsåren eller, om inkomsten hänför sig bara till två år, de två senaste taxe- ringsåren och därvid det tillagda be- loppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade in- komsten. Skatten beräknas enligt de. skatteskalor som gäller för det taxe- ringsår då den ackumulerade in- komsten tas upp till beskattning.

lSenaste lydelse 198421062.

Föreslagen lydelse

15'

Har fysisk person eller dödsbo un- der visst beskattningsår haft inkomst av tjänst eller sådan inkomst av nä- ringsverksamhet som avses i3 5, och hänför sig inkomsten till minst två beskattningsår (a c k u m u l e r a d inkomst). skall under de förut- sättningar som anges i denna lag. statlig inkomstskatt på denna in- komst beräknas enligt följande.

Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år. dock högst tio. till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för be- loppet om det lagts till den genom- snittliga beskattningsbara förvärvs- inkomsten för taxeringsåret och så många av de närmast föregående tax- eringsåren som är i fråga, efter juste- ring rned ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan

1. taxeringsåret och närmast före- gående taxeringsår om den ackumu- lerade inkomsten hänför sig till tre el- ler fyra beskattningsår,

2. taxeringsåret och andra taxe- ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

3. taxeringsåret och tredje taxe- ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller

4. taxeringsåret och fjärde taxe- ringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Hänför sig inte hela den ackumule- rade inkomsten till tid före taxerings- året, skall — på sätt följer av punkt2 av anvisningarna —hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring skall göras.

Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade in- komsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade in- komsten tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år. vartill ackumu- lerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda om- ständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen ( 1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

25?

Till grund för skatteberäkning en— ligt ] 5 skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdrags- gilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den acku- mulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt beskattnings— bara inkomst respektive underlag för tilläggsbelopp är lägre, denna in- komst respektive detta underlag.

Skatteberäkning enligt 1 5får ske endast under förutsättning att den in- komst. som skall ligga till grund för skatteberäkningen. uppgår till minst 15 000 kronor och dessutom utgör minst en femtedel av den skattskyldi- ges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

2Senaste lydelse 1983z445.

Till grund för skatteberäkning en- ligt 1 5 skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdrags- gilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den acku- mulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt beskattnings— bara förvärvsinkomst är lägre, denna inkomst.

Som förutsättning för skatteberäk- ning enligt 1 5 gäller att den inkomst . som skall ligga till grund för skatte- beräkningen, uppgår till minst 50 000 kronor samt att den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten, inklu- sive den ackumulerade inkomsten, överstiger skiktgränsen enligt 105 andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med minst samma belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse

] mom:1 Vad/i denna lag sägs gäl- ler. med den begränsning som följer av vad nedan i 2 — 5 mom. stadgas, beträffande all ackumulerad in- komst.

2 mom.4 I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning samt intäkt ge- nom avyttring av skog och skogspro- dukter, om avverkningen framtving- ats av brand. stormfällning, torka. insektsskador eller dylikt eller av vat- tenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsätt- ning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersätt- ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, in- täkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9kap. 23 5 jor- dabalken samt intäkt för jordägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

3) intäkt i form av försäkringser- sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan- läggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, eller intäkt, som har uppkommit genom att egendom har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest har avyttrats under sådana förhållan- den att sådan tvångsförsäljning måste anses föreligga, allt under förutsätt- ning att intäkten inte har föranlett av- drag för insättning på Skogskonto el- ler för avsättning till eldsvådefond;

4) intäkt iform av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst- bortfall till följd av skador och in-

JSenaste lydelse 1981 :297. 4Senaste lydelse 19811297.

Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:54

Nuvarande lydelse

trång å fastigheten, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djur- skötsel;

6) intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande bruk i jord- bruksfastigheten avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsav- drag äro att ltänföra till byggnad. ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten; samt

7) intäkt. som har uppkommit ge- nom att eldsvådefond har återförts till beskattning på grund av att jord- bruksdrtften har upphört eller — så- vitt avser eldsvådefond för lagertill- gångar — på grund av att djursköt- seln har upphört, dock att särskilt till- lägg på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.

3 mom. 5 Ifråga om inkomst av an- nan fastighet skall lagens bestämmel- ser endast gälla följande intäkter. nämligen:

]) intäkt i form av försäkringser- sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan- läggningar. som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, under förutsättning att intäkten inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond;

2) intäkt — i samband med avytt- ring av fastighet — genom avyttring av maskiner och andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs till byggnad; samt

3) intäkt. som har uppkommit ge- nom att eldsvådefond har återförts till beskattning på grund av att hela eller den huvudsakliga delen av för- värvskällan har avvecklats, dock att särskilt tillägg på det återförda belop- pet inte skall anses utgöra sådan in- komst.

4 mom." I fråga om inkomst av

5Senaste lydelse 1981 :297. (Senaste lydelse 1982:6.

Föreslagen lydelse

I fråga om inkomst av närings-

Nuvarande lydelse

rörelse skall lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, näm- ligen:

l) intäkt genom vetenskaplig, lit- terär. konstnärlig eller därmed jäm- förlig verksamhet. under förutsätt- ning att intäkten inte föranlett upp- skov med beskattning enligt lagen ( I 9796] I ) om upphovsmannakonto eller enligt lagen ( I 9822 ) om uppfin- narkonto;

2) intäkt vid överlåtelse av hyres- rätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersätt- ning. som har erhållits på grund av avbrottsförsäkring eller som skade- stånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelser: till fölth av expropriation, rekvisition eller annat liknande för- farande eller intäkt i form av försäk-

Föreslagen lydelse

verksamhet skall lagens bestäm- melser gälla endast följande intäk- ter, nämligen:

1. intäkt genom vetenskaplig, lit- terär, konstnärlig eller därmed jäm- förlig verksamhet;

2. intäkt vid överlåtelse av hyres- rätt samt av varumärke. firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3. intäkt — i samband med att en näringsfastighet avyttras eller över- går till privatbostadsfastighet av- seende återförda avdrag för värde- minskning m.m. och utgifter för värdehöjande reparationer och un- derhåll enligt bestämmelserna i punkt5 första stycket av anvisning- arna till 2.6 kommunalskattelagen( I 928:3 70);

4. intäkt i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel som avses i 265 1 mom. lagen (] 947:5 76) om statlig inkomstskatt. i fall då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller övergår till privatbostad — avseende återförda avdrag för utgifter för vår- dehöjande reparationer och under- håll enligt bestämmelserna i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 225)" kommunalskattelagen;

5. intäkt i form av engångsersätt- ning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, in- täkt i fortn av ersättning sotn utgår vid avräkning enligt 9kap. 23 å jor- dabalken samt intäkt för fastighets- ägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

6. intäkt i form av försäkringser- sättning, skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses föreligga;

Nuvarande lydelse

ringsersättning eller annan ersätt— ning för skada på byggnader eller markanläggningar. som har förstörts eller skadats genom brand eller an— nan olyckshändelse, allt under förut- sättning att intäkten inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvåde— fond;

4) intäkt i form av engångsersätt- ning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring. i samband med överlåtelse. upplåtelse eller nedläggandc av rörelse. av för sta- digvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner eller andra inventarier. vilka icke vid beräkning av värde- minskningsavdrag hänföras till bygg- nad, samt av andra varor och pro- dukter i rörelsen än ovan vid 4) av- ses; samt

6) intäkt. som har uppkommit ge- nom att eldsvådefond. särskild inve- steringsfond för avyttrat fartyg eller särskild nyanskaffningsfond har återförts till beskattning på grund av att rörelsen har överlåtits eller ned-

Föreslagen lydelse

7. intäkt i form av försäkringser- sättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markan- läggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse;

8. intäkt iform av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst- bortfall till följd av skador och in- trång på fastighet, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

9. intäkt genom ersättning för skada på växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den skattskyldiges ätgöranden samt in- täkt genom avyttring av skog och skogsprodukter. om avverkningen framtvingats av brand, stormfäll- ning, torka, insektsskador eller lik- nande eller av vattenuppdämning el- ler framdragande av kraftledning;

10. intäkt i form av engångsersätt- ning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet;

Il. intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadigva- rande bruk i verksamheten avsedda inventarier;

lZ. intäkt vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med upphörande av djurskötsel samt;

13. intäkt som har uppkommit ge- nom att ersättningsfond har återförts till beskattning på grund av att nä- ringsverksamheten har överlåtits el- ler nedlagts, dock att särskilt tillägg på det återförda beloppet inte skall

Nuvarande lydelse

lagts, dock att särskilt tillägg eller ränta på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlå- telse. upplåtelse eller nedläggande av rörelse skall äga motsvarande till- lämpning beträffande rörelsefilial och rörelsegren.

5 mom.7 I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gäller lagens bestämmelser, såvitt av- ser realisationsvinst, vinst vid avytt- ring av fastighet samt vinst vid avytt- ring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för av- yttringen till huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt inne- hades direkt eller genom förmed- ling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och förvärvats tidigare än två år före avyttringen.

Föreslagen lydelse

anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag sägs om överlå- telse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verk- samheter i en förvärvskälla.

758

Ändras den beskattningsbara in- komsten eller det underlag för till- läggsbelopp varpå skatten har be- räknats skall skattemyndigheten be- sluta om den ändring av skattebe- räkningen som föranleds härav.

Ändras den beskattningsbara för- värvsinkotnsten varpå skatten har beräknats skall skattemyndigheten besluta om den ändring av skattebe- räkningen som föranleds härav.

Anvisningar till 1 &

1.9 Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år. För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till minst två-beskattningsår. Engångsbelopp. som uppbäres så- som ersättning för årlig pension. skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp. som be- skattas med tillämpning av bestäm- melserna i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 19 å kommunalskattelagen( 1928z370) , skall icke anses såsom ackumulerad inkomst.

7Senaste lydelse 1981 :297. 3Senaste lydelse 1990z343. 9Senaste lydelse 19832314.

Engångsbelopp, som erhållits så- som ersättning för årlig pension. skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp, som be- skattas med tillämpning av bestäm- melserna i punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 195 kommunal- skattelagen (19281370) eller intäkt som beskattas med tillämpning av punkt 14 av anvisningarna till 32.6

Nuvarande lydelse

Ackumulerad inkomst, som avses i 35 5 mom., skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige in- nehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst vid avyttring av fas- tighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i2 5 lagen ( I 978:970) om uppskov med beskattning av realisa- tionsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Föreslagen lydelse

nämnda lag, skall inte anses såsom ackumulerad inkomst.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag. och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 352mom. vid 5) -— 7) samt i 39' 4mom. vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den skatt- skyldige bedrivit jordbruket eller rö- relsen. Ackumulerad inkomst, som avses i3 & 3 mom. vid 2) och 3). skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige innehaft fastigheten. Har skattskyldig åtnjutit ackumule- rad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller komman— ditbolag, skall inkomsten anses hän— förlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skatt— skyldige bedrivit jordbruket eller rö— relsen eller innehaft fastigheten eller varit delägare i bolaget. därest han så yrkar och företer utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig, eller om det eljest framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har jordbruk eller rörelse, som-be- drivits av den ena av två makar, över- tagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda ma- kens innehav av förvärvskällan. un- der förutsättning att makarna då vara taxerade med tillämpning av 11 & lmom. lagen om statlig in-

Har näringsverksamhet eller andel i handels- eller kommanditbolag i samband med makes död övertagits av den andra maken som ensam dödsbodelägare skall efterlevande make, om denne så yrkar, anses ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den förstnämnda makens innehav av för- värvskällan, under förutsättning att

Nuvarande lydelse

komstskatt eller. därest andra ma- ken haft inkomst. skulle hava taxe- rats med tillämpning av nämnda be- stämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning trär andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar. överta- gits av den andra maken sattt! när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst. sotn enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 å kommunal- skattelagen(1928:.370) taxeras hos tnake, skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stad- gas om makar skall i tillämpliga de- lar gälla även andra skattskyldiga. vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Föreslagen lydelse

makarna då taxerades med tillämp- ning av11 & 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller. om andra maken haft inkomst. skulle ha taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse.

Vad i föregående stycke sägs om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxe- ras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt "l & skall den avlidne och dödsboet anses som en och samma skattskyldig.

2.10 Till ledning för skatteberäk- ningen ges följande exempel: En ensamstående skattskyldig uppbär under år 1985 en ackumule- rad inkomst på 84000 kronor. Ut- redning förebringas om att inkoms- ten hänför sig till sju år, vilket inne- bär att årsbcloppen blir 12000 kro— nor. Vid 1984, 1985 och 1986 års taxe- ringar antas den beskattningsbara inkomsten ha bestämts till 90 000 kronor. 120000 kronor respektive 150 000 kronor. Underlaget för till- läggsbelopp har för motsvarande år bestämts till 145000 kronor, 165 000 kronor respektive 200000 kronor. I den beskattningsbara inkomsten och underlaget för tilläggsbelopp vid I 986 års taxering ingår ovan angivna 84000 kronor; beloppet skall undan- tas vid genomsnittsberäkningen. Den genomsnittliga beskattnings- bara inkomsten respektive det ge- nomsnittliga underlaget för tilläggs- belopp blir då 92000 kronor respek-

1"Senaste lydelse 1986:511.

2. Till ledning för skatteberäk- ningen ges följande exempel: A. En skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad inkomst på 500000 kronor. Hans utredning vi- sar att inkomsten hänför sig till fetn år. vilket innebär att årsbcloppen blir 100 000 kronor.

Vid 1995 1999 års taxeringar an- tas den beskattningsbara förvärvsin- komsten ha bestämts till 150 000 kronor, 160 000 kronor, 170 000 kro- nor. 180 000 kronor respektive 690 000 krattor. I den beskattnings- bara förvärvsinkomsten vid 1999 års taxering ingår ovan angivna 500 000 kronor; beloppet skall undantas vid genomsnittsberäkningen.

Den genomsnittliga beskattnings- bara förvärvsinkomsten blir då 170000 kronor. Eftersom den acku- mulerade inkomsten hänför sig till

Nuvarande lydelse

tive 142000 kronor. Grundbelopp skall således beräknas iskiktet 92 000 — 104000 kronor och tilläggsbelopp i skiktet 142000 154000 kronor. Med tillämpning av skatteskalortza för taxeringsåret 1986 blir grundbe- loppet 2400 kronor och'tilläggsbe- loppet 890 kronor. Dessa belopp skall sedan tnultipliceras med sju. Grundbeloppet på den ackumule- rade inkomsten blir då 16 800 kronor och tilläggsbeloppet blir 6230 kro- nor.

Vid 1986 års taxering utgör i övrigt den beskattningsbara inkomsten 66 000 krattor och underlaget för till- läggsbelopp 116 000 kronor.

Föreslagen lydelse

fem beskattningsår. varav inget avser tid efter beskattningsåret, skall den genomsnittligt beskattningsbara för- värvsinkomsten justeras med ett be- lopp motsvarande skiktgränsens för- ändring mellan taxeringsåret och

'andra taxeringsåret före taxerings-

året. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239000 kronor och vid 1997 års taxering 217000 kronor. Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten skall därför juste- ras med 22 000 kronor.

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkoms- ten om 192000 kronor skall läggas årsbeloppet 100 000 kronor. Skatten kan härefter beräknas på ett underlag om 292 000 kronor. Med tillämpning av skatteskala/1 för taxeringsåret 1999 blir den statliga inkomstskatten 20 procent av skillnaden mellan 292 000 kronor och skiktgränsen 239 000 kro- nor, dvs. 10 600 kronor. Detta be- lopp skall sedan multipliceras med fetn varefter skatten på den ackumu- lerade inkomsten blir 53 000 kronor.

Om exemplet ändras så att den ackumulerade inkomsten isin helhet hänför sig till beskattningsåret och tid efter beskattningsåret skall ingen ju- stering för skiktgränsförändring gö- ras. Underlaget för skatteberäk- ningen blir i stället för 292 000 kro- nor 270000 kronor och .skatten (5 x 6 200 =) 31 000 kronor.

B. En annan skattskyldig uppbär under år 1998 en ackumulerad in- komst orn 350 000 kr. Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till åren 1994—2000. dvs. fetn år före och två år efter taxeringsårets ingång.

Skatten på den ackumulerade in- komsten skall oavsett vilka för- flutna eller kommande år inkotnsten hänför sig till beräknas med ut- gångspunkt från de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för taxerings- året och de närmast föregående taxe- ringsåren. Vid justering för skikt- gränsens förändring skall dock hän- syn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Eftersom inkomsten inte hänför sig till fler än tio år skall den ackumule- rade inkomsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år. Inkomsten skall därför endast anses hänförlig till (5-2= ) tre gångna år. Justering skall således ske med ett belopp mot- svarande skiktgränsens förändring mellan taxeringsåret och året före taxeringsåret.

Den genomsnittliga beskattnings- bara förvärvsinkomsten. beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1993 1 999 års taxeringar, antas uppgå till 200 000 kronor. Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239 000 kronor och vid 1998 års taxering 228 000 kronor.

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkoms- ten om 211 000 kr skall läggas årsbe- loppet 50 000 kronor. Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 261 000 krattor och skiktgränsen 239000 kronor. dvs. 4 400 kronor. Detta belopp skall sedan tnultipliceras med sju varefter skatten på den ackumulerade in- komsten blir 30 800 kronor.

C. En tredje skattskyldig uppbär år 1998 en ackumulerad inkomst om 800 000 kronor. Hans utredning visar att inkomsten hänför sig till år 1981 ——2005, dvs. arton år före och sju år efter taxeringsårets ingång.

Den genomsnittliga beskattnings- bara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1990— 1 999 års taxeringar, antas uppgå till 170 000 kronor. Vid justering för skiktgränsens förändring skall dock hänsyn tas till att hela inkomsten inte hänför sig till tid före taxeringsåret. Eftersom inkomsten hänför sig till fler än tio år skall proportionering ske över en tioårsperiod varefter in- kotnsten anses belöpa på så många förflutna år som överstiger antal kommande år. Skillnaden avrundas till närmaste antal år. Skiktgränsen

Nuvarande lydelse

Den genomsnittliga beskattnings- bara inkomsten och det genomsnitt- liga underlaget för tilläggsbelopp, liksom den del av den ackumulerade inkomsten som hänförs till varje år. skall avrundas nedåt till helt hundra- tal krattor.

Beskattningsbar inkomst och un- derlag för tilläggsbelopp skall tas upp till () kronor för sådant taxe- ringsår." då taxering ej åsatts på grund av att den skattskyldige änd- rat räkenskapsår eller inte varit bo- satt här i riket.

Föreslagen lydelse

skall därför justeras som om det vore fråga attt fyra gångna år

[(% X 10) _ (% X ”ll

'Skiktgränsen antas vid 1999 års taxering vara 239000 kronor och vid 1997 års taxering 217 000 kronor.

Till den justerade genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkoms- ten om 192 000 kronor skall läggas årsbeloppet 80 000 krattor. Skatten kan härefter beräknas till 20 procent av skillnaden mellan 272 000 krattor och skiktgränsen 239000 kranar. dvs. 6 600 krattor. Detta belopp skall sedan multipliceras nted tia varefter skatten på den ackumulerade in- komster: blir 66 000 kronor.

Beskattningsbar förvärvsittkatttst skall tas upp till 0 kronor för sådant taxeringsår. då taxering inte äsatts på grund av att den skattskyldige änd- rat räkenskapsår eller inte varit bo- satt här i riket.

Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räken- skapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår. skall vid fördelning av den ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig till skilda taxeringsår.

Om skatteberäkning enligt 1 5 på- kallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla. skall skatteberäk- ningen omfatta all ackumulerad in- komst. som uppkommit i förvärvs- källan. Däremot äger skattskyldig från skatteberäkningen undantaga ackumulerad inkomst i annan för- värvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i åt— njutande av flera intäkter. vilka var för sig är att anse såsom ackumule— rade inkomster och vilka hänför sig

Om skatteberäkning enligt l ä på- kallas för ackumulerad inkomst i viss förvärvskälla, skall skatteberäk- ningen omfatta all ackumulerad in- komst som uppkommit i förvärvs- källan. Däremot får skattskyldig från skatteberäkningen undanta ackumulerad inkomst i annan för- värvskälla.

Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår kommer i ät- njutande av flera intäkter, vilka var för sig är att anse såsom ackumule- rade inkomster och vilka hänför sig

Nuvarande lydelse

till olika antal år. skall intäkterna fördelas oberoende av varandra på de år, till vilka de hänför sig, dock ntinst tre år. Skatteberäkningen skall ske på grundval av ett gemensamt årsbelopp.

Föreslagen lydelse

till olika antal år, skall intäkterna fördelas oberoende av varandra på de år. till vilka de hänför sig. Skatte- beräkttingen skall ske i sådan ord- ning att skatten först beräknas för den intäkt som hättför sig till tio eller fler är och sist för den intäkt som hänför sig till minst antal år. Vid be- räkning av skatten för varje intäkt skall till den genomsnittliga beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten läggas ett belopp motsvarande årsbeloppet av de tidigare fördelade ackumule- rade intäkterna. Vad nu sagts gäller även beträffande intäkt sotn hänför sig till tid efter taxeringsårets ingång.

till 25”

Vid beräkning av nettobeloppet av ackumulerad inkomst skall intäkt av skogsbruk i förekommande fall minskas med till intäkten hänförligt avdrag enligt punkt 7 av anvisning- arna till 22.5 kommunalskattelagen. i den mån sådant avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång, vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag. skall så- som nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgångens i beskatt- ningsavseende oavskrivna värde. Motsvarande skall gälla vid avyttring av sådan patenträtt eller liknande rättighet. som är att anse såsom vara i rörelse.

Såsom nettobeloppet av ackumule- rad inkomst genom avyttring av andra varor eller produkter i rörelse än i nästföregäende stycke sista punkten sägs skall anses dold reserv i lagertillgångarna vid beskattnings- årets ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan, å ena sidan. det lägsta av till- gångarnas anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde efter avdrag i förekommande fall för inkurans samt, å andra sidan, deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt. Vid av-

llSenaste lydelse 1981z297.

Vid beräkning av nettobeloppet av ackumulerad inkomst skall intäkt av skogsbruk i förekommande fall minskas med till intäkten hänförligt avdrag enligt punkt 9 av anvisning- arna till 23 & kommunalskattelagen(I928:370). i den mån sådant avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag. skall så- som nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgångens i beskatt- ningsavseende oavskrivna värde.

Nuvarande lydelse

veckling av byggnadsrörelse. tomt- styckningsrörelse eller annan rörelse avseende yrkesmässig handel nted fastigheter ävensom penningrörelse .skall dock såsom dold reserv i regel anses skillnaden tttellan tillgångarnas verkliga värde vid beskattningsårets ingång och deras bokförda värde vid samma tidpunkt.

Såsom nettobeloppet av ackumu- lerad inkomst genom avyttring av varor (inklusive djur) och produkter [ jordbruksfastighet skall anses dold reserv [ tillgångarna vid beskattnings- årets ingång. Dett dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och deras bokförda värde vid nätnnda tidpunkt.

Har den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å lagret frångåtts vid inkomsttaxeringen. skall vid beräk- ning av dold reserv i stället för bok- fört värde användas det [ beskatt- ningsavseende gällande värdet.

Föreslagett lydelse

Som nettobeloppet av ackumule- rad inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel skall anses skillnaden mellan tillgångarnas all- mättna saluvärde vid beskattnings- årets ingång och de värden satn gäller vid inkomsttaxeringen avseende det föregående beskattningsåret.

till 3 513

Vad i 3 & 2mom. vid 2) sägs angå- ende intäkt av jordbruksfastighet ge- nom upplåtelse av nyttjanderätt skall icke gälla beträffande upplå- telse av rätt att avverka skog.

Såsattt ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses jämväl vad skatt- skyldig erhåller för att han flyttar från lokal. använd i rörelsen.

Med ersättning på grund av av- brottsförsäkring eller skadestånd e. (1. ett/igt 3 # 4 mom. vid 3) avses i första hand sådan ersättnittg för inkomst- bartfall sattt erhålls med anledning av exempelvis detaljplaneläggning el- ler gatureglering. Härmed likställs frivilligt överenskommen ersättning, vilken avtalats uttder sådana förhål- landen att möjlighet till tvångsåtgär- der förelegat om frivillig uppgörelse inte träffats.

|ZScnastc lydelse 1987:150.

7 Riksdagen 1990/91. 1 sant/. Nr 54

Vad i 3 5 första stycket 5 sägs om intäkt vid upplåtelse av nyttjande— rätt skall inte gälla beträffande upp- låtelse av rätt att avverka skog.

Satn ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses även vad skattskyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i näringsverksamheten.

Bestämmelserna i3 &" första stycket 1, 6. 7 och 9 får tillämpas endast un- der förutsättning att intäkten inte har

Nuvarande lydelse

Vid tillämpning av bestämmel— serna i 3 s' 2mom. vid 5) och 6), 35 3 tttotn. vid 2) och 3 s 4 mom. vid 5) skall med avyttring likställas förlust av tillgång. om ersättning på grund av Skadeförsäkring eller annan er- sättning för skada har utgått och er- sättningen inte har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond.

Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 52 mom. vid 6) samt 35 4mom. vid 4) och 5) får ske en- dast under förutsättning

att vid beskattningsårets utgång kvarvarande, inte avyttrade inventa- rier och varor — frånsett tillgångar som vid upplåtelse av rörelse har ut- arrenderats — är av endast obetydlig omfattning.

att vid nämnda tidpunkt inte kvarstår avsättning. som har skett till lagerregleringskonto. särskild ny- anskafjåtingsfand. särskild investe- ringsfattd för avyttrat fartyg eller eldsvådefond,

s a mt a t t. såvitt avser rörelse. den skattskyldige inte under beskatt- ningsåret har börjat tty rörelse, som med hänsyn till varusortiment eller liknande katt anses utgöra fortsätt- _

ning av den tidigare rörelsen.

Utöver vad i nästföregående stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för iackumule- rad inkomst vid upplåtelse av rörelse gälla. att upplåtelsen utgör ett led i rörelsens avveckling.

Föreslagen lydelse

föratt/ett uppskov nted beskattningen genom insättning på upphovsmanna- konto. avsättning till ersättningsfond eller uppskov med beskattningen ge- nottt insättning på skagskonta.

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 35 första stycket 11 och 12 skall med avyttring likställas förlust av tillgång. om ersättning på grund av Skadeförsäkring eller annan er- sättning för skada utgått och ersätt- ningen inte har föranlett avdrag för avsättning till ersättningsfond .

Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 35 första stycket 10 och I] får ske endast under förut- sättning

att vid beskattningsårets utgång kvarvarande. inte avyttrade inventa- rier — frånsett tillgångar som vid upplåtelse av näringsverksamhet har utarrenderats — är av endast obe- tydlig omfattning.

samt att vid nämnda tidpunkt inte kvarstår avsättning. som har skett till ersättningsfond.

Utöver vad i föregående stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumulerad in- komst vid upplåtelse av näringsverk- samhet gälla. att upplåtelsen utgör ett led i verksamhetens avveckling.

i. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2—5.

2. Vid beräkning av genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst vid 1992—2000 års taxeringar skall som beskattningsbar förvärvsinkomst anses den beskattningsbara inkomsten vid 1983— 1991 års taxeringar.

3. Bestämmelserna i 1 & andra stycket om justering för förändring av skikt- gräns skall inte tillämpas vid 1992 års taxering. Vid 1993. 1994 och 1995 års

Nuvarande lydelse Föreslagett lydelse

taxeringar skall 1 å andra stycket punkterna 2—4. 3 och 4 respektive 4 inte tillämpas.

4. Äldre föreskrifter i 3 ä 2 mom. 7. 3 mom. 3 och 4 mom. 6 tillämpas fort- farande för intäkt som nämns i berörda lagrum och som kan uppkomma vid 1992 års taxering eller senare.

5. Bestämmelsen i femte stycket av anvisningarna till 35 om kvarstående avsättning till ersättningsfond skall avse även kvarstående avsättning till sär- skild nyanskaffningsfond. särskild investeringsfond för avyttrat fartyg och eldsvådefond.

12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 1955:257) om inventering av varu-

lager för inkomsttaxeringenl

dels att 1—3 55 skall ha följande lydelse. dels att anvisningarna till 1 och 3 åå skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse

Skattskyldig. som är bokförings- skyldig enligt bokföringslagen(1976:125), skall i ittventariet för varje i lagret ingående post av till- gångar, avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, angiva att- skaffningsvärdet eller dagspriset å balansdagen (återanskaffningsvär- det); dock att skattskyldig som så önskar i stället må angiva utförsälj- ningspriset, under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaffnings- värdet kan på godtagbart sätt fram- räknas med utgångspunkt från det sålunda angivna priset.

Tillämpar skattskyldig regelmäs- sigt annan tillförlitlig värderingsnte- tod än i första stycket sägs, må den skattskyldige angiva värderna enligt ttämnda metod, under förutsättning att anskaffnings- eller återanskaff- ningsvärdet å inneliggande varulager katt på tillförlitligt sätt framräknas med utgångspunkt från de i inventa- riet angivna värdena.

(Se vidare anvisningarna.)

Ä inventarium. som i 19" avses, skola, därest hinder härför icke tnö- ter. två i inventeringen deltagande persatter teckna en på heder och sattt-

lSenaste lydelse av lagens rubrik 1979zl44.

2Senaste lydelse l979:l44.

Föreslagen lydelse

153

Skattskyldig som är bokförings- skyldig enligt bokföringslagen(1976:125) skall inventera varje i lag- ret ingående post av tillgångar av- sedda för omsättning eller förbruk- ning. Vid inventeringen skall upp- rättas en förteckning som för varje post anger det högsta värde som är tillåtet enligt 146 första och andra styckena bokföringslagen. Vid be- stänttttande av lagrets anskaffnings- värde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång. anses sattt de av honont senast anskaffade eller tillverkade. Ont den skattskyl- dige yrkar att lagret skall värderas i enlighet med punkt2 tredje stycket av anvisningarna till 245 kommunal- skattelagen(1928:370) skall anskaff- ningsvärdet på varje post anges i för- teckningen.

Om inventeringett sker före ba- lattsdagen skall värdet på lagertill- gångarna vid inventeringstillfället kuntta korrigeras på ett tillfredsstäl- lande sätt med hänsyn till lagerut- vecklingen fram till och ttted balans- dagett.

Den skattskyldige skall på förteck- ningen sant avses i I 5 teckna en på heder och samvete avgiven försäkran att ingen lagertillgång undatttagits vid

Nuvarande lydelse

vete avgiven försåkratt att vid inven- teringen icke någon lagertillgång uppsåtligen undatttagits. Har den skattskyldige ensam företagit inven- teringen. ntå försäkran som nu sagts undertecknas av honom ensam.

Har skattskyldig icke vid upprät- tandet av inventarium iakttagit före- skrifterna i denna förordning, skall hans till ledtting för taxering lämnade uppgifter angående varulagrets värde icke äga vitsord.

Då fråga är om sådan skattskyldig, som med hänsyn till de speciella för- utsättningar. varunder verksam/teten bedrives, icke utan avsevärda svårig- heter kan vid inventeringen iakttaga föreskrifterna i denna förordning. skall den skattskyldiges utredning angående värdet dock äga vitsord, därest det icke framstår såsom san- nolikt att värdet är ett annat.

( Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

in venteringett .

Har den skattskyldige inte iakttagit föreskrifterna i denna lag skall de lämnade uppgifterna om varulagrets värde inte äga vitsord vid taxeringen.

Ont den skattskyldige, med hän- syn till att verksamheten bedrivs un- der speciella förutsättningar. inte utan avsevärda svårigheter kan iaktta föreskrifterna i denna lag skall hans egen utredning angående vär- det äga vitsord om det inte framstår som sannolikt att värdet är ett annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskattl dels att 10ä 2 och 3mom.. 375 2mom. samt anvisningarna till 105 skall upphöra att gälla.

dels att 7ä loch 2mom.. 95 2mom.. 105 1 mom.. 12.5 1 och 4mom.. an- visningarna till 125 samt bilagan till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

75

Föreslagen lydelse

1 ntom.2 Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Fin- land. Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar må- nadsinkomst.

a) vid anställning ombord på far- tyg. som huvudsakligast användes i fjärrfart. enligt vid denna lag fogade tabellerna F och F T. samt

b) vid anställning ombord på an- nat fartyg enligt vid denna lag fogade tabellerna N och NT.

Därvid erlägger

] . ogift sjöman utan barn skatt en- ligt kolumn 1 samt

2. gift sjöman och ogift sjöman med barn skatt enligt kolumn 2.

a) vid anställning ombord på far- tyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart. enligt vid denna lag fogad tabell F. kolumn S. samt

b) vid anställning ombord på an- nat fartyg enligt vid denna lagfogad tabell N, kolumn 5 .

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal. varvid öretal över fem- tio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller. Bestämmelserna i 65 & kommunalskattelagen(1928:370) äga motsvarande tillämpning i fråga om sjömansskatt. 2 m 0 m.3 I särskilda fall får sjö- mansskattenämnden besluta. att sjömansskatt skall erläggas enligt ta- bellerna F och FT även vid anställ- ning ombord pä fartyg. som huvud- sakligast används i närfart. Nämnden får i särskilda fall medge, att denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg. som huvudsakligast används i inre fart, om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömans- skatt erläggas enligt tabellerna N och NT. (Se vidare anvisningarna.)

' Lagen omtryckt 19701933.

Senaste lydelse av lagens rubrik l974:777. : Senaste lydelse 1984z347. 3Senaste lydelse 1984:842.

2 m 0 m. I särskilda fall får sjö- mansskattenämnden besluta, att sjömansskatt skall erläggas enligt ta- bell F även vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast an- vänds i närfart.

Nämnden får i särskilda fall medge, att denna lag tillämpas vid anställning ombord på lastfartyg, som huvudsakligast används i inre fart. om fartyget har certifikat för stor kustfart och tidvis även nyttjas i sådan fart. Därvid skall sjömans- skatt erläggas enligt tabell N.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse

2 m o m.4 Skatten på engångsbe- lopp beräknas för sig och utgår med den procentandel, som skatten på den beskattningsbara månadsin— komsten under den månad, när en- gångsbeloppet avräknas, utgör av mänadsinkomsten jämte värdet av fri kost. Beräkningen skall i före- kommande fall ske särskilt för skatt enligt tabell F och skatt enligt tabell FT eller skatt enligt tabell N och skatt enligt tabell NT. Har sjömannen icke varit anställd i redarens tjänst under nämnda månad. bestämmes pro- centtalet med hänsyn till hans när- mast dessförinnan uppburna må- nadsinkomst och värdet av fri kost. Ojämnt procenttal jämnas uppåt till närmast hela tal. Skatten på en- gångsbelopp erlägges i helt antal kronor. varvid överskjutande öretal bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

2 m 0 m. Skatten på engångsbe- lopp beräknas för sig och utgår med den procentandel. som skatten på den beskattningsbara månadsin- komsten under den månad, när en- gångsbeloppet avräknas. utgör av månadsinkomsten jämte värdet av fri kost. Har sjömannen icke varit anställd i redarens tjänst under nämnda månad, bestämmes pro- centtalet med hänsyn till hans när— mast dessförinnan uppburna må- nadsinkomst och värdet av fri kost. Ojämnt procenttal jämnas uppåt till närmast hela tal. Skatten på en- gångsbelopp erlägges i helt antal kronor. varvid överskjutande öretal bortfaller. '

(Se vidare anvisningarna.)

105 1 inom.5 Det åligger sjöman, som är bosatt häri riket, att omedelbart efter mottagandet av skattsedel på preliminär A-skatt uppvisa densamma för re- daren. Uppvisar sjömannen inte sådan skattsedel åligger det redaren att från skattemyndighet införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas nted ledning av anteckningarna på skatt- sedeln för det löpande året angående den kolutnn. sotn jämlikt uppbörds- lagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A—skatt.

Har sjöman inte fått skattsedel, sotn nu sagts, eller har redare inte kunnat införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess inne- håll. får skatteavdrag under januari och februari månader ske enligt den kolumn som senast tillämpats under nästföregående beskattttittgsår. Om det senare av skattsedeln eller på att- ttat sätt tillfö/litligen framgår, att av- drag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att

4Senaste lydelse 1982:420. 5 Senaste lydelse 1990:347.

Nu varande lydelse

vid därnäst följande löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och feb- ruari skett enligt kolumn 2 med led- ning av skattsedeln för nästföre- gående beskattningsår, skall rättelse till kolumn ] alltid företagas. om inte skattsedeln uppvisas eller om det inte på annat sätt kan utrönas vilken ko- lumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningen för april månad.

Sjöman får också med intyg från skattemyndighet eller beslut från sjö- mansskattenämnden eller på annat sätt som bestämts av sjömansskatte- nämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig ko- lumn skall av redaren iakttagas från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet upp vi- sats för redaren.

Föreslagen lydelse

12 5 1 mom.6 Gör sjöman. som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 &, sanno- likt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott i förvärvskälla.

b) utbetalning av perjodiskt un- derstöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäk- ring, som avses i 46ä 2mom. första stycket 6) kommunalskattelagen (1928z370),

d) sådant underhåll av icke hem- mavarande barn, som avses i 46.6 2mom. första stycket 4) kommunal- skattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmåga

b) utbetalning av periodiskt un- derstöd eller

c) avgift för sådan pensionsförsäk- ring, som avses i 46ä 2mom. första

stycket 6) kommunalskattelagen (1928:370)

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning ifall som avses vid 0)— d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattnings- bara inkomsten därigenom nedsät- tes med minst 600 kronor. 1 fall som avses vid a) skall minskning av in- komsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell FT eller NT.

6Senaste lydelse 1986z512.

Jämkning må dock endast medgi- vas, om den till sjömansskatt be- skattningsbara inkomsten därige— nom nedsättes med minst 600 kro- nor.

Nuvarande lydelse

4 rn o m.7 Sjömansskatt enligt 75 får genom beslut om jämkning ned- sättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen ( I 978.423 ) om skattelättnader för vissa sparformer eller lagen (198221193) om skattereduktion för fackföreningsavgift är uppfyllda. Bosättning eller stadigvarande vis- telse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.

Föreslagen lydelse

4 m 0 m. Sjömansskatt enligt 75 får genom beslut om jämkning ned- sättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion enligt lagen ( 1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift är uppfyllda.

Jämkning får vidare ske om förut- sättningar för skattereduktion för un- derskott av kapital enligt3 5 14 mom. lagen (] 947.'5 76) om statlig inkomst— skatt föreligger.

Jämkning enligt detta moment får dock endast medges i den mån skatte— reduktion ej kan antas ha skett ifråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt. skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt.

Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment.

Anvisningar till 12 å8

Jämkning i fall som avses i 1255 1 mom. vid e) får för år räknat med- givas med högst ett belopp, som mot- svarar summan av icke utnyttjat grundavdrag och det belopp, med vilket avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga högst skulle ha kunnat medgivas vid taxering till statlig in- komstskatt.

I fråga om sjöman. som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjö- mansskatt enligt 7 &, må vid jämkning enligt [29 lmom. hänsyn tagas till sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans make skall jämkning dock ej medgivas.

Vid jämkning enligt 125 3 och 5mom. för i Sverige icke bosatt sjöman skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.

7Senaste lydelse l982:1197. ”Senaste lydelse 1986:512.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:54

Sjöman som betalar sjömansskatt enligt 75 men som inte är bosatt i Sverige har rätt till jämkning på grund av skattereduktion enligt 4mom. för underskott av kapital. Underskottet beräknas med tillämp- ning av svenska beskattningsregler. Med deltidstjänstgöring enligt 12 5 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.

Bilaga Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt')

Fjärrfart Tabell F kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst, kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 2 260— 5 400 10,80 + 33,0% 5 400— 6 000 1 047 + 39.5% 6 000— 6 600 1 284 + 47,0% 6 600—11 400 1 566 + 49.0% 11 400—13 400 3 918 + 53,0% 13 400— 4 978 + 49,0%

Tabell F kolumn 2 (Gift sjöman och ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst, kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns, kr. nedre gräns

2 720— 5 400 12,60 + 33,0% 5 400— 6 000 897 + 39,5 % 6 000— 6 600 1 134 + 47,0%

6 600—11400 1416 + 49,()% 11400-13 400 3 768 + 53.0% 13 400— 4 828 + 49,0 %

9Senaste lydelse 1984z347. 107

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman))

Beskattningsbar

månadsinkomst, kr.

2 310— 3 000 3 000— 3 600 3 600— 4 200 4 200— 4 800

4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600 6 600— 7 200 7 200— 9 600

9 600— 10 200 10 200—11 400 11 400— 12 200 12 200—13 400

13 400— 14 800 14 800— 16 600 16 600—29 000 29 000—

Tabell FT

Nuvarande lydelse

Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst skiktets ncdrc gräns. kr.

10,20

93 273 450

630 807 1 020 1 272 1 539

2 595 2 862 3 444 3 864

4 542 5 354 6 470 14 716

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

Beskattningsbar

månadsinkomst, kr.

10 200—12 200 12 200— 13 400 13 400—14 800

14 800— 16 600 16 600—29 000 29 000—

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

0 100 226

436 796 3 896

utöver skiktets nedre gräns

12,0 % 30,0 % 29,5 % 30,0 %-

29,5 % 35,5 % 42,0 % 44,5 % 44.0 %

44,5 % 48,5 % 52,5 % 56,5 %

58.0 % 62.0 % 66,5 % 71.0 %

++++ ++++ +++++ ++++

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

5.0 % 10.5 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 %

+++ +++

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar

månadsinkomst. kr.

1 030— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600

6 600—11 200 11200—13 200 13 200—

Tabell N kolumn 2 (Gift sjöman och ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar

månadsinkomst. kr.

1 480— 4 800 4 800— 5 400 5 400— 6 000 6 000— 6 600

6 600— 11 200 11 200—13 200 13 200—

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar

månadsinkomst. kr.

1 040— 3 000 3 000— 3 600 3 600— 4 200 4 200— 4 800 4 800— 5 400

5 400— 6 000 6 000— 7 800 7 800— 8 400 8 400— 9 600

9 600— 10 000 10 000— 11 200 11 200—11 800 11 800— 13 200

13 200— 14 400 14 400— 16 400 16 400—28 800 28 800—

Nuvarande lydelse

Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst skiktets nedre gräns, kr.

11,90 1 256 1 457 1 721

2 012 4 266 5 326

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

10.40 1 106 1 307 1 571

1862 4116 5 176

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

10.20 461 638 818 995

1 175 1 412 2 204 2 471

2 999 3 179 3 761 4 073

4 864 5 554 6 794 15 040

utöver skiktets nedre gräns

33.0 % 33,5 % 44,0 % 48,5 % 49,0 % 53,0 % 49.0 %

+++ ++++

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

33.0 % 33.5 % 44,0% 48,5 %

49.0 % 53.0 % 49,0 %

+++ ++++

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

23.0 % 29.5 % 30,0 % 29.5 % 30.0 %

39.5 % 44.0 % 44,5 % 44.0 %

45.0 % 48.5 % 52.0 %- 56.5 %

57.5 % 62.0 % 66.5 % 71.0 %

++++ ++++ ++++ +++++

Tabell NT

Nuvarande lydelse

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst. kr.

9 600— 10 000 10 000— 11 800 11 800— 13 200

13 200—14 400 14 400— 16 400 16 400—28 800

28 800——

Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst skiktets nedre utöver skiktets gräns, kr. nedre gräns 0 + 1.0% 4 + 5.0% 94 + 9.5 % 227 + 15.0% 407 + 20,0% 807 + 25,0% 3 907 + 30.0 %

Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart Tabell F kolumn S (Beskattning enligt 75 SjL)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst. kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns

2 650— 4 800 11,00 30,0 4 800— 7 200 656 22.5 7 200— 7 800 1 196 26.0 7 800— 8 400 1 352 32.0 8 400—14 800 1 544 33,0

14 800- 3 656 50,0

Tabell F kolumn U (Beskattning enligt 8.5 SjL)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst. kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns

2 650— 4 800 9.50 27.0 4 800— 5 400 590 20.5 5 400— 6000 713 20,0 6 000— 6 600 833 20.5 6 600— 7 200 956 20,0

7 200— 7 800 1 076 23,5 7 800— 8 400 1 217 29.0 8 400— 14 800 1 391 29.5 14 800— 3. 279 45.0

Föreslagen lydelse

Närfart Tabell N kolumn S (Beskattning enligt 75 Sj L)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst. kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns 1 310— '1 800 11.45 29,5 1 800— 4 200 156 30.0 4 200— 4 800 876 26.5 4 800— 7 200 1 035 22,5 7 200— 7 800 1 575 30.0 7 800— 8 400 1 755 32,5 8 400— 9 600 1 950 33,0 9 600— 10 000 2 346 33,5 10 000— 14 600 2 480 33.0 14 600— 3 998 50.

Tabell N kolumn U (Beskattning enligt 85 SjL)

Beskattningsbar Skatt på inkomst vid Skatt på inkomst månadsinkomst. kr. skiktets nedre utöver skiktets gräns. kr. nedre gräns

1 310— 1 800 10.15 26.5 1 800— 4 200 140 27,0 4 200— 4 800 788 24,0 4 800— 5 400 932 20,5 5 400— 6 000 1 055 20.0

6 000— 6 600 1 175 20.5 6 600— 7 200 1 298 20.0 7 200— 7 800 1 418 27,0 7 8007 9 600 1 580 29.5 9 600— 14 600 2 111 30,0 14 600— 3 611 45.0

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller beträffande sjömansskatt som erlagts eller skulle erlagts före ikraftträ- dandet

14. Förslag till Lag om ändring i kupongskattelagen (1970z624)

Härigenom föreskrivs att 1, 2. 4, 12, 13 och 27 åå kupongskattelagen (l970:624)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1451 Kupongskatt erlägges enligt denna lag till staten för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk aktiefond.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk värdepappersfond.

253

l denna lag förstås med avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3kap. 85 aktiebolagslagen (1975:1385). 3 kap. 85 försäkringsrörelselagen (1982z713) eller 3 kap. Så bankaktiebolagslagen (1987:618),

värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

fondbolag: aktiebolag som utövar aktiefondsverksamhet enligt aktie- fondslagen (1 974.931) .

registrerande fondbolag: fondbo- lag som enligt 31 51 aktiefondslagen för register över innehav av andelar i aktiefond som bolaget förvaltar.

förvaringsbank: bank som enligt aktiefondslagen förvarar tillgång- arna i aktiefond samt mottager inbe- talningar och ombesörjer utbetal- ningar som avser fonden,

utdelningstillfälle: för avstäm- ningsbolag den i 3 kap. 8.5 aktiebo- lagslagen. 3 kap. 85 försäkringsrö- relselagen eller 3 kap. 85 bankaktie- bolagslagen avsedda dagen för av- stämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om aktiefond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhel enligt lagen (1990:000) om värdepappersfonder.

fört-'aringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar av- seende fonden.

utdelningstillfälle: för avstäm- ningsbolag den i 3 kap. Bä aktiebo- lagslagen. 3 kap. 85 försäkringsrö- relselagen eller 3 kap. 85 bankak- tiebolagslagen avsedda dagen för av- stämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond den dag då utdelningen blir tillgäng- lig för lyftning.

utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället.

”Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 2Senaste lydelse 1974:996. JSenaste lydelse 1987:636.

Med utdelning avses även utbetal- ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 5 aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. l 5 bankaktiebolagslagen (l987:618) vid nedsättning av aktie-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fu- sionsvederlag till aktieägare enligt 14 kap.6.$ aktiebolagslagen eller 11 kap. 7.5 bankaktiebolagslagen.

w

Skattskyldighet föreligger för ut- delningsberättigad. om denne är fy- sisk person. som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller ut- ländsk juridisk person. och utdel- ningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast drift- ställe här i riket. Skattskyldighet fö- religger dock inte för utdelningsbe- rättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisning- arna till 53.5 kommunalskattelagen (l928:37()) har beskattats hos del— ägaren.

För handelsbolag. kommanditbo- lag. rcderi och dödsbo, på vilket en- ligt 53ä 3 mom. tredje stycket kom- munalskattelagen skall tillämpas be- stämmelserna om handelsbolag. fö- religger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger för ut- delningsberättigad. om denne är fy- sisk person. som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket. dödsbo efter sådan person eller ut- ländsk juridisk person. och utdel- ningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skatt- skyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juri- disk person för den del av utdel— ningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53% kommunalskattelagen (19281370) har beskattats hos delägaren.

För handelsbolag, kommanditbo- lag. rederi och dödsbo. på vilket en- ligt 535 3 mom. tredje stycket kom- munalskattelagen skall tillämpas be- stämmelserna om handelsbolag. fö- religger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad. om denne ge- nom annat fäng än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligt 7.5 lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper. eller, i fall han ej är underårig. genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad. som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmän vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person. som avses i 175 eller 185 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt

' äenaste lydelse 1989: 1041.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 å5

Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. l()å andra stycket första me- ningen aktiebolagslagen (1975: 1385). 3 kap. lOå andra stycket första meningen försäkringsrörelse- lagen (1982z713) eller 3 kap. llå första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) gäller bestämmelserna i 7å. 8å första och andra styckena. 9—11, 20 samt 22 åå denna lag om Värdepapperscentralen i stället för- valtaren. Är fråga om utdelning på andel i aktiefond. som förvaltas av registrerande fondbolag. gäller be- stämmelserna i 7å, 8å första och andra styckena. 9— 11. 20 samt 22åå denna lag om Värdepapperscentra- len i stället förvaringsbanken. Upp— gift enligt 7 å första stycket skall läm- nas på sätt som föreskrivs i 7 å andra stycket i samband med registre- ringen av andelsinnehavet samt i öv- rigt när förvaringsbanken begär det. av den som registreringen avser en- ligt aktiefondslagen (1974:931 ). Re- gistrerande fondbolag är skyldigt att omedelbart lämna förvaringsbanken upplysning om förhållande som är av betydelse för frågan om innehål- lande av kupongskatt.

Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10å andra stycket första me- ningen aktiebolagslagen (1975: 1385), 3 kap. lOå andra stycket första meningen försäkringsrörelse- lagen (l982:713) eller 3 kap. 11å första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) gäller bestämmelserna i 7å, 8å första och andra styckena. 9—11. 20 samt 22 åå denna lag om Värdepapperscentralen i stället för- valtaren. Är fråga om utdelning på andel i värdepappersfond gäller be- stämmelserna i 7å, 8å första och andra styckena, 9— 11. 20 samt 22 åå denna lag om Värdepapperscentra- len i stället förvaringsinstitutet. Upp- gift enligt 7 å första stycket skall läm- nas pä sätt som föreskrivs i 7 å andra stycket i samband med registre- ringen av andelsinnehavet samt i öv- rigt när förvaringsinstitutet begär det. av den som registreringen avser enligt lagen (l990:000) om värde- pappersfonder. Fondbolaget är skyl- digt att omedelbart lämna förva- ringsinstitutet upplysning om förhål- lande som är av betydelse för frågan om innehållande av kupongskatt.

Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8å lämna-uppgift till riksskatteverket om förvaltning enligt 3 kap. 10å andra stycket första me- ningen aktiebolagslagen. 3 kap. lOå andra stycket första meningen försäk- ringsrörelselagen eller 3 kap. 11 å första stycket bankaktiebolagslagen.

13 56

För aktiebolag. som icke är av- stämningsbolag. liksom i fråga om aktiefonder som förvaltas av icke re- gistrerande fondbolag gäller vid ut- betalning av utdelning l4—l7åå. Är fråga om utdelning på andel i aktie- fond som nyss nämnts tillämpas före- skrifterna i 15 —-24 å'å' om aktiebolagi stället på det fondbolag. som förval- tar fonden. Har fondbolags förvalt- ning övertagits av förvaringsbank gäller vad som nu sagts om fondbo- lag i stället förvaringsbanken.

5Senaste lydelse l987:636. f*Senaste lydelse 197511383.

För aktiebolag, som icke är av- stämningsbolag. gäller 14—17 åå vid utbetalning av utdelning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 å7

Har i annat fall än som avses i 9 el- ler 16å kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning. har den ut- delningsberättigade rätt till restitu- tion av vad som innehållits för mycket.

Har i annat fall än som avses i 9 el- ler 16å kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning. har den ut- delningsberättigade rätt till restitu- tion av vad som innehållits för mycket.

Rätt till restitution föreligger även om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvi- dation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller Zå aktiebolagslagen (1975:l385) eller 11 kap. 1 eller 255 bankaktiebolagslagen ( 1 98 7:61 8 ) och upplösning skett inom ett år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 5 andra stycket blivit tillgänglig för lyftning. Underlaget för kupongskatt skall i sådant fall beräknas på ett be- lopp som svarar mot skillnaden mel- lan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för ak- tierna.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansök— ningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldig- het ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prö- vats.

Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxe- ring för detsamma. kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket senast inom ett är efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272). gäller 68å 3 och 4mom. uppbördslagen i tillämpliga delar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.

2. De äldre bestämmelserna i 13 å om aktiefond skall till och med 1993 års taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har regi- strerats.

3. Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas på utbetalningar som hän-

7Senaste lydelse 198621320.

för sig till nedsättning av aktiekapitalet som skett före utgången av år 1990 Prop. 1990/91:54 och till likvidation och fusion som föranlett utskiftning av medel till aktie- ägare före utgången av år 1990.

15. Förslag till Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 å skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelsel Föreslagen lydelse

lå:

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:.370). lagen (1933:395) om er- sättningsskatt. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (l947:576) om statlig inkomst- skatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjömansskatt. lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt. la- gen (1983:1086) om vinstdelnings- skatt. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföre- ningar och pensionsstiftelser, lagen (l989z346) om särskild vinstskatt. la- gen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten.

2. lagen (1928z376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm- pelskattelagen (1964z308). lagen ( 19682430) om mervärdeskatt. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (l972:82()) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtra— fikskattelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild skatt för 01- jeprodukter och kol, bilskrot- ningslagen (l975z343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på

1. lagen (1908:128) om bevill- ningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar. kommunalskattelagen (19281370). lagen (1933:395) om er- sättningsskatt. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (l946:324) om skogsvårdsavgift. la- gen (l947:576) om statlig inkomst- skatt. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. lagen (1958: 295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, la- gen (1983:1086) om vinstdelnings- skatt. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag. understödsföre- ningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. la- gen (l989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten. lagen (l990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt. stäm- pelskattelagen (1964z308), lagen (19681430) om mervärdeskatt, lagen ( 1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar. vägtra- fikskattelagen (1973:601). lagen (1973:]216) om särskild skatt för 01- jeprodukter och kol. bilskrotnings- lagen (1975:343). lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,

'Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. lSenaste lydelse l990:589.

Nuvarande lydelse

vissa fordon. som icke är registre- rade i riket. lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978zl44) om skatt på vissa resor. lagen (l982:69l) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982:1201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (198321053) om skatt på omsättning av vissa värde- papper. lagen (l983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984z351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar. lagen (l984z404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter. lagen (1984:405) om stämpel- skatt på aktier. lagen (1984:4()9) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämp- ningsmedel, lagen (1984:852) om la- gerskatt på viss bensin. vägtrafik- skattelagen (19881327). lagen (l988z328) om vägtrafikskatt på ut- ländska fordon. lagen (.1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. lagen (1990:582) om koldioxidskatt. lagen (1990:587) om svavelskatt. la- gen (1990:0()()) om lagerskatt på vissa oljeprodukter.

Föreslagen lydelse

som icke är registrerade i riket. la- gen (19771306) om dryckesskatt. la- gen (1978169) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (l982:691) om skatt på vissa kassett- band, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, la- gen (l983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft- verk. lagen (19841351) om totalisa- torskatt. lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. la- gen (19841404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak- tier. lagen (l984z409) om avgift på gödselmedel. lagen (1984z410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin. vägtrafikskattelagen (1988z327). lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. lagen (1990:582) om koldioxidskatt. lagen (1990:587) om svavelskatt. lagen (1990-662) om skatt på vissa premiebetalningar. la- gen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (l990:000) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring. m.m..

3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

16. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 15 lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelsel Föreslagen lydelse

152

Förmånsrätt enligt 11 & förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skatt och avgift, som anges i 15 första stycket uppbördslagen (1953:272). samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättighe- ter, lagen (1958:295) om sjömans- skatt. kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv- försäkringsbolag, understödsföre- ningar och pensionsstiftelser,

1. skatt och avgift. som anges i 1 5 första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättighe- ter, lagen (1958:295) om sjömans- skatt. kupongskattelagen (1970: 624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1986: 1225) om till- fällig förmögenhetsskatt för livför- säkringsbolag, understödsföre- ningar, pensionsstiftelser och lagen (l990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter, lagen (1941:251) om särskild va- ruskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt. lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964z308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar. lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975z343), lagen (_1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen ( 1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elek- trisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde-

3. skatt eller avgift enligt lagen (1928:376) om skatt på lotterivins- ter. lagen (1941:251) om särskild va- ruskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen (1964z308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckes- förpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975z343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare. lagen (1982:1201) om skatt på viss elek- trisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värde-

1 Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. 3 Senaste lydelse 1990:590.

Nuvarande lydelse

papper, lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar. lagen (1984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter, lagen (1984:405) om stämpel- skatt på aktier, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin. lagen (1988:1567) om miljö- skatt på inrikes flygtrafik, lagen ( 1990:582) om koldioxidskatt. lagen (1990:587) om svavelskatt. lagen (1990:000) om lagerskatt på vissa ol- jeprodukter,

Föreslagen lydelse

papper. lagen (1983:1104) om sär- skild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpack- ningar, lagen (1984:404) om stäm- pelskatt vid inskrivningsmyndighe- ter. lagen (1984:405) om stämpel- skatt på aktier. ]agen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, lagen (198821567) om miljö- skatt på inrikes flygtrafik. lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen ( I 990.662 ) om skatt på vissa premie- betalningar, lagen (1990:000) om la- gerskatt på vissa oljeprodukter, la- gen ( I 990.000) om särskild premie- skatt för grupplivförsäkring, m.m. ,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om salu- vagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafik— skatt på utländska fordon.

5. tull, särskild avgift enligt 39 & tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen ( 1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen ( 1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid för- summelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller av- giftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

17. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål

Nuvarande lydelse

Enligt riksdagens beslutl före- skrivs att skatt. som enligt bestäm- melserna i kommunalskattelagen (1928z370) skall utgå för gemensamt kommunalt ändamål. skall utgöras med tio öre för varje skatteöre, som påförts för den till sådan skatt be— skattningsbara inkomsten.

Föreslagen lydelse

Härigenom föreskrivs att skatt, som enligt bestämmelserna i kom- munalskattelagen (1928z370) skall utgå för gemensamt kommunalt än- damål. skall utgöras med 25 öre för varje skatteöre. som påförts för den till sådan skatt beskattningsbara in- komsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om den som taxeras för beskattningsår som har på- börjats före den 1 januari 1991.

1 Senaste lydelse 1978z930.

18. Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 95 lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar till 9 %

Verksamhet anses som yrkesmäs- sig när inkomsten därav utgör in- komst av rörelse, jordbruksfastighet eller annan fastighet enligt kommu- nalskattelagen (1928z370). Verk- samhet som ej utgör rörelse enligt kommunalskattelagen anses som yr- kesmässig, när den innefattar ej en- bart enstaka tillhandahållande av skattepliktig annons eller skatteplik- tig reklam.

Verksamhet anses som yrkesmäs- sig när inkomsten utgör inkomst av näringsverksamhet enligt kommu- nalskattelagen (1928z370) eller lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt. Verksamhet som ej utgör närings- verksamhet enligt kommunalskatte- lagen eller lagen om statlig inkomst- skatt anses som yrkesmässig, när den innefattar ej enbart enstaka tillhan- dahållande av skattepliktig annons eller skattepliktig reklam.

Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för denne att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära vederlaget här- för. är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande gäller i fråga om reklam enligt 5 9".

Har tryckeri åtagit sig att för annans räkning framställa reklamtrycksak och anlitas underleverantör för uppdraget, är underleverantören ej skatt- skyldig. Den som självständigt utför bokbinderiarbete är skattskyldig för så- dant arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

' Lagen omtryckt 1984:156.

Senaste lydelse av lagens rubrik 19752117.

19. Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 235 bokföringslagen (1976:125) skall ha föl-

jande lydelse.

N u varande lydelse

Föreslagen lydelse

23%l

Skattemyndighetens beslut i ären- den enligt 125 tredje stycket får överklagas hos riksskatteverket ge- nom besvär. Riksskatteverkets be- slut i sådana ärenden får inte över- klagas.

Skattemyndighetens beslut i ären- den enligt 125 fjärde stycket får överklagas hos riksskatteverket ge- nom besvär. Riksskatteverkets be- slut i sådana ärenden får inte över- klagas.

Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos rege- ringen genom besvär.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse l990z368.

20. Förslag till Prop. 1990/91:54 Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att 195 jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 51

Skattemyndighetens beslut i ären- den enligt 8 5 tredje stycket får över- klagas hos riksskatteverket genom besvär. Riksskatteverkets beslut i så- dana ärenden får inte överklagas.

Myndigheters beslut enligt denna Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos re- lag får överklagas hos regeringen ge- geringen genom besvär. nom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1 Senaste lydelse l990z374. 125

21. Förslag till Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1990:669) om ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre bestämmelseri 15 kap. 145 gäller till den 1 januari 1991.

Vid bestämmande av normalbe- lopp för år I 99] skall ett tillägg göras som motsvarar tre procent av det be- lopp som beräknats enligt 15 kap. 6115.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskattcr och

prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. l 5 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse1 Föreslagen lydelse

1 kap.

153

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om Särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för 01- jeprodukter och kol, bilskrotnings- lagen (1975:343). lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband- spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft. lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisator- skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak- tier. lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flyg— trafik. lagen (1990:582) om kol- dioxidskatt, lagen (l990:587) om svavelskatt. lagen (1990:000) om la- gerskatt på vissa oljeprodukter.

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt. lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. lagen (1972:820) om skatt på spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild skatt för ol- jeprodukter och kol. bilskrotnings- lagen (l975:343). lagen (1977:306) om dryckesskatt. lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor- don. lagen (1978:144) om skatt på vissa resor. lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband- spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper. lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk. lagen (1984:351) om totalisator- skatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak- tier. lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel. lagen (1988: 1567) om miljöskatt på inrikes flyg- trafik, lagen (1990:582) om kol- dioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (I990:662) om skatt på vissa prenziebetalrtingar. la- gen (1990:000) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990.'000) om särskild premieskatt

] Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19. 3 Senaste lydelse l990:588.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för grupplivförsäkring, m.m. .

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. lagen (19742226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

23. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 355 lagen (1984:1052) om statlig fastig- hetsskatt och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 51

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som en- ligt 1 kap. 5 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behand- las som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 5 andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmö- genhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 15 andra stycket är undantagen från beskatt- ning i Sverige på grund av dubbelbe- skattningsavtal. skall statlig fastig- hetsskatt avseende sådan privatbo- stad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jäm- kas med hänsyn härtill.

3 53

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 1,5 procent av: taxeringsvärdet avseende småhusenhet. bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på lant- bruksenhet.

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,

b) 2.5 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet. Innehåller byggnaden på en fas- tighet. som är belägen i Sverige, hu- vudsakligen bostäder och har bygg- naden beräknat värdeår som utgör året före taxeringsåret. utgår dock ingen fastighetsskatt under de fem första åren och halv fastighetsskatt under de därpå följande fem åren.

'Scnastc lydelse l990:652. 2Lydelse enligt prop. 1990/91:47.

Innehåller byggnaden på en fas- tighet. som är belägen i Sverige, hu- vudsakligen bostäder och har bygg— naden beräknat värdeår som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsäret, utgår dock ingen fastighetsskatt un- der de fem första åren och halv fas- tighetsskatt under de därpå följande fem åren. Det samma gäller färdig- ställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid

1 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastigltetstarering då hade företagits.

För fastighet. som avses i 5 5 kommunalskattelagen (19282370), skall fas- tighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a 5 nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten ut- gör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning. vari byggna- den inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kor- tare tid av beskattningsåret. skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

1. Denna lag3 träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den ljuli 1990 och tillämpas första ljuli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. gången vid 1992 års taxering. Be-

stämmelserna i 3 5 andra stycket till- lämpas dock först vid 1993 års taxe- ring.

2. Äldre bestämmelser i 3 5 första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1990.

3. I stället för det procenttal som föreskrivs i 3 5 första stycket skall. i fråga om småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet med beräknat värdeår före år 1991. procenttalet vid 1992 och 1993 års taxe- ringar utgöra 1.2. 4.4 I stället för vad som följer av 3 5 första stycket och punkt 3 skall vid följande års taxeringar endast halv fastighetsskatt utgå i fråga om fastigheter. bebyggda med byggnader med nedan angivna värdeår, om fastigheterna ut- gör småhusenhet eller småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet. Detta gäller dock inte i ifråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet:

Taxeringsår Värdeår 1992 1986 — 1990 1993 1987 1990 1994 1988 1990 1995 1989 1990 1996 1990

5.5 I stället för vad som följer av 3 5 första stycket skall vid följande års taxeringar fastighetsskatt inte utgå eller endast halv fastighetsskatt utgå för fastigheter. bebyggda med byggnader vilka huvudsakligen innehåller bostä- der och har nedan angivna värdeår. om fastigheterna utgör hyreshusenheter

319902652. 4Lydelse enligt prop. 1990/91:47. 5Lydelse enligt prop. 1990/91:47.

Nuvarande lydelse

eller hyreshus och tomtmark för hyreshus på lantbruksenhet. Detsamma gäl- ler i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och högst

Föreslagen lydelse

tio familjer och som ingåri lantbruksenhet:

Taxeringsår Halv fastighetsskatt

Xlärdeår 1992 1973 1976 1993 1975 1978 1994 1977 1980 1995 1979 1982 1996 1981 — 1984 1997 1983 1986 1998 1985 — 1988 1999 1987 — 1990 2000 1989 — 1990

Denna lag6 träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

619902000.

Ingen fastighetsskatt

Värdeår

1977 — 1990 1979 — 1990 1981 — 1990 1983 1990 1985 — 1990 1987 — 1990 1989 1990

Prop. 1990/9154

24. Förslag till Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av ut- ländsk skattl

dels att 13—16 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 115 skall utgå. dels att nuvarande 17 och 18 55 skall betecknas 13 respektive 145. dels att rubriken närmast före 175 skall sättas närmast före nya 13 5, dels att 1—4. 6. 7. 11. 12 och nya 14 55 samt rubriken närmast före 1 5 skall

ha följande lydelse.

dels att det närmast före 12 5 skall införas en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt

Föreslagen lydelse

Nedsättning av statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal inkomstskatt

Om fysisk person. under tid då han varit bosatt här i riket. eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) el- ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där- ifrån. har han -— med den inskränkning som följer av 25 — genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att er- hålla nedsättning av statlig inkomst- skatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4—10 55.

Rätt till avräkning enligt 1 5 före- ligger inte om statlig inkomstskatt. kommunal inkomstskatt, den ut- ländska skatten samt den utländska

' Senaste lydelse av förutvarande 135 19891348 155 19891348 165 19892348 rubriken närmast före 11 5 19892348.

har han — med den inskränkning som följer av 25 genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att er- hålla nedsättning av statlig inkomst- skatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4—11 55.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt la- gen (1984:1052) om statlig fastighets- skatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet beläget: privatbo- stad.

Rätt till avräkning enligt 1 5 första stycket föreligger inte om statlig in- komstskatt, kommunal inkomst- skatt. den utländska skatten samt

Nuvarande lydelse

intäkten omfattas av dubbelbeskatt— ningsavtal. Vid avräkning med stöd av dubbelbeskattningsavtal tilläm— pas dock bestämmelserna i 4—1855.

I det fall statlig inkomstskatt. den utländska skatten samt den utländska intäkten men inte kommunal in— komstskatt omfattas av dubbelbe— skattningsavtal. får avräkning enligt I 5 ske med så mycket av den ut- ländska skatten som motsvarar den andel som den kommunala inkomst— skatten. beräknad utan avräkning, på den utländska intäkten. efter av— drag för kostnader. utgör av summan av denna skatt och den statliga in- komstskatt som skulle ha utgått på den utländska intäkten, efter avdrag för kostnader. om åtgärd för undvi- kande av dubbelbeskattning inte vid- tagits.

Med utländsk skatt i 1 och 2 55 av- ses sådan allmän slutlig skatt på in- komst som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet samt. i fråga om skattskyldig som bedrivit sjöfart eller luftfart i internationell trafik. även annan skatt som erlagts i utländsk stat. iden mån skatten be- räknats på grundval av fraktintäkter eller biljettintäkter. som uppburits i nämnda stat, eller efter därmed jäm- förlig grund.

Avräkning sker från statlig in- komstskatt som utgår på grund av taxering det år då den intäkt som be— skattats i utländsk stat medtagits vid denna taxering eller vid taxering till kommunal inkomstskatt.

I den mån den i första stycket an- givna statliga inkomstskatten under- stiger vad som enligt 1—10 55 får av- räknas. får avräkning ske från kom- munal inkomstskatt som utgår på

Föreslagen lydelse

den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då någon intäkt av i utlandet be- lägen privatbostad inte uppburits men, om sådan intäkt hade uppbu- rits, denna omfattats av dubbelbe- skattningsavtal. Rätt till avräkning enligt 1 5 andra stycket föreligger inte om statlig fastighetsskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Vid avräk- ning med stöd av dubbelbeskatt- ningsavtal tillämpas dock bestäm- melserna i 4—14 55.

Med utländsk skatt i 1 och 2 55 av- ses allmän slutlig skatt på inkomst samt skatt jämförlig med den statliga fastighetsskatten och skatt som be- räknats på schablonintäkt eller lik- nande pä privatbostad i utlandet. som erlagts till utländsk stat, delstat eller lokal myndighet samt, i fråga om skattskyldig som bedrivit sjöfart eller luftfart i internationell trafik, även annan skatt som erlagts i ut- ländsk stat. i den mån skatten beräk— nats på grundval av fraktintäkter el- ler biljettintäkter. som uppburits i nämnda stat, eller efter därmed jäm- förlig grund.

Avräkning skall ske från statlig in- komstskatt. I den mån den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt I —11 55 får avräknas, skall av- räkning ske från statlig fastighets- skatt. [ den mån den statliga in- komstskatten och den statliga fastig- hetsskatten sammanlagt understiger vad som enligt 1—11 55 får avräknas, skall avräkning ske från kommunal inkomstskatt.

Nuvarande lydelse

grund av taxering det år då den in- täkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här.

Avräkning får dock ske med högst ett på följande sätt beräknat spärr- belopp. Spärrbeloppet utgör sum- man av den statliga inkomstskatt och den kommunala inkomstskatt som, beräknad utan sådan avräk- ning. hänför sig till

. Föreslagen lydelse

Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt el- ler liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering samma år som den ut- ländska skatten fastställts.

Avräkning får dock ske med högst ett på följande sätt beräknat spärr- belopp. Spärrbeloppet utgör sum- man av den statliga fastighetsskatt som tagits ut på i utlandet belägen privatbostad samt den statliga in- komstskatt och den kommunala in- komstskatt som, beräknad utan så- dan avräkning, hänför sig till

a) de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått och

b) andra inkomster som medtagits vid taxeringen och som är hänförliga till fast driftställe eller fastighet i utlandet eller som utgör ränta. royalty eller utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk person med hemvist i utländsk stat eller utländsk juridisk person.

752

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkoms- terna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela stat- liga inkomstskatt. beräknad utan av- räkning. som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst). Motsvarande gäller i fråga om kommunal inkomstskatt.

3 Senaste lydelse 1986:1116.

Vid beräkning av den statliga in- komstskatt som hänför sig till de ut- ländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som hän- för sig till de utländska förvärvsin- komsterna (inkomst av tjänst och nå- ringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska kapi- talinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas varför sig. Den statliga re- spektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska för- värvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses ut- göra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst. beräknad utan avräkning. som dessa inkomster utgör av den skattskyldi- ges sammanlagda förvärvsinkomst

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av olika förvärvskällor före all- männa avdrag (sammanräknad för- värvsinkotnst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskat- ten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.

Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig erhållit skattereduktion enligt 2.5 4 mom. uppbördslagen (1953:272), sådan re— duktion anses ha skett från statlig in— komstskatt, kotntnunal inkomst— skatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det satnmanlagda beloppet av nämnda skatter före sådan reduk- tion. Om skattskyldig har att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad i ut- landet skall redaktionen av statlig fastighetsskatt enligt första meningen anses ha skett från statlig fastighets- skatt som hänför sig till privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten på privat- bostad i utlandet utgör av det sam- manlagda beloppet av statlig fastig- hetsskatt före sådan reduktion.

I de fall då skattskyldig enligt 25 5 lagen (l990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas ut på skatte- underlag som anges i 3 5 fjärde stycket samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av spärrbe- loppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomst- skatt som hänför sig till de utländska inkomsterna. sådan avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

115

I den mån avräkning inte kunnat erhållas vid den taxering då avräk- ning enligt 4 5 andra stycket skall ske därför att summan avräkningsbar ut- ländsk skatt som enligt 4 5 andra stycket skall avräknas vid denna taxering överstiger det enligt 65 be- räknade spärrbeloppet är den skatt-

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skyldige efter yrkande om detta be- rättigad att senast tredje taxeringsåret därefter erhålla avräkning av det överskjutande beloppet.

För ett visst taxeringsår får dock det sammanlagda belopp för vilket avräkning högst får medges inte överstiga det för det året enligt 6 5 be- räknade spärrbeloppet. Yrkar skatt- skyldig avräkning för avräknings- bara utländska skatter som enligt be- stämmelserna i 45 andra stycket är hänförliga till olika år gäller föl- jande. Avräkning skall ske så att ut- ländska skatter hänförliga till tidigare är alltid skall avräknas före ut-

. ländska skatter hänförliga till senare

år.

Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel

125

Skattskyldig enligt 25 1—4 lagen ( I 990.661 ) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla ned- sättning av sådan avkastningsskatt. Dock skall i tillämpliga delar bestäm- melserna i 1 —3 55. 4 5 andra-stycket, 5—9. 1]. 13 och 1455 äga motsva- rande tillätnpning.

Skattskyldig enligt 25 5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har, till den del den statliga inkomst- skatten, den statliga fastighetsskatten och den kommunala inkomstskatten satnmanlagt understiger vad som en- ligt 1—1 I 55 får avräknas, genom av- räkning av utländsk skatt rätt att till denna del erhålla nedsättning av så- dan avkastningsskatt.

14 53

Det åligger den skattskyldige att förebringa den utredning som behövs för prövning av fråga om avräkning av utländsk skatt.

Har den skattskyldige visat att förutsättningar för avräkning föreligger men förmår han inte lämna samtliga de uppgifter som erfordras för tillämp- ning av ovan angivna bestämmelser. får avräkning medges med skäligt be-

lopp .

Avräkning enligt 11 5 får dock ett-

3 Senaste lydelse av förutvarande 145 19891348.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dast ske för sådant avräkningsbart överskjutande belopp vars storlek den skattskyldige kan visa.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2—4.

2. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid 1992 års taxe- ring såvitt avser särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinst- skatt som påförs vid denna taxering.

3. Avräkning av utländsk skatt jämförlig med den statliga fastighetsskat- ten får endast avse skatt som fastställts efter den 31 december 1990.

4. Avräkning av överskjutande belopp enligt 11 5 får endast avse överskju- tande belopp som uppkommit vid 1992 eller senare års taxeringar.

25. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 95 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif- ter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 51 Månadsavgiften skall betalas till den skattemyndighet till vilken uppbörds- deklaration skall lämnas och inom den tid som gäller för deklarationens av— lämnande. I övrigt skall bestämmelserna i 525 uppbördslagen (1953:272) om inbetalning tillämpas. Vad där sägs om inbetalning från landstingskommun och kommun av preliminär A-skatt som innehållits genom skatteavdrag gäl- ler också i fråga om månadsavgift.

Har en arbetsgivare betalat in ett lägre belopp än som enligt upp- bördsdeklarationen skall betalas som arbetsgivaravgifter och innehål- len skatt skall beloppet i första hand räknas som betalning av den inne- hållna skatten.

Har en arbetsgivare betalat in ett lägre belopp än som enligt upp- bördsdeklarationen skall betalas som arbetsgivaravgifter, särskild lö- neskatt och innehållen skatt skall be- loppet i första hand räknas som be- talning av den innehållna skatten och därefter som betalning av arbets- givaravgtfterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

1Senaste lydelse 1990z332.

26. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 5 lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 ? Preliminär A-skatt skall betalas för 1. tilläggspension och vårdbidrag 1. tilläggspension och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. försäkring, dock inte för barnpen- sion till den del pensionen efter varje avliden förälder understiger 0,4 bas- belopp, 2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, 3. livränta enligt a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och (1) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik- nande förmån utbetalas av a) riksförsäkringsverket, b) allmän försäkringskassa, c) statens löne- och pensionsverk, eller d) kommunernas pensionsanstalt, samt 5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

27 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv Härigenom föreskrivs att 1, 3. 4. 5, 6. 8—12 och 15 55 lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse .

1 5 Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskatte- lagen" ( 1928z370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag gö- ras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av 1. svenska aktiebolag. 2. svenska ekonomiska föreningar,

3. svenska sparbanker,

4. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst,

5. utländska juridiska personer.

6. fysiska personer och dödsbon. Sådana företag som avses i 25 6mom., 7mom., 8 mom. åttonde stycket och 10 mom. samt 75 4 mom. och 8 mom. andra stycket la- gen om statlig inkomstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma' gäller i fråga om dödsbon som be- handlas som handelsbolag. Att sär- skilda regler gäller i fråga om han- delsbolag framgår av 11 5.

3. svenska sparbanker och spar- bankernas säkerhetskassa,

4. svenska ömsesidiga skadeför- säkringsföretag,

5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst,

6. utländska juridiska personer.

7. fysiska personer och dödsbon. Livförsäkringsföretag och under- stödsföreningar som avses i 25 6mom. och sådana företag som av- ses i 25 7mom., 8 mom. åttonde stycket och 10 mom. samt 75 4 mom. och 8 mom. andra stycket la- gen om statlig inkomstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som be- handlas som handelsbolag. Att sär- skilda regler gäller i fråga om han- delsbolag framgår av 11 5.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringsla- gen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot av- draget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.

35

Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i "15 första stycket 1—5 är skillnaden vid be- skattningsårets utgång mellan till- gångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattnings- årets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig in-

Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i 15 första stycket 1—6 är skillnaden vid be- skattningsårets utgång mellan till- gångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattnings- årets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig in-

Nuvarande lydelse

komstskatt beräknade inkomsten före återföring av föregående års av- sättning till skatteutjämningsreserv. avdrag för årets avsättning till skat- teutjämningsreserv, avdrag enligt la- gen (1967:94) om anrag vid in- komsttaxeringen för viss aktieutdel- ning och avdrag enligt 25 8mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlags- insatser.

Som tillgång räknas inte

Föreslagen lydelse

komstskatt beräknade inkomsten före återföring av föregående års av- sättning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag en- ligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieut- delning och avdrag enligt 2 5 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlags- insatser. I den beräknade inkomsten ingår inte heller intäkt enligt 125 fjärde stycket och intäkt enligt punkt 4 av anvisningarna till 245 kommu- nalskattelagen (1928:370).

1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före- ningar om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som an- ges i 75 8mom. tredje stycket a lagen om statlig inkomstskatt eller om före- taget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller ande- larna enligt tredje stycket b nämnda moment,

2. andra tillgångar som avses i 275 1 mom. nämnda lag än aktier eller an- delar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära.

3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra före- tagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid samma års taxering.

Som skuld räknas även

1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in- komsttaxeringen.

2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser.

3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,

4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträckning som anges i 125 tredje stycket.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsre- serv.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsre- serv. Som skuld räknas inte heller i fråga om skadeförsäkringsföretag belopp som har avsatts till reglerings- fond för trafikförsäkring eller utjäm- ningsfond.

45 Kapitalundcrlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid be- skattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan. Som tillgång räknas inte egendom Som tillgång räknas inte egendom

som avses i 275 1 mom.. 285. 295 lmom. och 305 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid

som avses i 275 1 mom., 285. 295 lmom.. 305 Imorn. och 315 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisa-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttring utgör intäkt av närings- tionsvinst vid avyttring utgör intäkt verksamhet. av näringsverksamhet.

Som skuld räknas även

1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in- komsttaxeringen.

2. belopp som har avsatts till ersättningsfond. Som skuld räknas inte

1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in i kapitalunderlaget.

2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.

Statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt. kommunal inkomstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och särskild löneskatt enligt lagen (l990:659) om särskild löneskatt samt skattetillägg och förse- ningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.

5 5 Vid värderingen av tillgångarna Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i hos juridiska personer som avses i 1 5 första stycket 1—5 skall 15 första stycket 1—6 skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räken- skaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna.

2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12—14 av anvisningarna till 235 kommunalskattelagen (19282370) tas upp till skatte- mässiga restvärden.

4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark. byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminsk- ningsavdrag och liknande avdrag,

5. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före- ningar tas upp till de värden som anges i 275 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och andelar i utländska juridiska perso- ner till 65 procent därav.

6. andra tillgångar som avses i 275 1 mom. nämnda lag än aktier och ande- lar tas upp till de värden som anges i 275 2 mom. första stycket och 3 mom. samma lag eller, om den underliggande egendomen är andel i utländsk juri- disk person. till 65 procent därav.

7. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid in-

komsttaxeringen, 7. andra tillgångar än som avses i 8. andra tillgångar än som avses i punkterna l—ö tas upp till anskaff— punkterna 1—7 tas upp till anskaff- ningsvärdet. ningsvärdet minskat med medgivna

värdeminskningsavdrag och lik- nande avdrag.

Har fastighet som avses i första stycket 4 förvärvats före ingången av år 1991 får som anskaffningsvärde i stället anses viss del av det för år 1991 gäl— lande taxeringsvärdet minskat med vid 1982—1991 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat upp- gått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxe- ringsvärdet avses i fråga om

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet.

2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,

3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,

4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet. Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet vid beskattningsårets ingång på fastighetens byggnader. mark och markan- läggningar inte överstiger 75 procent av värdet enligt andra stycket.

Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värde- minskningsavdrag också belopp var- med ersättningsfond. investeringsre- serv e.d. tagits i anspråk.

Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värde- minskningsavdrag också belopp var- med ersättningsfond e.d. tagits i an- språk.

Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon tilläm- pas 55 med de undantag som anges nedan.

Fastighet. som inte utgör omsätt- ningstillgång. tas upp till 70 procent av det värde som anges i 55 första stycket 4 eller till 70 procent av den del av taxeringsvärdet som anges i andra stycket. dock att fastighet som aVSes i andra stycket 4 tas upp till 70 procent av den del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet som inte ut- gör bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde för sådan privat— bostadsfastighet som avses i 55 kommunalskattelagen (19282370). Tillgångar som avses i 265 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt tas upp till 70 procent av an- skaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i 55 första stycket 2.

Fastighet. som inte utgör omsätt- ningstillgång, tas upp till 70 procent av det värde som anges i 55 första stycket 4 eller till 70 procent av den del av det värde som anges i andra stycket. dock att fastighet som avses i andra stycket 4 tas upp till 70 pro- cent av det värde som anges i andra stycket och som inte avser den del av det för år 1991 gällande taxerings- värdet som utgör bostadsbyggnads- värde och tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 55 kommunalskattelagen (l928:370). Tillgångar som avses i 265 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 70 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sådana till- gångar som avses i 55 första stycket 2.

Medel på skogskonto. skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.

85

Inkomstunderlaget år den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvs- källan före avdrag för underskott från föregående år. avdrag för upp- skov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för av- sättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och la- gen (l990:659) om särskild löneskatt samt avdrag för årets avsättning till

Inkomstunderlaget är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvs- källan före avdrag för underskott från föregående år. avdrag för upp- skov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto. avdrag för av- sättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och la- gen (1990:659) om särskild löneskatt samt avdrag för årets avsättning till

Nuvarande lydelse

skatteutjämningsreserv. Intäkt en— ligt punkt 16 av anvisningarna till 22 5 kommunalskattelagen (1928z370) ingår inte i underlaget.

Juridiska personer som avses i 1 5 första stycket 1—5 får avdrag för av- sättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begräns- ning som följer av 12 5.

Föreslagen lydelse

skatteutjämningsreserv beräknad på inkomstunderlaget. lntäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 225 kommunalskattelagen (1928z370) ingår inte i underlaget.

Juridiska personer som avses i 1 5 första stycket 1—6 får avdrag för av- sättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begräns- ning som följer av 12 5.

Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent

av underlaget.

Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent av underlaget.

Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämnings— reserv pä antingen kapitalunderla— get och löneunderlaget eller inkomst- underlaget.

105

Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämnings- reserv på antingen kapitalunderla- get och inkomstunderlaget eller löne- underlaget.

Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på löneun- derlaget får uppgå till högst 20 pro- cent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på inkomst- underlaget får uppgå till högst 15 procent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på löneun- derlaget får uppgå till högst 15 pro- cent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på inkomst- underlaget får uppgå till högst 20 procent av detta underlag.

11 5 I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till skatteutjäm- ningsreserv för bolaget.

Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är be- rättigade till avdrag enligt 1 5.

I övriga fall skall

a) avdraget beräknas med tillämp- ning av 3. 5. 7 och 9 55 om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till av- drag enligt 15 första stycket 6.

b) avdraget beräknas med tillämp- ning av 4. 6. 7. 8 och 1055 om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 15 första stycket 1—5.

I övriga fall skall

a) avdraget beräknas med tillämp- ning av 3. 5. 7 och 9 55 om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till av- drag enligt 15 första stycket 7.

b) avdraget beräknas med tillämp- ning av 4. 6. 7. 8 och 10 55 om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 5 första stycket 1—6.

Nuvarande lydelse

c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbelop- pen enligt a och b om bolagets in- komst beskattas såväl hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 5 första stycket l—5 som hos perso- ner som är berättigade till avdrag en- ligt 1 5 första stycket 6.

Föreslagen lydelse

c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbelop- pen enligt a och b om bolagets in- komst beskattas såväl hos personer som är berättigade till avdrag enligt 1 5 första stycket 1—6 som hos perso- ner som är berättigade till avdrag en- ligt 1 5 första stycket 7.

Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bo- laget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag.

Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalun- derlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten.

125

Bestämmelserna i andra—femte styckena gäller för företag i intresse- gemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 5 för avsättning på kapitalunderlaget. Intressege- menskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i hu- vudsak gemensam ledning. I en in- tressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 5 första stycket 1—5 och är berättigade till avdrag. handelsbolag och sådana företag som avses i 7 5 8 mom. andra stycket lagen ('l947:576) om statlig inkomst- skatt.

Övriga ' företag i intressegemen- skapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag.

Är två eller flera företagi intresse- gemenskap och innehar ctt av före- tagen andelar i cn utländsk juridisk person som i sin tur Ä direkt eller in- direkt Å innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett be- lopp motsvarande kapitalunderlaget i det andra företaget eller summan

Bestämmelserna i andra—femte styckena gäller för företag i intresse- gemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 95 för avsättning på kapitalunderlaget. Intressege- menskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i hu- vudsak gemensam ledning. [ en in- tressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 5 första stycket 1—,6 och är berättigade till avdrag. handelsbolag och sådana företag som avses i 7 5 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt.

Övriga företag i intressegemen- skapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. Ifråga om han- delsbolag gäller att avdrag för avsätt- ning får beräknas på kapitalunderla- get och i förekommande fall även på inkomstunderlaget. För varje före- tag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag.

Är två eller flera företag i intresse- gemenskap och innehar ett av före- tagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur— direkt eller in- direkt — innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett be- lopp motsvarande 65 procent av ka— pitalunderlaget i det andra företaget

Nuvarande lydelse

av kapitalunderlagen i de andra företagen till den del beloppet över- stiger 35 procent av värdet av ande- larna i den utländska juridiska perso- nen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av vär- det av dessa andelar. Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som avses i 275 lmom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den ut- ländska juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har bestämmande infly- tande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan verksam- het.

För företag med negativt kapital- underlag beräknas en intäkt motsva- rande 30 procent av underlaget mul- tiplicerat med 70 procent av statslä- neräntan vid beskattningsårets ut- gång. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa underlaget täcks genom att ett positivt kapital- underlag överförts från ett annat företag om såväl givare som motta- gare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Om företa- gens sammantagna kapitalunderlag (summan av de positiva och de nega- tiva underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa under- laget.

Föreslagen lydelse

eller av summan av kapitalunderla- gen i de andra företagen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av värdet av andelarna i den utländska juridiska personen. Om särskilda skäl föreligger får skulden jämkas till ett lägre belopp. Med ak- tier och andelar likställs andra till- gångar som avses i 27 5 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den utländska juridiska perso- nen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har be- stämmande inflytande över annan utländsk juridisk person som bedri- ver sådan verksamhet.

För företag med negativt kapital- underlag beräknas en intäkt motsva- rande 23 procent av underlaget mul- tiplicerat med en räntesats som sva- rar mot Statslåneräntan vid beskatt- ningsårets utgång med tillägg av fem procentenheter. Någon intäkt beräk- nas inte i den mån det negativa un- derlaget täcks genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från ett annat företag om såväl givare som mottagare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Om företagens sammantagna kapitalun- derlag (summan av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid till- lämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa underlaget.

I fråga om handelsbolag tillämpas 3 5. 5 5 och 115 fjärde stycket vid beräk- ningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Ar kapitalunderlaget nega- tivt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets in- komst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsva- rande intäkten cnligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av handelsbolagets inkomst.

155

Juridiska personer som avses i l 5 första stycket 1—5 och som yrkar av- drag för avsättning till skatteutjäm- ningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket av—

Juridiska personer som avses i l 5 första stycket 1—6 och som yrkar av- drag för avsättning till skatteutjäm- ningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket av-

Nuvarande lydelse

sättning beräknas.

Juridiska personer som enligt 15 första stycket 1——5 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 75 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder in- tressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag.

4. Vid beräkning av kapitalunder- laget för sådana juridiska personer som avses i 15 första stycket 1—5 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räken- skapsår inte skall taxeras detta år. vid 1993 års taxering. 15 procent av sådana Obeskattade reserver som av- ses i 15 lagen (1990:655) om återfö- ring av Obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxe- ringar skall 30 procent av det upp- skovsbelopp som vid beskattnings— årets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Där— emot skall uppskovsbelopp vid be- skattningsårets utgång inte räknas som skuld.

Föreslagen lydelse

sättning beräknas.

Juridiska personer som enligt 15 första stycket 1—6 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 75 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder in- tressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag.

4. Vid beräkning av kapitalunder- laget för sådana juridiska personer som avses i 15 första stycket 1—6 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. 15 procent av sådana Obeskattade reserver som av- ses i 15 lagen (1990:655) om återfö- ring av Obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxe- ringar skall 30 procent av det upp- skovsbelopp som vid beskattnings- årets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Har uppskovsbelopp övertagits med stöd av 5 5 fjärde stycket nämnda lag skall även 30 procent av detta belopp räk- nas som skuld. Däremot skall upp- skovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte räknas som skuld. Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 35 första stycket andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana Obeskattade reserver som aVses i första stycket denna punkt, dels den del av det upp- skovsbelopp som enligt 55 lagen om återföring av Obeskattade reserver tas upp till beskattning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

28. Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade

reserver

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 555 lagen (_1990:655) om återföring av Obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutats närmast före den ljanuari 1991 har Obeskattade reserver kan i den om- fattning som anges i denna lag få uppskov med beskattningen vid återföringen av reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer med undantag för dödsbon som behandlas som han- delsbolag.

Föreslagen lydelse

Ett företag som har Obeskattade reserver vid utgången av det beskatt- ningsår som avslutats närmast före den 1 ma'rs 1991 och som taxeras år 1991 kan i den omfattning som anges i denna lag få uppskov med beskatt- ningen vid återföringen av reser- verna. Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer med undantag för dödsbon som behand- las som handelsbolag.

Med Obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond. avsättning till in- ternvinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxe- ringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning av 245 kommunalskattelagen (1928:370).

Att särskilda regler gäller för bankaktiebolag. sparbanker, föreningsban- ker. finansbolag, fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag framgår av 6 5.

25

Uppskov skall beslutas och upp- skovsbeloppet bestämmas vid 1992 års taxering eller. om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år. vid 1993 års taxering. I fråga om handelsbolag skall uppskovsbeloppet avse han-

Uppskov skall beslutas och upp- skovsbeloppet bestämmas vid 1992 års taxering eller. om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering. I fråga om handelsbolag skall uppskovsbeloppet avse han- delsbolaget.

delsbolaget.

5 5

Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering, sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar.

sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992—1994 års taxe- ringar.

hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller. om taxering inte sker är 1995, vid 1992—1996 års taxeringar.

En fysisk person behöver vid 1992 års taxering inte ta upp någon del av uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 års taxering inte ta upp mer än 25 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer. Vid följande års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket.

Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen det förstnämnda året.

Vid fusion som avses i 2 ,5' 4mom. första stycket lagen ( I 94 7.5 76) om statlig inkomstskatt får uppskovsbe- lopp övertas. Därvid skall anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har den förvärvskälla till vilken de Obeskattade reserverna hänför sig upp- hört, skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till be- skattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksam- het eller driften av denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mel- lan företagen. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vid tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap räda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbeloppet ome- delbart skall tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om han- delsbolag tillämpas första gången.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

29. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 65 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- sionsmedel skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

65

Skattskyldiga som avses i 25 5 får utan hinder av bestämmelserna i 205 kommunalskattelagen (19281370) göra avdrag för avkast- ningsskatt [ förvärvskällan.

Föreslagen lydelse

Skattskyldiga som avses i 25 5 får utan hinder av bestämmelserna i 205 kommunalskattelagen (1928z370) i förvärvskällan göra av- drag för sådan avkastningsskatt som tas ut på i 3 5 fjärde stycket angivet underlag. Avdrag skall därvid med- ges för avkastningsskatten före even- tuell nedsättning genom avräkning av utländsk skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

30. Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 5 lagen (1990:668) om nedsättning av vissa un- derhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 5

Ett underhållsbidrag som avses i 15 skall den 1 februari 1991 sättas ned med 75 kronor per månad, om bidraget uppgår till minst 250 kronor per må- nad eller 3000 kronor för helt år.

Uppgår underhållsbidraget till lägre belopp, skall det sättas ned med 30 procent av det belopp som utgår. Om bidraget efter ändringen slutar på öre- tal. skall det avrundas nedåt till helt krontal.

Om nedsättningen skulle understiga 25 kronor per månad eller 300 kronor för helt år, skall underhållsbidraget kvarstå oförändrat.

Skall underhållsbidraget vid i första stycket angiven tidpunkt änd- ras enligt lagen ( l966:680) om änd- ring av vissa underhållsbidrag skall nedsättning enligt första—tredje styckena ske innan sådan ändring görs.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

31. Förslag till Lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Vid tillämpning av reglerna om resultatutjämningsfond i 415 d första stycket kommunalskattelagen (1928z370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall för fysisk person gälla att avdraget vid taxeringen för räkenskapsår som avslutas den 31 december 1990 får uppgå till högst 30 procent av lönekostna- den och 35 procentav den enligt nämnda lagrum beräknade egna inkomsten om följande förutsättningar är uppfyllda, nämligen

1. att den skattskyldige till ledning för 1991 års taxering redovisar inkomst avseende två räkenskapsår och

2. att det ena räkenskapsåret förkortats i enlighet med övergångsbestäm- melserna till lagen (1990:665) om ändring i bokföringslagen eller lagen (1990:666) om ändring i jordbruksbokföringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas vid 1991 års taxe- ring.

32. Förslag till Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt punkt 4 av anvisningarna till 335 kommunalskattelagen (19281370) skall medges, i stället för enligt schablon som anges i andra stycket nämnda anvis- ningspunkt, vid 1991 års taxering med 1 krona 10 öre per kilometer och vid 1992 års taxering med 1 krona 20 öre per kilometer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

33. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1927:321) om utskiftningsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1927:321) om utskiftningsskatt skall upp- höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Har efter beslut om likvidation eller fusion medel utskiftats till aktieägare före utgången av år 1990 tillämpas lagen även vid senare års taxeringar.

34 Förslag till Lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt Härigenom föreskrivs att lagen (1933:395) om ersättningsskatt skall upp-

höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

35. Förslag till Lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni 1991

Härigenom föreskrivs följande.

15 Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 & första stycket lagen (1982:423) om allmän löneavgift, tas ut med 1,64 procent av avgiftsunderla- get i fråga om ]. ersättning som omfattas av 1 & nämnda lag och som utges under perio- den januari—juni 1991 samt

2. inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring och som hänför sig till perioden januari—juni 1991.

Zå Omfattar beskattningsåret såväl perioden januari—juni 1991 eller del därav som annan tid, skall om den avgiftsskyldige inte visar annat — så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till perioden januari— juni 1991 eller del därav som svarar mot förhållandet mellan den del av be- skattningsåret som infaller under ifrågavarande period och hela beskatt— ningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Finansdepartementet Prop. 1990/91:54

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Hjelm- Wallén, Göransson, Johansson, Lindqvist, Freivalds. Lööw, Persson, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.

1 Inledning

Under flera år har ett mycket omfattande reformarbete bedrivits i syfte att förbättra och förenkla skattesystemet. Efter ett första steg under hösten 1989 antog riksdagen i juni i år regeringens förslag till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110, SkU30. rskr. 356, SFS l990:650—696).

Förslaget som grundades på betänkandena från inkomstskatteutrcd— ningen (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) innebar att den genomgripande omläggningen av inkomstskatten i allt vä- sentligt fick sin reglering. Det nya systemet får full verkan fr.o.m. inkomst- året 1991.

Riksdagsbeslutet i juni om en skattereform lämnade emellertid vissa lag- stiftningsfrågor olösta. På dessa punkter krävs nu kompletterande lagstift- ning för att reformen skall var helt genomförd den 1 januari 199]. De kvar- stående frågorna har utretts vidare under olika former och resultaten har re- dovisats i ett antal betänkanden och promemorior. Jag redovisar detta be- redningsunderlag i anslutning till behandlingen av de olika frågorna i de föl- jande avsnitten. Betänkandena och promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig bör fogas som bilaga I till protokollet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 2. Lagrådets yttranden bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag återkom- mer till lagrådets synpunkter i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1 —3 och 5.4) och i specialmotiveringen (avsnitt 9). Jag kommer nu att redovisa mina förslag till kompletteringar och juste- 157

ringar av den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen. Jag kommer också att föreslå ändringar i fråga om sjömansbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen

Min redovisning är disponerad på följande sätt. Efter mina allmänna syn- punkter (avsnitt 2) tar jag upp den särskilda löneskatten. ett antal frågor som rör inkomstslaget tjänst samt sjömansbeskattningen (avsnitt 3). Därefter be— handlar jag inkomst av kapital samt arvs- och gåvobeskattningen (avsnitt 4), företagsbeskattningen (avsnitt 5) och vissa internationella skattefrågor (av- snitt 6). Jag redovisar också vissa budgeteffekter (avsnitt 7). Författningsför— slagen kommenteras i specialmotiveringen (avsnitt 9).

Hänvisningar till US115

2 Allmänna synpunkter

Genom beslut av riksdagen hösten 1989 och i våras åstadkoms en synnerli- gen genomgripande förändring av de mest väsentliga delarna av det svenska skattesystemet. Det grundläggande syftet bakom reformen är att åstad— komma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördel- ningspolitiska mål för beskattningen uppfylls.

Stora förväntningar knyts till de positiva effekter som skattereformen kan ge för den svenska ekonomins funktionssätt. Reformen är i själva verket ett av de mest betydelsefulla inslagen — måhända det mest betydelsefulla inom det långsiktiga arbetet på det ekonomisk-politiska området.

Mina förslag i denna proposition kan karakteriseras som det tredje steget i besluten om skattereformen. Förslagen är en del av den överenskommelse om skattereformen som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Mitt förslag till ny arvs- och gåvoskatteskala ligger dock utanför skatterefor- men.

De förslag som nu läggs fram kan indelas i fyra olika grupper. För det första är det fråga om att lagförslag presenteras i frågor där riksdagen under förra riksmötet i princip tagit ställning. Ett exempel på detta är förslaget om särskild löneskatt på vissa avtalsförsäkringar. För det andra behandlas några områden där förslag tidigare aviserats. Det är t.ex. fallet beträffande be- skattningen av valutavinster. För det tredje hari några hänseenden de beslut som fattades under föregående riksmöte omprövats och föranlett förslag om sakliga justeringar. Detta gäller t.ex. beskattningen av utdelning och vinster på aktier i fåmansbolag. Slutligen föreslås ett relativt stort antal justeringar av närmast lagtekniskt slag. Behovet av sådana ändringar är att se mot bak— grund av den närmast unika omfattningen av den lagstiftning som reformen föranlett.

Med de förslag som omfattas av detta lagstiftningsärende slutförs skattere- formen. Jag vill emellertid innan jag övergår till att i detalj behandla försla- gen peka pä att några områden är föremål för ytterligare utredningsarbete. Så är t.ex. fallet när det gäller den lagtekniska utformningen av mervärdes- kattelagstiftningen. I några hänseenden bör också ytterligare utredningsar- bete påbörjas. Jag syftar då främst på den lagtekniska översyn av de centrala inkomstskatteförfattningarna som redan tidigare aviserats. Detta angelägna arbete bör när de materiella reglerna lagts fast påbörjas utan ytterligare dröjsmål.

Vidare krävs, som jag angav i vårens proposition om skattereformen (s. 518 f.) ytterligare överväganden och utredningsinsatser innan slutlig ställ- ning tas till beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag. Dessa frågor som främst gäller om en s.k. särskild redovisningsmetod för enskilda näringsidkare skall införas och om handelsbolaget skall göras till skattesubjekt har efter vårens riksdagsbeslut beretts vidare. Enligt min me- ning krävs emellertid en mera ingående analys av dessa frågeställningar. En särskild utredare bör därför tillkallas med uppdrag att utforma förslag till den slutliga utformningen av regelsystemet för enskilda näringsidkare och handelsbolag. Även frågan om s.k. nuvärdeavdrag och s.k. periodiserings- fonder lämnades öppen vid vårens lagstiftning. En ekonomisk utvärdering av detta system har på uppdrag av finansdepartementet gjorts av professorn Jan Södersten. Rapporten över utvärderingen som nyligen avlämnats kom- mer nu att remissbehandlas.

3 Särskild löneskatt, m.m.

I avsnitt 3 har samlats de förslag som rör den utvidgade särskilda löneskat— ten, den nya särskilda premieskatten för grupplivförsäkring och förslag i fråga om tjänsteinkomstbeskattnin'gen. Dessutom finns här bl.a. förslag till justeringar av privatbostadsbegreppet och förslag beträffande fastighets— skatten. Avsnittet avslutas med mina förslag på sjömansbeskattningsområ— det.

3.1. Särskild löneskatt på vissa pensionsförmåner

Hänvisningar till S3-1

3.1.1. Inledning

En allmän princip i skattereformen är att alla förvärvsinkomster skall beläg— gas med socialavgifter eller med en särskild löneskatt. Motivet är att alla ty- per av förvärvsinkomster bör behandlas likvärdigt. Beträffande inkomster som inte ger socialförsäkringsförmåner bör emellertid skatteuttaget begrän— sas till den s.k. skattedelen av socialavgifterna. Riksdagen har, med utgångs— punkt i nämnda principer, den 13 juni 1990 beslutat om uttag av en särskild löneskatt om 22.2 % på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner (prop. 1989/90:110 s. 378 ff.. SkU30 s. 61 ff.. SFS l990:659).

RINK föreslog (SOU 198933 I 5. 200 ff. och 11 s. 209 f.) att s.k. grundav- gift skulle utgå bl.a. vid pensionsutbetalningar som tryggats genom avdrags- gilla premiebetalningar eller avsättningar till stiftelse resp. konto.

I den tidigare nämnda propositionen (s. 491 ff.) föreslogs att skattedelen av socialavgifterna. så långt detta är möjligt. skall tas ut som en särskild löne- skatt när pensionen tjänas in och inte vid utbetalningen. Den föreslagna lös- ningen krävde emellertid ytterligare överväganden när det gäller den tek- niska utformningen. Något författningsförslag lades därför inte fram.

En promemoria med förslag till en sådan reglering. daterad den 12 sep- tember 1990 har utarbetats inom finansdepartementet och remissbehand- lats. I bilaga I finns en förteckning över remissinstanserna. En sammanställ-

ning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftnings- ärendet (dnr 4047/90).

3.1.2. Genomförandet senareläggs

Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt. Lag- förslaget omfattade bl.a. en reglering av uttaget av särskild löneskatt på pen- sionsförmåner. Den föreslagna lösningen innebar främst tekniska avvikelser från den som lagts fram i den tidigare nämnda promemorian.

Lagrådet riktar i sitt yttrande, bilaga 3, betydande kritik mot förslaget. Enligt lagrådet kan den valda lösningen i vissa avseenden inte anses fylla kra- ven på likformighet i beskattningen. Kritiken i den delen tar bl.a. sikte på att förslaget i fråga om otryggade pensionssystem innebär att skatten även kommer att träffa pensionsutbetalningar som intjänats före ikraftträdandet av de nya reglerna. Även i övrigt pekar lagrådet på inslag i den föreslagna lösningen som enligt lagrådets uppfattning måste korrigeras för att undvika olämpliga effekter från likformighets- och råttvisesynpunkt.

Förslaget kritiseras också när det gäller skatteuttaget i samband med byte av arbetsgivare och här efterlyser lagrådet justeringar som säkerställer att dubbelbeskattning kan undvikas.

Lagrådet gör gällande att bristerna i förslaget kräver ändringar av så ge- nomgripande natur att det inte av tidsskäl varit möjligt för lagrådet att lämna ett tillräckligt övervägt förslag till ny lagtext.

De påtalade bristerna i förening med farhågor för praktiska och andra svå- righeter för skattskyldiga och myndigheter att klara en anpassning till de nya reglerna under den tid som återstår till årsskiftet leder lagrådet till uppfatt— ningen att ikraftträdandet bör senareläggas.

För egen del gör jag bedömningen att den av lagrådet framförda kritiken sammantagen har sådan styrka att det. särskilt i ljuset av den korta tid som står till buds för nödvändiga justeringar. inte är lämpligt att nu genomföra förslaget. Jag lägger därför inte fram förslaget till särskild löneskatt på pen- sionsförmånerDen ytterligare beredning av frågan som krävs måste dock ske så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli nästa år.

Mitt ställningstagande leder till en betydande försvagning av finansie- ringen av skattereformen år 1991. När lagrådet diskuterar ett senareläg- gande av löneskatteuttaget på pensioner görs bl.a. uttalandet att det inte skulle framgå att det förslaget har ett sådant samband med skatteomlägg- ningen i stort att ikraftträdandet måste samordnas. I den delen vill jag dock framhålla att det finns ett uppenbart och starkt samband såtillvida att bort- fallet av skatteintäkter uppgår till ett nettobelopp på ca 2 miljarder kr. En sådan urholkning av reformens finansiering är inte försvarbar vare sig från statsfinansiella eller samhällsekonomiska utgångspunkter. En ansvarsfull fi- nansiering av skattereformen är i själva verket grundläggande för hela re- formarbetet. Det krävs därför en alternativ finansiering. I det följande av— snittet redovisar jag mitt förslag till en sådan finansiering.

3.1.3. Alternativ finansiering

Mitt förslag: Den allmänna löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter till 1,64 % under första halvåret 1991.

Skälen för mitt förslag: Den alternativa tillfälliga finansieringen bör ha samma inriktning som den särskilda löneskatten på pensionsförmåner. Skat- ten bör således träffa arbetsgivarna, såväl privata som offentliga. En lämplig lösning kan åstadkommas genom en tillfällig höjning av den s.k. allmänna löneavgiften. Den allmänna löneavgiften är en skatt med underlaget för ar- betsgivaravgifter och egenavgifter som bas. En tillfällig höjning av avgiften under första halvåret 1991 innebär ingen ökning av arbetskraftskostnaderna jämfört med om planerna på att per den l januari 1991 införa särskild löne- skatt på pensionsförmåner fullföljts. En sådan åtgärd innebär självfallet inte heller att skattetrycket höjs.

För att uppfylla kravet på en ansvarsfull finansiering av skattereformen bör därför enligt min mening den allmänna löneavgiften höjas tillfälligt un- der första halvåret 1991. Det extra skatteuttag som krävs medför en höjning av skattesatsen med 1,3 procentenheter. Det förhöjda uttaget bör gälla för såväl arbetsgivare som enskilda näringsidkare.

3.2. Uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på vissa ersättningar enligt avtalsförsäkringar

3.2.1. Inledning

I proposition 1989/90:110 lade regeringen fram förslag rörande beskatt- ningen av vissa s.k. avtalsförsäkringar (s. 333 ff.).

Förslaget godtogs av riksdagen och innebar i korthet att utfallande belopp för dessa försäkringar, med något undantag, i sin helhet blir skattepliktig in- komst av tjänst eller i förekommande fall näringsverksamhet.

Vad gäller uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på ersätt- ningar som utgår enligt dessa försäkringar lades det inte fram några författ- ningsförslag i propositionen. Vissa principuttalanden gjordes emellertid om hur dessa frågor borde lösas samt i vad mån ersättningarna borde vara för- månsgrundande enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. AFL. Dessa principer innebär i korthet följande. Utfallande belopp från AGB och mot- svarande beläggs med särskild löneskatt och blir inte förmånsgrundande. Ut- betalningar från AGS och motsvarande beläggs med socialavgifter och blir förmånsgrundande. I de fall utbetalningarna avser att komplettera förtids- pension tas endast särskild löneskatt ut och ersättningarna blir i dessa fall inte förmånsgrundande. Ersättningar från TFA beläggs med socialavgifter och blir förmånsgrundande. I de fall invaliditetsersättning utbetalas bör i re- gel endast särskild löneskatt utgå och ersättningarna bör inte vara förmåns- grundande.

I den tidigare nämnda promemorian av den 12 september 1990 har ett mer utförligt förslag redovisats och blivit föremål för remissbehandling.

Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag till reglering av de be- rörda frågorna. Förslaget ansluter i allt väsentligt till promemorieförslaget. Jag kommer också att ta upp några andra frågor av främst lagteknisk art.

Som framgått av föregående avsnitt har förslaget till ändringar i lagen om särskild löneskatt varit föremål för lagrådets granskning. Lagrådet har i sak inte haft någonting att erinra mot det remitterade förslaget såvitt avser utta- get av särskild löneskatt på ersättningar enligt ifrågavarande avtalsförsäk- ringar. Förslaget i denna del bör därför genomföras från och med år 1991. Med hänsyn härtill finns det inte anledning att företa den av lagrådet före- slagna justeringen i övergångsbestämmelserna till lagen (l990:657) om änd- ring i AFL.

3.2.2. Uttag av socialavgifter alt. särskild löneskatt på vissa ersättningar enligt avtalsförsäkringar m.m.

Mitt förslag: Utfallande belopp från AGB och motsvarande anord- ningar skall beläggas med enbart särskild löneskatt. På ersättningar från AGS och motsvarande skall särskild löneskatt tas ut i de fall ersättningarna avser att komplettera ft.")rtidspension. För ersättningar från TFA skall särskild löneskatt tas ut i de fall er- sättningen utgår i form av engångsbelopp som inte avser kompensa- tion för mistad inkomst.

De ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall inte vara förmånsgrundande enligt AFL.

Vissa ändringar av lagteknisk natur företas i AFL. SAL, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt i lagen om självde- klaration och ktmtrolluppgifter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt frånsett vissa lagtek- niska justeringar.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Däribland kan nämnas RFV. RSV, SPV. Landslingsjörbunder och LO. Några remissinstanser framför emeller- tid kritik mot förslaget. AFA anser inte att det har skett en analys av om en skattemässig likabehandling uppnås av liknande anställningsförmåner eller av konsekvenserna av förslagens genomförande. Liknande synpunkter har anförts av SAF. AFA hävdar bl.a. att vissa sektorer, särskilt den offentliga, kommer att drabbas mindre av de föreslagna förändringarna. Vidare anförs att någon analys av risken för att försäkring i stället tecknas utomlands inte har gjorts. SAF påpekar att löneskatt enligt förslaget skall utgå på AGS-er- sättning som kompletterar sjukpension. Motsvarande förmån för tjänste- män. lTst sjukpension. synes däremot inte berörd i förslaget. Enligt SAF bör förmåner från ITP resp. AGS/STP behandlas på samma sätt. Svenska ['"'örsiikringsbolags Riksförbund anför att bl.a. AGS bygger på avtal som inte förutsätter och därmed inte heller reglerar uttag av skatt. Det är inte redovi- :at i promemorian hur detta skall lösas om särskild löneskatt skall införas l nder löpande avtalstid.

Några remissinstanser har vidare anfört vissa synpunkter på den lagtek- niska utformningen.

Skälen för mitt förslag

Allmänna synpunkter

Med avtalsförsäkringar avses försäkringar som grundar sig på kollektivavtal och vars premier i regel bestäms efter schablonmässiga grunder. De försäk- ringar som berörs av det förslag jag nu lägger fram är försäkring om avgångs- bidrag (AGB m.fl.). avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.) och trygghets- försäkring vid arbetsskada (TFA).

De förändringar som redan företagits i AFL och lagen (1981:691) om soci- alavgifter. SAL. på grundval av förslagen i prop. 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning medför att de här aktuella ersättningarna iden mån de är inkomstskattepliktiga kommer att utgöra förmånsgrundande inkomst samt underlag för uttag av socialavgifter såvida det inte genom ut- tryckliga regler anges att så inte skall vara fallet. Endast för den del av ersätt- ningarna som skall bli föremål för särskild löneskatt och därför inte skall ut- göra förmånsgrundande inkomst behövs således särskilda regler.

Jag har inledningsvis angett de principer som bör vara vägledande för utta- get av socialavgifter resp. särskild löneskatt. Jag skall i det följande precisera mitt förslag i denna del. Först skall jag emellertid ta upp de erinringar av mer generell karaktär mot förslaget som anförts av AFA och Svenska Försäk- ringsbolags Riksförbund.

AFA har anfört att det inte synes ha skett någon analys av om skattemässig likabehandling uppkommer av liknande anställningsförmåner. Jag vill med anledning härav framhålla att de av riksdagen i samband med skatterefor- men beslutade reglerna om beskattning av förmåner som utgår enligt de nu aktuella avtalsförsäkringarna just syftar till att uppnå en likformig behand- ling i skattehänseende av dessa. De tidigare reglerna har nämligen kraftigt avvikit från en likformig beskattning. I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut (prop. 1989/90:110) angavs också principerna för uttag av socialavgifter resp. särskild löneskatt. Till grund för propositionens förslag har legat de överväganden RINK presenterat i sitt betänkande. I detta har utförligt analyserats olikformigheter i det tidigare skattesystemet bl.a. vad avser de nu aktuella ersättningarna. Genom de tidigare företagna och nu föreslagna förändringarna uppnås enligt min mening en betydligt mer likfor- mig beskattning än som var fallet enligt äldre regler.

Jag kan inte heller finna att vissa sektorer. t.ex. den offentliga. skulle sär- behandlas i gynnande riktning av förslaget. AFA:s farhågor rörande risken att arbetsgivaren i stället för nuvarande system med kollektivavtalsgrundade försäkringar skulle välja försäkringslösningar utomlands saknar enligt min mening grund. Beskattningen beträffande de här aktuella avtalsförsäkring- arna sker av utfallande belopp och några fördelar uppkommer därigenom inte för utländska försäkringar. Beträffande EG-aspekten hänvisar jag till vad jag anför i den frågan beträffande förslaget rörande TGL (avsnitt 3.3.6).

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund påpekar att bl.a. AGS bygger på

avtal som inte reglerar uttag av skatt och att det inte är redovisat hur detta skall lösas om särskild löneskatt införs under löpande avtalstid. Detta pro- blem är emellertid enligt min mening helt en fråga för de avtalsslutande par- terna.

A vgångsbitlrag

Ersättningar enligt AGB och motsvarande anordningar har karaktär av en- gångsbelopp och betalas ut sedan anställningen upphört, såsom vid pension. Med hänsyn härtill bör endast särskild löneskatt tas ut på dessa ersättningar. Ersättningarna bör därmed inte heller bli förmånsgrundande. De avgångsbi- drag jag åsyftar är sådana som enligt den lagstiftning som gällde fram till den 1 juli 1990 enligt tidigare lydelse av 325 1 mom. tredje stycket KL delvis var skattebefriade. Både de s.k. A- och B- beloppen bör omfattas av särskild löneskatt.

Beträffande andra avgångsvederlag än de i det föregående nämnda finns enligt min mening inte tillräckliga skäl till särbehandling i förhållande till andra anställningsinkomster. Eftersom avgångsvederlag så gott som alltid torde ha sin grund i ett anställningsförhållande kommer de regelmässigt att utgöra inkomst av tjänst. Med hänsyn till de tidigare nämnda förändringarna som företagits i AFL och SAL kommer de dessutom normalt att utgöra un- derlag för fulla socialavgifter samt bli förmånsgrundande.

Trygghetsrådet SAF— PTK har i sitt yttrande anfört att enligt bestämmel- ser i flera trygghetsavtal på såväl det statliga som det privata området utbeta- las även annat stöd än avgångsersättningar till enskilda arbetslösa personer. Dessa andra bidrag har inte försäkringskaraktär. Istället är det den individu- ella situationen och behovet av t.ex utbildning som leder till ett beslut om visst bidrag, som syftar till att återföra arbetslösa till arbetsmarknaden. De ersättningar som nämns är utbildningsbidrag och bidrag till arbetslösa. I lik- formighetens och tydlighetens intresse bör därför enligt trygghetsrådet vissa tillägg göras till 11 kap. Zä första stycket AFL så att det klart framgår att dessa ersättningar anses som inkomst av anställning.

Med hänsyn till de förändringar som företagits i 11 kap. 2 5 AFL i samband med skattereformen bör det enligt min bedömning emellertid inte råda nå- gon tvekan om att de ersättningar trygghetsrådet nämner utgör inkomst av anställning. Tillräckliga skäl att undanta ersättningarna från uttag av social- avgifter anser jag däremot inte föreligga. Jag anser det därför inte erforder- ligt att av denna anledning företa någon förändring i stadgandet.

Gruppsjukförsäkring

Ersättningar enligt gruppsjukförsäkring som avses i 32 ä 3 a mom. KL (AGS m.fl.) bör inte vara förmånsgrundande när de utges som ett komplement till förtidspension. Endast särskild löneskatt bör då tas ut.

KPA har i sitt remissyttrande framhållit att med förtidspension i detta sam- manhang bör jämställas sjukbidrag.

Sjukbidrag enligt AFL utgör folkpension (7 kap. lå) eller tilläggspension (13 kap. 1.5). Ersättning som utgör komplement till sjukbidrag bör med hän- syn härtill enligt min mening inte vara förmånsgrundande och därför bli före- mål för särskild löneskatt.

Tnvgghetsförsäkring

Ersättningar på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (TFA) bör i de flesta fall vara förmånsgrundande. Detta bör gälla för ersättningar som avser att täcka inkomstbortfall under akut sjukdomstid. Motsvarande bör gälla ersättning för bestående arbetsoförmåga om beloppet avser att täcka inkomstförlust och utgår som periodisk livränta. Sådan ersättning får anses utgöra kompensation för mistad inkomst. I de fall ersättningen utgår i form av engångsbelopp och inte avser kompensation för mistad inkomst bör er- sättningen dock inte vara förmånsgrundande och endast särskild löneskatt tas ut.

Det kan i sammanhanget påpekas att viss ersättning enligt TFA och mot- svarande är skattefri. (Jfr. punkt 1 av anvisningarna till 195 KL). I dessa fall utgår givetvis inte heller någon särskild löneskatt eftersom en arbetsgivare skall betala särskild löneskatt, liksom socialavgifter. endast på lön eller an- nan ersättning som är inkomstskattepliktig. (1 5 andra stycket lagen om sär- skild löneskatt enligt nuvarande lydelse jämförd med 2 kap. 35 SAL.)

Det bör vara den som betalar ut de här aktuella ersättningarna som skall betala den särskilda löneskatten. I propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalades beträffande skyldigheten att betala arbets- givaravgifter att den som betalat ut ersättning som utgör underlag för social- avgifter skall vara skyldig att också betala socialavgifterna även om något anställnings- eller uppdragsförhållande inte kan anses föreligga. Denne får således i dessa fall anses som arbetsgivare i enlighet med vad som anges i 3 kap. 2 5 AFL. Någon ändring motsvarande den som företagits i sistnämnda lagrum gjordes dock inte i SAL. Jag anser emellertid det befogat att av tyd- lighetsskäl i 1kap. 25 SAL införa en hänvisning till AFL om att den som utger ersättning som är att hänföra till inkomst av anställning i vissa fall skall anses som arbetsgivare, även om mottagaren inte är anställd hos den som utgett ersättningen. Motsvarande bör gälla även beträffande uttaget av sär- skild löneskatt. I promemorieförslaget uttalades att någon särskild reglering av detta i lagen om särskild löneskatt inte behövdes med hänsyn till det sam- band som finns mellan den lagen och SAL. För att någon oklarhet inte skall föreligga på denna punkt anser emellertid jag att ett tillägg i detta hänseende bör göras i 1 5 lagen om särskild löneskatt.

Förslagen rörande ersättningar enligt vissa avtalsförsäkringar föranleder ändringar i 1 och 2 55 lagen om särskild löneskatt samt 1 kap. 25 SAL.

Vissa lagtekniska justeringar

I detta sammanhang vill jag också ta upp ett par lagtekniska justeringar i AFL.

Den första gäller vissa ersättningar m.m. från fåmansförctag enligt 325 1 mom. första stycket h och i KL. Sådana ersättningar skall inte vara förmåns- grundande (se bl.a. prop. 1989/90: 110, s. 471 och 596). Bestämmelser härom har tagits in i 2kap.45 SAL samt Skåp. 25 och 11 kap. Zoch 355 AFL. Bestämmelsen i 3kap. 25 AFL har emellertid fått en sådan utform- ning att de här aktuella ersättningarna endast undantas från underlaget för

den sjukpenninggrundade inkomsten såvitt avser inkomst av anställning och inte från underlaget beträffande inkomst av annat förvärvsarbete. Bestäm- melsen bör därför ändras så att ersättningar m.m. av detta slag också undan- tas från underlaget för sjukpenninggrundande inkomst beträffande inkomst av annat förvärvsarbete.

Den andra ändringen gäller 11 kap. 25 AFL. I samband med skatterefor- men fick andra stycket av 3 kap. 25 AFL ny lydelse. Ändringen syftade till att fånga upp vissa förmåner som utges av annan än arbetsgivare. Till dessa bestämmelser hänvisar 11 kap. 25 andra stycket AFL. Med hänsyn till det samband som finns mellan dessa stadganden bör i klarläggande syfte en ju- stering ske i sistnämnda bestämmelse i enlighet med den förändring som företagits i 3 kap 25 AFL.

En ändring bör också företas i 95 lagen (1984:668) om uppbörd av social- avgifter från arbetsgivare rörande fördelningen av inbetalda belopp mellan källskatt. arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt. Slutligen bör ett tillägg göras i 3 kap. 605 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif- ter rörande redovisning av underlaget för särskild löneskatt.

Förslagen föranleder ändringar i 3 kap. 2 5. 11 kap. 2 och 3 55 AFL, 2 kap. 4 5 SAL. 9 5 lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt 3 kap. 605 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (i dess lydelse enligt prop. 1990/9115).

0 vergängsbestämmelset'

Reglerna om uttag av särskild löneskatt för ersättningar enligt AGB m.fl. bör inte gälla för ersättningar som utbetalas på grund av en anställning som upphört före de nya reglernas ikraftträdande. även om ersättningen utbeta- las efter den 31 december 1990. Särskild löneskatt bör inte heller tas ut för ersättningar enligt AGS och TFA och motsvarande när ersättningen föran— leds av sjukfall som inträffat före den 1 januari 1991.

Hänvisningar till S3-2-2

3.3. Den skattemässiga behandlingen av grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket

Till de tidigare berörda avtalsförsäkringarna hör även den s.k. tjänstegrupp- livförsäkringen. Beträffande den försäkringen föreslogs inga ändringari pro- position 1989/90: 110. Det uttalades emellertid att beskattningsfrågan skulle utredas vidare. Ett förslag om särskild premieinkomstskatt m.m avseende tjänstegrupplivförsäkring har presenterats i en inom finansdepartementet den 5 juli 1990 upprättad promemoria. dnr 3515/90. Promemorian har re- missbehandlats. Remissinstanserna framgår av bilaga ].

3.3.1 Närmare om tjänstegruppliv m.m.

Förmånen av fri grupplivförsäkring tillkommer de allra flesta arbetstagare och andra yrkesverksamma. Försäkringen är utformad så att ersättning kan utges till efterlevande vid dödsfall. Ersättning kan utgå i form av begrav- ningshjälp, grundbelopp och barnbelopp. Omfattningen av försäkringsskyd- det varierar beroende på om skilda förutsättningar uppfyllts enligt villkoren.

Inom SAF-LO-området gäller TGL (tjänstegrupplivförsäkring). TGL grundar sig på kollektivavtal och premierna bestäms efter schablonmässiga grunder. De betalas av arbetsgivaren med en viss procentsats av lönesum- man. för närvarande (.).35 %.

Även för enskilt anställda tjänstemän gäller tjänstegruppliv. för de flesta enligt avtal mellan SAF och Privattjänstemannakartellen PTK. Försäk- ringen handhas av SPP Förenade Liv — Folksam samt Ränte — och Kapi- talförsäkringsanstalten. ömsesidigt livförsäkringsbolag (RKA). Premie ut- går i form av ett fast-krontal.

På det kommunala området handhas tjänstegrupplivförsäkringen av KFA (Kommunernas försäkringsaktiebolag). Försäkringen överensstämmer i allt väsentligt med TGL.

På det statliga området gäller ett med tjänstegruppliv jämförbart skydd utan samband med tecknad försäkring. Ersättning betalas i förekommande fall ut av statens löne- och pensionsverk (SPV) och belastar pensionsansla- get. Vissa huvudmän. t.ex. postverket och 5], står slutligt själva för kostna- derna. Några huvudmän. exempelvis riksmarskalkämbctet och riksdagens förvaltningskontor. betalar premier för vissa kategorier arbetstagare. [ dessa fall uppgår premierna för varje arbetstagare för närvarande till 300 kr.

För lantbrukare och skogsbrukare gäller ett särskilt försäkringsskydd. grupplivförsäkring genom avtal (GLA). För lantbrukare sker finansieringen inom ramen för de belopp som tillerkänns jordbruket som kompensation till följd av kostnadsutvecklingen och anpassningen av jordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen. För skogsbrukarna sker finansie- ringen genom skogsvårdsavgifterna. Medlen handhas av statens jordbruks- nämnd och skogsstyrelsen. De betalas ut till Lantbrukarnas Riksförbund resp. Skogsägarnas Riksförbund. som i sin tur svarar för premiebetalning- arna. Försäkringsgivare är försäkringsaktiebolaget Agria.

Även för yrkesfiskare och renskötare finns ett motsvarande försäkrings- skydd. För yrkesfiskarnas del finansieras detta genom medel från prisregle- ringskassan för fisk och. såvitt gäller renskötare, genom medel från anslaget till främjande av rennäringen. Dessa medel handhas av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen. De betalas ut till Sveriges Fiskares Riksförbund och till Svenska Samernas Riksförbund. Resp. förbund svarar i sin tur för pre- miebetalningarna till Förenade Liv och Folksam. som är försäkringsgivare.

Även egenföretagare har möjlighet att teckna försäkring avseende bl.a. tjänstegruppliv hos AFA. För dessa skall premier betalas i form av ett fast krontalsbeIOpp, som grundar sig på genomsnittlig premie för TGL.

Det bör nämnas att samtliga nu behandlade försäkringsformer för grupp- liv är grundade på kollektivavtal eller på kollektiva försäkringslösningar för lantbrukare m.fl. För samtliga försäkringsskydd gäller att den anställde eller yrkesverksamme inte själv står för kostnaden. För egenföretagare gäller dock att dessa själva måste betala en premie. Egenföretagarens kostnad är enligt särskilda bestämmelser en avdragsgill omkostnad i näringsverksamhe- ten.

Från de berörda försäkringarna skall alltså skiljas sådan grupplivförsäk- ring som helt saknar samband med tjänsten eller yrket. Motsvarande gäller även grupplivförsäkring som visserligen kan ha samband med tjänsten, men

där premien betalas av den enskilde. De frågeställningar som uppkommer om en grupplivförsäkring som inte är kollektivavtalsgrundad bekostas av ar- betsgivaren kommer att behandlas i det följande.

Hänvisningar till S3-3

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.1

3.3.2. Skatte- och avgiftsregler

Premieförmånen eller intjänad förmån avseende grupplivförsäkring tas inte upp till beskattning hos arbetstagaren eller den yrkesverksamme. Endast om förmånen åtnjuts på grund av enskild tjänst och utgår efter väsentligt för- månligare grunder än som gäller för befattningshavare i statens tjänst, skall förmånen tas upp som intäkt och då till den del den utgått efter förmånligare grunder än de som gäller för nämnda befattningshavare (32 5 3 3 mom. KL).

Inte heller för de särskilda kategorierna lantbrukare, skogsbrukare. yrkes- fiskare och renskötare tas premieförmånen upp till beskattning (punkt 12 av anvisningarna till 225 KL i lydelse enligt SFS 1990:650).

För egenföretagare gäller att premie för grupplivförsäkring. som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss näringsverksamhet. utgör avdragsgill omkostnad i verksamheten. Om den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmånen en- ligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i näringsverksamheten (punkt 23 av anvisningarna till 235 KL enligt SFS l990:650).

Tjänstegruppliv är närmast att betrakta som en form av kapitalförsäkring. Enligt allmänna regler för sådana försäkringar sker inte någon inkomstbe- skattning av utfallande belopp.

Även om s.k. förmånstagareförordnande inte föreligger enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal. skall vad som utfaller på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring. anses som ar'vfallen egendom. Som skattefritt belopp skall därvid enligt nuvarande bestämmelser avräknas ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. för närvarande ca 178 ()()0 kr (12 5 lagen (1941 :416) om arvsskatt och gåvoskatt).

Eftersom premieförmånen eller intjänad förmån inte är skattepliktig be- läggs den inte med socialavgifter och är inte heller förmånsgrundande i soci- alförsäkringshänseende.

3.3.3. Tidigare behandling

För att TGL och motsvafande anordningar skulle behandlas likformigt i skattehänseende. krävdes det enligt RINK en beskattning av den förmån det innebär att arbetsgivaren tillhandahåller försäkringsskydd genom premiebe- talning eller på. annat sätt.

RIN K föreslog därför att premieförmånen togs upp till beskattning och att den i princip värderades till arbetsgivarens kostnad. Som allmän vägledning för värdering av förmånen borde kunna gälla den genomsnittliga kostnaden per anställd. RINK föreslog vidare att socialavgifter på ett underlag motsva- rande förmånsvärdet skulle tas ut.

RINKzs förslag mötte en relativt kraftig kritik från remissinstanserna. Kri- tiken riktade främst in sig på svårigheterna att i det enskilda fallet få fram ett rättvisande förmånsvärde. Bl.a. framhölls svagheten i sambandet mellan den schablonmässigt bestämda premiekostnaden och försäkringsskyddet i det enskilda fallet. Vidare uttrycktes farhågor för att en förmånsbeskattning skulle kunna hota solidariteten mellan olika försäkrade grupper.

I lagrådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning full- följdes i princip RINK:s förslag.

För tjänstegrupplivförsäkringen utgick förslaget från att beskattningen borde ske på ett starkt schablonmässigt sätt. Dåvarande departementsche— fen anförde bl.a. följande.

För dem som omfattas av TGL bör den procentsats på lönesumman som arbetsgivaren betalar i avgift fördelas på den anställde. Av förenklingsskäl bör procentsatsen inte anknyta till den enskildes månads- eller årsinkomst. utan förmånsvärdet bör grundas på en tillämpning av denna procentsats på genomsnittlig inkomst för den kategori som berörs. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. att utfärda verkstäl- lighetsföreskrifter härom. — —

Lagrådet avstyrkte emellertid förslaget mot bakgrund av att den före- slagna formen för reglering inte ansågs förenlig med kravet på lagform i rege- ringsformen. Enligt lagrådet fordrades det att förutsättningarna för skatt- skyldighet och de principer som skall iakttas vid utformningen av schablo- nerna anges i lagtexten med tillräcklig precision.

I den efterföljande propositionen om reformerad inkomst- och företags- beskattning föreslogs inga ändringar i den skattemässiga behandlingen be- träffande tjänstegruppliv. Frågan borde i stället övervägas ytterligare. Det anfördes bl.a. följande ( s. 338 f.). - .

Starka neutralitetsskäl talar i och för sig för att en beskattning av premie- förmån beträffande TGL m.m. kommer till stånd enligt de riktlinjer kom- mittén angett. Jag vill här också skjuta in att samtliga försäkringar alltefter de tillkommit givits en icke-neutral förmänsbehandling vid beskattningen. När nu beskattningen av arbetsinkomster reformeras med den övergripande målsättningen att åstadkomma neutralitet är det av vikt för framtiden att det klargörs att förmåner vid sidan av kontant lön som tillkommit genom avtal mellan arbetsmarknadens parter inte skall behandlas annorlunda än andra anställningsförmåner. Även det talar i sak för att premieförmånen avseende TGL beskattas. — —

Jag ansluter mig till de skäl lagrådet anför mot den föreslagna lösningen. Ändringsförslagen i lagrådsremissen bör alltså inte genomföras.

Det anförda innebär emellertid ett avsteg från grundregeln att förmåner på grund av tjänsten. innefattande förmåner vid sidan av kontant lön utgör skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras av de svårigheter som på grund av den speciella uppbyggnaden av tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med att uppnå en likformig och neutral förmånsbeskattning hos den enskilde.

Mitt ställningstagande innebär alltså att en förmånsbeskattning inkl. uttag av socialavgifter enligt de riktlinjer som föreslogs i lagrådsremissen inte bör komma till stånd. Det finns emellertid anledning att söka finna ett alternativt system för beskattning som tillgodoser den typ av krav på avgränsningar och

preciseringar som lagrådet nämner i sitt yttrande. Jag avser att i höst åter- komma med förslag i denna fråga.

3.3.4. Promemorieförslaget

Inom finansdepartementet har som nämnts inledningsvis upprättats en pro- memoria med förslag till ändrad skatte- och avgiftsmässig behandling av tj änstegrupplivförsäkring ( Dnr 3515/1990) . Förslaget omfattar tjänstegrupp- liv för arbetstagare i enskild och offentlig verksamhet och vissa andra kate- gorier yrkesverksamma som t.ex. lantbrukare.

Förslaget innebär att de försäkringsföretag som handhar försäkringen skall betala en särskild premieinkomstskatt avseende tjänstegruppliv till sta- ten. För dem som omfattas av statligt tjänstegruppliv — vilket gäller utan samband med tecknad försäkring — föreslås att den myndighet som betalar ut ersättning (SPV) skall betala en motsvarande skatt. Den föreslagna skat- ten uppgår till 45 % av underlaget.

Vissa ändringar föreslås dessutom i de regler som gäller för egenföretaga- res avdragsrätt för premie för grupplivförsäkring. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Remissinstansernas inställning istort

Förslaget har fått ett blandat mottagande. RFV, SPV och Kommunernasför- säkringsaktiebolag; KFA. har ingen erinran mot förslaget. Försäkringsin- spektionen anser bl.a. att såväl konkurrenspolitiska som praktiska och so- ciala aspekter talar för att tjänstegrupplivförsäkringen liksom hittills undan- tas från skatteplikt. Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om inte samma beskattningsmetod är att föredra för alla former av tjänstegruppliv. Kammarrätten i Stockholm anser att förslaget är svårförståeligt mot bak- grund av att lagrådets kritik mot det ursprungliga förslaget om förmånsbe- skattning främst var av formellt slag.

Företrädare för försäkringsbransclzen framhåller bl.a. att förslaget kom- mer att öka kostnaderna och drabba redan tidigare hårt ekonomiskt belas- tade grupper. Utöver ett antal tekniska synpunkter på förslaget anförs också att TGL måste ses som en viktig del av det sociala trygghetsnätet. SPP och Förenade Lil-' t.ex. anser att skattens storlek av denna anledning bör reduce- ras väsentligt. AFA framhåller. utöver tekniska synpunkter, bl.a. att försla- get inte är kostnadsneutralt och att skattesatsen bör sänkas till 30 %. Bolaget åberopar därvid vad som gäller för tjänstepensionsförsäkring jämfört med annan pensionsförsäkring enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsme- del.

LO tillstyrker förslaget men har synpunkter på bl.a. avgränsningsfrågor. LRF kritiserar förslaget både från materiella och tekniska utgångspunkter. SAF anser att det skydd mot ekonomiska påfrestningar som TGL ger vid dödsfall är särskilt angeläget med hänsyn till att direkt motsvarighet saknas inom socialförsäkringen. Genom att premierna ingår i förhandlingarna om löneutrymmet på den privata arbetsmarknaden men normalt inte på det stat- liga området blir skatten inte kostnadsneutral mellan sektorerna. Enbart premieinkomstskatten innebär att de utfallande beloppen måste nära nog halveras vid bibehållen premienivå. Sveriges Fiskares Riksförbund SFR av-

styrker förslaget och anför bl.a. att det utgör ett hot mot systemet med trygg- hetsförsäkring. TCO anser att förändringarna i den allmänna försäkringen av efterlevandeskyddet närmast förstärkt behovet av en kollektiv tjänste- grupplivförsäkring. SAF framför liknande synpunkter.

3.3.5. Allmänna utgångspunkter för ett alternativt system

Det är mot bakgrund av de strävanden som kännetecknar skattereformen i stort och som omfattar även de s.k. avtalsförsäkringarna angeläget att åstad- komma en neutral skatte- och avgiftsmässig behandling även vad gäller tjänstegrupplivförsäkringen. Jag anser inte att de skäl som anförs mot en be- skattning av just denna försäkringsform är av sådan tyngd att den nuvarande särbehandlingen bör gälla även framdeles.

Från principiell synpunkt borde förmånen av fri grupplivförsäkring tas upp till beskattning med ett förmånsvärde hos den anställde eller yrkesverk- samme. Jag delar alltså den grundsyn som kommer till uttryck i kammarrät- tens i Stockholm remissyttrande. Mot bakgrund av de betydande tekniska svårigheter som är förenade med att åstadkomma en i praktiken fungerande och rättvis förmånsbeskattning hos den enskilde finner jag dock inte skäl att frångå mitt tidigare ställningstagande i den frågan.

En annan lösning bör alltså eftersträvas. Jag anser därvid att den remissbe- handlade promemorian tillsammans med synpunkterna från remissinstan- serna bör kunna tjäna som underlag för de åtgärder jag kommer att föreslå i det följande.

Även grunduppbyggnaden av förslaget i promemorian är sådan att försla- get bör kunna ligga till grund för lagstiftning. Däremot finns det skäl att i vissa delar avvika från och komplettera förslaget. Till dessa frågor och till remissinstansernas synpunkter återkommer jag mer i detalj i det följande.

3.3.6. Särskild premieskatt för försäkringsföretag

Mitt förslag: Försäkringsföretag som handhar grupplivförsäkring blir skyldiga att betala en särskild premieskatt till staten. Skattskyldigheten omfattar alla typer av grupplivförsäkring som ut- går på grund av tjänsten eller yrket, oavsett om förmånen har sin grund i kollektivavtal eller annat avtal.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt, dock att promemorieförslaget inte omfattade s.k. individuell men av arbetsgivaren betald grupplivförsäkring.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna avstyrker förslaget. För- säkringsinspektionen befarar att försäkring kan komma att av kostnadsskäl tecknas i utlandet. Flera remissinstanser. däribland kammarrätten [ Stock- holm och RRV anser att förslaget saknar underlag för bedömning av om de alternativa beskattningsmetoderna för försäkringsgivare resp. staten är lik- värdiga. Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om inte samma beskatt- ningsmetod bör gälla för alla former av tjänstegrupplivförsäkring. Företrä-

dare för försäkringsbransc/zen anser att förslaget inte är neutralt mellan pri- vat och statlig sektor och har tekniska synpunkter på förslaget. Vidare fram- hålls risken för att försäkring tecknas i utlandet och för att vissa arbetsgivare själva övergår till att betala ut ersättning utan att försäkring tecknats. AFA framhåller att förslagets förhållande till EG-aspekten inte har utretts i pro- memorian. LO tillstyrker i huvudsak. Övriga organisationer på arbetsmark- naden. däribland SAF. LRF och TCO avstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare framhållits anser jag att grundupp- byggnaden av promemorieförslaget är sådan att förslaget med vissa juste- ringar kan ligga till grund för lagstiftning.

I den senare framställningen kommer jag att behandla några av de syn- punkter som remissinstanserna lämnat angående konsekvenserna av ett för- slag med den inriktning som ges i promemorian. Jag syftar bl. a. på möjlighe- ten att vissa arbetsgivare kan komma att övergå till att själva betala ut ersätt- ning i stället för att teckna försäkring samt på att försäkring kan komma att tecknas i utlandet.

Ett grundläggande syfte med en alternativ beskattningsmetod är att den bör ersätta en individuell förmånsbeskattning avseende grupplivförsäkring med ett mer lätthanterligt beskattningssystem som ger i stort sett samma skattebelastning som en individuell förmånsbeskattning. Ett system med premieinkomstskatt hos försäkringsgivaren har den fördelen att antalet skattskyldiga blir litet. Skatteuttaget kan också avvägas så att en neutral be- skattning av premieförmånen kan uppnås.

En godtagbar lösning åstadkoms därför om en särskild premieskatt för försäkringföretag baserad på influtna premier införs. Frågorna om skattesats och underlaget för den särskilda premieskatten kommer att behandlas i ett senare avsnitt. I sammanhanget vill jag nämna att de förslag jag lämnar i det avsnittet om skattesatser och beskattningsunderlag vid olika typer av försäk- ringslösningar bör vara ägnade att åstadkomma likformighet mellan olika sektorer. Jag vill vidare framhålla. att tjänstegrupplivförsäkringen måste an- ses påverka löneutrymmet i stort även inom den statliga sektorn. Den före- slagna beskattningen kan därför inte anses innebära någon diskriminerande särbehandling av tjänstegrupplivförsäkringen inom den privata sektorn.

Vad gäller EG-aspekten synes någon enhetlig lösning av beskattningsfrå— gor beträffande försäkringar som kan sägas komplettera allmänna försäk- ringssystem i vart fall inte föreligga för närvarande. Mot denna bakgrund kan det inte anses föreligga något hinder för ett förslag med den inriktning jag nu lägger fram. Skulle en enhetlig lösning av hithörande frågor komma till stånd inom EG finns möjlighet att i framtiden överväga härav eventuellt föranledda frågor.

Promemorieförslaget omfattar till följd av sin utformning endast vissa hu- vudfall av kollektivavtalsgrundad grupplivförsäkring samt den grupplivför- säkring som finns för lantbrukare. yrkesfiskare. skogsbrukare samt renskö- tare och som finansieras i särskild ordning. Vissa tekniska brister vidlåder därför förslaget. En annan följd av promemorieförslaget är att individuell av arbetsgivare betald grupplivförsäkring inte omfattas av den särskilda pre- mieinkomstskatten. Även om det torde finnas något större förutsättningar att för sådana fall kunna individualisera premieförmånen talar övervägande

skäl för att även dessa bör omfattas. En sådan lösning innebär att den nuva- rande regeln i 32ä 3 a mom. KL om principiell skattefrihet för den enskildes förmån av fri grupplivförsäkring bör kvarstå oförändrad.

En annan följd av promemorieförslagets utformning torde vara att egen- företagare som för egen del ansluter sig till tjänstegrupplivförsäkring knap- past omfattas av särskild premieinkomstskatt. Sä bör emellertid vara fallet och promemorieförslaget bör därför kompletteras så att detta framgår. För egenföretagares del innehåller vidare promemorieförslaget en ändring av punkt 23 av anvisningarna till 23 & KL som innebär att avdragsrätten uttryck- ligen begränsas till att avse premie för kollektivavtalsgrundad grupplivför- säkring. En sådan åtgärd är emellertid inte motiverad med hänsyn till försla- gets räckvidd för anställda i allmänhet och den föreslagna ändringen bör där- för inte vidtas. Däremot bör bestämmelsen justeras något för att åstad- komma en neutral skattemässig behandling av anställda och egenföretagare. Ändringen behandlas i samband med övriga frågor i ett senare avsnitt.

De till lagrådet remitterade lagförslagen innefattade en reglering som syf- tade till att undanröja de nyss påtalade bristerna i promemorieförslaget. Som lagrådet framhållit i sitt yttrande är emellertid förslaget till lag om sär- skild inkomstskatt för premie för grupplivförsäkring i vissa fall, m.m. onö- digt invecklat och har dessutom fått en mindre adekvat benämning med hän- syn bla. till att skatteplikten enligt den föreslagna lagen för vissa skattskyl- diga tar sikte på utbetalade belopp. Även i övrigt innehåller det till lagrådet remitterade förslaget vissa brister. Lagrådet har till sitt yttrande fogar ett för- slag till lag om särskild premieskatt för grupplitförsäkring. m.m., som inne- fattar betydande förenklingar och bättre överskådlighet. Lagrådets förslag bör därför godtas och läggas till grund för lagstiftning. Förslaget kommente- ras närmare i specialmotiveringen.

De synpunkter lagrådet i övrigt tar upp i sitt yttrande kommer att beröras i det följande.

Hänvisningar till S3-3-6

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 3.2.2

3.3.7. Skattskyldighet för arbetsgivare som själva betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring

Mitt förslag: En skyldighet att betala skatt som motsvarar särskild premieskatt införs för vissa arbetsgivare.

Skattskyldighet föreligger om en arbetsgivare utan att försäkring tecknats för anställdas räkning betalar ut ersättning som motsvarar er- sättning på grund av fri grupplivförsäkring.

Promemorieförslaget: Skattskyldighet föreslås för staten som arbetsgivare och utbetalare.

Remissinstanserna: Några remissinstanser bl.a. AFA pekar på att en följd av ett system med premieinkomstskatt kan bli att vissa arbetsgivare kommer att välja att själva betala ut ersättning som motsvarar försäkring.

Skälen för mitt förslag: Den i promemorian förordade alternativa beskatt- ningsmetoden för staten innebär att staten — eftersom staten inte tecknar försäkring utan själv betalar ut ersättning motsvarande grupplivförsäkring görs skattskyldig.

Som framhållits vid remissbehandlingen kan emellertid en premiein- komstskatt av det förordade slaget leda till att andra arbetsgivare än staten övergår till att själva utan samband med någon tecknad försäkring betala ut dödsfallsersättningar som motsvarar grupplivförsäkring.

Av likformighetsskäl krävs att det för sådana arbetsgivare införs en skyl- dighet att. i likhet med vad som bör gälla för staten. betala en skatt som mot- svarar särskild premieskatt.

Mitt förslag innebär följande. För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som mot- svarar avtal om grupplivförsäkring. Skatteplikt föreligger i den mån förmå- nen av försäkringen inte utgör skattepliktig intäkt enligt bestämmelserna i 325 321 mom. KL. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen till 3.5 andra stycket i förslaget till lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring. m.m.

För annan arbetsgivare än staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning. i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten. Som lagrådet framhåller i sitt yttrande saknas det stöd i lag för att utbetalningar. som inte har samband med någon tecknad försäkring. inte utgör skattepliktig intäkt. Jag delar härvid lagrådets bedömning att en änd- ring i KL behövs för att klargöra att utbetalningar i de nu avsedda fallen inte skall medföra skatteplikt enligt KL för mottgaren. Skattefrihet bör dock en- dast föreligga bara i den mån utfallande belopp inte väsentligt överstiger vad som kan utgå för befattningshavare i statens tjänst. Överskjutande belopp bör alltså medföra skatteplikt. En ändring bör vidtas i 19? KL med denna innebörd. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen.

Frågan om skattesats och underlaget för skatten i de nu berörda fallen be- handlas senare.

Hänvisningar till S3-3-7

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.1

3.3.8. Skattskyldighet för arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands

Mitt förslag: För arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäk- ring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands införs en skyldighet att betala en skatt som motsvarar särskild premieskatt.

Promemorieförslaget: Motsvarighet saknas. Remissinstanserna: Några remissinstanser däribland försäkringsinspektia- nen och AFA anser att en följd av förslaget om premieinkomstskatt kan bli att försäkring i stället tecknas utomlands.

Skälen för mitt förslag: Som berörts i föregående avsnitt kan en premiein- komstskatt hos försäkringsföretag innebära incitament till lösningar som syf- tar till att undvika en skattebelastning på grupplivförsäkring i tjänsten. Ut- över möjligheten att vissa arbetsgivare kan komma att själva betala ut ersätt- ning motsvarande försäkring är det således inte otänkbart att vissa arbetsgi- vare och näringsidkare väljer att teckna försäkring utomlands som motsvarar grupplivförsäkring.

l7-l

Eftersom utländska försäkringsföretag inte kan omfattas av en svensk pre- mieskatt bör åtgärder vidtas som säkerställer en skattemässigt neutral be- handling för utlandstecknade försäkringar.

Den naturligaste lösningen är att arbetsgivare och näringsidkare som teck- nar försäkring utomlands motsvarande grupplivförsäkring för anställda eller för egen del blir skyldiga att betala en skatt som motsvarar särskild premie- skatt.

I sammanhanget kan nämnas att premie som betalas till utländska försäk- ringsföretag i de nu berörda fallen även kan komma att träffas av skatteplikt enligt lagen (l990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. I denna del har lagrådet vissa synpunkter. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt. Där be- handlas även frågor om skattesats och beskattningsunderlaget i dessa fall.

3.3.9. Skattesats och beskattningsunderlag m.m.

Mitt förslag: För försäkringsföretag skall skattesatsen vara 42.7 % av beskattningsunderlagct. Underlaget utgörs av 95 % av de premiein- komster som inkommer och avser grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket. Skatteplikt inträder när premie mottas.

För arbetsgivare som utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring skall skattesatsen vara 74.6 % av beskattningsun- derlagct. Underlaget utgörs av utbetalt belopp. Skatteplikt inträder vid utbetalning.

För arbetsgivare eller näringsidkare som tecknar försäkring utom- lands sorn motsvarar grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket skall skattesatsen vara 74.6 % av beskattningsunderlagct. Underlaget ut- görs av 95 '."2- av betald premie. Skatteplikt inträder vid premiebetal- ning.

Promemorieförslaget: Överensstämmer endast delvis med mitt. Remissinstanserna: Företrädare för försäkringsbransclzen anser att försla- gets tekniska utformning leder till bristande neutralitet mellan enskild och statlig sektor om skattesatsen 45 % skall gälla för båda sektorerna. Flera re- missinstanser. exempelvis AFA, Förenade Liv och LRF anser att skattesat- sen bör sättas lägre än vad som motsvarar 45 %. Från branschen framförs vidare tekniska synpunkter vad gäller beskattningsunderlagct.

Skälen" för mitt förslag: Som tidigare anförts syftar den föreslagna regle- ringen i princip till att ersätta individuell förmånsbeskattning avseende pre- mieförmån för grupplivförsäkring med ett system där beskattningen i stället bör träffa försäkringsföretaget eller arbetsgivaren. En individuell förmåns- beskattning skulle i princip innebära ett betydligt högre genomsnittligt skat- teuttag inkl. socialavgifter än det som förs fram i promemorian.

Enligt min mening bör skattesatsen bestämmas på följande sätt. Normen för skatteuttaget bör vara den sammanlagda skatten för kontant- lön som beläggs med särskild löneskatt. En kontantlön på 100 kr. ger därvid en särskild löneskatt på 22.2 % samt för flertalet endast kommunal inkomst-

skatt om ca 30 %. Arbetsgivarens bruttokostnad för en kontantlön på 100 kr. uppgår till 1222 kr.. medan lönen efter skatt uppgår till 70 kr. Skillnadsbe- loppet, (1222 F 70) 52,2 kr.. utgör den antagna skatt som kan ligga till grund för beräkningen av skattesats för de skilda fall som omfattas av förslaget.

Oberoende av hur försäkringsskyddet har anordnats bör en antagen er- sättning om 70 kr. bli föremål för en sammanlagd skatt på 52,2 kr.

I de fall försäkringsskydd föreligger genom att försäkring tecknas i Sverige skall skattskyldighet åvila försäkringsföretaget. Arbetsgivarens premie, eller dennes bruttokostnad. uppgår i dessa fall till 122,2 kr. Den avsedda skatten om 52,2 kr. erhålls då genom att beskattningsunderlaget, som består i den premie som försäkringföretaget tar emot. beläggs med en skatt på 42,7 %.

Om en arbetsgivare själv, utan något samband med tecknad försäkring. betalar ut en för mottagaren skattefri ersättning som motsvarar ersättning som utgår på grund av försäkring, skall skattskyldigheten åvila arbetsgivaren och därvid baseras på utbetalt belopp. Detta belopp uppgår i det redovisade exemplet till 70 kr. och den avsedda skatten om 52,2 kr. erhålls genom att det utbetalda beloppet beläggs med en skatt på 74,6 %.

Om en arbetsgivare eller en näringsidkare betalar premie för försäkring i utlandet bör skattesatsen bestämmas utifrån det antagandet att inkomstbe- skattning sker varken i utlandet eller hos den som mottar utfallande ersätt- ning. I dessa fall skall skattskyldigheten åvila arbetsgivaren eller näringsid- karen. Premiekostnaden, liksom beskattningsunderlagct. uppgår till 70 kr. i exemplet och den avsedda skatten om 52.2 kr. erhålls genom att premien beläggs med en skatt på 74,6 %.

I sammanhanget vill jag framhålla att det — för den händelse den särskilda löneskatten justeras med hänsyn till förändringar av socialavgifterna — kan finnas anledning att justera även de nu angivna skattesatserna.

Från försäkringsgivarhåll har framförts att skatteunderlaget blir för stort för dem jämfört med statlig sektor vid samma skattesats. Det har därvid åbe- ropats att premierna vid en oförändrad förmånsnivå måste höjas så att de även inkluderar den föreslagna skatten. Enligt försäkringsgivarna måste där- för skattesatsen sänkas eller alternativt underlaget begränsas för dem.

Även lagrådet har vissa synpunkter på frågan om skattesats. I sitt yttrande anger lagrådet att procenttalet för uttag av skatt vid premiebetalning har be- räknats med utgångspunkt bl. a. i en särskild löneskatt om 22,2 procent. Lag- rådet hänvisar till vad lagrådet anför i sitt yttrande om löneskatt på pensioner i fråga om procentsats för den särskilda löneskatten vid tryggande i förtid av ett'pensionsåtagande. Enligt lagrådet har de därvid anförda synpunkterna samma giltighet beträffande premiebetalningar vid den nu diskuterade skat- ten. I fråga om löneskatt på pensioner anför lagrådet att en inbetalning för att trygga ett åtagande som sker en väsentlig tidsrymd före pensionsutbetalning förefaller böra beläggas med särskild löneskatt efter en lägre procentsats.

I denna fråga vill jag framhålla följande. Den nu föreslagna beskattningen har som grundläggande syfte att ersätta en individuell förmånsbeskattning med ett enklare system där skattskyldigheten i de flesta fall kan antas komma att åvila försäkringsföretag. Vid en individuell förmånsbeskattning är princi- pen den att skattskyldighet uppkommer för arbetstagaren samtidigt som för- månen, dvs. premieförmånen åtnjuts. Detta bör vara utgångspunkten för

den nu föreslagna beskattningsmetoden. Denna utgångspunkt har också le- gat till grund för de förordade skattesatserna. Enligt min mening bör de skat- tesatser jag föreslår för skilda underlag och skattskyldiga i tillräcklig ut- sträckning anses uppfylla kravcn på likformighet.

Vad gäller de nyss berörda synpunkterna från försäkringsgivarhåll vill jag säga att den föreslagna beskattningen givetvis kommer att innebära att kost- naderna för försäkringen höjs vid en oförändrad förmånsnivå. Detta kan emellertid inte anses utgöra ett tillräckligt skäl att reducera skattesatsen för försäkringsföretag.

Från försäkringsgivarhåll har vidare framförts en del synpunkter med an- knytning till speciella rutiner för premiebestämning och betalnings- samt av- räkningstidpunkt. Synpunkterna rör bl.a. frågor med anknytning till s.k. preliminär premie och definitiv premie. bruttopremie och återbäring samt s.k. fiktiv premie som redovisas i vissa fall. Förenade Liv föreslår att skatte- underlaget definieras som den av arbetsgivaren faktiskt inbetalda premien under beskattningsåret. AFA anser att de premieförändringar som sker i samband med slutavräkning lämpligen bör påverka skatteunderlaget det år avräkningen sker.

För egen del vill jag framhålla att den föreslagna beskattningen hos försäk- ringsföretagen av förenklingsskäl bör ske på ett relativt schabloniserat sätt. Jag delar härvid de Synpunkter som framförts från Förenade Liv och AFA. Beskattningsunderlaget bör alltså i princip bestämmas av de premieinkoms- ter som inflyter dvs. som kommer försäkringsföretagen till del under be- skattningsåret. I detta ligger att underlaget löpande kommer att påverkas av årliga slutavräkningar. De eventuella hanteringsproblem som kan uppstå torde därför främst Uppstå vid övergången under år 1991.

I vissa fall kan det emellertid inträffa att beskattningsunderlaget blir för stort exempelvis på grund av att preliminärt inbetald premie blivit för hög med anledning av att försäkringsföretagets debiteringsunderlag för en viss arbetsgivare varit felaktigt. En särskild regel som tar sikte på att reducera försäkringsföretagcts beskattningsunderlag för nästföljande beskattningsår bör införas för liknande fall. Denna regel kommenteras närmare i special- motiveringen.

Influtna premier avser till en del att täcka omkostnader hos försäkrings- företaget vid sidan av försäkringsutbetalningar. Beskattningsunderlaget bör därför begränsas för försäkringföretag. Med ledning av inhämtade uppgifter och beräkningar bör omkostnadsdelen schablonmässigt kunna bestämmas till ca 5 %. Beskattningsunderlaget för försäkringsföretag bör utgöras av 95 % av influtna premier.

För arbetsgivare som själva utan samband med tecknad försäkring betalar ut dödsfallsersättningar bör underlaget för beskattningen utgöras av utbetalt belopp.

För arbetsgivare eller näringsidkare som tecknar försäkring utomlands bör beskattningsunderlagct utgöras av 95 % av betald. premie. Lagrådet framhåller att en premiebetalning till en utländsk försäkringsrörelse belastas även av skatt med 15 pr0cent av hela premiebeloppet enligt lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. Detta innebär, anför lagrådet, att hela beskattningsunderlaget för den nu diskuterade skatten blir ojämkat under-

lag även för annan skatt och denna dubbelbeskattning leder till ett skatteut- tag om ca 90 procent.

Med anledning av vad lagrådet anför i denna del vill jag framhålla att den påtalade dubbelbeskattningen endast är skenbar. Den nu föreslagna beskatt- ningen av premie för grupplivförsäkring syftar till att ersätta en individuell förmånsbeskattning hos den anställde. Den beskattning som sker enligt la- gen (l990:662) om skatt på vissa premiebetalningar har ett helt annat syfte, nämligen att ersätta den beskattning som eljest sker av avkastningen på kapi- talförsäkring.

För försäkringsföretag bör skatteplikt inträda när premie tas emot. För arbetsgivare som själv betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring bör skatteplikt inträda vid utbetalning. För ar— betsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring utomlands bör skatte- plikt inträda vid premiebetalning.

Hänvisningar till S3-3-9

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.7

3.3.10. Förfaranderegler

Mitt förslag: Administration och uppbörd av den särskilda premie- skatten sker enligt de regler som finns i lagen (1984:151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter.

Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riks- skatteverket, som blir beskattningsmyndighet.

Kalendermånad blir redovisningsperiod. En dispensmöjlighet före- slås vad gäller redovisningsperioder och en särskild övergångsregel fö- reslås som innebär att den första redovisningsperioden för år 1991 för- längs till att omfatta tiden den 1 januari — den 30 juni.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i sina grunddrag med mitt. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna berör inte frågan. RSV an- ser att samma redovisnings- och deklarationsförfarande är att föredra för samtliga skattskyldiga och ifrågasätter därmed ett förslag i promemorian att särskilda bestämmelser om förfarandet skulle gälla för statens tjänstegrupp- liv. Verket har vidare en del tekniska synpunkter på förslagets utformning. AFA framhåller att det för bolagets del är lämpligt att den föreslagna skatten betalas i samma takt som debitering sker eller sex gånger per år.

Skälen för mitt förslag: I promemorian föreslås att en premieinkomstskatt enligt förslaget administreras av RSV och att det regelsystem som finns i lä- gen (1984:151) om punktskattcr och prisregleringsavgifter skall styra förfa— randet.

Jag instämmer i promemorieförslaget men anser i likhet med RSV att det finns anledning att i vissa hänseenden avvika härifrån. Detta innebär bl.a. att någon särbestämmelse vad gäller förfarandet inte bör gälla för statens tjänstegrupplivförsäkring. Kalendermånad blir därmed redovisningsperiod för den särskilda inkomstskatten. En dispensmöjlighet bör dock införas för vissa speciella fall. Som lagrådet framhåller bör en sådan dispensregel bättre än vad som är fallet enligt förslaget i lagrådsremissen ange förutsättningarna för en dispens. Det bör således anges i bestämmelsen att undantag från vad

som gäller enligt 2 kap. 3.5 lagen (1984:151) om punktskattcr och prisregle- Prop. 1990/91:54 ringsavgifter om redovisningsperioder får medges, om det behövs med hän-' syn till uppbörden av premieskatt. Jag syftar härvid exempelvis på den typ av situation som AFA redovisar i sitt yttrande. Det bör således inte ound- gängligen krävas att ett försäkringsföretag tvingas att till följd av den nu före- slagna beskattningen lägga om sitt redovisningssystem.

RSV har mot bakgrund av de administrativa frågor som uppkommer med anledning av skattereformen, innefattande bl.a. redan beslutade nya punkt- skatter och ändringar på området, framställt önskemål om att den första re- dovisningsperioden för den föreslagna skatten utsträcks till att omfatta i första hand sex kalendermånader. Ett tillgodoseende av verkets önskemål framstår som rimligt. Därigenom underlättas också övergångsfrågorna för främst försäkringsföretag.

Hänvisningar till S3-3-10

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.7

3.3.11. Övriga frågor

Som jag tidigare redogjort för bör den i promemorieförslaget förordade be- gränsningen av näringsidkares avdragsrätt för premie för grupplivförsäkring till att avse endast kollektivavtalsgrundad försäkring inte genomföras.

Däremot bör det övervägas att anpassa lydelsen av punkt 23 av anvisning- arna till 23 & KL så att avdragsbestämmelsen harmonierar med skattefrihets- regeln för anställda i 32ä 3 a mom.

Bakgrunden härtill är ett önskemål från AFA, som påtalat att formule- ringen av begreppet "efter förmånligare grunder" i punkt 23 av anvisning- arna till 23å inte ger något utrymme för smärre förändringar av försäk- ringen.

För egen del vill jag framhålla det angelägna i att skattereglerna är så neu- tralt utformade som möjligt för anställda och näringsidkare. På arbetsmark- naden i stort dvs. för anställda i allmänhet gäller således att variationer i för- säkringsskyddet som inte väsentligt skiljer sig från vad som gäller för statligt anställda är tillåtna från skattesynpunkt. Mot denna bakgrund gör jag den bedömningen att den nuvarande bestämmelsen i punkt 23 av anvisningarna till 2335 KL är onödigt restriktivt formulerad. Jag föreslår därför att anvis- ningspunkten anpassas så att samma regler får gälla för näringsidkare som för anställda.

I övrigt föranleder den föreslagna regleringen att vissa följdändringar görs i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, skattebrotts- lagen (l97l:69) och i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford- ringar. I de nämnda lagarna görs vidare vissa följdändringar med anledning av lagen (l990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel samt lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. De sistnämnda följdänd- ringarna har samband med riksdagsbeslutet i våras beträffande det andra steget i skattereformen.

3.3.12. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1991 och för försäk- ringsföretagens del tillämpas på premieinkomster som avser tiden därefter. Som RSV framhållit bör det dock klart anges att inkomsterna skall avse för-

säkring för tid efter ikraftträdandet för att beskattning skall bli aktuell. Det tidigare redovisade förslaget att utsträcka den första redovisningsperioden till att avse det första halvåret 1991 bör vara ägnat att underlätta för försäk- ringsföretagen att skilja ut de premieinkomster som avser tidigare år.

För arbetsgivare som själva betalar ut ersättning motsvarande grupplivför- säkring utan att sådan försäkring tecknats bör de nya reglerna tillämpas på utbetalningar som sker efter den 1 januari 1991 om utbetalningen avser åta- gande för tid härefter.__Dett_a bör innebära att utbetalning med anledning av dödsfall som inträffat före den 1 januari 1991 skall undantas från beskatt- ning.

För arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring utomlands bör de nya reglerna tillämpas på premiebetalningar som sker och avser tid efter ikraftträdandet.

Vad beträffar ändringen i punkt 23 av anvisningarna till 23å KL bör gälla att den träder i kraft den 1 januari 1991 men att äldre föreskrifter om avdrag alltjämt bör tillämpas för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

Ändringarna i de specialförfattningar som tidigare berörts bör träda i kraft den 1 januari 1991.

3.4. Beskattning av stipendier

Inledning

Enligt 19ä KL är stipendier skattefria under förutsättning att de utgått för mottagarens utbildning och inte utgjort ersättning för arbete som utförts el- ler skall utföras för utgivarens räkning. RINK behandlade frågan om skatte- frihet för stipendier. Utredningen fann att såväl fackliga stipendier som bi- drag till utbildning m.m. borde bli föremål för beskattning av främst neutra- litetsskäl. Frågan om beskattning av stipendier ansågs emellertid så komplex att den hänsköts till stiftelse- och föreningsskattekommitte'n (Fi 1988:03) för vidare utredning.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén har redovisat sitt betänkande. Beskattning av stipendier (SOU l990z47). Betänkandet har remissbehand— lats. Remissinstanserna framgår av bilaga I. En sammanställning av remiss- yttrandena har upprättats i finansdepartementet och finns tillgänglig i lag- stiftningsärendet (dnr 3338/90).

Gällande räl!

Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för mottaga- rens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som likställs med stipendier, s.k. liknande bidrag. hänförs bidrag till fysiska personer för att stödja en verk— samhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar som ges för att premiera redan utförda prestationer. Begreppet "stipendier och liknande bidrag" omfattar inte vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag.

Stipendier och liknande bidrag härrör nästan uteslutande från staten, kommuner, stiftelser, föreningar och andra juridiska personer. Beträffande bidrag från sådana utgivare anses gåva normalt sett inte föreligga. När bidrag lämnas av staten eller av en kommun sker det för att fullfölja eller tillgodose allmänna intressen. När t.ex. en stiftelse delar ut ett stipendium sker det i normalfallet för att främja det ändamål som enligt stadgarna styr stiftelsens verksamhet. .

För att ett förmögenhetstillskott skall kunna inkomstbeskattas krävs att det kan inordnas under något av de särskilda inkomstslagen som efter skatte- reformens genomförande är tre, nämligen näringsverksamhet, tjänst och ka- pital. Brister denna förutsättning är tillskottet inte skattepliktigt. Är den uppfylld, måste undersökas om tillskottet ändå på grund av någon undan- tagsregel är skattefritt. Flertalet sådana undantagsregler finns i 19å KL.

Bestämmelsen i 195 KL om skattefrihet för stipendier i sin nuvarande ly- delse tillämpades första gången vid 1988 års taxering (prop. 1986/87:45, SkU 15, SFS 1986: 1245). Bestämmelsen innebar en permanentning av en tidsbe- gränsad lagstiftning som gällde vid 1984 -— 1987 års taxeringar. Regeln tog sikte på stipendier som utgick för deltagande i fackliga kurser men omfattade även andra utbildningsstipendier.

Stipendier och liknande bidrag som utgår periodiskt, dvs. under mer än två år, är skattepliktiga för mottagaren om utgivaren har avdragsrätt. Enligt punkt 5 av anvisningarna till 46% KL har utgivaren inte avdragsrätt om un- derstödet utgått till mottagare i utgivarens hushåll eller, om understödet inte utgör skadestånd. till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbild- ning inte är avslutad. Enligt 195 KL är periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som inte utgör vederlag vid avyttring av egen- dom, skattefritt i den mån utgivaren inte är berättigad till avdrag för det ut- givna beloppet. Är utgivaren en stiftelse eller ideell förening med sådant kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7ä 6 mom. SIL anses inte bi- draget som ett periodiskt understöd om utbetalningen sker till fullföljande av ändamålet i fråga. '

Beskattning av stipendier

Mitt förslag: Stipendier och liknande bidrag skall även i fortsättningen vara skattefria i den utsträckning som de varit tidigare. Kommitténs förslag om beskattning av stipendier genomförs inte.

Kommitténs förSIag: Kommittéförslaget innebär att i princip alla stipen- dier blir skattepliktiga med undantag för dem som utgår till mottagarens grundutbildning. Som grundutbildning räknas sådan utbildning som kan be- rättiga till studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Be- greppet omfattar dock inte utbildning utöver akademisk grundexamen eller därmed jämförlig utbildningsnivå. Fulla socialavgifter skulle enligt förslaget tas ut i form av arbetsgivaravgifter på ersättningar som uppgår till minst 2 000 kr. Ett skattefritt grundbelopp om 1 000 kr. per utgivare och år föreslås också. En utvidgad avdragsrätt föreslås för kostnader som är hänförliga till bidrag som utgått för ett bestämt ändamål.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har avstyrkt kommitténs förslag. Däribland kan nämnas: LO, TCO. SACO, Sveriges in- dustriförbund, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, Svenska akademien, Handelshögskolan i Stockholm, Crafordska stiftelsen, Forskningsrådsnänm- den och Konstnärernas riksorganisation. RSV, socialstyrelsen. riksförsäk- ringsverket samt kammarrätten i Göteborg har tillstyrkt förslaget. Centrala studiestödsnämnden har tillstyrkt att utbildningsstipendier blir skatteplik- tiga. Ett flertal remissinstanser anser att forskningen och den högre utbild- ningen kommer att skadas allvarligt om kommitténs förslag genomförs. Fö- reträdare för kulturlivet har också pekat på de negativa konsekvenser som ett genomförande av förslaget skulle ha för utövare av konstnärlig och litte- rär verksamhet. Andra remissinstanser anser att förslaget strider mot kraven på enkelhet och likformighet i beskattningen, att ett genomförande av för- slaget skulle medföra administrativt merarbete samt att de ekonomiska kon- sekvenserna inte belysts tillräckligt.

Skälen för mitt förslag: Stiftelse- och föreningsskattekommittén har före- slagit att alla stipendier som inte utgår till mottagarens grundutbildning skall beskattas. Förslaget ligger i linje med en av grundtankarna bakom skattere- formen, nämligen strävan efter en likformig beskattning. Förslaget har dock mötts av en mycket kraftig kritik från remissinstanserna. Oro har uttalats för att både forskningen och kulturlivet skulle påverkas negativt om förslaget genomfördes. Jag har tagit intryck av denna kritik. Kommitténs förslag bör inte genomföras. Dagens praxis för beskattning av stipendier och liknande bidrag bör i allt väsentligt behållas.

I och med skattereformen reduceras antalet inkomstslag från sex till tre. Samtidigt utvidgas inkomstslaget tjänst något, så att det i framtiden omfattar alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen presta- tion. Överskott av hobbyverksamhet t.ex., som tidigare varit skattefritt ef- tersom det inte kunnat hänföras till något inkomstslag, kommer i framtiden att beskattas i inkomstslaget tjänst.

Med hänsyn till utformningen av den bestämmelse i 31 5 KL som reglerar omfattningen av inkomstslaget tjänst skulle vissa stipendier, som har sam- band med egen prestation. efter skattereformens genomförande kunna komma att hänföras till inkomst av tjänst och därmed vara skattepliktiga.

En ny bestämmelse bör därför införas i 19% KL så att en gränsdragning sker mellan skattepliktiga inkomster som är hänförliga till inkomstslaget tjänst och skattefria stipendier. Den praxis som vuxit fram angående beskatt- ningen av stipendier och liknande bidrag bör stå fast. De bestämmelser som reglerar beskattningen av stipendier som utgår periodiskt (19 och 20 55 KL, punkt 2 av anvisningarna till 31 & KL, punkt 5 av anvisningarna till 46ä KL) kvarstår oförändrade. Det är dock viktigt att understryka att inkomster som utgör ersättning för prestation som har kommit utgivaren av ersättningen el- ler någon med utgivaren närstående fysisk eller juridisk person till nytta bör utgöra skattepliktig inkomst för mottagaren även om ersättningen skulle ha betecknats som stipendium.

4.

3.5. Viss skattefrihet för barnpension

Mitt förslag: Barnpension till den del den inte överstiger 40 % av bas- beloppet (garantinivån) skall vara skattefri.

Bakgrunden till mitt förslag: Som en del i folkpensioneringen och tilläggs- pensioneringen ingår efterlevandepensionen. Folkpension i form av efterle- vandepension utgörs bl.a. av barnpension till ett barn, vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt 18 år. Under studier kan dock i vissa fall rätt till sådan pension föreligga längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Denna typ av barnpension uppgår till 25 % av basbeloppet (7 425 kr. år 1990) efter varje avliden förälder (grundnivän). Pensionen skall emellertid alltid utges med sådant belopp att den, tillsammans med barnets tilläggspension i form av barnpension, utgör 40 % av basbeloppet efter varje avliden förälder (garan- tinivån).

Som framgått ingår även efterlevandepension i form av barnpension i för- säkringen för tilläggspension. Samma åldersgräns som vid folkpensione- ringen gäller i detta fall. Barnpension utges här med 30 % av hel förtidspen- sion enligt tilläggspensioneringen, som den avlidne var berättigad till eller skulle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Var den avlidne berättigad till ålderspension utgör barnpension i stället 30 % av sådan förmån. Är flera barn berättigade till barnpension efter den avlidne. ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan barnen.

Barnpensioneringens principer bygger på den familjerättsliga underhålls- skyldigheten. Denna innebär att föräldrarna skall svara för underhåll åt bar- net efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Denna skyldighet kan utsträckas i tiden till dess barnet avslutat sina studier, dock längst till dess barnet fyllt 21 år. Om en förälder inte har vårdnaden om barnet kan underhållsskyldigheten fullgöras genom att föräl- dern betalar underhållsbidrag till barnet. Om föräldern inte fullgör sin un- derhållsskyldighet eller om det fastställda underhållsbidraget understiger en viss nivå erhåller barnet bidragsförskott. Detta utgör högst 40 % av basbe- loppet i förhållande till en förälder.

Mottaget underhållsbidrag för barn eller bidragsförskott är inte skatte- pliktigt. Den underhållsskyldige har enligt de regler som tillämpas från och med 1992 års taxering inte heller någon avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för utgivet underhållsbidrag.

För mottagen barnpension. liksom för övriga pensionsförmåner, förelig- ger emellertid skatteplikt. Det särskilda grundavdrag som vissa folkpensio- närer är berättigade till från och med 1992 års taxering gäller ej för den som uppbär barnpension. Med hänsyn till det allmänna grundavdraget uppkom- mer skatt endast om barnpensionen ensam eller tillsammans med annan in- komst överstiger nivån för grundavdraget.

Det förhållandet att erhållen barnpension utöver grundavdraget är skatte- pliktig inkomst har vid återkommande tillfällen varit föremål för debatt. Bl.a. har det hävdats att det är orättvist och svårförklarligt att barn som upp- bär barnpension skall behandlas hårdare i beskattningshänseende än andra barn. Förslag har därför framförts i syfte att undanröja de påtalade olikhe- terna. Förslagen har präglats av synsättet att barnpensionen är en ersättning från samhället för det underhåll som barnet skulle ha fått av föräldrarna om dessa hade levat.

Frågan om barnpensionens beskattning har behandlats i utredningssam- manhang sedan 1970-talet. Senast frågan gavs en utförlig belysning vari pen- sionsberedningens delbetänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension. re- formering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner. Enligt be- tänkandet anses de tidigare ställningstaganden som ligger till grund för att barnpensionen skall vara skattepliktig inkomst fortfarande äga giltighet.

I riksdagen har vid flera tillfällen motionsyrkanden angående skattefrihet för barnpensioner avslagits bl.a. med hänvisning till ovan anförda utred- ningsöverväganden. Även efter det att efterlevandepensioneringen reforme- rats genom lagstiftning år 1988 (SFS 1988:881) har frågan aktualiserats. Vid den senaste riksdagsbehandlingen anförde skatteutskottet med anledning av motioner om att helt eller delvis undanta barnpension från beskattning att utskottet i sin behandling av denna fråga tidigare haft stora betänkligheter mot att inom ramen för nuvarande system ändra på reglerna på det sätt som föreslagits i motionerna. Samtidigt har utskottet pekat på att skattereformen kan leda till att frågan kommer i ett nytt läge. Enligt utskottets uppfattning borde det vara möjligt att åstadkomma en rimlig lösning genom att helt eller delvis undanta barnpension från beskattning (1989/90:5kU30).

Skälen för mitt förslag: De i olika sammanhang framställda kraven om lik- artade beskattningsregler för barnpension resp. underhållsbidrag har som framgått av den tidigare redogörelsen mött viss förståelse. Frågan är emel— lertid inte så odiskutabel som den kan förefalla att vara vid en första anblick.

Rent principiellt är det nämligen så att underhållsbidrag till barn. frånsett ett avdrag på högst 3 000 kr. per år, inte har varit avdragsgillt för den under- hållsskyldige och följaktligen i huvudsak betalas av beskattad inkomst. Barnpension — liksom övriga pensionsförmåner från den allmänna pensio— neringen — finansieras däremot främst genom arbetsgivaravgifter och egen- avgifter. Samstämmighet i detta avseende skulle således inte uppkomma om barnpension helt undantogs från beskattning. Vidare beskattas barnpension i regel lindrigare än den inkomst som pensionen ersätter. nämligen den av- lidne förälderns.

Om däremot hänsyn enbart tas till barnpension från folkpensioneringen kommer frågan i ett delvis annat läge. Denna pension finansieras endast del- vis genom arbetsgivaravgifter och egenavgifter och har stor likhet med bi- dragsförskottet genom att det i båda dessa fall ges en garantinivä för barnets försörjning. Det kan därför hävdas att det vore rimligt att också vid beskatt- ningen behandla barnpension på garantinivån på samma sätt som bidragsför- skottet. Jag kan även för egen del ansluta mig till denna åsikt. Det bör såle- des enligt min mening kunna utgöra en rimlig avvägning i denna fråga att undanta barnpension till den del den inte överstiger garantinivån från skatte-

plikt. [ de fall båda föräldrarna har avlidit bör från pensionen efter varje för- älder från beskattning undantas den del av barnpensionen som inte översti- ger garantinivån. En bestämmelse härom bör tas in i 195 KL.

Resultatet av en sådan lösning innebär i och för sig att barn som har de högsta barnpensionerna vinner mest på skattelättnaden. Också ett system där all barnpension gjordes skattefri, oavsett storlek. skulle medföra ett gyn- nande av de barn som uppbär höga tilläggspensioner. Dessutom skulle skat- teintäkterna minska väsentligt.

De nu nämnda effekterna skulle visserligen kunna undvikas med ett sys- tem där skattelättnaden är störst vid låga pensioner med avtrappning vid sti- gande inkomster. Jag är emellertid inte beredd att föreslå en sådan lösning med hänsyn till att den skulle innebära avsevärda komplikationer av regel— systemet samt ökad administrativ belastning för skattemyndigheterna och försäkringskassorna. Dessutom skulle kraftiga marginaleffekter kunna upp- stå vid förekommande beskattning av inkomster av feriearbete, vilket skulle strida mot ett av huvudsyftena med den föreslagna förändringen samt mot en av skattereformens grundläggande intentioner.

[ detta sammanhang vill jag slutligen beröra frågan om kompensation till ensamföräldrarna med anledning av den slopade skattereduktionen för en- samstående med barn.] ag har erfarit att statsrådet Lindqvist efter beredning av underhållsbidragskommitténs förslag kommer att lägga fram förslag om ekonomiska insatser för ensamföräldrarna med hänsyn till de ekonomiska effekterna för dessa av slopandet av skattereduktionen för ensamstående med barn.

3.6. Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats

Mitt förslag: Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbets— plats med bil medges vid 1991 års taxering med 11 kr. per mil och vid 1992 års taxering med 12 kr. per mil. Beloppen skall gälla oavsett kör- sträckans längd.

Skälen för mitt förslag: Reglerna om avdrag för kostnader för resor med bil mellan bostad och arbetsplats finns i punkt 4 av anvisningarna till 33 & KL. Avdraget skall enligt dessa regler bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader som är direkt beroende av körd vägsträcka. RSV beräknar för varje år det aktuella avdragsbeloppet. För taxeringsåret 1990 har RSV fastställt belop- pen per mil till 10 kr. 20 öre för resor som inte överstiger 1000 mil och 7 kr. 70 öre för körsträckor till den del de överstiger 1 000 mil.

Att avdraget är högre för de första 1000 milen hänger samman med en lagändring som gjordes år 1983. De nuvarande reglerna för beräkning av av- draget som bygger på de milbundna kostnaderna fick då sin utformning (prop. 1983/84:68. SkU 16, SFS 1983:1051). Begränsningen av avdraget till de milbundna kostnaderna skulle emellertid ske successivt. Under en över-

gångStid har avdrag medgetts även för vissa fasta kostnader. Avdraget per mil för körsträckor t.o.m. 1000 mil har lästs vid högst den nivå som gällde vid 1984 års taxering (10 kr. 20 öre per mil) så länge de av RSV beräknade rörliga kostnaderna per mil inte överstiger detta belopp.

Den senaste tidens prishöjningar på bensin innebär påfrestningar för dem som måste använda bilen mycket. Särskilt stora är problemen för dem som har långa resor mellan bostad och arbetsplats. Att åstadkomma en påtaglig sänkning av kostnaderna för bilresor genom en generell bensinskattesänk- ning är enligt min bedömning uteslutet av statsfinansiella skäl. En sådan åt- gärd medför dessutom att även de som inte har så stort behov av bil utan huvudsakligen använder bilen för andra privata resor än mellan bostad och arbetsplats också får skattelindring. Regionalt differentierade bensinskatte- sänkningar är vidare enligt min'bedömning av praktiska skäl inte genomför- bart. För att motverka effekterna av bensinprishöjningarna anser jag det därför mest ändamålsenligt att höja avdraget för kostnader för resor med bil mellan bOstad och arbetsplats. Härigenom riktas lindringen främst mot den kategori som har långa arbetsresor och som det därför är mest angeläget att stödja. Avdraget för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats bör därför höjas. En lämpligt avvägd nivå är enligt min bedömning därvid att beloppet bestäms till 11 kr. per mil under inkomståret 1990 och till 12 kr. per mil under inkomståret 1991. Dessa belopp bör gälla oavsett körsträckans längd.

De föreslagna förändringarna är av tillfällig karaktär. De bör därför tas in i en särskild lag. Jag anser emellertid att en utredare bör tillkallas med upp- gift att se över grunderna för det aktuella avdragets utformning på längre sikt.

Med hänsyn till att det ekonomiska läget inte medger några lättnader i finanspolitiken måste det skattebortfall som de ändrade avdragsreglerna in- nebär finansieras fullt ut.

3.7. Förmån av räntefritt eller lågförräntat lån

Mitt förslag: Bestämmelsen i punkt 10 av anvisningarna till 325 KL kompletteras för att förtydliga att det måste föreligga en förmån. som utgår på grund av tjänsten, för att beskattning skall bli aktuell.

Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens värde beräknas till skillnaden mellan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med till— lägg av en procentenhet och den avtalade räntan.

Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om förmån av räntefria eller lågförräntade lån från arbetsgivare återfinns i punkt 10 av anvisningarna till 32% KL (prop 1989/901110. SkU30. SFS 1990:650). De nya bestämmelserna, som är en del av 1991 års skattereform. ersätter ett tidigare system med rän- tetillägg som enbart beaktades vid beräkningen av underlaget för tilläggsbe- lopp enligt SIL. De nya reglerna innebär att värdet av förmån av räntefritt

eller lågförräntat lån från arbetsgivare skall tas upp till beskattning av arbets- tagaren i inkomstslaget tjänst. Detta medför att sociala avgifter skall tas ut på förmånen. Det beskattade beloppet blir avdragsgillt för arbetstagaren en- ligt de bestämmelser som gäller för ränteutgifter.

Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan Statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procent- enhet. och den avtalade räntan.

Skatteplikten skall inträda när ränteförmånen åtnjuts. dvs. löpande under kredittiden. Varje år skall således. när förmånens värde beräknas, en jämfö- relse ske mellan Statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt- ningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan.

De lån som vanligtvis kommer i fråga vid bedömandet av huruvida en rän- teförmån föreligger är lån som är löpande över tiden och där räntan är rörlig. Beträffande t.ex. bostadsfinansiering förekommer dock även kreditgivning som innebär att lånen är bundna under en längre tidsperiod. s.k. bundna län. där räntan är fast under bindningstiden. dvs. är oberoende av marknadsrän- tornas utveckling. Om en arbetstagare upptar ett lån av sin arbetsgivare till marknadsmässig ränta där räntan är bunden under den tid kreditavtalet lö- per och till i övrigt helt marknadsmässiga villkor föreligger naturligtvis inte någon förmån. Med hänsyn till statsläneräntans utveckling kan dock efter en tid, med hänsyn till bestämmelsens utformning. en förmån anses ha upp- kommit.

Skälen för mitt förslag: Ränteförmån är en förmånstyp som utgår på grund av tjänsten. Arbetstagaren skall ta upp värdet av förmånen som inkomst av tjänst och motsvarande belopp får dras av som räntekostnad i inkomstslaget kapital. Arbetsgivaren skall betala sociala avgifter avseende förmånen. I be- greppet förmån ligger naturligtvis den bedömningen att arbetstagaren be- handlats mer gynnsamt än andra som arbetsgivaren erbjuder sina varor eller tjänster. Den gynnsamma behandlingen skall också ha sin grund i anställ- ningsförhållandet. Om den anställde åtnjuter arbetsgivarens varor eller tjänster till samma villkor som de allmänheten erbjuds föreligger naturligtvis inte någOn förmån. Ett lån som upptas till marknadsmässig ränta och till i övrigt marknadsmässiga villkor är inte en förmån. Någon förmånsbeskatt- ning skall således inte bli aktuell.

Bestämmelsen i punkt 10 av anvisningarna till 32 & KL bör därför komplet- teras för att förtydliga att det måste röra sig om en förmån som utgår på grund av tjänsten för att beskattning skall bli aktuell. Vid bedömningen av om en förmån föreligger får en jämförelse göras mellan marknadsräntan den dag då kreditavtalet ingicks och den avtalade räntan. Ändras villkoren däref- ter får ett nytt kreditavtal anses ha ingåtts och en ny bedömning göras av förmånsfrågan. För det fall en förmån anses föreligga måste förmånens värde beräknas. Värdet skall beräknas till skillnaden mellan Statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en pro— centenhet och den avtalade räntan.

Även beträffande bundna lån skall det således också först konstateras hu— ruvida en förmån föreligger eller ej. Om så icke är fallet uppkommer inte någon skattepliktig förmån. Om det föreligger en förmån, dvs. lånet uppta- gits till villkor som är mer förmånliga än de marknadsmässiga, skall förmå-

nen värderas. Värderingen får ske löpande över kredittiden. dvs. en jämfö- relse får göras mellan Statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan. Detta medför att värdet av förmånen kan variera beroende på statslånerän- tans utveckling.

Såvitt avser lån som tagits upp i utländsk valuta och som även återbetalas i samma valuta. kan inte förmånens värde beräknas med ledning av den svenska statslåneräntan. En annan jämförelseränta måste således fastställas för att förmånens värde skall kunna beräknas i dessa fall. Denna bör utgöras av marknadsräntan vid utgången av november året före beskattningsåret för lån i den aktuella valutan med tillägg av en procentenhet. Lagtexten måste därför kompletteras med en bestämmelse med detta innehåll. Det bör an- komma på RSV att i erforderlig omfattning lämna rekommendationer i frå- gan.

Hänvisningar till S3-7

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 5.7

3.8. Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m.

Vid såväl den löpande inkomstbeskattningen som reavinstbeskattningen görs en åtskillnad mellan privatbostads- resp. näringsfastighet. Definitio- nerna av dessa begrepp återfinns i Så KL. Som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller vissa denne närstående eller är avsedd att an- vändas som sådan bostad. Även bostadsrätt i s.k. äkta bostadsföretag räknas som privatbostad. Jag avser att i det följande föreslå vissa justeringar i nämnda paragraf.

Hänvisningar till S3-8

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.1

3.8.1. Småhus som ingår i en lantbruksenhet

Mitt förslag: Småhus som ingår i en lantbruksenhet skall kunna räknas som privatbostad endast om de är inrättade till bostad åt högst två fa- mil jer.

Skälen för mitt förslag: 1 den tidigare denna höst till riksdagen överläm- nade propositionen om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992 av lantbruksenheter (prop. 1990/91:47) föreslås några ändringar i fastighets- taxeringslagen (1979:1152). En av dessa rör en ändrad indelning i byggnads- typen småhus. Enligt den hittillsvarande definitionen hör till småhus i hu- vudsak sådan byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. I nämnda proposition föreslås emellertid att byggnadstypen småhus även skall innefatta byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio famil- jer om byggnaden ingår i en lantbruksenhet.

Utvidgningen av småhusbegreppet vid fastighetstaxeringen nödvändiggör en motsvarande inskränkning i 5 & KL. Som privatbostadsfastighet bör även i fortsättningen i huvudsak räknas enbart en- och tvåfamiljsfastigheter. Jag föreslår därför att den ändringen görs i 5 & första stycket KL att sådant små- hus med tomtmark som ingår i lantbruksenhet hänförs till privatbostadsfas- tighet endast om småhuset är inrättat till bostad åt en eller två familjer.

3.8.2. Tvåårsfrist vid vissa omklassificeringar

Mitt förslag: En tvåårsfrist införs inom vilken en privatbostad inte skall omklassificeras till att anses ingå i näringsverksamhet utan att

ägaren yrkat det.

Skälen för mitt förslag: Bedömningen av om en fastighet är privatbostads— fastighet eller näringsfastighet görs på grundval av de förhållanden som rå- der vid varje kalenderårs utgång (5 & sista stycket KL). För det fall bostaden överlåtits under året är emellertid förhållandena på överlåtelsedagen avgö- rande.

Normalt skall bestämmelsen i 5 & KL inte behöva föranleda att en fastighet ändrar karaktär från privatbostadsfastighet till näringsfastighet på ett inte avsett sätt. Men eftersom det nya systemet fäster avgörande vikt vid använd- ningssättet kan situationer uppstå då det finns en risk för att en omklassifice- ring inträder även när detta inte är sakligt motiverat. Jag avser här närmast sådana situationer som när en person flyttar från en bostad som dittills varit hans permanentbostad och denna en tid därefter står tom i avvaktan på för- säljning eller när en person ärvt eller genom testamente eller annat benefikt förvärv erhållit en bostadsfastighet och han inte bor eller avser att bosätta sig på fastigheten.

I detta sammanhang vill jag nämna att en avflyttning från en permanent- bostad inte ialla lägen bör leda till omklassificering om den därefter upplåts under längre tid till någon som inte är närstående till ägaren eller står tom en tid. Diplomater och personer som tjänstgör på annan ort torde normalt kunna hävda att de avser att använda en i Sverige belägen bostadsfastighet som privatbostad vid semestrar och andra tillfälliga besök samt vid åter- komsten till Sverige. oavsett om de avflyttat med bohaget och oavsett om de hyr ut bostaden under bortovaron. En annan situation där en omklassifice- ring inte bör komma i fråga är när ägaren på grund av tvingande omständig- heter inte kan bebo sin permanentbostad och därför hyr ut den. exempelvis vid långvarig sjukhusvistelse.

Enligt de tidigare i är av riksdagen beslutade ändringarna i KL och SIL gäller en rad olika bestämmelser för inkomstbeskattningen av fastigheter be- roende på om dessa har klassificerats som privatbostadsfastighet eller nä- ringsfastighet. För privatbostadsfastigheter aktualiseras i normalfallet en- dast inkomstbeskattning för eventuella hyresintäkter. Härutöver förekom- mer uttag av fastighetsskatt för innehav av småhusenhet. För näringsfastig- heternas del är skattereglerna mer komplicerade. En näringsfastighet redo- visas i inkomstslaget näringsverksamhet för vilket gäller att inkomsterna skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Beskattning i inkomstsla- get näringsverksamhet ger rätt till värdeminskningsavdrag och rätt att göra avsättning till en skatteutjämningsreserv. Om en fastighet byter karaktär från näringsfastighet till privathostadsfastighet under innehzwstiden aktuali- seras dessutom vissa avskattningsregler. Vidare är reglerna för reavinstbe- skattning av privatbostäder förmånligare än för näringsfastigheter. Avdrags-

rätten för ränteutgifter är begränsad på olika sätt för dessa två fastighetska- tegorier. .

Omklassificeringar i båda riktningarna kan således orsaka en del kompli- kationer samt i vissa fall oskäliga effekter. Mot denna bakgrund är det ange- läget att införa en slags ”tröghetsregel” som ger ägaren en tids rådrum innan en omklassificering sker. Regeln bör gälla när en privatbostad bör omklassi- ficeras till att anses som ingående i näringsverksamhet.

En liknande regel finns redan i 53å 3 mom. KL såvitt avser dödsbon. Denna innebär bl.a. följande. Trots att dödsboet såsom juridisk person inne- har en byggnad som var privatbostad för den avlidne kvarblir bostaden så- som privatbostad för dödsboet under maximalt en fyraårsperiod efter döds- fallet om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda för att den skall räknas som privatbostad. Såsom uttalas i prop. 1989/90:110 s. 657 får privatbostadskrite- riet anses uppfyllt om t.ex. en av dödsbodelägarna använder byggnaden som sin permanentbostad.

Nämnda regel har införts för den särskilda situation som gäller vid döds- fall. Den regel som jag nu avser bör tas in i 5 & KL och ges en generell tillämp— ning. Den rådrumstid som kan behövas bör dock inte göras så lång som för dödsbofallen. Jag anser att en tvåårsfrist innebär en lämplig respittid inom vilken ägaren normalt bör kunna ha ordnat sina förhållanden så att det inte uppkommer en omklassificering eller hunnit överväga en mer bestående för- ändring i sitt sätt att nyttja bostadsbyggnaden som bör leda till en omklassifi- cering. Har en privatbostad överlåtits under denna rådrumstid bör således detta inte leda till att bostaden skall räknas som näringsfastighet.

Denna tvåårsfrist bör inte tillämpas undantagslöst. I de fall ägaren verkli— gen önskar en omklassificering och skäl för en sådan föreligger bör den göras omedelbart. Härför bör krävas ett uttryckligt yrkande från fastighetsägaren. Som jag redan påpekat bör vissa förhållanden inte leda till omklassificering även om dessa föreligger under längre tid än två år.

Mitt förslag föranleder en ändring i sista stycket i 5 & KL. Såsom detta för närvarande är utformat är det förhållandena vid varje kalenderårs utgång — vid överlåtelse förhållandena på överlåtelsedagen — som bestämmer bosta- dens ifrågavarande karaktär. Regeln har alltså en slags retroaktiv effekt för varje kalenderår (beskattningsår). Enligt mitt förslag kompletteras denna regel så att omklassificeringen får anstå viss tid för att prövas på nytt vid ett senare tillfälle.

Hur nämnda rådrumstid fungerar kan åskådliggöras med följande exem- pel:

Har under kalenderår I omständighet inträffat. exempelvis avflyttning, och föreligger i princip förutsättningar vid utgången av det året för att räkna bo- staden som näringsfastighet. görs ingen sådan omklassificering vid utgången av detta kalenderår och ej heller vid utgången av kalenderår 2 om förhållan- dena då är liknande. Först vid utgången av kalenderår.? tas slutlig ställning till om förhållandena fortfarande påkallar en omklassificering. Det uppställs inget krav om att det skall vara exakt samma förhållanden utan det bör vara tillräckligt att skäl då också föreligger för omklassificering. Skulle en om- klassificering då bcslutas får den verkan från början av kalenderår 3. Råd- rummet för ägaren har emellertid varat under minst två är. En försäljning

under kalenderår 3 under pågående rådrumstid innebär inte att bostaden skall anses som näringsfastighet för ägaren under den del av kalenderår 3 som löper fram till försäljningen.

Jag vill här också beröra det förhållandet att till privatbostad även räknas småhus som är ”avsett" att användas som ägarens permanent- eller fritidsbo- stad. I motiven till denna bestämmelse angav jag bl.a. att en bostadsbyggnad inte bör behandlas som privatbostad om det av omständigheterna framgår att ägaren eller innehavaren inte har för avsikt att inom överskådlig tid bo- sätta sig på fastigheten eller använda den för permanent boende eller för fri- tidsändamål. Vidare framhöll jag att det är omständigheterna i det enskilda fallet som här får bli avgörande (prop. 1989/90:110 s. 500 och 645). Riksda- gen delade denna uppfattning. Det räcker således inte med endast ett påstå- ende av ägaren om vilken avsikt han har i detta avseende. Dennes avsikt måste därutöver framgå på något sätt. Om exempelvis en bostadsbyggnad under längre tid står tom eller uthyrs bör det av omständigheterna också framgå av ägarens familje-. tjänste— eller andra förhållanden att den inom överskådlig tid kan förväntas bli ianspråktagen av ägaren för egen del eller av någon honom närstående. Härvid kan det t.ex. inte vara tillräckligt om ägaren uppger att avsikten är att ett honom närstående yngre barn skall flytta in i bostaden när det uppnår vuxen ålder.

Vad jag nu anfört gäller i tillämpliga delar också sådan privatbostad som är en bostadsrättslägenhet.

3.8.3. Särregel för tvåfamiljsbostäder

Mitt förslag: En tvåfamiljsbostad skall räknas som privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eget och närståendes boende.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande regler innebär att bostaden helt eller till övervägande del skall användas för t.ex. permanent boende för att den skall kunna räknas som privatbostad. Det är således det ändamål som den till mer än hälften används för som är avgörande.

Oavsett var en sådan ytgräns dras föranleder den självklart en viss anpass- ning. Såsom bcstämmelsen nu är utformad kan den emellertid i fråga om en tvåfamiljsbostad med två lika stora lägenheter dels leda till många gräns- dragningsfall. dels innebära ett visst mått av opåkallad valmöjlighet för äga- ren at-t bestämma hur bostaden skall klassificeras. Vid en tidpunkt skulle ägaren genom ett minimum av anpassning kunna uthyra så stor del av villan att den kom att räknas som näringsfastighet. Avdragsmöjlighet för repara- tions- och underhållskostnader skulle därvid finnas. Vid en annan tidpunkt skulle en något mindre del kunna h_vras ut så att fastigheten blev betraktad som privatbostad och därmed kunna säljas med tillämpning av förmånligare reavinstregler. _

Jag anser att just tvåfamiljsbostäderna bör särregleras i detta avseende. Övervägandeprincipen bör således inte gälla för dessa. I stället bör det vara tillräckligt om byggnaden till väsentlig del används för ägarens boende för

att den skall räknas som privatbostad. Med väsentlig del avser jag en så stor del att det är rimligt att fortfarande räkna byggnaden som ägarens privatbos- tad men ändå så mycket mindre att de gränsdragningsproblem som utmärker tvåfamiljsbostäderna i princip skall vara undanröjda. Jag anser att en'gräns bör dras vid en yta om 40 %. Mitt förslag föranleder en ändring i 55 andra stycket KL.

3.9. Fastighetsskatten från och med år 1991

Mitt förslag: Om en bostadsbyggnad inte åsätts något värdeår efter det att den färdigställts. skall. för beräkning av nedsättning av fastig- hetsskatt. ledning ändå kunna tas av ett med utgångspunkt från fastig- hetstaxeringsreglerna beräknat värdeår. Vidare skall vissa klarläg- gande ändringar göras i fastighetsskattelagen med övergångsbestäm- melser.

Skälen för mitt förslag: I samband med den förändring i lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt som beslutades av riksdagen tidigare i år (SFS l990:652) infördes en regel i 39" andra stycket nämnda "lag som innebär en nedsättning av fastighetsskatten under en tioårsperiod räknat från den tid- punkt då en bostadsbyggnad har uppförts. Genom denna regel debiteras ägare till nyuppförda bostadshus ingen fastighetsskatt under de fem första åren och enbart halv fastighetsskatt för de därpå följande fem åren. Efter- som denna nedsättning enbart är avsedd för ägare till bostäder som nyprodu- ceras under år 1991 och framdeles har bestämmelsen måst knytas till en fak- tor som på ett enhetligt sätt fastslår det år som är nybyggnadsåret. Lagstifta- ren har därvid valt det värdeår som varje bostadsbyggnad åsätts vid fastig- hetstaxeringen.

[ enlighet med den nämnda regeln skulle exempelvis en byggnad som ny- uppförs under år 1991 och som är färdigställd vid ingången av år 1992 åsättas ett värdeår vid den särskilda fastighetstaxeringen det sist nämnda året som är detsamma som nybyggnadsåret. dvs. 1991. Det vid 1992 års särskilda fas- tighetstaxering åsätta taxeringsvärdet ligger då också till grund för den fas- tighetsskatt som beräknas för beskattningsåret 1992. för vilket sedan in- komsttaxering sker år 1993.

Det kan här nämnas att en byggnad som börjat uppföras under år 1991 inte ingår i underlaget för den fastighetsskatt som fastställs vid inkomsttaxe- ringen är 1992 eftersom den då ännu inte har åsatts något taxeringsvärde. Det finns av det skälet inte heller anledning att då föreskriva om någon ned- sättning av fastighetsskatten såvitt avser denna byggnad.

Den nu nämnda regeln i 35 andra stycket fastighetsskattelagen behöver kompletteras i visst avseende. Det kan nämligen till följd av bestämmelsen i 16 kap. 35 fastighetstaxcringslagen (FTL') uppstå en situation som. om än ovanlig. innebär att en fastighet med färdigställd byggnad inte alltid åsätts en ny taxering ett år trots att den ett tidigare är bara har taxerats som fastig- het med byggnad under uppförande. Detta skulle kunna bli fallet om bygg-

naden är nästan färdigställd då den skall fastighetstaxeras och det endast återstår mindre åtgärder och kostnader för att få den färdigställd. När en byggnad i sådant fall fastighetstaxeras värderas den till hälften av nedlagda kostnader. Kostnaderna omräknas dessutom till det genomsnittliga kost- nadsläge som gällde under andra året före taxeringsåret (jfr 7kap. 125 PTL).

Till bilden hör dock att en byggnad skall anses färdigställd om den är så färdig att den kan tas i bruk eller om den tagitsi bruk (jfr prop. 1979/80:40 s. 120). Har således byggnaden kunnat tas i anspråk för avsett ändamål skall den fastighetstaxeras som färdig. Denna omständighet bidrar således till att förhindra att så gott som färdigställda byggnader enbart kommer att åsättas ett taxeringsvärde motsvarande hälften av nedlagda kostnader, vilket taxe- ringsvärde senare inte kommer att kunna ändras på grund av beloppsgrän- serna i 16 kap. 35 PTL.

För att fastigheten med den färdigställda byggnaden skall bli föremål för ny taxering enligt 16 kap. 3 & nämnda lag fordras bl.a. en sådan värdeföränd- ring att taxeringsvärdet bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kr. har lagts ned på taxeringsenheten eller, för småhus och even- tuellt tillhörande tomtmark, om det sammanlagda värdet på grund av för- ändringen bör höjas eller sänkas med minst 100000 kr.

En jämförelse av bestämmelserna i 7 kap. 12 å och 16 kap. 3 & I-TL ger vid handen att ett taxeringsvärde som bestämts till hälften av nedlagda kostna- der kan påräknas bli ersatt av ett nytt taxeringsvärde efter färdigställandet av en byggnad under förutsättning att nybyggnationen slutförts som planerat.

Skulle den beskrivna situationen ändå inträffa och taxeringsvärdet således inte ändras efter färdigställandet erhålls ej heller något värdeår som kan ut- göra utgångspunkt för den tioåriga nedsättningen av fastighetsskatten. I det fallet anser jag att man bör kunna utgå från ett värdeår som skulle ha åsätts med tillämpning av reglerna vid fastighetstaxeringen om en ny fastighets- taxering hade företagits. Som framgår av uttalandena i prop. 1982/83:50 s. 11 har det även tidigare ansetts möjligt att vid inkomsttaxeringen självstän- digt göra en prövning när en fastighet tilldelats ett felaktigt värdeår.

Jag föreslår således att lagtexten i 35 andra stycket fastighetsskattelagen kompletteras med en bestämmelse med detta innehåll.

I lagtexten i detta stycke bör vidare klargöras att det är det beräknade vär- deår. som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxe- ringsåret. som är avgörande. Detta innebär dock ingen saklig förändring av den kategori byggnader som bestämmelsen syftar på.

Slutligen bör i punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i nämnda lag föreskrivas att bestämmelsen i 3å andra stycket tillämpas första gången vid 1993 års inkomsttaxering. Motiven härför har jag tidigare berört vad avser grunderna för uttaget av fastighetsskatt.

Genom propositionen 1990/91:47 om vissa frågor inför allmän fastighets- taxering år 1992 har också föreslagits ändringar i 35 fastighetsskattelagen samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i nämnda lag. Frågorna bör samordnas vid utskottsbehandlingen.

Hänvisningar till S3-9

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.23

3.10. Det särskilda grundavdraget för pensionärer

Mitt förslag: För den som uppburit folkpension i form av förtidspen- sion skall det särskilda grundavdraget inte få överstiga uppburen folk- pension och 52 % av pensionstillskott som uppburits enligt 2 aä lagen (l969:2()5) om pensionstillskott.

För pensionär som uppburit yrkesskadelivränta eller annan livränta som anges i 17 kap. 2 %$ AFL och vilken enligt nämnda lagrum samord- nas med folkpension skall det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

Det särskilda grundavdraget för pensionärer avtrappas vid 1992 och 1993 års taxeringar mot kapitalinkomster endast till den del de över- stiger 1 600 kr.

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt I tredje stycket av anvisningarna till 48ä KL gäller för den som uppburit folkpension i form av förtidspension att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och hälften av pensionstillskott som uppburits enligt Zas' lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskottet uppgår för år 1991 till 54 % av basbe— loppet för ålderspensionärer och till 104 % för förtidspensionärer (prop. 1989/90:117. SfU20. SFS 1990:775). Detta medför att det särskilda grundav- draget kommer att bli något lägre för förtidspensionärer än för folkpensionä- rer, 1.48 basbelopp i stället för 1,5. Stadgandet bör därför justeras så att även förtidspensionärer får ett extra avdrag på högst 1.5. basbelopp. Detta kan lämpligen ske genom att särskilt grundavdrag för förtidspensionärer medges med högst uppburen folkpension samt 52 % av pensionstillskottet.

Enligt 17 kap. 25 AFL skall pension samordnas med yrkesskadelivränta eller annan i detta stadgande omnämnd livränta. Samordningen innebär att livräntan utgår ograverad medan pensionen reduceras på olika sätt beroende på art av pension och skadetillfälle.

När samordningen innebär att folkpension reduceras kommer den skatt- skyldige att få ett lägre särskilt grundavdrag än han skulle ha erhållit om han inte uppburit någon livränta.

För att undvika denna effekt bör det i punkt 1 av anvisningarna till 48% KL införas en bestämmelse om att särskilt grundavdrag skall beräknas med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om samordning inte skett med livränta enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 & AFL. [ de fall samordningen innebär att tilläggspensionen reduceras kan det motsatta förhållandet in- träffa. Den skattskyldiges särskilda grundavdrag kan bli större än det skulle ha varit om han inte varit berättigad till livränta. Detta beror på att ATP i motsats till livräntan kan reducera det särskilda grundavdraget.

Även i detta fall är det motiverat att beräkna det särskilda grundavdraget med ledning av den pension som skulle ha utgått om samordning inte skett med livräntan. Enligt vad jag inhämtat är det emellertid av administrativa ;käl f.n. inte möjligt att företa en sådan beräkning. Jag är därför inte beredd

att nu lägga fram ett förslag som beaktar att tilläggspensionen reducerats. Frågan bör emellertid övervägas ytterligare med inriktning på att ett förslag med denna innebörd på sikt kan genomföras.

Enligt punkt 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (l990:650) om änd- ring i KL avtrappas det särskilda grundavdraget för pensionärer vid 1992 och 1993 års taxeringar mot kapitalinkomster. inkomster av s.k. passiv närings- verksamhet och förmögenhet. Frän och med 1994 års taxering avtrappas det särskilda grundavdraget inte mot inkomster av nämnt slag eller mot förmö- genhet. Den nuvarande utformningen av avtrappningsreglerna innebär att även pensionärer som endast har små ränte- eller utdelningsinkomster och relativt låga pensionsinkomster får ett minskat särskilt grundavdrag under åren 1991 och 1992 på grund av kapitalinkomsterna. Detta medför också att den ytterligare skatt som uppkommer på grund av kapitalinkomsterna kom- mer att överstiga det belopp som avdragits i preliminärskatt av banker m.fl. enligt det förslag som lagts fram i prop. 1990/91:5. I många fall skulle därige- nom kvarstående skatt uppkomma.

För att undvika dessa effekter bör det särskilda grundavdraget avtrappas mot kapitalinkomster endast till den del de överstiger 1 600 kr. Gränsen mot- svarar storleken av det s.k. sparavdrag som har funnits till och med 1991 års taxering. Punkt 29 av övergångsbestämmelserna bör därför ändras i enlighet med vad jag nu har anfört.

Folkpensionärer. vars inkomster under året inte överstiger ett belopp mot- svarande ålderspension enligt 6 kap. 2 5 första stycket AFL och pensionstill- skott enligt 2å lagen om pensionstillskott. behöver i stor utsträckning inte lämna självdeklaration. Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till den i prop. 1990/9115 föreslagna lagen om ändring i lagen (1990:325) om självde- klaration och kontrolluppgifter föreslås emellertid beträffande 1992 och 1993 års taxeringar bl.a. att folkpensionär skall vara skyldig att avlämna självdeklaration när han under beskattningsåret uppburit inkomst av kapi- tal. För att inte folkpensionärer som eljest inte skulle behöva avlämna själv- deklaration skall bli tvungna att göra detta så snart de har kapitalinkomster bör en ändring göras i förslaget till nämnda övergångsbestämmelse så att deklarationsskyldighet inträder bara om kapitalinkomsterna överstiger 1 600 kr.

Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 485 KL. punkt 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (l990:650) om ändring i KL samt i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till den i prop. 1990/91:5 före- slagna lagen om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter.

Hänvisningar till S3-10

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.1

3.11. Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst

Mitt förslag: Schablonavdraget för egenavgifter i inkomstslaget tjänst höjs till 25 %.

Ett schablonavdrag på 18 % införs för särskild löneskatt på tjänste- inkomster.

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 7 första stycket av anvisningarna till 33 & KL medges avdrag för påförda egenavgifter enligt SAL i den mån avgif- terna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 35 AFL utgör inkomst av annat förvärvsarbete. Från sådan intäkt medges enligt andra stycket i anvisningspunkten dessutom ett schablonavdrag på 18 % på ett på visst sätt beräknat underlag. Avdraget återförs till beskattning nästföljande beskattningsår.

Det har hittills varit relativt sällan förekommande att inkomster som skall taxeras som inkomst av tjänst gett upphov till skyldighet att betala egenavgif- ter enligt SAL. Genom den utvidgning av inkomstslaget tjänst som skett ge- nom skattereformen kommer detta emellertid att bli vanligare i framtiden.

Reglerna om schablonavdrag infördes år 1985 och tillämpades första gången vid 1986 års taxering (prop. 1985/86:45. SkU 9. SFS 1985: 1017). Syf- tet med schablonavdraget är att undvika den s.k. avgift-på-avgifteffekten (avgifterna beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egen- avgifter) och den eftersläpning i avdragsrätten som uppstår om avdrag bara skulle medges för debiterade avgifter. Storleken av schablonavdraget grun- dades på det uttag av vissa socialavgifter som skulle betalas av sjömän i sär- skilda fall. Schablonavdraget bör emellertid nu anpassas till det avgiftsuttag som avser fulla egenavgifter jämte allmän löneavgift. 34.19 %. Detta mot- svarar ca 25 % av ett underlag som har ökats med avgifterna. Schablonavdra- get bör därför höjas till sistnämnda belopp.

Av 35 lagen (1990:659) om särskild löneskatt följer att särskild löneskatt är avdragsgill på samma sätt som socialavgifter. Särskild löneskatt kan enligt 2 5 lagen om särskild löneskatt i vissa fall utgå i form av en "egenavgift" på tjänsteinkomster. Detta gäller om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller avlidit under året och haft sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3ä AFL. i den mån den är att hänföra till inkomst av tjänst. Även i dessa fall får det anses motiverat att ett schablonavdrag med- ges vid taxeringen. Med hänsyn till den särskilda löneskattens storlek bör emellertid schablonavdraget i detta fall bestämmas till 18 % av underlaget. Förslaget föranleder ändringar i första och andra styckena av den aktuella anvisningspunkten.

Enligt fjärde stycket av anvisningspunkten medges inte schablonavdrag för skattskyldig som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension enligt AFL eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa. Anledningen till denna begränsning är att egenav- gifter enligt 3 kap. 315 SAL inte beräknas för år efter det då den försäkrade

fyllt 65 år. Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som vid utgången av inkomståret ej var inskriven hos allmän försäkringskassa. frånsett visst undantag. Sådana avgifter betalas inte heller av den som för hela året uppburit hel ålderpension enligt nämnda lag.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit rörande schablonav- drag för särskild löneskatt är det inte befogat att ha kvar bestämmelsen i fjärde stycket. Den bör således upphävas.

3.12. Förbehållsbelopp vid införsel och avdrag för kvarstående skatt under år 1991

Mitt förslag: Vid bestämmande av normalbelopp för år 1991 skall ett tillägg göras till det belopp som räknats fram enligt 15 kap. 6 a 5 utsök- ningsbalken motsvarande tre procentenheter av detta belopp.

Skälen för mitt förslag: I kronofogdemyndighetens beslut om införsel be- stäms ett förbehållsbelopp, som anger vad gäldenären minst skall få behålla för egen del av sin lön. Förbehållsbelopp kan också fastställas genom beslut av skattemyndigheten för att begränsa avdraget för kvarstående skatt. 1 för- behållsbeloppet ingår ett normalbelopp, som skall anses innefatta alla van- liga levnadskostnader utom bostadskostnad.

Normalbeloppet bestäms med ledning av bl.a. ett s.k. jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad före- gående år och prisläget i oktober 1985 (15 kap. 6 a % utsökningsbalken). Be- räkningsmetoden innebär att förändringar som inträffar efter oktober må- nad inte beaktas och att någon justering av förbéhållsbeloppet i princip inte görs med anledning av förändringar i prisläget under ett kalenderår.

I fråga om levnadskostnaderna under år 1991 gäller att de. utöver den ök- ning som normalt" sker successivt. under årets gång. kommer att öka redan från årets början som en följd av vissa redan beslutade ändringar i den indi- rekta beskattningen. Med den beräkningsmetod som föreskrivs i 15 kap. 6 aå beaktas inte denna ökning.

Samtidigt minskar uttaget av direkt skatt fr.o.m. år 1991. För den som har införsel eller kvarstående skatt kan emellertid det ekonomiska utrymme som härigenom frigörs komma att tas i anspråk i sin helhet genom införseln eller avdraget för kvarstående skatt.

För att inte vissa gäldenärer och skattskyldiga skall råka i en alltför besvär- lig situation bör vid bestämmande av normalbelopp för år 1991 ett tillägg göras till det belopp som räknats fram enligt 15 kap. 6 aå utsökningsbalken. Tillägget bör motsvara tre procentenheter av detta belopp. En bestämmelse om tillägget kan lämpligen tas in i ikraftträdandebestämmelsen till den änd-

ringsförfattning genom vilken bestämmelserna om beräkning av normalbe- lopp fördes över till utsökningsbalken (SFS 1990:669).

Hänvisningar till S3-12

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.21

3.13. Vissa lagtekniska justeringar

Ändringar i övergångsbestämmelserna till KL

Mitt förslag: Punkterna 26 och 28 av övergångsbestämmelserna till la- gen (1990:650) om ändring i KL ändras på så sätt att de nya reglerna skall tillämpas från och med den 1 januari 1991.

Skälen för mitt förslag: I samband med skattereformen ändrades reglerna för beskattning av avgångsbidrag (AGB m.m.) och ersättning enligt grupp- sjukförsäkring (AGS och motsvarande). De nya reglerna innebär bl.a. att utfallande belopp från AGB och AGS och motsvarande i sin helhet skall ut- göra skattepliktig inkomst av tjänst resp. i förekommande fall näringsverk— samhet. Regeländringarna trädde i kraft den 1 juli 1990 och skall tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Enligt punkt 26 av övergångsbestämmel- serna till lagen (1990:650) om ändring i KL anges att äldre föreskrifter rö- rande avgångsbidrag i 325 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisning- arna till 32 % fortfarande skall tillämpas om anställningen upphört före ikraft- trädandet. alltså den 1 juli 1990. I punkt 28 stadgas vidare att de nya före- skrifterna i 32ä 3a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 225 om skatte- plikt för ersättningar på grund av gruppsjukförsäkring inte skall tillämpas om försäkringsfallet har inträffat före ikraftträdandet.

De äldre reglerna rörande avgångsbidrag och gruppsjukförsäkring bör emellertid gälla för hela år 1990. De aktuella punkterna av övergångsbe— stämmelserna bör således ändras i enlighet härmed.

Vissa andra ändringari KL

1 övrigt företas några ändringar av i huvudsak redaktionell karaktär. Dessa är av så enkel beskaffenhet att det får anses tillräckligt att kommentera dessa i specialmotiveringen.

Ändring i lagen om nedsättning av vissa underhållsbidrag

Mitt förslag: Nedsättning av underhållsbidrag enligt lagen (1990:668)

om nedsättning av vissa underhållsbidrag skall ske innan uppräkning sker enligt lagen (1966:680) om om ändring av vissa underhållsbidrag.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt våren 1990 i samband med skat- tereformen att avskaffa avdragsrätten för underhåll till icke hemmavarande barn. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas från och med 1992 års taxering. Samtidigt antog riksdagen lagen (1990:668) om ned- sättning av vissa underhållsbidrag. Avsikten med sistnämnda lag är att kom- pensera de underhållsskyldiga för effekten av den slopade avdragsrätten.

Nedsättning av underhållsbidrag enligt denna lag skall ske den 1 februari 1991. Vid samma tidpunkt skall emellertid i ett stort antal fall underhållsbi- dragen också räknas upp enligt lagen (1966:680) om ändring av vissa under- hållsbidrag. Det framgår emellertid inte av lagen om nedsättning av vissa underhållsbidrag huruvida nedsättningen enligt den lagen skall ske före eller efter uppräkningen enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag. Det har viss betydelse för underhållsbidragens storlek vilken ordning som tilläm- pas. Enligt min mening är det lämpligast att nedsättning först sker enligt la- gen om nedsättning av vissa underhållsbidrag innan en eventuell uppräkning sker enligt den andra lagen. I lagen om nedsättning av vissa underhållsbidrag bör därför tas in en regel med denna innebörd.

3.14. Sjömansbeskattningen

3.14.1. Anpassning av sjömansskattelagen till skattereformen

Mitt förslag: Sjömansskattelagen anpassas till det reformerade skatte- systemet.

Rätt till jämkning av sjömansskatt på grund av avdrag för underhåll till icke hemmavarande barn samt för nedsatt skatteförmåga upphör.

Rätt till skattereduktion på grund av underskott i inkomstslaget ka- pital införs. '

Möjlighet att förordna om s.k. ”barnbidragsjämkning"enligt 379"

2mom. sjömansskattelagen upphör.

Skattereduktionen för gifta sjömän och för ogifta sjömän med barn avskaffas.

Den kommunala utdebiteringen höjs till 30 kr. Skatteskalan ändras efter skattereformens regler. Bestämmelserna om beräkning av till- läggsbelopp mönstras ut. Nya tabeller fastställs för beräknande av sjö- mansskatten.

Skälen för mitt förslag: S jömän som tjänstgör ombord på svenska handels- fartyg beskattas enligt en särskild lag, sjömansskattelagen (1958z295), SjL, för sin inkomst ombord. Sjömansskatten är en i princip definitiv källskatt som tas ut i stället för statlig och kommunal inkomstskatt. Sjömannen behö- ver inte deklarera och någon taxering sker inte heller av sjömannens inkoms- ter. Om en sjöman har inkomster även i land beskattas de efter reglerna i landskattesystemet. Någon sammanläggning görs ej av land- och sjöinkoms- ter vid beskattningen. Sjömännen tillerkänns även ett särskilt omkostnads- avdrag samt en speciell extra skattereduktion. Även beskattningen av natu- raförmåner är förmånlig.

Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen beslutat om medför att ändringar måste göras även i sjömansskattelagen så att en anpassning sker till skattereformens regler.

I 125 1 mom. SjL regleras möjligheten till jämkning av sjömansskatten. Genom skattereformen har rätten till avdrag för underhåll av icke hemmava- rande barn och avdrag för nedsatt skatteförmåga tagits bort. Dessa jämk-

ningsgrunder bör därför inte heller finnas kvar i sjömansskattesystemet. Be— stämmelserna i 125 1 mom. (1 och e samt första stycket av anvisningarna till 125 kan därför upphävas.

Kapitalbeskattningen förändras i och med skattereformens genomfö- rande. Kapitalinkomster skall hädanefter beskattas i ett inkomstslag som ut- gör en förvärvskälla och beläggas med en separat statlig inkomstskatt om 30 %. Underskott i inkomstslaget ger rätt till skattereduktion med 30 % som får räknas av från statlig och kommunal inkomstskatt samt skogsvårdsavgift och fastighetsskatt samma beskattningsår. 25 4 mom. uppbördslagen (1953:272).

Även i SjL måste införas en möjlighet till jämkning av sjömansskatt i den mån förutsättningarna för skattereduktion på grund av underskott i inkomst- slaget kapital är för handen. Bestämmelserna i 12 5 4 mom. SjL måste därför kompletteras. Jämkning får dock medges endast i den mån skattereduktion inte kan antas kunna tillgodoräknas i fråga om statlig eller kommunal in- komstskatt, skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt. I 25 4 mom. upp- bördslagen införs en motsvarande bestämmelse, dvs. att skattereduktion inte kan medges för belopp som redan tillgodoräknats vid fastställande av sjömansskatt.

Enligt 375 2 mom. SjL får regeringen föreskriva att sjöman som inte är bosatt i Sverige men som erlägger skatt enligt 7 5. kan erhålla nedsättning av Sjömansskatten genom jämkning, om sjömannen visar att hans skatteför- måga till följd av underhållsskyldighet mot barn är nedsatt. Denna s.k. "barnbidragsjämkning" kan således tillerkännas sjöman som är svensk med— borgare men inte bosatt här i riket samt sjöman som är bosatt i Danmark. Finland, Island eller Norge. Förutsättningen är den att sjömannen vid bo- sättning i Sverige skulle haft rätt till allmänt barnbidrag men att barnbidrag inte utgår eller utgår med lägre belopp i bosättningslandet. Denna jämk- ningsgrund regleras närmare i 165 sjömansskattekungörelsen (1958z301).

Bestämmelserna om jämkning på grund av underhållsskyldighet mot hem- mavarande barn i hemlandet har minskat i betydelse. De sociala välfärdssy- stemen har byggts ut även i vår omvärld. Dessutom har reglerna varit admi- nistrativt besvärliga att tillämpa. Tiden är därför mogen att avskaffa denna bestämmelse. Jag föreslår därför att 375 2 mom. SjL upphävs.

Skattereduktionen för ensamstående med barn samt för gift vars make saknar eller har låg inkomst har avskaffats genom skattereformen. Vid be- skattning enligt SjL har samtliga gifta tillerkänts denna skattereduktion. Som en anpassning till reglerna i landskattesystemet bör även denna skatte- reduktion tas bort ur sjömansskattesystemet. Detta medför att alla bestäm- melser angående indelning i kolumnerna 1 och 2 enligt 75 SjL kan mönstras ut. Detta föranleder ändringar i 75 1 mom. och 105 1 mom. SjL. Dessutom kan 105 2-3 mom. samt anvisningarna till 105 SjL upphävas.

- Sjömansskatten bestäms i dag med utgångspunkt i en kommunal skatte- sats om 29 %. Denna var den genomsnittliga skattesatsen för de relativt ty- piska sjömanskommunerna år 1983. Sedan dess har den kommunala skatte- satsen i sjömanskommunerna stigit utan att någon justering skett av skatte- skalan för sjömännen. För år 1990 är motsvarande skattesats 31.03 %. Den kommunala utdebiteringen enligt sjömansskattelagen bör därför justeras för

att anpassas till den kommunala utdebiteringen i land. Jag väljer dock att för år 1991 föreslå en kommunal utdebitering om 30 kr. för att inte skatteskärp- ningen för sjömännen skall bli alltför kraftig. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga skattesatsen för hela riket uppgår till 31.16 %. I och med skattereformen ändras skatteskalan radikalt. För dem som har arbetsin— komster som uppgår till högst 170 000 kr.. beskattningsbar inkomst, utgår, med undantag från ett statligt grundbelopp om 100 kr.. endast kommunal skatt. För beskattningsbara inkomster som överstiger 170 000 kr. utgår stat- lig skatt om 20 %. Ett nytt grundavdrag införs som knyts till basbeloppet. Grundavdraget varierar beroende på inkomstens storlek och utgår med lägst ca 10 000 kr. och högst med ca 18 000 kr. för år 1991. Detta innebär bl.a. att systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp vid beräknandet av skatten försvinner. Även i SjL kan således alla bestämmelser som behandlar uppdel- ningen i grund- och tilläggsbeloppstabeller mönstras ut. Detta föranleder ändringar i 7 & 1 mom. första stycket. 7 9" 2 mom., 9 % 2 mom. och 12 ä 1 mom. SjL.

RSV har enligt 9 a & SjL befogenhet att fastställa de sjömansskattetabeller som används i de enskilda fallen med beaktande av de ändringar som sker i fråga om uttaget av statlig inkomstskatt och storleken av grundavdraget.

De ändringar jag nu föreslår är emellertid sådana att riksdagen måste fatta beslut om dem.

Nya tabeller för sjömansskatten har upprättats i enlighet med vad jag nu anfört. Grundavdraget har därvid beräknats utifrån ett basbelopp om 32 200 kr.

3.14.2. Anställda ombord på utländska fartyg

Mitt förslag: Den särskilda sexmånadersregeln för sjömän på ut- ländska fartyg ges fortsatt giltighet t.o.m. 1992 års taxering.

Skälen för mitt förslag: Inkomster som åtnjutits under vistelse utomlands och som uppburits vid anställning hos arbetsgivare som bedriver närings- verksamhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs är t.o.m 1991 års taxering skattefria om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Sådan skatte- frihet gällcr normalt inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. Från denna huvudregel infördes dock genom lagstiftning år 1985 ett tidsbegränsat undantag (prop. 1984/85:175. SkU 59. SFS 1985:362). Undantaget tar sikte på ombordanställda på utländska fartyg. vilka huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 75 8 fartygssäkerhetsförordningen ('l988:594) och där anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader hos arbetsgivare, som är inländsk juridisk person eller en häri riket bosatt fysisk person. Regeln avsågs gälla enbart taxeringsåren 1986 1988. Bakgrunden till bestämmelsen var det s.k. internationaliseringsavtalet som kom till för att stärka svensk Sjöfarts konkurrenskraft. Regelns giltighetstid har dock förlängts till att gälla även taxeringsåren 1989 t.o.m 1991.

Avsikten har varit att arbetet med att förändra sjömänncns beskattning

skulle slutföras i samband med inkomstskattereformen som tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Arbetet har dock ännu inte kunnat slutföras. Jag föreslår därför att giltighetstiden för den särskilda scxmånadersregeln för sjömän förlängs till att avse också taxeringsåret 1992. Mitt förslag föranleder en änd- ring i punkt 3 av anvisningarna till 54% KL.

3.143. Sjömansbeskattningen i framtiden

Min bedömning: Sjömansskattelagen upphävs och sjömännen beskat- tas fr.o.m. 1993 års taxering enligt landskattesystemet. Särskilda sjöarbetsinkomstavdrag införs.

Skälen för min bedömning: Arbete 'har pågått med att förändra sjömän- nens beskattning så att en eventuell övergång till beskattning av sjömännen enligt allmänna regler i landskattesystemet skulle kunnat ske i samband med skattereformens genomförande. Arbetet har emellertid inte hunnit slutföras varför jag nu begränsar mig till att endast föreslå att vissa anpassningar görs av SjL till skattereformens regler.

En utgångspunkt för arbetet med att reformera sjömännens beskattning är att en övergång till Iandskattesystemet skall ske fr.o.m den 1 januari 1992. dvs. med verkan fr.o.m. 1993 års taxering. För att inte övergången skall med- föra en påtaglig skärpning av sjömännens beskattning är avsikten att ett sys- tem med särskilda sjöarbetsinkomstavdrag för inkomster ombord på svenska handelsfartyg skall införas i samband med övergången.

4 Inkomst av kapital, m.m.

4.1. Beskattning av utländsk valuta

Hänvisningar till S4-1

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 4.1.1

4.1.1. Inledning

Den ökande internationaliseringen av kapitalmarknaden och företagens om- fattande handel med utlandet gör att en klar och entydig reglering av valuta- beskattningen framstår som nödvändig. För utbytet av ekonomiska transak- tioner med utlandet kan förändringar i valutakurserna ha stor betydelse.

Ett grundläggande mål för reformeringen av skattesystemet är att beskatt- ningen skall vara likformig och neutral. Likvärdiga inkomster skall beskattas lika och beskattningen skall inte påverka rangordningen av olika ekono- miska handlingsalternativ. Fordringar och skulder i utländsk valuta bör där- för behandlas på samma sätt vid beskattningen som fordringar och skulder i svenska kronor. En på detta sätt utformad beskattning är också bäst förenlig med Sveriges åtaganden gentemot utlandet och anpassning till EG. Beskatt- ningsreglerna bör samtidigt utformas så att skatteplanering och skatteflykt motverkas.

Företagens handel och möjligheter att löpande redovisa kursvinster skiljer sig starkt från vad som gäller för hushållen. Det torde därför vara nödvändigt

att ha skilda system för företagssektorn (inkomst av näringsverksamhet) och hushållssektorn (inkomst av kapital). Det är dock viktigt att beskattningen konstrueras så att skattskyldiga inte kan skaffa sig obehöriga skatteförmåner genom skillnaderna i system. Önskvärt är vidare att reglerna för beskattning av valutakursvinster och valutakursförluster blir enkla att tillämpa och kon- trollera. Hushållssektorn behandlas i avsnitt 4.1 och näringsverksamhet tas upp i avsnitt 5.1.

Hänvisningar till S4-1-1

4.1.2. Bakgrund

Reglerna före skattereformen

De senaste decenniernas valutareglering har gjort att det inte har funnits nå- got större behov av skatteregler för privatpersoners fordringar och skulder i utländsk valuta. Det har i princip varit förbjudet för privatpersoner att för- värva räntebärande tillgångar eller andra fordringar eller att ta upp lån — i utländsk valuta. Det huvudsakliga undantaget i restriktionerna för privat- personer har varit rätten att inneha resevaluta till begränsade belopp.

Under senare år har emellertid valutaregleringen i allt väsentligt avveck- lats. Riksbanken har successivt minskat antalet valutarestriktioner. Den 1 juli 1989 upphävdes i stort sett alla resterande restriktioner. Valutalagen (1939:350) och valutaförordningen (1959z264) upphörde vidare att gälla vid halvårsskiftet i år. I stället för den upphävda lagstiftningen gäller dels en lag om valutareglering — som är en ren beredskapslag dels en lag om betal- ningar till och från utlandet m.m. (prop. 1989/90:135, FiU37. SFS 1990:749 och 750). Sistnämnda lag har till syfte att tillgodose behovet av skattekon- troll och statistikinsamling. Lagen ställer bl.a. i princip krav på att utländska fondpapper skall förvaras i depå hos en auktoriserad valutahandlare. Även köp och försäljning av fondpapper skall ske genom en sådan valutahandlare. Det råder vidare ett principiellt förbud mot att göra betalningar till eller via eget inlåningskonto i utlandet.

Avregleringen innebär att privatpersoner och företag kan genomföra valu- tatransaktioner i betydande omfattning.

KL innehåller inte några uttryckliga regler om hur valutakursförändringar skall beaktas vid beskattningen. Vissa principer för beskattningen har ut- vecklats i praxis.

Det kan först konstateras att praxis inte jämställer valutakursförändringar med ränta. Vid köp och försäljning av kapitaltillgångar i utländsk valuta. t.ex. aktier. obligationer eller fastigheter, skall en valutakursförändring beaktas i samma reavinstberäkning som marknadsvärdeförändringen på egendomen. Tillgångens anskaffningspris resp. försäljningsintäkt i svenska kronor skall beräknas med hänsyn till den utländska valutakursen vid an- skaffnings- och avyttringstillfället.

Rättsläget är mer osäkert beträffande egentliga valutakursvinster och va- lutakursförluster. dvs. vinster resp. förluster på fordringar och skulderi ut- ländsk valuta. Valutakursvinster på en fordran torde kunna beskattas som reavinsti den omfattning som följer av 35 ä 4 mom. KL i den t.o.m. 1991 års taxering tillämpliga lydelsen. Även här beskattas kursförändringen tillsam- mans med annan värdeförändring.

Valutakursförluster avseende en enskild persons skulder i utländsk valuta är inte avdragsgilla (RÅ 1980 Aa 195. RÅ 1986 ref 166). Praxis anger inte om en valutakursförlust på privat fordran kan anses utgöra en avdragsgill reaförlust. Kursvinster på skulder kan inte reavinstbeskattas med stöd av 35.5 4 mom. KL i dess äldre lydelse. Eventuellt kan en sådan kursvinst be— skattas enligt bestämmelserna i 35ä lmom. 1) KL i dess äldre lydelse.

Tidigare utredningsarbete m.m.

RINK föreslog i sitt betänkande (SOU 1989:33) att den s.k. portföljmetoden skulle tillämpas vid beskattning av valutakursvinster på utländska fordringar och utländska skulder. Med fordringar avsåg RINK såväl obligationer i ut- ländsk valuta som utländska kontotillgodohavanden och kontanter.

Portföljmetoden utarbetades främst för beskattning av marknadsnoterade aktier. Metoden innebär att beskattning sker av en andel av den genomsnitt- liga värdeökningen på hela innehavet vid varje avyttring. RINK föreslog att fordringar i utländsk valuta skulle beskattas i en särskild valutatillgångsport- följ. Skulder i utländsk valuta skulle beskattas i en särskild valutaskuldport- följ. Enligt RINK skulle även reavinster vid avyttring (amortering och över- låtelse) av skulder utställda i svenska kronor beskattas.

I propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslog jag en aktievinstbeskattning enligt den s.k. genomsnittsmetoden i stället för portföljmetoden (prop. 1989/90:110 s. 426). Portföljmetoden var därför inte heller lämplig att införa för beskattning av kursvinster på utländsk valuta. Jag betonade dock det angelägna i att finna ett fungerande system för be- skattning av valutavinster hos fysiska personer (5. 466 f.).

En arbetsgrupp tillsatt av finansdepartementet lade i juni i år fram depar- tcmentspromemorian (Ds 1990138) Beskattning av utländsk valuta och ut- skiftade medel. Promemorian har remissbehandlats. jfr bilaga I .

Det nya skattesystemet

En central utgångspunkt för de nya skattereglerna är att beskattningen skall göras likformig. Beskattningen av kapitalinkomster sker genom en propor- tionell statlig skatt på 30 %. För att uppnå strikt likformighet krävs egentli- gen att alla värdeändringar beskattas efter hand som de uppkommer. Av praktiska skäl beskattas dock värdeändringar först när de realiseras även i det nya skattesystemet. Beskattningen av en värdeökning uppskjuts därmed till dess den realiseras. vilket ger en ur likformighetssynvinkel opåkallad skattekredit. För att uppnå en godtagbar grad av likformighet finns det där- för särskilda regler i det nya skattesystemet som avser att motverka skatte- krediter.

I inkomstslaget kapital förebyggs uppkomsten av skattekrediter genom att avdrag medges endast för 70 % av ränteutgifter utöver 100 000 kr. Därige- nom begränsas möjligheten att skjuta upp beskattningen genom lånefinan- sierade placeringar i tillgångar med låg löpande avkastning. Därtill medges avdrag för endast 70 % av reaförluster. På så sätt inskränks utrymmet för skattekrediter genom omsättning av tillgångar som sjunkit i värde utan mot- svarande omsättning av tillgångar som stigit i värde. Dessa avdragsbegräns-

ningar utgör således schablonmässiga metoder för att motverka att skatte- krediter uppkommer eller. generellt uttryckt, för att uppnå en godtagbar grad av likformighet med hänsyn till att värdeökningar beskattas först när de realiseras. Det finns dock tre väsentliga undantag från avdragsbegränsning- arna.

Ränteutgifter är fullt ut avdragsgilla mot ränteinkomster och därutöver mot andra kapitalinkomster upp till ett tak på 100000 kr. Ränteutgifter ut- över denna nivå är som nyss nämnts avdragsgilla endast till 70 %.

Reaförluster på marknadsnoterade fordringar utställda i svensk valuta be- handlas som ränteutgifter. vilket ger fullt avdrag för reaförluster inom ramen för fullt avdragsgilla ränteutgifter på normalt 100 000 kr. Undantaget moti- veras av att reaförluster är förhållandevis begränsade för sådana tillgångar. vilket innebär att det ändå inte är möjligt att uppnå några mera betydande skattekrediter.

Kvittning medges mellan reaförluster och reavinster på marknadsnote- rade aktier och liknande finansiella instrument med hänsyn till att detta ökar näringslivets tillgång till riskvilligt kapital.

4.1.3. Ränteinkomster och ränteutgifter

Mitt förslag: Ränteinkomster och ränteutgifter på fordringar resp. lån i utländsk valuta beskattas i inkomstslaget kapital på i princip samma sätt som motsvarande inkomster och utgifter i svenska kronor. Ränte- inkomster på fordringar i utländsk valuta höjer inte taket för full av- dragsrätt för ränteutgifter.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt såvitt gäller räntein- komster. I promemorian föreslås att ränteutgifter på lån i utländsk valuta endast skall vara omedelbart avdragsgilla till den del räntan inte överstiger en jämförelseränta.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av bl.a. Kammarrätten i Stockholm och LO. Riksbanken, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet samt näringslivets och bankernas företrädare är kritiska till en särbehandling av ränteinkomster och ränteutgifter på fordringar resp. skulder i utländsk valuta. Det anförs att särbehandlingen av dessa ränteinkomster diskrimine- rar placeringar i fordringar i utländsk valuta jämfört med annan lågavkas- tande egendom där vinstbeskattningen skjuts på framtiden. Remissinstan- serna pekar på den sammantagna effekten av att avdragsrätten för reaförlus- ter på utländska fordringar är begränsad till 70 % och att avkastningen inte likt svenska räntor höjer ränteavdragstaket. RSV framhåller att begräns- ningarna i avdragsrätten för ränteutgifter i utländsk valuta medför administ- rativa problem med en i många fall krävande beräkning. En komplikation som förs fram av några remissinstanser är att uppgifter om den del som inte är avdragsgill vid den tidpunkt då en ränta betalas ut måste sparas ända till dess skulden återbetalas.

Skälen för mitt förslag: En fordran i svenska kronor ger i princip avkast- ning endast genom räntan. Fordringar i utländsk valuta kan däremot ge av-

kastning både genom ränta och genom valutakursvinst. En utländsk fordran kan också medföra en kursförlust. Genom valutaförändringen kan den skatt- skyldige i viss mån förfoga över tidpunkten för beskattningen genom att välja valuta. Placeringen kan ske i en valuta som förväntas stiga i värde och där räntan är låg eller i en valuta med hög ränta och en förväntad värde- minskning pä fordringen. Utan särskilda regler skulle den enskilde därige- nom kunna skjuta upp beskattningen genom att välja en lågavkastande va- luta eller skaffa sig ett stort kvittningsunderlag för eventuella ränteutgifter genom att välja en högavkastande.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att risken för skatteplanering ge- nom valutaaffärer i många fall är liten med hänsyn bl.a. till den osäkerhet som kan råda om kursutvecklingen. Enligt min mening bör dock även ett begränsat men avancerat utnyttjande av kursrörelser i syfte att nå skatteför- måner motverkas.

Ett sätt att minska möjligheterna att utnyttja utländsk valuta för skattepla- nering är att löpande beskatta hela värdeförändringen. dvs. både ränta och valutakursvinst. Det finns även andra vägar att skattemässigt neutralisera ef— fekten av sådana placeringar. t.ex. genom att inte låta ränteinkomster på fordringar i utländsk valuta utgöra fullt kvittningsunderlag för ränteutgifter.

En kontinuerlig avskattning av en beräknad vinst skulle bli komplicerad eftersom det fortlöpande måste ske en dokumentation av vad som har be- skattats så att dubbelbeskattning undviks när fordringen väl realiseras. Den löpande beskattningen bör således inte avse orealiserade värdeökningar utan enbart ränta som blivit tillgänglig för lyftning.

Effekten av skatteanpassning genom valutaplaccringar bör i stället neutra- liseras genom de allmänna reglerna om begränsad avdragsrätt för reaförlus- tcr och ränteutgifter. Reglerna om kvittning mellan inkomst- och utgiftsrän- tor bör därvid utformas så att kvittning inte medges mot ränteinkomster på tillgångar som ger skattekrediter.

Kvittningsbegränsningen skulle i och för sig kunna inskränkas till att gälla lågräntevalutor. eller med andra ord sådana valutor med stark värdestegring som medför att den skattskyldige kan skjuta upp beskattningen av avkast- ningen. Denna inskränkning för dock med sig en alltför krånglig reglering.

Jag anser därför att det krävs en ändring i ränteavdragstakets utformning för behandlingen av ränteinkomsteri utländsk valuta. Flera remissinstanser har pekat på möjligheten att uppnå skattekrediter genom placeringar i svenska skuldebrev med liten eller ingen löpande avkastning men med en stor värdestegring (underkursskuldebrev). Det framhålls att utländska ford- ringar diskrimineras i förhållande till sådana svenska skuldebrev. Jag delar denna bedömning och föreslår därför en förändring i bestämmelserna för ränteavdragstaket för att uppnå neutralitet och för att reglerna skall före- bygga skattekrediter så som avsetts. Förändringen innebär att bl.a. räntein- komster i utländsk valuta inte höjer ränteavdragstaket. Jag återkommer till denna fråga senare (avsnitt 4.2).

I fråga om ränteutgifter gör jag följande bedömning.

I promemorian föreslås att ränteutgifter för lån i utländsk valuta får dras av med högst ett belopp som motsvarar en jämförelseränta (statslåneräntan

med tillägg av fem procentenheter). Resterande del får dras av vid kursvinst- beräkningen när skulden betalas av eller löses in.

Som vissa remissinstanser har påpekat har promemorieförslaget den nack- delen att avdraget kan begränsas även i fall när den höga räntan inte är för- enad med någon värdeminskning på skulden. RSV har framhållit att en sena- reläggning av avdragsrätten kan föra med sig tillämpnings- och kontrollpro- blem vid den följande kursvinstberäkningen.

Det finns. särskilt mot bakgrund av de påtalade tillämpningsproblemen. starka skäl att avstå från särregler för utgiftsräntor på lån i utländsk valuta. Jag lägger därför inte fram något förslag om särskilda avdragsbegränsningar för sådana ränteutgifter.

Mitt förslag i fråga om ränteinkomster föranleder ändringar i 35 2 mom. SIL.

Hänvisningar till S4-1-3

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 4.2

4.1.4. Kursvinster på fordringar

Mitt förslag: Kursvinster på fordringar i utländsk valuta beskattas som reavinster när fordringen betalas eller avyttras genom försäljning. byte e.d. Vinster och förluster på resevaluta och liknande innehav undantas från beskattning.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Enligt pro- memorieförslaget skall dock i princip även kursvinst på resevaluta o.d. be- skattas.

Remissinstanserna: Förslaget att beskatta kursförändringar i vanlig turist- valuta möter genomgående stark kritik och anses praktiskt ogenomförbart. De flesta remissinstanserna förordar att resevaluta uttryckligen undantas från beskattning eller att ett grundavdrag införs.

Skälen för mitt förslag: För de flesta växlingsbara valutor noteras dagliga kurser. Varje fordran eller skuld i utländsk valuta träffas så gott som dagligen av värdeförändringar. mätt i svenska kronor. Växelkursförändringarna med- för att i princip varje amortering på en skuld eller lösen av en fordran i ut— ländsk valuta ger upphov till en kursvinst eller kursförlust.

För den som gjort en vinst på t.ex. en obligation i utländsk valuta är det inte alltid möjligt att skilja mellan den del av resultatet som beror på kursut— vecklingen och den del av resultatet som beror på andra faktorer. Starka skäl talar för att hela värdeökningen beskattas på ett enhetligt sätt och att någon uppdelning på olika typer av kapitalinkomster inte kommer till stånd. Kurs- förändringar på valutan bör således vid beskattningen hänföras till obligatio- nen och inte till valutan som sådan. Detta förfarande| överensstämmer också med nuvarande praxis. Reglerna om kursvinstbeskattning skall enligt pro- memorieförslaget tillämpas inte bara på långfristiga privata fordringar såsom banksparande. utan också på mer rörliga placeringar. t.ex. resevaluta och tillgodohavanden på kontokort. Det är givet att avsevärda praktiska pro- blem kan uppkomma vid fastställandet av kursvinsten eller kursförlusten på fordringar av detta slag. Förslaget har mött stark kritik i denna del. Jag delar

remissinstansernas bedömning att en beskattning av resevaluta och liknande valutainnehav möter hinder av praktiska skäl.

För att underlätta tillämpningen kan därför övervägas att införa regler om att bankkonton eller kontantinnehav under en viss nivå generellt skall un- dantas från beskattning. En skattefrihet för belopp av mindre storlek strider emellertid mot önskemålet om en likformig och neutral beskattning. Skatte- friheten ger vidare — såvida den inte konstrueras som ett grundavdrag upphov till olyckliga tröskeleffekter. Utformas å andra sidan lättnaden som ett grundavdrag blir resultatet ett avdrag — exklusivt för placeringar i ut- ländsk valuta — av samma karaktär som det nyligen slopade sparavdraget. Förekomsten av asymmetrier i form av exempelvis sparavdrag lockar ound- vikligen till transaktioner som huvudsakligen är skattemässigt betingade. Ett grundavdrag för valutakursvinsterbör därför undvikas. _

Tillämpningsproblemen i fråga om valutakursvinster som hänför sig till re- sevaluta, kontokort, checkräkning eller liknande tillgodohavanden måste lö- sas på annat sätt. I promemorian har föreslagits en regel som lämnar ut- rymme för en skönsmässig uppskattning av vinstens storlek.

Enligt min mening bör det uttryckligen anges att kursvinster på valuta som innehas under en begränsad period och som är avsedd för personliga lev- nadskostnader i utlandet undantas från beskattning. Denna undantagsregel innebär skattefrihet för vinster resp. ingen avdragsrätt för förluster på valuta som utnyttjas för sedvanliga re'seutgifter. Den period som skattefriheten av- ser bör normalt begränsas till vistelser upp till sex månader i utlandet. Vid vissa utlandstjänstgöringar beskattas inkomsten i Sverige även vid längre vis- telser. Detta gäller t.ex. för svenska diplomater. I sådana fall bör undantags- regeln omfatta även en längre vistelse i utlandet.

Skattskyldigheten inträder vid en avyttring av utländsk valuta. När valu- tan är anknuten till en kapitaltillgäng är det avyttringen av denna tillgång som utlöser beskattningen. I praxis har, såvitt gäller långivaren, även en amortering på fordran ansetts som avyttring (jfr rättsfallet R77 1:20). Vid innehav av kontanter i utländsk valuta avyttras innehavet när valutan utnytt- jas för betalning eller när växling sker till annan valuta. Detta gäller således även växling mellan skilda utländska valutor.

Omsättning av lån i utländsk valuta bör normalt inte utlösa en kursvinstbe- räkning. Om en fordran eller ett lån avser flera valutor. ett s.k. korglån, be- handlas korglånet eller motsvarande fordran som en skuld resp. tillgång. Detta innebär att det skall göras en gemensam vinstberäkning för valutorna i ”korgen".

Beräkningen av vinst resp. förlust vid amortering på fordran i utländsk valuta bör gå till på följande sätt.

Det utlånade beloppet eller det belopp som erlades när fordringen förvär- vades. omräknat i svenska kronor vid den tidpunkt då fordringen uppkom. blir en avdragspost. Som intäktspost redovisas det belopp som gäldenären återbetalat eller det belopp som erhölls när fordringen överläts omräknat i svenska kronor vid betalningstillfället resp. avyttringstillfället. Avser återbe- talningen bara en del av fordringen får den på den utlånade summan belö- pande andelen av återbetalat belopp proportioneras fram. Har fordringen

uppkommit genom utlåning vid olika tillfällen får kursen på utlånat belopp Prop. 1990/91:54 beräknas med tillämpning av en genomsnittsmetod. Den föreslagna bestämmelsen finns i 305 SIL och föranleder även änd— ringar i 35 1 mom. SIL.

Hänvisningar till S4-1-4

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.2

4.1.5. Kursförluster på fordringar

Mitt förslag: Förluster på såväl marknadsnoterade som icke mark- nadsnoterade fordringar i utländsk valuta är avdragsgilla till 70 %.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Kammarrätten i Stockholm och LO. Riksbanken och företrädare för näringsliv och bankväsende anser att det inte framkommit tillräckliga skäl för att generellt begränsa avdragsrätten för förluster på skuldebrev i utländsk valuta mot bakgrund av att förluster på marknadsnoterade aktier i utländsk valuta resp. marknadsnoterade skul- debrev i svensk valuta är avdragsgilla i sin helhet. Riksbanken framhåller att de depositions- och rapportkrav som föreligger för utländska marknadspap- per gäller i samma utsträckning för obligationer som för aktier. Näringslivets skattedelegation, Svenska Bankföreningen m.fl. anför att kursvinster och kursförluster bör anses som ränta och inte som reavinst. Förluster skall där- vid kunna kvittas fullt ut.

Skälen för mitt förslag: En huvudregel i den nya kapitalbeskattningen är att reaförluster är avdragsgilla till 70 %. Skälen för denna begränsning är att en skattskyldig som har såväl vinster som förluster — och som därför totalt sett inte drabbats av någon förmögenhetsminskning annars skulle kunna få en skattekredit genom att tidigarelägga realisering av förluster och senare- lägga realisering av vinster. Det skattemässiga utfallet blir neutralt vid ett antal års senareläggning av vinsterna om förluster är avdragsgilla till 70 %.

Marknadsnoterade svenska och utländska aktier och liknande värdepap- per samt marknadsnoterade svenska obligationer och liknande fordringar undantas från 70—procentskvoteringen. Undantagen har motiverats dels med ett önskemål att åstadkomma full kvittning mellan vinster och förluster på sådana aktier som fortlöpande omsätts på marknaden. dels önskemålet att ' undvika problemen med gränsdragning mellan ränta och reavinster på ford- ringarna. För marknadsnoterade fordringar som är utställda i svenska kro- nor gäller således att ränta och reavinst behandlas på samma sätt och att rän- teutgifter och reaförluster behandlas lika. Som ytterligare motiv för denna utökade avdragsrätt för reaförluster på marknadsnoterade fordringar i svenska kronor har angetts att värdeförändringarna på dem är förhållandevis små.

Ett flertal remissinstanser har ansett att utökad avdragsrätt bör medges för förluster på utländska marknadsnoterade obligationer på motsvarande sätt som medges för förluster på utländska marknadsnoterade aktier.

Utländska obligationer är utsatta för betydligt större kursvariationer än fordringar i svenska kronor. Detta kan utnyttjas för skatteplanering. vilket motiverar mer restriktiva avdragsregler.

Den utökade avdragsrätten för förluster på marknadsnoterade aktier syf- tar till att underlätta företagens riskkapitalförsörjning. Detta argument har inte samma tyngd i fråga om fordringar i utländsk valuta.

Mot denna bakgrund finns det inte tillräckliga skäl att avvika från den ge- nerella regeln om kvoterade avdrag för reaförluster. Den förlust som kan uppkomma när en fordran i utländsk valuta löses in eller avyttras bör således inte vara avdragsgill till mer än 70 %.

Vad gäller själva beräkningen av resultatet av ett innehav av utländsk va- luta bör ingen åtskillnad göras mellan kursförluster och kursvinster.

Förslaget finns i 30.5 SIL och har även föranlett ett nytt fjärde stycke i 3ä 2 mom. SIL.

4.1.6 Valutaterminer m.m.

Mitt förslag: Derivatinstrument (optioner och terminer) med under- liggande egendom som utgörs av utländsk valuta resp. fordringar i ut- ländsk valuta beskattas enligt samma regler som den underliggande egendomen. Detsamma gäller finansiella instrument vars värdeut- veckling är beroende av ett index som är knutet till utländsk valuta.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Bl.a. Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommis- sion AB (OM) motsätter sig förslaget och anför att vinster och förluster vid handel i valuta eller derivatinstrument som avser utländsk valuta i vart fall bör vara fullt kvittningsbara mot den delen av en aktievinst eller förlust som är hänförlig till valutakursförändring. Riksbanken konstaterar att ett visst kvittningsutrymme skulle kunna skapas om förluster på valutaoptioner och valutaterminer fick kvittas mot reavinster på sådana instrument. En ägare av utländska aktier skulle därigenom kunna säkra sådana aktier mot valuta- kursfall med hjälp av terminerna och optionerna.

Skälen för mitt förslag: Kvittningsreglerna i det nya inkomstslaget kapital är utformade så att full kvittning inte medges mellan en förlust på aktier och vinst på en fordran eller t.ex. en räntetermin.

De i promemorian föreslagna reglerna innebär att aktieförluster får kvit- tas till 70 % mot en kursvinst på utländsk valuta. En konsekvens av den valda linjen är att en aktieförlust inte heller får kvittas fullt ut mot t.ex. vinst på en valutatermin. En grundläggande princip för den nya kapitalbeskattningen är nämligen att derivatinstrument. som optioner och terminer, beskattas enligt samma regler som instrumentens underliggande egendom.

I enlighet med denna uppdelning bör således alla finansiella instrument vars underliggande egendom är en fordran i utländsk valuta beskattas på samma sätt som fordringar i utländsk valuta. Hit räknas även finansiella in- strument vars värdeutveckling är beroende av ett index som är knutet till utländsk valuta. De derivatinstrument som bör beskattas bland de utländska fordringarna är därför valutaterminer. valutaoptioner och valutaindexoptio- ner.

De av några remissinstanser efterlysta möjligheterna till kurssäkring av ut-

ländska aktier kommer därmed inte att finnas i full utsträckning. eftersom aktieförlusterna blir avdragsgilla mot vinster på valutaterminer endast till 70 %. Riksbanken framhåller att valutaoptioner och valutaterminer inte är formellt knutna till ett bestämt individuellt värdepapper och att det inte hel- ler går att på formella grunder urskilja om derivatinstrumentet är samman- kopplat med placering i aktier eller räntebärande fordringar. Det är därför olämpligt med en sådan kvittning som OM förordar. Riksbanken pekar på en möjlighet att tillskapa en särskild "kvittningsfålla” för de aktuella instru- menten. En sådan kvittningsregel skulle emellertid ytterligare komplicera regelverket och bör inte införas.

En aktieägare torde även med de föreslagna reglerna ha möjlighet att i inte obetydlig utsträckning säkra aktier mot valutakursfall med hjälp av ak— tieterminer eller aktieoptioner.

De nya reglerna har tagits in i 305 1 mom. SIL.

4.1.7 Konvertibla skuldebrev m.m.

Mitt förslag: Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta be- handlas i reavinsthänseende inte som aktieliknande instrument utan som fordringar. Skuldebrev i utländsk valuta med optionsrätt behand- las generellt som två separata värdepapper.

Promemorieförslaget: Konvertibla skuldebrev och skuldebrev med op- tionsrätt utställda i utländsk valuta behandlas i reavinsthänseende inte som aktieliknande instrument utan som fordringar i utländsk valuta. Ett avskilt utländskt optionsbevis beskattas på samma sätt som aktier.

Remissinstanserna: Den föreslagna avgränsningen har i huvudsak lämnats utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta för med sig särskilda gränsdragningsproblem. I det nya inkomstslaget kapital beskattas konvertibla skuldebrev i svensk valuta på samma sätt som aktier. Det innebär — under förutsättning att skuldebreven är marknadsnoterade — att förluster kan kvittas fullt ut mot vinster på marknadsnoterade aktier m.m. Avkastningen höjer inte ränteavdragstaket.

I propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalade jag att såväl svenska som utländska finansiella instrument av aktiekaraktär skulle beskattas som aktier. Aktievinstreglerna skulle dock inte tillämpas om fordringar i utländsk valuta utgjorde en del av instrumentet (prop. 1989/90:110 s. 433).

Fordringar i utländsk valuta är som jag tidigare framhållit ofta utsatta för stora värdeförändringar. Till viss del är dessa förändringar också förutse- bara. Detta gör att det, i betydligt större utsträckning än vad som gäller för fordringar i svenska kronor. går att använda dem för skatteplanering. Av den anledningen bör konvertibla skuldebrev i utländsk valuta inte räknas till gruppen aktierelaterade värdepapper inom vilken gäller rätt till full kvittning mellan vinster och förluster. Konvertibla skuldebrev som är utställda i ut-

ländsk valuta bör således beskattas enligt huvudregeln på samma sätt som andra fordringar i utländsk valuta.

En särskild sorts konvertibla skuldebrev är konvertibla vinstandelsbevis. Bevisets avkastning är knuten till storleken på utdelningen i ett visst företag. Vinstandelsbevis kan också förekomma utan konverteringsrätt. Även dessa typer av skuldebrev bör behandlas som de utländska obligationerna under förutsättning att skuldebreven ställts ut i utländsk valuta.

Förslagen föranleder ändringar i 275 1 mom. SIL. För skuldebrev förenade med optionsrätt föreslår jag senare (avsnitt 4.4) vissa förändringar av de nyligen beslutade kapitalbeskattningsreglerna. Mina förslag i den delen innebär att skuldebrev med optionsrätt i såväl svensk som utländsk valuta kommer att beskattas som separata värdepap- per.

Hänvisningar till S4-1-5

4.1.8. Kursvinster och kursförluster på skulder

Mitt förslag: Vinster och förluster som är hänförliga till valutakursför- ändringar och som realiseras vid betalning eller överlåtelse av skuld är skattepliktiga resp. avdragsgilla för låntagaren i likhet med vad som gäller för långivaren.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. Promemorian innehål- ler dock särregler om avdragsrätt för vissa ränteutgifter vid kursvinstberäk- ningen.

Remissinstanserna: Förslaget att skuld- och fordringsfallen skall likabe- handlas möter i sak ingen invändning. Några remissinstanser framhåller att överlåtelse av en skuld bara kan föranleda valutabeskattning om överlåtel- sen sker mot vederlag.

Skälen för mitt förslag: RINK föreslog att skulder i svenska kronor skulle reavinstbeskattas. Detta förslag avvisades (prop. 1989/90:110 s. 465).

En annan sak är frågan om beskattning av vinster på lån i utländsk valuta som uppkommer genom valutakursförändringar.

En skuld i utländsk valuta ger samma typ av kursvinster och kursförluster som en placering i utländsk valuta. Valutakursvinster och valutakursförlus- ter på sådana skulder bör därför skattemässigt behandlas på samma sätt som motsvarande poster avseende fordringar. Beskattning av kursvinster på skuldsidan krävs således för att beskattningen skall bli symmetrisk. Om en privatperson lånar i utländsk valuta av en annan privatperson bör således långivarens skatteplikt för en kursvinst i princip motsvaras av ett avdrag för kursförlust hos låntagaren och vice versa.

Kursvinster på en skuld i utländsk valuta uppkommer då värdet av det ur- sprungligen lånade beloppet (omräknat i svenska kronor) är högre än det belopp (omräknat i svenska kronor) låntagaren betalar tillbaka när lånet lö- ses. Med inlösen av ett lån likställs det fallet att ansvaret för skulden övertas mot vederlag av en ny gäldenär.

I undantagsfall kan låntagarens vinst på ett lån i utländsk valuta bero på andra faktorer än ändrade valutakurser. Förändringar i den allmänna ränte-

nivån under låneperioden kan exempelvis få till konsekvens att långivaren erbjuder viss kapitalrabatt för det fall låntagaren går med på att inlösa lånet i förtid. Här bör emellertid i likhet med vad som gäller för svenska skulder reavinstbeskattning inte ske av värdeförändring som inte är hänförlig till va- lutakursförändringar.

Som framgått tidigare har jag. av förenklingsskäl valt att avstå från en sär- reglering av avdragsrätten vid den löpande beskattningen för ränteutgifter på lån i utländsk valuta. Därmed bortfaller också behovet av särskilda regler för utgiftsräntor vid beräkningen av kursvinst.

Kursförluster på skulder i utländsk valuta bör liksom kursförluster på ut- ländska fordringar vara avdragsgilla till 70 %.

De nya reglerna är intagna i 35 1 och 2 mom. samt 305 2 mom. SIL.

4.1.9. Kontrollfrågan

Mitt förslag: Uppgifter i självdeklarationen för vinstbeskattningsän- damål skall även lämnas av skattskyldiga som betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta. I kontrolluppgift om ränta och fordran skall läm- nas uppgift om räntan är av det slag som höjer ränteavdragstaket.

Promemorieförslaget: Innehåller en mer långtgående reglering av upp- giftsskyldigheten i självdeklaration men tar inte upp uppgiftsskyldigheten i kontrolluppgift.

Remissinstanserna: Uppgiftsskyldigheten möter ingen invändning. Några instanser tar upp frågor om den lagstiftningstekniska regleringen.

Skälen för mitt förslag: Placeringar och lån i utländsk valuta medför sär- skilda kontrollproblem. Lagen (1990:750) om betalningar till och från ut- landet ställer dock i princip krav på att utländska fondpapper skall förvaras i depå hos en auktoriserad valutahandlare. Vidare gäller ett principiellt för- bud mot betalningar till eller via eget inlåningskonto i utlandet. Dessa krav ger möjlighet till kontroll vid beskattningen.

Uppgiftsskyldigheten i självdeklaration och kontrolluppgift bör svara mot de avvikelser från förslagen i promemorian som jag förslagit samt mitt för- slag i fråga om ränteavdragstaket (avsnitt 4.2). Enligt min mening bör försla- gen till ändringar i inkomstbeskattningen föranleda en komplettering av be- stämmelserna i 2 kap. 17 5 och 3 kap. 22 5 lagen (1990:325) om självdeklara- ti0n och kontrolluppgifter. Kompletteringen innebär att uppgiftsskyldighet för reavinstberäkning även gäller skattskyldiga som betalat eller överlåtit lån i utländsk valuta. Vidare införs en skyldighet att i kontrolluppgift om ränta och fordran lämna uppgift om i vad mån räntan är att hänföra till en sådan ränteinkomst för den skattskyldige som höjer ränteavdragstaket enligt 35 2 mom. andra stycket SIL.

Kursvinstberäkningen kan i många fall bli komplicerad. Ett sätt att för- enkla tillämpningen är att utvidga kontrolluppgiftslämnandet utöver vad jag nu föreslår. Dessa frågor kräver emellertid ytterligare överväganden.

Hänvisningar till S4-1-9

4.2. Ränteavdragsbegränsningar

Mitt förslag: Rätten att kvitta ränteutgifter över 100000 kr. mot ränte- inkomster begränsas ytterligare. Ränteavdragstaket höjs inte för ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning och ford- ringar i utländsk valuta. Detsamma gäller för ränta på skuldebrev med varierande räntesats under löptiden eller med ränta som inte betalas årligen samt ränta på skuldebrev som getts ut till underkurs.

Bakgrunden till mitt förslag: I 35 2 mom. SIL i nuvarande lydelse finns bestämmelser om begränsningar i avdragsrätten för räntor. Bestämmelserna syftar till att förebygga skatteplanering och motverka skattekrediter genom lånefinansierade placeringar som ger en låg löpande avkastning. Bestämmel- serna avser att ge en likformig beskattning med hänsyn till att värdeökningar beskattas först när de realiseras.

Ränteavdragsbegränsningen innebär att ränteutgifter får kvittas fullt ut mot ränteinkomster. Ränteutgifterna får dock inte kvittas mot ränta på kon- vertibla skuldebrev och andra aktieliknande tillgångar. Om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna med mer än 100000 kr. får 70 % av det över- skjutande beloppet dras av. För barn och ungdomar under 18 år och för han- delsbolagsbeskattade dödsbon är gränsen 10000 kr. Skattereduktionen för det överskjutande räntebeloppet begränsas således till 21 %.

Skälen för mitt förslag: I samband med remissbehandlingen av departe- mentspromemorian (Ds 1990:38) Beskattning av utländsk valuta och Be- skattning av utskiftade medel har det särskilt uppmärksammats att reglerna för ränteavdragstaket medför kvittningsrätt för ränteinkomster på vissa fordringar som ger skattekrediter. Det rör sig om inlåningskonton med upp- Skjuten ränteutbetalning och skuldebrev med liten eller ingen löpande av- kastning men med en stor värdestegring. Det finns även tecken från kapital- marknaden på en framväxt av sådana placeringsinstrument.

Jag kan således konstatera att problemen med skattekrediter för ford- ringar med uppskjuten avkastning trätt i förgrunden under den senaste ti- den. Det står. enligt min mening, också klart att full kvittning för räntein- komster på nyss nämnda slag av tillgångar med uppskjuten avkastning stri- der mot målen omen likformig beskattning. Utöver det allmänna utrymmet för fulla ränteavdrag på 100 000 kr. bör ränteutgifter vara fullt avdragsgilla endast mot ränta på tillgångar med en avkastning som inte är senarelagd.

Ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning samt ränta och realisationsvinst på underkursobligationer bör därför behandlas på samma sätt som bl.a. aktieutdelning. Detsamma gäller ränteinkomster på fordringar i utländsk valuta eftersom en placering i utländsk valuta kan ge samma effekt som en underkursobligation (jfr avsnitt 4.1.3).

Det till lagrådet remitterade lagförslaget i denna del innebär att i huvud- sak endast ränta på inlåningskonton i bank o.d. skulle kunna höja avdragsta— ket. Jag konstaterade därvid att ur likformighetssynvinkel borde egentligen även ränta på obligationer där det inte förekommer skattekrediter höja av- dragstaket.

Jag anser att skälen för att undanta flertalet obligationer från den förmån- ligare behandlingen inte väger tillräckligt tungt med hänsyn till behovet av en väl fungerande obligationsmarknad, Särbehandlingen i fråga om rän— teavdragstaket bör därför inskränkas till framtidskonton o.d.. obligationer som emitterats till underkurs samt fordringar i utländsk valuta. Ett skulde- brev bör anses som emitterat till pari (ej underkurs) om emissionskursen inte understiger 90 % av skuldebrevets nominella värde. För att motverka skatte- krediter bör det också krävas att räntan på skuldebrevet betalas årligen och är konstant under löptiden. Det bör understrykas att även reavinst på en ob- ligation av detta slag som emitterats till pari höjer avdragstaket om reavins- ten anses som ränta enligt 29? 2 mom. SIL.

Ingen ändring är avsedd för ränta på konvertibla skuldebrev o.d. Sådan ränta höjer inte ränteavdragstaket. Detsamma gäller den avkastning på an- del i räntefond som anses som ränta (jfr avsnitt 4.3).

Mitt förslag föranleder ändringar i 3 % 2 mom. SIL.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Andelar i räntefonder

Mitt förslag: Om en värdepappersfonds värdepappersinnehav uteslu- tande består av fordringar i svenska kronor skall en andel i fonden reavinstbeskattas på samma sätt som fordringar i svenska kronor.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt de numera upphävda bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 385 KL räknades vinst på andel i aktiefond (värdepappersfond) vars förmögenhet bestod av skuldebrev som intäkt av kapital i stället för tillfällig förvärvsverksamhet. En sådan fond benämns av- kastningsfond eller räntefond.

De nya reglerna för inkomstslaget kapital innebär att reaförluster på ande- lari räntefonder är avdragsgilla till endast 70 % (3 å ?. mom. och 27 ä 5 mom. SIL). Reaförluster på marknadsnoterade fordringar i svensk valuta behand- las däremot som ränteutgifter och blir därmed fullt avdragsgilla inom ramen för ränteavdragstaket på 100.000 kr. Andelar i fonder som till minst tre fjär- dedelar innehåller aktier behandlas dock på samma sätt som marknadsnote- rade aktier.

Under vårens lagstiftningsarbete konstaterade jag att fonder med stor an- del skuldebrev regelmässigt ger större löpande avkastning än fonder vars förmögenhet är placerad i aktier. Jag pekade på att om fonder med bety- dande andel fordringar beskattas enligt aktievinstreglerna, skulle skatteför- delar kunna uppnås genom att andelar säljs med vinst strax före utdelning. Ett kvittningsunderlag skulle därigenom kunna tas fram för att utnyttja en reaförlust på marknadsnoterade aktier (prop. 1989/90:110 s. 431). Beskatt- ningen utformades mot denna bakgrund.

Skälen för mitt förslag: De nya bestämmelserna för räntefonder har den nackdelen att de i viss män kan sägas diskriminera ett indirekt ägande av svenska räntebärande värdepapper i förhållande till ett direkt ägande. Reg- lerna om kvoterade reaförluster kan också medföra otillfredsställande be-

skattningskonsekvenser i samband med att det utgår s.k. räntekompensation till den som överlåter andel i räntefond.

När kvittningsrätten enligt mitt tidigare förslag (avsnitt 4.2) inskränks för ränteinkomster vid tillämpning av bestämmelserna om ränteavdragsbe- gränsning talar övervägande skäl för att reaförluster på andelar i räntefonder skall behandlas som reaförluster på fordringar. Marknadsnoterade andelar i räntefonder som enbart består av skuldebrev i svenska kronor bör därför reavinstbeskattas på samma sätt som en marknadsnoterad fordran i svenska kronor. Det innebär att vinsten respektive förlusten behandlas som ränta. Räntan höjer inte ränteavdragstaket.

Av författningstekniska skäl och med hänsyn till omläggningen av rätten till kvittning mellan ränteintäkter och räntekostnader bör löpande avkast- ning från fonden alltjämt anses som utdelning.

Mitt förslag föranleder ändringar i Så 2 mom. femte stycket och 275 1 mom. SIL samt ett nytt sjätte moment till samma paragraf.

Hänvisningar till S4-3

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 4.2

4.4. Skuldebrev förenade med optionsrätt

Mitt förslag: Vid avyttring av ett skuldebrev förenat med optionsrätt beskattas skuldebrevet enligt fordringsreglerna i 29% och optionsde- len enligt aktiereglerna i 275 SIL.

Restvärdemetoden behålls för fördelning av anskaffningsvärdet mellan skuldebrevet och optionsrätten och utvidgas till att gälla alla fall där ett skuldebrev förvärvats i förening med en optionsrätt.

Skälen för mitt förslag: Enligt 27% 1 mom. SIL skall skuldebrev som är eller har varit förenade med optionsrätt, beskattas enligt aktievinstreglerna. Även om skuldebrevet och optionsbeviset har skilts åt skall således bägge delarna behandlas som en aktie. Det innebär att vinster och förluster på så- dana marknadsnoterade värdepapper får kvittas mot förluster och vinster på marknadsnoterade aktier o.d.

Skälet till att skuldebrev förenade med optionsrätt hänfördes till aktierna var att de utgör värdepapper vars värdeutveckling på samma sätt som en ak— tie är beroende av ett företags resultat. Grundtanken var att sådana värde- papper som typiskt sett har samma värdeutveckling som en aktie inte skulle få en gynnsammare skattebehandling än en vanlig aktie.

För att undvika gränsdragningsproblem som påtalades av bl.a. lagrådet utformades bestämmelsen så att dessa skuldebrev både före och efter ett eventuellt avskiljande av optionsbeviset skulle beskattas som aktier.

Med de nya skattereglerna har intresset för förvärv av optionsrätter ökat. De är nämligen inte förenade med samma kapitalbindning som exempelvis konvertibla skuldebrev. Ett av syftena med det nya skattesystemet har varit att motverka låntagande. Hög upplåning kan vara skattemässigt ofördelak- tig till följd av ränteavdragsbegränsningarna. Det har redan resulterat i att företag i vissa fall låter anställda förvärva köpoptioner i stället för konver- tibla skuldebrev. Därmed undviks en samhällsekonomiskt omotiverad rund- gång i form av att berörda anställda tar lån för att ge lån till företaget.

Det har visat sig att det uppkommer svårigheter att avgöra när skuldebrev förenade med optionsrätt skall beskattas bland aktierna resp. när skuldebre- vet skall beskattas bland fordringarna och optionsrätten som en aktie. Gränsdragningen har bl.a. betydelse för att skilja ut i vilka fall restvärdeme- toden enligt 27 ä 3 mom. SIL skall användas för att bestämma de olika delar- nas anskaffningsvärde.

Ett fall där dessa svårigheter uppkommer är när ett skuldebrev har före- nats med en teckningsoption avseende aktier i ett annat bolag än det som emitterat skuldebrevet. (Bolag A ger ut ett skuldebrev förenat med en teck- ningsoption i bolag B. Den optionen har bolag A fått genom förvärv av ett skuldebrev förenat med en optionsrätt till teckning av aktier i bolag B. Op- tionsbeviset har därefter avskiljts och förenats med det skuldebrev som bo- lag A ger ut). Ett annat fall är när ett skuldebrev förenats med en köpoption.

Lagstiftningen har i detta hänseende utformats på ett sätt som innebär tolkningssvårigheter. Den är inte heller flexibel i den meningen att det ge- nast går att förutsäga hur anskaffningsvärdet skall beräknas för ett utländskt värdepapper som liknar ett skuldebrev förenat med optionsrätt. Bestämmel- serna tar sikte endast på skuldebrev förenade med rätt till teckning av aktie eller aktieliknande instrument i det utgivande bolaget utfärdat med stöd av 5 kap. aktiebolagslagen.

Det kan i detta sammanhang anmärkas att regeringen nyligen har beslutat om direktiv (dir. 1990z46) till en utredning om översyn av aktiebolagslagen. I uppdraget ingår bl.a. att pröva om optionsrätter bör få utfärdas av ett aktie— bolag utan bindning till ett skuldebrev.

Med tanke på den ökade användningen av optionsrätter och behovet av tydliga regler i det nya skattesystemet som även kan omfatta utländska före- teelser finns det redan nu skäl att välja en annan lösning än den som presen- terades i prop. 1989/90:110. Därvid bör även övervägandena om en ändring av den civilrättsliga regleringen i aktiebolagslagen beaktas.

Jag föreslår att skuldebrev förenade med optionsrätt alltid beskattas som två separata delar på samma sätt som en "enhet” bestående av en aktie och en obligation beskattas som två separata delar redan enligt nuvarande regler. Optionsrätten beskattas enligt de regler som gäller för optioner av denna typ medan skuldebrevet beskattas enligt de regler som gäller för en fordran av denna typ. Den som säljer ett skuldebrev förenat med optionsrätt avseende aktier skall alltså dela upp anskaffningsvärdet och beskatta optionsdelen som en aktie och skuldebrevsdelen som en fordran. Skuldebrev förenade med optionsrätt skall därför slopas i uppräkningen av de aktiebeskattade fi- nansiella instrumenten i 27å lmom. SIL.

Behovet av att kunna fördela anskaffningsvärdet mellan de två delarna accentueras när dessa skall beskattas enligt olika regler.

Regeringsrättens avgörande RÅ 1983 1:77 gav upphov till den lagregle- ring av restvärdemetoden som infördes år 1985. Målet gällde bl.a. fördelning av anskaffningsvärde mellan olika tillgångar samt förbrukning av anskaff- ningsvärde. I detta fall hänfördes anskaffningsvärdet för ett skuldebrev och en optionsrätt till teckning av aktier som förvärvats tillsammans enbart till skuldebrevet. Resultatet blev att skuldebrevet kunde säljas omedelbart med en avdragsgill reaförlust och att ett motsvarande värde kom att beskattas

som en reavinst på optionsrätten när denna avyttrades. Genom uttrycklig lagstiftning ändrades rättsläget så att anskaffningsvärdet fördelades mellan skuldebrevet och optionsrätten enligt den s.k. restvärdemetoden. En mot- svarande regel finns nu i 275 3 mom. SIL.

Denna regel tar sikte på skuldebrev med optionsrätt till teckning av aktie e.d. i det emitterande bolaget. Den begränsas också till de fall där själva skuldebrevet erhållits genom teckning. De äldre reglerna tog sikte även på skuldebrev förenat med optionsrätt till köp av aktie.

Restvärdemetoden behövs främst för att beräkna anskaffningskostnaden vid teckning men den skulle kunna tillämpas även när ett skuldebrev förenat med optionsrätt har förvärvats genom köp eller byte. Restvärdemetoden ut- gör i de sistnämnda fallen en hjälpregel som i princip leder till samma resul- tat som om en proportionering hade skett mellan skuldebrevets och options- rättens marknadsvärden. Metoden bör gälla både för optionsrätter som av- ser rätt till teckning och sådana som avser rätt till köp. Jag föreslår därför att restvärdemetoden tillämpas beträffande skuldebrev som förvärvats i för- ening med köp- eller teckningsoption.

När skuldebreven och optionsrätterna skall beskattas enligt separata reg- ler bör det göras klart i vilka fall de olika delarna skall anses marknadsnote- rade. Marknadsnoteringen har betydelse för vilka kvittningsregler som skall gälla vid avyttringen. Därvid bör gälla att om det finns en marknadsnotering för ett skuldebrev förenat med optionsrätt bör bägge delarna anses mark- nadsnoterade vare sig de säljs tillsammans eller var för sig. Om det däremot bara finns marknadsnotering för den ena delen skall inte den andra anses som marknadsnoterad. Det krävs enligt min mening ingen ändring av lagtex- ten för att uppnå detta. .

Mitt förslag föranleder ändringar i 275 1 och 3 mom. SIL.

Hänvisningar till S4-4

4.5. Särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföretag

Hänvisningar till S4-5

4.5.1. Inledning

Enligt de nya skattereglerna beskattas kapitalinkomster med en proportio- nell skatt på 30% medan förvärvsinkomster beskattas progressivt med en högsta marginalskatt på ca 50 %. Skillnaden i skattesats nödvändiggör regler varigenom kapitalinkomster särskiljs från förvärvsinkomster. I de flesta fall är detta inget problem. När det däremot gäller aktieutdelning och reavinster avseende fåmansföretag där ägaren arbetar i företaget är situationen annor- lunda. Anledningen är att ägaren kan välja mellan att ta ut inkomster från företaget i form av lön, utdelning eller reavinst. Saknas särskilda regler kan ägaren därigenom undvika den progressiva skatten för förvärvsinkomster genom att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning eller reavinst i stället för iform av lön. Av likformighets- och rättviseskäl krävs därför särskilda regler som upprätthåller den progressiva beskattningen av arbetsinkomster även i dessa fall. De särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföretag som i somras antogs av riksdagen syftar till att nå ett sådant resultat. Utgångspunkten för dessa regler är att en person som äger och arbetar i

ett fåmansförctag i största möjliga utsträckning skall få samma skatt som en löntagare som äger aktier i t.ex. ett börsnoterat bolag vid samma faktiska arbetsinkomst och samma faktiska kapitalinkomst. Utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag skall således beskattas i inkomstslaget kapital i den mån inkomsten utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande ut- delning och reavinst skall behandlas på samma sätt som lön.

I praktiken är det emellertid omöjligt att avgöra vad som egentligen är arbetsinkomst och vad som egentligen är kapitalinkomst för en person som arbetar i ett fåmansföretag som han själv kontrollerar. Den skattemässiga uppdelningen måste därför göras på ett schablonmässigt sätt.

De nya reglerna innebär således att normal kapitalavkastning beskattas i inkomstslaget kapital medan överskjutande utdelning och reavinst beskattas på ett sätt som är likvärdigt med beskattningen av löneuttag.

Bestämmelserna — som återfinns i 35 12 mom. SIL — innebär samman— fattningsvis följande. Normal kapitalavkastning preciseras som summan av anskaffningskostnaden och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott multiplice- rad med statslåneräntan ökad med fem procentenheter. I den mån aktieut- delningen överstiger den sålunda beräknade normala kapitalavkastningen för det aktuella året skall det överskjutande beloppet redovisas i inkomstsla- get tjänst medan utdelning upp till normal kapitalavkastning redovisas i in- komstslaget kapital. Skatten på utdelningen utöver normal kapitalavkast- ning blir därmed ca 50 % i stället för 30 % för personer med höga förvärvsin- komster. Sådan överskjutande utdelning inkomstbeskattas därmed på samma sätt som lön. Även det totala skatteuttaget blir likvärdigt för över- skjutande utdelning och lön för personer med höga förvärvsinkomster när man förutom ägarens inkomstskatt även beaktar att utdelningar avser medel som belagts med bolagsskatt medan löner avser medel som belagts med ar- betsgivaravgifter.

Vid lägre faktisk utdelning än vad som för året skall anses som normal kapitalavkastning får utrymmet för kapitalbeskattad inkomst sparas. Det sparade utrymmet läggs till underlaget för beräkning av utrymmet för kapi- talbeskattad inkomst nästa år och ger därmed, utöver sparandet, utrymme för en högre kapitalbeskattad utdelning senare år.

Vid försäljning av aktier kan det ackumulerade sparade utrymmet för ka- pitalbeskattad inkomst användas för att erhålla kapitalbeskattning för rea- vinster. Eventuell reavinst utöver detta sparade utrymme redovisas till hälf- ten i inkomstslaget tjänst.

Reglerna är i huvudsak ändamålsenliga men ger vissa oavsedda effekter som påpekats bl.a. av skatteförvaltningen vid det fortsatta arbetet med reg- lerna. Jag föreslår därför att reglerna justeras i några avseenden.

4.5.2. Uppräkning av anskaffningskostnader före 1990

Mitt förslag: Vid tillämpning av de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och reavinst hos delägare i fåmansförctag får anskaff- ningskostnader för aktier i företaget liksom lämnade ovillkorliga ak- tieägartillskott räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutveck- lingen från och med 1970 till 1990.

Skälen för mitt förslag: För att reglerna skall ge avsedda effekter krävs att enbart normal kapitalavkastning beskattas i inkomstslaget kapital. För ak— tier som anskaffas 1990 eller senare uppnås detta genom att kapitalavkast- ning upptill statslåneräntan plus fem procentenheter beskattas i inkomstsla- get kapital med långtgående sparanderegler. Aktier som köps för 1 miljon kr. år 1990 kan därmed, vid normal utdelning, säljas för t.ex. 1.5 miljoner kr. år 1995 utan att någon del av reavinsten beskattas i inkomstslaget tjänst.

För aktier som anskaffats före 1990 finns det emellertid inga sparande- el- ler uppräkningsregler för tiden fram till 1990. Utrymmet för kapitalbeskat- tad inkomst bestäms i stället av de historiska anskaffningskostnaderna utan beaktande av i företaget sparad kapitalavkastning och de förändringar av penningvärdet som skett före 1990. Enligt dessa regler skulle även realise- rade värdeökningar för aktierna som endast motsvarar inflationen komma att beskattas i inkomstslaget tjänst. vilket inte står i överensstämmelse med normen att normal kapitalavkastning skall beskattas i inkomstslaget kapital.

Mot den bakgrunden bör enligt min mening historiska anskaffningskost- nader för aktier i fåmansförctag få uppräknas med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen fram till år 1990 vid tillämpning av de särskilda reglerna för beskattning av utdelning och reavinst för delägare i fåmansföretag. Uppräk- ning bör ske till år 1990 och inte till år 1991 med hänsyn till att de sålunda uppräknade anskaffningskostnaderna ger ett utrymme för kapitalbeskattad inkomst på 18 % redan år 1991 vid en statslåneränta i slutet av november 1990 på 13 %. Den allmänna prisutvecklingen fram till år 1990 bör mätas på samma sätt som för fastigheter vid reavinstberäkningen enligt de gamla reglerna. Den serie omräkningstal som är tillämplig för beräkning av vinst på fastighetsavyttringar i år kan användas. Uppräkningsfaktorerna är alltså kända redan nu. vilket innebär att den enskildes utrymme för kapitalbeskat- tad inkomst år 1991 kan beräknas redan vid ingången av år 1991.

Det bör finnas en bakre tidsgräns för uppräkningen av anskaffningskost- naden för aktier i fåmansföretag. En lämplig avvägning. bl.a. med hänsyn till att anskaffningskostnaderna kan vara svåra bestämma och kontrollera avseende belopp och tidpunkt när de ligger långt tillbaka i tiden. är därvid att medge uppräkning av anskaffningskostnader för aktier i fåmansförctag med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen under d- senaste 20 åren.

Den uppräknade anskaffningskostnaden skall tillämpas vid beräkning av utrymmet för kapitalbeskattad inkomst från och med år 1991. Vid aktieför- säljningar får ett belopp motsvarande skillnaden mellan den uppräknade och den ouppräknade anskaffningskostnadcn redovisas i inkomstslaget kapital utöver eventuellt sparat utrymme för kapitalbeskattad inkomst för de sålda

aktierna. Realisationsvinst utöver dessa två poster skall till hälften redovisas .i inkomstslaget tjänst.

Vid delförsäljningar skall det uppräknade anskaffningsvärdet liksom spa- rat utrymme för kapitalbeskattad inkomst proportioneras mellan aktierna på samma sätt som anskaffningskostnaderna proportioneras vid reavinstberäk- ning enligt genomsnittsmetoden. Även i övriga avseenden skall samma prin- ciper tillämpas som vid övrig reavinstbeskattning av aktier som t.ex. att sepa- rata beräkningar görs för aktier av samma slag och sort.

4.5.3. Undantagsregeln ersätts med beloppstak

Mitt förslag: Den undantagsregel som gör det möjligt för den skatt- skyldige att visa att en reavinst inte bör hänföras till arbetsinsatser i företaget ersätts med ett beloppstak som maximerar den reavinst som skall redovisas som inkomst av tjänst.

Skälen för mitt förslag: Ett annat inslag i de nya reglerna som ifrågasatts är regeln om att den skattskyldige får möjlighet att visa att en reavinst up- penbarligen inte kan hänföras till avkastning av hans eller någon närståendes arbetsinsats. Beviskravet är mycket strängt i enlighet med min i detta sam- manhang deklarerade avsikt att regeln skall vara mycket restriktiv i sin ut- formning.

En tidigare version av denna undantagsregel fanns med i det förslag som remitterades till lagrådet i januari. Lagrådet ansåg att undantagsregeln i dess dåvarande utformning skulle vara svår att tillämpa samt ge utrymme för skönsmässiga bedömningar. Lagrådet ifrågasatte också om möjligheten att undanta reavinst från extra beskattning skulle få någon betydelse i den prak- tiska tillämpningen med hänsyn till den bevisbörda som läggs på den en- skilde.

Vid det fortsatta arbetet med dessa regler har det framkommit att dessa problem i huvudsak kvarstår även efter de justeringar som gjorts med anled- ning av lagrådets kritik. Det har också ifrågasatts om reglerna kommer att fungera som avsett eller om det åter efter några år kommer att finnas behov av kompletterande speciallagstiftning avseende interntransaktioner, skalbo- lag o.d. .

Jag har mot denna bakgrund tagit upp frågan om undantagsregeln till för- nyad prövning och då konstaterat att undantagsregeln fortfarande inte är preciserad på ett godtagbart sätt. Detta beror ytterst på att varken den skatt- skyldige eller skattemyndigheterna har möjlighet att avgöra vad som egentli- gen är arbets- resp. kapitalinkomst. Den bristande precisionen i undantags- regeln skapar en betydande osäkerhet om hur bestämmelsen skulle fungera i praktiken i allmänhet och i ännu högre grad i enskilda fall. Om undantags- regeln skulle komma att tillämpas mycket sällan kan huvudrcsultatet bli att regeln skapar ett stort antal först osäkra och sedan besvikna skattskyldiga. Om undantagsregeln däremot i praktiken skulle få en mera allmän tillämp- ning finns det risk för att det åter uppkommer oacceptabla skillnader i be- skattningen av arbetsinkomster i fåmansförctag jämfört med beskattning av

vanliga löntagares arbetsinkomster. I så fall skulle det uppkomma ett behov av en skärpning av regeln eller kompletterande speciallagstiftning som skulle göra skattereglerna mer komplicerade och svåröverskådliga.

Osäkerheten om hur undantagsregeln skulle komma att fungera i enskilda fall är också påtaglig och besvärande för berörda skattskyldiga. Detta är en allvarlig nackdel med hänsyn till skattereformens mål om enkla och över- skådliga regler. Problemet accentueras av att undantagsregeln av förenk— lingsskäl endast gäller vid aktieförsäljning, som för fåmansförctag ofta avser större belopp. medan regeln inte skulle prövas vid beskattningen av utdel- ningar. I många fall skulle därför osäkerheten kvarstå under hela den tid som näringsverksamheten bedrivs. Full klarhet om skatteeffekten avseende för den enskilde ofta betydande belopp skulle skapas först efter det att verksam- heten och därefter rättsprövningen avslutats.

Mot denna bakgrund föreslår jag att undantagsregeln slopas och ersätts med en enkel och begriplig regel som i största möjliga utsträckning elimine- rar osäkerheten om hur framtida reavinster skall beskattas.

Ett av motiven för undantagsregeln var att reavinster inte skulle beskattas som arbetsinkomst i sin helhet när vinsten var så stor att den uppenbarligen inte kan utgöra sparad arbetsinkomst. En mera hanterbar regel som ger av- sedda effekter bl.a. i sådana fall är att införa en övre gräns för hur stor in- komst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst vid försäljning av aktier i fåmansförctag.

Jag har därvid övervägt att anknyta ett sådant beloppstak till den skatt- skyldiges och närståendes arbetsinsatser och löneuttag. Om faktiska löneut- tag skall beaktas bör dessa rimligtvis ställas i relation till marknadsmässig ersättning för varje persons arbetsinsats med hänsyn till arbetstid. arbetets kvalifikationsnivå. individuell kompetens m.m. under den tid personerna varit verksamma i bolaget. Detta är i praktiken ogörligt för den i dessa av— seenden mycket heterogena grupp personer som arbetar, eller som vid de nya reglerna skulle finna det skattemässigt fördelaktigt att arbeta, i bolag som de själva kontrollerar. Därtill skulle det knappast uppkomma någon för- enkling jämfört med den bl.a. ur förenklingssynvinkel kritiserade undan- tagsregeln.

En annan möjlighet är att beräkna beloppstaket som ett visst belopp per år som den skattskyldige eller närstående varit verksam i bolaget oberoende av arbetstid. kvalifikationskrav. kompetensnivå och faktiska löneuttag. Även en sådan lösning leder emellertid till komplikationer och kontrollpro- blcm genom att det krävs en gränsdragning avseende vilken aktivitetsnivå som skall beaktas. Om beloppet per verksamhetsmanår väljs så högt att det överstiger faktisk arbetsinkomst även för exempelvis framgångsrika konsul- ter. läkare och advokater så skulle medhjälpande makes/makas eller barns insatser i fåmansförctag i många fall leda till närmast för sådana insatser pro- hibitiva skatteeffekter.

Mot denna bakgrund samt med särskild hänsyn till att detta regelkomplex inte bör göras ännu mera komplicerat föreslår jag ett beloppstak för den rea- vinst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst som är oberoende av faktiska löneuttag och oberoende av den skattskyldiges och närståendes verksamhet i företaget. Däremot kvarstår bestämmelsen om att de särskilda reglerna

IQ

inte skall tillämpas över huvud taget om varken den skattskyldige eller ho- nom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under nå- gon del av den senaste tioårsperioden.

Nivån för det belopp som maximalt skall redovisas i inkomstslaget tjänst bör väljas med hänsyn till att en alltför hög gräns kan leda till överbeskatt- ning vid höga faktiska kapitalinkomster medan en alltför låg gräns kan leda till att personer med höga faktiska arbetsinkomster. som t.ex. framgångsrika advokater. mäklare och läkare. kan få en ur likformighets- och rättvisesyn- vinkel alltför låg skatt när arbetet utförs inom ett fåmansförctag.

En omständighet som bör beaktas vid denna avvägning är att de särskilda reglerna i princip leder till högre skatt för aktier i fåmansförctag endast för personer som har ca 50 % marginalskatt, dvs. för personer som har en taxe- rad förvärvsinkomst på minst ca 180000 kr. år 1991. Övriga personer inkl. flertalet småföretagare har en marginalskatt på ca 30 % både för inkomstsla- get tjänst och för inkomstslaget kapital. samtidigt som övrigt skatteuttag i företaget är ganska likvärdigt, vilket leder till att fördelningen mellan de två inkomstslagen har mindre betydelse. Taket avseende det belopp som maxi— malt skall redovisas i inkomstslaget tjänst bör därför i första hand utformas med tanke på personer som har förhållandevis höga förvärvsinkomster.Be- loppstaket bör uttryckas i basbelopp då reglerna bör bli bestående under en lång tid. Ett beloppstak uttryckt i basbelopp är rimligt även när det gäller arbetsinkomster som ligger långt tillbaka i tiden eftersom arbetsinkomster som sparas i bolaget i princip växer med ränta på ränta och således normalt ökar något snabbare än basbeloppet.

Ett beloppstak motsvarande sparade arbetsinkomster på sammanlagt 200 basbelopp täcker in ärliga sparade arbetsinkomster på upp till 20 basbelopp (594000 kr. år 1990) vid 10 års arbete i bolaget. på upp till 10 basbelopp (297000 kr.) vid 20 års arbete i bolaget samt på upp till ca 6.67 basbelopp (198 099 kr.) vid 30 års arbete i bolaget. Om endast en person i närstående- kretsen arbetar i företaget motsvarar detta en förhållandevis hög sparad ar- betsinkomst medan gränsen kan vara förhållandevis låg när flera närstående arbetar i företaget.

Som nämnts ovan redovisas hälften av reavinsten utöver normal kapitalav- kastning i inkomstslaget tjänst. Ett beloppstak motsvarande sparade arbets- inkomster på sammanlagt 200 basbelopp innebär således ett tak för den rea- vinst som redovisas i inkomstslaget tjänst på 100 basbelopp (2.97 miljoner kr. år 1990).

Ett beloppstak med innebörden att realisationsvinster på maximalt 100 basbelopp redovisas i inkomstslaget tjänst är lämpligt med hänsyn till ovan nämnda omständigheter. Ett lägre beloppstak skulle leda till ett ur likformig- hets- och rättvisesynvinkel alltför lågt skatteuttag vid höga sparade arbetsin- komster medan ett högre beloppstak skulle leda till ett ur likformighets- och rättvisesynvinkel alltför högt skatteuttag vid höga faktiska kapitalinkomster.

En kvarvarande fråga är hur beloppstaket skall tillämpas vid flera försälj- ningar inom en närståendekrets. Den enklaste lösningen är givetvis att till- lämpa taket vid varje avyttring. Detta kan dock ge oskäliga effekter vid flera försäljningar inom samma närståendekrets som t.ex. när en ägare säljer ak- tier vid olika tillfällen eller när aktierna är fördelade mellan olika personer

inom närståendekretsen. För att ta hänsyn till dessa fall bör beloppstaket gälla det högsta belopp som behöver redovisas i inkomstslaget tjänst för en närståendekrets under en tioårsperiod avseende aktier i samma bolag. En generell proportionering av takbeloppet på 100 basbelopp med hänsyn ' till de närståendes aktieinnehav är olämplig då aktier av olika slag och sort i samma företag kan ha olika värden samt då den sista delförsäljningen alltid avser hela det återstående aktieinnehavet. Jag föreslåri stället att beloppsta- ket på 100 basbelopp nedsätts vid en aktieförsäljning i den mån den skatt- skyldige visar att reavinster avseende samma bolag redovisats i inkomstsla- get tjänst inom närståendekresten under den senaste tioårsperioden.

4.5.4. Andra finansiella instrument än aktier

Mitt förslag: För andra finansiella instrument än aktier och andelar i ett fåmansföretag bör beräkningen av den kapitalbeskattade delen gö- ras utifrån statslåneräntan med tillägg av endast en procentenhet. Nå- gon uppräkning med hänsyn till inflationen fram till år 1990 skall inte medges för sådana instrument.

Skälen för mitt förslag: De särskilda reglerna om maximal skattemässig kapitalinkomst från fåmansföretag bör omfatta inte bara aktier och andelar i fåmansföretag utan även andra instrument som är anknutna till företagets vinstutveckling som t.ex. konvertibla skuldbevis. vinstandelsbevis, optioner och terminer. I annat fall skulle reglerna kunna kringgås genom att vad som egentligen är arbetsinkomster tas ut som kapitalbeskattad inkomst för dessa instrument.

Regeln om en skattemässigt godtagbar normal kapitalavkastning på stats- låneräntan plus fem procentenheter är anpassad med hänsyn till att avkast- ningen på aktier inkluderar riskersättning samt med hänsyn till att arbetsin- komster som tas ut i form av utdelning eller reavinst vid försäljning av ak- tierna beskattas både i företaget och hos ägarna. Denna dubbelbeskattning reducerar i hög grad skillnaden mellan det sammanlagda skatteuttaget för lön och det sammanlagda skatteuttaget för aktieutdelning och reavinst. Även andelar i fåmansföretag. som t.ex. andelar i ekonomisk förening som utgör fåmansförctag, omfattas av dubbelbeskattning och bör därför likställas med aktier i fåmansförctag vid tillämpning av de särskilda reglerna för del- ägare i fåmansföretag. .

En gräns för skattemässigt godtagbar kapitalinkomst motsvarande statslå- neräntan ökad med fem procentenheter är emellertid alltför hög för bl.a. konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis med hänsyn till att risken ofta är mera begränsad samt med hänsyn till att räntan på konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis är avdragsgill för företaget. vilket leder till ett samman- lagt skatteuttag som är väsentligt lägre än för lön när man beaktar både ar- betsgivaravgifter och inkomstskatt. Den skattemässigt godtagbara normala kapitalavkastningen för andra tillgångar än aktier och andelar i fåmansföre- tag bör därför uppgå till statslåneräntan plus en procentenhet. Denna gräns

överensstämmer med den gräns som gäller vid löntagares förmånsbeskatt- Prop. 1990/91:54 ning av lån med låg ränta från arbetsgivare.

Den uppräkning av anskaffningskostnader före år 1990 som jag föreslagit bör emellertid endast gälla aktier och andelar i fåmansföretag av förenk- lingsskäl samt då reglerna är anpassade till de förhållanden som gäller för sådana aktier och andelar. Anskaffningskostnader för t.ex. konvertibla skul- debrev bör således inte få räknas upp med hänsyn till inflationen fram till år 1990 då den löpande avkastningen som utbetalats under tidigare år i många fall motsvarar huvuddelen av den faktiska nominella avkastningen.

Här vill jag också skjuta in att det inte krävs några kompletterande regler för att komma till rätta med kringgåenden av reglerna genom att arbetsin- komster tas ut som kapitalbeskattad inkomst genom en hög ränta på lån från delägare till bolaget. En sådan överränta behandlas nämligen som förtäckt utdelning redan enligt gällande regler.

Hänvisningar till S4-5-4

  • Prop. 1990/91:54: Avsnitt 9.2

4.6. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter

Mitt förslag: Underskott i förvärvskälla inom inkomstslaget närings- verksamhet skall med vissa begränsningar dras av mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan. Motsvarande skall gälla i fråga om bostadsrätter i näringsverksamhet.._

Bakgrunden till mitt förslag: Reglerna i skattereformen om hur ett under- skott skall behandlas innebär sammanfattningsvis följande. Uppkommer un- derskott i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet gäller enligt 26% första stycket KL att avdrag medges för underskottet i samma förvärvs- källa närmast följandc beskattningsår. För underskott i förvärvskälla vari be- drivits litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet gäller dock särskilda regler enligt 33 ä 3 mom. KL. Ett sådant underskott får under vissa förutsättningar dras av från intäkt av tjänst. Avdrag kan ske i den mån un- derskottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående be- skattningsår. Av "265 andra stycket KL framgår att i den mån avdrag för un- derskottet har medgetts enligt 33 ä 3 mom. KL skall det underskott som förs över till ett senare är minskas.

Särskilda regler gäller i det fallet att en förvärvskälla upphör visst är och att det vid taxeringen för det året föreligger ett underskott i förvärvskällan. I så fall skall underskottet vid den därpå följande taxeringen eller. om den skattskyldige yrkar det. denna och de två närmast därefter följande taxering- arna. behandlas som en reaförlust (26å tredje stycket KL och 3.6 13 mom. SIL). Enligt 3å 2 mom. fjärde stycket SIL är innebörden av detta att 70 % av underskottet får dras av i inkomstslaget kapital.

Skälen till mitt förslag: Tanken bakom bestämmelsen om att ett under- skott fullt ut får kvittas mot framtida vinster i samma förvärvskälla är att skattemässiga underskott under löpande innehav ofta uppkommer därige- nom att värdeökningen beskattas först i och med att egendomen avyttras och

lx) IQ kli

reavinst uppkommer. Det kanske viktigaste exemplet på egendom som kan föranleda underskott under löpande innehav och där vinst uppkommer först i samband med avyttring torde vara näringsfastigheter.

RINK föreslog att näringsfastigheter skulle reavinstbeskattas i inkomstsla- get näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter föreslogs bli reavinstbe- skattade i inkomstslaget kapital.Förslaget avseende näringsfastigheterna ut- sattes för remisskritik i första hand mot bakgrund av den högre skattebe- lastningen i inkomstslaget näringsverksamhet. l prop. 1989/90:110 föreslogs sålunda att även näringsfastigheter som inte utgör omsättningstillgångar skulle reavinstbeskattas i inkomstslaget kapital. Mot bakgrund av den lägre skattesatsen i inkomstslaget kapital företogs samtidigt vissa justeringar i vinstberäkningsmetoden. Sålunda gäller enligt punkt 5 av anvisningarna till 225 KL att värdeminskningsavdrag m.m. skall återläggas i inkomstslaget nä- ringsverksamhet (jfr följande avsnitt). Detsamma gäller med vissa tids- mässiga begränsningar kostnader för värdehöjande reparationer och un- derhåll som lagts ned på fastigheten.

Om vinstbeskattningen av näringsfastigheter skulle skett i samma in- komstslag som den löpande beskattningen skulle detta ha inneburit att full kvittningsrätt hade förelegat mellan löpande underskott och reavinster. Att så nu inte är fallet kan alltså sägas vara en konsekvens av att reavinstbeskatt- ningen av näringsfastigheter flyttats till inkomstslaget kapital. I vissa fall kan detta emellertid leda till betydande nackdelar för den skattskyldige. Några exempel kan anföras för att illustrera detta. Antag att en förvärvskälla upp- visar ett utgående underskott om 100 000 kr. och att den i förvärvskällan in- gående fastigheten avyttrats vilket —efter återläggning av värdeminsknings- avdrag etc. — gett en vinst på [00 000 kr. Verksamheten avslutas inte. Un- derskottet kan inte utnyttjas mot annat än framtida överskott i samma för- värvskälla. Skatten på fastighetsvinsten uppgår till 30 000 kr. Hade full kvitt- ningsrätt förelegat skulle vinsten däremot helt ha kunnat kvittas mot under- skottet.

Om det i stället antas att verksamheten avslutas i samband med att fastig- heten avyttras kommer underskottet att kunna utnyttjas. Detta sker dock — enligt huvudregeln — med ett års förskjutning och efter det att underskottet reducerats till 70 % och det förutsätter dessutom att den skattskyldige vid den taxeringen har andra inkomster mot vilka underskottet kan avräknas. Reavinsten i detta exempel skall sålunda tas upp till beskattning vid taxe- ringen året efter det år avyttringen skedde. Vid taxeringen året därpå kom- mer underskottet i förvärvskällan att behandlas som en reaförlust i inkomst- slaget kapital. Den skattskyldige får därigenom rätt att göra ett avdrag om 70 000 kr. I den mån den skattskyldige inte har häremot svarande kapitalin- komster har han rätt att reducera skatten på tjänste- och näringsverksam- hetsinkomster med 30 % av det underskott han redovisar i inkomstslaget ka- pital.

Under vissa förutsättningar kan frånvaron av full kvittningsrätt å andra sidan leda till omotiverade fördelar för den skattskyldige. Antag att förhål- landena är som i det första exemplet ovan. Om den skattskyldige året därpå redovisar ett överskott i förvärvskällan med 100 000 kr. kan detta helt kvittas bort mot underskottet även om underskottet beror på det tidigare fastighets-

innehavet. Full kvittningsrätt mellan det löpande fastighetsunderskottet och reavinsten hade i det fallet inneburit att vinsten inte föranlett någon beskatt- ning medan andra årets överskott hade beskattas med högst ca 64 %.

Enligt min uppfattning leder det sagda till slutsatsen att underskott i viss förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet skall kvittas mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan. Vad jag tidigare sagt är också tillämpligt med avseende på bostadsrätteri närings- verksamhet. De nya bestämmelserna bör därför också omfatta bostadsrätter av sådant slag.

Oavsett hur en regel härom lämpligen utformas bör utgångspunkten vara att skatteutfallet i den mån det föreligger ett underskott skall bli det- samma som om vinstbeskattningen skedde i samma förvärvskälla som under- skottet redovisas i och endast överskjutande vinst gjordes till föremål för ka- pitalbeskattning.

Det finns enligt min uppfattning ingen anledning att mitt ändringsförslag skall ges en vidare omfattning än den jag nu antytt. Mitt förslag omfattar därför inte den situationen att en näringsfastighet eller motsvarande bostads- rätt — som under löpande innehav redovisats i en förvärvskälla med under- skott — genom ett karaktärsbyte övergår till att vara privatbostadsfastighet eller privatbostad för att därefter avyttras med vinst.

En i och för sig tänkbar materiell lösning för att åstadkomma den avsedda kvittningen är en regel om att vinst vid avyttring av näringsfastigheter och bostadsrätter som inte är privatbostäder i första hand skall kvittas mot un- derskott i den förvärvskällan vari de redovisats under innehavet och att en- dast överskjutande vinst skall beskattas i inkomstslaget kapital. En sådan lösning — som ju i sak motsvarar det skatteresultat som skall åstadkommas — skulle i lagteknisk mening dock innebära ett tämligen omfattande ingrepp i den grundläggande systematik som ligger i att fysiska personers och döds- bons näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter i nu avsedda fall all- tid vinstbeskattas i inkomstslaget kapital.

Det ligger enligt min uppfattning därför närmare till hands att ansluta till den inledningsvis redovisade metod som kommit till användning när det gäl- ler behandlingen av ett underskott i en litterär. konstnärlig eller därmed jäm- förlig verksamhet. Bestämmelsen i 33é 3 mom. KL innebär att ett sådant underskott behandlas som ett avdrag vid inkomstberäkningen i inkomstsla- get tjänst.

För näringsfastigheternas och bostadsrätternas del skulle en sådan lösning kunna innebära att ett belopp motsvarande det aktuella underskottet lades till omkostnadsbeloppet vid vinstberäkningen enligt 25 resp. 26% SIL. En bestämmelse med denna utformning är emellertid inte alldeles enkel att kombinera med de schablonregler som finns för näringsfastigheter och mot- svarande bostadsrätter (255 9 mom. fjärde stycket och 26.5 7 mom. andra stycket SIL). Skälet till detta är att schablonreglerna innebär att vinsten — inte omkostnadsbeloppet — beräknas utifrån vederlaget.

Jag föreslår därför en bestämmelse som för fysiska personers och döds- bons näringsfastigheter innebär följande. Som en sista åtgärd sedan reavins- ten beräknats enligt 259' 1 — 10 mom. SIL skall ett belopp som motsvarar det underskott som redovisas i den aktuella förvärvskällan för samma år dras

av från vinsten. Ett sådant avdrag bör aldrig få vara större än vinsten före Prop. 1990/91:54 avdraget. Är underskottet större än vinsten skall återstoden vara kvar som ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet. I den mån underskottet utnyttjas på detta sätt skall detta minskas innan det enligt 26% första stycket eller tredje stycket KL antingen dras av i förvärvskällan året därpå eller be- handlas som ett förlustavdrag i samband med att förvärvskällan upphör.

Motsvarande bestämmelse för bostadsrätter som inte är privatbostäder bör utformas på samma sätt.

Ett regelverk av nu antytt slag fordrar en del ytterligare preciseringar. Om den skattskyldige vid en och samma taxering redovisar dels ett underskott, dels en reavinst och dels har möjlighet att dra av underskottet mot intäkt av tjänst bör underskottet först dras av mot reavinsten. Om något av underskot— tet därefter finns kvar bör bestämmelserna i 33% 3 mom. KL kunna tilläm- pas.

Förhållandena kan också vara sådana att den skattskyldige inom en och samma förvärvskälla under ett år avyttrar såväl en näringsfastighet som en bostadsrätt av här avsett slag. I princip torde det sakna betydelse om han väljer att dra av underskottet mot den ena eller andra vinsten. Just mot bak- grund av detta och i syfte att inte tynga lagtexten med alternativa avdrags- möjlighetcr bör ett underskott i förekommande fall först dras av mot vinst hänförlig till en näringsfastighet och därefter mot vinst hänförlig till en bo— stadsrätt.

Mina förslag innebär att ett nytt sista moment tillkommer i såvä125 som 26% SIL samt att vissa justeringar görs i 26% andra stycket KL och i 33% 3 mom. första stycket KL. I 26% tredje stycket KL är det nödvändigt med en redaktionell förändring.

4.7. Ätcrläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet

Mitt förslag: Beloppsgränsen 3 000 kr. när det gäller skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag avseende byggnad eller markanlägg- ning vid avyttring av en näringsfastighet tas bort.

Skälen för mitt förslag: Under löpande innehav görs avdrag för värde- minskning av byggnad och markanläggning i inkomstslaget näringsverksam- het. Vinst vid avyttring av en näringsfastighet beskattas däremot i inkomst- slaget kapital. Om gjorda värdeminskningsavdrag på sätt som skedde i äldre rätt — därvid skulle återföras till beskattning genom en motsvarande minskning av omkostnadsbeloppet skulle detta innebära en icke acceptabel asymmetri. Avdraget skulle ske mot den högre skattesatsen i inkomstslaget näringsverksamhet och återläggningen mot den lägre i inkomstslaget kapi- tal.

I det nya systemet skall därför värdeminskningsavdrag m.m. återläggas vid sidan av vinstberäkningen. Enligt punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22% KL gäller således att vid avyttring av en näringsfastighet skall med-

Is) lx) CX:-

givna värdeminskningsavdrag avseende byggnader och markanläggningar samt skogsavdrag och substansminskningsavdrag tas upp som en intäkt i in- komstslaget näringsverksamhet. I fråga om värdeminskningsavdrag för byggnad eller markanläggning gäller dock att återläggning inte skall ske för år då avdraget understigit 3 000 kr.

Beloppsgränsen har i första hand tillkommit av förenklingsskäl. Detta måste dock ställas mot den orättvisa mellan olika skattskyldiga som kan ligga i tröskelregler av detta slag. Skillnaderna i beskattning i samband med en fastighetsavyttring blir betydande om man jämför den fastighetsägare som varje år under tio eller tjugo ars tid dragit av ett belopp strax under 3 000 kr. med en annan fastighetsägare som under motsvarande tid dragit av ett be- lopp strax över 3 000 kr. Enligt min uppfattning kan en sådan skillnad inte försvaras med hänvisning till förenklingsvinster. Jag föreslår därför att be- loppsgränsen när det gäller skyldigheten att återföra medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad och markanläggning tas bort.

4.8 Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen för föreningens kostnader för värdehöjande reparationer och underhåll.

Mitt förslag: Vinst vid avyttring av bostadsrätt skall beräknas med beaktande av lägenhetens andel av föreningens kostnader för vårde- höjande reparationer och underhåll av föreningens fastighet.

Skälen för mitt förslag: Vid reavinstberäkningen avseende en bostadsrätt har den skattskyldige rätt till avdrag för förbättringskostnader som han lagt ned på lägenheten. Bestämmelser om detta finns i 26% 5 mom. SIL. Som förbättringskostnad räknas dels utgift som den skattskyldige lagt ned på för- bättringsarbeten i lägenheten. dels utgifter som han lagt ned på reparation och underhåll av lägenheten i den mån lägenheten därigenom kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Utgifter avseende nu avsedda förbättringsarbeten som hänför sig till ett visst är är avdragsgilla endast under förutsättning att de sammanlagt uppgår till minst 5 000 kr. och — om de avser annat än ny-. till- eller ombyggnad — dessutom nedlagts under de fem senaste åren före avyttringen.

I fråga om utgifter för reparationer och underhåll gäller vidare att avdrag får ske endast i den mån lägenheten vid avyttringen alltjämt äri bättre skick än vid förvärvet.

Nu beskrivna regler för hur utgifter för förbättringsarbeten på den egna lägenheten — s.k. inre åtgärder skall behandlas i reavinstsammanhang överensstämmer med vad som gäller egnahem enligt 25 % 4 mom. SIL.

Vid vinstberäkningen avseende bostadsrätter skall vidare hänsyn tas till förändringar i föreningens på visst sätt beräknade nettoförmögcnhet som in- träffat under bostadsrättsinnehavarens innehavstid. Detta sker därigenom att vederlaget resp. anskaffningspriset justeras med hänsyn till förmögen- hetsförhållandena vid försäljnings- resp. anskaffningstillfället. Vederlaget

skall sålunda ökas med den andel av föreningens nettoskuld som belöper på lägenheten vid avyttringstillfället. Utgörs den del av föreningsförmögenhe- ten som belöper på lägenheten av en positiv nettoförmögcnhet skall vederla- get minskas i motsvarande mån. På samma sätt skall anskaffningspriset jus- teras.

Som en konsekvens av att förändringar i föreningens förmögenhetsförhål- landen skall beaktas har den skattskyldige rätt att göra avdrag för sin andel av föreningens utgifter för ny-. till- och ombyggnad av föreningens fastighet som lagts ned under hans innehavstid. Enligt 26% 5 mom. femte stycket SIL skall sådana kostnader behandlas som förbättringskostnader vid vinstberäk- ningen. Någon beloppsgräns motsvarande den som finns i fråga om utgifter för inre åtgärder finns inte.

Innebörden av att lägenhetsinnehavaren har rätt att göra avdrag för sin andel av föreningens utgifter för ny-. till- Och ombyggnad är att den skatte- pliktiga vinsten inte påverkas om en ökning av föreningens skulder eller en minskning av föreningsförmögenheten i sin helhet motsvaras av utgifter av detta slag. Någon motsvarande avdragsrätt finns däremot inte för den skatt- skyldiges andel i föreningens utgifter avseende värdehöjande reparationer och underhåll som lagts ned på föreningsfastigheten.

Avsaknad av en sådan avdragsrätt innebär att det kan vara skattemässigt ogynnsamt för föreningsmedlemmarna om föreningens skuld ökar eller för- mögenhet minskar därför att föreningen genomfört reparationer och under- håll på fastigheten som varit värdehöjande. Detta är en icke önskvärd konse- kvens. Härtill kommer att en uttalad avsikt bakom de nya reglerna om rea- vinstbeskattning av bostadsrätter och egnahem är att reglerna skall vara så enhetliga som möjligt. Enligt min uppfattning bör därför bestämmelserna om hur föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad skall behandlas vid vinstberäkningen kompletteras med en avdragsrätt avseende den avyttrade. lägenhetens andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll på fastigheten. På samma sätt som när det gäller inre värdehö- jande reparationer och underhåll och motsvarande utgifter för egnahem bör avdragsrätten för föreningens utgifter av detta slag gälla endast under förut- sättning att de lagts ned under de senaste fem åren före avyttringen.

Den beloppsgräns som uppställts som en förutsättning för avdragsrätt för den skattskyldiges egna utgifter under ett visst år bör enligt min uppfattning gälla den sammanlagda summan av lägenhetsinnehavarens egna utgifter för inre åtgärder och hans andel av föreningens utgifter av nu avsett slag. Be- loppsgränsen som sådan bör inte ändras.

Inom den uppställda tidsramen på fem är bör därför— efter mönster av vad som gäller i fråga om lägenhetsinnehavarens egna åtgärder det kravet uppställas att de sammanlagda utgifterna under ett visst år för inre värdehö- jande reparationer och underhåll och lägenhetens andel av föreningens åt- gärder av detta slag skall uppgå till minst 5 000 kr., häri inbegripet den skatt- skyldiges egna utgifter för inre förbättringsarbeten och hans andel i förening- ens utgifter för åtgärder av detta slag på fastigheten. Om detta villkor upp- fylls bör — också det efter mönster av vad som redan gäller för lägenhetsin- nehavarens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll —avdrags-

rätt föreligga i den mån lägenheten resp. fastigheten alltjämt befinner sigi bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.

Mina ändringsförslag föranleder justeringar i 26% 5 mom. första stycket SIL.

4.9. Arvs— och gåvobeskattningen

4.9.1. Inledning

Inför 1990 års allmänna fastighetstaxering (prop. 1987/88:164. SkU41. SFS 1988:544) genomfördes under hösten 1989 vissa justeringar i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SFL (prop. 1989/90:50. SkU10. SFS 1989:1026). Ändringarna tog sikte bl.a. på förmögenhetsbeskattningen av fysiska personer. De nya bestämmelserna i 11 % 1 mom. SFL innebär att såVäl skattepliktsgränsen som skiktgränserna höjts. Bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 19