Prop. 1989/90:110

om reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Regeringens proposition 1989/90: 110

om reformerad inkomst- och företagsbeskattning

Regeringen f("ireslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo- gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 mars 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Erik Ashrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I pFOPOSlIlOHCn läggs fram förslag om en andra etapp av den skattereform som skall vara fullt genomförd fr.o.m. är l99l.

Beträffande arbetsinkomster innebär förslaget att inkomster som uppgår till högst 170 000 kr. beskattningsbar inkomst. bortsett från ett statligt grund— belopp om 100 kr.. endast blir föremål för kommunalskatt. För beskattnings- bara inkomster som överstiger 170 000 kr. utgär statlig skatt om 20 %. Grän- sen för statlig inkomstskatt justeras årligen med konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.

Grundavdraget knyts till basbeloppet och uppgår till lägst 32 %?: av detta. eller ca 10 000 kr. vid ett basbelopp för 1991 om 31 200 kr. För taxerade in- komster i intervallet ca 58 000 5 175 000 kr. utgår ett förhöjt grundavdrag. Grundtwdraget är som högst ea IS 000 kr. vid en inkomst på 90 000— 95 000 kr. För pensirmärer införs ett särskilt grundavdrag.

Sehablonavdraget i inkomstslaget tjänst höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. För att skapa ett neutralt skattesystem och bidra till finansieringen av stats- skattesänkningen föreslås i fråga om inkomst av tjänst en rad åtgärder.

Alla typer av ersättning för arbetsinsatser oeh prestationer i allmänhet t.ex. lön eller förmaner av skilda slag beskattas så långt möjligt likformigt och värderas till tnar'kriztdsx-'i'irdet. Dessa åtgärder innebär bl.a. att nya regler införs för beskattning av bilförm'an. att den nuvarande undervärderingen av förmånen av fri kost slopas. att reseförmåner beskattas mer generellt samt att en mer neutral beskattning införs för vissa s.k. avtalsförsäkringar (AGB,

&,55157!

%x. .xfggjxf-b—

__. L_J

Leu

[E!—aj lala

AGS och TFA). Vidare slopas delvis de nuvarande gynnsamma reglerna för utländska gästforskares inkomster.

Förändringar vidtas på traktaments- och kostnadsersättningsområdet. De s_vftar bl.a. till att likställa enskilt och offentligt anställda genom att ersätt- ningarna blir skattepliktiga för i princip samtliga kategorier. Avdragsmt'ijlig- heterna kvarstår i huvudsak men vissa inskränkningar föreslås bl.a. vad gäl- ler schablt'mmåssiga avdragsbelopp.

Pa vissa speciella områden vidtas en del ändringar, som bl.a. innebär föl- jande. Hobbyverksamhet som går med överskott beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn. liksom skattere- duktionen för hemmamake och för ensamstående med barn. slopas. Skatte— reduktionen för fackföreningsavgift bestäms till maximalt 500 kr. De nuva- rande reglerna om extra avdrag på grund av existensminimum vid prelimi— närbeskattningen och vid taxeringen slopas. medan reglerna kvarstår i form av ett förbchällsbelopp vid beräkning av avdrag för kvarstående skatt. Extra avdraget för sj tikdomskostmider slopas.

Såväl sexmånadersregeln som ettårsregeln bibehålls men kraven för skat— tefrihet ändras.

Vad gäller socialavgifter föreslås att alla förvi'trvsinkomster beläggs med antingen fulla avgifter om inkomsten är förmånsgrundamle. eller en särskild löneskatt som motsvarar skattedelen av socialavgiftermi.

Fastigheter indelas i två kategorier, privatbostadsfastigheter och närings— fastigheter.

l-"ör den löpande bostadsbeskattningen föreslås att privatbostäder redovi— sas i inkomstslaget kapital medan andra bostäder och fastigheter redovisas i det nya inkmnstslaget näringsverksamhet. Schablonbeskattningen av små— hus slopas. Skatt på innehavet tas i stället ut som fastighetsskatt. Motsva— rande föreslås gälla för mangårdsbyggnad på jordbruk. llyresintäkter m.m. aVseende prix-'atlmståder och andrahandsupplåtelser av hyreslägenheter re— dovisas i inkomstslaget kapital.

Kapitalbeskattningen föreslås bli nominell med en proportionell statlig skattesats på 30 %. Alla kapitalinkomster beskattas i ett inkomstslag som också utgör en förvärvskålla.

Sammanföringen av kapitalinkomsterna till ett inkomstslag medför ökade möjligheter att kvitta t.ex. räntekostnader mot reavinster. Nya avdragsbe— gränsningar införs emellertid för att hindra skatteanpassning. Full kvitt— ningsrätt föreslas dock inom den grupp finansiella instrument som är mark— nadsnoterade aktier och liknande. Full kvittningsrätt gäller ocksa inom grup- pen marknadsnoterade skuldebrev, utställda i svenska kronor.

För att ränteutgifter för boende och liknande ändamål skall kunna finan- sieras på ett rimligt sätt föreslås att ränteutgifter alltid får kvittas mot ränte- inkomster och fullt avdrag medges för överskjutande ränteutgifter på upp till 100 000 kr. mot samtliga intäkter i inkomstslaget kapital. För den som inte fyllt 18 år och för handelsbolagsbeskattade dödsbon blir motsvarande be- loppsgråns 10 000 kr.

Reaförluster och ränteutgifter som inte får kvittas fullt ut reduceras till 70 '.'-??. Av underskott i inkomstslaget kapital får 30 % räknas av från statlig

lx)

och kommunal inkomstskatt m.m. samma beskattningsår.

Vinster på aktier och andra finansiella instrument beräknas enligt samma genomsni t tsmetod som nu gäller för s. k. äldre aktier. Alternativt får ett scha- blonmässigt anskaffningsvärdc på 20 % av försäljningsintäkten användas dock inte för optioner och terminer.

Reglerna för beskattning av finansiella instrument omfattar alla tänkbara sådana. Nuvarande brister vad gäller beskattning av optioner och terminer fi'irsvinner därmed. Handel med sådana instrument beskattas i princip på samma sätt som handel med underliggande egendom. Enligt förslaget skall utnyttjande av bl.a. konvertibelt skuldebrev och köpoptirm inte utlösa be- -

skattning.

Beskattningen blir likformig med undantag dels för vissa avdragsbegräns- ningar och dels för beräkningen av ingångsvärden på olika rättigheter att för- värva finansiella instrument. För delägare i fåmansföretag föreslås dessutom särskilda regler vad gäller beskattning av reavinster och utdelning. Dessa regler skall motverka att arbetsinkomster från sådana företag omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster.

Reavinstbeskattningen av fastigheter förenklas kraftigt. Bostadsrätter. använda som privatbostäder. behandlas på samma sätt som fastigheter. Av bostadspolitiska skäl föreslås också begränsningar i skatteuttaget vid försälj- ning av privatbostäder. Genom särskilda sehablt'mrcgler blir skatten för per- manentbostäder högst 9 (:i-(. och för övriga privatbosti'tder högst 18 % av för- säljningsintz'ikten. Rätten till uppskov med beskattning av reavinster avskaf- fas.

Evig reavinstbeskattning införs för sådan lös egendom som nu är skattefri efter fem års innehav. Beträffande egendom för personligt bruk föreslås emellertid att ett schablonmässigt anskaffningsvärdc på 25 få?.- av försälj- ningspriset får användas och att endast ärliga vinster som överstiger 50 000 kr. skall beskattas.

Pensionssparandet föreslås beskattat i form av en avkastningsskatt. Denna skatt uppgår till 10 ';3'(- av den årliga avkastningen på det försäkringskapital som avser tjänstepension och till 15 C'l' av den avkastning som avser annat pensionsförsäkringskapital. Skatten betalas av livförsäkringsft'jrctag. pen- sionsstiftelser och arbetsgivare som tryggar sina pensionsutfästelser genom avsättning till pensionskonto i företaget.

Beträffande K-försäkringskapitalet föreslås vissa ändringar av hittills gäl- lande beskattning. K-försäkringsrörelse kommer i fortsättningen att beskat- tas med 30 [.fi-.

Vidare föreslås en särskild skatt på betalning av försäkringspremier av- seende personft'fnsäkring utomlands. Skatten uppgår till 15 02- av premiebe- loppct och kan sättas ned om det utländska försäkringsföretaget beskattas på ett sätt som kan jämföras med den svenska avkastningsbcskattningen.

Stora förändringar görs även på företagsskatteområdet med i princip ge- nerell tillämpning fr.o.m 1992 års taxering. Bolagsskatten sänks till 30 (Ft.-. Vinstdelningsskatten avskaffas.

Fortsatt dubbelbeskattning av aktiebolagens vinster. Annellavdragen och avdragsrätten för utdelning på medlemsinsatscr i kooperativa föreningar bc—

Prop. 1989/90zl 10

'_'J

hålls. Avdragsmöjligheten för utdelning på icke börsnoterade aktier tas bort. En ny reserveringsmöjlighet — skatteutjämningsreserv (surv) baserad på 30 % av företagets eget kapital eller 15 % av lönesumman införs.

Nuvarande regler för avskrivning på inventarier och byggnader behålls i stort. De generella reglerna skall gälla även konventionellt beskattade bygg- nader som nu beskattas i inkomstslaget annan fastighet. Avskrivningsunder- laget för markanläggningar höjs från 75 % till 100 % av anskaffningsutgif— ten.

Avdragsrätten för avsättning till allmän investeringsfond har redan tagits bort. Nu slopas avdragsrätten för avsättning till lagerreserv och resultatut- jåmningsfond. Alla slags lagertillgångar med undantag för djur i jordbruk och renskötselrörelse skall värderas strikt enligt lägsta värdets princip. En alternativ sehablonmässig värdering till 97 '???- av det samlade anskaffnings- Värdet tillåts för andra former av lager än lager av fastigheter. fordringar och värdepapper. Nuvarande möjligheter till avdrag för avsättningar till fartygs- fonder och andra liknande fonder avskaffas. Ersättningsfonder ersätter bl. a. eldsvädefonderna.

All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer skall ske i ett inkomstslag. näringsverksamhet. lngen uppdelning görs på olika ftfirvårvskällor. Underskott i förvårvskållan får dras av vid beräkningen av inkomst i förvårvskållan närmast följande beskattningsår. lnkomst på grund av avyttring av aktier och andelar beräknas för sig.

1nkomstberäkningen i näringsverksamhet skall ske enligt bokföringsmäs- siga grunder. Likartade skatteregler införs för investmentföretag och alla Slags aktiefonder.

Även för egenföretagare införs en rätt till reservering genom avsättning till surv. Avdrag för avsättning får göras med antingen 30 % på ingående eget kapital utan begränsning och med 20 S'? av årets lönesumma eller med 15 f?r-"(. av inkomsten för beskattningsåret. Om det egna kapitalet i en för- värvskälla är negativt skall ett belopp motsvarande det negativa kapitalet multiplicerat med statsläneräntan samtidigt redovisas som intäkt av närings- verksamhet och som avdrag i inkomstslaget kapital — ri'intefördelning. Sär- skilda övergångsregler införs som lindrar effekterna av tidigare uppkommet underskott. Skogs- och upphovsmannakonton behålls.

Reavinst på näringsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital. I fråga om enskilda näringsidkares näringsverksamhet görs en indelning i aktiv verksamhet och passiv verksamhet. Aktiva verksamheter bildar en förvärvskälla även om de är av sinsemellan olika slag. Passiv verksamhet kan däremot bilda skilda förvärvskällor. lx'vittning av underskott av aktiv litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet tillåts mot inkomst av tjänst. Som villkor uppställs att intäkter av viss betydenhet funnits av verksamheten under de fyra senaste beskattningsi'tren.

Delägarbeskattningen av handelsbolag behålls. Beskattning sker — med Vissa undantag — i inkomstslaget nåringsverksamhet. Avdrag för avsättning till surt-' görs vid beräkning av handelsl'tolagets inkomst medan räntefördel- ning görs på delägarnivå.

Krav på kalenderår som räkenskapsår införs för enskilda näringsidkare

och sådana handelsbolag där fysiska personer eller dödsbon skall beskattas för bolagets inkomst.

Fåmansförctagsreglerna behålls — beskattning sker fortsättningsvis i in- komstslaget tjänst — och kompletteras med regler för beskattning av s. k. ('.')verutdelning. Den s. k. 400-timmarsregeln slopas.

Obeskattade reserver återförs till beskattning under en fyraårsperiod. lnget särskilt avdrag medges om avskattning görs i snabbare takt än vad reg- lerna kräver.

Skattereformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering - i normalfallet på inkomster under år 1991.

-1 Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928370)

llärigem'nn föreskrivs i fråga om kommunalskattclagcn (1928:370)1

(11 ls att 28—30 s5s'. 32% 3fm(.)m. 35—40. 41 d och 41 e ss. 46.5 1 mom. 46 a. 4.9. 64 och 7().'5 . . anvisningarna till 3 och 18 5.5. punkt 2 av anvisningarna till 19; anvisningarna till 25 och 27— 29 åå. punkterna 5. 7 och 11 av zanvisning- arna till 325. anvisningarna till 35. 36. 38 och 39». punkterna 1— a och 4a— (.) av anvisningarna till 415 . . punkt 1 av anvisningarna till 41 as'. punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 4.9 5. punkterna 1—3 av anvisningarna till 50.5 samt punkt 2 av '.tnvisningarna till 54. ' skall upphöra att gälla.

dels att r'ubiikerna närmast före 24. 27. 35. 38. 46 a och 75s5 (le/x att nuvarande. anvisningar till 48.' ningarna till 48.5.

dels att 3. 4. 17—27 och 31. '.5. 32 s 1. 33a. 3e och 4 mom.. 33 och 34 ss 41 och 42 5.5. 4().s5 2 mom.. 47 :5. 4?» . _- och 3 moln.. 50 &. 525 1 mom.. 535 l— 3 mom.. _ 54.5 . punkt 1 av anvisningarna till 19.5. punkt 1 av anvisningarna till 2015. anvisningarna till 21. 22 och 24555. punkt 1 av anvisningarna till 31 s5 punkterna 3. 4. S. 12. l2a. 13 och 15 av' anvisningarna till 325. punkt 3 av anvisningarna till 335. punkt 4 av anvisningarna till 4155 ' .punktcrna 2 och 4 .tv anvisningarna till 41 as p.unkter||a 1— 3 av anvisningarna till 425. punkt () av anvisningarna till 46.5 . anvisningarna till5 5 2. . punkt 3 av' anvisningarna till 53 5. punkt 3 av anvisningarna till 54 .5. punkt 1 av anvisningarna till 65 &. rubriken närmast före 21 å samt ikraftträdande- och övergångsbesti'tmmel- senta till lagen (198.52362) om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) skall ha följande lydelse.

(le/.v att det i lagen skall införas nya bestämmelser. 5.5. 33% 5 3 mo.m .4ss 4 momx. .punkt 3 av '.tnvisningariui till 19.5 ' .punktcrna 1—33 av anvisningarna till_ 33 sj.)unkterna 1 oe112 av anvisningarna till 26.51.)unkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32 5. punkterna _).t—3e av anvisningarna till 335 samt punkterna l. 3 och 4 av' anvisningarna till 48 .)'. av följande lydelse.

äskall utga. skall betecknas punkt 2 av anvis-

iSenaste lydelse av 2.5' .5prop. ll.)s'9..-"'90:74 29.'1 moln. l9b'4:10()0 29.' 4 mom. 19671546 '198611 113

' 1 mom. 19.57: 1303 'lmom. 1985:1017 '1 a mom. 1976285 1978:()71 m.om 19.59: 1017 .| mom. 19.94: 1060 .'4 mom. 19.57: 1205 .'19762343

s

':

,

_1110111.

'Jl

'.0—1 '.»J ';.) :) 'Jl 'Jl '. _h'. _)'

_n3 3 1 mom. 19861971 1 mom. 19.H'6:971 2 _3

'.'-I '.;J 4.1 _” .,- Jl . 1,_ 11. x, ,] 11. ur. 11. ill- :r,. 77 v,. vi. II. 'I]. '.) '.») "C C av

_1

mom. l986:465 mom. 19:38:1518 5 19.542;5 41 cå 19.3221204 46% ' lmom. 1987z572 46.1s 1')6(1:64 49s5 prop. 19tv'9."90:74 ()43519853017

011306/6861 'dOJa

;

95211861 5 St' |||1 |>.t|_||'.riu|us|.vuc .vc ; |)|und 1 *. 963136 s 5 |. ' |||| ct|.|criu|us|.-vuc .vc | |.v|u|)(1 :||;|:|g(,| sz |||1ctucfvt||us|vu|t.vc || |.)|u||(l 89210861 ggg |||1 c||_|cr?t||us|.-vt|c .vc (_ |.)|||||d 6951-161 EEE |||1|'.t|_|cr3u|us|.-v||c.-vcv__' |)|und gör:()g(,| sh; |||| |'.u.|cr3vu|us|.v||c .-vc |; |)|||nd gzzzgg(,| sn; |||1 c|||cäu|us|.vuc .vc 02 |)|'.|n(1 1'61'31161 ;(,2 nu ctucriu|||s|vuc .vc (,| 1.)|||nd

ga,-_":ggm sn; |||| ctucät||us|.vuc .vc (|

g| |)|t||)d | |g:gg(,| 56: |||| cu.|cr'lu|us|.vuc .vc c g| |)|und g|L:|-g(,| 562 |||] ctucät||us|vuc .vc g| |)|und

g()51(,(;(,| s (,; |||1 |'.u.|cr3|u|us|.vuc .vc _.N' (,: [||| |!t|.|crit||us|.vuc .vc 0901 4861

L1 |)|u||(1 o| 1)|t|nd ”ggg-m 562 |||| cv|.|criu|us|.vuc .vc _c| |v|||nd gz;:gg(,| s.,: |||) c||.|cäu|us|.vuc ..vc :| |.)|u||d ggg—NM _s (,: |||1 ct|_|c*."1u|us|.vuc .vc | | |.)|und |)()(|| :|-g(,| sh; |||1 |'.u.|criu|us|.vuc .vc ||| |)|und (|g| |:|g(,| s56Z1111'711-113'311111514'”?="?"tiulll'ul gm :Lg(,| ;(,3 nu cu.|cäu|us|.vuc .vc (, |.)|u||d

ggg: |g(,| 562110 c|ucr3vu|us|.vuc .

L||||:(,g(,| 56? nu ctucriu|us|vuc 5621 |g(,| s56E1111"UN-7111U51-NU"

'le .v 1? .v [? |)9|||:|—g(,| ä' (,; |||| ctucftt||us|vt|c .vc

|-L:(|(,'((,g(,'| 'do_|d ;: (,; |||1 |'.u_|cfiu|us|.vuc g—m :gg(,| s (',; |||| ctucät||us|auc

(_|('|| :gg(',| s (,; |||1 cu.||'.i3u|us|.vu|'. .vc .) »; ,N TL306i'6861 'dt'ud (,; |||| cu.|criu|us|.vuc .vc

.Xl'. .11?

|) 6601 ZL)L(',| ,)” (,: |||| cu.|c.5'|||us|.vuc .vc .) 660119L61 år",: nu |2t|1|277|||||s|.vt||z.-vc(| 5.919th 562]!!! lttuchuuispvuc .vc c 9,3: 1861 ;(",1' [[11 ctucät||t|s|.vuc .vc | Hund 1511LR61 53: nu ctucr'lti|||s|.-vt||'. .vc || |)|||||(1 051 l : [sm äg: |||1 ctucriu|us|vuc .vc ||| |)|und ZEE'öSöl 5 .'C |||) ctucliti|us|.-vt|c .vc

.N grva-m 5 g; |||| ctucT3u|||s|vuc .vc .v5

|'|||g:(',L(.| 3: nu |'.u.||'.r3u|us|.-vuc 0614861 5 g;|||1cu.||'.r?u|us|.v||c 090111-861 tå .'2 nu cu_|cf1u|us|.vuc ggg: |g(,| *Lz |||| c||.|cr2u|us|.vuc 57,5: |g(,| 51; nu ctuca3|||us|vuc 568186! ;L: |||| cu.|cåu|us|.vuc 11"L'EL61 LE |||1 ct|.|ct'-'u|us|.-vu|=. .

.vc .vc .vc .vc .vc .vc gf| :Lg(,| äL: |||| cu.|criu|us|..vuc .vc .5 U?

_q |)|und (_ |.)|un(1

t)|und |.)|||||(1 |.)|un(1 |.)|un('1 |)|un(1 |.)|un(1 |)|und t)|||nd ; 1)|||nd

C (31 ("1 Pl Pl r", "T' If,

(, |.)|und () |)|||||(1 ; Blund : |)|un(1 [ |)|un(1 -_e |)|u||d |- |)|t|nd (; |.)|t|nd ; |)|t|nd | 1)|||||d ()gz: |g(,| ; c: |||| cu.||'.äu|us|.v||c .vc (|| 1)|un(1 ()L)||| :fg(',| ägg |||1 cu_||'.71u|us|.v||c .vc

Söt-"1.961 ». g; |||| c|ucr?u|us|.-vu|'.

96231861 v 5631861 , 56211861 x 5621 1861 g,; |g(,| s 5; |||) cu.||'.71u|us|.-vuc .vc

Ål!

e: |||| |n|icr3vt||us|vt|c .vc gg |||| cu.||'.r3u|||s|.-vuc ,vc (1 (19111'1'b'61 (5 g |||1 ctucrivl|us|vuc .vc c

rqvfzggm .5 (_.'; |||| ctucrit||us|.-vuc . 0901 :fg(,| sm |||; |'.u.|cr?u|us|.vuc . U'. vc ht—LZ(,v)(',[ gsm |||| cvuch|||us|vuc .vc (| | |:()g(,| 5.91 |||| ||||.||:?Tt||t|s|.v|||z nu (| | | :(;g(,| 5.511 |||1 cu.|cr3u|us|.v||c .vc 31618th å[1111cu.|cäu|us|.-vuc ()()L31'L61 RBL

(', 1)|||||(1 g |.)|un('1

s'

_x' 9; |||] cvucåt||us|.vuc ..vc L |.)|unvl g(,::|g(,| ($ ;; |||| |)tucT3|||t|s|.-vuc .vc () |.)|und _v 5; |||) cu_|ciu|us|.-vu|'. .vc g |)||m(1 N' |- |.)|und c 1)|u||d 1)|t|||d 1.)|und |)||m(1 1.)|un(1 () |.)|un(1 _ |.)|||n(l

L. | |)|und

Fl—FlFlr

punkt 3 av anvisningarna till 355 prop. 1989/90:74 punkt 4 av '.|nvisni||garn'.| till 355 1986:1113 punkt 5 av anvisningarna till 355 1988:1518 punkt 6 av anvisningarna till 35 5 1959: 127 punkt 7 av anvisningarna till 355 1977: 1090 punkt 8 av anvisningarna till 355 1983:1043 punkt 9 av anvisningarna till 355 1985:307 punkt 1 av anvisningarna till 365 1988:]518 punkt 2a av anvisningarna till 36.5 1987: 1205 punkt 21) av anvisningarna till 365 1985z307 punkt 2 c av anvisningarna till 365 1983: 1043 punkt 2 (1 av anvisningarna till 36.5 1988: 1518 punkt Ze av anvisningarna till 365 1988: 1518 punkt 3 av anvisningarna till 36.5 1989: 1017 punkt '4 av anvisningarna till 365 1988: 1518 punkt 5 av anvisningarna till 365 1967:748 punkt () a av anvisningarna till 365 l980z998 punkt 61) av anvisningarna till 36.5 1980z998 punkt 7 av anvisningarna till 36.5 1987:572 punkt 1 av anvisningarna till 385 1984:190 punkt 2 av anvisningarna till 385 1986:473 punkt 3 av anvisningarna till 385 1984:190 punkt 4 av anvisningarna till 385 1966:729 punkt 5 av anvisningarna till 385 1989: 11139 punkt 6 av' 'anvisningarna till 38.5 1973:70 punkt 8 av anvisningarna till 385 1984: 1060 punkt 9 av anvisningarna till 385 1984:498 punkt 10 av anvisningarna till 385 1986:971 punkt 1 av anvisningarna till 395 I979:61'2 punkt 2 av anvisningarna till 395 1988:1518 punkt 3 av anvisningarna till 395 1966:696 punkt -1 av' anvisningarna till 395 1986:971 punkt 5 av anvisningarna till 39.5 1983z446 punkt 7 av anvisningarna till 395 1984z498 punkt 1 av '.invisningarna till 41 5 |984:1060 punkt 1 a av anvisningarna till 41 .5 1973:l057 punkt 1 1.) av anvisningarna till 41 5 l981:670 punkt 2 av 'anvisningarna till 41 .5 1987:337 punkt 3 anvisningarna till 41 .5 1981:295 punkt 3 a av anvisningarna till 41 5 1982:337 punkt 4a av anvisningarna till 41 .5 1985:307 punkt 5 av anvisningarna till 415 1979:612 punkt 6 av anvisningarna till 415 1986:507 punkt 1 av anvisningarna till 41 a .5 1984:1060 '.|nvisningarna till 48 5 l970:162 punkt 1 av anvisningarna till 495 1974:769 punkt 2 av '.tnvisningarna till 495 1970: 162 punkt 1 av anvisningarna till 50.5 prop. 1989!90:74 punkt 2 av anvisningarna till 50 5 prop. 1.989/90:100 punkt 3 av anvisningarna till 505 1964:70 punkt 2 av anvisningarna till 545 1984:1060 rubriken närmast före 46 a .5 1960'.6-4.

Nu varande I_|'del.v'c

3

Föreslagen lydelse

s;:

Med la_v'cring..vär förstås i denna lag det kalenderår. under vilket taxerings- beslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 25 taxeringslagen( 1990:000) skall meddelas. och med lmslvultnings'år det kalenderår. som närmast föregått tax- eringsåret. eller. där räkenskapst'ir inte sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapst'ir). det räkenskapsår. sotn gått ut närmast före taxeringsåret.

(anv. till 35 första och andra styckena)

[ denna paragrafangivet vad som avses med de i lagen använda beteck- ningarna "Iu.v'cring.v(lr" och "baskun- ningsär". Brutet räkenskapsår räk- nas som beskattningsår för viss för- värv-'skälla under f('_')rutsättning att in- komsten av f(")rv;'irv'skäll'an beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i enlighet med bestämmelserna i 41 5. Som ytterligare förutsättning gäller

a) i fråga ()m skattskyldig. som en- ligt 15 1)okf(")rings|agen ('1976:125 är bokf(")ringssk_v1dig. att föreskrif- terna i 12.5 nämnda lag iakttagits:

b) i fråga om skum/('_vldig. som skall _/'(.')'r(| räkenskaper enlig! jord- brnkslwkjöringslägt'll (1951—793). att förav'ki'i/icrnri i I 1 5 mim/Ida lag iakttagits; .v'unzt

(') i fråga ()m skattskyldig. som inte nr'inzntv under a) eller b). att rä- kenskt'tpsåret omfattar tiden den I maj—den 30 april. den [juli—den 30 juni. den [ scp/cmlwr—den 3] (|||- gnsli eller tid som enligt 12 5fÖrsra stycket 1.)okföringslage|| (1976zl25) ntcdgivi/s för annan av den skatt- skyldige bedriven verksamhet.

Har skattskyldig. som avses i första stycket ('). påbörjat eller upp- hört med verksamheten eller lagt om räkenskztps'iiret. skall räken- skapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar an- nan tid än tolv månader. Räken- skapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som be- skattningsår. Inte heller skall räken- skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskatt-

—'L_v'dclsc enligt prop. 1989:"90:74.

För andra skattskyldiga än sådana som skäl! föra räkenskaper ('n/igt jordbrt|lv'slm/v'föri/Lgr/(igen (197974!) räknas brutet räken- sk'apsår som beskattningsår för viss förvärvskälla under förutsättning att inkomsten av förvårvskållan beräk- nas enligt bokföringsmåssiga grun- der i enlighet med bestämmelserna i' 24 5. Som ytterligare förutsättning gäller

a) i fråga ()m skattskyldig. som en- ligt 1.5 b(.)kförings1agen (.1976:125) är 1)()kf(")ringsskyl(lig. 'att föreskrif- terna i 125.nämnda lag iakttagits: och

b) i fråga om skattskyldig. som inte avses i a). att räkenskapsåret omfattar tid som enligt 12.5 andra stycket b()kf(')rings1agen medgerls för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

l-lar skattskyldig. som avses i andra styckct b). påbörjat eller upp- hört med verksamheten eller lagt om ri'ikenskapsåret. skall räken- skapsåret utgöra beskattningsår utan hinder av att det omfattar an- nan tid än tolv månader. Räken— skapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som be- skattningsår. Inte heller skall räken- skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskatt-

Nuvarande lydelse

ningsår i annat fall än då omlägg- ningen har skett för att få samma rä- kenskapsår för förs-'i'irvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru— tet räkenskapsär gadtages som be- skattningsår.

Föreslagen lydelse

ningsär i annat fall än då omlägg- ningen har skett för att få samma rä- kenskapsår för förs-'å'trvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru- tet räkenskapsår godtas som be- skattningsår.

4 53 Sävitt gäller fastighet beräknas inkomst i de fall som anges i denna lag på grundval av vad som bestämts vid fastighetstz-txering.

Med ägare likställs den som enligt 1 kap. 5 5 faslig/terstaseringslagen (1979.'1152) skall anses som ägare.

Bestämmelserna i denna lag om fastighet skall också tillämpas i fråga om byggnad. som är lös egendom. om inte annat föreskrivs. Samma skall gälla beträffande sadana tillbehör till byggnaden som avses i 2 kap. 2 och 3 55 jor- dabalken. i den mån de tillhör byggnadens ägare.

Föreskrifter om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagcn (lQ79.'I/52).

'lSenaste lydelse 19862473.

Föreskrifter om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen.

5 5

Fastighet är antingen privatba- stadsfastighet eller näringsjastighet. Sant p ri v a ! !) os ! a dsj'as t igh et räknas småhus med tnat'k som utgör småhusen/tet. småhus på annans mark S(lm! småhus med tillhörande tottttmark på lantbruksenhet. om småhttset är en privatbosttn'l. Som privatbostadsfastighet räknas ävett tomtmark sattt avses bli bebyggt! med sådan bostad. Annan fastighet är näringsfastighet.

Som [_trivatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del att- i'änds för permanent boende eller sattt j'ritidshostru'l för ägaren eller så- dan ltanotn närstående som avses i punkt 14 sista stycket av anvisning- artta till 32 5 eller är avsedd att att- vändas sattt sådan bostad.

Småhus; småhusen/tet och latit— brttksenhet ltar samma innebörd sattt i fastighetstaseringslagett (1979.'1152)'.

Som privatbostad räknas vidare bostad sotn används eller är avsedd att användas på det sätt som anges i andra stycket och sattt innehas av medlem i bostadsrättsförening eller

lf)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bostadsförening eller av delägare i bostadsaktiebolag. om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 25 7mom. lagen (IO—17576) om statlig inkomstskatt.

[ fråga om privatbostad som ingår i dödst gäller bestämnte/serna i53 # 3motn.

Frågan om bostad skall räknas som pri vatbostad eller ingå i närings- verksamhet skall för varje kalenderår

lwstämmas på grundval avft'irhållan- dena vid kalenderårets utgång eller. om bostaden överlåtits under året. förluillandena på öt'erlåtelsedagen.

17 54 Kommunal inkomstskatt utgår Kommunal inkomstskatt utgår för för: inkomst av näringsverksam/tet a) inkomst av jord bruksfas- och inkomst av t j ä n s t. tig het.

l)) inkomst av annan fastighet.

c) inkomst av rörelse.

d) inkomst av 1 j ä n s t

e) inkomst av tillfällig för- vä t' vs v e rk sa m h et samt

[) inkatnst av kapital.

För ett vart av nu nämnda slag av inkomst skall ittkotttstett av varje siir- skild förvärvskr't'lla uppskattas för sig.

18 55

Såsom särskildförvt't'rvskälla anses ifråga om:

a) jordbrttksfastighet: varje fastig- het. fastighetsdel eller komp/es av fastigheter. sotn [ ägarens eller bruka— rens ltand ät' att anse såsom förvalt- nittgsen/zet;

[) ) annan fastighet: varje fastighet. fastigltetsdel eller komplex av fastig- heter. sotn är att anse såsom förvalt- ningsenhet; dock attfastighet. till den del dcnsamnut ingått uti av ägaren driven rörelse. skall anses tillhöra förvt'irvskällan rörelse:

c) rörelse: varje fört'r't'rvsverksatn- het. som är att anse såsom själ vstän- dig rörelse;

”(Senaste lydelse 1986: 1 1 13. >Senaste lydelse 1988:1518.

För inkomst av näringst'erksamhet skall inkomsten av varje fifirvärvs- källa beräknas för sig. Vid bedöm- ningen av om verksamheter som den skattskyldige bedriver utgör ett eller flera förvr'irvskällar görs skillnad mellan aktiv och passiv näringsverk- samhet.

l-Q'rksantheter som utgör aktiv nä- ritzgsverksamhet bildar tillsammans en förvt'irvskt'illa. Har en verksamhet tidigare utgjort passiv näringsverk- samhet och uppkom underskott det sista beskattningsår då verksamheten utgjorde sådan näringsverksamhet utgör dock verksamheten en si skild fiirvr'irvskälla så länge den alltjämt vi-

Nuvarande lydelse

d) tjänst: till till tjänst hänför/ig för- tfärvst'erksattthet. som skattskyldig utövat. ävensom alla honom til/kont— tnande. till tjänst hänförliga inkomst- givande rättigheter;

e) tillfällig _föt'värvsverksattthet:

]. ieke yrkesmässig avyttring av

fast eller lös egendom satnt deltagande i lotteri:

all övrig tillfällig förvärvs— verksamhet, som skattskyl- dig utövat;

f) kapital:

I. all skattskyldig tillhörig egen- dom. därav intäkten skall hänföras till intäkt av kapi- tal. doek med undantag av fastighet och rörelse i ut- landet:

2. all fastighet och rörelse. som skattskyldig haft i utlandet. För delägare i handelsbolag hän- förs inkomst från Itatalelvlmlag och annan inkomst till skilda förs-ärvs- källor.

|.)

Föreslagen lydelse

sar underskott. Aktiv litterär. konst- närlig eller därmed jätnförlig verk- samhet bildar en särskild förvärvs- källa om den skattskyldige begär det.

Varje verksamhet sotn utgör passiv ttäringsverksam/tet bildar ett särskilt!

förvärvskt'illa.

Verksamheter som har naturlig att- knytning till varattdra betraktas sotn en enda verksamhet. En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhet utgör passiv nä- ringst'erksatnhet. Självständig nä- ringsverksamhet i utlandet hänförs alltid till passiv närittgsverksamhet.

För delägare i ett handelsbolag hänförs inkomst från bolaget och an- nan inkomst ti11 skilda förvärvskäl- lor. Inkotnsten från bolaget hänförs — även om det är fråga om aktiv nä- ringsverksamhet # till flera förvärvs- källor om verksamheterna i bolaget saknar naturlig anknytning till var— andra.

19 5" Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv. testamente. fördel av oskift bo eller gåva:

vinst vid it”/(a' yrkesmässig (ti-”ytt- ring av lös egendom i andra fall än sattt avses i 35 15 3—4 mom.:

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieohligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst 100 kronor:

ersättning. som på grund av för- säkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring lagen (19542243) om vrkesskadeft'örsäkring eller lagen (1976380) om arbetsskadeförsäk- ring tillfallit den försäkrade. om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst av (> (700 kronor eller högre be-

l'Lydelse enligt prop. 198959074.

ersättning. som på grund av för- säkring jämlikt lagen (1962381) om allmän försäkring. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (.19761380) om arbetsskadeförsäk- ring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst eller utgör föräldrapenning,

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

lopp för år eller utgör föräldrapen- ning. sä ock sädan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycks- fall i arbete eller under militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977:.265) om statligt personskade- skydd eller lagen (l977:267") om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på för- värvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersätt- ning. vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersätt- ning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skat- tepliktig enligt Dä 1 eller lmom.. sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller. nred nedan angivet undantag. annan ansvarig- hetsfi'irsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser föt- lorad inkomst av skattepliktig natur:

ersr'r'ttning på grund av ansvarig— hetsjörsiikring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mel/arr ar- betsnrarknadens Izuvudorganisatio- ner till den del ersättningar utgår un- der de första trettio dagarna av den tid den skadade ir'r arbetsojörnrögen och beräknas så att ersättningen upp- går för insjrtknattdedagen till högst 30 krattor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

Föreslagen lydelse

sä ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning. som ut- gatt annorledes än på grund av sjuk- försäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (l977:265) om statligt personskadeskydd eller la- gen (1977267) om krigsskadeersätt- ning till sjömän om icke ersätt- ningen grundas pä förvärvsinkomst, ävensom ersättning. vilken vid sjuk- dom eller olycksfall tillfallit någon pä grund av annan försäkring. som icke tagits i samband med tjänst. dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den män liv- räntan är skattepliktig enligt 32»? 1 eller 2 mom.. sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadestänt'lsförsäk- ring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur:

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen ut- gått på grund av kapitalft'lrsäkring; försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser drift- byggnad på jordbraksjitslighet. byggnad på fastighet som avses i 24 s*" lmom.. byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller så- dan del av värdet av nrarkanliiggning som får dras av genom årliga värde- nrinskningsavdrag_ dels i den män köpeskilling. som skulle ha influtit

f("irsäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom. dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än privatbostad eller mark- anläggning. dels i den man köpeskil-

lling. som skulle ha influtit om den

försäkrade eller skadade egendo- men i stället hade sälts. hade varit att hänföra till intäkt av näringsverk- samhet och dels i den mån ersätt- ningen eljest motsvarar skattepliktig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den försäkrade eller skadade intäkt av eller avdragsgill omkost- cgendomen i stället hade sälts. hade nad för näringsverksamhet; varit att hänföra till intäkt av fastig- lret eller av rörelse och dels i den män ersättningen eljest motsvarar skatte- pliktig intäkt av eller avdragsgill orn- kostnad för fastighet eller rörelse; vinstandel. aterbäring eller premiei'rterbetalning. som utgått på grund av annan perstmft'nsäkring än pensionsft'ftrsäkring eller sådan sjuk- eller olycks— fallsförsz'ikring som tagits i samband med tjänst. samt vinstandel. som utgått på grund av skadel'i'irsäkring. och premieätcrbetalning på grund av skadeför- säkring. för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen (1956: ersättning jämlikt lagen (1956: 393) om ersättning ät smittbärarc 293) om ersättning ät smittbärare om icke ersättningen grundas på för- om icke ersättningen grundas på för- värvsinkomst av (> ()()0 kronor eller värvsinkomst: högre belopp för är: periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. som icke ut- gör vederlag vid avyttring av egendom. i den man givaren enligt 20.5 eller punkt 5 av anvisningarna till 46.5 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp: stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt- ning för arbete sorn har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning; studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen( 1973z349). internat- hidrag. studielan och resckostnadscrsättning enligt () och 7 kap. samma lag samt sädant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arlftetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sadant bidrag likställda. och äger i följd härav den bidragsbcrättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri- das med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag: lön eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958295) om sjömansskatt: kontan(understöd. som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel: handikappersättning enligt 9kap. "2 och 3 ss lagen om allmän försäkring, sadan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a äs" samma lag som utgör ersätt— ning för merkostnader. ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7 a & samma lag eller enligt 3 kap. 5 d & lagen om arbetsskadeförsäkring eller li.) s lagen om statligt personskadeskydd samt hernsjukvärdsbidrag och hem- vr'trdsbidrag, som utgar av kommunala eller landstingskommunala medel till den värdbeht'Wandc: kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension: kommunalt lwstadstillägg till handikappade: bostadsbidmg som avses i lagen (1988786) om bostadsbidrag: bidrag enligt lagen ( 198811463) om bidrag vid adoption av utländska barn; ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet. om ersättningen avser reseersättning. traktamentc eller ersättning för tidsspillan: hittelön samt ersättning till (len som i särskilt fall räddat person eller

Na varande lydelse

Föreslagen lydelse

egendom i fara eller bidragit till av- slöjande eller gripande av person som begått brott:

sedvanlig ersättning till den som lämnat organ. blod eller moders- mjölk;

tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning. om vins- ten avser minnesförernäl eller värdet inte överstiger ().1 basbelopp avrun- dat till närmaste hundratal kronor;

sadan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel. för vilka avdrag icke medgivits vid taxering. vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän pensitmsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke atnjutits vid avsättning ti11 stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt väx- ande bär och svantpar sann kottar

som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett be- skattningsår inte överstiger 5 ()()0 kro- nor. sävida intäkterna inte kan hän- föras till rörelse som den skattskyl- dige driver eller utgör lön eller lik- nande jörmän:

ränta enligt 61 & lagen (1941:416) om arvsskatt och gävoskatt. 69.5 1 och 2 mom.. ()9as' tredje stycket eller 75 aä fjärde stycket uppbördslagen (1953zl72). 36.5 3mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 225 tullagen (1973:o7()). 20% lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be- träffande vissa uppdragsersättningar. 5 kap. 13 15 lagen ( 1984: 151) om punkt- skatter och prisregleringsavgifter. 4(ts*' lagen (1984z404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. 24.5 lagen ( 1984568) om uppbörd av socialaniftcr fran arbetsgivare eller 32 och 34 st tullagen (1987zlll65):

ränta som enligt bestänttnelserna i 3kap. 239" 4 och 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter inte redovisas i kontroll- uppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt- ningsar sammanlagt inte uppgår till 501) kronor.

Beträffande vissa ftfirsäkringsbe- lopp som utgör till lantbrukare. skogsbrukare. yrkesfiskare. renskö- tare m.fl. gäller särskilda bestäm- melser i punkt 16 av ant-'isningarmt

ränta som enligt bestämmelserna i 3kap. 239" 4 och 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- uppgifter inte redovisas i kontroll- uppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt- ningsär sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;

sådant statligt bostadsstöd som av- ses i punkt 3 av anvisningarna.

Beträffande ersz'z'ttning som utfal- ler på grund av avtalsgruppsjukför- säkring gällcr särskilda bestämmel- ser i 32,9" _? 1: mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 55.

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 2] ,5 och ipnnkt I] av anvisning- arna ti11285

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

20 s?

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvä'trvskälla skall alla om- kostnader under beskattningsåret för intäkternas förvi'trvande och bibehål- lande avräknas frän samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttoin- täkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för: den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter. såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll:

sådana kostnader för hälsovård. sjukvård samt företagshi'tlsovård som an- ges i anvisningarna:

kostnader i samband med plock- ning a v vilt väsande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefritt enligt [9 .5';

värdet av arbete. som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år:

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvs— verksamhet:

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld: ränta enligt Skåp. 1 .5 studiestödslagen (1973:349); avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift: avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10); avgift enligt 10 kap. 7.5 utlå'mningslagen (19892529): avgift enligt 26.5 arbetstidslagen (1982zo73):

skadestånd. som grundas på lagen (197(i:580) om medbestämmande i ar— betslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbethivare och ar- betstagare. när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada:

företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken: straffavgift enligt 8 kap. 7.5 tredje stycket rättegångslmlken; belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 5 uppbördsla- gen (1953272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982: 1006) om avdrags— och upp- giftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar:

avgift enligt lagen (1976:2(.t6) om felparkeringszwgift: kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parke- ring;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978368);

vattenft'jrore-ningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten- ft'srorening från fartyg:

avgift enligt 35 lagen ( 1975zh'5) med bemyndigande att meddela föreskrif— ter om in- eller utförsel av varor:

lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och

7Senaste lydelse 1989:545.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

kol eller lagen (l985:635) om försörjningsberedskap pä naturgasomrädet; avgift enligt 18 & lagen (190171 s. 1), innefattande vissa bestätntnelser om elektriska anläggningar:

ränta på länat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag sotn avses i punkt 7av anvisningarna till 24 s:

kapitalförlust m. m. i vidare mätt än som får ske enligt 36 ä'. (Se vidare anvisningarna.)

Inkomst av jordbrttksfastighet

ränta pä lättat kapital till den del ' räntan motst-'aras av sådan eftergift av ränta eller amortering eller täcks av sadant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till l9ä; kapitalfi'irlust m. m. i vidare män än som särskilt föreskrivs. (Se vidare anvisningarna.)

Inkomst av näringsverksamhet

219"&

Med näringsverksamhet avses _vr- kesmässi g själ vständi gt bedriven för- vårvsverksamhet. Till näringsverk- samhet räknas också i annat fall inne- ltav av nt'iringsfastighet santt innehav och avyttring av rätt till avverkning av skog. En privatbostadsfastighet el- ler en pt"it-'(ttl)o.t'tttt't' kan inte ingå [ nä- ringsverksamhet.

("Se vidare anvisningarna. )

32 v

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vad som av nt'iringsverksam- heten kommit näringsidkaren till godo på sätt framgår av anvisning- arna. '

(Se vidare t'tnt'isningarna. )

23 s*"

”Senaste lydelse 1972z741. "Senaste lydelse 1984:1060. "'Senaste lydelse 198():1113.

Från intäkt av näringsverksamhet får avdrag göras för kostnader i verk— samheten på sätt framgår av anvis- ningarna.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 s”

(41 & första stycket)

lnkomst av jordbruksfastighet el- ler rörelse skall beräknas enligt bok- föringsmi'tssiga grunder, i den män dessa icke stå i strid med särskilda [m_s-tämmelser i denna lag. Även itt- koms/ av annan fastighet beräknas enligt hok]"('iringsmt'issiga grunder i de fall som angivas ipunkt [ av att— visningarna.

lnkomst av näringsverksamhet be— räknas enligt bokföringsmässiga grttrtder i den mån dessa inte strider mot beslämmelserna i denna lag. (Se vidare anvisningarna. )

25 s”

(30 5)

Vad som återstår av intäkt av rö- reise, sedan avdrag enligt 29 s gjorts och hänsyn tagits till in- och ut- gående balans. (nettointakten) utgör inkomst av rörelse. Beträffande ma- kar giiller särskilda bestämmelser i anvisningartm till 52 s. (jfr 235 OCh 26 å)

Vad som återstår av intäkterna av en förvärvskt'illa inom inkomstslaget näringsverksamhet sedan avdrag gjorts enligt 23 s. hänsyn tagits till in- och utgående balans enligt 24.5 och utdrag gjorts enligt 26.5 utgör in— komstett av förvt'irvskällan. Beträf- fande makar finns särskilda bestäm- tnelser i anvisningarna till 52 få.

26 än

Uppkommer underskott vid be- räkningen av inkomst av en förvärvs- källa medges med de begränsningar som anges i anvisningarna — avdrag för underskottet i förvårvskållan när- mast följande stkattningsår.

Avdrag enligt första stycket med- ges inte i den mån avdrag ltar med- getts enligt 33 s 3 ntont.

Beträffande underskott vid för- vt'irvskäl/ans upphörande gäller vad som sägs i 35913 mom. lagen (1947570) om statlig inkomstskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

27.5

IlSenaste lydelse av 245 1 mom. l98-l:10(ilt 7.4 & 2 Inom. 1989:”)17. IJSenaste lydelse av 25 ä 1 motn. 1984:1054 25 ä 3 motn. 19801124—1 25 s 3 mom. 1986:473. ” Senaste lydelse 1986:1113.

Summan av inkomsterna av olika

förvt'irvskt't'llor inom inkomstslaget

ttäringsverksamhet utgör inkomst av

Prop. 1989/90:11()

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

näringst'erksamhet. Vid summering- en beaktas inte ft'irvärvskt'illa som vi- sar underskott.

31.5”

'l'ill tjänst Iain/öres dels allmän eller enskild tjänst eller stadigvarande uppdrag ärensmn varje annan j'ast el- ler tillfällig arbetsanstäl/tting oeh dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet. tillfälligt upp- drag. såsom up,.n'lrag att förrätta bouppteckning. arvskifte. auktion.

Till tjänst räknas anställning. uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller till inkomst av kapital enligt lagen (1947576) om statlig inkomstskatt.

besiktning, värdering. skt';gsräkning. ävensom annan därmed jämförlig in- k(.1mstgi1-'ande verksamhet av tillfäl- lig natur.

Med tjänst likställs rätt till

a) pension.

b) livränta. som utgår pä grund av sjuk-. olycksfalls- eller skadcförsäkring eller annorledes än pä grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avytt- ring av egendom.

e) ersättning. som i annan form än livränta utgär på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring. tagen i samband med tjänst.

d) und.tntagsft'irmäncr. samt

e) periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. iden man beloppet inte är undantaget från skatteplikt enligt 1934 och inte heller utgör vederlag vid avyttring av egendom.

(Se vidare anvisningarna.)

32 & lmom. '5 Till intäkt av tjänst hänförs a') avlöning. arvode. traktamente. spurt/er och annan förmän i pengar. bostad eller annat som utgätt för tjänsten.

a) avlöning. arvode och kostnads- ersättning samt annan förmän i pengar, bostad eller annat som ut- gätt för tjänsten.

b) pension.

e) sadan livränta som utgätt pa grund av sjuk—. olycksfalls- ellcr skadeför- säkring eller annorledes än på grund av fi'ärsäkring med undantag av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom. i den mån det inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat följer av.. 7 mom.

d) i fräga om sadan i e) angiven livränta. som utgår till följd av person- skada och pä vilken 2 mom. inte är tillämpligt. den del av livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat under- häll.

e) ersättning som utgätt i annan form än livränta pä grund av sjuk- eller olyckstallsfi'ii'säkring. tagen i samband med tjänst. dock inte ersättning. som avser sjukvärds- eller läkarkostnader.

'fSenaste lydelse It)—445198. ”st-nasa- lydelse ww; 13113.

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

f) undantagsförmäner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 3115. samt

g) engångsbelopp som utgär till följd av personskada ocb'utgör skat- tepliktig intäkt enligt punkt 1 av an- visningarna till 195.

Föreslagen lydelse

f) undantagsförmäner. periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 s.

g) cngängsbclopp som utgår till följd av personskada och utgör skat- tepliktig intäkt enligt punkt 1 av an- visningarna till 19 %.

h ) sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag som enligt 3 s*' [2 mom. lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt skall tas upp sotn intäkt av tjänst.

i) sådana förmåner och ersätt- ningar m.m. sont anges i punkterna 14 och 15 av ant-'isningarna.

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — säsom vinstandel. äterbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp — vil- ket utgätt pä grund av pensionsförsäkring eller sädan sjuk- eller olycksfalls— försäkring. som tagits i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kol- lektiv a1'gäi1gsbidragsft'irsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omstän- digheter än den försäkrades levnads- ålder och anställningstid riiknas en- dast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives ipunkt ]] av anvis- ningarna. tVIotsvaratule gäller ifråga om sädatt a1'gångsersätttting som an- norledes än på grttnd av kollektiv av— gångsbidragsjörsiikring utbetalas av staten till arln'tstagare. Även av- gängsersättning som utbetalas till ar- betstagare som omfattas av s. k. trygg/tetsavtal räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt sattt angives ipunkt II av anvisningar/ut.

llar tjänsteinnehavare som löne- förmän innehaft fastighet på sådant sätt. att han enligt lkap. 55 fastig- hetstaxeringslagen (197911152) skall anses som ägare. skall dock intäkt. vilken tjänsteinnehavaren ätnjutit från fastigheten. räknas som intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

3 mom. Såsom intäkt upptages i e k e vad som av s t a t e n anvi-

|(1

|"Senaste lydelse 1989: 1017.

Har tjänsteinnehavare som löne- förmän innehaft fastighet på sådant sätt. att han enligt lkap. Så fastig- hetstascringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. skall dock intäkt. vilken tjänsteinnehavaren ätnjutit från fastigheten. räknas som intäkt av näringsverksantltet eller behand- las enligt reglerna för privatlmstad.

3 mom. Som intäkt tas inte upp kostnadserst'ittning iform av utlands-

Nu varatt de lydelse

sats till bestridande av särskilda. ttted vissa tjänster eller uppdrag förenade kostnader ttted undantag för trakta- metttsersättning vid resa i tjänsten sotn inte varit förenad med övernatt- ning samt resekostnadsersättning. Såsom intäkt upptages således icke: utlandstillägg och därmed lik- ställda förmaner för utom riket sta- tionerad personal vid utrikesförvalt- ningen eller i svensk biständsverk- satnhet: fört'altningskostnadsbidrag anslag till andra e.t'penser;

å stat uppförd häst- och båt/ega; lill bestå/lttingshavare vid armen utgående hästgottgörelse för egna tjänste/täsutr;

traktatttentsersättning vid resa i tjänsten som varit förenad nted över- natt/ting:

kostnadsersättning för värd av persott i enskilt familjehem".

ägande i följd härav skattskyldig icke göra avdrag för underskott. som kan uppkomma därigenom. att så- lunda anvisat anslag icke förslår till täckande av därmed avsedda utgif- ter.

Bestätttmelserna i första stycket tillämpas även på motsvarande kost- nadsersättttittg som anvisats av kont- mun eller som bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för de! nordiska tjänste- ntannautbytet. Bestt't'ttttttelserna till- lätttpas vidare — i den omfattning som anges i punkt 7 fjärde stycket av an- visningarna — på kostntulsersätt- ningar som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI) till sådan pä bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Riksska/teverketfår ocksä. ttär skäl föreligger, förklara att reglerna i första stycket skall till- lätttpas pä motsvarande erst't'ttning. som anvisats av annan offentlig insti- tution. Sådant heslutft'tr. när otttstän- dig/teterna föranleder det, återkallas

och

Föreslagen lydelse

tillägg och därmed likställda förmä- ner såsottt fri bostad, bostadskost- nadsersättning. eller däremot sva- rande förmått för utom riket statio- nerad personal vid utrikesförvalt- ningen eller i svensk biståndsverk- samhet. Som intäkt tas inte heller upp kostntulsersättning avseende ökade levntulskostnader och skolav- gifter för bartt satttt förmått av fri bo- stad som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI) till sådan på bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt i Sverige. Till följd härav medges inte den skattskyldige avdrag för underskott som kan uppkottttna genom att den anvisade ersättningen inte räcker till för att täcka därtned avsedda utgifter.

Nuvarande lvdelse

av riksskatteverket. Mot beslut. sotn riksskaltevet'ket meddelat enligt detta stycke. får talan inte föras.

3 a mom.” Ft'ftrmän av fri grupp- livfi'irsäkring tas inte upp som intäkt. oavsett om fi.")rmänen ätnjtttits pä grund av statlig eller pä grttnd av kommunal eller enskild tjänst. llar sadan förmän ätnjutits pä grund av enskild tjänst och utgätt efter vä- sentligt l'iftrmt'inligare grttnder än som gäller för befattningshtn'are i statens tjänst. skall dock förmänen tas tipp som intäkt till den del den ut- gittt efter förmänligare grttnder än de som gäller för nämnda befatt— ningshavare. Förmän av fri grupp- sjukförsäkring som ätnjttts enligt grunder som fastställts i kollektivav- tal mellan arbctsmarknadens huvud- organisationer tas inte heller tipp som intäkt.

3 e mom.” Som intäkt tas inte upp personAllVärdsft'fn'mäner. Här- med avses fi."trmäner sotn inte är ett direkt vederlag för utfört arbete utan är atgärder som är avsedda att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller sotn annars utgär pä grttnd av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.

Föreslagen lydelse

3 a mo m. Förmän av fri gruppliv- försäkring tas inte upp som intäkt. oavsett om förmänen ätnjutits pä grund av statlig eller pä grund av kommunal eller enskild tjänst. llar sädan förmän ätnjutits pä grund av enskild tjänst och utgätt efter vä- sentligt förmänligare grunder än som gäller för befattningshavare i statens tjänst. skall dock förmånen tas tipp sotn intäkt till den del den ut- gätt efter förmånligare grttnder än de som gäller för nämnda befattv ningshavare. Förmän av fri grupp- sjukförsäkring som atnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivav- tal mellan arbetstmtrknadens huvud- organisationer tas inte heller upp som intäkt. Däremot tas som itt- täkt upp ersättning som utgår på grund av sistnämnda försäkring.

3 e mom. Som intäkt tas inte upp personalvärdsförmätter. llärmed av- ses förmäner som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete utan avser enklare åtgärder av mindre värde vilka syftar till att skapa trivsel i ar- betet eller liknande eller utgär pä grund av sedvänja inom det yrke el- ler den verksamhet som det är fråga ()III.

Som personalvärdsfi'ärmän räknas dock inte

1. förmäner som den anställde fär byta ut mot kontant ersättning.

2. f(ftrmäner som inte riktar sig till hela personalen samt

3. andra förmaner som den anställde far ätnjuta utanför arbetsgivarens arbetsplatser mot betalning med kupong eller annat motsvarande betal-

ningssystetn.

4 mom.” .'Ir vid enskild tjänst anvisad särskild ersättning för vissa med tjänsten förenade kostnader. skall dentta ersättning redovisas så- som intäkt.

Har skattskyldig pä grund av byte av verksatnhetsort avflvttat till ny bostadsort och av arbetsgivaren eller av allmänna medel uppburit särskild

”Senaste lydelse- 198713113. |leSenaste lydelse 1987113113. "”Senaste lydelse 19032265.

4 mom. llar skattskyldig pä grttnd av byte av verksamhetsort flyttat till ny bostadsort och fått sär- skild ersättning av sin arbetsgivare

M

Nuvarande lydelse

ersättning till bestridande av flytt- ningskostnad. skall dock sådan er- sättning ttpptagas såsom intäkt alle- nast i den mån ersättningen utgätt med väsentligt högre belopp än som gäller för befattningshavare i statens tjänst.

Föreslagen lydelse

eller av allmänna medel för flytt- ningskostmtden. skall ersättningen tas upp som intäkt endast till den del ersättningen utgått med väsentligt högre belopp än som gäller för bc- fattningshavare i statlig tjänst.

33 & I INOHLZH Frän intäkt av tjänst mä avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. sävitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag. som. pä sätt i 3235 3 mom. är sagt. ej skall upptagas säsom intäkt.

Avdrag fär i enlighet härmed ske för. bland annat: avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt- skyldige haft att själv vidkännas utgift:

kostnad för arbetsbiträde. som den skattskyldige använt för tjänsts utför- ande och sotn han själv avlönat:

förlust ä medel. för vilka den skattskyldige varit pä grund av sin tjänst re-

dovisningsskyldig:

(")kad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam- hetsorten som varit förenad med övernattning. där e ', vad angår stats- tjänst, särskild ersättning varit därför an visad;

färdkmtnad vid resa i tjänsten;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam- hetsorten som varit förenad med övernattning:

kostnad för facklitteratur. instrument och dylikt, som varit nödigt för

tjänstens fullgörande.

] fråga om rätt till avdrag för ränta pä skuld som den skattskyldige ädra- git sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten gäller 39% lmom.

:(]Senttstc lydelse t9s9; 1017.

I fråga om en inkomstgivande .s'jälvsti't'ndigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras till närings- verksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvär- vande om de betalats under beskatt- ningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats un- der äret före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksam/tet får inte dras av mot överskott [ en annan verksamhet.

Ränta pä skuld som den skattskyl- dige ådragit sig för sin utbildning el- ler annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen

tu '_'-)

Nuvarande lydelse

2 mo m.” Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning. som enligt ll kap. Zs' lagen (1962381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. skall ut- över kostnader som avses i punk- tema 3 och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 3000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av in- täkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. och ej heller en- samt eller tillsammans med kostna- der som avses i punkterna 3 och 7 av anvisningarna överstiga intäkten.

Föreslagen lydelse

(1947576) om statlig inkomstskatt.

2" mom. Skattskyldig. som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning-. som enligt llkap. Zå lagen (1962z381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning. dock inte intäkt av verksamhet som avses i ] mom. tredje stycket. skall utöver kostnader som avses i I mom. tredje stycket och punkterna 3—3 c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 4000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor. och ej heller ensamt eller tillsam- mans med kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och nyss- nämnda ant'isningsptmkter överstiga intäkten.

3 mom. Avdrag/fär göras för un- derskott avföri't'irvskälla som är hän- för/ig till aktiv näringsx'erksamhet av- seende litterär, konstnärlig eller där- med jämförlig verksamhet i den mån um'lerskottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

['.'tt villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period sotn omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskatt- ningsåren redovisat intäkter från verksamhelen av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.

345

Vad som återstår av intäkt av tjänst. sedan avdrag enligt 33å gjorts. utgör inkomst av tjänst.

"Senaste lydelse lOSSJUlt-i.

Vad som återstår av intäkt av tjänst. sedan avdrag enligt 33.5 och andra stycket gjorts. utgör in- komst av tjänst.

b'lrpkommer underskott vid be- räkningen av inkomst av tjänst med- ges avdrag för underskottet från in- täkt av tjänst närmast följande be- skattningsår.

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 522

lnkomst av jordbruksfastighet el- ler rörelse skall beräknas enligt bok- föringsmässiga grunder. i den mån dessa icke stå i strid med särskilda be- stämmelser i denna lag. Även in- komst av annan fastighet beräknas enligt bokföringstruissiga grunder i de fall som angivas ipunkt ! av an- visningarna.

I andra fall än som nu sagts eller som anges i punkt 4a av anvisning- arna skall intäkt anses ha ätnjutits det beskattningsår. under vilket in- täkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning. och skall ut- gift eller omkostnad anses belöpa på det beskattningsår. varunder utgif- ten betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt. avgift el- ler ränta. som ingår i slutlig eller till- kommande skatt enligt uppbördsla- gen. anses dock belöpa på det be- skattningsår dä den slutliga eller till- kommande skatten påförts. Statlig fastighetsskatt skall emellertid anses belöpa på det beskattningsz'tr till vil- ket skatten hänför sig. Beträffande avdrag för räntekompettsation gäller särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 39 s*.

I fråga om inkomst av annan fas- tighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt in- komst av kapital gäller beträffande ränta som /tar erlagts i förskott att av- drag inte medges för den del av rän- tan som belöper på tid efter beskatt- ningsa'rets utgång. För ränta som en- ligt denna bestt'itnmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som fiiirskotts- betalningen har avsett.

Av 24 Q' framgår att inkomst av nä- ringsverksamhet skall beräknas en- ligt bokföringsmässiga grunder.

[ andra fall än som nu sagts skall intäkt anses ha ätnjutits det beskatt- ningsår. under vilket intäkten blivit för den skattskyldige tillgänglig för lyftning. och skall utgift eller om- kostnad anses belöpa på det beskatt- ningsår, varunder utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skatt. avgift eller ränta. som ingår i slutlig eller tillkom- mande skatt enligt uppbördslagen (19.53.272). anses dock belöpa på det beskattningsår då den slutliga el- ler tillkommande skattcn påförts. Statlig fastighetsskatt skall emeller- tid anses belöpa på det beskatt- ningsår till vilket skatten hänför sig.

42 är” Värdet av bostadsförmän skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller. om tillfälle till sådan jämförelse saknas. efter annan lämplig grund.

33Senaste lydelse 1987: 1203. EFSenaste lydelse lQS'l: 1303.

IJ 'Jl

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värdet av produkter. varor eller andra förmåner. som ingår i lön eller

Värdet av produkter. varor eller andra ttatura/örmåner. som ingår i lön eller annan inkomst. beräknas annan inkomst. beräknas till mark- efter ortens pris. nadsvärdet.

Bilförmän och kostförmän värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.

(Se vidare anvisningarna.)

46 s"

2 nu'mi.24 Skattskyldig. som har varit bosatt häri riket under hela beskatt- ningsäret. far dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämfi'irlig periodisk utbetalning. som inte fär dras av fran inkomsten av särskild förvärvskälla. i den utsträck- ning som framgär av punkt 5 av anvisningarna:

2) för paförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte far dras av frän inkomsten av särskild förvärvskälla:

3) för Obligatoriska avgifter som den skattskyldige. på grund av arbete i ett annat nordiskt land. enligt slutligt fastställd debitering skall betala i över- ensstämmelse med den konvention som avses i förordningen ( 1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige. Danmark. Finland. lsland och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrttndande in- täkten tas till beskattning för beskattningsäret i Sverige:

4) för belopp som den skattskyl- dige under beskattningsåret har beta- lat för eller tillgodoräknats som un- derltåll av icke hemmavarande barn intill dess barnctfvlll I 8 år eller intill dess det fyllt 2 I år om det genomgår grundskola. gymnasieskola eller där- med jämjörlig grum/utbildning. dock högst med 3 000 krattor för varje barn:

(.)) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. som ägs av arbetsgi- -'are. i den omfattning som framgår av punkt (» av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskatt- ningsäret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för pe rio- diskt understöd. avgift för pensions— försäkring och underluillsbidrag. som anges i första stycket 4) och 6). endast i den man hänsyn inte tagits till understödet. avgiften eller un— der/tällsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

llar skattskyldig under beskatt— ningsäret varit skyldig att betala sjö- mansskatt. medges avdrag för perio- diskt understöd och avgift för pen- sionsförsäkring som anges i första stycket 6. endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet eller av- giften vid beräkningen av sjömans- skatt.

Avdrag för avgift som avses i första stycket () medges endast i den mån av- drag inte fär ske från intäkt av siir- skild förvärvskälla.

()m skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-

34 Senaste lydelse 19:41): 1018.

Prop. 1989/9():110

Na varande lydelse

Föreslagen lydelse

ningsäret. medges avdrag som nu sagts bara i den män det belöper på nämnda tid.

Vid [99] års taxering medges av- drag med endast 75 procent av det be- lopp som följer av första stycket 6). tllotsvaratn'le gäller för avdrag som yrkas vid nämnda taxering nted stöd av punkt () fjärde stycket av anvis- ningarna och avser avgift som erlagts efter den 5 december [%'FI.

47%—

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förra"rvskällor. minskat i förekom- mande fall med sådant avdrag som avses i 46 oclt 46 a %. utgör taxerad inkomst.

Den laserade inkomsten avrundas nedat till helt hundratal kronor.

:a

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av närings- verksamhet och tjänst. minskat i förekommande fall med sådant av- drag som avses i 46 å. utgör taxerad jörvärt'sinkomst.

Den taxerade förvärt'sinkotnsten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

48%

. Z nt 0 nr.:" Skattskyldig fysisk per- son. som varit bosatt här i riket un— der hela beskattningsäret. har rätt till kommunalt grundavdrag med II) (10!) kronor.

llar skattskyldig under beskatt- ningsäret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958295) om

""—"Senaste lydelse 19865173. l"Senaste lydelse 1986:1113.

2 mom. Skattskyldig fysisk per- son. som varit bosatt här i riket un- der hela beskattningsäret. har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.

Grundat-draget uppgår till 0.32 basbelopp för taxerad inkomst sotn inte överstiger 1.86 basbelopp. För taxerad inkomst sotn överstiger 1.86 men inte 3.04 basbelopp uppgår grandavdraget till 0.32 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1.8!) men inte 2.89 basbe- lopp. För taxerad inkomst sotn över— stiger 3.()4 basbelopp uppgår gratul- avdraget till det belopp som enligt _ft'iregäende mening utgär vid en taxe- rad inkomst pä 3 .()4 basbelopp mins- kat med lt) procent av det belopp var- med den laserade inkomsten översti- ger 3.04 basbelopp. dock lägst till I). 32 basbelopp.

l-lar skattskyldig under beskatt- ningsäret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (19581295) om

Nuvarande lydelse

sjömansskatt skall grundas/draget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 & 2mom. lagen skatte- pliktig dagpenning. Det sålunda be- räknade grumlavdraget avrundas uppåt till helt hundratal krattor.

3 mo 111.3'7 Skattskyldig fysisk per- son. som varit bosatt här i riket en- dast under en del av beskattnings- året. har rätt till kommunalt grund- avdrag med en tolftedel av 10000 krattor för varje kalendermånad el- ler del därav. varunder han varit bo- satt här i riket. Härvidgäller bestäm- melserna i 2 mom. attdra stycket. Det såluttda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

37 Senaste lydelse 19861 113.

Föreslagen lydelse

sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 & 2mom. lagen skatte- pliktig dagpenning.

Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsäret.

Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksatnhet och tjänst mins- kad med avdrag som avses i 46 s. [ inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 3255 1 mom. första stycket It och i. Som avdrag ett- ligt 46.6 räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 465 grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses i329' I mom. första stycket 11.

Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

3 mom. Skattskyldig fysisk per- son. som varit bosatt här i riket en- dast under en del av beskattnings- äret. har rätt till kommunalt grund- avdrag med en tolftedel av 0,32 bas- belopp för varje kalendermånad el- ler del därav. uttder vilken han varit bosatt här i riket. varvid bestämmel- serna i 2 mom. tredje — sjätte styck- ena tillämpas.

4 tnom. Skattskyldig fysisk per- son. sotn varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattnings- året och vars inkomst till inte obetyd- lig del har utgjorts av folkpension, har rätt att i stället för kommunalt grundavdrag enligt 2 eller 3 motn. få särskilt kommunalt grundat-drag en- ligt bestämmelserna i punkt 1 av än- visningarna.

Det särskilda grundavdraget av- rundas nedåt till helt hundratal kro- nor.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/901110

50 533

l m om. Skattsky/digs beskatt- Den taxerade förvät'vsinkomsten ningsbara inkomst fastställs enligt be- minskad med kommunalt grundav- stättttne/sertta i 2 oeh 3 tnotn. samt drag utgör beskattningsbarfört-'ärvs- 52 5. inkomst.

3 mom. För fysisk person. som varit bosatt häri riket under hela eller någon del av beskattttittgsäret. utgörs den beskatt/tingsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den .lteskattttittgsbara ittkotnstett ska/l an- ges i helt hundratal kronor. så att ("t'verskjutatu'le belopp. sotn inte tipp- går till helt hundratal kronor. bort/'al- ler.

Har den skattskyldiges skatte/ör- måga uttder beskattningsåret varit väsentligen nedsatt till följd av lång- varig sjukdotn. olyckshäna'else. ål- derdom. underhåll av andra närstå- ende ätt barn. för vilka den skattskyl- dige varit berättigad till alltttättt barn- bidrag. eller attuan därmedjämförlig otttstäudighet. får den skattskyldiges raserade inkomst minskas. förutom med kotttmunalt gt'uudavdrag. med ytterligare ett efter ontstätuligheterna av;.ntssat belopp. dock högst 10 ()(/0 kronor. Har skattskyldig på gruttd av jämkning vid beräkning av sjötttatts— .skatt fått avdrag för nedsatt skatte/"ör- tnåga. skall avdrag. som avses i detta stycke. minskas med det belopp. var- med jätttkning medgetts.

Om skattskyldigs inkotnst. efter avdrag av därå belöpande skatt. på grund av nedsatt arbetsft't'rtttåga. långvarig oförvål/ad arbetslöshet. stor _löt'sörjningsbi'it'da eller annan därmed jämförlig omsu'indighet utt- derstigit vad ltan katt anses hava be- hövt till underhålljör sig själv och för make och (_)j'örsc't'tjda bartt (existens— minimum) är den skattskyldige be- rättigad ti/l avdrag för nedsatt skatte- förmåga.

”Senaste lydelse av

ä' 1 mom. 1986: 1 1 13 allé 3 inom. prop. 198*)-"91l:7-1 Sils" 3mom. 198021113. 39

Nuvarande lydelse

Även skattskyldig. vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts avfolk- pension. är — om särskilda omstän- digheter icke fifiranlcda annat — berät- tigad till avdrag för nedsatt skatte/ör- tttåga.

Vad i andra stycket sägs om minsk- ning av avdraget ttted belopp. var- tttedjämkning erhållits vid beräkttittg av sjöttutnsskatt. skall också til/ätn- pas i fråga om avdrag enligt tredje oclt fjärde styckena.

Vad ltät'e ter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig. som tttt nämnts. beskattningsbar inkomst.

3 tttottt. För annan skattskyldig än som avses i "3 tttottt. utgör den tas- erade inkomsten tillika beskattnings- bar ittkotttst.

Den beskatlningsbara inkOtttsten avrundas nedät till helt hundratal kronor.

€?

lmom.!" Akta makar. som under he

ras en var för sin inkomst.

Avdrag. som i509' Ztttom. andra eller tredje stycket sägs. beräknas för vardera maken försig. Härvid iaktta- gcs att vardera makens skatteför- måga bedömes med hänsyn till ma- karnas sammanlagi'la inkomst och förmögenhet satttt att avdrag ett/igt 50.6 Ztnotn. andra stycket för ma- karna tillsttttttttans icke må övetstiga det högsta belopp sotn där attgives.

Avdrag enligt 5035 Zmom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utatt hänsyn tagen till andra makens inkomst. [ fråga om jämk- ning av avdraget ett/igt bestämmel- serna i punkt 3 femte stycket av anvis- ningarna lill 50.5 skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av tttakartuts sammanlagda skatteplik- tiga förmögenhet. l'""l(ljdttlkl1fllg som nu sagts skall vidare bortses från så- dan _f('t'rttu't'genhet. som enligt 8.6 ltt- gen (1047577) om statlig förmögen-

3"Senaste lydelse 1980507.

(I:/.'1-

Föreslagen lydelse

kattningsäret levt tillsammans. taxe—

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ltetsskatt skall räknas in i den skatt- skyldiges skattepliktiga förmögen- hel.

53 %

lmom.-l" Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger sä framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 ss sägs:

a) fysisk person: för tid. tttuler vilkett luttt varit här i riket bosatt:

för all inkomst. som förvärvats inom eller utom riket: samt för tid. uttder vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastig- för inkomst av ttärittgsverksatnhet het: sotn hänför sig till fastighet eller fast för inkomst av rörelse. som här be- driftställe här i riket: drivits från fast driftställe: för inkomst av näringsverksatnltet

sotn tttgör intäkt när egendom som avses i 26 55 lagen ( I 94 7:5 76 ) om stat- lig inkomstskatt oeh sotn innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbo- stad eller avyttras: för inkomst vid avyttring dels av aktier och attdelar i andra svenska aktiebolag. handelsbolag och ekono- miska föreningar ätt sådana som av- ses i.? s* 7 mom. lagen om statlig in— komstskatt. dels av konvertibla sku/- a'ebrev och konvertibla vinstandels- bevis som utgetts av svenska aktiebo- lag. dels av sådana av svenska aktie- bolag tttfästa optiottsrätter sotn avser rätt till nyteekning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skul- debrev och dels optioner och termi- nersom avser något av nu nämndafiv nansiella instrument. om ("iver/tittaren vid något tillfälle under de tio kalen- derär som närmast föregätt det är då avyttringett skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadig- varande vistats här: för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän. som utgätt a -' anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun: . för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän. som utgätt av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun. i den man inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket: för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av le- damot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktieho- lag eller annan svensk juridisk person. oavsett var verksamheten utövats: för pension enligt lagen (1962: för pension enligt lagen (1962:

”Senaste lydelse 1989:1039.

7»l

Nuvarande lydelse

381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 10000 kro- nor och för annan ersättning enligt

Föreslagen lydelse

381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 0.32 basbe- lopp och för annan ersättning enligt

nämnda lag: nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp. som utgär på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring. om försäkringen meddelats i häri riket bedriven försäk- ringsrörelsc:

för ersättning enligt lagen (1954:243) om _vrkesskadcförsäkring eller lagen (1976380) om arbetsskadefi'ärsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgätt till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (l977z265') om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän:

för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (i973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (l973z37l) om kontant arbetsmarknadsstöd:

för timstudiestöd och inkrmrstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen. genom verksamhet häri riket förvärvad in- komst av tjänst;

för äterfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgif- ter. för restituerade. avkortade eller avskrivna cgenavgifteri den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 465 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna:

för vinst vid icke yrkestnässig av- yttring av fastighet här i riket eller rö- relse som bedrivits från fast driftställe häri riket eller tillbehör till sådan fas- tighet eller rörelse oeh av egendmn sotn avses i 35 $$ 3 a ntotn. och sotn itt- nefattar nyttjanderätt till ett ltus eller del av ett htts här i riket; satnt

för vittst vid icke yrkesmässig av- yttring dels uv aktier och andelar i sä- dana svenska företag sotn avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 s. dels av konvertibla skuldebrev sotn utgivits av svenska aktiebolag och dels av sädatta av svenska aktiebolag tttf'ästa optionsrätter som avses i 35 s*. 3mom. första stycket. om överlåta- rett vid nägot tillfiille uttder de tio ka- lenderår som ttiirtnast föregått det är då avyttrittgett skedde ltaft sill egent- liga ho och hemvist här [riket eller stadigvaramle vistats här;

b) dödsbo: för all inkomst som för 'ärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

I'd

Nuvarande lydelse

2 mom.—" Inkomst hos vanli- ga handelsbolag. kommanditbolag. enkla bolag. rederier och juridiska personer. som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom sär- skild taxeringsenhet och avser mark- samfällighct eller regleringssamfäl- lighet. hänförs till de särskilda del- ägarnas inkomst med belopp. som för en var motsvarar hans andel av bolagets. rederiets eller samfällighe- tens inkomst. Motsvarande gäller in— komst hos utländsk juridisk person i fall som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna. I fråga om vad som avses med utländsk jaridisk person i denna lag gäller vad som sägs i 165 Zmom. första stycket la- gen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. Delägare is.k. gruvbolag taxe- ras för den inkomst" han ätnjutit av bolagets verksamhet.

Föreslagen lydelse

2 mom. Inkomst hos vanli- ga handelsbolag. kommanditbolag. enkla bolag. rederier och juridiska personer. som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom sär- skild taxeringsenhet och avser mark- samfällighet eller regleringssamfäl— lighet. hänförs till de särskilda del- ägarnas inkomst med belopp. som för en var motsvarar hans andel av bolagets. rederiets eller samfällighe- tens inkomst. Motsvarande gällcr in- komst hos utländsk juridisk person i fall som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna. [ fråga om vad som avses med utländsk juridisk person i denna lag gäller vad som sägs i 165 2mom. första stycket la- gen (1947:576) om statlig inkomst- skatt.

3 mom.32 Avlider skattskyldig. skall för det beskattningsår. då dödsfallet inträffade. dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst. vilken den av- lidne haft. som för inkomst. vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet. och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det. då dödsfallet inträffade. tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt häri riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsär som följer närmast efter det fjärde kalen- deråret efter det kalenderår. då dödsfallet inträffade. tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket. om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxe- rad inkomst än 10 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket be- stämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga nagot beskattningsår an- ses därefter som sådant bolag i be- skattningshänseende. oavsett storle- ken av boets inkomst eller förmö-

31 Senaste lydelse 1989: 1039. 3Senaste lydelse 198611113.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalen- deråret efter det kalenderår. då dödsfallet inträffade. tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket. om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxe- rad inkomst än 10 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Bestämmelserna om handelsbolag i punkterna ] och 2 av anvisningarna till 22 .ö och punkt ] av anvisningarna till 23 .*5 tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom sattt vid dödsfallet var privatbostad,

Prop. l989/90:110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genhet. Bestämmelserna i detta som avses i5 #, ska/[reglerna mnpri- stycke tillämpas icke på fideikom- varbostad tillämpas intill ingången uv missbo. nyss angiven tid om egendmnen fort- farande uppfyller förutsättningarmz för att kunna räknas som privatbos- tad. Dödsbo på vilket bestämmel- serna om handelsbolag varit tillämp- liga något beskattningsår anses där- efter som sådant bolag i beskatt- ningshänseende. oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke till- lämpas icke på fideikommissbo. Om särskilda skäl föreligger. får riksskatteverket på ansökan förklara att dödsbo. som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende. får taxeras enligt bestämmelserna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatteverket senast Linder året efter det taxeringsär. då dödsboet första gången skall be- handlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mot beslut. som riks- skatteverket meddelat i sådant ärende. får talan inte föras.

54 &”

Fran skattskyldighetfrikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag:

b) i utlandet bosatt person: för sådan inkomst. för vilken avgift enligt lagen om bcvillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken be- frielse från sadan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag:

c) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. zs fastighetstaxeringslagen(197911152 :

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt Zkap. 2.5 fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad. dock ej kommunikationsbyggnad. distri- butionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3.5 fastighetstaxeringslagen: för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

e) i riket bosatt delägare ( dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke vari! här i riket bosatt:

för av dödsboet ätnjulcn. till ha- nom utdelad inkomst. för vilken dödsboet lir skyldigt att betala in- kemislskan;

f) här i riket bosatt fysisk person. som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt. danskt eller norskt luftfartyg:

”Senaste lydelse 1985362.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för inkomst av anställningen i den omfattning som anges i punkt 3 av anvis- ningarna. Av 70% framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldig- het för vissa inkomster. (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 19.5

1.” Socialbidrag. begravningshjälp samt underhåll. som har lämnats inta- gen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus c. d. utgör inte skatteplik- tig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsav- gifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid ef- ter den pensitmsbcrättigades frånfälle.

Med skadcståndsförsäkring förstås fi.")rsäkring. enligt vilken den försäk- rade äger utfä ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engt'ingsbelopp) och avser fi'irlorad inkomst av skattepliktig na- tur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engi'tngsbclopp. som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst. skall dock 40 procent av belop- pet avräknas såstnn icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera en- gångsbelopp under beskattningsåret får emellertid i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om all- män försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp. som har fastställts för det år under vilket engångsbe.oppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32.5 1 mom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Ut- bytes annan livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 329' lmom.. mot engångsbelopp. skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig in- täkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall. då denne på grund av 3 kap. 1635 andra eller tredje stycket lagen (19621381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkrings- kassa. är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från f("n'säkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst. dock att ersättningen icke är skatteplik- tig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i fört-';'irvskälla. Ersättning; som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall.

H Senaste lydelse 1988359.

'Ji

Nu varan de lydelse Föreslagen lydelse

då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (19541243) om yrkesskade- föräkring eller lagen (19761380) om arbetsskadeförsäkring. räknas till skatte- pliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bi- drag från stat eller kommun. som ut- går enligt av regeringen eller av stat- lig myndighet meddeladc bestäm— melser. i samband med utbildning el- ler omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknads— myndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte med- ges för den kostnad som sådant bi- drag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkrings- kassa till handikappade eller föräld- rar till handikappade barn för an- skaffning eller anpassning av motor- fordon. Utgår bidraget till en nä- ringsidkare för näringsverksamhe- tcn tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag ipunktZ av anvisning- arna.

Skatteplikt föreligger inte för bi- drag från stat eller kommun, som-ut- går enligt av regeringen eller av stat- lig myndighet meddcladc bestäm- melser, i samband med utbildning el- ler omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknads- myndighet utgör inte. skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte med- ges för den kostnad som sådant bi- drag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkrings- kassa till handikappade eller föräld- rar till handikappade barn för an— skaffning eller anpassning av motor- fordon. Utgår bidraget till en nä- ringsidkare för näringsverksamhe- ten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisning- arna lill 22 %.

Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt. Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med ar- bctsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrclsens omhändertagande-

av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag. som stiftelsen Dag Hammar- skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 sf 2 mom. första stycket 4 ) föreligger viss rätt till avdrag för bi- drag till barns underhåll. Sådant un- derhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

3. Eftergivet belopp av ränta eller amortering pä statliga lån till bo- stadshus skall inte tas upp som skatte- pliktig intäkt. Detsamma gäller i fråga om sådant räntebidrag som av- ses i

a) 36—38 M" bostadsfinansierings- förordningen (] 974.946) och punkt 8 av öt'ergångsbestärnmelserna till nämnda förordning.

b) 33.6 bostadslånekungörelsen (I % 7:552 ).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) 39 och 41.639 nybyggnads/ätte- förordningen för bostäder (1986-692).

([ ) 38. 40 och 41 5.6 ombyggnadslå- neförordningen för bostäder ( ] 986.693 ),

e) 3 så förordningen (1986:82) om riinta och amortering m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslän till kul- turhistoriskt värdefulla byggnader.

]) 95 förordningen ( ] 984.614) om lätt för förvärv av vissa fastigheter sattt har förk öpts enligt förköpslagen ( I 96 7.868 ).

g) 6 .t' förordningen (1985 .'352 ) om lån m. m. för gatukastnadsersättning (' vissa fall,

h) 15 5 förordningen ( ] 987.258) om stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem.

i) förordningen ( ] 983.974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.

j) 15 35 förordningen (1977:.332) om statligt stöd till energibeparande åtgärder i bostadshus m. m.

till 20 ä

1.35 Till skattskyldigs levnadskost- nader. för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslut- ningar. i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 2555 1 mom.. 33 å och 46 ä 2 mom. samtpunktZ av anvisningarna till 2.2 5. punkt 9 av ant-'isningarna till 29 .é' och punkt 6 av anvisningarna till 33 5.

1. Till skattskyldigs levnadskost- nader. för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges. räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor. föreningar och andra sammanslut- ningar. i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33.5. 4645 2mom.. punkterna 21 och 23 av an- visningarna till 23%? och punkt 6 av anvisningarna till 33 &.

Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till om- kostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verk- samheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärs- förbindelser och liknande eller då utgifterna avser jubileum för företaget. invigning av mera betydande anläggning för verksamheten. stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för

35 Senaste lydelse l987zl303.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mältidsutgiftcr medges normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch.

Till kostnader för hälsovård. sjukvård samt företagshälsovärd. för vilka avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas

kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser an- tingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk— och tandvårdskostna— der för anställd som inte är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring.

kostnader för företagshälsovärd som inte uppfyller villkoren för bidrag en- ligt förordningen (.1985z3'26) om bidrag till företagshälsovård samt

kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mcllan ar- betsmarknadens huvudorganisationer.

till 21 53"

(28.5 andra stycket)

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för ut— nyttjande av materiella eller imma- tcriclla tillgångar är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

(anv. till 27% p. 5)

Rörelse anses föreligga om del- ägare i fåmansl't'iretag eller närstå- ende till sådan delägare avyttrar hy- resrätt. patenträtt eller liknande rät- tighet under förutsättning att ersätt— ningen för rättigheten skullc ha ut- gjort intäkt av rörelse om verksam- heten i företaget hade drivits av den som avyttrat rättigheten.

”Senaste lydelse av

I. Näringsverksamhet anses före- ligga otn ett skattskylt'lig erhäller er- sättning i form av royalty eller perio- diskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella till- gångar. såvida inte royaltyn eller av- giften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av tjänst.

2. Näringsverksarnhet anses före- ligga om delägare i fåmansförctag el- lerfi'imansägt handelsbolag eller när- stående till sådan delägare avyttrar hyresrätt. patenträtt eller liknande rättighet. under förutsättning att er- sättningen för rättigheten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet om verksamheten i företaget hade

punkt [ av anvisningarna till 21 5 197374] punkt 2 av anvisningarna till Zl & IV"/21741 punkt 3 av ant-'isningarna till 21 & 197950!) punkt 4 av anvisningarim till 21 & lUH-l: lill) punkt 5 av anvisningarna till Zl s' 1983: 10117 punkt (i av anvisningarna till 21 s" l972:74l punkt 7 av anvisningarna till 21 Få 19722741 punkt 8 av anvisningarna till 21 & l975:359 punkt 9 av anvisningarna till 21 & 1984: l9t') punkt 10 av anvisningarna till 31 5 19812295 punkt 12 av anvisningarna till 21 55 1972:741 punkt 13 av anvisningarna till Zl & 1971741 punkt 14 av anvisningarna till Zl & 1989232 punkt [5 av anvisningarna till Zl & lUb'lzl lit) punkt 16 av anvisningarna till Zl & ll)87:l2l.

Prop. 1989/90:11()

Nu varande lydelse

(anv. till 27 5 p. 2)

T(n'ntrörelse anses föreligga. när nagon bedriver verksamhet som hu- vudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnads- tomt) frän fastighet. som uppenbar- ligen har förvärvats för att inga i yr- kesmässig markft'fnsäljning. såsom när fastighet har köpts av ett tomt- bolag e.d. eller när förvärvet har av- sett mark som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av bygg- nadstomt inga i tomtrörelse. om den skattskyldige under tio kalenderår — fränsett överlätelse som avses i 2 s lagen (1978:97I)) om uppskov med besku/lning av rmtlisutionsvinst — har avyttrat minst 15 byggnadstomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet har sålt sammanlagt minst 15 byggnadstomter under an- givna tid. Har försäljning av bygg- nadstomter skett frän olika fastighe- ter eller frän olika delar av en fastig- het. medräknas vid beräkningen av antalet tidigare salda byggnadstmn- ter endast sadana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge nor- malt kan anses inga i en och samma ttmitrörelse. Vid beräkning av anta- let tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse. utom då fråga är om kommuns upplåtelse av Iom/rätt. Har fastighet genom köp. byte eller därmed jämförlig ("överlätelse eller genom gäva över- förts till föräldrar. far- eller morför- äldrar. make. avkomling eller av- komlings make. till dödsbo. vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktie- bolag. handelsbolag eller ekono- misk förening. vari den skattskyl- dige ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller an-

Föreslagen lydelse

drivits av den som avyttrat rättighe- ten.

3. Tomtrörelse utgör en särskild form av näringsverksamhet.

Tomtrörelse anses föreligga. när någon bedriver verksamhet som hu- vudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnads- tomt) från fastighet. som uppenbar- ligen har förvärvats för att ingå i yr- kesmässig markförsäljning. säsom när fastighet har köpts av ett tomt- bolag e. (1. eller när förvärvet har av- sett mark som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av bygg- nadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår - frånsett överlåtelse som avses i 2 5 lagen (1990:000) om ersättningsfon- der— har avyttrat minst 15 byggnads- tomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet har sålt samman- lagt minst 15 byggnadstomter under angivna tid. Har försäljning av bygg- nadstomter skett från olika fastighe- ter eller från olika delar av en fastig- het. medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sälda byggnadstom- ter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge nor- malt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Vid beräkning av anta- let tidigare sälda byggnadstomter likställs med försäljning upplätelse av mark i och för bebyggelse. Har fastighet genom köp. byte eller där- med jämförlig överlåtelse eller ge- nom gäva överförts till föräldrar. far- eller morföräldrar. make. avkom- ling eller avkomlings make. till dödsbo. vari den skattskyldige eller nagon av nämnda personer är del- ägare. eller till aktiebolag. handels- bolag eller ekonomisk förening. vari den skattskyldige ensam eller till- sammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestäm- mande inflytande. anses tomtrörelse föreligga. om överlätaren och den

Nuvarande lydelse

delar har ett bestämmande infly- tande. anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 15 byggnadstomter. Tomtrörelsen an- ses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an- vändas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bo- stad anses inte utgöra tomtrörelse, om inte försäljningen görs av skatt- skyldig som avses iförsta stycket el- ler av skattskyldig som driver bygg- nadsrörelse eller handel med fastig- heter.

Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller han- del med fastigheter. anses försälj- ningen ingå i den övriga verksamhe- ten, om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

llar skattskyldig och hans make. om de med hänsyn till antalet tomt- försäljningar enligt alulra stycket an- ses ha drivit tomtrörelse. inte sålt någon byggnadstomt under de se- naste tio kalenderåren före taxe- ringsåret. anses avyttring av bygg- nadstomt som därefter sker inte sotn tomtrörelse. om inte byggnadstom- ten ingår i detaljplan eller avytt- ringen har skett under sådana för- hållanden att tomtrörelse på nytt an- ses föreligga enligt bestämmelserna i första eller andra stycket. Overlå- telse som avses i 2 5 lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av rea- lisationsvinst verkar inte aVbrytande på uppehåll som nu nämnts.

Utan hinder av vad i föregående stycke sagts skall avyttring av bygg- nadstomt anses utgöra led i tomtrö- relse. om nedskrivning av byggnads- tomt har skett i rörelsen och nedskri— vet belopp inte har äterförts till be- skattning minst tio år före taxerings- åre/.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av— ses i andra stycket. anses vinsten av denna avyttring — utom den del av

Föreslagen lydelse

nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 1.5 byggnadstomter. Tomtrö- relsen anses påbörjad i och med av- yttringen av den femtonde bygg- nadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an- vändas för gemensamt ändamäl eller till anställd för att bereda honom bo— stad anses inte utgöra tomtrörelse. om inte försäljningen görs av skatt- skyldig som avses i andra stycket el- ler av skattskyldig som driver bygg- nadsrörelse eller handel med fastig- heter.

Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller han- del med fastigheter. anses försälj- ningen ingä i den övriga verksamhe- ten. om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make. om de med hänsyn till antalet tomt- försåljningar enligt tredje stycket an- ses ha drivit tomtrörelse. inte sålt någon byggnadstomt under de se- naste tio kalenderåren före taxe- ringsåret. anses avyttring av bygg- nadstomt som därefter sker inte som tomtrörelse. om inte byggnadstom- ten ingår i detaljplan eller avytt- ringen har skett under sådana för- hållanden att tomtrörelse på nytt an- ses föreligga enligt bestämmelserna i andra eller tredje stycket. Överlå- telse som avses i 2 & lagen om ersätt- ningsfonder verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av- ses i tredje stycket. anses vinstcn av denna avyttring — utom den del av

Nuvarande lydelse

vinsten som belöper på mark inom detaljplan inte som inkomst av tomtrörelse. om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan. med vilken någondera är i intresse- gemenskap. obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomtrö- relse räknas likväl belopp varmed egendomens värde har nedskrivits i rörelsen. i den mån nedskrivningen inte har återförts till beskattning ti- digare.

Frägan om dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.

(anv. till 27 s p. 3)

Fastighet. som förvärvas genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. utgör omsättningstillgäng hos fastighetsägaren. om denne eller dennes make bedriver byggnadsrö- relse eller handel med fastigheter. Detsamma gäller om fastighetsäga- ren eller denncs make är företagsle- dare i ett fåmansföretag och fastig- heten skulle ha utgjort omsättnings- tillgång i byggnadsrörelse eller han- del med fastigheter om den hade för- värvats av fåmansföretaget.

Vad iförsla stycket sagts gäller inte om

a) fastigheten uppenbarligen har förvärvats för stadigvarande an- vändning i jordbruk. skogsbruk eller rörelse. som bedrivs av fastighets- ägaren. dennes make eller av få- mansföretag i vilket fastighetsäga- ren eller dennes make är företagsle- dare.

b) förvärvet avser en- eller tvåfa- miljsfaslighet som uppenbt'trligen ska/I stadigvarande användas som bostad för fastighetsägaren eller den- nes nzake eller

Föreslagen lydelse

vinsten som belöper på mark inom detaljplan — inte som inkomst av tomtrörelse. om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan. med vilken någondera är i intresse- gemenskap. obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomtrö- relse räknas likväl belopp varmed egendomens värde har nedskrivits i rörelsen. i den mån nedskrivningen inte har äterförts till beskattning ti- digare.

Frågan om dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.

4. Byggnadsrörelse och handel med fastigheter utgör särskilda for- mer av niiringsverkstan/tet.

Fastighet. som förvärvas genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren. om denne eller dennes make bedriver byggnadsrö- relse eller handel med fastigheter. Detsamma gäller om fastighetsäga- ren eller dennes make är företagsle- dare i ett fåmansföretag eller ett få- nzansiigt handelsbolag och fastighe- ten skulle ha utgjort omsättningstill- gång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvär- vats av fåmansföretaget.

Vad i andra stycket sagts gäller inte om

a) fastigheten uppenbarligen har förvärvats för stadigvarande an— vändning i annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren. dennes make el- ler av fåmansföretag eller av fåmans- ägt handelsbolag i vilket fastighets- ägaren eller dennes make är före- tagsledare eller

Nuvarande lydelse

('") förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastig- hetsägaren bedrivna byggnadsrörel- sen.

Har en fastighet. som inte är om- sättningstillgång. varit föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse. som — direkt eller genom ett han- delsbolag — bedrivs av fastighetsäga- ren. skall värdet av arbetet tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Be- drivs byggnadsrt'irclscn — direkt eller genom ett handelsbolag — av fys" k person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som intäkt en- dast om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i sam- band med arbetet.

lnnchar skattskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företa- gets fastigheter ha utgjort omsätt- ningstillgång i byggnadsri'ärelse eller handel med fastigheter om den hade innehafts av den skattskyldige. skall aktien eller andelen anses utgöra omsättningstilIgång. Vad nu sagts gäller dock endast om

a) företaget är ett fårmtnsföretag och den skattskyldige är företagsle- dare i företagct eller make till före- tagsledare.

b") intressegemenskap eljest råder mellan den skattskyldige och företa- get eller

c) företaget är ett handelslmlag. [ fall som avses i föregående stycke c") skall —- förutom andelen — en mot andelen svarande del av han- delsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de av lmlagets fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de innehafts av delägaren.

Skattskyldig. som enligt bestäm- melserna i denna anvisningspunkt eller punkt 4 innehar omsättnings- tillgång. anses bedriva rörelse.

Föreslagen lydelse

b) förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastig- hetsägaren bedrivna byggnadsrörel- sen.

Har en fastighet. som inte är om- sättningstillgång. varit föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse. som direkt eller genom ett han- delsbolag — bedrivs av fastighetsäga- ren. skall värdet av arbetet tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen. Be- drivs byggnadsrörelsen — direkt eller genom ett handelsbolag — av fysisk person skall dock värdet av dennes eget arbete tas tipp som intäkt en- dast om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i sam- band med arbetet.

Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företa- gets fastigheter ha utgjort omsätt- ningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade innehafts av den skattskyldige. skall aktien eller andelen anses utgör om- sättningstillgång. Vad nu sagts gäller dock endast om

a) företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsle- dare i företaget eller make till före- tagsledare.

b) intresscgcmcnskap eljest råder mellan den skattskyldige och företa- get eller

c) företaget är ett handelsbolag. [ fall som avses i föregående stycke c) skall — förutom andelen — en mot andelen svarande del av han- delsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de av bolagets fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de innehafts av delägaren.

Skattskyldig. som enligt bestäm- melserna i denna anvisningspunkt eller punkt 5 innehar omsättnings- tillgång. anses — beroende på om- ständigheterna — bedriva byggnads- rörelse eller handel med fastigheter.

Nuvarande lydelse

(anv. till 27 & p. 4)

Förvärvar skattskyldig genom arv eller testamente eller genom bodel- ning i anledning av makes död vär- depapper. fastighet eller liknande tillgång. som har utgjort omsätt- ningstillgång i den avlidnes rörelse. anses tillgängen utgöra (.nnsättnings- tillgång även hos den skattskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller en- dast om

a) den skattskyldige vid tidpunk- ten för förvärvet själv bedriver rö- relse i vilken tillgången hade utgjort omsättningstillgäng om den hade förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång.

b) den skattskyldige avser att fort- sätta den avlidnes rörelse eller

(' ) annan skattskyldig än som avses under a) ut'/1 l)) förvärvar tillgång. som är nedskriven vid förvärvet. och avstar från att begära avskattning.

Med (luskat/ning avses att den skattskyldige tar upp nedskrivning- ens belopp som intäkt av rörelse för det är då förvärvet ägde rum.

till 32

(anv. till 28 & p. 1 första och andra styckena)

Till intäkt av rörelse hänförs samt- liga intäkter i pengar eller varor. som har influtit i rörelsen. Detta in- nebär. att intäkten skall vara av så- dan beskaffenhet. att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i den Ifrägavarande förvz'irvsverk-

.- Senaste lydelse av punkt 1 av am'isningarna till Zlå 19822323

punkt 3 av anvisningarna till 22 & lUHl : l lit.)

Föreslagen lydelse

5. Förvärvar skattskyldig genom arv eller testamente eller genom bo- delning i anledning av makes död värdepapper. fastighet eller lik- nande tillgäng. som har utgjort om- sättningstillgäng i näringsverksam- het hos den avlidne. anses tillgången utgöra omsättningstillgång även hos den skattskyldige. Vad i första stycket sagts gäller en- dast om

a) den skattskyldige vid tidpunk- ten för förvärvet själv bedriver nä- rings)'erksarnhet i vilken tillgången hade utgjort omsättningstillgäng om den hade förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång el- ler

b) den skattskyldige avser att fort- sätta den avlidnes verksamhet.

]. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el- ler varor. som har influtit i verksam- heten. Detta innebär. att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och in- går som ett led i verkstan/teten. Hit

punkt 2 a av anvisningarna till 32.5 l9äl:l lStl punkt 3 av anvisningarna till le' 1989: 1017 punkt 4 av anvisningarna till 22 5 1984: 1060 punkt 5 av anvisningarna till 12 .' l98l:295 punkt (1 av anvisningarna till 23 .' 1989: 1017 punkt 7 av anvisningarna till 32 .' 1979z5tlt) punkt 8 av anvisningarna till 23 s' l()7():5tlt'l punkt 9 av am'isningarna till le l98-lzllloll

III/['It]

punkt ll av anvisningarna till 22.5 1975259.

Nuvarande lydelse

samheten, Hit räknas alltså infly- tande betalning för varor eller pro- dukter. som den skattskyldige hand- lar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter befint- liga varor eller produkter in gå i över- låtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i ltans rörelse. Däremot räknas inte ltit sädan intäkt. som kan inf/yta till den skat/skyldige vid sidan av rörelsen el- ler utanför vad som normalt är att anse som driftinkomst. t.ex. vid av- yttring av personlig lösegendom eller för struligvarande bruk i rörelsen av- sedda fastiglteter. Intäkt. som erhålls genom en sådan oberoende av rörel- sen gjord (tt-'_vttring. skall tas upp som intäkt vid beräkning av realisations- vinst enligt35 (.te/136 99. Som skatte- pliktig intäkt räknas inte statligt av- gångsvederlag i form av engångsbe- lopp till renskötseltttövare i samband med att han ttpphör med sitt rensköt- sel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maski- ner oeh andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgängar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsk- ningsavdrag. Ont beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m.m. finns bestämmel- ser i 2 9" lagen tl9(.>6.'172) om avdrag för avskrivning på .skeppskotttrakt m.m.

Föreslagen lydelse

räknas inflytande betalning för va- ror. som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlå- telse av verksamheten låter befint- liga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamhe- ten.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven- tarier eller av tillgångar som är lik- ställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även er- sättning som i fall som avses i 29" andra och tredje styckena lagen (1990:000) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverk- samhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksanzhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes- mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekottotnisk förening som avses i 29 8 mom. lagen (I947:576) om statlig inkomstskatt sd vida innehavet av ande/ett betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisa- tionsvinst vid avyttring av andra till- gångar som avses i 279' 1 mom.. av tillgångar som avses i 28 9 299"

Nuvarande lydelse

(anv. till 28 9 p. 2 första stycket) Utdelning på aktier och attdelar i ekonomiska föreningar samt ränta räknas sattt intäkt av rörelse i den tnån intäkten ittflutitfrån kapital som kan anses tillhöra rörelsen. Som itt- täkt av rörelse räknas i samma mått utdelning som uppburits från aktie- bolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). (jfr anv. till 21 9 p. 9 och anv. till 249 p. 2a)

(anv. till 28 9 p. 2 andra stycket)

[ bank- och annan penningrörelse och i försäkringsrörelse är utdelning på aktier och andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar att räkna som intäkt i rörelsen.

(anv. till 285 p. 1 fjärde stycket) Avyttras fastighet som utgör om- sättningstillgång i rörelse skall vär- deminskningsavdrag som belöper på

Föreslagen lydelse

] mom. och 309 satnt ttvförpliktelser sotn avses 3 9 I tnom. nämnda lag. Har en tillgång tagits ut ur en för- värvskt't'lla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads- värdet ( uttagsbeskattning). Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits ttpp som intäkt av näringsverk- samhet och särskilda skäl mot uttags- beskattning inte föreligger. Uttagsbeskattnittg sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilj'örmän beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 42 9' .

2. Ränta på banktillgodohavanden sattt hör till näringsverksam/tet och på kundfordringar utgör intäkt av närittgsverksamhet. Detsamma gäl- ler beträffande ränta och utdelning på omsättaingstillgångar santt utdel- ning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i för- hållande till gjorda inköp (rabatt) el- ler försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på sådan andel [ eko- nontisk förening som avses i 29" 8 tnotn. lagen ((N-17.576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av närings- verksamhet otn innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. Som intäkt av näringsverksamhet räknas ifråga om handelsbolag all ränta och utdelning satnt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning ett/igt 19 9'.

3. I bank- och annan pcnningrö— relse och i försäkringsrörelse är ut- delning på aktier och andelar i aktie- fonder oeh ekonomiska föreningar att räkna som intäkt av näringsverk- sam/tet.

4. Har en fastighet som utgör om- sättningstillgäng avyttrats skall med- givna värdeminskningsavdrag som

Nu varande lydelse

tid före avyttringen återföras till be- skattning i rörelsen.

Föreslagen lydelse

inte har gjorts i räkenskaperna åter- föras till beskattning i näringsverk- samheten .

5. Vid avyttring av en näringsfas- tighet som inte utgör omsättningstill- gång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdmninskning av bygg- nad eller av markanläggning, doek inte för beskattningsår då avdraget understigit 3 000 kronor, samt skogs- avdrag oeh avdrag för substans- minskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller mark- anläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättningsjond e. d. Vidare tas för fysisk person och dödsbo som intäkt upp det belopp för vilket av- drag för värde/zc'ijande reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten med- getts under de fem beskattningsår som närmast föregått det aktuella be- skattningsäret. Vid avyttring av en sådan bostads- rätt eller aktie eller andel som avses i 26.6 lina/n. lagen (l947.'57ö) om statlig inkomstskatt tas om bostads- rätlslägenheten eller den till aktien el- ler an delen knutna lägen/teten inte ut- gör privatbostad eller omsättnings- tillgäng för fysisk person oeh dödsbo som intäkt upp det belopp för vilket avdrag för värde/röjande repa- ration oeh underhåll av lägenheten medge/ts under de fem beskatt- ningsår som närmast föregått det ak- tuella beskattningsäret. Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhål- landena på den avyttrade fastighets- delen. Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m. m. som avses i 25 5 2 mom. första stycket lagen om 'tatlig inkomstskatt och sådan all- framtidstwplätelse mot engångser- sättning som avses i andra stycket del nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning. Belopp som avses i första stycket

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

första och andra meningarna tas inte upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen efter avräkning för den del (läras-' som belöper på till- gångar som behandlats som inventa- rier vid beräkning av värdeminsk- nittgsavdrag understiger det vid be- räkning av realisationsvinst enligt la- gen om statlig inkomstskatt tillämp- liga otnkostnadsbeloppet. Detta be- lopp beräknas vid tillämpning av be- stämmelsen i första meningen med bortseende från bestämmelserna i 25 s* 5 och Smom. nämnda lag. Reparation och underhåll anses sattt värde/röjande i den mån den av- yttrade egendomen på grund av åt- gärdcrna befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte året före besk:'tttningsåret eller vid fört-'ärvet om detta skedde senare. Har ifall .sotn avses ipunkt [ andra stycket andra meningen avdrag er— ltållits för avsättning till ersättnings- fond för byggnader och markanlägg- ningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller mark- anläggning sotn har skrivits av vid iansprdktagande av erst't'ttningsjon- den. Av det belopp som ianspråkta- gandet avser tas endast den del upp som intäkt som tnotsvarar det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första och tredje—sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten. Bestämmelserna i denna punkt till- lämpas också när egendom som här avses övergår till ny ägare genom arv. testamente. bodelning eller gåva om egendotnen i och med äganderätts- övergången blir eller katt antas komma att bli privat/7ostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendomen avyttras för en köpe- skilling motsvaratule dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättaingstillgång och ägande- rättsövergän gett sker genom art-t, tes- tamente eller bodelning med anled- ning av makes död. 0. Har en näringsfastighet eller del därav under den skattskyldiges inne-

Nuvarande lydelse

(anv. till 385 p. 2 andra stycket)

Har bostad eller annan förmän av fastighet tillkommit medlem av bo- stadsförening eller delägare i bo- stadsaktiebolag [ denna hans egen- skap och är det inte fråga om upplå- telse SOm avses i tredje stycket. skall värdet av bostaden eller förmånen inte räknas som skattepliktig intäkt för delägaren. Till följd härav får av- drag inte ske. såvitt det inte är fråga om en till rörelse hänför/ig utgift. för medlemmens eller delägarens inbe- talningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som hänför sig till innehavet av bostaden eller förmånen.

(anv. till 21 S' p. 4 andra stycket) Värdet av sådan ny-. till- eller om- byggnad eller annan därmed jämför- lig förbättring som avses i punkt () andra stycket av anvisningarna till 22 å och som bekostats av arrenda- tor eller annan nyttjanderi'tttshzware utgör intäkt avjordbruksfastighetf'ör jordägaren för beskattningsår dä nyttjandcri'tttshavarens rätt till fas- tigheten upphört. om förbättringen utförts under tid varunder jordäga-

Föreslagen lydelse

hav övergått till privatbostadsfastig- het tillämpas bestt'immelserna i punkt 5. Härvid anses egendomen lta avytt- rats vid utgången av beskattningsåret för en köpeskilling motsvarande (less värde. Vid tillämpning av punkt 5 fjärde stycket i fall som avses i 25 si Ömom. första stycket lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt beräknas omkostnadsbeloppet enligt första och andra meningarna [ det sistnämnda stycket attt inte den skatt- skyldige begär att beräkningen skall ske enligt tredje meningen.

Har en bostadsrättslägenhet som inte utgjort privatbostad ändrat ka- raktär till privatbostad äger bestäm- melserna i första stycket motsvarande tillämpning. Detsamma gäller ifråga om lägenhet sorti är knuten till sådan aktie eller andel som avses i 26.5 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.

7. Har förmän av fastighet till- kommit näringsidkare i dennes egen- skap av medlem av sådan bostads- förening eller delägare i sådant bo- stadsaktiebolag som avses i 2.6 7mom. lagen (.l947:576) om statlig inkomstskatt skall värdet av förmå- nen inte räknas som skattepliktig in- täkt för nt'iringsidkaren. Utan hinder härav får avdrag ske för sådana inbe- talningar till föreningen eller bolaget sotn utgör kostnader i näringsverk- samheten.

8. Värdet av sådan ny-. till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 15 första stycket av anvisning- arna till 23 å och som bekostats av arrendator eller annan nyttjande— rättshavare utgör intäkt för fastig- hetsägaren för beskattningsår då nyttjanderätts'havarens rätt till fas- tigheten upphört. om förbättringen utförts under tid varunder fastighets-

Nuvarande lydelse

ren innehaft fastigheten. lntäkten beräknas pä grundval av tillgång-ens värde vid tidpunkten för nyttjande- rättens upphörande till den del till- gången bekostats av nyttjant'lerätts— havaren. llar nyttjanderättshavarcn erhållit ersättning av jordägaren för fi.”)rbättringen. utgör ersättningen in- täkt av jortlbruksj'ustighet för nytt- jandcrättshavaren.

(anv. till 19.5 p. 2)

Med näringsbidrag avses statligt stöd utan äterbetalningsskyldighet som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med närings- bidrag avses ocksä statligt stöd som är förenat med äterbetalningsskyl- dighet om sadan skyldighet upp- kommer endast om

11) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö- det.

b) näringsidkaren inte följer de fi'ärcskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest nagot oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsätt- ningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner. skattskyldiga som av- ses i 7 & 4 mom. lagen (1947576) om statlig inkomstskatt och allmän- ningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte- pliktig inkomst om det har använts för en utgift som 'inte är avdragsgill vare sig direkt säsom omkostnad el- ler i form av ärliga värdeminsk- ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan ut- gift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. ut- gör bidraget skattepliktig intäkt. Ar utgiften för vilken bidraget utgär av- dragsgill vid taxeringen för tidigare bcskattningsär än det dä bidraget skall tas upp som intäkt. får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringcn för det är då

föreslagen lydelse.

ägaren innehaft fastigheten. Intäk- ten beräknas på grundval av till- gångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nytt- janderättshavarcu. Har nyttjande- rättshavaren erhällit ersättning av faslig/1etsiigaren för förbättringen. utgör ersättningen intäkt för nytt- janderättshzwaren.

9. Med näringsbidrag avses stat- ligt stöd utan äterbetalningsskyldig- het som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med nä- ringsbidrag avses också statligt stöd som är förenat med äterbetalnings- skyldighet om sädan skyldighet upp- kommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö- det.

b) näringsidkaren inte följer de ft.”)reskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsätt- ningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner. skattskyldiga som av- ses i 7 5 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmän- ningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inte skatte- pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt säsom omkostnad el- ler i form av ärliga värdeminsk- ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan ut- gift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. ut- gör bidragct skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår av- dragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt. får den skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

bidraget tas upp som intäkt. Yr- kande om detta skall göras i deklara- tionen för det beskattningsår dä yr- kande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Äterbetalas ett bidrag. som har ta- gits upp som intäkt. fär den skatt- skyldige göra avdrag för det återbe- talade beloppet.

llar bidraget använts för att an- skaffa en tillgång. för vilken anskaff- ningsvärdet fär dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsav- drag säsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Ifråga om andra mur/(anläggningar än täc- (liken. skogsvägar Ut'll sådana som uns/(affärs av nyttjuntlerättslnzvare .vkall (lock såsom anskafj'ningsvärde anses den verkliga utgiften för un- läggningen minskad med fyra tredje- delur av bidraget. Är bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgangen utgör skillnaden skatte- pliktig intäkt. Äterbetalas ett nä- ringsbidrag. som har päverkat be- räkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende. fär tillgängens avskrivningsunderlag ökas med vad som har aterbetalats, dock med högst det belopp varmed beräk- ningen har päverkats. ] den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig in- täkt. fär den skattskyldige vid äter- betalningen göra avdrag för den del som sälunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att an- skaffa tillgängar avsedda för omsätt- ning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 4lä och anvis- ningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffnings- värdet har täckts av bidraget inte medräknas vid, värdesättningen av tillgz'ingarna. Återbetalas ett nä- ringsbidrag. som har använts för an- skaffande av lagertillgängar. skall tillgängarnas anskaffningsvärde an-

Föreslagen lydelse

bidraget tas upp som intäkt. Yr- kande om detta skall göras i deklara- tionen för det beskattningsår då yr- kande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Äterbetalas ett bidrag. som har ta- gits upp som intäkt. får den skatt- skyldige göra avdrag för dct återbe- talade beloppet.

l-lar bidraget använts för att an- skaffa en tillgäng, för vilken anskaff- ningsvärdet får dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsav- drag säsom anskaffningsvärdc anses endast sä stor del av utgiften som inte har täckts av bidraget. Är bidra- get större än det skattemässiga rest- värdet för tillgången utgör skillna- den skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag. som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende. fär tillgängens avskrivningsunderlag ökas med vad som har äterbetalats. dock med högst det belopp varmed beräk- ningen har päverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig in- täkt. fär den skattskyldige vid äter- betalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att an— skaffa tillgängar avsedda för omsätt— ning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 24å och anvis- ningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffnings- värdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett nä- ringsbidrag. som har använts för an- skaffande av lagertillgångar. skall tillgängarnas anskaffningsvärde an-

Nuvarande lydelse

ses ha ökat med det äterbetalade be- loppet.

Skall ett näringsbidrag. som har uppburits ett visst beskattningsår. användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yr- kande av den skattskyldige tillämp- ningen av bestämmelserna i fjärde— sjättc styckena uppskjutas till taxe- ringen för det senare beskattnings- året.

llar stöd med villkorlig återbetal- ningsskyldighet som inte utgör nä- ringsbidrag lämnats till en näringsid- kare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller. sävida återbe- talningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik- tig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdrags- gill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk- ningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit av- dragsgill skall det eftergivna belop- pet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvär- det dras av genom årliga värde- minskningsavdrag, får den skatt- skyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt. utöver ordinarie avskriv- ning. göra ett extra värdeminsk- ningsavdrag motsvarande det efter- givna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skat- temässiga restvärde. Kan den skatt- skyldige inte visa vad ett visst skuld- belopp har använts till. skall det an- ses ha använts till direkt avdragsgilla kostnader.

- (anv. till 21 & p. 12)

Statligt avgångsvederlag till jord- brukare som upphört med sitt jord- bruk räknas som intäkt av jord- bruksfastiglzet. Vederlaget räknas doek icke som skattepliktig intäkt. när det utgår till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedcl till sitt jordbruk eller va-

Föreslagen lydelse

ses ha ökat med det äterbetalade be- loppet.

Skall ett näringsbidrag. som har uppburits ett visst beskattningsår. användas för avsett ändamål först ett senare beskattningsår skall på yr- kande av den skattskyldige tillämp- ningen av bestämmelserna i fjärde— sjättc styckena uppskjutas till taxe— ringen för det senare beskattnings- året.

Har stöd med villkorlig återbetal- ningsskyldighet som inte utgör nä- ringsbidrag lämnats till en näringsid- kare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbe- talningsskyldigheten helt eller delvis efterges. följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik- tig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdrags- gill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av ärliga värdeminsk- ningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit av- dragsgill skall det eftergivna belop- pet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång. för vilken anskaffningsvär- det dras av genom årliga värde- minskningsavdrag, får den skatt- skyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskriv- ning, göra ett extra värdeminsk- ningsavdrag motsvarande det efter- givna bcloppct. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgängens skat- temässiga restvärde. Kan den skatt- skyldige inte visa vad ett visst skuld- belopp har använts till, skall det an- ses ha använts till direkt avdragsgilla kostnader.

ll). Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphört med sitt jordbruk räknas som intäkt utom när det utgått till jordbrukare som fått särskilt övergångsbidrag av statsmedcl till jordbruket eller varit berättigad att få sådant bidrag. om han inte upphört med jordbruket.

'Jl _.

Nuvarande lydelse

rit berättigad att få sådant bidrag. om han ieke upphört med jordbru- ket. (jfr anv. till 28.5 p. 1 första stycket)

(anv. till 28.5 p. 9)

Sjukpenning enligt lagen (1961381 ) om allmän försäkring. la- gen (1954:243) om yrkesskadcför- säkring. lagen ( 19761380) om arbets- skadefi'irsäkring. lagen (19771265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer- sättning till sjömän utgör skatteplik- tig intäkt av rörelse om sjukpen- ningen grundas på inkomst. som hänför sig rörelse oeh för sig eller till- .sammans med annan sjukpenning- grundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för är. Till intäkt av rörelse ltäuföres under nämndaförutsättningar också ersätt- ning enligt lagen (1989:225) om er- sättning till smittbärare. (jfr anv. till 21.5 p. 14 och anv. till 24.5 p. 9)

(anv. till 285 p. 11)

Förmån av sådan fri grupplivför- säkring. avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbets- skada som fastställts enligt grun- derna i ett är 1983 träffat avtal mel- lan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt ut- gör inte skattepliktig intäkt. Det- samma gäller för motsvarande för- måner som fastställts enligt grun- derna i ctt år 1986 träffat avtal mel- lan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsan- stalt.. Av 19 äframgär att ej heller er- sättning sotn — i annan form än pen- sion eller livränta — utgårpå grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäk- ring räknas som skattepliktig intäkt. Ersättning enligt sådan trygghetsfc'ir- säkring som nyss nämnts utgör dock skattepliktig intäkt av rörelse utom. såvitt avser trygg/tetsförsäkring som avses i första meningen, till den del ersättningen utgär under de första trettio dagarna av den tid den ska- dade är arbetsoförmögen och inte Övemtiger för insjuknandedagen 30

' försäkring.

Föreslagen lydelse

II. Sjukpenning enligt lagen (1962:381 ) om allmän försäkring. la- gen (1954:243) om yrkesskadcför- säkring. lagcn ( 197oz380) om arbets- skadeförså'ikring. lagen (1977:265) om statligt pcrsonskadeskydd och lagen (19771267) om krigsskadeer- sättning till sjömän utgör skatteplik- tig intäkt om sjukpenningen grundas på inkomst. sotn hänför sig till nä- ringsverksamhet. Till intäkt hänförs under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (19891225) om ersättning till smittbärare.

12. Förmån av sådan fri gruppliv- avtalsgruppsjukförsäk- ring och trygghetsförsäkring vid ar- betsskada som fastställts enligt grun- derna i ett är 1978 träffat avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och ve- derbörande försäkringsanstalt och i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveri- ges fiskares riksförbund och veder- börande försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig intäkt. Detsamma gäller för motsvarande förmåner som fastställts enligt grunderna i ett år 1986 träffat avtal mellan Lantbru- karnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund på etta sidan och vederbörande för- säkringsanstalt på den andra sidan och i ett är 1986 träffat avtal mellan Svenska samernas riksförbund och vederbörande försäkringsanstalt. Ersättning som utgår på grund av så- dan at'talsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring utgör intäkt av näringsverkst'tmhet.

'Jl I J )

Nuvarande lydelse

krattor och för övriga tjugonio dagar () krattor för dag. (jfr anv, till 2] s* p. I 6)

(anv. till 285 p. It))

Till intäkt av rörelse räknas av- drag för egenavgifter som har åter- förts enligt punkt 9 a av anvisning- arna till 29 å samt — i den män avdrag har medgetts för avgifterna vid be- räkning av nettointäkten av rörel- sen — restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter. (jfr anv. till 21 & p. 15")

(anv. till 18 55 p. 6)

Har sädan speciell skatt. avgift el- ler ränta. för vilken avdrag ätnjutits i förvärvskälla vid tidigare års taxe- ring. restituerats. avkortats eller av- skrivits. utgör det restituerade. av- kortade eller avskrivna beloppet in- täkt i den fi'trvärvskälla där avdraget ätnjutits.

(28 & fjärde—åttonde styckena")

Sadan gottgörelse för utgift eller kostnad. som arbetsgivare uppburit frän pensions- eller personalstif- telse. räknas som intäkt av rörelse. om avdrag för avsättning till stiftel- sen medgivits vid beräkning av net- tointäkt av rörelse.

Vederlag. som arbetsgivare erhål— lit för att han ("övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la- gen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensions— skuld under rubriken Avsatt till pen- sioner i sin balansri'ikning. skall han enligt Zkap. 23.5 lagen (1990:000) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. under den särskilda un- derrubriken Avdragsgilla pensions- åtaganden. redovisa vad som avser sädana pensionsätaganden för vilkas tryggandc avdragsrätt föreligger 'en- ligt punkt .? djämfört med punkt 2 e a_v anvisningarm't till 39 & denna lag. Ar vad som sälunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid

Föreslagen lydelse

13. 'Till intäkt räknas avdrag för egenavgifter som har äterförts enligt punkt 19 av anvisningarna till 23.5 samt — i den mån avdrag har med- getts för avgifterna vid beräkning av inkomsten av förvärvskälla/1 — restituerade. avkortade eller av- skrivna egenavgifter.

14. Har sädan speciell skatt. avgift eller ränta. för vilken avdrag åtnju— tits i förvärvskälla vid tidigare års taxering. restituerats. avkortats eller avskrivits. utgör det restituerade. avkortade eller avskrivna beloppet intäkt i den förvärvskälla där avdra- get ätnjutits.

15. Sådan gottgörelse för utgift el- ler kostnad. som arbetsgivare upp- burit frän pensions- eller personal- stiftelse. räknas som intäkt. om av- drag för avsättning till stiftelsen medgetts .

Vederlag. som arbetsgivare erhäl- lit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av närittgsverksattthet räknas som intäkt.

Redovisar arbetsgivare enligt la- gen (1967z53l) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pen- sioner i sin balansräkning. skall han enligt Zkap. 23.5 lagen (1990:000) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. under den särskilda un- derrubriken Avdragsgilla pensions- ätaganden. redovisa vad som avser sådana pensionsataganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger en- ligt punkt 2!) djämfört med punkt.?O e av anvisningarna till 235 denna lag. Är vad som sälunda skall redo- visas mindre än motsvarande belopp

'Jl

Nuvarande lydelse

utgången av föregående beskatt- ningsår. räknas skillnaden som in- täkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av be- skattningsåret. far nyssnämnda in- täkt dock beräknas lägst till summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsför- säkring — varvid dock beaktas endast avsättning eller avgift avseende pen- sionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik samt en tion- del av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmast föregående be- skattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt. skall se- nare minskningar av vad som redo- visas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in- täkt.

Upphör arbetsgivare med sin rö- relse. räknas disponibla pensionsme- del som intäkt av rörelse det beskatt- ningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skif— tas dödsbo efter arbetsgivare. räk- nas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då be- slutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt- ningsårets ingång under särskild un- derrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse. som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik. vid be- skattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsärets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvar- stående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke ätnju- tits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (19471577)

Föreslagen lydelse

vid utgången av föregående beskatt- ningsår. räknas skillnaden som in- täkt. Finns disponibla pensionsme- del vid utgångcn av beskattnings- året, får nyssnämnda intäkt dock be- räknas lägst till summan av avdrags- gill avsättning under året till pcn- sionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring — varvid dock beaktas endast avsätt- ning eller avgift avseende pensions- ätaganden som redovisas under sär- skild underrubrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid ut- gången av närmast föregående be- skattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall se- nare minskningar av vad som redo- visas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in- täkt.

Upphör arbetsgivare med sin verksamhet. räknas disponibla pen- sionsmedel som intäkt det beskatt- ningsår då verksamheten upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare. räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt— ningsårets ingång under särskild un- derrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse. som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik. vid be- skattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsärets utgång för sådant pensionsåtagande i den man det ej är tryggat genom pensionsförsäkrin g jämte vid sistnämnda tidpunkt kvar- stående medel i stiftelscn för vilka avdrag vid avsättningen icke åtnju- tits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av Stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577)

Ut JA

Nuvarande lydelse

om statlig förmögenhetsskatt. Dis- ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik. (jfr anv. till 21.5 p.4 tredje och fjärde styckena och anv. till 24% p. 8)

Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskatt. Dis- ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild underrubrik.

16. Är för fvsisk person eller dödsbo förtfinska"/lans kapitalun- derlag. beräknat enligt 4 och 6 ## la- gen (1990:000) om skatteutjämnings- raseri-'. negativt tas som intäkt upp ett belopp motsvarande stuts/dneräntan vid beskaltningsärets ingång mulli- p/icerat med det negativa kapitalun- a'erlaget (räntefördelning).

[ fråga om dödsbon som behand- las som Izandelslmlag beräknas först ett kapitaltmderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och (7.5.5 lagen om skatteutjämnings- reserv. Är underlaget negativt förde- las intäkten enligt _/'örsta stycket på delägarna efter storleken av varje del- ägares andel i boets inkomst.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte utgör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för ränte- fördelning ligger dock inte kapitalun- derlaget i bolaget utan handelsbo- Iagsatzdelens justerade ingångsvärde vid beskattningsdrets ingång enligt 28% lagen (1947576) om statlig in- komstskatt. Innehar handelsbolaget direkt eller genom förmedling av an- nat eller andra handelsbolag fastighe- ter eller tillgängar som avses i 26 s* .] mom. nämnda lag minskas det juste- rade ingångsvärdet i den mån en vär- dering av tillgångarna enligt 65 lagen om skatteutjämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 $$ samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det juste,- rade ingångsvt'irdel sattt svarar mot delägarens andel av ltandelslmlagets inkomst. Redovisar delägare in- komst frän bolaget i flera förvärvs- källor skall intäkten i första band tas

'JI 'Jl

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

upp i fi'irvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50000 kro- nor ( fribeloppet). Skall för den skall- skyldige beräknas mer än ett under- lag för räntefördelning får det sam- manlagda fribeloppet inte överstiga 50 000 kronor. I fråga om skattskyl- diga som avses i första och tredje styckena bortses vidare frän negativt underlag som motsvaras av tituler- skott i ]örvärvskällan föregående be- skattningsår [ den mån avdrag för un- derskottet inte har medgetts enligt 33 S* 3 mom. '

Att ett mot intäkten svarande av- drag får göras vid beräkning av in- komst av kapital framgår av 3 .Q' 4mom. lagen om sta/lig inkomst- skatt.

till 23.5

(anv. till 29 & p. 1 andra stycket) Har den skattskyldige i rörelse. som har utövats av honom. för för- ädling eller/i'irbrukning tillgodogjort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller frän eget skogsbruk eller räämnen från egen eller av honom brukad, i rörelsen inte använd fastighet. skall. som

[. Kostnaderna i en näringsverk- samhet hestär bl. a. av kostnader för personal. anskaffande av varor samt reparation. underhåll och värde- minskning av anläggaingstillgängar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs även räntor på län för an- skaffande av inventarier m.m.. nä- ringsfastighet och sådan andel [ eko- nomisk förening som avses i Zs'f 8 mom. lagen (IQ—17.576) om statlig in- kmnstskatt om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

I fråga om handelslwlag räknas räntor på län som kosttuul i närings- verksamheten även när detta inte föl- jer av första stycket. Utgifter i ett han- delsbolag för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri anses inte som kostnad i verksamhe- ten.

2. Har den skattskyldige i en viss fi'irvärvskälla tillgodogjort sig varor. tillgångar som avses i punkt ! andra och tredje styckena av anvisnin garna till 22 s* eller tjänsterfrän en annan av honom bedriven förvärvskälla. får det värde som enligt tredje och fjärde styckena nämnda anvisningsptozkt

'Jl ON

Nuvarande lydelse

framgår av 21 och 24 N värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall tas upp som intäkt av fastig— heten. I sådant fall får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detta gäller också. om han i rörelsen har tillgodogjort sig produkter av an— nan av honom utövad rörelse. som är att anse som särskild fört-'ärvskälla. (jfr anv. till Zl & p. 7)

(anv. till 29.5 p. 17)

Lika med kostnader för reparation och underhåll behandlas i avdrags- hänseende kostnader för sådana ändringsarbeten pä byggnad som äro normalt ).iåräkneliga i den be- drivna verksamheten. såsom uppta- gande av nya fönster- och dörröpp- ningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdis- ponering av lokaler. Åtgärder som innebär en väsentlig fi'irändring av fastigheten. såsom dä en verkstads- byggnad ombygges för att i stället användas för helt annat ändamål. äro dock ej att jämställa med repara- tion och underhåll. (jfr anv. till BZR" p. 1 andra stycket och anv. till 35.5 p. 4 andra stycket)

(anv. till 39 ; p. 5)

Avdrag säsom för ränta får göras vid äterbetalning av sadant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvis- ningarna till 34 ;. Avdrag får inte gö- ras med större belopp än som tidi- gare har avräknats fran erlagd ränta.

(25 s* 2 mom. första stycket b)

Avdrag fär icke göras för:

bl kostnad för reparation och un- derhåll som utförts i samband med sådan ombyggnad för vilken ge- nom preliminärt eller slutligt beslut län eller bidrag beviljats enligt bo- stadsfinansieringsförordningen (19741946). förordningen ( 1977332) om statligt stöd till energibespa- rande ätgärder i bostadshus m.m.. kungt'jrelsen (19741255) om tilläggs- län till kulturhistoriskt värdefull be- byggelse. kungörelsen (19621538)

Föreslagen lydelse

skall tas upp som en intäkt i den för- värvskällan behandlas som en utgift i den förstnämnda förvärvskälla/1.

3. Avdrag som för reparation och underhåll färgärasför kostnader för sådana ändringsarbeten pä byggnad som kan normalt påräknas i den bc- drivna verksamheten. som uppta- gande av nya fönster- och dörröpp- ningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdis- ponering av lokaler. Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av fastigheten. som dä ett djurstall eller en vcrkstadsbyggnad byggs om för att i stället användas för ett helt an- nat ändamäl. hän/örs inte till repa- ration och underhäll.

4. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av sadant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvis- ningarna till 19 &. Avdrag får inte gö- ras med större belopp än som tidi- gare har avräknats från erlagd ränta.

Avdrag får inte göras för kostnad för reparation och underhåll som ut- förts i samband med sådan ombygg- nad för vilken genom preliminärt el- ler slutligt beslut 12111 eller bidrag beviljats enligt bostadsfinansie- ringsförordningen (1974z946). för- ordningen (1977z33'2) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m.. kungörelsen (1974255) om tilläggslän till kultur- historiskt värdefull bebyggelse. kun- görelsen ( 1962:538 ) om förbättrings- län. bostadslänekungörelsen

'Jl

Nuvarande lydelse

om förbättringslän. bostadslåne- kungörelsen (1967z552) eller om- byggnadsläneförordningen för bo- städer (19861693). till den del kost- naden för reparation och underhåll tillsammans med ombyggnadskost- naden inte överstiger den i läne- el- ler bidragsärendet godkända kost- naden. samt kostnad för reparation och underhåll för vilken bidrag har beviljats enligt förordningen (l983ztt74) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostna- den.

(anv. till 25.5 p. 8 andra stycket)

I fråga om kostnad för reparation och underhåll som avses i 25 # 2 mom. första stycket (7) gäller föl- jande. Beviljas vid ärendets slutliga avgörande hos länemyndigheten inte sådant län eller bidrag som där avses eller begränsas längix-'ningen till att avse bara visst slag av om- byggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll. får sådant avdrag ske efter den skt'tltskvldiges eget val för det beskattningsår då slut— ligt beslut meddelas i läneärendet el- ler för något av de tvä närmast föl- jande beskattningsåren. fl)-'draget får även fördelas mellan dessa är på sätt den skattskyldige önskar. Har värde- minskningsavdrag enligt bestäm- melserna i punkt Za av anvisning- arna tidigarc medgivits skall motsva- rande belopp avräknas från de kost- nader. för vilka avdrag fär ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för be- räkning av värdeminskningsavdrag skall därvid minskas med belopp motsvarande det på vilket avdraget beräknats.

(anv. till 25 9" p. 8 tredje stycket) Innebär det nya beslutet att län el- ler bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslu- tet. eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för repara- tion eller underhåll för tidigare be-

Föreslagen lydelse

(19671552) eller ombyggnadsläne- förordningen för bostäder (1986z693). till den del kostnaden för reparation och underhåll tillsam- mans med ombyggnadskostnaden inte överstiger den i låne- eller bi- dragsärendet godkända kostnaden. samt kostnad för reparation och un- derhäll för vilken bidrag har bevil- jats enligt förordningen (19831974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. till den del kostnaden inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostnaden.

Beviljas vid ärendets slutliga av- görande hos länemyndigheten inte sådant län eller bidrag som nyss nämnts eller begränsas långivningen till att avse bara visst slag av om— byggnadsarbeten och skall på grund härav avdrag medges för kostnad för reparation och underhåll gäller föl- jande. llar värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna i punkt () av anvisningarna tidigare medgetts skall motsvarande belopp avräknas frän de kostnader. för vilka avdrag får ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för beräkning av värdeminsknings- avdrag skall därvid minskas med be- lopp motsvarande det på vilket av- draget beräknats.

lnnebär det nya beslutet att lån el- ler bidrag beviljas med högre belopp än som följer av dct tidigare beslu- tet. eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för repara- tion eller underhåll för tidigare be-

Prop. l989/9U:110

Nuvarande lydelse

skattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp. skall därav för- anledda tillägg till den för tidigare är fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beslutet om län eller bidrag medde- lats.

(255 2 mom. första stycket c) Avdrag får icke göras för

c) kostnad för reparation och un- derhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera. antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag. och som inrymmer eller är avsedd att in- rymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare (andelshus). i den mån den på delägare belt'åpande de- len av kostnaden överstiger hans an- del av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxe- ringsäret.

(anv. till "295 p. 7)

Utgifter för anskaffande av en byggnad. som är avsedd för an vänd- ning [ ägarens rörelse. dras av genom årliga värdeminskningsz'tvdrag. Av- draget beräknats enligt avskrivnings- plan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärdc. Be- räkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaf- fades.

I en byggnads unskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana de- lar och tillbehör. som är avsedda att direkt tjäna l)_t-'ggtu1(1etts användning för rörelseändamäl (byggnadsinven- tarier-). [ enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en indu- stribyggnad tillgångar avsedda för den industriella driften. säsom ma— skiner. anordningar för godstrans- port som t.ex. räls. traversbanor och hissar. behållare. ställningar för lag- ring e.d.. samt anordningar för an- vändningen av dessa tillgångar som

Föreslagen lydelse

skattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp. skall därav för- anledda tillägg till den för tidigare år fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beslutet om län eller bidrag medde- lats.

5. Avdrag får inte göras för kost- nad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre eller flera. antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag. och som in- rymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter ät minst tre delägare (andelshus). i den mån den på delägare belöpande delen av kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxerings- värde året näst före taseringsåret.

6. Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga vär- deminskningsavdrag. Avdraget be- räknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggna- dens anskaffningsvärde. Beräk- ningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. [ fråga om en byggnad. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaf- fades.

I anskaffningsvärdet för en bygg- nad som är avsedd för annat ända- mäl än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och till- hehör. som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som bygg- nadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås. box eller spi/ta. båsavskiljare, foderbord, foder- grind. vattenkopp. spaltgolv. utrust- ning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare. gödselstad. mjölk-

Prop. 1989/90zl10

U| C

Nuvarande lydelse

t.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten. avlopp m.m.. avsedda att direkt tjäna den indust- riella driften. och speciella värmcan- läggningar. ventilationsanort'lning- ar och särskilda skorstenar för avle- dande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsin- ventarier i en byggnad som är av- sedd för affärsändamål räknas ex- empelvis hyllor. diskar eller annan butiksinredning. rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktitm. för vil- ken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxcringen. i sin helhet eller till viss del sotn maskin eller redskap. såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar. anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot in- räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anord- ningar som är ni'idvändiga för bygg- nadens allmänna användning. såsom ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörel- seiindamål som byggnadens all- männa användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av led- ningen som tjänar rörelseiindamålet respektive byggnadens allmänna an- vändning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinven- tarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålei. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

Föreslagen lydelse

ningsanliiggning. kyllmssäng. pump. sådan ledning för elektrisk ström. vatten eller avlopp som är avsedd för driften ellerjliikl eller venlilationsan- ordning. Som h_vggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning. fast Irans- purtör. hiss eller liknande. l en indu- stribyggnad räknas som byggnadsin- ventarier tillgångar avsedda för den industriella driften. säsom maskiner. anordningar för godstransport som t.ex. räls. travcrsbanor och hissar. behållare. ställningar för lagring e.d.. samt anordningar för använd- ningen av dessa tillgångar som t.ex. särskilda fundament. Som bygg- nadsitwentarier räknas vidare led- ningar för vatten. avlopp m.m.. avsedda att direkt tjäna den indust- riella driften. och speciella vär- meanläggningar. ventilationsanord— ningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som bygg- nadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas ex- empelvis hyllor. diskar eller annan butiksinredning. rulltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion. för vil- ken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen. i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap. såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanli'iggningar. anses en sådan konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot in- räknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anord- ningar som är nöd 'ändiga för bygg- nadens allmänna användning. såsom ledning för vatten. avlopp. elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning [ driften som byggnadens allmänna använd- ning fördelas mellan byggnadsinven- tarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjä- nar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till

Nuvarande lydelse

] fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna .—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket fram- går att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i an- skaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige. är byggnadens an- skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggna- den. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombygg- nad. Har en byggnad förvärvats ge- nom köp. byte eller därmed jämför- ligt fång. skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvi'trdet. Förvär- vades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen. anses så stor del av vederlaget för fastigheten i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 s jordabalkenbelöpa på byggnaden. som det vid fastighets- taxeringen fastställda byggnadsvär- det utgör av fastighetens hela taxe- ringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggna- den kan även innefatta byggnadsin- ventarier. Vederlaget för byggnads— inventarier skall avräknas. varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräk- ning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller u/zderstiga ett skäligt nutrkt-v'irde. får dock det för byggnaden beräknade anskaff- ningsvärdet jämkas. Har den skatt- skyldige eller nägon. som står ho- nom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgo-

Föreslagen lydelse

byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdede- lar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hän- förliga till byggnadens allmänna an- vändning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

[ fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna I2—l4 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hö- rande anordningar inräknas i an- skaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige. är byggnadens an- skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggna- den. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller omby g- nad samt värde av byggnad som en- ligt punkt 8 av anvisningarna till 225 utgör intäkt av näringsverksamhet för faslig/1etsägaren. Till anskaff- ningsvärdet hänförs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av _löreskrijierna i punkt 4 eller5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en byggnad förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall den verkliga utgiften utgöra anskaff— ningsvärdet. Har byggnader förvär- vats tillsammans med den mark på vilka de är belägna. anses så stor del av vcdcrlaget för fastigheten —i före- kommande fall efter avdrag för egendom som avses i lkap. 3å jor- dabalken belöpa på särskilda bygg- nader eller b_t'ggntulsbeständ som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräk- nade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbeständ utgör av fastighe- tens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinvcntaricr. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas. varefter anskaffningsvi'trdet för

bl

Nuvarande lydelse.

doräkna sig ett högre anskaffnings- värde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig för- män i beskattningsavseende. skall anskaffningsvärdet i skälig män jäm- kas.

I [ ar en ini'esteringsresert' e. (1. eller näringsbidrag tagits i anspråk för an- skaffning av en byggnad. skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för bygg- naden minskad med det ianspråk- tagna beloppet.

Övergär en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värde- minskningsavdrag pit byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.

Proeentsatsen för värdeminsk- ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationa- liseringar. teknikens utveckling. om- läggning av verksamhet och lik- nande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan att än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till för- hållandevis kort tid. skall hänsyn tas även till detta. Så kan lara fallet ex- empelvis dä fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad

Föreslagen lydelse

byggnader erhålls. Det sannnan- lagda anskaffningsvärdet för bygg- naderna får jämkas om den del av ve- derlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinven- tarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark. växande skog. naturtillgångar. särskilda för- måner m.m. som ltarjört-ärt-wts. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaff- ningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att ät någon av dem bereda obehörig förmän i beskattningsavseende. skall anskaffningsvärdet i skälig män jämkas.

Övergär en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värde- minskningsavdrag pä byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnation.

Proeentsatsen för värdeminsk- ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana (:)mständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationa- liseringar. teknikens utveckling. om- läggning av verksamhet och lik- nande förhällanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde. för verksamheten begränsat till f("irhallandevis kort tid. skall hän- syn tas även till detta. Så kan vara fallet exempelvis dä fråga är om en byggnad för utnyttjande av en be-

(32

Nuvarande lydelse

malmfyndighet eller dä en byggnad. som är belägen på annans mark och som används i rörelse. vid nyttjande- rättcns upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad. fär avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaff- ningsvärdet i den män beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. (jfr anv. till 225 p. 3 och anv. till 25% p. Za)

(anv. till 29 5 p. 16)

Utgifter för anskaffande av så- dana markanläggningar pä fastighet. avsedd för användning i ägarens rö- relse. som avses i andra stycket. dras av genom årliga värdeminskningsav- drag. Avdrag medges. om inte annat följer av sjätte stycket. endast för så- dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avscr arbeten som har utförts under tid då han har ägt fas— tigheten. Avdraget beräknas enligt zwskrivningsplan till 5 procent för är räknat av tre fjärdedelar av anlägg- ningens anskafjningsvärde. Beräk- ningen görs från den tidpunkt då an- läggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning. som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det är då anläggningen an- skaffades.

Till markanläggning hänförs sä- dant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast. säsom röjning. schaktning. rivning av byggnad eller annat som tidigare

Föreslagen lydelse

gränsad malmfyndighet eller dä en byggnad. som är belägen på annans mark och som används i verksamhet. vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad varit att hänföra till privatbostad under tidigare be- skattningsår skall avdrag för värde- minskning anses ha medgetts med 1 .5 procent av anskaffnings värdet för varje sådant beskattningsår.

Utrangeras en byggnad. får av- drag göras för vad som återstår oav- skrivet av anskaffningsvi'irdet i den mån beloppet överstiger vad som in- flyter genom avyttring av byggnads- material e.d. i samband med ut- rangeringen.

7. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet. av- sedd för användning i ägarens nä- ringsverksam/tet. dras om annat inte följer av punkt 8 andra stycket av genom ärliga värdeminskningsav- drag. Avdrag medges. om inte annat följer av andra eller femte stycket. endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbe- ten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget bc- räknas enligt avskrivningsplan till It) procent för år räknat av an— skaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffning.si-'r'irdet av and- ra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt då anlägg- ningen har färdigställts. I fråga om en anläggning. som är avsedd att an- vändas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det är då anläggningen an- skaffades.

Till markanläggning hänförs så— dant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, säsom röjning. schaktning. rivning av byggnad eller annat som tidigare

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

har funnits pä fastigheten. uppföran- det av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar så- som vägar. kanaler. harnninlopp och andra tillfarter. körplaner. parke- ringsplatser. fotbollsplaner och ten- nisbanor eller därmed jämförliga an- läggningar för personal. plante— ringar e.d. samt. i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad. även brunnar. källare och tunnlar e.tl.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier i rö- relse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet säsom fundament e.d.. industrispår. tra- versbanor samt ledningar för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas m.m. (markinventarier). Till markinvcn- tarier hänförs ocksä stängsel och andra jämförliga avspärrnings- anordningz'tr. Anskaffningsvärt'let för en ledning som är avsedd för så- väl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads all— männa användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av led- ningen som tjänar den på fastighe- ten bedrivna verksamheten respek- tive byggnadens allmänna använd- ning. Ledningen skall dock i sin hel- het hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till

Föreslagen lydelse

har funnits på fastigheten, uppför- ande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar så- som vägar. kanaler. hatnninlopp och andra tillfarter. körplaner. parke- ringsplatser. fotbollsplaner och ten- nisbanor eller därmed jämförliga an- läggningar för personal. plante- ringar e.d.. täckdike, öppet dike. in- vttllnings- och vattenavledningsföre- tag. ntark— eller skogsväg samt. i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad. även brun— nar. källare och tunnlar e.d. Till an- skaffningsvärdet för markanlägg- ning hänförs även värdet av en mark- anläggning som enligt punkt 8 av an- visningarna till ZZs' utgör intäkt av näringsverksamhet för fastighetsäga- ren. l anskaffitingsvärdet får inräk- nas utgifter för istätulsättatule och omläggning av ett förut anlagt täck- dike. I täckdike inbegrips täckt av- lopp i direkt anslutning till ett täck- dike.

"l'ill markanläggning hänförs inte sådana anordningar sotn är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier i nä- ringsverksamhet eller sådana inven- tarier som används för viss verksam- het såsom fundament e.d.. industri- spår. traversbanor. gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten. avlopp. elektrisk ström. gas m.m. (mark- inventarier). Till markinventarier hänförs ocksä stängsel och and- ra jämförliga avspärrningsanord— ningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamhe- ten som en byggnads allmänna an- vändning fördelas mellan markin- ventarier och byggnaden i förhäl- lande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten be- drivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet

N u varan de lydelse

den på fastigheten bedrivna verk- samheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd- ning skall ledningen i sin helhet hän- föras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tilläm- pas de föreskrifter som enligt punk- terna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk av- sedda inventarier.

Har en in vesteringsreserv e. d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för an- skaffning av en markanläggning, skall som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verk- liga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det '

ianspråktagna beloppet.

Övergär en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de vär- deminskningsavdrag för markan- läggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren. om denne fortfa- rande hade ägt fastigheten.

Övergär en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, får överlätaren det är då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanlägg- ningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare. (jfr anv. till 22% p. 4)

(anv. till 29ä p. I tredje stycket) Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den

Föreslagen lydelse

hänföras till markinventarier om ut- gifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verk- samheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd- ning skall lcdningen i sin helhet hän- föras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tilläm- pas de föreskrifter som enligt punk- terna 12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk av- sedda inventarier.

Övergär en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värde— minskningsavdrag för markanlägg- ning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.

Övergär en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. får överlätaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verk- samheten läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

Har en markanläggning tillhört

privatbostadsfastiglzet under tidigare beskattningsår skall avdrag för vär- deminskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår.

8. Utgifter för inköp och plante- ring av träd och buskar för frukt- el- ler bärodling får efter den skattskyl-

Prop. l989/90:110

Nuvarande lydelse

skattskyldiges eget val dras av an- tingen i sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga värdeminskningsav- drag. Värdeminskningsavdraget be- räknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av odling- ens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procentsatsen för värdeminskningsavdrag bestäms ef- ter den tid odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrif- terna i punkt 16 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas. (jfr anv. till 2.5 p. I tredje stycket)

(anv. till 22 & p. 7)

Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedöm- ningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaff- ningsvärdc och gällande ingångs- värde. Med anskaffningsvärdc avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jord- bruksfastighet. Med gällande in- gångsvärde avses anskaffnings- värdet minskat mcd avdrag som har medgetts enligt denna anvisnings- punkt. 1 punkt 8 föreskrivs hur anskaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsin- täkt avses ett belopp som motsva- rar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter i förvårvskållan eller för eget bruk el- ler i annan av honom bedriven verk- samhet.

Fysisk person får under innehavs- tiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe-

Föreslagen lydelse

diges eget val dras av antingen ome- delbart eller genom årliga värde— minskningsavdrag. Värdeminsk- ningsavdraget beräknas enligt av- skrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens anskaffnings- värde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdig- ställts. Procentsatsen för värde- minskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknas vara ekono- miskt användbar. Föreskrifterna i punkt 7 femte och sjätte styckena skall tillämpas.

Avdrag får göras omedelbart för utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogs- bruk.

9. Avdrag på grund av avyttring av skog på jordbruksfastighet (skogsav- drag) medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Bedöm- ningen av rätten till avdrag sker med utgångspunkt i skogens anskaff- ningsvärde och gällande ingångs- värde. Med anskaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av jord- bruksfastighet. Med gällande in- gå n gsv ä rd e avses anskaffnings- värdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisnings- punkt. I punkt 10 föreskrivs hur an— skaffningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdragsgrundande skogsin- täkt avses ett belopp som motsva- rar summan av beskattningsårets hela intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bruk eller i annan förvärvs- källa. Fysisk person får under innehavs- tiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe-

Nuvarande lydelse ringen för visst beskattningsår med- ges avdrag med högst halva den av- dragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastig- heten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastig- hetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruks- nämnd eller på annat sätt att förvär- vet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdrags- grundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxe- ringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskatt- ningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvs- tidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildnings- lagen (l970:988) eller, om den skatt- skyldige har yrkat det och fastighets- bildning sökts, den tidpunkt för till- träde som gäller enligt skriftligt av- tal. Det sammanlagda avdragsbe- loppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff- ningsvärdc som belöper på rationa- liseringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den av- lidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juri- disk person medges avdrag under in- nehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe- ringen för visst beskattningsår med- ges avdrag med högst halva den av- dragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han- delsbolag skall tillämpas. beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte så— vitt gäller intäkt som den skattskyl— dige tar upp till beskattning efter det

Föreslagen lydelse

ringen för visst beskattningsår med- ges avdrag med högst halva den av- dragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastig- heten genom köp. byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastig- hetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruks- nåmnd eller på annat sätt att förvär- vet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdrags- grundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxe- ringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskatt- ningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvs- tidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildnings— lagen (1970:988) eller, om den skatt- skyldige har yrkat det och fastighets- bildning sökts, den tidpunkt för till- träde som gäller enligt skriftligt av- tal. Det sammanlagda avdragsbe- loppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff- ningsvärde som belöper på rationali- seringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den av- lidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juri- disk person medges avdrag under in- nehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe- ringen för visst beskattningsår med- ges avdrag med högst halva den av- dragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han- delsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte så- vitt gäller intäkt som den skattskyl- dige tar upp till beskattning efter det

Prop. 1989/90:l.10

Nuvarande lydelse

att all skogsmark. som ingår i för- vårvskållan. har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen en- dast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 5 000 kro- nor. Bedrivs skogsbruk i form av en- kelt bolag eller under samäganderätt får dock. såvida ett för hela den ge- mensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 5 ()()0 kronor. avdraget för varje delägare uppgå till lägst 1000 kronor.

(anv. till 22? p. 8)

Ilar fastighet förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång anses — om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen -— som anskaffningsvärdc så stor del av vcdcrlaget för fastighe- ten som fastighetens skogsbruks- värde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvårvstillfället. Kan detta be- räkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark. tas sorti anskaffningsvärdc upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga vederlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår. vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom.

I fråga om rationaliscringsförvärv får i anskaffningsvärdet. förutom ve- derlaget för skog och skogsmark. också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvär- vet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken. .

IIar fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före- gående ägarens förvärvskälla. över- tar den nye ägaren den föregående

Föreslagen lydelse

att all skogsmark, som ingår i för- vårvskållan. har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen en- dast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kro— nor. Bedrivs skogsbruk i form av en- kelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den ge- mensamt bcdrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3000 kronor.

10. Har jordbruksfastigltet förvär- vats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång anses om annat ej följer av detta stycke eller tredje stycket sista meningen — som an- skaffningsvärdc enligt punkt 9 så stor del av vcdcrlaget för fastigheten som fastighetens skogsbruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvs- tillfället. Kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avvi- ker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som än- skaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkliga ve- derlaget. Vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastig- hetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogs- mark som har tillagts den skattskyl- dige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått ho- nom. I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet. förutom ve- derlaget för skog och skogsmark. också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvär- vet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken. Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före- gående ägarens förvärvskälla. över- tar den nye ägaren den föregående

Nuvarande lydelse

ägarens anskaffningsvärdc och gäl- lande ingångsvärde. Omfattar för- värvet endast en del av skogsmar- ken. anses som anskaffningsvärdc och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den före- gående ägarens anskaffningsvärdc och gällande ingångsvärde som vår- det av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvårvskållan vid förvärvstillfället. Omfattar för- värvet mindre än 20 procent av vär- det av all skog och skogsmark i för- värvskällan. och är inte fråga om ideell andel av fastighet. får den nye ägaren dock inte något anskaffnings- värde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före— gående stycket. skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans an- skaffningsvärdc vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångs- värde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff- ningsvärdc och gällande ingångs- värde ha minskat i samma propor- tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogs- mark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskäl- lans skog och skogsmark. och ärinte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldi- ges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fas- tighetens skog och skogsmark mins- kas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Skall ersättning för skog och skogsmark beskattas enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvis- ningarna till 35 s. anses vid tillämp- ningen av det föregående stycket

Föreslagen lydelse

ägarens anskaffningsvärdc och gäl- lande ingångsvärde. Omfattar för- värvet endast en del av skogsmar- ken, anses som anskaffningsvärdc och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den före- gående ägarens anskaffnings'värde och gällande ingångsvärde som vår- det av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvårvskållan vid förärvstillfället. Omfattar för- värvet mindre än 20 procent av vår- det av all skog och skogsmark i för- värvskällan. och är inte fråga om ideell andelav fastighet. får den nye ägaren dock inte något anskaffnings- värde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma koncern.

Skattskyldig. som har förvärvat fastighet på sätt som angesi det före- gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans an- skaffningsvärdc vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångs- värde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare. anses den skattskyldiges anskaff- ningsvärdc och gällande ingångs- 'värde ha minskat i samma propor— tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogs- mark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskäl- lans skog och skogsmark. och ärinte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldi- ges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fas- tighetens skog och skogsmark mins- kas på grund av fastighetsreglering eller klyvning.

Har sådan ersättning som avses i 25 s 2 mom. andra eller tredje stycket lagen ("19:17:576) om statlig inkomst- skatt erhållits för skog och skogs- mark, anses vid tillämpningen av det

Nuvarande lydelse

som om den ifrågavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärdc eller gäl- lande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättnings- tillgång i rörelse. Bestämmelserna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 275 har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny ägare.

(anv. till 225 p. 9)

Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtill- gångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminsk- ning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de av- drag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela till- gången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvin- ning och har han uppburit förskotts- betalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räken- skaperna har avsatts för framtida substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp mot- svarande den del av anskaffnings- värdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida ut- vinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall åter- föras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseav- talet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan nä-

Föreslagen lydelse

föregående stycket som om den ifrå- gavarande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gäl- lande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättnings- tillgång i näringsverksamhet. Be- stämmelserna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 21 5 har blivit omsättningstillgång i en av den skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha förvärvats av ny ägare.

11. Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtill- gångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminsk- ning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de av- drag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela till- gången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång. Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvin- ning och har han uppburit förskotts- betalning för utvinningen. får han göra avdrag för belopp som i räken- skaperna har avsatts för framtida substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp mot- svarande den del av anskaffnings- värdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida ut- vinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall'åter- föras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseav- talet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan nä-

Nuvarande lydelse

ringsidkare som har intressegemen- skap (moder— och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som an- ges i 359' lamonz., dels sådana få- mansföretag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska perso- nen eller någon honom närstående person är företagsledare eller di- rekt eller genom förmedling av juri- disk person äger aktier eller ande— lar.

Anskaffningsvärdet för en natur- tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än ge- nom köp. byte eller något därmed jämförligt fång, den faktiska utgif- ten vid det närmast föregående kö- pet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 365 om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett ve- derlag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Be- räkning enligt nämnda anvisnings- punkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av an- skaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för ut- vinning av tillgången, beräknas an- skaffningsvärdet endast för det om- råde som omfattas av tillståndet och — vid tillämpning av andra och tredje meningarna — på grundval av förhållandena vid tidpunkten för ut- vinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif-

Föreslagen lydelse

ringsidkare som har intressegemen- skap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som an- ges i punkt 14 sista stycket av anvis- ningarna till 325, dels sådana få- mansföretag och fåmansägda han- delsbolag som avses i åttonde och tionde styckena av nämnda anvis- ningspunkt och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstå- ende person är företagsledare eller direkt eller genom förmedling av ju- ridisk person äger aktier eller an- delar.

Anskaffningsvärdet för en natur- tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än ge- nom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, den faktiska utgif- ten vid det närmast föregående kö- pet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det. skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt 25 ä' 3—6 mom. lagen ( ] 947.'5 76) om statlig inkomst- skatt om han vid tidpunkten för ut- vinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Beräkning en- ligt nämnda moment får dock inte leda till att den till förvärvet hänför- liga delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av täktmar- kens allmänna saluvärde vid tid- punkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av till— ståndet och vid tillämpning av andra och tredje meningarna på grundval av förhållandena vid tid- punkten för utvinningens början på detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif-

Nuvarande lydelse

ter för tillgängens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid be- räkning enligt punkt.? a av anvis- ningarna till 36 s" .

Om en fastighet. på vilken en na- turtillgång har börjat uttas. har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller något där- med jämförligt fång. får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa- rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare". som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en- gångsersättning. utan hinder av vad som föreskrivs i 475 jämförd med 1 kap. Sä första stycket ffastighets- taxeringslagen (1979:1152). betrak- tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett. (jfr anv. till 25 & p. 10 och anv. till 29%? p. 8)

(anv. till 29å p. 3)

Utgifter föranskaffande av maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsav- drag enligt bestämmelserna om rä- kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 eller om restvärdeavskrivning i punkt 5. Kan inventariernas ekono- miska livslängd antas uppgå till högst tre år får emellertid hela utgif- ten för deras anskaffande dras av un- der anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inven- tarier av mindre värde.

Har ett fåmansjöretag anskaffat in- ventarier. som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för jöretagsledares eller honom närstå- ende persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av anskaf- ningen.

Regler om avdrag avseende be- ställda men inte levererade inventa-

Föreslagen lydelse

ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid be- räkning enligt 25 55 3—0 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

Om en fastighet. på vilken en na- turtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något där- med jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren. om denne fortfa— rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en- gångsersättning. utan hinder av vad som föreskrivs i 45 jämförd med 1 - kap. 55 första stycket f fastighets- taxeringslagen (1979: 1 152), betrak- tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett.

12. Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigva- rande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminsk- ningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller om restvärdeavskriv- ning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedel- bart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Regler om avdrag avseende be- ställda men inte levererade inventa-

Nuvarande lydelse

rier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av anvisning- arna till 41 &.

llar den skattskyldige yrkat av- drag för värdcminskning av inventa- rier. skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den tas- erade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av för- lust som berättigar till avdrag enligt bestämmelserna i lagen (196063) om jörlustavdrag. lnventariernas an- skaffningsvärdc minskat med med- givna värdcminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet. (jfr anv. till 2.5 p. 5 och anv. till 25å p. 3)

(anv. till 29% p. 4)

Skattskyldig kan efter yrkande medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventa- rier enligt reglerna i denna anvis- ningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskriv- ningen i räkenskaperna;

e) att tillfredsställandc utredning föreligger om inventariernas skatte- mässiga restvärde:

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper ochi företedd utredning att trygghet före- ligger att vinster vid avyttring av till-

Föreslagen lydelse

rier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisning- arna till 24 så.

Har den skattskyldige yrkat av- drag för värdcminskning av inventa- rier. skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den tax- erade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av un- derskott. lnventariernas anskaff- ningsvärdc minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet.

Hör ett byggnads- eller markinven- tarium till fastighet som utgjort pri- vatbostadsfastighet under det be- skattningsår sorti närmast föregått det aktuella beskattningsåret utgörs in- ventariets skattettiässiga restvärde av anskaffningsviirdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår. dock högst fem. som den skattskyldige innehaft in ventariet och fastigheten utgjort privatbostads- fastighet. Detsamma gäller'i fråga om del av fastighet.

13. Skattskyldig har rätt till avdrag för värdeminskning av sina inventa- rier enligt reglerna i denna anvis- ningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut:

b) att avdraget motsvarar avskriv- ningen i räkenskaperna;

e) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte- mässiga restvärde:

d.) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i ' företedd utredning att trygghet före- ligger att vinster vid avyttring av till-

Nuvarande lydelse

gångarna inte undgår beskattning; samt

0) att om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med ut- gångspunkt i inventariernas skatte- mässiga restvärde vid beskattnings- årets ingång.

Som anskaffningsvärdc för inven- tarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, den verk- liga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt. deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skatt- skyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller där- med jämförligt fång. skall. om inte särskilda omständigheter föranleder annat. som anskaffningsvärdc för in- ventarierna anses det för den tidi- gare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige el- ler någon. som står honom nära. vid- tagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärdc än som sy- nes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehö- rig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem. skall anskaffnings- värdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats un- der beskattningsåret. skall som an- skaffningsvärdc anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventa- rier under beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och an-

Föreslagen lydelse

gångarna inte undgår beskattning; samt

e) att om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med ut- gångspunkt i inventariernas skatte— mässiga restvärde vid beskattnings- årets ingång.

Som anskaffningsvärde för inven- ' tarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. den verk- liga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt. deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Har inventa- rierna ingått i en näringsverksamhet. som den skattskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång. skall. om inte särskilda omständig- heter föranleder annat, som anskaff- ningsvärdc för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon. som står honom nära. vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgo- doräkna sig ett högre anskaffnings- värde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskatt- ningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats un- der beskattningsåret, skall som an- skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget.

Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och an-

Prop. 1989/90:l10

Nuvarande lydelse

skaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inven— tarier. vilka vid beskattningsårets ut— gång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier. som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång. avyttrats under beskattningsåret el— ler har den skattskyldige rätt till för— . säkringsersättning för inventarier. som har gått förlorade under be- skattningsåret. medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk- ten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skatt- skyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el- jest en särskilt hög utgift för inventa- rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur. som väntas bli endast tillfällig. eller av annan liknande omständighet, medges för det be- skattningsår, varunder inventarierna har anskaffats. avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvär- det.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in- ventarier. vilka vid beskattnings- årets utgång tillhörde rörelsen, se- dan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skattskyldige att inventariernas verkliga värde under- stiger även ett sålunda beräknat värde. medges avdrag för den ytter- ligare avskrivning som motiveras av detta.

Föreslagen lydelse

skaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inven- tarier. vilka vid beskattningsårets ut- gång fortfarande tillhörde närings- verksamheten. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret el- ler har den skattskyldige rätt till för- säkringsersättning för inventarier.

.som har gått förlorade under be-

skattningsåret. medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk- ten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skatt- skyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el- jest en särskilt hög utgift för inventa- rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig. eller av annan liknande omständighet, medges för det be- skattningsår, varunder inventarierna har anskaffats. avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits. skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvär- det.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in- ventarier, vilka vid beskattnings— årets utgång tillhörde näringsverk- samheten, sedan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskriv- ning av 20 procent. Visar den skatt- skyldige att inventariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde. medges avdrag för den ytterligare avskrivning som mo— tiveras av detta.

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

Då inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret. avytt- ras. förloras eller utrangeras under samma år. medges avdrag för an- skaffningsvärdet. Med avyttring lik- ställs att inventarier tas ut ur rörel- sen för att tillföras annan förvärvs- källa eller föratt användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisning- arna 111128 # framgår att belopp. som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, för— anleder inte detta att det värde, på Vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas. påverkas. Det överskju- tande beloppet får i stället. sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord. dras av genom årlig av- skrivning efter 20 procent för helt år. räknat från och med beskattnings- året efter det under vilket avskriv- ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till- lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över- ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo- dogöra sig avdrag för sådana av- skrivningar. som har gjorts i räken- skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt- ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo- doräknats större värdeminsknings- avdrag vid taxeringen än enligt rä- kenskaperna. skall, för åstadkom- mande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde. det belopp. varmed inventariernas skat- temässiga restvärde understiger det bokförda värdet. tas upp som skatte-

I"Öreslagen lydelse

Då inventarier, som har anskaf- fats under beskattningsåret. avytt- ras, förloras eller utrangeras under samma år. medges avdrag för an- skaffningsvärdet. Med avyttring lik- ställs att inventarier tas ut ur na"- ringsverksamheten för att tillföras annan förvärvskälla eller för att an- vändas för annat ändamål. Av be- stämmelserna i 22 5)" med anvisningar framgår att belopp. som erhålls vid avyttring av inventarier. i sin helhet skall tas upp som _intäkt av närings- verksamhet.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, för- anleder inte detta att det värde. på vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju- tande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord. dras av genom årlig av- skrivning efter 20 procent för helt år. räknat från och med beskattnings- året efter det under vilket avskriv- ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till- lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över- ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo- dogöra sig avdrag för sådana av- skrivningar. som har gjorts i räken- skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt- ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo- doräknats större värdeminsknings- avdrag vid taxeringen än enligt rä- kenskaperna, skall. för åstadkom- mande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde. det belopp. varmed inventariernas skat- temässiga rcstvärde understiger det bokförda värdet. tas upp som skatte-

Nuvarande lydelse

pliktig intäkt under det första be- skattningsår. för vilket räkenskaps- enlig avskrivning gäller. eller. om den skattskyldige begär det. med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren. (jfr anv. till 225 p. 5 och anv. till 25% p. 3)

(anv. till 29å p. 5)

Vid restvärdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskriv- ningsunderlaget för maskiner och andra inventarier. Avskrivningsun- dcrlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid ut- gången av det närmast föregående beskattningsåret med tillägg av an- skaffningsvärdet för inventarier. som har anskaffats under beskatt- ningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde rörelsen. och med avdrag för belopp motsva- rande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats un- der beskattningsåret.

Visar den skattskyldige att inven- tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket. medges det ytterli- gare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räken- skapsenlig avskrivning i punkt 4 andra och tredje samt femte. sjätte och åttonde styckena gäller i till- lämpliga delar också i fråga om rest- värdeavskrivning. (jfr anv. till 22.5 p. 5 och anv. till 25å p. 3)

(anv. till 22%" p. 6) Avdrag för värdeminskning av till- gång som avses [ punkterna 3—5 med- ges endast skattskyldig ägare av till- ' gången. om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter

Föreslagen lydelse

pliktig intäkt under det första be- skattningsår. för vilket räkenskaps- enlig avskrivning gäller, eller. om den skattskyldige begär det. med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

14. Vid restvärdeavskriv- ning medges den skattskyldige av- drag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av av- skrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier. Avskrivnings— underlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid ut- gången av det närmast föregående beskattningsåret med tillägg av an- skaffningsvärdet för inventarier. som har anskaffats under beskatt- ningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde närings- verksamheten. och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller för- säkringscrsättning för inventarier som har anskaffats före beskatt- ningsårets ingång och som har avytt- rats eller förlorats under beskatt— ningsåret. Visar den skattskyldige att inven- tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i första stycket. medges det ytterli— gare avdrag som motiveras av detta. Vad som föreskrivs om räken- skapsenlig avskrivning i punkt 13 andra och tredje samt femte. sjätte och åttonde styckena gäller i till- lämpliga delar också i fråga om rest- värdeavskrivning.

15. Har en arrendator eller en an- nan nyttjanderättshavare haft utgif-

Prop. .l.989/90:110

Nuvarande lydelse

för ny-, till-.'cller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av en fastighet. som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordäga- ren omedelbart ägare till vad som har utförts, får nyttjanderättshava- ren dra av dessa utgifter genom år- liga värdeminskningsavdrag. Avdra- get beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av an- skaffningsvärdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaff- ningsvärdet av andra markanlägg- ningar eller av byggnader. Ifråga om byggnader eller markanläggningar. som är avsedda att användas endast ett fåtal år. får dock anskaffningsut- gifterna i sin helhet dras av det år då tillgången anskaffades.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinven- tarier, markinventarier eller maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. som han innehar med nyttjanderätt. och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats. får nyttjande- rättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhål- lit ersättning av jordägare/z för vad som har anskaffats, får nyttjande- rättshavaren på en gång göra avdrag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderätten upphör får nyttjanderättshavaren göra avdrag med oavskriven del av anskaffningsvärdet.

(anv. till 295 p. 6)

Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 4 och 5 får även göras för utgifter för anskaffning av patenträtt och liknande tidsbegränsad rättig- het. Det är härvid utan betydelse om rörelseidkaren har förvärvat rättig- heten för att utnyttja den vid till- verkning som han bedriver eller om

Föreslagen lydelse

ter för ny-, till- eller ombyggnad el- ler annan därmed jämförlig förbätt- ring av en fastighet. som han innehar med nyttjanderätt. och blir fastig- hetsägaren omedelbart ägare till vad som har utförts. får nyttjanderätts- havaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Av- draget beräknas enligt avskrivnings- plan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och till 5 procent för år räknat av an— skaffningsvärdet av andra markan- läggningar eller av byggnader. I fråga om byggnader eller markan- läggningar, som är avsedda att an- vändas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då tillgången anskaffa- des.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinven- tarier. markinventarier eller maski- ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir fastighetsägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nytt- janderättshavaren dra av dessa ut- gifter enligt bestämmelserna i punkt 12—14.

Har nyttjanderättshavaren erhål- lit ersättning av fastighetsägaren för vad som har anskaffats, får nyttjan— derättshavaren på en gång göra av- drag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inte med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderät- ten upphör får nyttjanderättshava- ren göra avdrag med oavskriven del av anskaffningsvärdet.

16. Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 13 och 14 får även göras för utgifter för anskaffning av pa- tenträtt och liknande tidsbegränsad rättighet. Det är härvid utan bety- delse om näringsidkaren har förvär- vat rättigheten för att utnyttja den vid tillverkning som han bedriver el-

Nuvarande lydelse

han tillgodogör sig rättigheten ge- nom att överlåta utnyttjandet av denna till annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av va- rumärke, firma eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de nämnda bestämmelserna. (jfr anv. till 225 p. 5 tredje stycket)

(anv. till 225 p. 11)

Har skattskyldig erlagt anslut— ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet. som han äger. och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till äga- ren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkt 5. (jfr anv. till 25 5 p. 2 b första stycket och anv. till 295 p. 20)

(anv. till 295 p. 9 a)

Avdrag medges för påförda egen- avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till rörelsen.

Fysisk person, som bedrivit rörelse här i riket. får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgifterna. Den som enligt bok- föringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattnings- året. Medgivet avdrag skall åter- föras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges nettointäkt av rörelsen. beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. före avdraget. minskad med

1) sjukpenning eller annan ersätt-

Föreslagen lydelse

ler om han tillgodogör sig rättighe- ten genom att överlåta utnyttjandet av denna till annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firma eller annan rättig- het av goodwills natur dras av enligt de nämnda bestämmelserna.

17. Har skattskyldig erlagt anslut- ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet. som han äger. och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till äga- ren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkterna 13 och 14.

18. 1 fall som avses i punkt] andra stycket andra meningen av anvis- ningarna till 22 5 medges avdrag för fastighetens anskaffningsvärde eller del därav. Avdraget bestäms enligt 24 och 25 55 lagen ( 1 947:5 76) om statlig inkomstskatt.

19. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgif- terna hänför sig till näringsverksam- heten. Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk- samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979: 141) är skyldig att upprätta årsbok- slut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst- följande beskattningsår. Avdrag enligt andra stycket be- räknas på ett underlag som motsva- rar den skattskyldiges inkomst av fört-'ärvskällan. beräknad enligt la- gen (1947:576) om statlig inkomst- skatt, före avdraget. minskad med 1) sjukpenning eller annan ersätt-

Nuvarande lydelse

ning som avses i punkt 9 av anvis- ningarna till 28 s'.

2) intäkt som är att hänföra till in- komst av anställning enligt llkap. 2.5 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. och

3) intäkt som omfattas av överens- kommelse enligt 3 kap. 29" andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under- laget. beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fysisk person. som är delägare i ett han- delsbolag, under förutsättning att bolaget har haft inkomst av en här i riket bedriven rörelse och att deläga- ren genom bolaget har drivit rörel- sen. Avdrag enligt första och andra styckena skall därvid göras av del- ägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reglerna om han- delsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52.5 en medhjäl- pande make för en del av inkomst av en verksamhet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag enligt första och andra styckena göras sär- skilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självde- klarationen foga uppgifter om av- dragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt for- mulär som fastställs av riksskattever- ket. (jfr anv. till 22ä p. 2a)

(anv. till 295 p. 2)

a. Arbetsgivare får avdrag för me- del, sotn avsatts till personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m.

llar fåmansföretag avsatt medel till' personalstiftelse. medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- ter. Riksskatteverket får, om sär- skilda skäl föreligger. medge undan- tag frän detta stycke. Mot beslut av

Föreslagen lydelse

ning som avses i punkt 11 av anvis- ningarna till 225.

2) intäkt som är att hänföra till in- komst av anställning enligt llkap. 25 första stycket lagen (19622381) om allmän försäkring. och

3) intäkt som omfattas av överens- kommelse enligt 3 kap. 2.5 andra stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under- laget. beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första—fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett han— delsbolag. under förutsättning att bolaget har haft inkomst av närings- verksamhet häri riket. Avdrag enligt första och andra styckena skall där- vid göras av delägaren. Vad som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo. för vilket reg- lerna om handelsbolag skall tilläm- pas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52.5 en medhjäl- pande make för del av inkomst av en verksamhet. som bedrivs av den andra maken. skall avdrag enligt första och andra styckena göras sär- skilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självde- klarationen foga uppgifter om av- dragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fast- ställt formulär.

20. a. Arbetsgivare får avdrag för medel. som avsatts till personalstif- telse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Har ett fåmansföretag eller ett fä- mansägt handelsbolag avsatt medel till personalstiftelse. medges avdrag endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- ter. Riksskatteverket får. om sär- skilda skäl föreligger. medge undan-

Prop. 1989/9():.110

Nuvarande lydelse

riksskatteverket i sådan fråga får ta- lan icke föras.

b. Arbetsgivare får avdrag för tne- del. som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (19671531) om tryg- gande av pensionsutfästelse m.m. för att uppbringa stiftelsens till- gångar till vad som motsvarar ar- betsgivarens pensionsreserv för så- dana pensionsåtaganden, som tryg- gas av stiftelsen och för vilkas tryg- gande avdragsrätt föreligger enligt bcstämmelserna i e. efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt bestämmelserna i e för kostnader för pensionsförsäkring för att trygga pensionsåtagande.

d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pen- sioner i sin balansräkning och är vad som enligt 2kap. 23.5 lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall redovisas un- der den särskilda underrubriken Av- dragsgilla pensionsåtaganden och avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förelig- ger enligt bestämmelserna i e större än motsvarande belopp vid ut— gången av föregående beskatt- ningsår. får han avdrag för skillna- den mellan de båda beloppen.

e. Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostna- der för att trygga pensionsåtagandc enligt allmän pensionsplan. Om all- män pensionsplan träder i kraft steg— vis men arbetsgivaren lämnat utfäs- telse om en snabbare tillämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till av- drag för kostnader föranledda av denna utfästelse. Allmän pensions- plan har samma innebörd som i 4?) lagen (19672531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med all— män pensionsplan avses emellertid i denna lag. i fall där pensionsåta- gande enligt allmän pensionsplan

Föreslagen lydelse

tag från detta stycke. Riksskattever- kets beslut får inte överklagas.

b. Arbetsgivare får avdrag för me- del. som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (19671531) om tryg- gande av pensionsutfästelse m.m. för att uppbringa stiftelsens till- gångar till vad som motsvarar ar- betsgivarens pensionsreserv för så- dana pensionsåtaganden, som tryg- gas av stiftelsen och för vilkas tryg- gande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt bestämmelserna i e för kostnader för pensionsförsäkring för att trygga pensionsåtagande.

d. Redovisat arbetsgivare enligt lagen (1967z531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- skuld under rubriken Avsatt till pen- sioner i sin balansräkning och är vad som enligt 2kap. 23% lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall redovisas un- der den särskilda underrubriken Av- dragsgilla pensionsåtaganden och avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förelig- ger enligt bestämmelserna i e större än motsvarande belopp vid ut- gången av föregående beskatt- ningsår. får han avdrag för skillna- den mellan de båda beloppen.

e. Arbetsgivare har under de förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostna- der för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om all- män pensionsplan trädcri kraft steg- vis men arbetsgivaren lämnat utfäs- telse om en snabbare tillämpning av planen. har arbetsgivaren rätt till av- drag för kostnader föranledda av. denna utfästelse. Allmän pensions- plan har samma innebörd som i 45 lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med all- män pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåta- gande enligt allmän pensionsplan

Prop. 1989/90:11()

Nu varande lydelse

icke föreligger. även

a) pensionsåtagande för pensions- förmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pen- sionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt- ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen- sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring.

b) pensionsbestämmelser. som re- kommenderats av Svenska kom- munförbundet. Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund och an- tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet. Lands- tingsförbundet. Kommunernas Pen- sionsanstalt. Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens pla— nerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare. för vars pensionsutfästelser enligt pensions- reglementet kommun. kommunal- förbund. Svcnska kommunförbun- det. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund tecknat borgen. och

c) pensionsåtagande som har läm- nats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga. får riksskatteverket besluta att även an- nat pensionsåtagande vid tillämp- ning av denna lag skall anses som all- män pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket [ fråga som här avses får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta-pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt la- gen (1962z381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe- ringsåret eller det högre pensions- grundande belopp som gällde enligt

Föreslagen lydelse

icke föreligger. även

a) pensionsåtagande för pensions- förmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pen- sionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt- ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen- sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse tryggats genom kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser. som re- kommenderats av Svenska kom- munförbundet. Landstingsförbun- det eller Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratförbund och an- tagits såsom pensionsreglemente av kommun. kommunalförbund. Svenska kommunförbundet. Lands- tingsförbundet. Kommunernas Pen- sionsanstalt. Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens pla- nerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare. för vars pensionsutfästelser enligt pensions- reglementet kommun. kommunal- förbund. Svenska kommunförbun- det. Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans församlings- och- pastoratförbund tecknat och

c) pensionsåtagande som har läm- nats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att även an- nat pensionsåtagande vid tillämp- ning av denna lag skall anses som all— män pensionsplan. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

borgen.

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- ning dels att högsta pensionsgrun- dande lön enligt den allmänna pen- sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt la- gen (1962z381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe- ringsåret eller det högre pensions- grundande belopp som gällde enligt

Nuvarande lydelse

planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full in- tjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp. 70 procent av den pensionsgrun- dande lönen till den del den översti- ger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön_ som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspen- sion enligt lagen om allmän försäk- ring. '

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får även om detta ej har medgivits i allmän pen- sionsplan — i pensionsåtagande in- räknas såväl arbetstagares anställ- ningstid hos samma arbetsgivare in- nan åtagandet lämnats som anställ- ningstid hos förutvarande arbetsgi- vare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt ar- betstagaren. som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åta- gandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ål- der — härunder inbegripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- sionsförmåncr som skulle ha till.- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och

Föreslagen lydelse

planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full in- tjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp. 70 procent av den pensionsgrun- dande lönen till den del den översti- ger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspen- sion enligt lagen om allmän försäk- ring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pen- sionsplan — i pensionsåtagande in- räknas såväl arbetstagares anställ- ningstid hos samma arbetsgivare in- nan åtagandet lämnats som anställ- ningstid hos förutvarande arbetsgi- vare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt ar- betstagaren. som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åta- gandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- bär rätt till pension före 65 års ål- der härunder inbegripet kostnad avsedd att Vid arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- sionsförmåner som skulle ha till- kommit honom vid avgång vid nämnda ålder medges i den ut- sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och

Nuvarande lydelse

med beaktande jämväl av bestäm- melscrna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över företa- get. är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstå- ende personer som nämns i 35.5 3 mom. nionde stycket denna lag.

För medel. som avsatts enligt b el- ler d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv. och för pensionsför- säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande. allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvis- ningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke. om pensionsutfästelserna avser för- måner som innebär smärre avvikel- ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som däref- ter erhållit anställning hos arbetsgi- vare och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år "1977. Med smärre avvikelser för- stås sådana förmånsbelopp som ut- går utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensions— grundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost- naden för pensionsåtagande enligt

Föreslagen lydelse

med beaktande jämväl av bestäm- melserna i tionde stycket. Är fråga om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- stämmande inflytande över företa- get. är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstå- ende personer som nämns ipunkt 14 sista stycket av alu-'isningarna till 32 åf.

För medel. som avsatts enligt b el- ler d. medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv. och för pensionsför- säkring medges avdrag fö'r så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande. allt med iakttagande av bestämmelserna i första—femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvis- ningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke. om pensionsutfästelserna avser för- måner som innebär smärre avvikel- ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som däref- ter erhållit anställning hos arbetsgi- varc och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser för- stås sådana förmånsbelopp som ut- går utöver allmän pcnsionsplan men inom ramen för högsta pensions- grundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost- naden för pensionsåtagande enligt

Nuvarande lydelse

den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns- beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all- männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost- naden för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags- rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen- sionsplan föreligger. Om särskilda skäl föreligga. får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket ifråga som här avses får talan ej föras.

llar arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt en- ligt första st-ycket eller har arbetsgi- vare gjort pensionsåtagande för ar- betstagare som icke omfattas av all- män pensionsplan. får han — under förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- givaren utgivit i lön till arbetstaga- ren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt la- gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe- ringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe- lopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbets- tagaren antingen under beskatt- ningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare. som enligt 255 la- gen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensions- utfästelse genom att köpa pensions- försäkring, får avdrag för hela kost-

Föreslagen lydelse

den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns- beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle medföra. om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all- männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost- naden'för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags- rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen- sionsplan . föreligger. Om särskilda skäl föreligger. får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Har arbetsgivare gjort pensions- åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt en- ligt första stycket eller har arbetsgi- vare gjort pensionsåtagande för ar- betstagare som icke omfattas av all-

män pensionsplan. får han — under -

förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- givaren utgivit i lön till arbetstaga- ren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt la- gen (19621381 ) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe- ringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe- lopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbets- tagaren antingen under beskatt- ningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret. Arbetsgivare. som enligt 25% la- gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensions- utfästelse genom att köpa pensions- försäkring. får avdrag för hela kost-

Nuvarande lydelse

naden för sådan försäkring om utfäs- telsen icke avser arbetstagare i ak- tiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kost- nader avsedda att trygga arbetsgiva- res pensionsåtaganden får pensions- utfästelse beaktas endast om försäk- ring för utfästelsen skulle ha varit så- dan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 &.

Om särskilda skäl föreligga, får.

riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck- ena ovan. Mot sådant beslut får talan ejföras. (jfr anv. till 225 p. ] femte och sjätte styckena och anv. till 25å p. 7)

(anv. till 29.5 p. 10)

Regeringen kan förklara att. om förlust på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko- nomisk förening eller utländskt bo- lag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhälls- ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller ande- larna eller vid företagets upplösning. förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande för- lust på lån eller dylikt som han läm- nat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på för- lust. som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått av- drag som avses i detta stycke. skall avdraget frånräknas avdragsgill för- lust. som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget.

Föreslagen lydelse

naden för sådan försäkring om utfäs- telsen icke avser arbetstagare i ak- tiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kost- nader avsedda att trygga arbetsgiva- res pensionsåtaganden får pensions- utfästelse beaktas endast om försäk- ring för utfästelsen skulle ha varit så- dan pensio'nsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 %.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck- ena ovan. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

2] . Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna till 46 å" .

22. Regeringen kan förklara att, om förlust-på aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk eko- nomisk förening eller utländskt bo- lag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhälls- ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller ande- larna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande för— lust pä län eller dylikt som han läm- nat företaget. Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på för- lust. som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått av- drag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill för- lust. som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget.

Nuvarande lydelse

Uppkommer vinst genom att ak- tierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås. skall vinsten tas upp som skatteplik- tig intäkt av rörelse hos den som haft vinsten.

(anv. till 295 p. 9)

Såsom speciella för rörelse ut- gående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverk- ningsskatrer, stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m. m. dyl. Där- emot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 å).

Föreslagen lydelse

Uppkommer vinst genom att ak- tierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås. skall vinsten tas upp som intäkt hos den som haft vinsten.

23. Avdrag får göras för skogs- vårdsavgtft och fastighetsskatt och speciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det allmänna. Däremot får svenska all- männa skatter inte dras av (se. 20 å).

Premie för grupplivförsäkring. som tecknats av fysisk person i hans egen- skap av utövare av viss rörelse. utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om - den ersättning. som kan komma att utfalla på grund av försäkringen. utgår

efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst. skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befatt- ningshavare räknas som omkostnad i rörelsen.

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skatte- fri enligt 325 3bmom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av an- visningarna till 335 om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av an- visningarna till 33ä om avdrag för kostnader för resor till och från ar- betsplatsen gäller också beträffande ' inkomst av rörelse. (jfr anv. till 22% p. 2. 255 1 mom. och 29.5 lmom.)

(anv. till 295 p. 18)

Avdrag må ske för kostnad för så- dan forskning och sådant utveck- lingsarbete som har eller kan anta- gas få betydelse för den skattskyldi- ges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av informa- tion om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar. för vilka anskaffningskostnaden enligt bestämmelser i denna lag får avdra- gas endast genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning. gäller dock bestämmelserna om sådan av-

Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skatte- fri enligt 325 3bmom. första stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av an- visningarna till 335 om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av an- visningarna till 33ä om avdrag för kostnader för resor till och från ar- betsplatsen gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet. '

24. Avdragfår ske för kostnad för sådan forskning och sådant utveck- lingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges näringsverksamhet. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådant utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar. för vilka anskaffnings- kostnaden enligt bestämmelser i denna lag får dras av endast genom årlig avskrivning på grund av värde- minskning. gäller dock bestämmel-

Nuvarande lydelse

skrivning även beträffande den kost- naden.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att bidrag, som den skattskyldige lämnar till viss forskning, visst ut- vecklingsarbete eller viss museiverk- samhet, skall för tid som anges i för- ordnandet helt eller delvis anses så- som driftkostnad i den skattskyldiges rörelse. (jfr anv. till 22 5 p. 1 åttonde stycket)

(anv. till 29% p. 183)

Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional ut- vecklingsfond som avses i förord- ningen (19781504) om överförande av vissa uppgifter från företagare- förening till regional utvecklings- fond.

(anv. till 295 p. 18 b)

En fysisk person som driver rö- relse har rätt till avdrag i efterhand för utgifter i verksamheten före rö- relsens påbörjande. Avdraget får avse utgifter under det år då rörelsen påbörjades och det närmast före- gående året. såvida rätt till omedel- bart avdrag skulle ha förelegat om verksamheten redan under denna tid haft karaktär av rörelse.

Vid beräkningen av avdraget skall utgifterna minskas i den mån

]) avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla.

2) utgifterna inräknats i anskaff- ningsvärdet för tillgångar vilka till- förts rörelsen när denna påbörjades eller

3) inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som av- ses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat helt ut- nyttjas vid taxeringen för det första beskattningsåret. får resterande be- lopp dras av vid taxeringen för något eller några av de fem följande be- skattningsåren. Avdrag medges inte för något beskattningsår med så högt

Föreslagen lydelse

serna om sådan avskrivning även be- träffande den kostnaden.

25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till regional utvecklingsfond som avses i förord- ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare- förening till regional utvecklings- fond.

26. En skattskyldig som driver nä- ringsverksamhet har rätt till avdrag i efterhand för utgifter i verksamhe- ten före verksamhetens påbörjande. Avdraget får avse utgifter under det år då verksam/teten påbörjades och det närmast föregående året. såvida rätt till omedelbart avdrag skulle ha förelegat om verksamheten redan under denna tid haft karaktär av nä- ringsverksamhet. Vid beräkningen av avdraget skall utgifterna minskas i den mån

]) avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla.

2) utgifterna inräknats i anskaff— ningsvärdet för tillgångar vilka till- förts näringsverksamheten när den- na påbörjades eller

3) inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som av- ses i första stycket.

Nu varande lydelse

belopp att underskott uppkommer i förvårvskållan.

Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsätt- ningar för avdrag föreligger.

(anv. till 295 p. 11)

Har som arbetsrum för rörelsen använts sådan del av den skattskyldi- ges bostad som särskilt inrättats för ändamålet, medges avdrag för skälig del av bostadskostnaden.

Även om särskilt arbetsrum inte inrättats medges avdrag för bostads- kostnad om arbete utförtsi bostaden minst 800 timmar under beskatt- ningsåret. Vid beräkning av antalet timmar beaktas endast arbete som det med hänsyn till verksamhetens art varit motiverat att utföra i bosta- den. I timantalet får jämte arbete för rörelsen även inräknas tillfälligt ar- bete som har nära samband med rö- relsen men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av den skattskyl- diges barn tillgodoräknas endast om barnet fyllt 16 år och arbete som ut- förts av den skattskyldiges make en- dast om makarna drivit rörelsen ge— mensamt. Avdrag medges med 2 000 kronor om arbetet utförts i bostad på den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4000 kro- nor i annat fall. Omfattar beskatt- ningsåret annan tid än tolv månader jämkas timantalet och avdragsbe- loppet med hänsyn härtill.

Den omständigheten att avdrag medgetts enligt andra stycket för kostnad för bostad på egen fastighet. medför inte att fastigheten vid till- lämpning av 24, 25 och 29 55 skall anses använd i rörelsen.

(anv. till 295 p. 12) Vid utövande av litterär. konst- närlig eller därmed jämförlig verk-

Föreslagen lydelse

Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsätt— ningar för avdrag föreligger.

27. Har en för ändamålet särskilt inrättad del av en privatbostad eller annan bostad använts i innehavarens näringsverksamhet medges avdrag för skälig del av kostnaderna för bo- staden för hyra o. d., värme. vatten och avlopp samt elektrisk ström. Av- drag medges även för kostnader i öv- rigt som är omedelbart betingade av näringsverksamheten. Även om någon del av bostaden inte särskilt inrättats för närings- verksamheten medges avdrag för bo- stadskostnad om arbete utförts i bo- staden minst 800 timmar under be- skattningsåret. Vid beräkning av an- talet timmar beaktas endast arbete som det med hänsyn till verksamhe- tens art varit motiverat att utföra i bostaden. I timantalet får jämte ar- bete för näringsverksamheten även inräknas tillfälligt arbete som har nära samband med verksamheten men är att hänföra till tjänst. Arbete som utförts av den skattskyldiges barn tillgodoräknas endast om bar- net fyllt 16 år och arbete som utförts av den skattskyldiges make endast om makarna drivit verksamheten ge- mensamt. Avdrag medges med 2 000 kronor om arbetet utförts i bostad på den skattskyldiges egen eller hans makes fastighet och med 4 000 kro- nor i annat fall. Omfattar beskatt- ningsåret annan tid än tolv månader jämkas timantalet och avdragsbe- loppet med hänsyn härtill.

28. Vid utövande av litterär. konstnärlig eller därmed jämförlig

Nuvarande lydelse

samhet kan resor ingå som ett natur- ligt led i verksamheten. Kostna- derna för sådana resor är avdrags- gilla i den mån de inte utgör person- liga levnadskostnader.

(anv. till 295 p. 19)

Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske äger åtnjuta avdrag för den ök- ning i levnadskostnaden, som han därvid kan hava fått vidkännas på den grund att han vistats utom sin vanliga hemort. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår be- lopp motsvarande högsta normala ökning i levnadskostnaden för ett dygn vid havsfiske och annat yrkes-

fiske.

(anv. till 225 p. 1 sjunde stycket) Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, natura- förmåner eller annat. dock högst för vad som motsvarar marknadsmäs- sigt vederlag för barnets arbetsin- sats. Den skattskyldiges kostnad får . med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och un- derhåll till skattskyldigs barn. som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall

då inte heller tas upp som inkomst för barnet. (jfr anv. till 295 p. 20)

(anv. till 255 p. 5) . Därest brandförsäkring tagits för all framtid, må avdrag enligt 25.5 1 mom. för under året erlagd försäk- ringspremie ske med 5 procent av dennas belopp, om den enligt för- säkringsavtalet erlägges på en gång. Därest premien för försäkring för all framtid enligt försäkringsavtalet erlägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat. må för vart och ett av dessa år avdrag enligt25 55 1 mom. ske med så många procent av under året erlagd premie, som angives i nedanstående tabell:

Föreslagen lydelse

verksamhet kan resor ingå som ett naturligt led i verksamheten. Kost- naderna för sådana resor är avdrags- gilla i den mån de inte utgör person- liga levnadskostnader.

29. Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske har rätt till avdrag för den ök- ning i levnadskostnaden, som han haftpå grund av att han vistats utom sin vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger dock endast om resan varit förenad med övernattning utom hem- orten.

30. Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den in- komst av arbete i näringsverksamhe- ten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat. dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för bar- nets arbetsinsats. Den skattskyldi- ges kostnad fär med motsvarande begränsning dras av som driftkost- nad. För lön och underhåll till skatt- skyldigs barn. som inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

31. Om brandförsäkring tagits för all framtid, får avdrag för under året erlagd försäkringspremie ske med 5 procent av dennas belopp. om den enligt försäkringsavtalet erlägges på en gång. Om premien för försäkring för all framtid enligt försäkringsavtalet er- lägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat. får för vart och ett av dessa år avdrag ske med så många procent av under året erlagd premie, som angives i nedan- stående tabell:

Nuvarande lydelse

Det hela antal år. varunder premien enligt försäkringsavtalet skall erläg- gas från avtalets avslutande

högst 4 år 5 till och med 7 år

8 " " " 10 år 11 " '” " 13 " 14 " " " 16 ” 17 ” " " 19 "

20., .. ., 23” minst 24 år

Föreslagen lydelse

Avdrag i procent av den för året er- lagda premien

5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 %

32. Den som använt egen bil i nä- ringsverksamhet har rätt till avdrag med 12 kronor för varje körd mil. Det sagda gäller inte om bilen utgjort tillgång i näringsverksamheten.

33. Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisa- tionsförlust) av tillgång i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet. Vid inkomstberäkningen i ett han- delsbolag begränsas avdraget för rea- lisationsförlust på sätt anges i 35 2 mom. fjärde stycket lagen ( I 947:5 76 ) om statlig inkomstskatt såvida annat inte följer av punkt 5 andra stycket c av anvisningarna till 20 #.

till 24 &”

(anv. till 41 & p. 1) . lnkomst av jordbruksfastighet el- ler rörelse skall beräknas enligt bok- föringsmässiga grunder. För skatt- skyldig som har haft ordnad bokfö- ring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid in- komstberäkning enligt bokförings-

3" Senaste lydelse av

I . För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be- stämmelserna i denna anvisnings- punkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmate- rial. hel- och halvfabrikat m. m., till

Prop. 1989/901110

punkt 1 av anvisningarna till 24% 198421060 punkt 2 av anvisningarna till 24 & 1954z51 punkt 2 a av anvisningarna till 24 5 19841190 punkt 4 av anvisningarna till 24 & 1981 :295 punkt 5 av anvisningarna till 24 % 1972z741 punkt 6 av anvisningarna till 245 1985:131 punkt 7 av anvisningarna till 245 198021054 punkt 8 av anvisningarna till 24 så 1984:190 punkt 9 av anvisningarna till 24 & 1989z232 punkt 10 av anvisningarna till 24 5 1984:1060. ' 91

Nuvarande lydelse

"mässiga grunder tas hänsyn till in- och utgående lager av varor. däri in- begripet djur. råmaterial. hel- och halvfabrikat m.m.. till pågående ar- beten samt till fordrings- och skuld- poster. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hän- syn till förhållandena vid beskatt- ningsårets utgång. Som värde av in- gående lager. pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, på- gående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 5 om lager får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skepps- bygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hin- der av att den skattskyldige har avytt- rat skeppet eller bygget. Vad nu före- skrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har leve- rerats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

lnkomst av annan fastighet som avses i 24 9" 1 mom. får beräknas en- ligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. [lar skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för näst- följande beskattningsår beräkna in- komsten enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24.6 1 mom. är till- Iämpliga det året.

Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall be- skattas som inkomst. eller uteslutits belopp. som borde ha medräknats. eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen. skall resul- tatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen en- ligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående ar- beten eller fordringspost har tagits

Föreslagen lydelse

pågående arbeten samt till ford- rings- och skuldposter. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter be- stäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager. pågående arbeten samt fordrings- och skuld- poster tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs ut- gående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter.

Har det bokförda resultatet på- verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall be- skattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits

upp belopp. som inte är avdragsgilla ' vid inkomstberäkningen, skall rcsul- tatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen en— ligt denna lag. 1 de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående ar- beten eller fordringspost har tagits

Nuvarande lydelse

upp med för lågt belopp eller skuld- post med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige ju- stering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppen- bart att denne i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag genom dispositioner i

' bokslutet avseende nämnda til/gångs- och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggningstill— gångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter juste- ringen. Om särskilda omständighe- ter föranleder det skall dock resulta- tet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas. att en inkomst skall anses ha ätnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i rä- kenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant el- ler eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomst- posterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fårnans- företag till företagsledare eller ha- nom närstående person får dock åt- njutas först under det år då ersätt- ningen har betalats ut eller blivit till- gänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upp- tagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet. att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer. och att räntor hänförs till inkomsten för detär. på vilket de belöper. i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda är eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bok- föringsmässigt hänföras till det sist-

Föreslagen lydelse

upp med för lågt belopp eller skuld— post med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige ju— stering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppen- bart att denne — i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom större avskriv- ningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning en- ligt lagen (1990:000) om skatteutjäm- ningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter ju- steringen. Om särskilda omständig- heter föranleder det skall dock re- sultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas. att en inkomst skall anses ha ätnjutits under det år. då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i rä- kenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant el- ler eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomst- posterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. [ fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters uppta- gande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år. då de uppkommer. och att räntor hänförs till inkomsten för det är. på vilket de belöper. i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor. som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bok- föringsmässigt hänföras till det sist- nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats. .

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet.

av avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett redovisas som fordran, såvida varorna levere- rats till den nye ägaren före årets ut- gång.

Har avverkningsrätt till skog upp- låtits mot betalning. som skall erläg- gas under loppet av flera år. får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas- tighet varav intäkterna beräknas en- ligt 249' Imorn. gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 &.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in- komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokför- ingen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe- räkningen för det följande år. då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall. att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdrags- gill. inte får beaktas vid inkomstbe- räkningen för det år då den redovi- sats i räkenskaperna eller beskatt- ningsmyndighet i annat fall visst är frångått den skattskyldiges bokfö- ring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av avyttrade varor skall även om fakturering inte skett — redovisas som fordran, såvida varorna levere- rats till den nye ägaren före årets ut- gång.

Har avverkningsrätt till skog upp- låtits mot betalning, som skall erläg- gas under loppet av flera år. får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas- tighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 5.

Om beskattningsmyndighet, med frångäende av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in- komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokför- ingen framkommer som vinst först ett senare år. skall vid inkomstbe— räkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust. som är i och för sig avdrags- gill, inte får beaktas vid inkomstbe- räkningen för det år då den redovi- sats i räkenskaperna eller beskatt- ningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokfö- ring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.

Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före- gående taxeringen till statlig inkomst- skatt hänförts till inkomstslaget kapi- tal och sker beskattning vid den ak- tuella taxeringen i inkomstslaget nä- ringsverksamhet skall den skattskyl-

Nuvarande lydelse

(_anv. till 41 5 p. 2 första stycket)

Den iräkenskaperna gjorda värde- sättningen på tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall godtas vid inkomstberäk- ningen. om värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna punkt eller i punkt 3 sägs.

(anv. till 41 å p. 2 andra stycket) Vid bestämmande av lägrets an- skaffningsvärdc skall de lagertill- gångar, som ligger kvar i den skatt- skyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom se- nast anskaffade eller tillverkade.

(anv. till 41 5 p. 2 femte stycket) Lager av djur på jordbruksfastig- het eller i renskötselrörelse får inte tas upp till lägre belopp än 50 pro- cent av den genomsnittliga produk- tionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsvarar dju- rens sammanlagda allmänna salu- värde. Regeringen eller efter rege- ringens bemyndigande riksskattever-

Föreslagen lydelse

dige ta upp sådana ingående till- gångs- och skuldposter som erford- ras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller läm- nas obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomstslag.

3 .(5 7—11 mom. lagen (19475 76) om statlig inkomstskatt har motsva- rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänför/ig till näringsverksamhet tillämpas 245 1—5 mom.. 27.5 1—4 mom., 28 5, 29,6 1 mom. och 30,6 nämnda lag.;

2. Tillgångar avsedda för omsätt- ning eller förbrukning (lager) får in- te tas upp till lägre värde än det högs- ta värde som är tillåtet enligt bestäm- melserna i 14.6 första och andra styckena bokföringslagen (1976:125). .

Vid bestämmande av lagrets an- skaffningsvärde skall de lagertill- gångar. som ligger kvar i den skatt- skyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom se— nast anskaffade eller tillverkade.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager av fastigheter och liknande till- gångar och lager av aktier, obligatio- ner. lånefordringar och liknande till- gångar tas upp till lägst 97procent av det samlade anskaffningsvärdet.

Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansätt- ning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsva- rar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer fast-

Nuvarande lydelse

ket fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av pro- duktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur. får djuret tas upp lägst till 50 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

(anv. till 41 & p. 2 sista stycket)

Nedskrivning av värdet på rättig- heter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får god- kännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen under- stiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgång- arna levereras eller säljs vidare av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maski- ner och andra för stadigvarande bruk aVSedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan av- skrivning (kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar. att inköpspriset för tillgångar av samma slag på ba- lansdagen understiger det kontrahe- rade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

(anv. til-141 s p. 3 sjätte stycket) Förvärvas aktie i svenskt aktiebo- lag av skattskyldig. som driver bank- eller annan penningrörelse eller för- säkringsrörelse. eller av annan skatt- skyldig. för vilken aktien utgör om- sättningstillgång. och är det inte up- penbart att den skattskyldige därige- nom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hän- syn till hans rörelse, får sådan ned- gångi aktiens värde som beror på ut- delning till den skattskyldige av me- del. vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte mot- svarar tillskjutet belopp, inte föran- leda att aktien vid inkomstberäk-l ningen för den skattskyldige tas upp

Föreslagen lydelse

ställer för varje taxeringsår före- skrifter för beräkning av produk- tionskostnaden. Har denna kostnad" inte fastställts, t. ex. i fråga om sär- skilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas _ upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Nedskrivning av värdet på rättig- heter till leverans av lagertillgängar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får god- kännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen under- stiger det kontraherade priset. Be- träffande värdet på rättigheter till le- verans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven- tarier enligt ej fullgjorda köpekon- trakt kan avskrivning (kontraktsav- skrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att in- köpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebo- lag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller för- säkringsrörelse. eller av annan skatt- skyldig. för vilken aktien utgör om- sättningstillgång, och är det inte up- penbart att den skattskyldige därige- nom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hän- syn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyl- dige. av medel. vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp. inte föranleda att aktien vid in- komstberäkningen för den skatt-

Nuvarande lydelse

till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för ak- tien. Har denna. innan sådan utdel- ning skett. tagits upp till lägre bc- lopp än den skattskyldiges anskaff- ningskostnad. får aktien vid ut- gången av det beskattningsår. under vilket utdelningen äger rum. inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp. som motsvarar skillful- den mellan den skattskyldiges an- skaffningskostnad för aktien och nämnda värde. dock högst av det ut- delade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien. som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst. päver- kas och medför detta att den skatt- skyldige eftcr överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovi- sar förlust. skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel- ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i förta hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till- skjutet belopp. Vad som sägs om ak- tie i detta stycke gäller även beträf- fande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

(anv. till 41 5 p. 3a)

I fråga om skattskyldiga. som be- driver byggnads-. hantverks- eller anläggningsrörclsc eller konsultrö- relse. godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisnings- punkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestäm- tnelserna i tredje. åttonde och nionde styckena. Beträffande arbe- ten. som utförs till fast pris. gäller bestämmelserna i fjärde—nionde styckena. Enskild näringsidkare. i vars verksamhet den årliga brut- toomsättningssutnman normalt un- derstiger ett gränsbelopp sotn mot- svarar 20 gånger det basbelopp cn-

Ft'ireslagen lydelse

skyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffnings- kostnad för aktien. Har denna. in- nan sadan utdelning skett. tagits upp till lägre belopp än den skattskyldi- ges anskaffningskostnad. får aktien vid utgången av det beskattningsår. under vilket utdelningen äger ruin. inte tas upp till lägre belopp än ak- tiens värde i beskattningshänsecndc vid ingången av samma år med till- lägg av ett belopp. som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde. dock högst av dct ut- delade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien. som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst. påver- kas och medför detta att den skatt- skyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovi- sar förlust. skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel- ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till- skjutet belopp. Vad som sägs om ak- tie i detta styckc gäller även beträf- fande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

3. I fråga om skattskyldiga. som bedriver byggnads-. hantverks- eller anläggningsrörclsc cller konsultrö- relse. godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisnings- punkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestäm- melserna i tredje. sjunde och åttonde styckena. Beträffande arbeten. som utförs till fast pris. gäller bestämmel— serna i t'järde—auonde styckena. En- skild näringsidkare. i vars verksam- het den årliga bruttoomsättnings- summan normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det basbelopp enligt lagen

Nu varande lydelse

ligt lagen (1962381) om allmän för- säkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret. får till- lämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu- tande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för- hand bestämt arvode per tidsenhet. den faktiska tidsåtgången och — i förek(_)mmande fall — den skattskyl- diges faktiska utgifter för arbetet. [ annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten. som utförs på löpande räkning. behöver inte tas upp som tillgång. [ stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerar un- der beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får. såvitt gäller byggnads-. ltantverks— eller anlägg- ningsrörelse. tas upp till lägst ett be- lopp motsvaramle 85 procent av de vid beskatttzingsårets utgång ned- lagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatre- dovisning då inte har skett. [ fråga om konsultrörelse fär värdet av på- gående arbeten. som utförs till fast pris. tas upp till lägst ett belopp mot- svarande samtliga vid beskattnings- årets utgång nedlagda direkta kostna- der avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skett. Från sistnämtu'la värde får av- drag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäl- ler under den sista månaden av rä- kenskapsåret. dock inte med högre belopp än som .warar mot de direkta kostnaderna. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete. som avses i detta stycke. skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning ar- betet utförs.

I—öreslagen lydelse

(19621381) om allmän försäkring som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret. får tillämpa be- stämmelserna för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu- tande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för- hand bestämt arvode per tidsenhet. den faktiska tidsåtgången och i förekommande fall — den skattskyl- diges faktiska utgifter för arbetet. [ annat fall anses arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten. som utförs på löpande räkning. behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat un- der beskattningsåret.

Vid värdering av pågående arbeten som utförs till fast pris och för vilka slutredovisning inte har skett gäller följande. Bestämntelserna [ punkt 2 första och tredje styckena av anvis- ningarna till 24.6 äger motsvarande tillämpning såvitt gäller byggnads-. Iiuntverks-. eller anläggningsrörelse. I fråga om konsultrörelse äger be- stänunelserna i första stycket av nämnda anvisningspunkt motsva- rande tillämpning. Har den skatt- skyldige erhållit ersättning för ar— bete. som avses i detta stycke. skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Nu varande lydelse

Som direkt kostnad anses inte vär- det av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige. dennes make el- ler barn under 16 är. År uppdragsta— garen ett handelsbolag skall som di- rekt kostnad inte anses värdet av ar- betsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av ].)ägdende arbe- ten i byggnads-. ltantt'erks— eller an- läggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana ar- beten vid utgången av de trä närmast föregående beskattningtåren (jäm- förelseåren), fdr värdet av [utgående arbeten rid beskattnittgsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsva- rande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tid- punkt och [5 proeent av jämft'irelse- årens medeltalsvärden. Blir skillna- den negativ får bestäm/nelserna i de två sista meningarna av punkt 3 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall. såvida intres- segemcnskap räder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att be- stämmelserna ovan i denna anvis- ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförman ät den skatt- skyldige eller uppdragsgivaren. nämnda bestämmelser inte gälla. 1 nu avsedda fall skall den skattskyldi- ges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlätit att slutredo- visa eller fakturera belopp som en- ligt god redovisningssed hade kun- nat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat utredovi- sas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sanno— likt att det belopp. som enligt be- stämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten. överstiger vad som kan anses fören-

Föreslagen lydelse

Som kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige. dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragstaga- ren ett handelsbolag skall som kost- nad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall. sävida intres- segemenskap räder mcllan den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att be- stämmelserna ovan i denna anvis- ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförman ät den skatt- skyldige eller uppdragsgivaren. nämnda bestämmelser intc gälla. 1 nu avsedda fall skall den skattskyldi- ges inkomst pa grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit att slutredo- visa eller fakturera belopp som 'en- ligt god redovisningssed hade kun- nat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredo- visas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sanno— likt att det belopp. som enligt be- stämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten. överstiger vad som kan anses fören-

Nuvarande lydelse

ligt med god redovisningssed, får in- komsten i skälig utsträckning jäm- kas nedät.

(anv. till 41 s*"p. l a')

Avdrag för framtida garantiutgift fär ätnjutas med belopp. som svarar mot vad som i räkenskaperna för be- skattningsäret avsatts för täckande av risker med anledning av garanti— förpliktclse. som utestär vid beskatt- ningsärets utgäng. Avdraget far dock icke överstiga det samman- lagda beloppet för är räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktel- ser. som redovisats i räkenskaperna under beskattningsäret. Avser ga- rantiförpliktelsen tid. som är kortare än tvä är. beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot sä mänga tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantif(”)rpliktelsen avser ut- gör i mänader. Brutet mänadstal bortfaller. Avdrag fär dock ätnjutas med skäligt belopp om den skatt- skyldige visar att betydligt större av- drag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrif- ter är påkallat till följd av

att rörelsen är nystartad.

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fätal mycket stora tillverk- ningsobjekt eller mycket stora arbe- ten.

att en betydande ökning av de ute- staende garantiförpliktelsernas om- fattning skett under beskattnings- äret.

att produktsammansättningen av— sevärt ändrats under beskattnings- äret.

att den tid en väsentlig del av ute- staende garantiförpliktelser avser betydligt överstiger tvä är eller

att annan med de nämnda jämför- lig omständighet föreligger.

Orn särskilda förhållanden i viss lrranseh föranleder det. får riksskat- teverket. utan hinder av vad som föresk rit'ils [ _l'örivta stycket om avdrag för framtida garanliingifter, meddela

Föreslagen lydelse

ligt med god rechwisningssed. fär in- komsten i skälig utsträckning jäm- kas nedät.

4. Avdrag för framtida garantiut- gift far ätnjutas med belopp. som svarar mot vad som i räkenskaperna för beskattningsäret avsatts för täck- ande av risker med anledning av ga- rantift'örpliktelse. som utestär vid be- skattningsärets utgång. Avdraget får dock icke ("överstiga det samman- lagda beloppet för är räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktel- scr. som redovisats i räkenskaperna under beskattningsäret. Avser ga- rantiförpliktelsen tid. som är kortare än tvä är. beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot sä mänga tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiförpliktelsen avser ut— gör i månader. Brutet mänadstal bortfaller. Avdrag fär (lock ätnjutas med skäligt belopp om den skatt— skyldige visar att betydligt större av- drag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrif- ter är påkallat till följd av att närirzgsverksamheten är ny- startad.

att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fatal mycket stora tillverk- ningsobjekt eller mycket stora arbe- ten.

att en betydande ökning av de ute- stäende garantiförpliktelsernas ("nn- fattning skett under beskattnings- äret.

att produktsamnmnsättningen av- sevärt ändrats under beskattnings- äret.

att den tid en väsentlig del av ute- stäende garantiförpliktelser avser betydligt överstiger två är eller

att annan med de nämnda jämför- lig omständighet föreligger.

l (lf)

Nu varande lydelse

anvisningar/'är beräkning av avdrag för sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida ga- rantiutgifter skall återföras till be- skattning nästföljande beskatt- ningsår.

(anv. till 41 5 p. 1 b)

Företag. som driver kärnkraftsan- läggning. fär avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskattnings- året avsätts för att täcka företagets utgifter för framtida hantering av ut- bränt kärnbränsle. radioaktiv-'t avfall o.d. Avdrag medges dock inte för hanteringsutgifter som belöper pä verksamhet som bedrivs efter be- skattningsärets utgäng och inte hel— ler för hanteringsutgifter för vilka företaget kan påräkna ersättning en- ligt 9 5 lagen (19811669) om finansie- ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Regeringen eller efter regeringens benivndigande riks— skatteverket utfiirdar årligen före- skrifter fÖr beräkning av avdraget. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskatt- ningsår.

Vad i föregående stycke sagts gäl— ler även i fråga om företag. som icke driver kärnkraftsanläggning. såvida företaget mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för framtida utgif- ter för hantering av utbränt kärn- bränsle. radioaktivt avfall o. d.

Föreslagen lydelse

Medgivet avdrag för framtida ga- rantiutgifter skall återföras till be- skattning nästföljande beskatt- ningsår.

5. Företag. som driver kärnkrafts- anläggning. far avdrag för belopp som i räkenskaperna för beskatt- ningsåret avsätts för att täcka företa- gets utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle. radioaktivt avfall o. d. Avdrag medges dock inte för lmnteringsutgifter som 17C1ÖPCI' på verksamhet som bedrivs efter be- skattningsårets utgäng och inte hel- ler för hanteringsutgifter för vilka företaget kan päräkna ersättning en- ligt 9 & lagen ( 1981 :669) om finansie- ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning näst- f('_')ljande beskattningsår.

Vad i föregående stycke sagts gäl- ler även i fråga om företag. som icke driver kärnkraftsanläggning. såvida företaget mot förskottsbetalning åtagit sig att svara för-framtida utgif- ter för hantering av utbränt kärn- bränsle. radioaktivt avfall o. d.

till lök

[3 & tredje stycket lagen (196053) om förlustavdrag]

Harskattskyldig försatts i konkurs ('n'/i har konkursen ieke blivit ned- lagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning. må den skatt— skyldige vid taxering för det beskatt- ningsår. varunder beslut om konkur- sen nmldelats. oehför senare är icke iitnjuta avdrag enligt denna lag för förlust. som uppkommit under kan- kursen eller tidigare.

[3 & fjärde stycket lagen (I961):03) om förlustavdrz-ig] llar skattskyldig eller vanligt han-

]. Skal/skyldig som är försatt i konkurs har inte rätt till avdrag för underskott. Läggs konkursen ned på grund av att borgenärerna har erhål- lit full betalning får den skattskyl- dige avdrag för utuierskott som inte medgetts på grund av bestänunelsen i första meningen.

.2. Har skattskyldig eller handels—

l(ll

Nin-'arande lydelse

delsbolag eller kommanditbolag. vari han är delägare. erhållit ackord utan konkurs. mä iförlu.stat-'drag. som enligt dett/ta lag medgives vid taxering för det beskattningsår. var- under aekordet beviljats. eller för se-

Föreslagen lydelse

bolag som han är delägare i under beskattningsäret erhållit ackord utan konkurs medges inte avdrag för un- derskott i förvärvskälla till vilken skuld som omfattas av ackordet hätt- för sig.

nare är. icke inräknas under först- nämnda heskattningsär eller tidigare uppkommet underskott i sådan för- värvskälla. till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

till 31 &

1.” Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäk- ring utgär på grund av föregående tjänsteförhå'tllande. dels belopp, som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension. dels belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsfi'irsåkring förstås försäkring. som inte medför rätt till andra f("ärsäkringsbelopp än ålderspension. invalidpension eller efterlevandepen- sion. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras vidare. om inte annat följer av f("årklaring enligt sjuttonde stycket. att f('.')rsäkringen meddelats i en här i landet bedriven fi'ärsi'ikringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv f("ärsäkringen tagits eller. i fråga om invalidpcnsion. den vars arbetsoförmi'tga försäkringen avser. Med tjånstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring. som har samband med tjänst och för vilken den försäk- rades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tj änstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som — om en an- ställd avlidit — tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställ- des efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

I fråga om annan pensitmsförsi'ik- ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den f("irsäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vil- ken han sammanbor under äkten- skapsliknande förhållanden barn under 16 år. får han ta försäkring av- seende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv. om barnet insätts som förmånsta- gare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyl- dig som här i riket drivit jordbruk. skogsbruk eller rörelse får ta försäk- ring avseende efterlevandcpension. Som förutsättning för att medgi- 'ande skall lämnas gäller att den ef- terlevande saknar betryggande pen- sionsskydd och att försäkringen tas i

'”'Scnaste lydelse 198721205.

I fråga om annan pensionsförsäk- ring än tjänstepensionsförsäkring skall försi'ikringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vilken han sammanbor under äkten- skapsliknande förhållanden barn under 16 år. får han ta försäkring av- seende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv. om barnet insätts som förmånsta— gare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyl- dig som här i riket bedrivit närings- verksamhet får ta försäkring av- seende eftcrlevandepension. Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterle- vande saknar betryggande pensions- skydd och att försäkringen tas i sam-

Navara/ale lydelse

samband med att boet upphör med driften i förvärvski'illan. Motsva- rande gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk person.

Föreslagen lydelse

band med att boet upphör med drif- ten i förvårvskållan. Motsvarande gäller om den avlidne drivit verk- samheten genom förmedling av juri- disk person.

Älderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger. får dock regeringen eller. efter regeringens förordnande. riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Älderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever. men under den försäkrades livstid lägst fem år eller. om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 är. lägst tre år. Pensionen får under den första fem- årsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår en- ligt allmän pensionsplan gäller. om den skall upphöra innan den försäk- rade avlider. vad därom utfästs en- ligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2 av anvisningarna till 29 5.

För ålderspension som utgår en- ligt allmän pensionsplan gäller. om den skall upphöra innan den försäk- rade avlider. vad därom utfästs en- ligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 20 av anvisning- arna till 23 ?.

Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsft'srsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders- pension skall anställd. som då försäkringsavtalet ingicks var den försäkrade. vara ft.")rmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalid- pension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om ft.”)rmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension

1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make. varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden.

2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1.

3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket. varvid pension fär utgå som om den avlidne varit försäkrad, eller

4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista meningen. varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.

Efterlevandepension fär utgå högst så länge den efterlevande levei och får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med an- nat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pen- sionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke [. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäk- rade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört. får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses i föregående stycke Z.. skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete. får pension utgå så länge barnet lever. llar försäkring

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke l.. skall pensionen.upphöra senast när barnet fyller 16 år.

Som cfterlevandepension anses även pension som om försäkrad eller ef- terlevande make avlider innan ålders- eller efterlcvandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återsto- den av denna tid (försörjningsränta"). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts

||) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livs|-'arig efterle|-'|u|depe||sio|| till make. som skall börja utgå omedel- bart efter den försäkrades död. samt att försörjningsräntans årsbelopp inte överstiger (len livsvariga pensionens årsbclopp.

b") att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år. dock med den inskränkningen att. då räntan är förenad med livsvarig ålderspension. räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt. då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år. och inte heller. vid pensionsålder över 70 år. under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern. .

c) att premier lör lorsorj|||||||sr.|||t.|n och den med denna förenade livsva- riga pensionen skall erläggas under tid. som inte med mera än fem ar under- stiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgå. samt att inte vid utgången |||-' något kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp. som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts. om premiebetalningen jämnt fördelats på tid. som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i |||istf("|regående stycke skall efte|'le|-'||ndepensio|| anses sasom livsvarig. även om pension skall upp- höra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepens'ion får en- dast insättas person till vilken efte|'le|-'an(lepe||sio|| kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller. vid försörjningsränta. person som anges i nionde stycket.

F('|rsäkringsvillkor. som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är av- görande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäk- ring. skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter. som anges för pen- si(.|||sf(.'|rsäkring i denna lag. eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återk(.'|p||s. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med be- stämmelserna om pensionsf(')rs|'|kring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas ]. till följd av anställningsf('|rl||'|ll'.|nde. därvid f("|rsäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär |||-' tjä||stepensionsförsäkring.

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller 3 genom bodelning. Ny ägare till p(ns|o||sfors.|kr|n|_ skall omedelbart underrätta l(||s.|kr|ngs- givaren om förvärvet av lo|s.|kr|n|_( || Återköp av pens|0||le|s.|kr|||L får utan hinder av bestämmelserna | denna lag ske om det tekniska återköps- värdet uppg nu till högst lt) (lll!) kronor eller om särskilda skäl föreligge| och riksskatteverket på särskild ansökan medger det. Bestämmelserna | lagen hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 & äktenskapsbalken av för- säkringstagai'ens tillgodohava||de.

Prop. l989/9U:11()

Nuvarande lydelse Föreslagen l_|'del.|'e

Om särskilda skäl föreligger. kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven l'örs|'|kringsr('|relse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för f(.'|rsäkringen i huvudsak står i överens- stämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om pensionsför- säkring. l'lar riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäk- ringen inte övergå till kapitalf("'|rs|'|kring.

Med kapitalf(.')rsäkring förstås annan livförsäkring än pe||si('|nsf("|rsäkring. 'l'ill k||pitalf('|rsäkring hänförs mot statens grupplivf('|rs|'|kring svarande för— män från kommun. även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring får anses såsom k||pit'.|lf('|rsäkring. om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som l|uvudf("|rs|'|kringe||.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras. att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvis- ningspunkt. får talan inte föras.

till Slå

3.4" Såsom intäkt av tjänst skall 3. Såsom intäkt av tjänst skall upptagas. bland annat. hyres|-"|'|rdet av böstad. som kan vara åt den an- ställde upplåten. För den. som är an- ställd såsmn arbetare ( jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan person och såsom löne- förmån åtnjuter bostad. skall alltså värdet av denna b(.|sta('lsförm|'|n medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punk! ] av anvis— ningarna lill 21.5). Vidare skall så- som intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyldige åtnjutna för- måner. därest han icke skulle varit berättigad att åtnjuta avdrag för ut— gifterna för förmånernas förvär- vande för den händelse. att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således. under nyss angivna förutsättning. upptagas exempelvis värdet |||-' fri kost och fria resor även- som skatter. f("in't'ikringsat'glfter o.dyl.. som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning (jfr due/('

. .. . ”Senaste lydelse 18).s7:l3ll3.

upptagas. bland annat. hyresvärdet av bostad. som kan vara åt den an- ställde upplåten. För den. som är an- ställd och såsom l(.'|nef("|rmån åtnju- ter bostad. skall alltså värdet av denna bost||('lsf('.'|r||||"u| medräknas vid löneförmånernas uppskattning. Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av andra utav den skattskyl- dige åtnjutna förmåner. därest han icke skulle varit berättigad att åt— njuta avdrag för utgifterna för för- månernas f("|r|-'ärv|'|||de för den hän- delse. att han själv förskaffat sig detn. Såsom intäkt skall således. un— der nyss angivna förutsättning. upp- tagas exempelvis värdet av fri kost och fria resor ävensom skatter. för- säkringar 0. d.. som arbetsgivaren betalat för den anställdes räkning el- ler eljest tillln'mdalzållit. Arbetsgiva- res kostnader för tryggande av ar- betstagares pension genom avsätt— ning eller pe||si('|nsf("|rsäkring utgör

Prop. 1989/901110

Nu varande lydelse

punkt 8 här nedan). Arbetsgivares kostnader för tryggande av arbetsta- gares pension genom avsättning el- ler pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den an- ställde.

Föreslagen lydelse

dock icke skattepliktig intäkt för (len anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner. som kunna ingå i avlöningen. meddelas bestämmelser i 42% och därtill hö- rande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstin- nehavare i tjänsten åliggande reprcsentationsskyldighet större än som skäli- gen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild. med tjänsten förenad representati('|nsskyldighet. skall såsom värde å bostadsf(.'|rm|'|nen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller. därest tjänstebostad av an- nan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning för bo- stadsförmån. skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

4.4] I vissa tjänster är särskild er- sättning anvisad för vissa med tjäns- ten förenade kostnader. som av den skattskyldige måste bestridas. Ifråga om sådan ersättning skall i beskatt- nings/tänseende skillnad göras mel- lan stutli g eller enligt vad nedan sägs därmed jämställd tjänst och en - skild tjänst.

År fråga om stat/ig tjänst. skall. med undantag för traktamentsersätt— ning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med Övernattning samt rese- kostnadsersättning. den anvisade er- sättningen ieke upptagas som intäkt av tjänsten. liksom å andra sidan de kostnader. som skola med ersätt- ningen bc'stridas. ej fä avfäras säsom utgift. även om ersättningen iekeför- slår till kostnrn'lernas gäldande. Vad nu sagts gäller för de fall. då den an- visade envättningen är avsedd att täcka utgifterna ( fråga. Är ersätt- ningen däremot endast avsedd att ut- göra ett mindre bidrag till kostnader- nas bestridande. skall ersättningen i sin helhet upptagas såsom intäkt. me- dan å andra sidan kostnaderna få av- dragas säsom utgift. även i den mån de överskjuta ersättningen. Vad nu sagts skall gälla även i fråga om kont- munal tjänst sä ock eljest vid anställ- ning hos offentlig instituticm. beträfl fande vilken förklaring enligt 3254 3 mom. andra stycket gäller.

”Senaste lydelse l()8():l017.

4. I vissa tjänster är särskild er- sättning anvisad för vissa med tjäns- ten förenade omkostnader. som måste betalas av den skattskyldige.

Nuvarande lydelse

[ fråga om enskild tjänst samt vid statlig tjänst i fråga om traktaments- ersättning vid resa i tjänsten som inte varit förenad ttted övernattning och resekostnadsersättning skall den an- visade ersättningen upptagas säsom intäkt. och — med undantag för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten sotn inte varit förenad nted övernattning — de omkostnader. som skola därmed bestridas. (tt-föras så- som omkostnader för tjänsten eller uppdraget. Om därvid ersättningen icke förslär till kostnader/ms gäl- dande. fär bristen avföras å intäkten av tjänsten i övrigt. Härvid märkes dock. att. om det kan antagas. att den anvisade ersättningen beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt ätgä till täckande av de omkostnader. som skola där- med bestridas. större avdrag än som svarar mot den anvisade ersätt- ningen bör medgivas allenast om det visas. att på grund av särskilda för- hållanden ersättningen varit otill- räcklig för sådana skäliga omkostna- der. Ä andra sidan torde i dylikt fall ofta kunna antagas. att (len anvisade ersättningen i sin helhet ätgått till de omkostnader. för vilka den avsetts. utan att särskild utredning i detta av- seende bchöver lämnas. Avdrag med samma belopp som den anvisade er- sättningen torde i regel böra medgi- vas i de fall. då ersättningen ej över- stiger vad sotn av staten i motsva- rande fall anvisas. Detta lärer exem- pelvis vara förlu't'llandet beträffande de resekostnadserst'ittningar. .som i allmänhet utbetalas av de enskilda järn vägarna. Vad nu sagts om statlig tjänst skall gälla även i fråga om kommunal tjänst så ock eljest vid att- .ställning hos offentlig institution. he- träffande vilken förklaring ett/igt 32 # 3 mom. andra stycket gäller. I fråga om traktamentsersättning och rese- kostnadsersättning vid resa med egen bil gäller dock särskilda be— stämmelser. .se punkt 3 av anvisning- arna till 33 &.

Föreslagen lydelse

Denna ersättning skall tas upp som intäkt. och de omkostnader. som skall betalas med ersättningen, dras av som kostnader för tjänsten eller uppdraget. Om därvid ersättningen inte räcker till för att betala omkost- naderna. får bristen dras av mot in- täkten av tjänsten i övrigt. Härvid gäller dock. om det kan antas att er- sättningen har beräknats med hän- syn till vad som skäligen kan anses normalt gå åt för att täcka de om- kostnader som skall betalas med er- sättningen. att större avdrag än som svarar mot den anvisade ersätt- ningen bör medges endast om det vi- sas. att ersättningen pä grund av sär- skilda förhällanden inte räckt till för sådana skäliga omkostnader. Å andra sidan bör det i sådana fall ofta kunna antas. att ersättningen i sin helhet gått åt till de omkostnader för vilka den avsetts. utan att särskild utredning behöver lämnas i detta av- seende. I fråga om traktamentser- sättning och resekostnadsersättning vid resa med egen bil gäller dock sär- skilda bestämmelser ipunkterna 3. _? a och _?c av anvisningarna till 33 %.

Nuvarande lydelse föreslagen lydelse

8.43 Understöd. som vid arbetskonflikt utgått till i konflikten indragen ar- betare frän organisation. som han tillhört. är icke att hänföra till skatteplik-

tig intäkt.

Har skattskyldig på grund av an- ställning eller särskilt uppdrag ätnju- titförtnän av fria resor. skall förmå- nen inte utgöra skattepliktig intäkt om den inte är att anse såsom ersätt- ning för kontant avlönittg. Om denna förmån utnyttjats för resor i tjänsten eller resor till och från ar- betsplatsen får följaktligen motsva- rande avdrag för resekostnader inte göras. Skattefriheten gäller i fråga om resa som har företagits av skatt- skyldig och dennes make eller sambo och barn under 18 är. (jf'rpankt 3 här ovan).

12.” Sjukpenning enligt lagen (1962381 ) om allmän fi'irsäkring. la- gen (l954:243) om yrkesskadeför- säkring. lagen (1976380) om arbets- skadeförsäkring. lagen (1977265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977z267) om krigsskadeer— sättning till sjömän utgör skatteplik- tig intäkt av tjänst om sjukpen-

4: Senaste lydelse 1987: 1303. JESc-naste lydelse 1989:—Bl).

10. Har arbetsgivare eller upp- dragsgivare lämnat arbetstagare eller uppdragstagare räntefritt län eller län där räntan understiger en jämft'irelse- ränta. som uppgår till statsläneräntan i slutet av november året före beskatt- ningsäret med tillägg av en procent- enhet. skall arbetstagaren eller upp- dragstagaren ta upp förmånen av lå- net som intäkt av tjänst. Denna för- män utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta. Förtnänsbeloppet skall anses som en betald rt'inteutgif't. Med lätt från arlwtsgivare eller uppdragsgivare likställs annat [än om det finns anledning anta att arbetsgi- varen eller appdragsgivaren förmed- lat det. Det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt 14 sjätte stycket av anvisningarna.

lZ. Sjukpenning enligt lagen (19621381) om allmän försäkring. la- gen (1954zl43) om yrkesskadcför— säkring. lagen (1976380) om arbets-" skadeförsäkring. lagen (19771265) om statligt personskadeskydd och lagen (19771267) om krigsskadeer- sättning till sjömän utgör skatteplik- tig intäkt av tjänst om sjukpen-

Nu varande lydelse

ningen grundas pa inkomst. som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsatnntans med annan sjukpen- ninggrunthutde inkomst uppgtir till () 000 kronor eller högre belopp för är. Till intäkt av tjänst hänföres un- der nätnndaförutst'ittningar ocksä er- sättning enligt lagen (1989225) om ersättning till smittbärare samt an- nan lag eller f("irfattniiw. som utgätt annorledes än pä grund av försäk- ring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete el- ler på grund av militärtjänstgöring.

Föreslagen lydelse

ningen grundas pä förvärvsinkomst. som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (19891225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller för- fattning. som utgätt annorledes än på grund av försäkring. som nyss sagts. till någon vid sjukdom eller ol_ 'ksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgi'iring.

Föräldrapenningförmäner och värdbidrag enligt lagen om allmän försäk- ring samt ersättning enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för närstäendevi'ird utgör skattepliktig intäkt av tjänst. dock ej sädan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Kt')rttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu- diestödslagen ('l973:349). utbildningsbidrag för doktorander. timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux). vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för in- vandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa. kontant arbetsmarknads- stöd. statsbidrag nmtsvarande dagpenning fran erkänd arbetslöshetskassa el- ler kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning enligt 16% lagen ( 1989z425) om särskilda inskolnings- platser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas 'som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag. vilka enligt av rege- ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarkmtdsutbildning samt med dem i fråga om sadana bidrag lik- ställda.

lla?4 Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som har äterfi'irts enligt punkt 7 av anvisning- arna till 33 ;” samt , i den mån avdrag ltar medgetts för avgifterna vid be- räkning av inkomst av tjänst — resti- tuerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter.

13.45 Är skattskyldig företagsle- dare i fämansföretag och har hans make icke sadan ledande ställning i

'”Lydelse enligt prop. 1989:-"90: l33. J”Senaste lydelse 1976: 1094.

lla. Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som har äterförts enligt punkt 7 av anvisning- arna till 33% samt restitueradc. av- kortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (l981:69l) om socialav- gifter, som inte utgör intäkt av nä- ringsverksamhet, och avgifter. som avses i 46.5 Zmom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad de- bitering. allt i den man avdrag har medgetts för avgifterna.

l3. Är skattskyldig företagsledare i ett famansföretag eller i ett fämans- t'igt handelsbolag och har hans make

Nllvarande lydelse

företaget gäller. i fråga om lön eller annan ersättning från företaget till maken för utfört arbete. bestämmel- serna i andra stycket.

Uppgär makens arln'tsinsats i före- laget till ntinst 40!) timmar under be- skattningsåret. beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som mark- mulsmässig. Om maken till följd av att förr.-taget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i före- taget under hela beskattningsåret. gäller vad nyss sagts under förutsätt- ning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Unders/iger ma- kens arbetsinsats vad sålunda före- skrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses nu'trknadsmäs- sigt, skall före/agsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den markntidsmässiga. ,flrbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsut- rymme får medräknas om med ltän- syn till rörelsens art och andra sä- dana omständig/1eter skäl därtill fö- religger. Vid bedömande av om make under ln'skattningsåret arbetat före- skrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. dä han uppburit sjukpenning eller föräldrapemting enligt lagen (196138! ) om allmän föm'äkring eller därmed jämförlig er- sättning enligt annan författning. ar- betat i samnta omfattning som när- mast före den tid. då sådan ersättning uppburits.

Ersättning för utfört arbete från fämansföretag till företagsledares el- ler dennes makes barn. som ej upp- nått 16 års alder. beskattas hos den av makarna som har den högsta in- komsten frän företaget, eller. om makarna har lika stor inkomst från företaget. hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn. som har fyllt lö är. till den del ersättningen överstiger marknads-

Föreslagen lydelse

inte sådan ledande ställning i företa- get gäller. i fråga om lön eller annan ersättning från företaget till maken för utfört arbete. bestämmelserna i andra stycket.

Maken beskattas själv för den er- sättning som han uppburit från före- taget under förutsättning att ersätt- ningen är att anse som marknads- mässig. För överskjutande del skall i stället företagsledare/1 beskattas.

Ersättning för utfört arbete från ett fämansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag till företagsledares el- ler dennes makes barn. som ej upp- nzitt 16 ärs älder. beskattas hos den av makarna som har den högsta in- komsten från företaget. eller. om makarna har lika stor inkomst från företaget. hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn. som har fyllt 16 år. till den del

Nuvarande lydelse

mässigt vederlag för barnets arbets- insats.

Vad i andra och tredje styckena föreskrivits äger motsvarande till- lämpning i fråga om inkomst som make och barn åtnjuter i egenskap av delägare i handelsbolag. varvid dock bestämmelserna i punkt 9 av atti-'is- ningarna skall iakttagas. Hinder mö- ter emellertid ej att. innan inkomsten från handelsbolaget uppdelas mellan makar och barn. tillgodoräkna make och barn skälig ränta på det i lutn- delsbolaget insatta kapitalet. Omfat- tar beskattningsäret för handelsbola- get kortare eller längre tid ätt 12 må- nader. skall antalet erforderliga ar- betstimmar jämkas med hättsyn här- till.

(35 ä 1 a mom. första stycket)

Anskaffar ett fämansföretag lös egendom. som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för företagsledarens eller honom närstå— ende persons privata bruk. skall ett belopp motsvarande anskaffnings- kostnaden för egendomen hänföras till intäkt av tillfällig förvärvsverk- sam/tet för företagsledaren.

(35 s 4 mom. fjärde stycket)

Avyttras egendom. som avses i detta moment. till fämansföretag av delägare eller honom närstående pc rson. skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig rea- lisationsvinst räknas vad den skatt- skyldige crhaller för egendomen. sä- vida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksam- het.

Föreslagen lydelse

ersättningen överstiger marknads- mässigt vederlag för barnets arbets- insats.

Årfr'iretagsledares ntake oc/t barn. sotn avses i tredje stycket. delägare i fåmansägt handelsbolag tillämpas andra och tredje styckena i den mån inkomsten utgör ersättning för utfört arbete. Till den del inkomsten utgör skälig ersättning för i bolaget gjord kapitalinsats beskattas delägaren själv för inkomsten. Är inkomsten större beskattas företagsledaren för ("iverskjutande del. Har båda ma- karna inkomst från bolaget gäller be- träffande den överskjuu'tnde delen bestämmelserna i tredje stycket.

14. Anskaffar ett fämansförctag från annan än delägare eller delägare m't'rstående person lös egendom. som uteslutande eller så gott som uteslu- tande är avsedd för privat bruk för företagsledare, företaget eller före- tagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaff- ningskostnadcn för egendomen tas 11ij som intäkt av tjänst Itos före- tagsledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som förrut/eder be- skattning av bilförtnån.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom till företaget skall. om pri- set är högre ätt egendomens mark- nat'lsvärde. det överskjutande belop- pet beskattas Itos överlåtaren som itt- täkt av tjänst. Av 24.5 6 tnom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framgår att återstående del av veder- laget skall beaktas vid beräkning av realisationsvittst samt att vid denna beräkning särskilda undt'tntagsregler gäller för fastighet och bostadsrätt. Avser avyttringen sådan egendom som avses i 30.5 nämnda lag gäller dock. oavsett ltttr priset förhåller sig till marknadsvärdet, att hela vederla-

Nuvarande lydelse

(35 ä 1 a mom. tredje stycket)

Till intäkt av tillfällig _förvt'irvs- verksam/tet hänföres även förmån som delägare [ fåtnansföretag eller honom närstående person åtnjuter genom att avyttra egendom til/företa- get till högre pris eller genom att för- värva egendom från företaget till lägre pris än egettdontetts marknads- pris.

(35 ä 1 a mom. andra stycket)

l-Iar företagsledare i ett fåmans- företag eller honom närstående per- son uppburit hyra eller annan ersätt- ning från företaget för lokal. som äges eller disponeras av företagsle- daren eller den honom närstäendc. skall ersättningen. såvida den icke skall beskattas säsom intäkt av fas- tighet eller intäkt av kapital. av mot- tagaren upptagas som intäkt av till- fällig förvärvsverksamhet. Mottaga- ren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han har vidkän- nas pä grund av att företaget utnytt— jat lokalen i fråga. (35 5 l a mom. fjärde stycket)

Har fämansföretag lämnat län till

Föreslagen lydelse

get. utan avdrag för något omkost- nadsbelopp, skall beskattas Itos ö ver- låtaren som itttäkt av tjänst. såvida inte egendontett är eller katt väntas bli till nytta förföretaget.

Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bo- stadsrätt som avses i 26.6 ] ntont.

första stycket lagett om statlig itt- kontstskatt men tillämpas även i

fråga om andel eller aktie som avses [ (”It'll/'(] .S'l_)'('k€'l tll' Stllllllltl Ill/)lilelll.

Förvärvar delägare i fåtnansföre- tag eller delägare närstående person egendont från företaget till lägre pris ätt egendomens tnarknadsvärde. skall ett belopp motsvarande skillna- den beskattas Itos f'c't'rvärt-'arett som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också ttär delägare i fåmansägt han— delsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendt'nn från han- delsbolaget. om egendomen omfattar sådant Ittts eller avser sådan lägen/tet som i och medförvärvet blir eller katt antas kontnta att bli privatbostad ett- ligt 5 s*" andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd nted sådan bostad. Första meningen tillätnpas inte ttär det är företagsleda— ren sotn förvärvar egendomen och denne Itar beskattats ett/igt första stycket vid företagets förvärv av egendomen.

llar företagsledare i ett fåmans- företag eller ett fåmansägt handels- bolag eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan er- sättning frän företaget för lokal. som ägs eller disponeras av företagsleda- ren eller den honom närstående. skall ersättningen. sävida den inte skall beskattas säsom intäkt av nä- ringsverksam/tet. Itos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. Mot- tagaren får dock åtnjuta skäligt av- drag för den kostnad som han fatt vidkännas på grund av att f("iretaget utnyttjat lokalen i fraga.

Har l'ämansföretag lämnat före-

Nuvarande lydelse

företagsledare eller honom närstå- ende person och utgår icke ränta på länet eller utgär ränta med lägre he- lopp ätt som vanligen utgär på län av liknande slag. skall sedvanlig ränta eller skilltuulsbeloppet hänföras till intäkt av tillfällig fört-'ärvsverksam— het för låntagaren.

(35 å ] a mom. femte stycket)

Har fåmansföretag lämnat län till företagsledare eller honom närstå- ende. person och har lånet nedskri- vits i företagets räkenskaper, hän- föres det nedskrivna beloppet till in- täkt av tillfällig fört-ärvsverksamhet för låntagaren. Vad nu sagts gäller dock icke län som avses i sjätte stycket. ("35 ;i l a mom. sjunde stycket)

Som fämansföretag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk för- ening och handelsbolag. vari ak- tierna eller andelarna till överrä- gande del ägas eller på därmed jäm- förligt sätt innehavas direkt eller ge- nom förmedling av juridisk person av en fysisk person eller ett fåtal fy- siska personer: samt

b) aktiebolag. ekonomisk för- ening och lutndelsbolag. vars verk- samhet är uppdelad på verksamhets- grenar, som äro oberoende av var- andra. såvida en person genom ak- tie- eller andelsinnelmv, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den re- ella bestämmanderätten över sadan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga Över dess resultat.

Föreslagen lydelse

tagsledare eller företagsledare när- stående person ränu'fritt län eller lätt där räntan understiger en jämförelse- ränta. som uppgår till statslt'lneriintan islutet av november året före beskatt- ningsäret med tillägg av en procent- enhet, skall låntagaren ta upp förmä- nen av länet som intäkt av tjänst. Denna förmän utgörs av skillnaden mellan jämjörelseräntan och avtalad riinta.

l-lar fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper. skall det nedskrivna beloppet be- skattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte län som avses i punkt 15.

Som fämansföretag räknas

a) aktiebolag och ekonomisk för- ening, vari en fysisk person eller ett fåtal fys ka personer äger så många aktier eller att delar att dessa personer har mer ätt hälften av rösterna för ak- tierna eller andelarna i företaget: samt

b) aktiebolag och ekonomisk för- ening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar. som är obe- roende av 'arandra, savida en per- son genom aktie- eller andelsinne- hav. avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämrnanderät— ten över sådan vcrksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Som fämansföretag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lagen (1981—571 ) om t'ärdepapperstnark- naden. Som fämansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bo- sttulsaktieholag som avses i 25 7mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Som 'hitnansägt hatulelsbt'dag räk- nas

a) handelslmlag. vari en jysisk per- son eller ett fåtal j_"vsiska personer ge-

Prop. l989/9tl:llll

Nuvarande lydelse

(35 s 1 a tnom. ättonde stycket)

Som företagsledare i fämansföre- tag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstaende persons aktie- eller andelsinnehav i jåmans/öretaget eller annan lik- nande grund har ett väsentligt infly- tande i företaget eller där fråga är om företag som avses i sjunde stycket b) -— den som har den reella bestämmande—rätten över viss verk- samhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat. ("3.5 :$ 1 a mom. nionde stycket)

Vid tillämpning av detta moment skall säsom närstående person räk- nas föräldrar. far- och morföräldrar. make. avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make el- ler avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkom- ling avses jämväl styvbarn och fos- terbarn. (355 1 a mom. sjätte stycket)

15. Har lån lämnats i strid mot be- stämmelserna i 12 kap. 7s aktiebo- lagslagen (19753385) eller 11% la— gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. utgör läne- beloppet. till den del återln'talning icke skett. intäkt av tillj't'illigft'irvärvs- verksamhet för låntagaren.

Föreslagen lydelse

nom sin ande/sinnelzai-' eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande; samt

I)) handelsbolag. vars verksamhet iir uplnlelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra. så- vida en person genom andelsinne- hav. avtal eller på därmed jämförligt satt ltar den reella bestämma/1dera't- ten över sådan verksamhetsgren.

Med ligare enligt t'ittonde och tionde styckena avses den som di- rekt eller genom förmedling av juri- disk person — äger eller på (liir/ned jämförligt sätt innehar aktie eller an- del [ jöretaget.

Som företagsledare i fämansföre- tag eller fåmansägt handelsbolag skall anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående per- sons aktie- eller andclsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företa- get eller där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b — den som har den reella bestämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av denna anvis- ningspunkt skall såsom närstående person räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling el- ler avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är del- ägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

15. Har penning/ån lämnats i strid mot bestämmelserna i 12 kap. 7 & ak- tiebolagslagen (1975zl385) eller 11 ;" lagen (19671531) om tryggande av pensionsutfästelse m. ni.. skall låne- beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. såvida inte sytt- nerliga skäl föreligger mot detta.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 335

3.4" llar skattskyldig i sin tjänst verkställt resor som varit fi.")rcnade med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten. äger han rätt att åtttjttta avdrag icke blott för kostna- dett för själva resatt utatt jämväl för den ökning i levnadskostnaden. som den skattskyldige kan hava" fått vid- kännas på den grund. att han vistats utom sin vanliga vcrksamhetsort. så- sotn för hotellrum. ökad kostttad för föda osv. Därest i tjänst. som avses i punkt—! attdra stycket av anvisning- artta till 32 9". anvisats särskild ersätt- ning för kostttaderna. får avdrag dock icke äga rum. Har ett/igt 2 kap. 14 ä 3 lagen (1990:00) om själ vdekla- ration och kontrolluppgifter trakta- tnentserst'ittnittgar och andra ersätt- ningar icke upptagits säsom intäkt. må ej lteller de etnot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas.

[ första stycket avsedd ökrting i Iev- nadskostttaden skall. där den skatt- skyldige inte visar större ökning. att- ses lta uppgått till ett belopp motsva- rande den ersättning som av arbetsgi- varen utgivits för kostnadens täck- ande (traktamente). dock högst till belopp sattt i enlighet med vad nedan [ detta stycke sägs motsvarar största nortnala ökning i levnadskostnta'len. Riksskatteverket fastställer för varje kalenderår ett belopp (n () rm alb e- lopp) motsvarande största normala ökning i Ievnadskostnaden för ett dygn. Resan skall anses lta varat det antal dygn som motsvarar atttalet övernattningar. OHIflI/Iar vistelse på en och samma ort längre tid än 15

'"'Lydclse enligt prop. 1989t'90174.

3. Har skattskyldig i sitt arbete företagit resor som varit förenade med ('.')vcrnattning utom den vanliga vcrksamhetsorten. äger han rätt till avdrag för den ökning i levnadskost- naden. som ltatt har haft på grund av att han vistats utom sin vanliga verk- samhetsort. Den vanliga verksamhetsm- ten utgörs av ett otnråde ittont ett av- stånd av 5() kilometer från den skatt- skyldiges tjättsteställe. Med vanlig verksamhetsort likställs ett område inom ett (ti-'ständ av 50 kilometer från den skattskyldiges bostad. Tjänste - stäl [ e är den plats där en arbetsta- gare fullgör huvuddelen av sitt ar- bete. Om detta sker uttder förflytt- ning eller på arbetsplatser sotn hela tiden växlar. anses sotn tjänsteställei regel den plats där arbetstagaren full- gör ett del av sitt arbete. såsom att hämta och lämna arbetsmaterial eller utföra förberet'lande och avslutande arbetsuppgifter. Om arbete på "varje arbetsplats pågår begränsad tid enligt de villkor som gäller för vissa arbets- tagare inom h_vggnads- och anlägg- ningsbranschett eller därtnedjt'imför- liga branscher skall den skattskyldi- ges bostad anses som tjänsteställe. Kostnadsökning enligt första stycket katt avse utlägg för logi , mer- kostnad för måltider satnt diverse smätttgifter. Har arbetsgivare för förrättning inotn riket utgivit ersättning för att täcka kostttadsökningen för tttältider och stnt'iutgifter — d a gtrakta men- te —. och visar den skattskyldige inte större ökning, medges avdrag med belopp motsvarande den ttppburna erst't'ttnt'ngen. dock högst 150 krattor per dag (helt masintibelopp för dag). Detta maxitnibelopp avser kostnadsökning för måltider och sntåutgifter under varje hel dag sotn ltar tagits i anspråk för resan. Som hel dag anses även avresedag om re-

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

dygn i följd, skall från och ttted det sextonde dygnet såsont största nor- mala ökning i let'ttadskostttadett räk- nas sex tiondelar av ttortttalbeloppet. Vid 1984—199] års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggningsbran- scltett fortlöpande ltaft sitt arbetsplats förlagd till en och satttttta ort utattför den vanliga verksam/tetsorten under längre tid ätt två år för tid därefter så- som största normala ökning i Iev- nadskosttutdcn anses ett belopp tttot- svarande dett del av ttormalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid ätt 15 dygtt ökat ttted faktisk kostnad för logi på arbetsor- tett. Vill skattskyldig visa att kost- nadsökningen i ett och samma tjänst varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad nu sagts, skall ut- redningen avse hans samtliga för- rättningar i nämnda tjänst under be- skattningsäret; dock att ifråga om avdrag för ökning i levnadskostna- denfrån och med det sextonde dygnet if(")"ljd på en och samma ort eller tut- der förrättning på utrikes ort levnads- kostttadst't'kttittgen får beräknas för varje förrättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostna- der är däremot icke tttedgivet enbart på den grund, att den skattskyldige ltar sitt arbete på annan ort ätt den. där han ltar sitt bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på atutatt ort ätt den. där ltatt ltar tjättst eller att- ställttittg, eller antagit arbete, sotn skall utföras på annan ort ätt den. där ltatt är bosatt. är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag tttedgives dock för det fall. att anställningen avser ett- dast en kortare tid eller skall bedri- vas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen katt ifrågasättas. att den skattskyldige skall atflytta till den ort. där arbetet ska/[ tttföras.

Oavsett vad i tu'istföregåettde stycke sägs äger skattskyldig. som på grund av sitt arbete bosatt sig på att- ttatt ort ätt den där hans fatttilj är bo- satt. därest det ttted avseende på |na-

Föreslagen lydelse

san ltar påbörjats före kl. 12.00 och ltetttkotttstdag om resan ltar avslutats efter kl. 19.00. Om resatt ltar påbör— jats settare eller avslutats tidigare skall avdraget bestätttntas till högst ett lta/vt marimibelopp.

Om den skattskyldige inte fått er- sättttittg från arbetsgivaren för att täcka kostnadsökning för måltider och smått/gifter men gör sannolikt att ltatt haft sådana merkostnader med- ges avdrag ettligt schablon med 75 kronor per dag.

Vill skattskyldig visa att kostnads- ökningen i en och samma attställttittg varit större än avdrag som beräknats i enlighet med vad itu sagts. skall ut- redningen avse hans samtliga för- rättningar inont riket i nämnda att- stäl/tting under beskattningsäret.

Avdrag för kostnad för logi vid ftiirrättning inom riket tttedges med belopp tttotsvarande den faktiska ttt- gtften. Kan den skattskyldige inte visa logikostnaden medges avdrag ttted belopp tttotsvarande ersättning sotn uppburits från arbetsgivaren ttattraktatttente. Detta avdrag får dock inte ("iverstiga 75 kronor per ttatt tmaxitttibelopp för natt).

När arbete tttont den vanliga verk- satttltetsortett varit förlagt till en och sattttna ort ittottt riket uttder längre tid ätt tre tttåttader i en följd bedöms rätten till avdrag och beräkttas detta enligt bestämtttelsertta [ pttttkt 3 a. Ett löpattde förrättning attses bruten ett- dast av ttppeltåll som beror på att ar- betet förläggs till annan ort ttttder minst fyra veckor.

Har skattskyldig sont ltar rätt till avdrag för ökade levnadskostttader ett/igt denna punkt erhållit kostför- tttått skall avdraget reduceras med ltänsytt härtill.

Kosttutdsökning ttttder förrättttittg som varit förenad med övernattning på utrikes ort. får beräknas för varje förrättning för sig. Avdraget skall även här. om den skattskyldige inte visar större ökning. attses lta uppgått till belopp som tttotsvarar den kost- ttadsersättning som arbetsgivaren gi-

Nuvarande lydelse

kes förvärvsverksamhet. svårighet att anskaffa familjebostad eller an- nan därttted jämförlig omständighet icke skäligett kan ifrågasättas. att fa- ntiljen skall avflytta till den skattskyl- diges bostadsort. åtnjuta avdrag för den ökttittg i levttadskostnaden som föranledes av den skilda bosätt- ttittgett. Ont båda tttakartta äro be- rättigade till sådattt avdrag. skall, där makarna ej överettskotttntit om att- nattfördelning, detsanuttattlagda av- draget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall, såvitt avser tnakar. icke äga tillämpning [ fall som i 52 s*" 2 mom. sägs.

Föreslagen lydelse

vit ut. Avdraget för merkostnad för måltider och smäutgtf'ter får dock inte överstiga belopp som katt anses motsvara största normala ökning i levnadskostnaden utuler ett dygtt för respektive f'örrt'ittttingsland.

3 a. En avdragsgill fördyrittg av- seende ökade levnadskostttader katt inte attses föreligga enbart av den att- ledttittgett att den skattskyldige arbe- tar på attnatt ort ätt den där ltan ltar sin bostad. 'Avdrag medges dock i följande fall. nämligen om

arbetet avser endast en kortare tid.

arbetet visserligen inte katt beteck- nas som kortvarigt tnett ändå typiskt sett är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att en fast anknytning till den tidigare bostadsorten krävs,

arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller

det av annan anledning inte skäli- gen kan ifrågasättas att flyttttittg bör ske till arbetsortett.

Oavsett vad som ovatt sagts ltar en skattskyldig, som pågrund av sitt ar- bete flyttat till ny bostadsort, rätt till avdrag för ökade levnadskostnader om bostad för den skattskyldige, dennes ntake, satttbo eller familj be- hållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skä- lig pä grund av

makes eller sambos förvärvsvcrk- samhet.

svårighet att anskaffa fast bostad på verksattthetsorten eller

annan särskilt! omständighet.

Avdrag ett/igt dettna punkt medges endast attt övernattning på arbetsor- tett äger rum.

Avdrag tttedges endast om avstån- det mellan bostadsorten oclt arbets- orten är längre ätt 50 kilometer.

Avdrag ett/igt första stycket med- ges ttttder längst två år och i övrigt under längst tre är för gifta eller sant- boende par och uttder längst ett årför ensatttstående skattskyldiga. ] den angivna tiden skall inräknas tid att- der vilken avdrag för samma förrätt- ning tttedgetts enligt pttttkt 3. Avdrag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

medges dock för längre tid än som sagts nu. om anställningens natur el- ler andra särskilda skäl talar för det.

Avdrag för kostnad för logi beräk- nas till belopp motsvarande den fak- tiska tttgtften. För skattskyldiga som avses i punkt 3 ovan medges dock av- drag ett/igt ltestätnmelserna i punkt 3 sjunde styeket. Ökningen [ kostna- derna för måltider och smäutgt'jter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnads- ökningens storlek eller schablonmäs- sigt. Den schablontnässiga ökningen beräknas

I. för skattskyldiga som under de första tre månaderna av bortovaron medgivits avdrag enligt punkt 3 ovan och som alltjämt uppbär kostnadser- sättning frän arbetsgivaren till 100 kronor per dag.

2. för skattskyldiga som medges avdrag enligt första stycket till 75 kro- nor per dag ( ett halvt mast'mibelopp ) under de första tre månaderna av bortovaron oeh därefter samt ifall av dubbel bosättning till 50 krattor per dag ("ett tredjedels maximibelopp).

Har skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt erhållit kostför- män skall avdraget redueeras med hänsyn härtill.

3 17. Den som på grund av sitt ar- bete vistas pä annan ort än sitt eller sitt familjs hemort, äger rätt till skä— ligt avdrag för kostnad för ett hem- resa varje veeka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdraget gäller en- dast kostnad för resa inom riket.

m'draget skall i regel beräknas ef- ter kostnad för billigaste färdsätt. (.)m avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger sjuhundra ki- lometer eller resan företagits till eller från Gotland medges dock avdrag för kostnad för flygresa. Om godtag- bara allntänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostna- der för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4.

Nuvarande lydelse

Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för kost- naden med ett belopp om 1 krona och 20 öre för varje körd kilometer.

Föreslagen lydelse

3 e. Den som använt egen bil för resor i tjänsten har rätt till avdrag för kostnaden med ett belopp om 1 krona och 20 öre för varje körd kilo- meter.

till 41 ä'

4.47 I fråga om annan förvärvs- källa än jordbruksfastighet. annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bok jk'iringsnn'issiga grunder el- ler rörelse gäller såsom allmän regel, att inkomst skall anses hava ätnjutits under det är. då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse säsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet. dä inkomsten av den skattskyldige uppburits eller bli- vit för honom tillgänglig för lyftning eller. såsom i fraga om bostadsför- mån och andra förmåner in natura. då den pä annat sätt kommit den skattskyldige till godo. detta obe- roende av huruvida inkomsten intjä— nats under året eller tidigare. Har den skattskyldige pä grund av sin tjänst fatt förvärva värdepapper på förmånliga villkor. tas förmånen upp till beskattning det är förvärvet skedde. Vissa intäkter. t. ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan perz- ninginrättning innestående medel m_s. v. kunna dock hänföras till näst- föregående års inkomst. ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda ars utgäng. Förutsättningen härför är emellertid. att de intjänats under be- skattningsäret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga ome- delbart efter det årets utgå/tg eller [ varjefall så tidigt under nästföljande är. att de praktiskt taget kttnna hän- föras till inktrnnstett under beskatt- ningsäret. Likaledes böra vissa intäk- ter. t. ex. hyror av en hyres/astighet. vilka influtit redan före beskattnings- årets ingång. hänföras till nämnda ärs inkomst, därest a'e avse beskatt- ningsäret eller del därav samt influtit

Senaste lydelse 1989: 1017.

4. I fråga om ittkomst av tjänst gäl- ler säsom allmän regel. att inkomst skall anses hava ätnjutits under det är. då densamma från den skattskyl- diges synpunkt är att anse säsom verkligen förvärvad och till sitt be- lopp känd. Detta är framför allt för- hållandet. dä inkomsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning el- ler. säsom i fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura. då den på annat sätt kommit den skatt- skyldige till godo. detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats un- der äret eller tidigare. Har den skatt- skyldige pä grund av sin tjänst fått förvärva värdepapper pä förmånliga villkor. tas förmånen upp till be- skattning det är förvärvet skedde. Vissa intäkter skall dock hänföras till beskattningsåret. ehuru de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter nämnda ärs ut- gäng. Förutsättningen härför är emellertid. att de intjänats senast under beskattningsäret och uppbu- rits eller blivit tillgängliga för lyft- ning före den 15 januari påföljande år. Likaså skall intäkter som uppbu— rits eller blivit tillgängliga för lyftning efter den 15 december året före be- skattningsäret hänföras till beskatt- ningsäret om de i sitt helhet belöper tidigast på beskattningsäret.

Nuvarande lydelse

(')met'lelbart före årets ingång. Sär- skilda regler' gäller vidare enligt punkt 4 a ifråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av ak- tier. konvertibla skuldebrev. options— riitter oclt (lllt'lt'ldl'l vissa fall .

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstfi'ärvär- vet avdragas från intäkten under det år. då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda. även om de avse inkomst. som tidigare förvär- vats eller först under ett senare är beräknas inflyta. Även här gäller. att en utgift. som verkställts ttnder året före eller efter beskattningsäret. kan vara att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsäret. Så kan e.t'empelvis. om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erla gts omedelbart efter beskattttingsårets utgång. räntan vara att anse säsom utgift ttnder beskattningsåret. nämli- gen för det fall. att räntan hänför sig till beskattaingsäret. ()m avdrag för kostnader för reparation och under- håll av sådan fastighet. varav intäk- terna beräknas enligt 34.5 lmom.. gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 5. I fråga om avdrag för tttgtf- ter. som hänföra sig till realisations- vinst. gälla särskilda ln'stämmelser (jfr ant-'isningartut till 36 9" punkt I).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för detär. varunder de inflyta. och ut- gifter. vilka icke omedelbart gula'ils. avräknas från intäkterna för det år. varunder de betalas. Ränta å pett- ningar, som innestå i bank å sådan räkning. å vilken räntan gottskrives ittsättaren per den 31 december. anses säsom nämnda dag influten intäkt. ntedan däremot ränta å penningar. sotn innestå (i annan räkning. räknas såsom inkomst för det år. då räntan förfaller till betalning. även om rän- tan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit at'verkningsrt'itt till skog mot betal- ning. som skall erläggas under loppet av flera år. skall såsont intäkt för varje år ttpptagas den del av köpe-

Föreslagen lydelse

Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvär- vet avdragas från intäkten under det år. då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda. även om de avser inkomst. som tidigare förvär- vats eller först under ett senare år beräknas inflyta. På motsvarande sätt som i fråga om intäkter gäller dock även här. att en utgift. som be- talats e ter den 15 december året före beskattningsäret eller före den 15 ja- nuari året efter ln'skattningsåret. kan vara att hänföra till utgift under be- skattningsåret.

., L 0

Nuvarande lydelse

ski/lingen. som under samma år in- flutit. Avdrag för minskning i ingå- ende virkesförråd m.m.. vartill upp- låtaren katt vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhål- lande till den under varje år influtna likt-'iden. Detsamma gäller [ tillämp- liga delar i fråga om annan termins- vis inflytande intäkt i egentlig tne- ning. I fråga om intäkt vid ickeyrkes- mässig avyttring av fast eller lös egen- dom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer. Så ska/[ realisationsvinst respektive rea- lisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.

Föreslagen lydelse

till 41215

2.” Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt] del i sådan sam- fällighet som avses i 41 as' och över- stiger fastighetens andel av intäk- terna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understig- ande 300 kronor. föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av in- komst av fastigheten. Förvaltas sä- dan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juri- diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24.6 2 mom., skall dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Skattskyldig- het föreligger emellertid inte för den del av fastighets andel av ränteintäk- terna som understiger 300 krattor.

4.49 Uppbär delägare utdelning från samfällighet. som avses i lä 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. skall utdelningen av

43Senaste lydelse 19851017. "”Senaste lydelse I9S4: 1060.

2. Äger näringsfastighet del i så- dan samfällighet som avses i 41 aå och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten dess an- del i sådana kostnadcr i verksamhe- ten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp under- stigande 300 kronor. föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av in- komst av fastigheten. Förvaltas så- dan samfällighet av juridisk person. skall kapitalinkomster som den juri- diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår.

4. Uppbär delägare utdelning från samfällighet. som avses i 2ä 11 mom. lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt. skall utdelningen av del-

l 1

Nuvarande lydelse

delägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingar eller, om in- täkten av denna beräknas enligt 24.5 2motn. eller enligt 25 7mom. lagen UHI statlig inkomstskatt. som intäkt av kapital.

Föreslagen lydelse

ägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari dcl— ägarfastigheten ingår.

till 42 &

1.5” Stundom inträffar. att å en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder och att för den skull något hyrespris för orten ieke kan fastslås. Särskilt gäller detta i glest befolkade orter. där befolkningen huvudsakligen be- star av jordbrukare. vilka bo å fas- tigheter. som av dem brukas. Den omstämligheten. att uthyrningsmöj- lighet ieke föreligger. medför dock icke. att bostadsförmån saknar vär- de. Vid bestämmande av bostads- förmanens värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning.

Värdet av produkter. varor eller andra naturaförmäner, som ingå i lön eller annan inkomst. skall beräk- nas efter det pris, som i orten gällt. därest det varit fråga om att för pen- ningar jörskajja sig dem. Kan ej d_v- likt pris direkt angivas, skola nyttig- heterna upptagas till det belopp, som med hänsyn till föreliggande förhål- landen kan beräknas hava åtgått. om de skolat gäldas i penningar. eller. då fråga är om produkter eller varor från egen jordbruksfastiglzet eller egen rörelse, det belopp. som det kan beräknas. att den skattskyldige skulle hava erhållit vid försäljning under jämförbara ft'irltällanden av motsva- rande kvantiteter.

l. Stundom inträffar. att på en ort saknas möjlighet att uthyra bostäder och att för den skull något hyrespris för orten inte kan fastslås. Särskilt gäller detta i glest befolkade orter. där befolkningen huvudsakligen be- stär av jordbrukare. vilka bo på fas- tigheter, som av dem brukas. Den omständigheten. att uthyrningsmöj- lighet inte föreligger. medför dock inte. att bostadsförmån saknar vär- de. Vid bestämmande av bostads- förmånens värde i nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning.

Med marknadsvärdet avses det. pris som betalas på orten. om det va- rit fråga om att för kontanta medel inköpa produkter, varor eller andra förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. Om ett sådant pris inte di- rekt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp som med hänsyn till rä- dande förhållanden kan beräknas vid en betalning med kontanta medel. Är det fråga om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall som värde tas upp det belopp som det kan beräknas att den skattskyldige skulle ha fått vid en försäljning under jämförbara förhållanden av motsva- rande kvantiteter.

I fråga om praktikanter. lärlingar. elever vid sjuksköterskeskolor och lik- nande förekommer. att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter natu- raförmäner (fri kost. fri bostad) eventuellt jämte en mindre kontantersätt- ning. som närmast har karaktär av fiekpengar. l dylika fall må värdet av natu- raförmänerna jämkas och upptagas till det lägre belopp. som med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden framstår som skäligt.

h”Senaste lydelse 19871303.

Nuvarande lydelse

2.5' Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 30 procent av nybilspriset i slutet av året före be- skattningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen eller —— om bilmodel- len då inte saluförs — till 30 procent av ett uppskattat nybilspris. baserat på nybilspriset för motsvarande mo- deller.

Är förmånsbilens årsmodell äldre än tre år skall förmånens värde ned- sättas till 25 procent av det i första stycket angivna nybilspriset.

Är förmånsbilens årsmodell sex år eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 25 procent av ett upp- skattat nybilspris. baserat på 85 pro- cent av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för de vanli- gast förekommande bilarna. Pä den skattskyldiges begäran skall för- månsvärdet bestämmas enligt andra stycket. om sådant nybilspris som där avses kan beräknas för förmåns- bilen.

Föreslagen lydelse

2. Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 0.8 basbelopp med tillägg av 20 procent av nybils- priset i slutet av året före beskatt- ningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen eller om bilmodellen då inte saluförs — till 0.8 basbelopp med tillägg av 20 procent av ett upp- skattat nybilspris. baserat på nybils- priset för motsvarande modeller. Värdet får dock inte ("it-'ersti ga 42 pro- cent eller understiga 35 procent av nybilspriset. Är förmånsbilens årsmodell äldre än tre år skall förmånens värde ned- sättas till 85 procent av det värde som framkommer vid en beräkning enligt första stycket. Är förmänsbilens årsmodell sex år eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 85 procent av det värde som framkommer vid en beräkning enligt första stycket men som grundar sig på ett uppskattat nybilspris. ba- serat på 85 procent av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för de vanligast förekommande bi- larna. På den skattskyldiges begäran skall förmånsvärdet bestämmas en- ligt andra stycket. om sådant nybils- pris som avses i första stycket kan be- räknas för förmånsbilen. Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första—tredje styckena skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kronor. Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nytt- jandet av förmånsbilen skall för- månsvärdet nedsättas därigenom att den procentsats efter vilken förmåns- värdet enligt första—tredje styckena skall beräknas minskas med fvra.

Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nytt- jandet av förmånsbilen skall för- månsvärdet nedsättas med en femte- del.

Om den skattskyldige åtnjuter förmånen endast under en del av året skall förmånsvärdet beräknat enligt första—femte styckena sättas ned med en tolf- tedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit förmånen.

]larföretagsledare i fåmansfc'iremg eller honom närstående person fält utnyttja bil som är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn till företagets verksamhet.

>ISenaste lydelse 198921017.

Nuvarande lvdelse

skall till det enligt schablon beräk- nade värdet av bil/örmän läggas ett belopp som katt anses motsvara skill- naden mellan de faktiska kostna- derna för bilens anvt'itulning i verk- samheten och de för verksamheten erforderliga kostnaderna.

3.52 l—"örn'rånsvärdet av fri måltid bestående av ett mål om dagen (lunch eller middag) är lika med 60 procent av genomsnittspriset i riket för en lunchmåltid av normal be- skaffenhet. Förmånsvärdet av helt fri kost är lika med [50 procent av nämnda genomsnittspris.

Får den skattskyldige måltid ge- nom kupong gäller inte värderings- reglerna i närmaste föregående stycke. om kupongvärdetför en mäl- tid överstiger genomsnittspriset av- rundat uppät till närmast hela kron- tal.

Föreslagen lydelse

3. Förmånsvärdet av fri måltid be- stående av ett mål om dagen (lunch eller middag) är lika med genom- snittspriseti riket för en lunehmåltid av normal beskaffenhet. Förmåns- värdet av helt fri kost är lika med 250 procent av nämnda genomsnittspris.

Bidrar arbetsgivaren till kostna- derna för anställa's måltid och kom- mer härigenom den anstiilldes kost- nad för mältiden att understiga ge- nomsnittspriset skall skillnaden tas upp som förmän av delvis fri måltid.

till 465 6.53 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk- ringen ägs av den skattskyldige. Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. [ fråga om sådan A-in- komst som hänför sig till jort'lbraks- _l'astighet eller rörelse eller som hän- för sig till anställning. om den skatt- skyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i åk- tiebolag eller ekonomisk förening vari han har sadant bestämmande inflytande sotn avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 295. får avdraget uppgå till sam— manlagt högst 35 procent av inkoms- ten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som en- ligt Iagen (1962:381) om allmän för- säkring bestämts för året närmast före taxeringsäret samt högst 25 pro- cent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio

52Senaste lydelse l987: 1303. 53 Senaste lydelse Nät): I I 13.

Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-in- komst som hänför sig till närings- verksamhet eller som hänför sig till anställning. om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har så- dant bestämmande inflytande som avses i punkt 20e femte stycket av anvisningarna till 235. får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 pro- cent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det bas- belopp som enligt lagen (19621381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av in- komsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbe-

Nuvarande lydelse

gånger nämnda basbelopp. ] fråga om övrig A-inkomst fär avdraget uppgå till högst 10 procent av in- komsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. ! stället för vad som angivits i andra och tredje me- ningarna av detta stycke får avdra- get beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastigher eller rörelse intill en sammanlagd A-in- komst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräk- nas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning un- der beskattningsäret eller på in- komståret närmast dessförinnan. ()m särskilda skäl föreligger fär riksskatteverket efter ansökan be— sluta att avdrag för avgift för pen- sionsförsäkring fär medges med högre belopp än som följer av be— stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. sorti redovisar inkomst som är att anse som A—inkomst en- dast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. fär avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jord- ln'uks/itstiglte! eller rörelse pa det sätt som föreskrivits i föregående stycke. llar sådan skattskyldig erhållit sär- skild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensions- skydd. får dock avdrag medng med högre belopp. Avdrag som avses i de tvä närmast föregående meningarna far dock inte beräknas för inkomst som härrör frän aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatt- skyldige har sadant bestämmande inflytande som avses i punkt Ze femte stycket av anvisningarna till 29.3. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person —— driv/"1 jordbruk. Skogsbruk eller rörelse. upphört med driften i ft.")rvärvskällan och har han under

Föreslagen lydelse

lopp. I fråga om övrig A-inkomst fär avdraget uppgå till högst lt) procent av inkomsten till den del den tillsam- mans med A-inkomst enligt före- gående mening inte överstiger tjugo gänger nämnda basbelopp. [ stället. för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke fär avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbe- lopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till näringSt'erksum- ller intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma bas- belopp. Avdraget beräknas i sin hcl- het antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under be- skattningsäret eller pa inkomstårct närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger fär riksskatteverket efter ansökan bc— sluta att avdrag för avgift för pen- sionsförsi'tkring får medges med högre belopp än som följer av be- stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig. som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst en- dast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp. beräknat som för inkomst av nä- ringsverksam/tet pa det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sadan skattskyldig erhallit särskild ersättning i samband med att anställ- ning upphört oeh har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono- misk förening vari den skattskyldige har sadant bestämmande inflytande som avses i punkt 20e femte stycket av am'isningarna till 23 &. Har skatt- skyldig. som — själv eller genom för- medling av juridisk person bedrivit näringsverksamhet. upphört med driften i förvärvskällan och har han under vcrksamhetstiden ej skaffat

Nuvarande lydelse

verksamhetstidcn ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. får av- drag beräknas även på B-inkomst. Avdraget far i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit. jordbruket. skogsbruket eller rl'irelsen. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid be- dömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pen- sionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i 46.5 Ztnom. första stycket 6. Avdraget får dock inte ("överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäk- ring bcståtnts för det är driften i för- värvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under be- skattningsåret redovisats som net- tointäkt av förvårvskållan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverk- sam/tet som år att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av för- vårvskållan. Har riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av an- visningarna till 31% medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. an- ger riksskatteverket det högsta be- lopp varmed avdrag för avgift för försäkringcn får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestäm- melserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Föreslagen lydelse

sig ett betryggande pensionsskydd. får avdrag beräknas även på B-in- komst. Avdraget får i detta fall be- räknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit närings- verksamheten. dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt— skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för av- gift som avses i 46% lmom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt la- gen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvårvskållan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av för- vårvskållan och sådan inkomst av kapital som år att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av för- vårvskållan. llar riksskatteverket enligt punkt I tredje stycket av an- visningarna till 31 & medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. an- ger riksskatteverket det högsta be- lopp varmed avdrag för avgift för försåkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestäm- melserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

llar skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 s 2 mom. första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestäm- melserna i andra stycket. medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 5 2 mom. första stycket 6 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och öv- riga avdrag enligt 46s'. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades. får ut- nyttjas senast vid taxering för sjåttc beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46.5 gjorts.

Med A—inkomst avses inkomst av Med A-inkomst avses inkomst av

Nuvarande lydelse

tjänst samt inkomst av jordbruksfas- tighet och rörelse om den skattskyl- dige varit verksam i förvärvskällan [ ej blott ringa omfattning. Till A-in- komst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömans- skatt samt enligt 1 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

Föreslagen lydelse

aktiv näringsverksamhet samt in- komst av tjänst med bor/seende från sådan intäkt som avses i 325 I mom. första stycket It och i. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt l & lmom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-in- komst avses inkomst av passiv nä- rings verksam/tet samt sällan intäkt a v tjänst som avses i 32 s*" 1 mom. första stycket 11 och i.

till 48.5

]. Vid tillämpningen av 485 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vård- bidrag. Pol/(pension skall anses ut- göra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den upp- gått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension be- handlas även tilläggspension [ (len mätt den enligt lagen (i 969.205 ) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som till- kommer gift vars make uppbär folk- pension. uppgär det särskilda grund- m'draget till 1.325 basbelopp. För övriga skattskyldiga upp gär avdraget till 1.5 basbelopp. För gift skattskyl- dig. som under viss del av beskatt- ningsäret ttppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. upp- går avdraget till 1.5 basbelopp.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folk- pension och pensionstillskott som uppburits enligt 2.6 lagen om pen- sionstillskott. För den som uppburit folkpension i form avförtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpen- sion och hälften av pensionstillskott

Nuvarande lydelse

(anv. till 495 p. 1)

Oskift dödsbo efter person, som vid sitt franfälle varit här bosatt. äger på grund av bestämmelserna i 535 3 mom. att för det beskatt- ningsår. under vilket dödsfallet in- träffat. åtnjuta kommunalt grundav- drag med belopp. som skulle hava til/erkänts den avlidne. därest han fortfarande levt. Har nämnda person icke varit under hela tiden mellan beskattningsårets ingång och döds- fallet häri riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den tid han varit härstädcs bosatt. dels för tiden efter dödsfallet till beskattningsårets ut- gång och för den sammanlagda tiden beräknas i enlighet med de i 48% 3 motn. meddelade bestämmelserna.

Avdrag. varom nu sagts. medgives utan hänsyn därtill. att dödsboet ef- ter den avlidne skiftats före utgången av det beskattningsår. under vilket dödsfallet ägt rum.

Föreslagen lydelse

som uppburits enligt 2as$ nämnda lag.

Det särskilda grundavdraget redu- ceras med 65 procent av den del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av an- nan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget.

För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro- cent av den del av taxerad inkomst sont överstiger det för den skattskyl- dige enligt andra stycket gällande av- dragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått [ grundat-drag enligt 48 sä 2 eller 3 mom". om dessa bestäm- melser i stället hade tillämpats.

3. Dödsboet efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket har på grund av bestämmelsen i 53 så 3 mom. första stycket rätt till kommunalt grundavdrag för det beskattningsår. under vilket dödsfallet inträffat, med belopp som skulle ha medgetts den avlidne om denne fortfarande hade levat. Var den avlidne inte bo- satt här i riket under hela tiden mel- lan beskattningsårets ingång och dödsfallet. skall. när 48 ä 3 mom. till- liimpas, grundavdrag medges dels för den tid han var bosatt här, dels för tiden mellan dödsfallet och be- skattningsårets utgång samt för den sammanlagda tiden beräknas enligt bestämmelserna i nämnda moment.

Avdrag enligt första stycket med- ges utan hänsyn till att dödsboet skif- tats före utgången av det beskatt- ningsår. under vilket dödsfallet in- träffat.

. Nuvarande lydelse .

(anv. till 495 p. 2)

Oskift dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle icke varit häri rikct bosatt. må vid taxering medgivas grundavdrag allenast för den tid. un- der vilken nämnda person det be- skattningsår. då dödsfallet inträf- fade. varit här i riket bosatt.

Föreslagen lydelse

4. Dödsboet efter den som vid sitt frånfälle inte var bosatt här i riket katt på grund av bestämmelsen i 53 .5 3 mom. första stycket ha rätt till kom- munalt grundavdrag för det beskatt- ningsår. under vilket dödsfallet in- träffade. om den avlidne under nå- gon del av det året var bosatt här.

till 52 554

Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- komst av jordbruksfastighet eller rö- relse gäller bestämmelserna i andra— sjätte styckena.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksanthet gäller bestäm— melserna i andra—sjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning-i verksamheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sälunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker be-

skattning enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av för- värvskällan. beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egen- avgifter enligt lagen (l981:69l) om socialavgifter. hänförs till medhjäl- pande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan an- ses motsvara marknadsmässigt ve- derlag för medhjälpande makens ar- bete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 215 eller punkt 9 av anvisningarna till 28 å. Omfattar beskattningsåret kortare el- ler längre tid än 12 månader. jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas ge- mensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörel- sens art och andra omständigheter

34 Senaste lydelse 198] : 1 150.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe- tat i verksamheten. får makarna för- dela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvs- källan. beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. före avdrag för avsättning för egen- avgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter. hänförs till medhjäl- pande make. Denna dcl får inte tas upp till högre belopp än som kan an- ses motsvara marknadsmässigt ve- derlag för medhjälpandc makens ar— bete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 1] av anvisningarna till 22 ä.

Prop. i989/90:1 10

Nuvarande lydelse

skäl därtill föreligger. Vid bedö- mande av om medhjäl/mnde make under beskattningsäret arbetat före- skrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid. då han uppburit sjukpenning eller j't'irit'ldrapenning enligt lagen (196138! ) om allmän försäkring eller därmed jämförlig er- sättning enligt annan författning, ar- betat i samma omfattning som när- mast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Föreslagen lydelse

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter inte hinder att utöver vad som anges i tredje stycket hänföra ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan ha uppburit pä grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera maken tax- eras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga insat- ser i verksamheten skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belö- per enligt bestämmelserna i första— femte styckena. sedan därifrån av— räknats pä maken belöpande del av avsättning för egenavgifter. utgör den skattskyldiges nettaintäkt av för- värvskällan.

Vad som på vardera maken belö- per enligt bestämmelserna i första— femte styckena, sedan därifrån av- räknats pä maken belöpande del av

avsättning för egenavgifter, utgör . I den skattskyldiges inkomst av för— värvskällan.

Av 65% framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa fall skall tillämpas i fråga om dem som. utan att vara gifta, lever tillsammans.

3.55 Med fast driftställe för rörelse avses en stadigvarande plats för af- färsverksamhet, från vilken rörelsen helt eller delvis bedrivs.

till 53 ä

3. Med fast driftställe-för närings- verksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vil- ken verksamheten helt eller delvis bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning, b) filial,

e) kontor.

d) fabrik,

e) verkstad, f") gruva, olje- eller gaskälla. stenbrott eller annan plats för utvinning av

naturtillgångar,

g) plats för byggnads-. anläggnings- eller installationsverksamhet,

h) fastighet som utgör omsätt- ningstillgång i rörelse.

Fast driftställe anses också före- ligga. om någon är verksam för rö- relsen häri riket och har lätt och re- gelmässigt använder fullmakt att

”Senaste lydelse 19861l 1 13.

h) fastighet som utgör omsätt- ningstillgång i näringsverksamhet.

Fast driftställe anses också före- ligga. om någon är verksam för nä- ringsverksamheten här i riket och har fått och regelmässigt använder

I 30

Nuvarande lydelse

sluta avtal för rörelsens innehavare.

Föreslagen lydelse

fullmakt att sluta avtal för verksam- hetens innehavare.

Fast driftställe anses däremot inte föreligga enbart av det skälet att någon bedriver affärsverksamhet här i riket genom förmedling av mäklare, kom- missionär eller annan oberoende representant. om denne därvid bedriver sin

sedvanliga affärsverksamhet.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnytt- jande av materiella eller immate- riella tillgångar skall anses som in- täkt av rörelse som här bedrivits från fast driftställe, om ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven rörelse.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnytt- jande av materiella eller immate- riella tillgångar skall anses som in- täkt av näringsverksamhet som här bedrivits från fast driftställe, om er- sättningen skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven näringsverksam- het.

till 545

3.Sh Skattefrihet enligt 545 första stycket f föreligger om

a) anställningen och vistelsen ut- omlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgi- vare som bedriver näringsverksam- het j'rån fast driftställe i det land där arbetet utförs samt inkomsten belas- tar driftstället såsom omkostnad; el- ler

b) anställningen och vistelsen ut- omlands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos an- nan än svenska staten, svensk kom- mun. svcnsk landstingskommun el- ler svensk församling.

3. Skattefrihet enligt 54ä första stycket f föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattats i verksam/1etslandet. Om anställningen och vistelsen utom- lands varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk församling medges dock så- dan befrielse även om inkomsten inte beskattats [ verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administ- rativ praxis i detta land eller avtal som detta land ingått. Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. I fråga om sådan anställning-gäller vid 1986—1991 års taxeringar att skattefri- het föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex må- nader och avsett anställning hos arbetsgivare. som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person. och anställningen utövats om- bord pä utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7å 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988z594).

[ tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan- tas från skatt i Sverige enligt 54ä första stycket f men inträffar under anställ- ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger. skall inkomsten likväl undan-

Shsenaste lydelse 1989zllll7.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tas från beskattningi Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän- digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.

till 65 ä

1.57 Utan hinder av vad som före— skrives i 65 å andra stycket skola be- stämmelserna i 20 lå andra stycket och anvisningarna till 52 s äga till- lämpning under tid. då makar leva tillsammans. Upphör sammanlevna- den. äga bestämmelserna . alltjämt tillämpning till dess förutsättningar för allmänt avdrag för periodiskt un- derstöd från den ena maken till den andra föreligga enligt punkt 5 av an- visningarna till 46 så. (.)m på grund av vad nu sagts bestämmelserna i 20 s* andra stycket och am'isningarna till 52 s äro tillämpliga endast för del av beskattningstiret. skall ändock frä- gan huruvida skattskyldigs make gjort sädan minsta arln'tsinsats. som fordras för taxering enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 .t. av- göras med hänsyn till hans arbetsin- ' sats under hela beskattningsäret i den skattskyldiges förväri'sverksamhet.

Denna lagSÄ träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 53 & första gången vid 1987 års taxering och i övrigt första gången vid 1986 års taxering. [ fråga om den som av- rest från Sverige före den 1 juli 1982 och därefter inte här har eller har haft sitt egentliga bo och hemvist el- ler stadigvarande vistats här gäller äldre bestämmelser i punkt 1 av an- visningarna till 5333. Dock gäller de nya bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar. om sådana omständigheter som enligt bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt här. före- ligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i 54.5 och punkt 3 av anvisningarna till 54.5 fortfarande i fråga om anställning utomlands som har påbörjats förc

S7Senastc lydelse 1976:67. ”19852362.

1. Utan hinder av vad som före- skrivs i 65 få andra stycket skall be- stämmelserna i 20 å andra stycket och anvisningarna till 52 & tillämpas under tid. då makar lever tillsam- mans. Upphör sammanlevnaden, tillämpas bestämmelserna fortfa- rande till dess förutsättningar för all- mänt avdrag för periodiskt under- stöd från den ena maken till den andra/öreligger enligt punkt 5 av an- visningarna till 46 &.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 53å "första gången vid 1987 års taxering och i övrigt första gången vid 1986 års taxering. I fråga om den som avrest från Sverige före den 1 juli 1982 och därefter inte här har eller har haft sitt egentliga ho och'hemvist eller stadigvarande vistats här gäller äldre bestämmelser i punkt 1 av anvis- ningarna till 53 å. Dock gäller de nya bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar. om sådana omständigheter som enligt bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt här, före- ligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i 54å och punkt 3 av anvisningarna till 54.5 i fråga om inkomst som uppburits före utgången av år 1992 på grund av an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90zl lt.)

ikraftträdandet. Om den skattskyl- ställning utomlands som har påbör- ' ' dige begär det skall dock en ny an- jats före ikraftträdandet. Om den ställning anses ha påbörjats vid la- skattskyldige begär det skall dock en gens ikraftträdande. ny anställning anses ha påbörjats vid lagens ikraftträdande.

1. Denna lag träderi kraft den 1 juli 1991) och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den män inte annat följer av punkterna 2—30 nedan.

2. Äldre föreskrifter i3 ämed anvisningar tillämpas vid 1992 års taxering. Beträffande sådana skattskyldiga som avses i första stycket c av anvisning- arna i den äldre lydelsen gäller detta dock i fråga om brutna räkenskapsår endast under förutsättning att avkortning eller förlängning av räkenskaps- året har skett på det sätt som anges i de två sista meningarna av r'ivcrgångsbe- stämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i bokföringslagen(1976:125).

3. l lar en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller under- skott av annan fastighet. tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 41 å andra stycket skall den skattskyldige vid beräk- ning av inkomst av näringsverksamhet vid 1992 års taxering eller. om den skattskyldige inte taxeras då. vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingå- ende tillgängs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det föregående beskattningsåret. dels utgift som betalts i slutet av det föregående beskatt— ningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det bc- skattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburits i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det året. dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsåret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 års taxering eller. om den skattskyldige inte taxeras då. vid 1993 års taxering i vidare män än vad som framgår av andra och tredje styckena.

4. De nya föreskrifterna i 26 5 första stycket och 34 å andra stycket om avdrag för underskott som hänför sig till föregående år tillämpas inte vid 1992 års taxering.

5. För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter i 39 ä' 2 mom. och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av in- komst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalen- deråret efter det. då taxering för underskottsäret ägt rum; Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet som avses i de nämnda föreskrifterna.

6. För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter i 465 1 mom. tredje stycket och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det. då taxering för underskottsåret ägt rum. Av- draget fär dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av rederi-. luftfarts- och varvsrörelse som avses i de nämnda föreskrifterna. I fråga om sådant äldre underskott som avses i första stycket får medgi— vande avseende 1992 och senare års taxeringar lämnas enligt de upphävda bestämmelserna-1 i 46 1 mom. femte stycket.

7. Äldre föreskrifter i punkt 4 andra stycket c och tredje stycket av anvis- ningarna till 27 ; tillämpas vid 1992'års taxering. Vid avskattning skall dock nedskrivningcns belopp tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

8. Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av näringsfastighet enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i la- gen (19471576) om statlig inkomstskatt skall belopp som anges i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 å och som hänför sig till tid före den 1 januari 1991 inte tas upp som intäkt.

9. Övergår fastighet i inkomstslaget jordbruksfastighet. annan fastighet eller rörelse eller fastighet utom riket till privatbostadsfastighet den 1 januari 1991 och avyttras fastigheten under tiden den 1 januari 1991— den 31 decem- ber 1999 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 5. Vad som sagts gäller dock inte om omkostnadsbcloppct beräknas enligt punkt 4 av övergångsbestäm- melserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt.

10. Avyttras fastighet som avses i punkt 9 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 &. dock inte i den mån de värdehöjande åtgärderna hänför sig till tid efter ut- gången av år 1990. 11. I fråga om fastighet som skall räknas som privatbostadsfastighet med hänsyn till förhållandena vid utgången av är 1991 gäller följande. Skulle fastigheten vid tillämpning av äldre föreskrifter ha ingått i en för- värvskälla för vilken beskattningsåret börjat löpa före utgången av år 1990 skall fastigheten hänföras till näringsverksamhet för den del av beskattnings- året som avser är 1990. Punkt 6 av anvisningarna till 22 s skall inte tillämpas i detta fall. Har vid 1991 års taxering lager på fastigheten tagits upp till lägre belopp än anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet vid utgången av beskatt- ningsäret efter avdrag för inkurans tas skillnaden upp som intäkt av närings- verksamhet vid 1992 års taxering. Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller även del av fastighet. 12. 1 fraga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 så gäller vid 1993—1995 års taxeringar att underlaget för räntefördelning multipliceras med 55. 711 respektive 85 procent av statslärteräntan vid beskattningsårets ingång. 13. Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 å skall vid 1992—1999 års taxeringar i fråga om delägare i handelsbolag. utöver vad som följer av fjärde stycket i nämnda punkt. bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett be- lopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 års taxe- ring. eller. om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta är. vid 1993 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnads- beloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt skall tillgängar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 5 andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv. Övergångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bo- laget (ttttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 över- stigit säväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga in— komster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resttltat. 14. Äldre föreskrifter i punkt 2 b av anvisningarna till 25 å gäller i fråga om avdrag för värdeminskning pä värmepannor. hissmaskinerier och jämför- lig maskinell utrustning som har anskaffats före ikraftträdandet. Byts sådan utrustning ut och har den skattskyldige på grund härav rätt till avdrag för reparation av byggnad medges dock inte avdrag för utrangering. I sådant fall skall ett belopp motsvarande vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvär-

det för utrustningen läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av material e.d. i sam- band med utbytet.

15. Äldre föreskrifter tillämpas på markanläggning som har anskaffats före ikraftträdandet. . 16. I fråga om utgifter som avses i punkt 15 av anvisningarna till 23 åtill- lämpas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet. _ 17. Ifråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i punkt 17 av anvisningarna till 23 s tillämpas äldre föreskrifter. på utgifter före ikraftträdandet. 18. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna i punkt 3 fjärde stycket av anvisningarna till 24 & på arbeten som utförts senast under det räkenskapsår som taxeras är 1992 skall anskaffningsvärdet anses utgöras av de direkta kostnaderna för arbete. 19. Äldre föreskrifter 1 punkt 8 första stycket av anvisningarna till 25 & gäller 1 fråga om kostnader för reparation och underhåll som har utförts un- der bcskattningst'ir för vilket taxering skett är 1991 eller tidigare. Vid senare års taxeringur görs avdraget i inkomstslaget näringsverksamhet. . 20. Äldre bestämmelser i punkt 1 tredje stycket tredje och fjärde mening- arna av anvisningarna till 28 & tillämpas om rörelsen påbörjats före utgången av år 1990. Uttrycket fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen skall härvid utgöra fastighetens anskaffningsvärdc. 21. Vid 1991 års taxering tillämpas inte de äldre föreskrifterna i 35 ä 1 a mom. tredje stycket på handelsbolagsdelägares förvärv från bolaget av egendom som avses i 35 53 och 4 mom. i momentens lydelse intill den 1 juli 1990. 22. Bestämmelsen om avyttring av tillgångar i handelsbolag i punkt I tredje stycket sista meningen av anvisningarna till 22 & tillämpas inte om till- gångarna anskaffats före ikraftträdandet och avyttrats före utgången av år 1991 och innehavet av tillgångarna betingats av näringsverksamhet som be- drivs av bolaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsft'jrhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå bolaget nära. 23. Har tillgångar som avses i punkt I tredje stycket av anvisningarna till 22 & anskaffats före utgången av år 1990 skall beräkningen av realisations- vinst eller realisationsförlust enligt punkt 1 sista stycket av anvisningarna till 24 & göras på grundval av vederlaget vid anskaffningen. 24. Vid sådana avyttringar som avses i punkterna 2 och 3 av övergångsbe- stämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall de upphävda bestämmelserna i punkt 4 a av anvisningarna till 41 # alltjämt tillämpas. . Äldre bestämmelser 1 punkt 4 av anvisningarna till 41 & tillämpas vid 1992 års taxering i fraga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1990—1991. 26. Äldre föreskrifter i 32 ä 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvis- ningarna till 32 å tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före ikraftträdandet. 27. Äldre föreskrifter i 32 ä 3 mom. tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om kostnadsersättning som avser tid före utgången av år 1990. 28. De nya föreskrifterna i 32 ä 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 & om skatteplikt för ersättning på grund av gruppsjukförsäkring tilläm- pas inte om försäkringsfallet har inträffat före ikraftträdandet. 29. Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall vid reduktion av det särskilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 & med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25.5 och in-

Prop. 1989/901110

komst av kapital enligt 3 så 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst— skatt. Vidare skall vid reduktion enligt punkt ] femte stycket av nämnda an— visningar med taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av— seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 å och i fråga om makar 52 fi 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om fastighet. som avses i den äldre lydelsen av 24 s 2 mom. samt sådan bostads— byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo— stad av den skattskyldige. skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges i 5 & första stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en— ligt 48 så 2 mom. första—femte styckena och 48 ä 3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för denne.

30. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall. i den mån dessa mot- svarar föreskrifter som upphävs genom lagen och för vilka gällt övergångsbe- stämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse. dessa övergångsbe— stämmelser tillämpas.

Prop. 1989/901110

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'

dels att 4a &. 7.5 1] och 12 mom.. 10.5 2—6 mom. samt 19%? skall upphöra att gälla.

dels att lä. zs 1—10 mom.. 3—5 åå. bä I och 2 mom.. 7 ä 3—6 och 8 mom.. 8—9aåå. lflå 1 mom.. 10:15. 11 & lmom., 14% 1 mom. samt övergångsbe- stämmelserna till lagen (1985c363) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser. 2 5 12—16 mom. och 24— 30 ss. samt närmast före 24ä en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämnwlser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag och beträf- fande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.

Hänvisningar till S2

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till stat- lig inkomstskatt stadgas i taxerings- lagen.

1 111 om .3 Om vad som är att hän- förd till skattepliktig inkomst och om

'Senastc lydelse av lagens rubrik 1974:770 4 a & 19ötlzb5 7 s' 11 mom. 7 s 12 inom. 10.5 21nom. 10 F 3 mom. 1986508 10 ,' 4 mom. 19%:508

10 _' 5 mom. prop. l989t9t_l:74 lll .' (1 mom. 19801508

19.4 1974:770. 1Senaste lydelse 1986: 1307. 35enastc lydelse 1986: 1 1 14.

1939: 11.140 1985—763 198615113

["If/J!]!

Föreslagen lydelse 1.53

I rn () in. Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt denna lag.

2 mom. Fysiska personer och dödsbon skall erlägga statlig in- komstskatt dels för inkomst av nä- ringsverksamhet och inkomst av tjänst (förvärvsinkomst) dels för in- komst av kapital (kapitalinkomst).

3 mom. Juridiska personer utom dödsbon skall erlägga statlig in- komstskatt för inkomst av närings- verksamhet.

4 mom. Beträffande statlig in- komstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt ak- tiebolag och beträffande sjömans- skatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.

5 mom. Angående taxerings- myndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen(1990:000).

5 1 mom. Bestämmelserna i 3—5. 18—27. 31—34, 41—44. 65 och 66 935

Nuvarande lydelse

beräkning av inkomst från olika för- värvskällor skall gälla vad i I 7 5 första och andra styckena samt 18—44 åf kommunalskattclagen (1'928:370) är stadgat i den män inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvs- verksamhct hänförs restituerad. av- kortad eller avskriven vinstdelnings- skatt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

(3 5 första och andra styckena)

Bestämmelserna i 3 och 455 samt 64—66 åå kommunalskattelagen (1928z370) äger motsvarande till- lämpning vid taxering till statlig in- komstskatt.

1 den mån bestämmelserna i kom- munalskattelagen eller i denna lag meddelade. med stadganden i kom- munalskattelagen likartade bestäm- melser äga tillämpning vid taxe- ringen till statlig inkomstskatt. skall likaledes anvisningarna till kommu- nalskattelagen i motsvarande delar [ända till efterrättelse.

Föreslagen lydelse

kommunalskattelagen ( ] 928:3 70) tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den män inte annat följer av denna lag.

Iden mån bestämmelserna i kom- munalskattelagen eller i denna lag meddelade. med stadganden i kom- munalskattelagen likartade bestäm- melser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt. skall även anvisningarna till kommunalskatte- lagen i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska pcrsoncr utom döds- bon gäller bestämmelserna i fjärde— åttonde styckena.

Bcskattningsärct utgörs av det rä- kenskapsår som slutat närmast före la_t'cringsärct. I fråga om verksamhet på vilken bokföringslagen(1976:125) inte är tillämplig gäller dock följande. Beskattningsåret får avse utom kalenderår räken- skapsår som omfattar tiden den 1 maj—den 30 april, den Ijuli—den 30 juni, den I september—den 31 au- gusti eller tid som enligt 12.6 andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet. Har skattskyldig påbör- jat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret. skall räkenskapsåret utgöra beskatt- ningsår utan hinder av att det omfat- tar annan tid än tolv månader. Rä- kenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid ätt aderton månader skall dock inte i något fall räknas SOm be- skattningsår. Inte heller skall räken- skapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas sorti beskatt-

Nuvarande lydelse

2 mom .4 lnkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentförctags räkning får redovisas hos kommittcntföretaget under förutsättning

Föreslagen lydelse

ningsår i annat fall än då omläggl ningen har skatt för att få samma rä- kenskapsår för förvärvskälla/t ifråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru- tet räkenskapsår godtas som beskatt- ningsår.

All inkomst hänförs till samma förvärvskälla.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av första och andra styckena löpande kapitalavkastning. vinst (realisa- tionsvinst) vid icke yrkesmässig av- yttring av tillgångar och sådana för- pliktelser som avses i 3 5 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19.5 kommu- nalskattelagen.

Ränteutgift och med den be- gränsning som anges i 14 mom. —för- lust (realisationsförlust) vid icke yr- kesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styck- ena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar ellerför andra liknande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas — utöver vad som följer av första stycket 25 5 1—8 mom. och 269' 1—6 mom.

2 mom. lnkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har dri- vit för ett kommittentförctags räk- ning får redovisas hos kommittent— företaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhällandet är grundat på skriftlig! avtal.

b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har dri- vit verksamhet i nämnvärd omfatt- ning vid sidan av ifrågavarande rö- relse.

e) att rörelsen drivits på det an- givna sättct under hela beskattnings- året för båda företagen eller sedan kommissionärsförtaget började driva verksamhet av något slag.

4Senaste lydelse 1986: 1233.

b) att kommissioniirsföretaget inte under beskattningsäret har dri- vit verksamhet i nämnvärd omfatt- ning vid sidan av den verksamhet som drivits för katnmittentföretagets räkning.

e) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela beskatt- ningsäret för båda företagen eller se- dan kommissionärsföretaget bör- jade driva verksamhet av något slag.

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att beskattningsäret] för båda företagen utgätt vid samma tidpunkt samt

e) att häda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbi- drag som under beskattningsäret hade lämnats till det andra f('_')retaget.

Med kommissionärsföretag för- stäs svenskt aktiebolag. eller svensk ekonomisk förening. som driver rö- relse i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sädana bolags eller föreningars räkning, och med kom- mittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.

llar kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse för tvä eller flera kommittentföre- tags räkning. fär inkomsten redovi- sas hos dessa företag om de förut- sättningar som anges i första stycket a och c--e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsäret har drivit verksam- het i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har driVits för kom- mittentföretagens räkning. Har kommissionärsförhällandet tillkom- mit av organisatm'iska eller mark- nadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl. kan riksskat- teverket dock pä ansökan av kom- mittentföretagen medge att inkoms- ten fär redovisas hos dem utan hin- der av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket 0 inte före- ligger. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överkla- gas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den rörelse som kommissionärsföretaget enligt avta- let skall hedri 'a för kommittentföre- tagets räkning anses ingå i bäda före- tagens verksamhet. lnkomst som en- ligt första eller tredje stycket redovi- sas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit rörelsen.

3 mo m.5 Äger svenskt aktiebo- lag. svensk ekonomisk förening eller

;' Senaste lydelse 1984: lllöl-

Med kommissionärsföretag för— stäs svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening. som driver verksamhet i eget namn uteslutande för ett eller flera andra sädana bo- lags eller fi'ireningars räkning. och med kommittentföretag förstås bo- lag eller förening för vars räkning verksam/teten drivs.

llar kommissionärsfr'iretag under samma beskattningsår drivit verk- sam/tet för två eller flera kommit- tentföretags räkning. fär inkomsten redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och e—e är uppfyllda i för- hällande till -'arje kommittentft'jre- tag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsäret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av verksamhet som har dri- vits för kommittentföretagens räk- ning. llar kommissionärsförhällan- det tillkommit av organisatoriska el- ler marknadstekniska skäl eller före— ligger andra synnerliga skäl. kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföretagen medge att in- komsten fär redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för av- drag som avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses fär inte över- klagas.

Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för kommittent- företagets räkning anses ingå i häda företagens verksamhet. lnkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit verksam/teten .

3 mom. Äger svenskt aktiebo- lag. svensk ekonomisk förening,

Prop. 1989/90:11()

1 40

Nuvarande lydelse

svensk ömsesidig skade/i'imäkrings- anstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotter- bolag). skall koncernbidrag som mo- derföretaget lämnar till helägt dot- terbolag eller som sådant bolag läm- nar till moderföretaget eller till an- nat helägt dotterbolag hos moder— företaget anses som avdragsgill om- kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. även om bi- draget inte för givaren utgör om— kostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsätt- ning för detta gäller

a) att den ltttt-'ttd_sakliga verksam- heten för sava'l givare sont mottagare avser jordbruksfastighet. annan fas- tighet eller annan rörelse än försäk- ringsrörelse som bedrivs av livför- säkringsanstalt.

Föreslagen lydelse

svensk sparbank eller svenskt ömse- sidigt skadeförst'ikringsföretag (mo-

. derföretag) mer än nio tiondelar av

aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar ( hel- ägda dotterförett'tg'). skall koncernbi- drag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som av- dragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren. även om bidraget inte för givaren ut- gör omkostnad för intäkternas för- värvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller

a) att varken givare ellermottagare är Iitförsäkringsföretag enligt 6 mom., lmsttulsföretag enligt 7 mom. . in vestmentföretag enligt

ll) mom. eller förvaltaingsföretag en- ligt 7.6 8 mom. andra stycket.

b) att säväl givare sotn mottagare redovisar bidraget till samma års taxe- ring öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga.

e) att dotterbolag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsäret för både gi- vare oeh mottagare eller sedan dot- terbolaget började bedriva verksam- ' het av något slag.

d) att. om bidrag lämnas från dot- terbolag till moderföretag. moder- förett'tget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppbu- rits från dotterbolaget samt

e) att. om bidrag lämnas från dot- terbolag till annat dotterbolag. mo- derföretaget är förvaltningsföretag som avses i 7.6 8 mom. tredje stycket eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsäret hade uppbu- rits från det givande dotterbolaget el- ler skattskyldigt för utdelning som under beskattningsäret hade uppbu- rits från det mottagande dotterbola- get.

e) att dotterföretag som lämnar el- ler mottar bidrag har varit helägt un- der hela beskattningsäret för både givare och mottagare eller sedan (lotter/"(firt'Jtaget började bedriva verksamhet av något slag.

(1) att. om bidrag lämnas från dat- terjöretag till moderföretag. moder- företaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppbu- rits från dotterföretaget samt

e) att. om bidrag lämnas från dot- terföretag till annat dotterföretag. moderföretaget är investmentföretag eller fi.")rvaltningsföretag som avses i a eller tnoderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsäret hade uppbu- rits från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som under beskattningsåret hade uppbu- rits från det mottagande dotterföre- laget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket. skall bidraget

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändä anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksam- het av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan mo- derföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Lämnas, [ fall som avses i första och andra styckena. bidraget mellan företag som enligt 355 l a mom. kommunalskattelagen (1928370) räknas som fämansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan fastighet. skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad för giva- ren och skattepliktig intäkt för motta- garen endast om något av följande yt- terligare villkor är uppfyllt, nämligen att även mottagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet el- ler att givarens f?tstig/tetsinnehav till huvudsaklig del stadigvarande an- vänds i jordbruk, skogsbruk eller rö- relse. som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda skäl föreligger. ntedge undantag från bestämmelserna i detta stycke. Riks- skatteverkets beslut i dessa frågor får inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i första och andra styckena skall kon- cernbidrag som svenskt företag läm- nar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för giva- ren och skattepliktig intäkt för mot- tagaren under förutsättning att bi- draget rned avdragsrätt för givaren enligt första—tredje styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget däref- ter. direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vi- darebefordras till mottagaren på så— dant sätt att varje förmedlande före- tag skulle ha haft rätt till avdrag en- ligt första—tredje styckena för vidare- befordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa kon- cernbidraget som intäkt av fastighet eller rörelse.

Vid tillämpning av 4.5 första stycket 3 anses koncernbidrag som intäkt av rederi-. lllflftlrtS- eller varvs- rörelse endast om bidraget utgör av-

Även i andra fall skall koncernbi- drag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som av- dragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottaga- ren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterli- gare företag. hade kunnat vidarebe- fordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebe- fordrat belopp.

Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska per- soner som avses i 29' 12 mom. inte anses som svenska ekonomis-ka för-

Nuvarande lydelse

dragsgill omkostnad för givaren i rö- relse av angivet slag.

Föreslagen lydelse

eningar.

Avdrag för koncernbidrag får ätnjutas endast av den som visar att förut- sättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt före- tag till annat svenskt företag. med vilket givaren är i intressegemen- skap. för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öp- pet. kan regeringen medge att bidra- get skall anses som avdragsgill om- kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för tnottagaren även om en el- ler llera av de förutsättningar som anges i första—Hörde styckena inte är uppfyllda.

4 mom.h Bestämmelserna i an- dra—åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 & aktiebolagslagen (l97511385) under förutsr'ittning att in gel av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse,

2. 12. kap. 1 och 35% lagen (1987:667) om ekonomiska för- eningar under förutsättning att ingen avföreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrö- relse än sådan som består i att för- valta medlemmarnas medel.

Lämnas bidrag från svenskt före— tag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemen- skap. för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öp- pet, kan regeringen medge att bidra- get skall anses som avdragsgill om- kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en el- ler flera av de förutsättningar som anges i första—tredje styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Bestämmelserna i andra—åttonde styckena nedan gäl- ler i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 & aktiebolagslagen (1975:1385).

2. 12. kap. 1 och 3 åå lagen (1987:667) om ekonomiska för- eningar.

3. 11 kap. 1 och 2 åå bankaktiebolagslagen (1987:618). 4. 7 kap. 1 och 2 så?" sparbankslagen (l987:619). 5. 10 kap. 1 och 2 så föreningsbankslagen (1987:620). Har lager. fordringar och liknande tillgångar i rörelse hos det överta- gande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskatt- ningsavseende gäller för det överla- tandc företaget, skall det överta- gande företaget ta upp mellanskill- naden sotn intäkt.

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före- taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsav- seende gäller för det överlåtande företaget. skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad. markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent- rätt. hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärdc anses som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reg- lerna för räkenskapsenlig avskriv- ning övertagits och har dessa till-

"1._vdclse enligt prop. l989i9l):74.

Har inventarier eller andra till- gångar som får skrivas av enligt reg- lerna för räkenskapsenlig avskriv- ning övertagits och har dessa till-

Prop. 1989/90: 1 10

Nuvarande lydelse

gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagande företaget medges rätt att även efter fusionen - tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäl- ler att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller. om företa- get begär det. med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Föreslagen lydelse

gångar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket. har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskriv- ning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår dä fusio- nen genomförs ellcr med en tredje— del för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast föl- jande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärdc och gäl- lande ingångsvärde anscs som om överlåtande och övertagande företag ut- gjort en skattskyldig.

Har bctalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå- tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva- rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät- ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan- den som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för nå- got av de deltagande företagen. Av- yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisations- vinst eller avdragsgill realisations- förlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före- tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsbolags hela fi.")rsäkrings- bestånd övertagits av ett annat för- siikringsbolag.

[llls' lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Vid sådan fusion. som avses iZ .*5 4 mom. första stycket lagen ( 1 947:5 76 ) om statlig inkomstskatt, har det över- tagande företaget samma rätt till förlustavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum.

Sker fusionen enligt 14 kap. 8 sS' ak- tiebolagslagen (1975:I385) och var moderbolaget vid utgången av be- skattningsåret eller dotterbolaget vid ingången av förluståret ett få- mansföretag. har moderbolaget rätt att utnyttja dotterbolagets förlustav-

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för nä- got av de deltagande företagen. Av- yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisations- vinst eller avdragsgill realisations- förlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före- tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett försa"kringsföretags hela försäkrings- bestånd övertagits av ett annat för- säkringsj'öretag.

Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som avses i 2655 kommunalskattela- gen (1928:370) och i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 # nämnda lag vid utgången av be- skattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskatt- ningsåret krävs dock att moderbola- get ägde mer än nio tiondelar av ak-

Prop. 1989/901110

Nuvarande lydelse

drag endast om moderbolaget vid in- gången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbo— laget. Beteckningen fämansföretag har den betydelse som anges i 35 s 1 (1 mom. sjunde stycket a kommunal- skattclagen (1928:37()).

Sker fusionen enligt 12 kap. I och 3 55 lagen ( I 987.667) om ekono- miska föreningar har den överta- gande föreningen rätt att utnyttja den överlåtande föreningens förlustav- drag endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa föreningar enligt 2 .»5 8 mom. lagen om statlig in- komstskatt.

(Zs' 4 mom.)

Restituerad. avkortad eller avskri- ven skatt, som enligt 1 mom. andra st)-'cket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för det överlåta/ale företaget, skall i stället utgöra skattepliktig in- täkt för det övertagande företaget. Vidare får det övertagande företaget avdrag för skatt som skulle ha varit avdragsgill för del överlåtande före- taget enligt 4 5. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försökringsbestånd övertagits av ett annatförsäkringsbolag och det över- låtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstårfrån att yrka avdrag.

Över/åts aktie i aktiebolag eller andel i handelslmlag. ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma kon— cern, skall — där ej annatföljer avbe- stämmelserna i 35 _6 3 mom. åttonde

Föreslagen lydelse

tierna i dotterbolaget vid den sist- nämnda tidpunkten. Vid fusion mel- lan ekonomiska föreningar kråvs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också då en juridisk person icke yr- kesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25—30 ss till en annan juridisk person såvida överlå- telsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag el- ler står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelserna om värdeminsk- ningsavdrag m. m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket » om aktie i aktiebo- lag eller andel i handelsbolag. eko- nomisk förening eller utländsk juri-

Prop. 1989/9011 10

Nuvarande lydelse

stycket kotntttunalskattelagett (19.28.370) — beskattning av realisa- tionsvinst inte äga rum, om moder- företaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen inne- has som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastig- het. värdepapper eller annan därmed likartad lös egettdotn. [ fall som nu avses skall det företag som övertagit aktien eller andelen anses lta förvär- vat dett vid den tidpunkt och för den attskaffningskostnad sotn gällt för det företag som överlåtit aktien eller attdelett. (_)m överlåtelsen sker till utländskt företag. kan regeringen el- ler myndighet som regeringen be- stämmer medge befrielse från reali- satiottsi'instbeskattningen. Bestäm- melserna i detta stycke om beskatt- ning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisa- tionsförlttst. Avdrag för realisations- förlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt kottcertt företag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening ett till— gång och skulle vid en försäljttittg av til/gängen köpeskillingen ha varit skattepliktig i fört-'ärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst som om till— gången sålts till ett pris motsvarande tt'llgdttgens verkliga värde vid utsktft- ningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftttittg i samband med sådan fu— sion som avses i första stycket.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening mottagit utdelning i forttt av tillgång, för vilken det utdelattde företaget vid avyttring skttlle lta be- räknat vinst eller förlust enligt 35 och 36 ss kommunalskuttelagen. och är mottagande företag frikallat från skattskyldighet för utdelningen en- ligt 7å Sntomu skall skattepliktig

realisationsvinst eller avdragsgill rea- .

lisationsft'jrlust vid avyttring av till- .gängen liksom värdetninskningsav- drag beräknas som om det utdelande företaget och det mottagande företa- get utgjort en skattskyldig.

Föreslagen lydelse

disk person överläts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag eller en ekonomisk för- ening och den överlåtna aktien eller ' andelen innehas som ett led i kon- cernens verksamhet. Sker överlåtel- sen till ett utländskt företag. kan re- geringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

Vid utskiftning av tillgångar i sam— band med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskattning ett/igt punkt 1 fjärde stycket av anvis— ningarna till 225 komtnunalskattela— gett inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett före- tag sattt är frikallat från skattskyldig- het för utdelningen enligt 7 & 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjuttde stycket första och andra tnettingartta Om det utdelande företaget inte at- tagsbeskattas enligt punkt [ fjärde stycket av anvisningarna till 2.5 komtnunalskattelagen.

Prop. 1989/9():11()

Nuvarande lydelse

5 mom .7 Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig dcl överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten. kommun eller landstings- kommun eller till ett av dem helt el- ler till övervägande de] direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtel- sen inte avräknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om över- låtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en kon- cern.

Föreslagen lydelse

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten. kommun eller landstings- kommun eller till ett av dem helt el- ler till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får under- skott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte av— räknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i före— tagets verksamhet och ej heller i fråga om överlåtelser inom en kon- cern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verk- samhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det be- skattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt motsvarande grunder som enligt 41.5 kommunal- skattelagen (19281370) tillämpas vid beräkning av inkomst av förvärvs- källor av det slag som är ifråga. Här- vid får värdet av återstående till- gångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid. uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om överlåtelser som ful/gjorts efter den 18 maj I 979.

6 mom." Med livförsäk- ringsanstalt förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse utc- slutande eller så gott som uteslu- tande avser personförsäkring (liv- försäkring, sjuk- och olycksfallsför- äkring, avgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstalt för- stås annan försäkringsanstalt än liv- försäkringsanstalt. Utländsk försäk- ringsanstalt, som drivit försäkrings-

iScnaste lydelse 1984: 1061. *Senaste lydelse 19852249.

Företagets inkomst under det be- skattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt de grunder som gäller enligt 245 kommunalskattela- gen (1928z370). Härvid får värdet av återstående tillgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp till högre belopp än som motsvarar det all- männa saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

6 mom. Med livförsäkrings- företag förstås i denna lag företag vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring. av- gångsbidragsförsäkring samt arbets- löshetsförsäkring). Med skade- försäkringsföretag förstås an- nat försäkringsföretag än livförsäk- ringsföretag. Utländskt försäkrings- företag, som drivit försäkringsrö-

Prop. 1989/90: 1 10

Nuvarande lydelse

rörelse här i riket. bedöms med hän- syn endast till den rörelse som an- stalten drivit här.

Understödsförening. vilken enligt Sina stadgar får meddela annan kapi- talförsäkring än sådan som omfattar kapitalundersti'id på högst 1000 kro- nor för medlem. anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig till liv- försäkring.

Såsom nettointäkt av försäkrings- rörelse. som drivits av inländsk liv/"ö rsäkringsanstalt. anses nettointäkten av anstaltens kapital- oeh fastighetsförvaltning med un- dantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk- ringar. vilka anstalten meddelat di- rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt. dels avgångsbidragsförsäkringar medde- lade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- dens huvudorganisationer.

Om värdet av tillgångarna i för- säkringsrörelse. sonz drivits av liv ör- säkringsanstalt. vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels f("jrsäkringstekniska skulder ökade med 20 procent för sjuk- och olycks- fallsförsäkring och med 5 procent för annan försäkring. dels beloppet av de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar. får ett be- lopp motsvarande fem gånger skill- naden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av liv- föm'äkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte—tionde styck- ena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av

Föreslagen lydelse

relse hår i riket. bedöms med hänsyn ' endast till den rörelse som företaget

drivit här.

Understödsl'örening. vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi- talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kro- nor för medlem'. anses i denna lag som liiförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till liv- försäkring.

Såsom nettointäkt av försäkrings- rörelse. som drivits av inländskt livförsäkringsföretag. anses nettointäkten av företagets kapital- och fastighetsförvaltning med un- dantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk- ringar, vilka företaget meddelat di- rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag. dels avgångsbidragsförsäkringar medde— lade enligt grunder som fastStällts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- dens huvudorganisationer.

Nettointäkt som inte undantagits frän beskattning enligt tredje stycket skall beräknas enligt reglerna för nä- ringsverksamhet enligt denna lag. För den del av nettointäkten som un- dantagits från beskattning enligt nämnda stycke och som avser perz- sionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen (1990:000) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel.

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

kapital- och fastighets/ön'altning med undantag av den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk- ringar. vilka anstalten meddelat di- rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt. dels av- gångsbidragsförsäkringar medde- lade enligt grunder sotn faststt'illts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- dens hui'udorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskriv- ning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättaingstillgång i försäkringsrö- relsen skall punkt 1 fjärde stycket av ant-'isningartu't till 28 # kommunal- skattelagen (1928:370) tillämpas. I bruttointäkten upptas vidare hyres- värde av fastighet. som använts i för- säkringsrörelsen. Har lit-försäkrings- anstalt ltos utländsk försäkringsan- stalt återförsäkrat direkt meddelad el- ler i återförsäkring åt inländsk för- säkringsanstalt meddelad annan för- säkring än pensionsförsäkring utan att Itos sig behålla pretniereserven. anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarig- het enligt den räntefot sotn legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld. dels i fråga om fastighetsft'irvaltning annan enligt 25.6 kornmunalskattelagen avdrags- gill omkostnad för fastighet, dels för- lust vid försäljning av annan til/gäng än inventarium eller för stadigva- rande bruk i rörelsen (utsedd fastig- het, dels belopp varmed värdet av an- nan tillgäng än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelser: avsedd fastighet nedskrivits ett/igt kommu- nalskattelagen. dels fem procent av vad som återstår av bruttointäktenefl ter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell lit-försäk— ring. individuell annan personför- säkring och gruppftiirsäkring får i varje sådan verksamhet jörsig, sedan avdrag ätnjutits enligt föregående

Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: HD

Nuvarande lydelse

stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp tttotsva- rande för varje direkt tecknad per- sonförsäkring. som inte är pensions- försäkring eller avgångsbidragsför- säkring som avses isjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt lkap. () # lagen ( ] 962.381 ) om all- män försäkring fastställts för taxe- ringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så. att öretal bortfaller. Som en för- säkring anses dels alla individuella liiförsäkringar, som samtidigt teck- nats pä samma persons eller samma personers liv. dels alla andra indivi- duella personförsäkringar. som sattt- tidigt tecknats med samma person som försäkrad. dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sam- manlagt avdrag enligt detta stycke får inte överstiga återstående bruttoin- täkt av den verksamhet till vilken av- draget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på äterbäringsmedel som tillkommer fönsäk rin gsta gare .

Såsom nettointäkt av försäkrings- rörelse. som drivits av inländsk skadeförsäkringsansta/t. an- ses överskottet av fi:")rsäkringsrörel- sen. Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten först'ikringstek- niska skulder för egen räknittg och. i den utsträckning som närmare anges nedan. för avsättning till vissa fon- der.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse. som drivits av in- ländsk skadejörsäkringsanstalt. får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader. som av- ses i 295 kommunalskattelagen. för avgifter och bidrag. som utgivits till kommun. förening eller samman- slutning och som avser att under- stödja verksamhet med syfte att förebygga skador. vilka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av försäkrings- tekniska skulder för egen räkning.

Föreslagen lydelse

Såsom nettointäkt av försäkrings- rörelse. som drivits av inländskt skadeförsäkringsföretag. an- ses överskottet av försäkringsrörel- sen.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse. som drivits av in- ländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader. som av- ses i 23å kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun. förening eller samman- slutning och som avser att under- stödja verksamhet med syfte att förebygga skador. vilka faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen. för ökning av försäkrings- tckniska skulder för egen räkning.

Prop. 1989/90:11()

Nu varande [_ v delse.

för ökning av säkerhetsrescrv. för utbetald återbäring eller verkställd premieåtcrbetalning, för avsättning till sådan regleringsfond. som av tra- fikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrö- relse. ävensom för ökning av utjäm- ningsfonderna. i den mån denna ök- ning inte överstiger vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde— em- tonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fjortonde och femtonde styckena. skillnaden mellan

å etta sidan samman av följande inkotnstposter. nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång.

b) säkerhetsresent vid årets in- gång.

(') premieinkomst för egen räk- ning.

d ) f vra procent ränta på posterna a och b.-

å andra sidan summan av följande utgiftsposter. nämligen:

e.) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall.

f) utgiven vinstandel. återbäring el- ler premieåterbetalning.

g) fört'altningskostnader för egen räkning oavsett om de är avdragsgilla i skatte/1('inseende.

h ) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ittgår i rörelsen.

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång.

j) säkerhetsreserv vid årets utgång. Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkrings- rörelse eller. om fonden nedsatts, till- låggas belopp motsvarande nedsätt- ningen.

Driver anstalt jörsäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänför/ig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket. skall vinsten

Föreslagen lydelse

för ökning av säkerhetsrcserv samt för utbetald återbäring och verk- ställd premieåterbetalning.

Nuvarande lydelse

vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verkstan- lteten. Uppkommer underskott i så- dan verksanthet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Föreslagen lydelse

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 s' första stycket försäkringsrörclselagen (1982z713) (premiere- serv. ersättningsreserv. skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighct.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeftfirst'ikringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen el- ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fast- ställd normalplan.

Med pretnieinkotnst. förvaltnings- kostnader m.m. för egen räkning för- stäs anstaltens pretnieinkomst. för- valtningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås fottd. som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning. stadgarna för bola- get får användas endast till att helt el- ler delvis täcka jörlust på själva för- säkringsrörelsen samt eftersådan dis- position kvt'tnstående förlust på rörel- sen i dess hel/iet i den ntån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttt'ickning genom ianspråktagande av andra till fram- tida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning. av säker- hetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för hasdjursförsäkring och reglerings- fond för trafikförsäkringsattstalt ävensom minskning av utjämnings- fonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen. varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig ut- jämningsfond. för vilken bestämel- ser om inskränkt dispositionsrätt funnits. eller utjämningsfond. som bildats efter nämnda dag. skall fon- den anses härigenom undergå minskning med hela det belopp var- till den uppgick före ändringen.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redovisa enligt en av regeringen el- ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fast- ställd normalplan.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker- hetsreserv. av regleringsfond för tra- fikförsäkring och av minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsord- ningen. varigenom företaget får rätt att på annat sätt än ovan sagts dispo- nera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond. för vilken bestäm- melser om inskränkt dispositionsrätt funnits. eller utjämningsfond. som bildats efter nämnda dag. skall fon- den anses härigenom undergå minskning med hela det belopp 'ar- till den uppgick före ändringen.

IQ

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till fi.")rsäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländsk livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på för- säkringsrörelse som utländsk liv- försäkringsanstalt drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse. som här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt. an- ses som här i riket skattepliktig net- tointäkt ett belopp motsvarande två procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transportförst'ik- rings- och sjökaskofc'irsäkringsrö- relse samt två procent av anstaltens premieinkomst av (ur/mn här bedri- ven försäkringsrörelse. Med premie- inkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier. dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.

Blir det på grund av bestämmel— serna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skä- ligt sätt.

Bestämmelserna i detta moment om inländskt lit-försäkringsföretag har motsvarande tillämpning på för- säkringsrörelse som utländsk! livförsäkringsföretag drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäkringsföretag, an- ses som häri riket skattepliktig net- tointäkt ett belopp motsvarande två procent avföretagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås brutto- beloppet av årets försäkringspre- mier, dvs. utan avdrag för återför- säkringspremier.

Blir det på grund av bestämmel- serna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skä-

ligt sätt.

7 mom.” Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag. vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ät föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostä- der i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhanda- hålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bo- stadsförening eller bostadsaktiebo- lag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastig- hetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsatt för året näst före taxerings- äret. beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde. uppskattat en- ligt de grunder, som gällt för åsät- tande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

”Senaste lydelse 19851822.

Har fastighet tillhört bostadsföre- ning eller bostadsaktiebolag skall så- som intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räk- nat tre procent av fastighetens taxe- ringsvärde året näst före taxerings- året. Är taxeringsvärde inte åsatt för året näst före taxeringsäret, beräk- nas intäkten på grundval av fastighe- tens värde. uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före tax- eringsåret.

Prop. 1989/90:_110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1. 989/ 90: l If)

I fråga om fastighet. för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket. får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat. i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt 1 första stycket av att- visningarna till 4] S* kommunalskat- telagen ( [9283 70), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäk- ningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskatt- ningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsrnässiga grunder. skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår be- räkna inkomsten enligt sådana grun- der.

Vad sotn sägs i detta moment skall även gälla i fråga om fastighet, vilken tillhört bolag. förening eller stiftelse. som av bostadsstyrelsen (statens bygg- nadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bo- stadsföretag. Vidare får regeringen efter ansökan medge att vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som tillhört annat företag under förutsättning att

1. företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt

2. företaget bedriver sin verksamhet enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföretag.

Regeringens medgivande får återkallas om omständigheterna ger anled- ning till det.

Vad som ett/igt punkt 10 av anvis- ningarna till 24 #. punkt 2 a andra stycket av attvisningarna till 36 .5. punkterna ]. 2 och 4 av anvisning- arna till 41 a $$ komtnuna/skattelagen gällerft'irfastigliet som avses i24 # 2 mom. samma lag skall även gälla för fastighet sotn al.-'ses i detta moment.

Äger fastigheten del i sådan sam- fällighet sattt avses i 41 (1.5 kommu- nalskattelagen ( I928:37()) skall fas- tighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde inräknas i underlaget för intäktsberäkningen enligt andra stycket i de fall där samfälligheten ut- gör en särskild taxeringsenhet. Vi- dare skall som intäkt tas upp dels så- dan inkomst sattt avses i punkt 2 av anvisningarna till nyssnämnda para- graf i den mån den utgörs av avkast- ning av kapital. och överstiger 300 kronor. dels sådan utdelning sotn av- ses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf.

8 mom. ”' Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verk- samhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller för- säljningar. medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars hu- vudsakliga verksamhet avser rörelse.

ll'Scnastc lydelse 1987zl 149.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som

Nuvarande lydelse

har också rätt till avdrag för utdel— ning som lämnas i förhållande till in- betalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska för- eningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 75 Smom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av ut- delningen högst 10 procent av utdel- ningen pä annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet av- dragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar. vilkas verk- samhet huvudsakligen avser rörelse. har centralorganisationcn — även om den inte är kooperativ enligt tionde tolfte styckena nedan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsin- satser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser rö- relse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. [ annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital. Är föreningen ett förvalt- ningsföretag enligt 7 & 8 mom. tredje stycket skall det avdragsgilla belop- pet minskas med den del av utdel- ningen som föranlett frikallelse frän skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår som utdel- ningen hänför sig till.

Föreslagen lydelse

lämnas i fi'irhällande till inbetalda in- satser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfal- ler nägon som enligt 7å 8 mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Av- ser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdel- ningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar. har central- organisationcn — även om den inte är kooperativ enligt tionde—tolfte styckena nedan rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Är för- eningen ctt förvaltningsft'.'>retag en- ligt 7å Smom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som för- anlett frikallelse frän skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras pa särskild blankett enligt formu- lär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankcrnas säkerhetskassa. Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban- kerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypoteks- kassa och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag får göra avdrag för belopp. som avsatts till reservfond. i den män avsättningen är nödvändig för att upp- bringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skul— der. Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reserv- eller säkerhetsfond. i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

'JI

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i ättonde stycket satts ned skall om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse säsom koope- rativ. om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en f("örening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar. utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en. som är bosatt inom föreningens verksamhetsområdc eller tillhör dess angivna verksam- hetskrets. förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som där- jämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den ("nnständighetem att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansiiikningarna och av- visa sådana sökande. som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för med- lemskap. betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en för- ening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa. att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållan- den inte kan beviljas medlemskap -— i en stor förening. som säljer till utom- stäende. är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer. som skulle vara önskvärda som medlemmar sa bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem. det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som med- lem erhäller.

' Kooperativa föreningars eentralorganisationer är att anse säsom öppna. även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar. som fyller av cen- tralorganisationen uppställda krav på stadgar. skötsel och ekonomisk solidi- tet. oeh även om endast ett enda företag inom varje område antas säsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt sä berövas en eentralorganisation inte dess kooperativa karaktär. om rösträtten bland dess förstahandsmed- lemmar. ft.")reningarna. utö 'as efter föreningarnas medlemsantal.

9 motn. " l-lar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upp— tagit län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslän). medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det länta- som inte är beroende av det länta- gande företagets utdelning eller gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt be- vinst får företaget avdrag enligt be- stämmelserna i 22. 25. 29, 36 och stämmelserna i 239' kommunalskat- 39 559" kommunalskattelagen telagen (1928z37U). ( l928z370').

Ränta. vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den för- värvskälla vari (let lättade kapitalet har nedlagts endast under förutsätt- ning att

"Senaste lydelse l985:308.

Ränta. vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget endast un- der förutsättning att

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

a) länet har utbjudits till teckning på den alltnänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av länet har lämnats nå- gon som inte äger aktier eller ande- lar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 435 eller i 579" 3 mom. kommunalskattelagen samt — såvitt gäller fämansföretag som avses i 355 la mom. kommu- nalskattelagen — inte heller är före- tagsledare i företaget eller närstå- ende till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företa- get eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats nä- gon som inte äger aktier eller ande- lar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisningarna till 435 kommunal- skattelagen samt — såvitt gäller fä- mansföretag som avses i punkt 14 av ant-'isningarna till 32.6 kommunal- skattelagen inte heller är företags- ledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till ak- tie- eller andelsägare i företaget eller

e) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhål- lande till deras innehav av aktier eller andelar.

1 fall som avses i tredje stycket e) skall det låntagande företaget dock som intäkt i den jöri't'irt-'skälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrättcrna kan anses ha till- förts aktie- eller andelsägarna. Be- loppet tas till beskattning vid taxe- ringen för det beskattningsår under vilket teckningen av länet har avslu- tats.

1 fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt ta upp ett belopp motsva- rande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av läntagande företag får riksskatteverket. under förutsätt- ning att lånevillkorcn med hänsyn till omständigheterna vid länets uppta- gande fär antas ha bestämts på affärsmässig grund. besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget så- dant fåmansföretag som avses i 35 5 1 a mom. kommunalskattelagen. gäller — oberoende av bestämmel- serna i tredje oeh fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas till ak- tie- eller andelsägarc eller företags- ledare i företaget eller dem närstå— ende personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och när- stående personer har den innebörd

Är det läntagande företaget så- dant fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32.5 kommunalskattelagen. gäller — obe- roende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta. som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller f("_')retagsledare i företaget eller dem närstående per- soner eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och när- stående personer har den innebörd

Nuvarande lydelse

som anges i 35,6 latnom. kotnmu- nalskattelagen.

Föreslagen lydelse

som anges i punkt 14 av anvisning- arna till 3.2 s” kt.)mmunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till ny- teckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan elnlSSlOHSPrisct och skuldebrevets marknadsvärde.

lt) mom.” Avkastning av till- gångar ingående i aktiefbnd utgör in- kotnst av kapital för fonden.

Aktiefond får göra avdrag för ut- delning pä andel i fonden säsom för rättta på gäld. Avdraget skall anses belöpa på det räkenskapsår vartill ut- delningen hänför sig även om tttdel— ningen utbetalas till andelsägarnu först under därpå följande räken- skapsår.

(3 &" tredje stycket)

l-lar bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet sitt säte i utlandet. men utövas den verkliga ledningen av företaget häri riket. skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk förening. såvida företaget. direkt el- ler genom förmedling av juridisk person. huvudsakligen ägs eller på annat därmed jämförligt sätt innc- has av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel

|ZSenaste lydelse lUS—lzltlöl.

lf.) mom. Vid inkomstberäk- ningen för ett investmentfc'iretag giil- ler. utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag.

1 . att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra t-färdepapper sotn avses i 2755 ] mom.,

2. att sotn intäkt tas upp 2 procent för är räknat av värdet vid ingången uv beskattningsäret av egendom som avses i 27.6 ] mom..

3. att avdrag får göras för utdel- ning sottt företaget har beslutat för beskattttingsäret, dock inte med så stort belopp att det föranleder under- skott.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så gott SOm uteslutandeförvaltar värdepapper eller likartad lös egett- dotn och vars uppgift väsentligen är att genom ett vii/fördelat värdepap- persinnehav erbjuda aktie- eller att- (lelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger ak- tier eller andelar.

Vad sotn föreskrivits för invest- mentföretag gäller också för aktie- fonder. För aktiefonder utgör intäk- ten ettligt första stycket 2 dock 1.5 procent.

[2 mom. llar bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verk- samhet sitt säte i utlandet. men ut- övas den verkliga ledningen av före- taget här i riket. skall företaget en- ligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk förening. såvida företa- get. direkt eller genom förmedling av juridisk person. huvudsakligen ägs eller på annat därmed jämförligt sätt innehas av svenska fysiska per- soner och företagets verksamhet vä- sentligen består i förvaltning av eller

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

med värdepapper eller annan där- med likartad lös egendom.

(anv. till 41 & p. 1 fjärde stycket. tredje meningen KL)

Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fämansföretag till fö- retagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning.

Föreslagen lydelse

handel med värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

] 3 nt () m. Ett fåntansföretag har inte rätt till avdrag för kostnad för anskaffande av egendom. hyra eller annan ersättning för lokal eller ned- skrivning av lånefordran [ den ntån ett motsvarande belopp skall beskat- tas som intäkt av tjänst enligt punkt 14 första, andra. femte eller sjunde stycket av anvisningarna till 325 kommunalskattelagen ( 1 9.283 70). I fråga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts endast i den mån ersättningen överstiger marknads- mässig ersättning.

1 fall som avses i punkt I 4 fjärde stycket första meningen av anvisning- arna till 3255 komntunalskattelagen sker uttagsbeskattning av fåmans- företaget om inte tredje meningen i stycket är tillämplig. Uttagsbeskatt- ning sker även i fall som avses isjätte stycket i anvisningspunkten.

Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till fö- retagsledare ellerföretagsledare när- stående person får åtnjutas först un- der det år då ersättningen har beta- lats ut eller blivit tillgänglig för lyft- ning.

] 4 m 0 m. Ifråga om juridiska personer utom dödsbon medges av- drag för förlust vid avyttring av till- gång som avses i 27 _l)" 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan till- gång. Uppkommer underskott be- handlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första meningen.

Begränsningen [ första stycket gäl- ler inte ont innehavet av den avytt- rade tillgången betingats av verksam- het som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförluillanden eller orga- nisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i 7 55 8 mom. tredje stycket avytt-

Prop. 1989/9(l:110

Nuvarande lydelse

[8 & lagen (l960:63) om förlustav- drag]

Ett aktiebolag. som är fåmans- företag vid ingången av förluståret ( ingångsdagen) eller vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skall ske (utgångsdagen). har inte rätt till förlustavdrag om

1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget pä utgängsdagen ägs av en person som på ingångsda- gen inte ägde aktier med så stor an- del i röstetalet eller

"2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsda- gen.

Aktier söm förvärvats genom emission med lika rätt för aktie- ägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tid- punkt dä aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans f("ärvärv genom emissionen.

Med ägare till aktier avses fysisk person som direkt eller genom för— medling av juridisk person äger el- ler på därmed jämförligt sätt inne- har aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhål- landena i ett bolag skall

1. den som är aktieägare pä in- gängsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och

2. aktier. som förvärvats av någon som såväl på ingängsdagen som vid förvärvstillfället var företagsledare i bolaget. anses ha ägts av denne även på ingångsdagen.

Som närstående räknas föräldrar. far— och morföräldrar. make. av- komling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller av- komling. Med make avses även ef- terlevande make och med avkom- ling även styvbarn och fosterbarn. Förhållandena vid förvärvstillfället

Föreslagen lydelse

rat aktie. eller andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid (1.

l 5 m 0 m. Ett aktiebolag. som är fåmansföretag vid utgången av be- skattningsåret (utgångsdagen) eller vid ingången av det närmast före- gående beskattningsåret (ingångsda- gen). har inte rätt till avdrag för un- derskott som avses i 26 .5 kommunal- skattelagen (19.28.1370) om

1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsda- gen inte ägde aktier med så stor an- del i röstetalet eller

2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgangsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsda- gen.

Aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktie- ägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tid- punkt dä aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen.

Med ägare till aktier avses fysisk person som — direkt eller genom för- medling av juridisk person äger el- ler på därmed jämförligt sätt inne- har aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhål- landena i ett bolag skall

[. den som är aktieägare pä in- gångsdagen oeh samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och "

2. aktier. som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid förvärvstillfället var företagsledare i bolaget. anses ha ägts av denne även på ingängsdagen.

Som närstående räknas föräldrar. far- och morföräldrar. make, av- komling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller av- komling. Med make avses även ef- terlevande make och med avkom- ling även styvbarn och fosterbarn. Förhällandena vid förvärvstillfället

Nuvarande lydelse

är avgörande för om en person skall anses som närstående.

Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rät- ten till förlustmtdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tidpunkt under förluståret då verksamheten påbörjades.

Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också be- träffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar.

Beteckningarna fämansföretag och företagsledare i fämansföretag har den betydelse som anges i 3555 la mom. sjunde stycket a) samt åt- tonde stycket kommunalskattelagen (19281370).

[9ä lagen (1960:63) om förlustav- drag]

Förvärvar en juridisk person di- rekt eller genom förmedling av dot- terföretag — aktier i sådan omfatt- ning att förvärvaren får ett bestäm- mande inflytande i ett aktiebolag. som inte är fåmansföretag enligt 35 & Ia mom. sjunde stycket a kommu- nalskattelagen ( 19281370). gär aktie- bolaget miste om rätten till avdrag för förlust som uppkommit före för- värvet om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvaltning. Den som äger el- ler på därmed jämförligt sätt inne- har aktier mcd mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett be- stämmande inflytande i detta. Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträf- fande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar.

Har förlust uppkommit i ett all- männyttigt bostadsföretag. går före- taget miste om rätten till avdrag för förlusten om en överlåtelse av aktier eller andelar iföretaget eller annan

Föreslagen lydelse

är avgörande för om en person skall anses som närstäende.

Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rät- ten till avdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tid- punkt under det närmast föregående beskattningsåret dä verksamheten påbörjades.

Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också be- träffande ekonomiska föreningar och andelar i sädana föreningar.

Beteckningarna fåmansföretag och företagsledare i fåmansförctag har den betydelse som anges ipunkt 14 av anvisningarna till 32 $$ kommu- nalskattelagen.

] 6 m 0 m. Förvärvar en juridisk person direkt eller genom förmed- ling av dotterföretag — aktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett bestämmande inflytande i ett aktie- bolag. som inte är fämansföretag en- ligt punkt 14 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (.19282370"). går aktiebolaget vid taxeringen för det beskattningsår då fört-'ärt-et sker miste om rätten till av- drag för underskott som avses i 26 35 kommuna/skattelagen om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvalt- ning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett bestämmande infly- tande i detta. Vad som sägs om ak- tiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekono- miska föreningar och andelar i så- dana föreningar.

Föranlerler en överlåtelse av ak- tier eller andelar i ett allmännyttigt bostadsföretag eller annan ändring i fråga om företaget att godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

ändring i fråga om företagetföranle- der att godkännandet som allmän- nyttigt bostadsföretag skall återkal- las. Vad nu har sagts om allmännyt- tigt bostadsföretag gäller ocksä före- tag som efter medgivande av rege- ringen har tillämpat samma metod vid inkomstbeskattniugen som de allmännyttiga bostadsföretagen.

'_'—J

” Senaste lydelse 1984:1(_161.

Föreslagen lydelse

skall återkallas har företaget vid taxeringen för det l..)eskattningsår då ändringen inträffade inte rätt till av- drag för underskott som avses i 26 å kommuttalskattelagen. Vad nu har sagts om allmännyttigt bostadsföre- tag gäller också företag som efter medgivande av regeringen har till- lämpat samma metod vid inkomst- beskattningen som de allmännyttiga bostadsföretagen.

] mom. Till intäkt av kapital räk- nas löpande avkastning. vinster och annan intäkt som härrör från egen- dom. i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden. obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar. vinst ( realisationsvinst) vid icke yr- kesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privat- bostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 .6' kommu- nalskattelagen ( I 9283 70).

Att utdelning och vinst vid försälj- ning av aktier i vissa fall skall hän- föras lill inkomst av tjänst framgår av ]? mom.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring istället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karak- tärsbyte) sker beskattning som om tillgångar: hade avyttrats för ett ve- derlag motsvarande marknadsvärdet (t'tvskattning). Tillgången anses här- efter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsw'irdet. På den skatt- skyldiges yrkande sker dock inte av-

Nuvarande lydelse

(39% 1 mom. andra stycket KL)

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskOstnader endast till den del dessa överstiger 1 000 kronor un- der beskattningsåret.

Föreslagen lydelse

skattning. [ sådant fall behåller till- gången sitt ariskaffningsvärde. .? nt () nt. Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för in- ' täktcrnas förvärvande samt för ränte- utgift och förlust (realisatiottsförlust)

- vid icke yrkesmässig avyttring av till- gångar och sådana förpliktelser som anges i ] mom.. i den mån inte annat anges i 30 .fi femte stycket. allt under förutsättning att avdrag inte skall gö- ras från intäkt av näringsverksanzhet.

()nt ränteutgtftcrna överstiger rän- leintäkterna med mer än 100 000 kronor eller om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handels- bolag — 1!) 000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutamle beloppet om inte an- nat framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. Till ränteintäk- ter hänförs därvid inte löpande av- kastning på tillgångar som avses i 27 # 1 Inom.

Delägare [ fåmansföretag, som av- ses i [2 mom. nionde stycket. får göra fullt avdrag för ränteutgifter ut- över vad som följer av föregående stycke. med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffaingskost- nad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot .s'tatslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. Som anskaff- ningskostnad räknas även arvs— och gåt-'oskatt som den skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av ak- tierna eller andelarna. Har aktierna eller andelarna fört-'ärvats på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall anskaffnings- kostnadcn beräknas med tillämpning av 24 s* ] mom. tredje stycket.

Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten. i den män inte annat anges i 275 5 mom. eller 29 S* 2 mom.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Prop. 1.989/90:110

Nuvarande lydelse

(anv. till 365 KL p. 5)

Avdrag är icke i något fall medgi- vet för utgifter för inköp av lottsed- lar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Föreslagen lydelse

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

3 m () m. För pri 1'a/bostadsfastig- het och privatbostad. som avses i 5 $$ kommunalskattelagen (I 928.370). beräknas inte något förmånsvärde för eget brukande.

Intäkt av upplåtelse av privatbo- stadsfastighet och av privatbostad satnt av avyttring av alster eller natur- tillgångar från sådan fastighet skall tas upp som intäkt av kapital. Det- samma gäller intäkt av uthyrning av bostadslägenhet som inne/tas med hyresrätt.

l'rån intäkt som avses i attdra stycket medges avdrag med 4 000 kronor för varje prit'atbostadsfastig— het. privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse medges ltärutöver av- drag nted belopp. som i fråga om småhus som innehas med äganderätt uppgår till 20 procent av hyresintäk- ten och i övriga fall motsvarar den del av upplätarens hyra eller avgift som belöper på det som uthyrts. Vid beräkning av avdragsgill avgift bort- ses frän sådana inlwtalningar till för- eningen eller bolaget sotn är att anse som kapitaltillskott och beaktas öv- riga inbetalningar endast till den del de överstiger utdelning som skett på annat sätt än i förhålla/ale till inne- havda andelar i föreningen eller ak- tier i bolaget. Avdrag medges inte med högre belopp än som följer av detta stycke även om de faktiska kost- naderna varit högre. Avdraget får inte överstiga intäkten i fråga.

Vad som sägs i detta moment gäller inte när intäkten enligt punkt [4 femte stycket av (HH-'lSlllllgflrttd till 325 kommututlskattelagen skall be— skattas som intäkt av tjänst. Bestäm- melserna i tredje stycket tillämpas inte heller i andra fall. när upplåtelse skett till den skattskyldiges eller ho- nom närståendes arbetsgivare. I dessa fall medges skäligt avdrag för kostnad som (len skattskyldige fått vidkännas på grund av upplåtelsen.

Prop. 1989/901110

Nuvarande lydelse

(anv. till 3935 KL p. 3 andra stycket)

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning å insats i för- eningen och delägares inbetalning å aktie dels ock sådan ytterligare inbe- talning av medlem eller delägare. som är avsedd att inom föreningen eller bolaget användas för fondcring säsom genom kapitalavbetalning ä skuld eller genom ny-. till- eller om- byggnad eller därmed jämförlig för- bättring av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitalplacc- ring. Där lägenhet är upplätn med hyresrätt och således icke med bo- stadsrätt eller liknande besittnings- rätt. skall dock icke någon del av hy— resavgiften anses säsom kapitaltill- skott. Verkställes fondering inom förening eller bolag. utan att det framgår vilka medel därför använ- das. skola i första hand anses för fondering använda andra medel än medlemmarnas eller delägarnas in- betalningar under beskattningsäret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter. som varit uthyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad därefter återstår av det till fondering an- vända beloppct skall fördelas på nämnda inbetalningar och hyror ef- ter dcras inbördes storlek. och skall vad därvid belöper på de inbetal- ningar. som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besitt- ningsrätt upplåtna lägenheterna. an- ses säsom kz'tpitaltillskott.

(anv. till 255 KL p. 9 andra stycket)

Beräknar skattskyldig intäkt av an- nan fastighel enligt 24 ä' 2 mom. men har den skattskyldige för året före be- skattningsåret beräknat intäkter: en- ligt 249' lmom. eller 2.5 7mom. la— gen t1947.'57(7) om statlig inkomst- skatt med tilliimpning av bokförings- mässiga grunder. skall avdrag/ör be— skattningsåret medges för gäldriinta. som har betalats det föregående året men upptagits som utgående fordran för det året. medan å andra sidan av- drag inte skall medges för gäldränta

Föreslagen lydelse

Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning på insats i för- eningen och delägares inbetalning på aktie dels ock sädan ytterligare inbetalning av medlem eller del- ägare. som är avsedd att inom för- eningen eller bolagct användas för fondcring säsom genom kapitalav- betalning på skuld eller genom ny-. till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring av fastigheten eller genom annan stadigvarande kapitz'llplacering. Där lägenhet är upplåten med hyresrätt och således icke med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt, skall dock icke nä- gon del av hyresavgiften anses så- som kapitaltillskott. Verkställes fon- dering inom förening eller bolag, utan att det framgår vilka medel där- för användas. skall i första hand an- ses för fondering använda andra me- del än medlemmarnas eller delägar- nas inbetalningar under beskatt- ningsäret eller de under året influtna hyrorna för lägenheter. som varit ut- hyrda till andra än medlemmar eller delägare i denna deras egenskap. Vad därefter äterstär av det till fon- dering använda beloppet skall förde- las pä nämnda inbetalningar och hy- ror efter deras inbördes storlek. och skall vad därvid belöper på de inbe- talningar. som vcrkställts för de med bostadsrätt eller liknande besitt- ningsrätt upplåtna lägenheterna. an- ses säsom kapitaltillskott.

Ingick egendom som utgör privat- bosttulsfastighet eller privatbostad före ingången av beskattningsåret i näringsverksamhet medges avdrag för skuldränta som erlagts före in- gången av det aktuella beskattnings- året till den del räntan belöper på be- skattningsåret eller senare. Avdrag medges inte för sådan delav en ränte- betalning under beskattningsåretsattt belöper på tid dessförinnan. Motsva- rande fördelning skall ske i fråga om inkomsträntor och hyresinkomster.

Prop. 1989/9():11()

Nuvarande lydelse

som betalas tuuler beskattningsäret men har redovisats som utgående skuld för det föregående året.

(anv. till 395 Kl.. p. 5)

Avdrag säsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvis- ningarna till 24 &. Avdrag fär inte gö- ras med större belopp än som tidi- gare har avräknats frän erlagd ränta.

Föreslagen lydelse

I lar prit'atbostadsfastighel del i samfi'illighet. som avses i 41 a # kom- muna/skattelagen ( 1 9.283 70), tas som intäkt av kapital upp dels sädan intäkt som avses i punkt 2 av anvis- ningarna tiIl paragrafen i den mån den utgör (ti-'kastning av kapital och överstiger 300 kronor. dels sådan ttt- de/ning som avses i punkt 4 av anvis- ningarna till samma paragraf.

4 m 0 m. Avdrag säsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 195 kommunal- skattelagen (1928:370). Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats frän erlagd ränta.

Vid ränteft'irdelning enligt punkt 10 av anvisningarna till 22 # kommu- nalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i närings- verksamhet enligt ant-'isningsplmk- len. En skattskyldig som är berätti- gad till sådant avdrag fär. utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket. göra fullt avdrag för ränteutgtfter med högst ett belopp som tttotsvarar stats/ätteräntan vid årets ingång mul- tiplicerad med reduceringen av vär- det pä fastigheter och andra till- gångar enligt () 5 andra stycket lagen (1990:000) om skatteutjärmtingsre- serv eller, sävill gäller delägare i han- delsbolag. punkt 10 tredje stycket av anvisningarna till 225 kommunal- skattelagen. Gränsen för full av- dragsrätt får dock inte ltöjas med större belopp än räntefördelningsbe- loppet.

Med ränteutgtft jämställs även tomtri'ittsm-gäld och vederlag vid återbetalning av lån i förtid. Motsva- rande gäller för sädan ränteförmän som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32 s) nyss nämnda lag skall anses som betald riinta.

i m 0 m. Ifråga om till vilket be-

Nuvarande lydelse

(41 &" tredje stycket KL)

I fråga om inkomst av annan fas- lig/tet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt in- komst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagts i förskott att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter bc— skattningsärets utgäng. För ränta som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

(anv. till 38.5 KL p. 8)

Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebo— lag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhällit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upp— taget vinstandelslän som avses i Zä 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall. om han utnyttjar företrädesrätten. det värde som ge- nom företrädesrätten kan anses ha

Föreslagen lydelse

skattningsår en inkomst eller utgift skall hänföras tillämpas bestämmel- serna i 41 5 andra stycket och punkt 4 av anvisningarna till 4] $$ kommunal- skattelagen (]928:370), om inte an- nat föreskrivs i denna lag. Ränta på sådan bankräkning där räntan gott- skri vs insättaren den 3] december att- ses som tillgänglig för lyftning denna dag.

Bestämmelserna i 9mom. andra och tredje styckena tillämpas också i fråga om förvärv av rätt till ränta.

6 m 0 m. Beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att av- drag inte medgcs för den del av rän- tan som belöper på tid efter beskatt- ningsårets utgäng. För ränta som en- ligt denna bestämmelse inte fått dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat under återstoden av den tid som förskotts- betalningen har avsett.

Rätttekompensation för upplupen men inte förfallen ränta som utgår vid överlåtelse av fordran, behandlas inte som ränteintäkt eller ränteutgtft utan medräknas i vederlaget respek- tive anskaffningrvärdet för ford- ringen vid beräkning av realisations- vinst.

7 m 0 m. Utdelning från aktiebo- lag eller ekonomisk förening, som ut- går i förhållande till inköp eller för- säljningar eller efter därmed jämför- lig grund. är skattefri. när utdel- ningen endast innebär en minskning i levtuulskostnader.

llar skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebo- lag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit f('.')reträdesrätt till teckning av sådant av företaget upp- taget vinstandelslån som avses i 25 9 mom. skall. om han utnyttjar före- trädesrätten. det värde som genom företrädesrättcn kan anses ha till- förts honom inte anses utgöra intäkt

Prop. l989l90:1 10

Nuvarande lydelse

tillförts honom inte anses utgöra in- täkt av kapital. Avyttrar han där- emot företrädesrätten. skall det ve- derlag han erhåller för denna rätt upptas som sådan intäkt.

(anv. till 38 & KL p. 2 fjärde stycket) Annan utdelning från bostads- förening eller bostadsaktiebolag än i andra och tredje styckena sägs. som icke utgått i förhållande till inne- havda andelar eller aktier. räknas så- som intäkt av kapital för medlem- men eller delägaren. om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsäret belöpande av- gifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget. vilka icke äro att anse som kapitaltillskott.

(38.5 1 mom. andra och fjärde styck- ena KL)

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för- enings upplösning. medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till med— lem utöver inbetald insats.

Såsom utdelning frän svensk eko- nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut- skiftats till medlem utöver inbetald insats. dock att vid upplösning ge— nom fusion. som avses i 35 4mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. säsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhällit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande för- eningen.

("anv. till 38.5 KL p. 3 första stycket)

Beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att. där tttdelningen inte utgör intäkt av jordbruksfastighet. fastighet som av- ses i 24s lmom. eller rörelse. den- samma tas upp som intäkt av kapital för den som var ägare av kupongen eller av annan anledning hade rätt till utdelningen. när denna blev till- gänglig för lyftning.

Föreslagen lydelse

av kapital.

Annan utdelning från sådan bo- stadsförening eller sådant bostads- aktiebolag som avses i.? # 7mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller deläga— ren. även om den inte utgätt i förhål- lande till innehavda andelar eller ak- tier. om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattnings- året belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget. som inte enligt bestämmel- serna i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott.

8 m 0 m. Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings upplösning. medlems avgång ur för— eningen e.d. utskiftas till medlem ut- över inbetald insats.

Säsom utdelning frän svensk eko- nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut- skiftats till medlem utöver inbetald insats. dock att vid upplösning ge- nom fusion. som avses i 25 4mom. första stycket. säsom utdelning i in- tet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen er- hällit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande för— eningen.

9 m () m. Beträffande avkastning av svenska aktier är huvudregeln att densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av kupongen eller av annan anledning hade rätt till ut- delningen. när denna blev tillgänglig för lyftning.

Nuvarande lydelse

(38é Imorn. tredje stycket KL)

För den. som genom köp. byte el- ler därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning (? svensk aktie eller ä andel i svensk aktiefond eller eko- nomisk förening elleri utländskt bo- lag eller utländsk aktiefond. skall så- som intäkt upptagas endast det be- lopp. varmed utdelningen eller. om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning. den därvid erhållna valutan överstigit det vid fi.")rvärvet utgivna vcdcrlaget för rätten till ut- delning.

(anv. till 385 KL p. 3 femte och sjätte styckena)

Har däremot rätten till utdelning ä svensk aktie genom köp. h_vte eller därmed jämförligt avtal Överlätits utan samband med överlåtelse av ak- tien. bliva. säsmn framgår av 38.6 1 mom.. särskilda regler tillämpliga. Därest i sådant fall fråga uppkom- mer om avdrag för vederlag som ut- givits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle. skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt för- delning ä dessa med hänsyn till pe- riodens längd och under iakttagande att. i den män på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat ut— nyttjas säsom avdrag från denna. det återstående beloppet mä avräknas å närmast följande utdelningspost el- ler utdelningsposter. Avser förvär- vet rätt till utdelning under obe- stämd tid. bör. om ej särskilda skäl föranleda till annat. vcdcrlaget av- räknas under en period av tio är.

Vad som gäller utdelning & svensk aktie skall äga motsvarande tillämp- ning beträffande utdelning å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening. aktie eller annan andel i utländskt bolag eller utländsk aktie- fond.

(anv. till 38.5 KL p. 5 och 6)

Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från annan utländsk ju-

Föreslagen lydelse

För den. som genom köp. byte el- ler därmed jätnförligt avtal förvärvat rätt till utdelning på svensk aktie el- ler pä andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond. skall säsom intäkt upptagas endast det be- lopp. varmed utdelningen eller. om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning. den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vcdcrlaget för rätten till ut- delning.

Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle. skall veder- laget anses belöp på de olika utdel- ningsposterna enligt fördelning på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att. i den män på viss utdelningspost belö- pande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna. det åter- stående beloppet fär avräknas på närmast följande utdelningspost el- ler utdelningspostcr. Avser förvär- vet rätt till utdelning under obe- stämd tid. bör. om ej särskilda skäl föranleder till annat. vederlaget av- räknas under en period av tio år.

Vad som gäller utdelning på svensk aktie skall äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning på andel i svensk aktiefond eller ekonotnisk förening. aktie eller an- nan andel i utländskt bolag eller ut- ländsk aktiefond.

] () m () ut. Vad som gäller om ut- delning frän utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från an-

Nuvarande lydelse

ridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån del- ägare i utländsk juridisk person en- ligt punkt lt.) andra stycket av anvis- ningarna till 53% har beskattats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Ut- delning frän dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i ri- ket. till i Sverige bosatt delägare av inkomst. som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo men givetvis ej utskiftning av den avlid- nes efterlämnade tillgångar — skall här i riket bli föremål för beskatt- ning. Från denna föreskrift medde- las likväl ett undantag i 54 åförsta stycket e.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren sär- skilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på så- dant skattetillgodohavande är "avoir fiscal" i Frankrike och "tax credit" i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skatte- tillgodohavande.

(anv. till 41 & KL p. 5) Skattetillgmlohavande sattt avses i punkt 6 av anvisningarna till 38 55 hänföres till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skatte- tillgodohavandet är grundat.

(anv. till 385 KL p. 9)

Har egendom avyttrats mot ve- derlagi form av en livsvarig livränta som ingått i vinstberäkning enligt punkt 3 av anvisningarna till 35 s). skall det årliga vcdcrlaget anses ut- göra ränta till så stor del som fram- kommer vid tillämpning av tabellen i 32% Zmom. med utgångspunkt i mottagarens ålder. Är livräntan be- roende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först av-

Föreslagen lydelse

nan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt ll) andra stycket av anvisningarna till 53 5 har beskat- tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på del- ägaren. Utdelning från dödsbo efter person. som vid sitt frånfälle inte va- rit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket. till i Sverige bosatt del- ägare av inkomst. som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade till- gångar — skall här i riket bli föremål för beskattning. Från denna före- skrift meddelas likväl ett undantag i 7.5 9marn.

[ samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren sär- skilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på så- dant skattctillgodohavande är "avoir fiscal" i Frankrike och "tax credit" i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skatte- tillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hän- förs till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgo- dohavandet är grundat.

I 1 rn o m. Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta som ingått i vinstberäkning enligt 245 5mom.. skall det årliga vcdcrlaget anses utgöra ränta till så stor del som framkommer vid till- lämpning av tabellen i 32 ä 2 mom. kommunalskattelagen ( I 9283 70) med utgångspunkt i mottagarens ål- der. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upp-

Nuvarande lydelse

lidnes död. tillämpas tabellen med utgångspunkt i den äldstes ålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död. tillämpas tabellen med utgångspunkt i den yngstes ål— der. Om den person vars ålder är bc- stämmande vid tillämpningen av ta- bellen har avlidit och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid. till— lämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha upp- nått under beskattningsåret.

Har egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt vederlag och skall utöver ett fast år- ligt belopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av föränd- ringar i det allmänna prislägct eller liknande förhållande skall tillägget anses som ränta.

(anv. till 3935 KL p. 7)

Belopp som enligt punkt 9 av att- visningarna till 38 .6 anses som ränta skall för utgivaren anses som gäld- rättta enligt .] tttottt.

Föreslagen lydelse

hör vid den först avlidnes död. till- lämpas tabellen med utgångspunkt i den äldstes ålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död. tillämpas tabellen med ut- gångspunkt i den yngstcs ålder. Om den person vars ålder är bestäm- mande vid tillämpningen av tabellen har avlidit och livräntan skall fort- sätta att utgå under viss tid. tilläm- pas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått under beskattningsåret.

llar egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt vederlag och skall utöver ett fast är- ligt bclopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av föränd- ringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande skall tillägget anses som ränta.

Belopp som enligt detta moment anses som ränta skall för utgivaren anses som skuldränta.

] 2 m () m. Överstiger utdelningen på aktier i ett jämansföretag så stor procent av den skattskyldiges an- skaffningskostttad för aktierna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot .s'tatsläneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. skall över- skjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt ätt genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. skall an- skaffnittgskostnaden beräknas ttted tillämpning av 245 1 mom. tredje stycket.

Understiger utdelnittgett visst är det högsta belopp som på gruttd av första stycket får tas upp som itttäkt av kapital. ökas det belopp som se- nare år får tas upp sotn intäkt av ka- pital i tttotsvarande mån (sparad ut- delning). Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostna- den vid beräkning enligt första stycket.

]7l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: ! lO

Vid avyttring av aktier i ettfåmans- företag skall hälften av den del av realisationsvinsten som Överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller även under de när- maste tio åren efter det att ett företag upphört att vara fämansft'iretag i fråga om utdelning eller realisations- vinst på aktier sotn den skattskyldige eller någon ltottom närstående ägde när företaget upphörde att vara få- mansjöretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första—tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom när- stående varit verksam i företaget i be- tydande omfattning under någon del av den senaste tioårsperioden. Be- stämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående ttnder någon del av den senaste tioårsperioden varit verksam i ett annat jämansföretag. som bedri- ver satntna eller likartad verksamhet, under förutsättning att dettna verk- sam/tet inte påbörjades senare än tio år efter det att verksam/teten i det först avsedda företaget upphörde.

Om den skattskyldige visar att ut- otnstt'tende i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till ut- delning, skall bestämmelserna i för- sta—tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under den senaste tioårsperioden. Med utomstående avses sådana per- soner pä vilka bestämmelserna i för- sta—tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst tillämpas reg- lerna inte heller i den mån den ska!!- skyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag. antalet an- ställda. företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständighe- ter inte är ltänförlig till den skattskyl- diges eller någon honom närståendes arbetsinsats.

()m den skattskyldiges make el- 172

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler såvitt gäller skattskyldig under 18 år förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget [ betydande omfattning och om den skattskyldi- ges beskattningsbara förvärvsin- komst. med bortseende från det he- lopp som enligt bestämmelserna i första—tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst. understiger ma- kens eller förälderns beskattnings- bara förvärvsinkomst. skall vid be- räkning enligt 10 .é' av skatt på tjäns- teintäkten den skattskyldiges beskatt- ningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses mot- svara makens eller förälderns be- skattningsbura förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksam/tet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföre- tag oclt närstående framgår av punkt 14 av att visningarna till 32 ä' kommu- nalskattelagen (1928.'370). Vid be- dömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person. sotn själva eller genom nå- gon närstående är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksamma i företaget i bety- dande omfattning.

Vad sont i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med ak- tier och andelar likställs andra så- dana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 275 1 mom.

1 3 m 0 m. Avslutas verksamheten i en jörvt'irvskälla inom inkomstsla- get näringsverksamhet och uppkom- tner underskott i förvärvskällan vid taxeringen för det år då verksamhe- ten upphör. får avdrag för underskot- tet ske enligt vad som gäller för reali- sationsförlust vid närmast följande taxering eller. om den skattskyldige yrkar det. denna och de två närmast därefter följande taxeringarna. Rätt till avdrag föreligger inte i den ntån underskottet beror på att tillgångar

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

elier tjänster tagits ut ur fört-'ärvskäl- lan utan att uttagsbeskattning skett.

Rätt till avdrag för underskott före- ligger inte ifråga om självständig nä- ringsverksamhet i utlandet eller när den skattskyldiges verksamhet i ett handelsbolag upphör genom att an- delen överlåts.

Bestämmelserna i anvisningarna till 20 55 kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också ifall som avses i första stycket.

] 4 mo m. Vad som återstår av itt- täkt av kapital e ter avdrag utgör itt- komst av kapital.

Uppkommer underskott vid be- räkningen medges skattereduktion enligt 2 55 4mom. uppbördslagen (1 9532 72).

4 åI—t

Från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika fört-'ärvskällor får, med iaktta- gande ttv föreskriften i 2291 avdrag göras för underskott i förvärvskälla med de ln'gränsningar som anges i 46 55 1 mom. andra—femte styckena kommuna/ skattelagen (19.28.1370). Vad som sägs i tredje stycket av nyss- nämnda moment gäller dock inte ifråga om svenskt aktiebolag vars ak- tier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller ifråga om dotterföretag till sådant bolag.

Vidare medges avdrag för vinstdel- ningsskatt som har påförts den skatt- skyldige under året före taxerings- året

Skattskyldig som har varit bosatt här i riket under hela beskattnings- året eller del av detta. får avdrag för periodiskt understöd. egenavgifter, f("Srsäkringspremier m.m. i den om- fattning som anges i 46.5 kommunal- skattelagen .

Att avdrag inte är medgivet för tut- derskott som uppkommit före eller i samband med vissa jöretagsöverlå- telser framgår av 2 55 5 mom.

”Senaste lydelse 19861114.

Skattskyldig som har varit bosatt här i riket under hela beskattnings- året eller del av detta. får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, fi.")rsäkringspremier m.m. i den om- fattning som anges i 46ä kommunal- skattelagen (I928:370).

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5515

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förl-*ärvskällor. minskat i förekom- mande fall med sådant avdrag som avses i 4 och 41155 utgör taxerad inkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas nedåt. för skattskyldig som avses i 10.5 lmom. till helt hundratal kro- nor och för annan skattskyldig till helt tiotal kronor, ';

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster av närings- verksamhet och tjänst. minskat i förekommande fall med sådant av- drag som avses i 4 &. utgör ta xc rad förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten avrundas nedåt. för fysiska personer och dödsbon till helt hundratal kro- nor och för annan skattskyldig till helt tiotal kronor.

6.5

I mom."' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger. såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 20 och 21 åå sägs:

a') fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53ä 1 mom. a kommunalskattelagcn (19281370) samt. såvitt avser tid un- der vilken han ej varit bosatt här i ri- ket. för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska för- eningar;

ISSenaste lydelse 198111000, "'Senaste lydelse 1989:1040.

a) fysisk person:

dels för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 ä 1 mom. a kommunalskattelagen(19282370).

dels såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket.

för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska för- eningar:

för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och pri- vatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som av- ses i 265 och som innefattar nyttjan- derätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebo- lag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2 .é' 7mom., dels av konvertibla skulde- brev och konvertibla vinstandelsbe- vis som utgivits av svenska aktiebo- lag. dels av sådana av svenska aktie- bolag tttfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfåsta i förening med skal- debrev och dels optioner och tenni- ner som avser något av nu niimndafi- nansiella instrument. om överlåtaren

Prop. l989/90:110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid något til/Hille under de tio kalen- derår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hem vist här i rik et eller stadig- varande vistats här;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samebyar. samfund. stif- telser. verk. inrättningar och andra inländska juridiska personer. dock såvitt gäller sådana juridiska personer sotn enligt författning eller på därmed jäm- förligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten tax- erats säsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regle- ringssamfällighet:

för all inkomst. som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastig- het:

för inkomst av rörelse. som här be- drivits från fast driftställe:

för vinst vid icke yrkesmässig av- yttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som av- ses i 35 s" 3 a mom. kommunalskatte- lagen och som innefattar nyttjande- rätt till ett hus eller del av ett hus här i riket:

c) utländska bolag: för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket;

för inkomst av näringSt'erksamhel vid avyttring av egendom som avses i 20 s" och som innefattar nyttjande- rätt till ett hus eller del av ett hus här i riket:

för slutlig skatt eller tillkommande skatt. som restituerats. avkortats eller avskrivits. i den man avdrag därför av bolaget ätnjutits vid tidigare års taxe- ringar: samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;

d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag: för inkomst som anges under e med avdrag för delägares inkomst som av- ses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 ?; kommunalskattelagen .

1 fraga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av ant-'isningarna till 53 & kommunalskattelagen.

?. m 0 m.I7 Vanliga handelsbolag. kommanditbolag. enkla bolag. rede- rier och juridiska personer, som en- ligt författning eller pä därmed jäm- förligt sätt bildats för att förvalta an- nan samfällighet än sådan som har taxerats säsom särskild taxeringsen- het och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet. taxeras inte. utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp. som för en var motsvarar hans andel av bolagets. rederiets el- ler samfällighetens inkomst. Mot- svarande gäller utländsk juridisk person i fräga om inkomst som avses

I?Scnaste lydelse l989:lll4ll.

2 m 0 m. Vanliga handelsbolag. kommanditbolag. enkla bolag, rede- rier och juridiska personer. som en- ligt författning eller pä därmed jäm- förligt sätt bildats för att förvalta an- nan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsen- het och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, taxeras inte. utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp. som för en var motsvarar hans andel av bolagets. rederiets el- ler samfällighetens inkomst. Mot- svarande gäller utländsk juridisk person i fråga om inkomst som avses

Nuvarande lydelse

i punkt 10 andra stycket av anvis- ningarna ti1153s' kommunalskattela- gen ( 1928:370 ). Inte heller skall s.k. gruvbolag taxeras. utan istället skall en var av dess delägare taxeras för- den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

3 mom .” Staten. landstingskom- muncr. kommuner och andra menig- heter frikallas frän skattskyldighet

Föreslagen lydelse

i punkt 10 andra stycket av anvis- ningarna till 53 å kommunalskattela-

'gen (1928z370).

3 mom. Staten. landstingskom- muner. kommuner och andra menig- hete r samt pensionsstiftelser enligt la-

för all inkomst. gen (] 967.531 ) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. frikallas frän skattskyldighet för all inkomst enligt denna lag.

4 mom. "' Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalför- säkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem.

akademier. alltnänna undervisningsverk. sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar. samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som" enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna.

sjömanshus. företagareförening som erhåller statsbidrag. regional utveck- lingsfond som avses i förordningen (1978z504) om överförande av vissa upp- gifter frän företagareförening till regional utvecklingsfond. regleringsföre- ning som avses i lagen (1967z340) om prisreglering på jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.

allmänna försäkringskassor. er— kända arbetslöshetskassor. pen- sionsstiftelser som avses i lagen (196753!) om tryggande av pen— sionsutfästelse m.m.. personalstiftel— ser som avses i samma lag med ända— mäl uteslutande att lämna understöd vid arbetslt'åshet. sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats cn- ligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsin- skränkning. företagsnedläggelse el- ler rationalisering av företags verk- samhet eller med ändamål att utge permitteringslönecrsättning, bolag

”Senaste lydelse 1984:1061. ”Senaste lydelse 198811211.

allmänna försäkringskassor. er- kända arbetslöshetskassor, perso- nalstiftelser som avses i lagen (]967:53I ) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycks- fall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgi- vare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till fri- ställd arbetstagare eller främja ät- gärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsin- skränkning. företagsnedläggelse el- ler rationalisering av företags verk- samhet eller med ändamål att utge permitteringslönccrsättning, bolag eller annan juridisk person som av-

Prop. l989/90:11()

Nuvarande lydelse

eller annan juridisk person sotn av- ses i lagen (1984: 1009) om beslutan- derätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna per- mitteringslöneersättning. sådana ömsesidiga försäkringsbolag som av-

Föreslagen lydelse

ses i lagen (198411009) om beslutan- derätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna per- mitteringslöneersättning. sådana ömsesidiga försäkringsbolag som av- ses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

ses i lagen om yrkesskadcförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden. Alva och Gunnar Myrdals stiftelse. Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av far- macins utveckling m.m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag. Bryggeristiftelsen. Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt—norskt industriellt samarbete. handelsprocedurrådet. Jernkonto- ret och SIS Standardiseringskommissionen i Sverige. så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar. Nobelstiftelsen. Norrlandsfonden. Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet. Stiftelsen Industricentra. Stiftelsen industriellt utveck- lingscentrum i övre Norrland. Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg. Stiftelsen Produk- tionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin— PROTEKO. Stiftelsen Pro- duktutveeklingscentrum i Östergötland. Stiftelsen Småföretagsfonden. Stif- telsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet SUN. Stif- telsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Stiftelsen UV-hu- set. Stiftelsen ÖV-huset. Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska kyr- kans stiftelse för rikskyrklig verkSamhet. Svenska Penninglotteriet Aktiebo— lag. Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén. Sveri- ges exportråd. Sveriges turistråd. TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp '

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fas- tighet.

Vad som sägs i 6mom. tredje och femte styckena har motsvarande till- lämpning i fråga om stiftelse som av- ses i detta moment. Att pensionsstif- telse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15.6 la- gen ( 1967:531 ) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m.

5 m om .3" Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana för- eningar är också frikalladc från

:"Lydelse enligt prop. 1989l9tl:74.

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä- ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6mom. tredje och femte styckena har motsvarande till- lämpning i fråga om stiftelse som av- -ses i detta moment.

5 mom. Ideella föreningar som uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastighet eller till rörelse. Sådana

Prop. 1989/901110

Nuvarande lydelse

skattskyldighet för inkomst av fas- tighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 4.5 fastighetstaxcringslagen (197911152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som till huvudsaklig del härrör från verk- samhet sotn har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ända- mål eller av hävd utnyttjas som fi- nansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet. utom inkomster som avses i 7mom.. och av rörelse utgör således i sin helhet

Föreslagen lydelse

föreningar är också frikalladc från skattskyldighet för inkomst som hänför sig till innehav av fastighet som tillhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3 kap. 45 fas- tighetstaxeringslagen (197911152) och för sådan inkomst sorti hänför sig till fört-'altningsenltet avseende in- nehav av fastighet eller till särskild fört-'ärvs verksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmän- nyttiga ändamål eller av hävd utnytt-

skattepliktig inkomst för för- eningen.

jats som finansieringskälla för ideellt arbete. Annan inkomst som hänför sig till innehav av fastighet. utom in- komst som avses i 7mom., och till rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för för- eningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet. t.ex. hy- ror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål. entréavgifter till idrotts- och kulturevene- mang o.d.. skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Det- samma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet. t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer. märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappföre- ning säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig an- knytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksam- het har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrotts- förening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubb- lokaler. Inkomst av verksamhet. som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta. skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

'l'ill verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räk- nas anordnande av bingo och andra lotterier. fester. basarer. försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykter- hetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla all- männa samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som beståri att en för- ening upplåter reklamutrymme pä klubbdräkter eller i föreningens samlings- lokaler o.d.

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att utan begränsning till viss fa- miljs. vissa familjers. föreningens medlemmars eller andra bestämda perso- ners ekonomiska intressen främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmi'innyttiga ändamål. säsom religiösa. välgörande. sociala. politiska. konstnärliga. idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål.

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a.

e) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem. om inte med hänsyn

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det. samt

d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkast- ningen av föreningens tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening. som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamhe- ten. skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att för- eningen inte uppfyller under fjärde stycket (1 angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med vill- kor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anled- ning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-. reparaticms- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomft'irt den investering för vil- ken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor. skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19—225s taxeringslagen(1990:00) i tillämpliga delar.

Det förhållandet. att en ekonomisk förening med stöd av 14% lagen ( 19872668) om införande av lagen ( l987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening. utgör inte hinder mot att föreningen vid till- lämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får. om särskilda skäl föreligger. efter ansökan förklara att förening. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samar- bete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får. när omständigheterna ger anledning till det. av riksskatteverket återkallas. Beslut. som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke. får inte överkla- gas.

(i mom .3' Kyrkor. sjukvårdsin- rättningar vilkas verksamhet inte be- drivs i vinstsyfte. barmhärtighetsin- rättningar. kapitttlsparjbndt'r som avses i lagen (1983.'89()) om alle- mansspttrande. stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att. utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bestämda perso- ner. främja värd och uppfostran av barn eller lämna understöd för bere— dande av undervisning eller utbild-

2'Senaste lydelse l985:2(13.

6 mom. Kyrkor. sjukvårdsinrätt- ningar vilkas verksamhet inte be- drivs i vinstsyfte. barmhärtighetsin- rättningar. stiftelser som har till hu- vudsakligt ändamål att under sam- verkan med militär eller annan myn- dighet stärka rikets försvar eller att. utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bestämda perso- ner. främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för bete- dande av undervisning eller utbild- ning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja veten-

Nuvarande lydelse

ning eller utöva hjälpverkst-tmhet bland behövande eller främja veten- skaplig forskning samt hushållnings- sällskap med stadgar som har fast-

Föreslagen lydelse

skaplig forskning samt hushållnings- sällskap med stadgar som har fast- ställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

ställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst ätt inkomst av fas- tighet eller rörelse.

frikallas från skattskyldighet för inkomst av näringsverksamhet som inte hänför sig till innehav av fastig- . het eller till rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka. domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under detta moment. om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ända- mål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet. om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan att.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar. är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

"n

8 mom .—— Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar frikallas frän skattskyldighet för ut- delning från svenska aktiebolag. svenska ekonomiska förettingar och utländska bolag i den omfattning som anges nedan.

] det följande förstås med företag svenskt aktiebolag och svensk ekono- misk förening. Med utdelning för— stås sådan utdelning på aktie i svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i förhållande till inne— havda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utde- lande företaget enligt Zä 8mom. första stycket. Bestämmelserna i fjt't'rdc—sjätte styckena nedan gäller inte sådan utdelningför förlagsinsat- ser. som är avdragsgill för det utde- lande företaget.

Företag. som uteslutande eller så gott som uteslutande fi'irvaltar värde- papper eller likartad lös egendom

nsenaste lydelse 19891041).

8 mom. Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är frikalladc från skattskyldighet i den omfatt- ning som anges nedan. Med utdel- ning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhållande till inne- havda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utde— lande företaget enligt 29' 8mom. första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlagsinsatser. som är avdragsgill för det utdelande företa- get.

Svcnskt aktiebolag eller svensk ekonotttisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egen-

Nuvarande lydelse

(förvz-tltningsföretag). är frikallat frän skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget ltar upp- burit under beskattttittgsåret tttotsva- ras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller. i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel. Med investmentföretag förståsförvaltaingsföretag. vars upp- gift väsentligen är att genom ett väl- fördelat t-'är(lepappersittttehav er- bjuda aktie- eller andelsägare riskför- delning oc/t vars aktier eller attdelar ägs av ett stort antalfvsiska personer.

Företag. sattt bedriver bank— eller attttatt penningrörelse eller sådan rö- relse vid sidan av annatt verksatttltet. är frikallat från skattskyldig/tet för utdelning på sådan aktie eller attdel sattt inne/tas sattt ett led i organisatio- nen av företagets verksamhet till den del denna avser attttat ätt förvaltning av fastighet, värdepapper eller där- med likartad lös egendom.

Företag sont bedriver försäkrings- rörelse är frikallat från skattskyldig- het för utdelning ttnder förutsättning att företaget är skadeförsäkrittgsatt- stalt oclt utdelningen belöper på så- dan aktie eller atttlel sattt itttteltas som ett led i organisationen av företa- gets föt'siikringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje— femte styckena är frikallat från skatt- skyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör om- sättningstillgång i företagets verk- samhet under förutsättning att

Föreslagen lydelse

dom och därutöver inte direkt eller indirekt bedriver någon eller endast obetydlig verksamhet (förvaltnings- företag). är frikallat från skattskyl- dighet för utdelning i den mån sam- manlagda beloppet av tttdelningett motsvaras av utdelning som företa- get har beslutat för samma beskatt— ningsår. Sant fört-'altnittgsföretag att- ses inte investmentföretag sattt avses ' i2 # l()tttom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonotnisk förening är med undan- tag av lit-'försäkrittgsjöretag. invest- mentföretag och förvaltttingsföretag, frikallat från skattskyldighet för ut- delning pä ttärittgsbetingade aktier eller andelar. Detsamma gäller svensk sparbattk och svenskt ömsesi- digt skadeförsäkrittgsföretag. Med näringsbetittgad aktie eller andel av- ses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde- lande företaget vid beskattningsärets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget. eller b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av

Nuvarande lydelse

jordbrttk. skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till ägande- rättsförhållanden eller organisato- riska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföre- tag. om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller ande- larna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i för- valtningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, katt riksskattet-terket medge dels att före- tag, som inte är förvt'tltttingsföretag ett/igt tredje stycket men vars verk- satnhet till inte oväsentlig del beståri förvaltning av värdepapper eller där- med likartad Iös egendom. skall i be- skattttittgsavseende behandlas sattt sådant förvaltningsföretag_ dels att förvaltningsföretag, som är moder- företag i en koncern och sotn ombe- sörjer vissa getnensatttma uppgifter för kottcerttetts riikning. inte skall i beskattttittgshättseende behandlas som förvaltttingsföretag. Riksskatte- verkets beslut i fråga som här itt-'ses får inte överklagas.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte up- penbart att det företag som gör för- värvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets rörelse el- ler kt'tpitalförvaltning. föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdel- ning anses i första hand gälla andra medcl än sådana som motsvarar till- skjutet belopp eller inbetald insats.

Föreslagen lydelse

verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller orga- nisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för. utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföre- tag eller in vesttnetttföretag. om detta äger mer än enstaka aktier eller an- delar på vilka utdelning Skulle ha va- rit skattepliktig om aktierna eller an- delarna hade ägts direkt av det före- tag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget eller mentf'öretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte up- penbart att det företag som gör för- värvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksam- het, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på ak— tien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det ut- delande företaget och som inte mot- svarar tillskjutet belopp eller inbe- tald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp el- ler inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenskt företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bo-

lag.

invest- '

Prop. t989/90:110

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo- ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskz'tttning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag. om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse'i överenskommelse enligt 20 s.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos rege— ringen genom besvär.

8 se;

Skattskyldig fysisk person. som har varit bosatt här i riket under be- skattningsäret. har rätt till statligt grundzwdrag från den taxerade itt- kotnsten. varvid bestämmelserna i 48 s 2 or"/13 mom. sattt! 49.6 kommu- nalskattelagen (1928z370) skall till- lämpas.

Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under be- skattningsäret. har rätt till statligt grundavdrag från den taxerade för- värvsinkomsten, varvid bestämmel- serna i 48ä 2—4 mom. kommunal- skattelagen (l928:370) skall tilläm- pas.

Ideell förening. som avses i 7.5 5 mom. första stycket. äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15000 kronor.

1 inom .” Skattskyldigs beskatt- ningsbara inkomst skall. med beak- tande at' bestämmelserna i l I 55. fast- ställas enligt de i 2 och 4 ntom. (III-'

givna grunderna.

2 mom .35 För fysisk person. som ltar varit bosatt här i riket under ltela eller någon del av beskattningsäret. utgörs den beskattningsbara inkoms- ten av den taxerade inkomsten mins- kad med statligt grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteför- måga varit väsentligen nedsatt under beskattningsåret av sådan anledning. som anges i 5!) .(t' 2 ntom. andra. tredje eller fjärde stycket kommunal- skattelagen ( 1 928,13 70). får den skatt- skyldiges tttt'erade inkomst minskas. förutom med statligt grundat-'drag. med ytterligare avdrag enligt bestäm- melserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas

335enaste lydelse 1986508. :fSenaste lydelse HSB:-Hö. 3” Lydelse enligt prop. l989i90174.

Den taxerade fört-'ärvsinkomsten minskad med statligt grundavdrag utgör beskattningsbar fört-'ärt-'sitt- komst.

Nuvarande lydelse

nedåt till ltelt hundratal krattor och utgör beskattningsbar inkomst.

För förening. som äger rätt till grundavdrag ett/igt 89'. utgöres den beskattaingsbara inkomsten av den raserade inkomsten minskad nted statligt gratulavdrag.

4 tttotn .:" För annan skattskyldig än som i2 mom. avses utgör den tas- erade inkomsten tillika beskattnings- bar inkomst.

Föreslagen lydelse

9 a #3

Statlig inkomstskatt utgär iforttt av grundbelopp och tilläggsbelapp. Grutnlltelcmp beräknas bara om den beskattningsbara inkomsten uppgår till minst 100 kronor. 'l'illt't'ggsbelopp beräknas bara för skattskyldiga som avses i [0.6 ] mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för grundbeloppet. Utt- derlaget för tillt't'ggsbelopp fastställs enligt bestätnmelserna i 10 9' 3 tnom.

Statlig inkomstskatt utgår ttär tut- derlaget för skattett uppgår till minst 100 krattor.

10 å

] mom.3'*' För fysiska personer och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.

Grundlwloppct utgör [00 krattor sattt/:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7.5 basettlteter:

3 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar ittkantst över- stiger 7.5 basen/reter:

gruttdbeloppet för 7.5 basettlteter och 10 procettt av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör: när underlaget för tilläggsbelapp enligt 3 tnottt. inte överstiger 19 bas- enheter:

14 procent av den del av underlaget sotn överstiger 14 basen/leter;

när underlaget överstiger 19 bas- enheter:

tillt't'ggsbeloppet för I 9 basen/leter oclt 25 procent av återstoden.

:lJSenaste lydelse 19822416. :""Senaste lydelse 19862508. 2*Se-naste lydelse 1989:”)10.

För fysiska personer och dödsbon beräknas statlig ittkatttstskatt enligt följande.

Skatt på fört'it'rvsinkotnst utgör [00 kronor satttt 20 procent av den del av den beskattningsbara fört-ärvs- inkatttstett sattt överstiger ett skikt- gräns på 170 000 kronor vid I 992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för föregående ta.t'erittgsår multipli- cerad ttted det jt't'tnförelsetal. uttryckt i procent. som attger förhållandet mellan det alltttänna prisläge! [ okto- ber andra året före taxerittgsåret och prisläget i oktober tredje året före tax- eringsåret med tillägg av två procent- enheter. .S'kiktgrättsett fastställs av re- gerittgett före utgången av andra året före tareringsåret och avrundas nedåt till helt hundratal krattor.

Skatt på kapitalinkotttst utgör 30 procent av inkomsten av kapital ett- ligt 3 s* 14 mom.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 a 539

För andra skattskyldiga än sådana som avses i 105 1 mom. utgör grund- beloppet 40 procent av den beskatt- ningsbara inkomsten. Dock utgör grunt/beloppet för familjesttftelser 52 procent av den beskattningslntru inkomsten och för liv)?)rsäkringmus- taltcr så vitt angärjörsäkringsrt'irelsen 50 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Med familjesttftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för dett- satntna gällande stadgar har till hu- vudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonotniska intressen.

För andra skattskyldiga än fysiska personer och dödsbon. utgör statlig inkomstskatt 30 procent av den be- skattningsbara inkomsten.

11 % I mom.-m Äkta makar. som under beskattningsäret levt tillsammans, taxe- ras envar för sin inkomst. varvid anvisningarna till 52 & kommunalskattela-

gen (19281370) tillämpas.

Avdrag. som i ()ä Ztnom. andra stycket sägs. beräknas för vardera tnuken för sig. varvid bestämmel- serna i 52 # ] motn. andra och tredje styckena komtnunalskattelagen till- lätnpas.

14 ä 1 mom.—" Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskommunen. Sak- nar skattskyldig hcmortskommun. skall han taxeras i Stockholm.

Vad som förstås med hcmorts- kommun för fysisk person och dödsbo följer av 35 jämförd med ööö kommunalskattelagen(1928370). För bolag eller annan sammanslutning. som enligt 35 tredje stycket skall betraktas som svensk ekonomisk förening. gäller som hcmortskommun den kommun. inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 novem- ber näst före det år som närmast föregått taxeringsaret.

Vad som förstås med hcmorts- kommun för fysisk person och dödsbo följer av Zä lmom. jämfört med ööö kommunalskattelagcn (_1928z370). För bolag eller annan sammanslutning, som enligt 2 & 12 tnotn. skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller som hcmortskommun den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 novem- ber näst före det år som närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hcmortskommun den kommun. där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det är. som närmast föregått taxeringsåret. hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

2"So.-maste lydelse 1989:]016. 30Senaste lydelse 1986508. 31 Senaste lydelse 1984: lljbl .

Nuvarande lydelse

(anv. till 36.5 KL p. 1 första stycket)

Vid beräkning av realisationsvinst skall säsom intäkt tas upp vad som erhållits för den avyttrade egendo- men med avdrag för försäljningspro- vision och liknande kostnader. Av- drag fär med iakttagande dock av de särskilda fi'ireskrifter som gäller enligt punkterna 2 a—Z d nedan ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbcloppet). saledes för erlagd köpeskilling jämte inköps- prcwision. stämpelskatt o.d. (in- gängsvärdet) och för vad som ned- lagts pä förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m.m. 1 om- kt.)stnadsbeloppet får inte inräknas kostnader som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

(35 ä "2 mom. tredje stycket KL)

Har ttvytlratl fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv. tes- tamente. gåva. bodelning eller annat fäng som icke är jämförligt med köp eller byte. anses fastigheten förvär- vad genom det köp, byte eller där- med jämförliga fang som skett när- mast dessförinnan.

Föreslagen lydelse

Beräkning av realisationsvinst 24 .5

1 m 0 m. Vid beräkning av realisa- tionsvinst skall såsom intäkt tas upp det vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med av- drag för försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får i den tttån inte annat anges ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet). således för erlagd köpeskilling jämte inköps- provision. stämpelskatt o.d. (in- gängsvärdet') och för vad som ned- lagts pä förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m.m. I om- kostnadsbcloppct får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag fran stat eller kommun eller genom näringsbidrag.

[ fråga om förpliktelser SOm avses i 3 .(t' ] tnotn. skall om inte annat an- ges sorti intäkt tas upp vad som er- hållits vid ingåetulet av förpliktelsen, medan avdrag får ske för vad som ut- givits för upphörandet av förpliktel- 513".

Har den avyttrade egendomen för- värvats av den skattskyldige genom arv. testamente. gåva. bodelning el- ler annat fång som icke är jämförligt med köp eller byte. anses egendo- men förvärvad genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan. Har den skattskyldige förvärvat ett finansiellt instrument sotn avses i 275 ] tnotn. eller 29 .5 [ motn. genom ett sådant fång. får han sotn anskaffningsvärdc tillgodoräkna sig ett belopp motsva- rande det avdrag. som överlåtaren med tillämpning av den i 27 9' 2 tnom. angivna gettomsnittsmetoden eller 27.5 3 mom. skulle ha fått göra om han avyttrat instrumentet på överlå- telsedagen. Motsvarande gäller vid förvärv av sådan egendotn sotn avses i 309' fjärde stycket. Har den skatt- skyldige genom arv. testamente eller bodelning med anledning av makes

Nuvarande lydelse

(35 ä "2 mom. fjärde stycket KL) Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger till- lämpning även pä tomträtt. ström- fall och rättighet till vattenkraft.

(anv. till 35 så KL p. 5)

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bo- laget om andelen inlöses eller bola- get upplöses.

Har andelen övergatt till någon annan på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingängsvärdet enligt punkt 2 d av anvisningarna till 36 sq negativt. skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

(anv. till 3535 KL p. 7)

Inlöscs andel i aktiefond eller ut- skiftas fondens behällna tillgångar till font'landelsägare i samband med att fonden upplöses. skall vid till- lämpning av _?tnom. anses som om fondande/sägaren avyttrat sin andel

Föreslagen lydelse

död förvärvat egendom som har ut- gjort omsättningstillgäng Itos den av- lidne och utgör egendomen enligt be- stämmelserna i punkt 5 av anvisning- arna till 21 .é' kommunalskattelagen (1928370) inte omsättningstillgång hos den skattskyldige gäller i stället för vad som stadgas i första nte- ningen att egendomen skall anses anskaffad till det bokförda värdet.

Vad som sägs om vinstberäkning vid avyttring av fastighet gäller oav- sett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning även på tomträtt. strömfall och rät- tighet till vattenkraft. Om byggnad finns ln'stämmelser i 4 sf kommunal- skattelagen (19283 70 ).

2 rn 0 in. Med avyttring av egen- dom avses jörsäljning. byte eller där- med jämförlig överlåtelse av egen- dom. Med avyttring jämställs det fal- let att ett finansiellt instrument defini- tivt förlorar sitt värde genom att det bolag som givit ut instrumentet upp- löses genom konkurs eller likvida- tion. Med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnytt- jats. Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blank- ning.

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bo- laget om andelen inlöses eller bola- get upplöses.

Har andelen övergått till någon annan pä annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fäng och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 .ö negativt, skall beskatt- ning ske som om andelen avyttrats.

lnlöses andel i aktiefond eller ut- skiftas fondens behällna tillgångar till fondandelsägarc i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot veder- lag motsvarande vad famlande/säga-

Nuvarande lydelse

mot vederlag motsvarande vad han uppbär vid inlösen eller utskiftning.

(anv. till %& KL p. 4 fjärde stycket)

Avdrag för realisationsförlust pä grund av avyttring av en fastighet till sådan närstående som avses i 35 s' 3 ntom. sista stycket får göras endast i den man fastighetens marknadspris vid avyttringen visas understiga de omkostnader för vilka avdrag med- ges vid beräkning av realisationsför- lusten.

föreslagen lydelse

ren uppbär vid inlösen eller utskift- ning.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, (le/rätt, före- trädesrätt till teckning av vinstandels- lån, köpoption. termin. optionsrätt. konvertibelt skuldebrev eller kon ver- tibelt vinstandelsbevis, förför1-'ärv av aktier eller annan egendom. anses detta inte som en avyttring av det ut- nyttjade instrumentet. Anskaffnings- värdet för den fört-'ärwtde egendo- men är suntman av anskaffningvär- det för instrumentet och annat veder- lag.

3 m () m. Avdrag medges inte för realisationsförlast till följd av att egendom avyttrats till ett pris under marknadsvärdet om det inte framgår av omständig/teterna att överlåtaren saknat avsikt att öka mottagarens förmögenhet.

Har den skattskyldige eller någon honom närstående pä grund av avytt- ringen direkt eller indirekt tillförsäk- rats en rättighet eller förmän som — trots att den av särskilda skäl inte skall äsättas något värde vid beräk- ning av realisationsvinst — ändå får antas ha ett värde. skall detta värde beaktas vid bedömningen av om rea- lisationsförlust uppkommit.

4 m 0 m. Skattskyldig/tet för vinst respektive til-'dragsrätt för förlust vid avvttring av egendom inträder det be- skattningsår då egendomen avyttras. Vinst oclt förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter oc/t kostna- dersom är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsjörlust med- ges endast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga. skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de är då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid av- yttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsäret.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattskyldig/tet för vinst respek- tive avdragsrätt för förlust i samband nted utfärdande av ett köp- eller sälj- option med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då ut- färdaren frigörs från sina åtaganden. ()m utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall ltan öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom. dras premien av från anskaffaingsvärdet för egendo- men. om denna a t-=yttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. [ fråga om option med längre löptid än ett år. in- träder skattskyldighet för det beskatt- ningsår då optioner: utfärdas. Det sorti nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande op- tioner rned den längre löptiden. om försäljning på grund av optionen re- spektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optioner: utfärdats. Med option avses ett finansiellt in- strument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendo- men. aktieindex eller liknande.

Skattsk yldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars stor- lek beror på värdet av egendomen. aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lå- nad aktie (blankningsaffär) inträder. om inte den skattskyldige vid tid- punkten för avyttringen äger aktie av samma .slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsva- rande aktie förvärvats och återställts till långivaren. dock senast året efter

N u varande lydelse

(anv. till 35? KL p. 3)

Har egendom avyttrats mot ve- derlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapi- taliserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell lll till lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upp- hör vid den först avlidnes död be- stäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan där- emot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ål- det.

Har i överlåtelseavtalet överens- kommits att livräntan skall utgå livs- varigt. dock högst ett avtalat antal år. bestäms intäkten med tillämp- ning av tabell 11 till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångs- punkt i det antal är livräntan högst skall utgå om det belopp som fram- kommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt. dock minst ett avtalat an- tal år, bestäms intäkten med tillämp- ning av tabell ll till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skatt- skyldighet inträdde pä grund av av- yttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäk- ten därmed blir lägre.

(anv. till 36 s KL p. 2 a tjugonde stycket)

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fas- tighet till företaget får vid vinstbe- räkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxe- rittg.St-'iir(le enligt sjätte och sjunde styckena. Ej lteller får omräkning gö-

Föreslagen lydelse

det beskattningsår då avyttring av den lättade aktien skedde.

5 m 0 m. Har egendom avyttrats - mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitaliserade värdet av livrän- tan med tillämpning av tabell lll till lagen (1947:577) om statlig förmö- genhetsskatt. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngs- tes ålder.

Har i överlåtelscavtalet överens- kommits att livräntan skall utgå livs- varigt. dock högst ett avtalat antal är. bestäms intäkten med tillämp- ning av tabell II till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångs- punkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som fram- kommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt. dock minst ett avtalat an- tal är, bestäms intäkten med tillämp- ning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom fem år från utgången av det år skatt— skyldighet inträdde på grund av av- yttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäk- ten därmed blir lägre.

6 mom. Avyttrar delägare i få- mansföretag eller delägare närstå- ende person egendom till företaget. skall vid vinstberäkningen vederla- get tas upp som intäkt endast till den del det inte överstiger egendomens marknadsvärde. Av punkt 14 andra

Nuvarande lydelse

ras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatte- verket får medge undantag från he- stämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synner- liga skäl. Mot beslut av riksskatte- verket i sädan fråga får talan icke föras.

(am-'. till 35 & KL p. 2)

Vid avyttring av fastighet skall realisationsvinst och realisationsför- lust beräknas särskilt för varje avytt- rad taxeringsenhet eller del av taxe- ringsenhet.

Har två eller flera vid avyttrings- tillfället befintliga taxeringsenheter tidigare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsen- het. skall dock. om den skattskyl- dige begär det. beräkningen göras som om taxeringsenheterna vid av- vttringstillfället utgjorde en enda taxeringsenhet. I fråga om en taxe- ringsenhet som endast delvis har in- gått i den förutvarande taxeringsen- heten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer än hälf-

. ten av enhetens vid avyttringstillfäl- let gällande taxeringsvärde belöper

Föreslagen lydelse

stycket av anvisningarna till 32% kommunalskattelagen (19281370) framgår att överskjutande del av ve- derlaget skall beskattas som intäkt av tjänst.

Vad som sägs i första stycket gäl- ler inte när hela vederlaget enligt det där angivna lagrummet skall beskat- tas som intäkt av tjänst. I sådana fall skall avyttringen inte till någon del beaktas vid beräkning av överlåta- rens inkomst av kapital.

Vid avyttring som avses i första stycket får vinsten inte beräknas en- ligt ZSä 9mom. eller 26% 7mom. Vad nu sagts gäller dock inte om den avyttrade egendomen helt eller till huvudsaklig del skall användas i företagets näringsverksamhet.

Riksskatteverket får om synner- liga skäl föreligger medge undantag från bestämmelserna i tredje stycket. Riksskatteverkcts beslut får inte överklagas.

25.3

] mom. Vid avyttring av fastighet skall realisationsvinst och realisa- tionsförlust beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet. Ingår sådan privatbostadsfastighet. som avses i 5 :$ komrnunalskattelagen (1928.'370). tillsammans med annan egendom i en taxeringsenhet, beräk- nas vinst eller förlust särskilt för pri- t'atbosttulsfastigheten .

Har två eller flera vid avyttrings- tillfället befintliga taxeringsenheter tidigare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsen- het. skall dock. om den skattskyl- dige begär det. beräkningen göras som om taxeringsenheterna vid av- yttringstillfällct utgjorde en enda

' taxeringsenhet. I fråga om en taxe-

ringsenhet som endast delvis har in- gått i den förutvarande taxeringsen- heten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer än hälf- ten av enhetens vid avyttringstillfål- let gällande taxeringsvärde belöper

Nuvarande lydelse

på den del som har ingått i den förut- varande enheten. Hänsyn tas inte till den indelning i taxeringsen/zeter som ltarförelegatft'jre den [januari 1952.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna om del av fastighet. i punkt 4 andra stycket nedan och ipunkt 2a trettonde—artonde styckena av anvis- ningarna till 36 9' skall som fastighet anses varje vid avyttringstillfället be- fintlig taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av be- stämmelserna i föregående stycke behandlas sotn en enda taxeringsen— het.

(anv. till 35ä KL p. 4)

Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i sam- fällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastig- hetsbildningslagen (1970:988). om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar. samt avstående av mark ge- nom inlösen enligt 8kap. samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5kap. eller en uppdelning enligt 11kap. nämnda lag inte överstigit 5000 kronor. år dock inte någon del av vinsten skat- tepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5000 kronor, skall som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar. minskad med . 5 000 kronor. utgör av det totala ve- derlaget för överföringen eller upp- delningen. minskat med 5000 kro- nor. dock att den skattepliktiga in- komsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av all- framtidsupplåtelse. llärmed avses ersättning på grund av sådan in- skränkning i förfoganderätt till

Föreslagen lydelse

på den del som har ingått i den förut- .varande enheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- serna om del av fastighet i Zrnom. andra stycket och 6mom. skall som fastighet anses varje vid avyttrings- tillfället befintlig taxeringsenhet el- ler sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i föregående stycke behandlas som en enda taxe- ringsenhet.

2 m 0 m. Med avyttring av fastig- het likställs överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastig- hetsreglering enligt 5 kap. och upp- delning i lotter genom klyvning en- ligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970z988). om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar. samt av- stående av mark genom inlösen en- ligt 8kap. samma lag. Har den er- sättningi pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning en- ligt 11 kap. nämnda lag inte översti- git 5 000 kronor. är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om er- sättningen i pengar överstiger 5000 kronor. skall som skattepliktig in- komst tas upp så stor del av hela rea- lisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5000 kronor. utgör av det totala vederlaget för ('"')verft'fningcn eller uppdelningen, minskat med 5000 kronor. dock att den skattepliktiga inkomsten inte

skall tas upp till högre belopp än.

som motsvarar den del av ersätt- ningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av all- framtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning på grund av sådan in- skränkning i förfoganderätt till fas-

Prop. 1989/9():110

Nuvarande lydelse

fastigheten som skett" enligt natur- vårdslagen (1964z822) eller på grund av motsvarande inskränkningar en- ligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrått till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 av attt-'is- ningarna till 21 5). Engångsersätt- ningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling. varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad sotn er- sättningsbeloppet utgör av fastighe- tens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderät- ten eller för upplåtelsen av nyttjan- derätten eller servitutsråtten.

llar den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått cr- såttning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen. om den skattskyldige yrkar det, an- ses som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen (jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarm't till 21.6). Har den skattskyldige i nu av- sett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60lprocent av ersättningen behandlas som en- gångsersättning på grund av allfram- tidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatte- plikt för ersättningen för avverk-

ningsrätten eller skogsprodukterna-

inträtt under samma beskattningsår 'som ersättningen på grund av all- framtidsupplätelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett be- skattningsår har fått på grund av all- framtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt ant-'isningarna till 365” till samma eller högre be- lopp. Avdraget får dock inte över- stiga det sammanlagda ersättnings- beloppct för upplåtelserna.

(anv. till 355 KL p. 1) Skall viss del av vederlaget vid av- yttring av fastighet enligtpunkt 10 av

Föreslagen lydelse

tigheten som skett enligt naturvårds- lagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller ser— vitutsrått till fastigheten för obe- gränsad tid. Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpe- skilling. varvid så stor del av fastig- heten anses avyttrad som ersätt-' ningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfo- ganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsråt- ten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått er- sättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, an- ses som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen. Har den skattskyldige i nu. avsett fall fått er-

sättning för avyttrade skogsproduk—

ter. får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse'. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersätt- ningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under

"samma beskattningsår som ersätt-

ningen på grund av allframtidsupp- låtelsen.

Från det sammanlagda beloppet

av den eller de engångsersättningar . som den skattskyldige under ett be- skattningsår har fått på grund av all- framtidsupplåtelse år han berättigad till avdrag med 5 000 kronor. om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader till samma eller högre belopp. Avdraget får dock inte över- stiga det sammanlagda ersättnings- beloppet för upplåtelserna.

3 m o m. Avser viss del av vederla- get vid avyttring av fastighet till-

Nuvarande lydelse

an visningarna til/21 $. punkt 4 av un- visningarna till 24 så eller punkt 1 av anvisningar/nl till 28.5 tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse. medräknas inte denna del av veder- laget vid beräkning av realisations- vinst.

(anv. till 36.5 KL p. 2 a första—tredje styckena)

Skall vid beräkning av realisa- tionsvinst på grund av at-'_vttring av fastighet vederluget för viss del av f as- tigheten tas upp som intäkt av fastig- het eller av rörelse ( jfr punkt I av an- visningarna till 35 ä') får i omkost- nadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fas- tigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigva- rande hruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt ] räknas även kostnad, som under tid. då intäkt av avyttrad/astig- het eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24.6 2mom.. har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten ellerfas- tighetsdelen. i den mån den avytt- rade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. samt kostnad för reparation och underhåll för vil- ken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 255 2mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad. som inte har uppförts pa avskriv- ningsplan. och med förbiz'ttringskost- nad jämförlig reparations- eller un- derhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbcloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna har upp- gått till minst 3000 kronor. Kostnad. som har uppförts på avskrivnings- plan. skall normalt anscs nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kost- nad normalt anses nedlagd när fak- tura eller räkning har erhållits. varav framgår vilket arbete som har ut— förts.

Föreslagen lydelse

gängar som behandlats som inventa- rier vid beräkning av värdeminsk- ningsavdrag medräknas inte denna del av vcdcrlaget vid beräkning av realisationsvinst. [ sådant fall får i omkostnadsbcloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådana till- gångar.

4 in 0 in. Som förbå'ittringskostnad räknas även utgift för reparation och underhåll av fastighet eller fastighets- del, som avses i 2.35 7mom. eller som utgjort sådan prit'atbostadsfastighet som avses i5 sf kommuna/skattelagen (l928.'370), i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid av- yttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. samt utgift för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna ipunkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 sf kommunal- skattelagen och för vilken bidrag ej har utgått. Utngt för förbättring. som inte har uppförts på avskriv- ningsplan. och därmed jämförlig ul- gift för reparation eller underhåll får dock inräknas i omkostnadsbclop- pct endast för år då utgifterna har uppgått till minst 5000 kronor och. om de avser annat än ny-. till- eller ombyggnad eller reparation eller un- derhåll ifall som avses i punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 23 s kom- muna/skattelagen, dessutom nedlagts under de senaste fem åren före avytt- ringen. Utgtft. som har uppförts på avskrivningsplan. skall normalt hän- föras till det år då utgiften har upp-

Prop. 1989/90zl 10

Nuvarande lydelse

Har fastighet varit föremål för för- bättringsarbete eller därmed jäm- förligt reparations— eller underhålls- arbete i ägarens byggnadsrörelse skall — med iakttagande av de be- gränsningar som har angetts i före- gaende stycke söm förbättrings- kostnad räknas det belopp som en- ligt punkt _? tredje stycket av anvis- ningarna till 27.8 har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av bygg- nadsarbetet.

Föreslagen lydelse

förts på planen. I andra fall skall så- dan utgtft normalt hänföras till det år då faktura eller räkning har erhål- lits. varav framgar vilket arbete som har utförts.

llar fastighet varit föremål för för- hättringsarbete eller därmed jäm- förligt reparations- eller underhålls- arbete i ägarens byggnadsrörelse skall — med iakttagande av de be- gränsningar som har angetts i före- gående stycke — som förbättrings- köstnad räknas det belopp som en- ligt punkt 4 fjärde stycket av anvis- ningarna till .?l s* kommuna/skattela- gen har tagits upp som intäkt i rörel- sen på grund av byggnadsarbetet.

Som förbättringskostnad räknas även sådana utgifter för värdehö- jande reparationer och underhåll som enligt punkt 5 första stycket av anvisningartut till 32 $$ kommunal- skattelagen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Som förbätt- ringskastnad räknas också utgifter av nu nämnt slag vilka enligtpunkt () av anvisningarna till 22 >? nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverk- samhet när näringsf'astighet övergått till pri i'atl)osauisfastighet. 5 mom. Avyttras näringsfastighet som avses ipunkt 5första stycket av anvisningarna till 22 :$ kommunal- skattelagen( 19283 70) skall omkost- naa'sbe/appet minskas med värde- tninskningsavdrag m.m. som avses i den nämnda anvisningsptmkten i den man avdragen på grund av bestäm- melsen i femte styck et a v den nämnda anvisningspunkten inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Avyttras prii'atbostadsfastighel som tidigare varit näringsfastighet skall omkasttuu'lsbeloppet minskas med värdeminskningsavdrag m.m. sam avses i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 ,9' kommunal- skattelagen i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket i den nämnda ant-'isnings- punkten vid övergången från nä- ringsfastighet till pri vatbostadsfastig-

Prop. l989/90:110

Nuvarande-lydelse

(anv. till 365 KL p. 2a trettonde— nittonde styckena)

Vinstberäkning på grund av avytt- ring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den av- yttrade fastighetsdelen. Vid tillämp- ning av de beloppsgränser som an- ges i andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avytt- ringen har omfattat bostadsbyggtuul sotn vid tiden för avyttringen var ltu- vudbyggnad för hela fastigheten. På den skattskyldiges begäran skall om- kostnadsbelöppet för fastighetsde- len » i stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett be- lopp som tttotsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade

Föreslagen lydelse

het inte kunde tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har ifall sotn avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvis- ningarna till 22 s* kommuna/skattela- gen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggttader och tnarkanläggningar gäller följande vid avyttring av näringsfastighet med byggnad eller markanläggning som ltar skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. ()mkostnads- beloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som ett/igt punkt 5 sjunde stycket av anvisning- arna till 32 s* kommunalskattelagen inte tagits upp som intäkt av närings- verksam/tet.

Har ifall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen av anvis- ningarna til/ 22 .é' kommuna/skattelä- gen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsforul för byggnader och markanläggningar och har fastighe- ten ö t-tergätt till pri t'atbostadsfastighct gäller följande vid avyttring av prit'atbostadsfastigheten. Omkost- nadsbeloppet minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som enligt punkt 5 sjunde stycket av att vis— ningarna till 22 # komtnuna/skattelä- gen inte togs upp sotn intäkt av nä— ringsverksamhet vid övergången.

öm om. Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning av den beloppsgräns som anges i 4 mom. första stycket skall dock hänsyn tas till förhållan— dena pä hela fastigheten. På den skattskyldiges begäran skall omkost— nadsbeloppet för fastighetsdelen — i stället för att beräknas enligt första meningen tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkost— nadsbeloppet som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstilIfället. Om den avyttrade delen avser en el—

Prop. 1989/90:11()

Nuvarande lydelse

omkostnadsbeloppet — if'örekom- mande fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighe- tens hela värde vid avyttringstillfäl- let. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den av- yttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av helafastiglte- tens skog och skogsmark. omkost- nadsbcloppet inte minskas med av- drag pä grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en el- ler ett fåtal tomter avsedda att be- byggas med bostadshus och vederla- get är mindre än 10 procent av fas- tighetens taxeringsvärde. fär vidare ingångsvärdet pä den avyttrade fas- tighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratme- ter. dock ej till högre belopp än kö- peskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid mark- överföring enligt fastighetsbild- ningslagen (19701988).

Har den skattskyldige erhållit såv dan engz'ingsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning- arna till 35x5 skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade om- kostnadsbcloppet — iförekt'nnmande f'all minskat med t'ärdeminsknings- avdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser. som engängsersättningen ut- gör av fastighetens hela värde vid ti- den för upplåtelsen eller inskränk- ningen i fi'irfoganderätten. Via' be- dömningen av om omkostnadsbelop- pet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 s* erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgo- doräkna sig nägot omkostnadsbe- lopp hänförligt till dessa ersätt- ningar.

Föreslagen lydelse

ler ett fåtal tomter avsedda att be- byggas med bostadshus och vederla- get är mindre än 10 procent av fas- tighetens taxeringsvärde. får vidare ingi'lngsvärdet på den avyttrade fas- tighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratme- ter, dock ej till högre belopp än kö- peskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid mark- överföring enligt fastighetsbild- ningslagen (19701988).

Har den skattskyldige erhållit så- dan engångscrsättning som avses i Zmom. andra stycket. skall så stor del av det för hela fastigheten beräk- nade omkostnadsbcloppet anses be- löpa pä den del av fastigheten som ersättningen avser. som engångser- sättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Den som enligt .? tnont. fjärde stycket erhåller avdrag från den eller de en- gängsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig nägot (.)mkostnadsbelopp hänför— ligt till dessa ersättningar.

Nuvarande lydelse

Har den skattskyldige under inne- havstiden avyttrat en del av en fas- tighet. skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbcloppet i förekommande fall minskat med vär- deminskningsavdrag m.m. — för fas— tigheten. som belöpt på den avytt- rade fastighetsdelen, skall denna an- del anses ha motsvarat hälften av er- hållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbcloppet — i förekomrmznde fall minskat nted vär- deminskningsavdrag m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avytt- ringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående styc- ke tillämpas ocksä om den skattskyl- dige under innehavstiden erhållit så- dan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning- arna till 356. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (197ltz988). skall Omkostnadsbeloppet på åter— stoden av fastigheten anses ha mins- kat med så stor del av omkostnads- beloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas (')mkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastig- heten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen. markupplå- telsen eller marköverföringen m.m. ägt rum. är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämp— liga.

Kostnad för förbättringsarbete el— ler därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket för- säkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas. såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag, Vid beräkning av realisations- vinst endast iden mån kostnaden har

Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige under inne- havstiden avyttrat en del av en fas- tighet. skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbcloppct för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet för fastigheten. som belöpt på den av- yttrade fastighetsdelen. skall denna andel anses ha motsvarat hälften av

erhållen ersättning för fastighetsder . len. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbclop— pct för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna-i föregående styc- ke tillämpas också om den skattskyl- dige under innehavstiden erhållit så- dan engångsersättning som avses i 2 mom. andra stycket. Har den skatt- skyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (19701988). skall omkostnadsbelop- pet på återstoden av fastigheten an- ses ha minskat med så stor del av omkostnadsbcloppet för den tidi- gare avstådda marken som ersätt- ningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbcloppet vid avyttring av återstoden av fastig- heten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som äsatts efter det att delavyttringen. markupplå- telsen eller marköverföringen m.m. ägt rum. är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämp- liga.

7 mom. Utgift för förbättringsar- bete eller därmed jämförligt repara- tions- och underhållsarbete för vil- ket fi'irsäkringsersättning eller an- nan skadeersättning har utgått beak- tas. såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag. vid beräkning av realisa- tionsvinst endast i den mån kostna-

Nuvarande lydelse

överstigit ersättningen. llar sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller föl- jande. Fastighetens ingångsvärde. omräknat enligt tionde stycket till ti- den för skadetillfället. minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadctiIIjTiIIet ligger äter- stoden av det omräknade ingångsvär- det till grund för omräkning enligt tionde stycket.

Föreslagen lydelse

den har överstigit ersättningen. [lar sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande minskas omkostmulsbeloppet med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande.

8 mom. Avyttras en jastighet som har förvärvats som ersättning för en annan fastighet och medgavs app- skav mcd beskattningen av realisa- tionsvinst som uppkom när denna fastighet avyttrades. skall omkost- nadsbcloppct minskas i motsvarande mån.

9 m () m. Vinst när fvsisk person avyttrar sådan prix'atbostadsfastighet som omfattar hans permanentbostad får beräknas till 30 procent av veder- laget för fastigheten.

Som permanentbostad räknas så- dan privatbostad där den skattskyl- dige varit bosatt under minst ett är närmast före avyttrin gen under förut- sättning att han inte dessförinnan in- nehaft bostaden mer än ett år utan att vara bosatt där samt att han erlade ett marknadsmässigt vederlag vid för- värvet. Som permanentbostad räk- nas dock alltid sådan privatbostad där den skattskyldige varit bosatt un- der minst tre år av de senaste fem åren.

Vinst när fysisk person och dödsbo avyttrar annan privat bostadsfastig- het än nu sagts får beräknas till 60 procent av vederlaget för den avytt- rade egendomen.

Vinst vid avyttring av näringsfas- tighet får beräknas genom att ett be- lopp motsvarande 90 procent av ve- derlaget för fastigheten minskas med värdeminskningsavdrag m.m. som tagits upp till beskattning enligt be- stämmelserna i punkt 5 av anvisning- arna till 239" kotnmanalskattelagen (I928:370).

Nuvarande lydelse

(355 3amom. första. femte och sjätte styckena KL)

Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattats enligt be- stämmelserna i detta moment om bo- stadsrättsföreningen är av det slag som anges i punkt Zfernte stycket av am'isningarna till 38 5.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt till- lämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska för- eningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 &.

Föreslagen lydelse

För pri i'atbostm'lsjastighet som un- der den skattskyldiges innehav varit näringsjastighet under något av de tre närmaste åren före avyttringstillfället skall i stället för vad som stadgas i första och tredje styckena gälla'att vinsten får beräknas med tillämpning av fjärde stycket.

10 mom. Vinst vid avyttring av privatbostadsfastighet får alltid be- räknas till 30 procent av 1-'ederlaget för den avyttrade fastigheten om

1) fastigheten tagits i anspråk ge- nom expropriation eller Iiknandeför- farande eller annars avyttrats under sådana förhållanden att tvångsavytt- ring måste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avytt- ringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,

.? ) avyttringen av en fastighet utgör ett led [ åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets _vttre rationalisering samt om

3) fastigheten avyttrats till staten därför att fastigheten på grund av fl_vgl>uller inte kan bebos utan påtag- lig olägenhet.

Detsamma gä/ler om den skatt- skyldige fått engån gsersättnin g för in- skränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1904:823) eller för motsvarande in- skräkningar enligt andra författ- ningar.

2655

1 mom. Realisationsvinst vid av- yttring av en bostadsrätt beskattas enligt bestämmelserna i denna para- grafom bostadsrättsförcningcn är av det slag som anges i 2 $$ 7mom.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt till- lämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska för- eningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i 2 # 7mom.

Prop. 1989/902110

Nuvarande lydelse

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som an- ges i punkt.? femte stycket av anvis- ningarna till 38sq görs på grundval av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum.

(anv. till 35.5 KL p. 8 andra och tredje styckena)

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda föremål. vilka enligt "2 kap. 2 5 jorda- balken eljest skulle ha hört till den byggnad i vilken nyttjanderätten är upplåten. skall denna ersättning räk- nas in i vcdcrlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersätt- ningen utgör intäkt av rörelse enligt punkt ] av anvisningarna till 28 9". '

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre repara- tionsfond eller någon annan inom f("ireningen eller bolaget bildad fond. som är avsedd för reparation och un- derhåll av upplåtna lägenheter. skall inte räknas in i vederlaget för bo- stadsrätten. andelen eller aktien. Har någon särskild sädan ersättning inte betingats skall det utgående ve- derlaget minskas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostads- rätten. andelen ellcr aktien.

(anv. till 365 KL p. 2c andra stycket) Bestämmelserna i punkt 8 tredje

Föreslagen lydelse

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som an- ges i 2 55 7mom.-görs på grundval av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum.

2 mom. Vid vinstberäkningen skall försäljningsintäkten ökas med överlåtarens andel i föreningens net- toskuld eller minskas med dennes an- del i föreningens nettoförmögenhet vid avyttringstilljället. Vidare skall utgivet vederlag ökas med överlåta- rens andel i föreningens nettoskuld eller minskas med dennes andel i för- eningens nettoförmögenhet vid an- skaffningstillfället. Nettoförmögen- ltet eller nettoskuld beräknas med bortseende från värdet av förening- ens fastighet.

3 mom. Utgär särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda föremål. vilka enligt 2kap. 25 jordabalken eljest skulle ha hört till den byggnad i vilken nyttjanderät- ten är upplåten, skall denna ersätt- ning räknas in i vederlagct för bo- stadsrätten. andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen avser egendom som be- handlats som int-'entarier vid beräk- ning av inkomst av näringsverksam- het.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inrc repara- tionsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond. som är avsedd för reparation och un- derhåll av upplåtna lägenheter. skall inte räknas in i vederlaget för bo- stadsrätten. andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående ve- derlaget minskas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostads- rätten. andelen eller aktien.

Bestämmelserna i föregående

Nuvarande lydelse

stycket av anvisningarna till 35 9" om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas på mot- svarande sätt vid beräkningen av in- gängsvärdct. '

(anv. till 36.5 KL p. Zc första. tredje—sjätte och nionde styckena)

Ifråga om en bostadsrätt som av- ses i 35 s* 3 a mom. gäller följande. I ingångsvärdet för bostadsrätten skall enligt punkt ] räknas in den erlagda köpeskillingen och vissa utgifter vid förvärvet. Har bostadsrätten förvär- vats genom upplåtelse från bostads— rättsföreningen. skall den i upplåtel- seavtalet angivna grundavgiften an- ses som köpeskilling. Särskilda av- gifter som har betalats till för- eningen i samband med förvärv av en bostadsrätt (upplätelse- och in- trädesavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet. l-Iar grundavgiften för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats. skall ingångsvärdet reduceras med det be- lopp som har äterbetalats på grund av nedsättningen. .

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas

a) kostnad som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten. och -

b) kostnad som han har lagt ned på reparation och underhåll av lä— genheten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet. .

Som förbättringskostnad räknas dock inte inågot fall kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan för- värt-'skälla.

Föreslagen lydelse

stycke tillämpas på motsvarande sätt vid beräkningen av ingångsvärdet.

4 mom.. Har bostadsrätten för- värvats genom upplåtelse från bo- stadsrättsföreningen. skall den i upplåtelsetwtalet angivna grundav- giften anses som köpeskilling. Sär-. skilda avgifter som har betalats till föreningen i samband med förvärv av en bostadsrätt (upplätelse- och inträdesavgifter) skall också räknas in i ingängsvärdet. Har grundavgif— ten för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats. skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

5 mom. Som förbättringskost- nad räknas

a) utgift som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lä- genheten. och

b) utgift som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägen- heten i den män lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas inte utgift som vid inkomsttaxe- ringen har behandlats som omkost- nad i näringsverksamhet.

Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värde/röjande repa- rationer och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisning- arna till 22 s* kommuna/skattelagen (19.28.1370) skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Som förbätt- ringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag som enligt punkt 6 av an visningarna till 22 .Q' nämnda lag

Nuvarande lydelse

Kostnader enligt tredje stycket a) och b) som har lagts ned under ett visst är räknas som fi.")rbättringskost- nader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 2000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda det år då en fak- tura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att kostnaden får dras av endast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avytt- ringen alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet.

Av punkt 8 andra stycket av ant-'is- ningarna till 35 # framgår att ersätt— ning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sådana fall skall kostnaden för an- skaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde. om föremålen har förvärvats tillsam- mans med bostadsrätten. llar före- målen anskaffats under innehavet. anses anskaffningskostiuulen allt efter omständigheterna som en kostnad för förbättring eller för re- paration och underhåll av lägenhe- ten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkostnadsbcloppct avgörs en- ligt tredje— emte styckena.

Vid tillämpning av bestämmel- serna i denna punkt på sådana ande- lar och aktier som avses i 355 3 a mom. femte stycket förstås med bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respek- tive akticn hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundav-

Föreslagen lydelse

tagits upp som intäkt av näringsverk- samhet när bostadsrätt i näringsverk- samhet övergått till privatbostad.

Utgifter enligt första stycket a och b som hänför sig till ett visst är räk- nas som förbättringskostnader en- dast under förutsättning att de sam- manlagt har uppgått till minst 5 000 kronor och. om de avser annat än n_v-. till- eller ombyggnad. dessutom nedlagts under senaste fem åren före avyttringen. Utgifterna hänförs nor- malt till det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om utgift som avses i första stycket b gäl- ler vidare att utgiften får dras av en- dast till den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttringen allt- jämt är i bättre skick än vid förvär- vet.

Som förl)ättringskostnad räknas även den på bostadsrätten belöpande andelen av sådana utgifter för ny-, till- eller ombyggnad som nedlagts på föreningens fastighet uttder inne- hai-'stiden.

Av 3mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlag-et för bostadsrät- ten. I sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde. om föremålen har förvärvats tillsam- mans tned bostadsrätten. Har före- målen anskaffats under innehavet. anses utgiften — allt efter omständig- heterna som en utgift för förbätt- ring eller för reparation och under- håll av lägenheten. Frågan om utgif- ten får räknas in i omkostnadsbclop- pet avgörs enligt första—tredje styck- ena.

6 inom. Vid tillämpning av be- stämmelserna i denna paragraf på sådana andelar och aktier som avses i lmom. andra stycket förstås med bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respek— tive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundav-

Prop. l989/90:110

Nuvarande lydelse

giften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut.

(35 5 3 mom. första stycket KL) Realisationsvinst på grund av av- yttring av aktie. andel i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening el- ler i handelsbolag eller annan rättig- het som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig , om den skattskyldige innehaft egendomen tttindre ätt två

Föreslagen lydelse

giften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut.

7 Inom. Vinst när fysisk person avyttrar sådan bostadsrätt som med tillämpning av 25 55 9tnom. andra stycket skall anses avse hans perma- nentbostad fär beräknas till 30 pro- cent av vederlaget för bostadsrätten. Vinst när fysisk person eller dödst avyttrar bostadsrätt avseende annan privatbostad fär beräknas till 60 pro- cent av vederlaget för bostadsrätten. Vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad får beräknas till 90 procent av vederlaget för bo- stadsrätten. För privatbostad som uttder den skattskyldiges innehav varit att hän- föra till näringsverksamhet under nå- got av de tre närmaste åren före avytt- ringstilljället skall i stället för vad som stadgas i första stycket gälla att vinsten får beräknas med tillätnptting av andra stycket. Vid tillämpning av detta moment skall vederlaget beräknas med iaktta- gande av bestämmelserna i 2 mom. första stycket första och tredje tne- ningarna. 8 m om. Vinst vid avyttring avpri- vatbostad under sådana omständig- heter som avses i 35 .5 10 tnont. får alltid beräknas till 30 procent av ve- derlaget — beräknat med iakttagande av bestämmelserna i 2 tnotn. första stycket första och tredje ntening- arna — för den avyttrade bostadsrät- ten.

27.5

1 mom. Vid avyttring av aktie. interimsbevis. andel i aktiefond. an- del i ekonomisk förening. tecknings- rättsbevis. delbevis. vittstandelsbe- vis. konvertibelt skuldebrev. sktdde- brev som är eller varit förenat med optionsrätt. Optionsbevis, samt ter- min och köp- eller säljoption av- seende aktie eller aktieindex samt

Nuvarande lydelse

år. Detsamma gäller realisations vinst vid avyttring av konvertibelt skulde— brev. optionsrätt eller företrädesrätt till teckning av konvertibelt skulde- brev eller skuldebrevförenat med op- tionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst [ förening med skulde- brev. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig rea/isationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår. mittskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma är av egettdom som avses i detta stycke, får den skattskyb dige göra avdrag med I 000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda belop- pet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke. tninskat med av— dragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i.? a mom. A vyttrin g av andel i sådan aktiefond. som avses ipunkt 10 av ant-'isningarna till 38 5. skall redovisas endast i inkomstslaget kapital.

(anv. till 36 %* KL p. 2 b andra stycket)

Som anskaffitingskostmtd för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffnings- kostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samtna slag sotn den avyttrade. beräknat med hänsyn till faktiska anskaffaingskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

(anv. till 36 & p. 2 b tredje stycket) Anskaffningskostnad för äldre ak- tie. som är noterad på börs eller före- mål för liknande notering. och för äldre andel i aktiefond fär bestiim- mas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige er- håller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. [(att den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp. skall dock detta högre belopp anses som att- ska/fningskostmtd.

Föreslagen lydelse

andra finansiella instrument. sattt till konstruktion eller verkningssätt lik- nar tidigare angivna finansiella in- strument. tillämpas utöver 24 # be- stämmelserna i 2—5 mom.

2 mom. Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga anskaff- ningsvärdet för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som det avyttrade. beräknat på grundval av faktiska anskaffningsut- gifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet (gettomsnittsmetoden).

Är finansiella instrument som av- ses i 1 mom. föremål för notering pä inländsk börs eller annan kontinuer- lig notering av marknadsmässig om- sättning. som är allmänt tillgänglig (mark/1adsnoterade). får utom såvitt avser optioner och terminer an- skaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige er- håller vid avyttringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller tecknittgsrätl.sbe1-'is. som grundas på aktieinnehav i ett bolag. anses anskaffat utan kostnad.

Nu varande lydelse

(anv. till 36 & KL p.2 b fjärde stycket)

Avyttras delbevis eller tecknings- rätt till äldre aktie. som avses i tredje stycket. tilliimpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra nte- ningen den del av anskaffningskost- naden för aktien. beräknad enligt andra stycket. sotn belöper på delbe- viset eller teckningsrätten.

(anv. till 36 %% p. 2 b nionde stycket) En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skul- debrev förenat med optionsrätt. vil- ken grundas pä aktieinnehav i bola- get, anses anskaffad utan kostnad.

(anv. till 36 & KL p. 2 b tionde stycket)

Sanz anskajfningskostnad för skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätt och som förvärvats ge- nom teckning, upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för en options- rätt upptas i sådant fall skillnaden mellan etnissionspriset och "mark- nadsvärdet för det skuldebrev med vilket optionsrätten var förenad. Har teckningen skett med stöd av en före- trädesrätt, sorti förvärvats genom" köp eller byte. medräknas vederlaget för företrädesrätten i anskaffnings- kostnaden för optionsrätten. Bestäm- ntelserna i detta stycke tillämpas inte. om teckningen skett före utgången av juni 1985.

(35 ä 3 mom. tredje stycket KL)

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrt'ttimzali- sering som är önskvärd från allmän synpunkt. kan regeringen eller myrt- dighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör fram- ställning om detta senast den dag av- yttringen sker.

Föreslagen lydelse

3 mom. Har optionsbevis erhål- lits genom teckning av skuldebrev förenat med optionsrätt, skall an- skaffningsvärdet för optionsbeviset beräknas som anskaffningsvärdet för skuldebrevet jämte optionsrätten minskat med skuldebrevets mark- nadsvärde vid förvärvet.

4 mom. Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade ak- tierna uteslutande av nyemitterade aktier i det köpande bolaget. skall skattepliktig intäkt inte anses upp-,

komma. Detta gäller dock inte per- son sattt har avflyttat från riket men .som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här. De mottagna aktierna skall anses för- värvade till det anskaffningsvärde som giillde för de avyttrade aktierna.

A-

Nuvarande lydelse

(anv. till 36 & KL p. Zd)

Vid beräkning av realisationsvinst pä grund av avyttring av andel i han- delsbolag skall ingångsvärdet för an- delen ökas med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skatte- pliktiga inkomsterna enligt lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt och minskas med de pä delägaren belöpande avdragsgilla underskot- ten enligt samma lag. Blir det juste- rade ingangsvärdet negativt. skall omkostnadsbcloppet anses vara noll. Vederlaget vid avyttringen skall i detta fall ökas med ett belopp som motsvarar det negativa juste- rade ingångsvärdet.

Föreslagen lydelse

Vad som sagts i första .stycket gäller dock inte vid avyttring av aktier i bo- lag som avses i 3 5 12 ntotn. nionde stycket. om inte skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte nå- gon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndig- hetens beslut får överklagas"/los riks- skatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier till ett utländskt bolag varvid skatte- pliktig intäkt inte ansetts uppkomma på grund av bestämmelserna i första och andra styckena. skall denna in- täkt anses skattepliktig när utflytt- ningen sker.

5 mom . Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad till- gång som avses i ] mom. får dras av från realisationsvinst på marknads- noterad sådan tillgång utan den be- gränsning av avdragsrätten som framgår av 3 59 2 tnom. fjärde stycket. Detta gäller dock i fråga om andel i aktiefond endast om värdet av fon- . dens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar av fondförmögenheten.

28.5

Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i han- delsbolag skall ingångsvärdet för an- delen ökas med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. lngängsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skatte- pliktiga inkomsterna och minskas med de på delägaren belöpande av- dragsgilla underskotten. Blir det jus- terade ingangsvärdet negativt. skall omkostnadsbeloppet anses vara noll. Vederlaget vid avyttringen ' skall i detta fall ökas med ett belopp

som motsvarar det negativa juste- rade ingångsvärdet.

Nuvarande lydelse

I fråga om andel som förvärvats före utgängen av det räkenskapsår för handelsbtnaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräk- nas först det justerade ingt'mgsvärdet vid utgången av nämnda räken- skapsär (bokslutsdagen). Den- na beräkning görs med utgängs- punkt i andelens ingångsvärde och den ökning eller minskning i deläga- rens kapitalbehällning i bolaget som har inträffat fram till lmkslutsdagcn. Blir saldot negativt. anses det juste- rade ingangsvärdet pä bokslutsda— gen vara noll. Det justerade in- gängsvärdet pä bokslutsdagen läggs sedan till grund för justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbe— hällningen pa bokslutsdagen skall la- ger. pagäcnde arbeten samt ford- rings— och skuldposter tas upptill de värden som gäller vid inkomsttase- ringen. Sker den skattemässiga in- komstbcräkningen inte enligt bokfö- ringsmässiga grunder. bortses frän förutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostna- der.

l lar handelslmlaget före utgängen av är 1989 avyttrat egendom pä vil- ken 35 & 2—4mom. är tillämpliga skall. om egendomen anskaffats före den 19 augusti 1988. ingt'ingsvärdet för andelen justeras pä grundval av det bokföringstnässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer av andra stycket. Fran resultatet skall dras ett belöpp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räken- skaperna efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avytt- ringen senare än vid 1990 ärs taxe- ring. skall ingängsvärdct dock juste- ras pä grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det. skall vinstberäkningen grundas en- bart pä bestämmelserna i första stycket.

Föreslagen lydelse

[ fraga om andel som förvärvats före utgängen av det räkenskapsär för handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräk- nas först det justerade ingängsvärdet vid utgången av nämnda räken- skapsär (lmkslutsdagen). Den- na beräkning görs med utgängs- punkt i andelens ingängsvi'trde och den ökning eller minskning i deläga- rens kapitalbehällning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot negativt. anses det juste— rade ingängsvärdet pä bokslutsda- gen vara noll. Det justerade in- gängsvärdet pä bokslutsdagen läggs sedan till grund för justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbe- hällningen pä bokslutsdagen skall la- ger. pägaende arbeten samt ford- rings— och skuldposter tas upp till de värden sotn gäller vid inkomsttaxe- ringen. Sker den skattemässiga in- komstberäkningen inte enligt bokfö- ringsmässiga grunder. bortses frän förutbetalda kostnader och intäkter satnt upplupna intäkter och kostna- der.

llar handelsbolaget före utgängen av är 1989 avyttrat egendom pä vil- ken 35 ä' 2—4 mom. komtttttnalvkatte- lagen ( I 9283 70) i dess lydelse före den I juli 1990 är tillämpliga skall. om egendomen anskaffats före den 19 augusti 1988. ingängsvärdet för andelen justeras pa grundval av det bokföringsmässiga resultatet av av- yttringen även om detta inte följer av andra stycket. Fran resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen sotn gjorts i räken- skaperna efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avytt- ringen senare än vid 1990 års taxe- ring. skall ingängsvärdet dock juste- ras på grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige _vrkar det. skall vinstberäkningen grundas en- bart pä bestämmelserna i första stycket.

Nuvarande lydelse

llar andel i ett handelsbolag för- värvats pä annat sätt än genom köp. byte eller därtncd jämförligt fäng och har den tidigare ägaren beskat- tats enligt punkt 5 andra styeket av anvisningar/ut til/35 & skall det jus- terade ingängsvärdet för andelen an- ses vara noll.

Föreslagen lydelse

llar andel i ett handelslmlag för- värvats pa annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng och har den tidigare ägaren beskat- tats enligt 24 s* 2 mom. tredje stycket. skall det justerade ingängsvärdct för andelen anses vara noll.

29 s*"

I mom. Realisationsvinst vid av- yttring av fordringar och andra fi- nansiella instrument dt'ir underlig- gande instrument iir ht't'njörliga till fordringar. utställda isvenska kronor eller till rit'nteirules'. utom sådana fordringar som avses i27$$ ! mom.. beräknas enligt den getunnsnittsme- tod som anges i27 .»5 2 mom.

2 mom. Är tillgång som avses i 1 mom. marknadsnoterad behandlas rea/isationsvinst och rea/isationsjör- lust som ränteinn'ikl respekti ve ränte- utgift. Detta giiller doek inte premie- obligationer.

30 .*5

Vid avyttring av annan egendom ån sådan som avses i 25—29 så gäller utöver 24 s* föl/"ande bes/it'mmelser.

()m den skattskyldige innehaft egendomen _för personlig! bruk ( per- sonligt lösörel får

[. anska/fningsvårdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egendomen efter avdrag för kostna- den för avyttringen.

2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret. '

Ont den skattskyldige tidigare har medge/ls avdrag helt eller delvis för egendomens anskaffning. värde- minskning e.d. ska/I ingångsvärdet minskas med detta avdrag.

När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk av- ser ett del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisationsvinsten beräknas med till- lt'impning av genomsnittsmetoden en- ligt 275 2 mom.

Nuvarande lydelse

Denna lag32 träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gängen vid 1986 ars taxering. Äldre bestäm- melser gäller fortfarande i fräga om anställning utomlands som päbi'ir- jats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall dock en ny anställning anses ha päbörjats vid lagens ikraftträdande.

Föreslagen lydelse

Avdrag för realisationsförlusl medges inte för egendom som inne- hafts för personligt bruk.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering. Äldre bestämmel— ser gäller i fräga om inkomst som uppburits före utgången av är 1992 på grund av anställning utomlands som päbörjats före ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall dock en ny anställning anses ha päbörjats vid lagens ikraftträdande.

]. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991) och tillämpas första gängen vid 1992 års taxering i den man inte annat följer av punkterna 2—18 nedan.

2. Har egendom avyttrats före den 1 januari 1991 och var vinst på grund av avyttringen skattepliktig enligt 35 s* kommunalskattelagen (1928z37t1) i dess lydelse intill den 1 juli 1991! men har beskattning pä grund av bestäm- melserna i 41 & samma lag i dess nämnda lydelse inte skett senast vid 1991 ärs taxering. gäller följande. Beskattning pä grund av avyttringen skall ske vid taxeringen för det första beskattningsär dä någon del av köpeskillingen är tillgänglig för lyftning. Är emellertid köpeskillingcns storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fräga. skall tillkommande belopp beskat- tas vid taxeringen för det beskattningsär dä beloppet blir tillgängligt för lyft- ning.

3. Har avyttring beskattats vid 1991 eller tidigare års taxering och har där- vid viss delav köpeskillingen inte kunnat beaktas. skall tillkommande köpe- skilling tas upp till beskattning när den blir tillgänglig för lyftning. Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust sker därvid enligt de regler som tillämpades när första delen av köpeskillingen togs upp till beskattning med undantag av 35 ä 3 mom. andra stycket kommunalskattelagcn (19282370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990. De nya bestämmelserna i 3 5 12 mom. tredje stycket tillämpas inte i fall som avses i denna punkt.

4. Avyttras fastighet före utgängen av är 1999 färotnkostnadsbeloppet be- räknas genom att det omki.sstnadsbelopp sotn hade kunnat användas om av- yttringen skett den 31 december 1991) ökas med i 25 ä 4 mom. avsedda för- bättringskostnader m.m. sotn lagts ned på fastigheten under tiden mellan den 1 januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av punkterna 6 a och 6 b av amfisningarna till 36 & kommunalskattelagen (1928z37tl') i deras lydelse intill den 1 juli 1990 skall dock följande gälla.

a) lngängsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag far ske räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det

331985363.

attonde äret efter det är fastigheten förvärvades respektive kostnaden lades ned.

b) Beräknas ingängsvärdct med ledning av taxeringsvärdet visst är skall omräkningcn ske med hänsyn till prisutvecklingen frän det åttonde äret efter sistnämnda är. .

c) Värdeminskningsavdrag som belöper pa det ar som den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller pa nagot av de sju följande ären räknas om med hänsyn till prisutvecklingen fran det attonde äret efter det är kostna- den lades ncd.

d) Tidigarcläggning far inte ske mcd mer än atta är.

c) 'l'it'ligarcläggning far ske endast i fräga om den del av ingängsvärde och förbättringskostnadcr för crsättningsfastighetcn som inte överstiger ett be- lopp motsvarande vederlagct vid avyttringen av dcn ursprungliga fastigheten minskat med för-hintringskostnader som ttndcr den skattskyldiges innehav har lagts ned pa denna fastighet ttnder det ar da fastigheten avyttrades eller under nägot av de sju närmast föregt'tcndc ären.

f) 'I'it'ligarcläggning l'är om ersättningslastighcten förvärvats före avytt- ringen av den ursprungliga fastigheten inte leda till att ersättningsfastighe- tcn anses förvärvad före förvärvet av den ursprtmgliga fastigheten eller tidi- gare än atta :ir före avyttringen av nämnda fastighet.

Vad nu sagts gäller dock inte om delägare i famansföretag eller delägare närstaentlc person avyttrar fastighet till företaget enligt vad som sägs i 24 s* (» mom. 5. Har skattskyldig under nagot av ären 1991. 1992 eller 1993 avyttrat en bostadsrätt sotn förvärvats före den 1 januari 1987 färden skattepliktiga rea- lisationsvinsten beräknas till bl). 75 respektive 90 procent av vinsten. Vad nu sagts gäller dock inte om vinsten beräknas enligt Zo & 7 mom.

(». Avdrag för rcalisationsförlust. som hänlör sig till 1991 och tidigare ars taxeringar lncn inte kunnat dras av tidigare. far göras vid beräkning av in- komst av kapital respektive näringsverksamltct senast det sjätte beskatt— ningsäret efter det till vilket förlusten är hänfi'trlig. llärvid tillämpas bestäm- melserna i punkt 3 andra stycket samt punkt -1 andra och fjärde styckena av anvisningarna till Rn ;" kommttnalskattclagen ( 1928z37tl) i deras lydelse intill den 1 juli 1990. Avdrag far dock göras endast i den man den skattskyldige redovisar sadan vinst vid avyttring av egendom som enligt 35 s 1 mom. kom— munalskattclagen i dess lydelse intill den ] jttli 1991) skttlle ha tagits tipp som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhct. Fysiska personer och dödsbon fär göra avdrag för sparade realisationsförlustcr i inkomstslaget kapital. För öv- riga juridiska personer far tnotsvarande avdrag göras frän intäkt av närings- verksamhet. med tillämpning av de nya bestämmelserna i 2 ; l-l mom.

7. lfraga om aktie. andel i aktiefond eller andel i ekonomisk förening som inte är marknadsnoterad och som den skattskyldige den 1 april 1976 innehaft i mer än fem är gäller punkt 3 av övergangsbcstämtnclserna till lagen (197o:343) om ändring i kommanalskattelagcn (193370).

8. För andel i allcmansfond som förvärvats före den 1 januari 1991 skall som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 december l99(l_

9. Premie vid utfärdande av option vilken erhällits före utgängen av är 199() och som enligt de regler som gällde intill den 1 juli 1991) skall redovisas senast vid 1991 ärs taxering. skall inte tas upp till beskattning vid 1992 eller senare ars taxering. 111. Har förvärvare av ett skuldebrev före utgängen av är 19911 lämnat (fn-'erlätaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 ärs taxering bestämmelserna i punkt 2 av amfisningarna till 39 * kotnmunalskattelagen ( 1928370) i dess lydelse intill den 1 juli 1991). Har förvärvare medgetts avdrag för räntekompensation enligt nämnda an— visningspunkt skall kompensationen inte inräknas i anskafl'ningsvärdet vid beräkning av realisationsvinst när skuldebrevet avyttras. 11. Äldre föreskrifter i Z & l mom. andra stycket. 3 s 4 inom. ättondc stycket samt 4 i andra stycket tillämpas även vid 1992 och senare ärs taxe- ringar. Intäkten eller avdraget skall dock hänföras till näringsverksamhet. 12. Äldre föreskrifter i Z & 4 mom. första stycket tillämpas vid 1992 ars taxering samt. om nagot av företagen inte taxeras da. även vid l993i'1rstaxe- ring. 13. Vad som sägs om avdrag för underskott i punkt () av övergängsbestäm— melserna till lagen ( 1990:000) om ändring i kommunalskattelagen ( 1934'2370) tillämpas pa motsvarande sätt i fraga om sädana underskott enligt den äldre lydelsen av 4 & första stycket. Vid tillämpningen anses koncernbidrag som intäkt av rederi-. luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör av— dragsgill omkostnad för givaren i näringsverksamhet av angivet slag. 14. Vid beräkning av schablonintäkt enligt 2 & 11) mom. första stycket 2 skall om beskattningsäret päbörjats före den 1 januari 1991 beskattningsäret istället anses päbörjat vid denna tidpunkt. 15. Har en skattskyldig vid 1991 ärs taxering redovisat inkomst eller un- derskott av annan fastighet. tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 41 å andra stycket kommunalskattelagen (19281370) skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av näringsverk— samhet vid 1992 ars taxering eller. om den skattskyldige inte taxeras da. vid 1993 ars taxering inte ta upp andra ingaende tillgängs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgär av andra och tredje styckena. Som ingäende fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsäret men som tagits till beskattning det föregäende beskattningsäret. dels utgift som betalts i slutet av det föregaende beskatt- ningsäret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det be- skattningsäret. Som ingäende skuld tas upp dels intäkt som har uppburits i slutet av det föregaende beskattningsäret men som inte tagits till beskattning det året. dels utgift som är obetald vid ingängen av beskattningsäret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregäende beskattningsäret. Intäkter och utgifter som redtwisats vid 1991 ärs taxering beaktas inte vid 1992 års taxering eller. om den skattskyldige inte taxeras då. vid 1993 ärs taxering i vidare män än vad som framgår av andra och tredje styckena. 16. 1 fraga om avdrag för ränteft'irdelning enligt 3 äél mom. skall vid 1993— 1995 ars taxeringar punkt 13 av övergängsbestämmelserna till lagen

(1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928370) äga motswtrandc tillämpning.

17. De nya föreskrifterna i 3 i 13 mom. tillämpas inte i fräga om förvärvs- källa där verksamheten upphört under beskattningsår för vilket taxering skett är 1991 eller tidigare. 18. 1 fräga om de nya bestämmelserna i lagen skall. i den män dessa mot- svarar föreskrifter som upphävs genom lagen eller föreskrifter i kommunal- skattelagen (19382370) vilka upphävts genom lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen( 19282370) och för vilka gällt övergangsbestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse. dessa övergangsbestämmelscr tillämpas. Punkt 3 av övergängsbestämmelserna till lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen skall dock tillämpas endast i den utsträck- ning som framgår av punkt 7 ovan.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt Härigenom föreskrivs att I. 2 och 3 ss lagen (198411052) om statlig fastig- hetsskatt skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

! ä'

Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är sädana som vid fastighets- taxeringen betecknas som smahusenhet. hyreshusenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus. hyreshus. tomtmark för smahus eller tomtmark för hyreshus. Frän skatteplikt undantas fastighet som äret före taxeringsäret inte varit Nuvarande lydelse skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:!152 .

2

Utöver vad som sägs i första stycket är sådan privatbostad. som avses i 5.4" koltt/nattalvkattelagen (1938370) och som är belägen i ut- landet. skattepliktig till fastighets- skatt.

,

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som en- ligt 1 kap. 5 & fastighetstaxeringslagen (197911152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behand- las som handelsbolag ävilar skatttskylt'ligheten dock delägarna.

Sävitt gäller sädan privtbostad som avses i I 5 andra stycket föreligger skattsky/dighct endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsar. Omfattar beskattningsäret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsäret. skall underlaget för fastighetsskatten jäm- kas med hänsyn härtill.

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsar

a) 2,5 procent av ()5 procent av ta.r— eringsvt'irdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 s* 1 mom. kommu- nalskattelagen (1928.'37()) och fastig- heten utgör h_vreshusenhet.

b) 2 procent av en tredjedel av tax— eringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 s 1 mom. kommit- nalskattelagen och jastigheten utgör småhusen/tet.

c) 1,4 procent av en tredjedelav

iSenaste lydelse 198—1:1078. :Senaste lydelse 1986:493. Senaste lydelse 1989: 1019.

1

3 "_

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsär

a') 1,5 procent av:

taxeringsvärdet hasen/tet,

bostadshyggnadsvärdet och tomt- marksvt'irdet avseende småhus på lanthrukscnhet,

75 procent av marknadsvärdet av- seende privathostad i utlandet.

b) 2. 5 procent av: taxeringsvärdet avseende hyres- hitsen/tet.

(ti-'seende smä-

Nu varande lydelse

taxeringsvärdet om intäkt avjastighe- ten beräknas enligt 34 s. 3 mom. kont- niuna/skattelagen.

d) 1,4 procent av 65 procent av tas— cringsvärdet om intäkt avfastigheten beräknas crt/igt 3 s* 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör h_vreshusenhet.

e) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt avjastighe- ten beräknas enligt 3 s 7mom. lagen om statlig inkomstskatt och _litstighe- ten utgör snuihuscnhet.

f) 3,5 procent av bostzulsbyggmuls- värde och tomtmarksvärde avseende hyreshus pä lantbruksenhet.

g) 2 procent av en tredjedel av bo- stadsbyggnadst'ärde och tomtmarks- värde avseende smä/ms pä lanbruks— enhet.

h) 3.5 procent av 05 procent av tas- eringsvärdet om h_vreshusenhet enligt 4kap. Il s andra stycket jastighets- taseringslagen (1979:/153) skall ha beskattningsnaturen jordbruks/astig- het.

i) 3 procent av en tredjedel av tare- ringsvärdct om snuthuscnhet enligt Jkap. ]] s* andra stycket fastighets— ta.veriitgslagen skall ha tn'skattnings— naturen jordl)ruksfas/ighet.

j) 3.5 procent av 65 procent av tas- cringsvärdct om intäkt av I/itstighctcn utgör intäkt av rörelse enligt kommit- iutlskattelageu och _l'astigheten utgör hyreshusen/tct.

k) 3 procent av en tredjedel av ta.r- . eringsvärdct om intäkt av ]astighcten utgör intäkt av näre/se enligt kommu— nalskattelagen och fastigheten utgör småhusen/tet.

s

Till den del taseringsvärdet av en jastiglzet, som ägs av sådan inländsk eller utländsk lit'_l'örsäkringsanstalt som avses i 3 s ögtom. lagen om stat— lit,7 inkomstskatt." belöper pä verk- samhet avseende sädana pensions- _/örsäkringar eller at'gängsbidrags- ]i'irsäkringar som nämns i3 s* () mom. tredje stycket samma lag, skall dock procenttalet. i stället för vad som därom jöreskri vs i första stycket [ el- ler k. utgöra 1.4.

Föreslagen lydelse

bosttulsbyggnadsvärdet och tomt- marksvärdet avseende hyreshus pä lantbrttksenhet.

lnnehäller byggnaden på en fastig- het. som är belägen iSverige, huvud— sakligen bostäder och har l)_i-'ggtuulen beräknat värdeär som utgör äret före taxeringsäret, utgår dock ingen fas— tighetsskatt under de fem första ären och lta/v fastighetsskatt under de därpå följande fem åren. '

Prop. 1989/90:1

]-

Nu varande lydelse

(41 as ans-xp. l Kl.)

Bestänune/sen i 4Ias5 innebär bl.a. att för_/'astighet. som avses i34 s* 3tnom.. fastighetens andel av sam- _f2'illigltetens taxeringsvärde skall itt- räknas i tttulerlagetför intt't'ktsberz't'k- ningen i de fall där sam]älligheten lll- gör en särskild taxerittgsenhet. .lfr i detta hänseende 4kap. lits” fastig- hetstttxeringslagen ( I 971): I 153).

(24.5 2 mom. 3 st. KL)

Harfastighet. som avses iförsta el- ler andra stycket och som är avsedd för användning under hela aret. pä grund av eldsvada eller därmed jäm— förlig händelse eller til/följd av äga— rens atjlvtttting frän orten eller att- nan sådan särskild omständig/mt inte kunnat utnyttjas ttttder viss tid eller har i sädan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthy— ras. får den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning. vari ]astigheten inte kunnat användas el- ler uthyras. llar sä varit fallet under endast kortare tid av beskattnings- äret. skall någon nedsättning dock inte ske.

Föreslagen lydelse

Föt'fastiglu't, sotn avses i5 sq kortt- ntunalskattelagen (1938.'37(/). skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 4/ a s* nämnda lag inräknas i underla- get för jastighetsskatten om startfäl- lig/teten utgör en särskild taxerings- ett/tet.

Har byggnad. som är avsedd för användning under hela äret. pä grund av eldsväda eller därmed jäm- förlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan bygg- nad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras. fär fastighets- skatten nedsiittas med hänsyn till den omfattning. vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har sä varit fallet under endast kortare tid av beskattningsäret. skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den de] av värdet som belöper pä respektive fastighetsdel.

rfr den skattskyldige frikallad frän skattskyldig/tet för inkomst av fastig- heten. beräknas fttstighetsskatten som om sådan befrielse inte hade förelegat.

]. Denna lag träder i kraft den I juli 199!) och tillämpas första gången vid 1992 ars taxering.

2. Äldre bestämmelser i 3 9" första stycket gäller i fräga om fastighetsskatt för beskattningsår som har påbörjats före utgången av är 1991).

3. I stället för det procenttal som föreskrivs i 3 5 första stycket skall. i fråga om smähusenhet samt småhus och tomtmark för småhus pä lantbruksenhet med beräknat värdeär före är 1991. procenttalet vid 1992 och 1993 års taxe- ringar utgöra 1.2.

4. I stället för vad som följer av 3 & första stycket och punkt 3 skall vid följande ärs taxeringar endast halv fastighetsskatt utgä i fräga om fastigheter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse .

bebyggda med byggnader med nedan angivna värdeår. om fastigheterna ut- gör smähusenhet eller smähus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet:

Taxeringsär Värdeär 1992 1986—1990 1993 1987—1991) 1994 1988—1990 1995 1989—1990 19.96 1 991)

5. I stället för vad som följer av 3.5 första stycket skall vid följande ärs taxeringar fastighetsskatt inte utgå eller endast halv fastighetsskatt utgå för fastigheter. bebyggda med byggnader vilka huvudsakligen innehåller bostä- der och har nedan angivna värdeär. om fastigheterna utgör hyreshusenhet eller hyreshus och tomtmark för hyreshus pä lantbruksenhet:

Taxeringsär Halv fastighetsskatt Ingen fastighetsskatt Värdeär Värdeär 1992 1973—1976 1977—1990 1993 1975—1978 1979—1990 1994 1977—1980 1981—1991) 1995 1979—1982 1983—1991) 1996 1981—1984 1985— 1 991) 1997 1983—1986 1987—1991) 1998 1985—1988 1989—1990 1999 1987—1991.) 3000 1989—1990

4. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (19531272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953—2272)l dels att 4 s* 2 mom. och anvisningarna till 41 & skall upphöra att gälla. dels att 2.5 4 mom.. 4.5 1 mom.. tas och 41 ä 2 mom. skall ha följande Iy— delse.

dels att det i lagen skall införas ett nytt moment. 48.5 5 mom.. av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

4 mom.: Skattereduktion ätnju- tes

av ogift skattskyldig. som ltar Item- tnavarattde bartt ttttder 18 är. och av gift skattskvldig. vars make saknar taxerad inkomst ett/igt lagen (1947:576)) om statlig inkomstskatt. ttted ] 800 kronor.

av gift skattskyldig. vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag sotn understiger ()()00 krattor. med 30 procent av det belopp sotn tttot— svarar skillnaden mellan 0000 kro— nor och dett taxerade inkomsten.

l-lar gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad itt- kotnst. som understiger () 000 krattor. åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade in- kotttstett. Är de taxerade inkoms- terna lika stora. tillkotnmer skattere- duktion dett äldre av de skattskyl- diga. Barn. sotn bor hos sitta föräld— rar. anses som hemmavarande endast hos den etta av detn.

Skattereduktion enligt första stycket ätnjutes endast av skattskyl-

dig. som varit bosatt här i riket uttder någon del av beskattttittgsäret. För

gift skattskyldig gäller dessutottt föl- jande. För att skattereduktion skallfä åtnjutas. skall maken ha varit bosatt här i riket utuler någon del av be- skattningsäret. Avser ttutkens bosätt- ning här i riket större delen av be-

IJ 11:

Hänvisningar till S4

Föreslagen lydelse

4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital ett/igt 3.6 14 mom. lagett (IQ—17.576) om statlig inkcnnstskatt. .S'kattereduk- tionen uppgår till 30 procent av att- derskottet.

* Lagen omtrvekt 197175. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 4.5 2 mom. [984348 atwisningarna till 41 si prop. 19891'90274. : Lydelse enligt prop. 198959(t:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattningsäret. sker skattereduktio- nen ett/igt första stycket. ,flvser ma— kens bosättning här i riket endast en tnindre del av beskattningsäret. at- njttter den skattskyldige skattereduk- tion. otn tnaken sakttar taxerad in- kontst enligt lagen om statlig in- komstskatt. med 900 kronor. och om maken ltar taxerad inkotnst enligt nämnda lag sotn understiger 3000 kronor. med 30 procent av det belopp

som tttotsvarar skillnaden mellan 3 000 kronor och den taxerade itt— kotnsten.

Vid tillätnpttingett av bestämmel— serna i första. andra och tredje styck- ena skall som taxerad inkomst anses även uttder beskattningsiiret uppbu- ren beskattttingsbar inkomst ett/igt lagen (MSS.-395) om sjöttutnsskatt satnt enligt Isf 3motn. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattere- duktion sotn tillkommer skattskyldig ett/igt nätnttda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje pe- riod otn trettio dagar. för vilken den skattskyldige uppburit inkomst sotn förut nämnts.

Skatteredukticm sker endast i Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt. kom- munal inkomstskatt. skogsvärdsav- gift och skattetillägg enligt taxerings-

fräga om statlig inkomstskatt. kom- tnunal inkomstskatt. skogsvårdsav- gift och statlig fastighetsskatt.

lagen (1990:00).

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk- tion bortfaller.

4 k

] mom.-l För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgår med belopp. som anges i skattetabeller. om inte skattemyndighet har be- stämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper pa olika inkmnstbelopp. beräknade för manad eller den kortare tid som an- ges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstar sadana tabeller.

'l'abellerna skall grundas på följande förutsättningar. nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret. att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

7' Lydelse enligt prop. 1989591174.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt.

att skattskyldig som avses i 3 tnotn. första stycket 3 erhäller skat- tereduktion.

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhäller andra av- drag än grundavdrag samt avdrag som avses i 3355; 2 mom. kommunal- skattelagen (19282370) med ett be— lopp av ] 500 kronor. dock högst fetn procent av inkomsten.

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhaller andra av- drag än grundas-drag samt avdrag som avses i 33s5 2 mom. kommunal- skattelagen (19281370) med ett be- lopp av 2 000 kronor. dock högst fem procent av inkomsten.

ll.) 554

Preliminär A-skatt skall inte be- räknas pa ersättning. som vid statlig eller kommunal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostna- der. ej heller på ersätttting. .sont vid enskild tjänst lätntuts för sådana kostnader, om inte ersättningen vä- setttligett överstiger vad som skäligen katt anses vara erforderligt för kost- ttadernas lu'stridande.

Preliminär .skatt skall alltid beräk- nas på traktatnen/sersättning för resa i tjänsten som inte varit f't't'renad med övernattning satttt pä ersättning för resa med egen bil i tjänsten till den del den överstiger det i punkt 3femte stycket av anvisningarna till 33.5 kommunalskattelagen (19.78.1370) angivna beloppet.

4 Lydelse enligt prop. l989t9llz74.

Preliminär A-skatt skall beräknas pa erst't'ttningar för ökade levnads- kostnader sont lämnas vid sådan tjit'nsteresa inotn riket som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33.5 kotnmuttalskattelagen (19383? 70) endast till den del etsättningartta överstiger de schablonbelopp sotn attges [ nämnda lagrtttn eller. sävitt gäller kostnad för logi. den faktiska utgiften. Pä ansökan av den som be- talar ut erst't'ttning ftir skattemyndig- hetett heslttta att i den mån tjänsteresa varar tner än tre månader motsva— ratule skall gälla till den del ersätt- ningarna inte it'verstiger vad som att— ges ipunkt _?a av anvisningar/ut till nämnda paragraf.

Pa ersr'ittnittg för ökade levnads- kostnader vid sådan tjänstet'esa tttotn riket som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna lil/33 sf kommunal- .skattelagett skall prelimitu't'r .'4-skatt beräknas endast till den del ersätt- ningen överstiger avdragsgillt belopp ettligt nämnda lagrum.

Ifråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att prelimi- när z'l-skatt beräknas på ersättttittgen endast till den del den överstiger det i punkt 3c av any-'isningarna till 33.5 kommunalskattelagen angivna be- loppet.

Beträffande annan skattepliktig er- sättning för kostnader som är för- enade med tjänsten beräknas prelimi-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

trär .it-skatt endast om det är uppen- bart att ersättningen avser kostttader som inte är avdragsgilla vid mottaga— rens ittkomsttaserittg eller att den överstiger avdragsgillt belopp. ] sä- dant fall beräknas skattett pä hela er- sättningen respektive dett del av er- sättningen sottt Överstiger det av- dragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgä för:

a) folkpension oeh tilläggspension enligt lagen (19621381) om allmän för- säkring. om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (l99tlzlltlll) om skat— teavdrag i vissa fall frän folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sädan skatt skall göras:

e) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978520): eller

d) sadan pension. livränta eller frän försäkringsanstalt utgäende annan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för äret före det är under vilket er— sättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas pä pension och vårdbidrag. som utgär pä grund av lagen om allmän försäkring. delpension enligt lagen (1979:?44) om delpensionsft'irsäkring och pä yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (19771265) om statligt personskadeskydd.

us

2 m () m_s Om det belopp. som skulle ätersta sedan skatteavdrag gjorts. jämte den inkomst den skatt- skyldige i övrigt kan ätnjuta under- stiger vad den skattskyldige kan att- ses behöva till ltttderluil/ för sig själv och för make och oförst'irjda barn (e.t' isten sttt in itn 14 m). äger skatte- myndigheten efter ansökan av den skattskyldige förordna. att skatteav- drag icke skall ske eller skall verkstäl- las med tttittdre belopp ätt sotn skulle ske enligt bestämmelsertta ltär ovan. Nedsättning av skatteavdrag för pre- litttittär skatt mä dock icke beviljas skattskyldig att/tat än vid nedsatt ar- betsförmåga. långvarig o/örvällad arbetslös/tet. stor försörjningsbörda eller i annat därmed jämförligt läge.

Det belopp. som motsvarar den skattskyldiges e.t'istensminitnum. skall beräknas med ledning av be- stämmelserna i5().=$ Zmom. kommu- ttalskattelagett och anvisningarna till ttätnnda paragraf om e.t'istenstnini- tnunt.

"” Lydelse enligt prop. 198959074.

2 m 0 in. Om det belopp. som skulle äterstä sedan skattetwdragför kvarsa'iende skatt har gjorts. jämte den inkomst den skattskyldige