om reformerad inkomst- och företagsbeskattning

SA Vy

CRT

RIRSaS 2G2G 2 3

Regeringens proposition

Ry =

1989/90:110

om reformerad inkomst- och företagsbeskattning

E =)

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 mars 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson . Erik Asbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en andra etapp av den skattereform som skall vara fullt genomförd fr.o.m. är 1991.

Beträffande arbetsinkomster innebär förslaget att inkomster som uppgår till högst 170 000 kr. beskattningsbar inkomst, bortsett från ett statligt grundbelopp om 100 kr., endast blir föremål för kommunalskatt. För beskattningsbara inkomster som överstiger 170 000 kr. utgår statlig skatt om 20 56. Gränsen för statlig inkomstskatt justeras årligen med konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.

Grundavdraget knyts till basbeloppet och uppgår till lägst 32 + av detta, eller ca 10 000 kr. vid ett basbelopp för 1991 om 31 200 kr. För taxerade inkomster i intervallet ca 58 000 — 175 000 kr. utgår ett förhöjt grundavdrag. Grundavdraget är som högst ca 18 000 kr. vid en inkomst på 90 000-95 000 kr. För pensionärer införs ett särskilt grundavdrag.

Schablonavdraget i inkomstslaget tjänst höjs från 3 000 kr. till 4 000 kr. För att skapa ett neutralt skattesystem och bidra till finansieringen av statsskattesänkningen föreslås i fråga om inkomst av tjänst en rad åtgärder.

Alla typer av ersättning för arbetsinsatser och prestationer i allmänhet t.ex. lön eller förmåner av skilda slag beskattas så långt möjligt likformigt och värderas till marknadsvärdet. Dessa åtgärder innebär bl.a. att nya regler införs för beskattning av bilförmån, att den nuvarande undervärderingen av förmånen av fri kost slopas, att reseförmåner beskattas mer generellt samt att en mer neutral beskattning införs för vissa s.k. avtalsförsäkringar (AGB,

I Riksdagen 1989190. Sami. 1. Nr 110 Del I

utländska gästforskares inkomster.

Förändringar vidtas på traktaments- och kostnadsersättningsomrädet. De syftar bl.a. till att likställa enskilt och offentligt anställda genom att ersättningarna blir skattepliktiga för i princip samtliga kategorier. Avdragsmöjligheterna kvarstår i huvudsak men vissa inskränkningar föreslås bl.a. vad gäller sehablonmässiga avdragsbelopp.

Pa vissa speciella områden vidtas en del ändringar, som bl.a. innebär föl- Jande. Hobbyverksamhet som går med överskott beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn, liksom skattereduktionen för hemmamake och för ensamstående med barn, slopas. Skattereduktionen för fuckföreningsavgift bestäms till maximalt 500 kr. De nuvarande reglerna om extra avdrag på grund av existensminimum vid preliminärbeskattningen och vid taxeringen slopas, medan reglerna kvarstår i form av ett förbehällsbelopp vid beräkning av avdrag för Kvarstående skutt. Extra avdraget för sjukdomskostnader slopas. |

Såväl sexmänadersregeln som ettårsregeln bibehålls men kraven för skattefrihet ändras.

Vad gäller socialavgifter föreslås att alla förvärvsinkomster beläggs med antingen fulla avgifter om inkomsten är förmånsgrundande, eller en särskild löneskatt som motsvarar skattedelen av socialavgifterna.

Fastigheter indelas i två kategorier, privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter.

För den löpande bostadsbeskattningen föreslås att privatbostäder redovisas I inkomstslaget kapital medan andra bostäder och fastigheter redovisas i dei nya inkomstslaget näringsverksamhet. Schablonbeskattningen av småhus slopas. Skatt på innehavet tas i stället ut som fastighetsskatt. Motsvarande föreslås gälla för mangårdsbyggnad på jordbruk. Hyresintäkter m.m. avseende privatbostäder och andrahandsupplåtelser av hyreslägenheter redovisas i inkomstslaget kapital.

Kapitalbeskattningen föreslås bli nominell med en proportionell statlig skattesats på 30 £ö. Alla kapitalinkomster beskattas i ett inkomstslag som också utgör en förvärvskälla.

Sammanföringen av kapitalinkomsterna till ett inkomstslag medför ökade möjligheter att kvitta t.ex. räntekostnader mot reavinster. Nya avdragsbegränsningar införs emellertid för att hindra skatteanpassning. Full kvittningsrätt föreslås dock inom den grupp finansiella instrument som är marknadsnoterade aktier och liknande. Full kvittningsrätt gäller ocksa inom gruppen marknadsnoterade skuldebrev, utställda i svenska kronor.

För att ränteutgifter för boende och liknande ändamäl skall kunna finansieras på ett rimligt sätt föreslås att ränteutgifter alltid får kvittas mot ränteinkomster och fullt avdrag medges för överskjutande ränteutgifter på upp till 100 000 kr. mot samtliga intäkter i inkomstslaget kapital. För den som inte fyllt 18 år och för handelsbolagsbeskattade dödsbon blir motsvarande belöppsgräns 10 000 kr.

Reaförluster och ränteutgifter som inte får kvittas fullt ut reduceras till 70 2. Av underskott i inkomstslaget kapital får 30 4 räknas av från statlig

[CS

Vinster på aktier och andra finansiella instrument beräknas enligt samma genomsnittsmetod som nu gäller för s.k. äldre aktier. Alternativt får ett schablonmässigt anskaffningsvärde på 20 ec av försäljningsintäkten användas dock inte för optioner och terminer.

Reglerna för beskattning av finansiella instrument omfattar alla tänkbara sådana. Nuvarande brister vad gäller beskattning av optioner och terminer försvinner därmed. Handel med sådana instrument beskattas i princip på samma sätt som handel med underliggande cgendom. Enligt förslaget skall utnyttjande av bl.a. konvertibelt skuldebrev och köpoption inte utlösa be- : skattning.

Beskattningen blir likformig med undantag dels för vissa avdragsbegränsningar och dels för beräkningen av ingångsvärden på olika rättigheter att förvärva finansiella instrument. För delägare i fåmansföretag föreslås dessutom särskilda regler vad gäller beskattning av reavinster och utdelning. Dessa regler skall motverka alt arbetsinkomster från sådana företag omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster.

Reavinstbeskuttningen av fastigheter förenklas kraftigt. Bostadsrätter, använda som privatbostäder, behandlas på samma sätt som fastigheter. Av bostadspolitiska skäl föreslås också begränsningar i skatteuttaget vid försäljning av privatbostäder. Genom särskilda schablonregler blir skatten för permanentbostäder högst 9 £t och för övriga privatbostäder högst 18 4c av försäljningsintäkten. Rätten till uppskov med beskattning av reavinster avskaffas.

Evig reavinstbeskattning införs för sådan lös egendom som nu är skattefri efter fem ärs innehav. Beträffande egendom för personligt bruk föreslås emellertid att ett schablonmässigt anskaffningsvärde på 25 % av försäljningspriset får användas och att endast årliga vinster som överstiger 50 000 kr. skall beskattas.

Pensionssparandet föreslås beskattat i form av en avkastningsskatt. Denna skatt uppgär till 10 7 av den årliga avkastningen på det försäkringskapital söm avser tjänstepension och till 15 45 av den avkastning som avser annat pensionsförsäkringskapital. Skatten betalas av livförsäkringsföretag, pensionsstiftelser och arbetsgivare som tryggar sina pensionsutfästelser genom avsättning till pensionskonto i företaget.

Beträffande K-försäkringskapitalet föreslås vissa ändringar av hittills gällande beskattning. K-försäkringsrörelse kommer i fortsättningen att beskattas med 30 6.

Vidare föreslås en särskild skatt på betalning av försäkringspremier avseende personförsäkring utomlands. Skatten uppgår till 15 <& av premiebeloppet och kan sättas ned om det utländska försäkringsföretaget beskattas på ett sätt som kan jämföras med den svenska avkastningsbeskattningen.

Stora förändringar görs även på företagsskatteområdet med i princip generell tillämpning fr.o.m 1992 års taxering. Bolagsskatten sänks till 30 9. Vinstdelningsskatten avskaffas.

Fortsatt dubbelbeskattning av aktiebolagens vinster. Annellavdragen och avdragsrätten för utdelning på medlemsinsatser i kooperativa föreningar be-

hålls. Avdragsmöjligheten för utdelning på icke börsnoterade aktier tas bort. En ny reserveringsmöjlighet — skatteutjämningsreserv (surv) — baserad på 30 46 av företagets eget kapital eller 15 ce av lönesumman införs.

Nuvarande regler för avskrivning på inventarier och byggnader behålls i stort. De generella reglerna skall gälla även konventionellt beskattade byggnader som nu beskattas i inkomstslaget annan fastighet. Avskrivningsunderlaget för markanläggningar höjs från 75 96 till 100 46 av anskaffningsutgiften.

Avdragsrätten för avsättning till allmän investeringsfond har redan tagits bort. Nu slopas avdragsrätten för avsättning till lagerreserv och resultatutjämningsfond. Alla slags lagertillgängar — med undantag för djur i jordbruk och renskötselrörelse — skall värderas strikt enligt lägsta värdets princip. En alternativ schablonmässig värdering till 97 &- av det samlade anskaffningsvärdet tillåts för andra former av tager än lager av fastigheter, fordringar och värdepapper. Nuvarande möjligheter till avdrag för avsättningar till färtygsfonder och andra liknande fonder avskaffas. Ersättningsfonder ersätter bl. a. eldsvådefonderna.

All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer skall ske i ett inkomstslag, näringsverksamhet. Ingen uppdelning görs på olika förvärvskällor. Underskott i förvärvskällan får dras av vid beräkningen av inkomst i förvärvskällan närmast följande beskattningsår. Inkomst på grund av avyttring av aktier och andelar beräknas för sig.

Inkomstberäkningen i näringsverksamhet skall ske enligt bokföringsmässiga grunder. Likartade skatteregler införs för investmentföretag och alla slags aktiefonder.

Även för egenföretagare införs en rätt till reservering genom avsättning till surv. Avdrag för avsättning får göras med antingen 30 6 på ingående eget kapital utan begränsning och med 20 &c av årets lönesumma eller med 15 66 av inkomsten för beskattningsåret. Om det egna kapitalet i en förvärvskälla är negativt skall ett belopp motsvarande det negativa kapitalet multiplicerat med statslåneräntan samtidigt redovisas som intäkt av näringsverksamhet och som avdrag i inkomstslaget kapital — räntefördelning. Särskilda övergångsregler införs som lindrar effekterna av tidigare uppkommet underskott. Skogs- och upphovsmannakonton behålls.

Rceavinst på näringsfastighet beskattas i inkomstslaget kapital.

I fråga om enskilda näringsidkares näringsverksamhet görs en indelning i aktiv verksamhet och passiv verksamhet. Aktiva verksamheter bildar en förvärvskälla även om de är av sinsemellan olika slag. Passiv verksamhet kan däremot bilda skilda förvärvskällor. Kvittning av underskott av aktiv litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet tillåts mot inkomst av tjänst. Som villkor uppställs att intäkter av viss betydenhet funnits av verksamheten under de fyra senaste beskattningsären.

Delägarbeskattningen av handelsbolag behålls. Beskattning sker - med vissa undantag — i inkomstslaget näringsverksamhet. Avdrag för avsättning till surv görs vid beräkning av handelsbolagets inkomst medan räntefördelning görs på delägarnivå.

Krav på kalenderår som räkenskapsår införs för enskilda näringsidkare

för bolagets inkomst.

Fåmansföretagsreglerna behålls — beskattning sker fortsättningsvis I inkomstslaget tjänst — och kompletteras med regler för beskattning av s. k. överutdelning. Den s. k. 400-timmarsregeln slopas.

Obeskattade reserver återförs till beskattning under en fyraärsperiod. Inget särskilt avdrag medges om avskattning görs i snabbare takt än vad reglerna kräver.

Skattereformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering — i normalfallet på inkomster under år 1991.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)! dels att 25-30 §§, 328 3f mom. , 35-40, 41 d och 41 e §§, 46 § I mom., 46a, 49, 64 och 76 §§, anvisningarna till 3 och 1888. punkt 2 av anvisningarna till 19§, anvisningarna till 25 och 27-29 §§, punkterna 5, 7 och 11 av unvisningr arna till 32 §. anvisningarna till 35, 36, 38 och 39 §§. punkterna 1-3 a och 4 a—

6 av anvisningarna till 41 §. punkt I av anvisningarna till 41 a§. punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 49 §, punkterna 1-3 av anvisningarna till 50 8 samt

punkt 2 av anvisningarna till 54§ skall upphöra att gälla. dels avt rubrikerna närmast före 24, 27.35, 38, 46 a och 75 §§ skall utgå,

dels att nuvarande anvisningar till 48 § skall betecknas punkt 2 av anvisningarna till 488, dels avt 3,4, 17-27 och 31 §§, 328 1,3, 3a, 3e och 4 mom., 33 och 348§,

41 och 42 §8, 46 § 2 mom... 47 §. 4882 och 3 mom., 508,52 § 1 mom... 53§ 1-

3 mom., 54§. punkt I av anvisningarna till 19 §, punkt I av anvisningarna till 205, anvisningarna till 21, 22 och 24§§, punkt I av anvisningarna till 318.

punkterna 3, 4. 8, 12, 12a, 13 och 15 av anvisningarna till 32 §. punkt 3 av

anvisningarna till 33 §, punkt 4 av anvisningarna till 41 §, punkterna 2 och 4 av anvisningarna till Has » punkterna 1-3 av anvisningarna till 42§, punkt 6

av anvisningarna till 46 §, anvisningarna till 525, punkt 3 av anvisningarna

till 53 §. punkt 3 av anvisningarna till 54§, punkt I av anvisningarna till 65 §, rubriken närmast före 218 samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1985:362) om ändring I kommunalskattelagen (1928:370)

skall ha följande lydelse.

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 5§. 338 3 mom... 48§

4 mom. punkt 3 av anvisningarna till 19 §, punkterna 1-33 av anvisningarna

till 23 §, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 26 §, punkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32§. punkterna 3a-3e av anvisningarna till 33§ samt

punkterna 1, 3 och 4 av anvisningarna till 48 §, av följande Ivdelse.

Senaste lydelse av

28 § prop. 1989/90:74

iz SI mom. 1984: 1060 Ar

SS 4 mom. I967:546 SR

S 1986:1113

a

TI LIT åtmom. 1Y9N7:1303

SI mom. [985:1017 SLR 35 58 La mom. 1976:S5 a AA LJ

- RE LS mom. 1978:971 EE AR TIA LI ån mom. 1989:1017 US DR a 3 amom. 1984:1060

CE ta Sd LL mom. 1987:1205 ga KR 1 on 970:343 288 3 1 Lr mom. 1986:971 395 LR FE mom. L[YN6:971

” 39 sg. mom. 1986:465

a 398 3 mom. 1988:1518 3

s Hl d 1Y82:5 41 e8 19N2:1204 J65 I mom. 1987:572 J6a8 1960:04

408 prop. 1989:90:74

648 1985:1017

768 1974:769 anvisningarna till 3 § 1978:942 punkt I av anvisningarna till 188 1986-1113 punkt 2 av anvisningarna till 185 1986:1113 punkt 6 av anvisningarna till 185 1969:749 punkt 2 av anvisningarna till 19 8 1984-1060 punkt I av anvisningarna till 258 1953:404 punkt 2 a av anvisningarna till 258 1984:1060 punkt 2 b av anvisningarna till 258 1981:295 punkt 3 av anvisningarna till 25 § 1981:295 punkt 4 av anvisningarna till 25 § 1981:295 Br $ punkt 5 av anvisningarna till 2585 1981:295 nn punkt 6 av anvisningarna till 25 § 1981:295 punkt 7 av anvisningarna till 25 § 19851:295 punkt 8 av anvisningarna till 25 § 1981:295 punkt 9 av anvisningarna till 258 1984-1060 punkt 10 av anvisningarna till 25 -$ 1981:2356 punkt I av anvisningarna till 27 8 1972:741 punkt 2 av anvisningarna till 27 § 1987:148 punkt 3 av anvisningarna till 27. $ 1081:295 punkt d av anvisningarna ull 27 § 1981:295 punkt 5 av anvisningarna till 27 § 1981:295 punkt I av anvisningarna till 283 1984:1060 punkt 2 av anvisningarna till 288 1984:190 punkt 5 av anvisningarna till 285 -1979:500 § punkt 6 av anvisningarna till 28 § 1943:45 punkt 9 av anvisningarna till 285 1989:232 punkt 10 av anvisningarna till 288 1YST: 1150 punkt 11 av anvisningarna till 288 1987:121 punkt I av anvisningarna till 298 1981:295 punkt 2 a av anvisningarna till 29 § 1976:85 punkt 2 b av anvisningarna till 29 § 1976:1099 punkt 2 c av anvisningarna till 29 § -1976:1099 punkt 2 d av anvisningarna till 29 8 prop. 1989/90:74 punkt 2 % av anvisningarna till 29.8 1985:1017 punkt 3 av anvistingarna till 29. $ 1983:1043 punkt + av anvisningarna till 29 § prop. [989/90:74 punkt 5 av anvisningarna till 29.8 1984:1060 punkt 6 av anvisningarna till 29. $ 1981:295 punkt 7 av anvisningarna till 29.8 1989:1017 punki 8 av anvisningarna till 29.8 1981:256 punkt 9 av anvisningarna till 298 -1987:1303 punkt 9 a av anvisningarna till 298 1981:1150 punkt 10 av anvisningarna till 298 1984:1060 punkt I av anvisningarna till 29 § 19N5:225 punkt 12 av anvisningarna till 29 § 1985:225 punkt 15 av anvisningarna till 29 § 1983:311 punkt 16 av anvisningarna till 298 1984-1060 punkt 17 av anvisningarna till 298 1969:363 punkt IS av anvisningarna till 298 1984:715 punkt IS a av anvisningarna till 29.8 1983:311 punkt IS bav anvisningarna till 29 8 1985:225 punkt 19 av anvisningarna till 29.8 1974:294 purkt 20 av anvisningarna till 298 1985:225 punkt 21 av anvisningarna till 29 § 1986:465 punkt å av anvisningarna till 32§ 1974:769 puakt 7 av anvisningarna till 32 § 1980:268 punkt Il av anvisningarna till 32 § 1981:1202 punkt I av anvisningarna till 35 § 1981:295 punkt 2 av anvisningarna till 358 1981:256

punkt 3 av anvisningarna till 358 prop. 1989/90:74 punkt 4 av anvisningarna till 35 § 1986:1113 punkt 5 av anvisningarna till 35 § [988:1518 punkt 6 av anvisningarna till 35 8 1959:127 punkt 7 av anvisningarna till 35§ 1977:1090 punkt 8 av anvisningarna till 35 § 1983:1043 punkt 9 av anvisningarna till 35§ 1985:307 punkt I av anvisningarna till 36 § 1988:1518 punkt 2a av anvisningarna till 36 § 1987:1205 punki 2b av anvisningarna till 36 § 1985:307 punkt 2c av anvisningarna till 36 § 1983:1043 punkt 2 d av anvisningarna till 36 § 1988:1518 punkt 2e av anvisningarna till 36 § 1988:1518 punkt 3 av anvisningarna till 368 1989:1017 punkt 4 av anvisningarna till 368 1988:1518 punkt 5 av anvisningarna tull 368 1967:748 punkt 6a av anvisningarna till 36 § 1980:908 punkt 6b av anvisningarna till 36 § 1980:998 punkt 7 av anvisningarna till 368 1987:572 punkt I av anvisningarna till 38 8 1984:190 punkt 2 av anvisningarna till 38 § 1986:473 punkt 3 av anvisningarna till 38§ 1984:190 punkt 4 av anvisningarna till 38 § 1966:729 punkt 5 av anvisningarna till 385 § 1989:1039 punkt 6 av anvisningarna till 38§ 1973:70 punkt 8 av anvisningarna till 38 § 1984: 1060 punkt 9 av anvisningarna till 38§ 1984:498 punkt 10 av anvisningarna till 38 § 1986:971 punkt I av anvisningarna till 39 § 1979:612 punkt 2 av anvisningarna till 39 § [988:1518 punkt 3 av anvisningarna till 39 § 1966:696 punkt 4 av anvisningarna till 39 § 1986:971 punkt 5 av anvisningarna till 39 § 19853:446 punkt 7 av anvisningarna till 398 1984:498 punkt I av anvisningarna till 41 § 1984:1060 punkt I a av anvisningarna till 41 8 1973:1057 punkt I b av anvisningarna till 41 § 1981:670 punkt 2 av anvisningarna till 41 8 1987:337 punkt 3 av anvisningarna till 41 § 1981:295 punkt 3 a av anvisningarna till 41. $ 1982:337 punkt da av anvisningarna till 418 1985:307 punkt 5 av anvisningarna till 41 § 1979:612 punkt 6 av anvisningarna till 418 1986:507 punkt I av anvisningarna till 41 a § 1984:1060 anvisningarna till 48 § 1970:162 punkt I äv anvisningarna till 49 § 1974:769 punkt 2 av anvisningarna till 49 § 1970:162 punkt I av anvisningarna till 50 § prop. 1989/90:74 punkt 2 av anvisningarna till 50 § prop. 1989/90:100 punkt 3 av anvisningarna till 508 1964:70 punkt 2 av anvisningarna till 54§ 1984:1060 rubriken närmast före 46 a § 1960:64,

3§

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxeringsbeslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2§ taxeringslagen (1990:000) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregätt taxeringsäret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut närmast före taxeringsäret. (anv. till 3§ första och andra styckena)

I denna paragraf angives vad som För andra skattskyldiga än sådana avses med de i lagen använda beteck- som skall föra räkenskaper enligt ningarna ”taxeringsår” och ”beskatt- jordbruksbokföringslagen ningsår”. Brutet räkenskapsår riäk- (1979:141) räknas brutet räkennas som beskattningsär för viss för- skapsår som beskattningsår för viss värvskälla under förutsättning att in- förvärvskälla under förutsättning att komsten av förvärvskällan beräknas inkomsten av förvärvskällan beräkenligt bokföringsmässiga grunder i nas enligt bokföringsmässiga grunenlighet med bestämmelserna 147 §. der i enlighet med bestämmelserna I Som ytterligare förutsättning gäller 24 §. Som ytterligare förutsättning

gäller

a) ifråga om skattskyldig, som en- a) I fräga om skattskyldig, som enligt 18 bokföringslagen (1976:125) ligt 1§ bokföringslagen (1976:125) är bokföringsskyldig, att föreskrif- är bokföringsskyldig, att föreskrifterna I 128 nämnda lag takttagits: terna i 128 nämnda lag iakttagits:

och

b) i fråga om skattskyldig, som skall föra räkenskaper enligt jord-

bruksbokföringslagen — (1951:793), utt föreskrifterna i IIS nämnda lag

iukttagius; samt

ce) i fråga om skattskyldig, som b) i fråga om skattskyldig. som inte nämnts under a) eller b), att rä- inte avses i a), att räkenskapsåret kenskapsäret omfattar tiden den I omfattar tid som enligt 128 andra muj— den 30 april, den I juli- den 30 stycket bokföringstagen medgetts för juni, den I september-den 31 au- annan av den skattskyldige bedriven gusti eller tid som enligt 12 § första verksamhet. stycket boktöringslagen (1976:125) medgivits för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i Har skattskyldig, som avses i första stycket c). påbörjat eller upp- andra stycket b), påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt hört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret. skall räken- om räkenskapsåret, skall räkenskapsåret utgöra - beskattningsår skapsåret utgöra = beskattningsår utan hinder av att det omfattar an- utan hinder av att det omfattar annan tid än tolv månader. Räken- nan tid än tolv månader. Räkenskapsär som utsträcks att omfatta skapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som be- dock inte i något fall räknas som beskattningsår. Inte heller skall räken- skattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid skapsår som Jagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskatt- än kalenderår räknas som beskatt-

"Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsår i annat fall än då omlägg- ningsär I annat fall än då omläggningen har skett för att få samma rä- ningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga kenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken bru- bedriven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtages som be- tet räkenskapsår godras som beskattningsår. skattningsår.

Sävitt gäller fastighet beräknas inkomst i de fall som anges i denna lag på grundval av vad som bestämts vid fastighetstaxering.

Med ägare likställs den som enligt

I kap. 5§- fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) skall anses som ägare.

Bestämmelserna i denna lag om fastighet skall också tillämpas i fråga om byggnad, som är lös egendom, om inte annat föreskrivs. Samma skall gälla beträffande sådana tillbehör till byggnaden som avses i 2 kap. 2 och 3 §8 jordabalken, i den mån de tillhör byggnadens ägare.

Föreskrifter om fastighetstaxering Föreskrifter om fastighetstaxering finns i — fastighetstaxeringslagen finns i fastighetstaxeringslagen. (1979:1152).

5§

Fastighet är antingen privatbo-

stadsfastighet eller näringsfastighet.

Som — privatbostadsfastighet

räknas småhus med mark som utgör

småhusenhet, småhus på annans

mark samt småhus med tillhörande

tomimark. på lantbruksenhet, om

småhuset är en privatbostad. Som

privatbostadsfastighet räknas även

tomtmark som avses bli bebyggd

med sådun bostad. Annan fastighet

är näringsfastighet.

Som privatbostad räknas småhus

som helt eller till övervägande del an-

vänds för permanent boende eller

som fritidsbostad för ägaren eller så-

dan honom närstående som avses i

punkt I+4 sista stycket av anvisning-

arna till 32 § eller är avsedd att an-

vändas som sådan bostad.

Småhus, småhusenhet och lant-

bruksenhet har samma innebörd

som i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152).

Som privatbostad räknas vidare

bostad som används eller är avsedd

att användas på det sätt som anges i

andra stycket och som innehas av

medlem i bostadsrättsförening eller

"Senaste lydelse 1986:473. 10

bostadsförening eller av delägare i

bostadsaktiebolag, om föreningens

eller bolagets verksamhet är sådan

som avses i 2§ Zmom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskan.

I fråga om privatbostad som ingår

i dödsbo gäller bestämmelserna i 53 §

I HOM.

Frågan om bostad skall räknas

som privatbostad eller ingå i närings-

verksamhet skall för varje kalenderår

bestämmas på grundval av förhållan-

dena vid kalenderårets utgång eller.

om bostaden överlåtits under året,

förhållandena på överlåtelsedagen.

17 8

Kommunal inkomstskatt utgår Kommunal inkomstskatt utgår för för: inkomst av näringsverksamhet

a) inkomst av jordbruksfas- och inkomst av tj än st. tighet,

bj) inkomst av annan fastighet,

c) inkomst av rörelse,

d) inkomst av t jä n st

e) inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt

fl inkomst av kapital.

För ett vart av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje särskild förvärvskälla uppskattas för Sig.

18 8

Såsom särskild förvärvskälla anses För inkomst av näringsverksamhet i fråga om: skall inkomsten av varje förvärvs-

a) jordbruksfastighet: varje fastuig- källa beräknas för sig. Vid bedömhet. fastighetsdel eller komplex av ningen av om verksamheter som den fastigheter, som iägurens eller bruka- skattskyldige bedriver utgör en eller rens hand är att anse såsom förvalt- flera förvärvskällor görs skillnad ningsenhet; mellan aktiv och passiv näringsverk-

b) annan fastighet: varje fastighet, samhet. fastighetsdel eller komplex av fastig- Verksamheter som utgör uktiv näheter. som är att anse såsom förvalt- ringsverksamhet bildar tillsammans ningsenhet: dock att fastighet, till den en förvärvskälla. Har en verksamhet del densamma ingått utt av ägaren tidigare utgjort passiv näringsverkdriven rörelse, skall anses tillhöra samhet och uppkom underskott det förvärvskällan rörelse; sista beskattningsår då verksamheten

ce) rörelse: varje förvärvsverksam- utgjorde sådan näringsverksamhet het, som är att anse såsom självstän- utgör dock verksamheten en särskild dig rörelse; förvärvskälla så länge den alltjämt vi-

+Senaste Iydelse 1986:1113. "Senaste lydelse 1988:1518.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) tjänst: all till tjänst hänförlig för- sar underskott. Aktiv litterär, konstvärvsverksamhet, som skattskyldig närlig eller därmed jämförlig verkutövat, ävensom alla honom tillkom- samhet bildar en särskild förvärvsmande, till tjänst hänförliga inkomst- källa om den skattskyldige begär det. givande rättigheter; Varje verksamhet som utgör passiv

e) tillfällig förvärvsverksamhet: näringsverksamhet bildar en särskild

I. icke yrkesmässig avyttring av förvärvskälla.

fast eller lös egendom samt Verksamheter som har naturlig an-

deliagande i lotteri; knytning till varandra betraktas som

2. all övrig tillfällig förvärvs- en enda verksamhet. En verksamhet

verksamhet, som skattskyl- utgör aktiv näringsverksamhet om

dig utövat; den skattskyldige i inte oväsentlig

pf kapital: omfattning arbetat i verksamheten.

I. allskattskyldig tillhörig egen- Annan verksamhet utgör passiv nä-

dom, därav intäkten skall ringsverksamhet. Självständig nä-

hänföras tll intäkt av kapi- ringsverksamhet i utlandet hänförs

tal, dock med undantag av alltid till passiv näringsverksamhet. fastighet och rörelse i utlandet: 2. ull fastighet och rörelse, som skattskyldig haft i utlandet.

För delägare i handelsbolag hän- För delägare 1 eft handelsbolag förs inkomst från handelsbolag och hänförs inkomst från bolaget och anannan inkomst till skilda förvärvs- nan inkomst till skilda förvärvskälkällor. lor. Inkomsten från bolaget hänförs —

även om det är fråga om aktiv nä-

ringsverksamhet — till flera förvärvs-

källor om verksamheterna i bolaget

saknar naturlig anknytning till var-

andra.

19 §"

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom urv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva:

vinst vid icke yrkesmässig avytt-

ring av lös egendom i andra fall än som avses [358 3-4 mom.:

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor:

ersättning, som på grund av för- ersättning, som på grund av försäkring jämlikt tagen (1962:381) om säkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, tagen (1954:243) allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk- (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsin- ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre be- komst eller utgör föräldrapenning,

PLydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lopp för år eller utgör föräldrapen- så ock sådan ersättning enligt annan ning, så ock sådan ersättning enligt hag eller särskild författning, som utannan lag eller särskild författning, gätt annorledes än på grund av sjuksom utgått annorledes än på grund försäkring. som nyss sagts, till någon av sjukförsäkring, som nyss sagts. vid sjukdom eller olycksfall i arbete till nägon vid sjukdom elier olycks- eller under militärtjänstgöring eller i fall i arbete eller under militärtjänst- fall som avses i lagen (1977:265) om göring eller i fall som avses i lagen statligt personskadeskydd eller la- (1977:265) om statligt personskade- gen (1977:267) om krigsskadeersättskydd eller lagen (1977:267) om ning till sjömän om icke cersättkrigsskadeersättning till sjömän om ningen grundas på förvärvsinkomst, icke ersättningen grundas på för- ävensom ersättning, vilken vid sjukvärvsinkomst av 6 000 kronor eller dom eller olycksfall tillfallit någon högre belopp för år, ävensom ersätt- på grund av annan försäkring, som ning, vilken vid sjukdom eller icke tagits I samband med tjänst, olycksfall tillfallit någon på grund av dock att till skattepliktig inkomst annan försäkring, som icke tagits i räknas ersättning i form av pension samband med tjänst. dock att till eller i form av livränta i den män livskattepliktig inkomst räknas ersätt- räntan är skattepliktig enligt 32§ I ning i form av pension eller i form av eller 2 mom., så ock ersättning som livränta i den mån livräntan är skat- utgår på grund av trafikförsäkring tepliktig enligt 328 1 eller 2 mom., eller annan ansvarighetsförsäkring så ock ersättning som utgår på grund eler på grund av skadeståndsförsäkav trafikförsäkring eller, med nedan ring och avser förlorad inkomst av angivet undantag, annan ansvarig- skattepliktig natur; hetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur:

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbersmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår wnder de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag:

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser drifi- den mån ersättningen avser annan byggnad — på — Jordbruksfastighet, byggnad än privatbostad elter markbyggnad på fastighet som avses i 24§ anläggning, dels i den mån köpeskil- I mom., byggnad som är avsedd för "ling. som skulle ha influtit om den användning i ägarens rörelse eller så- försäkrade eller skadade egendodan del av värdet av markanläggning men i stället hade sålts, hade varit som får dras av genom årliga värde- att hänföra till intäkt av näringsverkminskningsavdrag, dels i den mån samhet och dels i den män ersättköpeskilling. som skulle ha influtit ningen eljest motsvarar skattepliktig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den försäkrade eller skadade — intäkt av eller avdragsgill omkostcgendomen i stället hade sålts. hade — nad för näringsverksamhet; varit att hänföra till intäkt av fasrighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premicäterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eHer olycksfallsförsäkring som tagits I samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning ät smittbärare 293) om ersättning ät smittbärare om icke ersättningen grundas på för- om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller = värvsinkomst; högre belopp för är:

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom. i den man givaren enligt 208 eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp:

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning:

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag. studielån och resekostnadsersätining enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare 1 arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sadant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag:

län eller annan gottgörelse. för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel:

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 38§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och +a $$ samma lag som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap. 7a§ samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller 10 § lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvärdsbidrag och hemvardsbidrag, som utgar av kommunala eller landstingskommunala medel till den värdbehövande:

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till fölkpension:

kommunalt bostadstillägg till handikappade: bostadsbidrag som avses i lagen (1988:7856) om bostadsbidrag;

bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn:

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett vrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser rescersättning. traktamente eller ersättning för tidsspillan:

hittelön samt ersättning till den

som I särskilt fall räddat person eller 14

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

egendom i fara eller bidragit till av-

slöjande eller gripande av person

som begått brott;

sedvanlig ersättning till den som

lämnat organ, blod eller moders-

mjölk:

tävlingsvinst som inte hänför sig

till anställning eller uppdrag och som

utgår i annan form än kontant eller

därmed likställd ersättning, om vins-

ten avser minnesföremål eller värdet

inte överstiger 0,1 basbelopp avrun-

dat till närmaste hundratal kronor;

sådan pottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter uv försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skuttskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5000 kronor, sävida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skatskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 698 1 och 2mom., 69a§ tredje stycket eller 75a§ fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 368 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 228 tullagen (1973:670), 208 lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgittsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 8 lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24§ lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065):

ränta som enligt bestämmelserna i ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 238 4 och 35 lagen (1990:00) 3 kap. 23§ 4 och 5 lagen (1990:00) om självdeklaration och kontroll- om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontroll- uppgifter inte redovisas 1 kontrolluppgift om sådan ränta för den uppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskatt- skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till ningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. 500 kronor;

sådant statligt bostadsstöd som av-

ses I punkt 3 av anvisningarna.

Beträffande vissa försäkringsbe- Beträffande ersättning som utfallopp som utgär tll lantbrukare, ler på grund av avtalsgruppsjukförskogsbrukare, yrkesfiskare, renskö- säkring gäller särskilda bestämmelture m.fl. gäller särskilda bestäm- ser i 3253 a mom. och punkt J2 av melser i punkt 16 av anvisningarna anvisningarna till 22 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 21§ och i punkt Il av anvisningarna till 28§.

(Se vidare anvisningarna.) (Sc vidare anvisningarna.)

2087 Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkr) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Avdrag får Inte göras för: den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges I anvisningarna; kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 198; värdet av arbete. som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år: ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet: svenska allmänna skatter; kapitalavbetalning på skuld: ränta enligt 5 kap. I $ studiestödslagen (1973:349): avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift: avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10); avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529): avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673); skadestånd. som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada: företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken: straffavgift enligt 8 kap. 7§ tredje stycket rättegångsbalken; belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar; avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift: kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268); vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg: avgift enligt 3 § lagen (1975:55) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor: lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och

Senaste lydelse 1989:545. 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet: avgift enligt 188 lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar: ränta på länat kapital till den del ränta på lånat kapital till den del : räntan täcks av sådant statligt bidrag räntan motsvaras av sådan eftergift som avses I punkt 7 av anvisningarna av ränta eller amortering eller täcks till 24§: av sådant statligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 79§; kapitalförlust m. m. i vidare mån kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §. än som särskilt föreskrivs. (Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Inkomst av Inkomst av Jjordbruksfastighet näringsverksamhet

Nå $ Med näringsverksamhet avses yrkesmässig självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Till näringsverksamhet räknas också i annat fall innehav av näringsfastighet samt innehav och avvitring av rätt till avverkning av skog. En privatbostadsfastighet eller en privatbostad kan inte ingå i näringsverksamhet. (Se vidare anvisningarna.)

22 89

Till intäkt av nåäringsverksamhet hänförs vad som av näringsverksamheten. kommit näringsidkaren till godo på sätt framgår av anvisningarna. | (Se vidare anvisningarna.)

23 8

Från intäkt av näringsverksamhet får avdrag göras för kostnader i verksamheten på sätt framgår äv anvisningarna. (Se vidare unvisningarna.)

Senaste Ivdelse 1972:741. ”Senaste lydelse 1984:1060. wSenaste lydelse 1986:1113.

2 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §i

(41 § första stycket)

Inkomst av jordbruksfastighet el- Inkomst av näringsverksamhet beler rörelse skall beräknas enligt bok- räknas enligt — bokföringsmässiga föringsmässiga grunder, i den mån grunder i den mån dessa inte strider dessa icke stå i strid med särskilda mot bestämmelserna i denna lag. bestämmelser i denna lag. Även in- (Se vidare anvisningarna.) komst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt I av anvisningarna.

25 8!

(30 §)

Vad som äterstår av intäkt av rö- Vad som återstår av intäkterna av relse, sedan avdrag enligt 29 § gjorts en förvärvskälla inom inkomstslaget och hänsyn tagits till in- och ut- niäringsverksamhet sedan avdrag gående balans, (netointakten) utgör gjorts enligt 23 §, hänsyn tagits till ininkomst av rörelse. Beträffande ma- och utgående balans enligt 24§ och kar gäller särskilda bestämmelser i avdrag gjorts enligt 26§ utgör inanvisningarna till 52 §. (jfr 23§ och komsten av förvärvskällan. Beträf- 268) fande makar finns särskilda bestäm-

melser i anvisningarna till 52 8.

26 §!

Uppkommer underskott vid be-

räkningen av inkomst av en förvärvs-

källa medges — med de begränsningar

som anges i anvisningarna — avdrag

för underskottet i förvärvskällan när-

mast följande beskattningsår.

Avdrag enligt första stycket med-

ges inte i den mån avdrag har med-

getts enligt 33 § 3 mom.

Beträffande underskott vid för-

värvskällans upphörande gäller vad

som sägs i 3§I3mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Summan av inkomsterna av olika

förvärvskällor inom inkomstslaget

näringsverksamhet utgör inkomst av

"Senaste lydelse av 24 5 I mom. 1984:1060 24 8 2 mom. 1989:1017. Senaste lydelse av 25 8 I mom. 1984:1054 25 82 mom. 1986:1244 25 83 mom, 1986:473. Senaste lydelse 1986:1113.

näringsverksamhet. Vid summeringen beaktas inte förvärvskälla som visar underskott.

318" Till tjänst hänföres dels allmän Till tjänst räknas anställning,

eller enskild tjänst eller stadigvarande uppdrag och annan inkomstgivande uppdrag ävensom varje annan fast el- verksamhet av varaktig eller tillfällig ler tillfällig arbetsanställning och natur, om den inte är att hänföra till dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, näringsverksamhet eller till inkomst litterär. konstnärlig eller därmed av kapital enligt lagen (1947:576) om jämförlig verksamhet, tillfälligt upp- statlig inkomstskatt. drag. såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, arvskifte. auktion. besiktning, värdering, skogsräkning, ävensom annan därmed jämförlig wnkomstgivande verksamhet av tillfällig natur.

Med tjänst likställs rätt till a) pension, b) livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring

eller annorledes än på grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom,

c) ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olvecksfallsförsäkring, tagen i sumband med tjänst,

d) undantagsförmåner. samt c) periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån

beloppet inte är undantaget från skatteplikt enligt 19 § och inte heller utgör vederlag vid avyttring av egendom.

(Se vidare anvisningarna.)

328 I mom. Till intäkt av tjänst hänförs

a) avlöning. arvode, traktumente, a) avlöning, arvode och kostnadssportler och annan förmån i pengar, ersättning samt annan förmån i bostad eller annat som utgått för pengar, bostad eller annat som uttjänsten, gått för tjänsten,

b) pension,

c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom. i den mån det inte är fråga om livränta som avses I d) och inte heller annat följer av 2 mom.

d) i fråga om sädan i c) angiven livränta, som utgår till följd av personskada och på vilken 2 mom. inte är tillämpligt. den del av livräntan som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll,

e) ersättning som utgått I annan form än livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, dock inte ersättning, som avser sjukvärds- eller läkarkostnader.

Senaste lydelse 1984:498. BScnaste lydelse 1987:1303, 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) undantagsförmåner, periodiskt f) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 318, periodisk intäkt som avses 1 318, samt

g) engångsbelopp som utgär till 2) engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skat- följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt punkt I av an- tepliktig intäkt enligt punkt I av anvisningarna till 198. visningarna till 19§,

h) sådan utdelning på och vinst vid

avyttring av aktier i fåmansföretag

som enligt 3§ I2 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

skall tas upp som intäkt av tjänst,

i) sådana förmåner och ersätt-

ningar m.m. som anges I punkterna

I4 och 15 av anvisningarna.

Som intäkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts — såsom vinstandel, återbäring eller vid äterköp av försäkring uppburet belopp — vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits I samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kollIektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt Il av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgäångsersättning som utbetalas till arbetstagare som omfattas av s. k. trygghetsavial räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives I punkt Il av anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare som löne- Har tjänsteinnehavare som löneförmån innehaft fastighet på sådant förmån innehaft fastighet på sådant sätt, att han enligt 1 kap. 5§ fastig- sätt, att han enligt I kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall hetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare. skall dock intäkt, anses som ägare, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas som intäkt från fastigheten. räknas som intäkt av jordbruksfastighet eller av annan av näringsverksamhet eller behandfastighet. las enligt reglerna för privatbostad.

3 mom." Såsom intäkt upptages 3 mom. Som intäkt tas inte upp ickevadsomav statenunvi- kostnadsersättning i form av utlands-

Senaste lydelse 1989:1017. 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sats till bestridande av särskilda, med tillägg och därmed likställda förmåvissa tjänster eller uppdrag förenade ner såsom fri bostad, bostadskostkostnader med undantag för trakta- nadsersättning, eller däremot svamentsersättning vid resa i tjänsten rande förmån för utom riket statiosom inte varit förenad med övernatt- nerad personal vid utrikesförvaltning samt resekostnadsersättning. ningen eller i svensk biståndsverk- Såsom intäkt upptages således icke: samhet. Som intäkt tas inte heller

utlandstillägg och därmed lik- upp kostnadsersättning avseende ställda förmåner för utom riket sta- ökade levnadskostnader och skolavtionerad personal vid utrikesförvalt- gifter för barn samt förmån av fri boningen eller i svensk biständsverk- stad som anvisats av styrelsen för samhet: Stockholms internationella freds-

förvaltningskostnadsbidrag och forskningsinstitut (STPRI) till sådan anslag till andra expenser; på bestämd tid kontraktsanställd

äå stat uppförd häst- och båtlega; forskare vid SIPRI som är utländsk

till beställningshavare vid armén medborgare och som vid tidpunkten utgdende hästgottgörelse för egna för anställningen hos SIPRI inte är tjänstehästar; bosatt i Sverige. Till följd härav

traktamentsersättning vid resa i medges inte den skattskyldige avdrag tjänsten som varit förenad med över- för underskott som kan uppkomma nattning; genom att den anvisade ersättningen

kostnadsersättning för vård av inte räcker till för att täcka därmed person i enskilt familjehem: avsedda utgifter.

ägande i följd härav skatuskyldig icke göra uvdrag för underskott, som kan uppkomma därigenom, att sålunda anvisat anslag icke förslår till täckande av därmed avsedda utgifter.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på motsvarande kostnadsersättning som anvisats av kommun eller som bekostas uv Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänstemannautbytet. Bestämmelserna tilllämpas vidare — i den omfattning som unges i punkt 7 fjärde stycket av anvisningarna — på kostnadsersättningar som anvisats av styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) till sådan på bestämd tid kontraktsanställd forskare vid SIPRI som är utländsk medborgare och som vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatt I Sverige. Riksskatteverket får också, när skäl föreligger, förklara att reglerna i första stycket skall tilllämpus på motsvarande ersättning, som unvisats av annan offenilig institution. Sådant beslut får. när omständigheterna föranleder det, återkallas

Nuvarande lydelse Föreslugen lydelse

uv riksskatteverket. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får talan inte föras.

3a mom.” Förmån av fri grupp- 3a mom. Förmån av fri grupplivlivförsäkring tas inte upp som intäkt, försäkring tas inte upp som intäkt. oavsett om förmånen åtnjutits på oavsett om förmänen åtnjutits på grund av statlig eller på grund av erund av statlig eller på grund av kommunal eller enskild tjänst. Har kommunal eller enskild tjänst. Har sådan förmån äåtnjutits på grund av sådan förmån åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efter vä- enskild tjänst och utgått efter väsentligt förmäånligare grunder än sentligt förmånligare grunder än som gäller för befattningshavare i som gäller för befattningshavare i statens tjänst. skall dock förmånen statens tjänst, skall dock förmånen tas upp som intäkt till den del den ut- tas upp som intäkt till den del den utgått efter förmånligare grunder än gått efter förmånligare grunder än de som ziller för nämnda befatt- de som gäller för nämnda befattningshavare. Förmån av fri grupp- ningshavare. Förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt sjukförsäkring som atnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivav- grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- tal mellan arbetsmarknadens huvudorganisattoner tas inte heller upp organisationer tas inte heller upp som intäkt. som intäkt. Däremot tas som in-

täkt upp ersättning som utgår på

grund av sistnämnda försäkring.

3e mom. Som intäkt tas inte 3e mom. Som intäkt tas inte upp upp personalvårdsförmåner. Här- personalvårdsförmåner. Härmed avmed avses förmåner som inte är ett ses förmåner som inte är ett direkt direkt vederlag för utfört arbete vederlag för utfört arbete utan avser utan är åtgärder som är avsedda att enklare åtvärder av mindre värde skapa trivsel i arbetet eller liknande vilka syftar till att skapa trivsel i areller som annars utgår på grund av betet eller liknande eller utgår på sedvänja inom det yrke eller den grund av sedvänja inom det yrke elverksamhet som det är fråga om. ler den verksamhet som det är fråga

Om.

Som personalvärdsförmån räknas dock inte

1. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning.

2. förmåner som inte riktar sig till hela personalen samt

3. andra förmåner som den anställde får åtnjuta utanför arbetsgivarens arbetsplatser mot betalning med kupong eller annat motsvarande betalningssystem.

4 mom.” Är vid enskild tjänst anvisad särskild ersäuning för vissa med tjänsten förenade kostnader. skall denna ersättning redovisas såsom intäkt.

Har skattskyldig på grund av byte 4 mom. Har skattskyldig på av verksamhetsort avflyttar till ny grund av byte av verksamhetsort bostadsort och av arbeisgivaren eller flinar till ny bostadsort och fårt särav allmänna medel uppburit särskild skild ersättning av sin arbetsgivare

Senaste Ivdelse 1987:1303. Senaste lydelse 1987:1303. MSenaste Ivdelse 1963:265,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ersättning till bestridande av flytt- eller av allmänna medel för flvttningskostnad. skall dock sådan er- ningskostnaden, skall ersättningen sättning upptagas såsom intäkt alle- tas upp som intäkt endast till den del nast i den mån ersättningen utgått ersättningen utgått med väsentligt med väsentligt högre belopp än som högre belopp än som gäller för begäller för befattningshavare i statens fattningshavare i statlig tjänst. tjänst.

I mom.” Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32§ 3 mom. är sagt. ej skall upptagas såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift:

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat:

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig:

ökad levnadskostnad vid resa i ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam- tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med hetsorten som varit förenad med övernattning, där ej, vad angår stats- övernattning; tjänst, särskild ersättning varit därför anvisad;

färdkoöstnad vid resa i tjänsten;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

I fråga om en inkomstgivande

självständigt bedriven verksamhet

som ej skall hänföras till närings-

verksamhet gäller följande. Avdrag

får göras för utgifter som är att anse

som kostnader för intäktens förvär-

vande om de betalats under beskatt-

ningsåret. Avdrag får också ske för

sådana kostnader om de betalats un-

der året före beskattningsåret i den

mån de överstiger det årets intäkter.

Avdrag får inte ske med större belopp

än som motsvarar beskattningsårets

intäkt av verksamheten. Underskott

av en verksumhet får inte dras av mot

överskott i en annan verksamhet.

I fråga om rätt till avdrag för ränta Ränta på skuld som den skattskylpå skuld som den skattskyldige ådra- dige ådragit sig för sin utbildning elgit sig för sin utbildning eller annars ler annars i och för tjänsten hänförs i och för tjänsten gäller 39§ I mom. till inkomst av kapital enligt lagen

"Senaste lydelse 1989:1017. bra '»

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 mom.” Skattskyvldig. som haft 2 mom. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänst i form av kontant lön intäkt av tjänst i form av kontant lön eller sådan annan ersättning, som eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall ut- som inkomst av anställning, dock över kostnader som avses i punk- inte intäkt av verksamhet som avses terna 3 och 7 av anvisningarna anses i I mom. tredje stycket, skall utöver ha haft utgifter till ett belopp av kostnader som avses i I morrn. tredje minst 3000 kronor. Avdraget får stycket och punkterna 3-3 e och 7 av dock inte överstiga tio procent av in- anvisningarna anses ha haft utgifter täkten avrundat till närmast högre till ett belopp av minst 4000 kronor. hundratal kronor, och ej heller en- Avdraget får dock inte överstiga tio samt eller tillsammans med kostna- procent av intäkten avrundat till der som avses i punkterna 3 och 7 äv närmast högre hundratal kronor, anvisningarna Överstiga intäkten. och ej heller ensamt eller tillsam-

mans med kostnader som avses i

I mom. tredje stycket och nyss-

nämnda anvisningspunkter överstiga

intäkten.

3 mom. Avdrag får göras för un-

derskott av förvärvskälla som är hän-

förlig tillaktiv näringsverksamhet av-

seende litterär, konstnärlig eller där-

med jämförlig verksamhet i den mån

underskottet överstiger avdrag för

underskott från närmast föregående

beskattningsår.

Itt villkor för avdrag är dock att

den skattskyldige under den period

som omfattas av beskattningsåret och

de tre närmast föregående beskatt-

ningsåren redovisat intäkter från

verksamheten av någon betydenhet.

Härvid beaktas även intäkter som

hänförts till inkomstslaget tjänst.

34 § §

Vad som återstår av intäkt av Vad som återstår av intäkt av tjänst, sedan avdrag enligt 33§ tjänst. sedan avdrag enligt 33§ och gjorts. utgör inkomst av tjänst. andra stycket gjorts, utgör in-

komst av tjänst.

Uppkommer underskott vid be-

räkningen av inkomst av tjänst med-

ges uvdrag för underskottet från in-

täkt av tjänst närmast följande be-

skattningsår.

"Senaste lydelse 1985:1018.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 8

Inkomst av jordbruksfastighet el- Av 248 framgår att inkomst av näler rörelse skall beräknas enligt bok- ringsverksamhet skall beräknas enföringsmässiga grunder, i den mån ligt bokföringsmässiga grunder. dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt I av anvisningarna.

I andra fall än som nu sagts eller I andra fall än som nu sagts skall som anges i punkt fa av anvisning- intäkt anses ha åtnjutits det beskattarna skall intäkt anses ha åtnjutits ningsår, under vilket intäkten blivit det beskattningsär, under vilket in- för den skattskyldige tillgänglig för täkten blivit för den skattskyldige lyftning, och skall utgift eller omtillgänglig för lyftning, och skall ut- kostnad anses belöpa på det beskattgift eller omkostnad anses belöpa på ningsår, varunder utgiften betalats det beskattningsår, varunder utgif- eller omkostnaden ägt rum. Sådan ten betalats eller omkostnaden ägt speciell skatt. avgift eller ränta, rum. Sådan speciell skatt, avgift el- som ingår i slutlig eller tillkomler ränta, som ingår i slutlig eller till- mande skatt enligt uppbördslagen kommande skatt enligt uppbördsla- (1953:272), anses dock belöpa på gen, anses dock belöpa på det be- det beskattningsår då den slutliga elskattningsår då den slutliga eller till- ter tillkommande skatten päförts. kommande skatten påförts. Statlig Statlig fastighetsskatt skall emellerfastighetsskatt skall emellertid anses tid anses belöpa på det beskattbelöpa på det beskattningsär till vil- ningsår till vilket skatten hänför sig. ket skatten hänför sig. Beträffande avdrag för räntekompensation gäller särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 39 §.

I fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande ränta som har erlagis i förskott att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter beskattningsårets utgång. För ränta som enligt denna bestämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Värdet av bostadsförmäån skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas. efter annan lämplig grund.

"Senaste tydelse 1987:1203. "Senaste lydelse 1987:1303. ta 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värdet av produkter, varor eller Värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som ingår I andra förmåner. som ingår i lön eller lön eller annan inkomst. beräknas annan inkomst, beräknas till markefter ortens pris. nadsvärdet.

Bilförmån och kostförmån värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.

(Se vidare anvisningarna.)

2 mon”? Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsäret, får dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla:

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981:1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avpiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsäret i Sverige:

4) för belopp som den skuuskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller inull dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed — jämförlig — grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för perio- mansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensions- diskt understöd och avgift för penförsäkring och underhållsbidrag, stonsförsäkring som anges 1 första som anges I första stycket 4) och 6). stycket 6, endast i den mån hänsyn endast i den mån hänsyn inte tagits inte tagits till understödet eller avtill understödet, avgiften eller un- eften vid beräkningen av sjömansderhållsbidrager vid beräkningen av skatt. sjömansskatt.

Avdrag för avgift som avses i första

stycket 6 medges endast i den mån av-

drag inte får ske från intäkt av sär-

skild förvärvskälla.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt-

Senaste lydelse 1989:1018.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsäåret. medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

Vid 1991 års taxering medges avdrag med endast 75 procent av det belopp som följer av första stycket 6). Motsvarande gäller för avdrag som yrkas vid nämnda taxering med stöd av punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna och avser avgift som erlagts efier den 5 december 1989.

4785 Sammanlagda beloppet av den Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika skattskyldiges inkomster av näringsförvärvskällor, minskat i förekom- verksamhet. och tjänst, minskat i mande fall med sådant avdrag som förekommande fall med sådant avavses I 46 och 46 u §§. utgör taxerad drag som avses i 46 §, utgör taxerad inkomst. förvärvsinkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas Den taxerade förvärvsinkomsten nedåt till helt hundratal kronor. avrundas nedåt till helt hundratal

kronor.

48§ 2 mom.” Skattskyldig fysisk per- 2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket un- son, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, har rätt der hela beskattningsåret, har rätt till. kommunalt grundavdrag med ull kommunalt grundavdrag enligt 10.000 kronor. följande.

Grundavdraget uppgår till 0,32

basbelopp för taxerad inkomst som

inte överstiger 1.86 basbelopp. För

taxerad inkomst som överstiger 1,86

men inte 3,04 basbelopp uppgår

grundavdraget till 0,32 busbelopp

ökut med 25 procent av det belopp

varmed den taxerade inkomsten

överstiger 1.86 men inte 2,89 basbe-

lopp. För taxerad inkomst som över-

stiger 3,04 basbelopp uppgår grund-

avdraget till det belopp som enligt

föregående mening utgår vid en taxe-

rad inkomst på 3.04 basbelopp mins-

kat med I0 procent av det belopp var-

med den taxerade inkomsten översti-

ger 3,04 basbelopp, dock lägst till

0,32 basbelopp.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om inkomst enligt lagen (1958:295) om

"Senaste lydelse 1986:473. Senaste lydelse 1986:1113.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sjömansskatt skall grundavdraget sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt- den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 18 2 mom. lagen skatte- samt enligt 1§ 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning. Det sålunda be- pliktig dagpenning. räknade grundavdraget avrundas Med basbelopp avses basbeloppet uppåt till helt hundratal kronor. enligt lagen (1962:381) om ullmän

försäkring för året före taxeringsåret.

Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av aktiv näringsverksamhet och tjänst minskad med avdrag som avses i 46§. I inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32§ I mom. första stycket h och i. Som avdrag enligt 46§ räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46§ grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses [32§ I mom. första stycket h.

Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

3 mom.” Skattskyldig fysisk per- 3 mom. Skattskyldig fysisk per-

son, som varit bosatt här i riket en- son, som varit bosatt här i riket endast under en del av beskattnings- dast under en del av beskattningsåret. har rätt till kommunalt grund- året, har rätt till kommunalt grundavdrag med en tolftedel av 10000 avdrag med en tolftedel av 0,32 baskronor för varje kalendermånad el- belopp för varje kalendermånad cljer del därav, varunder han varit bo- ler del därav, under vilken han varit satt här i riket. Härvid gäller bestäm- bosatt här i riket, varvid bestämmelmelserna i 2 mom. andra stycket. Det serna i 2 mom. tredje — sjätte stycksålunda beräknade grundavdraget ena tillämpas. avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

4 mom. Skattskyldig fysisk per-

son, som varit bosatt här i riket under

hela eller någon del av beskattnings-

året och vars inkomst till inte obetyd-

lig del har utgjorts av folkpension,

har rätt att i stället för kommunalt

grunduvdrag enligt 2 eller 3 mom. få

särskilt kommunalt grundavdrag en-

ligt bestämmelserna i punkt I av an-

visningarna.

Det särskilda grundavdraget av-

rundas nedåt till helt hundratal kro-

nor.

"Senaste lydelse 1986:1113. 28

50 §5

I mom. Skatskyldigs beskatt- Den taxerade förvärvsinkomsten ningsbara inkomst fastställs enligt be- minskad med kommunalt grundavstämmelserna i 2 och 3 mom. samt drag utgör beskattningsbar förvärvs- 52s. inkomst.

2 mom. För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskanutningsbura inkomsten skall anges i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som inte uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Har den skattskyldiges skatteförmåga under beskattningsåret vurit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olvckshändelse. ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige varit berättigad till allmänt barnbidrag. eller annan därmed jämförlig omständighet. får den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt fått uvdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp. varmed jämkning medgetts.

Om skuattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad urbetstlöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses håva behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Senaste lydelse av 508 I mom, 1986:1113 508 2 mom. prop. 1989:90:74 508 3 mom. 1986:1113.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Även skattskyldig, vars inkomst tillicke obetydlig del wutgjorts av folkpension, år — om särskilda omständigheter icke föranleda annat — berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs om minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall också tillämpas i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt ull helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 mom. För annan skattskyldig än som uvses i 2 mom. utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

ras en var för sin inkomst.

Avdrag, som i S0§ 2 mom. andra eller tredje stvcket sägs, beräknas för vurdera maken för sig. Härvid iakttages att vardera mukens skatteförmåga bedömes med hänsyn tull makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att avdrag enligt 50§ 2 mom. undra stycket för makarna tillsammans icke må överstiga det högsta belopp som där angives.

Avdrag enligt 50§ 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst. I fråga om jämkning av avdraget enligt bestämmelserna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 505 skall för vardera maken beaktas värdet av hälften av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Vid jämkning som nu sagts skall vidare bortses från sådan förmögenhet, som enligt 8§ lagen (1947:577) om statlig förmögen-

"Senaste lydelse 1986:507. 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hetsskatt skall räknas in i den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

53§ I mom." Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 738§ sägs: a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastig- för inkomst av näringsverksamhet het; som hänför sig till fastighet eller fast för inkomst av rörelse, som här be- driftställe här i riket; drivits från tast driftställe: för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som uvses I 26§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nyttjunderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad eller avyttras:

för inkomst vid avvttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag. handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 28 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nvteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då uvyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här: för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun: | för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket: för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot elter suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats: för pension enligt lagen (1962: för pension enligt lagen (1962:

WScnaste lydelse 1989:1039. 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

381) om allmän försäkring till den 381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 10000 kro- del beloppet överstiger 0,32 basbenor och för annan ersättning enligt lopp och för annan ersättning enligt nämnda lag: nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepenstionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse:

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgätt till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän:

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd:

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349):

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavpifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna:

för vinst vid icke yrkesmässig avvittring av fastighet här i riket eller rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som uvses 135 §3a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmiässig avvittring dels av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41§, dels uv konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska uktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35§ 3 mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

' [4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom! Inkomst hos vanli- 2 mom. Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, ga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska enkla bolag, rederier och juridiska personer. som enligt författning eller personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom sär- sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark- skild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfäl- samfällighet eller regleringssamfälhighet, hänförs till de särskilda del- lighet. hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som ägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighe- bolagets. rederiets eller samfällighetens inkomst. Motsvarande gäller in- tens inkomst. Motsvarande gäller inkomst hos utländsk juridisk person i komst hos utländsk juridisk person i fall som avses 1 punkt 10 andra fall som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna. I fråga om stycket av anvisningarna. I fråga om vad som avses med utländsk jtridisk vad som avses med utländsk juridisk person i denna lag gäller vad som person i denna lag gäller vad som sägs I 16§ 2 mom. första stycket la- sägs 1 16§ 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst- gen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Delägare is.k. gruvbolag taxe- skatt. ras för den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

3 mom.” Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket: i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsär som Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalen- följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då deråret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxe- högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10 000 kronor eller rad inkomst än 10 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kronor. Dödsbo på vilket be- 100.000 kronor. Bestämmelserna om stämmelserna om handelsbolag varit handelsbolag i punkterna I och 2 av tillämpliga något beskattningsår an- anvisningarna till 22 § och punkt I av ses därefter som sådant bolag i be- anvisningarna till 23 § tillämpas dock skattningshänseende, vavsett storle- inte. Ingår i dödsbo sådan egendom ken av boets inkomst eller förmö- som vid dödsfallet var privatbostad,

HM Senaste lydelse 1989:1039. "Senaste lydelse 1986:1113.

3 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genhet. Bestämmelserna 1 detta som uvses i 5§, skall reglerna om pristycke tillämpas icke på fideikom- vatbostad tillämpas intill utgången av missbo. nyss angiven tid om egendomen fort-

farande uppfyller förutsättningarna

för att kunna räknas som privatbos-

tad. Dödsbo på vilket bestämmel-

serna om handelsbolag varit tillämp-

liga något beskattningsår anses där-

efter som sådant bolag, i beskatt-

ningshänseende, oavsett storleken

av boets inkomst eller förmögenhet.

Bestämmelserna i detta stycke till-

lämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket på ansökan förklara att dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, får taxeras enligt bestämmelserna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatteverket senast under äret efter det taxeringsår, då dödsboet första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan inte föras.

54 85 Från skattskyldighet frikallas: a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag: b) i utlandet bosatt person:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag:

c) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

c) i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet är skyldigt att betala inkomstskaltt;

f) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

M Senaste lydelse 1985:362.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för inkomst av anställningen i den omfattning som anges i punkt 3 av anvisningarna.

Av 708 framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster.

(Sc vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 195

1.” Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll, som har lämnats intagen i kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus e. d. utgör inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension avseende tid efter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeståndstörsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst. skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32§ I mom., mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § I mom., möt engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön, som utgär från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16§ andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall,

"Senaste lydelse 1988:359, ' 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeföräkring eller lagen (1976:3850) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bi- Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som ut- drag från stat eller kommun, som utgår enligt av regeringen eller av stat- går enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestäm- lig myndighet meddelade bestämmelser, i samband med utbildning el- melser, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och ler omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avser traktamente den mån bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som lämnas av en arbetsmarknads- som lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig myndighet utgör inte skattepliktig intäkt i följd varav avdrag inte med- intäkt i följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bi- ges för den kostnad som sådant bidrag eller stöd är avsett att täcka. drag eller stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en allmän försäkrings- bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller föräld- kassa till handikappade eller föräldrar till handikappade barn för an- rar till handikappade barn för anskaffning eller anpassning av motor- skaffning eller anpassning av motorfordon. Utgär bidraget till en nä- fordon. Utgår bidraget till en näringsidkare för näringsverksamhe- ringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestämmelserna om ten tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i punkt 2 av anvisning- näringsbidrag i punkt 9 av anvisningurna. arna till 22§.

Kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrap som utgär i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande: av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

3. Eftergivet belopp av ränta eller

amortering på statliga lån till bo-

stadshus skall inte tas upp som skatte-

pliktig intäkt. Detsamma gäller i

fråga om sådant räntebidrag som av-

ses I

a) 36-38§§ bostadsfinansierings-

förordningen (1974:946) och punkt 8

av övergångsbestämmelserna — till

nämnda förordning,

b) 33§ bostadslånekungörelsen

(1967:552). 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) 39 och 41§§ nybyggnadslåne-

förordningen för bostäder

(1986:692),

d) 38, 40 och 41 §§ ombyggnadslå-

neförordningen för bostäder

(1986:693).

e) 3§ förordningen (1986:82) om

ränta och amortering m.m. i fråga

om vissa statliga tilläggslån till kul-

turhistoriskt värdefulla byggnader,

f) 98 förordningen (1984:614) om

lån för förvärv av vissa fastigheter

som har förköpts enligt förköpslagen

(1967:868),

g) 6§ förordningen (1985:352) om

lån m.m. för gatukostnadsersättning

i vissa fall,

h) 158 förordningen (1987:258)

om stöd för flerbarnsfamiljer för köp

av egnahem,

i) förordningen A1983:974) om

statligt räntestöd vid förbättring av

bostadshus,

j) I5§ förordningen (1977:332)

om statligt stöd till energibeparande

åtgärder i bostadshus m.m.

till 20 §

1.35 Till skattskyldigs levnadskost- 1. Till skattskyldigs levnadskost-

nader, för vilka avdrag enligt denna nader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medges, räknas bland paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga annat premier för egna personliga försäkringar och avgifter till kassor, försäkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslut- föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är ningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 25 § I mom., omfattning som anges i 33§, 46§ 33 § och 46 § 2 mom. samt punkt 2 av 2 mom., punkterna 21 och 23 av ananvisningarna till 22 §, punkt 9 av visningarna till 23§ och punkt 6 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 33§.

anvisningarna till 33 §.

Utgifter för representation och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller dä utgifterna avser jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan anses skäligt och inte i något fall för utgifter för spritdrycker och vin. Avdrag för

Senaste lydetse 1987:1303.

mältidsutgifter medges normalt inte med större belopp än som motsvarar skäliga utgifter för lunch. Till kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovärd, för vilka avdrag inte medges enligt denna paragraf, räknas kostnader för hälso- och sjukvård för vilken ersättning inte utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån kostnaderna inte avser antingen sjuk- och tandvårdskostnader som uppkommer vid insjuknande i samband med tjänsteförrättning utomlands eller sjuk- och tandvårdskostna-

der för anställd som inte är försäkrad ec nligt lagen om allmän försäkring,

kostnader för företagshälsovård som inte uppfyller villkoren för bidrag en-

ligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård samt kostnader för sådan verksamhet som avser rehabilitering eller liknande och som inte bedrivs efter grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

y Sån

till 21

(288 andra stycket)

Ersättning i form av royalty eller I. Näringsverksamhet anses föreperiodiskt utgäcnde avgift för ut- ligga om en skattskyldig erhåller er-

nyttjande av materiella eller imma- sättning i form av royalty eller perio-

teriella tillgångar är att anse såsom diskt utgående avgift för utnyttjande

intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn av materiella eller immateriella tilleller avgiften är av beskaffenhet att gångar, såvida inte royaltyn eller av-

böra hänföras till intäkt av fastighet giften är av beskaffenhet att böra eller av tjänst. hänföras till intäkt av tjänst.

(anv. till 27§ p. 5)

Rörelse anses föreligga om del- 2. Näringsverksamhet anses före-

ägare I fåmansföretag eller närstå- ligga om delägare i fåmansförcetag elende till sådan delägare avyttrar hy- ler fåmansägt handelsbolag eller närresrätt, patenträtt eller liknande rät- stående till sådan delägare avyttrar tighet under förutsättning att ersätt- hyresrätt, patenträtt eller liknande ningen för rättigheten skulle ha ut- rättighet, under förutsättning att er-

gjort intäkt av rörelse om verksam- sättningen för rättigheten skulle ha

heten i företaget hade drivits av den utgjort intäkt av näringsverksamhet som avyttrat rättigheten. om verksamheten i företaget hade

Senaste Ivdelse uv

punkt I av anvisningarna till 21 § 1972:741 § punkt 2 av anvisningarna till 218 § 1972:741 punkt 3 av anvisningarna till 21 § 1979:500 punki + av anvisningarna till 21.8 § 1984:190 punkt 5 av anvisningarna till 21. $ 1983:1007 § punkt 6 av anvisningarna till 21 § 1972:741 § punkt 7 av anvisningarna till 21.8 1972:7-41 punkt av anvisningarna till 21.8 1975:259 punkt 9 av anvisningarna till 21.8 1984:190 punkt 10 av anvisningarna till 21 § 1981:295 punkt 12 av anvisningarna till 218 1972:741 punkt 13 av anvisningarna till 218 1972:741 punkt 14 av anvisningarna till 21 § 1989:232 punkt I5 av anvisningarna till 21 § 1981:1150 punkt 16 av anvisningarna till 21 § 1987:121

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

drivits av den som avyttrat rättighe-

ten.

3. Tomtrörelse utgör en särskild

form av näringsverksamhet. (anv. till 27 § p. 2)

Tomtrörelse anses föreligga, när Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som hu- någon bedriver verksamhet som huvudsakligen avser försäljning av vudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnads- mark för bebyggelse (byggnadstomt) från fastighet, som uppenbar- tomt) från fastighet. som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yr- ligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markförsäljning. såsom kesmässig markförsäljning, såsom när fastighet har köpts av ett tomt- när fastighet har köpts av ett tomtbolag e.d. eller när förvärvet har av- bolag e. d. eller när förvärvet har avsett mark som enligt detaljplan är sett mark som enligt detaljplan är avsedd för bebyggelse. avsedd för bebyggelse.

Fövrigt anses försäljning av bygg- I övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den nadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderär — skattskyldige under tio kalenderår — frånsett överlätelse som avses i 2 § frånsett överlåtelse som avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med lagen (1990:000) om ersättningsfonbeskattning av realisationsvinst— har der — har avyttrat minst 15 byggnadsavyltrat minst 15 byggnadstomter. tomter. Detsamma gäller om makar Detsamma gäller om makar under under äktenskapet har sålt sammanäktenskapet har sålt sammanlagt lagt minst 15 byggnadstomter under minst 15 byggnadstomter under an- angivna tid. Har försäljning av byggatvna tid. Har försäljning av bygg- nadstomter skett från olika fastighenadstomter skett från olika fastighe- ter eller från olika delar av en fastigter eller från olika delar av en fastig- het, medräknas vid beräkningen av het, medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomantalet tidigare sälda byggnadstom- ter endast sådana tomter som med ter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge norhänsyn till deras inbördes läge nor- malt kan anses ingå i en och samma malt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Vid beräkning av antatomtrörelse. Vid beräkning av anta- let tidigare sålda byggnadstomter let tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse likställs med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse. Har av mark i och för bebyggelse, utom fastighet genom köp, byte eller därdå fråga är om kommuns upplåtelse med jämförlig överlåtelse eller geav tomträtt. Har fastighet genom nom gåva överförts till föräldrar, farköp, byte eller därmed jämförlig eller morföräldrar, make, avkomöverlåtelse eller genom gåva över- ling eller avkomlings make, till förts ull föräldrar, far- eller morför- dödsbo. vari den skattskyldige eller äldrar, make. avkomling eller av- någon av nämnda personer är delkomlings make. till dödsbo. vari den ägare, eller till aktiebolag, handelsskattskyldige eller någon av nämnda bolag eller ekonomisk förening, vari personer är delägare, eller till aktic- den skattskyldige ensam eller tillbolag. handelsbolag eller ckono- sammans med sådana personer på misk förening. vari den skattskyl- grund av det samlade innehavet av dige ensam eller tillsammans med aktier eller andelar har ett bestämsådana personer på grund av det mande inflytande, anses tomtrörelse samlade innehavet av aktier eller an- föreligga. om överlätaren och den

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delar har ett bestämmande infly- nye ägaren sammanlagt har avyttrat tande, anses tomtrörelse föreligga, minst 15 byggnadstomter. Tomtröom öÖverlåtaren och den nyc ägaren relsen anses påbörjad i och med avsammanlagt har avyttrat minst 15 yvttringen av den femtonde byggbyggnadstomter. Tomtrörelsen an- nadstomten. ses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen an- att av anställda huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller vändas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bo- till anställd för att bereda honom bostad anses inte utgöra tomtrörelse, stad anses inte utgöra tomtrörelse, om inte försäljningen görs av skatt- om inte försäljningen görs av skattskyldig som avses i första stycket el- skyldig som avses i andra stycket eller av skattskyldig som driver bygg- ler av skattskyldig som driver byggnadsrörelse eller handel med fastig- nadsrörelse eller handel med fastigheter. heter.

Säljs byggnadstomt av någon som Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller han- bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses försälj- del med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamhe- ningen ingå i den övriga verksamheten, om inte tomtrörelse utgör den ten, om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten. huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, Har skattskyldig och hans make, om de med hänsyn till antalet tomt- om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar enligt andra stycket an- försäljningar enligt tredje stycket anses ha drivit tomtrörelse, inte sålt ses ha drivit tomtrörelse, inte sålt någon byggnadstomt under de se- nägon byggnadstomt under de senaste tio kalenderåren före taxe- naste tio kalenderåren före taxeringsåret, anses avyttring av bygg- ringsåret, anses avyttring av byggnadstomt som därefter sker inte som nadstomt som därefter sker inte som tomtrörelse, om inte byggnadstom- tomtrörelse, om inte byggnadstomten ingår i detaljplan eller avytt- ten ingår i detaljplan eller avyttringen har skett under sådana för- ringen har skett under sådana förhållanden att tomtrörelse på nytt an- hållanden att tomtrörelse på nytt anses föreligga enligt bestämmelserna i ses föreligga enligt bestämmelserna i första eller andra stycket. Overlå- andra eller tredje stycket. Överlåtelse som avses i 2 § lagen (1978:970) telse som avses i 2 § lagen om ersättom uppskov med beskattning av rea- ningsfonder verkar inte avbrytande lisationsvinst verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts. på uppehåll som nu nämnts.

Utan hinder av vad i föregående stycke sagts skall avvittring av byggnadstomt anses utgöra led i tomtrörelse, om nedskrivning av byggnadstomt hur skett i rörelsen och nedskrivet belopp inte har återförts till beskattning minst tio år före taxeringsåret.

Avyttrar skattskyldig återstoden Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som av- av lagret i sådan tomtrörelse som avses I andra stycket, anses vinsten av ses I tredje stycket, anses vinsten av denna avyttring — utom den del av denna avyttring — utom den del av 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vinsten som belöper på mark inom vinsten som belöper på mark inom

detaljplan —- inte som inkomst av detaljplan — inte som inkomst av tomtrörelse, om inte avyttringen tomtrörelse, om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan, egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intresse- med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig skatteförmån. gemenskap, obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomtrö- Som skattepliktig intäkt av tomtrörelse räknas likväl belopp varmed relse räknas likväl belopp varmed egendomens värde har nedskrivits i egendomens värde har nedskrivits i rörelsen, i den mån nedskrivningen rörelsen, i den mån nedskrivningen inte har återförts till beskattning ti- inte har återförts till beskattning tidigare. digare.

Frågan om dödsbos avyttring av Frågan om dödsbos avyttring av byggnadstomt är att hänföra till byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedöms på tomtrörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen. hade verkställt avyttringen.

4. Byggnadsrörelse och handel

med fastigheter utgör särskilda for-

mer av näringsverksamhet. (anv. till 27 § p. 3)

Fastighet, som förvärvas genom Fastighet, som förvärvas genom köp. byte eller därmed jämförligt köp, byte eller därmed jämförligt fång, utgör omsättningstillgäng hos fång, utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren, om denne eller fastighetsägaren, om denne eller dennes make bedriver byggnadsrö- dennes make bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. relse eller handel med fastigheter. Detsamma gäller om fastighetsäga- Detsamma gäller om fastighetsägaren eller dennes make är företagsle- ren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag och fastig- dare i ett fåmansföretag eller ett fåheten skulle ha utgjort omsättnings- muansägt handelsbolag och fastighetillgång i byggnadsrörelse eller han- ten skulle ha utgjort omsättningstilldel med fastigheter om den hade för- gäng i byggnadsrörelse eller handel värvats av fåmansföretaget. med fastigheter om den hade förvär-

vats av fåmansföretaget.

Vad i första stycket sagts gäller Vad i andra stycket sagts gäller inte om inte om

a) fastigheten uppenbarligen har a) fastigheten uppenbarligen har förvärvats för stadigvarande an- förvärvats för stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk eller vändning i annan näringsverksamhet rörelse, som bedrivs av fastighets- än fastighetsförvaltning som bedrivs ägaren, dennes make eller av få- av fastighetsägaren, dennes make elmansföretag i vilket fastighetsäga- ler av fåmansföretag eller av fåmansren eller dennes make är företagsle- ägt handelsbolag i vilket fastighetsdare, ägaren eller dennes make är före-

tagsledare eller

b) förvärvet avser en- eller tvåfamiljsfastighet som uppenbarligen skall stadigvarande användas som bostad för fastighetsägaren eller dennes make eller 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ce) förvärvet uppenbarligen helt b) förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med den av fastig- saknar samband med den av fastighetsägaren bedrivna byggnadsrörel- hetsägaren bedrivna byggnadsrörelsen. sen.

Har en fastighet. som inte är om- Har en fastighet, som inte är omsättningstillgång, varit föremål för sättningstillgång, varit föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse. bvggnadsarbete i byggnadsrörelse, som — direkt eller genom ett han- som — direkt eller genom ett handelsbolag — bedrivs av fastighetsäga- delsbolag — bedrivs av fastighetsägaren, skall värdet av arbetet tas upp ren. skall värdet av arbetet tas upp som intäkt I byggnadsrtörelsen. Be- som intäkt i byggnadsrörelsen. Bedrivs byggnadsrörelsen — direkt eller drivs byggnadsrörelsen — direkt eller genom ett handelsbolag — av fysisk genom ett handelsbolag — av fysisk person skall dock värdet av dennes person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som intäkt en- eget arbete tas upp som intäkt endast om varor av mer än ringa värde dast om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i sam- tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. band med arbetet.

Innehar skattskyldig aktie eller Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande andel i ett fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företa- företag och skulle någon av företagets fastigheter ha utgjort omsätt- gets fastigheter ha utgjort omsättningstillgång i byggnadsrörelse eller ningstillgång i byggnadsrörelse eller bandel med fastigheter om den hade handel med fastigheter om den hade innehafts av den skattskyldige, skall innehafts av den skattskyldige, skall aktien eller andelen anses utgöra aktien eller andelen anses utgör omomsättningstillvång. Vad nu sagts sättningstillgång. Vad nu sagts gäller gäller dock endast om dock endast om

a) företaget är ett fåmansföretag a) företaget är ett fåmansföretag och den skattskyldige är företagsle- och den skattskyldige är företagsiedare i företaget eller make till före- dare 1 företaget eller make till företagsledare. tagsledare.

b) intressegemenskap eljest råder b) intressegemenskap eljest räder mellan den skattskyldige och företa- mellan den skattskyldige och företaget eller get eller

c) företaget är ett handelsbolag. c) företaget är ett handelsbolag.

I fall som avses i föregående I fall som avses I föregående stycke c) skall -- förutom andelen — stycke c) skall — förutom andelen —en mot andelen svarande del av han- en mot andelen svarande del av handelsbolagets fastigheter anses som delsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de Vad nu sagts gäller dock endast de av bolagets fastigheter som skulle ha av bolagets fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de utgjort omsättningstillgångar om de innehafts av delägaren. innehafts av delägaren.

Skattskyldig, som enligt bestäm- Skattskyldig, som enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt melserna i denna anvisningspunkt eller punkt 4 innehar omsättnings- eller punkt 5 innehar omsättningstillgång, anses bedriva rörelse. tillgång, anses — beroende på om-

ständigheterna — bedriva byggnads-

rörelse eller handel med fastigheter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(anv. till 27 § p. +)

Förvärvar skattskyldig genom arv 5. Förvärvar skattskyldig genom eller testamente eller genom bodel- arv eller testamente eller genom boning i anledning av makes död vär- delning i anledning av makes död depapper, fastighet eller liknande värdepapper. fastighet eller liktillgång, som har utgjort omsätt- nande tillgång, som har utgjort omningstillgång i den avlidnes rörelse, sättningstillgång i näringsverksamanses tillgången utgöra omsättnings- het hos den avlidne, anses tillgången tillgång även hos den skattskyldige. utgöra omsättningstillgång även hos

den skattskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller en- Vad i första stycket sagts gäller endast om dast om

a) den skattskyldige vid tidpunk- a) den skattskyldige vid tidpunkten för förvärvet själv bedriver rö- ten för förvärvet själv bedriver närelse i vilken tillgången hade utgjort ringsverksamhet i vilken tillgången omsättningstillgång om den hade hade utgjort omsättningstillgång om förvärvats genom köp, byte eller den hade förvärvats genom köp. därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång e/-

ler

b) den skattskyldige avser att fort- b) den skattskyldige avser att fortsätta den avlidnes rörelse eller sätta den avlidnes verksamhet.

c) annan skattskyldig än som avses under al och b) förvärvar tillgång, som är nedskriven vid förvärvet. och avstår från att begära avskattning.

Med avskattning avses att den skattskyldige tar upp nedskrivningens belopp som imäkt av rörelse för det år då förvärvet ägde rum.

till 22

(anv. till 28 § p. I första och andra styckena)

Till intäkt av rörelse hänförs samt- 1 Till intäkt av näringsverksamhet liga intäkter i pengar eller varor, hänförs samtliga intäkter i pengar elsom har influtit i rörelsen. Detta in- ler varor, som har influtit i verksamnebär, att intäkten skall vara av så- heten. Detta innebär, att intäkten dan beskaffenhet, att den normalt är skall vara av sådan beskaffenhet, att att räkna med och ingår som ett led den normalt är att räkna med och ini den ifrägavarande förvärvsverk- gär som ett led i verksamheten. Hit

"Senaste lydelse av punkt I av anvisningarna till 22. $ 1982:323 punkt 2 av anvisningarna till 22.8 1981:1150 punkt 2 a av anvisningarna till 22.8 1981:1150 punkt 3 av anvisningarna till 22.8 1989:1017 punkt 4 av anvisningarna till 22 § 1984:1060 punkt 5 av anvisningarna till 22. $ 1981:295 punkt 6 av anvisningarna till 22. $ 1989:1017 punkt 7 av anvisningarna till 22.5 -1979:500 punkt 8 av anvisningarna till 22. $ 1979:500 punkt 9 av anvisningarna till 22. $ 1984:1060 punkt Il av anvisningarna till 22. $ 1975:259. 2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samheten. Hit räknas alltså infly- räknas inflytande betalning för vatande betalnmg för varor eller pro- ror, som den skattskyldige handlar dukter, som den skattskyldige hand- med eller tillverkar. Det sagda gäller lar med eller tillverkar. Det sagda även då näringsidkaren vid överlågäller även då rörelseidkaren vid telse av verksamheten låter befintöverlåtelse av rörelsen låter befint- liga varor ingå i överlåtelsen. Denna liga varor eller produkter ingå i över- överlåtelse utgör då så att säga den låtelsen. Denna överlåtelse utgör då sista affärshändelsen i verksamheså att säga den sista affärshändelsen i ten. hans rörelse. Däremot räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta till den skattskyldige vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är att unse som driftinkomst, t.ex. vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoende av rörelsen gjord avvitring, skall tas upp som intäkt vid beräkning av realisationsvinst enligt 35 och 36 §§. Som skattepliktig intäkt räknas inte statligt avgångsvederlag i form uv engångsbelopp tll renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad Till intäkt av näringsverksamhet som inflyter vid avyttring av maski- hänförs också vad som inflyter vid ner och andra för stadigvarande avyttring av maskiner och andra för bruk avsedda inventarier eller av stadigvarande bruk avsedda inventillgängar som är likställda med tarier eller av tillgångar som är likdessa vid beräkning av värdeminsk- ställda med dessa vid beräkning av ningsavdrag. Om beräkning i vissa värdeminskningsavdrag. Även erfall av intäkt vid överlåtelse av skepp sättning som i fall som avses i 2§ och luftfartyg m.m. finns bestämmel- andra och tredje styckena lagen ser i 2 § lagen (1966:172) om avdrag (1990:000) om — ersättningsfonder för avskrivning på skeppskontrakt uppbärs av en fysisk person eller ett m.m. dödsbo utgör intäkt av näringsverk-

samhet om den skattskyldige begär

det.

Till intäkt av näringsverksamhet

hänförs vidare vinst vid icke yrkes-

mässig avvttring (realisationsvinst)

av undel i sådan ekonomisk förening

som avses i 2§ 8 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

såvida innehavet av andelen betingats

av sådan verksamhet. I fråga om

handelsbolag hänförs till intäkt av

näringsverksumhet också realisa-

tionsvinst vid avyttring av andra till-

gångar som avses i 27§ I mom., av

tillgångar som avses i 28§, 29§ 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I mom. och 30§ samt av förpliktelser

som avses 3 § I mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en för-

värvskälla sker beskattning som om

tillgången i stället hade avyttrats för

ett vederlag motsvarande marknads-

värdet (uttagsbeskattning). Vad nu

sagts gäller dock endast om vederlag

eller vinst vid en uvyttring skulle ha

tagits upp som intäkt av näringsverk-

samhet och särskilda skäl mot uttags-

beskattning inte föreligger.

Uttagsbeskattning sker också vid

uttag i mer än ringa omfattning av

tjänst. Värdet av bilförmån beräknas

enligt bestämmelserna i punkt 2 av

anvisningarna till 42§.

(anv. till 28 § p. 2 första stycket)

Utdelning på aktier och andelar i 2. Ränta på banktillgodohavanden ekonomiska föreningar samt ränta som hör till näringsverksamhet och räknas som intäkt av rörelse i den på kundfordringar wtgör intäkt av mån intäkten influtit från kapital som näringsverksuamhet. Detsamma gälkan anses tillhöra rörelsen. Som in- ler beträffande ränta och utdelning täkt av rörelse räknas i samma mån på omsättningstillgångar samt utdelutdelning som uppburits från aktie- ning som uppburits från aktiebolag bolag eller ekonomiska föreningar i eller ekonomiska föreningar i förförhållande till gjorda inköp (rabatt) hållande till gjorda inköp (rabatt) eleller försäljningar (pristillägg). ler försäljningar (pristillägg). Ränta (fr anv. till 21§ p. 9 och anv. till 248 och utdelning på sådan andel i ekop. 2a) nomisk förening som avses i 2§ 8

mom. lagen ((1947:576) om statlig

inkomstskatt utgör intäkt av närings-

verksamhet om innehavet av andelen

betingas av sådan verksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet

räknas i fråga om handelsbolag all

ränta och utdelning samt lotterivinst

som inte är frikallad från beskattning

enligt 19§.

(anv. till 28 § p. 2 andra stycket)

I bank- och annan penningrörelse 3. I bank- och annan penningröoch i försäkringsrörelse är utdelning relse och i försäkringsrörelse är utpå aktier och andelar i aktiefonder delning på aktier och andelar i aktieoch ekonomiska föreningar att fonder och ekonomiska föreningar räkna som intäkt i rörelsen. att räkna som intäkt av näringsverk-

samhet.

(anv. till 28§ p. 1 fjärde stycket)

Avyttras fastighet som utgör om- 4. Har en fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse skall vär- sättningstillgång avyttrats skall meddeminskningsavdrag som belöper på givna värdeminskningsavdrag som

PN 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tid före avyvttringen återföras till be- inte har gjorts i räkenskaperna återskattning i rörelsen. föras till beskattning i näringsverksamheten.

5. Vid avyttring av en näringsfastighet som inte utgör omsättningstillgång lus som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad eller av markanläggning, dock inte för beskattningsår då avdraget understigit 3000 kronor, samt skogsavdrag och avdrag för substansminskning. Som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanläggning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättningsfond e.d. Vidare tas — för fysisk person och dödsbo -— som intäkt upp det belopp för vilket avdrag för värdehöjande reparation och underhåll av byggnad eller markanläggning på fastigheten medgetts under de fem beskattningsår som närmast föregått det aktuella beskattningsåret.

Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktic eller andel som avses i 26§ I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas — om bostadsrättslägenheten eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång —- för fysisk person och dödsbo som intäkt upp det belopp för vilket avdrag för värdehöjande reparätion och underhåll av lägenheten medgetts under de fem beskuttningsår som närmast föregått det aktuella beskattningsåret.

Vid avvttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall las upp som intäkt grundas på förhållandena på den avvttrade fastighetisdelen.

Med avvuring jämställs sådan överföring av mark m.m. som avses i25§ 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtidsupplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.

Belopp som avses i första stycket 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

första och andra meningarna tas inte upp som intäkt i den mån vederlaget för egendomen — efter avräkning för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag — understiger det vid beräkning av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga omkostnadsbeloppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmelsen i första meningen med bortseende från bestämmelserna i 25§ 5 och 8mom. nämnda lag.

Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avvitrade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid uvyttringen än vid ingången av det femte aret före beskatningsåret eller vid förvärvet om detta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt I andra stycket andra meningen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar gäller följande vid avvitring av fastighet med byggnad eller markanläggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Av det belopp som ianspråktagundet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp Som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna ti första och tredje-sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.

Beswämmelserna i denna punkt tilllämpas också när egendom som här uvses övergår till nv ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendomen avyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och äganderättsövergången sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av mukes död.

6. Har en näringsfastighet eller del därav under den skattskyldiges inne- 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hav övergått till privatbostadsfastig-

het tillämpas bestämmelserna i punkt

5. Härvid anses egendomen ha avytt-

rats vid utgången av beskattningsåret

för en köpeskilling motsvarande dess

värde. Vid tillämpning av punkt 5

fjärde stycket i fall som avses i 25§

Ömom. — första — stycket — lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

beräknas omkostnadsbeloppet enligt

första och andra meningarna i det

sistnämnda stycket om inte den skatt-

skyldige begär att beräkningen skall

ske enligt tredje meningen.

Har en bostadsrättslägenhet som

inte utgjort privatbostad ändrat ka-

raktär till privatbostad äger bestäm-

melserna i första stycket motsvarande

tillämpning. Detsamma gäller i fråga

om lägenhet som är knuten till sådan

aktie eller andel som avses i 26§ I

mom. andra stycket lagen om statlig

inkomstskatt.

(anv. till 38§ p. 2 andra stycket)

Har bostad eller annan förmån av 7. Har förmån av fastighet tillfastighet tillkommit medlem av bo- kommit näringsidkare i dennes egenstadsförening eller delägare i bo- skap av medlem av sådan bostadsstadsaktiebolag i denna hans egen- förening eller delägare i sådant boskap och är det inte fråga om upplå- stadsaktiebolag som avses i 2§ telse som avses i tredje stycket, skall 7 mom. lagen (1947:576) om statlig värdet av bostaden eller förmånen inkomstskatt skall värdet av förmåinte räknas som skattepliktig intäkt nen inte räknas som skattepliktig inför delägaren. Till följd härav får av- täkt för näringsidkaren. Utan hinder drag inte ske, såvitt det inte är fråga härav får avdrag ske för sådana inbeom en till rörelse hänförlig utgift. för talningar till föreningen eller bolaget medlemmens eller delägarens inbe- som utgör kostnader i näringsverktalningar till föreningen eller bolaget samheten. eller för andra omkostnader som hänför sig till innehavet av bostaden eller förmånen.

(anv. till 21§ p. 4 andra stycket)

Värdet av sådan ny-, till- eller om- 8. Värdet av sådan ny-, till- eller byggnad eller annan därmed jämför- ombyggnad eller annan därmed lig förbättring som avses i punkt 6 jämförlig förbättring som avses i andra stycket av anvisningarna till punkt 7/5 första stycket av anvisning- 22 § och som bekostats av arrenda- arna till 23 § och som bekostats av tor eller annan nyttjanderättshavare arrendator eller annan nyttjandeutgör intäkt av jordbruksfastighet för rättshavare utgör intäkt för fastigjordägaren för beskattningsår då hetsägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fas- nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphört, om förbättringen tigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder jordäga- utförts under tid varunder fastighets- 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ren innehaft fastigheten. Intäkten ägaren innehaft fastigheten. Intäkberäknas på grundval av tillgångens ten beräknas på grundval av tillvärde vid tidpunkten för nyttjande- gångens värde vid tidpunkten för rättens upphörande till den del till- nyttjanderättens upphörande = till gången bekostats av nyttjanderätts- den del tillgången bekostats av nytthavaren. Har nyttjanderättshavaren Janderättshavaren. Har nyttjandeerhållit ersättning av jordägaren för rättshavaren erhållit ersättning av förbättringen, utgör ersättningen in- fastighetsägaren för förbättringen, täkt av jordbruksfastighet för nytt- utgör ersättningen intäkt för nyttjanderättshavaren. janderättshavaren.

(anv. till 198 p. 2)

Med näringsbidrag avses statligt 9. Med näringsbidrag avses statstöd utan äterbetalningsskyldighet ligt stöd utan återbetalningsskyldigsom tillfaller en näringsidkare för het som tillfaller en näringsidkare näringsverksamheten. Med närings- för näringsverksamheten. Med näbidrag avses också statligt stöd som ringsbidrag avses också statligt stöd är förenat med äterbetalningsskyl- som är förenat med återbetalningsdighet om sådan skyldighet upp- skyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om kommer endast om

a) näringsidkaren inte uppfyller a) näringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppställts för stö- de villkor som har uppställts för stödet, det,

b) näringsidkaren inte följer de b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsätt- som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. ningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även Som näringsbidrag anses även stöd enligt första stycket som lämnas stöd enligt första stycket som lämnas av kommuner. skattskyldiga som av- av kommuner, skattskyldiga som avses I 78 4 mom. lagen (1947:576) om ses 17 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allmän- statlig inkomstskatt och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) ningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar 1 Norrland om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. och Dalarna.

Ett närinesbidrag är inte skatte- Ett näringsbidrag är inte skattepliktig inkomst om det har använts pliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad el- vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk- ler i form av årliga värdeminskningsavdrag. ningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan ut- Har bidraget använts för sådan ut- Öft i verksamheten som är på en gift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, ut- gång avdragsgill vid taxeringen, ut-

gör bidraget skattepliktig intäkt. Är gör bidraget skattepliktig intäkt. Är

utgiften för vilken bidraget utgår av- utgiften för vilken bidraget utgår avdragpsegill vid taxeringen för tidigare dragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsär än det då bidraget beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skall tas upp som intäkt, får den skattskyldige i stället göra avdrag för skattskyldige i stället göra avdrag för utgiften vid taxeringen för det år då utgiften vid taxeringen för det år då

4 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr I10 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bidraget tas upp som intäkt. Yr- bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklara- kande om detta skall göras i deklarationen för det beskattningsår då yr- tionen för det beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt kande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. denna lag först skulle ha framställts. Äterbetalas ett bidrag, som har ta- Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som intäkt, får den skatt- gits upp som intäkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbe- skyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. talade beloppet.

Har bidraget använts för att an- Har bidraget använts för att anskaffa en tillgäng, för vilken anskaftf- skaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom ärliga ningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. skall vid värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsav- beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses drag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som endast så stor del av utgiften som

inte har täckts av bidraget. I fråga inte har täckts av bidraget. Är bidra-

om andra markanläggningar än täc- get större än det skattemässiga restdiken, skogsvägar och sådana som värdet för tillgången utgör skillnaanskaffats av nyttjanderättshavare den skattepliktig intäkt. Återbetalas skall dock såsom anskaffningsvärde ett näringsbidrag, som har påverkat anses den verkliga utgiften för an- beräkningen av anskaffningsvärdet i läggningen minskad med fvra tredje- nu avsett hänseende, får tillgängens delar av bidraget. Är bidraget större avskrivningsunderlag ökas med vad än det skattemässiga restvärdet för som har äterbetalats, dock med tillgången utgör skillnaden skatte- högst det belopp varmed beräk-

pliktig intäkt. Äterbetalas ett nä- ningen har päverkats. I den mån ett

ringsbidrag, som har påverkat be- näringsbidrag enligt vad nyss har räkningen av anskaffningsvärdet i föreskrivits utgjort skattepliktig innu avsett hänseende, får uillgångens täkt. får den skattskyldige vid återavskrivningsunderlag ökas med vad betalningen göra avdrag för den del som har aterbetalats, dock med som sålunda har utgjort skattepliktig högst det belopp varmed beräk- intäkt. ningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sälunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att an- Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsätt- skaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall ning eller förbrukning (lager) skall vid tillämpning av 4/$ och anvis- vid tillämpning av 24§ och anvisningarna till nämnda paragraf den ningarna till nämnda paragraf den del av lägret för vilken anskaffnings- del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts av bidraget inte värdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas ett nä- tillgångarna. Återbetalas ett näringsbidrag, som har använts för an- ringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar. skall skaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde an- tillgångarnas anskaffningsvärde an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/900:110

ses ha ökat med det äterbetalade be- ses ha ökat med det återbetalade beloppet. loppet.

Skall ett näringsbidrag, som har Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattningsår, uppburits ett visst beskattningsår, användas för avsett ändamål först användas för avsett ändamäl först ett senare beskattningsär skall pä yr- ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämp- kande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde- ningen av bestämmelserna i fjärdesjätte styckena uppskjutas till taxe- sjätte styckena uppskjutas till taxeringen för det senare beskattnings- ringen för det senare beskattningsäret. året.

Har stöd med villkorlig återbetal- Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte utgör nä- ningsskyldighet som inte utgör näringsbidrag lämnats till en näringsid- ringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från kare för näringsverksamheten från en givare som nämns 1 första celler en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbe- andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten helt eller delvis talningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skatteplik- beloppet skall inte utgöra skattepliktip inkomst om stödet har använts tig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varit avdrags- för en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad gill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminsk- eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot ningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit av- använts för en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna belop- dragsgpill skall det eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har pet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvär- tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värde- det dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skatt- minskningsavdrag, får den skattskyldige vid taxeringen för det år dä skyldige vid taxeringen för det år dä det eftergivna beloppet skall tas upp det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskriv- som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminsk- ning, göra ett extra värdeminskningsavdrag motsvarande det efter- ningsavdrag motsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får givna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skat- dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skatt- temässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuld- skyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har använts till, skall det an- belopp har använts till, skall det anses ha använts till direkt avdragsgilla ses ha använts till direkt avdragsgilla kostnader. kostnader.

: (anv. till 21§ p. 12)

Statligt avgångsvederlag till jord- 10. Statligt avgångsvederlag till brukare som upphört med sitt jord- jordbrukare som upphört med sitt bruk räknas som intäkt av jord- jordbruk räknas som intäkt utom bruksfastighet. Vederlaget räknas när det utgått till jordbrukare som dock icke som skattepliktig intäkt, fått särskilt Öövergångsbidrag av när det utgår till jordbrukare som statsmedel till jordbruket eller varit fätt särskilt övergångsbidrag av berättigad att få sådant bidrag, om

n rr statsmedel till sitt jordbruk eller va- han inte upphört med jordbruket.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:11( )

rit berättigad att få sådant bidrag, om han icke upphört med jordbruket. (jfr anv. till 288 p. I första stycket) (anv. till 28§ p. 9)

Sjukpenning enligt lagen 11. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, la- (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeför- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbets- säkring. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer- lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skatteplik- sättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpen- tig intäkt om sjukpenningen grundas ningen grundas på inkomst, som på inkomst. som hänför sig till nähänför sig rörelse och för sig eller till- ringsverksamhert. Till intäkt hänförs sammans med annan sjukpenning- under nämnda förutsättning också grundande inkomst uppgår till 6 000 ersättning enligt lagen (1989:225) kronor eller högre belopp för år. Till om ersättning till smittbärare. intäkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. (jfr anv. till 21§ p. 14 och anv. till 24§ p. 9)

(anv. till 28§ p. 11)

Förmän av sådan fri grupplivför- 12. Förmån av sådan fri grupplivsäkring. avtalsgruppsjukförsäkring försäkring, avtalsgruppsjukförsäkoch trygghetsförsäkring vid arbets- ring och trygghetsförsäkring vid arskada som fastställts enligt grun- betsskada som fastställts enligt grunderna i ett är 1983 träffat avtal mel- derna i ent år 1978 träffat avtal mellan lan Sveriges fiskares riksförbund och Lantbrukarnas riksförbund och vevederbörande försäkringsanstalt ut- derbörande försäkringsanstalt och i gör inte skattepliktig intäkt. Det- ett år 1983 träffat avtal mellan Sverisamma gäller för motsvarande för- ges fiskares riksförbund och vedermäner som fastställts enligt grun- börande försäkringsanstalt utgör derna i ett är 1986 träffat avtal mel- inte skattepliktig intäkt. Detsamma lan Svenska samernas riksförbund gäller för motsvarande förmåner och vederbörande försäkringsan- som fastställts enligt grunderna i ett stalt.. Av 19 § framgår att ej heller er- år 1986 träffat avtal mellan Lantbrusättning som — i annan form än pen- karnas riksförbund och Sveriges sion eller livränta — utgår på grund av skogsägareföreningars riksförbund sådan livförsäkring eller sjukförsäk- på ena sidan och vederbörande förring räknas som skattepliktig intäkt. säkringsanstalt på den andra sidan Ersättning enligt sådan trygghetsför- och i ett år 1986 träffat avtal mellan Säkring som nyss nämnts utgör dock Svenska samernas riksförbund och skattepliktig intäkt av rörelse utom, vederbörande = försäkringsanstalt. såvitt avser trygghetsförsäkring som Ersättning som utgår på grund av såavses i första meningen, till den del dan avtalsgruppsjukförsäkring och ersättningen utgår under de första trygghetsförsäkring utgör intäkt av trettio dagarna av den tid den ska- näringsverksamhet. dade är arbetsoförmögen och inte

'n 12 överstiger för insjuknandedagen 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kronor och för övriga tjugonio dagar 6 kronor för dag. tjfr anv. till 21§ p. 16)

(anv. till 28§ p. 10)

Till intäkt av rörelse räknas av- 13. Till intäkt räknas avdrag för drag för egenavgifter som har åter- egenavgifter som har återförts enligt förts enligt punkt 9 a av anvisning- punkt /9 av anvisningarna till 23§ arna till 29 § samt — i den mån avdrag samt — i den mån avdrag har medhar medgetts för avgifterna vid be- getts för avgifterna vid beräkning av räkning av nefttointäkten av rörel- inkomsten av — förvärvskällan — sen — restituerade. avkortade eller restituerade, avkortade eller avavskrivna egenavgifter. (jfr anv. till skrivna egenavgifter. 218p. 15)

(anv. till 188 p. 6)

Har sådan speciell skatt. avgift el- 14. Har sådan speciell skatt, avgift ler ränta, för vilken avdrag ätnjutits eller ränta, för vilken avdrag åtnjui förvärvskälla vid tidigare års taxe- tits i förvärvskälla vid tidigare års ring, restituerats, avkortats eller av- taxering, restitucrats, avkortats eller skrivits. utgör det restituerade, av- avskrivits, utgör det restituerade. kortade eller avskrivna beloppet in- avkortade eller avskrivna beloppet täkt i den förvärvskälla där avdraget intäkt i den förvärvskälla där avdraätnjutits. get åtnjutits.

(28 § fjärde-ättonde styckena)

Sådan gottgörelse för utgift eller 15. Sädan gottgörelse för utgift elkostnad. som arbetsgivare uppburit ler kostnad, som arbetsgivare uppfrån pensions- eller personalstif- burit från pensions- eller personaltelse, räknas som intäkt av rörelse, stiftelse, räknas som intäkt, om avom avdrag för avsättning till stiftel- drag för avsättning till stiftelsen sen medgivits vid beräkning av net- medgetts. tointäkt av rörelse.

Vederlag. som arbetsgivare erhål- Vederlag, som arbetsgivare erhällit för att han övertagit ansvaret för lit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse räknas som övertagande av näringsverksamhet intäkt av rörelsen. räknas som intäkt.

Redovisar arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. pensions- pensionsutfästelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen- skuld under rubriken Avsatt till pensioner I sin balansräkning, skall han sioner i sin balansräkning. skall han enligt 2 kap. 23§ lagen (1990:000) enligt 2 kap. 235 lagen (1990:000) om självdeklaration och kontroll- om självdeklaration och kontrolluppgifter, under den särskilda un- uppgifter, under den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensions- derrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser åtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vilkas sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger en- tryggande avdragsrätt föreligger en- Het punkt 2 d jämfört med punkt 2 € ligt punkt 20 d jämfört med punkt 20 av anvisningarna till 29 § denna lag. e av anvisningarna till 23§ denna Ar vad som sålunda skall redovisas lag. Är vad som sålunda skall redomindre än motsvarande belopp vid visas mindre än motsvarande belopp 'n '”

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utgången av föregående beskatt- vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skillnaden som in- ningsär, räknas skillnaden som intäkt av rörelse. Finns disponibla täkt. Finns disponibla pensionsmepensionsmedel vid utgången av be- del vid utgången av beskattningsskattningsåret, fär nyssnämnda in- året, får nyssnämnda intäkt dock betäkt dock beräknas lägst till summan räknas lägst till summan av avdragsav avdragsgill avsättning under året gill avsättning under året till pentill pensionsstiftelse och avdragsgill sionsstiftelse och avdragsgill avgift avgift under året för pensionsför- under äret för pensionsförsäkring — säkring — varvid dock beaktas endast varvid dock beaktas endast avsättavsättning eller avgift avseende pen- ning eller avgift avseende pensionssionsåtaganden som redovisas under ätaganden som redovisas under särsärskild underrubrik — samt en tion- skild underrubrik — samt en tiondel del av disponibla pensionsmedel vid av disponibla pensionsmedel vid ututgången av närmast föregående be- gängen av närmast föregående beskattningsår. Räknas disponibla skattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall se- närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redo- nare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik visas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som in- till beskattning icke räknas som intäkt. täkt.

Upphör arbetsgivare med sin rö- Upphör arbetsgivare med sin relse, räknas disponibla pensionsme- verksamhet, räknas disponibla pendel som intäkt av rörelse det beskatt- sionsmedel som intäkt det beskattningsär då rörelsen upphörde. CGär ningsår då verksamheten upphörde. arbetsgivare i likvidation eller skif- Gar arbetsgivare i likvidation eller tas dödsbo efter arbetsgivare, räk- skiftas dödsbo efter arbetsgivare, nas disponibla penstonsmedel som räknas disponibla pensionsmedel intäkt för det beskattningsår då be- som intäkt för det beskattningsår då slutet om likvidation fattades eller beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. skiftet ägde rum.

Med disponibla pensionsmedel Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskatt- avses vad som redovisas för beskattningsärets ingång under särskild un- ningsårets ingång under särskild underrubrik jämte förmögenheten i derrubrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid be- under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med skattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsärets utgång för sådant beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej pensionsätagande i den män det ej är tryggat genom pensionsförsäkring är tryggat genom pensionsförsäkring Jämte vid sistnämnda tidpunkt kvar- jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka stående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsättningen icke ätnju- avdrag vid avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall tits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de grunder härvid beräknas enligt de grunder som gäller vid beräkning av stiftelses som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) förmögenhet enligt lagen (1947:577)

un FR

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskatt. Dis- om statlig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock ponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas som motsvarar vad som redovisas för beskattningsårets ingång under för beskattningsärets ingång under särskild underrubrik. (jfr anv. till särskild underrubrik. 21§ p.4 tredje och fjärde styckena och anv. till 24§ p. 8)

16. Är för fysisk person eller dödsbo förvärvskällans kapitalunderlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ lagen (1990:000) om skatteutjämningsreserv, negativt tas som intäkt upp ett belopp motsvarande statslåneräntan vid beskauningsårets ingång multiplicerat med det negativa kapitalunderlaget (räntefördelning).

I fråga om dödsbon som behandlus som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6 §§ lagen om skatteutjämningsreserv. Är underlaget negativt fördelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje delägares andel i boets inkomst.

Bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte utgör omsättningstillgång. Till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte kapitalunderlaget i boluget utan handelsbolagsandelens justerade ingångsvärde vid beskattningsårets ingång enligt 28§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Innehar handelsbolaget direkt eller genom förmedling av annat eller andra handelsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 26§ I mom. nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgångarna enligt 6 § lagen om skatteutjämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 § samma lag. Av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det juster rade ingångsvärdet som svarar mot delägarens andel av handelsbolagets inkomst. Redovisar delägare inkomst från bolaget i flera förvärvskällor skall intäkten i första hand tas

un 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upp I förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet.

Vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50 000 kronor (fribeloppet). Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett underlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50 000 kronor. I fråga om skattskyldiga som avses i första och tredje stvckena bortses vidare från negativt underlag som motsvaras av underskott i förvärvskällan föregående beskattningsår it den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 33 § I mom. |

Att ett mot intäkten svarande avdrag får göras vid beräkning av inkomst av kapital framgår av 3§ 4mom. lagen om statlig inkomstskatt.

till 23§

1. Kostnaderna i en näringsverksumhet består bl.a. av kostnader för personal, anskaffande av varor samt reparation, underhåll och värdeminskning av anläggningstillgångar. Till kostnad i näringsverksamhet hänförs även räntor på lån för anskaffande av inventarier m.m., näringsfastighet och sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2§8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

I fråga om handelsbolag räknas räntor på lån som kostnad i näringsverksamheten även när detta inte följer av första stycket. Utgifter i ett handelsbolag för inköp av [lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri anses inte som kostnad i verksamheten. (anv. till 29 § p. I andra stycket) Har den skattskyldige i rörelse, 2. Har den skattskyldige i en viss som har utövats av honom, för för-— förvärvskälla tillgodogjort sig varor, ädling eller förbrukning tillgodogjort tillgångar som avses i punkt I andra sig produkter från eget jordbruk eller och tredje styckena av anvisningarna någon dess binäring eller från eget tll 225§ eller tjänster från en annan av skogsbruk eller råämnen från egen - honom bedriven förvärvskälla. får eller av honom brukad, i rörelsen — det värde som enligt tredje och fjärde inte använd fastighet, skall, som — styckena nämnda anvisningspunkt 'n D

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

framgår av 21 och 24§§, värdet av skall tas upp som en intäkt i den försådana produkter eller råämnen i värvskällan behandlas som en utgift i vissa fall tas upp som intäkt av fastig- den förstnämnda förvärvskällan. heten. I sådant fall får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detta gäller också, om han t rörelsen har tillgodogjort sig produkter av annan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla. (jfr anv. till 21§ p. 7) (anv. till 298 p. 17)

Lika med kostnader för reparation 3. Avdrag som för reparation och och underhåll behandlas i avdrags- underhåll får göras för kostnader för hänseende kostnader för sådana sådana ändringsarbeten på byggnad ändringsarbeten på byggnad som som kan normalt påräknas i den beäro normalt påräkneliga 1 den be- drivna verksamheten, som upptadrivna verksamheten, såsom uppta- gande av nya fönster- och dörröppgande av nya fönster- och dörröpp- ningar samt flyttning av innerväggar ningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdisoch inredning I samband med omdis- ponering av lokaler. Åtgärder som ponering av lokaler. Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av innebär en väsentlig förändring av fastigheten, som då ett djurstall eller fastigheten. såsom då en verkstads- en verkstadsbyggnad byggs om för byggnad ombygges för att i stället att i stället användas för ett helt ananvändas för helt annat ändamål. nat ändamål, hänförs inte till repaäro dock ej att jämställa med tepara- ration och underhåll. tion och underhåll. (jfr anv. till 228 p. I andra stycket och anv. till 25§ p. + andra stycket)

(anv. till 39 § p. 5)

Avdrag såsom för ränta får göras 4. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av sädant statligt vid återbetalning av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvis- bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 245. Avdrag får inte gö- ningarna till 79 §. Avdrag fär inte göras med större belopp än som tidi- rus med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta. gare har avräknats från erlagd ränta.

(25 § 2 mom. första stycket b)

Avdrag får icke göras för: Avdrag får inte göras för kostnad

för reparation och underhåll som ut-

b) kostnad för reparation och un- förts i samband med sådan ombyggderhåll som utförts i samband med nad för vilken genom preliminärt elsådan ombyggnad för vilken ge- ler slutligt beslut lån eller bidrag nom preliminärt eller slutligt beslut beviljats enligt — bostadsfinansielån eller bidrag beviljats enligt bo- ringsförordningen (1974:946), förstadsfinansieringsförordningen ordningen (1977:332) om statligt (1974:946). förordningen (1977:332) stöd till energibesparande åtgärder i om statligt stöd till energibespa- bostadshus m.m., kungörelsen rande åtgärder i bostadshus m.m, (1974:255) om tilläggslån till kulturkungörelsen (1974:255) om tilläggs- historiskt värdefull bebyggelse, kunlån till kulturhistoriskt värdefull be- görelsen (1962:538) om förbättringsbyggelse, kungörelsen (1962:538) lån, bostadslånekungörelsen 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om — förbättringslån, bostadslåne- (1967:552) eller ombyggnadslånekungörelsen (1967:552) eller om- förordningen för bostäder byggnadslåneförordningen för bo- (1986:693), till den del kostnaden städer (1986:693), till den del kost- för reparation och underhåll tillsamnaden för reparation och underhåll mans med ombyggnadskostnaden tillsammans med ombyggnadskost- inte Överstiger den i låne- eller binaden inte överstiger den i låne- el- dragsärendet godkända kostnaden, ler bidragsärendet godkända kost- samt kostnad för reparation och unnaden, samt kostnad för reparation derhåll för vilken bidrag har beviloch underhåll för vilken bidrag har jats enligt förordningen (1983:974) beviljats enligt förordningen om statligt räntestöd vid förbättring (1983:974) om statligt räntestöd vid av bostadshus, till den del kostnaden förbättring av bostadshus, till den inte överstiger den i bidragsärendet del kostnaden inte överstiger den i beräknade kostnaden. bidragsärendet beräknade kostnaden.

(anv. till 25§ p. 8 andra stycket)

I fråga om kostnad för reparation Beviljas vid ärendets slutliga avoch underhåll som avses i 25.$2 görande hos lånemyndigheten inte mom. första stycket b) gäller föl- sädant lån eller bidrag som nyss jande. Beviljas vid ärendets slutliga nämnts eller begränsas långivningen avgörande hos lånerayndigheten till att avse bara visst slag av ominte sådant lån eller bidrag som där byggnadsarbeten och skall på grund avses eller begränsas långivningen härav avdrag medges för kostnad för till att avse bara visst slag av om- reparation och underhåll gäller fölbyggnadsarbeten och skall på grund Jjande. Har värdeminskningsavdrag härav avdrag medges för kostnad för enligt bestämmelserna i punkt 6 av reparation och underhåll, får sådant anvisningarna tidigare medgetts skall avdrug ske efter den skauskyldiges motsvarande belopp avräknas från eget val för det beskattningsår då slut- de kostnader, för vilka avdrag får ligt beslut meddelas i låneärendet el- ske enligt vad nyss sagts. Underlaget ler för något av de två närmast föl- för beräkning av värdeminskningsjunde beskattningsåren. Avdraget får avdrag skall därvid minskas med beäven fördelas mellan dessa år på sätt lopp motsvarande det på vilket avden skattskyldige önskar. Har värde- draget beräknats. minskningsavdrag enligt bestämmelserna i punkt 2a av anvisningarna tidigare medgivits skall motsvarande belopp avräknas från de kostnader, för vilka avdrag fär ske enligt vad nyss sagts. Underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag skall därvid minskas med belopp motsvarande det på vilket avdraget beräknats.

(anv. till 255 p. 8 tredje stycket)

Innebär det nya beslutet att lån el- Innebär det nya beslutet att lån cller bidrag beviljas med högre belopp ler bidrag beviljas med högre belopp än som följer av det tidigare beslu- än som följer av det tidigare beslutet, eller ändras det tidigare beslutet tet. eller ändras det tidigare beslutet på sådant sätt att avdrag för repara- på sådant sätt att avdrag för reparation eller underhåll för tidigare be- tion eller underhåll för tidigare be- 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattningsår av annat skäl medgivits skattningsår av annat skäl medgivits med för högt belopp, skall därav för- med för högt belopp. skall därav föranledda tillägg till den för tidigare år anledda tillägg till den för tidigare år fastställda inkomsten och övriga fastställda inkomsten och övriga ändringar i stället vidtagas för det ändringar i stället vidtagas för det beskattningsår under vilket det nya beskattningsår under vilket det nya beslutet om lån eller bidrag medde- beslutet om lån eller bidrag meddelats. lats.

(25§ 2 mom. första stycket c)

Avdrag får icke göras för 5. Avdrag får inte göras för kost-

nad för reparation och underhåll av

c) kostnad för reparation och un- sådan fastighet som ägs av tre eller derhäll av sådan fastighet som ägs av flera. antingen direkt eller indirekt tre eller flera, antingen direkt eller genom handelsbolag, och som inindirekt genom handelsbolag, och rymmer eller är avsedd att inrymma som inrymmer eller är avsedd att in- bostad i skilda lägenheter ät minst rymma bostad i skilda lägenheter åt tre delägare (andelshus), i den mån minst tre delägare (andelshus), i den den på delägare belöpande delen av mån den på delägare belöpande de- kostnaden överstiger hans andel av len av kostnaden överstiger hans an- tio procent av fastighetens taxeringsdel av tio procent av fastighetens värde året näst före taxeringsåret. taxeringsvärde året näst före taxeringsåret,

(anv. till 29§ p. 7)

Utgifter för anskaffande av en 6. Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för använd- byggnad dras av genom årliga värning i ägarens rörelse, dras av genom deminskningsavdrag. Avdraget beårliga värdeminskningsavdrag. Av- räknas enligt avskrivningsplan till draget beräknas enligt avskrivnings- viss procent för år räknat av byggnaplan till viss procent för år räknat av dens — anskaffningsvärde. Beräkbyggnadens anskaffningsvärde. Be- ningen görs från den tidpunkt då räkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad. som är avsedd att om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år. får dock användas endast ett fåtal är, tår dock anskaffningsutgifterna i sin helhet anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskafdras av det är då byggnaden anskaf- fades. fades.

Fen byggnads anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet för en bygginräknas inte utgifter för sådana de- nad som är avsedd för annat ändalar och tillbehör, som är avsedda att mål än bostadsändamäl inräknas direkt tjäna byggnadens användning inte utgifter för sådana delar och tillför rörelseändamål (byggnadsinven- behör, som är avsedda att direkt tarier). I enlighet härmed räknas tjäna driften (byggnadsinventarier). som byggnadsinventarier i en indu- I enlighet härmed räknas som bypgstribyggnad tillgångar avsedda för nadsinventarier i jordbruk sådana den industriella driften, säsom ma- tillgångar som bås, box eller spilta, skiner, anordningar för godstrans- båsavskiljare, foderbord, foderport som t.ex. räls, traversbanor och grind, vattenkopp, spaltgolv, utrusthissar, behällare, ställningar för lag- ning för skrap- och svämutgödsling ring e.d., samt anordningar för an- med tillhörande urinbrunn eller vändningen av dessa tillgångar som gödselbehållare, gödselstad, mjölk- n Ne

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

t.ex. särskilda fundament. Som ningsanläggning, kylbassäng, pump, byggnadsinventarier räknas vidare sådan ledning för elektrisk ström, ledningar för vatten, avlopp m.m., vatten eller avlopp som är avsedd för avsedda att direkt tjäna den indust- driften eller fläkt eller ventilationsanriella driften, och speciella värmean- ordning. Som byggnadsinventarier läggningar, ventilationsanordning- räknas också sådana tillgångar som ar och särskilda skorstenar för avle- silo- eller torkanläggning, fast transdande av gaser och annat som alstras pornrtör, hiss eller liknande. I en induvid produktionen. Som byggnadsin- stribyggnad räknas som byggnadsinventarier i en byggnad som är av- ventarier tillgångar avsedda för den sedd för affärsändamål räknas ex- industriella driften. såsom maskiner, empelvis hyllor, diskar eller annan anordningar för godstransport som butiksinredning, rulltrappor m.m. t.ex. räls, traversbanor och hissar, Tjänstgör en konstruktion, för vil- behållare. ställningar för lagring ken ett byggnadsvärde har fastställts e.d., samt anordningar för användvid fastighetstaxeringen, i sin helhet ningen av dessa tillgångar som t.ex. eller till viss del som maskin eller särskilda fundament. Som byggredskap. såsom kan vara fallet med nadsinventarier räknas vidare ledoljecisterner och siloanläggningar, ningar för vatten, avlopp m.m. anses en sådan konstruktion som avsedda att direkt tjäna den industbyggnadsinventarier. Däremot in- riella driften, och speciella värräknas I anskaffningsvärdet för en meanläggningar, ventilationsanordbyggnad utgifter för sådana anord- ningar och särskilda skorstenar för ningar som är nödvändiga för bygg- avledande av gaser och annat som nadens allmänna användning, såsom alstras vid produktionen. Som byggledning för vatten, avlopp. elektrisk nadsinventarier i en byggnad som är ström eller gas och annan liknande avsedd för affärsändamål räknas exanordning. Anskaffningsvärdet för empelvis hyllor, diskar eller annan en ledning som är avsedd för såväl butiksinredning, rulltrappor m.m. en byggnads användning för rörel- Tjänstgör en konstruktion, för vilseändamål som byggnadens aull- ken ett byggnadsvärde har fastställts männa användning fördelas mellan vid fastighetstaxeringen, i sin helhet byggnadsinventarier och byggnaden eller till viss del som maskin eller i förhållande till hur stor del av led- redskap, såsom kan vara fallet med ningen som tjänar rörelseändamålet oljecisterner och siloanläggningar, respektive byggnadens allmänna an- anses en sådan konstruktion som vändning. Ledningen skall dock i sin byggnadsinventarier. Däremot inhelhet hänföras till byggnadsinven- räknas i anskaffningsvärdet för en tarier om utgifterna för ledningen byggnad utgifter för sådana anordtill minst tre fjärdedelar kan anses ningar som är nödvändiga för bygghänförliga till rörelseändamålet. Om nådens allmänna användning, såsom utgifterna för ledningen till minst tre ledning för vatten, avlopp, elektrisk fjärdedelar kan anses hänförliga till ström eller gas och annan liknande byggnadens allmänna användning anordning. Anskaffningsvärdet för skall ledningen i sin helhet hänföras en ledning som är avsedd för såväl till byggnaden. en byggnads användning i driften

som byggnadens allmänna använd-

ning fördelas mellan byggnadsinven-

tarier och byggnaden i förhållande

till hur stor del av ledningen som tjä-

nar driften respektive byggnadens

allmänna användning. Ledningen

skall dock i sin helhet hänföras till 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnadsinventarier om utgifterna

för ledningen till minst tre fjärdede-

lar kan anses hänförliga till driften.

Om utgifterna för ledningen till

minst tre fjärdedelar kan anses hän-

förliga till byggnadens allmänna an-

vändning skall ledningen i sin helhet

hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner punkterna /2-1/4 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. avsedda inventarier.

Av punkt 76 tredje stycket fram- Av punkt 7 tredje stycket framgår går att utgifter för vissa till marken att utgifter för vissa till marken höhörande anordningar inräknas i an- rande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad. skaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens an- skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges skaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggna- utgifter för uppförande av byggnaden. Fill anskaffningsvärdet hänförs den. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eler ombygg- även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en byggnad förvärvats ge- nad samt värde av byggnad som ennom köp, byte eller därmed jämför- ligt punkt 8 av anvisningarna till 22§ ligt fång, skall den verkliga utgiften utgör intäkt av näringsverksamhet utgöra anskaffningsvärdet. Förvär- för fastighetsägaren. Till anskaffvades byggnaden tillsammans med ningsvärder hänförs vidare utgifter den mark på vilken den är belägen, för reparation och underhåll för anses så stor del av vederlaget för vilka avdrag inte medges på grund av fastigheten — i förekommande fall föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för efter avdrag för egendom som avses vilka bidrag inte har utgått. Har en 1 2 kap. 3§ jordabalken — belöpa på byggnad förvärvats genom köp, byte byggnaden. som det vid fastighets- eller därmed jämförligt fång, skall taxeringen fastställda byggnadsvär- den verkliga utgiften utgöra anskaffdet utgör av fastighetens hela taxe- ningsvärdet. Har byggnader förvärringsvärde. Vad som enligt denna vats tillsammans med den mark på beräkning anses belöpa på byggna- vilka de är belägna, anses så stor del den kan även innefatta byggnadsin- av vederlaget för fastigheten — i föreventarier. Vederlaget för byggnads- kommande fall efter avdrag för inventarier skall avräknas, varefter egendom som avses i 2 kap. 3§ joranskaffningsvärdet för byggnaden dabalken — belöpa på särskilda byggerhålls. Om den del av vederlaget för nader eller byggnadsbestånd som det fastigheten som enligt denna beräk- vid fastighetstaxeringen fastställda ning inte anses belöpa på byggnaden eller med tillämpning härav beräkjämte — byggnadsinventarier visas nade värdet av skilda byggnader eller mera avsevärt över- eller understiga byggnadsbestånd utgör av fastigheett skäligt markvärde, får dock det tens hela taxeringsvärde. Vad som för byggnaden beräknade anskaff- enligt denna beräkning anses belöpa ningsvärdet jämkas. Har den skatt- på byggnader kan även innefatta skyldige eller någon, som står ho- byggnadsinventarier. Vederlaget för nom nära, vidtagit åtgärder för att byggnadsinventarier skall avräknas, den skattskyldige skall kunna tillgo- varefter — anskaffningsvärdet = för 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

doräkna sig ett högre anskaffnings- byggnader erhålls. Det sammanvärde än som synes rimligt och kan lagda anskaffningsvärdet för byggdet antas att detta har skett för att åt naderna får jämkas om den del av venägon av dem bereda obehörig för- derlaget för fasugheten som enligt mån i beskattningsavscende, skall denna beräkning inte anses belöpa på anskaffningsvärdet i skälig mån jäm- byggnaderna jämte byggnadsinvenkas. tarier visas mera avsevärt över- eller

understiga värdet av mark, växande

skog, naturtillgångar, särskilda för-

måner m.m. som har förvärvats. Har

den skattskyldige eller någon, som

står honom nära. vidtagit åtgärder

för att den skattskyldige skall kunna

tillgodoräkna sig ett högre anskaff-

ningsvärde än som synes rimligt och

kan det antas att detta har skett för

att ät någon av dem bereda obehörig

förmån i -beskattningsavseende,

skall anskaffningsvärdet i skälig mån

jämkas.

Har en investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny Övergår en byggnad till en ny

ägare på annat sätt än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden minskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. ägt byggnaden.

Procentsatsen för värdeminsk- Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad ningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma utt användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationa- röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, om- liseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och lik- läggning av verksamhet och lik-

nande förhållanden. Är på grund av nande förhällanden. Är på grund av

särskilda omständigheter av annan särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till för- värde för verksamheten begränsat hallandevis kort tid, skall hänsyn tas till förhållandevis kort tid. skall hänäven till detta. Så kan vara fallet ex- syn tas även till detta. Så kan vara empelvis då fråga är om en byggnad fallet exempelvis då fråga är om en för utnyttjande av en begränsad byggnad för utnyttjande av en be- 62

malmfyndighet eller dä en byggnad, gränsad malmfyndighet eller dä en som är belägen på annans mark och byggnad, som är belägen på annans som används i rörelse, vid nyttjande- mark och som används i verksamhet, rättens upphörande inte skall lösas vid nyttjanderättens upphörande av fordägaren. inte skall lösas av fastighetsägaren.

Har en byggnad varit att hänföra

till privatbostad under tidigare be-

skattningsår skall avdrag för värde-

minskning anses ha medgetts med

1,5 procent av unskaffningsvärdet för

varje sådant beskattningsår.

Utrangeras en i rörelse använd -Utrangeras en byggnad, får avbyggnad, får avdrag göras för vad drag göras för vad som återstår oavsom återstår oavskrivet av anskaff- skrivet av anskaffningsvärdet i den ningsvärdet i den mån beloppet män beloppet överstiger vad som inöverstiger vad som inflytet genom flyter genom avyttring av byggnadsavyttring av byggnadsmaterial e.d. i material e.d. i samband med utsamband med utrangeringen. (jfr rangeringen. anv. till 22§ p. 3 och anv. till 25§ p. 2a)

(anv. till 29 § p. 16)

Utgifter för anskaffande av så- 7. Utgifter för anskaffande av en duna markanläggningar på fastighet, markanläggning på en fastighet, avavsedd för användning i ägarens rö- sedd för användning i ägarens närelse, som avses I andra stycket, dras ringsverksamhet, dras — om annat av genom årliga värdeminskningsav- inte följer av punkt 8 andra stycket — drag. Avdrag medges, om inte annat av genom årliga värdeminskningsavföljer av sjätte stycket, endast för sä- drag. Avdrag medges, om inte annat dana utgifter som har bestritts av följer av andra eller femte stycket, den skattskyldige själv och endast endast för sådana utgifter som har om utgifterna avser arbeten som har bestritts av den skattskyldige själv utförts under tid då han har ägt fas- och endast om utgifterna avser arbetigheten. Avdraget beräknas enligt ten som har utförts under tid då han avskrivningsplan till 5 procent för är har ägt fastigheten. Avdraget beräknat av tre fjärdedelar av anlägg- räknas enligt avskrivningsplan till 10 ningens unskaffningsvärde. Beräk- procent för år räknat av anningen görs från den tidpunkt då an- skaffningsvärdet av täckdiken och läggningen har färdigställts. I fråga skogsvägar och till 5 procent för år om en anläggning, som är avsedd att räknat av anskaffningsvärdet av andanvändas endast ett fätal år, fär dock ra markanläggningar. Beräkningen anskaffningsutgifterna i sin helhet görs från den tidpunkt då anläggdras av det år då anläggningen an- ningen har färdigställts. I fråga om skaffades. en anläggning. som är avsedd att an-

vändas endast ett fåtal är, får dock

anskaffningsutgifterna i sin helhet

dras av det år då anläggningen an-

skaffades.

Till markanläggning hänförs sä- Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att dant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som tidigare av byggnad eller annat som tidigare

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

har funnits på fastigheten, uppföran- har funnits på fastigheten, uppfördet av stödmurar och torrläggning ande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar sä- hänförs också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och som vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parke- andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och ten- ringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga an- nisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, plante- läggningar för personal, planteringar e.d. samt, i den mån de inte ringar e.d.. täckdike, öppet dike, invid fastighetstaxering är att hänföra vallnings- och vattenavledningsföretill byggnad, även brunnar, källare tug, mark- eller skogsväg samt, i den och tunnlar e.d. mån de inte vid fastighetstaxering är

att hänföra till byggnad, även brun-

nar, källare och tunnlar e.d. Till an-

skaffningsvärdet för markanlägg-

ning hänförs även värdet av en mark-

anläggning som enligt punkt 8 av an-

visningarna till 22§ utgör intäkt av

näringsverksamhet för fastighetsäga-

ren. I anskaffningsvärdet får inräk-

nas utgifter för iståndsättande och

omläggning av ett förut anlagt täck-

dike. I täckdike inbegrips täckt av-

lopp i direkt anslutning till ett täck-

dike.

Till markanläggning hänförs inte Till markanläggning hänförs inte sädana anordningar som är avsedda sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigva- maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i rö- rande bruk avsedda inventarier i närelse eller sådana inventarier som ringsverksamhet eller sådana invenanvänds för viss verksamhet säsom tarier som används för viss verksamfundament e.d.. industrispår, tra- het säsom fundament e.d.. industriversbanor samt ledningar för vatten, spår, traversbanor, gödselbassäng avlopp, elektrisk ström, gas m.m. som är belägen utanför djurstall, (markinventarier). Till markinven- urinbrunn eller liknande anordning tarier hänförs också stängsel och samt ledningar för vatten. avlopp. andra — jämförliga — avspärrnings- elektrisk ström, gas m.m. (markanordningar. Anskaffningsvärdet inventarier). Till markinventarier för en ledning som är avsedd för sä- hänförs också stängsel och andväl den på fastigheten bedrivna ra jämförliga avspärrningsanordverksamheten som en byggnads all- ningar. Anskaffningsvärdet för en männa användning fördelas mellan ledning som är avsedd för såväl den markinventarier och byggnaden i på fastigheten bedrivna verksamheförhållande till hur stor del av led- ten som en byggnads allmänna anningen som tjänar den på fastighe- vändning fördelas mellan markinten bedrivna verksamheten respek- ventarier och byggnaden i förhältive byggnadens allmänna använd- lande till hur stor del av ledningen ning. Ledningen skall dock i sin hel- som tjänar den på fastigheten behet hänföras till markinventarier om drivna verksamheten respektive utgifterna för ledningen till minst tre byggnadens allmänna användning. OT fjärdedelar kan anses hänförliga till Ledningen skall dock i sin helhet 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den på fastigheten bedrivna verk- hänföras till markinventarier om utsamheten. Om utgifterna till minst gifterna för ledningen till minst tre tre fjärdedelar kan anses hänförliga fjärdedelar kan anses hänförliga till till byggnadens allmänna använd- den på fastigheten bedrivna verkning skall ledningen i sin helhet hän- samheten. Om utgifterna till minst föras till byggnaden. tre fjärdedelar kan anses hänförliga

till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. I fråga om markinventarier tilläm- I fråga om markinventarier tilläm-

pas de föreskrifter som enligt punk- pas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och terna 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk av- andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. sedda inventarier.

Har en investeringsreserv e.d. eller näringsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning, skull som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en Övergår en fastighet till en ny

ny ägare på annat sätt än genom ägare på annat sätt än genom köp, köp. byte eller därmed jämförligt byte eller därmed jämförligt fång, fång, får den nye ägaren göra de vär- får den nye ägaren göra de värdedeminskningsavdrag för markan- minskningsavdrag för markanläggläggning som skulle ha tillkommit ning som skulle ha tillkommit den den förre ägaren, om denne fortfa- förre ägaren om denne fortfarande rande hade ägt fastigheten. hade ägt fastigheten.

Övergår en fastighet till en ny Övergår en fastighet till en ny

ägare genom köp, byte eller därmed ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det jämförligt fång, fär överlåtaren det är då överlätelsen sker göra avdrag år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara för den del av anskaffningsvärdet för anskaffningsvärdet för vilken han vilken han inte tidigare har medgetts inte tidigare har medgetts avdrag. avdrag. Vad nu sagts gäller även när Vad nu sagts gäller även när den på den på fastigheten bedrivna verkfastigheten bedrivna rörelsen läggs samheten läggs ned och fastighetens ned och fastighetens markanlägg- markanläggningar på grund därav ningar på grund därav saknar värde saknar värde för fastighetens ägare. för fastighetens ägare. (jfr anv. till 22§p. 4)

Har en markanläggning tillhört

privatbostadsfastighet under tidigare

beskattningsår skall avdrag för vär-

deminskning ansetts ha medgetts för

varje sådant beskattningsår.

(anv. till 29§ p, I tredje stycket)

Utgifter för inköp och plantering 8. Utgifter för inköp och planteav träd och buskar för yrkesmässig ring av träd och buskar för frukt- elfrukt- eller bärodling får efter den ler bärodling får efter den skattskyl- [3]

'n

5 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldiges eget val dras av an- diges eget val dras av antingen ometingen i sin helhet det år då inköpet delbart eller genom årliga värdeeller planteringen har ägt rum eller minskningsavdrag. Värdeminskgenom årliga värdeminskningsav- ningsavdraget beräknas enligt avdrag. Värdeminskningsavdraget be- skrivningsplan till viss procent för år räknas enligt avskrivningsplan till räknat av odlingens anskaffningsviss procent för år räknat av odling- värde. Beräkningen görs från den ens anskaffningsvärde. Beräkningen tidpunkt då odlingen har färdiggörs från den tidpunkt då odlingen ställts. Procentsatsen för värdehar färdigställts. Procentsatsen för minskningsavdrag bestäms efter den värdeminskningsavdrag bestäms ef- tid odlingen beräknas vara ekonoter den tid odlingen beräknas vara miskt användbar. Föreskrifterna i ekonomiskt användbar. Föreskrif- punkt 7 femte och sjätte styckena terna i punkt 16 sjätte och sjunde skall tillämpas. styckena skall tillämpas. (jfr anv. till 22§ p. 1 tredje stycket)

Avdrag får göras omedelbart för

utgifter för anläggning av ny skog

och för dikning som främjar skogs-

bruk.

(anv. till 22 8 p. 7)

Avdrag på grund av avyttring av 9. Avdrag på grund av avyttring av skog medges enligt bestämmelserna skog på jordbruksfastighet (skogsavi denna anvisningspunkt. Bedöm- drag) medges enligt bestämmelserna ningen av rätten till avdrag sker med i denna anvisningspunkt. Bedömutgångspunkt i skogens anskaff- ningen av rätten till avdrag sker med ningsvärde och gällande ingångs- utgångspunkt i skogens anskaffvärde. Med anskaffningsvärde ningsvärde och gällande ingångsavses det värde som belöper på skog värde. Med anskaffningsvärde och skogsmark vid förvärv av jord- avses det värde som belöper på skog bruksfastighet. Med gällande in- och skogsmark vid förvärv av jordgångsvärde avses anskaffnings- bruksfastighet. Med gällande invärdet minskat med avdrag som har gångsvärde avses anskaffningsmedgetts enligt denna anvisnings- värdet minskat med avdrag som har punkt. I punkt 8 föreskrivs hur medgetts enligt denna anvisningsanskaffningsvärdet och det gällande punkt. I punkt 10 föreskrivs hur aningångsvärdet — beräknas. - Med skaffningsvärdet och det gällande avdragsgrundande skogsin- ingångsvärdet = beräknas. - Med täkt avses ett belopp som motsva- avdragsgrundande skogsinrar summan av beskattningsårets täkt avses ett belopp som motsvahela intäkt på grund av upplåtelse av rar summan av beskattningsårets avverkningsrätt och 60 procent av hela intäkt på grund av upplåtelse av beskattningsårets intäkt på grund av avverkningsrätt och 60 procent av avyttrade skogsprodukter celler på beskattningsårets intäkt på grund av grund av att den skattskyldige har avyttrade skogsprodukter eller på tillgodogjort sig skogsprodukter i grund av att den skattskyldige har förvärvskällan eller för eget bruk el- tillgodogjort sig skogsprodukter för ler i annan av honom bedriven verk- eget bruk eller i annan förvärvssamhet. källa.

Fysisk person får under innehavs- Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent tiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe- av anskaffningsvärdet. Vid taxe-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringen för visst beskattningsår med- ringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den av- ges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. dragsgrundande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastig- Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed heten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastig- jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar hetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från lantbruks- han genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvär- nämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller vet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv), medges (rationaliseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdrags- avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten. Sådant grundande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxe- avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under ringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskatt- för de därpå följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering ningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvs- och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde tidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildnings- som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skatt- lagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighets- skyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för till- bildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt av- träde som gäller enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda avdragsbe- tal. Det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte loppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff- överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper på rationa- ningsvärde som belöper på rationaliliseringsförvärvet. seringsförvärvet.

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den av- som vid dödsfallet ägdes av den av-

lidne, avdrag enligt de bestämmelser lidne, avdrag enligt de bestämmelser

som skulle ha gällt för den avlidne. som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juri- Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under in- disk person medges avdrag under innehavstiden med högst 25 procent nehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe- av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår med- ringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den av- ges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Vad dragsgrundande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket. det föregående stycket.

I fråga om handelsbolag och 1 fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om han- dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, beräknas delsbolag skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive avdraget för bolaget respektive boet. boet.

Rätt till avdrag föreligger inte så- Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyl- vitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det dige tar upp till beskattning efter det 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att all skogsmark. som ingår i för- att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan, har förvärvats av ny värvskällan, har förvärvats av ny ägare. ägare.

Avdrag medges vid taxeringen en- Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och dast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 5 000 kro- inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av en- nor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag eller under samäganderätt kelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den ge- får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamheten mensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till beräknat avdrag hade uppgått till minst 5000 kronor, avdraget för minst 75000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst I 000 varje delägare uppgå till lägst 3000 kronor. kronor.

(anv. till 22§ p. 8)

Har fastighet förvärvats genom 10. Har jordbruksfastighet förvärköp, byte eller därmed jämförligt vats genom köp, byte eller därmed fång anses — om annat ej följer av jämförligt fång anses — om annat ej detta stycke eller tredje stycket sista följer av detta stycke eller tredje meningen — som anskaffningsvärde stycket sista meningen — som anså stör del av vederlaget för fastighe- skaffningsvärde enligt punkt 9 så stor ten som fastighetens skogsbruks- del av vederlaget för fastigheten som värde utgör av hela taxeringsvärdet fastighetens skogsbruksvärde utgör vid förvärvstillfället. Kan detta be- av hela taxeringsvärdet vid förvärvs-

räkningssätt inte tillämpas eller är tillfället. Kan detta beräkningssätt

det uppenbart att det skulle ge ett inte tillämpas eller är det uppenbart värde som avviker från det verkliga att det skulle ge ett värde som avvivederlaget för skog och skogsmark, ker från det verkliga vederlaget för tas som anskaffningsvärde upp ett skog och skogsmark, tas som anbelopp som kan anses svara mot det skaffningsvärde upp ett belopp som verkliga vederlaget. Vad sist sagts kan anses svara mot det verkliga vegäller också för vederlag som utgår. derlaget. Vad sist sagts gäller också vid fastighetsreglering eller klyvning för vederlag som utgår vid fastigpå grund av att värdet av den skog hetsreglering eller klyvning på grund och skogsmark som har tillagts den av att värdet av den skog och skogsskattskyldige överstiger värdet av mark som har tillagts den skattskylden skog och skogsmark som har dige överstiger värdet av den skog frångått honom. och skogsmark som har frängått ho-

nom.

I fråga om rationaliseringsförvärv I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom ve- får i anskaffningsvärdet, förutom vederlaget för skog och skogsmark, derlaget för skog och skogsmark. också inräknas den del av övriga också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvär- kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade vet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken. . skogen och skogsmarken.

Har fastighet förvärvats genom Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. Omfattar stycket gäller följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den före- förvärvet all skogsmark i den före-

gående ägarens förvärvskälla, över- gående ägarens förvärvskälla, över-

tar den nye ägaren den föregående tar den nye ägaren den föregående

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ägarens anskaffningsvärde och gäl- ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Omfattar för- lande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogsmar- värvet endast en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde ken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den och gällande ingångsvärde för den nye ägaren så stor del av den före- nyc ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde gående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som vär- och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och det av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skopsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. Omfattar för- vid förärvstillfället. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av vär- värvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogsmark i för- det av all skog och skogsmark i förvärvskällan. och är inte fråga om värvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffnings- ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. värde eller gällande ingångsvärde. Vad som sägs 1 detta stycke gäller Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag fastigheten från ett annat företag inom samma koncern. inom samma koncern.

Skattskyldig, som har förvärvat Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före- fastighet på sätt som anges i det föregående stycket, skall vid tillämpning gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 7 anses ha medgetts avdrag av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans an- med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället skaffningsvärde vid förvärvstillfället överstigit hans gällande ingångs- överstigit hans gällande ingångsvärde. värde.

Har del av den skattskyldiges Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaff- anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångs- ningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i samma propor- värde ha minskat i samma proportion som minskningen av värdet av tion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogs- förvärvskällans skog och skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än mark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskäl- 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte lans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldi- reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Vad som sägs i detta ingångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fas- stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark mins- tighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering kas på grund av fastighetsreglering eller klyvning. eller klyvning.

Skall ersättning för skog och Har sådan ersättning som avses i skogsmark beskattas enligt punkt 4 25 §2 mom. andra eller tredje stycket andra eller tredje stycket av anvis- lagen (1947:576) om statlig inkomstningarna till 35 §, anses vid tillämp- skatt erhållits för skog och skogsningen av det föregående stycket mark, anses vid tillämpningen av det 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som om den ifrågavarande skogen föregående stycket som om den ifråoch skogsmarken har förvärvats av gavarande skogen och skogsmarken ny ägare. har förvärvats av ny ägare.

Något anskaffningsvärde eller gäl- Något anskaffningsvärde eller gäl-

lande ingångsvärde beräknas inte lande ingångsvärde beräknas inte

för fastighet som utgör omsättnings- för fastighet som utgör omsättnings-

tillgång i rörelse. Bestämmelserna i tillgång i näringsverksamhet. Be-

femte stycket gäller också i fall då stämmelserna i femte stycket gäller fastighet enligt punkt 2 andra också i fall då fastighet enligt punkt stycket av anvisningarna till 27§ har 3 tredje stycket av anvisningarna till blivit omsättningstillgång i en av den 21§ har blivit omsättningstillgång i skattskyldige bedriven tomtrörelse. en av den skattskyldige bedriven Sådan fastighet skall därvid anses ha tomtrörelse. Sådan fastighet skall förvärvats av ny ägare. därvid anses ha förvärvats av ny

ägare.

(anv. till 22§ p. 9)

Avdrag för substansminskning på 11. Avdrag för substansminskning grund av utvinning av naturtill- på grund av utvinning av naturtillgångar samt avdrag för avsättning gångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminsk- som avser framtida substansminskning på grund av sådan utvinning ning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt. denna anvisningspunkt.

För inträdd substansminskning För inträdd substansminskning medges avdrag vid taxeringen för ett medges avdrag vid taxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de av- "belopp som, tillsammans med de avdrag som har medpgetts för tidigare drag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela till- anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper på utvinningen gången som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång. före beskattningsårets utgång.

Har den skattskyldige genom Har den skattskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvin- skriftligt avtal upplåtit rätt till utvinning och har han uppburit förskotts- ning och har han uppburit förskottsbetalning för utvinningen, får han betalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räken- göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för framtida skaperna har avsatts för framtida substansminskning. Vid taxeringen substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst ett belopp mot- avdrag med högst ett belopp motsvarande den del av anskaffnings- svarande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som värdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida ut- kan anses belöpa på den framtida utvinning för vilken förskottsbetalning vinning för vilken förskottsbetalning

har erhållits. Avdraget skall åter- har erhållits. Avdraget skall åter-

föras till beskattning nästföljande föras till beskattning nästföljande beskattningsår. beskattningsår.

Avdrag enligt föregående stycke Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseav- medges dock inte om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra talet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan nä- närstående personer eller mellan nä-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsidkare som har intressegemen- ringsidkare som har intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller skap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som an- person räknas dels personer som anges i 35§ / amom., dels sådana få- ges I punkt I4 sista stycket av anvismansföretag som avses i nämnda ningarna till 32§, dels sådana fålagrum och i vilka den fysiska perso- mansföretag och fåmansägda hannen eller någon honom närstående delsbolag som avses i åttonde och person är företagsledare eller — di- tionde styckena av nämnda anvisrekt eller genom förmedling av juri- ningspunkt och i vilka den fysiska disk person — äger aktier eller ande- personen eller någon honom närstålar. ende person är företagsledare eller —

direkt eller genom förmedling av ju-

ridisk person — äger aktier eller an-

delar.

Anskaffningsvärdet för en natur- Anskaffningsvärdet för en naturtillgång beräknas med utgångspunkt tillgång beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges faktiska utgift i den skattskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annat sätt än ge- har förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller något därmed nom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, den faktiska utgif- jämförligt fång, den faktiska utgiften vid det närmast föregående kö- ten vid det närmast föregående köpet, bytet eller därmed jämförliga pet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige det, fånget. Begär den skattskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige belopp varmed den skattskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av skulle få avdrag enligt 25 § 3-6 mom. anvisningarna till 36§ om han vid lagen (1947:576) om statlig inkomsttidpunkten för utvinningens början skatt om han vid tidpunkten för uthade avyttrat täktmarken för ett ve- vinningens början hade avyttrat derlag som motsvarar dess allmänna täktmarken för ett vederlag som saluvärde vid nämnda tidpunkt. Be- motsvarar dess allmänna saluvärde räkning enligt nämnda anvisnings- vid nämnda tidpunkt. Beräkning enpunkt får dock inte leda till att den ligt nämnda moment får dock inte till förvärvet hänförliga delen av an- leda till att den till förvärvet hänförskaffningsvärdet tas upp till högre liga delen av anskaffningsvärdet tas belopp än vad som motsvarar 75 upp till högre belopp än vad som procent av täktmarkens allmänna motsvarar 75 procent av täktmarsaluvärde vid tidpunkten i fråga. kens allmänna saluvärde vid tid- Har tillstånd enligt lag givits för ut- punkten i fråga. Har tillstånd enligt vinning av tillgången, beräknas an- lag givits för utvinning av tillgången, skaffningsvärdet endast för det om- beräknas anskaffningsvärdet endast råde som omfattas av tillståndet för det område som omfattas av tilloch — vid tillämpning av andra och ståndet och — vid tillämpning av tredje meningarna — på grundval av andra och tredje meningarna — på förhållandena vid tidpunkten för ut- grundval av förhållandena vid tidvinningens början på detta område. punkten för utvinningens början på

detta område.

I anskaffningsvärdet inräknas, I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats förutom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif- enligt föregående stycke, även utgif- 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ter för tillgångens exploatering i den ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid be- och inte heller har beaktats vid beräkning enligt punkt 2 a av anvis- räkning enligt 25 § 3-6 mom. lagen ningarna till 36 §. om statlig inkomstskatt.

Om en fastighet, på vilken en na- Om en fastighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har turtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något där- än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, får den nye med jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de ägaren tillgodoräkna sig endast de avdrag för substansminskning på avdrag för substansminskning på fastigheten som skulle ha tillkommit fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa- den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten. rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna anvisningspunkt skall serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en- nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning, utan hinder av vad gångsersättning, utan hinder av vad som föreskrivs i 47§ jämförd med som föreskrivs i 4§ jämförd med 1 - I kap. 5§ första stycket f fastighets- kap. 5§ första stycket f fastighetstaxeringslagen (1979:1152), betrak- taxeringslagen (1979:1152), betraktas som ägare till marken även efter tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett. (jfr det att upplåtelsen har skett. anv. till 25§ p. 10 och anv. till 29§ p.

8)

(anv. till 29§ p. 3)

Utgifter föranskaffande av maski- 12. Utgifter för anskaffande av ner och andra för stadigvarande maskiner och andra för stadigvabruk avsedda inventarier dras i regel rande bruk avsedda inventarier dras av genom årliga värdeminskningsav- i regel av genom årliga värdeminskdrap enligt bestämmelserna om rä- ningsavdrag enligt bestämmelserna kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 om räkenskapsenlig avskrivning i eller om restvärdeavskrivning i punkt 73 eller om restvärdeavskrivpunkt 5. Kan inventariernas ekono- ning i punkt 14. Kan inventariernas miska livslängd antas uppgå till ekonomiska livslängd antas uppgå högst tre år, får emellertid hela utgif- till högst tre år, får emellertid hela ten för deras anskaffande dras av un- utgiften för deras anskaffande dras der anskaffningsåret. Omedelbart av under anskaffningsåret. Omedelavdrag får även ske i fråga om inven- bart avdrag får även ske i fråga om tarier av mindre värde. inventarier av mindre värde.

Har ett fåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av anskaffningen.

Regler om avdrag avseende be- Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventa- ställda men inte levererade inventa-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rier (kontraktsavskrivning) finns i rier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av anvisning- punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 47 §. arna till 248.

Har den skattskyldige yrkat av- Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventa- drag för värdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i rier, skall avdraget anses medpivet i den mån det har medfört att den tax- den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har beräknats till erade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av för- skett eller medfört en ökning av unlust som berättigar till avdrag enligt derskott. Inventariernas anskaffbestämmelserna i lagen (1960:63) om ningsvärde minskat med medgivna förlustavdrag. Inventariernas an- värdeminskningsavdrag utgör det skaffningsvärde minskat med med- skattemässiga restvärdet. givna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet. (jfr anv. till 22§ p. 5 och anv. till 25§ p.

3)

Hör ett byggnads- eller markinven-

tarium till fastighet som utgjort pri-

vatbostadsfastighet under det be-

skattningsår som närmast föregått det

aktuella beskattningsåret utgörs in-

ventariets skattemässiga restvärde av

anskaffningsvärdet minskat med

20 procent av samma värde för varje

beskattningsår, dock högst fem, som

den skattskyldige innehaft inventariet

och fastigheten utgjort privatbostads-

fastighet. Detsamma gäller i fråga

om del av fastighet.

(anv. till 29§ p. +)

Skattskyldig kan efter yrkande 13. Skattskyldig har rätt till avdrag medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventaför värdeminskning av sina inventa- rier enligt reglerna 1 denna anvisrier enligt reglerna i denna anvis- ningspunkt om räkenskapsenlig ningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för avskrivning. Som förutsättning för detta gäller detta gäller

a) att den skattskyldige har haft a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut; årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskriv- b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna; ningen i räkenskaperna;

c) att tillfredsställande utredning c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skatte- föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde: mässiga restvärde:

d) att inventarierna och avskrivna d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ett sådant sätt i belopp redovisas på ett sådant sätt i den skattskyldiges räkenskaper och i den skattskyldiges räkenskaper och i: företedd utredning att trygghet före- företedd utredning att trygghet föreligger att vinster vid avyttring av till- ligger att vinster vid avyttring av till-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gångarna inte undgår beskattning; gångarna inte undgår beskattning; samt samt

c) att — om den skattskyldige inte e) att — om den skattskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret — det föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna bokförda värdet av inventarierna före avskrivning bestämts med ut- före avskrivning bestämts med utgångspunkt i inventariernas skatte- gångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattnings- mässiga restvärde vid beskattnings-

årets ingång. årets ingång.

Som anskaffningsvärde för inven- Som anskaffningsvärde för inven- ' tarier skall anses, då inventarierna tarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller har förvärvats genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, den verk- därmed jämförligt fång, den verk-

liga utgiften för deras anskaffande liga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall vid tiden för förvärvet. Har inventaföljande iakttas. Har inventarierna rierna ingått i en näringsverksamhet, ingått i en rörelse, som den skatt- som den skattskyldige har förvärvat skyldige har förvärvat på annat sätt på annat sätt än genom köp eller än genom köp eller byte eller där- byte eller därmed jämförligt fång, med jämförligt fång, skall, om inte skall, om inte särskilda omständigsärskilda omständigheter föranleder heter föranleder annat, som anskaffannat, som anskaffningsvärde för in- ningsvärde för inventarierna anses ventarierna anses det för den tidi- det för den tidigare ägaren gällande gare ägaren gällande skattemässiga skattemässiga restvärdet. Har den restvärdet. Har den skattskyldige el- skattskyldige eller någon, som står ler någon, som står honom nära, vid- honom nära, vidtagit åtgärd för att tagit åtgärd för att den skattskyldige den skattskyldige skall kunna tillgoskall kunna tillgodoräkna sig ett doräkna sig ett högre anskaffningshögre anskaffningsvärde än som sy- värde än som synes rimligt och kan nes rimligt och kan det antas att det antas att detta har skett för att detta har skett för att bereda obehö- bereda obehörig förmån i beskattrig förmån i beskattningsavseende åt ningsavseende åt någon av dem, någon av dem, skall anskaffnings- skall anskaffningsvärdet i skälig mån värdet i skälig mån jämkas. jämkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats un- inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som an- der beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga skaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla medgivna avdraget. även när investeringsreserv e.d. tagits i anspråk för anskaffning av inventarier under beskatuningsåret.

Avdrag för avskrivning får för Avdrag för avskrivning får för visst beskattningsår göras med högst visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på inventarierna av bokfört värde på inventarierna enligt balansräkningen för närmast enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och an- föregående räkenskapsår och an- 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skaffningsvärdet på sådana under skaffningsvärdet på sådana under

beskattningsåret anskaffade inven- beskattningsåret anskaffade inven-

tarier, vilka vid beskattningsårets ut- tarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. gång fortfarande tillhörde närings- Vad nu sagts gäller oavsett när under verksamheten. Vad nu sagts gäller beskattningsåret inventarierna har oavsett när under beskattningsåret anskaffats. inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaf- Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, fats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret el- avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till för- ler har den skattskyldige rätt till för- . säkringsersättning för inventarier, säkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under be- .som har gått förlorade under beskattningsåret, medges ett särskilt skattningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp motsvarande avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäk- försäkringsfallet uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte överstiga ten. Avdraget får dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag underlaget för beräkning av avdrag enligt fjärde stycket. Har den skatt- enligt fjärde stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp. motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller el- Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventa- jest en särskilt hög utgift för inventarier berott på att de skall utnyttjas rier berott på att de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast en konjunktur, som väntas bli endast

tillfällig, eler av annan liknande tillfällig, eller av annan liknande

omständighet, medges för det be- omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna skattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i skall avdrag enligt bestämmelserna i fjärde stycket beräknas på därefter fjärde stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvär- återstående del av anskaffningsvärdet. det.

Oavsett vad ovan föreskrivs får Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning medges med avdrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga in- anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattnings- ventarier, vilka vid beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, se- årets utgång tillhörde näringsverkdan från detta värde har avräknats samheten, sedan från detta värde har en beräknad årlig avskrivning av 20 avräknats en beräknad årlig avskrivprocent. Visar den skattskyldige att ning av 20 procent. Visar den skattinventariernas verkliga värde under- skyldige att inventariernas verkliga stiger även ett sålunda beräknat värde understiger även ett sålunda värde, medges avdrag för den ytter- beräknat värde, medges avdrag för ligare avskrivning som motiveras av den ytterligare avskrivning som modetta. tiveras av detta. 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Då inventarier, som har anskaf- Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avytt- fats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under ras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för an- samma år. medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring lik- skaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ut ur rörel- ställs att inventarier tas ut ur nä- Sen för att tillföras annan förvärvs- ringsverksamheten för att tillföras källa eller för att användas för annat annan förvärvskälla eller för att anändamål. Av bestämmelserna i vändas för annat ändamål. Av bepunkt I andra stycket av anvisning- stämmelserna i 22 § med anvisningar arna till 28 § framgår att belopp, som framgår att belopp, som erhålls vid erhålls vid avyttring av inventarier, i avyttring av inventarier, i sin helhet sin helhet skall tas upp som intäkt av skall tas upp som intäkt av näringsrörelse. verksarnhet.

Har skattskyldig gjort avskrivning Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen, för- än han får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta att det värde, på anleder inte detta att det värde, på vilket räkenskapsenlig avskrivning vilket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskju- beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället, sedan tande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig av- avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år. skrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattnings- räknat från och med beskattnings-

året efter det under vilket avskriv- året efter det under vilket avskriv-

ningen i fråga verkställdes. ningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid till- Den omständigheten att vid tilllämpning av bestämmelserna ovan lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över- avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgo- avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana av- dogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räken- skrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte skaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskatt- har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant belopp ningen. Avdrag för sådant belopp görs genom årlig avskrivning efter görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år. 20 procent för helt år.

Har skattskyldig före övergång till Har skattskyldig före övergång till räkenskapsenlig avskrivning tillgo- räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminsknings- doräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt rä- avdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkom- kenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan mande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skat- belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger det temässiga restvärde understiger det bokförda värdet, tas upp som skatte- bokförda värdet, tas upp som skatte-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

pliktig intäkt under det första be- pliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskaps- skattningsär, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om enlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast och vart och ett av de två närmast följande åren. (jfr anv. till 22§ p. 5 följande åren. och anv. till 25§ p. 3)

(anv. till 29§ p. 5)

Vid restvärdeavskrivning l4 Vid — restvärdeavskrivmedges den skattskyldige avdrag för ning medges den skattskyldige avvisst beskattningsår med högst 25 drag för visst beskattningsår med procent för år räknat av avskriv- högst 25 procent för år räknat av avningsunderlaget för maskiner och skrivningsunderlaget för maskiner andra inventarier. Avskrivningsun- och andra inventarier. Avskrivningsderlaget utgörs av inventariernas underlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid ut- skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast föregående gången av det närmast föregående beskattningsåret med tillägg av an- beskattningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för inventarier, skaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskatt- som har anskaffats under beskattningsäret och som vid utgången av ningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde rörelsen, detta fortfarande tillhörde näringsoch med avdrag för belopp motsva- verksamheten, och med avdrag för rande vad som utgör intäkt i form av belopp motsvarande vad som utgör vederlag eller försäkringsersättning intäkt i form av vederlag eller förför inventarier som har anskaffats säkringsersättning för inventarier före beskattningsårets ingång och som har anskaffats före beskattsom har avyttrats eller förlorats un- ningsårets ingång och som har avyttder beskattningsåret. rats eller förlorats under beskatt-

ningsåret.

Visar den skattskyldige att inven- Visar den skattskyldige att inven- -tariernas verkliga värde understiger tariernas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet efter det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i avdrag enligt bestämmelserna i första stycket. medges det ytterli- första stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detta. gare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räken- Vad som föreskrivs om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 skapsenlig avskrivning i punkt 13 andra och tredje samt femte, sjätte andra och tredje samt femte, sjätte

och åttonde styckena gäller i till- och åttonde styckena gäller i till-

lämpliga delar också i fråga om rest- lämpliga delar också i fråga om restvärdeavskrivning. (jfr anv. till 22§ värdeavskrivning.

p- 5 och anv. till 25§ p. 3)

(anv. till 22§ p. 6)

Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses I punkterna 3-5 medges endast skattskyldig ägare av till- " gången, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en annan 15. Har en arrendator eiler en annyttjanderättshavare haft utgifter nan nyttjanderättshavare haft utgif- 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för ny-, till-, eller ombyggnad eller ter för ny-, till- eller ombyggnad elannan därmed jämförlig förbättring ler annan därmed jämförlig förbättav en fastighet, som han innehar ring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordäga- med nyttjanderätt, och blir fastigren omedelbart ägare till vad som hetsägaren omedelbart ägare till vad har utförts, får nyttjanderättshava- som har utförts, får nyttjanderättsren dra av dessa utgifter genom år- havaren dra av dessa utgifter genom liga värdeminskningsavdrag. Avdra- årliga värdeminskningsavdrag. Avget beräknas enligt avskrivningsplan draget beräknas enligt avskrivningstill 10 procent för år räknat av an- plan till 10 procent för år räknat av skaffningsvärdet av täckdike och till anskaffningsvärdet av täckdiken och 5 procent för år räknat av anskaff- till 5 procent för år räknat av anningsvärdet av andra markanlägg- skaffningsvärdet av andra markanningar eller av byggnader. I fråga om läggningar eller av byggnader. I byggnader eller markanläggningar, fråga om byggnader eller markansom är avsedda att användas endast läggningar, som är avsedda att anett fåtal år, får dock anskaffningsut- vändas endast ett fåtal år, får dock gifterna i sin helhet dras av det år då anskaffningsutgifterna i sin helhet tillgången anskaffades. dras av det år då tillgången anskaffa-

des.

Har en arrendator eller en annan Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinven- för anskaffande av byggnadsinventarier, markinventarier eller maski- tarier, markinventarier eller maskiner och andra för stadigvarande ner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad fastighetsägaren omedelbart ägare som har anskaffats, får nyttjande- till vad som har anskaffats, får nytträttshavaren dra av dessa utgifter janderättshavaren dra av dessa utenligt bestämmelserna i punkt 5. gifter enligt bestämmelserna i punkt

12-14.

Har nyttjanderättshavaren erhål- Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för vad lit ersättning av fastighetsägaren för som har anskaffats, får nyttjande- vad som har anskaffats, får nyttjanrättshavaren på en gång göra avdrag derättshavaren på en gång göra avför vad som återstår oavskrivet av drag för vad som återstår oavskrivet anskaffningsvärdet, dock inte med av anskaffningsvärdet, dock inte högre belopp än ersättningen. Det med högre belopp än ersättningen. beskattningsår då nyttjanderätten Det beskattningsår då nyttjanderätupphör får nyttjanderättshavaren ten upphör får nyttjanderättshavagöra avdrag med oavskriven del av ren göra avdrag med oavskriven del anskaffningsvärdet. av anskaffningsvärdet.

(anv. till 29§ p. 6)

Avdrag enligt bestämmelserna i 16. Avdrag enligt bestämmelserna punkterna 4 och 5 får även göras för i punkterna 13 och 74 får även göras utgifter för anskaffning av patenträtt för utgifter för anskaffning av paoch liknande tidsbegränsad rättig- tenträtt och liknande tidsbegränsad het. Det är härvid utan betydelse om rättighet. Det är härvid utan betyrörelseidkaren har förvärvat rättig- delse om näringsidkaren hart förvärheten för att utnyttja den vid till- vat rättigheten för att utnyttja den verkning som han bedriver eller om vid tillverkning som han bedriver el-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han tillgodogör sig rättigheten ge- ler om han tillgodogör sig rättighenom att överlåta utnyttjandet av ten genom att överlåta utnyttjandet denna till annan. Också utgifter för av denna till annan. Också utgifter anskaffning av hyresrätt och av va- för anskaffning av hyresrätt och av rumärke, firma eller annan rättighet varumärke, firma eller annan rättigav goodwills natur dras av enligt de het av goodwills natur dras av enligt nämnda bestämmelserna. (jfr anv. de nämnda bestämmelserna. till 22§ p. 5 tredje stycket)

(anv. till 22§ p. 11)

Har skattskyldig erlagt anslut- 17. Har skattskyldig erlagt anslutningsavgift eller anläggningsbidrag ningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, avseende nyttighet för fastighet, som han äger, och är nyttigheten som han äger, och är nyttigheten knuten till fastigheten och ej till äga- knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen, får avdrag härför ren personligen, får avdrag härför göras enligt reglerna i punkt 5. (jfr göras enligt reglerna i punkterna 13 anv. till 25§ p. 2 b första stycket och och 14. anv. till 29§ p. 20)

18. I fall som avses i punkt I andra

stycket andra meningen av anvis-

ningarna till 22§ medges avdrag för

fastighetens anskaffningsvärde eller

del därav. Avdraget bestäms enligt 24

och 25 §§ lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt.

(anv. till 293 p. 9a)

Avdrag medges för påförda egen- 19. Avdrag medges för påförda avgifter enligt lagen (1981:691) om egenavgifter enligt lagen (1981:691) socialavgifter i den mån avgifterna om socialavgifter i den mån avgif-

hänför sig till rörelsen. terna hänför sig till näringsverksam-

heten.

Fysisk person, som bedrivit rörelse Fysisk person får dessutom avdrag här i riket, får dessutom avdrag för för belopp som har avsatts för att belopp som har avsatts för att täcka täcka på beskattningsåret belöpande de på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverkegenavgifterna. Den som enligt bok- samhet här i riket. Den som enligt föringslagen (1976:125) är skyldig bokföringslagen (1976:125) eller att upprätta årsbokslut skall ha satt jordbruksbokföringslagen — (1979: av ett mot avdraget svarande belopp 141) är skyldig att upprätta årsboki räkenskaperna för beskattnings- slut skall ha satt av ett mot avdraget året. Medgivet avdrag skall åter- svarande belopp i räkenskaperna för föras till beskattning nästföljande beskattningsåret. Medgivet avdrag beskattningsår. skall återföras till beskattning näst-

följande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket be- Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsva- räknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges nettointäkt av rar den skattskyldiges inkomst av rörelsen, beräknad enligt lagen förvärvskällan, beräknad enligt la- (1947:576) om statlig inkomstskatt, gen (1947:576) om statlig inkomstföre avdraget, minskad med skatt, före avdraget, minskad med

I) sjukpenning eller annan ersätt- 1) sjukpenning eller annan ersätt-

Nuvarunde lydelse Föreslagen lydelse

ning som avses I punkt 9 av anvis- ning som avses i punkt II av anvisningarna till 28 §, ningarna till 228.

2) intäkt som är att hänföra till in- 2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. komst av anställning enligt 11 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, och om allmän försäkring, och

3) intäkt som omfattas av öÖverens- 3) intäkt som omfattas av överenskommelse enligt 3 kap. 2§ andra kommelse enligt 3 kap. 2§ andra stycket lagen om allmän försäkring. stycket lagen om allmän försäkring.

Avdrag enligt andra stycket får Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under- uppgå till högst 25 procent av underlaget, beräknat enligt tredje stycket. laget, beräknat enligt tredje stycket.

Vad som har sagts i första-fjärde Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett han- person, som är delägare i ett han-

delsbolag, under förutsättning att delsbolag, under förutsättning att

bolaget har haft inkomst av en här i bolaget har haft inkomst av näringsriket bedriven rörelse och att deläga- verksamhet här i riket. Avdrag enligt ren genom bolaget har drivit rörel- första och andra styckena skall därsen. Avdrag enligt första och andra vid göras av delägaren. Vad som nu styckena skall därvid göras av del- har sagts gäller också i fråga om en ägaren. Vad som nu har sagts gäller delägare i ett dödsbo, för vilket regockså i fråga om en delägare i ctt lerna om handelsbolag skall tillämdödsbo, för vilket reglerna om han- pas. delsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52§ en medhjäl- anvisningarna till 52§ en medhjälpande make för en del av inkomst av pande make för del av inkomst av en en verksamhet, som bedrivs av den verksamhet. som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras sär- första och andra styckena göras särskilt för envar av makarna. skilt för envar av makarna.

Skattskyldig som har gjort avdrag Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självde- enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om av- klarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna dragets beräkning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt for- skall lämnas på blankett enligt fastmulär som fastställs av riksskattever- ställt formulär. ket. (jfr anv. till 22§ p. 2a)

(anv. till 29§ p. 2)

a. Arbetsgivare får avdrag för me- 20. a. Arbetsgivare får avdrag för del, som avsatts till personalstiftelse medel, som avsatts till personalstifenligt lagen om tryggande av pen- telse enligt lagen (1967:531) om sionsutfästelse m.m. tryggande av pensionsutfästelse

m.m.

Har fåmansföretag avsatt medel Har ett fåmansföretag eller ett fåtill personalstiftelse, medges avdrag mansägt handelsbolag avsatt medel endast om företaget stadigvarande till personalstiftelse, medges avdrag sysselsätter minst 30 årsarbetskraf- endast om företaget stadigvarande ter. Riksskatteverket får, om sär- sysselsätter minst 30 årsarbetskrafskilda skäl föreligger, medge undan- ter. Riksskatteverket får, om särtag från detta stycke. Mot beslut av skilda skäl föreligger, medge undan-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

riksskatteverket i sådan fråga får ta- tag från detta stycke. Riksskatteverlan icke föras. kets beslut får inte överklagas.

b. Arbetsgivare får avdrag för me- b. Arbetsgivare får avdrag för medel. som avsatts till pensionsstiftelse del, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryg- enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. gande av pensionsutfästelse m. m. för att uppbringa stiftelsens till- för att uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar ar- gångar till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv för så- betsgivarens pensionsreserv för sådana pensionsåtaganden, som tryg- dana pensionsåtaganden, som tryggas av stiftelsen och för vilkas tryg- gas av stiftelsen och för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt gande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e, efter avdrag för bestämmelserna i e, efter avdrag för den skuld stiftelsen själv kan ha den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig. ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt c. Arbetsgivare får avdrag enligt bestämmelserna i e för kostnader för bestämmelserna i ce för kostnader för pensionsförsäkring för att trygga pensionsförsäkring för att trygga pensionsåtagande. pensionsåtagande.

d. Redovisar arbetsgivare enligt d. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensions- pensionsutfästelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pen- skuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning och är sioner i sin balansräkning och är vad som enligt 2kap. 23§ lagen vad som enligt 2kap. 23§ lagen (1990:000) om självdeklaration och (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall redovisas un- kontrolluppgifter skall redovisas under den särskilda underrubriken Av- der den särskilda underrubriken Avdragsgilla pensionsåtaganden och dragsgilla pensionsåtaganden och avser sådana pensionsåtaganden för avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt förelig- vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt bestämmelserna i e större ger enligt bestämmelserna i e större än motsvarande belopp wvid ut- än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskatt- gången av föregående beskattningsår, får han avdrag för skillna- ningsår, får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen. den mellan de båda beloppen.

e. Arbetsgivare har — under de e. Arbetsgivare har — under de förutsättningar som anges i tredje förutsättningar som anges i tredje stycket — rätt till avdrag för kostna- stycket — rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsåtagande der för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. Om all- enligt allmän pensionsplan. Om allmän pensionsplan träder i kraft steg- män pensionsplan träder i kraft stegvis men arbetsgivaren lämnat utfäs- vis men arbetsgivaren lämnat utfästelse om en snabbare tillämpning av telse om en snabbare tillämpning av planen, har arbetsgivaren rätt till av- planen, har arbetsgivaren rätt till avdrag för kostnader föranledda av drag för kostnader föranledda av . denna utfästelse. Allmän pensions- denna utfästelse. Allmän pensionsplan har samma innebörd som i 4§ plan har samma innebörd som i 4§ lagen (1967:531) om tryggande av lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med all- pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses emellertid i män pensionsplan avses emellertid i denna lag, i fall där pensionsåta- denna lag, i fall där pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan gande enligt allmän pensionsplan 81

6 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke föreligger, även icke föreligger. även

a) pensionsåtagande för pensions- a) pensionsåtagande för pensionsförmåner som rymmes inom vad förmåner som rymmes inom vad som är sedvanligt enligt allmän pen- som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare sionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller med motsvarande uppgifter eller hans efterlevande under förutsätt- hans efterlevande under förutsättning att annat åtagande än sådant ning att annat åtagande än sådant som innebär tryggande genom pen- som innebär tryggande genom pensionsförsäkring eller avsättning till sionsförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse — tryggats genom pensionsstiftelse — tryggats genom kreditförsäkring, kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som re- b) pensionsbestämmelser, som rekommenderats av Svenska kom- kommenderats av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbun- munförbundet, Landstingsförbundet eller Svenska kyrkans försam- det eller Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund och an- lings- och pastoratförbund och antagits såsom pensionsreglemente tagits såsom pensionsreglemente av kommun, kommunalförbund, av kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbundet, Lands- Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunernas Pen- tingsförbundet, Kommunernas Pensionsanstalt, Svenska kyrkans för- sionsanstalt, Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund eller samlings- och pastoratförbund eller Sjukvårdens och socialvårdens pla- Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut nerings- och rationaliseringsinstitut eller av annan arbetsgivare, för vars eller av annan arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser enligt pensions- pensionsutfästelser enligt pensionsreglementet kommun, kommunal- reglementet kommun, kommunalförbund, Svenska kommunförbun- förbund, Svenska kommunförbundet, — Landstingsförbundet = eller det. — Landstingsförbundet = eller Svenska kyrkans församlings- och Svenska kyrkans församlings- och: pastoratförbund tecknat borgen, pastoratförbund tecknat borgen, och och

c) pensionsåtagande som har läm- c) pensionsåtagande som har lämnats av statligt företag och för vilket nats av statligt företag och för vilket staten har tecknat borgen. staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att även an- riksskatteverket besluta att även annat pensionsåtagande vid tillämp- nat pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som all- ning av denna lag skall anses som allmän pensionsplan. Mot beslut av män pensionsplan. Riksskatteverkets riksskatteverket i fråga som här avses beslut får inte överklagas. får talan ej föras.

Avdragsrätt enligt första stycket Avdragsrätt enligt första stycket föreligger endast under förutsätt- föreligger endast under förutsättning dels att högsta -pensionsgrun- ning dels att högsta pensionsgrundande lön enligt den allmänna pen- dande lön enligt den allmänna pensionsplanen icke överstiger trettio sionsplanen icke överstiger trettio gånger det basbelopp som enligt la- gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gen (1962:381) om allmän försäkring

bestämts för året närmast före taxe- bestämts för året närmast före taxe-

ringsåret eller det högre pensions- ringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp som gällde enligt grundande belopp som gällde enligt 82

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

planen vid utgången av år 1977, dels planen vid utgången av år 1977, dels att livsvarig ålderspension vid full in- att livsvarig ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses tjänandetid enligt planen icke avses komma att överstiga 15 procent av komma att överstiga 15 procent av den pensionsgrundande lönen till den pensionsgrundande lönen till den del den icke överstiger sju och den del den icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp, en halv gånger nämnda basbelopp, 70 procent av den pensionsgrun- 70 procent av den pensionsgrundande lönen till den del den översti- dande lönen till den del den överstiger sju och en halv men icke tjugo ger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp och 40 gånger nämnda basbelopp och 40 procent av den pensionsgrundande procent av den pensionsgrundande lönen till den del den överstiger lönen till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde enligt pensionsbelopp som gällde enligt planen vid utgången av år 1977. Det planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger rätt till förhållandet att planen ger rätt till ålderspension utöver 15 procent av ålderspension utöver 15 procent av den pensionsgrundande lön som den pensionsgrundande lön som icke överstiger sju och en halv icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp utgör gånger nämnda basbelopp utgör dock icke hinder för avdrag, om den dock icke hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är avsedd överskjutande pensionen är avsedd att utgöra ersättning för tilläggspen- att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän försäk- sion enligt lagen om allmän försäkring. : ring.

Vid bestämmande av avdragsrätt Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får — även om enligt första stycket får — även om detta ej har medgivits i allmän pen- detta ej har medgivits i allmän pensionsplan — i pensionsåtagande in- sionsplan — i pensionsåtagande inräknas såväl arbetstagares anställ- räknas såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare in- ningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet lämnats som anställ- nan åtagandet lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgi- ningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning av avdrag för vare. Vid beräkning av avdrag för tryggande av åtagandet skail härvid tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas sådan pension åt ar- dock avräknas sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs betstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av arbetsgivare under och tryggats av arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åta- anställningstid som inräknas i åtagandet. gandet.

Avdrag för kostnad avsedd att Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som inne- trygga pensionsåtagande som innebär rätt till pension före 65 års ål- bär rätt till pension före 65 års ålder — härunder inbegripet kostnad der — härunder :25egripet kostnad avsedd att vid arbetstagarens avgång avsedd att vid arvetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pen- före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåncer som skulle ha till! sionsförmåner som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid kommit honom vid avgång vid nämnda ålder — medges i den ut- nämnda ålder — medges i den utsträckning sådana förmåner kan sträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och utgå enligt allmän pensionsplan och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med beaktande jämväl av bestäm- med beaktande jämväl av bestäm-

melserna i tionde stycket. Är fråga melserna i tionde stycket. Är fråga

om arbetstagare i aktiebolag eller om arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har be- ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företa- stämmande inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses get, är dock kostnad som här avses och som hänför sig till avgång före och som hänför sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte stycket. Till grund beslut enligt elfte stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare för bedömande om en arbetstagare har bestämmande inflytande lägges har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget hos arbetstagaren andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstå- själv jämte sådana honom närstående personer som nämns i 35§ ende personer som nämns i punkt 14 3 mom. nionde stycket denna lag. sista stycket av anvisningarna till

32§.

För medel, som avsatts enligt b el- För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill ler d, medges sålunda avdrag intill vad som motsvarar arbetsgivarens vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsför- pensionsreserv, och för pensionsförsäkring medges avdrag för så stor del säkring medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att av kostnaderna som behövs för att trygga pensionsåtagande, allt med trygga pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i iakttagande av bestämmelserna i första femte styckena och beslut första- femte styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvis- enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt. ningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver Dock medges avdrag även utöver vad som anges i föregående stycke, vad som anges i föregående stycke, om pensionsutfästelserna avser för- om pensionsutfästelserna avser förmåner som innebär smärre avvikel- mäner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan. Detta ser från allmän pensionsplan. Detta gäller dock endast under förutsätt- gäller dock endast under förutsättning att utfästelserna till den del de ning att utfästelserna till den del de avser sådana avvikelser har tryggats avser sådana avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring. Vidare genom pensionsförsäkring. Vidare fordras att utfästelserna har lämnats fordras att utfästelserna har lämnats före utgången av år 1977 eller att de före utgången av år 1977 eller att de lämnats till arbetstagare som däref- lämnats till arbetstagare som därefter erhållit anställning hos arbetsgi- ter erhållit anställning hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser som varc och motsvarar utfästelser som har lämnats av arbetsgivaren till har lämnats av arbetsgivaren till andra arbetstagare före utgången av andra arbetstagare före utgången av år 1977. Med smärre avvikelser för- år 1977. Med smärre avvikelser förstås sådana förmånsbelopp som ut- stås sådana förmånsbelopp som utgår utöver allmän pensionsplan men går utöver allmän pensionsplan men inom ramen för högsta pensions- inom ramen för högsta pensionsgrundande lön enligt planen under grundande lön enligt planen under förutsättning att den genomsnittliga förutsättning att den genomsnittliga kostnaden för förmånsbeloppen kostnaden för förmånsbeloppen icke överstiger åtta procent av kost- icke överstiger åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande enligt naden för pensionsåtagande enligt öd

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den allmänna pensionsplanen. Med den allmänna pensionsplanen. Med genomsnittlig kostnad för förmåns- genomsnittlig kostnad för förmånsbeloppen förstås den merkostnad beloppen förstås den merkostnad som motsvarande förmåner skulle som motsvarande förmåner skulle medföra, om de skulle lämnas åt medföra, om de skulle lämnas åt samtliga som omfattas av den all- samtliga som omfattas av den allmänna pensionsplanen. Överstiger männa pensionsplanen. Överstiger kostnaden för förmånsbeloppen vad kostnaden för förmånsbeloppen vad nu sagts, skall emellertid ingen del nu sagts, skall emellertid ingen del av den kostnad som överstiger kost- av den kostnad som överstiger kostnaden för pensionsåtagande enligt naden ' för pensionsåtagande enligt den allmänna pensionsplanen vara den allmänna pensionsplanen vara avdragsgill. För att erhålla avdrags- avdragsgill. För att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren med intyg av rätt skall arbetsgivaren med intyg av försäkringsgivaren styrka att endast försäkringsgivaren styrka att endast smärre avvikelser från allmän pen- smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreligger. Om särskilda sionsplan . föreligger. Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket skäl föreligger, får riksskatteverket besluta att avdrag som avses i detta besluta att avdrag som avses i detta stycke skall medges även i andra fall. stycke skall medges även i andra fall. Mot beslut av riksskatteverket i fråga Riksskatteverkets beslut får inte som här avses får talan ej föras. överklagas.

Har arbetsgivare gjort pensions- Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan åtagande enligt allmän pensionsplan men föreligger icke avdragsrätt en- men föreligger icke avdragsrätt enligt första stycket eller har arbetsgi- ligt första stycket eller har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för ar- vare gjort pensionsåtagande för arbetstagare som icke omfattas av all- betstagare som icke omfattas av allmän pensionsplan, får han — under män pensionsplan, får han — under förutsättning att åtagandet tryggats förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — avdrag genom pensionsförsäkring - avdrag för kostnaderna för sådant åtagande för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande med högst ett belopp motsvarande summan av 35 procent av vad arbets- summan av 35 procent av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstaga- givaren utgivit i lön till arbetstagaren intill en lön som motsvarar tjugo ren intill en lön som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt la- gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxe- bestämts för året närmast före taxeringsåret samt 25 procent av lönen ringsåret samt 25 procent av lönen till den del den överstiger tjugo men till den del den överstiger tjugo men icke trettio gånger nämnda basbe- icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdrapet får beräknas på lön lopp. Avdraget får beräknas på lön som arbetsgivaren utgivit till arbets- som arbetsgivaren utgivit till arbetstägaren antingen under beskatt- tagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast ningsåret eller under det närmast föregående beskattningsåret. föregående beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 § Ja- Arbetsgivare, som enligt 25§ lagen (1967:531) om tryggande av gen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är skyldig pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensions- att trygga upplupen del av pensionsutfästelse genom att köpa pensions- utfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kost- försäkring, får avdrag för hela kost-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

naden för sådan försäkring om utfäs- naden för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i ak- telsen icke avser arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening tiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande som har bestämmande inflytande över företaget. över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kost- Vid beräkning av avdrag för kost- "nader avsedda att trygga arbetsgiva- nader avsedda att trygga arbetsgivares pensionsåtaganden får pensions- res pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäk- utfästelse beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit så- ring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i dan pensionsförsäkring som avses i punkt I av anvisningarna till 31 §. punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket besluta om avdrag riksskatteverket besluta om avdrag avseende kostnader för att trygga avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som pensionsutfästelse utöver vad som gäller enligt första och femte styck- gäller enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ena ovan. Riksskatteverkets beslut ej föras. (jfr anv. till 22§ p. I femte får inte överklagas. och sjätte styckena och anv. till 25 §

p- 7)

21. Avdrag får göras för avgift för

pensionsförsäkring i den omfattning

som anges i punkt 6 av anvisningarna

till 46 §.

(anv. till 29§ p. 10)

Regeringen kan förklara att, om 22. Regeringen kan förklara att,

förlust på aktier eller andelar i om förlust på aktier eller andelar i

svenskt aktiebolag eller svensk eko- svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bo- nomisk förening eller utländskt bolag med uppgift att driva verksamhet lag med uppgift att driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhälls- av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt framkommer ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller ande- vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning, larna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgill förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller i eller andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande för- fråga om långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han läm- lust på lån eller dylikt som han lämnat företaget. nat företaget.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket

om förlust tillämpas också på för- om förlust tillämpas också på för-

lust. som kan beräknas uppkomma. lust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen bestämmer därvid hur Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet skall avdraget i det särskilda fallet skall beräknas. Har skattskyldig fått av- beräknas. Har skattskyldig fått avdrag som avses i detta stycke, skall drag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill för- avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som sedermera uppkommer vid lust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget. eller vid upplösning av företaget.

Nuvarande lydelse Föreslägen lydelse

Uppkommer vinst genom att ak- Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras eller tierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinsten tas upp som skatteplik- skall vinsten tas upp som intäkt hos fig intäkt av rörelse hos den som haft den som haft vinsten. vinsten.

(anv. till 29§ p. 9)

Såsom speciella för rörelse ut- 23. Avdrag får göras för skogsgående skatter eller avgifter till det vårdsavgift och fastighetsskatt och allmänna må nämnas vissa tillverk- speciella för näringsverksamheten ningsskatter, stämpelavgifter, tull- utgående skatter och avgifter till det och hamnumgälder m. m. dyl. Där- allmänna. Däremot får svenska allemot får svenska allmänna skatter männa skatter inte dras av (se 20 §). inte dras av (se 20§).

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om » den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmänligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen.

Avdrag medges för kostnader för Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av egen hälsovård i den mån förmån av fri sådan vård för anställd är skatte- fri sådan vård för anställd är skattefri enligt 32§ 3bmom. första fri enligt 32§ 3bmom. första stycket. stycket.

Bestämmelserna i punkt 6 av an- Bestämmelserna i punkt 6 av an-

visningarna till 33§ om avdrag för visningarna till 33§ om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa avgift till erkänd arbetslöshetskassa

gäller också beträffande inkomst av gäller också beträffande inkomst av

rörelse. näringsverksamhet.

Bestämmelserna i punkt 4 av an- Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33§ om avdrag för visningarna till 338 om avdrag för kostnader för resor till och från ar- kostnader för resor till och från arbetsplatsen gäller också beträffande betsplatsen gäller också beträffande

inkomst av rörelse. (jfr anv. till 22§ inkomst av näringsverksamhet. ”

p. 2. 25§ I mom. och 298 I mom.)

(anv. till 298 p. 18)

Avdrag må ske för kostnad för sä- 24. Avdrag får ske för kostnad för

dan forskning och sådant utveck- sådan forskning och sådant utveck-

lingsarbete som har eller kan anta- lingsarbete som har eller kan antas gas få betydelse för den skattskyldi- få betydelse för den skattskyldiges ges rörelse. Avdrag medges även för näringsverksamhet. Avdrag medges kostnad för erhållande av informa- även för kostnad för erhållande av tion om sådan forskning och sådant information om sådan forskning och utvecklingsarbete. Avser kostnaden sådant utvecklingsarbete. Avser anskaffning av sådana tillgångar, för kostnaden anskaffning av sådana vilka anskaffningskostnaden enligt tillgångar, för vilka anskaffningsbestämmelser i denna lag får avdra- kostnaden enligt bestämmelser i gas endast genom årlig avskrivning denna lag får dras av endast genom på grund av värdeminskning. gäller årlig avskrivning på grund av värdedock bestämmelserna om sådan av- minskning, gäller dock bestämmel- 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skrivning även beträffande den kost- serna om sådan avskrivning även benaden. träffande den kostnaden.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att bidrag, som den skattskyldige lämnar till viss forskning, visst utvecklingsarbete eller viss museiverksamhet, skall för tid som anges i förordnandet helt eller delvis anses såsom driftkostnad i den skattskyldiges rörelse. (jfr anv. till 22§ p. I åttonde stycket)

(anv. till 29§ p. 183)

Avdrag får göras för bidrag som 25. Avdrag får göras för bidrag utan villkor lämnas till regional ut- som utan villkor lämnas till regional vecklingsfond som avses i förord- utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande ningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagare- av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklings- förening till regional utvecklingsfond. fond.

(anv. till 29§ p. 18 b)

En fvsisk person som driver rö- 26. En skattskyldig som driver närelse har rätt till avdrag i efterhand ringsverksamhet har rätt till avdrag i för utgifter i verksamheten före rö- efterhand för utgifter i verksamherelsens påbörjande. Avdraget får ten före verksamhetens påbörjande. avse utgifter under det år då rörelsen Avdraget får avse utgifter under det påbörjades och det närmast före- år då verksamheten påbörjades och gående året, sävida rätt till omedel- det närmast föregående året, såvida bart avdrag skulle ha förelegat om rätt till omedelbart avdrag skulle ha verksamheten redan under denna förelegat om verksamheten redan tid haft karaktär av rörelse. under denna tid haft karaktär av nä-

ringsverksamhet.

Vid beräkningen av avdraget skall Vid beräkningen av avdraget skall utgifterna minskas i den mån utgifterna minskas i den mån

1) avdrag för utgifterna har gjorts 1) avdrag för utgifterna har gjorts i annan förvärvskälla, i annan förvärvskälla,

2) utgifterna inräknats i anskaff- 2) utgifterna inräknats i anskaffningsvärdet för tillgångar vilka till- ningsvärdet för tillgångar vilka tillförts rörelsen när denna påbörjades förts näringsverksamheten när deneller na påbörjades eller

3) inkomster som inte tagits upp 3) inkomster som inte tagits upp till beskattning har uppkommit i till beskattning har uppkommit i verksamheten under den tid som av- verksamheten under den tid som avses I första stycket. ses i första stycket.

Har avdraget inte kunnat helt utnyttjas vid taxeringen för det första beskattningsåret, får resterande belopp dras av vid taxeringen för något eller några av de fem följande beskattningsåren. Avdrag medges inte för något beskattningsår med så högt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp att underskott uppkommer i förvärvskällan.

Avdrag medges endast i den mån Avdrag medges endast i den mån den skattskyldige visar att förutsätt- den skattskyldige visar att förutsättningar för avdrag föreligger. ningar för avdrag föreligger.

(anv. till 29§ p. 11)

Har som arbetsrum för rörelsen 27. Har en för ändamålet särskilt använts sådan del av den skattskyldi- inrättad del av en privatbostad eller ges bostad som särskilt inrättats för annan bostad använts i innehavarens ändamålet, medges avdrag för skälig näringsverksamhet medges avdrag del av bostadskostnaden. för skälig del av kostnaderna för bo-

staden för hyra o.d., värme, vatten

och avlopp samt elektrisk ström. Av-

drag medges även för kostnader i öv-

rigt som är omedelbart betingade av

näringsverksamheten.

Även om särskilt arbetsrum inte Även om någon del av bostaden inrättats medges avdrag för bostads- inte särskilt inrättats för näringskostnad om arbete utförts i bostaden verksamheten medges avdrag för bominst 800 timmar under beskatt- stadskostnad om arbete utförts i boningsåret. Vid beräkning av antalet staden minst 800 timmar under betimmar beaktas endast arbete som skattningsåret. Vid beräkning av andet med hänsyn till verksamhetens talet timmar beaktas endast arbete art varit motiverat att utföra i bosta- som det med hänsyn till verksamheden. I timantalet får jämte arbete för tens art varit motiverat att utföra i rörelsen även inräknas tillfälligt ar- bostaden. I timantalet får jämte arbete som har nära samband med rö- bete för näringsverksamheten även relsen men är att hänföra till tjänst. inräknas tillfälligt arbete som har Arbete som utförts av den skattskyl- nära samband med verksamheten diges barn tillgodoräknas endast om men är att hänföra till tjänst. Arbete barnet fyllt 16 år och arbete som ut- som utförts av den skattskyldiges förts av den skattskyldiges make en- barn tillgodoräknas endast om bardast om makarna drivit rörelsen ge- net fyllt 16 år och arbete som utförts mensamt. Avdrag medges med 2 000 av den skattskyldiges make endast kronor om arbetet utförts i bostad om makarna drivit verksamheten gepå den skattskyldiges egen eller hans mensamt. Avdrag medges med 2 000 makes fastighet och med 4000 kro- kronor om arbetet utförts i bostad nor i annat fall. Omfattar beskatt- på den skattskyldiges egen eller hans ningsåret annan tid än tolv månader makes fastighet och med 4 000 krojämkas timantalet och avdragsbe- nor i annat fall. Omfattar beskattloppet med hänsyn härtill. ningsåret annan tid än tolv månader

jämkas timantalet och avdragsbe-

loppet med hänsyn härtill.

Den omständigheten att avdrag medgetts enligt andra stycket för kostnad för bostad på egen fastighet, medför inte att fastigheten vid tilllämpning av 24, 25 och 298§§ skall anses använd i rörelsen.

(anv. till 29§ p. 12)

Vid utövande av litterär, konst- 28. Vid utövande av litterär, närlig eller därmed jämförlig verk- konstnärlig eller därmed jämförlig

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samhet kan resor ingå som ett natur- verksamhet kan resor ingå som ett ligt led i verksamheten. Kostna- naturligt led i verksamheten. Kostderna för sådana resor är avdrags- naderna för sådana resor är avdragsgilla i den mån de inte utgör person- gilla i den mån de inte utgör personliga levnadskostnader. liga levnadskostnader.

(anv. till 298 p. 19)

Yrkesfiskare som under längre 29. Yrkesfiskare som under längre tidsperioder personligen bedrivit tidsperioder personligen bedrivit fiske äger åtnjuta avdrag för den ök- fiske har rätt till avdrag för den ökning i levnadskostnaden, som han ning i levnadskostnaden, som han därvid kan hava fått vidkännas på haft på grund av att han vistats utom den grund att han vistats utom sin sin vanliga hemort. Rätt till avdrag vanliga hemort. Riksskatteverket föreligger dock endast om resan varit fastställer för varje kalenderår be- förenad med övernattning utom hemlopp motsvarande högsta normala orten. ökning i levnadskostnaden för ett dygn vid havsfiske och annat yrkesfiske.

(anv. till 22§ p. I sjunde stycket)

Skattskyldigs barn, som har fyllt 30. Skattskyldigs barn, som har 16 år, taxeras självt för den inkomst fyllt 16 år, taxeras självt för den inav arbete på fastigheten, som barnet komst av arbete i näringsverksamhekan ha haft i form av pengar, natura- ten som barnet kan ha haft i form av förmåner eller annat, dock högst för pengar, naturaförmåner eller annat, vad som motsvarar marknadsmäs- dock högst för vad som motsvarar sigt vederlag för barnets arbetsin- marknadsmässigt vederlag för barsats. Den skattskyldiges kostnad får nets arbetsinsats. Den skattskyldi- . med motsvarande begränsning dras ges kostnad får med motsvarande av som driftkostnad. För lön och un- begränsning dras av som driftkostderhåll till skattskyldigs barn, som nad. För lön och underhåll till skattinte har fyllt 16 år, får avdrag inte skyldigs barn, som inte har fyllt 16 göras. Lönen och underhållet skall år, får avdrag inte göras. Lönen och då inte heller tas upp som inkomst underhållet skall då inte heller tas för barnet. (jfr anv. till 29§ p. 20) upp som inkomst för barnet.

(anv. till 25§ p. 5) .

Därest brandförsäkring tagits för 31. Om brandförsäkring tagits för all framtid, må avdrag enligt 25§ all framtid, får avdrag för under året I mom. för under året erlagd försäk- erlagd försäkringspremie ske med 5 ringspremie ske med 5 procent av procent av dennas belopp, om den dennas belopp, om den enligt för- enligt försäkringsavtalet erlägges på säkringsavtalet erlägges på en gång. en gång.

Därest premien för försäkring för Om premien för försäkring för all all framtid enligt försäkringsavtalet framtid enligt försäkringsavtalet ererlägges under ett bestämt antal år lägges under ett bestämt antal år med lika belopp för år räknat, må med lika belopp för år räknat, får för för vart och ett av dessa år avdrag vart och ett av dessa år avdrag ske enligt 25 § I mom. ske med så många med så många procent av under året procent av under året erlagd premie, erlagd premie, som angives i nedansom angives i nedanstående tabell: stående tabell:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Det hela antal år, varunder premien = Avdrag i procent av den för året erenligt försäkringsavtalet skall erläg- — lagda premien gas från avtalets avslutande högst 4 år 594 5 till och med 7 år 10 2 8” ” ” 10år 15 Zz pA 20 Z 147 ” "> 16” 25 Ho 17” ” "197 30 Zo 207 "23" 35 Zz minst 24 år 40 Zz

32. Den som använt egen bil i nä-

ringsverksamhet har rätt till avdrag

med 12 kronor för varje körd mil.

Det sagda gäller inte om bilen utgjort

tillgång i näringsverksamheten.

33. Avdrag medges för förlust vid

icke yrkesmässig avyttring (realisa-

tionsförlust) av tillgång i fråga om

vilken, om realisationsvinst i stället

hade uppkommit, vinsten skulle ha

utgjort intäkt av näringsverksamhet.

Vid inkomstberäkningen i ett han-

delsbolag begränsas avdraget för rea-

lisationsförlust på sätt anges i 3§ 2

mom. fjärde stycket lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt såvida annat

inte följer av punkt 5 andra stycket c

av anvisningarna till 20 §.

till 24 §

(anv. till 41 § p. 1) |

Inkomst av jordbruksfastighet el- 1. För skattskyldig som har haft ler rörelse skall beräknas enligt bok- ordnad bokföring skall beräkningen föringsmässiga grunder. För skatt- av inkomst ske på grundval av hans skyldig som har haft ordnad bokfö- bokföring med iakttagande av bering skall beräkningen av inkomst stämmelserna i denna anvisningsske på grundval av hans bokföring punkt. Vid inkomstberäkningen tas med iakttagande av bestämmelserna hänsyn till in- och utgående lager av i denna anvisningspunkt. Vid in- varor, däri inbegripet djur, råmatekomstberäkning enligt bokförings- — rtial, hel- och halvfabrikat m. m., till

Senaste lydelse av punkt 1 av anvisningarna till 24 § 1984:1060 punkt 2 av anvisningarna till 24 § 1954:51 punkt 2 a av anvisningarna till 24 § 1984:190 punkt 4 av anvisningarna till 24 § 1981:295 punkt 5 av anvisningarna till 24 § 1972:741 punkt 6 av anvisningarna till 24 § 1985:131 punkt 7 av anvisningarna till 24 § 1980:1054 punkt 8 av anvisningarna till 24 §& 1984:190 punkt 9 av anvisningarna till 24 § 1989:232 punkt 10 av anvisningarna till 24 § 1984:1060. | 91

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

'mässiga grunder tas hänsyn till in- pågående arbeten samt till fordoch utgående lager av varor, däri in- rings- och skuldposter. Värdet av begripet djur, råmaterial, hel- och utgående lager, pågående arbeten halvfabrikat m.m., till pågående ar- samt fordrings- och skuldposter bebeten samt till fordrings- och skuld- stäms med hänsyn till förhållandena poster. Värdet av utgående lager, vid beskattningsårets utgång. Som pågående arbeten samt fordrings- värde av ingående lager, pågående och skuldposter bestäms med hän- arbeten samt fordrings- och skuldsyn till förhållandena vid beskatt- poster tas upp värdet av närmast ningsårets utgång. Som värde av in- föregående = beskattningsårs = utgående lager, pågående arbeten gående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas samt fordrings- och skuldposter. upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41§ om lager får i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. I).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24§ I mom. får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skattskyldig för visst beskatuningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskatiningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24§ I mom. är tilllämpliga det året.

Har det bokförda resultatet på- Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har verkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall be- tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits skattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resul- vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas till tatet justeras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen en- grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har ligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående ar- påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringspost har tagits beten eller fordringspost har tagits

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upp med för lågt belopp eller skuld- upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock post med för högt belopp skall dock på yrkande av den skattskyldige ju- på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resultatet stering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppen- underlåtas i den mån det är uppenbart att denne — 1 överensstämmelse bart att denne — i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning med reglerna för inkomstberäkning i denna lag — genom dispositioner i i denna lag — genom större avskriv- " bokslutet avseende nämnda tillgångs- ningar på anläggningstillgångar än och skuldposter eller genom större som skett eller större avsättning enavskrivningar på anläggningstill- ligt lagen (1990:000) om skatteutjämgångar än som skett skulle ha kunnat ningsreserv än som gjorts skulle ha redovisa ett lägre resultat än det som kunnat redovisa ett lägre resultat än skulle framkomma efter juste- det som skulle framkomma efter juringen. Om särskilda omständighe- steringen. Om särskilda omständigter föranleder det skall dock resulta- heter föranleder det skall dock retet justeras även I sådant fall. sultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha iakttas, att en inkomst skall anses ha ätnjutits under det år, då den enligt åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i rä- brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten kenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant el- ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige ler eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomst- Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om posterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem utgiftsposterna. I fråga om tiden för eller liknande ersättning från fåmans- inkomst- och utgiftsposters upptaföretag till företagsledare eller ho- gande = enligt bokföringsmässiga nom närstående person får dock åt- grunder tillämpas i allmänhet det njutas först under det år då ersätt- förfaringssättet, att fordringar tas ningen hur betalats ut eller blivit till- upp som inkomst under det år, då de gänglig för lyftning. I fråga om tiden uppkommer, och att räntor hänförs för inkomst- och utgiftsposters upp- till inkomsten för det år, på vilket de tagande enligt bokföringsmässiga belöper, i bägge fallen oberoende av grunder tillämpas i allmänhet det om de verkligen har influtit under förfaringssättet, att fordringar tas nämnda år eller inte. Å andra sidan upp som inkomst under det är, då de bör förskottsvis influtna räntor, som uppkommer, och att räntor hänförs till större eller mindre del belöper på till inkomsten för det år, på vilket de ett kommande år, till denna del bokbelöper, i bägge fallen oberoende av föringsmässigt hänföras till det sistom de verkligen har influtit under nämnda årets inkomst. Avdrag för nämnda år eller inte. Å andra sidan ränta på lån ur statens lånefond för bör förskottsvis influtna räntor, som lån med uppskjuten ränta åtnjuts för ull större eller mindre det belöper på det år då räntan har betalats. ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sist-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda årets inkomst. Avdrag för

ränta på lån ur statens lånefond för

lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats. .

Vid tillämpning av föregående Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet. stycke skall iakttas bl. a. att värdet av avyttrade varor skall — även om av avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett — redovisas fakturering inte skett — redovisas som fordran, såvida varorna levere- som fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets ut- rats till den nye ägaren före årets ut-

gång. gång.

Har avverkningsrätt till skog upp- Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläg- låtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som gas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under köpeskillingen som influtit under samma år. samma år.

I fråga om avdrag för kostnader I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fas- för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas en- tighet gäller även punkt 4 tredje och ligt 24§ I mom. gäller även punkt 8 fjärde styckena av anvisningarna till av anvisningarna till 25 §. 238.

Om beskattningsmyndighet, med Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade in- hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för komstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokför- ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ingen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstbe- ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då räkningen för det följande år, då vinsten redovisas I bokföringen, det vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en beskattade vinsten inte beskattas en gång till. gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdrags- förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe- gill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovi- räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskatt- sats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet i annat fall visst år ningsmyndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokfö- frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar ring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning. följande års inkomstberäkning.

Har intäkter eller utgifter avseende

viss egendom vid den närmast före-

gående taxeringen till statlig inkomst-

skatt hänförts till inkomstslaget kapi-

tal och sker beskattning vid den ak-

tuella taxeringen i inkomstslaget nä-

ringsverksamhet skall den skattskyl- 94

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dige ta upp sådana ingående till-

gångs- och skuldposter som erford-

ras för att någon intäkt eller utgift inte

skall beskattas två gånger eller läm-

nas obeskattad på grund av skiftet av

tillämpligt inkomstslag.

3§ I-II mom. lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt har motsva-

rande tillämpning vid beräkning av

inkomst av näringsverksamhet. Vid

beräkning av realisationsvinst eller

realisationsförlust som är hänförlig

till näringsverksamhet tillämpas 24§

1-5 mom., 27§ 1-4 mom., 28§, 29§

I mom. och 308 nämnda lag:

(anv. till 41 § p. 2 första stycket)

Den i räkenskaperna gjorda värde- 2. Tillgångar avsedda för omsättsättningen på tillgångar avsedda för ning eller förbrukning (lager) får inomsättning eller förbrukning (lager) te tas upp till lägre värde än det högsskall godtas vid inkomstberäk- ta värde som är tillåtet enligt bestämningen, om värdesättningen inte står melserna i 14§ första och andra i strid med vad nedan i denna punkt styckena bokföringslagen eller i punkt 3 sägs. (1976:125). .

(anv. till 41 § p. 2 andra stycket)

Vid bestämmande av lagrets an- Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertill- skaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skatt- gångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets skyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom se- utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade. nast anskaffade eller tillverkade.

Utan hinder av vad som sägs i

första stycket får annat varulager än

lager av fastigheter och liknande till-

gångar och lager av aktier, obligatio-

ner, lånefordringar och liknande till-

gångar tas upp till lägst 97 procent av

det samlade anskaffningsvärdet.

(anv. till 41 § p. 2 femte stycket)

Lager av djur på jordbruksfastig- Djur i jordbruk och renskötsel het eller i renskötselrörelse får inte skall alltid anses som lager. Sådant tas upp till lägre belopp än 50 pro- lager får inte tas upp till lägre belopp cent av den genomsnittliga produk- än 85 procent av den genomsnittliga tionskostnaden för djur av det slag produktionskostnaden för djur av och den ålderssammansättning som det slag och den ålderssammansätt-

det är fråga om. Djuren behöver ning som det är fråga om. Djuren

dock inte i något fall tas upp till ett behöver dock inte i något fall tas upp högre belopp än som motsvarar dju- till ett högre belopp än som motsvarens sammanlagda allmänna salu- rar djurens sammanlagda allmänna värde. Regeringen eller efter rege- saluvärde. Regeringen eller myndigringens bemyndigande riksskattever- het som regeringen bestämmer fast-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ket fastställer för varje taxeringsår ställer för varje taxeringsår föreföreskrifter för beräkning av pro- skrifter för beräkning av produkduktionskostnaden. Har denna tionskostnaden. Har denna kostnad:

kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga inte fastställts, t. ex. i fråga om sär-

om särskilt dyrbara avelsdjur, får skilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas djuret tas upp lägst till 50 procent av upp lägst till 85 procent av det lägsta det lägsta av anskaffningsvärdet och av anskaffningsvärdet och allmänna allmänna saluvärdet. saluvärdet.

(anv. till 41 § p. 2 sista stycket)

Nedskrivning av värdet på rättig- Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar heter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får god- (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den mån det visas, kännas endast i den mån det visas,

att inköpspriset för tillgångar av att inköpspriset för tillgångar av

samma slag på balansdagen under- samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller stiger det kontraherade priset. Be-

det görs sannolikt att sådant prisfall träffande värdet på rättigheter till le-

kommer att inträffa innan tillgång- verans av maskiner och andra för arna levereras eller säljs vidare av stadigvarande bruk avsedda invenden skattskyldige i oförändrat eller tarier enligt ej fullgjorda köpekonförädlat skick. Beträffande värdet trakt kan avskrivning (kontraktsavpå rättigheter till leverans av maski- skrivning) godkännas endast i den ner och andra för stadigvarande mån den skattskyldige visar, att inbruk avsedda inventarier enligt ej köpspriset för tillgångar av samma

fullgjorda köpekontrakt kan av- slag på balansdagen understiger det

skrivning — (kontraktsavskrivning) kontraherade priset. godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade prisct, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

(anv. till 41 § p. 3 sjätte stycket)

Förvärvas aktie i svenskt aktiebo- Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- lag av skattskyldig, som driver bankeller annan penningrörelse eller för- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatt- säkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken aktien utgör om- skyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte up- sättningstillgång, och är det inte uppenbart att den skattskyldige därige- penbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och nom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hän- särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, får sådan ned- syn till hans näringsverksamhet, får gång i aktiens värde som beror på ut- sådan nedgång i aktiens värde som delning till den skattskyldige av me- beror på utdelning till den skattskyldel, vilka fanns hos det utdelande dige av medel, vilka fanns hos det bolaget vid förvärvet och inte mot- utdelande bolaget vid förvärvet och svarar tillskjutet belopp, inte föran- inte motsvarar tillskjutet belopp, leda att aktien vid inkomstberäk- inte föranleda att aktien vid inningen för den skattskyldige tas upp komstberäkningen för den skatt- 96

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till lägre belopp än som motsvarar skyldige tas upp till lägre belopp än hans anskaffningskostnad för ak- som motsvarar hans anskaffningstien. Har denna, innan sådan utdel- kostnad för aktien. Har denna, inning skett, tagits upp till lägre be- nan sådan utdelning skett, tagits upp lopp än den skattskyldiges anskaff- till lägre belopp än den skattskyldiningskostnad. fär aktien vid ut- ges anskaffningskostnad, får aktien gången av det beskattningsär, under vid utgången av det beskattningsår. vilket utdelningen äger rum. inte tas under vilket utdelningen äger rum, upp till lägre belopp än aktiens inte tas upp till lägre belopp än akvärde i beskattningshänseende vid tiens värde i beskattningshänseende ingången av samma är med tillägg av vid ingången av samma år med tillett belopp, som motsvarar skillna- lägg av ett belopp, som motsvarar den mellan den skattskyldiges an- skillnaden mellan den skattskyldiges skaffningskostnad för aktien och anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det ut- nämnda värde. dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning delade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som utan att det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst. påver- den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skatt- kas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien skyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovi- eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas sar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel- det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses I detta ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i förta hand gälla andra stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar till- medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs om ak- skjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträt- tie i detta stycke gäller även beträffande andel i ckonomisk förening. fande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats. inbetald insats.

(anv. till 41 § p. 3a)

I fråga om skattskyldiga, som be- 3. I fråga om skattskyldiga, som driver byggnads-, hantverks- eller bedriver byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse eller konsultrö- anläggningsrörelse celler konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna relse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inte stär i strid med redovisningen inte står i strid med bestämmelserna i denna anvisnings- bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågående arbetena punkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestäm- på löpande räkning gäller bestämmelserna i tredje, dartonde och melserna i tredje, sjunde och åttonde nionde styckena. Beträffande arbe- styckena. Beträffande arbeten, som ten. som utförs till fast pris, gäller utförs till fast pris, gäller bestämmelbestämmelserna i fjärde-nionde serna i fjärde-åttonde styckena. Enstyckena. Enskild näringsidkare, i skild näringsidkare, i vars verksamvars verksamhet den ärliga brut- het den årliga bruttoomsättningstoomsättningssumman normalt un- summan normalt understiger ett derstiger ett gränsbelopp som mot- gränsbelopp som motsvarar 20 svarar 20 gånger det basbelopp en- gånger det basbelopp enligt lagen

7 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligt lagen (1962:381) om allmän för- (1962:381) om allmän försäkring säkring som gäller under den sista som gäller under den sista månaden månaden av räkenskapsåret, får till- av räkenskapsåret, får tillämpa belämpa bestämmelserna för arbeten stämmelserna för arbeten som utförs som utförs på löpande räkning även på löpande räkning även i fråga om i fråga om arbeten som utförs till fast arbeten som utförs till fast pris. pris.

Ett arbete anses utfört på löpande Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslu- räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande tande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på för- fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, hand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och — i den faktiska tidsåtgången och — i förekommande fall — den skattskyl- förekommande fall — den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I diges faktiska utgifter för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast annat fall anses arbetet utfört till fast pris. pris.

Värdet av pägäende arbeten, som Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver utförs på löpande räkning, behöver inte tas upp som tillgång. I stället inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som av de belopp avseende arbetena som den skattskyldige har fakturerat un- den skattskyldige har fakturerat under beskattningsäret. der beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som Vid värdering av pågående arbeten utförs till fast pris får, såvitt gäller som utförs ull fast pris och för vilka byggnads-, hantverks- eller anlägg- slutredovisning inte har skett gäller ningsrörelse, tas upp till lägst ett be- följande. Bestämmelserna i punkt 2 lopp motsvarande 85 procent uv de första och tredje styckena av anvisvid beskattningsårets utgång ned- ningarna till 24§ äger motsvarande lagda direkta kostnaderna avseende tillämpning såvitt gäller byggnads-, de arbeten för vilka slutlig resultatre- hantverks-, eller anläggningsrörelse. dovisning då inte har sken. I fråga I fråga om konsultrörelse äger beom konsultrörelse får värdet av på- stämmelserna i första stycket av gående arbeten, som utförs till fast nämnda anvisningspunkt motsvapris, tas upp till lägst ett belopp mot- rande tillämpning. Har den skattsvarande sanuliga vid beskattnings- skyldige erhållit ersättning för arårets utgång nedlagda direkta kostna- bete, som avses i detta stycke. skall der avseende de arbeten för vilka beloppet inte redovisas som intäkt slutlig resultatredovisning då inte har utan som en skuld till den för vars skett. Från sistnämnda värde får av- räkning arbetet utförs. drag åtnjutus med högst ett belopp motsvarande det basbelopp som gäller under den sista månaden av räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mot de direkta kostnaderna. Har den skattskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

Som direkt kostnad anses inte vär- Som kostnad anses inte värdet av det av den arbetsinsats som utförs av den arbetsinsats som utförs av den den skattskyldige, dennes make el- skattskyldige, dennes make eller

ler barn under 16 år. Är uppdragsta- barn under 16 år. Är uppdragstaga-

garen ett handelsbolag skall som di- ren ett handelsbolag skall som kostrekt kostnad inte anses värdet av ar- nad inte anses värdet av arbetsinsats betsinsats som utförs av delägare 1 som utförs av delägare i bolaget. bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads-, hantverks- eller anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana urbeten vid utgången av de två närmast föregående beskatuningsåren (jämrförelseåren), får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående urbeten vid nämnda tidpunkt och IS procent av jämförelseårens medehalsvärden. Blir skillnuden negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra visst arbete för att till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intres- annans räkning skall, såvida intressegemenskap räder mellan den segemenskap råder mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att be- och anledning finns att anta att bestämmelserna ovan i denna anvis- stämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda ningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförman åt den skatt- obehörig skatteförman ät den skattskyldige — eller uppdragsgivaren, skyldige — eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldi- nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena ges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn beräknas efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som till omständigheterna framstår som skäligt. skäligt.

Har den skattskyldige i betydande Har den skattskyldige ; betydande omfattning underlätit att slutredo- omfattning underlätit att slutredovisa eller fakturera belopp som en- visa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kun- ligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras nat slutredovisas eller faktureras skall som intäkt tas upp de belopp skall som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat utredovi- som skäligen hade kunnat slutredosas eller faktureras. visas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sanno- Kan den skattskyldige göra sannolikt att det belopp, som enligt be- likt att det belopp, som enligt bestämmelserna ovan skall redovisas stämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses fören- överstiger vad som kan anses fören- 99

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop . 1989/90:110

ligt med god redovisningssed, fär in- ligt med god redovisningssed. får inkomsten i skälig utsträckning jäm- komsten i skälig utsträckning jämkas nedåt. kas nedät.

(anv. till 4 §p. I a)

Avdrag för framtida garantiutgift 4. Avdrag för framtida garantiutfår åtnjutas med belopp. som svarar gift får åtnjutas med belopp. som mot vad som i räkenskaperna för be- svarar mot vad som i räkenskaperna skattningsåret avsatts för täckande för beskattningsåret avsatts för täckav risker med anledning av garanti- ande av risker med anledning av gaförpliktelse, som utestär vid beskatt- rantiförpliktelse, som utestär vid beningsärets utgång. Avdraget far skattningsårets utgång. Avdraget får dock icke överstiga det samman- dock icke överstiga det sammanlagda beloppet för år räknat av de lagda beloppet för år räknat av de utgifter till följd av garantiförpliktel- utgifter till följd av garantiförpliktelser. som redovisats I räkenskaperna ser, som redovisats i räkenskaperna under beskattningsåret. Avser ga- under beskattningsäret. Avser garantiförpliktelsen tid, som är kortare rantiförpliktelsen tid. som är kortare än två år, beräknas avdraget högst än två år. beräknas avdraget högst till belopp som svarar mot så många till belopp som svarar mot så många tjugofjärdedelar av nyssnämnda tjugofjärdedelar av nyssnämnda sammanlagda belopp av utgifter som sammanlagda belopp av utgifter som den tid garantiförpliktelsen avser ut- den tid garantiförpliktelsen avser utgör i månader. Brutet månadstal gör i månader. Brutet månadstal bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas bortfaller. Avdrag får dock åtnjutas med skäligt belopp om den skatt- med skäligt belopp om den skattskyldige visar att betydligt större av- skyldige visar att betydligt större avdrag för avsättningen än som skulle drag för avsättningen än som skulle medges enligt nyssnämnda föreskrif- medges enligt nyssnämnda föreskriftter är påkallat till följd av ter är påkallat till följd av

att rörelsen är nystartad, att Häringsverksamheten är ny-

startad.

att garantiförpliktelserna avser ett att garantiförpliktelserna avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverk- eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller mycket störa arbe- ningsobjekt eller mycket stora arbeten, ten,

att en betydande ökning av de ute- att en betydande ökning av de utestående garantiförpliktelsernas om- stående garantiförpliktelsernas omfattning skett under beskattnings- fattning skett under beskattningsaret. året,

att produktsammaunsättningen uv- att produktsammansättningen avsevärt ändrats under beskattnings- sevärt ändrats under beskattningsaret, året.

att den tid en väsentlig del av ute- att den tid en väsentlig del av utestående garantiförpliktelser avser stående garantiförpliktelser avser betydligt överstiger två är eller betydligt överstiger två år eller

att annan med de nämnda jämför- att annan med de nämnda jämförlig omständighet föreligger. lig omständighet föreligger.

Om särskilda förhållanden i viss bransch föranleder det, får riksskatteverket, utan hinder av vad som föreskrivits i första stycket om avdrag för framtida garantiutgifter, meddela

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anvisningar för beräkning av avdrag för sådana utgifter.

Medgivet avdrag för framtida ga- Medpivet avdrag för framtida garantiutgifter skall återföras till be- rantiutgifter skall återföras till beskattning — nästföljande — beskatt- skattning — nästföljande — beskattningsär. ningsår.

(anv. till 4/8 p. Ib)

Företag, som driver kärnkraftsan- 5. Företag, som driver kärnkraftsläggning, får avdrag för belopp som anläggning, far avdrag för belopp i räkenskaperna för beskattnings- som i räkenskaperna för beskattåret avsätts för att täcka företagets ningsäret avsätts för att täcka företautgifter för framtida hantering av ut- gets utgifter för framtida hantering bränt kärnbränsle. radioaktivt avfall av utbränt kärnbränsle. radioaktivt o.d. Avdrag medges dock inte för avfall o. d. Avdrag medges dock inte hanteringsutgifter som belöper på för hanteringsutgifter som belöper verksamhet som bedrivs efter be- på verksamhet som bedrivs efter beskattningsärets utgång och inte hel- skattningsårets utgång och inte heller för hanteringsutgifter för vilka ler för hanteringsutgifter för vilka företaget kan påräkna ersättning en- företaget kan päräkna ersättning enligt 9 § lagen (1951:669) om finansie- ligt 9 § lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt ring av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. Regeringen eller kärnbränsle m.m. Medgivet avdrag efter regeringens bemyndigande riks- skall återföras till beskattning nästskatteverket utfärdar årligen före- följande beskattningsär. skrifter för beräkning av avdraget. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Vad i föregående stycke sagts gäl- Vad i föregående stycke sagts gäller även i fråga om företag, som icke ler även i fråga om företag, som icke driver kärnkraftsanläggning, såvida driver kärnkraftsanläggning, sävida företaget. mot — förskottsbetalning företaget mot — förskottsbetalning åtapit sig att svara för framtida utgif- åtagit sig att svara för framtida utgifter för hantering av utbränt kärn- ter för hantering av utbränt kärnbränsle. radioaktivt avfall o. d. bränsle. radioaktivt avfall o. d.

till 26 § [3 § tredje stycket lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Har skattskyldig försatts i konkurs 1. Skattskyldig som är försatt i och har konkursen icke blivit ned- konkurs har inte rätt till avdrag för lagd på grund av att borgenärerna underskott. Läggs konkursen ned på erhållit full betalning, må den skatt- grund av att boörgenärerna har erhålskyldige vid tuxering för det beskatt- lit full betalning får den skattskylningsår. varunder beslut om konkur- dige avdrag för underskott som inte sen meddelats, och för senare år icke medgetts på grund av bestämmelsen i åtnjuta avdrag enligt denna lag för första meningen. förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare.

13 § fjärde stycket lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Har skattskyldig eller vanligt han- 2. Har skattskyldig eller handels- 101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delsbolag eller kommanditbolag. bolag som han är delägare i under vari han är delägare, erhållit ackord beskattningsåret erhållit ackord utan utan konkurs, må I förlustavdrag, konkurs medges inte avdrag för unsom enligt denna lag medgives vid derskott i förvärvskälla till vilken taxering för det beskattningsår, var- skuld som omfattas av ackordet hänunder uckordet beviljats, eller för se- för sig. nure år. icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

till 31 §

1.” Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgär på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring förstäs försäkring, som inte medför rätt till andra försäkringsbelopp än älderspension. invalidpension eller efterlevandepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket, att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller. i fråga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås också pensionsförsäkring, som —- om en anställd avlidit — tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäk- I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring ring än tjänstepensionsförsäkring skall försäkringstagaren vara den skall försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans make eller person med vil- eller hans make eller person med ken han sammanbor under äkten- vilken han sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden barn skapsliknande förhållanden barn under 16 är, får han ta försäkring av- under 16 är, får han ta försäkring avseende efterlevandepension på sin seende efterlevandepension på sin makes eller den sammanboendes liv. makes eller den sammanboendes liv, om barnet insätts som förmänstu- om barnet insätts som förmänstagare. Om särskilda skäl föreligger gare. Om särskilda skäl föreligger kan riksskatteverket efter ansökan kan riksskatteverket efter ansökan medge att dödsboet efter skattskyl- medege att dödsboet efter skattskyldig som här i riket drivit jordbruk, dig som här i riket bedrivit näringsskogsbruk eller rörelse får ta försäk- verksamhet får ta försäkring avring avseende efterlevandepension. seende efterlevandepension. Som Som förutsättning för att medgi- förutsättning för att medgivande vande skall lämnas gäller att den ef- skall lämnas gäller att den efterleterlevande saknar betryggande pen- vande saknar betryggande pensionssionsskydd och att försäkringen tas i skydd och att försäkringen tas i sam-

"Senaste lydelse 1987:1205. 102

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samband med att boet upphör med band med att boet upphör med drifdriften i förvärvskällan. Motsva- ten i förvärvskällan. Motsvarande rande gäller om den avlidne drivit gäller om den avlidne drivit verkverksamheten genom förmedling av samheten genom förmedling av juri- Juridisk person. disk person.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre älder än 55 år. Om särskilda skäl föreligger. får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre älder.

Älderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre är. Pensionen får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För älderspension som utgår en- För ålderspension som utgär enligt allmän pensionsplan gäller, om ligt allmän pensionsplan gäller, om den skall upphöra innan den försäk- den skall upphöra innan den försäkrade avlider. vad därom utfästs en- rade avlider, vad därom utfästs enligt planen. Vad som enligt denna ligt planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän penstonsplan lag avses med allmän pensionsplan framgår av punkt 2 av anvisningarna framgår av punkt 20 av anvisningtill 29 §. arna till 23 §.

Förmånstagare fär inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkting. Till tjänstepensionsförsäkring avseende älderspension skall anställd, som då försäktingsavtalet ingicks var den försäkrade. vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension

1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make, varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade varit pift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,

2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller barn till person som angivits under 1,

3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av dödsbo efter medgivande av riksskatteverket enligt tredje stycket, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad, eller

4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och får under den första femärsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annät än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension till person som avses I föregående stycke I. får upphöra när denne ingår nytt äktenskap men i annat fall under dennes livstid inte förrän fem år förflutit efter den försäkrades död. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen annars skulle ha upphört, får dock sådan efterlevandepension som nyss sagts upphöra vid sistnämnda tidpunkt. Efterlevandepension till barn, som avses I föregående stycke 2., skall upphöra senast när barnet fyller 20 år. Är barnet varaktigt oförmöget till arbete. får pension utgå så länge barnet lever. Tar försäkring 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avseende efterlevandepension till barn tagits på sådan persons liv som avses i föregående stycke 1.. skall pensionen upphöra senast när barnet fyller 16 är.

Som efterlevandepension anses även pension som — om försäkrad eller efterlevande make avlider innan ålders- eller efterlevandepension har utgått under viss i försäkringsavtalet angiven minsta tid — skall utgå under återstoden av denna tid (försörjningsränta). En förutsättning för detta är dock att försörjningsräntan skall kunna utgå endast till person som avses i nionde stycket. Vidare förutsätts

a) att försörjningsräntan är förenad med livsvarig ålderspension eller med sådan livsvarig efterlevandepension till make. som skall börja utgå omedelbart efter den försäkrades död, samt att försörjningsräntans årsbelopp inte överstiger den livsvariga pensionens ärsbelopp.

b) att försörjningsräntan skall utgå under högst tjugo år, dock med den inskränkningen att, då räntan är förenad med livsvarig ålderspension, räntan inte får utgå längre än till den tidpunkt, då den försäkrade skulle ha fyllt 90 år, och inte heller. vid pensionsålder över 70 år, under längre tid än som motsvarar skillnaden mellan 90 år och pensionsåldern.

c) att premier för försörjningsräntan och den med denna förenade livsvariga pensionen skall erläggas under tid, som inte med mera än fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan enligt avtalet längst skall utgä, samt att inte vid utgången av nägot kalenderår under förstnämnda tid det sammanlagda beloppet av erlagda premier överstiger det belopp, som vid samma tidpunkt skulle ha ertagts, om premiebetalningen jämnt fördelats på tid, som med fem år understiger den tid under vilken försörjningsräntan längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) i nästföregående stycke skall efterlevandepension anses såsom livsvarig, även om pension skall upphöra vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt nionde och tionde styckena eller. vid försörjningsränta, person som anges i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla villkor att försäkringen inte fär pantsättas eller belånas och inte heller ändras på sädant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller 3. genom bodelning. Nv ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkrings-

givaren om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 10-000 kronor eller om särskilda skäl föreligger och riksskatteverket på särskild ansökan medger det. Bestämmelserna i lagen hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgzodohavande. 104

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket efter ansökan förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvisningspunkt om penstonsförsäkring. Har riksskatteverket meddelat förklaring som här avses kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäktving får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras. att premier för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

Mot beslut. som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt, fär talan inte föras.

till 32§

3. Såsom intäkt av tjänst skall 3. Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet upptagas, bland annat. hyresvärdet av bostad, som kan vara åt den an- av bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. För den. som är an- ställde upplåten. För den, som är anställd såsom arbetare i jordbruk med ställd och såsom löneförmån ätnjubinäringar eller i rörelse eller eljest ter bostad. skall alltså värdet av hos annan person och såsom löne- denna bostadsförmån medräknas förmån åtnjuter bostad, skall alltså vid löneförmånernas uppskattning. värdet av denna bostadsförmån Vidare skall såsom intäkt upptagas medräknas vid löneförmånernas värdet av undra utav den skattskyluppskattning (jfr punkt I av anvis- dige åtnjutna förmåner, därest han ningarna till 21§). Vidare skall så- icke skulle varit berättigad att åtsom intäkt upptagas värdet av andra njuta avdrag för utgifterna för förutav den skattskyldige åtnjutna för- månernas förvärvande för den hänmåner, därest han icke skulle varit delse, att han själv förskaffat sig berättigad att åtnjuta avdrag för ut- dem. Såsom intäkt skall således, ungifterna för förmånernas förvär- der nyss angivna förutsättning, uppvande för den händelse, att han själv tagas exempelvis värdet av fri kost förskaffat sig dem. Såsom intäkt och fria resor ävensom skatter, förskall således. under nyss angivna säkringar 0. d.. som arbetsgivaren förutsättning, upptagas exempelvis betalat för den anställdes räkning elvärdet av fri kost och fria resor även- ler eljest tillhandahållit. Arbetsgivasom — skatter, = försäkringsavgifter res kostnader för tryggande av aro.dyl... som arbetsgivaren betalat betstagares pension genom avsättför den anställdes räkning (jfr dock ning eller pensionsförsäkring utgör

ue , "Senaste lydelse 1987:1303. 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt 8 här nedan). Arbetsgivares dock icke skattepliktig intäkt för den

kostnader för tryggande av arbetsta- anställde. gares pension genom avsättning eller pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner, som kunna ingå I avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 8 och därtill hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare I tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fätt utgiva ersättning för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

4. I vissa tjänster är särskild er- 4. I vissa tjänster är särskild ersättning anvisad för vissa med tjäns- sättning anvisad för vissa med tjänsten förenade kostnader, som av den ten förenade omkostnader, som skattskyldige måste bestridas. I fråga måste betalas av den skattskyldige. om sådan ersättning skall i beskattningshänseende skillnad göras mellan statlig eller enligt vad nedan sägs därmed jämställd tjänst och enskild tjänst.

År fråga om statlig tjänst, skall, med undantag för traktamentsersättning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning samt resekostnadsersättning, den anvisade ersättningen icke upptagas som intäkt av tjänsten, liksom å andra sidan de kostnader, som skola med ersättningen bestridas, ej få avföras såsom utgift, även om ersättningen icke förslår till kostnadernas gäldande. Vad nu sagts gäller för de fall, då den anvisade ersättningen är avsedd att täcka utgifterna i fråga. Är ersättningen däremot endast avsedd utt utgöra ett mindre bidrag till kostnadernas bestridande, skall ersättningen i sin helhet upptagas såsom intäkt, medan å andra sidan kostnaderna få avdragas såsom utgift, även i den mån de överskjuta ersättningen. Vad nu sagts skall gälla även i fråga om kommunal tjänst så ock eljest vid anställning hos offentlig institution, beträffande vilken förklaring enligt 32§ 3 mom. undra stycket gäller.

HH Scnaste lydelse 1989:1017.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om enskild tjänst samt vid Denna ersättning skall tas upp som statlig tjänst i fråga om traktaments- intäkt, och de omkostnader, som ersättning vid resa i tjänsten som inte skall betalas med ersättningen, dras varit förenad med övernattning och av som kostnader för tjänsten eller resekostnadsersättning skall den an- uppdraget. Om därvid ersättningen visade ersättningen upptagas såsom inte räcker wvll för att betala omkostintäkt, och — med undantag för naderna, får bristen dras av mot inökade levnadskostnader vid resa i täkten av tjänsten i övrigt. Härvid tjänsten som inte varit förenad med gäller dock, om det kan antas att ctövernattning — de omkostnader, som sättningen har beräknats med hänskola därmed bestridas, avföras så- syn till vad som skäligen kan anses som omkostnader för tjänsten eller normalt gå åt för att täcka de omuppdraget. Om därvid ersättningen kostnader som skall betalas med ericke förslår till kostnadernas gäl- sättningen, att större avdrag än som dande, får bristen avföras å intäkten svarar mot den anvisade ersättav tjänsten i övrigt. Härvid märkes ningen bör medges endast om det vidock, att. om det kan antagas, att sas, att ersättningen på grund av särden anvisade ersättningen beräknats skilda förhållanden inte räckt till för med hänsyn till vad som skäligen sådana skäliga omkostnader. Å kan anses normalt årgå till täckande andra sidan bör det i sådana fall ofta av de omkostnader, som skola där- kunna antas. att ersättningen i sin med bestridas, större avdrag än som helhet gått åt till de omkostnader för svarar mot den anvisade ersätt- vilka den avsetts, utan att särskild ningen bör medgivas allenast om det utredning behöver lämnas i detta avvisas, att på grund av särskilda för- seende. I fråga om traktamentserhällanden ersättningen varit otill- sättning och resekostnadsersättning räcklig för sådana skäliga omkostna- vid resa med egen bil gäller dock särder. Å andra sidan torde i dvlikt fall skilda bestämmelser i punkterna 3, ofta kunna antagas. att den anvisade Ja och 3 c av anvisningarna till 33§. ersättningen i sin helhet årgått till de omkostnader, för vilka den avsetts, utan att särskild utredning i detta avseende behöver lämnas. Avdrag med samma belopp som den anvisade ersättningen torde i regel böra medgivas i de fall, då ersättningen ej överstiger vad som av staten i motsvarande fall anvisas. Detta lärer exempelvis vara förhållandet beträffande de resekostnadsersättningar, som i allmänhet utbetalas av de enskilda järnvägarna. Vad nu sagts om statlig tjänst skall gälla även i fråga om kommunal tjänst så ock eljest vid anställning hos offentlig institution, beträffande vilken förklaring enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäller. | fråga om traktamentsersättning och rescekostnadsersättning vid resa med egen bil gäller dock särskilda bestämmelser, se punkt 3 av anvisningarna till 33 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

8." Understöd, som vid arbetskonflikt utgått till i konflikten indragen arbetare från organisation. som han tillhört. är icke att hänföra till skattepliktig intäkt. Har skuttskvldig på grund av anställning eller särskilt uppdrag åtnjutit förmån av fria resor, skall förmånen inte utgöra skattepliktig intäkt om den inte är att anse såsom ersittning för kontant avlöning. Om denna förmån utnyttjats för resor i tjänsten eller resor till och från arbetsplatsen får följaktligen motsvarande avdrag för resekostnader inte göras. Skattefriheten gäller i fråga om resa som har företugits uv skattskyldig och dennes make eller sambo och barn under 18 är. (jfr punkt 3 här ovan).

10. Har arbetsgivare eller uppdragsgivare lämnat arbetstagure eller uppdragstagare räntefritt lån eller lån där räntan understiger en jämförelseränta, som uppgår till statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet, skall arbetstagaren eller uppdragstaguren ta upp förmånen av lånet som intäkt av tjänst. Denna förmån utgörs av skillnaden mellan jämförelseräntan och avtalad ränta. Förmånsbeloppet skall anses som en betald ränteutgift.

Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat det.

Det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt I+ sjätte stycket av anvisningarna.

12.5¶Sjukpenning enligt lagen 12. Sjukpenning enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring, la- (1962:381) om allmän försäkring. lagen (1954:243) om yrkesskadeför- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbets- säkring, lagen (1976:380) om arbets-' skadeförsäkring, lagen (1977:265) skadeförsäkring. lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeer- lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skatteplik- sättning till sjömän utgör skuttepliktig intäkt av tjänst om sjukpen- tig intäkt av tjänst om sjukpen-

"Senaste lydelse 1987:1303. "Senaste lydelse 1989:430, 108

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lvdelse

ningen grundas på inkomst, som ningen grundas på förvärvsinkomst, hänför sig till tjänst och för sig eller som hänför sig till tjänst. Till intäkt tillsammans med annan sjukpen- av tjänst hänföres under nämnda ninggrundande inkomst uppgår till förutsättning också ersättning enligt 6.000 kronor eller högre belopp för lagen (1989:225) om ersättning till är. Till intäkt av tjänst hänföres un- smittbärare samt annan lag eller förder nämnda förutsättningar också er- fattning, som utgått annorledes än sättning enligt lagen (19859:225) om på grund av försäkring, som nyss ersättning till smittbärare samt an- sagts. till någon vid sjukdom eller nan lag eller författning, som utgått olycksfall i arbete eller på grund av annorledes än på grund av försäk- militärtjänstgöring. ring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevärd utgör skattepliktig intäkt av tjänst. dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd. statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar cgen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag. vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

fatt Till intäkt av tjänst räknas 12a. Till intäkt av tjänst räknas avdrag för egenavgifter som har avdrag för egenavgifter som har aterförts enligt punkt 7 av anvisning- äterförts enligt punkt 7 av anvisningarna till 33 § samt — i den mån avdrag arna till 33§ samt restituerade, avhar medgetts för avgifterna vid be- kortade eller avskrivna egenavgifter räkning av inkomst av tjänst — resti- enligt lagen (1981:691) om socialavtuerade, avkortade eller avskrivna Wifter, som inte utgör intäkt av näegenavgifter. ringsverksamhet, och avgifter, som

avses I 468 2 mom. första stycket 3

och som satts ned genom ändrad de-

bitering, allt i den mån avdrag har

medgetts för avgifterna.

13." Är skattskyldig företagsle- 13. Är skattskyldig företagsledare dare i fåmansföretag och har hans i eft fåmansföretag eller i ett fåmansmake icke sådan ledande ställning i ägt handelsbolag och har hans make

"Lvydelse enligt prop. 1989/90:133. "Scnaste lydelse 1976:1094. 109

företaget gäller, i fråga om lön eller inte sådan ledande ställning i företaannan ersättning från företaget till get gäller, i fråga om lön eller annan maken för utfört arbete, bestämmel- ersättning från företaget till maken serna i andra stycket. för utfört arbete. bestämmelserna i

andra stycket.

Uppgär makens arbetsinsats i före- Muken beskattas själv för den ertager till minst 400 tummar under be- sättning som han uppburit från föreskattningsåret, beskattas maken själv taget under förutsättning att ersättför det vederlag som han uppburit ningen år att anse som marknadsfrån företaget under förutsättning att miässig. För överskjutande del skall i ersättningen är att anse som mark- stället företagsledaren beskattas. nadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall företagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den murknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bosiadsutrymme får medräknas om med hänsvn tull rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om muke under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Ersättning för utfört arbete från Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares el- ett fåmansföretag eller ett fåmansägt ler dennes makes barn, som ej upp- handelsbolag tilll företagsledares clnått 16 ärs alder, beskattas hos den ler dennes makes barn, som ej uppav makarna som har den högsta in- nätt 16 ärs ålder, beskattas hos den komsten från företaget, eller, om av makarna som har den högsta inmakarna har lika stor inkomst från komsten från företaget, eller, om företaget, hos den äldste maken. makarna har lika stor inkomst från Detta gäller också ersättning till företaget. hos den äldste maken. barn. som har fyllt 16 år, till den del Detta gäller också ersättning till ersättningen Överstiger marknads- barn, som har fyllt 16 är, till den del

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mässigt vederlag för barnets arbets- ersättningen Överstiger marknadsinsats. mässigt vederlag för barnets arbets-

insats.

Vad i andra och tredje styckena Är företagsledures make och barn, föreskrivits äger motsvarande till- som avses i tredje stycket, delägare i lämpning i fråga om inkomst som fåmansägt handelsbolag tillämpas make och barn åtnjuter i egenskap av andra och tredje styckena i den mån delägare i handelsbolag, varvid dock inkomsten utgör ersättning för utfört bestämmelserna i punkt 9 av anvis- arbete. Till den del inkomsten utgör ningarna skall iakttagas. Hinder mö- skälig ersättning för i bolaget gjord ter emellertid ej att, innan inkomsten kapitalinsats — beskattas delägaren från handelsbolaget uppdelas mellan själv för inkomsten. År inkomsten makar och barn, tillgodoräkna make större beskattas företagsledaren för och barn skälig ränta på det ti han- överskjutande del. Har båda madelsbolaget insatta kapitalet. Omfat- karna inkomst från bolaget gäller betar beskattningsäret för handelsbola- träffande den överskjutande delen get kortare eller längre tid än 12 må- bestämmelserna i tredje stycket. nader, skall antalet erforderliga arbetstimmar jämkas med hänsyn härtill.

(35 § I a mom. första stycket)

Anskaffar ett fåmansföretag lös 14. Anskaffar ett fåmansföretag egendom, som uteslutande eller så från annan än delägare eller delägare gott som uteslutande är avsedd för närstående person lös egendom, som företagsledarens eller honom närstå- uteslutande eller så gott som utesluende persons privata bruk. skall ett tande är avsedd för privat bruk för belopp motsvarande anskaffnings- företagsledare, företaget eller förekostnaden för egendomen hänföras tagsledure närstående person, skall till intäkt av tillfällig förvärvsverk- ett belopp motsvarande anskaffsamhet för företagsledaren. ningskostnaden för egendomen tas

upp som intäkt av tjänst hos före-

tagsledaren. Vad nu sagts gäller inte

anskaffning av bil som föranleder be-

skattning av bilförmån. (35 § 4 mom. fjärde stycket)

Avyttras egendom, som avses i Avytträr delägare i fåmansföretag detta moment, till ftmansföretag av eller delägare närstående person delägare eller honom närstående egendom till företaget skall, om priperson, skall oavsett bestämmelserna set är högre än egendomens marki detta moment som skattepliktig rea- nadsvärde, det överskjutande beloplisationsvinst räknas vad den skatt- pet beskattas hos överlåtaren som inskyldige erhåller för egendomen, så- täkt av tjänst. Av 24§ 6 mom. lagen vida denna icke är eller kan antagas (1947:576) om statlig inkomstskatt bli till nytta för företagets verksam- framgår att återstående del av vederhet. luget skull beaktas vid beräkning av

realisationsvinst samt att vid denna

beräkning särskilda undantagsregler

gäller för fastighet och bostadsrätt.

Avser avyltringen sådan egendom

som avses i 308 nämnda lag gäller

dock, oavsett hur priset förhåller sig

till marknadsvärdet, att hela vederla-

HI

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gel, utan avdräg för nägot omkost-

nadsbelopp, skall beskattas hos över-

låtaren som intäkt av tjänst, såvida

inte egendomen är eller kan väntas

bli till nytta för företaget.

Vad som i andra stycket sägs om

bostadsrätt gäller endast sådan bo-

studsrätt som uvses i 26§ I mom.

första stycket lagen om statlig in-

komsiskatt men tillämpas även i

fråga om andel eller aktie som avses i

andra stycket av samma moment. (35 § I a mom. tredje stycket)

Till intäkt av tillfällig förvärvs- Förvärvar delägare i fåmansföreverksamhet hänföres även förmån tag eller delägare närstående person som delägare i fåmansföretag eller egendom från företaget till lägre pris honom närstående person åtnjuter än egendomens marknadsvärde, genom att avyttra egendom till företa- skall ett belopp motsvarande skillnaget till högre pris eller genom att för- den beskattas hos förvärvaren som värva egendom från företaget tll intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller lägre pris än egendomens marknads- också när delägare i fåmansägt hanpris. delsbolag eller delägare närstående

person förvärvar egendom från han-

delsbolaget, om egendomen omfattar

sådant hus eller avser sådan lägenhet

som i och med förvärvet blir eller kan

antas komma att bli privatbostad en-

ligt 5§ andra eller fjärde stycket eller

tomtmark som avses bli bebyggd

med sådan bostad. Första meningen

tillämpas inte när det är företagsleda-

ren som förvärvar egendomen och

denne har beskattats enligt första

stycket vid företagets förvärv av

egendomen. (35 § I a mom. andra stycket)

Har företagsledare i ett fåmans- Har företagsledare i ett fåmansföretag eller honom närstående per- företag eller ett fåmansägt handelsson uppburit hyra eller annan ersätt- bolag eller företagsledare närstående ning från företaget för lokal. som person uppburit hyra eller annan eräges eller disponeras av företagsle- sättning från företaget för lokal, som daren eller den honom närstäende, ägs eller disponeras av företagsledaskall ersättningen. såvida den icke ren eller den honom närstående, skall beskattas såsom intäkt av fus- skall ersättningen. såvida den inte tighet eller intäkt av kupttal. av mot- skall beskattas såsom intäkt av nätagaren upptagas som intäkt av till- ringsverksamhet, hos mottagaren fällig förvärvsverksamhet. Mottaga- beskattas som intäkt av tjänst. Motren får dock åtnjuta skäligt avdrag tagaren får dock åtnjuta skäligt avför den kostnad som han fått vidkän- drag för den kostnad som han fatt nas på grund av att företuget utnytt- vidkännas på grund av att företaget jat lokalen i fråga. utnyttjat lokalen i fråga. (35 § I a mom. fjärde stycket)

Har fåmansföretag lämnat lån till Har famansföretag lämnat före-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

företagsledare eller honom närstå- tagsledare eller företagsledare närende person och utgår icke ränta på stående person räntefritt lån eller lån lånet eller utgår ränta med lägre be- där räntan understiger en jämförelselopp än som vanligen utgår på lån av ränta, som uppgår till statslåneräntan liknande slag, skall sedvanlig ränta i slutet av november året före beskutteller skillnadsbeloppet hänföras till ningsåret med tillägg av en procentintäkt av tillfällig förvärvsverksam- enhet, skall låntagaren ta upp förmåhet för låntagaren. nen av lånet som intäkt av tjänst.

Denna förmån utgörs av skillnaden

mellan jämförelseräntan och avtalad

ränta. (35 §& I a mom. femte stycket)

Har fåmansföretag lämnat lån till Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller honom närstå- företagsledare eller företagsledare ende person och har lånet nedskri- närstående person och har lånet vits i företagets räkenskaper, hän- skrivits ned i företagets räkenskaper, föres det nedskrivna beloppet till in- skall det nedskrivna beloppet betäkt av tillfällig förvärvsverksamhet skattas hos låntagaren som mtäkt av för låntagaren. Vad nu sagts gäller tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte dock icke län som avses i sjätte lån som avses I punkt 15. stycket. (35 §& I a mom. sjunde stycket)

Som fåmansföretag räknas Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag, ceckonomisk för- a) aktiebolag och ekonomisk förening och handelsbolag, vari ak- ening, vari en fysisk person eller ett tierna eller andelarna till övervä- fåtal fysiska personer äger så många gande del ägas eller på därmed jäm- aktier eller andelar att dessa personer förligt sätt innehavas — direkt eller ge- har mer än hälften av rösterna för aknom förmedling av juridisk person — tierna eller andelarna i företaget. av en fysisk person eller ett fåtal fy- samt siska personer: samt

b) aktiebolag, ekonomisk för- b) aktiebolag och ekonomisk förening och handelsbolag, vars verk- ening vars verksamhet är uppdelad samhet är uppdelad på verksamhets- på verksamhetsgrenar. som är obegrenar, som äro oberoende av var- roende av varandra, såvida en perandra, såvida en person genom ak- son genom aktie- eller andelsinnetie- eller andelsinnehav, avtal eller hav, avtal eller på därmed jämförlipt på därmed jämförligt sätt har den re- sätt har den reella bestämmanderätella bestämmanderätten över sådan ten över sådan verksamhetsgren och verksamhetsgren och självständigt självständigt kan förfoga över dess kan förfoga över dess resultat. resultat.

Som fåmansföretag räknas dock

inte uktiemarknadsbolag enligt lagen

(1985:571) om värdepappersmark-

naden. Som fåmansföretag räknas

inte heller bostadsföreningar och bo-

stadsaktiebolag som avses i 2§

7 mom. första stycket lagen om statlig

inkomstskatt.

Som fåmansägt handelsbolag räk-

HUS

a) handelsbolag, vari en fysisk per-

son eller ett fåtal fysiska personer ge- 3

8 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nom sitt andelsinnehav eller på annat

sätt har ett bestämmande inflytande;

samt

b) handelsbolag, vars verksamhet

är uppdelad på verksamhetsgrenar

som är oberoende av vurandra, så-

vida en person genom andelsinne-

hav, avtal eller på därmed jämförligt

sätt har den reella bestämmanderät-

ten över sådan verksamhetsgren.

Med ägare enligt ättonde och

tionde styckena avses den som — di-

rekt eller genom förmedling av juri-

disk person — äger eller på därmed

jämförligt sätt innehar aktie eller an-

del i företaget. (35 § Ila mom. ättonde stycket)

Som företagsledare i fämansföre- Som företagsledare i fåmansföretag skall anses den eller de personer tag eller fåmansägt handelsbolag som till följd av eget eller närstaende skall anses den eller de personer som persons aktie- eller andelsinnehav i till följd av eget eller närstående perfåmansföretaget eller annan lik- sons aktie- eller andelsinnehav i nande grund har ett väsentligt infly- företaget eller annan liknande grund tande i företaget eller — där fråga är har ett väsentligt inflytande i företaom företag som avses i sjunde get eller — där fråga är om företag stycket b) -- den som har den reella som avses i åttonde stycket b eller bestämmanderätten över viss verk- tionde stycket b — den som har den samhetsgren och självständigt kan reella bestämmanderätten över viss förfoga över dess resultat. verksamhetsgren och självständigt (35 § I a mom. nionde stycket) kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av detta moment Vid tillämpning av denna anvisskall såsom närstående person räk- ningspunkt skall såsom närstående nas föräldrar, far- och morföräldrar, person räknas föräldrar, far- och make, avkomling eller avkomlings morföräldrar, make, avkomling elmake, syskon eHer syskons make el- ler avkomlings make, syskon eller ler avkomling samt dödsbo vari den syskons make eller avkomling samt skattskyldige eller någon av nämnda dödsbo vart den skattskyldige eller personer är delägare. Med avkom- någon av nämnda personer är delling avses jämväl styvbarn och fos- ägare. Med avkomling avses jämväl terbarn. styvbarn och fosterbarn. (35§ I a mom. sjätte stycket)

15. Har lån lämnats i strid mot be- 15. Har penninglån lämnats i strid stämmelserna i 12 kap. 7§ aktiebo- mot bestämmelserna i 12 kap. 7§ aklagslagen (1975:1385) eller 118 la- tiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § gen (1967:531) om tryggande av lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelse m.m. utgör låne- pensionsutfästelse m. m., skall låne-

beloppet, till den del återbetalning beloppet beskattas hos låntagaren icke skett, intäkt av tillfällig förvärvs- som intäkt av tjänst, såvida inte svnverksamhet för låntagaren. nerliga skäl föreligger mot dettu.

INET

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 33§

3." Har skattskyldig i sin tjänst 3. Har skattskyldig i sitt arbete

verkställt tesor som varit förenade företagit resor som varit förenade med övernattning utom den vanliga med övernattning utom den vanliga verksamhetsorten, äger han rätt at verksamhetsorten, äger han rätt sill åtnjuta avdrag icke blont för kostna- avdrag för den ökning i levnadskostden för själva resan utan jämväl för naden, som han har haft på grund av den ökning i levnadskostnaden, som att han vistats utom sin vanliga verkden skattskyldige kan kava fått vid- samhetsort. kännas på den grund, att han vistats Den vanliga verksumhetsorutom sin vanliga verksamhetsort, så- ten utgörs av ett område inom ett avsom för hotellrum, ökad kostnad för stånd av 50 kilometer från den skattföda osv. Därest i tjänst, som uvses i skyldiges tjänsteställe. Med vanlig punkt+ andra stycket av anvisning- verksumhetsort likställs ett område urna till 32§, anvisats särskild ersätt- inom ett avstånd av 50 kilometer från ning för kostnaderna, får avdrag den skattskyldiges bostad. Tjänstedock icke äga rum. Har enligt 2 kap. ställe är den plats där en arbetsta- 14§ 3 lagen (1990:00) om självdekla- gare fullgör huvuddelen av sitt arration och kontrolluppgifter trakta- bere. Om detta sker under förflyttmentsersättningar och andra ersätt- ning eller på arbetsplatser som hela ningar icke upptagits såsom intäkt, tiden växlar, anses som tjänsteställe i må ej heller de emot ersättningarna regel den plats där arbetstagaren fullsvarande kostnaderna avdragas. gör en del av sitt arbete, såsom att

hämta och lämna arbetsmaterial eller

utföra förberedande och avslutande

arbetsuppgifter. Om urbete på varje

arbetsplats pågår begränsad tid enligt

de villkor som gäller för vissa arbets-

tagare inom byggnads- och anlägg-

ningsbranschen eller därmed jämför-

liga brunscher skall den skatutskyldi-

ges bostad anses som tjänsteställe.

I första stycket avsedd ökning i lev- Kostinadsökning — enligt — första nadskostnaden skall, där den skatt- stycket kan avse utlägg för logi, merskyldige inte visar större ökning, an- kostnad för måltider samt diverse ses ha uppgått till ett belopp motsva- småutgifter. rande den ersättning som av arbetsgi- Har arbetsgivare för förrättning varen utgivits för kostnudens täck- inom riket utgivit ersättning för att ande (traktamente), dock högst till täcka kostnadsökningen för måltider belopp som i enlighet med vad nedan och småutgifter — dagtraktameni detta stycke sägs motsvarar största te —-, och visar den skattskyldige inte normala ökning i levnadskostnaden. större ökning, medges avdrag med Riksskatteverket fastställer för varje belopp motsvarande den uppburna kalenderår ett belopp (normalbe- ersättningen, dock högst 150 kronor lopp) motsvarande största normala per dag (helt maximibelopp för ökning i levnadskostnaden för ett dag). Detta maximibelopp avser dygn. Resun skall anses ha varat det kostnadsökning för måltider och antal dygn som motsvarar antalet småutgifter under varje hel dag som övernattningar. Omfanar vistelse på har tagits i anspråk för resun. Som en och samma ort längre tid än 15 hel dug anses även avresedag om re-

"6 Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dygn i följd, skall från och med det sun har påbörjats före kl. 12.00 och sextonde dygnet såsom största nor- hemkomstdag om resan har avslutats mala ökning i levnadskostnaden räk- efter kl. 19.00. Om resan har påbörnas sex tiondelar av normalbeloppet. juts senare eller avslutats tidigare Vid 1984-1991 års taxeringar skall skall avdraget bestämmas till högst för skattskyldig som vid arbete inom ett halvt maximibelopp. byggnads- och — unläggningsbran- Om den skattskyldige inte fått erschen forHöpande haft sin arbetsplats sättning från arbetsgivaren för att förlagd till en och samma ort utanför täcka kostnadsökning för måltider den vanliga verksamhetsorten under och småutgifter men gör sannolikt att längre tid än två år för tid därefter så- han haft sådana merkostnader medsom största normala ökning i lev- ges uvdrag enligt schablon med 75 nadskostnaden anses ett belopp mot- kronor per dag. svarande den del av normalbeloppet Vill skattskyldig visa att kostnadssom avser kost vid förrättning som ökningen i ext och samma anställning pågått längre tid än 15 dygn ökat med varit större än avdrag som beräknats faktisk kostnad för logi på arbetsor- i enlighet med vad nu sagts, skall utten. Vill skattskyldig visa att kost- redningen avse hans samtliga förnadsökningen i er och samma tjänst rättningar inom riket i nämnda anvarit större än avdrag som beräknats ställning under beskattningsåret. i enlighet med vad nu sagts, skall ut- Avdrag för kostnad för logi vid redningen avse hans samtliga för- förrättning inom riket medges med rättningar i nämnda fjänst under be- belopp motsvarande den faktiska utskattningsåret; dock att i fråga om giften. Kan den skattskyldige inte avdrag för ökning i levnadskostna- visa logikostnaden medges avdrag den från och med det sextonde dygnet med belopp motsvarande ersättning i följd på en och samma ort eller un- som uppburits från arbetsgivaren — der förrättning på utrikes ort levnads- nättraktamente. Detta avdrag kostnadsökningen får beräknas för får dock inte överstiga 75 kronor per varje förrättning för sig. natt (maximibelopp för natt).

Avdrag för ökade levnadskostna- När arbete utom den vanliga verkder är däremot icke medgivet enbart samhetsorten varit förlagt till en och på den grund, att den skattskyldige samma ort inom riket under längre har sitt arbete på annan ort än den, tid än tre månader i en följd bedöms där han har sin bostad. Har den rätten till avdrag och beräknas detta skattskyldige bosatt sig på annan ort enligt bestämmelserna i punkt 3 a. En än den, där han har tjänst eller an- löpande förrättning anses bruten enställning, eller antagit arbete, som dust av uppehåll som beror på att arskall utföras på annan ort än den, där bewi förläggs till annan ort under han är bosatt, är avdrag i regel icke minst fyra veckor. medgivet. Avdrag medgives dock för Hur skattskyldig som har rätt till det tall, au anställningen avser en- uvdrag för ökade levnadskostnader dast en kortare tid efter skall bedri- enligt denna punkt erhållit kostförvas å flera olika platser eller det av mån skall avdraget reduceras med annan anledning icke skäligen kan hänsyn härtill. ifrågasättas, att den skattskyldige Kostnadsökning under förrättning skall avflvtta till den ort, där arbetet som varit förenad med övernattning skall utföras. på utrikes ort, får beräknas för varje

Oavsett vad i nästföregående förrättning för sig. Avdraget skull stycke sägs äger skattskyldig, som på även här, om den skattskyldige inte grund av sitt arbete bosart sig på an- visar större ökning, anses ha uppgått nan ort än den där hans familj är bo- till belopp som motsvarar den kostsatt, därest det med avseende på ma- nadsersättning som arbetsgivaren gi- 116

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kes förvärvsverksamhet, svårighet vit ut. Avdraget för merkostnad för att anskaffa familjebostad eller an- måltider och småutgifter får dock nan därmed jämförlig omständighet inte överstiga belopp som kan anses icke skäligen kan ifrågasättas, att fa- motsvara största normala ökning i miljen skall avflytta till den skattskyl- levnadskostnaden under ett dvgn för diges bostudsort, åtnjuta avdrag för respektive förrättningsland. den ökning i levnadskostnaden som 3a. En avdragsgill fördyring avföranledes uv den skilda bosätt- seende ökade levnadskostnader kan ningen. Om båda makarna äro be- inte anses föreligga enbart av den anrättigade till sådant avdrag, skall, där ledningen att den skattskyldige arbemakarna ej överenskommit om an- tar på annan ort än den där han har nan fördelning, det sammanlagda av- sin bostad. Avdrag medges dock i draget tillkomma dem med hälften följande fall, nämligen om var. Vad här sagts skall, såvitt avser arbetet avser endast en kortare makar, icke äga tillämpning i fall tid, som i 528 2 mom. sägs. arbetet visserligen inte kan beteck-

nas som kortvarigt men ändå typiskt

sett är tidsbegränsat till sin natur eller

sådant att en fast anknytning till den

tidigare bostadsorten krävs,

arbetet skall bedrivas på flera

olika platser eller

det av annan anledning inte skäli-

gen kan ifrågasättas att flyttning bör

ske till arbetsorten.

Oavsett vad som ovan sagts har en

skattskyldig, som på grund av sitt ar-

bete flyttat till ny bostadsort, rätt till

avdrag för ökade levnadskostnader

om bostad för den skattskyldige,

dennes muke, sambo eller familj be-

hållits på den tidigare bostadsorten

och sådan dubbel bosättning är skä-

lig på grund av

makes eller sambos förvärvsverk-

samhet,

svårighet att anskaffa fast bostad

på verksamhetsorten eller

annan särskild omständighet.

Avdrag enligt denna punkt medges

endast om övernattning på arbetsor-

ten äger rum.

Avdrag medges endast om avstån-

det mellan bostadsorten och arbets-

orten är längre än 50 kilometer.

Avdrag enligt första stycket med-

ges under längst två år och t övrigt

under längst tre år för gifta eller sam-

boende par och under längst ett år för

ensumstående skattskyldiga. I den

angivna tiden skall inräknas tid un-

der vilken uvdrag för samma förrätt-

ning medgetts enligt punkt 3. Avdrag 117

medges dock för längre tid än som sagts nu, om anställningens natur eller undra särskilda skäl talar för det.

Avdrag för kostnad för logi beräknas till belopp motsvarande den faktiska utgiften. För skattskyldiga som avses i punkt 3 ovan medges dock avdrag enligt bestämmelserna i punkt 3 sjunde stycket. Ökningen i kostnaderna för måltider och småutgifter på arbetsorten beräknas antingen enligt utredning om den faktiska kostnadsökningens storlek eller sehablonmässigt. Den schablonmässiga ökningen beräknas

I. för skattskyldiga som under de första tre månaderna av bortovaron medgivits avdrag enligt punkt 3 ovan och som alltjämt uppbär kostnadsersättning från arbetsgivaren till 100 kronor per dug,

2. för skattskyldiga som medges avdrag enligt första stycket till 75 kronor per dag (ett halvt maximibelopp) under de första tre månaderna av bortovaron och därefter samt i fall av dubbel bosättning till 50 kronor per dag (ett tredjedels maximibelopp).

Hur skattskyldig som har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader enligt denna punkt erhållit kostförman skall avdraget reduceras med hänsyn härtill.

3b. Den som på grund av sitt arbere vistas på annan ort än sin eller sin familjs hemort, äger rätt till skäligt avdrag för kostnad för en hemresu varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdruget gäller endast kostnad för resa inom riket.

Avdraget skall i regel beräknas efter kostnad för billigaste färdsätt. Om avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger sjuhundra kilometer eller resan företagits till eller från Gotland medges dock avdrag för kostnad för flygresa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostnader för resa med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som använt egen bil för resor 3 ce. Den som använt egen bil för i tjänsten har rätt till avdrag för kost- resor i tjänsten har rätt till avdrag naden med ett belopp om 1 krona för kostnaden med ett belopp om 1 och 20 öre för varje körd kilometer. krona och 20 öre för varje körd kilo-

meter.

till 41.8

4.7 I fråga om annan förvärvs- 4. I fråga om inkomst av tjänst gälkälla än jordbruksfastighet, annan ler såsom allmän regel, att inkomst fastighet varav inkomsten beräknas skall anses hava åtnjutits under det enligt bokföringsmissiga grunder el- är, då densamma från den skattskyller rörelse gäller såsom allmän regel, diges synpunkt är att anse såsom att inkomst skall anses hava åtnjutits verkligen förvärvad och till sitt beunder det år, då densamma från den lopp känd. Detta är framför allt förskattskyldiges synpunkt är att anse hållandet, då inkomsten av den såsom verkligen förvärvad och till skattskyldige uppburits eller blivit sitt belopp känd. Detta är framför för honom tillgänglig för lyftning clallt förhållandet. då inkomsten av ler, såsom i fråga om bostadsförmån den skattskyldige uppburits eller bli- och andra förmåner in natura, då vit för honom tillgänglig för lyftning den på annat sätt kommit den skatteller. såsom i fråga om bostadsför- skyldige till godo, detta oberoende män och andra förmåner in natura, av huruvida inkomsten intjänats undå den på annat sätt komnut den der året eller tidigare. Har den skattskattskyldige till godo, detta obe- skyldige på grund av sin tjänst fått roende av huruvida inkomsten intjä- förvärva värdepapper på förmånliga nats under äret eller tidigare. Har villkor. tas förmänen upp till beden skattskyldige på grund av sin skattning det år förvärvet skedde. tjänst fått förvärva värdepapper på Vissa intäkter skall dock hänföras förmänhga villkor, tas förmånen upp till beskartningsåret, ehuru de icke till beskattning det år förvärvet uppburits eller varit tillgängliga för skedde. Vissa intäkter, t£. ex. av lyftning förrän efter nämnda års uttjänst, ränta å i bunk eller annan pen- gång. Förutsättningen härför är ninginrätning innestående medel emellertid, att de intjänats senast o0s.v. kunna dock hänföras till näst- under beskattningsåret och uppbuföregående års inkomst, ehuru de rits eller blivit tillgängliga för lyfticke uppburits eller vari tillgängliga ning före den 15 januari påföljande för lyftning förrän efter nämnda års år. Likaså skall intäkter som uppbuutgång. Förutsättningen härför är rits eller blivit tillgängliga för Ivftning emellertid, att de intjänats under be- efter den 15 december året före beskattningsåret och uppburits eller skattningsåret hänföras till beskattblivit för lyftning tillgängliga ome- ningsåret om de i sin helhet belöper delburt efter det årets utgång eller i tidigast på beskattningsäret. varje fall så tidigt under nästföljande år, att de praktiskt tuget kunna hänföras till inkomsten under beskuttningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, it. ex. hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsdrets ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit

+ Senaste Ivdelse 1989:1017. 119

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omedelbart före årets ingång. Särskilda regler: gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier, konvertibla skuldebrev, optionsrätter och andelar i vissa fall.

Å andra sidan skola utgifterna och Å undra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvär- omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det vet avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den år. då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst, som tidigare förvär- avser inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år vats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att beräknas inflyta. På motsvarande en utgift, som verkställts under året sätt som i frågu om intäkter gäller före eller efter beskattningsåret. kan dock även här, att en utgift. som bevara att praktiskt taget häntöra till taluts efter den 15 december året före utgift under beskattningsåret. Så beskattningsäret eller före den 15 jakan exempelvis, om ränta å en i en nuari året efter beskattningsåret, kan hyresfastighet intecknud skuld erlagts vara att hänföra till utgift under beomedelbart efter beskattningsårets skattningsåret. utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret, nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24§ I mom., gäller även punkt & av anvisningarna till 25 §. 1 fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst, gälla särskilda bestämmelser (fr anvisningarna till 36 § punkt I).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det år, varunder de inflyta, och utgifter. vilka icke omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det år. varunder de betalas. Ränta å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insättaren per den 31 december, unses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, Som innestå d annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å eu tidigare eller senare år. Om någon upplåtit uvverkningsrätt till skog mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera år. skall såsom intäkt för varje år upptagas den del uv köpe-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.

till 41 a§

2." Äger fastighet av annat slag än 2. Äger näringsfastighet del i såsom nämns i punkt I deli sådan sam- dan samfällighet som avses i 41a§ fällighet som avses i 41 a § och över- och överstiger fastighetens andel av stiger fastighetens andel av intäk- intäkterna i samfälligheten dess anterna i samfälligheten dess andel i del i sådana kostnader i verksamhesådana kostnader i verksamheten ten som är på en gång avdragsgilla som är på en gång avdragsgilla vid vid taxeringen med belopp undertaxeringen med belopp understig- stigande 300 kronor, föreligger icke ande 300 kronor, föreligger icke skyldighet att ta upp intäkterna och skyldighet att ta upp intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkostnaderna vid beräkning av in- komst av fastigheten. Förvaltas såkomst av fastigheten. Förvaltas sä- dan samfällighet av juridisk person, dan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juriskall kapitalinkomster som den juri- diska personen har uppburit och diska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp som belöper på fastigheten tas upp till beskattning i den förvärvskälla i till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24§ 2 mom., skall dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Skattskyldighet föreligger emellertid inte för den del av fastighets andel av ränteintäkterna som understiger 300 kronor.

49 Uppbär delägare utdelning 4. Uppbär delägare utdelning från från samfällighet, som avses i 2§ samfällighet, som avses i 2§ 11 11 mom. lagen (1947:576) om statlig mom. lagen (1947:576) om statlig ininkomstskatt, skall utdelningen av komstskatt, skall utdelningen av del-

"Senaste lydelse 1985:1017. "Senaste lydelse 1984:1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delägaren tas upp till beskattning ägaren tas upp till beskattning som som intäkt i den förvärvskälla vari intäkt i den förvärvskälla vari deldelägarfastigheten ingår eller, om in- ägarfastigheten ingår. | täkten av denna beräknas enligt 24§ 2 mom. eller enligt 2§ 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, som intäkt av kapital.

til 1428

1.5" Stundom inträffar, att ä en ort I. Stundom inträffar, att på en ort

saknas möjlighet att uthyra bostäder saknas möjlighet att uthyra bostäder och att för den skull något hyrespris och att för den skull något hyrespris för orten icke kan fastslås. Särskilt för orten inte kan fastslås. Särskilt gäller detta i glest befolkade orter, gäller detta i glest befolkade orter, där befolkningen huvudsakligen be- där befolkningen huvudsakligen består av jordbrukare. vilka bo å fas- stär av jordbrukare, vilka bo på fastigheter, som av dem brukas. Den tigheter, som av dem brukas. Den omständigheten. att uthyrningsmöj- omständigheten, att uthyrningsmöjlighet icke föreligger, medför dock lighet inte föreligger, medför dock icke, att bostadsförmån saknar vär- inte, att bostadsförmån saknar värde. Vid bestämmande av bostads- de. Vid bestämmande av bostadsförmänens värde i nu angivet fall förmånens värde 1 nu angivet fall kan hyrespriset i kringliggande orter kan hyrespriset i kringliggande orter tjäna till ledning. tjäna till ledning.

Värdet av produkter, varor eller Med marknadsvärdet avses det andra naturaförmåner, som ingå i pris som betalas på orten, om det valön eller annan inkomst, skall beräk- rit fråga om att för kontanta medel nas efter det pris, som i orten gällt, inköpa produkter, varor eller andra därest det varit fråga om att för pen- förmåner som ingår i lön eller annan ningar förskaffa sig dem. Kan ej dy- inkomst. Om ett sådant pris inte dilikt pris direkt angivas, skola nyttig- rekt kan anges, skall värdet tas upp heterna upptagas till det belopp, som till det belopp som med hänsyn till råmed hänsyn till föreliggande förhål- dande förhållanden kan beräknas vid landen kan beräknas hava åtgått, om en betalning med kontanta medel. Är de skolat gäldas i penningar, eller, då det fråga om produkter eller varor fråga är om produkter eller varor från egen näringsverksamhet, skall från egen jordbruksfastighet eller som värde tas upp det belopp som det egen rörelse, det belopp, som det kan kan beräknas att den skattskyldige beräknas, att den skattskyldige skulle skulle ha fått vid en försäljning under hava erhållit vid försäljning under jämförbara förhållanden av motsvajämförbara förhållanden av motsva- rande kvantiteter. rande kvantiteter.

I fråga om praktikanter, lärlingar, elever vid sjuksköterskeskolor och liknande förekommer, att vederbörande under utbildningstiden åtnjuter naturaförmåner (fri kost, fri bostad) eventuellt jämte en mindre kontantersättning, som närmast har karaktär av fickpengar. I dylika fall må värdet av naturaförmånerna jämkas och upptagas till det lägre belopp, som med hänsyn till kontantersättningens storlek och övriga förhållanden framstår som skäligt.

"Senaste lydelse 1987:1303.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.5! Värdet av bilförmån skall för 2. Värdet av bilförmån skall för helt år bestämmas till 30 procent av helt år bestämmas till 0,8 basbelopp nybilspriset i slutet av året före be- med tillägg av 20 procent av nybilsskattningsäret för senaste ärsmodell priset i slutet av året före beskattav förmånsbilen eller -- om bilmodel- ningsåret för senaste årsmodell av len då inte saluförs — till 30 procent förmånsbilen eller — om bilmodellen av ett uppskattat nybilspris, baserat då inte saluförs — till 0,8 basbelopp på nybilspriset för motsvarande mu- med tillägg av 20 procent av ett uppdeller. skattat nybilspris, baserat på nybils-

priset för motsvarande modeller.

Värdet får dock inte överstiga 42 pro-

cent eller understiga 35 procent av

nybilspriset.

Är förmånsbilens årsmodell äldre Är förmånsbilens årsmodell äldre

än tre år skall förmånens värde ned- än tre år skall förmånens värde nedsättas till 25 procent av det i första sättas till 85 procent av det värde stycket angivna nybilspriset. som framkommer vid en beräkning

enligt första stycket.

Är förmånsbilens ärsmodell sex år Är förmånsbilens årsmodell sex år

eller äldre skall värdet av förmånen eller äldre skall värdet av förmånen nedsättas till 25 procent av ett upp- nedsättas till 85 procent av det värde skattat nybilspris, baserat på 85 pro- som framkommer vid en beräkning cent av nybilspriset i slutet av året enligt första stycket men som grundar före beskattningsåret för de vanli- sig på ett uppskattat nybilspris, bagast förekommande bilarna. På den serat på 85 procent av nybilspriset i skattskyldiges begäran skall för- slutet av året före beskattningsäret månsvärdet bestämmas enligt andra för de vanligast förekommande bistycket, om sådant nybilspris som larna. På den skattskyldiges begäran där avses kan beräknas för förmåns- skall förmänsvärdet bestämmas enbilen. ligt andra stycket. om sådant nybils-

pris som avses I första stycket kan be-

räknas för förmånsbilen.

Vid beräkningen av förmånsvärdet enligt första-tredje styckena skall till det angivna nybilspriset i förekommande fall läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kronor.

Om den skattskyldige bekostar Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nytt- allt drivmedel för det privata nyttjandet av förmänsbilen skall för- jandet av förmäånsbilen skall förmånsvärdet nedsättas därigenom att mänsvärdet nedsättas med en femteden procentsats efter vilken förmåns- del. värdet enligt första-tredje styckena skall beräknas minskas med fyra.

Om den skattskyldige ätnjuter förmånen endast under en det av året skall förmånsvärdet beräknat enligt första-femte styckena sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte har åtnjutit förmånen.

Har företagsledare i fåmansföretag eller honom närstående person fått utnyttja bil som är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn till företagets verksamhet,

Senaste lydelse 1989:1017. Mu

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall till det enligt schablon beräknade värdet av bilförmån läggas ett belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för bilens användning i verksamheten och de för verksamheten erforderliga kostnaderna.

3.5" Förmånsvärdet av fri måltid 3. Förmånsvärdet av fri måltid bebestående av ett mål om dagen stående av ett mål om dagen (lunch (lunch eller middag) är lika med 60 eller middag) är lika med genomprocent av genomsnittspriset I riket snittspriset i riket för en lunchmåltid för en lunchmåltid av normal be- av normal beskaffenhet. Förmånsskaffenhet. Förmånsvärdet av helt värdet av helt fri kost är lika med 250 fri kost är lika med 150 procent av procent av nämnda genomsnittspris. nämnda genomsnittspris.

Får den skattskyldige måltid ge- Bidrar arbetsgivaren till kostnanom kupong gäller inte värderings- derna för anställds måltid och komreglerna i närmaste föregående mer härigenom den anställdes koststycke, om kupongvärdet för en mål- nad för måltiden att understiga getid överstiger genomsnittspriset av- nomsnittspriset skall skillnaden tas rundat uppåt till närmast hela kron- upp som förmån av delvis fri måltid. tal.

till 46§

6.5) Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Avdraget får inte överstiga den Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för an- skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattninasåret eller året tingen beskattningsåret celler året närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-in- inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruks- komst som hänför sig till näringsfastighet eller rörelse eller som hän- verksamhet eller som hänför sig till för sig till anställning, om den skatt- anställning, om den skattskyldige skyldige helt saknar pensionsrätt i helt saknar pensionsrätt i anställning anställning och inte är anställd i ak- och inte är anställd i aktiebolag eller tiebolag eller ekonomisk förening ekonomisk förening vari han har såvari han har sådant bestämmande dant bestämmande inflytande som inflytande som avses i punkt 2e avses i punkt 20 e femte stycket av femte stycket av anvisningarna till anvisningarna till 233, får avdraget 2985. får avdraget uppgå till sam- uppgå till sammanlagt högst 35 promanlagt högst 35 procent av inkoms- cent av inkomsten till den del den ten till den del den inte överstiger inte överstiger tjugo gånger det bastjugo gånger det basbelopp som en- belopp som enligt lagen (1962:381) ligt lagen (1962:381) om allmän för- om allmän försäkring bestämts för säkring bestämts för året närmast året närmast före taxeringsåret samt före taxeringsaret samt högst 25 pro- högst 25 procent av den del av incent av den del av inkomsten som komsten som överstiger tjugo men överstiger tjugo men inte trettio inte trettio gånger nämnda basbe-

"Senaste lydelse 1987:1303. Senaste lydelse 1986:1113. 124

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

gånger nämnda basbelopp. I fråga lopp. I fråga om övrig A-inkomst får om Övrig A-inkomst får avdraget avdraget uppgå till högst 10 procent uppgå till högst 10 procent av in- av inkomsten till den del den tillsamkomsten till den del den tillsammans mans med A-inkomst enligt föremed A-inkomst enligt föregående gående mening inte överstiger tjugo mening inte överstiger tjugo gånger gånger nämnda basbelopp. I stället . nämnda basbelopp. I stället för vad för vad som angivits i andra och som angivits i andra och tredje me- tredje meningarna av detta stycke ningarna av detta stycke får avdra- får avdraget beräknas till högst ett get beräknas till högst ett belopp belopp motsvarande angivet basbemotsvarande angivet basbelopp topp jämte 30 procent av inkomst jämte 30 procent av inkomst som som hänför sig till näringsverksamhänför sig till jordbruksfastighet eller het intill en sammanlagd A-inkomst rörelse intill en sammanlagd A-in- motsvarande tre gånger samma baskomst motsvarande tre gånger belopp. Avdraget beräknas i sin helsamma basbelopp. Avdraget beräk- het antingen på inkomst som skall nas i sin helhet antingen på inkomst tas upp till beskattning under besom skall tas upp till beskattning un- skattningsåret eller på inkomståret der beskattningsåret eller på in- närmast dessförinnan. komståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan be- riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pen- sluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med sionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av be- högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst en- som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak dast av tjänst men som i huvudsak saknar penstonsrätt i anställning, får saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jord- beräknat som för inkomst av näbruksfastighet eller rörelse på det sätt ringsverksamhet på det sätt som som föreskrivits i föregående stycke. föreskrivits i föregående stycke. Har Har sådan skattskyldig erhållit sär- sådan skattskyldig erhällit särskild skild ersättning i samband med att ersättning i samband med att anställanställning upphört och har han cj ning upphört och har han ej skaffat skaffat sig ett betryggande pensions- sig ett betryggande pensionsskydd. skydd, fär dock avdrag medges med får dock avdrag medges med högre högre belopp. Avdrag som avses i de belopp. Avdrag som avses i de två två närmast föregående meningarna närmast föregående meningarna får far dock inte beräknas för inkomst dock inte beräknas för inkomst som som härrör från aktiebolag eller härrör från aktiebolag eller ekonoekonomisk förening vari den skatt- misk förening vari den skattskyldige skyldige har sådant bestämmande har sädant bestämmande inflytande inflytande som avses i punkt 2e som avses I punkt 20 e femte stycket femte stycket av anvisningarna till av anvisningarna till 23 §. Har skatt- 298. Har skattskyldig. som — själv skyldig, som — själv eller genom föreller genom förmedling av juridisk medling av juridisk person — bedrivit person - drivit jordbruk, skogsbruk näringsverksamhet. upphört med eller rörelse, upphört med driften i driften i förvärvskällan och har han förvärvskällan och har han under under verksamhetstiden ej skaffat 125

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

verksamhetstiden ej skaffat sig ett sig ett betryggande pensionsskydd, betryggande pensionsskydd, får av- får avdrag beräknas även på B-indrag beräknas även på B-inkomst. komst. Avdraget fär i detta fall be- Avdraget får i detta fall beräknas räknas med beaktande av det antal med beaktande av det antal år den är den skattskyldige drivit näringsskattskyldige — drivit jordbruket, verksumheten, dock högst för tio år. skogsbruket eller rörelsen, dock Hänsyn skall vid bedömningen av högst för tio år. Hänsyn skall vid be- avdragets storlek tas till den skattdömningen av avdragets storlek tas skyldiges övriga pensionsskydd och till den skattskyldiges övriga pen- andra möjligheter till avdrag för avsionsskydd och andra möjligheter gift som avses i 46§ 2 mom. första till avdrag för avgift som avses i 46 § stycket 6. Avdraget får dock inte 2mom. första stycket 6. Avdraget överstiga ett belopp som för varje år får dock inte överstiga ett belopp som driften pågått motsvarar tio som för varje år som driften pågått gånger det basbelopp som enligt lamotsvarar tio gånger det basbelopp gen om allmän försäkring bestämts som enligt lagen om allmän försäk- för det år driften i förvärvskällan ring bestämts för det år driften i för- upphört och ej heller summan av de värvskällan upphört och ej heller belopp som under beskattningsåret summan av de belopp som under be- redovisats som nettointäkt av förskattningsäret redovisats som net- värvskällan och sådan inkomst av tointäkt av förvärvskällan och sådan kapital som är att hänföra till vinst inkomst av tillfällig förvärvsverk- med anledning av överlåtelse av församhet som är att hänföra till vinst värvskällan. Har riksskatteverket med anledning av överlåtelse av för- enligt punkt 1 tredje stycket av anvärvskällan. Har riksskatteverket visningarna till 318 medgivit att enligt punkt 1 tredje stycket av an- dödsbo tar pensionsförsäkring, anvisningarna till 31§ medgivit att ger riksskatteverket det högsta bedödsbo tar pensionsförsäkring, an- lopp varmed avdrag för avpift för ger riksskatteverket det högsta be- försäkringen får medges. Härvid lopp varmed avdrag för avgift för iakttas i tillämpliga delar bestämförsäkringen får medges. Härvid melserna i detta stycke om avdrag iakttas i tillämpliga delar bestäm- för skattskyldig som upphört med melserna i detta stycke om avdrag driften i en förvärvskälla. Mot beslut för skattskyldig som upphört med av riksskatteverket i fråga som avses driften i en förvärvskälla. Mot beslut i detta stycke får talan inte föras. av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 3 2 mom. första stycket 6 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.

Mced A-inkomst avses inkomst av Med A-inkomst avses inkomst av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tjänst samt inkomst av jordbruksfas- aktiv näringsverksamhet samt intighet och rörelse om den skattskyl- komst av tjänst smed bortseende från dige varit verksam i förvärvskällan i sådan intäkt som avses i 32§ I mom. ej blott ringa omfattning. Till A-in- första stycket h och i. Till A-inkomst komst räknas även inkomst ombord räknas även inkomst ombord enligt enligt lagen (19358:295) om sjömans- lagen (1958:295) om sjömansskatt skatt samt enligt 1§ 2 mom. nämnda samt enligt 1§ 2 mom. nämnda lag lag skattepliktig dagpenning. Med skattepliktig dagpenning. Med B-in- B-inkomst avses övriga inkomster. komst avses inkomst av passiv näringsverksamhet samt sådan intäkt av tjänst som avses 132§ I mom. första stycket h och i.

till 48 §

1. Vid tillämpningen av 48§ 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lägen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda grundavdraget till 1.325 basbelopp. För övriga skuttskyldiga uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. För gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension, uppgår avdraget till 1,5 basbelopp.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2§ lagen om pensionstillskott. För den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och hälften uv pensionstillskott

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som uppburits enligt 2a§ nämnda

lag.

Det särskilda grundavdraget redu-

ceras med 65 procent av den del av

uppburen pension som överstiger det

för den skattskyldige enligt undra

stycket gällande avdragsbeloppet.

Pension som utgår på grund av an-

nan pensionsförsäkring än tjänste-

pensionsförsäkring reducerar dock

inte det särskilda grunduvdraget.

För den som vid utgången av året

före beskattningsåret inte uppbar

folkpension reduceras det särskilda

grundavdraget i stället med 65 pro-

cent av den del av taxerad inkomst

som överstiger det för den skattskyl-

dige enligt andra stycket gällande av-

dragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående

sagts om reducering föreligger alltid

rätt till särskilt grundavdrag med så

stort belopp som den skattskyldige

skulle ha fått i grundavdrag enligt

48§ 2 eller 3 mom. om dessa bestäm-

melser t stället hade tillämpats.

(anv. till 49§ p. 1)

Oskift dödsbo efter person, som 3. Dödsboet efter den som vid sitt vid sitt frånfälle varit här bosatt, frånfälle var bosatt här i riket har på äger på grund av bestämmelserna i grund av bestämmelsen i 53 § 3 mom. 53§ 3 mom. att för det beskatt- första stycket rätt till kommunalt ningsär, under vilket dödsfallet in- grundavdrag för det beskattningsår, träffat, ämjura kommunalt grundav- under vilket dödsfallet inträffat, drag med belopp. som skulle hava med belopp som skulle ha medgetts tillerkänts den avlidne, därest han den avlidne om denne fortfarande fortfarande levt. Har nämnda person hade levat. Var den avlidne inte boicke varit under hela tiden mellan satt här i riket under hela tiden melbeskattningsårets ingång och döds- lan beskattningsårets ingång och fallet här i riket bosatt, skall avdrag dödsfallet, skall, när 488 3 mom. tillmedgivas dels för den tid han varit lämpas, grundavdrag medges dels härstädes bosatt, dels för tiden efter för den tid han var bosatt här, dels dödsfallet till beskattningsårets ut- för tiden mellan dödsfallet och begång och för den sammanlagda tiden skattningsårets utgång samt för den beräknas i enlighet med de i 48§ 3 sammanlagda tiden beräknas enligt mom. meddelade bestämmelserna. bestämmelserna i nämnda moment.

Avdrag, varom nu sagts, medgives Avdrag enligt första stvcket medutan hänsyn därtill, att dödsboet ef- ges utan hänsyn rill att dödsboet skifter den avlidne skiftats före utgången tats före utgången av det beskattav det beskattningsär, under vilket ningsäår, under vilket dödsfallet indödsfallet ägt rum. träffat.

|

"Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse Prop. £989/90:110

(anv. till 49§ p. 2)

Oskift dödsbo efter person, som 4. Dödsboet efter den som vid sitt vid sitt frånfälle icke varit här i riket frånfälle inte var bosatt här i riket bosatt, må vid taxering medgivas kan på grund av bestämmelsen i 53 § grundavdrag allenast för den tid, un- 3 mom. första stycket ha rätt till komder vilken nämnda person det be- munalt grundavdrag för det beskattskattningsår, då dödsfallet inträf- ningsår, under vilket dödsfallet infade, varit här i riket bosatt. träffade, om den avlidne under nå-

gon del av det året var bosatt här.

till 52 55

Har makar tillsammans deltagit i Har makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet avseende in- näringsverksamhet gäller bestämkomst av jordbruksfastighet eller rö- melserna i andra-sjätte styckena. relse gäller bestämmelserna i andrasjätte styckena.

Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning:i verksamheten och den andra maken inte har en sådan ledande ställning. Den make som sålunda driver verksamheten beskattas för hela inkomsten av verksamheten om annat inte följer av tredje och fjärde styckena. Har ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker beskattning enligt femte stycket.

När verksamheten bedrivits av När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbe- maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar tat i verksamheten, får makarna förunder beskattningsåret, får makarna dela inkomsten sig emellan så att en fördela inkomsten sig emellan så att del av hela inkomsten av förvärvsen del av hela inkomsten av för- källan, beräknad = enligt lagen värvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdrag för avsättning för egenföre avdrag för avsättning för egen- avgifter enligt lagen (1981:691) om avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, hänförs till medhjälsocialavgifter, hänförs till medhjäl- pande make. Denna del får inte tas pande make. Denna del får inte tas upp till högre belopp än som kan anupp till högre belopp än som kan an- ses motsvara marknadsmässigt veses motsvara marknadsmässigt ve- derlag för medhjälpande makens arderlag för medhjälpande makens ar- bete jämte egen sjukpenning eller bete jämte egen sjukpenning celler annan ersättning som avses i punkt annan ersättning som avses i punkt I1 av anvisningarna till 22 §. 14 av anvisningarna till 21§ eller

punkt 9 av anvisningarna till 28 8.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma — bostadsutrymime — får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter

Senaste lydelse 1981:1150.

9 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lugen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

I de fall då verksamhet bedrivits av den ena av makarna och den andra maken ägt del i förvärvskällan eller det i denna nedlagda kapitalet, möter inte hinder att — utöver vud som anges i tredje stycket — hänföra ytterligare en del av inkomsten till sistnämnda make, motsvarande skälig ränta som han kan ha uppburit på grund av sin äganderätt eller kapitalinsats.

Har makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn tiil hans arbete och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom.

Vad som på vardera maken belö- Vad som på vardera maken belöper enligt bestämmelserna i första- per enligt bestämmelserna i första— femte styckena, sedan därifrån av- femte styckena, sedan därifrån avräknats på maken belöpande del av räknats på maken belöpande del av avsättning för egenavgifter, utgör avsättning för egenavgifter, utgör den skattskyldiges nettointäkt av för- den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan. värvskällan.

Av 658 framgår, att bestämmelser som avser gift skattskyldig i vissa fall skall tillämpas i fråga om dem som, utan att vara gifta, lever tillsammans.

till 53 §

3.55 Med fast driftställe för rörelse 3. Med fast driftställe för näringsavses en stadigvarande plats för af- verksamhet avses en stadigvarande färsverksamhet, från vilken rörelsen plats för affärsverksamhet, från vilhelt eller delvis bedrivs. ken verksamheten helt eller delvis

bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt: a) plats för företagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, ec) verkstad,

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eler annan plats för utvinning av naturtillgångar,

g) plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet,

h) fastighet som utgör oOmsätt- h) fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse. ningstillgång i näringsverksamhet.

Fast driftställe anses också före- Fast driftställe anses också föreligga, om någon är verksam för rö- ligga, om någon är verksam för närelsen här 1 riket och har fått och re- ringsverksamheten här i riket och gelmässigt använder fullmakt att har fått och regelmässigt använder

"Senaste lydelse 1986:1113. 130

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sluta avtal för rörelsens innehavare. fullmakt att sluta avtal för verksarm-

hetens innehavare.

Fast driftställe anses däremot inte föreligga enbart av det skälet att någon bedriver affärsverksamhet här i riket genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Ersättning i form av royalty eller Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnytt- periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immate- jande av materiella eller immateriella tillgångar skall anses som in- riella tillgångar skall anses som intäkt av rörelse som här bedrivits från täkt av näringsverksamhet som här fast driftställe, om ersättningen skall bedrivits från fast driftställe, om erhänföras till intäkt av rörelse och om sättningen skall hänföras till intäkt den härrör från en här i riket från av näringsverksamhet och om den fast driftställe bedriven rörelse. härrör från en här i riket från fast

driftställe bedriven näringsverksam-

het.

till 54 §

3.5" Skattefrihet enligt 54§ första 3. Skattefrihet enligt 54§ första

stycket f föreligger om stycket f föreligger om anställningen

a) anställningen och vistelsen ut- och vistelsen utomlands varat minst omlands varat minst sex månader sex mänader i den mån inkomsten och avsett anställning hos arbetsgi- beskattats i verksamhetslandet. Om vare som bedriver näringsverksam- anställningen och vistelsen utomhet från fast driftställe i det lund där lands varat minst ett år i samma land arbetet utförs samt inkomsten belas- och avsett anställning hos annan än tar driftstället såsom omkostnad; el- svenska staten, svensk kommun, ler svensk — landstingskommun = eller

b) anställningen och vistelsen ut- svensk församling medges dock såomlands varat minst ett år i samma dan befrielse även om inkomsten inte land och avsett anställning hos an- beskattats i verksamhetslandet på nan än svenska staten, svensk kom- grund av lagstiftning eller administmun, svensk landstingskommun el- räativ praxis ti detta land eller avtal ler svensk församling. som detta land ingått.

Vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. I fråga om sädan anställning gäller vid 1986-1991 års taxeringar att skattefrihet föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare. som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person, och anställningen utövats ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7§ 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594).

I tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar.

Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undantas från skatt i Sverige enligt 54§ första stycket f men inträffar under anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger. skall inkomsten likväl undan-

5 Senaste lydelse 1989:1017.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omständigheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig.

till 65 §

1.57 Utan hinder av vad som före- 1. Utan hinder av vad som föreskrives i 65 § andra stycket skola be- skrivs 165 § andra stycket skall bestämmelserna I 20 § andra stycket stämmelserna i 20 § andra stycket och anvisningarna till 52 § äga till- och anvisningarna till 52 § tillämpas lämpning under tid. då makar leva under tid, då makar lever tillsamtillsammans. Upphör sammanlevna- mans. Upphör sammanlevnaden, den, äga bestämmelserna. alltjämt tillämpas bestämmelserna = fortfatillämpning till dess förutsättningar runde till dess förutsättningar för allför allmänt avdrag för periodiskt un- mänt avdrag för periodiskt underderstöd från den ena maken till den stöd från den ena maken till den andra föreligga enligt punkt 5 av an- andra föreligger enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 §. Om på grund av visningarna till 46 §. vad nu sagts bestämmelserna i 205 andra stycket och anvisningarna till 52 § äro tillämpliga endast för del av beskattningsåret, skall ändock frågan huruvida skattskyldigs make gjort sådan minsta arbetsinsats, som fordras för taxering enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §, avgörus med hänsyn till hans arbetsinsats under hela beskattningsåret i den skuttskyldiges förvärvsverksamhet.

Denna lag" träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1 juli juli 1985 och tillämpas såvitt avser 1985 och tillämpas sävitt avser punkt punkt I av anvisningarna tll 53 § I av anvisningarna till 533 första första gången vid 1987 års taxering gången vid 1987 ärs taxering och i och i Övrigt första gången vid 1986 övrigt första gången vid 1986 års års taxering. I fråga om den som av- taxering. I fråga om den som avrest rest från Sverige före den 1 juli 1982 från Sverige före den I juli 1982 och och därefter inte här har eller har därefter inte här har eller har haft haft sitt egentliga bo och hemvist cl- sitt egentliga bo och hemvist eller ler stadigvarande vistats här gäller stadigvarande vistats här gäller äldre äldre bestämmelser i punkt I av an- bestämmelser i punkt 1 av anvisvisningarna till 53 §. Dock gäller de ningarna till 53 §. Dock gäller de nya nya bestämmelserna i punkt I andra bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av nämnda anvisningar, om stycket av nämnda anvisningar, om sådana omständigheter som enligt sådana omständigheter som enligt bestämmelserna kan medföra att en bestämmelserna kan medföra att en person skall anses bosatt här, före- person skall anses bosatt här, föreligger efter ikraftträdandet. Vidare ligger efter ikraftträdandet. Vidare gäller äldre bestämmelser i 54§ och gäller äldre bestämmelser i 54 § och punkt 3 av anvisningarna till 54§ punkt 3 av anvisningarna till 548 i fortfarande i fråga om anställning fråga Om inkomst som uppburits före utomlands som har påbörjats före utgången av år 1992 på grund av an-

Senaste lydelse 1976:67. SSTONS:362.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ikraftträdandet. Om den skattskyl- = ställning utomlands som har påbördige begär det skall dock en ny an- = jats före ikraftträdandet. Om den ställning anses ha påbörjats vid la- — skattskyldige begär det skall dock en gens ikraftträdande. ny anställning anses ha påbörjats vid

lagens ikraftträdande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2—-30 nedan.

2. Äldre föreskrifter i 3 § med anvisningar tillämpas vid 1992 års taxering. Beträffande sådana skattskyldiga som avses i första stycket c av anvisningarna i den äldre lydelsen gäller detta dock i fråga om brutna räkenskapsår endast under förutsättning att avkortning eller förlängning av räkenskapsäret har skett på det sätt som anges i de två sista meningarna av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i bokföringslagen (1976:125).

3. Haren skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller underskott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 41 § andra stycket skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering inte ta upp andra ingående tillgångs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsäret men som tagits till beskattning det föregående beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det beskattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburits i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det äret, dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsåret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsåret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 ärs taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering i vidare män än vad som framgår av andra och tredje styckena.

4. De nya föreskrifterna i 26 § första stycket och 34 § andra stycket om avdrag för underskott som hänför sig till föregående år tillämpas inte vid 1992 års taxering.

5. För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter 139 § 2 mom. och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det, dä taxering för underskottsåret ägt rum. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet som avses i de nämnda föreskrifterna.

6. För sådant underskott som avses i äldre föreskrifter i 46 § 1 mom. tredje stycket och som inte utnyttjats tidigare föreligger rätt till avdrag vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det, då taxering för underskottsåret ägt rum. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av sådan inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse som avses i de nämnda föreskrifterna.

I fråga om sådant äldre underskott som avses i första stycket får medgivande avseende 1992 och senare års taxeringar lämnas enligt de upphävda bestämmelserna i 46 § I mom. femte stycket.

7. Äldre föreskrifter i punkt 4 andra stycket c och tredje stycket av anvisningarna till 27 § tillämpas vid 1992 års taxering. Vid avskattning skall dock 133 nedskrivningens belopp tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

8. Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av näringsfastighet enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall belopp som anges i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § och som hänför sig till tid före den 1 januari 1991 inte tas upp som intäkt.

9. Övergår fastighet i inkomstslaget jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse eller fastighet utom riket till privatbostadsfastighet den 1 januari 1991 och avyttras fastigheten under tiden den 1 januari 1991 — den 31 december 1999 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket första och andra meningarna av anvisningarna till 22 §. Vad som sagts gäller dock inte om omkostnadsbeloppet beräknas enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

10. Avyttras fastighet som avses i punkt 9 tas som intäkt upp belopp som anges i punkt 5 första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 §, dock inte i den mån de värdehöjande åtgärderna hänför sig till tid efter utgången av år 1990.

11. I fråga om fastighet som skall räknas som privatbostadsfastighet med hänsyn till förhållandena vid utgången av år 1991 gäller följande.

Skulle fastigheten vid tillämpning av äldre föreskrifter ha ingått i en förvärvskälla för vilken beskattningsåret börjat löpa före utgången av år 1990 skall fastigheten hänföras till näringsverksamhet för den del av beskattningsåret som avser år 1990. Punkt 6 av anvisningarna till 22 § skall inte tillämpas i detta fall.

Har vid 1991 års taxering lager på fastigheten tagits upp till lägre belopp än anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet vid utgängen av beskattningsåret efter avdrag för inkurans tas skillnaden upp som intäkt av näringsverksamhet vid 1992 ars taxering.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även del av fastighet.

12. I fråga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § gäller vid 1993-1995 års taxceringar att underlaget för räntefördelning multipliceras med 55. 70 respektive 85 procent av statsläneräntan vid beskattningsårets ingång.

13. Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § skall vid 1992-1999 års taxeringar i fråga om delägare i handelsbolag, utöver vad som följer av fjärde stycket i nämnda punkt, bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett belopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnadsbeloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv.

Övergångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsär som taxcrats år 1991 överstigit säväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

14. Äldre föreskrifter i punkt 2 b av anvisningarna till 25 § gäller i fråga om avdrag för värdeminskning på värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning som har anskaffats före ikraftträdandet. Byts sådan utrustning ut och har den skattskyldige på grund härav rätt till avdrag för reparation av byggnad medges dock inte avdrag för utrangering. I sådant fall skall ett belopp motsvarande vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvär-

det för utrustningen läggas till anskaffningsvärdet för byggnaden i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av material e.d. i samband med utbytet.

15. Äldre föreskrifter tillämpas på markanläggning som har anskaffats före ikraftträdandet. |

16. I fråga om utgifter som avses i punkt 15 av anvisningarna till 23 § tilllämpas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet.

17. I fråga om anslutningsavgift och anläggningsbidrag som avses i punkt 17 av anvisningarna till 23 § tillämpas äldre föreskrifter på utgifter före ikraftträdandet.

18. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna i punkt 3 fjärde stycket av anvisningarna till 24 § på arbeten som utförts senast under det räkenskapsår som taxeras år 1992 skall anskaffningsvärdet anses utgöras av de direkta kostnaderna för arbetet.

19. Äldre föreskrifter i punkt 8 första stycket av anvisningarna till 25 8 gäller i fråga om kostnader för reparation och underhåll som har utförts under beskattningsär för vilket taxering skett år 1991 eller tidigare. Vid senare års taxceringar görs avdraget i inkomstslaget näringsverksamhet.

20. Äldre bestämmelser i punkt I tredje stycket tredje och fjärde meningarna av anvisningarna till 28 § tillämpas om rörelsen påbörjats före utgången av år 1990. Uttrycket fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen skall härvid utgöra fastighetens anskaffningsvärde.

21. Vid 1991 års taxering tillämpas inte de äldre föreskrifterna i 35 § 1 a mom. tredje stycket på handelsbolagsdelägares förvärv från bolaget av cgendom som avses 135 § 3 och 4 mom. i momentens lydelse intill den 1 juli 1990.

22. Bestämmelsen om avyttring av tillgångar i handelsbolag i punkt 1 tredje stycket sista meningen av anvisningarna till 22 § tillämpas inte om tillgångarna anskaffats före ikraftträdandet och avyttrats före utgången av år 1991 och innehavet av tillgångarna betingats av näringsverksamhet som bedrivs av bolaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå bolaget nära.

23. Har tillgångar som avses I punkt I tredje stycket av anvisningarna till 22 § anskaffats före utgången av år 1990 skall beräkningen av realisationsvinst eller realisationsförlust enligt punkt I sista stycket av anvisningarna till 24 8 göras på grundval av vederlaget vid anskaffningen.

24. Vid sådana avyttringar som avses i punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall de upphävda bestämmelserna i punkt 4 a av anvisningarna till 41 § alltjämt tillämpas.

25. Äldre bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 41 8 tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om intäkter som uppburits och utgifter som erlagts i anslutning till årsskiftet 1990-1991.

26. Äldre föreskrifter i 32 § I mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före ikraftträdandet.

27. Äldre föreskrifter i 32 § 3 mom. tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om kostnadsersättning som avser tid före utgången av år 1990.

28. De nya föreskrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 § om skatteplikt för ersättning på grund av gruppsjukförsäkring tillämpas inte om försäkringsfallet har inträffat före ikraftträdandet.

29. Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall vid reduktion av det särskilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 § och in-

komst av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Vidare skall vid reduktion enligt punkt I femte stycket av nämnda anvisningar med taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment.

Vid 1992 och 1993 ärs taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna avscende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 § och — i fråga om makar — 52 § I mom. andra stycket. Vad som där sägs om fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2 mom. samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bostad av den skattskyldige, skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges 15 § första stycket.

Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag enligt 48 § 2 mom. första-femte styckena och 48 § 3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för denne.

30. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter som upphävs genom lagen och för vilka gällt övergångsbestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas.

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt!

dels att 4a §, 7§ 11 och 12 mom., 10§ 2-6 mom. samt 198 skall upphöra att välla,

dels att 18.28 1-10 mom., 3-5 §§. 6§ I och 2 mom. , 7§ 3-6 och 8& mom., 8—-9a8§. 108 I mom., 10a§, 118 I mom., 14§ I mom. samt övergångsbestämmelserna till lagen (1985:363) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse,

dels avt det i lagen skall införas nya bestämmelser, 2§ 12-16 mom. och 24- 30 §§, samt närmast före 24§ en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18¶Till staten skall årligen erläggas I mo m. Till staten skall årligen inkomstskatt enligt i denna lag givna erläggas inkomstskatt enligt denna bestämmelser. lag.

2 mom. Fysiska personer och

dödsbon skall erlägga statlig in-

komstskatt dels för inkomst av nä-

ringsverksamhet och inkomst av

tjänst (förvärvsinkomst) dels för in-

komst av kapital (kapitalinkomst).

3 mom. Juridiska personer utom

dödsbon skall erlägga statlig in-

komstskatt för inkomst av närings-

verksamhet.

Beträffande statlig inkomstskatt i 4 mom. Beträffande statlig inform av kupongskatt för utdelning å komstskatt i form av kupongskatt aktie i svenskt aktiebolag och beträf- för utdelning på aktie i svenskt akfande sjömansskatt skall gälla vad tiebolag och beträffande sjömansdärom finnes särskilt stadgat. skatt skall gälla vad därom finnes

särskilt stadgat.

Angäcende taxeringsmyndigheter 5 mom. Angående taxeringsoch förfarandet vid taxering till stat- myndigheter och förfarandet vid lig inkomstskatt stadgas i taxerings- taxering till statlig inkomstskatt lagen. stadgas i taxeringslagen (7990:000).

1 mom. Om vad som är att hän- I mom. Bestämmelserna i 3-5, föra till skattepliktig inkomst och om 18-27, 31-34, 41—44, 65 och 66 §§

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770 a 8 1960:605 785 Il mom. 1989:1040) 7512 mom. 1985:263 1082 mom. 1986:508 108 3 mom. 1986:508 1084 mom. 1986:508 1085 mom. prop. 1989/90:74 10 § 6 mom. 1986:508 § 19.8 1974:770, $ "Senaste lydelse 1986:1307. 137 "Senaste lydelse 1986:1114,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräkning av inkomst från olika för- kommunalskattelagen — (1928:370) värvskällor skall gälla vad i 17 § tillämpas också vid taxeringen till första och andra styckena samt 18-44 statlig inkomstskatt i den mån inte $$ kommunalskattelagen (1928:370) annat följer av denna lag. är stadgat i den mån inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

(3 § första och andra styckena)

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ samt 64—66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) äger motsvarande tilllämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

I den mån bestämmelserna i kom- I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag munalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kom- meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestäm- munalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxe- melser är tillämpliga vid taxeringen ringen till statlig inkomstskatt, skall till statlig inkomstskatt, skall även likaledes anvisningarna till kommu- anvisningarna till kommunalskattenalskattelagen i motsvarande delar lagen i motsvarande delar tillämpas. lända till efterrättelse.

För juridiska personer utom döds-

bon gäller bestämmelserna i fjärde-

åttonde styckena.

Beskattningsåret utgörs av det rä-

kenskapsår som slutat närmast före

taxeringsåret. I fråga om verksamhet

på vilken bokföringslagen

(1976:125) inte är tillämplig gäller

dock följande. Beskauningsåret får

avse — utom kalenderår — räken-

skapsår som omfattar tiden den 1

maj—den 30 april, den I juli- den 30

juni, den I september-den 31 au-

gusti eller tid som enligt 12§ andra

stycket bokföringslagen medgetts för

annan av den skattskyldige bedriven

verksamhet. Har skattskyldig påbör-

jat eller upphört med verksamheten

eller lagt om räkenskapsåret, skall

räkenskapsåret — utgöra — beskatt-

ningsår utan hinder av att det omfat-

tar annan tid än tolv månader. Rä-

kenskapsår som utsträcks att omfatta

längre tid än uderton månader skall

dock inte i något fall räknas som be-

skattningsår. Inte heller skall räken-

skapsår som lagts om till annan tid än

kalenderår räknas som beskatt-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsår i annat fall än då omläggningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskattningsår.

All inkomst hänförs till samma förvärvskälla.

Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som avses i 3§ I mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19§ kommunalskattelagen.

Ränteutgift och — med den begränsning som anges i 14 mom. —förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som omkostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas — utöver vad som följer av första stycket — 25§ 1-8 mom. och 2658 1—6 mom.

2 mom.” Inkomst av rörelse som 2 mom. Inkomst av verksamhet

kommissionärsföretag har drivit för som kommissionärsföretag har driett kommittentföretags räkning får vit för ett kommittentföretags räkredovisas hos kommittentföretaget ning får redovisas hos kommittentunder förutsättning företaget under förutsättning a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal, b) att kommissionärsföretaget b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har dri- inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfatt- vit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rö- ning vid sidan av den verksamhet relse, som drivits för kommittentföretagets räkning, c) att rörelsen drivits på det an- c) att verksamheten drivits på det givna sättet under hela beskattnings- angivna sättet under hela beskattåret för båda företagen eller sedan ningsåret för båda företagen eller sekommissionärsförtaget började dan kommissionärsföretaget bördriva verksamhet av något slag, jade driva verksamhet av något slag,

t$Scnaste lydelse 1986:1233.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att beskattningsåren för båda företagen utgätt vid samma tidpunkt samt

e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra företaget.

Med kommissionärsföretag för- Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk stås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver rö- ekonomisk förening, som driver relse i eget namn uteslutande för ett verksamhet i eget namn uteslutande eller flera andra sådana bolags eller för ett eller flera andra sådana boföreningars räkning, och med kom- lags eller föreningars räkning, och mittentföretag förstås bolag celler med kommittentföretag förstås boförening för vars räkning rörelsen lag eller förening för vars räkning drivs. verksamheten drivs.

Har kommissionärsföretag under Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse samma beskattningsår drivit verkför två eller flera kommittentföre- samhet för två eller flera kommittags räkning, får inkomsten redovi- tentföretags räkning, får inkomsten

sas hos dessa företag om de förut- redovisas hos dessa företag om de

sättningar som anges i första stycket förutsättningar som anges 1 första a och c--e är uppfyllda i förhållande stycket a och c-c är uppfyllda i förtill varje kommittentföretag och hällande till varje kommittentförekommissionärsföretaget inte under tag och kommissionärsföretaget inte beskattningsåret har drivit verksam- under beskattningsåret har drivit het i nämnvärd omfattning vid sidan verksamhet i nämnvärd omfattning av rörelse som har drivits för kom- vid sidan av verksamhet som har drimittentföretagens — räkning. Har vits för kommittentföretagens räkkommissionärsförhällandet tillkom- ning. Har kommissionärsförhållanmit av organisatoriska eller mark- det ullkommit av organisatoriska elnadstekniska skäl eller föreligger ler marknadstekniska skäl eler föreandra synnerliga skäl. kan riksskat- ligger andra synnerliga skäl. kan teverket dock på ansökan av kom- riksskatteverket dock på ansökan av mittentföretagen medge att inkoms- kommittentföretagen medge att inten får redovisas hos dem utan hin- komsten får redovisas hos dem utan der av att förutsättningar för avdrag hinder av att förutsättningar för avsom avses i första stycket ce inte före- drag som avses I första stycket c inte ligger. Riksskatteverkets beslut i föreligger. Riksskatteverkets beslut fråga som här avses får inte överkla- i fråga som här avses får inte övergas. klagas.

Vid prövningen av villkoret i Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den rörelse som första stycket e skall den verksamhet kommissionärsföretaget enligt avta- som kommissionärsföretaget enligt let skall bedriva för kommittentföre- avtalet skall bedriva för kommittenttagets räkning anses ingå i båda före- företagets räkning anses ingå i båda tagens verksamhet. Inkomst som en- företagens verksamhet. Inkomst ligt första eller tredje stycket redovi- som enligt första eller tredje stycket sas hos kommittentföretag skall hos redovisas hos kommittentföretag detta företag behandlas som om skall hos detta företag behandlas företaget självt hade drivit rörelsen. som om företaget självt hade drivit

verksamheten.

3 mom.” Äger svenskt aktiebo- 3 mom. Äger svenskt aktiebo-

lag. svensk ekonomisk förening eller lag, svensk ekonomisk förening,

"Senaste lydelse 1984:1061. 140

svensk ömsesidig skadeförsäkrings- svensk sparbank eller svenskt ömseanstalt (moderföretag) mer än nio sidigt skadeförsäkringsföretag (motiondelar av aktierna i ett eller flera . derföretag) mer än nio tiondelar av svenska aktiebolag (helägda dotter- aktierna eller andelarna i ett eller bolag). skall koncernbidrag som mo- flera svenska — aktiebolag — eller derföretaget lämnar till helägt dot- svenska ekonomiska föreningur (helterbolag eller som sådant bolag läm- ägda dotterföretag). skall koncernbinär till moderföretaget eller till an- drag som moderföretaget lämnar till nat helägt dotterbolag hos moder- helägt dotterföretag eller som sådant företaget anses som avdragsgill om- företag lämnar till moderföretaget kostnad för givaren och skattepliktig eller till annat helägt dotterföretag intäkt för mottagaren, även om bi- hos moderföretaget anses som avdraget inte för givaren utgör om- dragsgill omkostnad för givaren och kostnad för intäkternas förvärvande skattepliktig intäkt för mottagaren, eller bibehållande. Som förutsätt- även om bidraget inte för givaren utning för detta gäller gör omkostnad för intäkternas för-

värvande eller bibehållande. Som

förutsättning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksam- a) att varken givare eller mottagare heten för såväl givare som mottagare är — livförsäkringsföretag enligt avser jordbruksfastighet, annan fas- ömom., bostadsföretag — enligt tighet eller annan rörelse än försäk- 7mom., investmentföretag — enligt ringsrörelse som bedrivs av livför- 0 mom. eller förvaltningsföretag ensäkringsanstalt. ligt 7§ 8 mom. andra stycket,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering Öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller c) att dotterföretag som lämnar elmottar bidrag har varit helägt under ler mottar bidrag har varit helägt unhela beskattningsäret för både gi- der hela beskattningsåret för både vare och mottagare eller sedan dot- givare och mottagare eller sedan terbolaget började bedriva verksam- ' dotterföretaget började — bedriva het av något slag, verksamhet av något slag,

d) att. om bidrag lämnas från dot- d) att, om bidrag lämnas från dotterbolag will moderföretag, moder- terföretag ull moderföretag, moderföretaget skulle vara frikallat från företaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppbu- under beskattningsäret hade uppburits från dotterbolaget samt rits från dotterföretaget samt

e) att, om bidrag lämnas från dot- e) att, om bidrag lämnas från dotterbolag till annat dotterbolag. mo- terföretag till annat dotterföretag, derföretaget är förvaltningsföretag moderföretaget är investmentföretag som avses i 78 Smom. tredje stycket eller förvaltningsföretag som avses i eller moderföretaget 1 annat fall a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skulle vara antingen frikallat från skattskyldighet för utdelning som skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppbu- under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotterbolaget el- rits från det givande dotterföretaget ler skattskyldigt för utdelning som eller skattskyldigt för utdelning som under beskattningsäret hade uppbu- under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterbola- rits från det mottagande dotterföreget. taget.

Lämnar svenskt moderföretag koneernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget 141

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för bäde givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Lämnas, i fall som avses i första och andra styckena, bidraget mellan företag som enligt 35§ lamom. kommunalskattelugen — (1928:370) räknas som fåmansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan fastighet, skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren endast om något av följande ytterligare villkor är uppfyllt, nämligen att även mottagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet eller att givarens fastighetsinnehav till huvudsaklig del stadigvarande används i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda Skäl föreligger, medge unduntag från bestämmelserna i detta stycke. Riks- Skatteverkets beslut i dessa frågor får inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i Även i andra fall skall koncernbi-

första och andra stvckena skall kon- drag som svenskt företag lämnar till cernbidrag som svenskt företag läm- annat svenskt företag anses som avnar till annat svenskt företag anses dragsgill omkostnad för givaren och som avdragsgill omkostnad för giva- skattepliktig intäkt för mottagaren ren och skattepliktig intäkt för mot- under förutsättning att bidraget med tagaren under förutsättning att bi- avdragsrätt för givaren enligt första draget med avdragsrätt för givaren och andra styckena hade kunnat enligt första-tredje styckena hade lämnas till annat företag än mottagakunnat lämnas till annat företag än ren och att bidraget därefter, direkt mottagaren och att bidraget däref- eller genom förmedling av ytterliter, direkt eller genom förmedling av gare företag, hade kunnat vidarebeytterligare företag, hade kunnat vi- fordras till mottagaren på sådant sätt darcbefordras till mottagaren på så- att varje förmedlande företag skulle dant sätt att varje förmedlande före- ha haft rätt till avdrag enligt första tag skulle ha haft rätt till avdrag en- och andra styckena för vidarebeligt första-tredje styckena för vidare- fordrat belopp. befordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som intäkt av fastighet eller rörelse.

Vid tillämpning av 4§ första Vid tillämpning av detta moment stycket 3 anses koncernbidrag som skall sådana utländska juridiska perintäkt av rederi-, luftfarts- eller varvs- soner som avses i 2§ I2 mom. inte rörelse endust om bidraget utgör av- anses som svenska ekonomiska för-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dragsgill omkostnad för givuren i rö- eningar. relse av angivet slag.

Avdrag för koncernbidrag får ätnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt före- Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med tag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemen- vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig skap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öp- synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidra- pet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill om- get skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig kostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en el- intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som ler flera av de förutsättningar som anges i första-fjärde styckena inte är anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda. uppfyllda.

4 mom." Bestämmelserna i an- 4 mom. Bestämmelserna i dra—-åttonde styckena nedan gäller i andra-åttonde styckena nedan gälfråga om fusioner enligt ler i fråga om fusioner enligt

1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen 1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) under förutsättning att (1975:1385), inget av bolagen bedriver handel med fastigheter eller penningrörelse,

2. 12. kap. I och 38§§ lagen 2. 12. kap. 1 och 3 §§ lagen

(1987:667) om ekonomiska för- (1987:667) om ekonomiska föreningar under förutsättning att ingen eningar, av föreningarna bedriver handel med fastigheter eller annan penningrörelse än sådun som består i att förvalta medlemmarnas medel,

3. 11 kap. I och 2 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618), 4. 7 kap. I och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 5. 10 kap. I och 2 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande Har lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse hos det överta- tillgångar hos det övertagande föregande företaget tagits upp till högre taget tagits upp till högre värde än värde än det värde som i beskatt- det värde som i beskattningsavningsavseende gäller för det överlä- seende gäller för det överlåtande tande företaget, skall det överta- företaget. skall det övertagande gande företaget ta upp mellanskill- företaget ta upp mellanskillnaden naden som intäkt. som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra till- Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reg- gångar som fär skrivas av enligt reglerna för räkenskapsenlig avskriv- lerna för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa till- ning övertagits och har dessa till-

"Tydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gångar i räkenskaperna tagits upp gängar i räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av till högre värde än vad som följer av tredje stycket, får det övertagande tredje stycket, har det övertagande företaget medges rätt att även efter företaget rätt att även efter fusionen fusionen « tillämpa räkenskapsenlig tillämpa räkenskapsenlig avskrivavskrivning. Som förutsättning gäl- ning. Som förutsättning gäller att ler att mellanskillnaden tas upp som mellanskillnaden tas upp som intäkt intäkt under det beskattningsår då under det beskattningsår då fusiofusionen genomförs eller, om företa- nen genomförs eller med en tredjeget begär det, med en tredjedel för del för nämnda beskattningsår och nämnda beskattningsår och vart och vart och ett av de två närmast fölett av de två närmast följande åren. jande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjört en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för nå- avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Av- got av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisations- frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisations- vinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit anses som om förlust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande före- överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu tag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då ett stadshypoteksföreningar samt då ett försäkringsbolags hela försäkrings- försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat för- bestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag. säkringsföretag.

[105 lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Vid sådan fusion, som avses i2§4 Det övertagande företaget har mom. första stycket lagen (1947:576) samma rätt till avdrag för underskott om statlig inkomstskatt, har det över- som avses i 26§ kommunalskattelatagande företaget samma rätt till gen (1928:370) och i I4 mom. som förlustavdrag som det överlåtande det överlåtande företaget skulle ha företaget skulle ha haft om fusionen haft om fusionen inte ägt rum. Om inte ägt rum. moderbolaget var ett fåmansföretag

Sker fusionen enligt 14 kap. 8§ ak- enligt punkt 14 av anvisningarna till tiebolagslagen (1975:1385) och var 32§ nämnda lag vid utgången av bemoderbolaget vid utgången av be- skattningsåret eller dotterbolaget skattningsåret eller dotterbolaget vär ett sådant företag vid ingången av vid ingången av förluståret ett få- det närmast föregående beskattmansföretag, har moderbolaget rätt ningsåret krävs dock att moderbolaatt umvyttja dotterbolagets förlustav- get ägde mer än nio tiondelar av ak-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

drag endast om moderbolaget vid in- tierna i dotterbolaget vid den sistgången av förluståret ägde mer än nämnda tidpunkten. Vid fusion melnio tiondelar av aktierna i dotterbo- lan ekonomiska föreningar krävs att laget. Beteckningen fåmansföretag båda föreningarna är att anse som har den betydelse som anges i 35 § Ia kooperativa enligt 8 mom. mom. sjunde stycket a kommunalskattelagen (1928:370).

Sker fusionen enligt 12 kap. I och 3§§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar har den övertagande föreningen rätt att utnyttja den överlåtande föreningens förlustavdrug endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa föreningar enligt 2§ 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

(28 4 mom.)

Restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt I mom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för det överlåtande företaget, skall i stället utgöra skattepliktig intäkt för det övertagande företaget. Vidare får det övertagande företaget avdrag för skatt som skulle ha varit avdragsgill för det överlåtande företaget enligt 4 §. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte tar upp beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdrag.

Bestämmelserna i sjunde stycket

första och andra meningarna gäller

också då en juridisk person icke yr-

kesmässigt överlåter egendom eller

rättighet som avses i 25-30 §§ till en

annan juridisk person såvida överlå-

telsen sker med förlust och företagen

är moderföretag och dotterföretag el-

ler står under i huvudsak gemensam

ledning. Vidare gäller i nu avsedda

fall bestämmelserna om värdeminsk-

ningsavdrag m. m. i tredje och femte

styckena.

Överlåts aktie i aktiebolag eller Bestämmelserna i sjunde stycket andel 1 handelsbolag, ekonomisk första och andra meningarna gäller förening eller utländskt bolag till vidare — utöver vad som anges i svenskt företag inom samma kon- nionde stycket — om aktie i aktiebocern, skall — där ej annat följer av be- lag eller andel i handelsbolag, ekostämmelserna i 35 § 3 mom. åttonde nomisk förening eller utländsk juri-

10 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stycker kommunalskattelagen disk person överläts till ett svenskt (1928:370) — beskattning av realisa- företag inom samma koncern såvida tionsvinst inte äga rum, om moder- moderföretaget i koncernen är et företaget i koncernen är aktiebolag aktiebolag eller en ekonomisk föreller ekonomisk förening och den ening och den överlåtna aktien eller : överlåtna aktien eller andelen inne- andelen innehas som ett led i konhas som ett led i annan koncernens cernens verksamhet. Sker överlåtelverksamhet än förvaltning av fastig- sen till ett utländskt företag, kan rehet, värdepupper eller annan därmed geringen eller myndighet som regelikartad lös egendom. I fall som nu ringen bestämmer medge befrielse uvses skall det företag som övertagit från beskattning för vinst. aktien eller andelen anses ha förvärvat den vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det företag som överlåtit aktien eller andelen. Om Överlätelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen hbestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttringar av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller Vid utskiftning av tillgångar i samsvensk ekonomisk förening en till- band med sådan fusion som avses i gång och skulle vid en försäljning av första stycket skall uttagsbeskattning tillgången köpeskillingen ha varit enligt punkt I fjärde stycket av anvisskattepliktig i förvärvskällan, anses ningarna till 22§ kommunalskattelabolaget eller föreningen ha åtnjutit gen inte ske. skattepliktig inkomst som om tillgången sålts till ett pris motsvarande tillgångens verkliga värde vid utskiftningen. Vad nu sagts gäller inte vid utskiftning i samband med sådan fusion som avses I första stycket.

Har uktiebolag eller ekonomisk Har en tillgång delats ut till ett föreförening mottagit utdelning i form av tag som är frikallat från skattskyldigtillgång, för vilken der utdelande het för utdelningen enligt 7 § 8 mom. företaget vid avyttring skulle ha be- tillämpas bestämmelserna i andra, räknat vinst eller förlust enligt 35 och tredje och femte styckena samt sjunde 36§§ kommunalskattelagen, och är stycket första och andra meningarna mottagande företag frikallat från om det utdelande företaget inte utskattskyldighet för utdelningen en- tagsbeskattas enligt punkt I fjärde ligt 7§ 5 mom., skall skattepliktig Stycket av anvisningarna till 22§ reulisationsvinst eller avdragsgill rea- kommunalskattelagen. lisationsförlust vid avyttring av tillgången liksom värdeminskningsavdrag beräknas som om det utdelande företaget och det mottagande företa- 146 get utgjort en skattskyldig.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 mom.” Har aktiebolag eller 3 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt ekonomisk förening (företag) helt

eller till huvudsaklig del överlåtit sin eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgängar till verksamhet eller sina tillgångar till staten, kommun eller landstings- staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt el- kommun eller till ett av dem helt eller till övervägande del dirckt eller ler till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, fär förlust indirekt innehaft bolag, får undereller underskott som uppkommit skott som uppkommit före eller i före eller i samband med överlåtel- samband med överlåtelsen inte avsen inte avräknas från inkomst som räknas från inkomst som tillfallit

tillfallit företaget efter överlåtelsen. företaget efter överlåtelsen. Vad nu

Vad nu har sagts gäller inte om över- har sagts gäller inte om överlåtelsen låtelsen framstår som ett normalt led framstår som ett normalt led i förei företagets verksamhet och ej heller tagets verksamhet och ej heller i i fråga om överlåtelser inom en kon- fråga om överlåtelser inom en koncern. cern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsärets ingäng, förhållandena efter överlåtelsen samt till verksamhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det be- Företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt motsvarande överlåtelsen enligt de grunder som grunder som enligt 47 § kommunal- gäller enligt 24§ kommunalskattelaskattelagen (1928:370) tillämpas vid gen (1928:370). Härvid får värdet av beräkning av inkomst av förvärvs- återstående tillgångar vid tiden för källor av det slag som är i fråga. Här- överlåtelsen inte tas upp till högre vid får värdet av återstående till- belopp än som motsvarar det allgångar vid tiden för överlåtelsen inte männa saluvärdet vid denna tid, tas upp till högre belopp än som uppskattat efter skälig grund. motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om överlåtelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom." Med livförsäk- 6 mom. Med livförsäkringsringsanstalt förstås i denna lag företag förstås i denna lag företag anstalt vars försäkringsrörelse ute- vars försäkringsrörelse uteslutande slutande eller så gott som uteslu- eller så gott som uteslutande avser tande avser personförsäkring (liv- personförsäkring (livförsäkring, försäkring, sjuk- och olycksfallsför- sjuk- och olycksfallsförsäkring, aväkring, — avgångsbidragsförsäkring gångsbidragsförsäkring samt arbetssamt arbetslöshetsförsäkring). Med löshetsförsäkring). Med skadeskadeförsäkringsanstalt = för- försäkringsföretag förstås anstås annan försäkringsanstalt än liv- nat försäkringsföretag än livförsäkförsäkringsanstalt. Utländsk försäk- ringsföretag. Utländskt försäkringsringsanstalt, som drivit försäkrings- företag, som drivit försäkrinpsrö-

Senaste lydelse 1984:1061. SSenaste lydelse 1985:249. 147

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rörelse här i riket, bedöms med hän- relse här i riket, bedöms med hänsyn syn endast till den rörelse som an- : endast till den rörelse som företaget stalten drivit här. drivit här.

Understödsförening, vilken enligt Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapi- sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar talförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kro- kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag nor för medlem; anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet som är hänförlig till liv- verksamhet som är hänförlig till livförsäkring. försäkring.

Såsom nettointäkt av försäkrings- Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk rörelse, som drivits av inländskt livförsäkringsanstalt, anses livförsäkringsföretag, anses nettointäkten av anstaltens kapital- nettointäkten av företagets kapitaloch fastighetsförvaltning med un- och fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som dantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäk- belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat di- ringar, vilka företaget meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring rekt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbidragsförsäkringar medde- avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i lade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarkna- kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. dens huvudorganisationer.

Nettointäkt som inte undantagits

från beskattning enligt tredje stycket

skall beräknas enligt reglerna för nä-

ringsverksamhet enligt denna lag.

För den del av nettointäkten som un-

dantagits från beskattning enligt

nämnda stycke och som avser pen-

sionsförsäkringar gäller särskilda

regler i lagen (1990:000) om avkast-

ningsskatt på pensionsmedel.

Om värdet av tillgångarna i för- Säkringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med 20 procent för sjuk- och olycksfallsförsäkring och med 5 procent för annan försäkring, dels beloppet av de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte-tionde styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av 148

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kupital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels uavgångsbidragsförsäkringar - meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skull punkt I fjärde stycket av anvisningarna till 28§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. I bruttointäkten upptas vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, unses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels i fråga om fastighetsförvaltning annan — enligt 25§ kommunalskattelagen avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet nedskrivits enligt kommunalskattelagen, dels fem procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående 149

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som inte är pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring som avses i sjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt I kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på summa persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får inte överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

Såsom nettointäkt av försäkrings- Såsom nettoimtäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk rörelse, som drivits av inländskt skadeförsäkringsanstalt, an- skadeförsäkringsföretag. anses Överskottet av försäkringsrörel- ses överskottet av försäkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får sen. avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträckning som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in- försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, får ländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som av- förutom för driftkostnader, som avses i 29§ kommunalskattelagen, för ses i 23§ kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller samman- kommun, förening celler sammanslutning och som avser att under- slutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av försäkrings- rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, tekniska skulder för egen räkning, 150

för ökning av säkerhetsrescerv, för för ökning av säkerhetsreseryv samt utbetald återbäring eller verkställd för utbetald återbäring och verkpremicåterbetalning, för avsättning ställd premieåterbetalning. till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av — trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte överstiger vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde-femtonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fjortonde och femtonde stvckena, skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång.

ec) premieinkomst för egen räk- Hing,

d) fyra procent ränta på posterna a och b;

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de är avdragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tillläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket, skall vinsten

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:11 0

vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstäs sådana skulder enligt 7 kap. I $ första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt för reserv skadeförsäkringsföretag får redovisa enligt en av regeringen el- redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande ler efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen = fast- av försäkringsinspektionen = fastställd normalplan. ställd normalplan.

Med premicinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning, stadgarna för bolaget får användas endast till att helt eller delvis täcka förlust på själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttäckning genom ianspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säker- skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av särskild reservfond hetsreserv, av regleringsfond för traför ömsesidig försäkringsanstalt för fikförsäkring och av minskning av husdjursförsäkring och reglerings- utjämningsfonderna skall anses som fond — för — trafikförsäkringsanstalt intäkt. Sker ändring av bolagsordävensom minskning av utjämnings- ningen, varigenom företaget får rätt fonderna skall anses som intäkt. att på annat sätt än ovan sagts dispo- Sker ändring av bolagsordningen, nera en den 1 januari 1929 befintlig varigenom anstalten får rätt att på utjämningsfond, för vilken bestämannat sätt än ovan sagts disponera melser om inskränkt dispositionsrätt en den 1 januari 1929 befintlig ut- funnits, eller utjämningsfond, som jämningsfond, för vilken bestämel- bildats efter nämnda dag. skall fonser om inskränkt dispositionsrätt den anses härigenom undergå funnits, eller utjämningsfond, som minskning med hela det belopp varbildats efter nämnda dag, skall fon- till den uppgick före ändringen. den anses härigenom undergå minskning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen. [NS

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna 1 detta moment Bestämmelserna i detta moment om inländsk livförsäkringsanstalt om inländskt livförsäkringsföretag har motsvarande tillämpning på för- har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk liv- säkringsrörelse som utländskt försäkringsanstalt drivit här i livförsäkringsföretag drivit riket. här i riket.

Beträffande — försäkringsrörelse, Beträffande — försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk som här drivits av utländskt skadeförsäkringsanstalt, an- skadeförsäkringsföretag, anses som här i riket skattepliktig net- ses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande två tointäkt ett belopp motsvarande två procent av anstaltens premieinkomst procent av företagets premieinkomst av här bedriven transportförsäk- av här bedriven försäkringsrörelse. rings- och sjökaskoförsäkringsrö- Med premicinkomst förstäs bruttorelse samt två procent av anstältens beloppet av årets försäkringsprepremieinkomst av annan här bedri- mier, dvs. utan avdrag för återförven försäkringsrörelse. Med premie- säkringspremier. inkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremicr.

Blir det på grund av bestämmel- Blir det på grund av bestämmelserna I detta moment nödvändigt att serna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet, skall fördelningen av verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skä- intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt. "ligt sätt.

7 mom.” Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ckonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ät föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ckonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahälla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bo- Har fastighet tillhört bostadsförestadsförening eller bostadsakticbo- ning eller bostadsaktiebolag skall sålag skall såsom intäkt av fastigheten som intäkt av fastigheten tas upp ett tas upp ett belopp motsvarande för belopp motsvarande för helt år räkhelt år räknat tre procent av fastig- nat tre procent av fastighetens taxehetens taxeringsvärde året näst före ringsvärde året näst före taxeringstaxeringsäret. Är taxeringsvärde året. Är taxeringsvärde inte åsatt för inte åsatt för äret näst före taxerings- året näst före taxeringsåret, beräkåret, beräknas intäkten på grundval nas intäkten på grundval av fastigheav fastighetens värde, uppskattat en- tens värde, uppskattat enligt de ligt de grunder, som gällt för åsät- grunder, som gällt för åsättande av tande av taxeringsvärde för året näst taxeringsvärde för året näst före taxföre taxeringsåret. ceringsåret.

Senaste lydelse 1985:822.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt I första stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den män annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment skall även gälla i fråga om fastighet, vilken tillhört bolag. förening eller stiftelse. som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretapg. Vidare får regeringen efter ansökan medge att vad som sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som tillhört annat företag under förutsättning att

1. företagets verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att äga och förvalta bostadsfastigheter samt

2. företaget bedriver sin verksamhet enligt principer liknande dem som gäller för allmännyttiga bostadsföretag.

Regeringens medgivande får återkallas om omständigheterna ger anledning till det.

Vad som enligt punkt 10 av anvis- Äger fastigheten del i sådan samningarna till 24 §, punkt 2 a andra fällighet som avses i 41a§ kommustycket av anvisningarna till 36 §, nalskattelagen (1928:370) skall faspunkterna I, 2 och 4 av anvisning- tighetens andel av samfällighetens arna till 41.a $ kommunalskattelagen taxeringsvärde inräknas i underlaget gäller för fastighet som avses i 24§ 2 för intäktsberäkningen enligt andra mom. samma lag skall även gälla för stycket i de fall där samfälligheten utfastighet som avses i detta moment. gör en särskild taxeringsenhet. Vi-

dare skall som intäkt tas upp dels så-

dan inkomst som avses i punkt 2 av

anvisningarna till nyssnämnda para-

graf i den mån den utgörs av avkast-

ning av kapital. och överstiger 300

kronor, dels sådan utdelning som av-

ses i punkt 4 av anvisningarna till

samma paragraf.

8 mom.!" Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars hu- En kooperativ förening har också vudsakliga verksamhet avser rörelse, rätt till avdrag för utdelning som

Senaste lydelse 1987:1149. 154

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90):110

har också rätt till avdrag för utdel- lämnas i förhållande till inbetalda inning som lämnas i förhållande till in- satser enligt lagen (1987:667) om betalda — insatser — enligt lagen ekonomiska föreningar. I fråga om (1987:667) om ekonomiska för- andra insatser än förlagsinsatser cningar. I fråga om andra insatser än medges emellertid inte avdrag till förlagsinsatser medges emellertid den del det utdelade beloppet tillfalinte avdrag till den del det utdetade ler nägon som enligt 7§ 8 mom. inte beloppet tillfaller någon som enligt är skattskyldig för utdelningen. Av- 78 8 mom. inte är skattskyldig för ser denna del av utdelningen högst utdelningen. Avser denna del av ut- 10 procent av utdelningen på annat delningen högst 10 procent av utdel- än förlagsinsatser är dock utdelningen på annat än förlagsinsatser är ningen i sin helhet avdragsgill. dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt Är en ekonomisk förening direkt

eller indirekt centralorganisation för eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verk- kooperativa föreningar, har centralsamhet huvudsakligen avser rörelse, organisationen — även om den inte är har centralorganisationen — även om kooperativ enligt — tionde—tolfte den inte är kooperativ enligt styckena nedan — rätt till avdrag för tionde — tolfte styckena nedan — rätt utdelning på förlagsinsatser. Är förtill avdrag för utdelning på förlagsin- eningen ett förvaltningsföretag ensatser. Om centralorganisationens ligt 7§ 8 mom. andra stycket skall verksamhet huvudsakligen avser rö- det avdragsgilla beloppet minskas relse medges avdrag vid beräkning av med den del av utdelningen som förinkomst härav. I annat fall medges anlett frikallelse från skattskyldighet avdrag vid beräkning av inkomst av enligt nämnda stycke. kapital. Är föreningen ctt förvaltningsföretag enligt 7§ 8 mom. tredje stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet — enligt — nämnda stycke.

Avdrag för utdelning får göras i Avdrag för utdelning skall avse endast en förvärvskälla och skall det räkenskapsår som utdelningen avse det räkenskapsär som utdel- hänför sig till. ningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa. Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban-

kerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder. Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reserveller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

in

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har reserv- eller säkerhetsfond som avses i åttonde stycket satts ned skall om avdrag för fondavsättningen har medgetts — ett belopp motsvarande det nedsatta beloppet tas upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en. som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets. förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande. som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap — i en stor förening, som säljer till utomstäende, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhäller. "Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom Öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

9 mom.!! Har svenskt aktiebolag eller svensk ckonomisk förening upptagit län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslän), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det lånta- som inte är beroende av det läntagande företagets utdelning eller gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt be- vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och stämmelserna i 23 § kommunalskat- 39 §§ kommunalskattelagen telagen (1928:370). (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgill (rörlig ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den för- omkostnad för företaget endast unvärvskälla vari det lånade kapitalet der förutsättning att har nedlagts endast under förutsättning att

"Senaste lydelse 1985:308.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) länet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller b) ensamrätt eller företrädesrätt b) ensamrätt eller företrädesrätt

till teckning av lånet har lämnats nå- till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller ande- gon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och lar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av med företaget som avses i punkt I av anvisningarna till 438 eller i 57§ anvisningarna till 43§ kommunal- 3 mom. kommunalskattelagen skattelagen samt — såvitt gäller fåsamt — såvitt gäller fåmansföretag mansföretag som avses i punkt 14 av som avses i 35§ Ia mom. kommu- anvisningarna till 32§ kommunalnalskäattelagen — inte heller är före- skattelagen — inte heller är företagstagsledare i företaget eller närstå- ledare i företaget eller närstående ende till sådan företagsledare eller till sådan företagsledare eller till aktill aktie- eller andelsägare i företa- tie- eller andelsägare i företaget eller get eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c) I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari som intäkt få upp ett belopp motsvadet lånade kapitalet har nedlagts rande det sammanlagda värde som uppta ett belopp motsvarande det genom företrädesrätterna kan anses sammanlagda värde som genom ha tillförts aktie- eller andelsägarna. företrädesrätterna kan anses ha till- Beloppet tas till beskattning vid förts aktie- eller andelsägarna. Be- taxeringen för det beskattningsår loppet tas till beskattning vid taxe- under vilket teckningen av lånet har ringen för det beskattningsår under avslutats. vilket teckningen av länet har avslutats.

På ansökan av läntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning, att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sä- Är det läntagande företaget så-

dant fåmansföretag som avses i 35 § dant fåmansföretag som avses i la mom. kommunalskattelagen, punkt 14 av anvisningarna till 32§ gäller - oberoende av bestämmel- kommunalskattelagen, gäller — obeserna i tredje och fjärde styckena — roende av bestämmelserna i tredje att rörlig ränta, som utbetalas till ak- och fjärde styckena — att rörlig tie- eller andelsägare eller företags- ränta, som utbetalas till aktie- eller ledare i företaget eller dem närstå- andelsägare eller företagsledare i ende personer eller någon som på företaget eller dem närstående perannan grund har intressegemenskap soner eller någon som på annan med företaget, inte är avdragsgill. grund har intressegemenskap med

företaget, inte är avdrapsgill.

Uttrycken företagsledare och när- Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd stående personer har den innebörd 157

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som anges I 355 I amom. kommu- som anges I punkt I4 av anvisningnalskattelagen. arna till 32§ kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.

10 mom.! Avkastning av till- 10 mom. Vid inkomstberäkgångar ingående i aktiefond utgör in- ningen för ett investmentföretag gälkomst av kapital för fonden. ler, utöver vad som följer av övriga

Aktiefond får göra avdrag för ut- bestämmelser i denna lag,

delning på andel i fonden såsom för 1. att hänsyn inte tas till vinst eller ränta på gäld. Avdraget skall anses förlust vid avvttring av aktier och belöpa på det räkenskapsår vartill ut- andra värdepapper som avses i 27§ delningen hänför sig även om utdel- I mom., ningen utbetalas till andelsägarna 2. ull som intäkt tas upp 2 procent först under därpå följande räken- för år räknat av värdet vid ingången skapsår. uv beskauningsåret av egendom som

uvses i 27§ I mom...

3. utt avdrag får göras för utdel-

ning som företaget har beslutat för

beskattningsåret, dock inte med så

stort belopp att det föranleder under-

skott.

Med investmentföretag avses ett

svenskt aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening som uteslutande

eller så gott som uteslutande förvaltar

värdepapper eller likartad lös egen-

dom och vars uppgift väsentligen är

att genom ett välfördelat värdepap-

persinnehav erbjuda aktie- eller an-

delsägare riskfördelning och vari ett

stort antal fysiska personer äger uk-

tier eller andelar.

Vad som föreskrivits för invest-

mentföretag gäller också för aktie-

fonder. För aktiefonder utgör intäk-

ten enligt första stycket 2 dock 1,5

procent.

(3 § tredje stycket)

Har bolag eller annan juridisk 12 mom. Har bolag eller annan person för ekonomisk verksamhet juridisk person för ekonomisk verksitt säte i utlandet, men utövas den samhet sitt säte i utlandet, men utverkliga ledningen av företaget här i övas den verkliga ledningen av föreriket, skall företaget enligt denna lag taget här i riket, skall företaget enbetraktas som svensk ekonomisk ligt denna lag betraktas som svensk förening, såvida företaget, direkt el- ekonomisk förening, såvida företaler genom förmedling av juridisk get, direkt eller genom förmedling person, huvudsakligen ägs eller på av juridisk person, huvudsakligen annat därmed jämförligt sätt inne- ägs eller på annat därmed jämförligt has av svenska fysiska personer och sätt innehas av svenska fysiska perföretagets verksamhet väsentligen soner och företagets verksamhet väbestår i förvaltning av eller handel sentligen består i förvaltning av eller

Senaste lydelse 1984:1061.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med värdepapper eller annan där- handel med värdepapper eller annan med likartad lös egendom. därmed likartad lös egendom.

I 3 mom. Ett fåmansföretag har inte rätt till avdrag för kostnad för anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller nedskrivning av lånefordran i den mån ett motsvarande belopp skall beskattas som intäkt av tjänst enligt punkt 14 första, andra, femte eller sjunde stycket av anvisningarna till 328 kommunalskattelugen (1928:370). I fråga om ersättning för lokal gäller dock vad nu sagts endast i den mån ersättningen överstiger murknadsmässig ersättning.

I fall som avses i punkt I4 fjärde Stycket första meningen av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen sker uttagsbeskattning av fåmansföretaget om inte tredje meningen i stycket är tillämplig. Uttagsbeskattning sker även i fall som avses i sjätte Stycket i anvisningspunkten.

(anv. till 41 § p. 1 fjärde stycket, tredje meningen KL) Avdrag för tantiem eller liknande Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till fö- ersättning från fåmansföretag till företagsledare eller honom närstående retagsledare eller företagsledare närperson får dock åtnjutas först under stående person får åtnjutas först undet år då ersättningen har betalats ut der det år då ersättningen har betaeller blivit tillgänglig för lyftning. lats ut eller blivit tillgänglig för lyftning.

14 mom. I fråga om juridiska personer utom dödsbon medges avdrag för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27§ I mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer underskott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskattningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses I första meningen.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses i7§ 8 mom. tredje stycket avytt-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rat uktie eller andel med röstetal som

anges i det nämnda stycket vid a. [8 § lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Ett aktiebolag, som är fåmans- I S mom. Ett aktiebolag, som är företag vid ingången av förluståret fåmansföretag vid utgången av be- (ingångsdagen) eller vid utgången av skattningsåret (utgångsdagen) eller det beskättningsår för vilket taxering vid ingången av det närmast föreskall ske (utgångsdagen), har inte gående beskattningsåret (ingångsdarätt till förlustavdrag om gen), har inte rätt till avdrag för un-

derskott som avses i 26 § kommunal-

skattelagen (1928:370) om

1. aktier med mer än hälften av 1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingängsda- ägs av en person som på ingångsda-

gen inte ägde aktier med så stor an- gen inte ägde aktier med så stor an-

deli röstetalet eller del i röstetalet eller

2. aktier med mer än hälften av 2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen röstetalet i bolaget på utgängsdagen ägs av två eller flera personer som ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsda- inte ägde dessa aktier på ingångsdagen. gen.

Aktier som förvärvats genom Aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktie- emission med lika rätt för aktieägarna anses vid tillämpning av ägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tid- första stycket 2 ha ägts vid den tidpunkt då aktieägaren förvärvade de punkt då akticägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen. förvärv genom emissionen.

Med ägare till aktier avses fysisk Med ägare till aktier avses fysisk person som — direkt eller genom för- person som — direkt eller genom förmedling av juridisk person — äger el- medling av juridisk person — äger eller på därmed jämförligt sätt inne- ler på därmed jämförligt sätt innehar aktierna. har aktierna.

Vid bedömningen av ägarförhål- Vid bedömningen av ägarförhållandena i ett bolag skall landena i ett bolag skall

I. den som är aktieägare på in- I. den som är aktieägare på ingängsdagen och samtliga närstående gångsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare till denne anses som cen enda ägare

och och

2. aktier, som förvärvats av någon 2. aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid som såväl på ingångsdagen som vid förvärvstillfället var företagsledare i förvärvstillfället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även bolaget, anses ha ägts av denne även på ingångsdagen. på ingångsdagen.

Som närstående räknas föräldrar. Som närstående räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, av- far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make samt komling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller av- syskon eller syskons make eller avkomling. Med make avses även ef- komling. Med make avses även efterlevande make och med avkom- terlevande make och med avkomling även styvbarn och fosterbarn. ling även styvbarn och fosterbarn. Förhållandena vid förvärvstillfället Förhållandena vid förvärvstillfället 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

är avgörande för om en person skall är avgörande för om en person skall anses som närstående. anses som närstående.

Har bolaget inte bedrivit någon Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingängsdagen får rät- verksamhet på ingångsdagen får rätten till förlustavdrag bedömas med ten till avdrag bedömas med hänsyn hänsyn till ägarförhållandena vid till ägarförhållandena vid den tidden tidpunkt under förluståret då punkt under det närmast föregående verksamheten påbörjades. beskattningsåret då verksamheten

påbörjades.

Vad som sägs om aktiebolag och Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också be- aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar träffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar. och andelar i sådana föreningar.

Beteckningarna = fåmansföretag Beteckningarna — fåmansföretag och företagsledare i fämansföretag och företagsledare i fåmansföretag har den betydelse som anges i 35 § har den betydelse som anges i punkt lamom. sjunde stycket a) samt åt- I4 av anvisningarna till 32 § kommutonde stycket kommunalskattelagen nalskattelagen. (1928:370).

[95 lagen (1960:63) om förlustavdrag]

Förvärvar en juridisk person — di- 16 mo m. Förvärvar en juridisk rekt eller genom förmedling av dot- person — direkt eller genom förmedterföretag — aktier i sådan omfatt- ling av dotterföretag — aktier i sådan ning att förvärvaren får ett bestäm- omfattning att förvärvaren får ett mande inflytande i ett aktiebolag, bestämmande inflytande i ett aktiesom inte är fåmansföretag enligt 35 § bolag, som inte är fåmansföretag enlamom. sjunde stycket a kommu- ligt punkt 14 av anvisningarna till nalskattelagen (1928:370), går aktie- 32§ kommunalskattelagen bolaget miste om rätten till avdrag (1928:370), går aktiebolaget vid för förlust som uppkommit före för- taxeringen för det beskattningsår då värvet om det inte är uppenbart att förvärvet sker miste om rätten till avförvärvaren genom förvärvet får en drag för underskott som avses i 26§ tillgång av verkligt och särskilt värde kommunalskattelagen om det inte är med hänsyn till dennes rörelse eller uppenbart att förvärvaren genom kapitalförvaltning. Den som äger cl- förvärvet får en tillgång av verkligt ler på därmed jämförligt sätt inne- och särskilt värde med hänsyn till har aktier med mer än hälften av dennes rörelse eller kapitalförvaltröstetalet 1 bolaget anses ha ett be- ning. Den som äger eller på därmed stämmande inflytande i detta. Vad Jämförligt sätt innehar aktier med som sägs om aktiebolag och aktier i mer än hälften av röstetalet i bolaget sådana bolag gäller också beträf- anses ha ett bestämmande inflyfande ekonomiska föreningar och tande i detta. Vad som sägs om akandelar i sådana föreningar. tiebolag och aktier i sådana bolag

gäller också beträffande ekono-

miska föreningar och andelar i så-

dana föreningar.

Har förlust uppkommit i ett all- Föranleder en överlåtelse av akmännyttigt bostadsföretag, går före- tier eller andelar i ett allmännyttigt taget miste om rätten till avdrag för bostadsföretag eller annan ändring i förlusten om en överlätelse av aktier fråga om företaget att godkännandet eller andelar i företaget eller annan som allmännyttigt bostadsföretag

11 Riksdagen 1989/90. Saml. 1: Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändring i fråga om företaget föranle- skall återkallas har företaget vid der att godkännandet som allmän- taxeringen för det beskattningsår då nyttigt bostadsföretag skall återkal- ändringen inträffade inte rätt till avlas. Vad nu har sagts om allmännyt- drag för underskott som avses i 26§ tigt bostadsföretag gäller också före- kommunalskattelagen. Vad nu har tag som efter medgivande av rege- sagts om allmännyttigt bostadsföreringen har tillämpat samma metod tag gäller också företag som efter vid inkomstbeskattningen som de medgivande av regeringen har tillallmännyttiga bostadsföretagen. lämpat samma metod vid inkomstbeskattningen som de allmännyttiga bostadsföretagen.

I mom. Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt uvtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom. :

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avvttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet (avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte av-

Senaste lydelse 1984:1061.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

2 mom. Från intäkt av kapital får uvdrag göras för omkostnader för in- ' täkternas förvärvande samt för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i Il mom., iden mån inte annat anges i 30 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall görus från intäkt av näringsverksamhet.

Om ränteutgifterna överstiger ränteintäkterna med mer än 100 000 kronor eller — om den skattskyldige inte fyllt 18 år eller fråga är om dödsbo som behandlas som handelsbolag — 10 000 kronor medges dock avdrag med endast 70 procent av det överskjutande beloppet om inte annät framgår av tredje stycket eller 4 mom. andra stycket. Till ränteintäkter hänförs därvid inte löpande uvkastning på tillgångar som avses i 27§ I mom.

Delägare i fåmansföretag, som avses i 12 mom. nionde stycket, får göra fullt avdrag för ränteutgifter utöver vad som följer av föregående stycke, med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid beskuttningsårets ingång med tillägg av fem procentenheter. Som anskuffningskostnad räknas även arvs- och gåvoskatt som den skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av aktierna eller andelarna. Har aktierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av 24§ I mom. tredje stycket.

Avdrag för — reulisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den mån inte annat anges i 27§ 5 mom. eller 29 § 2 mom. (39 § I mom. andra stycket KL) Fysisk person får göra avdrag för Förvaltningskostnader får dras av förvaltningskostnader endast till den endast till den del de överstiger 1000 del dessa överstiger 1000 kronor un- kronor under beskattningsäret. 163 der beskattningsåret.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(anv. till 36 § KL p. 5) Avdrag är icke i något fall medgi- Avdrag medges inte för utgifter för vet för utgifter för inköp av lottsed- inköp av lottsedlar eller för andra lar eller för andra liknande insatser i liknande insatser i lotteri. lotteri.

3 mom. För privatbostadsfastighet och privatbostad, som avses 158 kommunalskattelagen — (1928:370), beräknas inte något förmånsvärde för eget brukande.

Intäkt av upplåtelse av privatbostadsfastighet och av privatbostad samt av avyttring av alster eller naturtillgångar från sådan fastighet skall tas upp som intäkt av kapital. Detsamma gäller intäkt av uthyrning av bostadslägenhet som innehas med hyresrätt.

Från intäkt som avses i andra stycket medges uvdrag med 4000 kronor för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse medges härutöver avdrag med belopp, som i fråga om småhus som innehas med äganderätt uppgår till 20 procent av hyresintäkten och i övriga fall motsvarar den del av upplåtarens hyra eller avgift som belöper på det som uthyrts. Vid beräkning av avdragsgill avgift bortses från sådana inbetalningar till föreningen eller bolaget som är att anse som kapitaltillskott och beaktas övriga inbetalningar endast till den del de överstiger utdelning som skett på annat sätt än i förhållande till innehavda andelar i föreningen eller aktier i bolaget. Avdrag medges inte med högre belopp än som följer av detta stycke även om de faktiska kostnaderna varit högre. Avdraget får inte överstiga intäkten i fråga.

Vad som sägs i detta moment gäller inte när intäkten enligt punkt I4 femte stycket av anvisningarna till 32§ kommunalskattelagen skall beskattas som intäkt av tjänst. Bestämmelserna i tredje stycket tillämpas inte heller i andra fall, när upplåtelse skett till den skattskyldiges eller honom närståendes arbetsgivare. I dessa fall medges skäligt avdrag för kostnud som den skattskyldige fått 164 vidkännas på grund av upplåtelsen.

(anv. till 39§ KL p. 3 andra stycket)

Med kapitaltillskott menas dels Med kapitaltillskott menas dels medlems inbetalning & insats i för- medlems inbetalning på insats i föreningen och delägares inbetalning å eningen och delägares inbetalning aktie dels ock sådan ytterligare inbe- på aktie dels ock sådan ytterligare talning av medlem eller delägare, inbetalning av medlem eller delsom är avsedd att inom föreningen ägare, som är avsedd att inom föreller bolaget användas för fondering ceningen eller bolaget användas för såsom genom kapitalavbetalning då fondering såsom genom kapitalavskuld eller genom ny-, till- eller om- betalning på skuld eller genom ny-, byggnad eller därmed jämförlig för- till- eller ombyggnad eller därmed bättring av fastigheten eller genom jämförlig förbättring av fastigheten annan stadigvarande kapitalplace- eller genom annan stadigvarande ring. Där lägenhet är upplåtn med kapitalplacering. Där lägenhet är hyresrätt och säledes icke med bo- upplåten med hyresrätt och således stadsrätt eller liknande besittnings- icke med bostadsrätt eller liknande rätt, skall dock icke någon del av hy- besittningsrätt, skall dock icke nåresavgitften anses säsom kapitaltill- gon del av hyresavpiften anses såskott. Verkställes fondering inom som kapitaltillskott. Verkställes fonförening eller bolag. utan att det dering inom förening eller bolag, framgår vilka medel därför använ- utan att det framgår vilka medel därdas, skola i första hand anses för för användas, skall i första hand anfondering använda andra medel än ses för fondering använda andra memedlemmarnas eller delägarnas in- del än medlemmarnas eller delägarbetalningar under beskattningsäret nas inbetalningar under beskatteller de under året influtna hyrorna ningsäret eller de under året influtna för lägenheter. som varit uthyrda till hyrorna för lägenheter, som varit utandra än medlemmar eller delägare i hyrda till andra än medlemmar eller denna deras egenskap. Vad därefter delägare 1 denna deras egenskap. återstår av det till fondering an- Vad därefter återstär av det till fonvända beloppet skall fördelas på dering använda beloppet skall fördenämnda inbetalningar och hyror ef- las på nämnda inbetalningar och hyter deras inbördes storlek. och skall ror efter deras inbördes storlek, och vad därvid belöper på de inbetal- skall vad därvid belöper på de inbeningar, som verkställts för de med talningar, som verkställts för de med bostadsrätt eller liknande besitt- bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåtna lägenheterna, an- ningsrätt upplätna lägenheterna, anses såsom kapitaltillskott. ses såsom kapitaltillskott.

(anv. till 258 KL p. 9 andra stycket)

Beräknar skattskyldig intäkt av an- Ingick egendom som utgör privatnan fastighet enligt 24§ 2 mom. men bostadsfastighet eller privatbostad har den skattskyldige för året före be- före ingången av beskattningsåret i skattningsåret beräknat intäkten en- näringsverksamhet medges avdrag ligt 24§ I mom. eller 2§ 7 mom. la- för skuldränta som erlagts före ingen (1947:576) om statlig inkomst- gången av det aktuella beskattningsskatt med tillämpning av bokförings- året till den del räntan belöper på bemässiga grunder, skall avdrag för be- skattningsåret eller senare. Avdrag skattningsåret medges för gäldränta, medges inte för sådan del av en räntesom har betalats det föregående året betalning under beskattningsåret som men upptagits som utgående fordran belöper på tid dessförinnan. Motsvaför det året, medan å andra sidan av- rande fördelning skall ske i fråga om drag inte skall medges för gäldränta inkomsträntor och hyresinkomster.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som betalas under beskattningsåret men har redovisats som utgående skuld för det föregående äret.

Har privatbostadsfastuighet del i samfällighet, som avses i 41 a§ kommunalskattelagen —(1928:370), tas som intäkt av kapital upp dels sådan intäkt som avses i punkt 2 av anvisningarna till paragrafen i den mån den utgör avkastning av kapital och överstiger 300 kronor, dels sådan utdelning som avses i punkt 4 av anvisningarna till samma paragraf. (anv. till 39§ KL p. 5) Avdrag såsom för ränta får göras 4 mom. Avdrag såsom för ränta vid återbetalning av sådant statligt får göras vid återbetalning av sådant bidrag som avses i punkt 7 av anvis- statligt bidrag som avses i punkt 3 av ningarna till 24§. Avdrag fär inte gö- anvisningarna till 198 kommunalras med större belopp än som tidi- skattelagen (1928:370). Avdrag får gare har avräknats från eriagd ränta. inte göras med större belopp än som tidigare har avräknats från erlagd ränta.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet enligt anvisningspunkten. En skattskyldig som är berättigud till sådant avdrag får, utöver vad som följer av 2 mom. andra stycket, göra fullt avdrag för ränteutgifter med högst ett belopp som motsvarar statslåneräntan vid årets ingång multiplicerad med reduceringen av värdet på fastigheter och andra tillgångar enligt 6§ andra stycket lagen (1990:000) om skatteutjämningsreserv eller, såvitt gäller delägare i handelsbolag, punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen. Gränsen för full avdragsrätt får dock inte höjas med större belopp än räntefördelningsbeloppet.

Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid återberalning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt punkt 10 av anvisningarna till 32§ nyss nämnda lag skall anses som betald ränta.

5 mom. I fråga om till vilket be-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattningsår en inkomst eller utgift

skall hänföras tillämpas bestämmel-

serna i 41§ andra stycket och punkt 4

av anvisningarna till 41 § kommunal-

skattelagen (1928:370), om inte an-

nat föreskrivs i denna lag. Ränta på

sådan bankräkning där räntan gott-

Skrivs insättaren den 31 december an-

ses som tillgänglig för lyftning denna

dag.

Bestämmelserna i 9 mom. andra

och tredje styckena tillämpas också i

fråga om förvärv av rätt till ränta. (418 tredje stycket KL)

I fråga om inkomst av annan fus- 6 mom. Beträffande ränta som tighet som inte skall beräknas enligt har erlagts i förskott gäller att avbokföringsmässiga grunder samt in- drag inte medges för den del av ränkomst av kapital gäller beträffande tan som belöper på tid efter beskattränta som har erlagts i förskott att ningsärets utgång. För ränta som enavdrag inte medges för den del av ligt denna bestämmelse inte fått dras räntan som belöper på tid efter be- av omedelbart medges avdrag med skattningsårets utgång. För ränta lika stora belopp för år räknat under som enligt denna bestämmelse inte återstoden av den tid som förskottskunnat dras av omedelbart medges betalningen har avsett. avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Räntekompensation för upplupen

men inte förfallen ränta som utgår

vid överlåtelse av fordran, behandlas

inte som räntetntäkt eller ränteutgift

utan medräknas i vederlaget respek-

tive anskaffningsvärdet för ford-

ringen vid beräkning av realisations-

vinst.

7 mo m. Utdelning från aktiebo-

lag eller ekonomisk förening, som ut-

går i förhållande till inköp eller för-

säljningar eller efter därmed jämför-

lig grund, är skattefri, när utdel-

ningen endast innebär en minskning

ilevnadskostnader. (anv. till 338 KL p. 8)

Har skattskyldig på grund av sitt Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebo- innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk lag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till förening, erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upp- teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2§ taget vinstandelslån som avses i 2§ 9 mom. lagen (1947:576) om statlig 9 mom. skall, om han utnyttjar föreinkomstskatt skall, om han utnyttjar trädesrätten, det värde som genom företrädesrätten, det värde som ge- företrädesrätten kan anses ha tillnom företrädesrätten kan anses ha förts honom inte anses utgöra intäkt 167

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillförts honom inte anses utgöra in- av kapital. täkt av kapital. Avvitrar han däremot företrädesrätten, skall det vederlag hun erhåller för denna rätt upptas som sådan intäkt.

(anv. till 3883 KL p. 2 fjärde stycket)

Annan utdelning från bostads- Annan utdelning från sådan boförening eller bostadsaktiebolag än i stadsförening eller sådant bostadsandra och tredje styckena sägs, som aktiebolag som avses i2§ 7 mom. än icke utgått i förhållande till inne- i form av bostad eller annan förmån havda andelar eller aktier, räknas så- av fastighet räknas såsom intäkt av som intäkt av kapital för medlem- kapital för medlemmen eller delägamen eller delägaren, om och i den ren, även om den inte utgått i förhålmän utdelningen överstiger sådana lande till innehavda andelar eller akpå beskattningsåret belöpande av- tier, om och i den mån utdelningen gfter och andra inbetalningar till överstiger sådana på beskattningsföreningen eller bolaget, vilka icke året belöpande avgifter och andra äro att anse som kapitaltillskott. inbetalningar till föreningen eller

bolaget. som inte enligt bestämmel-

serna i 3 mom. femte stycket är att

anse som kapitaltillskott. (38§ I mom, andra och fjärde styckena KL)

Till intäkt av kapital tåknas även 8 mom. Till utdelning räknas vad vad som i samband med ideell för- som i samband med ideell förenings cnings upplösning, medlems avgång upplösning, medlems avgång ur förur föreningen e.d. utskiftas till med- ceningen e.d. utskiftas till medlem utlem utöver inbetald insats. över inbetald insats.

Såsom utdelning från svensk ecko- Säsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut- som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald skiftats till medlem utöver inbetald insats. dock att vid upplösning ge- insats, dock att vid upplösning gcenom fusion. som avses i 2§ 4 mom. nom fusion, som avses i 2§ 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om första stycket, såsom utdelning i instatlig inkomstskatt, såsom utdelning tet fall skall anses större belopp än I intet fall skall anses större belopp som motsvarar vad medlemmen erän som motsvarar vad medlemmen hållit kontant eller eljest i annat än erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande förandelar i den övertagande för- eningen. eningen.

(anv. till 38§ KL p. 3 första stycket)

Beträffande avkastning — av 9 mom. Beträffande avkastning svenska aktier är huvudregeln att, av svenska aktier är huvudregeln att där utdelningen inte utgör intäkt av densamma tas upp som intäkt för jordbruksfastighet, fastighet som av- den som var ägare av kupongen eller ses i 24§ I mom. eller rörelse, den- av annan anledning hade rätt till utsamma tas upp som intäkt av kapital delningen. när denna blev tillgänglig för den som var ägare av kupongen för lyftning. eller av annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna blev till- 168 gänglig för lyftning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(38§ I mom. tredje stycket KL.)

För den, som genom köp. byte el- För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat ler därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller rätt till utdelning på svensk aktie elå andel i svensk aktiefond eller cko- ler på andel i svensk aktiefond eller nomisk förening eller i utländskt bo- ekonomisk förening eller i utländskt lag eller utländsk aktiefond, skall så- bolag eller utländsk aktiefond, skall som intäkt upptagas endast det be- såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller. om lopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till ut- utgivna vederlaget för rätten till utdelning. delning.

(anv. till 38§& KL p. 3 femte och sjätte styckena)

Har däremot rätten till utdelning å Uppkommer i sådant fall fråga om Svensk aktie genom köp, byte eller avdrag för vederlag som utgivits för därmed jämförligt avtal överlåtits förvärv av rätt till utdelning vid mer utan samband med överlåtelse av ak- än ett utdelningstillfälle, skall vedertien, bliva, såsom framgår av 38§ laget anses belöp på de olika utdel- I mom., särskilda regler tillämpliga. ningsposterna enligt fördelning på Därest 1 sådant fall fråga uppkom- dessa med hänsyn till periodens mer om avdrag för vederlag som ut- längd och under iakttagande att, i givits för förvärv av rätt till utdelning den mån på viss utdelningspost belövid mer än ett utdelningstillfälle, pande vederlag ej kunnat utnyttjas skall vederlaget anses belöpa på de såsom avdrag från denna, det återolika utdelningsposterna enligt för- stående beloppet får avräknas på delning äå dessa med hänsyn till pe- närmast följande utdelningspost elriodens längd och under iakttagande ler utdelningsposter. Avser förväratt, i den mån på viss utdelningspost vet rätt till utdelning under obebelöpande vederlag ej kunnat ut- stämd tid, bör, om ej särskilda skäl nyttjas såsom avdrag från denna, det föranleder till annat, vederlaget aväterstående beloppet må avräknas å räknas under en period av tio är. närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör, om ej särskilda skäl föranleda till annat, vederlaget avräknas under en period av tio är.

Vad som gäller utdelning dä svensk Vad som gäller utdelning på aktie skall äga motsvarande tillämp- svensk aktie skall äga motsvarande ning beträffande utdelning 4 andel i tillämpning beträffande utdelning svensk aktiefond eller ekonomisk på andel i svensk aktiefond eller förening, aktie eller annan andel i ekonomisk förening, aktie eller anutländskt bolag eller utländsk aktie- nan andel i utländskt bolag eller utfond. ländsk aktiefond.

(anv. till 38§ KL p. 5 och 6)

Vad som gäller om utdelning från 10 mom. Vad som gäller om ututländskt bolag skall även tillämpas delning från utländskt bolag skall på utdelning från annan utländsk ju- även tillämpas på utdelning från an-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ridisk person. Sådan utdelning skall nan utländsk juridisk person. Sådan dock inte beskattas i den mån del- utdelning skall dock inte beskattas i ägare 1 utländsk juridisk person en- den mån delägare i utländsk juridisk ligt punkt 10 andra stycket av anvis- person enligt punkt 10 andra stycket ningarna till 53§ har beskattats för av anvisningarna till 53 § har beskatden del av den utländska personens tats för den del av den utländska vinst som belöper på delägaren. Ut- personens vinst som belöper på deldelning från dödsbo efter person, ägaren. Utdelning från dödsbo efter som vid sitt frånfälle inte varit bosatt person, som vid sitt frånfälle inte vaeller stadigvarande vistats här i ri- rit bosatt eller stadigvarande vistats ket, till i Sverige bosatt delägare av här i riket, till i Sverige bosatt delinkomst, som förvärvats under den ägare av inkomst, som förvärvats tid delägarna suttit i oskift bo — men under den tid delägarna suttit i oskift givetvis ej utskiftning av den avlid- bo — men givetvis ej utskiftning av nes efterlämnade tillgångar — skall den avlidnes efterlämnade = tillhär i riket bli föremål för beskatt- gängar — skall här i riket bli föremål ning. Från denna föreskrift medde- för beskattning. Från denna förelas likväl ett undantag i 54 § första skrift meddelas likväl ett undantag i stycket e. 7§ 9mom.

I samband med utdelning på andel I samband med utdelning på andel 1 bolag i utländsk stat tillgodoföres i i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren sär- vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) skilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett statens försorg inom tamen för ett system för nedsättning av skatt på system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på så- utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant — skattetillgodohavande — är dant — skattetillgodohavande = är ”avoir fiscal” i Frankrike och ”tax ”avoir fiscal” i Frankrike och ”tax credit” i Storbritannien. Vad som credit” i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skatte- bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande. tillgodohavande.

(anv. till 41 § KL p. 5)

Skattetillzodohavande som avses i Sådant skattetillgodohavande hänpunkt 6 av anvisningarna till 38 § förs till samma beskattningsår som hänföres till samma beskattningsår den utdelning på vilken skattetillgosom den utdelning på vilken skatte- dohavandet är grundat. tillgodohavandet är grundat.

(anv. till 38§ KL p. 9)

Har egendom avyttrats mot ve- 11 mom. Har egendom avyttrats derlag i form av en livsvarig livränta mot vederlag i form av en livsvarig som ingått i vinstberäkning enligt livränta som ingått i vinstberäkning punkt 3 av anvisningarna till 35§. enligt 24§ 5 mom., skall det årliga skall det årliga vederlaget anses ut- vederlaget anses utgöra ränta till så göra ränta till så stor del som fram- stor del som framkommer vid tillkommer vid tillämpning av tabellen lämpning av tabellen i 32 § 2 mom. 1 32§ 2mom. med utgångspunkt i kommunalskattelagen (1928:370) mottagarens älder. Är livräntan be- med utgångspunkt i mottagarens ålroende av flera personers liv på så der. Är livräntan beroende av flera sätt att den upphör vid den först av- personers liv på så sätt att den upp- 170

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lidnes död, tillämpas tabellen med hör vid den först avlidnes död, tillutgångspunkt i den äldstes ålder. lämpas tabellen med utgångspunkt i Skall livräntan däremot utgå till den den äldstes ålder. Skall livräntan sist avlidnes död, tillämpas tabellen däremot utgå till den sist avlidnes med utgångspunkt i den yngstes ål- död, tillämpas tabellen med utder. Om den person vars ålder är be- gängspunkt i den yngstes ålder. Om stämmande vid tillämpningen av ta- den person vars ålder är bestämbellen har avlidit och livräntan skall mande vid tillämpningen av tabellen fortsätta att utgå under viss tid, till- har avlidit och livräntan skall fortfämpas tabellen med utgångspunkt i sätta att utgå under viss tid, tillämden ålder den avlidne skulle ha upp- pas tabellen med utgångspunkt i den nått under beskattningsåret. ålder den avlidne skulle ha uppnått

under beskattningsåret.

Har egendom avyttrats mot ett Har egendom avyttrats mot ett med livränta jämförligt periodiskt med livränta jämförligt periodiskt vederlag och skall utöver ett fast år- vederlag och skall utöver ett fast årligt belopp även utgå tillägg som till ligt belopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av föränd- sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller ringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande skall tillägget liknande förhållande skall tillägget anses som ränta. anses som ränta.

(anv. till 39§ KL p. 7)

Belopp som enligt punkt 9 av an- Belopp som enligt detta moment visningarna till 38 § anses som ränta anses som ränta skall för utgivaren skall för utgivaren anses som gäld- anses som skuldränta. ränta enligt I mom.

12 mo m. Överstiger utdelningen

på aktier i ett fåmansföretag så stor

procent av den skattskyldiges an-

skaffningskostnad för aktierna och

lämnade ovillkorliga kapitaltillskott

som svarar mot statslåneräntan vid

beskuttningsårets ingång med tillägg

av fem procentenheter, skall över-

skjutande belopp tas upp som intäkt

av tjänst. Har aktierna förvärvats på

annat sätt än genom köp, byte eller

därmed jämförligt fång, skall an-

skaffningskostnaden beräknas med

tillämpning av 24§ I mom. tredje

Stycket.

Understiger utdelningen visst år

det högsta belopp som på grund av

första stycket får tas upp som intäkt

av kapital, ökas det belopp som se-

nare år får tas upp som intäkt av ka-

pital i motsvarande mån (sparad ut-

delning). Belopp som svarar mot

kvarstående sparad utdelning läggs

för varje år till anskaffningskostna-

den vid beräkning enligt första

stycket. 171

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall hälften av den del av realisationsvinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första—tredje styckena gäller även under de närmaste tio åren efter det att ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara fåmunsföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier.

Bestämmelserna i första—tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betvdande omfattning under någon del av den senaste tioårsperioden. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under någon del av den senaste tioårsperioden varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att denna verksumhet inte påbörjades senare än tio år efter det att verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första—tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under den senaste tioårsperioden. Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första—tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst tillämpas reglerna inte heller i den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag, antalet anställda, företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständigheter inte är hänförlig till den skattskyldiges eller någon honom närståendes arbetsinsats.

Om den skattskyldiges make el- 172

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler — såvitt gäller skattskyldig under 18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges — beskattningsbara — förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelserna i första—tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10% av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt I4 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella instrument som avses i 27§ I mom.

13 mom. Avslutas verksamheten i en förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet och uppkommer underskott i förvärvskällan vid taxeringen för det år då verksamheten upphör, får uvdrag för underskottet ske enligt vad som gäller för realisationsförlust vid närmast följande tuxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande taxeringarna. Rätt till avdrag föreligger inte i den mån underskottet beror på att tillgångar

elier tjänster tagits ut ur förvärvskäl-

lan utan att uttagsbeskattning skett.

Rätt till avdrag för underskott före-

ligger inte i fråga om självständig nä-

ringsverksamhet i utlandet eller när

den skattskyldiges verksamhet i ett

handelsbolag upphör genom att an-

delen överlåts.

Bestämmelserna i anvisningarna

till 26§ — kommunalskattelagen

(1928:370) tillämpas också i fall som

avses i första stycket.

14 mom. Vad som återstår av in-

täkt av kapital efter avdrag utgör in-

komst av kapital.

Uppkommer underskott vid be-

räkningen medges skattereduktion

enligt 2§ 4mom. uppbördslagen

(1953:272).

4 814

Från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22§, avdrag göras för underskott i förvärvskälla med de begränsningar som anges i 46§ I mom. andra-femte styckena kommunalskattelagen — (1928:370). Vad som sägs i tredje stycket av nyssnämnda moment gäller dock inte ifråga om svenskt aktiebolag vurs aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt som hur påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret.

Skattskyldig som har varit bosatt Skattskyldig som har varit bosatt här i riket under hela beskattnings- här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för året eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd. egenavgifter, periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m.m. i den om- försäkringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 § kommunal- fattning som anges i 46 § kommunalskattelagen. skattelagen (1928:370).

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av 2§ 5 mom.

Senaste lydelse 1986:1114. 174

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 äs

Sammanlagda beloppet av den Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika skattskyldiges inkomster av näringsförvärvskällor, minskat i förekom- verksamhet och tjänst, minskat i mande fall med sådant avdrag som förekommande fall med sådant avavses I 4 och 4a§§ utgör taxerad drag som avses i 4§, utgör taxcrad inkomst. förvärvsinkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas Den taxerade förvärvsinkomsten nedåt, för skattskyldig som avses i avrundas nedåt, för fysiska personer 108 I mom. till helt hundratal kro- och dödsbon till helt hundratal kronor och för annan skattskyldig till nor och för annan skattskyldig till helt tiotal kronor. | helt tiotal kronor.

6§

I mom." Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person: a) fysisk person:

för inkomst som avses I denna lag dels för inkomst som avses 1 denna enligt de grunder som anges i 53§ lag enligt de grunder som anges i I mom. a kommunalskattelagen 53§ I mom. a kommunalskattelagen (1928:370) sarnt, såvitt avser tid un- (1928:370), der vilken han ej varit bosatt här i ri- dels såvitt avser tid under vilken ket, för inkomst genom utdelning på han ej varit bosatt här i riket, andelar 1 svenska ekonomiska för- för inkomst genom utdelning på eningar; andelar i svenska ekonomiska för-

eningar:

för löpande inkomster som hänför

sig till privatbostadsfastighet och pri-

vatbostad här i riket;

för vinst vid avyttring av fastighet

här i riket eller av egendom som av-

ses i 26 § och som innefattar nyttjan-

derätt till ett hus eller del av ett hus

här t riket;

för vinst vid avyttring dels av aktier

och andelar i andra svenska aktiebo-

lag, handelsbolag och ekonomiska

föreningar än sådana som avses i 2§

7 mom., dels av konvertibla skulde-

brev och konvertibla vinstandelsbe-

vis som utgivits av svenska aktiebo-

lag, dels av sådana av svenska aktie-

bolag utfästa optionsrätter som avser

rätt till nyteckning eller köp av aktie

och blivit utfästa i förening med skul-

debrev och dels optioner och termi-

ner som avser något av nu nämnda fi-

nansiella instrument, om överlåtaren

Senaste lydelse 1981:1000. laSenaste lydelse 1989:1040.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid något tillfälle under de tio kalen-

derår som närmast föregått det år då

avvitringen skedde haft sitt egentliga

bo och hemvist här i riket eller studig-

varande vistats här;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock sävitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxcrats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats; c) utländska bolag: c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastig- för inkomst av näringsverksamhet het: som hänför sig till fastighet eller fast

för inkomst av rörelse, som här be- driftställe här i riket; drivits från fast driftställe:

för vinst vid icke yrkesmässig av- för inkomst av näringsverksamhet yttring av fastighet eller rörelse här i vid avyttring av egendom som avses riket eller tillbehör till sådan fastighet 126 § och som innefattar nyttjandeeller rörelse och av egendom som av- rätt till ett hus eller del av ett hus här ses 135 § I amom. kommunalskatte- i riket; lagen och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt. som restituerats. avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar: samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;

d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:

för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som avses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

2 m o m.!7 Vanliga handelsbolag, 2 m o m. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag. rede- kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som en- rier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jäm- ligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta an- förligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har nan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsen- taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller het och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, taxeras inte, regleringssamfällighet, taxeras inte, utan deras inkomst hänförs till de utan deras inkomst hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med särskilda delägarnas inkomst med belopp. som för en var motsvarar belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets el- hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Mot- ler samfällighetens inkomst. Motsvarande gäller utländsk juridisk svarande gäller utländsk juridisk person i fråga om inkomst som avses person i fråga om inkomst som avses

Senaste lydelse 1989:1040. 176

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I punkt 10 andra stycket av anvis- i punkt 10 andra stycket av anvis-

ningarna till 53 § kommunalskattela- ningarna till 53 § kommunalskattela-

gen (1928:370). Inte heller skall s.k. gen (1928:370). gruvbolag taxeras, utan i stället skall en var av dess delägare taxeras förden inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

3 mom.'!" Staten, landstingskom- 3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menig- muner, kommuner och andra menigheter frikallas från skattskyldighet heter samt pensionsstiftelser enligt laför all inkomst. gen (1967:531) om tryggande av pen-

Sionsutfästelse m.m. frikallas från skattskyldighet för all inkomst enligt denna lag. 4 mom. !'” Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig

verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses I förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, regleringsförening som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

allmänna försäkringskassor, er- allmänna försäkringskassor, erkända = arbetslöshetskassor, pen- kända arbetslöshetskassor, persosionsstiftelser som uvses i lagen nalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pen- (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftel- sionsutfästelse m.m. med ändamål ser Som avses i sanuna lag med ända- uteslutande att lämna understöd vid mål uteslutande att lämna understöd arbetslöshet. sjukdom eller olycksvid arbetslöshet, sjukdom eller fall, stiftelser som bildats enligt avtal olycksfall, stiftelser som bildats en- mellan organisationer av arbetsgiligt avtal mellan organisationer av vare och arbetstagare med ändamäl arbetsgivare och arbetstagare med att utge avgångsersättning till friändamål att utge avgångsersättning ställd arbetstagare eller främja åttill friställd arbetstagare eller främja gärder till förmån för arbetstagare åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinatt bli uppsagd till följd av driftsin- skränkning, företagsnedläggelse elskränkning, företagsnedläggelse el- ler rationalisering av företags verkler rationalisering av företags verk- samhet eller med ändamäl att utge samhet eller med ändamål att utge permitteringslöncersättning, bolag permitteringslönecrsättning, bolag eller annan juridisk person som av-

Senaste lydelse 1984:1061. Senaste lydelse 1988:1211. 177

12 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller annan juridisk person som av- ses i lagen (1984:1009) om beslutanses i lagen (1984:1009) om beslutan- derätt för bolag eller annan juridisk derätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna perperson med uppgift att lämna per- mitteringslöneersättning, sådana mitteringslöneersättning, — sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avömsesidiga försäkringsbolag som av- ses i lagen om yrkesskadeförsäkring, ses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin- PROTEKO, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-hu-

set, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyr-

kans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp |

frikallas från skattskyldighet för frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fas- all annan inkomst än inkomst av nätighet. ringsverksamhet som hänför sig till

innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande till- femte styckena har motsvarande tilllämpning i fråga om stiftelse som av- lämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstif- ses i detta moment. telse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15§ lagen (1967:531) om tryggande av pen- Sionsutfästelse m.m.

5 mom.” Ideella föreningar som 5 mom. Ideella föreningar som

uppfyller i fjärde stycket angivna uppfyller i fjärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av för inkomst av näringsverksamhet fastighet och rörelse. Sådana för- som inte hänför sig till innehav av eningar är också frikallade från fastighet eller till rörelse. Sådana

Lydelse enligt prop. 1989/90:74. 178

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldighet för inkomst av fas- föreningar är också frikallade från tighet som tillhör föreningen och skattskyldighet för inkomst som som har använts på sätt anges i 3 hänför sig till innehav av fastighet kap. 4§ fastighetstaxeringslagen som tillhör föreningen och som har (1979:1152) och för sådan inkomst använts på sätt anges i 3 kap. 4§ fasav fastighet och av rörelse som till tighetstaxeringslagen — (1979:1152) huvudsaklig del härrör från verk- och för sådan inkomst som hänför samhet som har naturlig anknytning sig till förvaltningsenhet avseende intill föreningens allmännyttiga ända- nehav av fastighet eller till särskild mål eller av hävd utnyttjas som fi- förvärvsverksamhet avseende rörelse nansieringskälla för ideellt arbete. och som till huvudsaklig del härrör

Övriga inkomster av fastighet, utom från verksamhet som har naturlig

inkomster som avses i 7 mom., och anknytning till föreningens allmänav rörelse utgör således i sin helhet nyttiga ändamål eller av hävd utnyttskattepliktig inkomst för — för- jats som finansieringskälla för ideellt eningen. arbete. Annan inkomst som hänför

sig till innehav av fastighet, utom in-

komst som avses i 7 mom., och till

rörelse utgör således i sin helhet

skattepliktig inkomst för = för-

eningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamäl, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall ocksä anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljningsoch insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

En ideell förening är skattebefriad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala. politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamäl,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under a,

ec) föreningen inte vägrar nägon inträde som medlem, om inte med hänsyn

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar.

Skattemyndigheten kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment utan hinder av att föreningen inte uppfyller under fjärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 4 kap. 19-22 §§ taxeringslagen (1990:00) i tillämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 148 lagen (1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tilllämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl töreligger, efter ansökan förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamäl att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eHer eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses I första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får inte överklagas.

6 mom.” Kyrkor, sjukvårdsin- 6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrätträttningar vilkas verksamhet inte be- ningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsin- drivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, kapitalsparfonder som rättningar, stiftelser som har till huavses i lagen (1983:590) om alle- vudsakligt ändamål att under sammanssparande, suftelser som har till verkan med militär eller annan mynhuvudsakligt ändamål att under dighet stärka rikets försvar eller att, samverkan med militär eller annan utan begränsning till viss familj, myndighet stärka rikets försvar eller vissa familjer eller bestämda persoatt, utan begränsning till viss familj, ner, främja vård och uppfostran av vissa familjer eller bestämda perso- barn eller lämna understöd för berener. främja vård och uppfostran av dande av undervisning eller utbildbarn eller lämna understöd för bere- ning eller utöva hjälpverksamhet dande av undervisning eller utbild- bland behövande eller främja veten-

"Senaste lydelse 1985:263. 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning eller utöva hjälpverksamhet skaplig forskning samt hushållningsbland behövande eller främja veten- sällskap med stadgar som har fastskaplig forskning samt hushållnings- ställts av regeringen eller myndighet sällskap med stadgar som har fast- som regeringen bestämmer ställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fas- inkomst av näringsverksamhet som tighet eller rörelse. inte hänför sig till innehav av fastig-

. het eller till rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamäl anses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

8 mom.” Svenska aktiebolag 8 mom. Mottagare av utdelning och svenska ekonomiska föreningar från svenskt aktiebolag och svensk frikallas från skattskyldighet för ut- ekonomisk förening är frikallade delning från svenska aktiebolag. från skattskyldighet i den omfattsvenska ekonomiska föreningar och ning som anges nedan. Med utdelutländska bolag i den omfattning ning förstås sådan utdelning som har som anges nedan. uppburits i förhållande till inne-

I det följande förstås med företag havda aktier eller andelar eller som svenskt aktiebolag och svensk ekono- har uppburits efter annan grund misk förening. Med utdelning för- men inte är avdragsgill för det utdestås sädan utdelning på aktie i lande företaget enligt 2§ 8 mom. svenskt aktiebolag eller andel i första stycket. Bestämmelserna i svensk ekonomisk förening som har tredje stycket nedan gäller inte sådan uppburits i förhållande till inne- utdelning på förlagsinsatser. som är havda aktier eller andelar eller som avdragsgill för det utdelande företahar uppburits efter annan grund get. men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 28 § mom. första stycket. Bestämmelserna i fjärde-sjätte styckena nedan gäller inte sådan utdelning för förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Företag, som uteslutande eller så Svenskt aktiebolag eller svensk gott som uteshuande förvaltar värde- ekonomisk förening som förvaltar papper eller likartad lös egendom värdepapper eller likartad lös egen-

"Senaste lydelse 1989:1040. 181

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(förvaltningsföretag). är frikallat dom och därutöver inte — direkt eller från skattskyldighet för utdelning i indirekt — bedriver någon eller endast den mån sammanlagda beloppet av obetydlig verksamhet (förvaltningsden utdelning som företaget har upp- företag). är frikallat från skattskylburit under beskattningsåret motsva- dighet för utdelning i den mån samras av utdelning som företaget har manlagda beloppet av utdelningen beslutat för samma beskattningsär motsvaras av utdelning som företaeller, i fråga om investmentföretag, get har beslutat för samma beskattav beslutad utdelning ökad med en ningsår. Som förvaltningsföretag anfjärdedel. Med investmentföretag Ses inte investmentföretag som avses förstås förvaltningsföretag, vars upp- "i2§ l0mom. gift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bunk- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse vid sidan av annan verksamhet, är frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från skattskyldighet för utdelning under förutsättning att företaget är skadeförsäkringsanstalt och utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje- Svenskt aktiebolag eller svensk femte styckena är frikallat från skatt- ekonomisk förening är med undanskyldighet för utdelning på sådan tag av livförsäkringsföretag, investaktie eller andel som inte utgör om- mentföretag och förvaltningsföretag, sättningstillgång 1 företagets verk- frikallat från skattskyldighet för utsamhet under förutsättning att delning på näringsbetingade aktier

eller andelar. Detsamma = gäller

svensk spurbank och svenskt ömsesi-

digt skadeförsäkringsföretag. Med

näringsbetingad aktie eller andel av-

ses aktie eller andel som inte utgör

omsättningstillgång i företagets

verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av av aktien eller andelen betingas av 182

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jordbruk, skogsbruk eller rörelse verksamhet som bedrivs av företaget som bedrivs av företaget celler av eller av företag som med hänsyn till företag som med hänsyn till ägande- äganderättsförhållanden eller orgarättsförhållanden eller organisato- nisatoriska förhållanden kan anses riska förhällanden kan anses stå det stå det nära. nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket Skattefrihet enligt tredje stycket

föreligger dock inte för utdelning på föreligger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföre- aktie eller andel i förvaltningsföretag. om förvaltningsföretaget äger tag eller investmentföretag, om detta mer än enstaka aktier eller andelar äger mer än enstaka aktier eller an-

på vilka utdelning skulle ha varit delar på vilka utdelning skulle ha va-

skattepliktig om aktierna eller ande- rit skattepliktig om aktierna eller anlarna hade ägts direkt av det företag delarna hade ägts direkt av det föresom äger aktien eller andelen i för- tag som äger aktien eller andelen i valtningsföretapet. förvaltningsföretaget eller invest- '

mentltföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels att företag, som inte är förvaltningsföretag enligt tredje stycket men vars verksamhet till inte oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, inte skall i beskattningshänseende — behandlas som förvaltningsföretag. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.

Förvärvar företag aktie eller andel Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte up- i annat företag och är det inte up-

penbart att det företag som gör för- penbart att det företag som gör för-

värvet därigenom erhåller tillgång värvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets rörelse el- hänsyn till ägarföretagets verksamler kapitalförvaltning, föreligger inte het, föreligger inte skattefrihet enligt skattefrihet enligt detta moment för detta moment för utdelning på akutdelning på aktien eller andelen av tien eller andelen av sådana medel sådana medel som vid förvärvet som vid förvärvet fanns hos det utfanns hos det utdelande företaget delande företaget och som inte motoch som inte motsvarar tillskjutet svarar tillskjutet belopp eller inbebelopp eller inbetald insats. Utdel- tald insats. Utdelning anses i första ning anses i första hand gälla andra hand gälla andra medel än sådana medel än sådana som motsvarar till- som motsvarar tillskjutet belopp elskjutet belopp eller inbetald insats. ler inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenskt företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andeli utländskt bolag.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta moment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats i Sverige av svenskt företag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 208.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen genom besvär.

8 sn

Skattskyldig fysisk person, som Skattskyldig fysisk person, som har varit bosatt här i riket under be- har varit bosatt här i riket under beskattningsåret, har rätt till statligt skattningsåret, har rätt till statligt grundavdrag från den taxerade in- grundavdrag från den taxerade förkomsten, varvid bestämmelserna i värvsinkomsten, varvid bestämmel- 488 2 och 3 mom. samt 49 § kommu- serna I 48§ 2-4 mom. kommunalnalskattelagen (1928:370) skall till- skattelagen (1928:370) skall tillämlämpas. pas.

Ideell förening, som avses i 7§ 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.

I mom.” Skattskyldigs beskatt- Den taxerade förvärvsinkomsten

ningsbara inkomst skull, med beak- minskad med statligt grundavdrag tande av bestämmelserna i I1§, fast- utgör beskattningsbar förvärvsinställas enligt de i 2 och 4 mom. an-' komst. givna grunderna.

2 mom.” För fysisk person, som har varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag.

Har den skattskyldiges skatteförmåga varit väsentligen nedsatt under beskattningsåret av sådan anledning, som anges i 50 § 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalt skattelagen (1928:370), får den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

Vad härefter återstår avrundas

"Senaste lydelse 1986:508. "Senaste lydelse 1982:416, "Lydelse enligt prop. 1989/90:74. 184

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nedät till helt hundratal kronor och utgör beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 8§, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag.

4 mom.” För annan skattskyldig än som [2 mom. avses utgör den tuxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

9 as”

Statlig inkomstskatt utgär i form Statlig inkomstskatt utgår när unav grundbelopp och tilläggsbelopp. derlaget för skatten uppgår till minst Grundbelopp beräknas bara om den 100 kronor. beskattningsbura inkomsten uppgår till minst 100 kronor. Tilläggsbelopp beräknas bara för skattskyldiga som avses [10 § I mom.

Den beskattningsbara inkomsten är underlag för grundbeloppet. Underlaget för tilläggsbelopp fastställs enligt bestämmelserna i 10. $ 3 mom.

I mom.” För fysiska personer För fysiska personer och dödsbon och dödsbon beräknas grundbelopp beräknas statlig inkomstskatt enligt och tilläggsbelopp enligt följande. följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor Skatt på förvärvsinkomst utgör samt: 100 kronor samt 20 procent av den

när beskattningsbar inkomst inte delav den beskattningsbara förvärvsöverstiger 7,5 busenheter: inkomsten som överstiger en skikt-

3 procent av den beskattningsbara gräns på 170 000 kronor vid 1992 års inkomsten; taxering. Vid följande taxeringar

när beskattningsbar inkomst över- uppgår skiktgränsen till skiktgränsen stiger 7,5 basenheter: för föregående taxeringsår multipli-

grundbeloppet för 7,5 basenheter cerad med det jämförelsetal, uttryckt och I0 procent av återstoden. i procent, som anger förhållandet

Tilläggsbeloppet utgör: mellan det allmänna prisläget i okto-

när underlaget för tilläggsbelopp ber andra året före taxeringsåret och enligt 3 mom. inte överstiger 19 bus- prisläget i oktober tredje året före taxenheter: eringsåret med tillägg av två procent-

I4 procent av den del av underlaget enheter. Skiktgränsen fastställs av resom överstiger I4 basenheter; geringen före utgången av andra året

när underlaget överstiger 19 bas- före taxeringsåret och avrundas enheter: nedåt till helt hundratal kronor.

tilläggsbeloppet för 19 busenheter Skatt på kapitalinkomst utgör 30 och 25 procent av återstoden. procent uv inkomsten av kapital en-

ligt 3 § I4 mom.

"Senaste lydelse 1982:416. "Senaste Iydelse 1986:508. SScnaste lydelse 1989:1016.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 a §

För andra skattskyldiga än sådana För andra skattskyldiga än fysiska som avses i 10§ I mom. utgör grund- personer och dödsbon, utgör statlig beloppet 40 procent av den beskatt- inkomstskatt 30 procent av den beningsbara inkomsten. Dock utgör skattningsbara inkomsten. grundbeloppet för familjestiftelser 52 procent av den beskattningsbara inkomsten och för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen 50 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

I mom." Äkta makar. som under beskattningsäret levt tillsammans, taxeras envar för sin inkomst, varvid anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas.

Avdrag, som i 9§ 2mom. andra stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig, varvid bestämmelserna i 52§ I mom. andra och tredje styckena kommunalskattelagen tilllämpas.

I mom." Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskommunen. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

Vad som förstås med hemorts- Vad som förstås med hemortskommun för fysisk person och kommun för fysisk person och dödsbo följer av 3§ jämförd med dödsbo följer av 2§ I mom. jämfört 665 kommunalskattelagen med 66§ kommunalskattelagen (1928:370). För bolag eller annan (1928:370). För bolag eller annan sammanslutning, som enligt 3§ sammanslutning, som enligt 2 § tredje stycket skall betraktas som 12 mom. skall betraktas som svensk svensk ekonomisk förening, gäller ekonomisk förening, gäller som som hemortskommun den kommun, hemortskommun den kommun, inom vilken den verkliga ledningen inom vilken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 novem- av företaget utövades den I november näst före det år som närmast ber näst före det år som närmast föregått taxeringsäret. föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagts gäller som hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

"Senaste lydelse 1989:1016. "Senaste lydelse 1986:508. AH Senaste lydelse 1984:1061. 186

Beräkning av realisationsvinst

24§

(anv. till 36§ KL p. 1 första stycket)

Vid beräkning av realisationsvinst I mom. Vid beräkning av realisaskall såsom intäkt tas upp vad som tionsvinst skall såsom intäkt tas upp erhållits för den avyttrade egendo- det vederlag som överenskommits för men med avdrag för försäljningspro- den avyttrade egendomen med avvision och liknande kostnader. Av- drag för försäljningsproviston och

drag får — med iakttagande dock av liknande kostnader. Avdrag får — i

de särskilda föreskrifter som gäller den mån inte annat anges — ske för enligt punkterna 2 a-2 d nedan — ske alla omkostnader för egendomen för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbeloppet), således för (omkostnadsbeloppet). således för erlagd köpeskilling jämte inköpserlagd köpeskilling jämte inköps- provision, stämpelskatt o.d. (inprovision. stämpelskatt o.d. (in- gångsvärdet) och för vad som nedgängsvärdet) och för vad som ned- lagts på förbättring av egendomen lagts på förbättring av egendomen (förbättringskostnad) m.m. I om- (förbättringskostnad) m.m. I om- kostnadsbeloppet får inte inräknas kostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter som täckts genom bidrag kostnader som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom från stat eller kommun eller genom näringsbidrag. näringsbidrag. I fråga om förpliktelser som avses

i3§ 1 mom. skall- om inte annat an-

ges — som intäkt tas upp vad som er-

hållits vid ingåendet av förpliktelsen,

medan avdrag får ske för vad som ut-

givits för upphörandet av förpliktel-

Sen. (35 & 2 mom. tredje stycket KL)

Har avvitrad fastighet förvärvats Har den avyttrade egendomen för-

av den skattskyldige genom arv, tes- värvats av den skattskyldige genom tamente, gåva, bodelning eller annat arv, testamente, gåva, bodelning elfäng som icke är jämförligt med köp ler annat fång som icke är jämförligt eller byte, anses fastigheten förvär- med köp eller byte, anses egendovad genom det köp, byte eller där- men förvärvad genom det köp, byte med jämförliga fång som skett när- eller därmed jämförliga fång som mast dessförinnan. skett närmast dessförinnan. Har den

skattskyldige förvärvat ett finansiellt

instrument som avses i 27§ I mom.

eller 29 § I mom. genom ett sådant

fång, får han som anskaffningsvärde

tillgodoräkna sig ett belopp motsva-

rande det avdrag, som överlåtaren

med tillämpning av den i27§ 2 mom.

angivna genomsnittsmetoden eller

27§ 3 mom. skulle ha fått göra om

han avvttrat instrumentet på överlå-

telsedagen. Motsvarande gäller vid

förvärv av sådan egendom som avses

i 308 fjärde stycket. Har den skatt-

skyldige genom arv, testamente eller

bodelning med anledning av makes 187

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

död förvärvat egendom som har ut-

gjort omsättningstillgång hos den av-

lidne och utgör egendomen enligt be-

stämmelserna i punkt 5 av anvisning-

arna till 21§ kommunalskattelagen

(1928:370) inte omsättningstillgång

hos den skattskyldige gäller — i stället

för vad som stadgas i första me-

ningen — att egendomen skall anses

anskaffad till det bokförda värdet. (35 § 2 mom. fjärde stycket KL)

Vad som sägs om realisationsvinst Vad som sägs om vinstberäkning genom avyttring av fastighet gäller vid avyttring av fastighet gäller oavoavsett om fastigheten är belägen sett om fastigheten är belägen inom inom eller utom riket och äger till- eller utom riket och äger tillämpning lämpning även på tomträtt. ström- även på tomträtt, strömfall och rätfall och rättighet till vattenkraft. tighet till vattenkraft. Om byggnad

finns bestämmelser i 4 § kommunal-

skattelagen (1928:370).

2 m om. Med avyttring av egen-

dom avses försäljning, byte eller där-

med jämförlig överlåtelse av egen-

dom. Med avyttring jämställs det fal-

let att ett finansiellt instrument defini-

tivt förlorar sitt värde genom att det

bolag som givit ut instrumentet upp-

löses genom konkurs eller likvida-

tion. Med avyttring jämställs också

att tiden för utnyttjande av en option

löpt ut utan att optionen har utnytt-

jats. Med avyttring avses däremot

inte utlåning av egendom för blank-

Hing. (anv. till 35 § KL p. 5)

En delägare 1 ett handelsbolag En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bo- skall anses ha avyttrat sin andeli bolaget om andelen inlöses eller bola- laget om andelen inlöses eller bolaget upplöses. get upplöses.

Har andelen övergått till någon Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp. annan på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång byte eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet och är det justerade ingångsvärdet enligt punkt 2 d av anvisningarna till enligt 28 § negativt, skall beskatt- 36 § negativt, skall beskattning ske ning ske som om andelen avyttrats. som om andelen avyttrats.

(anv. till 35§ KL p. 7)

Inlöses andel i aktiefond eller ut- Inlöses andel i aktiefond eller utskiftas fondens behållna tillgångar skiftas fondens behållna tillgängar till fondandelsägare i samband med till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall vid till- att fonden upplöses, skall avvitring lämpning av 3 mom. anses som om av andelen anses ha skett mot vederfondandelsägaren uvyttrat sin andel lag motsvarande vad fondandelsäga- 188

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mot vederlag motsvarande vad han ren uppbär vid inlösen eller utskiftuppbär vid inlösen eller utskiftning. ning.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avvttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningvärdet för instrumentet och annat vederlag. (anv. till 36 § KL p. 4 fjärde stycket) Avdrag för realisationsförlust på 3 mom. Avdrag medges inte för grund av avyttring av en fastighet till realisationsförlust till följd av att sådan närstående som avses i 35 § 3 egendom avvttrats till ett pris under mom. sista stycket får göras endast i marknadsvärdet om det inte framgår den mån fastighetens marknadspris av omständigheterna att överlåtaren vid avvyttringen visas understiga de saknat avsikt att öka mottagarens omkostnader för vilka avdrag med- förmögenhet. ges vid beräkning av realisationsför- Har den skattskyldige eller någon lusten. honom närstående på grund av avyttringen direkt eller indirekt tillförsäkrats en rättighet eller förmån som — trots att den av särskilda skäl inte skall åsättas något värde vid beräkning av realisationsvinst — ändå får antas ha ett värde, skall detta värde beaktas vid bedömningen av om realisationsförlust uppkommit.

+ mom. Skattskyldighet för vinst respektive uvdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avvttringen. Avdrag för realisationsförlust medges endast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyvttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid 189 taxeringen för avyttringsåret.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskvldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grund av en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt terminsavtalet skall ske. Med termin avses ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånud aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter 190

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det beskattningsår då avyttring av

den lånade aktien skedde. (anv. till 35§ KL p. 3)

Har egendom avyttrats mot ve- 5 m o m. Har egendom avyttrats : derlag i form av en livsvarig livränta mot vederlag 1 form av en livsvarig skall intäkten beräknas till det kapi- livränta skall intäkten beräknas till taliserade värdet av livräntan med det kapitaliserade värdet av livräntillämpning av tabell III till lagen tan med tillämpning av tabell III till (1947:577) om statlig förmögenhets- lagen (1947:577) om statlig förmöskatt. Är livräntan beroende av flera genhetsskatt. Är livräntan beroende personers liv på så sätt att den upp- av flera personers liv på så sätt att hör vid den först avlidnes död be- den upphör vid den först avlidnes stäms kapitalvärdet efter den äldstes död bestäms kapitalvärdet efter den levnadsålder. Skall livräntan där- äldstes levnadsålder. Skall livräntan cmot utgå till den sist avlidnes död däremot utgå till den sist avlidnes beräknas värdet efter den yngstes ål- död beräknas värdet efter den yngsder. tes ålder.

Har i överlåtelseavtalet överens- Har i överlåtelscavtalet överenskommits att livräntan skall utgå livs- kommits att livräntan skall utgå livsvarigt, dock högst ett avtalat antal varigt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämp- år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om statlig ning av tabell II till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångs- förmögenhetsskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst punkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som fram- skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är kommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som följer av första lägre än vad som följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat an- livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämp- tal är, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till nämnda lag om ning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en det belopp som framkommer vid en sädan beräkning är högre än vad sädan beräkning är högre än vad som följer av första stycket. som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall som inträffar inom följd av dödsfall som inträffar inom fem är från utgången av det är skatt- fem år från utgången av det år skattskyldighet inträdde på grund av av- skyldighet inträdde på grund av avyttringen får som intäkt i stället för yttringen får som intäkt i stället för vad som anges i första och andra vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäk- livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre. ten därmed blir lägre.

(anv. till 36 § KL p. 2 a tjugonde stycket)

Avyttrar delägare i fåmansföretag 6 mom. Avyttrar delägare 1 fåeller honom närstående person fas- mansföretag eller delägare närståtighet till företaget får vid vinstbe- ende person egendom till företaget, räkningen fastighetens ingångsvärde skall vid vinstberäkningen vederlaicke beräknas på grundval av taxe- get tas upp som intäkt endast till den ringsvärde enligt sjätte och sjunde del det inte överstiger cgendomens styckena. Ej heller får omräkning gö- marknadsvärde. Av punkt 14 andra 191

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ras enligt tionde stycket eller tillägg stycket av anvisningarna till 32§ göras enligt tolfte stycket. Riksskatte- kommunalskattelagen — (1928:370) verket får medge undantag från be- framgår att överskjutande del av vestämmelserna i detta stycke om det derlaget skall beskattas som intäkt kan antagas att avyttringen skett av av tjänst. organisatoriska eller andra synner- Vad som sägs i första stycket gälliga skäl. Mot beslut av riksskatte- ler inte när hela vederlaget enligt det verket i sådan fråga får talan icke där angivna lagrummet skall beskatföras. tas som intäkt av tjänst. I sådana fall skall avyttringen inte till nägon del beaktas vid beräkning av överlåtarens inkomst av kapital. Vid avyttring som avses i första stycket får vinsten inte beräknas enligt 25§ 9 mom. eller 268 7 mom. Vad nu sagts gäller dock inte om den avyttrade egendomen helt eller till huvudsaklig del skall användas i företagets näringsverksamhet. Riksskatteverket får om synnerliga skäl föreligger medge undantag från — bestämmelserna i tredje stycket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

25 §

(anv. till 35 § KL p. 2) Vid avyttring av fastighet skall I mom. Vid avyttring av fastighet realisationsvinst och realisationsför- skall realisationsvinst och realisalust beräknas särskilt för varje avytt- tionsförlust beräknas särskilt för rad taxeringsenhet eller del av taxe- varje avyttrad taxeringsenhet eller ringsenhet. del av taxeringsenhet. Ingår sådan privatbostadsfastighet, som avses i 5§ kommunalskattelagen (1928:370), tillsammans med annan egendom i en taxeringsenhet, beräknas vinst eller förlust särskilt för privatbostadsfastigheten. Har två eller flera vid avyttrings- Har två eller flera vid avyttringstillfället befintliga taxeringsenheter tillfället befintliga taxeringsenheter tidigare under innehavet helt eller tidigare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsen- delvis ingått i samma taxeringsenhet, skall dock, om den skattskyl- het, skall dock, om den skattskyldige begär det, beräkningen pöras dige begär det, beräkningen göras som om taxeringsenheterna vid av- som om taxeringsenheterna vid avyvttringstillfället utgjorde en enda yttringstillfället utgjorde en enda taxeringsenhet. I fråga om en taxe- taxeringsenhet. I fråga om en taxeringsenhet som endast delvis har in- ringsenhet som endast delvis har ingått i den förutvarande taxeringsen- gätt i den förutvarande taxeringsenheten gäller vad nu har sagts endast heten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer än hälf- under förutsättning att mer än hälften av enhetens vid avyttringstillfäl- ten av enhetens vid avyttringstillfället gällande taxeringsvärde belöper let gällande taxeringsvärde belöper 192

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på den del som har ingått i den förut- på den del som har ingått i den förutvarande enheten. Hänsyn tas inte till varande enheten. den indelning i taxeringsenheter som har förelegat före den I januari 1952.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmelserna om del av fastighet i punkt 4 serna om del av fastighet i 2 mon. andra stycket nedan och i punkt 2a andra stycket och 6 mom. skall som trettonde-artonde styckena av anvis- fastighet anses varje vid avyttringsningarna till 36 § skall som fastighet tillfället befintlig taxeringsenhet elanses varje vid avyttringstillfället be- ler sädan större enhet som på grund fintlig taxeringsenhet eller sådan av bestämmelserna i föregående större enhet som på grund av be- stycke behandlas som en enda taxestämmelserna i föregående stycke ringsenhet. behandlas som en enda taxeringsenhet.

(anv. till 35 § KL p. 4)

Med avyttring av fastighet likställs 2 m om. Med avyttring av fastigöverföring av mark eller andelisam- het likställs överföring av mark eller fällighet genom fastighetsreglering andel i samfällighet genom fastigenligt 5 kap. och uppdelning i lotter hetsreglering enligt 5 kap. och uppgenom klyvning enligt 11 kap. fastig- delning i lotter genom klyvning enhetsbildningslagen (1970:988), om ligt 11 kap. fastighetsbildningslagen överföringen eller uppdelningen (1970:988), om överföringen eller sker mot ersättning helt eller delvis i uppdelningen sker mot ersättning pengar, samt avstående av mark ge- helt eller delvis i pengar. samt avnom inlösen enligt 8kap. samma stående av mark genom inlösen enlag. Har den ersättning i pengar som ligt 8kap. samma lag. Har den eren skattskyldig erhållit på grund av sättning i pengar som en skattskyldig en överföring enligt 5 kap. eller en erhållit på grund av en överföring uppdelning enligt 11 kap. nämnda enligt 5 kap. eller en uppdelning enlag inte överstigit 5000 kronor, är ligt 11 kap. nämnda lag inte överstidock inte någon del av vinsten skat- git 5000 kronor, är dock inte någon tepliktig. Om ersättningen i pengar del av vinsten skattepliktig. Om eröverstiger 5000 kronor, skall som sättningen i pengar överstiger 5 000 skattepliktig inkomst tas upp så stor kronor, skall som skattepliktig indel av hela realisationsvinsten som komst tas upp så stor del av hela reaersättningen i pengar, minskad med . lisationsvinsten som ersättningen i 5000 kronor, utgör av det totala ve- pengar, minskad med 5000 kronor, derlaget för överföringen eller upp- utgör av det totala vederlaget för delningen, minskat med 5000 kro- överföringen eller uppdelningen, nor, dock att den skattepliktiga in- minskat med 5000 kronor, dock att komsten inte skall tas upp till högre den skattepliktiga inkomsten inte belopp än som motsvarar den del av skall tas upp till högre belopp än. ersättningen i pengar som Överstiger som motsvarar den del av ersätt- 5000 kronor. ningen i pengar som överstiger 5 000

kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått föreligga när ägare av fastighet fätt engångsersättning på grund av all- engäångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses framtidsupplätelse. Härmed avses ersättning på grund av sädan in- ersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till skränkning i förfoganderätt till fas- 193

13 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten som skett enligt natur- tigheten som skett enligt naturvårdsvårdslagen (1964:822) eller på grund lagen (1964:822) eller på grund av av motsvarande inskränkningar en- motsvarande inskränkningar enligt ligt andra författningar eller på andra författningar eller på grund av grund av upplätelse av nyttjanderätt upplätelse av nyttjanderätt eller sereller servitutsrätt till fastigheten för vitutsrätt till fastigheten för obeobegränsad tid (jfr punkt 8 av anvis- gränsad tid. Engångsersättningen är ningarna till 21§). Engångsersätt- i dessa fall att betrakta som köpeningen är i dessa fall att betrakta skilling. varvid så stor del av fastigsom köpeskilling, varvid så stor del heten anses avyttrad som ecersättav fastigheten anses avyttrad som er- ningsbeloppet utgör av fastighetens sättningsbeloppet utgör av fastighe- hela värde vid tiden för beslutet om tens hela värde vid tiden för beslutet fastighetens hela värde vid tiden för om inskränkningen i förfoganderät- beslutet om inskränkningen i förfoten eller för upplätelsen av nyttjan- ganderätten eller för upplåtelsen av derätten eller servitutsrätten. nyttjanderätten eller servitutsrät-

ten.

Har den skattskyldige i samband Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått er- med allframtidsupplåtelse fått ersättning på grund av upplåtelse av sättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, avverkningsrätt skall ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, an- om den skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund ses som engångsertsättning på grund av allframtidsupplätelsen (jfr punkt av allframtidsupplåtelsen. Har den 5 tredje stycket av anvisningarna till skattskyldige i nu avsett fall fått er- 215§). Har den skattskyldige i nu av- sättning för avyttrade skogsproduksett fall fått ersättning för avyttrade ter, får 60 procent av ersättningen skogsprodukter, får 60 procent av behandlas som engångsersättning på ersättningen behandlas som en- grund av allframtidsupplåtelse. Vad gångsersättning på grund av allfram- som sägs i detta stycke gäller dock

tidsupplåtelse. Vad som sägs i detta endast om skatteplikt för ersätt-

stycke gäller dock endast om skatte- ningen för avverkningsrätten eller plikt för ersättningen för avverk- skogsprodukterna = inträtt under ningsrätten eller skogsprodukterna - samma beskattningsår som crsättinträtt under samma beskattningsår ningen på grund av allframtidsuppsom ersättningen på grund av all- låtelsen. framtidsupplåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett be- som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av all- skattningsår har fått på grund av allframtidsupplåtelse är han berättigad framtidsupplåtelse är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om han till avdrag med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna omkostnader till samma eller högre till 36§ till samma eller högre be- belopp. Avdraget får dock inte över- Jopp. Avdraget får dock inte över- stiga det sammanlagda ersättningsstiga det sammanlagda ersättnings- beloppet för upplåtelserna. beloppet för upplåtelserna.

(anv. till 35 & KL p. I)

Skall viss del av vederlaget vid av- 3 mom. Avser viss del av vederlayttring av fastighet enligt punkt 10 av get vid avyttring av fastighet till- 194

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anvisningarna till 21 §, punkt 4 av un- gångar som behandlats som inventavisningarna till 24§ eller punkt I av rier vid beräkning av värdeminskanvisningarna till 28§ tas upp som ningsavdrag medräknas inte denna intäkt av fastighet eller av rörelse, del av vederlaget vid beräkning av medräknas inte denna del av veder- realisationsvinst. I sådant fall får i laget vid beräkning av realisations- omkostnadsbeloppet inte inräknas vinst. utgift som hänför sig till sådana till-

gångar. (anv. till 368 KL p. 2a första-tredje styckena)

Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt I av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt 4m om. Som förbättringskostnad punkt I räknas även kostnad, som räknas även utgift för reparation och under tid, då intäkt av avyttrad fastig- underhåll av fastighet eller fastighetshet eller i förekommande fall del del, som avses i2§ 7mom. eller som därav har beräknats enligt 24§ utgjort sådan privatbostadsfastighet 2 mom., har nedlagts på reparation som avses i5§ kommunalskattelagen och underhäll av fustigheten eller fas- (1928:370), i den mån den avyttrade tighetsdelen, i den män den avytt- egendomen på grund därav vid avrade cgendomen på grund därav vid yttringen har befunnit sig i bättre avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt utgift för skick än vid förvärvet, samt koswad reparation och underhåll för vilken för reparation och underhåll för vil- avdrag inte medges på grund av ken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkterna 4 och 5 av föreskrifterna i 258 2 mom. första anvisningarna till 23. $ kommunalstycket b eller v och för vilken bidrag skattelagen och för vilken bidrag ej ej har utgått. Förbättringskostnad, har utgått. Utgift för förbättring, som inte har uppförts på avskriv- som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskost- ningsplan, och därmed jämförlig utnad jämförlig reparations- eller un- gift för reparation ellet underhåll får derhållskostnad får dock inräknas i dock inräknas i omkostnadsbelopomkostnadsbeloppet endast för år pet endast för år då utgifterna har då de nedlagda kostnaderna har upp- uppegätt till minst 5000 kronor och, gått till minst 3 000 kronor. Kostnad, om de avser annat än ny-, till- eller som har uppförts på avskrivnings- ombyggnad eller reparation eller unplan, skall normalt anses nedlagd derhäll i fall som avses i punkterna 4 det är då kostnaden har uppförts på och 5 av anvisningarna till 23§ komplanen. I andra fall skall sådan kost- munalskattelagen, dessutom nedlagts nad normalt anses nedlagd när fak- under de senaste fem åren före avytttura eller räkning har erhållits, varav ringen. Utgift, som har uppförts på framgår vilket arbete som har ut- avskrivningsplan, skall normalt hänförts. föras till det år då utgiften har upp-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förts på planen. I andra fall skall sådan utgift normalt hänföras till det år då faktura eller räkning har erhålits, varav framgår vilket arbete som har utförts. Har fastighet varit föremål för för- Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jäm- bättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhålls- förligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse arbete i ägarens byggnadsrörelse skall — med iakttagande av de be- skall — med iakttagande av de begränsningar som har angetts i före- gränsningar som har angetts i föregående stycke —- som förbättrings- gående stycke — som förbättringskostnad räknas det belopp som en- kostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje stycket av anvis- ligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 27§ har tagits upp som ningarna till 21 § kommunalskattelaintäkt i rörelsen på grund av bygg- gen har tagits upp som intäkt i rörelnadsarbetet. sen på grund av byggnadsarbetet.

Som förbättringskostnad räknas även sådana utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll som enligt punkt 5 första stvcket av anvisningarna tll 22. $ kommunalskuttelagen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Som förbättringskostnad räknas också utgifter av nu nämnt slag vilka enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt av näringsverksamhet när näringsfastighet övergått till privatbostadsfastighet.

S mom. Avyttras näringsfastighet som avses i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22. $ kommunalskattelagen (1928:370) skall omkostnadsbeloppetr minskas med värdeminskningsavdrag m.m. som avses I den nämnda anvisningspunkten i den man avdragen på grund av bestämmelsen i femte stycket av den nämnda anvisningspunkten inte skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Avyttras — privatbostadsfastighet som tidigare varit näringsfastighet skall omkostnadsbeloppet minskas med värdeminskningsavdrag m.m. som avses I punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22. $ kommunalskattelagen i den mån avdragen på grund av bestämmelsen i femte stvcket i den nämnda anvisningspunkten vid övergången från näringsfastighet till privatbostadsfastig-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het inte kunde tas upp som intäkt av

näringsverksamhet.

Har i fall som avses i punkt I andra

stycket andra meningen av anvis-

ningarna till 22. $ kommunalskattela-

gen avdrag erhållits för avsättning till

ersättningsfond för byggnader och

markanläggningar gäller följande vid

avyvttring av näringsfastighet med

byggnad eller markanläggning som

har skrivits av vid ianspråktagande

av ersättningsfonden. Omkostnads-

beloppet minskas med den del av det

ianspråktagna beloppet som enligt

punkt 5 sjunde stycket av anvisning-

arna till 22. $ kommunalskattelagen

inte tagits upp som intäkt av närings-

verksamhet.

Har i fall som avses i punkt I andra

stycket andra meningen av anvis-

ningarna till 22 § kommunalskattela-

gen avdrag erhållits för avsättning till

ersättningsfond för byggnader och

markanläggningar och har fastighe-

ten övergått till privatbostadsfastighet

gäller följande vid avyttring av

privatbostadsfastigheten. Omkost-

nadsbeloppet minskas med den del

av det ianspråktagna beloppet som

enligt punkt 5 sjunde stycket av anvis-

ningarna till 22 § kommunalskattela-

gen inte togs upp som intäkt av nä-

ringsverksumhet vid övergången. (anv. till 368 KL p. 2a trettondenittonde styckena)

Vinstberäkning på grund av avytt- 6 mom. Vinstberäkning på grund ring av en del av en fastighet skall av avyttring av en del av en fastighet grundas på förhållandena på den av- skall grundas på förhållandena på yttrade fastighetsdelen. Vid tillämp- den avyttrade fastighetsdelen. Vid ning av de beloppsgränser som an- tillämpning av den beloppsgräns ges I andra och fjärde styckena skall som anges I imom. första stycket dock hänsyn tas till förhållandena på skall dock hänsyn tas till förhållanhela fastigheten. Avdrag enligt tolfte dena på hela fastigheten. På den stycket får göras endast om avyvtt- skattskyldiges begäran skall omkostringen har omfattat bostadsbyggnad nadsbeloppet för fastighetsdelen — i som vid tiden för avyttringen var hu- stället för att beräknas enligt första vudbyggnad för hela fastigheten. På meningen — tas upp till ett belopp den skattskyldiges begäran skall om- som motsvarar så stor del av det för kostnadsbeloppet för fastighetsde- hela fastigheten beräknade omkostlen - i stället för att beräknas enligt nadsbeloppet som vederlaget för första meningen — tas upp till ett be- fastighetsdelen utgör av fastighetens lopp som motsvarar så stor del av hela värde vid avyttringstillfället. det för hela fastigheten beräknade Om den avyttrade delen avser en el- 197

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omkostnadsbeloppet — i förekom- ler ett fåtal tomter avsedda att bemande fall minskat med värdeminsk- byggas med bostadshus och vederlaningsavdrag m.m. — som vederlaget get är mindre än 10 procent av fasför fastighetsdelen utgör av fastighe- tighetens taxeringsvärde, får vidare tens hela värde vid avyttringstillfäl- ingängsvärdet på den avyttrade faslet. I sist avsedda fall skall, om den tighetsdelen utan särskild utredning skattskyldige begär det och värdet av beräknas till I krona per kvadratmeskogen och skogsmarken på den av- ter, dock ej till högre belopp än köyttrade fastighetsdelen är mindre än peskillingen. 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fätal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde. får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till I krona per kvadratmeter. dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid mark- 1 tillämpliga delar även vid marköverföring — enligt — fastighetsbild- överföring — enligt — fastighetsbildningslagen (1970:988). ningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit så- Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses I dan engängsersättning som avses I punkt 4 andra stycket av anvisning- 2 mom. andra stycket. skall så stor arna till 35 §, skall så stor del av det del av det för hela fastigheten beräkför hela fastigheten beräknade om- nade omkostnadsbeloppet anses bekostnadsbeloppet — i förekommande löpa på den del av fastigheten som fall minskat med värdeminsknings- ersättningen avser, som engäångseravdrag m.m. — anses belöpa på den sättningen utgör av fastighetens hela del av fastigheten som ersättningen värde vid tiden för upplåtelsen cier avser, som cengängsersättningen ut- inskränkningen 1 förfoganderätten. gör av fastighetens hela värde vid ti- Den som enligt 2 mom. fjärde stycket den för upplåtelsen eller inskränk- erhåller avdrag från den eller de enningen i förfoganderätten. Vid be- gångsersättningar han fått på grund dömningen av om omkostnadsbelo p- av upplåtelser får inte tillgodoräkna pet skall minskas med avdrag på sig något omkostnadsbelopp hänförgrund av avyttring av skog gäller vad ligt till dessa ersättningar. som är föreskrivet i fråga om del av fastigher.Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar. 198

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige under inne- Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fas- havstiden avyttrat en del av en fastighet, skall hänsyn tas till detta vid tighet, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den utredning, inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet — i andel av omkostnadsbeloppet för förekommande fall minskat med vär- fastigheten, som belöpt på den avdeminskningsavdrag m.m. — för fas- yttrade fastighetsdelen, skall denna tigheten, som belöpt på den avytt- andel anses ha motsvarat hälften av rade fastighetsdelen, skall denna an- erhållen ersättning för fastighetsde- . del anses ha motsvarat hälften av er- len. Andelen skall dock i intet fall hållen ersättning för fastighetsdelen. anses Överstiga omkostnadsbelop- Andelen skall dock i intet fall anses pet för hela fastigheten omedelbart överstiga omkostnadsbeloppet — i före avyttringen av fastighetsdelen. förekommande fall minskat med värdeminskningsuvdrag m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående styc- Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyl- ke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit så- dige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i dan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning- 2 mom. andra stycket. Har den skattarna till 35 §. Har den skattskyldige skyldige under innehavstiden avstått under innehavstiden avstått från från mark genom marköverföring mark genom marköverföring enligt enligt fastighetsbildningslagen fastighetsbildningslagen (1970:988). (1970:988). skall omkostnadsbelop-

skall omkostnadsbeloppet på åter- pet på återstoden av fastigheten an-

stoden av fastigheten anses ha mins- ses ha minskat med så stor del av kat med så stor del av omkostnads- omkostnadsbeloppet för den tidibeloppet för den tidigare avstådda gare avstådda marken som ersättmarken som ersättningen i pengar ningen i pengar utgjort av det totala utgjort av det totala vederlaget för vederlaget för marken. marken.

Beräknas - omkostnadsbeloppet Beräknas - omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastig- vid avyttring av återstoden av fastigheten eller del därav med ledning av heten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplä- det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m.m. telsen eller marköverföringen m.m. ägt rum, är bestämmelserna i de två ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämp- föregående styckena icke tillämpliga. liga.

Kostnad för förbättringsarbete el- 7 mom. Utgift för törbättringsar- Jer därmed jämförligt reparations- bete eller därmed jämförligt reparaoch underhållsarbete för vilket för- tions- och underhållsarbete för vilsäkringsersättning — eller — annan ket försäkringsersättning eller anskadeersättning har utgått beaktas. nan skadeersättning har utgått beaksåvida ersättningen inte räknas till tas, såvida ersättningen inte räknas skattepliktig inkomst enligt denna till skattepliktig inkomst enligt lag, vid beräkning av realisations- denna lag, vid beräkning av realisavinst endast i den mån kostnaden har tionsvinst endast i den mån kostna- 199

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse överstigit ersättningen. Har sådan den har överstigit ersättningen. Har skattefri ersättning uppburits med sådan skattefri ersättning uppburits större belopp än det som har gått åt med större belopp än det som har för skadans avhjälpande gäller föl- gått åt för skadans avhjälpande jande. Fastighetens ingångsvärde, minskas omkostnadsbeloppet med omräknat enligt tionde stycket till ti- skillnaden mellan ersättningen och den för skadetillfället, minskas med kostnaden för skadans avhjälpande. skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.

& mom. Avyttras en fastighet som har förvärvats som ersättning för en annan fastighet och medgavs uppskov med beskattningen av realisationsvinst som uppkom när denna fastighet avyttrades, skall omkostnadsbeloppet minskas i motsvarande mån.

9 mom. Vinst när fysisk person avyttrar sådan privatbostadsfastighet som omfattar hans permanentbostad får beräknas till 30 procent av vederlaget för fastigheten.

Som permanentbostad räknas sådan privatbostad där den skattskyldige varit bosatt under minst ett år närmast före avyttringen under förutsättning att han inte dessförinnan innehuft bostaden mer än ett år utan att vara bosatt där samt att han erlade ett marknadsmäåssigt vederlag vid förvärvet. Som permanentbostad räknas dock alltid sådan privatbostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre år av de senaste fem åren.

Vinst när fysisk person och dödsbo avyttrar annan privat bostadsfastighet än nu sagts får beräknas till 60 procent av vederlaget för den avyttrade egendomen.

Vinst vid avyttring av näringsfastighet får beräknas genom att ett belopp motsvarande 90 procent av vederlaget för fastigheten minskas med värdeminskningsavdrag m.m. som tagits upp till beskattning enligt bestämmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen (1928:370).

För privatbostadsfastighet som un-

der den skattskyldiges innehav varit

näringsfastighet under något av de tre

närmaste åren före avyttringstillfället

skall i stället för vad som stadgas i

första och tredje styckena gälla ' att

vinsten får beräknas med tillämpning

av fjärde stycket.

10 mom. Vinst vid avyttring av

privatbostadsfastighet får alltid be-

räknas till 30 procent av vederlaget

för den avyttrade fastigheten om

1) fastigheten tagits i anspråk ge-

nom expropriation eller liknande för-

farande eller annars avvttrats under

sådana förhållanden att tvångsavytt-

ring måste anses vara för handen och

det inte skäligen kan antas att avytt-

ringen skulle ha ägt rum även om

tvång inte förelegat,

2) avyttringen av en fastighet utgör

ett led i åtgärder för jordbrukets eller

skogsbrukets vttre rationalisering

Samt om

3) fastigheten avyttrats till staten

därför att fastigheten på grund av

flvgbuller inte kan bebos utan påtag-

lig olägenhet.

Detsamma gäller om den skatt-

skyldige fått engångsersättning för in-

skränkning i förfoganderätten till sin

fastighet enligt — naturvårdslagen

(1964:822) eller för motsvarande in-

skräkningar enligt andra författ-

Hingar.

26 § (358 3amom. första, femte och sjätte styckena KL)

Realisationsvinst vid avyttring av I mom. Realisationsvinst vid aven bostadsrätt beskattas enligt be- yttring av en bostadsrätt beskattas stämmelserna i detta moment om bo- enligt bestämmelserna i denna parastadsrättsföreningen är av det slag graf om bostadsrättsföreningen är av som anges i punkt 2 femte stycket av det slag som anges 12§ 7 mom. anvisningarna till 38 §.

Vad som sägs om realisationsvinst Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt till- vid avyttring av en bostadsrätt tilllämpas även vid avyttring av andelar lämpas även vid avyttring av andelar 1 andra svenska ekonomiska för- i andra svenska ekonomiska föreningar än bostadsrättsföreningar eningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om och aktier i svenska aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det föreningen eller bolaget är av det

slag som anges i 2§ 7mom. 201 slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 388.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bedömningen av om en förening Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det slag som an- eller ett bolag är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvis- ges i 2§ 7Zmom. görs på grundval av ningarna till 38 § görs på grundval av förhållandena vid ingången av det år förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum. då avyttringen ägde rum.

2 mom. Vid vinstberäkningen

skull försäljningsintäkten ökas med

överlåtarens andel i föreningens net-

toskuld eller minskas med dennes an-

del i föreningens nettoförmögenhet

vid avyttringstillfället. Vidare skall

utgivet vederlag ökas med överlåta-

rens andel i föreningens nettoskuld

eller minskas med dennes andel i för-

eningens nettoförmögenhet vid an-

skaffningstillfället. Nettoförmögen-

het eller nettoskuld beräknas med

bortseende från värdet av förening-

ens fastighet.

(anv. till 358 KL p. 8 andra och tredje styckena)

Utgår särskild ersättning till den 3 mom. Utgår särskild ersättning skattskyldige för av honom ägda till den skattskyldige för av honom föremål, vilka enligt 2 kap. 2§ jorda- ägda föremål. vilka enligt 2 kap. 2§ balken eljest skulle ha hört till den jordabalken eljest skulle ha hört till byggnad i vilken nyttjanderätten är den byggnad i vilken nyttjanderätupplåten, skall denna ersättning räk- ten är upplåten, skall denna ersättnas in i vederlaget för bostadsrätten, ning räknas in i vederlaget för boandelen eller aktien. Vad nu har stadsrätten, andelen celler aktien. sagts gäller dock inte om ersätt- Vad nu har sagts gäller dock inte om ningen utgör intäkt av rörelse enligt ersättningen avser egendom som bepunkt I av anvisningarna till 288. handlats som inventarier vid beräk-

ning av inkomst av näringsverksam-

het.

Ersättning som utgår till den Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre repara- skattskyldige för andel i inre reparationsfond eller någon annan inom tionsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond, föreningen eller bolaget bildad fond. som är avsedd för reparation och un- som är avsedd för reparation och underhäll av upplåtna lägenheter, skall derhåll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bo- inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten. andelen eller aktien. stadsrätten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning Har någon särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vce- inte betingats skall det utgående vederlaget minskas med ett belopp derlaget minskas med ett belopp motsvarande den del av fonden som motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostads- vid avyttringen belöper på bostadsrätten, andelen eller aktien. rätten, andelen eller aktien.

(anv. till 368 KL p. 2c andra stycket)

Bestämmelserna i punkt 8 tredje Bestämmelserna 1 föregående 202

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket av anvisningarna till 35 § om stycke tillämpas på motsvarande sätt beräkning av vederlaget vid avyttring vid beräkningen av ingångsvärdet. av en bostadsrätt tillämpas på motsvarande sätt vid beräkningen av in-

gångsvärdet. |

(anv. till 368 KL p. 2c första, tredje-sjätte och nionde styckena)

I fråga om en bostadsrätt som av- 4 mom. Har bostadsrätten förses i 35§ 3 a mom. gäller följande. I värvats genom upplåtelse från boingångsvärdet för bostadsrätten skall stadsrättsföreningen, skall den i enligt punkt I räknas in den erlagda upplåtelseavtalet angivna grundavköpeskillingen och vissa utgifter vid giften anses som köpeskilling. Särförvärvet. Har bostadsrätten förvär- skilda avgifter som har betalats till

vats genom upplåtelse från bostads- föreningen i samband med förvärv

rättsföreningen, skall den i upplåtel- av en bostadsrätt (upplåtelse- och scavtalet angivna grundavgiften an- inträdesavgifter) skall också räknas ses som köpeskilling. Särskilda av- in i ingångsvärdet. Har pgrundavgifgifter som har betalats till för- ten för lägenheten satts ned efter det eningen i samband med förvärv av att bostadsrätten har förvärvats, en bostadsrätt (upplåtelse- och in- skall ingångsvärdet reduceras med trädesavgifter) skall också räknas in det belopp som har återbetalats på i ingångsvärdet. Har grundavgiften grund av nedsättningen. för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Som förbättringskostnad enligt 5 mom. Som förbättringskostpunkt I räknas nad räknas

a) kostnad som den skattskyldige a) utgift som den skattskyldige har har lagt ned på förbättringsarbeten i lagt ned på förbättringsarbeten i lälägenheten, och : genheten, och

b) kostnad som han har lagt ned b) urgift som han har lagt ned på

på reparation och underhåll av lä- reparation och underhåll av lägen-

genheten i den män lägenheten på heten i den män lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet. skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall kostnad som vid inte urgift som vid inkomsttaxeinkomsttaxeringen har behandlats ringen har behandlats som omkostsom omkostnad i någon annan för- nad i näringsverksamhet. värvskälla.

Som förbättringskostnad räknas

även utgifter för värdehöjande repa-

rationer och underhåll som enligt

punkt 5 andra stycket av anvisning-

arna till 22. $ kommunalskattelagen

(1928:370) skall tas upp som intäkt

av näringsverksamhet. Som förbätt-

ringskostnader räknas också utgifter

av nu nämnt slag som enligt punkt 6

av anvisningarna till 22 § nämnda lag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tagits upp som intäkt av näringsverk-

samhet när bostadsrätt i näringsverk-

samhet övergått till privatbostad.

Kostnader enligt tredje stycket a) Utgifter enligt första stycket a och och b) som har lagts ned under ett b som hänför sig till ett visst år räkvisst år räknas som förbättringskost- nas som förbättringskostnader ennader endast under förutsättning att dast under förutsättning att de samde sammanlagt har uppgätt till minst manlagt har uppgått till minst 5 000 2000 kronor. Kostnaderna anses kronor och, om de avser annat än normalt nedlagda det år då en fak- nv-, till- eller ombyggnad, dessutom tura eller räkning har erhållits som nedlagts under senaste fem åren före visar vilka arbeten som har utförts. I avyttringen. Utgifterna hänförs norfråga om kostnad som avses i tredje malt fill det år då en faktura eller stycket b) gäller vidare att kostnaden räkning har erhållits som visar vilka fär dras av endast till den del arbetet arbeten som har utförts. I fråga om har medfört att lägenheten vid avytt- utgift som avses i första stycket b gälringen alltjämt är i bättre skick än ler vidare att urgiften får dras av envid förvärvet. dast till den del arbetet har medfört

att lägenheten vid avyttringen allt-

jämt är i bättre skick än vid förvär-

vet.

Som förbättringskostnad räknas

även den på bostadsrätten belöpande

andelen av sådana utgifter för ny-,

till- eller ombyggnad som nedlagts på

föreningens fastighet under inne-

havstiden.

Av punkt 8 andra stycket äv anvis- Av 3 mom. första stycket framgår ningarna till 35 § framgår att ersätt- att ersättning för föremål som ägts ning för föremål som ägts av den av den skattskyldige i vissa fall skall skattskyldige i vissa fall skall räknas räknas in i vederlaget för bostadsrätin i vederlaget för bostadsrätten. I ten. I sådana fall skall utgiften för sädana fall skall kosmaden för an- anskaffning av föremålen räknas in i skaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om bostadsrättens ingångsvärde. om föremålen har förvärvats tillsamföremålen har förvärvats tillsam- mans med bostadsrätten. Har föremans med bostadsrätten. Har före- målen anskaffats under innehavet, målen anskaffats under innehavet, anses utgiften — allt efter omständiganses anskaffningskostnaden — allt heterna — som cn utgift för förbättefter omständigheterna —- som en ring eller för reparation och underkostnad för förbättring eller för re- häll av lägenheten. Frågan om utgifparation och underhåll av lägenhe- ten får räknas in i omkostnadsbelopten. Frågan om kostnaden får räknas pet avgörs enligt första-tredje styckin i omkostnadsbeloppet avgörs en- ena. ligt tredje-femte styckena.

Vid tillämpning av bestämmel- 6 mom. Vid tillämpning av beserna i denna punkt på sådana ande- stämmelserna 1 denna paragraf på lar och aktier som avses I 35§ sådana andelar och aktier som avses 3amom. femte stycket förstas med i I mom. andra stycket förstås med bostadsrättsförening den förening bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respek- eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i tive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundav- upplåtelseavtalet angivna grundav-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

giften skallisådana fall likställas den giften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts respektive den när andelen uppläts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i inbetalning på aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut. anslutning till att aktien gavs ut.

7 mom. Vinst när fysisk person avyvttrar sådan bostadsrätt som med tillämpning av 25§ 9mom. andra stycket skall anses avse hans permanentbostad får beräknas till 30 procent av vederlaget för bostadsrätten. Vinst när fysisk person eller dödsbo uvyttrar bostadsrätt avseende annan privatbostad får beräknas till 60 procent av vederlaget för bostadsrätten.

Vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbostad får beräknas till 90 procent av vederlaget för bostadsrätten.

För privatbostad som under den skattskyldiges innehav varit att hänföra till näringsverksamhet under något av de tre närmaste åren före avyttringstillfället skall i stället för vad som stadgas i första stycket gälla att vinsten får beräknas med tillämpning av andra stycket.

Vid tillämpning av detta moment skall vederlaget beräknas med iakttagande av bestämmelserna i 2 mom. första stycket första och tredje meningarna.

8 mom. Vinst vid avyttring av privatbostad under sådana omständigheter som avses i 25 § 10 mom. får alltid beräknas till 30 procent av vederlaget — beräknat med iakttagande av bestämmelserna i 2 mom. första stycket första och tredje meningarna — för den avyttrade bostadsrätten.

27§ (35 § 3 mom. första stycket KL) Realisationsvinst på grund av av- I mom. Vid avyttring av aktie, yttring av aktie, andel i aktiefond, interimsbevis, andel i aktiefond, andelbevis eller teckningsrätt till aktie del i ekonomisk förening. teckningseller andel i ekonomisk förening el- rättsbevis, delbevis, vinstandelsbeler i handelsbolag eller annan rättig- vis, konvertibelt skuldebrev, skuldehet som är jämförlig med här avsedd brev som är eller varit förenat med andelsrätt eller aktie är i sin helhet optionsrätt, optionsbevis, samt terskattepliktig , om den skattskyldige min och köp- eller säljoption avinnehaft egendomen mindre än två seende aktie eller aktieindex samt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop . 1989/90:110

år. Detsamma gäller realisationsvinst andra finansiella instrument, som till vid avyttring av konvertibelt skulde- konstruktion eller verkningssätt likbrev, optionsrätt eller företrädesrätt nar tidigare angivna finansiella intill teckning av konvertibelt skulde- strument, tillämpas utöver 24§ bebrev eller skuldebrev förenat med op- stämmelserna i 2—5 mom. tionsrätt. Med optionsrätt avses rätt till nyteckning eller köp av aktie som blivit utfäst i förening med skuldebrev. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stvcke, får den skattskyldige göra avdrag med 146000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke, minskat med avdragsgill förlust som nyss nämnts. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom. Avyttring av andel i sådan aktiefond, som avses i punkt 10 av anvisningarna till 38 §, skall redovisas endast i inkomstslaget kapital.

(anv. till 36 § KL p. 2 b andra stycket)

Som — anskaffningskostnad — tör 2 mom. Som anskaffningsvärde äldre aktie eller andel anses i regel anses det genomsnittliga anskaffden genomsnittliga unskaffnings- ningsvärdet för samtliga finansiella kostnaden för samtliga äldre aktier instrument av samma slag och sort eller andelar av samma slag som den som det avyttrade. beräknat på avyttrade, beräknat med hänsyn till grundval av faktiska anskaffningsutfaktiska anskaffningskostnader och gifter och med hänsyn till inträffade inträffade förändringar beträffande förändringar beträffande innehavet innehavet. (genomsnittsmetoden).

(anv. till 36 § p. 2 b tredje stycket)

Anskaffningskostnad för äldre ak- Är finansiella instrument som uvtie, som är noterad på börs eller före- ses i I mom. föremål för notering på mål för liknande notering, och för inländsk börs eller annan kontinueräldre andel i aktiefond får bestäm- lig notering av marknadsmässig ommas till ett belopp som motsvarar 25 sättning, som är allmänt tillgänglig procent av vad den skattskyldige er- (marknadsnoterade), får utom håller för aktien eller andelen efter såvitt avser optioner och terminer anavdrag för kostnad för avyttringen. skaffningsvärdet bestämmas till 20 Kan den skattskyldige göra sannolikt procent av vad den skattskyldige eratt en beräkning enligt andra stycket håller vid avyttringen efter avdrag leder till ett högre belopp, skall dock för kostnad för avyttringen. detta högre belopp anses som un- Delbevis eller teckningsrättsbevis, skaffningskostnad. som grundas på aktieinnehav i ett

bolag, anses anskaffat utan kostnad.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(anv. till 36 § KL p.2 b fjärde stycket)

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

(anv. till 36 § p. 2 b nionde stycket)

En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt, vilken grundas på akticinnehav i bolaget, anses anskaffad utan kostnad.

(anv. till 36 § KL p. 2 b tionde stycket)

Som — anskaffningskostnad — för 3 mom. Hur optionsbevis erhålskuldebrev som utgivits förenat med lits genom teckning av skuldebrev optionsrätt och som förvärvats ge- förenat med optionsrätt, skall annom teckning, upptas skuldebrevets skaffningsvärdet för optionsbeviset marknadsvärde vid förvärvet. Som beräknas som anskaffningsvärdet för anskaffningskostnad för en options- Skuldebrevet jämte = optionsrätten rätt upptas i sådant fall skillnaden minskat med skuldebrevets markmellan emissionspriser och 'mark- nadsvärde vid förvärvet. nadsvärdet för det skuldebrev med vilket optionsrätten var förenad. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt, som förvärvats genoni köp eller byte, medräknas vederlaget för företrädesrätten i anskaffningskostnaden för optionsräuen. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte, om teckningen skett före utgången av juni 1985. (35 § 3 mom. tredje stycket KL)

Kan tillämpning av föregående 4 mom. Har en här i riket bosatt stycke antas hindra strukturrationali- eller hemmuhörande person avyttrat sering som är önskvärd från allmän aktier till ett svenskt aktiebolag eller synpunkt, kan regeringen eller myn- ett motsvarande utländskt bolag och dighet som regeringen bestämmer utgörs vederlaget för de avyttrade akmedge befrielse därifrån helt eller tierna uteslutande av nyemitterade delvis, om företag som berörs av aktier i det köpande bolaget, skall strukturrationaliseringen gör fram- skattepliktig intäkt inte anses upp-. ställning om detta senast den dag av- komma. Detta gäller dock inte peryvttringen sker. son som har avflyttat från riket men

som till följd av reglerna om väsentlig

anknytning hit ändå anses bosatt här.

De mottagna aktierna skall anses för-

värvade till det anskaffningsvärde

som gällde för de avyttrade aktierna.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sagts i första stycket gäller

dock inte vid avvyttring av aktier i bo-

lag som avses i 3 § I2 mom. nionde

stycket, om inte skattemyndigheten

lämnar medgivande till detta. Sådant

medgivande får lämnas om inte nå-

gon del av vinsten skulle ha tagits upp

som intäkt av tjänst. Skattemyndig-

hetens beslut får överklagas'hos riks-

skatteverket. Riksskatteverkets beslut

får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands

och har han tidigare avyttrat aktier

till ett utländskt bolag varvid skatte-

pliktig intäkt inte ansetts uppkomma

på grund av bestämmelserna i första

och andra styckena, skall denna in-

täkt anses skattepliktig när utflytt-

ningen sker.

5 mom. Realisationsförlust vid

avyttring av marknadsnoterad till

gång som avses i I mom. får dras av

från realisationsvinst på marknads-

noterad sådan tillgång utan den be-

gränsning av avdragsrätten som

framgår av 3 §2 mom. fjärde stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel

i aktiefond endast om värdet av fon- .

dens innehav av aktier inte annat än

tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar

av fondförmögenheten.

285§ (anv. till 36 § KL p. 2d)

Vid beräkning av realisationsvinst Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i han- på grund av avyttring av andel i handelsbolag skall ingångsvärdet för an- delsbolag skall ingångsvärdet för andelen ökas med tillskott till bolaget delen ökas med tillskott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på delägaren belöpande skattc- de på delägaren belöpande skattepliktiga inkomsterna enligt lagen pliktiga inkomsterna och minskas (1947:576) om statlig inkomstskatt med de på delägaren belöpande avoch minskas med de på delägaren dragsgilla underskotten. Blir det jusbelöpande avdragsgilla underskot- terade ingängsvärdet negativt, skall ten enligt samma lag. Blir det juste- omkostnadsbeloppet anses vara rade ingångsvärdet negativt. skall noll. Vederlaget vid avyttringen omkostnadsbeloppet anses vara : skalli detta fall ökas med ett belopp noll. Vederlaget vid avvttringen som motsvarar det negativa justeskall i detta fall ökas med ett belopp rade ingångsvärdet. som motsvarar det negativa justerade ingångsvärdet.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

I fråga om andel som förvärvats I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår före utgången av det räkenskapsår för handelsbolaget som avslutats för handelsbolaget som avslutats närmast före den I mars 1988 beräk- närmast före den I mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet nas först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räken- vid utgången av nämnda räkenskapsär (bokslutsdagen). Den- skapsår (bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgaängs- na beräkning görs med utgångspunkt i andelens ingångsvärde och punkt i andelens ingångsvärde och den ökning eller minskning i deläga- den ökning eller minskning i delägarens kapitalbehällning i bolaget som rens kapitalbehållning i bolaget som har inträffat fråm till bokslutsdagen. har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot negativt. anses det juste- Blir saldot negativt. anses det justerade ingängsvärdet på bokslutsda- rade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll. Det justerade in- gen vara noll. Det justerade ingangsvärdet på bokslutsdagen läggs gångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till erund för justeringar enligt sedan till grund för justeringar enligt första stycket. första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbe- Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall la- hållningen på bokslutsdagen skall lager, pågående arbeten samt foörd- ger, pågående arbeten samt foördrings- och skuldposter tas upp till de rings- och skuldposter tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxe- värden som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga in- ringen. Sker den skattemässiga inkomstberäkningen inte enligt bokfö- komstberäkningen inte enligt bokföringsmässiga grunder. bortses från ringsmässiga grunder, bortses från förutbetalda kostnader och intäkter förutbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostna- samt upplupna intäkter och kostnader. der.

Har handelsbolaget före utgången Har handelsbolaget före utgången av är 1989 avyttrat egendom på vil- av år 1989 avyttrat egendom på vilken 35 § 2-4mom. är tillämpliga ken 35 8 2-4 mom. kommunalskatteskall, om egendomen anskaffats före lagen (1928:370) i dess Iydelse före den 19 augusti 1988. ingånesvärdet den I juli 1990 är villämpliga skall, för andelen justeras på grundval av om egendomen anskaffats före den det bokföringsmässiga resultatet av 19 augusti 1988, ingångsvärdet för avyttringen även om detta inte följer andelen justeras på grundval av det av andra stycket. Fran resultatet bokföringsmässiga resultatet av avskall dras ett belopp som svarar mot yttringen även om detta inte följer den avskrivning eller nedskrivning av andra stycket. Från resultatet av egendomen som gjorts i räken- skall dras ett belopp som svarar mot skaperna efter bokslutsdagen. Sker den avskrivning eller nedskrivning beskattning med anledning av avvytt- av egendomen som gjorts i räkenringen senare än vid 1990 års taxe- skaperna efter bokslutsdagen. Sker ring, skall ingångsvärdet dock juste- beskattning med anledning av avyttras på grundval av det skattemässiga ringen senare än vid 1990 års taxeutfallet av avyttringen. ring, skall ingängsvärdet dock juste-

ras på grundval av det skattemässiga utfallet av avyttringen. Om den skattskyldige yrkar det. Om den skattskyldige vrkar det,

skall vinstberäkningen grundas en- skall vinstberäkningen grundas enbart på bestämmelserna i första bart på bestämmelserna i första stycket. stycket. 209

14 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr HO Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har andel i ett handelsbolag för- Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp, värvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskat- och har den tidigare ägaren beskattats enligt punkt 5 andra stveket av tats enligt 24 § 2 mom. tredje stycket, anvisningarna till 35 §, skall det jus- skall det justerade ingångsvärdet för terade ingångsvärdet för andelen an- andelen anses vara noll. ses vara noll. 295 I mom. Realisationsvinst vid avvitring av fordringar och andra finansiella instrument där underliggande instrument är hänförliga till fordringar, utställda i svenska kronor eller till ränteindex, wom sådana fordringar som avses i 27 § I mom, beräknas enligt den genomsnittsmetod som anges i 2782 mom. 2 mom. År tillgång som avses i I mom. marknadsnoterad behandlas realisationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta gäller dock inte premieobligationer.

30 § Vid avyttring av annan egendom än sådan som avses i 25-29 §§ gäller utöver 24§ följande bestämmelser. Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt lösöre) får 1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egendomen efter avdrag för kostnaden för avyttringen, 2. avdrag göras med S0 000 kronor från summan av vinster på grund av avvitringar av sådan egendom under beskattningsåret. | Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för egendomens — anskaffning, viärdeminskning e.d. skall ingångsvärdet minskas med detta avdrag. Når en avvitring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisationsvinsten beräknas med tilllämpning av genomsnittsmetoden enligt 27§ 2 mom.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för — realisationsförlust

medges inte för egendom som inne-

hafts för personligt bruk.

Denna lag” träder i kraft den I Denna lag träder i kraft den 1 juli juli 1985 och tillämpas första gången 1985 och tillämpas första gången vid vid 1986 års taxering. Äldre bestäm- 1986 års taxering. Äldre bestämmelmelser gäller fortfarande i fråga om ser gäller i fråga om inkomst som anställning utomlands som påbör- uppburits före utgången av år 1992 jats före ikraftträdandet. Om den på grund av anställning utomlands skattskyldige begär det skall dock en som påbörjats före ikraftträdandet. ny anställning anses ha påbörjats vid Om den skattskyldige begär det lagens ikraftträdande. skall dock en ny anställning anses ha

påbörjats vid lagens ikraftträdande.

1. Denna lag träder I kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 ärs taxering i den man inte annat följer av punkterna 2-18 nedan.

2. Har egendom avvttrats före den I januari 1991 och var vinst på grund av avvttringen skattepliktig enligt 35 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den I juli 1990 men har beskattning på grund av bestämmelserna i 41 § samma lag i dess nämnda lydelse inte skett senast vid 1991 ärs taxering, gäller följande. Beskattning på grund av avyttringen skall ske vid taxeringen för det första beskattningsår då någon del av köpeskillingen är tillgänglig för lyftning. Är emellertid köpeskillingens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall ullkommande belopp beskattas vid taxeringen för det beskattningsär då beloppet blir tillgängligt för lvttning.

3. Har avyttring beskattats vid 1991 eller tidigare års taxering och har därvid viss del av köpeskillingen inte kunnat beaktas, skall tillkommande köpeskilling tas upp till beskattning när den blir tillgänglig för lyftning. Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust sker därvid enligt de regler som tillämpades när första delen av köpeskillingen togs upp till beskattning med undantag av 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990. De nya bestämmelserna i 3 § 12 mom. tredje stycket tillämpas inte i fall som avses i denna punkt.

4. Avyttras fastighet före utgången av år 1999 får omkostnadsbeloppet beräknas genom att det omkostnadsbelopp som hade kunnat användas om avyttringen skett den 31 december 1990 ökas med i 25 § 4 mom. avsedda förbättringskostnader m.m. som lagts ned på fastigheten under tiden mellan den I januari 1991 och avyttringstillfället. Vid tillämpning av punkterna 6 a och 6 b av anvisningarna tili 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse intill den I juli 1990 skall dock följande gälla.

a) Ingångsvärde samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det

ÅJYNS:363.

ättonde året efter det år fastigheten förvärvades respektive kostnaden lades Prop. 1989/790:110 ned.

b) Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet visst är skall omräkningen ske med hänsyn till prisutvecklingen från det åttonde året efter sistnämnda är. |

ce) Värdeminskningsavdrag som belöper på det ar som den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de sju följande åren räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från det attonde äret efter det år kostnaden lades ned.

d) Tidigareläggning får inte ske med mer än ätta år.

ce) Vidigareläggning får ske endast i fråga om den det av ingångsvärde och förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten minskat med förbättringsköstnader som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet under det år då fastigheten avyttrades eller under något av de sju närmast föregående åren.

f) Tidigareläggning får — om ersättningslästigheten förvärvats före avvttringen av den ursprungliga fastigheten = inte leda till att ersättningsfastigheten anses förvärvad före förvärvet av den urspruneliga fastigheten eller tidigare än åtta är före avvuringen av nämnda fastighet.

Vad nu sagts gäller dock inte om delägare i fåmansföretag eller delägare närstaende person avyttrar fastighet till företaget enligt vad som sägs 1 2458 6 mom.

5 Har skattskyldig under något av åren 1991. 1992 eller 1993 avyttrat en bostadsrätt som förvärvats före den I januari 1987 får den skattepliktiga realisationsvinsten beräknas till 601-75 respektive 90 procent av vinsten. Vad nu sagts gäller dock inte om vinsten beräknas enligt 26. $ 7 mom.

6. Avdrag för realisationstförlust, som hänför sig till 1991 och tidigare års taxeringar men inte kunnat dras av tidigare. får göras vid beräkning av inkomst av kapital respektive närmgsverksamhet senast det sjätte beskattninpsäret efter det vill vilket förlusten är hänförlig. Härvid tillämpas bestämmelserna i punkt 3 andra stycket samt punkt 4 andra och fjärde styckena av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) i deras Ivdelse intill den I juli 1990. Avdrag får dock göras endast i den mån den skattskyldige redovisar sådan vinst vid avyttring av egendom som enligt 35 § 1 mom. kommunalskattelagen i dess Iydelse intill den I juli 1990 skulle ha tagits upp som intäkt av tillfällig förvärvsverksumhet. Fysiska personer och dödsbon får göra avdrag för sparade realisationsförluster i inkomstslaget kapital. För övriga juridiska personer får motsvarande avdrag göras från intäkt av närtingsverksamhet, med tillämpning av de nya bestämmelserna i 2 § 14 mom.

7. I fråga om aktie, andel aktiefond eller andeliekonomisk förening som inte är marknadsnöterad och som den skattskyldige den I april 1976 innehaft i mer än fem år gäller punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1976:343) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

S. För andel i allemansfond som förvärvats före den I januari 1991 skall som anskaffningsvärde tas upp andelens marknadsvärde den 31 december 1990.

1990 och som enliat de regler som gällde intill den 1 juli 1990 skall redovisas senast vid 1991 års taxering. skall inte tas upp till beskattning vid 1992 eller senare ars taxering.

10. Har förvärvare av ett skuldebrev före utgången av år 1990 lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen ränta tillämpas vid 1992 års taxering bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 39 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den I juli 1990.

Har förvärvare medgetts avdrag för räntekompensatton enligt nämneada anvisningspunkt skall kompensationen inte inräknas i anskaffningsvärdet vid beräkning av realisationsvinst när skuldebrevet avyttras.

1. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. andra stycket. 2 § 4 mom. åttonde stycket samt + $ andra stycket tillämpas även vid 1992 och senare års taxeringar. Intäkten eller avdraget skall dock hänföras till näringsverksamhet.

12. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. första stycket tillämpas vid 1992 års taxering samt. om något av företagen inte taxeras dä. även vid 1993 års taxering.

13. Vad som sågs om avdrag för underskott i punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen ( 1928:370) tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sådana underskott enligt den äldre lydelsen av 4 § första stycket. Vid tillämpningen anses koncernbidrag som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragspill omkostnad för givaren i näringsverksamhet av angivet slag.

14. Vid beräkning av schablonintäkt enligt 2 § 10 mom. första stycket 2 skall om beskattningsaåret påbörjats före den I junuari 1991 beskattningsäret i stället anses påbörjat vid denna tidpunkt.

15; Har en skattskyldig vid 1991 års taxering redovisat inkomst eller underskott av annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet eller kapital enligt de äldre bestämmelserna i 418 andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall den skattskyldige vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 ärs taxering inte tå upp andra ingaende tillgångs- och skuldposter i det aktuella hänseendet än som framgår av andra och tredje styckena.

Som ingående fordran tas upp dels intäkt som blivit tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men som tagits till beskattning det föregående beskattningsåret, dels utgift som betalts i slutet av det föregaende beskauttningsåret men som inte dragits av vid beräkningen av inkomsten för det beskattningsåret.

Som ingående skuld tas upp dels intäkt som har uppburits i slutet av det föregående beskattningsåret men som inte tagits till beskattning det året. dels utgift som är obetald vid ingången av beskattningsäret men som dragits av vid beräkningen av inkomsten för det föregående beskattningsäret.

Intäkter och utgifter som redovisats vid 1991 års taxering beaktas inte vid 1992 års taxering eller, om den skattskyldige inte taxeras då, vid 1993 års taxering I vidare mån än vad som framgår av andra och tredje styckena.

16. I fråga om avdrag för räntefördelning enligt 3 § 4 mom. skall vid 1993—- 1995 ars taxeringar punkt 12 av övergångsbestämmelserna till lagen

tillämpning.

17. De nya föreskrifterna i3 § 13 mom. tillämpas inte i fråga om förvärvskälla där verksamheten upphört under beskattningsår för vilket taxering skett år 1991 eller tidigare.

18. I fråga om de nya bestämmelserna i lagen skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter som upphävs genom lagen eller föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vilka gällt övergangsbestämmelser som fortfarande skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas. Punkt 3 av övergänpgsbestämmelserna till lagen (1976:343) om ändring I kommunalskattelagen skall dock tillämpas endast i den utsträckning som framgår av punkt 7 ovan.

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att I. 2 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ixdelse

Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är sådana som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus. hyreshus, tomtmark för småhus eller tomtmark för hyreshus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Utöver vad som sägs i första

stycket är sådan privatbostad, som

ävses i 5§ kommunalskattelagen

(1928:370) och som är belägen i ut-

landet, skattepliktig till fastighets-

skatt.

2 a

Skattskyldig till fastighetsskatt är ä garen till fastigheten eller den som enligt I kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag ävilar skatttskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privtbostad som

avses i 18 andra stycket föreligger

skattskyldighet endast för tid under

vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret. skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

3 3

Fastighetsskatten utgör för varje Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsär beskattningsär

a) 2,5 procent av 65 procent av tux- a) 1,5 procent av: eringsvärdet om imäkt av fastigheten tuxeringsvärdet avseende småberäknas enligt 24§ I mom. kommu- husenhet, nalskattelagen (1928:370) och fastig- bostadsbyggnadsvärdet och tomtheten utgör hyreshusenhet. marksvärdet avseende småhus på

b) 2 procent av en tredjedel av tux- lantbruksenhet, eringsvärdet om intäkt av fastigheten 75 procent av marknadsvärdet avberäknas enligt 24§ I mom. kommu- seende privatbostad i utlandet, nalskattelagen och fastigheten utgör b) 2,5 procent av: småhusenhet, taxeringsvärdet avseende hyres-

c) LA procent av en tredjedel av husenhet,

I Senaste lydelse 1984:1078. Senaste lydelse 1986:493. "Senaste lydelse 1989:1019. 215

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90): 1 10

taxeringsvärdet om intäkt av fastighe- bostadsbyggnadsvärdet och tomtten beräknas enligt 248 2 mom. kom- marksvärdet avseende hyreshus på munalskattelagen, lantbruksenhet.

d) 1,4 procent av OM procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 2§ 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och fastigheten utgör hyreshusenhet.

e) LA procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 285 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt och fastigheten wtgör smaåhusenhet,

ff) 2,5 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende hyreshus på lanibruksenhet,

8) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende småhus på lanbruksenhet,

hv) 2,5 procent av 65 procent av tuxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. HS andra stycket fastighetstäxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

i) 2 procent av en tredjedel uv taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. IIS andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsnaturen jordbruksfastighet,

2,5 procent av 65 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av tax-. ertngsvärdet om intäkt av fastigheten utgör imäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

s

Till den del taxeringsvärdet av en Innehåller byggnaden på en fastigfastighet, som ägs av sådan inländsk het, som är belägen i Sverige, huvudeller utländsk tivförsäkringsanstalt sakligen bostäder och har byggnaden Som avses 128 6gwm. lagen om stat- beräknat värdeår som utgör året före lig inkomstskatt, belöper på verk- taxeringsåret, utgår dock ingen fassamhet avseende sådana pensions- tigheisskatt under de fem första åren försäkringar eller avgångsbidrags- och halv fastighetsskatt under de försäkringar som nämns i 2§ 6 mom. därpå följande fem åren.” tredje stycket samma lag, skall dock procenttalet. i stället för vad som 3 därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

(4la$ anv.p. I KL)

Bestämmelsen. i 4las innebär För fastighet, som avses i5§ kombl.a. att för fastighet, som avses i 245§ munalskattelagen. (1928:370), skall 2mom., fastighetens andel av sam- fastighetens andel av taxeringsvärdet fällighetens taxeringsvärde skall in- på sådan samfällighet som avses i räknas i underlaget för intäktsberäk- 41 a§ nämnda lag inräknas i underlaningen i de fall där samfälligheten ut- get för fastighersskatten om samfälgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i ligheten utgör en särskild taxeringsdetta hänseende 4kap. 10§ fastig- enhet. hetstaxeringslagen (1979:1152).

(248 2 mom. 3 st. KL)

Har fastighet, som avses i första el- Har byggnad, som är avsedd för ler andra stycket och som är avsedd användning under hela året, på för användning under hela äret. på grund av eldsvåda eller därmed jämgrund av eldsvåda eller därmed jäm- förlig händelse inte kunnat utnyttjas förlig händelse eller till följd av äga- under viss tid eller har i sådan byggrens avflyttning från orten eller an- nad för uthyrning avsedd lägenhet nan sådan särskild omsändighet inte inte kunnat uthyras, får fastighetskunnat utnyttjas under viss tid eller skatten nedsättas med hänsvn till har i sådan fastighet för uthyrning den omfattning. vari byggnaden inte avsedd lägenhet inte kunnat uthy- kunnat användas eller uthyras. Har ras. får den enligt första eller andra så varit fallet under endast kortare stycket beräknade intäkten nedsättas tid av beskattningsäret, skall någon med hänsyn till den omfattning, vari nedsättning dock inte ske. fastigheten inte kunnat användas eller uthyras. Har så värit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdek

Är den skattskyldige frikallad från skuttskyldighet för inkomst av fastigheten, beräknas — fastighetsskatten som om sådan befrielse inte hade förelegat.

F. Denna lag träder i kraft den I juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 ärs taxering.

2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt för beskattningsär som har påbörjats före utgången av år 1990.

3. I stället för det procenttal som föreskrivs 13 § första stycket skall, i fråga om småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet med beräknat värdeår före år 1991, procenttalet vid 1992 och 1993 års taxeringar utgöra 1.2.

4, I stället för vad som följer av 3 § första stycket och punkt 3 skall vid följande års taxeringar endast halv fastighetsskatt utgå i fråga om fastigheter.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse bebyggda med byggnader med nedan angivna värdeår, om fastigheterna utgör småhusenhet eller småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet:

5. I stället för vad som följer av 38 första stycket skall vid följande års taxceringar fastighetsskatt inte utgå eller endast halv fastighetsskatt utgå för fastigheter, bebyggda med byggnader vilka huvudsakligen innehåller bostäder och har nedan angivna värdeår, om fastigheterna utgör hvreshusenhet eller hyreshus och tomtmark för hyreshus på lantbruksenhet:

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)!

dels att 4§ 2 mom. och anvisningarna till 41 § skall upphöra att gälla,

dels att 2§ 4 mom., 4§ I mom., 108 och 41 § 2 mom. skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas ett nytt moment, 48 § 5 mom.. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[0 Pc

4 mom.” Skattereduktion åtnju- + mom. Skattereduktion medges

tes skattskyldig för underskott av kapital

av ogift skattskyldig, som har hem- enligt 3§ IH mom. lagen (1947:576) mavarande barn under 18 år, och av om statlig inkomstskatt. Skatteredukgift skattskyldig, vars make saknar tionen uppgår till 30 procent av untaxerad — inkomst — enligt — lagen derskotter. (1947:576) om statlig inkomstskatt, med 1800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 6000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 6000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig till statlig inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 6 000 kronor, åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. År de taxerade inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga. Barn, som bor hos sina föräldrar, anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skatskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här it riket under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av be-

I Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 48 2 mom. [Y84:348 anvisningarna till 41 § prop. 1989/90:74. > Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, uåtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt. med 900 kronor, och om maken har taäxerad inkomst enligt nämnda lag som understiger 3000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 3000 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 18 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker endast i Skattereduktion sker endast I fråga om statlig inkomstskatt. kom- fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt. skogsvårdsav- munal inkomstskatt. skogsvårdsavaft och skattetillägg enligt täxerings- gift och statlig fastighetsskatt. lagen (1990:00).

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig skatt. tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.

I mom.” För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp. som anges i skattetabeller, om inte skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges I tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen.

TLydelse enligt prop. 1989/90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utt den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt.

att skattskyldig som avses i 2 mom. första stycket 2 erhåller skattereduktion,

att den skattskyldige vid taxering att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller andra av- för inkomsten inte erhåller andra avdrag än egrundavdrag samt avdrag drag än grundavdrag samt avdrag som avses i 33§ 2 mom. kommunal- som avses I 33§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) med ett hbe- skattelagen (1928:370) med ett belopp av 7500 kronor, dock högst fem lopp av 2 000 kronor. dock högst fem procent av inkomsten. procent av inkomsten.

10 87

Preliminär A-skatt skall inte be- Preliminär A-skatt skall beräknas räknas på ersättning, som vid statlig på ersättningar för ökade levnadseller kommunal tjänst lämnas för kostnader som lämnas vid sådan vissa med tjänsten förenade kosma- tjänsteresa inom riket som uvses I der, ej heller på ersättning, som vid punkt 3 av anvisningarna till 33§ enskild tjänst lämnas för sådana kommunalskattelagen — A1928:370) kostnader, om inte ersättningen vå- endust till den del ersättningarna sentligen överstiger vad som skäligen överstiger de schablonbelopp som kan anses vara erforderligt för kost- anges i nämnda lagrum eller, såvitt nadernas bestridande. gäller kostnad för logi. den faktiska

utgiften. På ansökan av den som be-

talar ut ersättning får skattemyndig-

heten besluta att i den mån tjänsteresa

varar mer än tre månader motsva-

rande skall gälla till den del ersätt-

ningarna inte överstiger vad som an-

ges i punkt 3a av anvisningarna till

nämnda paragraf.

På ersättning för ökade levnads-

kostnader vid sådan tjänsteresa utom

riket som uvses i punkt 3 sista stycket

av anvisningarna till 33 § kommunal-

skattelagen skall preliminär A-skatt

beräknas endast till den del ersätt-

ningen överstiger avdragsgillt belopp

enligt nämnda lagrum.

Preliminär skatt skall alltid beräk- I fråga om ersättning för resa med nas på truktamentsersättning för resa cgen bil i tjänsten gäller att prelimii tjänsten som inte varit förenad med när A-skatt beräknas på ersättningen Övernattning samt på ersättning för endast ull den del den överstiger det resa med egen bil i tjänsten till den I punkt 3e av anvisningarna till 33 § del den överstiger det i punkt 3 femte kommunalskattelagen angivna bestycket av anvisningarna till 33§ loppet. kommunalskattelagen — (1928:370) angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig er-

sättning för kostnader som är för-

enade med tjänsten beräknas prelimi-

lydelse enligt prop. 1989/90:74,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

när A-skatt endast om det är uppen-

bart att ersättningen avser kostnader

som inte är avdragsgilla vid mottaga-

rens inkomsttaxering eller att den

överstiger avdragsgillt belopp. I så-

dant fall beräknas skatten på hela er-

sättningen respektive den del av er-

sättningen som överstiger det uv-

dragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:000) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520); eller

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskvdd.

4ES

2 m oo m.> Om det belopp, som 2 m o m. Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag skulle äterstå sedan skatteavdrag för gjorts, jämte den inkomst den skatt- kvarstående skutt hat gjorts, jämte skyldige i övrigt kan ätnjuta under- den inkomst den skattskyldige i övstiger vad den skattskyldige kan an- rigt kan åtnjuta understiger vad den ses behöva till underhåll för sig själv skattskyldige behöver för eget underoch för make och oförsörjda barn håll och familjens behov tförbehålls- (existensminimum), äger skatte- heloppet) får skattemyndigheten efter myndigheten efter ansökan av den ansökan av den skattskyldige förskattskyldige förordna, att skatteav- ordna antingen att skatteavdrag över drag icke skall ske eller skall verkstäl- huvud taget inte skall göras eller att las med mindre belopp än som skulle för skatteavdraget får tas i anspråk ske enligt bestämmelserna här ovan. endast vad av lönen överskjuter för- Nedsättning av skatteavdrag för pre- behållsbeloppet. liminär skatt må dock icke beviljas skattskyldig annat än vid nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet. stor försörjningsbörda eller i annat därmed jämförligt läge.

Det belopp, som motsvarar den Förbehållsbeloppet beräknas med skattskyldiges existensminimum, ledning av bestämmelserna i 15 kap. skall beräknas med ledning av be- 6u§ utsökningsbalken. stämmelserna 150 § 2 mom. kommunalskattelagen och anvisningarna till nämnda paragraf om existensminimum.

> Lydelse enligt prop. 1989;90:74.

Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket senast frän och med det avlöningstillfälle som inträffar sedan en vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det ej kan ske, inom fyra dagar efter nämnda avlöningstillfälle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.

(Se vidare anvisningarna.)

48 5

5 mom. Skattskyldig, som avvttrat fastighet, bostadsrätt eller aktie i fåmansföretag, kan efter ansökan beviljas anstånd med att betala kvarstående skatt för det taxeringsår, då vinst hänförlig till avyttringen tagits till beskattning.

Anstånd skall medges om avyttringens bestånd är beroende av myndighets tillstånd eller beslut eller om det i annat fall råder ovisshet om avvitringens bestånd. Anständ får därvid medges med betalning av den del av skatten som med 20000 kronor överstiger sådan del av köpeskillingen som blivit tillgänglig för Ivftning före avvttringsäårets utgång. Blir ytterligare köpeskilling tillgänglig för Ivftning efter avyttringsårets slut, skall anståndsbeloppet minskas med den köpeskilling som blivit tillgänglig för lyftning.

Anstånd medges med skattebetalningen intill den sista april året efter det att anståndsorsaken upphört att gälla. Anstånd skall dock aldrig medges för längre tid än till den sista april fyra år efter avvttringsåret. Minskas anståndsbeloppet på grund av att viterligare köpeskilling blivit tillgänglig för Ivftning skall skatten inbetalas senast den sista april året efter det köpeskillingen blivit tillgänglig för Ivftning.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig skatt på grund av 1992 års taxering. I fråga om förbehällsbelopp vid avdrag för kvarstående skatt tillämpas de nya föreskrifterna i 418 2 mom. första gången vid avdrag för kvarstående skatt på grund av 1990 års taxering.

[NS [00] 'v

5 Förslag till Prop : 1989/90:110

Lag om skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

18 Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av

I. svenska aktiebolag.

2. svenska ekonomiska föreningar,

3. svenska sparbanker.

b . sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst,

5. utländska juridiska personer. 6. fysiska personer och dödsbon. Sådana företag som avses i 2 §6 mom... 7 mom,, 8 mom. åttonde stycket

och 10 mom. samt 7 § 4 mom. och 8 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt är inte berättigade till avdrag. Detsamma gäller i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag. Att särskilda regler gäller i fråga om handelsbolag framgår av 11 5.

Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsäret. Avdraget skall återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.

28 Avsättning till skatteutjämningsreserv beräknas på kapitalunderlag. löneunderlag och inkomstunderlag.

38 Kapitalunderlaget för juridiska personer som avses i I $ första stycket I—- 5 är skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och skulder. Vid beräkning av underlaget anses beskattningsårets inkomstskatt utgöra 30 procent av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten före äterföring av föregående års avsättning till skatteutjämningsreserv, avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv. avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning och avdrag enligt 2§ 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för utdelning på andra inbetalda insatser än förlagsinsatser.

Som tillgång räknas inte

1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som anges i 7 § 8 mom. tredje stycket a lagen om statlig inkomstskatt eller om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller andelarna enligt tredje stycket b nämnda moment.

2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller andelar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära,

3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra företagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid samma ärs taxering.

Som skuld räknas även

I. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen,

tu belopp som har avsatts till ersättningsfond.

4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap 1 den utsträckning som anges I 12 § tredje stycket.

Som skuld räknas inte belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.

48 Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid beskattningsärets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.

Som tillpäng räknas inte ceendom som avses 1 27.8 I mom... 28 §, 29 § I mom. och 30 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eHer realisationsvinst vid avyttring utgör intäkt av näringsverksamhet.

Som skuld räknas även

I. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen.

2. belopp som har avsatts till ersättningsfond. Som skuld räknas inte

1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in i kapitalunderlaget.

2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.

Statlig inkomstskatt. statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och särskild löneskatt enligt lagen (1990:000) om särskild löneskatt samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:000) räknas inte som tillgång eller skuld.

5§ Vid värderingen av tillgångarna hos juridiska personer som avses i I $ första stycket 1—5 skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2. andra lagertillgängar än som avses I punkt I och kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen.

3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,

+. annan fastighet än som avses I punkt I tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,

5. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar tas upp till de värden som anves i 27 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och andelar i utländska juridiska personer till 65 procent därav,

6. andra tillgångar som avses i 27 § I mom. nämnda lag än aktier och andelar tas upp till de värden som anges i 27 § 2 mom. första stycket och 3 mom. samma lag eller, om den underliggande egendomen är andel i utländsk juridisk person, till 65 procent därav,

7. andra tillgångar än som avses I punkterna 1-6 tas upp till anskaffningsvärdet.

Har fastighet som avses i första stycket + förvärvats före ingången av år 1991 får som anskaffningsvärde i stället anses viss del av det för är 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag ochliknande avdrag om avdragen för år räknat uppgätt till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om

1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,

15 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr HO Del I

2. hvreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet, Prop : 1989/90:1 10

3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet, 4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.

Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet vid beskattningsårets ingång på fastighetens byggnader, mark och markanläggningar inte överstiger 75 procent av värdet enligt andra stycket.

Vid tillämpning av första och andra styckena avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond, investeringsreserv e.d. tagits i anspråk.

68 Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon tillämpas 5 § med de undantag som anges nedan.

Fastighet, som inte utgör omsättningstillgång. tas upp till 70 procent av det värde som anges i 5 § första stycket 4 eller till 70 procent av den del av taxeringsvärdet som anges i andra stycket, dock att fastighet som avses i andra stycket 4 tas upp till 70 procent av den del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet som inte utgör bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde för sådan privatbostadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370). Tillgångar som avses I 26 8 I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 70 procent av anskaffningsvärdet om det inte är fråga om sädana tillgångar som avses i 5 § första stycket 2.

Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet.

78 Löncunderlaget är summan av de belopp som under beskattningsäret har erlagts som lön till arbetstagare i förvärvskällan.

Med lön avses sådana ersättningar i pengar som anges i 2 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Hänsyn tas dock inte till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt 2 kap. 4 § första stycket I nämnda lag inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avser arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat.

885 Inkomstunderlaget är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avdrag för underskott från föregående är. avdrag för uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1990:000) om särskild löneskatt samt avdrag för årets avsättning till skatteutjämningsreserv. Intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) ingår inte i underlaget.

98 Juridiska personer som avses i I $ första stycket 1-5 fär avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget eller löneunderlaget med den begränsning som följer av 12 8.

Avdrag för avsättning på kapitalundertlaget får uppgå till högst 30 procent av underlaget.

Avdrag tör avsättning på löncunderlaget får uppgå till högst 15 procent av underlaget.

10 8 Fysiska personer och dödsbon får i en och samma förvärvskälla avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv på antingen kapitalunderlaget och löneunderlaget eller inkomstunderlaget.

Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent av detta underlag.

[Ne

Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 20 procent av detta underlag.

Avdrag för avsättning på inkomstunderlaget får uppgå till högst 15 procent av detta underlag.

11 8& I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv för bolaget.

Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är berättigade till avdrag enligt I $.

Fövriga fall skall

a) avdraget beräknas med tillämpning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt I $ första stycket 6,

b) avdraget beräknas med tillämpning av 4, 6, 7, 8, och 10 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är berättigade till avdrag enligt I $ första stycket 1-5,

c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbeloppen enligt a och b om bolagets inkomst beskattas såväl hos personer som är berättigade till avdrag enligt I $ första stycket 1-5 som hos personer som är berättigade till avdrag enligt I $ första stycket 6.

Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bolaget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag.

Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalunderlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten.

128 Bestämmelserna i andra-femte styckena gäller för företag i intressegemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning på kapitalunderlaget. Intressegemenskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsäret är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. I en intressegemenskap kan ingå sädana företag som avses I 1 § första stycket 1-5 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som avses i 7 §8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Övriga företag i intressegemenskapen fär inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag.

Är två eller flera företag i intressegemenskap och innehar ctt av företagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur — direkt eller indirekt — innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett belopp motsvarande kapitalunderlaget i det andra företaget eller summan av kapitalunderlagen i de andra företagen till den del beloppet överstiger 35 procent av värdet av andelarna i den utländska juridiska personen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av värdet av dessa andelar. Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som avses 127 § I mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den utländska juridiska personen bedriver verksamhet frän fast driftställe här i riket eller har bestämmande inflytande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan verksamhet.

För företag med nepativt kapitalunderlag beräknas en intäkt motsvarande 30 procent av underlaget multiplicerat med 70 procent av statslåneräntan vid beskattningsärets utgång. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa underlaget täckts genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från ett annat företag om säväl givare som mottagare redovisar överföringen öppet vid

samma års taxering. Öm företagens sammantagna kapitalunderlag (summan Prop : 1989/90:110 av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det höpsta negativa underlaget.

I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 1-5 fjärde stycket vid beräkningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är kapitalunderlapet negativt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets inkomst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsvarande intäkten enligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av handelsbölagets inkomst.

138 Vid fusion som avses I 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får skatteutjämningsreserv övertas.

148 Beteekningar I denna lag har samma betydelse som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

15 § Juridiska personer som avses i I 8 första stycket 1-5 och som yrkar avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket avsättning beräknas.

Juridiska personer som enliat I $ första stycket 1-5 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses 17 §8 mom: andra stycket lägen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag.

168 Fysiska personer och dödsbon skall i självdeklaration lämna de uppgiftter som behövs för att beräkna kapitalundertlaget samt de underlag på vilka avsättning beräknats.

I: Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

2. Vid beräkning av kapitalunderlaget enligt 3 och 4 §§ räknas som skuld avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond. lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartvesfond. lagen (1955:256) om investeringslonder för konjunkturutjämning. lagen (1967:96) om särskild nvyanskaffningsfond. lägen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning ull fond för ateranskaffning av fastighet. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, lagen (1981:296) om eldsvådefonder. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto och lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.

3. Vid värdering av tillgångar enligt 6 § tas medel på uppfinnarkonto upp . till halva beloppet.

4. Vid beräkning av kapitalunderlaget för sådana juridiska personer som avses i I $ första stycket 1-5 skall vid 1992 ärs taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 8 lagen (1990:000) om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid föl- Jande ärs taxeringar skall 30 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsårets ingång ännu inte äterförts till beskattning räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsärets utgång inte räknas som skuld.

Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket Prop. 1989/90:110 andra meningen sker utan hänsvn till dels återföring av sådana obeskattade reserver som avses I första stycket denna punkt. dels den del av det uppskovsbelopp som enligt 5 8 lagen om aterföring av obeskattade reserver tas upp till beskattning.

5. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsär inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 25 procent av sådana obeskattade reserver som avses i I $ lagen (1990:000) om äterföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxeringar skall 50 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsärets ingång ännu inte äåterförts till beskattning räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsarets utgång inte räknas som skuld.

6. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon gäller följande. Vid 1992-1999 års taxeringar skall som kapitalunderlag anses den skattskyldiges kapitalunderlag enligt 4 § med tillägg för cn övergängspost. Övergängsposten är ett belopp motsvarande den skattskyldiges negativa kapitalunderlag vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta är, vid 1993 års taxering. till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet enligt punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 22. $ kommunalskattelagen (1928:370).

Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av första stycket övergångsposten bestämmas med ledning av förvärvskällornas sammanlagda kapitalunderlag. Är det sammanlagda kapitalunderlaget negativt skall det fördelas mellan förvärvskällorna med negativt kapitalunderlag i förhållande till deras andel av det sammanlagda kapitalunderlaget i dessa förvärvskällor. Det sålunda beräknade negativa underlaget utgör förvärvskällans övergångspost till den del beloppet överstiger det till förvärvskällan hänförliga fribeloppet.

Vid beräkning av kapitalunderlaget vid 1992 års taxering eller. om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år. vid 1993 års taxering, skall fastigheter som inte utgör omsättningstillgångar tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller inte vid tillämpning av 115.

7. Vid tillämpning av 4 § andra stycket vid 1992 års taxering inräknas i kapitalunderlaget för ett handelsbolag inte tillgångar som avses I punkt 22 av Övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) sävida tillgångarna avyttrats före utgången av år 1991.

ta [Se] Ned

Lag om återföring av obeskattade reserver

Härigenom föreskrivs följande.

18 Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutats närmast före den 1 januari 1991 har obeskattade reserver kan i den omfattning som anges i denna lag få uppskov med beskattningen vid återföringen av reserverna. Med företag avses I denna lag fysiska och juridiska personer med undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag.

Med obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond, avsättning till internvinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxeringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning av 248 kommunalskattelagen (1928:370).

Att särskilda regler gäller för bankaktiebolag, sparbanker, föreningsbanker, finansbolag. fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag framgär av 68.

2 & Uppskov skall beslutas och uppskovsbeloppet bestämmas vid 1992 ärs taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta är, vid 1993 års taxering. I fråga om handelsbolag skall uppskovsbeloppet avse handelsbolaget.

3 & Uppskovsbeloppet är skillnaden mellan de obeskattade reserverna enligt 1§ första stycket och den avsättning till skatteutjämningsreserv som har gjorts enligt lagen (1990:000) om skatteutjämningsreserv. Ger beräkningen ett negativt resultat beslutas inget uppskovsbelopp.

48 Uppskov med beskattningen kan medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt och — såvitt avser fysiska personer och dödsbon — vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Uppskov medges endast om den skattskyldige framställer ett yrkande om detta hos skattemyndigheten.

5 & Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att

minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,

sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar,

sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992-1994 års taxeringar,

hela beloppet tas upp vid 1992-1995 ärs taxeringar eller. om taxering inte sker år 1995, vid 1992— 1996 års taxeringar.

En fysisk person behöver vid 1992 ars taxering inte ta upp någon del av uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 ärs taxering inte ta upp mer än 25 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer. Vid följande års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket.

Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till det uppskovsbelop som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen det förstnämnda året.

Har den förvärvskälla till vilken de obeskattade reserverna hänför sig upphört, skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mel-

lan företagen. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas Prop . 1989/90:110 upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vid tillämpning av detta stycket anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensan ledning.

I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppsköovsbeloppet omedelbart skall tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gängen.

6 §& För bankaktiebolag, sparbanker. föreningsbanker, finansbolag. fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag gäller —i stället för vad som anges i 4 och 5 §§ — följande.

Hela uppskoövsbeloppet skall tas upp till beskattning vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsär inte skall taxeras detta är, vid 1993 ärs taxering. Vid tillämpning av uppbördslagens (1953:272) regler om debitering av preliminär och slutlig skatt skall dock anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med lika delar till de beskattningsar för vilka taxering sker åren 1992-1995. Taxeras inte företaget ar 1992 skall anses som om skatten på uppskovsbeloppet hänför sig med 50 procent till det beskattningsär för vilket taxering sker är 1993 och med vardera 25 procent till de beskattningsär för vilka taxering sker åren 1994 och 1995. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om taxering inte sker ett senare är under nämnda period.

7 8 Även om en inkomst som avses i denna lag är att hänföra till aktiv näringsverksamhet, skall den vid tillämpning av Il kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3 kap. 4§ lagen (1981:691) om soöcialavgifter samt 28 lagen (1990:000) om särskild löneskatt behandlas som inkomst av passiv näringsverksamhet om den skattskyldige inte vrkar annat.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 år taxering. |

7¶Förslag till . 1989790:110 Lag om ändring i lagen (1989:1046) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse enligt lagen (1989:1046) om ändring i nämnda lag skall ha följande lvdelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse

I kap.

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av rege- Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år och utgör 26 400 ringen för varje år och utgör 29700 kronor multiplicerat med det tal kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållan- (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i det mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbe- oktober äret före det som basbeloploppet avser och priskiget i novem- pet avser och prisläget i oktober ber 1987. Därvid skall bortses från 1989. Därvid skall bortses från de de prisförändringar som följer av prisförändringar som följer av ändändringar av den statliga fastighets- ringar av den statliga fastighetsskatskatten, av indirekta skatter och av ten, av indirekta skatter och av ränräntebidrag inom boöstadsbidragssv- tebidrag inom boöstadsbidragssystestemet, allt i den mån åtgärderna met, allt i den mån åtgärderna vidtavidtagits för att finansiera den sänk- its för att finansiera den sänkning ning av den statliga inkomstskatten av den statliga inkomstskatten som som genomförs åren 1990 och 1991. genomförs åren 1990 och 1991. Bas- Basbeloppet avrundas till närmaste beloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. hundratal kronor.

bu bo

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 och 2a §§ samt 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

-

Sjukpenninggrundande in- Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i komst är den årliga inkomst i pengar eller skattepliktiga natura- pengar eller andra skattepliktiga förförmåner som en försäkrad kan an- måner som en försäkrad kan antas täs komma att tills vidare få för eget komma att tills vidare få för eget ararbete, antingen såsom arbetstagare bete, antingen såsom arbetstagare i i allmän eller enskild tjänst (in- allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på komst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst förvärvsarbete). Med inkomst av anställning räknas dock inte er- av anställning likställs kostnadsersättning från en arbetsgivare som är sättning som inte enligt 10§ uppbosatt utomlands eller en utländsk bördslagen (1953:272) undantas vid Juridisk person, om arbetet har ut- beräkning av preliminär A-skatt. förts i arbetsgivarens verksamhet Som inkomst av anställning räknas utom riket. I fråga om arbete som dock inte ersättning från en arbetsgiutförs utomlands av den som av en vare som är bosatt utomlands eller statlig arbetsgivare sänts till ett an- en utländsk juridisk person, om arnat land för arbete för arbetsgiva- betet har utförts i arbetsgivarens rens räkning bortses vid beräk- verksamhet utom riket. I fråga om ningen av sjukpenninggrundande in- arbete som utförs utomlands av den komst från sådana lönetillägg som som av en statlig arbetsgivare sänts betingas av ökade levnadskostnader till ett annat land för arbete för aroch andra särskilda förhållanden i betsgivarens räkning bortses vid besysselsättningslandet. Den sjukpen- räkningen av sjukpenninggrunninggrundande inkomsten fastställs dande inkomst från sådana lönetillav försäkringskassan. Inkomst av lägg som betingas av ökade levnadsanställning och inkomst av annat kostnader och andra särskilda förförvärvsarbete skall därvid var för hållanden i sysselsättningslandet. sig avrundas till närmast lägre hund- Som inkomst av anställning räknas ratal kronor. inte heller intäkt som avses i 32§

I mom. första stvcket h och i kom-

munalskattelagen (1928:370). Den

sjukpenninggrundande inkomsten

fastställs av försäkringskassan. In-

komst av anställning och inkomst av

annat förvärvsarbete skall därvid var

för sig avrundas till närmast lägre

hundratal kronor.

! Lagen omiryckt 1982:120, ” Senaste lydelse 1987:1306. ra vv

Vid beräkning av sjukpenning- Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från så- grundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och an- dan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger nat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gänger basbeloppet. sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sälunda skall un- Det belopp som sälunda skall undantas skall i första hand räknas av dantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsar- från inkomst av annat förvärvsartbete. Irsättning i pengar eller natu- bete. Ersättning i pengar eller andra ruförmåner för arbete som någon ut- skattepliktiga förmåner tör utfört arför för någon annans räkning utan att bete i annan form än pension räknas vara anställd i dennes tjänst skall, så- som inkomst av anställning. såvida vida ersättningen under ett år upp- ersättningen under ett är uppgår till gär till minst 1000 kronor, anses som minst 1000 kronor, även om mottainkomst av anställning. | fråga om sguren inte är anställd hos den som utersättning som utgör inkomst av rö- ger ersättningen. I fråga om ersättrelse som bedrivs av den som utför ning som utgör inkomst av näringsarbetet eller av jordbruksfastighet verksamhet, gäller vad nu har sagts som denne brukar. gäller vad nu har endast under förutsättning att den sagts endast under förutsättning att försäkrade och den som utger ersättden försäkrade och den som utger ningen är ense om detta, I nu anersättningen är ense om detta. I nu givna fall skall den som utför arbetet angivna fall skall den sem utför ar- anses såsom arbetstagare och den betet anses såsom arbetstagare och som utger ersättningen såsom arden som utger ersättningen såsom betsgivare. Kan ersättning för ararbetsgivare. Kan ersättning för ar- bete för någon annans räkning unbete för någon annans räkning un- der året inte antas uppgå till minst der året inte antas uppgå till minst 1000 kronor, skall ersättningen från 1000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inav den sjukpenninggrundande in- komsten i annat fall än då den utgör komsten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet. inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet.

Beräkningen av den sjukpenning- Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall. där för- grundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäk- hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys- ringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets- den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som mot- får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande svarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om in- arbete för annans räkning, Om inkomsten helt eHer delvis utgörs av komsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga naturaförmåner skall skattepliktiga förmåner skall de tas de tas upp till ett värde som bestäms upp till ett värde som bestäms i eni enlighet med 8§ första-fjärde lighet med 8 § första-fjärde styckena styckena uppbördslagen (1953:272). uppbördslagen (1953:272).

[AS

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a8

Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person anses som inkomst av annat förvärsarbete, om ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.

Vid beräkning av sjukpenning-

grundande inkomst skall som in-

komst av annat förvärvsarbete också

anses ersättning som utgör skatteplik-

tig inkomst av tjänst enligt kommu-

nalskattelagen (1928:370) och som,

utan att anställningsförhållande före-

legat, utbetalats av fysisk person bo-

satt utomlands eller utländsk juridisk

person.

11 kap.

2 så

Med inkomst av anställning Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller skatte- avses den lön i pengar eller andra pliktiga naturaförmåner, som en för- skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare i säkrad har fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till så- allmän eller enskild tjänst. Med lön dan inkomst räknas dock inte från likställs kostnadsersättning som inte en och samme arbetsgivare utgiven enligt 10§ uppbördslagen (1953:272) lön som under ett år ej uppgått till undantas vid beräkning av prelimi- 1000 kronor. I fråga om arbete som när A-skutt. Till sådan inkomst räkhar utförts utomlands bortses vid be- nas dock inte från en och samme arräkningen av pensionsgrundande in- betsgivare utgiven lön som under ett komst frän sådana lönetillägg som är ej uppgått till I 000 kronor. Till såbetingas av ökade levnadskostnader dan inkomst räknas inte heller intäkt och andra särskilda förhållanden i som avses i 328 I mom. första sysselsättningslandet. Säsom = in- stycket h och i kommunalskattelagen komst av anställning anses även (1928:370). I fraga om arbete som

har utförts utomlands bortses vid be-

räkningen av pensionsgrundande in-

komst från sådana lönetillägg som

betingas av ökade levnadskostnader

och andra särskilda förhållanden i

sysselsättningslandet. Såsom = in-

komst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

b) föräldrapenningförmåner,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 48, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

3 Scnaste lydelse 1986:1138. +Lydelse enligt prop. 1989/90:133. [ND] '»”» tin

e) kontant arbetsmarknadsstöd enhet lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning,

2) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349).

h) detpension enliet lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring.

i) dagpenning till värnpliktiga och vapentria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning. frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

pp utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux). vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag.

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3§, i den män regeringen så förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse.

0) värdet av vad den försäkrade tillvodoförs som följd av att en arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

p) ersättning — enligt — lagen p) ersättning — enligt — lagen (1988:1465) om ersättning och ledig- — (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevaård. het för närståendevärd,

q) ullfälliga förvärvsinkomster av

verksamhet som inte bedrivs själv-

ständigt.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs I första stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 28 andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning. som den försäkrade har fått från en arbetsgivare. som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person. endast i fall då den törsäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2a§ eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller. där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen. enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften. [NS]

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som Åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses säsom arbetsgivare.

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven av inkomst av aktiv näringsverkrörelse: samhet här i riket.

b) inkomst av här belägen jord- b) tillfälliga förvärvsinkomster; av bruksfastighet, som brukas av den självständigt bedriven verksamhet; försäkrade:

c) ersättning för arbete för någon c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller skatte- annans räkning i pengar eller andra pliktiga naturaförmåner; samt skattepliktiga förmåner:

d) sjukpenning enligt denna lag d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbets- eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande skadeförsäkring. eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av rege- författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån er- ringens förordnande, i den mån cersättningen träder i stället för in- sättningen träder i stället för inkomst som ovan nämnts: komst som ovan nämnts samt

e) ersättning som utgör skatteplik-

tig inkomst av tjänst enligt konunu-

naälskattelagen (1928:370) och som,

utan ant anställningsförhållande före-

legat. utbetalats av fysisk person bo-

sat utomlands eller utländsk juridisk

person;

allt i den mån inkomsten inte enligt 28 är att hänföra till inkomst av anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksjastighet, som enligt punkt 13 av anvisningarna till 328 eller anvisningarna till 52§ kommunalskattelagen (1928: 370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Har inkomst som avses I första Har inkomst som avses i första stycket a) eller b) inte uppgätt till stycket a) eller b) inte uppgått till 1000 kronor för är. tas den inte i be- 1.000 kronor för år, tas den inte i beräkning. Ej heller tas sådan ersätt- räkning. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i ning som avses I första stycket c) i beräkning. om ersättningen från beräkning, om ersättningen från den. för vilken arbetet utförts. un- den. för vilken arbetet utförts. under året inte upppått till 1000 kro- der året inte uppgått till 1000 kronor. nor. Intäkt som avses i 32 § I mom.

första stycket h och i kommunalskat-

telagen (1928:370) räknas inte som

inkomst av annat förvärvsarbete.

5 Senaste Ivdelse 1987:1308.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En jordbruksfastighet skall inte unses brukad av en försäkrad som har del i intäkter av egenverksamhet på fastigheten, om dessa intäkter sammanlagt uppgår till högst 15000 kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 2 och 2a§§ tillämpas första gången i fråga om sjukpenninggrundande inkomst för tid efter utgången av år 1990.

3. De nya bestämmelserna i II kap. 2 och 3 §§ tillämpas första gången när pensionsgrundande inkomst bestäms för år 1991.

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att I kap. 18. 2 kap. 3—5§8 samt 3 kap. 3 och 5§§ lagen (1981:691) om socialavgifter! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål.

Att denna lag tillämpas även i Att denna Jag tillämpas även i fråga om allmän löncavgift och ar- fråga om allmän löncavgift, arbetsbetsmiljöavgift framgår av lagen miljöavgift och särskild löneskatt (1982:423) om allmän löneavgilft och framgår av lagen (1982:423) om alllagen (1989:484) om arbetsmiljöav- män löneavgift, lagen (1989:484) om gift. arbetsmiljöavgift och lagen (1990:

000) om särskild löneskatt.

Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns särskilda bestämmelser.

2 kap.

Underlag för beräkning av avgit- Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgiva- terna är summan av vad arbetspivaren under året har utgett som lön i ren under året har utgett som lön i pengar eller skattepliktiga natura- pengar eller annan ersättning för utförmåner eller. i fall som avses i 5 fört arbete, dock inte pension, eller kap. -2§ andra stycket lagen andra skattepliktiga förmåner eller, i

(1962:381) om allmän försäkring. fall som avses i 3 kap. 2§ andra

annan ersättning för utfört arbete. stycket lagen (1962:381) om allmän Bidrag som avses i Il kap. 2§ första försäkring, annan ersättning för utstycket m) lagen om allmän försäk- fört arbete. Bidrag som avses i ring likställs med lön. Il kap. 2§ första stycket m) lagen

om allmän försäkring likställs med

lön. Med lön likställs även kostnads-

ersättning som inte enligt 10§ upp-

bördslagen (1953:272) undantas vid

beräkning av preliminär A-skatt.

Med lön likställs också bidrag som en arbetsgivare lämnar till en juridisk person, om ett väsentligt ändamäl för den juridiska personen är att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Värdet av vad någon tillgodoförs som följd av sådant bidrag som likställs med lön enligt andra stycket skall anses som ersättning till arbetstagare vid tillämpning av 4 och 58§.

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

I. ersättning till en och samme arbetstagare om den under äret inte uppgätt till 1000 kronor.

Hagen omtryckt 1989:633.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Prop . 1989/90:110

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16§ eller 4 kap. 185 lägen (1962:381) om allmän försäkring.

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74). 1 den män ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning.

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt It kap. 25 första stycket lagen om allmän försäkring,

Y, ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av be- 10. ersättning som på grund av bestämmelserna 1 4 eller 5§ lagen stämmelserna 158 lagen (1984:947) (1984:947) om beskattning av ut- om beskattning av utländska forsländska forskare vid tillfälligt arbete kare vid tillfälligt arbete i Sverige i Sverige inte utgör skattepliktig in- inte utgör skattepliktig intäkt. täkt,

Hl. ersättning som avses I 3 kap. 11. ersättning som avses I 3 kap. 2a§ lagen om allmän försäkring. 2a§ lagen om allmän försäkring,

12. intäkt som avses (3285 I mom.

första stycket h och i kommunalskat-

telagen (1928:370).

Bestämmelsen I första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå ull minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsäret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmans- I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt företag och fåmansägt handelsbolag 13 av anvisningarna till 32§ kommu- skall föreskrifterna i punkt 13 av annalskattelagen (1928:370) tillämpas visningarna till 32§ kommunalskatvid bestämmande av avgiftsunderla- telagen (1928:370) tillämpas vid beget. stämmande av avgiftsunderlaget.

58 Vid bestämmande av underlaget för beräkning av tilläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt 11 kap. 2§ tredje eller fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här, då ersättningarna avser arbete utom riket.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än tilläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. I fråga om arbete som har utförts för annans räkning utan att anställning förelegat skall

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid beräkningen bortses från ersättningar till personer som varit bosatta utomlands och utfört arbetet utom riket.

Vid bestämmande av underlaget för beräkning av sjukförsäkringsavgift och arbetsskudeavgift skall bortses från sådant bidrag som likställs med lön enligt 3 § undra stycket.

3 kap.

Egenavgifter beräknas inte för år efter det då den försäkrade fytlt 65 år.

Andra avgifter än tilläggspen- Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som sionsavgift betalas inte av den som vid utgången av inkomstäret ej var vid utgången av inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkrings- inskriven hos allmän försäkringskassa. Sådana avgifter betalas ej hel- kassa, utom fär det fall att detta beler av den som för någon del av rott på att den försäkrade inte uppsamma år uppburit hel förtidspen- nått den ålder som enligt I kap. 45§ lasion enligt lagen (1962:381) om all- gen (1962:381) om allmän försäkring män försäkring eller för hela äret krävs för inskrivning hos allmän föruppburit hel ålderspension enligt säkringskassa. Sådana avgifter betanämnda lag. las inte heller av den som för någon

del av samma är uppburit hel förtids-

pension enligt lagen om allmän för-

säkring eller för hela året uppburit

hel ålderspension enligt nämnda lag.

Tilläggspensionsavgift betalas in- Tilläggspensionsavgift betalas inte för år före det då den försäkrade te för det är då den försäkrade avlifvilt 16 är eller för det år då den för- dit. Sådan avgift betalas inte heller säkrade avlidit. Sådan avgift betalas då den försäkrade för hela året uppej heller då den försäkrade för hela burit hel ålderspension enligt lagen äret uppburit hel ålderspension en- om allmän försäkring. ligt lagen om allmän försäkring.

Avgift betalas inte dä avgiftsunderlaget understiger 1000 kronor.

Vid bestämmande av avgiftsun- Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning derlaget skall bortses från ersättning för arbete för någon annans räkning, för arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under om ersättningen från denne under året inte uppgått till 1000 kronor. äret inte uppgått till 1000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om er- Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inkomst av rörelse sättningen utgör inkomst av näringseller jordbruksfastighet. verksamhet.

Vid bestämmande av underlaget

för avgift enligt I $ I och 5-7 skall

bortses från inkomst av här belägen jordbruksfastighet, om fastigheten på grund av bestämmelsen i 11 kap. 3§ fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte är att anse som brukad av den försäkrade.

16 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid bestämmande av avgiftsundertlaget skall vidare bortses från inkomst som avses I 11 kap. 3§ första stycket d) lagen om allmän försäkring.

Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. 4§ lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år 1990.

Lag om särskild löneskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 & En arbetsgivare skall varje år betala särskild löneskatt till staten med 22.2 procent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna 12 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4§ första stycket [9]

2 & En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år betala särskild löneskatt med 22,2 procent på inkomst av passiv näringsverksamhet här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eHer avlidit under året, på inkomst som avses i 3 kap. 4§ andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4§ lagen om socialavgifter.

Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träffats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 5§ lagen om socialavgifter.

3§ I fråga om särskild löneskatt gäller bestämmelserna i 5 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter samt vad som i nedan angivna författningar är föreskrivet i fråga om avgifter enligt nämnda lag:

1. kommunalskattelagen (1928:370),

lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

. skattebrottslagen (1971:69),

BAM lagen (1971:1072) om förmänsberättigade skattefordringar m.m.,

nn . lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

> lagen (1990:000) om skatteutjämningsreserv.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas på lön eller annan ersättning som utbetalas efter utgängen av är 1990 samt på inkomst enligt 2§ som tas upp till beskattning vid 1992 års taxering eller senare. Omfattar beskattningsåret tid säväl före som efter utgängen av juni 1990, skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av juni 1990 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsäret.

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§?

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av skattepliktiga natura- Värdet av skattepliktiga förmåner förmåner till arbetstagare, som skall i annat än pengar till arbetstagare, betala sjömansskatt, skall uppskat- som skall betala sjömansskatt, skall tas i enlighet med vad som föreskrivs uppskattas i enlighet med vad som av regeringen eller den myndighet föreskrivs av regeringen eller den som regeringen bestämmer. Skatte- myndighet som regeringen bestämpliktiga naturaförmåner skall i andra mer. Skattepliktiga förmåner skall i fall tas upp till ett värde som bestäms andra fall tas upp till ett värde som i enlighet med 8§ första-fjärde bestäms i enlighet med 8§ förstastyckena uppbördslagen (1953:272). fjärde styckena = uppbördslagen

(1953:272).

Vid beräkning av inkomst av an- Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kost- ställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att be- nader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den strida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med er- mån kostnaderna, minskade med crhällen kostnadsersättning, öÖversti- hållen kostnadsersättning, överstiger tretusen kronor. ger fyratusen kronor.

Riksförsäkringsverket får meddela Särskilda föreskrifter angående särskilda föreskrifter angående be- beräkning av sådan inkomst av anräkning av sådan inkomst av anställ- ställning, som enligt lagen (1947: ning, som enligt lagen (1947:576) 576) om statlig inkomstskatt hänförs om statlig inkomstskatt hänförs till till intäkt av näringsverksamhet medintäkt av jordbruksfastighet eller in- delas av regeringen eller myndighet täkt av rörelse. som regeringen bestämmer.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1990 eller tidigare år.

I Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015. > Senaste lydelse 1987:1310. 244

Lag om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs följande.

Allmän bestämmelse

1§ Till staten skall betalas avkastningsskatt enligt denna lag.

Skattskyldighet

28 Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2, utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i riket, :

3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,

4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5§ lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3§ Skattcunderlaget för skattskyldiga som avses i 2§ 1 och 3 utgörs av nettointäkten av den kapital- och fastighetsförvaltning som belöper på penstonsförsäkringar som meddelats direkt eller meddelats i återförsäkring åt annat inländskt försäkringsföretag.

Skatteunderlaget för skattskyldiga som avses i 2§2 utgörs av nettointäkten av den kapital- och fastighetsförvaltning, som härrör från bolagets här i riket bedrivna försäkringsrörelse och som belöper på pensionsförsäkringar som meddelats direkt eller meddelats i återförsäkring åt inländskt försäkringsföretag.

Skatteunderlaget för skattskyldiga som avses i 23 4 utgörs av nettointäkten av stiftelsens kapital- och fastighetsförvaltning.

Skatteunderlaget för skattskyldiga som avses i 2§ 5 utgörs av pensionsskuldens belopp vid ingången av beskattningsåret, såvitt avser sådana pensionsåtaganden för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 20 d jämfört med punkt 20 e av anvisningarna till 23§ kommunalskattelagen (1928:370) och såvitt avser sådana pensionsåtaganden för vilka avdragsrätt föreligger cnligt 8§ lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

48 Vid beräkning av nettointäkten av kapital- och fastighetsförvaltning som avses i 3§ första — tredje styckena skall reglerna för inkomstslaget näringsverksamhet vid taxering enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tilllämpas.

Skattesats 5§ Skatten uppgår till 10 procent av skatteunderlaget enligt 3 § första — tredje styckena såvitt underlaget avser tjänstepension och till 15 procent såvitt underlaget avser annat än tjänstepension.

Skatten uppgår till 1,1 procent av skatteunderlaget enligt 38 fjärde stycket. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla om pensionsskuld som avses I nyssnämnda stycke helt upplöses under beskattningsåret.

Ovriga bestämmelser 68 Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får utan hinder av bestämmelserna i 20 § kommunalskattelagen (1928:370) göra avdrag för avkastningsskatt i förvärvskällan. 78 Skatteunderlaget avrundas nedät till helt tusental kronor.

Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

8§ Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:000) om taxering för inkomst skall tillämpas när skatteunderlaget bestäms. I fraga om debitering och uppbörd av avkastningsskatt gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering, Lagen tillämpas dock inte om beskattningsåret har påbörjats före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsäret vid 1992 ärs taxering del av kalenderåret 1990 nedsätts skatten med belopp motsvarande den andel av beskattningsåret som infallit under kalenderåret 1990.

För skattskyldiga som bedriver försäkringsrörelse och för pensionsstiftelser skall innehavet av värdepapper värderas till det högsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid övergångstillfället. Innehavet av andra fastigheter än anläggningsfastigheter skall värderas till det högsta av anskaffningsvärdet och det uppskattade värdet vid övergångstillfället.

Lag om skatt på vissa premiebetalningar

Härigenom föreskrivs följande. 1§ Till staten skall betalas skatt enligt denna lag på premier som erläggs av svensk juridisk person och fysisk person, som är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här avseende personförsäkring som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.

Skatt skall dock ej betalas för premier som utgör omkostnad i näringsverksamhet utom riket.

28 Skattskyldig är den som har slutit försäkringsavtal med utländskt försäkringsföretag eller den som vid överlåtelse av försäkringen trätt i dennes ställe.

3§ Skatten utgår med 15 procent av premiebeloppet.

48 Skattskyldighet inträder när betalning sker. $$ Beskattningsmyndigheten Kan på ansökan förklara att premieskatt inte skall utgä.

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller att det utländska försäkringsföretaget i den stat där det är hemmahörande är underkastat en inkomstbeskattning som är jämförlig med den beskattning som skulle ha följt av en beskattning enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller enligt lagen (1990:000) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Föreligger inte fulla skäl för befrielse får skatten nedsättas till hälften.

Beskattningsmyndighetens beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen.

6§ Skattskyldig skall anmäla sig till beskattningsmyndigheten för registrering.

7§ Den som är skattskyldig skall lämna deklaration för varje beskattningsår då betalning skett.

8§ Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Lag om ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs följande.

18 Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till

. ersättningsfond för inventarier,

. ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,

WIN ersättningsfond för mark och

4. ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Avdrag medges inte i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag.

Vad gäller ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för byggnader och markanläggningar samt ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel skall den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsäret.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i jordbruk och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra inventarier, byggnader, markanläggningar respektive djurlager i jordbruk och renskötsel. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkterna 16 och 17 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen.

28 Avdrag för avsättning till ersättningsfond får göras om skattepliktig ersättning erhällits för inventarier, byggnader, markanläggningar, mark eller för djurlager i jordbruk och renskötsel som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse.

Sådant avdrag får också göras om skattepliktig ersättning erhållits för inventarier, byggnader och markanläggningar eller för mark i samband med att

I. en fastighet har tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller annars har avyttrats under sådana förhållanden att tvångsavyttring mäste anses vara för handen och det inte skäligen kan antas att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång inte förelegat,

2. en fastighet har avyttrats som ett led i ätgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, eller

3. en fastighet har avyttrats till staten därför att fastigheten på grund av flygbuller inte kan bebos utan påtaglig olägenhet.

Vidare får sådant avdrag göras om den skattskyldige fått engångsersättning för inventarier. byggnader och markanläggningar eller får mark i samband med inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt naturvårdslagen (1964:822) eller för motsvarande inskränkningar enligt andra författningar.

Avdrag tör avsättning till ersättningsfond får inte göras i fråga om byggnader. markanläggningar och mark som utgör omsättningstillgångar i näringsverksamhet.

3 8& Avdrag enligt 2§ får för viss förvärvskälla inte överstiga den skattepliktiga ersättningen. Har den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen fått avdrag för värdeminskning på inventarier. byggnader eller markanläpgningar med större belopp än han annars skulle ha varit berättigad till, skall avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar redu- 248

ceras i motsvarande mån. Avser ersättningen en avyttrad fastighet får avdraget för avsättning till ersättningsfond inte överstiga den skattepliktiga vinsten med anledning av avyttringen samt det belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredjesjätte styckena av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar minskningen av lagerreserven under beskattningsäret. Har lagret stigit i pris under beskattningsäret fär lagerreserven vid beskattningsärets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt nedskrivits och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång. 48 Ersättningsfond för inventarier fär tas i anspråk för avskrivning av inventarier och för kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på sådana tillgångar samt för nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel.

Ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för avskrivning av byggnader och markanläggningar, som inte utgör omsättningstillgångar I näringsverksamhet, och för avskrivning av inventarier samt för kostnader för reparations- och underhållsarbeten på sådana tillgångar. Ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk även för nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel.

Ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark som inte utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet.

Ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av djurlager med högst ett belopp motsvarande kostna-. derna under beskattningsåret för anskaffning av sådana tillgångar, dock att ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsärets utgång än som enligt annars gällande regler är medgivet inte godtas.

58 Ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter bokslutsdagen. Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som har anskaffats under samma beskattningsår som ersättningen skall tas upp till beskattning. I sådana fall skall anses som om avsättning till ersättningsfond har gjorts och fonden omedelbart därefter har tagits i anspräk.

I fråga om avskrivning av byggnader och markanläggningar eller reparations- och andra underhållsarbeten på sådana tillgångar får den skattskyldige, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna under de ifrägavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier eller markinventarier enligt kommunalskattelagen (1928:370).

6 & Ersättningsfond får tas i anspråk endast i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfond som har avsatts i en förvärvskälla får tas i anspråk i en annan förvärvskälla.

7 8 Har cn ersättningsfond tagits i anspråk enligt denna lag utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter. för vilka fonden har tagits i anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för tillgången räknas endast den del av utgif-

terna som inte har täckts av det ianspråktagna beloppet. Har fonden tagits i anspråk för anskaffning av mark skall vid beräkning av ingångsvärdet för marken anskaffningskostnaden reduceras med det ianspråktagna beloppet. Har fonden tagits i anspråk får anskaffning av lager skall lagret anses nedskrivet med det ianspråktagna beloppet.

8§ Vid tillämpning av denna lag skall ett tidigare till ersättningsfond avsatt belopp anses ha tagits i anspråk före senare avsättningar. 9 § Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i strid med 4-6 §§,

2. hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla där avsättningen till fonden har gjorts under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket.

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation,

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i Konkurs, eller

6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medpetts.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på avyttring som avses i 2§ andra stycket 1-3.

Med överlåtelse som avses 1 första stycket 2 likställs att hela eller en del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock. om det finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att äterföras till beskattning övertas av förvärvskällans nye ägare. I beslutet skall anges I vilken förvärvskälla hos den nye ägaren fonden skall anses avsatt. Vidare skall bestämmelserna i 11 § tredje stycket tillämpas.

Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2§ andra och tredje styckena skall äterföring till beskattning göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts till den del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall äterföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsaret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion som avses i2§ 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.

10 8 Har en ersättningstond återförts till beskattning enligt 9 § skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla där återföringen görs tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 30 procent av det äterförda beloppet.

Om det finns synnerliga skäl skall tillägg inte påföras.

1] $ Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan, om det Prop. 1989/90:110 finns särskilda skäl. medge att ett företags ersättningsfond övertas av ett annat företag. För sådant medgivande krävs

1. att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller

3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat sådant aktiebolag eller sådan ekonomisk förening eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs av moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertagande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen.

12 8 Skattskyldig, som vid beskattningsärets utgång har ersättningsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin ersättningsfond, skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

Fysisk person skall i fråga om ersättningsfond för byggnad och markanläggning som avses i 2§ andra och tredje styckena dessutom lämna uppgift om hur stor del av fonden som motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredjesjätte styckena av anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen (1928:370).

13 & Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 6 § samt 9 § tredje och femte styckena får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 ärs taxering.

[Ne in —

Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs I fråga om lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning!

dels att 38 skall upphöra att gälla,

dels att I och 7 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18”

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av rörelse eller jordbruksfastighet enligt näringsverksamhet — enligt — lagen lagen (1947:576) om statlig inkomst- (1947:576) om statlig inkomstskatt skatt äger svenskt aktiebolag erhålla äger svenskt aktiebolag erhälla avavdrag för utdelning på aktie i enlig- drag för utdelning på aktie i enlighet het med bestämmelserna i denna med bestämmelserna i denna lag. lag. Som förutsättning för avdrag Som förutsättning för avdrag gäller gäller att. om aktien utgivits i sam- att. om aktien utgivits i samband band med bolagets bildande, bola- med bolagets bildande, bolaget anget anmälts för registrering efter den mälts för registrering efter den 31 31 december 1978 och, om aktien ut- december 1978 och, om aktien utgigivits I samband med ökning av ak- vits i samband med ökning av aktietiekapitalet, att beslut om ökningen kapitalet, att beslut om ökningen anmälts för registrering = efter anmälts för registrering efter nämnda dag. nämnda dag. Företag som avses i2§

10 mom. andra stycket (investment-

företag) och 7 § 8 mom. andra stycket

(förvaltningsföretag) nämnda lug har

inte rätt till avdrag.

7 v

Avdrag medges inte för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället ägs av

a) svenskt förvaltningsföretag. om a) svenskt investmentföretag eller det sammanlagda röstetalet för före- förvaltningsföretag, om det samtagets aktier i det utdelande bola- manlagda röstetalet för företagets get — i förekommande fall tillsam- aktier i det utdelade bolaget — i föremans med aktier tillhöriga bolag och kommande fall tillsammans med akförening som med hänsyn till ägan- tier tillhöriga bolag och förening derättsförhållanden eller organisa- som med hänsyn till äganderättsförtoriska förhållanden kan anses stå hållanden eller organisatoriska förföretaget nära — motsvarar mer än hållanden kan anses stå företaget hälften av röstetalet för samtliga ak- nära — motsvarar mer än hälften av tier i bolaget, eller röstetalet för samtliga aktier i bola-

get, eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som inte avses under a). om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det utdelande bolaget motsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget och töretaget inte visas vara skattskyldigt för utdelning på aktierna.

| Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:955. " Senaste lydelse 1984:1006. [NS [AO "Senaste lydelse 1984:1066.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för utdelning på sådana aktier i det utdelande bolaget som inte avses I första stycket medges under förutsättning att minst hälften av dessa aktier ägs av ett eller flera av följande stag av aktieägare:

a) annan än svenskt aktiebolag, a) annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller ut- svensk ekonomisk förening eller urländskt bolag, ländsk juridisk person,

b) förvaltningsföretag som inte b) investmentföretag eller förvaltomfattas av första stycket a), ningsföretag som inte omfattas av

första stycket a),

c) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som visas vara skattskyldig för utdelning på aktierna, och

d) utländskt bolag som skall er- d) utländsk juridisk person som lägga skatt enligt kupongskattelagen skall erlägga skatt enligt kupong-

(1970:624) för utdelning på aktierna skattelagen (1970:624) för utdelning

med helt eller nedsatt belopp. på aktierna med helt eller nedsatt

belopp.

Vid tillämpning av denna paragraf Vid tillämpning av denna paragraf anses aktie, som ägs av en av bolag anses aktie, som ägs av en av bolag eller förening bildad pensions- eller eller förening bildad pensions- eller personalstiftelse, innehavd av bola- personalstiftelse, innehavd av bolaget eller föreningen. Med förvult- get eller föreningen. ningsföretag förstås sådant företag som avses i 7§ 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gängen vid 1992 års taxering.

Den upphävda bestämmelsen i 3§ skall dock tillämpas: fråga om utdelning på aktie som har utgetts i samband med bolagets bildande, om bolaget har anmälts för registrering före utgången av år 1990, och i fråga om utdelning på aktie som har utgetts i samband med ökning av aktiekapital, om beslutet om ökningen har anmälts för registrering före nämnda tidpunkt. Därvid skall vad som utgör rörelse eller jordbruksfastighet bedömas enligt kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

J [0

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 12§ bokföringslagen (1976:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 8!

Räkenskapsäåret skall omfatta tolv Räkenskapsäret skall omfatta tolv månader. Annat räkenskapsår än månader. För enskild näringsidkare, kalenderår (brutet räkenskapsår) dödsbo, handelsbolag där fysisk perskall omfatta tiden den I maj-den 30 son eller dödsbo skall beskattas för april, den 1 julisden 30 juni eller den bolagets inkomst och sådun samfäl- I september-den 31 augusti. Om det lighetsförvaltande juridisk person med hänsyn till det allmännas eko- som avses i 538 2mom. kommunalnomiska intresse eller andra omstän- skattelagen (1928:370) skall kalendigheter finns synnerliga skäl, kan deråret utgöra räkenskapsår. Annan regeringen eller myndighet som re- bokföringsskyldig får tillämpa annat geringen bestämmer medge att an- räkenskapsår än kalenderår (brutet nan period av tolv hela månader räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall utgöra räkenskapsår. skall omfatta tiden den I maj-den 30

april, den 1 julisden 30 juni eller den

I september-den 31 augusti.

Om det med hänsyn till det all-

männas ekonomiska intresse eller

andra omständigheter finns synner-

liga skäl, kan regeringen eller myn-

dighet som regeringen bestämmer

medge att annan period av tolv hela

månader än som följer av första

stycket skall utgöra räkenskapsår.

När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får räkenskapsäret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om bokföringsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.

Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall använda samma räkenskapsår för dessa. Föreligger synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får användas. För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Fjärde stycket äger motsvarande Femte stycket äger motsvarande tillämpning på räkenskapsår inom tillämpning på räkenskapsår inom koncern. koncern.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Skall kalenderåret enligt de nya bestämmelserna utgöra räkenskapsar gäller följande. Ett brutet räkenskapsar, som har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991. skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsär som börjar löpa under perioden den 1 juli — den 31 december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så [NE alt det slutar den 31 december 1991. !Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)

Härigenom föreskrivs att 8 § jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

85!

Räkenskapsåret skall omfatta tolv Kalenderåret skall utgöra räkenmånader. Annat räkenskapsår än ka- skapsår. När redovisningsskyldighet lenderår (brutet räkenskapsår) skall inträder får räkenskapsåret avse omfatta tiden den I maj-den 30 april, kortare tid än tolv månader eller utden I juli-den 30 juni eller den I sep- sträckas till att omfatta högst arton tember-den 31 augusti. =. månader. Avkortning av räken-

När redovisningsskyldighet inträ- skapsåret får också göras om redoder eller räkenskapsåret läggs om, visningsskyldigheten upphör. får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om redovisningsskyldigheten upphör.

Tillämpas brutet räkenskapsår får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.

Den som är skyldig att föra räkenskuper i fråga om flera verksamheter av sådant slag som uvses i denna lug eller som samtidigt med skyldighet att föra räkenskaper för sådan verksamhet är bokföringsskyldig för annan näringsverksamhet skall använda samma räkenskapsår för de olika verksamheterna. Föreligger synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge undantag härifrån. För att få samma räkenskapsår för flera verksamheter får omläggning av räkenskapsår ske utan särskilt tillstånd.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990. Ett brutet räkenskapsår. som har börjat löpa före ikraftträdandet och som omfattar del av år 1991, skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett brutet räkenskapsår som börjar löpa under perioden den 1 juli — den 31 december 1990 skall avkortas så att det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det slutar den 31 december 1991.

!Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att 2-5 §§ lagen (1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

Underlag för beräkning av skatte- Underlag för beräkning av skattcreduktion är medlemsavgift som den reduktion är medlemsavgift som den skattskyldige under inkomståret har skattskyldige under inkomståret har erlagt till arbetstagarorganisation, erlagt till arbetstagarorganisation, dock högst 1200 kronor. Med ar- dock högst 2500 kronor. Med arbetstagarorganisation förstås sådan betstagarorganisation förstås sådan Organisation som avses i lagen Organisation som avses 1 lagen (1976:58S0) om medbestämmande i (1976:580) om medbestämmande I arbetslivet. arbetslivet.

Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.

Skattereduktion — för = fackföre- Skattereduktion för fackföreningsavgift uppgär till 40 procent av ningsavgift uppgår till 20 procent av underlaget. underlaget.

4§

I fråga om skattereduktion för I fråga om skattereduktion för facktöreningsavgift tillämpas 28 4 fackföreningsavgift tillämpas 2§ 4 mom. femte och sjätte styckena upp- mom. andra och tredje styckena bördslagen —(1953:272). Skattere- uppbördslagen (1953:272). Skatteduktion för fackföreningsavpift skall reduktion för fackföreningsavgift tillgodoräknas den skattskyldige skall tillgodoräknas den skattskylföre skattereduktion enligt 2§ 4 dige före skattereduktion enligt 2 8 + mom. uppbördslagen. mom. uppbördslagen.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 123 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

s

Skattskyldig som önskar skattere- Skattskyldig som önskar skattereduktion enligt denna lag skall fram- duktion enligt denna lag skall framställa yrkande därom, innehållande ställa yrkande därom, innehållande uppgift om personnummer och er- uppgift om personnummer och erlagd avgift. Yrkandet kan framstäl- lagd avgift. Yrkandet kan framställas genom den skattskyldiges arbets- las genom den skattskyldiges arbetstagarorganisation senast den 15 juni tagarorganisation senast den 31 taxeringsäret till riksskatteverket el- mars taxeringsåret till riksskatteverler, om organisationen vidarebe- ket eller, om organisationen vidarefordrar yrkandet på medium för au- befordrar vrkandet på medium för tomatisk databehandling, senast den automatisk databehandling, senast

HLydelse enligt prop. 1989:90:74.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

31 augusti samma är. Skattskyldig den 30 april samma år. Skattskyldig kan även själv senast den 30 septem- kan även själv senast den 30 september taxeringsåret eller också däref- ber taxeringsåret eller också därefter, som begäran om rättelse enligt ter, som begäran om rättelse enligt 84§ — uppbördstlagen — (1953:272), 84§ — uppbördslagen — (1953:272), framställa yrkandet hos skattemyn- framställa yrkandet hos skattemyndigheten, varvid kvitto på erlagd av- digheten, varvid kvitto på erlagd avgift skall fogas till ansökningen. gift skall fogas till ansökningen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990 och tillämpas såvitt avser 5§ första gängen vid 1991 års taxering och i övrigt första gången vid 1992 års taxering.

17 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr I10 Del I

Lag om nedsättning av vissa underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

18 Denna lag är tillämplig på underhållsbidrag till icke hemmavarande barn om bidraget har senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal. som slutits före den I januari 1991 och är bestämt i svenskt mynt. 2§ Ett underhållsbidrag som avses i I $ skall den 1 februari 1991 sättas ned med 75 kronor per månad, om bidraget uppgår till minst 250 kronor per månad eller 3000 kronor för helt år.

Uppgår underhällsbidraget till lägre belopp. skall det sättas ned med 30 procent av det belopp som utgår. Om bidraget efter ändringen slutar på öre-

tal, skall det avrundas nedåt till helt krontal.

Om nedsättningen skulle understiga 25 kronor per månad eller 300 kronor

för helt år, skall underhällsbidraget kvarstå oförändrat.

3§ Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får rätten efter yrkande besluta på annat sätt om bidragsskyldigheten, när reglerna om underhållsbidrag i föräldrabalken föranleder det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 15 kap. 9 och 14§§ skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 15 kap. 6a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 kap. 6a§

Lön får tas i anspråk för införsel endast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll och familjens behov (förbehållsbeloppet) samt till fullgörande av betalningsskyldighet till annan som vid införsel har lika rätt som sökanden eller bättre rätt än denne.

Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp, som utgör för ensamstående skattskyldig 22900 kronor, för sammanlevande makar 39700 kronor och för varje barn 14600 kronor multiplicerade med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad föregående år och prisläget i oktober 1985. Normalbeloppen skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadkostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbelopp som avses i andra stycket fastställs av myndighet som regeringen bestämmer.

98 Kronofogdemyndigheten bestäm- Kronofogdemyndigheten bestämmer dels hur mycket som högst får mer dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle innehållas vid varje avlöningstillfälle (införselbeloppet)., dels ett belopp (införselbeloppet), dels det belopp som skall förbehållas för eget under- som enligt 6 a § skall förbehållas gälhåll och familjens behov samt till full- denären (förbehållsbeloppet). görande av betalningsskyldighet till Förbehållsbelopp som har beannan som vid införsel har lika rätt stämts i ett beslut om införsel tillämsom sökanden eller bättre rätt än pas under den tid beslutet gäller denne (förbehållsbeloppet). också i fråga om avdrag för kvarstå- Förbehållsbeloppet bestäms med ende skatt. ledning av bestämmelserna om existensminimum i 50§ 2mom. kom-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

munalskattelagen (1928:370) och anvisningarna till nämnda paragraf.

Är fråga om införsel i sjukpenning eller annan dagersättning som avses

2§ första stycket 5, bestäms införselbeloppet och förbehållsbeloppet per dag

14§

Införsel för underhållsbidrag har Införsel för underhällsbidrag har företräde framför skatteavdrag. Vid — företräde framför skatteavdrag, annan införsel har skatteavdraget — dock ej framför avdrag för prelimiföreträde. när skatt. Vid annan införsel har

skatteavdraget företräde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas i fråga om införsel som sker efter utgången av år 1990.

Dec nya föreskrifterna i 15 kap. 6 a § om beräkning av förbehållsbelopp tillämpas dock från och med ikraftträdandet.

Lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige!

dels att 48 skall upphöra att gälla,

dels att 13§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

138 I kontrolluppgift enligt 3 kap. 4§ I kontrolluppgift enligt 3 kap. 48 lagen (1990:000) om självdeklara- lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ar- tion och kontrolluppgifter skall arbetsgivaren lämna uppgift även onr betsgivaren lämna uppgift även om sådan lön, ersättning eller förmån sådan ersättning eller förmån som som inte utgör skattepliktig intäkt inte utgör skattepliktig intäkt på på grund av bestämmelserna i denna grund av bestämmelserna i denna lag. lag. |

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i den mån forskarskattenämnden genom beslut som har meddelats före ikraftträdandet har funnit förutsättningar för skattelättnader föreligga under viss tidsperiod.

! Senaste lydelse av 4 8 1989:234. 2 Lydelse enligt prop. 1989/90:74.

Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§!

Annan förvärsarbetande än som avses I 6 § är berättigad till delpension om han har minskat arbetstiden med i genomsnitt minst hälften.

Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket skall beträffande förvärvsarbete i få- skall beträffande förvärvsarbete i fåmansföretag som avses i J35§ mansföretag och fåmansägt handelslamom. kommunalskattelagen bolag som avses i punkt I4 av anvis- (1928:370) företagsledare och den- ningarna till 32§ kommunalskattelanes make inte anses arbeta som an- gen (1928:370) företagsledare och ställda hos företaget eller annars un- dennes make inte anses arbeta som der förhållanden som omfattas av anställda hos företaget eller annars 685. Med makar jämställs de som le- under förhållanden som omfattas av ver tillsammans, om de tidigare varit 65. Med makar jämställs de som tegifta med varandra eller gemensamt ver tillsammans, om de tidigare varit har eller har haft barn. gifta med varandra eller gemensamt

- har eller har haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

I Scnaste lydelse 1987:364. 262

Lag om ändring i lagen (1989:1023) om upphävande av lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt

m.m.

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1023) om upphävande av lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Har avdrag medgetts enligt den 2. Har avdrag medgetts enligt den upphävda lagen skall bestämmel- upphävda lagen skall bestämmel-

serna i 2 § lagen tillämpas även vid serna'i 2 § lagen tillämpas även vid

senare års taxeringar. senare års taxeringar. Beskattning

skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i

inkomstslaget näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990.

Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 7 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§!

Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalätkomst till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter om

1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under 1, 4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under

'-

5. fåmansföretag som avses i 35 § 5. fåmansföretag och fåmansägt lamom. sjunde stycket kommunal- handelsbolag som avses i punkt 14 av skattelagen (1928:370) och delägare anvisningarna till 32§ kommunali sådant företag, om företaget eller skattelagen (1928:370) och delägare delägare i detta är gäldenär som av- I sådant företag, om företaget eller ses under 1, delägare i detta är gäldenär som av-

ses under 1,

6. konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket I också gäldenärer i annat län, om detta ingår i tillsynsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juh 1990.

I Senaste lydelse 1988:397. 264

Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas även på de homosexuella samborna: 1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, TJ « ärvdabalken,

. jordabalken, BV . tO kap. 95 rättegångsbalken, nn 4 kap. 195§ första stycket utsökningsbalken, 6. 195 första stycket. J5 § Fmom., 6. 198 första stycket. punkt I punkt 8 andra stycket av anvisning- — nionde stvcket av anvisningarna till arna till 32§ samt punkt 2a sjunde 31§ och punkt 3a av anvisningarna stycket av anvisningarna till 368 tull ==33§ — kommunalskattelagen kommunailskattelagen (1928:370), (1928:370), 7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 8. 65 lagen (1946:507) om handläggning av domstolsärenden, 9. bostadsrättslagen (1971:479), 10. 95 rättshjälpslagen (1972:429), samt 11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta. gäller det också de homosexuella samborna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gängen vid 1992 års taxering. |

Senaste lydelse 1988:152. ba D in

Lag om ändring i lagen: (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande

Härigenom föreskrivs att 2 och 3§§ lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Räntan på sparmedel som satts in Av ränta på sparmedel som satts in i allemanssparandet samt bonusrän- 1 allemanssparandet samt bonustan enligt 5§ lagen (1983:890) om al- ränta enligt 5§ lagen (1983:890) om lemanssparande utgör inte skatte- allemanssparande utgör endast två pliktig inkomst vid taxering enligt tredjedelar skattepliktig inkomst vid kommunalskattelagen (1928:370) el- taxering enligt lagen (1947:576) om ler lagen (1947:576) om statlig in- statlig inkomstskatt. komstskatt.

Realisationsvinst på andel i alle- Av realisationsvinst på andel i allemansfond utgör inte skattepliktig in- mansfond tas två tredjedelar upp som komst. Avdrag får ej göras för teali- skattepliktig inkomst. Avdrag för sationsförlust på sådan andel. realisationsförlust på sådan andel

grundas på två tredjedelar av förlus-

ten.

För utdelning enligt 18§ sista stycket lagen om allemanssparande skall gävoskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Bonusräntan enligt 1158 lagen Av bonusränta enligt 118 lagen (1988:846) om ungdomsbosparande (1988:346) om ungdomsbosparande utgör inte skattepliktig inkomst vid utgör endast två tredjedelar skattetaxering enligt kommunalskattela- pliktig inkomst vid taxering enligt lagen (1928:370) eller lagen (1947:576) gen (1947:576) om statlig inkomstom statlig inkomstskatt. skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 ärs taxering.

Lag om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. |

Härigenom föreskrivs följande.

I $ Skatt enligt denna lag betalas till staten för ränta på

I. skogskonto och skogsskadekonto enligt skogskontolagen (1954:142),

2. upphovsmannakonto enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

28 Skattskyldig är innehavaren av sådant konto som anges i I $.

38 Skatt tas ut med 15 procent av den ränta som gottskrivs kontot. Skattebeloppet skall avrundas till närmast lägre hela krontal.

Skatt tas dock inte ut på ränta som avser tid efter det att kontomedel skall tas upp till beskattning enligt skogskontolagen eller lagen om upphovsmannakonto.

48 Ärenden om skatt enligt denna lag prövas av riksskatteverket.

58 Vid varje tillfälle då ränta gottskrivs ett konto enligt 3 § skall banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan.

6 § Banken skall inom en månad från räntegottskrivningen på blankett som fastställs av riksskatteverket — eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt — till verket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag. kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt.

78 Har banken underlätit att innehålla skatt är banken betalningsskyldig för belopp som skulle ha innehällits. Riksskatteverket får meddela beslut om sådan betalningsskyldighet senast femte året efter det år då beloppet skulle ha innehållits.

8 § Banken skall betala skatten till riksskatteverket inom den tid som anges 16 §. Betalning skall göras genom insättning på särskilt postgirokonto. Inbetalning anses ha skett den dag inbetalningskort eller försändelse. som innehåller gireringskort, inkommit till postanstalt. Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

9 & Har skatt inte betalats in inom den tid som anges i 6 § tas en restavgift ut. Restavgiften är sex öre för varje hel krona av den skatt som inte har betalats, dock minst 50 kronor. Vid beräkning av restavgiften skall avrundning ske till närmast högre hela krontal. |

Utöver restavgift tas tilläggsavgift ut. Tilläggsavgiften tas ut för varje påbörjad tidrymd av sex månader, första gången dock för den tidrymd som börjar två månader efter utgången av den månad dä betalning skulle ha skett, till dess betalning sker eller förordnande om indrivning meddelas. Tilläggsavgift beräknas för varje tidrvmd som nu nämnts till fyra öre för varje hel krona. I övrigt tillämpas i fråga om tilläggsavgift bestämmelserna i denna lag om restavgift. När särskilda omständigheter föranleder det får riksskatteverket befria från restavgift och tilläggsavgift.

10 & Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (19353:272) om indrivning gäller i tilllämpliga delar för skatt enligt denna lag.

11 8 Har skatt innehållits och betalats in med för högt belopp skall återbetalning till den skattskyldige ske med vad som betalats för mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos riksskatteverket före utgången av femte året efter det år då skatt inbetalades enligt 8 §. 267

om skatterevision hos banken. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna I taxeringslagen (1990:000) om taxeringsrevision.

138 Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten av den skattskyldige, banken eller det allmänna ombudet enligt kupongskattelagen (1970:624). Beslut om skatterevision enligt 12 § får dock inte överklagas.

Överklagandet skall ha kommit in inom två månader från den dag dä klasanden fick del av riksskatteverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas på räntor som belöper på tid efter ikraftträdandet.

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att I. 2 och 7-9 §§ skogskontolagen (1954:142)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

Vid taxering till kommunal och Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk per- statlig inkomstskatt kan fysisk person och dödsbo som avses i 10.8 I son och dödsbo som uvses i 10-81 mom. lagen (1947:576) om statlig in- mom. lagen (1947:576) om statlip inkomstskatt, på de villkor och i den komstskatt. på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av intäkt uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk för medel som sätts in av — näringsverksamhet — avseende på ett särskilt bankkonto (skogs- skogsbruk för medel som sätts in på konto eller skogsskadekonto). Upp- ett särskilt bankkonto (skogskonto skov medges inte delägare i handels- elier skogsskadekonto). Uppskov bolag eller i dödsbo, för vilket reg- medges inte delägare i handelsbolag lerna om handelsbolag skall tilläm- eller i dödsbo, för vilket reglerna om pas. för inkomst av bolagets eller handelsbolag skall tillämpas, för indödsboets verksamhet. komst av bolagets eller dödsboets

verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges inte om den skattskyldige för det beskattningsär och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grund av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skattskyldige framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto. Sådan framställning skall ha kommit in till skattemyndigheten inom sex månader frän det att beslut meddelades om att rätt till uppskov för insättning på skogsskadekonto inte föreligger, om inte längre tid följer av bestämmelserna i taxeringslagen (1990:00).

Med bank avses i denna lag riksbanken. affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skattskyldige i strid mot denna bestämmelse gjort insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot.

28"

Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsär, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst ett be-

Hagen omtryckt 1982:325. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:263. "Lydelse enligt prop. 1989/90:74. 269 "Senaste lydelse 1985:1021.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsäret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt- skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i ningsåret har tagits ut för förädling i

egen rörelse. annan förvärvskälla inom inkomst-

slaget näringsverksamhet.

Medför stormfällning, brand. insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt.

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procent av saluvärdet av c) femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter. som under beskatt- skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse. annan förvärvskälla inom inkomst-

slaget näringsverksamhet.

Uppskov med belopp som anges i Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också 1 fråga andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 skogsprodukter som avses i 25 -$ 2 tredje stycket av anvisningarna till mom. tredje stycket lagen (1947:576) 35 § kommunalskattelagen (1928: om statlig inkomstskatt. 370).

Vid tillämpningen av första-tredje styckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott i förvärvskäl- belopp att underskott uppkommer lan uppkommer vid beräkning av vid beräkning av inkomst uv förnettointäkt enligt kommunalskatte- värvskällan enligt kommunalskattelagen. lagen.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfällighet. som avses 168 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges uppskov för den det av utdelningen som härrör från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.

Som skogskonto och skogsskade-

konto godtas endast konto för vilket

ränta gottskrivs årligen eller oftare.

Räntesatsen för medel på skogskonto och skogsskadekonto bestäms av banken.

På gottskriven ränta utgår skatt en-

ligt lagen (1990:00) om skatt på ränta

på skogskontomedel m.m.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

85 Belopp för vilket uppskov med Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt ränta beskattning har erhållits samt reste-. på sådant belopp skall tas upp som rande ränta på sådant belopp skall intäkt av skogsbruk för det beskatt- tas upp som intäkt av näringsverkningsär då utbetalning från skogs- samhet för det beskattningsår då utkontot eller skogsskadekontot sker betalning från skogskontot eller eller skulle ha skett enligt 6 §. skogsskadekontot sker eller skulle

ha skett enligt 6 §.

Med resterande ränta avses ränta

efter avdrag för skutt enligt 7 §.

Beskattning enligt första stycket skall inte ske om medel på skogskonto eller skogsskadekonto hos en bank till hela beloppet direkt överförs till ett motsvarande konto i en annan bank.

Övergår skattskyldigs fastighet till Övergår skattskyldigs fastighet till

annan på annat sätt än genom köp, annan på annat sätt än genom köp. byte eller därmed jämförligt fång el- byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva skall, såvida fastig- ler genom gåva skall, såvida fastigheten utgör den väsentliga delen av heten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på förvärvskälla för vilken insättning på skogskonto eller skogsskadekonto skogskonto eller skogsskadekonto har gjorts, innestående medel genast har gjorts, innestående medel genast tas upp som intäkt av skogsbruk. tas upp som intäkt av näringsverk-

samhet.

Har dödsbo innestående medel skall beskattning äga rum för det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tillämpas första gången på dödsboet.

Har avtal träffats om överlåtelse Har avtal träffats om överlåtelse

eller pantsättning av medel på eller pantsättning av medel på

skogskonto eller skogsskadekonto, skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen genast tas upp som in- skall medlen genast tas upp som intäkt av skogsbruk. Beskattning skall täkt av näringsverksamhet. Beskattinte ske av den anledningen att den ning skall inte ske av den anledskattskyldige efter framställning ningen att den skattskyldige efter från skogsvårdsstyrelse har förbun- framställning från skogsvårdsstydit sig att inte utan styrelsens till- relse har förbundit sig att inte utan stånd förfoga över medlen. styrelsens tillstånd förfoga över

medlen.

Denna lag träder i kraft den I juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Skogskonto och skogsskadekonto som vid lagens ikraftträdande inte upptyller villkoret enligt 7 § första stycket skall — om villkoret inte uppfyllts senast den 31 december 1992 — inte längre anses som skogskonto eller skoögsskadekonto i följd varav de på kontot innestående medlen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

tSenaste lydelse 1988:1520. 271

Lag om ändring i lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto

Härigenom föreskrivs att lagen (1986:492) om tillfälliga regler för insättning på skogskonto! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid 1987-1992 ärs taxeringar gäller i stället för vad som sägs i 2 § första— tredje styckena skogskontolagen (1954:142) att uppskov medges med högst ett belopp motsvarande summan av

a) nittio procent av den på beskattningsäret belöpande köpeskillingen för skog. som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) sjuttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) sjuttio procent av saluvärdet av c) sjuttio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskatt- — skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i — ningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse. annan förvärvskälla inom inkomst-

slaget näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

I Senaste lydelse 1988:1522. a [NS

Lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att 1.7, 10 och 11-88 skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Vid taxering till statlig och kom- Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk per- munal inkomstskatt kan fysisk person, på de villkor och i den omfatt- son, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få upp- ning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av sådan in- skov med beskattning av sådan intäkt av rörelse som tillkommit ho- täkt av näringsverksamhet som tillnom i egenskap av upphovsman en- kommit honom i egenskap av uppligt lagen (1960:729) om upphovsrätt hovsman enligt lagen (1960:729) om till litterära och konstnärliga verk upphovsrätt till litterära och konst- (upphovsmannaintäkt). Uppskov närliga verk (upphovsmannaintäkt). medges inte om den skattskyldige Uppskov medges inte om den skatthar avlidit under beskattningsäret. skyldige har avlidit under beskatt-

ningsåret.

Delägare i handelsbolag elter i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas. har inte rätt till uppskov för bolagets eller dödsboets inkomst.

Som upphovsmannakonto godtas

endast konto för vilket ränta gott-

skrivs årligen eller oftare.

Räntesatsen för medel på upphovsmannakonto bestäms av banken.

På gottskriven ränta utgår skatt en-

ligt lagen (1990:00) om skatt på ränta

på skogskontomedel m.m.

10 §

Belopp för vilket uppskov med Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt ränta beskattning har erhållits samt restepå sädant belopp skall tas upp som rande ränta på sådant belopp skall intäkt av rörelse för det beskatt- tas upp som intäkt av näringsverkningsär då utbetalning från upphovs- samhet för det beskattningsår då utmannakontot sker eller skulle ha betalning från upphovsmannakonskett enligt 9 §. tot sker eller skulle ha skett enligt

9§.

Med resterande ränta avses ränta

efter avdrag för skatt enligt 7 §.

Utbetalat belopp skall inte anses som upphovsmannaintäkt.

Medel som innestär på upphovs- Medel som innestår på upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt mannakonto skall tas upp som intäkt av rörelse om av näringsverksamhet om

a) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning av medlen,

18 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) medlen under beskattningsåret har tillagts den skattskyldiges make gcnom bodelning eller

c) den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är bosatt här I riket.

Avlider den skattskyldige, skall på Avlider den skattskyldige, skall på upphovsmannakonto innestående upphovsmannakonto innestående medel tas upp som intäkt av rörelse medel tas upp som intäkt av näringssenast vid taxeringen för det be- verksamhet senast vid taxeringen för skattningsår då dödsboet skiftas helt det beskattningsår då dödsboet skifeller delvis, dock inte i något fall se- tas helt eller delvis, dock inte i nägot nare än vid den taxering som sker fall senare än vid den taxering som det tredje kalenderåret efter det ka- sker det tredje kalenderåret efter lenderär då dödsfallet inträffade. det kalenderår då dödsfallet inträf-

fade.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 8

Upphovsmannakonto som vid lagens ikraftträdande inte uppfyller villkoret enligt 78 första stycket skall — om villkoret inte uppfyllts senast den 31 december 1992 — inte längre anses som upphovsmannakonto i följd varav de på kontot innestående medlen skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Lag om upphävande av lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen gäller dock alltjämt i fråga om 1991 och tidigare års taxeringar samt i fall som avses i punkten 3 av öÖvergångsbestämmelserna till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Lag om upphävande av lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I. Vid beräkning av det nominella resultatet skall — utöver vad som anges i 3 § den upphävda lagen — följande gälla vid 1991 ärs taxering. Har den beskattningsbara inkomsten eller beräknade förlusten påverkats av avdrag för avskrivning på inventarier enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt + fjärde stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) eller restvärdeavskrivning i punkt 5 första stycket av samma anvisningar i lagrummens lydelse intill den I juli 1990 skall tillägg göras med hälften av skillnaden mellan det belopp som påverkat inkomsten eller förlusten och ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra—fjärde styckena.

Underlaget för jämförelsebeloppet bestäms utifrån följande poster:

a) det skattemässiga restvärdet på inventarierna vid utgången av närmast föregående beskattningsär,

b) anskaffningsvärdet för under beskattningsåret anskaffade inventarier som vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen eller jordbruket med undantag för inventarier som anskaffats efter den 26 januari 1990 i den mån anskaftningen inte skett på grund av ett skriftligt avtal som slutits senast nämnda dag.

c) ett belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under beskattningsäret.

Underlaget för jämförelsebeloppet är summan av posterna a och b med avdrag för posten ec. Är underlaget negativt skall det anses vara noll.

Jämförelsebeloppet är 30 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar avdrag för avskrivning enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och 25 procent av underlaget om den skattskyldige yrkar avdrag enligt bestämmelserna om restvärdeavskrivning.

Bestämmelserna i första-fjärde styckena skall tillämpas även beträffande Övriga tillgångar som behandlas som inventarier i avskrivningshänseende.

Fänsskattemyndigheten får helt eller delvis medge befrielse från tillägg enligt första stycket om anskaffningen av inventarier och sådana tillgångar som avses i femte stycket utgör ett led i strukturrationalisering som kan anses särskilt önskvärd.

Länsskattemyndighetens beslut får överklagas hos riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

2. Bestämmelserna I punkt I skall tillämpas även vid 1991 års taxering till särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt.

3. Bestämmelserna om vinstdelningsunderlag i den upphävda lagen tilllämpas även vid 1992 ars taxering till särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. Därvid skall skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:000) om skatteutjämningsreserv och uppskovsbelopp enligt lagen (1990:000) om återföring av obeskattade reserver — till den del uppskovsbeloppet inte har återförts till beskattning — anses som sådan reserv som avses i 3 § första stycket 6 den upphävda lagen. Vidare skall med beskattningsarets inkomstskatt avses 30 procent av företagets till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

Lag om upphävande av lagen (1960: 63). om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att lagen (1960:63) om förlustavdrag skall upphöra att gälla vid utgängen av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om skattskyldiga som avses i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller följande. Förlust för vilken rätt till avdrag skulle ha förelegat enligt den upphävda lagen får inom tid som anges i denna utnyttjas genom avdrag antingen från taxerad förvärvsinkomst eller från inkomst av kapital.

I fråga om skattskyldiga som avses i 10a§ lagen om statlig inkomstskatt gäller följande. Förlust för vilken rätt till avdrag enligt den upphävda lagen skulle ha förelegat vid 1992 års taxering får dras av vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet vid taxering till statlig inkomstskatt det nämnda året. Om den skattskyldige på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta är gäller det sagda vid 1993 års taxering för förlust för vilken rätt till avdrag skulle ha förelegat då.

Lag om upphävande av lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

Lag om upphävande av lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990.

I. Den upphävda lagen tillämpas alltjämt på avsättningar i bokslut före den 31 december 1989 eller på avsättningar enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1989:1022) om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond. Punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond tillämpas dock inte efter utgången av juni 1990.

2. Återförs en avsättning som gjorts i bokslut till ledning för 1991 års taxering till beskattning vid 1992 — 1995 års taxeringar skall tillägg tas upp enligt 12 § andra stycket.

3. Ianspråktagande av investeringsfond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid tillämpningen av 11 § första stycket e skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag som gäller t.o.m. 1991 års taxering.

4. Kvarstående avsättningar till allmän investeringsfond skall återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller. om företaget inte skall taxeras detta är, vid 1997 års taxering utan särskilt tillägg.

Lag om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsresery

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Lagen tillämpas alltjämt vid 1990 och tidigare ärs taxeringar. För beskattningsår som avslutats före den 30 april 1990 tillämpas lagen även vid 1991 års taxering.

I fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar.

Lag om upphävande av vissa fondförfattningar, m.m.

Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid utgängen av år 1997, nämligen

1. förordningen (1942:371) om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond,

2. förordningen (1947:174) om investeringsfonder,

3. lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning i den mån denna lag på grund av bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:609) om allmän investeringsfond alltjämt gäller,

4. lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, 5. lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto, 6. lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.

Kvarstående avsättningar enligt nämnda lagar skall återföras till beskattning vid 1996 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1997 ärs taxering. Något särskilt tillägg skall inte tas upp vid återföringen.

Ianspråktagande av fond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid prövning av frågan om företagets verksamhet förändrats på sådant sätt att återföring till beskattning skall ske tidigare än som sägs i föregående stycke skall företagets verksamhet bedömas enligt de bestämmelser om inkomstslag och förvärvskällor som gällt t.o.m. 1991 ärs taxering.

Lag om upphävande av lagen (1954:40) om särskild fartygsfond

Härigenom föreskrivs att lagen (1954:40) om särskild fartygsfond skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar. Ianspråktagande av särskild fartygsfond skall fr.o.m. 1992 års taxering ske i inkomstslaget näringsverksamhet.

Lag om upphävande av lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tilllämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar.

Lag om upphävande av lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för äteranskaffning av fastighet skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar. Med uttrycket rörelse skall därvid avses sådan näringsverksamhet som hänför sig till rörelse.

Lag om upphävande av lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs att lagen (1981:296) om eldsvådefonder skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om avsättningar som skett enligt den upphävda lagen skall denna . tillämpas även vid senare års taxeringar.

[Ne 2 'n

42¶Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1960:659) angående

beskattning av ränta å svenska statens sparobligationer

Härigenom föreskrivs att förordningen (1960:659) angående beskattning av ränta ä svenska statens sparobligationer skall upphöra att gälla vid utgången av är 1990. Den upphävda förordningen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Ränta som redovisats vid 1991 och tidigare års taxeringar skall inte tas upp till beskattning vid senare års taxeringar.

Lag om upphävande av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Vid senare ärs taxeringar gäller följande.

Vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av andel i aktiesparfond som förvärvats genom insättningar före den 1 januari 1984 får, efter den skattskyldiges val, anskaffningsvärdet bestämmas till antingen

1. andelens marknadsvärde vid utgången av det femte kalenderåret efter det år för vilket sparskattereduktion har medgivits, eller

2. värdet på andelen vid utgången av det år för vilket sparskattereduktion har medgivits ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren.

Om andelen förvärvats under första kvartalet 1984 beräknas anskaffningskostnaden antingen till andelens marknadsvärde vid utgången av år 1988 eller, efter den skattskyldiges val, till värdet vid utgången av mars 1984 ökat med avkastningen till och med år 1988.

Lag om upphävande av lagen (1972:128) om skattefrihet vid premiering av sparande

Härigenom föreskrivs att lagen (1972:128) om skattefrihet vid premiering av sparande skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock fortfarande i fråga om bonus på sparobligationer som har utgetts före utgången av år 1990.

Lag om upphävande av lagen (1982:2) om uppfinnarkonto

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:2) om uppfinnarkonto skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.

I fråga om belopp för vilket uppskov medgetts enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare års taxeringar. Beskattning skall därvid ske i inkomstslaget näringsverksamhet.

19 Riksdagen 1989190. Saml. 1. Nr 110 Del I

46¶Förslag till Prop . 1989/90:110

Lag om upphävande av lagen (1989:1021) om särskilda regler för nedskrivning av lager m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:1021) om särskilda regler för nedskrivning av lager m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1990 och 1991 ärs taxeringar.

Lag om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tekniska

Museum

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tekniska Museum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1990 ärs taxering. Vid 1990 och 1991 ärs taxeringar skall med näringsverksamhet avses rörelse och jordbruksfastighet.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden IHjelm- Wallén. S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Wallström. Lööw. Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om reformerad inkomst- och företagsbeskattning

I Inledning

Under flera år har ett mycket omfattande reformarbete bedrivits i syfte att förbättra och förenkla både de materiella och processuella skattereglerna. I sistnämnda hänseende kan nämnas att regeringens proposition om ny taxeringslag (prop. 1989/90:74) nu behandlas av riksdagen.

Reperingen kommer senare denna dag att besluta om en proposition om reformerad mervärdeskatt m. m. (prop. 1989/90:111). Den propositionen grundas i första hand på ett betänkande (SOU 1989:35) från kommittén för indirekta skatter (KIS).

I tre andra betänkanden från sommaren 1989 redovisas förslag till omfattande förändringar av de materiella reglerna inom inkomst- och företagsbeskattningen. Betänkandena (SOU 1989:33, 34 och 36) Reformerad inkomstbeskattning från inkomstskatteutredningen (RINK), Reformerad företagsbeskattning från utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) samt Inflationskorrigerad inkomstbeskattning från utredningen om inflationskoörrigerad inkomstbeskattning (IBU) utgör tillsammans med remissynpunkterna underlag för ställningstaganden om den framtida utformningen av de centrala delarna i skattesystemet. Detsamma gäller 1980 års företagsskattekommittés (FSK) betänkande Beskattning av fåmansföretag (SOU 1989:2).

En förteckning över de remissinstanser som har vttrat sig över resp. betänkande bör fogas som bilaga I till protokollet. Sammanställningar över remissyttrandena har upprättats och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet:

SOU 1989:2, finansdepartementet dnr 1708/89 SOU 1989:33, finansdepartementet dnr 3406/59 SOU 1989:34, finunsdepartementet dnr 3362/89 SOU 1989:36, finansdepartementet dnr 3739/89.

Ett första steg i genomförandet av reformen har tagits under hösten 1989. Skattelättnaderna finansierades genom vissa breddningar av basen för den

personliga inkomstbeskattningen, ökad kapitalbeskattning och höjt uttag av indirekta skatter. Åtgärder vidtogs även inom företagsbeskattningen i syfte att underlätta övergången till ett nytt system. Jag kommer nu att redovisa mina överväganden och förslag till det slutliga steget i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen.

Lagrädet

Regeringen beslutade den 25 januari 1990 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslagen. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag godtar i huvudsak lagrådets förslag till ändringar i de remitterade förslagen och återkommer till lagrädets synpunkter i den allmänna motiveringen till förslagen (avsnitt 2, 4.2, 5.3.2.1—-5.3.2.2, 6.2.5, 6.2.7, 6.411, 6.4.13, 6.5.5, 6.5.11, 6.5.14, 6.6.5, 6.6.8, 6.5.1, 6.10.11, 6.10.12, 8.7.4, 8.8.3 och 8.14) och i specialmotiveringen (avsnitt 12). Jag kommer nu att redovisa mina förslag till slutligt genomförande av reformen savitt avser inkomstbeskattningen och företagsbeskattningen.

I det följande redovisar jag först mina allmänna synpunkter på reformen (avsnitt 2), uppdelningen i arbetsinkomst/kapitalinkomst (avsnitt 3) och frågor kring skatteskalan m.m. (avsnitt 4). Därefter behandlar jag i skilda avsnitt inkomst äv tjänst, m.m. (avsnitt 5), inkomst av kapital (avsnitt 6), bostadsbeskattningen (avsnitt 7) och företagsbeskattningen (avsnitt 8). Jag redovisar också kompletterande åtgärder och ekonomiska effekter (avsnitt 9) och mina avslutande synpunkter (avsnitt 10). Författningsförslagen kommenteras i specialmotiveringen (avsnitt 12).

2¶Allmänna synpunkter på reformen

I de stora skatteutredningarna har utarbetats förslag till en reform av den personliga inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen och de indirekta skatterna. I prop. 1989/90:50 (s. 62 ff) om inkomstskatten för år 1990 anslöt sig regeringen till huvuddragen i utredningsförslagen samt redovisade förslag till ett första steg i reformens genomförande under är 1990. Riksdagen anslöt sig till dessa bedömningar och godtog med någon smärre justering regeringsförslagen (SKUIO och 20, rskr. 96 och 97, SFS 1959:1016 — 1037). Enighet föreligger mellan regeringen och folkpartiet också om huvuddragen av det andra steget i reformen.

De bedömningar som redovisades i den nyssnämnda propositionen — och till vilka riksdagen anslutit sig — ligger självfallet till grund för det slutliga genomförandet av skattereformen. Jag får därför när det gäller behovet och inriktningen av reformen i huvudsak hänvisa till vad som anfördes i den delen i prop. 1989/90:50.

Det förtjänar emellertid att än en gång slås fast att det övergripande målet för skattereformen är att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mäl uppfylls. Arbete och sparande skall pes en bättre skattemässig behandling medan villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad försämras. En likvärdig behandling av arbetsinkomster och inkomster av kapital skall komma till stånd. Skatteplanering och skatteflykt skall motverkas. Inte minst härigenom kommer den fördelningspolitiska träffsäkerheten i beskattningen att förbättras.

De ändringar i regelsystemet som jag i det följande kommer att redovisa är utomordentligt omfattande. Det genomgående drag i reformförslagen som har störst betydelse för att uppnå de nyss angivna målen är en ökad likformighet i behandlingen av skilda slag av inkomster. Detta är i själva verket grundelementet i reformen. Det andra huvudinslaget är en kraftig sänkning av skattesatserna. Även detta inslag är en grundförutsättning för att uppnå syftena med reformen.

De kraftiga sänkningarna av skatteuttaget på arbetsinkomster som jag kommer att föreslä leder till ett mycket stort inkomstbortfall för staten. Av såväl statsfinansiella som stabiliseringspolitiska skäl måste skattebortfallet kompenseras genom basbreddningar inom arbetsinkomstbeskattningen, effektivare kapitalbeskattning och ökat uttag av indirekta skatter inklusive miljöskatter på koldioxid och svavel. Breddningen av beskattningsunderlaget — som är ett uttryck för den likformiga behandlingen av olika inkomster och när det gäller mervärdeskatten olika slag av konsumtion — har således den dubbla funktionen att främja de allmänna målen för reformen och samtidigt utgöra grunden för reformens finansiering.

Jag kommer senare denna dag att närmare redovisa mina förslag när det gäller den indirekta beskattningen. Jag kommer här att ta upp den personliga inkomstbeskattningen — såväl arbets- som kapitalinkomstbeskattningen — och beskattningen av företagen. Jag kommer också att gå in på de sammantagna statsfinansiella effekterna av reformen. Vidare redovisar jag de fördelningspolitiska effekter som reformen ger upphov till.

Lagtekniska frågor

Innan jag går in på de olika delförslagen vill jag något beröra de särskilda författningstekniska problem som finns inom inkomstskatteområdet.

Huvudförfattningarna — kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen om statlig inkomstskatt (1947:576), SIL — har varit föremål för ett närmast oändligt antal ändringar under årens lopp. Författningarna har stora brister när det gäller systematik och överskådlighet. De förslag som jag lägger fram kräver stora ingrepp i både KL och SIL. Det hade självfallet varit av stort värde om en lagteknisk modernisering kunnat utföras samtidigt som den materiella reformen genomförs. Ett sådant arbete är emellertid tidskrävande och skulle ha fördröjt genomförandet av skattereformen med minst ett år. Ett sådant dröjsmål hade inte varit försvarbart. Det är emellertid en angelägen uppgift att skatteförfattningarna moderniseras. Med hänsyn till skatter-

nas betydelse för alla medborgare och företag är det av särskild vikt att lagarna är så tekniskt utformade att förståelsen av reglernas innehåll underlättas. Min avsikt är därför att en särskild översyn skall göras av de centrala författningarna inom skatteområdet i lagtekniskt hänseende efter det att arbetet med de materiella regeländringarna slutförts. Lagrådet har också understrukit behovet av en författningsteknisk översyn och att detta behov blir särskilt uttalat efter de nu aktuella författningsändringarna.

Redan här bör också anmärkas att reformen I systematiskt hänseende innebär genomgripande förändringar. De sex inkomstslagen i KL förs samman till tre; tjänst, kapital och näringsverksamhet.

De nuvarande inkomstslagen utgörs av tjänst, jordbruksfastighet, rörelse, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Indelningen kvarstår sedan KL:s tillkomst och framstår i dag som föråldrad. Ett exempel på detta är den åtskillnad som görs mellan inkomst av rörelse och inkomst av jordbruksfastighet. Redan av det skälet är det påkallat att ompröva reglerna. Härtill kommer att mina förslag på kapitalbeskattningsområdet nödvändiggör ändringar i indelningen i inkomstslag.

Mitt förslag innebär i korthet. Inkomst av tjänst kommer i högre grad än för närvarande att fungera som en uppsamlingspost för inkomster som hittills inte beskattats. Inkomst av kapital utgör en sammanslagning av de nuvarande inkomstslagen kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Inkomst av näringsverksamhet är en sammanslagning av inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse.

3¶Arbetsinkomst/Kapitalinkomst

Mitt förslag: Arbetsinkomster beskattas enligt en progressiv skala medan nominella kapitalinkomster träffas av ett i princip enhetligt skattcuttag på 30 <c.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag. IBU har i sitt betän-

kande redovisat förslag till en real kapitalinkomstbeskattning.

Remissinstanserna: RINK:s förslag har överlag fått ett positivt mottagande. Vissa remissinstanser anser dock att den förordade skattesatsen för kapitalinkomster är för hög när beskattningen träffar nominell avkastning. Några remissinstanser däribland LO, har i stället förordat en real beskattning av kapitalinkomster. Motsvarande inställning återspeglar sig i remissvaren över IBU:s betänkande.

Skälen för mitt förslag: Ett viktigt inslag i skattereformen är en sänkning av de formella skattesatserna. Av fördelningspolitiska och statsfinansiella skäl bör dock progressiviteten finnas kvar när det gäller beskattningen av arbetsinkomster om än på en långt lägre nivå än dagens. Jag återkommer i det följande till den närmare utformningen av skatteskalan för arbetsinkomster. 295

När det gäller beskattningen av kapitalinkomster måste ytterligare förhållanden tas med i bedömningen. En viktig utgångspunkt för reformen är att astadkomma större likformighet i beskattningen av arbetsinkomster och kapitalinkomster än vad som följer av dagens system. Målet om likformighet i detta hänseende kan dock inte anses uppfyllt om skatteuttaget på nominell kapitalavkastning är detsamma som uttaget på arbetsinkomster. Vid en sådan jämförelse mäste effekterna av inflationen beaktas. RINK har formulerat mälsättningen om likformighet så att skattens andel av real kapitalavkastning skall vara likvärdig med skatteuttaget för arbetsinkomster i form av inkomstskatt och skattedelen av sociala avgifter. Även enligt min mening bör en likformig behandling av de två slagen av inkomster ses utifrån det perspektivet.

Frågan blir då vilken metod som skall användas för att beakta inflationens effekt på kapitalbeskattningen. En tänkbar metod är självfallet s.k. real beskattning, dvs. att kapitalinkomsterna korrigeras för inflationen så att beskattningen enbart träffar avkastningen utöver inflationen. RINK har övervägt en real metod men avvisat den lösningen främst av tre skäl. I betänkandet anförs i korthet följande i den delen. För det första talar internationella hänsynstaganden mot ett införande av real beskattning i Sverige. Metoden tillämpas inte i något av de för svensk ekonomi betydelsefulla länderna vilket utan tvivel skulle leda till komplikationer för enskilda och företag med inkomster från andra länder. Ett ensidigt svenskt införande av real beskattning ger också risker för ett internationellt skattearbitrage. För det andra skulle metoden ytterligare öka komplexiteten i ett redan krångligt system. Detta ligger inte i linje med det övergripande önskemålet att förenkla inkomstbeskattningen. För det tredje bestäms normalt lånebelopp och ränteutgifter i nominella termer. Vid en real metod kommer avdragsbeloppet för räntan att variera år från år på ett sätt som skulle försvåra läntagarens planering.

Till det nu sagda kan läggas ytterligare en aspekt som också påtalats av RINK, nämligen att en real beskattningsmetod kan bidra till en mera allmän indexering av ekonomiska relationer som på sikt kan försvåra en önskvärd bekämpning av inflationen. Det kan också sättas i fråga om en avdragsrätt för räntcutgifter som beloppsmässigt varierar år från år skulle vinna förståelse hos berörda skattskyldiga.

Sammantaget anser jag att de av RINK redovisade skälen mot en real beskattning har sädan styrka att metoden inte bör införas. Hänsynstagandet till inflationen måste därför ske på unnat sätt. Det alternativ som ligger närmast till hands är att skattesatsens nivå bestäms med beaktande av att avkastningen till viss del endast är att se som inflationskompensation.

RINK har bl.a. utifrån antaganden om inflation och realräntenivå stannat för ett alternativ med ett 30-procentigt proportionellt skatteuttag. Vid långsiktigt realistiska antaganden uppnås härigenom en real avkastning efter skatt. Vid höga inflationstal Kan dock självfallet den reala avkastningen efter skatt bli negativ.

För ett sådant enhetligt skatteuttag talar även andra faktorer. Som framgår I det följande bör enligt min mening den stora majoriteten av de skatt-

därigenom en skattesats på ca 30 4t. Eftersom underskott på grund av ränteutgifter i regel kommer att berättiga till en skattereduktion på 30 5c uppkommer för flertalet skattskyldiga ingen begränsning av det skattemässiga värdet av ränteavdragen. Detta är eftersträvansvärt från bostadspolitiska utgängspunkter. Samtidigt blir skattelättnaden för cgnahemsägare på grund av ränteutgifter densamma oberoende av om han eller hon är höginkomsttagare eller har måttliga inkomster.

Ett proportionellt skatteuttag har också andra positiva effekter. En betydelsefull sådan effekt är att den samlade skatten inom ett hushåll inte påverkas av hur tillgångarna är fördelade mellan hushållsmedlemmarna. Incitamenten till enbart skattebetingade omfördelningar av tillgångar mellan närstående elimineras säledes i allt väsentligt. Skatteuttaget på 30 fc harmonierar också väl med den skattesats som jag senare kommer att förorda på bolagsskatteområdet. Den låga skattesatsen ger också till effekt att en avdragsbegränsning liksom för närvarande uppkommer för inkomsttagare i höga inkomstlägen vilket är positivt från fördelningspolitiska utgångspunkter. Det kan också tilläggas att den föreslagna nivån på skatteuttaget lämnar utrymme för en långt större likformighet i beskattningen av löpande kapitalavkästning och kapitalvinster än vad som är möjligt i dagens system.

Min bedömning blir sammanfattningsvis att RINK:s förslag om en separat proportionell kapitalbeskattning med ett skatteuttag på 30 56 bör genomföras. Jag återkommer längre fram till den närmare utformningen av kapitalskattereglerna.

4.1¶Skatteskala och grundavdrag

Mitt förslag: Frånsett ett grundbelopp på 100 kr. utgår statlig inkomst-

skatt för inkomstäret 1991 endast för förvärvsinkomster (inkomst av

tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 170 000 kr. i beskatt-

ningsbar inkomst. Skatten tas ut med en enhetlig skattesats på 20 96.

Gränsen för den statliga inkomstskatten justeras årligen med föränd-

ringen av konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.

Grundavdraget knyts till basbeloppet och skall uppgå till lägst 0,32

basbelopp. Detta motsvarar för inkomståret 1991 ca 10 000 kr., vid ett

basbelopp för detta inkomstår på 31 200 kr. För taxerade förvärvsin-

komster i intervallet 1,86 — 2,89 basbelopp (ca 58 000 kr. —90 000 kr.)

trappas grundavdraget upp med 25 9 av inkomsten inom detta skikt

(högst ca 18 000 kr. år 1991). För inkomster över 3,04 basbelopp (ca

95 000 kr.) trappas grundavdraget ned med 10 €& av den del av in-

komsten som överstiger 3,04 basbelopp tills grundavdraget åter når

nivån 0,32 basbelopp. vilket sker vid en taxerad inkomst på ca 175 000

kr.

Schablonavdraget under inkomst av tjänst höjs från 3 000 kr. till

4 000 kr.

RINK:s förslag: Överensstämmer endast delvis med mitt förslag. RINK:s förslag innebär att gränsen för statlig inkomstskatt skall på vid en beskattningsbar inkomst på 187 000 kr. Vidare föreslår utredningen ett grundavdrag på 12 000 kr. och ett schablonavdrag på 1 000 kr. RINK föreslår inget inflationsskydd av skatteskalan utan endast att en avsiktsförklaring skall göras om att högst 10 2 av de skattskyldiga skall betala statlig inkomstskatt.

Remissinstanserna: Förslaget till skatteskala godtas av så gott som samtliga remissinstanser som också anser den väl avvägd. LO uttalar sig inte direkt om skatteskalan men anser att RINK inte nätt tillräckligt längt i sina fördelningspolitiska ambitioner.

Ett stort antal remissinstanser kräver att skatteskalan skall inflationsskyddas och att skyddet skall vara automatiskt verkande. Däribland kan nämnas SACOISR och TCO. LO anser att skatteskalan på sikt skall justeras ärligen för att undvika skatteskärpningar men att det är en öppen fråga vilken teknik som skall användas.

Skälen för mitt förslag:

Skatteskala och grundavdrag Som jag redan inledningsvis framhållit syftar skatteutredningarnas förslag till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. För den personliga inkomstskattens del innebär för-

slagen att det totala skatteuttaget på arbetsinkomster minskas avsevärt och att marginaleffekterna på arbetsinkomster lindras kraftigt. Denna grundläggande inriktning av reformen mot ett minskat skatteuttag på arbetsinkomster stöds av så gott som samtliga remissinstanser. Även jag anser att reformen i denna del bör ha den angivna inriktningen. Samtidigt är det emellertid nödvändigt att skattereformen är fördelningspolitiskt godtagbar. De sänkta marginalskatterna medför onekligen skattelättnader som — sett isolerat gynnar höginkomsttagare. Detta måste motverkas av andra åtgärder. RINK:s förslag rörande mer likformig beskattning av kapital- och arbetsinkomster, vilka jag i stort anser bör genomföras, har i betydande utsträckning en sådan positiv fördelningspolitisk effekt.

Jag delar emellertid den bedömning som bl. a. LO gjort att RINK:s förslag visserligen nätt långt i detta avseende men att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att reformen skall få en acceptabel fördelningsprofil. Jag bedömer det inte som möjligt att uppnå en omfördelning av skattebelastningen från låg- och medelinkomsttagare till höginkomsttagare genom ytterligare basbreddningar eller andra liknande åtgärder. Den enda framkomliga vägen är då att företa vissa förändringar i förhållande till RINK:s förslag beträffande skatteskalan och grundavdragets utformning. Justeringarna bör syfta till att begränsa skattesänkningarna för höginkomsttagarna sumtidigt som låg- och medelinkomsttagarna får en något större skattelättnad.

Jag instämmer i RINK:s bedömning att statlig inkomstskatt bör tas ut bara på höga inkomster och att den statliga skatteskalan bör innehålla endast ett skikt. Jag anser också liksom det stora flertalet remissinstanser att 20 4 är en lämplig nivå avseende skattesatsen för den statliga inkomstskatten, vilket leder till ett sammantaget uttag av kommunal och statlig skatt på 50 46 vid 30 9 kommunalskatt. För att uppnå de fördelningspolitiska effekter jag nyss nämnt anser jag emellertid att gränsen för statlig inkomstskatt bör sättas lägre än vad RINK föreslagit. Statlig inkomstskatt bör enligt min mening tas ut på beskattningsbara förvärvsinkomster som överstiger 170 000 kr. De ökade skatteintäkter som uppkommer i förhållande till RINK:s förslag genom denna förändring bör användas till en annorlunda utformning av grundavdraget så att det i större utsträckning gynnar deltidsarbetande och heltidsarbetande med låga eller måttliga inkomster. Detta kan åstadkommas genom att ett högre grundavdrag erhålls inom ett visst inkomstskikt. Jag skall strax närmare beskriva hur grundavdraget bör vara utformat. Först skall jag dock ta upp frågan om inflationsskydd av inkomstgränsen för den statliga skatten.

RINK:s förslag i denna del har fått ett negativt mottagande av ett stort antal remissinstanser, vilka i regel ansett att skatteskalan skall ha ett automatiskt verkande inflationsskydd. Även grundavdraget bör enligt många remissinstanser vara inflationsskyddat.

För att inkomstskattereformen skall kunna bli bestående under läng tid och inte urholkas av inflationen bör även enligt min mening ett automatiskt verkande inflationsskydd införas för såväl gränsen för statlig inkomstskatt som grundavdragets storlek och olika skiktgränser.

Vad gäller gränsen för statlig inkomstskatt bör inflationsskyddet utformas

så att även vid en god reallöneutveckling fler skattskyldiga inte förs upp i det skikt som träffas av 20-96 statlig inkomstskatt. Jag föreslår med hänsyn härtill att denna gräns justeras årligen efter prisförändringen enligt konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter.

Beträffande grundavdraget och gränserna för dess upp- resp. nedtrappning anser jag det tillräckligt att justeringar görs med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex. Detta kan enklast ske genom att grundavdraget uttrycks i basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. AFL.

Grundavdraget bör enligt mitt förslag ligga på nivän 10 000 kr. under inkomståret 1991. Detta motsvarar 0.32 basbelopp under förutsättning att basbeloppet för år 1991 blir 31 200 kr. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1.86 — 2,89 basbelopp (ca 58 000 kr. — 90 000 kr.) bör grundavdraget trappas upp med 25 42 av inkomsten inom detta skikt till maximalt ca 18 000 kr. år 1991. För inkomster över 3,04 basbelopp (ca 95 000 kr. år 1991) trappas grundavdraget ned med 10 §& av den del av inkomsten som ligger över 3,04 basbelopp tills grundavdraget kommer ner på nivån 0,32 basbelopp, vilket år 1991 kommer att ske vid en taxerad inkomst på ca 175 000 kr.

För den som ligger i det skikt där grundavdraget trappas upp blir marginalskatten på extra arbetsinkomster endast 22,5 £€ medan marginalskatten i det skikt där grundavdraget trappas ned blir 33 46, förutsatt att kommunalskatten är 30) Ce.

I lagrådsremissen föreslogs ingen särskild avrundningsregel för den taxerade förvärvsinkomsten och grundavdraget. Av förenklingsskäl bör avrundning ske nedät till helt hundratal kronor.

För närvarande grundar sig basbeloppet för ett år på en jämförelse av det allmänna prisläget i november äret före det år basbeloppet avser och prisläget i november 1987. Genom att november månads prisläge är avgörande kan basbeloppet för följande år fastställas först i mitten av december året före det då det skall tillämpas. Redan nu innebär detta problem för skatteförvaltningen genom att preliminärskattetabellerna för folkpensionärer inte kan göras klara förrän basbeloppets storlek är känt. Genom basbeloppsanknytningen av grundavdraget blir det inte heller möjligt för skatteförvaltningen att ta fram övriga skattskyldigas preliminärskattetabeller i tid. Detta problem kan enklast lösas genom att basbeloppet i fortsättningen i stället bygger på prisjämförelser för oktober månad. Jag har i sistnämnda fråga samrätt med chefen för socialdepartementet.

Mina förslag föranleder ändringar i 47 §,48 § 2 och 3 mom., 49 § och 50 § 2 och 3 mom. KL, 5, 8, 9 a och 10 8§ SIL samt I kap. 6 § AFL.

Schablonavdraget under inkomst av tjänst RINK har föreslagit att schablonavdraget under inkomst av tjänst skall sänkas till I 000 kr. Detta förslag skall emellertid ses i samband med RINK:s förslag till ändrade avdragsregler för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats. Kommitténs förslag i denna del innebär i korthet att avdrag skall medges endast för kostnader för den del av färdsträckan som överstiger tre mil enkel resa och att rescavdraget görs oberoende av tidsvinst och färdsätt. RINK:s förslag innebär också att dessa kostnader får dras av vid sidan av 300

schablonavdraget. Härigenom finns det enligt RINK utrymme för att sänka schablonavdraget och använda de ökade inkomster som detta medför till att höja grundavdraget till 12 000 kr. utan att för den skull fler skattskyldiga skall behöva lämna en allmän självdeklaration.

Jag avser inte att föreslå någon förändring av de nuvarande reglerna för avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats. För att antalet förenklade självdeklarationer inte skall minska kraftigt finns det därmed också behov uv ett högre schablonavdrag än det RINK föreslagit.

Mot bakgrund av främst höjda kostnader för de kollektiva transportmedlen behöver schablonavdraget höjas i förhållande till dagens nivå för att inte ett stort antal skattskyldiga (ca 500 000 enligt beräkningar av RSV) som i dag lämnar förenklad självdeklaration fr.o.m. 1992 års taxering skall bli tvungna att lämna allmän självdeklaration. Förutom att detta skulle leda till olägenheter för de skattskyldiga skulle det medföra en stör extrabelastning för skatteförvaltningen i ett läge då dess resurser kommer att vara härt ansträngda på grund av de stora materiella och processuella förändringar som då nyligen trätt i kraft. Jag anser med hänsyn härtill att schablonavdraget bör höjas till 4 000 kr. Finansieringen av höjningen bör delvis kunna ske genom att det belopp på 100 kr. som enligt dagens skatteskala tas ut av alla fysiska personer och dödsbon med beskattningsbar inkomst tas ut även i fortsättningen.

Förslaget föranleder en ändring 133 § 2 mom KL.

Jag vill i detta sammanhang slutligen också nämna att bl.a. den nya skatteskalan och den proportionella beskattningen av kapitalinkomster innebär ändrade förutsättningar för särskild skatteberäkning enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. Jag avser att vid ett senare tillfälle ta upp frågan om vilka förändringar som bör göras i denna lag.

4.2¶Skatteregler för pensionärer

Mitt förslag: Det extra avdraget för folkpensionärer avskaffas. För folkpensionärer medges ett särskilt grundavdrag med 1,5 basbelopp för ensamstående och med 1,325 basbelopp för gifta. dock högst med belopp som uppgår till erhållen folkpension och pensionstillskott eller motsvarande ATP. Det särskilda grundavdraget avtrappas med 65 9 av Övriga pensionsinkomster frånsett inkomster från privata pensionsförsäkringar.

Är 1991 och 1992 avtrappas det särskilda grundavdraget även med 65 £t av inkomst av kapital. inkomst av passiv näringsverksamhet och — på samma sätt som nu — mot förmögenhet.

Det särskilda grundavdraget får aldrig understiga det grundavdrag (ca 18000 — 10000 kr.) som annan skattskyldig med lika höp taxerad förvärvsinkomst som pensionären medges.

La 301

RINK:s förslag: RINK presenterar två alternativa förslag.

Huvudförslaget har 1 korthet följande utformning. Folkpensionen blir skattefri. Pensionstillskottet blir skattefritt för personer utan eller med låg ATP genom ett extra avdrag på 48 4 av basbeloppet som avtrappas med 40 66 mot inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet samt inkomst av kapital utöver 1 000 kr. Alla pensioner utom folkpension, pensionstillskott och motsvarande ATP beläggs med en grundavgift, motsvarande skattedelen av socialavgifterna, som erläggs av pensionsutbetalaren. Grundavdraget slopas för pensionärer. Den statliga inkomstskatten utgår för beskattningsbara förvärvsinkomster över 170 600 kr. Basbeloppet höjs i förtid den 1 januari 1991 med hänsyn till engångshöjningar av konsumentprisindex i början av 1991. Enskilda näringsidkare får göra avdrag för pensionssparande i inkomstslaget näringsverksamhet. Löntagare fär skatteåterbäring motsvarande grundavgiften för individuellt pensionssparande.

Sidoalternativet har i huvuddrag följande utformning. Reglerna för beräkning av basbeloppet justeras så att basbeloppet inte påverkas av den engångshöjning av konsumentprisindex som uppkommer genom skattereformens finansiering. Folkpensionen höjs från 96 44 till 102 92 av basbeloppet för ensamstäende och från 78,5 46 till 84,5 4: av basbeloppet för gifta för att undvika en sänkt real inkomst efter skatt för personer med låg ATP. Extra avdrag utgår med maximalt 150 2: av basbeloppet och avtrappas med 75 9 i ett inkomstskikt av bredden 36 000 kr. och med 40 4 för inkomster därutöver. Grundavdraget slopas för pensionärer. Socialavgifter uttas vid intjänandet av alla typer av pensionsförmåner.

Remissinstanserna: RINK:s huvudförslag har kritiserats av ett stort antal remissinstanser, däribland PRO och Sveriges Pensionärsförbund. Kritiken riktas i första hand mot grundavgiften på pensioner. Sidoalternativet har bemötts mer positivt av remissinstanserna. Många remissinstanser hävdar dock att pensioner inte skall beskattas på annat sätt än andra tjänsteinkomster.

Skälen för mitt förslag: RINK:s förslag om en särskild grundavgift på pensioner har mötts av en omfattande kritik vid remissomgången. Jag har tidigare instämt i den kritiken (prop. 1989/90:50 s. 96) och har därför inte för avsikt att föreslå en grundavgift på pensioner enligt RINK:s huvudalternativ.

Jag anser också att det s. k. sidoalternativet har sådana nackdelar att det inte bör införas.

Förutsättningarna för pensionärerna har också i viss mån ändrats sedan RINK presenterade sitt förslag. Jag vill här nämna att riksdagen beslutat (prop. 1989/90:52, SfUS, rskr. 100, SFS 1989:1046) att basbeloppet fr. o. m. är 1991 inte skall räknas upp med hänsyn till den extraordinära prisökning som orsakas av skattereformens finansiering 1990 och 1991 i form av höjda indirekta skatter, höjd fastighetsskatt och reducerade räntebidrag. För pensionärer med normala och höga inkomster balanseras de höjda indirekta skatterna av sänkta inkomstskatter. Pensionärer utan eller med låg ATP betalar emellertid ingen skatt och får därför ingen skattelättnad. Åtgärder för de sämst ställda pensionärerna inom systemen för pensiontillskott och kommunalt bostadstillägg, KBT, har därför vidtagits.

Riksdagen har vidare (prop. 1989/90:100, bil. 1, SKU22, rskr 125) beslutat

att löneinkomster som erhålls fr.o.m. år 1990 inte skall reducera det extra avdraget för ålderspensionärer.

Jag är medveten om att pensionärsbeskattningen även efter dessa ändringar medför inte önskade marginaleffekter. Det är därför av betydande intresse att pensionärerna beskattas på samma sätt som övriga skattskyldiga, vilket också många remissinstanser hävdar. En sådan lösning är emellertid inte problemfri. Dels kommer vissa pensionärsgrupper, t. ex. många statspensionärer, att få försämringar, dels påverkas det statsfinansiella läget negativt. Med hänsyn härtill och då ytterligare överväganden krävs är jag inte beredd att nu lägga fram ett sådant förslag.

Mitt förslag innebär att det extra avdraget för folkpensionärer avskaffas. I stället medges ett särskilt grundavdrag med 1,5 basbelopp för ensamstående och med 1.325 för gifta, dock högst med belopp som uppgår till uppburen folkpension och uppburet pensionstillskott eller motsvarande ATP.

Marginaleffekterna bör i största möjliga utsträckning reduceras. Det särskilda grundavdraget bör därför inte avtrappas mot arbetsinkomster och. på sikt bör det reduceras endast mot pensionsinkomster som överstiger 1,5 basbelopp för ensamstående och 14325 för gifta. För att sparande i privata pensionsförsäkringar inte skall bli ogynnsamt för pensionärer med låga inkomster bör avtrappning dock inte ske mot inkomster från individuella pensionsförsäkringar.

Av statsfinansiella skäl bör avdraget under åren 1991 och 1992 även reduceras med 65 46 av inkomst av kapital, inkomst av passiv näringsverksamhet och — på samma sätt som nu — mot förmögenhet. I förhållande till lagrådsremissen har den ändringen gjorts att inkomst av passiv näringsverksamhet av neutralitetsskäl jämställs med inkomst av kapital.

En folkpensionär bör vidare alltid garanteras minst samma grundavdrag (ca 18 000 — 10 000 kr.) som annan skattskyldig med lika hög taxerad inkomst.

Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag föreslagit förändringar av pensionstillskottet och KBT i anslutning till skattereformen. Jag återkommer till de ekonomiska effekterna av skattereformen för pensionär rerna (avsnitt 9). Lagrådet har föreslagit vissa ändringar av i huvudsak förtydligande karaktär. Lagrådets synpunkter — som jag delar — behandlas vidare i specialmotiveringen.

Jap har i dessa frågor samrätt med chefen för socialdepartementet.

Förslaget föranleder, sävitt avser KL, ett nytt fjärde moment till 48 § och ändringar i 50 3, 52 § I mom. och anvisningarna till 48 § och 50 §. I fråga om SIL sker ändringar i 8 §,9 § samt 115 1 mom. Vidare krävs övergångsbestämmelser för taxeringsåren 1992 och 1993.

5.1¶Allmänt om beskattningen av arbetsinkomster

Mitt förslag: Alla tvper av ersättning för arbetsinsatser, t.ex. kontant-

lön. naturaförmåner, överskott från enskild näringsverksamhet och

arbetsinkomster från fåmansföretag skall så långt som möjligt beskat-

tas på ett likformigt sätt utan undantag och undervärdering av vissa

ersättningar.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som uttryckligen har berört frågan godtar dessa principer för beskattningen av arbetsinkomster.

Skälen för mitt förslag: RINK framhåller i sitt betänkande att en olikformig beskattning av arbetsinkomster, precis som en olikformig beskattning av kapitalinkomster. leder till samhällsekonomiska snedvridningar och komplikationer. Vidare urholkas inkomstmåttets fördelningspolitiska träffsäkerhet.

En grundläggande metod för att få neutralitet i den skattemässiga behandlingen är att undersöka möjligheterna att slopa de särregler som finns i skattesystemet för vissa typer av inkomster. Härigenom förenklas också skattereglerna betydligt. Särregler bör enligt min mening belasta skattesystemet endast om det finns starka skäl som talar för att t.ex. lättnader i vissa hänseenden är lämpligare att bygga in i skattereglerna än att ästadkomma genom direkta åtgärder från samhällets sida. Skattesystemet kommer på sä sätt sannolikt att uppfattas som mer rättvist än vad som nu ibland kan vara fallet.

I dagens skattesystem finns åtskilliga undantag från en neutral arbetsinkomstbeskattning. Bl.a. finns uttryckliga regler om förmånlig behandling av vissa ersättningar för utfört arbete såsom pensionsförmäner och s.k. avtalsförsäkringar m.m. I andra falt förekommer avvikelser frän en likformig beskattning genom att förmåner undervärderas, t.ex. i fråga om åtskilliga naturaförmåner. Vidare kan nämnas att reglerna för beskattning av traktamenten och andra kostnadsersättningar ger utrymme för dolda, obeskattade löneförmäner genom att avdrag i många fall medges med belopp som motsvarar den ersättning arbetsgivaren betalat den anställde även om ersättningen överstiger den verkliga kostnaden eller fördyringen.

På grund av bl.a. de höga marginalskatterna har det blivit lönsamt att utnyttja olikformigheterna i dagens skattesystem. Som exempel kan nämnas att det blivit allt vanligare att de anställda förutom kontantlön erhåller naturaförmåner av olika slag. Sådana arrangemang är lönsamma både för den anställde och arbetsgivaren på grund av en ofta förekommande skattemässig undervärdering av naturaförmånerna, vilket också leder till att underlaget för fastställande av socialavgifter blir för lågt. Ur samhällsekonomisk synvinkel blir det en effektivitetsförlust.

Ett av huvudsyftena med skattereformen är att skapa en neutral beskattning av arbetsinkomster. Detta innebär att skattesystemet i princip skall vara

utformat så att alla typer av ersättningar för arbetsinsatser beskattas likformigt utan undantag och undervärdering. Ett skattesystem som i större utsträckning än det nuvarande är neutralt avseende olika typer av arbetsersättningar medför vidare betydande basbreddningar som möjliggör sänkta skattesatser. Sänkta skattesatser är ä andra sidan närmast en förutsättning för att långtgående basbreddningar skall kunna genomföras. Åtskilliga av de undantag frän en neutral arbetsinkomstbeskattning som under årens lopp har införts i skattelagstiftningen har nämligen haft sin grund i att de höga skattesatserna ansetts ge upphov till oskäliga skattekonsekvenser i vissa fall.

RINK har i sitt betänkande relativt ingående diskuterat olika metoder för att ästadkomma en mer likformig beskattning av sådana arbetsinkomster som inte utgår i form av kontantlön. Kommittén har vidare företagit en allmän Översyn av värderings- och avdragsregler och regler om undantag från skatteplikt.

För egen del kan jag instämma i kommitténs ställningstaganden beträffande principerna för en likformig beskattning av arbetsinkomster. Jag anser det således vara ett angeläget mål för skattereformen att ästadkomma en mer enhetlig arbetsinkomstbeskattning och att reformen i dessa delar bör syfta till skattemässig neutralitet mellan olika typer av arbetsinkomster. I det följande kommer jag att närmare gå in på vilka ändringar dessa grundprinciper föranleder i det nuvarande regelsystemet, bl.a. vad avser utformningen av inkomstslaget tjänst, behandlingen av kostnadsersättningar, vissa undantag från skatteplikt samt beskattningen av naturaförmåner. Frågan om beskattningen av inkomster från fåmansföretag återkommer jag till (avsnitten 6.8 och 8.12).

5.2¶Avgränsningen av inkomstslaget tjänst

5.2.1 Viss utvidgning av inkomstslaget tjänst

Mitt förslag: De nuvarande principerna för vad som skall hänföras till

inkomstslaget tjänst kvarstår i huvudsak oförändrade. En viss utvidg-

ning av inkomstslaget företas dock, så att det i framtiden omfattar alla

ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen pre-'

station.

En förutsättning för att inkomsten skall hänföras till inkomstslaget

tjänst är att den inte är befriad från skatt enligt 19 § KL eller är att

hänföra till något annat inkomstslag.

RINK:s förslag: Överensstämmer i princip med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i princip eller lämnas utan erinran. RSV podtar att inkomstslaget tjänst utformas så att det fungerar som en uppsamlingspost för inkomster som någon fatt på grund av egen prestation celler verksamhet men som inte är att hänföra till kapital eller näringsverksamhet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att det ligger i sakens natur att kontrollaspekten bör tillmätas särskild vikt när olika typer av inkomster beskat- 305

20 Riksdagen 1989/90. Saml. 1. Nr 110 Del I

tas. Kan man inte ge eftertryck åt efterlevnaden av systemet riskerar man att medborgarnas känsla av ansvar för detta undergrävs. En i och för sig önskvärd lösning måste därför vägas mot och ibland underordnas möjligheten att skapa rimliga garantier för en effektiv kontroll. Hovrätten anser att det förmodligen kommer att vara förenat med stora svårigheter att kontrollera de inkomster som förslaget avser att fånga upp. Värdet av en principiellt enhetlig beskattning av olika typer av inkomster torde emellertid enligt hovrätten vara så stort att det uppväger de kontrollsvärigheter som kan bli följden av förslaget. Hovrätten anför vidare viss kritik mot den lagtekniska lösningen. Kammarrätten i Stockholm tillstyrker att inkomstslaget tjänst utvidgas så att vissa av de inkomster som för närvarande över huvud taget inte faller in under något inkomstslag blir skattepliktiga. Inkomstslaget bör dock ges en snävare utformning än vad RINK föreslagit. Enligt kammarrätten bör 31 § KL formuleras så att bestämmelsen ger ett klart uttryck för att vad som skall beskattas är ersättning för nägon form av egen egentlig prestation eller verksamhet och i 19 & KL bör det införas ett undantag från skatteplikt för sådan verksamhet som inte bör beskattas. Även Svenska Revisorsamfundet SRS anser att avgränsningen av inkomstslaget bör göras tydligare genom att uppräkningen i 19 § KL utvidgas eller att avgränsningen av inkomstslaget tjänst görs klarare.

Bakgrunden till mitt förslag: De nuvarande reglerna avseende inkomst av tjänst finns i 31-34 §§ KL. I 31 § anges vilka verksamheter som skall hänföras till inkomstslaget. I 32 § behandlas vad som utgör intäkt av tjänst och i 338 regleras de avdragsgilla kostnaderna. I 34 § anges att vad som återstår, sedan avdrag gjorts från intäkterna, utgör inkomst av tjänst.

Enligt 18 § KL är all till inkomstslaget tjänst hänförlig förvärvsverksamhet, som skattskyldig utövat. liksom alla honom tillkommande, till tjänst hänförliga inkomstgivande rättigheter, att anse som en förvärvskälla. En inkomst är skattepliktig enligt KL om den kan hänföras till något inkomstslag. Ytterligare en förutsättning för att skattepliktig inkomst skall föreligga, är att inkomsten inte är undantagen från skatteplikt enligt 19 & KL. Uppräkningen i den bestämmelsen av skattefria inkomster utgör en blandning av principella ståndpunkter och specialbestämmelser för särskilda betalningar. Till de förstnämnda undantagen hör familjerättsliga förvärv och gävor. Till specialbestämmelserna är närmast att hänföra lotterivinster, belopp som utfaller på grund av vissa typer av försäkringar, vissa periodiska understöd, stipendier samt social- och näringsbidrag.

Det kan sägas föreligga två huvudkategorier av inkomster som räknas till inkomstslaget tjänst. För det första räknas naturligtvis olika typer av anställningsinkomster dit, oavsett om de är av tillfälligt eller mer permanent slag. Till inkomst av tjänst räknas emellertid även skilda slag av inkomster från tillfälligt bedriven verksamhet av t.ex. vetenskaplig, litterär eller konstnärlig art, liksom från tillfälliga uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av tillfällig natur. Fram till och med är 1955 beskattades inkomster från dessa verksamheter i inkomstlaget tillfällig förvärvsverksamhet. Ändringen sammanhängde med det samtidigt införda schablonavdraget vid beräkningen av inkomst av tjänst (SOU 1954:18 och prop. 1955:59). Efter denna ändring kan inkomstslaget tjänst sägas ha blivit en uppsamlingsplats för inkomster som erhållits på grund av en utförd prestation och som uppfyller de grundläg-

gande kriterierna för att bli föremål för inkomstbeskattning, men som inte kan hänföras till något annat inkomstslag.

Det kan framhållas att det inte behöver föreligga något uppdragsförhållande för att en inkomst skall tas upp under inkomst av tjänst. T.ex. har inkomster från kedjebrevsspel och hittelön beskattats i detta inkomstslag. Hit räknas också enligt praxis bl.a. ersättning för lösta pristävlingsuppgifter, gottgörelse i kontanter eller in natura till den som ställt sig till förfogande i reklamsyfte, belöningar åt personer som räddat människor eller egendom i fara, vinster i fisketävlingar m.m. Till inkomst av tjänst räknas vidare vissa periodiskt återkommande inkomster såsom pension, livränta, periodiskt understöd och undantagsförmåner. Inkomst av tjänst är dock ingen generell uppsamlingspost. Det kan förekomma inkomster som faller utanför befintliga inkomstslag och förvärvskällor och därigenom blir skattefria.

De gränsdragningsproblem som aktualiseras när det gäller inkomstslaget tjänst gäller främst avgränsningen mot det nuvarande inkomstslaget rörelse. Tveksamhet kan emellertid också uppkomma i fråga om avgränsningen mot det nuvarande inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Även tillfälliga inkomster beskattas ju som nyss nämnts för närvarande i vissa fall i inkomstslaget tjänst. För att så skall kunna ske synes det emellertid fordras att inkomsten härrör från någon typ av utförd prestation. Är det fråga om t.ex. en samlares försäljning av ett frimärke brukar intäkten hänföras till tillfällig förvärvsverksamhet.

För att inkomst av rörelse skall föreligga brukar det krävas att verksamheten kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Om det brister i varaktigheten brukar överskott från verksamheten beskattas i inkomstslaget tjänst. Det förhållandet att det kan brista i vinstsyfte saknar betydelse för frågan om inkomsten kan beskattas som inkomst av tjänst. Om emellertid en verksamhet visserligen bedrivs i varaktiga och självständiga former men utan nägot påvisbart vinstsyfte kan verksamheten hänföras varken till inkomstslaget tjänst eller rörelse. Den faller inte heller in under inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Överskott från en sådan verksamhet undgår således för närvarande beskattning. Å andra sidan medges inte avdrag för eventuellt underskott. Även i vissa andra hänseenden leder nuvarande tillämpning till en del resultat som kan förefalla stå i mindre god överensstämmelse med kravet på en neutral beskattning av vad som kan anses som arbetsinkomster. Det gäller bl.a. vissa situationer där ersättning som erhållits med anledning av någon verksamhet undgått beskattning därför att det inte ansetts röra sig om ersättning för utfört arbete.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande principerna för vad som skall hänföras till inkomstslaget tjänst bör i huvudsak. behållas och inkomstslaget bör utgöra en förvärvskälla. Med den nuvarande utformningen av inkomstslaget tjänst kan emellertid som framhällits i det föregående förekomma arbetsinkomster som, trots att de inte är skattebefriade enligt 19 § KL, undgår beskattning på grund av att de faller utanför befintliga inkomstslag. Till dessa hör t.ex. överskott av hobbyverksamhet som bedrivs både självständigt och varaktigt, men utan påvisbart vinstsyfte. Det framstår som cn brist att sådana överskott undgår beskattning medan intäkter från verksamheter som bedrivs kanske på ett mer tillfälligt sätt hänförs till skattepliktig inkomst av

tjänst. Inkomstslaget bör därför få en sådan utformning att överskott av även mer varaktiga verksamheter utan påvisbart vinstsyfte omfattas.

Andra inkomster som i praxis bedömts vara skattefria är ersättning vid inlösen av fornfynd och vissa belöningar för utfört arbete eller prestation, som lämnas av annan än den för vars räkning prestationen utförts, om belöningen inte utlovats i förväg eller annars varit förutsatt. Andra fall som aktualiseras är skadestånd som inte kan hänföras till någon förvärvskälla, stipendier och liknande ersättningar som inte utgått periodiskt eller som inte bedömts innebära att något arbete utförts för utgivarens räkning. Det kan emellertid finnas även andra typer av inkomster som det från neutralitetssynpunkt ter sig befogat att hänföra till inkomstslaget tjänst.

Jag anser därför i likhet med RINK att det finns skäl att ge inkomstslaget en sådan utformning att det i högre grad än i dag fungerar som en allmän uppsamlingsplats för vissa inkomster. Enligt min mening är det naturligt att i inkomstslaget tjänst beskatta alla ersättningar som någon får på grund av egen prestation eller verksamhet och som inte är att hänföra till inkomst av kapital eller näringsverksamhet. Med denna avgränsning kommer sådana belopp som avser t.ex. engångsbelopp till efterlevande för mistat underhåll inte heller i fortsättningen att omfattas av inkomstslaget tjänst. Däremot bör sådana fall som i hittillsvarande praxis bedömts skattefria omfattas, under förutsättning att det rört sig om ersättning för någon prestation.

Kammarrätten i Stockholm förordar en snävare utformning av 31 § KL än den RINK föreslagit. Jag delar inte denna uppfattning. Avsikten är att stadgandet skall få en så generell utformning att det blir en uppsamlingsplats. Däremot finns det även enligt min mening anledning att såsom kammarrätten och Svenska Revisorsamfundet SRS föreslagit göra vissa tillägg till 19 & KL. Jag anser således att det inte heller i fortsättningen finns anledning att beskatta ersättning till blodgivare och liknande och ersättningar för upplysningar m.m. som lett till gripande av brottslingar på grund av dessa ersättningars speciella karaktär. Jag anser även att skattefriheten av samma skäl bör omfatta hittelön samt belöningar till personer som räddat människor eller egendom i fara. Även vissa administrativa förenklingar uppkommer härigenom. De nu nämnda ersättningarna bör säledes genom tillägg till 19 & KL undantas från skatteplikt.

Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att avgränsningen av vilka inkomster som är att hänföra till det ena eller andra inkomstslaget har fått en olycklig lagteknisk utformning i RINK:s förslag. Förslaget att inkomstslaget tjänst skall tjäna som en uppsamlingsplats för vissa inkomster kommer enligt hovrätten inte heller till adekvat uttryck i den föreslagna paragrafen. Hovrätten anser vidare att inkomstslaget borde få ett annat namn, t.ex inkomst av arbete m.m.

Jag delar hovrättens uppfattning att den lagtekniska lösning RINK föreslagit inte är lämplig. Detta bör lösas genom att definitionerna av inkomstslagen näringsverksamhet och kapital görs uttömmande, vilket även hovrätten förordat. Jag anser emellertid inte att det finns anledning att ge inkomstslaget tjänst en ny beteckning. Uttrycket inkomst av tjänst kan visserligen förefalla något ålderdomligt för modernt språkbruk. Med hänsyn till att det är ett väl etablerat begrepp anser jag emellertid-att det ändå bör behållas.

Förslaget föranleder ändringar i 19 och 31 §§ KL.

(hobby)

1 Mitt förslag: Nuvarande krav för att en verksamhet skall anses som

rörelse (näringsverksamhet) ändras inte. Från intäkter i en verksamhet som drivs självständigt, men som på grund av bristande vinstsyfte beskattas i inkomstslaget tjänst och inte i näringsverksamhet, får avdrag göras för utgifter som betalats under beskattningsåret och, om överskott därefter föreligger, även för underskott som hänför sig till

året före beskattningsåret. Avdraget får dock inte överstiga beskatt-

ningsårets intäkt av verksamheten och får inte heller kvittas mot andra tjänsteinkomster.

RINK:s förslag: Överensstämmer endast delvis med mitt. RINK presente-

rar fyra olika lösningar rörande gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet. En lösning bygger på ett skärpt begrepp för vad som skall anses som näringsverksamhet jämfört med nuvarande rörelsebegrepp, en annan innebär speciallösningar för de vanligaste vinst- och avdragssituationerna, en tredje innefattar ett näringsverksamhetsbegrepp utan vinstsyfte och slutligen beskrivs en lösning med kvittningsförbud för underskott av näringsverksamhet mot inkomster i andra förvärvskällor. Lösningen med ett preciserat näringsverksamhetsbegrepp är den som kommittén i första hand förordar. Det sistnämnda förslaget innebär att kraven för att en verksamhet skall anses som näringsverksamhet höjs jämfört med nuvarande rörelsebegrepp. En verksamhet skall således anses som näringsverksamhet endast om det av omständigheterna i det enskilda fallet klart framgår att den bedrivs med vinstsyfte. RINK föreslår inga särskilda regler rörande kostnadsavdrag för hobbyinkomster.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Den av RINK föreslagna beskattningen av överskott av hobbyverksamhet kan enligt många remissinstanser ge upphov till svärigheter, bl.a. vid inkomstberäkningen. Vidare anförs att det inte är rimligt att kostnader som uppkommit under tidigare beskattningsår inte får dras av. Flera remissinstanser kommer också med alternativa förslag.

RSV har ingenting att erinra mot att reglerna skärps för underskottsrörelser av hobbykaraktär genom ett höjt näringsverksamhetsbegrepp. Verket har i och för sig inte heller något att erinra mot att överskott av hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst. Enligt RSV:s mening uppstår dock problem beträffande avdrag för kostnader hänförliga till tidigare år. RSV föreslår att Överskott från självständiga och varaktiga verksamheter utan egentligt vinstsyfte skall beskattas i inkomstslaget tjänst och där behandlas som särskilda förvärvskällor, varvid varje verksamhet skall utgöra en förvärvskälla. Avdrag får medges för utgifter betalda under beskattningsåret och för nettokostnaden det närmast föregående året. Kammarrätten i Stockholm anser också att RINK:s förslag innebär svårigheter när det gäller beräkningen av inkomsterna av hobbyverksamheten. Kammarrätten föreslår 309

att avdraget för kostnader för hobbyverksamhet begränsas till ett belopp som motsvarar storleken av intäkterna under året av den aktuella verksamheten. Kammurrätten i Göteborg avstyrker RINK:s förslag och förordar i stället att inkomst av hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet med ett förbud mot avdrag för s.k. definitiv förlust i förvärvskällan. LRF anser att RINK:s förslag är ofullständigt och att många viktiga frågor lämnats obesvarade och att vissa lösningar måste betraktas som felaktiga. LRF anser att ett skärpt rörelsebegrepp inte löser några problem utan att dagens tvister i gränsdragningsfrågan kommer att överföras till det nya systemet. Vidare anser LRF att förslaget innehåller en rad oklarheter beträffande hur inkomstberäkningen skall gå till i olika situationer, framför allt inom hästsporten. LRF förordar istället ett annat av de alternativ som utredningen lagt fram, nämligen att rekvisitet vinstsyfte slopas. Liknande synpunkter förs också fram av Svenska Travsportens Centralförbund, Svenska Galoppsportens Centralförbund och AB Trav och Galopp i ett gemensamt yttrande.

Skälen för mitt förslag

Problembeskrivning Med rörelse avses en yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet. Tre rekvisit brukar anges. Verksamheten skall vara varaktig, självständig och ha ett objektivt fastställbart vinstsyfte. Dessa rekvisit kommer att gälla även för det nya inkomstslaget näringsverksamhet. Rekvisiten varaktighet och självständighet medför normalt inga större tillämpningsproblem. Det är däremot ofta besvärligare att bedöma om vinstsyfte föreligger. Finns vinstsyfte bedöms verksamheten som näringsverksamhet. Finns inget sådant syfte undgår inkomsten enligt dagens regler beskattning. Skälet härtill är främst grundprincipen i gällande rätt att en inkomst är beskattningsbar endast om den kan hänföras till en förvärvskälla i något av de nuvarande sex inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet samt kapital.

Kravet på vinstsyfte har markerat gränsdragningen mot vad som brukar kallas hobby. Med hänsyn till den utvidgning av inkomstslaget tjänst som jag nyss föreslagit kommer vinstsyftet vanligtvis att utgöra gräns mellan inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.

Det är i första hand två problem som är angelägna att lösa på detta omräde. Det ena är att begränsa möjligheterna att undgå beskattning av inkomster från en verksamhet som bedöms som hobby och därmed på grund av lagstiftningens hittillsvarande utformning varit skattefri. Det andra är att begränsa möjligheterna att dra av underskott för vad som i grunden måste anses utgöra privata levnadskostnader i en hobbyverksamhet mot andra inkomster.

En annan olägenhet i nuvarande lagstiftning är de olikheter som uppkommer när en hobbyverksamhet hänförs till tjänst jämfört med rörelse. Intäkter av tillfällig hobbyverksamhet. t.ex. fotoverksamhet som leder till publicering i tidskrift vid nägot enstaka tillfälle, beskattas för närvarande i inkomst-

slaget tjänst, varvid avdrag medges för nödvändiga omkostnader. Om verksamheten däremot inte är enbart tillfällig, dvs. är varaktig och dessutom utmärks av viss självständighet blir intäkten emellertid skattefri och något kostnadsavdrag inte aktuellt. Föreligger vinstsyfte skall intäkterna hänföras till rörelse. I sådant fall får avdrag göras för kostnaden även om endast obetydliga eller inga intäkter har förekommit. Det kan ju förflyta lång tid innan en rörelse ger intäkter.

För den som vid sidan av aktiv näringsverksamhet själv bedriver en verksamhet av hobbykaraktär uppkommer en annan möjlighet. Redovisas hobbyverksamheten i samma förvärvskälla som näringsverksamheten kan det bli möjligt att kvitta ett underskott av hobbyverksamheten mot överskott i näringsverksamheten. Eventuellt underskott i hobbyverksamheten är i princip att betrakta som en privat levnadskostnad och är således inte avdragsgillt mot rörelsinkomsterna. På grund av kontrollsvårigheter kan ändå ett sådant underskott av hobbyverksamhet ibland utnyttjas för kvittning mot övrig inkomst i förvärvskällan, både när det gäller inkomstskatt och socialavgifter.

Mina överväganden Jag har tidigare föreslagit att inkomstslaget tjänst görs till ett ”restinkomstslag” som skall omfatta alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation. Härigenom kommer intäkterna i en sådan verksamhet, som inte ansetts som näringsverksamhet för att det brister i vinstsyftet, att beskattas som inkomst av tjänst.

I några situationer kan det beträffande verksamhet av hobbykaraktär föreligga svårigheter att beräkna de relevanta kostnaderna för intäktens förvärvande. Svärigheterna har att göra bl.a. med att det rör sig om verksamhet som varken är renodlad inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Det är därför nödvändigt att ha vissa särregler vad gäller kostnadsavdrag för denna typ av verksamheter. RINK:s förslag kan i denna del inte anses tillräckligt klarläggande. Ytterligare preciseringar på några punkter behövs således. Remissinstanserna har lämnat i huvudsak två alternativa förslag som syftar till att lösa främst detta problem.

RSV föreslär att överskott frän hobbyverksamheter beskattas i inkomstslaget tjänst och där behandlas som särskilda förvärvskällor. Avdrag fär enligt denna lösning medges för utgifter som betalats-under beskattningsåret och för nettokostnaden det närmast föregående året. Det andra alternativet, som föreslås av bl.a. kammarrätten i Göteborg och LRF innebär att rekvisitet vinstsyfte slopas, varigenom näringsverksamhetsreglerna i stället blir tilllämpliga på hobbyverksamhet.

För egen del förordar jag en lösning som i sina huvuddrag ansluter till RSV:s förslag.

För att underlätta bedömningen av framför allt frågorna om kostnadsavdrag bör självständigt bedriven verksamhet som skall beskattas i inkomstslaget tjänst och inte i näringsverksamhet på grund av bristande vinstsyfte (hobbyverksamhet) i vissa avseenden särskiljas från övriga tjänsteinkomster.

Avdrag för utgifter bör i dessa fall inte medges i den mån utgifterna över-

stiger intäkterna. Utgifterna bör således inte få dras av mot andra tjänsteinkomster. Överstiger utgifterna intäkterna uppstår givetvis ingen skattepliktig inkomst.

På grund av att kontantprincipen gäller i inkomstslaget tjänst skulle det i vissa lägen kunna uppstå oskäliga konsekvenser. Inflyter exempelvis intäkten från cn hobbyverksamhet ett år men har utgifterna betalats året innan skulle dessa inte få dras av. Det är därför rimligt att utgifter som hänför sig till året före beskattningsåret också får dras av. Har inkomster förekommit även detta år skall givetvis dessa redovisas och sistnämnda utgifter i första hand kvittas mot det årets intäkter. Det bör inte vara tillåtet att utnyttja underskott som ligger ännu längre tillbaka i tiden, främst med hänsyn till utrednings- och kontrollproblem. Jag delar vidare den uppfattning RSV uttalat att det skulle vara onödigt resurskrävande att efter modell från företagsbeskattningen löpande fastställa underskott och sedan rulla dessa framåt. Även här skulle dessutom kontrollproblem uppkomma. Mot bakgrund av att det i dessa fall inte rör sig om egentlig näringsverksamhet anser jag det rimligt att inta en sådan ståndpunkt.

Några remissinstanser har, som jag framhållit tidigare, förespråkat en alternativ lösning som innebär att rekvisitet vinstsyfte slopas. En sådan lösning skulle visserligen underlätta gränsdragningen mellan tjänst och näringsverksamhet men är enligt min mening behäftad med andra nackdelar. För det första är det principiellt betänkligt att betrakta verksamhet som uppenbart saknar förvärvssyfte som näringsverksamhet. Lösningen medför vidare att hobbyverksamhet som ger vissa intäkter i stor utsträckning kommer att klassificeras som näringsverksamhet. Utan särskilda spärregler skulle då hela det regelverk som gäller för cgentlig näringsverksamhet komma att bli tillämpligt för dessa hobbybetonade verksamheter, med bl.a. ökade möjligheter att kvitta underskott av hobbyverksamheten mot andra inkomster som följd. Om spärregler införs för sistnämnda fall skulle de innebära en ytterligare komplikation av regelsystemet.

En annan fråga som uppkommer om rcekvisitet vinstsyfte slopas rör vilka krav på redovisning som skall ställas. För att kontrollmöjligheterna skall bli tillfredsställande borde samma redovisningskrav gälla för sådan verksamhet som för egentlig näringsverksamhet. Det kan emellertid inte vara rimligt att ha lika stränga redovisningskrav som för egentlig näringsverksamhet med tanke på att det i flertalet fall rör sig om en hobby som inte syftar till någon vinst. Det skulle vidare medföra en ökad belastning på skattemyndigheterna att hantera ett stort antal fall av verksamheter som formellt är näringsverksamhet men som inte syftar till att alstra överskott. Jag anser mot bakgrund härav att denna lösning har så allvarliga nackdelar att den inte kan förordas.

Jag vill vidare framhålla att det förslag till ny taxeringslag som för närvarande behandlas i riksdagen (prop. 1989/90:74) har betydelse också i detta sammanhang. Propositionens förslag innebär bl.a. att det införs en möjlighet för den skattskyldige att inom en femårsperiod få sina taxeringar omprövade. Det är främst beträffande nystartade verksamheter som det kan vara svårt att avgöra om det är fråga om hobby eller näringsverksamhet. Det är relativt vanligt att en nystartad verksamhet går med förlust och det kan då i

'» ta en del fall vara svärt att bedöma om vinstsyfte föreligger eller ej. Om verk-

samheten pågått några år och dess resultat kan ses i ett något längre perspektiv kan emellertid frågan om vinstsyftet ofta bedömas på betydligt säkrare grund. Det nya omprövningsförfarandet kommer att medföra ökade möjligheter att i sådana fall få tidigare taxeringar omprövade.

Beträtfande problemet, att avdrag medges för ett underskott av rörelse som i själva verket är hobbyverksamhet och således för en privat levnadskostnad, minskas detta av de restriktiva regler för kvittning av underskott mot överskott i andra förvärvskällor och mot tjänst som jag senare kommer att föreslå (avsnitt 8.10.3). Dessa innebär i korthet att verksamhet eller verksamheter som utgör aktiv näringsverksamhet bildar en förvärvskälla och att varje verksamhet som utgör passiv näringsverksamhet bildar en särskild förvärvskälla. Underskott av en förvärvskälla i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i annan förvärvskälla i näringsverksamhet eller i annat inkomstslag utan bara mot framtida överskott i samma förvärvskälla. En viss kvittningsmöjlighet mot inkomst av tjänst föreslås dock för underskott av aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet. Ackumulerat underskott avseende s.k. definitiv förlust i en förvärvskälla får dras av i inkomstslaget kapital efter 70-procentig kvotering på samma sätt som i allmänhet gäller för reaförluster.

Med de angivna reglerna bortfaller normalt möjligheten för den som vid sidan av anställning driver näringsverksamhet av hobbykaraktär att direkt utnyttja underskott av denna för kvittning mot annan inkomst. En skattskyldig som bedriver en verksamhet som går med förlust har således ingen nytta av de uppkomna underskotten så länge verksamheten pågår. Med hänsyn härtill finns det enligt min bedömning inte anledning att som RINK föreslagit höja kraven för att en verksamhet skall anses som näringsverksamhet. Visserligen skulle i en del fall, där det i dag är tveksamt om en verksamhet skall bedömas som rörelse eller hobby, ett skärpt rörelserekvisit göra det lättare att bedöma om en verksamhet skall anses som tjänst eller näringsverksamhet. Å andra sidan uppkommer nya gränsdragningsproblem och risken ökar för att seriös näringsverksamhet — kanske framför allt litterär och konstnärlig sådan — felaktigt kan bli bedömd som hobby.

Med den lösning jag förordat motsvarar gränsdragningen mellan tjänst och näringsverksamhet i stort den tidigare gränsen mellan hobby och rörelse. Den praxis som utvecklats på detta område kan i mycket förbli vägledande.

Jag skall här slutligen erinra om att utgifter för hobbyverksamhet till sin natur är att anse som privata levnadskostnader och således inte avdragsgilla. Problemet med att en hobbyverksamhet sammanblandas med en seriös näringsverksamhet kan därför inte lösas genom exempelvis ändringar i rekvisiten för vad som skall anses som näringsverksamhet. Frågorna får i stället lösas i samband med skattemyndigheternas kontroll.

Förslaget föranleder ändringar i 31 § och 33 § I mom. KL.

5.3.1 Allmänt De närmare bestämmelserna om vad som utgör intäkt av tjänst finns i 32 § 1-4 mom. KL samt i anvisningarna. Av grundläggande betydelse är bestämmelserna i 32 § 1 mom. första stycket a. Där föreskrivs, att till intäkt av tjänst hänförs avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i pengar, bostad eller annat som utgått för tjänsten.

Om en neutral arbetsinkomstbeskattning skall uppnås krävs att alla typer av ersättningar för utförda arbetsprestationer beskattas likformigt, oavsett i vilken form ersättningen utgår. Detta kräver att intäkterna kan beräknas på ett sätt som motsvarar deras verkliga värde. För kontantersättningar är detta naturligtvis inget problem. Normalt uppstår inte heller några svårigheter vad gäller beskattningstidpunkten. Här gäller kontantprincipen. Viss oklarhet finns dock beträffande hur s.k. årsskiftesbetalningar skall bedömas. Jag återkommer till den frågan (avsnitt 6.2.7). Det finns emellertid ett viktigt område där beräkningen av intäkten kan innebära betydande svårigheter, nämligen förekomst av olika former av naturaförmåner. I praktiken torde ofta av olika skäl en påtaglig undervärdering av sådana förmåner ske, vilket leder till avvikelser från en neutral inkomstbeskattning. Jag avser att lägga fram förslag till förändringar på naturaförmånsområdet i syfte att här uppnå en mer likformig beskattning. Andra avvikelser från en neutral inkomstbeskattning som berör intäktssidan av inkomst av tjänst är skattefriheten för kostnadsersättningar från stat och kommun samt den skattemässiga behandlingen av vissa s.k. avtalsförsäkringar. Beträffande huvudprinciperna för inkomstberäkningen i inkomstslaget tjänst anser jag dock i likhet med RINK att det inte finns anledning att företa några ändringar.

5.3.2 Löneförmåner m.m.

5.3.2.1 Beskattningen av naturaförmåner

Inledning Med naturaförmåner avses förmåner som i samband med anställning eller uppdrag utgår i annan form än kontant ersättning. Dessa förmåner är att likställa med lön och alltså principiellt skattepliktiga (32 § I mom. KL). Enligt huvudregeln skall naturaförmåner vid beskattningen tas upp till ortens pris (42 § KL). Härmed avses marknadsvärdet.

Fr. o. m. den I januari 1988 gäller delvis nya regler för beskattningen av naturaförmåner. De innebär i korthet följande (prop. 1987/88:52, SkU 8, rskr. 96, SFS 1987:1303 m.fl.). Förmånerna delas in i två huvudkategorier, skattepliktiga naturaförmåner resp. personalvårdsförmåner. Till den sistnämnda gruppen hör s. k. trivselförmåner. Sådana förmåner är skattefria. Övriga förmåner är i princip skattepliktiga, med undantag för vissa i KL särskilt angivna förmåner. Bland dessa finns fri hälso- och sjukvård m. m. och vissa gåvor. 314

Ett viktigt inslag i den partiella reform som företogs den 1 januari 1988 är Prop. 1989/90:110

att preliminär A-skatt numera skall inbetalas för alla skattepliktiga förmåner och att de beläggs med socialavpifter.

Även om de relativt nya reglerna innebär väsentliga steg mot en mer likformig skattemässig behandling av naturaförmåner jämfört med kontant lön finns anledning att i samband med skattereformen ånyo överväga bl. a. de nuvarande värderingsreglerna. Vidare finns det skäl att på nytt ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för avgränsningen mellan skattepliktiga resp. skattefria förmåner.

Nuvarande regelsystem i huvuddrag

Beskattningsregler Den allmänna utgångspunkten att naturaförmåner är att likställa med kontant lön kan sägas utgöra grunden för den nuvarande indelningen i skattepliktiga resp. skattefria förmåner. I första hand gäller alltså att naturaförmåner är skattepliktiga (32 § I mom. KL). Endast i den mån vissa typer av förmåner är särskilt undantagna i KL föreligger skattefrihet. Bestämmelser av sädan innebörd finns beträffande förmån av fri hälso- och sjukvård, fria arbetskläder och fri uniform under vissa villkor samt vissa typer av gåvor under särskilt angivna förutsättningar (32 § 3 b-3 d mom. KL). Inte heller förmån av fri grupplivförsäkring resp. gruppsjukförsäkring tas normalt upp som intäkt (32 § 3 a mom.). Reseförmåner till anställda i trafik- och resebyråföretag är också skattefria (punkt 8 av anvisningarna till 32 § KL).

En undantapsbestämmelse av mer generell karaktär finns i 32 § 3 c mom. och tar sikte på s.k. personalvårdsförmåner. Dessa förmåner avser sådant som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete. Det är i stället fråga om åtgärder som är avsedda att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som annars utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Exempel på personalvårdsförmåner utgör förfriskningar m.m. i samband med arbetet, sedvanliga personalrabatter samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård under vissa förutsättningar (punkt 3 b av anvisningarna till 32 § KL).

Som ett ytterligare undantag från den principiella skatteplikten gäller att förmåner som har utgått i annat än pengar och inte är ett direkt vederlag för utfört arbete ändä inte skall tas upp som intäkt om deras sammanlagda värde per år uppgår till högst 600 kr (32 § 3 f mom. KL). Detta undantag avser inte förmåner som värderas enligt schablonregler eller förmåner som kan tillhandahällas utanför arbetsgivarens arbetsplatser mot betalning med kupong eller motsvarande.

Som nämnts inledningsvis skall naturaförmåner enligt huvudregeln tas upp till marknadsvärdet vid beskattningen. För vissa frekventa förmåner som bilförmån och kostförmån görs dock en schablonmässig värdering (punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 42 § KL). Motsvarande gäller — vid preliminärbeskattningen — för bostadsförmån. Några mer betydande avvikelser från det preliminärt åsatta värdet torde dock i regel inte förekomma. För ränteförmåner gäller likaledes en schablonmässig värdering. Sistnämnda [SS [ur in

förmånstyp är för övrigt enligt gällande ordning föremål för en principiellt avvikande skattemässig behandling därigenom att den grundar räntetillägg vid beräkningen av underlag för tilläggsbelopp enligt 10 § 6 mom. SIL. Förmånen betraktas alltså inte som intäkt av tjänst.

Preliminärskatt och arbetsgivaravgifter m.m. Före år 1988 var arbetsgivaren skyldig att ta hänsyn till värdet av förmåner vid beräkningen av avdrag för preliminärskatt endast för vissa särskilt angivna förmånstyper nämligen kost, bostad och bil.

De nya reglerna innebär en skyldighet för arbetsgivaren att beakta samtliga skattepliktiga förmåner vid beräkningen av preliminärskatten. En värdering skall alltså göras redan i det preliminära förfarandet. Vidare skall värdet av alla skattepliktiga förmåner numera anges I kontrolluppgift.

I fråga om socialavgifter gällde tidigare att kost, bostad och bil räknades in i underlaget, medan andra förmåner föll utanför. 1988 års regler medför att samtliga skattepliktiga förmåner skall bilda underlag för socialavgifter.

Sammanfattning och allmänna utgångspunkter Som nämnts inledningsvis har 1987 års översyn av förmånsbeskattningsregler m. m. inneburit att steg tagits mot en mer likformig behandling av kontant lön och andra förmåner på grund av tjänsten. I samband med en skattereform av den omfattning som nu föreslås är det emellertid särskilt angeläget att på ett förutsättningslöst sätt ta ställning till om det finns anledning att på nytt överväga nuvarande indelning av olika förmåner och de grundläggande värderingsreglerna. Vidare bör övervägas om värderingsreglerna bl. a. för mer vanligt förekommande förmånstyper som t. ex. bilförmån i tillräcklig utsträckning uppfyller de grundläggande kraven på skattemässig neutralitet. Med neutral beskattning avses att beskattningsresultatet bör bli detsamma oavsett om den anställde fått lönen i pengar och köpt sig det som förmånen avser eller om han får förmånen direkt från arbetsgivaren.

Den översyn som RINK företagit av de nuvarande reglerna täcker i huvudsak de frågeställningar som nyss berörts.

Vad beträffar skattepliktens omfattning i stort har kommittén inte föreslagit några generella ändringar i den nuvarande avgränsningen mellan skattepliktiga förmåner och skattefri personalvård.

För egen del vill jag framhålla att det givetvis är angeläget att sådana åtgärder som inte kan anses utgöra direkt vederlag för arbete utan i stället avser att skapa trivsel på arbetsplatsen även i fortsättningen betraktas som skattefri personalvård. För att motverka en uppluckring som kan innebära att gränserna tänjs mot det eljest skattepliktiga området anser jag dock att vissa markeringar bör övervägas i fråga om vad som krävs för att förmåner skall kunna hänföras till personalvård.

När det gäller de grundläggande värderingsprinciperna har jag ingen annan uppfattning än kommittén. Marknadsvärdet bör gälla även fortsättningsvis. Denna grundsats bör dock i högre grad komma till uttryck i tillämpningen, vilket kräver att vissa lagtekniska åtgärder vidtas.

Till de förmäner som värderas enligt schablonmässiga grunder hör bilförmån. Mot bakgrund av omfattningen av denna förmånstyp är det enligt min mening nödvändigt att den även i framtiden värderas med ledning av schablonregler samt att dessa innebär en rimlig sammanvägning av kraven på neutralitet och enkelhet. Vissa ändringar bör dock vidtas i de nuvarande beskattningsreglerna. Jag återkommer senare till detta.

En annan förmån som värderas efter schablonregler är kostförmån. Reglerna innebär i korthet att arbetsgivaren har möjlighet att utan skattekonsckvenser för den anställde subventionera 40 procent av ett genomsnittligt framtaget pris för en lunchmältid av normal beskaffenhet.

AVv neutralitetsskäl bör dessa regler slopas i ett reformerat skattesystem.

Bristande neutralitet kännetecknar också de regler som för närvarande gäller för reseförmåner för anställda i trafik- och resebyråföretag. Även här bör ett slopande av den nuvarande skattefriheten övervägas.

En förmänstyp som enligt gällande ordning är föremål för särskild reglering enligt SIL är förmån av räntefria eller lågförräntade lån. De nuvarande reglerna medför bl. a. att socialavgifter inte uttas för sådana förmåner. För att även detta slag av förmån skall bli likformigt beskattad bör den i fortsättningen beskattas som inkomst av tjänst. =

Den nuvarande s.k. 600-kronorsregeln innebär i huvudsak att skattepliktiga förmäner som inte värderas enligt schablon eller är särskilt undantagna ändå inte skall tas upp som intäkt om det sammanlagda värdet för en anställd per år uppgår till högst 600 kr. Denna regel bör i princip slopas.

I det följande återkommer jag närmare till de frågeställningar som uppkommer med anledning av de överväganden jag nu redovisat.

Personalvårdsförmåner

Mitt förslag: Förutsättningarna skärps för att förmåner skall kunna hänföras till skattefri personalvärd. För att skattefrihet skall komma i fråga skall det röra sig om enklare åtgärder av mindre värde. Dessa krav skall vara uppfyllda även i det fall en förmån utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet det handlar om.

RINK:s förslag: Inga ändringar föreslås i gällande ordning.

Remissinstanserna: RSV framhåller att erfarenheter från senare år visar att allt mer exklusiva förmåner tenderar att föras in under begreppet personalvård. För att motverka att gränserna tänjs ytterligare bör det enligt verket anges, att det skall vara fråga om enklare åtgärder. RSV anser också att skattefriheten för s.k. personalrabatt bör slopas eftersom det ofta kan röra sig om stora inbesparade levnadskostnader. Kammarrätten i Stockholm delar uppfattningen och anför att det inte är motiverat att rabatter för anställda inom handeln betraktas som personalvård. Statens arbetsgivarverk anser att utrymmet för skattefria personalvårdsförmåner inte bör begränsas.

Skälen för mitt förslag: I princip utgör alla förmåner som utgått för tjänsten skattepliktig inkomst för den anställde. Från denna grundsats finns dock

en del undantag varav några avser vissa särskilt i KL uppräknade förmäner. Prop. 1989/90:110 Till dessa hör t. ex. förmån av fri hälso- och sjukvård, vissa gåvor från arbetsgivaren samt, enligt de regler som gäller för närvarande, reseförmåner för anställda i trafik- och resebyråföretag. Dessa förmåner, som ibland kan vara av betydande värde. bör rent lagsystematiskt anses vara i princip skattepliktiga, även om de delvis rör sig i gränslandet mot personalvård. Varierande skäl (se prop. 1987/88:52 s. 50 f., 54 f. och 56 f.) har ansetts föreligga för att undanta dessa förmåner från skatteplikt. .

Den andra typen av undantag avser renodlade personalvårdsförmåner. Med detta avses förmåner som inte är ett direkt vederlag för utfört arbete utan är ätgärder avsedda att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller som annars utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet det är fråga om (32 § 3 ce mom. KL).

Grundvalen för skattefrihet för dessa förmåner är att de väsentligen framstår som ett led i arbetsgivarens personalvård. Som exempel på personalvärdsförmåner anges förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet, sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud, samt möjlighet till enklare motion och annan friskvård under vissa förutsättningar.

När det gäller avgränsningen av begreppet personalvärd vill jag först framhålla att jag delar kommitténs uppfattning att gränserna mellan vad som utgör vederlag för arbete och vad som är åtgärder för att skapa trivsel eller liknande kan vara svåra att dra i praktiken. Mot bakgrund bl. a. av vad RSV anfört om erfarenheterna under senare år är jag emellertid inte utan vidare beredd att godta en utveckling som kan innebära att betydande förmåner maskeras som personalvärd. Det ligger dessutom i sakens natur att det bör röra sig om enklare ätgärder av ringa ekonomiskt värde. Jag förordar en markering av detta i lagtexten. Självfallet bör en sådan markering också ta sikte på sådana förmåner som kan utgå på grund av sedvänja inom yrket eller verksamheten.

Med de åtgärder jag förordar på detta område bör utrymmet för skattefria förmåner av större värde bli mer begränsat än vad som kan följa av den nuvarande författningsregleringen. Med anledning av vad statens arbetsgivarverk anfört, nämligen att skattereglerna inte bör lägga onödiga hinder i vägen för vad som efter hand kan ses som god personalpolitik, vill jag framhålla det angelägna i att en klar åtskillnad eftersträvas mellan sådana förmåner som har med trivsel att göra, dvs. enklare åtgärder av ringa ekonomiskt värde, och andra förmåner av mätbart värde.

De nuvarande reglerna medger att sedvanlig rabatt vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud betraktas som skattefri personalvårdsförmån. En förutsättning för att rabatten skall betraktas som sedvanlig och därmed skattefri, bör vara dels att den lämnas av sedvänja och dels att den har en rimlig nivå. Vad som i det enskilda fallet kan anses utgå på grund av sedvänja, liksom vad som utgör en rimlig nivå är emellertid svårt att ange generellt. Nuvarande regler medför alltså vissa tillämpningssvårigheter.

Enligt RSV kan den nuvarande ordningen få till följd att betydande för-

måner ibland undgår beskattning. Detta gäller framför allt i branscher som omsätter olika kapitalvaror. Vidare kan, som t. ex. för anställda i varuhus med breda sortiment, gränsen mot sedvänja i branschen tendera att suddas ut.

Den omständigheten, att skattefrihet för personalrabatt i en del fall kan komma att avse betydande belopp, innebär i sig att motiven för den nuvarande gynnsamma skattemässiga behandlingen försvagas. Grundprincipen vid förmånsbeskattningen är nämligen den, att förmåner som avser inbesparade levnadskostnader utgör skattepliktig intäkt.

Ett slopande av skattefriheten för sedvanlig personalrabatt har emellertid en del negativa konsekvenser. Hit hör bl.a. vissa kontrollaspekter. Jag är därför inte för närvarande beredd att förorda en sådan lösning. En viss uppstramning bör dock ske i enlighet med vad som anförts i det föregående om t. ex. sedvänja inom yrket. Det finns även anledning att med skärpt uppmärksamhet följa utvecklingen på detta område.

Förslaget föranleder ändringar i 32 § 3 e mom. KL.

Värderingsfrågorna

Mitt förslag: Den nuvarande principen att förmåner skall värderas till marknadsvärdet kvarstår oförändrad. Vissa justeringar föreslås i lagtexten i syfte att framhäva att denna princip utgör huvudregel och att få en mer enhetlig författningsreglering.

RINK:s förslag: Inga konkreta författningsändringar föreslås. I övrigt överensstämmer förslaget i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser delar kommitténs uppfattning att förmåner bör värderas till marknadsvärdet. Näringslivets skattedelegationt. ex. betonar vikten av neutrala regler. RSV och hovrätten över Skåne och Blekinge anser att en eventuell skärpning av praxis bör komma till uttryck i lagtext. Företagens uppgiftslämnardelegation anser att värdering av förmåner inte är en uppgift som bör ankomma på arbetsgivaren. Svenska Revisorsamfundet SRS delar de målsättningar kommittén angett men framhåller att de nuvarande reglerna innehåller ett flertal avsteg från grundprincipen.

Skälen för mitt förslag: Som jag framhållit i det föregående är en av huvudtankarna i skattereformen att olika typer av arbetsersättning skall bli föremål för en enhetlig och neutral beskattning. |

RINK har relativt utförligt analyserat det rådande rättsläget på området och undersökt olika alternativ till lösningar av de problem som är förenade med en neutral beskattning av förmåner. Jag skall endast i korthet uppehålla mig vid kommitténs resonemang och därefter redovisa mina egna slutsatser och förslag.

Kommittén anför i huvudsak följande. Värderingsreglerna avseende förmåner har ibland påverkats av allmänna försiktighetsprinciper och av andra, t. ex. personalsociala skäl. Lägre skattesatser, minskad progressivitet och

kravet på finansiering av sänkta skattesatser genom bl. a. basbreddningar innebär delvis nya förutsättningar för tidigare avvägningar. Skattemässigt undervärderade löneförmåner kan tendera att urholka inkomstmåttets fördelningspolitiska träffsäkerhet. Den nuvarande huvudregeln om värdering efter marknadsvärdet är den principiellt riktiga metoden, men i den praktiska tillämpningen sker ofta undervärderingar. En orsak till detta kan vara att det ibland är förenat med svårigheter att fastställa marknadsvärdet. Det kan också emellanåt vara så att subjektiva inslag inverkar på värderingen.

Av de metoder för att komma till rätta med värderingsproblemen som kommittén undersökt kan nämnas preventiva värderingsregler, begränsningar av företagens avdragsrätt avseende kostnader för förmåner samt en värdering utifrån arbetsgivarens kostnader. Vidare har diskuterats en värderingsregel som knyter an till både marknadsvärdet och arbetsgivarens kostnader.

Kommittén har emellertid stannat för att inte förorda någon alternativ lösning. I stället har kommittén valt att understryka det angelägna i att den nuvarande grundregeln inte tillämpas med alltför stor försiktighet. Man bör alltså eftersträva att åsätta förmånen ett värde som motsvarar det verkliga marknadsvärdet. |

För egen del vill jag först framhålla att jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning att de av RINK diskuterade alternativa metoderna för att komma till rätta med problem på området inte kan förordas. Bland de skäl som talar häremot kan bl. a. nämnas kravet på neutral behandling. Detta gäller såväl vid preventiva värderingsregler som vid en begränsning av företagens avdragsrätt för kostnader avseende anställda. Att lägga arbetsgivarens kostnad till grund för värderingen är inte heller alltid en framkomlig väg mot bakgrund t. ex. av svårigheter att beakta kapitalkostnader och förmäner med inslag av gemensam användning. Ett system som går ut på att till beskattning ta upp det högsta värdet vid en jämförelse mellan marknadsvärdet och arbetsgivarens kostnad är vidare alltför otympligt rent administrativt.

Jag anser alltså att den nuvarande huvudregeln om värdering till marknadsvärdet bör finnas kvar. Det är givetvis också angeläget att sådana författningsmässiga förutsättningar eftersträvas som i rimlig utsträckning kan tillgodose kravet på en objektiv och enhetlig tillämpning av den rådande grundregeln.

Principen om marknadsvärdet kommer i gällande lagstiftning till uttryck i 42 & KL samt i punkt I av anvisningarna. Det anges således, i 42 § andra stycket, att värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, skall beräknas efter ortens pris. Härmed avses, vilket får anses framgå av beskrivningen i punkt I av anvisningarna, marknadsvärdet.

Jag föreslår den justeringen att grundprincipen om värdering av förmåner till marknadsvärdet särskilt lyfts fram genom att uttrycket ”efter ortens pris” i 42 § ersätts med begreppet ”marknadsvärdet”. Vad som närmare avses med marknadsvärdet bör, liksom nu, kunna beskrivas i anvisningarna. Jag återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen. För att undanröja eventuella

oklarheter bör dock redan här framhållas, att det pris man betalar på orten för en vara eller tjänst givetvis i regel utgör marknadsvärdet. RSV har i sitt remissvar föreslagit att begreppet naturaförmån genomgående bör bytas ut mot förmån i lagtext. Anledningen är enligt RSV en risk för att vissa förmåner skulle kunna falla bort vid skatte- och avgiftshanteringen. Jag delar RSV:s uppfattning att det finns skäl att sä långt möjligt eftersträva enhetliga begrepp vid förmånsbeskattningen. RINK har för övrigt i sitt förslag till ändring i bl.a. AFL och lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) bytt ut begreppet naturaförmåner mot förmån resp. annan ersättning för utfört arbete. Vidare kan begreppet naturaförmån i vissa sammanhang ge ett något föråldrat intryck. Jag förordar alltså att begreppet naturaförmån 142 § KL ersätts med ordet förmån. Slutligen vill jag, med anledning av vad Företagens uppgiftslämnardelegation anfört om att det inte bör ankomma på arbetsgivaren att värdera förmåner, hänvisa till vad som angavs i prop. 1987/88:52 sid. 45. Där framhölls bl. a. att arbetsgivaren har möjlighet att få besked i värderingsfrågor av den lokala skattemyndigheten.

Bilförmån

Mitt förslag: Förmån av fri bil som inte är äldre än tre år värderas till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 4 av nybilspriset i slutet av året före beskattningsåret för senaste årsmodell av förmånsbilen. Om bilmodellen inte saluförts vid denna tidpunkt värderas förmånen till 0,8 basbelopp med tillägg av 20 % av ett uppskattat nybilspris för motsvarande modell. Förmånsvärdet får dock inte överstiga 42 § eller understiga 35 70 av nybilspriset. Om förmänsbilens årsmodell är äldre än 3 år skall förmånsvärdet tas upp till 85 44 av det värde som gäller för senaste årsmodell. Om förmänsbilens årsmodell är sex år eller äldre skall förmånsvärdet tas upp till 85 4e av det värde som framkommer vid en beräkning enligt de regler som gäller för årsmodeller yngre än 3 år varvid ett uppskattat nybilspris fastställs av RSV för dessa fall. Detta pris baseras på 85 9 av det genomsnittliga nybilspriset hos de vanligaste bilmodellerna. Ahernativt får — om nybilspris fortfarande kan beräknas för förmånsbilen —- förmänsvärdet tas upp till 85 36 av det värde som gäller för årsmodeller yngre än tre år. Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för det privata nyttjandet av förmånsbilen skall förmånsvärdet nedsättas med en femtedel. Den särskilda värderingsregeln för bilförmån i vissa fall i fåmansföretag avskaffas.

RINK:s förslag: RINK föreslog att förmån av fri bil som inte är äldre än tre är värderas till 30 6 av nybilspriset. För förmånsbil som är äldre än tre år föreslogs en procentsats om 24. 21 Riksdagen 1989:90. Saml. I. Nr 110 Del I

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. RSV föror- Prop. 1989/90:110

dar bl.a. en beskattning på grundval av priser inom vissa intervaller i ett fåtal värdekolumner. Verket anser också att möjligheterna till reducering av förmånsvärdet bör slopas. Motormännens riksförbund tillstyrker grundprincipen men motsätter sig att procentsatsen höjs. Näringslivets skattedelegation avstyrker en höjd procentsats samt anser att de nuvarande reglerna i alltför liten utsträckning beaktar skillnader i värdeminskning och reservdelspriser. Svenska Revisorsamfundet SRS anser att förmånsvärdet bör grundas på genomsnittliga milbundna kostnader i stället för på nybilspriset. Förbundet Sveriges handelsrepresentanter anser att jämkningsmöjligheterna bör utvidgas. Storstadstrafikkommittén (STORK) anser att förslaget endast innebär en anpassning till sänkta skattesatser, men inte tar hänsyn till höjda bensinpriser och önskemålet om begränsningar i trafiken. AB Volvo och SAAB, som anser att nuvarande regler diskriminerar bilar med högt andrahandsvärde och med låga reservdelspriser, föreslår samma förmånsvärde för bilar som kostar högst sju basbelopp.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler beräknas värdet av bilförmån efter schablonmässiga grunder. Bestämmelserna tillkom genom lagstiftning år 1986 (prop. 1986/87:46, SkU 9, rskr. 73, SFS 1986:1199). Även tidigare beräknades värdet med ledning av vissa schabloner. Det systemet byggde bl. a. på presumtionsregler avseende den privata körsträckans längd i olika typfall. Möjlighet fanns att i det enskilda fallet frångå presumtionsreglerna, om förhållandena kunde utredas genom t.ex. godtagbar körjournal. Av främst förenklingsskäl tas i det nya systemet inte hänsyn till körsträckans längd i det enskilda fallet.

Den värderingsregel som tillkom år 1956 innebar att värdet av förmånen tops upp till 22 % av nybilspriset resp. till 18 9 för bilar äldre än tre år. Den innefattade en sammanvägning dels av värdet av själva dispositionsrätten, dels den tidigare beskattningsnivån, dels värdet av den då slopade avdragsrätten för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats för bilförmånshavare. Vissa redaktionella ändringar i reglerna gjordes hösten 1987 (prop. 1987/88:52, SKU 8, rskr. 96, SFS 1987:1303).

RINK föreslår en höjning av procentsatsen till 30 för nya bilar resp. 24 för äldre bilar. Som skäl åberopar RINK bl. a. överväganden om genomsnittlig årlig körsträcka för bilar i allmänhet i riket.

Miljöavgiftsutredningen, MIA, SOU (1989:83) föreslår att procentsatsen höjs till 35 4 för nya bilar och i motsvarande mån för äldre bilar. Utredningen anser att det nuvarande systemet för värdering av bilförmån innebär en felaktig styrning från miljösynpunkt, men konstaterar att det av skattetekniska skäl är svärt att göra förmånsvärdet beroende av den privata körsträckan.

I det första steget i skattereformen år 1990 har procentsatserna höjts till 30 resp. 25 £6 (prop. 1989/90:50. SkU 10, rskr. 96, SFS 1989:1017). Till grund för höjningen har legat bl.a. de beräkningar RINK företagit samt den höjning av skatten, inklusive mervärdeskatt på bensin, som beslutats av riksdagen inför år 1990.

Från några remissinstanser har riktats kritik mot den nuvarande värde-

ringsprincipen. Kritiken går i huvudsak ut på att det nuvarande systemet är Prop. 1989/90:110

alltför schabloniserat.

Det är riktigt att de nuvarande reglerna är starkt schabloniserade. Jag kan i och för sig också dela MIA:s uppfattning att de nuvarande reglerna från miljösynpunkt kan utgöra en felaktig styrning genom att förmånhavaren inte har någon marginalkostnad vid en ökad privat körsträcka. Enligt min mening är det emellertid nödvändigt med enkla regler med hänsyn till att det rör sig om en mycket frekvent förmån. Det är då givet att schablonvärdet på grund av t. ex. varierande privat körsträcka ofta inte motsvarar vad som kan uppfattas som ett riktigt värde i det enskilda fallet. Detta är emellertid svårt att undvika utan att skattereglerna kompliceras.

Givetvis finns möjlighet att t. ex. lägga de genomsnittliga totala kostnaderna för olika bilmodeller till grund för ett schablonvärde. Man kan också, vilket RSV förordar, diskutera ett system som innebär att beskattningen sker på grundval av priser inom vissa intervaller i ett fåtal värdekolumner. Med ett sådant system skulle, enligt verket, en del förenklingsvinster kunna uppnås. En annan tänkbar åtgärd kan vara en kombination av ett fast grundbelopp för alla bilar och en viss procentsats på nybilspriset.

I syfte att med en något bättre precision än den nuvarande schablonen beakta de variationer som i viss utsträckning finns i sambandet mellan nybilspriset och genomsnittliga kostnader för en viss körsträcka för olika bilar har ett antal alternativa värderingsmetoder för bilförmån undersökts. För enklare bilmodeller med relativt lågt inköpspris utgör säledes de genomsnittliga kostnaderna för en viss körsträcka i regel en betydligt högre andel av priset än vad som gäller för mer utvecklade och alltså dyrare modeller. Den nuvarande schablonen enligt vilken förmånsvärdet bestäms till viss procentandel av nybilspriset oberoende av bilmodell kan mot denna bakgrund enligt min mening inte i tillräcklig utsträckning anses uppfylla kravet på neutral beskattning. Trots de fördelar som de nuvarande reglerna innebär finns det därför anledning att övergå till ett system som bättre tillgodoser de berörda variationerna.

Mot bakgrund av de kraftiga tröskeleffekter som skulle bli följden kan jag inte förorda ett sådant system som föreslagits av RSV. Voivos och SAAB:s förslag kan inte heller förordas, eftersom det inte i tillräcklig utsträckning kan anses uppfylla kraven på neutral beskattning.

Vid övervägande av ett nytt system för beskattning av bilförmån är det utöver önskemålet att uppnå en bättre precision i de hänseenden jag tidigare berört — angeläget att reglerna blir så enkla och lätthanterliga som möjligt. Vidare är en ändring av beskattningsnivån befogad i förhållande till vad som gäller för år 1990. Till grund för beräkningen bör ligga att genomsnittlig privat körsträcka torde uppgå till närmare 1500 mil per år. I detta sammanhang vill jag framhålla att inriktningen av mitt förslag skiljer sig mot förslaget i lagrådsremissen. Där föreslogs endast en justering av de procentsatser som för närvarande gäller för värdering av bilförmån.

Jag föreslår att en ny metod för beskattning av bilförmån införs enligt följande principer. För nya bilar bör förmånsvärdet bestämmas till 0,8 basbelopp (för närvarande knappt 24000 kr.) med tillägg av 20 96 av nybilspriset

(eller ett uppskattat nybilspris enligt nuvarande regler). För att undvika konsekvenser som i vissa fall kan uppfattas som mindre önskvärda bör dock metoden förses med särskilda spärregler. Enligt de begränsningsregler jag föreslår får det värde som framkommer vid en beräkning enligt huvudregeln i det enskilda fallet inte överstiga 42 oe av nybilspriset och inte heller understiga 35 70 av nybilspriset. Med en sådan utformning sker en utjämning av de variationer som jag tidigare nämnt samtidigt som reglerna blir relativt enkla att tillämpa.

Om förmänsbilens årsmodell är äldre än tre år bör av förenklingsskäl värdet kunna bestämmas till 85 7 av det värde som framkommer vid en beräkning enligt de regler som gäller för nyare bilar.

Om förmånsbilens ärsmodell är sex år eller äldre kan det vara svårt att finna ett jämförbart nybilspris. I dessa fall fastställer RSV enligt nuvarande regler ett uppskattat nybilspris, baserat på 85 96 av nybilspriset för de vanligaste förekommande bilarna. Enligt min mening bör förmånsvärdet även i fortsättningen beräknas med utgångspunkt från ett på detta sätt uppskattat nybilspris. Beräkningen bör ske på samma sätt som gäller för nyare bilar, dvs. sådana som är tre är eller yngre. Som förmånsvärde bör i dessa fall gälla 85 Se av det sålunda framräknade värdet. Alternativt bör — om ett jämförbart nybilspris finns — förmånsvärdet få bestämmas på samma sätt som föreslås för bilar som är äldre än tre år.

Om den skattskyldige bekostar allt drivmedel för privat nyttjande gäller enligt nuvarande regler att den procentsats enligt vilken förmånsvärdet skall bestämmas skall nedsättas med fyra. Eftersom jag föreslår en annan metod för bilförmånsbeskattningen behöver även denna regel justeras. Reduceringen bör principiellt avse vad bränslet kostar för den genomsnittliga körsträcka som läggs till grund för förslaget. En sådan reduceringsregel måste med nödvändighet bli schabloniserad och därför utgöra en sammanvägning bl.a. med hänsyn till varierande bränsleförbrukning för olika bilar. Jag anser att förmänsvärdet i de angivna fallen bör nedsättas med en femtedel.

RSV förordar att de nuvarande möjligheterna till reducering av förmånsvärdet slopas. Som skäl för detta åberopar verket dels förenklingsskäl, dels att förmånsvärdet i en del fall kan tendera att bli mindre likformigt och rättvist. De situationer som avses är sådana där förmånstagaren står för vissa kostnader själv eller betalar viss ersättning till arbetsgivaren. I sådana fall kan vidare förekomma, att arbetsgivaren betalar viss ersättning till den anställde avseende t. ex. körning i tjänsten.

Jag kan i och för sig dela RSV:s uppfattning att de nuvarande reglerna om reduktion av förmånsvärdet i vissa fall kan ge utrymme för åtgärder som kan vara ägnade att komplicera tillämpningen och föranleda bristande likformighet. Mot bakgrund bl. a. av ändrade regler om avdrag för bilkostnadsersättning fr. o. m. år 1990 är jag emellertid inte för närvarande beredd att föreslå nägra åtgärder av det slag RSV förordar.

Jag övergår härefter till att behandla frågor om jämkning m.m.

Enligt de nuvarande reglerna får värdet av bilförmån jämkas om det finns synnerliga skäl. Så kan t. ex. vara fallet om ett absolut hinder att nyttja förmänsbilen rätt under en mer betydande tidsrymd eller om bilens beskaffen-

3 4 het varit sådan att jämkning är motiverad.

I samband med de nya reglernas tillkomst behandlades i skatteutskottet bl. a. en motion som gick ut på att jämkning borde kunna komma till stånd i sådana fall där förmånstagaren har en låg lön och förmånen utgör en oacceptabelt hög andel av skatten och där förmånstagaren inte har reell valfrihet att avstå från förmånen.

Utskottet uttalade i denna fråga följande: När det gäller den i motionen berörda frågan om förmånstagare med låg lön vilka i praktiken är tvungna att ha tjänstebil är utskottet inte nu berett att förorda att även denna situation skall utgöra en jämkningsgrund. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla att utskottet såsom nedan framgår förordar en uppföljning av det nya systemet i syfte att belysa de olika effekter som uppstår för skilda förmånstagare, och utskottet förutsätter att den i motionen väckta frågan härvid uppmärksammas. RSV har gjort en utvärdering med ledning av bl. a. uppgifter som inhämtats från olika skattemyndigheter. I sitt remissyttrande över RINK:s förslag förordar RSV bl. a. en översyn av jämkningsreglerna i förenklingssyfte. Härvid är enligt verket en skärpning av förmånsreglerna för lätta lastbilar typ ”VANS” påkallad.

Ett av de grundläggande syftena bakom den nuvarande värderingsregeln är att den skall vara enkel att tillämpa. Samtidigt är det nödvändigt med en säkerhetsventil för de fall då synnerliga skäl kan tala för att jämkning bör ske. Emellertid skulle, som RINK uttalat, en mer generell utvidgning av jämkningsregeln till att avse fall där t.ex. förmånshavarnas utnyttjande avviker från den körsträcka som schablonen bygger på omintetgöra de förenklingsvinster som utgör ett av de grundläggande syftena med regeln. Jag anser mig alltså inte kunna förorda en sådan utvidgning. Motsvarande bör, mot bakgrund bl. a. av gränsdragningsproblem och tröskeleffekter, gälla den situation som avses i den motion som behandlades av riksdagen och som berörts ovan.

När det gäller RSV:s önskemål om en översyn av jämkningsreglerna i förenklingssyfte och behovet av en skärpning beträffande s. k. lätta lastbilar gör jag den bedömningen att dessa frågor till största delen får anses utgöra tillämpningsfrågor som knappast lämpar sig för lagstiftning. Beträffande s. k. lätta lastbilar vill jag för övrigt hänvisa till de ändringar som nyligen beslutats i fråga om mervärdeskatt och försäljningsrabatt på motorfordon för sådana lastbilar.

För bilar som är sex år eller äldre bör enligt mitt förslag värdet beräknas enligt de regler som föreslås för nyare bilar men grundas på ett uppskattat nybilspris, baserat på 85 4% av nybilspriset för de vanligast förekommande bilarna. Av det sålunda beräknade värdet skall enligt mitt förslag 85 9e tas upp som förmånsvärde. Om ett på detta sätt enligt schablon fastställt värde för dessa äldre bilar avsevärt avviker från den verkliga förmånens värde kan jämkning ske med stöd av punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 §. RSV har utfärdat rekommendationer för tillämpningen i sådana situationer. (RSV Dt 1989:22, avsnitt 3.4). Det är enligt min mening utomordentligt angeläget att jämkningsregeln kommer till användning i de avsedda fallen och att den på ett effektivt sätt så nära som möjligt träffar det verkliga vär-

det. Det bör ankomma på RSV att följa utvecklingen på området och över- Prop. 1989/90:110

väga de åtgärder som härvid kan behövas.

Jag övergår slutligen till att något beröra reglerna om s.k. extrautrustning. Dessa innebär att vid beräkningen av förmånsvärdet skall till det angivna nybilspriset läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning i den mån den överstiger 20 000 kr. Denna regel, som har karaktär av undantagsbestämmelse, har införts av förenklingsskäl. Dessutom gäller i den nuvarande tilllämpningen, att viss utrustning som t. ex. biltelefon och handikapputrustning inte anses som sådan extrautrustning som påverkar förmånsvärdet.

Några remissinstanser anser att det s. k. fribeloppet bör höjas eller indexeras. Vidare anser TSV att viss kompletterande säkerhetsutrustning i bilar borde undantas helt i likhet med t. ex. biltelefon.

Undantagsregler för extrautrustning kan ge upphov till bristande likformighet. Jag är därför inte beredd att föreslå någon höjning eller indexering av beloppet. Jag är inte heller beredd att förorda något undantag för kompletterande säkerhetsutrustning som TSV föreslagit. Härtill kommer att det kan vara förenat med svärigheter att dra en klar gräns mellan säkerhetsdetaljer och annan utrustning.

Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga med anknytning till vad som gäller för företagsledare i fåmansföretag. För denne eller honom närstående person finns en särskild regel för värdering av bilförmän i punkt 2 sista stycket "av anvisningarna till 42§ KL. För sådana personer gäller — om de fått utnyttja bil som är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn till företagets verksamhet — att till det enligt schablon beräknade värdet av bilförmän skall läggas ett belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för bilens användning i verksamheten och de för verksamheten erforderliga kostnaderna.

Mot bakgrund av utformningen av bilförmånsreglerna är det enligt min mening inte lägre lika motiverat att ha kvar den särskilda värderingsregeln för fåmansföretag. Med hänsyn till detta och för att uppnå en viss förenkling bör särregeln tas bort.

Jag kommer senare (avsnitt 8.12) att närmare behandla de särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag. Bl.a. tar jag där upp ytterligare frågor om bilar för privat användning.

Förslaget föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 42 § KL.

Kostförmån

Mitt förslag: Förmånsvärdet av en fri måltid om dagen (lunch eller middag) skall vara lika med genomsnittspriset i riket för en lunchmältid av normal beskaffenhet. Förmånsvärdet av helt fri kost är lika med 250 2 av genomsnittspriset.

Förslaget i lagrådsremissen om beskattning av kostförmäån vid enstaka tillfällen genomförs inte.

(SÖ ta [=

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. Statens prisoch konkurrensverk tillstyrker och anför att de nuvarande reglerna och systemet med måltidskuponger i praktiken fungerar som en priskartell. Gros- Sistförbundet svensk handel hävdar att förmånen bör betraktas som en trivselförmån. CRF anser att negativa effekter överväger, och att förmånen bör ses som friskvård. Näringslivets skattedelegation tillstyrker och anser att önskemålet om neutral beskattning väger tyngst. Svenska Revisorsamfundet SRS anser bl. a. att nuvarande regler snedvrider priskonkurrensen i branschen. Sveriges Hotell- och restaurangförbund SHR, som befarar en försämrad service i branschen, anser att förmånen i likhet med arbetarskydd och företagshälsovård bör anses som en del av arbetslivet. TCO godtar förslaget men befarar hälsorisker och risk för ökad sjukfrånvaro. Dagligvaruleverantörers förbund DLF menar, i likhet med SHR, att förslaget kommer att drabba främst lågavlönade. De personalsociala skäl som regeringen tidigare åberopat för den nuvarande subventionen kvarstår enligt DLF. Företrädare för den bransch som tillhandahåller kuponger anser bl. a. att ett slopande av nuvarande regler måste kombineras med åtgärder som leder till neutralitet mellan personalmatsalar och andra restauranger. Som ett alternativ framhålls möjligheten att sänka subventionsgraden.

Skälen för mitt förslag: Gällande ordning innebär att arbetsgivaren har möjlighet att utan beskattningskonsekvenser för den anställde subventionera 40 fc av genomsnittspriset i riket för en lunchmältid av normal beskaffenhet. Den anställde förutsätts med andra ord själv betala 60 96 av denna kostnad.

Dessa regler infördes den 1 januari 1988 (prop. 1987/88:52, SkU 8, rskr. 96, SFS 1987:1303) men innebar i huvudsak en lagreglering av tidigare praxis på området. Det nya systemet innebär dels att subventionsnivån kom till uttryck i lag, dels att genomsnittspriset bestäms på grundval av prisinsamlingar. När det gäller beskattningsnivån som sådan ansåg föredragande statsrådet bl. a. personalsociala skäl tala för att förslaget borde utformas så att någon väsentlig förändring inte skulle ske för flertalet anställda med kostförmån. Värdet borde vidare gälla alla typer av måltider, innefattande såväl måltider mot kuponger som sädana som t. ex. tillhandahålls i personalmatsalar.

Kommittén har påpekat att de nuvarande värderingsreglerna utgör ett avsteg från en neutral beskattning och föreslår därför att förmånen i fortsättningen värderas till genomsnittspriset för en normalluch. Detta innebär i princip att kostförmån inte subventioneras till någon del.

Jag vill till en början framhålla att reformens målsättning i stort innebär en mer likformig beskattning av bl. a. löneförmåner. Vidare innebär förslaget om kraftigt sänkta skattesatser delvis nya förutsättningar för värderingen av förmåner.

Några remissinstanser har anfört att subventionerade måltider bör anses som en del av arbetslivet eller friskvård och därmed utgöra personalvård. Om arbetsgivaren subventionerar anställdas måltider är detta emellertid en inbesparing av levnadskostnaderna för den anställde. Jag kan inte dela uppfattningen att det skulle röra sig om skattefri personalvård. Den omständig-

heten, att t. ex. arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om personalutrymmen behandlar även matutrymmen, inverkar inte på min bedömning.

Min principiella uppfattning i denna fråga innebär inte att jag saknar förståelse för den betydelse en god kosthållning kan ha för de anställdas allmänna hälsotillstånd och arbetsprestationer. I grunden utgör detta ecmellertid inte en fråga för beskattningen.

Även andra skäl än sådana som mer direkt har att göra med en likformig beskattning av förmåner hos den anställde talar för ett slopande av de nuvarande reglerna för kostförmån. Jag syftar då bl. a. på de synpunkter som framförts t. ex. av statens pris- och konkurrensverk. Sannolikt förhåller det sig så, att ett slopande av sådana särregler som den förevarande på sikt leder till neutralitet och en effektiv utveckling i branschen. Detta ligger i linje med de övergripande målen för skattereformen.

Jag anser alltså att värdet av kostförmån som arbetsgivaren tillhandahåller i fortsättningen bör avse genomsnittspriset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet. Den anställde kommer om priset för måltiden är lägre att beskattas för mellanskillnaden.

Om emellertid en personalrestaurang inte till någon del subventioneras av arbetsgivaren men t. ex. stordriftfördelar medger att det pris som tas ut av den anställde understiger det genomsnittliga priset i riket för en lunchmåltid av normal beskaffenhet bör det inte komma i fråga att beskatta den anställde för mellanskillnaden. I sådana fall kan det lägre priset inte anses betingat av någon subvention frän arbetsgivaren och någon förmånsbeskattning blir därför inte aktuell. Det bör framhållas att det i dessa situationer måste vara klarlagt att marknadsmässiga villkor styr förhållandet mellan arbetsgivaren och t. ex. restauratören.

Med anledning av synpunkter vid remissbehandlingen från bl. a. TCO angående beskattningsreplerna vid s. k. pedagogiska måltider vill jag hänvisa till att det även i fortsättningen bör finnas en möjlighet till jämkning av förmånsvärdet om det föreligger synnerliga skäl. I sådana frågor utfärdar RSV rekommendationer för tillämpningen. |

I lagrådsremissen togs särskilt upp frågan om beskattningskonsekvenserna för den anställde när arbetsgivaren subventionerar måltider vid enstaka tillfällen. Om en arbetsgivare står för kostnaden för anställdas måltider bör denna förmån anses utgöra en inbesparad levnadskostnad för den anställde oavsett om förmånen erhålls under en längre period eller om den utgår exempelvis i samband med representation vid enstaka tillfälle. Mot bakgrund av att rättsläget på denna punkt dock kan anses i viss mån oklart föreslogs i lagrädsremissen ett klargörande. Förslaget innebar att kostförmån även vid enstaka tillfälle skall tas upp till beskattning.

Jag kan instämma i den principiella inställning angående rättsläget som

kom till uttryck i lagrådsremissen. Emellertid måste det enligt min mening

anses föra för längt att även vid enstaka tillfällen av representation beskatta den anställde för värdet av eventuell kostförmån, bl.a. eftersom det inte utan vidare kan tas för givet att det skulle röra sig om inbesparad levnadskostnad. Motsvarande resonemang kan föras när det gäller kostförmån vid enstaka arbetsmåltider och vid enstaka tillfälle under tjänsteresa och liknande. Inte heller i sådana fall bör normalt någon beskattning bli aktuell. Däremot bör 328

skattepliktig kostförmån anses föreligga om måltid tillhandahålls t. ex. vid representation vid ett större antal tillfällen eller vid personalkonferenser, utbildning och liknande om måltiden inte bara avser enstaka tillfällen.

Förslaget om skatteplikt för kostförmån vid enstaka tillfälle bör alltså inte genomföras.

Förslaget föranleder ändringar i punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL. Lagrådet har haft vissa synpunkter på förslaget. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen.

Rescförmåner

Mitt förslag: Den nuvarande skattefriheten för resceförmåner som utgår till anställda i trafik- eller rescbyråföretag slopas.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissutfallet är splittrat. RSV tillstyrker med det tilllägget att skattefriheten för personalrabatt bör slopas. Svenska Revisorsamfunder SRS tillstyrker, liksom även TCO i princip. Den sistnämnda organisationen anser dock att förmånen, bl.a. med hänsyn till att det rör sig om s.k. standby-resor. inte bör värderas till fullt pris. International Air Transport Association, IATA anför bl. a. att förmånerna inte utgör kompensation och därför inte någon inkomst som kan beskattas. Handelns arbetsgivarorganisation, HAO hävdar att resorna bör vara skattefria med hänsyn till reglerna om personalrabatt, samt att det är omöjligt att göra en rimlig bedömning av förmänsvärdet. SAS åberopar synpunkterna från TATA och anför vidare bl.a. följande. I första hand utgår resorna på grund av sedvänja i branschen, i andra hand som personalrabatt. Enhetlighet inom Norden och EG bör eftersträvas. För de anställda föreligger ett behov av produktkännedom. Eftersom den anställde betalar bolagets självkostnadspris är det inte fråga om någon subvention.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande ordning är förmån av fri resa skattepliktig (punkt 3 av anvisningarna till 32 § KL). Fria och subventionerade resor för anställda i trafik- och resebyråföretag utgör emellertid inte skatte-

pliktig intäkt (punkt 8 av anvisningarna till 32 §).

Detta särskilda undantag från skatteplikt, som funnits alltsedan KL:s tillkomst, inskränktes vid 1987 års översyn av förmånsbeskattningen till att avse endast en inre krets bestående av den anställde, dennes make eller sambo och barn under 18 år.

Den nuvarande skattefriheten för reseförmåner för den aktuella yrkeskategorin utgör ett undantag från vad som gäller allmänt. En skattereform med den inriktning som generellt föreslås gör det angeläget att ompröva detta avsteg från neutralitetskravet. Utomordentiigt starka skäl bör alltså krävas för att i samband med reformen bibehålla de nuvarande särreglerna för denna kategori.

Enligt min mening kan förhållandena i resebranschen inte anses så särpräglade att ett generellt undantag från skatteplikt för reseförmåner i dessa fall är sakligt motiverat. Jag vill vidare framhålla följande.

Reseförmåner, i likhet med andra förmåner i tjänsten, är i princip av skattepliktigt slag. Mot bakgrund av att förmånen av fri eller subventionerad resa i det enskilda fallet kan ha ett betydande värde, kan jag inte dela en uppfattning som går ut på att det skulle röra sig om någon personalvårdande trivselförmän. Det förhållandet att priset för den anställde ibland kan motsvara företagets självkostnadspris, och attt. ex. tomma platser i flygplan kan sakna värde för arbetsgivaren, har i sig inte något samband med frågan om skatteplikt. Sådana faktorer har snarare att göra med frågan om hur värdet för den anställde kan beräknas.

Jag anser alltså övervägande skäl tala för ett slopande av det nuvarande generella undantaget för skatteplikt för reseförmåner för anställda i trafikeller resebyråföretag.

Otvivelaktigt kan det i enskilda fall uppkomma svårigheter att avgöra om en reseförmån är skattepliktig eller inte. Så kan t. ex. vara fallet om en arbetsgivare i resebranschen anser det nödvändigt att en anställd företar vissa resor för att lära känna verksamheten. Vid en bedömning av nyssnämnda frågor bör emellertid sedvanliga principer gälla. I den mån en resa i det särskilda fallet utgör resa för fullgörande av tjänsten kan det alltså inte anses röra sig om någon skattepliktig förmån.

Som utgångspunkt för värderingen bör det verkliga marknadsvärdet gälla. Givetvis kan härvid de närmare villkoren för resan såsom vid t. ex. standbyresor inverka på frågan till vilket belopp förmånen skall tas upp. Avvikelser från marknadsvärdet kan endast godtas i den mån det rör sig om personalrabatt enligt vad som berörts i det föregående.

Förslaget föranleder ändringar i punkt 3 och 8 av anvisningarna till 32 § KL.

Förmån av räntefria eller lågförräntade lån

Mitt förslag: Reglerna om räntetillägg för räntefria eller lågförräntade

lån från arbetsgivare slopas. Ränteförmåner tas i stället upp till be-

skattning i inkomstslaget tjänst, vilket medför att socialavgifter tas ut.

Det beskattade beloppet blir avdragsgillt enligt vad som gäller för rän-

tekostnader,

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som haft synpunkter pä frågan tillstyrker i princip förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att kommitténs motivuttalanden avseende nivån för marknadsränta och lån som förmedlats av arbetsgivaren men utbetalats av annan bör komma till uttryck i lagtext eller verkställighetsföreskrifter. RSV och Svenska Revisorsamfundet SRS framhåller att förslaget bör medföra ett slopande av särreglerna avseende län i fåmansföretag. TCO anser att ett slopande av de nuvarande reglerna inte bör hindra skattefrihet för något lägre ränta för t.ex. bankanställda.

Skälen för mitt förslag: Gällande ordning avseende ränteförmåner innebär

att förmånen inte utgör intäkt av tjänst för den anställde. I stället påförs ett Prop. 1989/90:110 räntetillägg enligt rekommendationer av riksskatteverket. Tillägget avser ett belopp som utgör skillnaden mellan erlagd ränta och sedvanlig ränta och beaktas enbart vid beräkningen av underlaget för tilläggsbelopp enligt de nuvarande reglerna i 10 § 6 mom. SIL. Enligt RSV:s anvisningar utgör sedvanlig ränta en ränta som motsvarar det lägsta av riksbankens diskonto vid årets ingång och utgång plus två procentenheter. Räntetillägg kommer emellertid bara i fråga om den erlagda räntan understiger sedvanlig ränta med mer än 2 000 kr.

De redovisade reglerna tillkom i samband med 1982 års skattereform och är att se mot bakgrund av de avdragsbegränsningar som då infördes.

Ett av huvudförslagen i 1991 års skattereform är att den statliga inkomstskatten bortsett från ett grundbelopp slopas för det stora flertalet. Reformen är med anledning bl. a. härav uppbyggd på ett sätt som innebär att de nuvarande reglerna i SIL om underlag för tilläggsbelopp slopas. Ändringarna gör det nödvändigt att på annat sätt beakta ränteförmåner.

Ränteförmåner utgör i likhet med andra förmåner för anställda en förmånstyp som utgär på grund av tjänsten. Jag anser, i likhet med kommittén, att ränteförmåner i fortsättningen bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Jag delar även kommitténs uppfattning att det saknas anledning att behålla ett skattefritt bottenbelopp. En följd av förslaget är att ränteförmåner även kommer att ingå i underlaget för socialavgifter.

Som kommittén föreslagit bör vidare ett belopp som motsvarar förmånen vara avdragsgillt som räntekostnad. En sådan behandling innebär att skattereglerna blir neutrala även på utgiftssidan.

T fråga om ränteförmåner till företagsledare eller honom närstående person i famansföretag gäller för närvarande särskilda regler.

Även i fortsättningen bör ränteförmåner i dessa fall behandlas särskilt (avsnitt 8.12.3). De nu föreslagna reglerna, som bl. a. medför avdragsrätt för belopp som motsvarar ränteförmånen enligt reglerna i inkomstslaget kapital bör alltså inte gälla ränteförmäner i fåmansföretag.

Med anledning av synpunkterna från hovrätten vid remissbehandlingen kan nämnas att de nuvarande reglerna i 10 § 6 mom. SIL innehåller en bestämmelse som innebär att med län från arbetsgivare eller uppdragsgivare skall likställas annat lån om det finns anledning anta att denne har förmedlat lånet. Kommittén har berört dessa bestämmelser, men inte föreslagit någon uttrycklig motsvarighet i lagförslaget. Jag delar hovrättens uppfattning och anser att lagtexten bör kompletteras.

I fråga om hur marknadsräntan bör beräknas har kommittén i specialmotiveringen till sitt författningsförslag ansett att härmed bör avses statslåneräntan i slutet av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet.

Den föreslagna nivån är rimlig. Regeln bör dock, som hovrätten ansctt, komma till uttryck i lagtext. De föreslagna reglerna bör tas in i en ny anvisningspunkt 10 till 32 § KL. Vidare slopas 10 § 6 mom. SIL.

Lagrådet tar i sitt yttrande över förslaget upp — utöver redaktionella synpunkter — bl. a. frågor med anknytning till statslåneräntan och lån till perso-

'” '» —

ner som lämnat sin anställning. Lagrådets synpunkter behandlas i specialmo- Prop. 1989/90:110

tiveringen.

Förslaget föranleder vidare ändringar i de regler som berör deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter. Vad gäller de sistnämnda frågorna har jag för avsikt att senare återkomma med förslag till författningsändringar.

600-kronorsregeln

Mitt förslag: Förmåner, som inte utgör personalvård eller är särskilt undantagna, är skattepliktiga från första kronan. Förslaget innebär att den s.k. 600-kronorsregeln slopas.

En viss skattefrihet behålls för tävlingsvinster som utgår i annan form än kontant ersättning. Skattefrihet föreligger om vinsten avser minnesföremål eller om värdet inte överstiger 0,1 basbelopp eller för närvarande 300 kr.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Kam-

marrätten i Stockholm avstyrker och anför att ett slopande skulle leda till praktiska och administrativa svårigheter. Kammarrätten anser dessutom att beloppet 600 kr bör räknas upp med utgångspunkt från det ursprungliga värdet. TCO tillstyrker, men befarar att ett slopande kan bli ett komplicerande inslag i systemet. Riksidrottsförbundet är starkt negativt till förslaget om slopad 600-kronorsregel och anför att det kommer att medföra beskattning av så gott som samtliga tävlingsvinster och skyldighet för arrangören att upprätta kontrolluppgift då värdet överstiger 100 kr.

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande 600-kronors-regeln (32 § 3 f mom. KL) innebär, att förmåner som är skattepliktiga ändå inte skall tas upp som intäkt om det sammanlagda värdet per år uppgär till högst 600 kr. Regeln tar inte sikte på förmåner som utgått som kontantersättning eller utgör direkt vederlag för utfört arbete. Den avser inte heller förmäner som kan erhållas mot kuponger eller förmåner som enligt särskilda regler värderas enligt schablonmässiga grunder. -

Regeln fick sin nuvarande lydelse den 1 januari 1988 i samband med 1987 års allmänna översyn av beskattningen av naturaförmåner (prop. 1987/88:52, SKU 8. rskr. 96, SFS 1987:1303 m. fl.). En motsvarighet till regeln har dock funnits alltsedan år 1956. Den bestämmelsen tog sikte på bagatellartade förmåner och beloppet uppgick ursprungligen till 400 kr. År 1974 höjdes det till 600 kr.

I samband med 1987 års översyn av förmånsbeskattningen (prop. 1987/88:52 s. 49 t.) anförde föredragande statsrådet som ett skäl för ett bibehållande av en liknande regel, att kritik kunde riktas mot att en arbetsgivare som under uppbördsansvar redan vid uppbördstillfället skall göra en riktig bedömning i skattepliktsfrågan. skulle behöva vara beroende av ett framtida ställningstagande av skattemyndigheterna. Det anfördes vidare att syftet med en bibehållen regel inte var att öka det skattefria området utan i stället 332

att underlätta bedömningen i skattepliktsfrågan för de berörda.

Inriktningen av skattereformen mot en mer enhetlig och neutral beskattning av arbetsinkomster innefattande förmåner av skilda slag medför att frågan om 600-kronorsregeln får anses ha kommit i ett nytt läge. Det framstår dessutom som tveksamt om denna bestämmelse i sig är ägnad att underlätta gränsdragningen mellan t.ex. personalvårdsförmåner och förmåner som är skattepliktiga. Det är, bl.a. med hänsyn till den uppstramning jag föreslår av förutsättningarna för att vissa förmåner skall kunna hänföras till personalvård, inte uteslutet att ett slopande av 600-kronorsregeln i själva verket kan bidra till en klarare åtskillnad i framtiden.

Jag föreslär alltså att 600-kronorsregeln i 32 § 3 f£ mom. KL slopas och att förmåner som inte utgör personalvård eller är särskilt undantagna från skatteplikt beskattas från första kronan.

På ett område får dock ett slopande av regeln mindre tilltalande konsekvenser. Jag syftar här på de av Riksidrottsförbundet påtalade effekterna. För närvarande gäller enligt anvisningar som utfärdats av RSV att tävlingsvinster i samband med idrottslig verksamhet i viss utsträckning är undantagna från skatteplikt. Undantaget avser bl.a. medaljer, plaketter o.d. som har karaktären av minnesföremål. Vidare kan vinster i viss utsträckning undantas från beskattning till följd av 600-kronorsregeln.

Även i fortsättningen bör sådana vinster som har karaktär av minnesföremål vara undantagna. Vidare bör tävlingsvinster som består av t.ex. nyttoföremål undantas från skatteplikt om värdet inte överstiger 0,1 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kr. eller, för närvarande, ca 300 kr. I dessa fall utgår då givetvis inte heller socialavgifter. Förslaget utgör dessutom en förenkling bl. a. genom att skyldighet att lämna kontrolluppgift inte föreligger om de angivna förutsättningarna är uppfyllda.

Förslaget föranleder ett tillägg i 19 § KL.

Förslaget medför vidare behov av ändringar i de regler som berör kontrolluppgiftsskyldighet. I denna del har jag för avsikt att senare återkomma med förslag till författningsändringar.

5.3.2.2 Vissa avtalsförsäkringar

Inledning I detta avsnitt behandlas skatte- och avgiftsreglerna för vissa s.k. avtalsförsäkringar. De försäkringar som avses är tjänstegrupplivförsäkring (TGL), försäkring om avgångsbidrag (AGB), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA).

Försäkringarna grundar sig på kollektivavtal och premierna bestäms efter schablonmässiga grunder. De erläggs av arbetsgivaren eller finansieras i särskild ordning för vissa kategorier. I vissa fall förekommer försäkringsskydd utan samband med tecknad försäkring.

Dessa försäkringar och därmed likställda anordningar är för närvarande föremål för skattemässig särbehandling. Premieförmån eller motsvarande beskattas inte hos den anställde. Vidare gäller att utfallånde belopp endast beskattas i viss utsträckning.

Ett gemensamt drag för de berörda försäkringsförmånerna är att de åt-

njuts i samband med tjänsten eller yrket. Vid en skattereform som syftar till

en neutral beskattning av arbetsinkomster aktualiseras frågan om den nuva-

rande särbehandlingen i skattehänseende bör bestå eller inte.

Nuvarande regelsystem i huvuddrag

Beskattningsregler m.m. TGL eller tjänstegruppliv kan ge ersättning till efterlevande vid dödsfall. Eftersom TGL kan ses som en kapitalförsäkring sker inte någon beskattning av utfallande belopp. Premickostnaden är schablonmässigt bestämd till viss procentsats av lönesumman för dem som omfattas.

Statligt anställda omfattas av ett med TGL jämförbart skydd genom anställningen, dvs. utan att försäkring tecknas. Vissa särskilda kategorier som t.ex. lantbrukare och yrkesfiskare har också ett motsvarande skydd, vilket finansieras i särskild ordning.

Någon beskattning av premiecförmånen sker inte hos den enskilde.

AGB eller försäkring om avgångsbidrag kan ge ersättning vid förlust av anställning och vid långvarig arbetslöshet därefter. Ersättningen kan utgå i s.k. A-belopp., vilket beräknas med utgångspunkt för den friställdes ålder och inkomstbeskattas. Vidare kan ersättning även utgå i form av s.k. B-belopp vars storlek beror av ålder och arbetslöshetens längd. Detta belopp bestäms efter särskild prövning och är skattefritt enligt nuvarande regler.

Premierna är i likhet med vad som gäller för TGL schabloniserade och någon förmånsbeskattning sker inte.

AGS eller avtalsgruppsjukförsäkring kan ge kompletterande ersättning utöver den allmänna försäkringen vid sjukdom och förtidspension. På grund av att AGS enligt nuvarande regler behandlas som en kapitalförsäkrting sker inte någon beskattning av utfallande belopp.

Premierna är schabloniserade och någon förmånsbeskattning sker inte.

TFA eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada kan ge ersättning utöver den allmänna försäkringen bl.a. vid akut sjukdom och invaliditet. Försäkringen är uppbyggd som en av arbetsgivaren tecknad ansvarighetsförsäkring. Principiell skatteplikt föreligger för utfallande belopp, utom såvitt avser s.k. dagersättning vilken kan uppgå till högst 204 kr.

Premierna är schabloniserade och någon förmånsbeskattning sker inte.

Socialavgifter Varken premieförmånen eller utfallande belopp från de berörda försäkringarna är föremål för socialavgifter. De är inte heller förmånsgrundande i socialförsäkringssystemet. Delvis beror detta på att skatteplikten endast är partiell. Förhållandet har emellertid också att göra med uppbyggnaden av socialförsäkringslagstiftningen.

Sammanfattning och allmänna utgångspunkter De berörda försäkringarna är föremål för skattemässig särbehandling därigenom att premicförmånen inte beskattas hos den enskilde samt genom att 334

utfallande belopp beskattas endast delvis. Att premieförmånen inte beskattas har sin bakgrund bl. a. i praktiska skäl som svårigheter att få fram ett rättvisande värde. Tidigare fanns dessutom ett försäkringsavdrag för kapitalförsäkringar.

En annan bakgrund till den skattemässiga särbehandlingen bl.a. vad beträffar utfallande belopp har varit att dessa försäkringar ansetts komplettera den allmänna försäkringen på ett angeläget sätt.

Särbehandlingen av försäkringarna utgör alltså ett klart avsteg från en neutral beskattning av förmåner i tjänsten. I likhet med RINK anser jag att skattereglerna bör omprövas i samband med skattereformen. Utgångspunkten bör därvid vara, att beskattning i princip bör ske antingen för premieförmån eller för utfallande belopp i sin helhet. Vidare bör försäkringsförmånerna beläggas med antingen socialavgifter eller särskild löneskatt.

Övervägande skäl talar alltså för att förslaget i huvudsak genomförs enligt kommitténs grundtankar. De invändningar som rests mot förslaget kan i någon avgörande utsträckning inte heller anses vara av principiell art utan framstår i huvudsak som kostnadsmässiga.

Jag vill upprepa vad kommittén anfört, nämligen att intresset av särbehandling måste vägas mot ett allmänt krav på skattemässig neutralitet och att de sänkta skattesatser som föresläs i reformen bör vägas in. När det gäller socialavgifter är jag medveten om att förutsättningarna kan komma att ändras i något högre grad. Detta är emellertid en konsekvens av att alla skattepliktiga förmåner och ersättningar i tjänsten bör bilda avgiftsunderlag.

Lagrådet har kritiserat förslaget om beskattning av premie för TGL (se nästa avsnitt). Med anledning av lagrådets synpunkter bör förslaget i lagrådsremissen vad beträffar TGL eller tjänstegruppliv inte genomföras i sin föreliggande utformning. I denna fråga har jag för avsikt att återkomma till hösten med förslag till åtgärder som är ägnade att medföra en mer neutral skatte- och avgiftsmässig behandling.

Lagrådet har vidare framhållit att de förslag som rör förmånsgrundande inkomster samt uttag av socialavgifter och särskild löneskatt fordrar ytterligare avgränsningar och preciseringar bl. a. beträffande ersättningar som utgår enligt vissa avtalsförsäkringar. Jag har varit medveten om detta och har för avsikt att i ett senare sammanhang lägga fram förslag till den ytterligare lagreglering som är erforderlig på detta område. Jag kommer emellertid i det följande i samband med behandlingen av de olika avtalsförsäkringarna att ange grunderna för hur enligt min mening uttag av socialavgifter resp. särskild löneskatt bör ske.

Tjänstegruppliv (TGL m.fl.)

Mitt förslag: Inga ändringar vidtas nu beträffande den skatte- och avgiftsmässiga behandlingen. Frågan skall övervägas ytterligare.

RINK:s förslag: RINK föreslär att förmånen av betald premie eller intjänad förmån beskattas hos den anställde eller yrkesverksamme.

Remissinstanserna: Förslaget har fått en omfattande kritik. RFV, som anser det angeläget att de nuvarande särreglerna slopas, tillstyrker dock. För- Säkringsinspektionen anser att det bör övervägas att även i fortsättningen undanta TGL från skatteplikt. Näringslivets skattedelegation framhåller bl.a. praktiska svårigheter. SAF anser det stötande med en beskattning av en premicförmän när något försäkringsbelopp inte är garanterat. Inkomstskatt, socialavgifter och avkastningsskatt skulle komma att minska värdet med ca 65 procent. TCO anser att vägande socialpolitiska mål talar mot beskattning.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande ordning gäller att förmån av fri grupplivförsäkring inte skall tas upp som intäkt (32 § 3 a mom. KL). Drygt två miljoner verksamma i enskild tjänst torde omfattas av TGL, som handhas av AFA (arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag). Premierna är schabloniserade och utgår efter viss procentsats på lönesumman för skilda huvudkategorier. Statligt anställda omfattas av gruppliv genom anställningen, utan premie. För kommunalt anställda finns ett särskilt försäkringsbolag som handhar försäkringen, KFA (Kommunernas försäkringsaktiebolag).

För vissa kategorier gäller ett särskilt försäkringsskydd (GEA). Detta avser lantbrukare, yrkesfiskare, skogsbrukare och renskötare. För lantbrukare sker finansieringen inom ramen för de belopp som tillerkänts jordbruket som kompensation till följd av kostnadsutvecklingen och anpassningen av jordbrukarnas inkomster till den allmänna inkomstutvecklingen. För yrkesfiskare gäller att finansieringen sker genom medel via prisregleringskassan för fisk. För skogsbrukare sker finansieringen över skogsvårdsavgiften och för renskötare över anslaget till ftämjande av rennäringen.

Premien för grupplivförsäkring utgör för närvarande en avdragsgill kostnad i jordbruk eller rörelse (punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 & KL).

Tjänstegruppliv tillkom ursprungligen genom kollektivavtal år 1961 och skattefrihet beslutades år 1963. I och med att flera kategorier alltefter årens lopp fått ett motsvarande försäkringsskydd har reglerna i KL efter hand anpassats härtill.

Redan när de ursprungliga skattereglerna tillkom framhölls i förarbetena att premien formellt borde beskattas. På den tiden var dock premien avdragsgill inom det s.k. försäkringsavdraget. En tyst kvittning förordades därför. Vidare förelåg svårigheter att individualisera premien.

För att TGL m.fl. skall erhålla en skattemässigt neutral behandling krävs det, som kommittén föreslagit, i princip att premien eller intjänad förmån beskattas hos den anställde eller yrkesverksamme.

I det följande kommer jag att ta upp några av de skäl som av remissinstanserna framhållits mot en sådan beskattning. Därefter kommer jag att redovisa min egen bedömning. Försäkringsinspektionen framhäller bl.a. följande. Premiesättningen sker schablonmässigt. Sannolikheten för försäkringsfall varierar emellertid beroende på bl.a. ålder, arbetstid och familjesammansättning. Först vid försäkringsfall får försäkringsgivaren kännedom om vederbörande varit anställd resp. egenföretagare. För att någon skall vara skattskyldig för förmånen av TGL måste det därför i förväg utredas om han verkligen omfattas av försäkringsskyddet. 336

En tänkbar följd av förmånsbeskattning av premickostnaden är att solidariteten mellan försäkringstagare och försäkrade hotas. Det nuvarande systemet innebär att premiekostnaderna fördelas på arbetsgivaren efter antalet anställda. Hänsyn till riskfördelning mellan olika kollektiv tas inte. En möjlig konsekvens kan bli att sådana krav reses, t.ex. lägre premier för yngre kollektiv än för äldre. Vidare kan en följd bli att den anställde vill stå utanför systemet. Det är inte uteslutet att en sädan rätt kan föreligga.

Näringslivets skattedelegation framhåller att lönen även för en anställd som saknar efterlevande ingår i underlaget trots att ersättning aldrig blir aktuell.

TCO anser att det finns vägande socialpolitiska skäl mot beskattning. TGLförsäkringarna ger arbetstagare med hög individuell skaderisk ett livförsäkringsskydd till låg kostnad och utan individuell hälsoprövning. Om TGL-försäkringarna förlorar sin nuvarande kostnadsfördel får grupper med låg skaderisk ekonomiska ineltament att i stället täcka sitt försäktingsbehov genom individuella livförsäkringar. Följden blir ökade kostnader och ett försämrat skydd för mer utsatta grupper.

KFA (Kommunernas försäkringsaktiebolag) anför bl.a. I det enskilda fallet korresponderar oftast inte försäkringsskydd och premie. I ytterlighetsfallet — där arbetsgivaren försummat att teckna avtal med KFA — står KFA ändå försäkringsansvar. Försäkringen har bl.a. tack vare det enkla premiedebiteringsförfarandet mycket låga administrationskostnader. Eftersom endast riskpremie betalas förekommer inget individuellt sparande och det finns alltså inga äterköpsvärden som någon kan få sig tilldelad. Det är felaktigt att likställa denna avtalsförsäkring med individuell kapitalförsäkring där det uppkommer ett sparande över vilket försäkringstagaren kan disponera.

Det har av de avtalsslutande parterna ansetts ligga ett stort socialt värde i att arbetstagaren via sin anställning får ett försäkringsskydd, som snabbt ger hans efterlevande ett betydande ekonomiskt stöd, om han avlider. Samma ståndpunkt har statsmakterna intagit hittills, eftersom man ansett att en särbehandling av bl.a. tjänstegrupplivförsäkringen varit motiverad då den bygger ut det sociala trygghetsnätet på ett angeläget sätt. Enligt styrelsens uppfattning har ingenting inträffat som föranleder en ändring av denna bedömning. Med hänsyn härtill och att värdet av premien, hur värdet än skall bestämmas, är så lågt är det enligt KFA:s styrelses uppfattning rimligt att denna löneförmån inte skall tas upp till beskattning hos arbetstagaren.

Ett bättre beskattningsalternativ skulle vara, med hänsyn till dels möjligheterna att bibehälla försäkringen, dels den enklare skatteadministrationen att de berörda försäkringsbolagen betalade en avgift på premiekostnaderna.

Förenade Liv anser förslaget stötande bl.a. därigenom att beskattning blir aktuell trots att vederbörande i det enskilda fallet kanske inte får ersättning. Enligt bolaget skulle vidare dubbelbeskattning kunna komma i fråga vid samtidiga anställningar. Vidare befarar bolaget att en likabeskattning kan komma att medföra krav på att gå ur TGL-systemet, vilket bygger på solidaritet. I så fall riskeras ett sönderfall.

För egen del gör jag följande bedömning.

Förslaget avseende TGL avviker från kommitténs förslag till beskattningsåtgärder för övriga avtalsförsäkringar så till vida att det tar sikte på en beskattning av genomsnittlig premiekostnad eller intjänad förmån i stället för utbetalade belopp. Motivet för detta är att TGL kan betraktas som en kapitalförsäkring och att belopp som utbetalas från sådana försäkringar inte beskattas enligt nuvarande principer.

22 Riksdagen 198990. Saml. 1. Nr 110 Del I

De belopp som utfaller på grund av TGL beror på arbetstid, ålder vid dödsfallet och efterlevande. I vissa fall utbetalas endast begravningshjälp. För en del kategorier, t.ex. lantbrukare och yrkesfiskare, gäller som förutsättning för försäkringsskydd att vissa intäktskrav är uppfyllda.

Premiesättningen sker emellertid kollektivt efter schablonmässiga grunder. En beskattning av premiekostnad eller intjänad förmån efter samma grunder skulle alltså innebära ett försvagat samband med förekomsten av storleken av försäkringsskydd i det enskilda fallet.

Det bör dock framhållas, att den risk som finns att något ersättningsbelopp inte kommer att betalas ut eller i vissa fall endast kan komma att avse t.ex. begravningshjälp, inte kan anses utgöra något avgörande skäli sig mot att premieförmånen beskattas. Liknande kan också riktas mot en beskattning av förmån av fri kapitalförsäkring i andra fall.

Starka neutralitetsskäl talar i och för sig för att en beskattning av premieförmån beträffande TGL m.m. kommer till stånd enligt de riktlinjer kommittén angett. Jag vill här också skjuta in att samtliga försäkringar alltefter de tillkommit givits en icke-neutral förmånsbehandling vid beskattningen. När nu beskattningen av arbetsinkomster reformeras med den övergripande målsättningen att åstadkomma neutralitet är det av vikt för framtiden att det klargörs att förmåner vid sidan av kontant lön som tillkommit genom avtal mellan arbetsmarknadens parter inte skall behandlas annorlunda än andra anställningsförmåner. Även det talar i sak för att premieförmånen avseende TGL beskattas.

I lagrådsremissen föreslogs att en beskattning av förenklingsskäl borde ske på ett schablonmässigt sätt. Härför talade enligt remissen också att premiekostnaden för arbetsgivaren bestäms efter schablonmässiga grunder.

I lagrådsremissen anförde vidare dåvarande departementschefen följande. För dem som omfattas av TGL bör den procentsats på lönesumman som arbetsgivaren betalar i avgift fördelas på den anställde. Av förenklingsskäl bör procentsatsen inte anknyta till den enskildes månads- eller årsinkomst utan förmånsvärdet bör grundas på en tillämpning av denna procentsats på genomsnittlig inkomst för den kategori som berörs. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, att utfärda verkställighetsföreskrifter härom. För tjänstemän i enskild tjänst gäller att avgiften tas ut i form av ett fast krontal per månad. Det belopp som därvid tas ut bör gälla som förmånsvärde.

Beskattningen av TGL hos den anställde bör alltså vara starkt likformig. Härav följer också att t.ex. individuella skillnader i arbetstid, ålder och familjesammansättning bör lämnas utanför. Skatteplikten bör inte heller påverkas i sådana situationer där den enskilde omfattas av TGL trots att arbetsgivaren av olika skäl inte erlägger någon avgift. I dessa fall bör förmånen anses intjänad.

För statligt anställda — som omfattas av tjänstegrupplivförsäkring utan att premie erläggs — bör de principer gälla som tidigare redovisats. Aven här bör således regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med ledning av de principer som gäller för TGL i enskild tjänst utfärda närmare föreskrifter om vilka förmånsvärden som skall gälla. Vid värderingen bör vidare viss vägledning kunna ges av vad som gäller vid frivillig anslutning till statlig grupplivförsäkring. För sådana speciella grupper som t. ex. värnpliktiga och 338

deltagare i arbetsmarknadsutbildning som omfattas av tjänstegruppliv samtidigt som de erhåller ersättning som är skattefri enligt särskilda bestämmelser, blir någon beskattning av förmånen av grupplivförsäkring inte aktuell eftersom även denna förmån får anses utgöra en del av ersättningen.

För inkomst av näringsverksamhet (de nuvarande inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse) föranleder förslaget att den nuvarande avdragsrätten för premie för grupplivförsäkring slopas.

För de särskilda kategorierna lantbrukare, yrkesfiskare, skogsbrukare och renskötare gäller enligt det föregående att de åtnjuter särskilt försäktingsskydd och att detta finansieras i särskild ordning. Förmånen tas enligt gäl-

lande regler inte upp som intäkt. För dessa bör samma principer som nyss

redovisats tillämpas. Även för dessa bör alltså regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer utfärda föreskrifter om förmånsvärden. I likhet med vad som föreslagits beträffande dem som omfattas av TGL bör alltså beskattningen vara starkt schabloniserad även för dessa kategorier och grundas på genomsnittlig inkomst för berörd kategori. Uppfyller emellertid den skattskyldige inte de grundläggande intäktskrav som kan gälla för försäkringsskydd, bör dock någon beskattning inte komma i fråga.

Med anledning av vissa synpunkter vid remissbehandlingen bör framhållas, att det vid samtidiga anställningar under ett beskattningsår för närvarande ankommer endast på huvudarbetsgivaren att dra preliminär skatt på olika löneförmåner. Kontrolluppgiftsskyldighet och skyldighet att betala socialavgifter åvilar däremot även arbetsgivare som inte är huvudarbetsgivare.

För premieförmån avseende TGL och motsvarande bör socialavgifter tas ut. Förmånen bör anses förmånsgrundande i socialförsäkringshänseende.

Förslaget föranleder ändringar i 32 § 3 a mom. och justeringar i de regler som gäller för näringsverksamhet enligt förslaget, punkt 12 av anvisningarna

till 22 § och punkt 23 av anvisningarna till 23 §.

Lagrådet avstyrker i sitt yttrande förslaget om införande av skatteplikt för förmån av fri grupplivförsäkring enligt den i lagrådsremissen föreslagna utformningen. Lagrådet anför bl.a. att det krävs att förutsättningarna för skattskyldighet och de principer som skall iakttas vid utformningen av schablonerna anges med tillbörlig precision. Jag ansluter mig till de skäl lagrådet anför mot den föreslagna lösningen. Ändringsförslagen i lagrådsremissen bör alltså inte genomföras.

Det anförda innebär emellertid ett avsteg från grundregeln att förmåner på grund av tjänsten, innefattande förmåner vid sidan av kontant lön utgör skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras av de svårigheter som på grund av den speciella uppbyggnaden av tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med att uppnå en likformig och neutral förmånsbeskattning hos den enskilde.

Mitt ställningstagande innebär alltså att en förmånsbeskattning inklusive uttag av socialavgifter enligt de riktlinjer som föreslogs i lagrådsremissen inte bör komma till stånd. Det finns emellertid anledning att söka finna ett alternativt system för beskattning som tillgodoser den typ av krav på avgränsningar och preciseringar som lagrådet nämner i sitt yttrande. Jag avser

att i höst återkomma med förslag i denna fråga.

Avgångsbidrag (AGB m.fl.)

Mitt förslag: Utfallande belopp från AGB och motsvarande utgör i sin helhet skattepliktig intäkt av tjänst. Den nuvarande skattefriheten för s.k. B-belopp och motsvarande slopas. Utbetalningarna bör beläggas med särskild löneskatt och bör inte bli förmånsgrundande.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. RFV tillstyrker. Försäkringsinspektionen anser att förslaget kan innehålla vissa inslag av retroaktiv beskattning. Näringslivets skattedelegation och SAF anser att AGB utgör en sakförsäkring resp. konjunkturberoende riskförsäkring. TCO godtar förslaget.

Skälen för mitt förslag: AGB celler s.k. kollektiv försäkring om avgångsbidrag kan ge kontant ersättning vid förlust av anställning t.ex. vid driftsinskränkning eller av hälsoskäl samt långvarig arbetslöshet därefter. Ersättning kan utgå is.k. A- och B-belopp eller motsvarande. Storleken av A-beloppet sammanhänger med åldern vid försäkringsfallet, medan B-beloppet beror även av arbetslöshetens längd. B-beloppet utbetalas efter särskild prövning. För avgångsersättningar till statligt anställda saknas numera motsvarighet till den fria prövningen inom AGB:s s.k. B-belopp. Motsvarande gäller kommunalt anställda.

De nuvarande beskattningsreglerna (32 § I mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 § KL) innebär att den del av det s.k. B-beloppet som uppgår till högst två gånger basbeloppet (för närvarande 59 400 kr.) undantas från beskattning.

Samma regler gäller i princip om staten betalar ut ersättning enligt samma grunder. Avgångsersättning till arbetstagare som omfattas av det s.k. trygghetsavtalet mellan PTK och arbetsgivarorganisationen följer samma regler.

AGB beskrivs i förarbetena till de ursprungligen införda beskattningsreglerna (prop. 1967:39) som en skadeförsäkring i samband med tjänst. Departementschefen ansåg att fullständig skattefrihet inte kunde komma i fråga för utfallande belopp, men ville inte motsätta sig någon form av skattelindring vid ömmande omständigheter. Sådana omständigheter kunde generellt anses föreligga vad beträffar det s.k. B-beloppet.

Med hänsyn till reformens inriktning i stort mot en neutral beskattning av förmåner på grund av tjänsten anser jag att de nuvarande undantagsreglerna för s.k. B-belopp inom AGB och motsvarande bör omprövas. Eftersom utbetalningarna avser ersättning för inkomstbortfall bör de alltså i sin helhet utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Försäkringsinspektionen framhåller i sitt remissyttrande att förslaget kan ha inslag av retroaktiv beskattning eftersom premier och reservavsättningar delvis har beräknats med hänsynstagande till skattefrihet. Inspektionen påpekar dock att detta endast motsvarar en del av utbetalda belopp.

Givetvis innebär förslaget om beskattning av utfallande belopp i sin helhet 340

att förutsättningarna ändras något för AGB m.fl. anordningar. Det förhållandet att premier m.m. beräknats med hänsyn till tidigare regler medför inte att förslaget innefattar en otillåten retroaktivitet i regeringsformens mening. I sammanhanget vill jag framhålla att skattefrihet för s.k. B-belopp och motsvarande, enligt de övergångsregler jag förordar, skall gälla även framdeles om anställningen upphört före reformens ikraftträdande den 1 januari 1991.

För närvarande erläggs inte socialavgifter för ersättningar från AGB m.fl. anordningar. Ersättningarna är inte heller förmånsgrundande. Med hänsyn till karaktären av engångsbelopp och då ersättningarna betalas ut sedan anställningen upphört såsom vid pension bör särskild löneskatt erläggas av den som verkställer utbetalningarna. Ersättningarna bör därmed inte heller bli förmånsgrundande.

Förslaget föranleder ändringar i 32 § I mom. KL samt att punkt 11 av anvisningarna till 32 § slopas. |

Gruppsjukförsäkring (AGS m.fl.)

Mitt förslag: Belopp som utfaller på grund av gruppsjukförsäkring som t.ex. AGS och motsvarande utgör skattepliktig intäkt av tjänst eller i förekommande fall näringsverksamhet.

Utbetalningar från AGS och motsvarande bör beläggas med socialavgifter och blir förmånsgrundande. I det fall utbetalningarna avser att komplettera förtidspension bör endast särskild löneskatt tas ut. Sistnämnda ersättningar bör inte bli förmånsgrundande.

RINK:s förslag: överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande. RFV tillstyrker. Försäkringsinspektionen förordar närmare överväganden i fråga om övergångsregler, för det fall förslaget genomförs. Näringslivets skattedelegation avstyrker bestämt förslaget. SAF anser det orimligt att dagens arbetsgivare åläpgs att retroaktivt ta över ansvaret för utfästelser som gjorts av tidigare arbetsgivare. Svenska Revisorsamfundet SRS och TCO tillstyrker.

Skälen för mitt förslag: AGS, som tillkom i början av 1970-talet, fungerar som ett komplement till den allmänna försäkringen och ger ersättning vid sjukdom som varar åtta dagar eller mer. Ersättning kan också utgå som komplement till förtidspension eller sjukbidrag.

Ett motsvarande försäkringssystem finns för bl.a. lantbrukare och yrkesfiskare. För statsanställda gäller numera att inget sjukavdrag görs för dem som har arbetsgivarinträde under de första tre månadernas sjukdom.

AGS betraktas i skattehänseende som en kapitalförsäkring, vilket innebär att utfallande belopp inte beskattas. I övrigt innebär nuvarande skatteregler, att förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, enligt 32 § 3 a mom. KL ej tas upp som intäkt.

Motsvarande skattemässiga behandling gäller för lantbrukare, yrkesfiskare, skogsbrukare och renskötare.

Skattefriheten utgör i grunden ett undantag från eljest gällande principer. I samband med reglernas tillkomst betraktades skattefriheten som ett provisorium. I prop. 1974:90 anförde departementschefen bl.a. att gruppsjukförsäkringen byggde ut det sociala trygghetssystemet på ett angeläget sätt samt att man i fråga om AGS kunde godta ett avsteg från principen att utgående ersättningar med anledning av anställning skall bli föremål för beskattning.

Näringslivets skattedelegation och SAF framhåller bl.a. följande i sina remissyttranden över kommitténs förslag.

Försäkringen är en ren riskförsäkring utan sparmoment. Ett rimligt antagande är att krav kommer att ställas på oförändrade förmåner i avtalsförhandlingar. Under alla förhållanden kan arbetsgivarna inte rimligen åläggas ett ansvar för hittills gjorda utfästelser.

Förmånsvärdet kan — vid oförändrad kostnad för arbetsgivarna — bli sänkt med ca 45 procent som en följd av förslaget. Det är orimligt att dagens arbetsgivare åläggs att retroaktivt ta över ansvaret för gjorda utfästelser av tidigare arbetsgivare. Försäkringen måste därför omprövas med utgångspunkt från nuvarande kostnads- och premienivå. Socialavgifts- och grundavgiftshanteringen innebär dessutom en ansenlig administrativ påfrestning.

Som en del i skattereformen anser jag att tiden nu är inne att ompröva skattefriheten för ersättningar från AGS m.fl. Eftersom utbetalningarna utgör ersättning för inkomstbortfall bör dessa belopp beskattas. AGS bör i detta sammanhang behandlas på samma sätt som en pensionsförsäkring.

Som jag antytt beträffande AGB innebär förslaget även för AGS m.fl. givetvis att förutsättningarna ändras för dem som berörs. Detta är emellertid en oundviklig följd av förslaget som bör ses mot bakgrund av reformen i stort.

En fråga som berörts av försäkringsinspektionen är hur övergångsfallen bör behandlas. Frågan har också anknytning till vad näringslivets skattedelegation och SAF anfört. Inspektionen framhåller bl.a. följande. Beskattningen av redan nu och i framtiden utgående sjukförmåner från AGS kan tänkas bli finansierad av den sjuke själv genom en lägre nettosjukpenning. Kompensationsnivån — 95 procent — av inkomstbortfallet efter skatt — skulle alltså sänkas. Detta skulle innebära ett brott mot de utfästelser som gjorts till den som uppbär ersättning från AGS när reformen träder i kraft. En sådan förändring skulle vara särskilt beklaglig eftersom dessa inte har möjlighet att skaffa sig kompletterande skydd på annat sätt.

Ett alternativ som troligen kommer att aktualiseras är att förmånerna höjs åtminstone för den nyssnämnda kategorin av försäkrade så att förmånerna efter skatt motsvarar ungefär vad som utgår i dag. Det försäkringsbolag som handhar försäkringen i fråga, Arbetsmarknadsförsäkringar sjukförsäkringsaktiebolag, AMF (s), har dock inte möjlighet att göra detta på annat sätt än genom en premiehöjning (om inte solvensen skall sättas i fara). Enligt uppgift kräver ett 30-procentigt skatteuttag på utgående sjukförmåner, för oförändrade förmåner, att avsatta reserver höjs med nästan 50 procent eller, i kronor räknat, ungefär tio miljarder. Detta belopp skulle med andra ord behöva tillskjutas av arbetsgivarna.

Om utredningsförslaget genomförs är det mot den nu angivna bakgrunden rimligt att det införs övergångsbestämmelser som medger fortsatt skattebefrielse för alla vid reformens införande pågående sjukfall.

Försäkringsinspektionens förslag om fortsatt skattefrihet för de ersättningar som föranleds av vid reformens införande pågående sjukfall synes välgrundat. Förslaget har dessutom biträtts av LO och SAF. Även RINK har föreslagit en liknande övergångsregel. Skattefrihet bör alltså gälla för ersättningar från AGS m.fl. om försäkringsfallet har inträffat före den 1 januari 1991.

Utbetalningar från AGS beläggs för närvarande inte med socialavgifter. I fortsättningen bör den som verkställer utbetalningarna erlägga socialavgifter och ersättningen bli förmånsgrundande. I det fall ersättning från AGS utges såsom ett komplement till förtidspension bör endast särskild löneskatt tas ut och ersättningen inte vara förmånsgrundande.

Förslaget föranleder ett tillägg till 32 § 3 a mom. KL av innebörd att utfallande belopp från fri gruppsjukförsäkring skall tas upp till beskattning. Även de motsvarande reglerna för egenföretagare (punkt 12 av anvisningarna till 22 §) behöver justeras. Förslaget föranleder vidare vissa justeringar i de regler som berör kontrolluppgifter. Vad gäller de författningsändringar som krävs beträffande kontrolluppgifter avser jag att återkomma senare.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Mitt förslag: Den nuvarande skattefriheten för s.k. dagersättning från TFA slopas.

Ersättning från TFA bör beläggas med socialavgifter och bli förmånsgrundande. I det fall invaliditetsersättning utbetalas bör i regel endast särskild löneskatt utgå och ersättningen bör inte vara förmånsgrundande.

RINK:s förslag: överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: RFV, försäkringsinspektionen, Svenska Revisorsamfundet SRS och TCO tillstyrker i princip. SAF avstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: TFA kan beskrivas som en av arbetsgivaren tecknad ansvarighetsförsäkring. Den kan ge den enskilde ersättning utöver socialförsäkringen, bl.a. under akut sjukdomstid och vid invaliditet. Vid sjukdom sammanlagt åtta dagar eller mer kan ersättning utgå för faktisk inkomstförlust. .

Försäkringen torde omfatta i stort sett hela arbetsmarknaden. För statligt anställda gäller ett motsvarande försäkringsskydd genom ett personskadeavtal.

Enligt 19 § KL är ersättning på grund av kollektiv ansvarighetsförsäkring inte skattepliktig till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid som den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kr. och för övriga dagar till högst 6 kr för dag.

Skattefriheten för den schabloniserade s.k. dagersättningen från TFA infördes som ett provisorium år 1975. Tillsammans med beskattad sjukpenning antogs ersättningen ge full kompensation för den enskilde.

Under senare tid har villkoren för TFA ändrats bl.a. på kollektivavtalsområdet. Fr.o.m. 1985 utgår inte längre dagersättning under akut sjukdomstid med schablonbelopp de första 30 dagarna. Ersättning utgär i stället för faktisk inkomstförlust, vilket medför principiell skatteplikt enligt vanliga regler. I vissa fall kan dock förekomma, att schablonersättning på grund av de äldre villkoren fortfarande utbetalas.

Den skattefrihet som fortfarande kan föreligga för s.k. schabloniscrad dagersättning från TFA bör av neutralitetsskäl slopas. Mot bakgrund av att den del av ersättningen som för närvarande kan vara skattefri uppgär till ringa belopp, torde någon övergångsbestämmelse inte vara erforderlig för dessa fall.

För närvarande gäller att ersättning från TFA varken beläggs med socialavgifter eller är förmånsgrundande. I samband med reformen bör den som verkställer utbetalningen erlägga socialavgifter och ersättningarna bli förmånsgrundande, om ersättningen avser att täcka inkomstbortfall under akut sjukdomstid. Motsvarande bör gälla sådan invaliditetsersättning som i vissa fall kan utgå som periodiscerad livränta och som beräknas med ledning av den faktiska inkomsten före skadetillfället. Sådan ersättning får anses utgöra kompensation för mistad inkomst. I det fall ersättningen avser bestående arbetsoförmäga bör endast särskild löneskatt tas ut och ersättningen inte vara förmånsgrundande.

Förslaget föranleder ändringar i 19 § KL samt i de regler som berör egenföretagare, enligt förslaget punkt 12 av anvisningarna till 22 §.

5.3.2.3 Vissa kostnadsersättningar

Inledning Det är enligt min mening angeläget av likformighetsskäl att samma beskattningsregler gäller för såväl offentligt som privat anställda. Vid reformeringen av traktamentsbeskattningen har jag därför föreslagit att nuvarande skillnader i reglerna avseende behandlingen av dessa gruppers traktamenten skall upphöra. Således bygger förslagen till den framtida traktamentsbeskattningen, i likhet med nuvarande regler för privatanställda, på att traktamentsersättning är skattepliktig och att avdrag för ökade levnadskostnader medges med vissa schablonbelopp.

Även den skattemässiga behandlingen av övriga kostnadsersättningar bör vara lika för offentligt resp. privat anställda. Dessa ersättningar bör således I princip tas upp som intäkt medan avdrag medges för uppkomna omkostnader. Undantag kan dock behöva göras för vissa speciella fall. Här avser jag att behandla bl. a. de kostnadsersättningar som nämns i 32 § 3 mom. KL utom såvitt avser resekostnads- och traktamentsersättning, vilka jag tar upp

i annat sammanhang (avsnitt 5.3.3).

I detta sammanhang vill jag nämna att de förslag som jag nu lägger fram inte torde ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få ett s. k. schablonavdrag enligt de rekommendationer som RSV meddelat avseende beskattning av ersättningar m. m. i samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1989:12). 344

Beskattning av vissa förmåner, m. m.

Mitt förslag: Den nuvarande skattefriheten slopas för ersättning från Nordiska ministerrådet i samband med det nordiska tjänstemannautbytet, kostnadsersättning för vård i enskilt familjehem, förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser, å stat uppförd häst- och båtlega samt viss hästgottgörelse.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RINK föreslår dock att kostnadsersättning för vård i enskilt familjehem skall vara skattefri och att utlandstillägg och därmed likställd förmån samt ersättning från SIPRI skall beskattas.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget att statliga och kommunala kostnadsersättningar i princip görs skattepliktiga och att avdrag medges för uppkomna kostnader. Beträffande utlandstillägg till UD- och STDA-personal stationerad utomlands anser dock flera remissinstanser — SAV, utlandslönenämnden, kammarrätten i Stockholm, TCO, SACOISR och Sveriges Uppbördschefer — att den nuvarande skattefriheten bör behållas. BL. a. framhålls att en beskattning av utlandstilläggen inte skulle få någon statsfinansiell effekt men leda till kraftigt ökad administration. Det framhålls också att de personalkategorier som berörs till skillnad från privatanställda inte tillåts bli beskattade i tjänstgöringslandet. Kammarrätten i Göteborg föreslär att kostnadsersättning för vård i enskilt familjehem bör vara skattepliktig och hävdar att likformighetsskäl talar för detta.

Skälen för mitt förslag: I 32 § 3 mom. andra stycket KL anges att skattefrihet råder för vissa kommunala kostnadsersättningar och för kostnadsersättningar som bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med arbete inom ramen för det nordiska tjänstemannautbytet samt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI). De kostnadsersättningar från SIPRI som undantagits från beskattning är av ungefär samma slag som de som undantagits för personal vid utrikesförvaltningen. Jag kommer strax att närmare behandla mitt ställningstagande beträffande vilka beskattningsregler som bör gälla för kostnadsersättning som utges av SIPRI och för personal vid utrikesförvaltningen.

Bakgrunden till att nämnda kostnadsersättning från Nordiska ministerrådet vid nordiskt tjänstemannautbyte inte utgör skattepliktig inkomst torde främst vara det nära sambandet som arbete inom den institutionen har med arbete i statlig tjänst. Mot bakgrund av de överväganden jag tidigare redovisat om att jämställa den skattemässiga behandlingen av statliga och privata kostnadsersättningar bör den nu aktuella särbehandlingen slopas.

Även kostnadsersättning för vård av person i enskilt familjehem upptas bland de intäkter som -undantagits från skatteplikt i 32 § 3 mom. KL. Till ledning för inkomsttaxeringen har RSV utarbetat anvisningar m. m. vari rekommenderas att vissa på särskilt sätt beräknade ersättningar godtas som högsta omkostnadsbelopp (RSV Dt 1985:11). Vidare har Svenska kommun- 345

förbundet efter samråd med RSV utarbetat rekommendationer avseende ekonomiska ersättningar inom familjevården för barn och vuxna (cirk. 1984:54).

RINK har i sina överväganden redogjort för för- och nackdelar med att göra dessa kostnadsersättningar skattepliktiga. Kommittén befarar att en del praktiska svårigheter kan uppstå. Tvister kan väntas uppkomma mellan skattskyldiga och skattemyndigheter angående kostnadsavdragens storlek på grund av att dessa kostnader ofta kan vara särskilt svåra att beräkna. Å andra sidan synes enligt kommittén även nuvarande regler kunna medföra vissa problem genom att en kommun kan beteckna en ersättning som kostnadsersättning även om den kraftigt skulle överstiga de verkliga kostnaderna i det enskilda fallet. Kommitténs slutsats är dock att fördelarna med en bibehållen skattefrihet för dessa ersättningar överväger nackdelarna.

För egen del finner jag RINK:s betänkligheter mot att göra denna kostnadsersättning skattepliktig överdrivna. En lämplig ordning kan vara att låta de av RSV i dag rekommenderade högsta omkostnadsbeloppen utgöra en schablon med vilken avdrag får göras om den skattskyldige inte kan visa att hans kostnader varit högre. Överskjutande kostnadsersättning skulle i enlighet med detta bli skatte- och avgiftsgrundande. Det bör ankomma på RSV att utfärda rekommendationer härom.

I linje med vad jag nu föreslagit ligger vidare dels att skattefriheten slopas för kommunala kostnadsersättningar, dels att den möjlighet tas bort enligt vilken RSV kan förklara att även motsvarande kostnadsersättning från annan offentlig institution ej skall upptas till beskattning.

Vad slutligen angår den i 32 § 3 mom. KL nämnda skattefriheten för förvaltningskostnadsbidrag och anslag till andra expenser, å stat uppförd hästoch båtlega samt viss hästgottgörelse torde denna numera i allt väsentligt sakna betydelse. I vilket fall saknas några bärande skäl att behålla skattefriheten för dessa bidrag.

Mitt förslag föranleder ändring i 32 § 3 mom. KL samt slopande av punkt 7 av anvisningarna till nämnda paragraf.

Fortsatt undantag från beskattning i vissa fall

Mitt förslag: Vissa kostnadsersättningar som utges av SIPRI, ersättning för flyttningskostnad, vissa ersättningar till värnpliktiga samt understöd vid arbetskonflikt skall även i fortsättningen undantas från beskattning. Undantag skall även göras beträffande uttandstillägg och därmed likställd förmån.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt utom såvitt avser kostnadsersättning som utges av SIPRI och utlandstillägg. RINK föreslår att sådan ersättning görs skattepliktig. Likaså föreslås att utlandstilläggen blir skattepliktiga.

Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det stora flertalet remissinstanser. 346

för utlandstillägg och därmed likställd förmån för utom riket stationerad personal vid utrikesförvaltningen har varit gällande sedan kommunalskattelagens tillkomst. År 1966 utvidgades skattefriheten till att också omfatta personal i svensk biståndsverksamhet.

I punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL anges vilka förmåner som anses som likställda med utlandstillägg. Dessa är fri bostad med uppvärmning och belysning, bostadskostnadsersättning eller däremot svarande förmån, bidrag för resa till Sverige för semester, barntillägg, utbildningsbidrag, barnresebidrag, ersättning för hållande av bil och flyttningsbidrag.

I lagrådsremissen föreslogs i likhet med RINK att nämnda utlandstillägg skulle göras skattepliktiga. Motivet för detta var att söka uppnå så stor likformighet som möjligt eftersom i huvudsak alla andra former av kostnadsersättningar också bör bli skattepliktiga oavsett om ersättningarna utgetts i statlig eller enskild tjänst. Övervägande skäl talar fortfarande på sikt för en sådan lösning. Med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder för utrikesförvaltningen kräver emellertid frågan ytterligare belysning och överväganden. Jag anser därför att nuvarande ordning med skattefria kostnadsersättningar såsom utlandstillägg såvitt avser utrikesförvaltningen och personal i svensk biståndsverksamhet kan bibehållas tills vidare.

När det gäller de regler från år 1980 som föreskriver skattefrihet för kostnadsersättning från SIPRI grundades dessa närmast på den omständigheten att det var svårt att rekrytera sådana kvalificerade utländska forskare som behövdes för att den aktuella verksamheten skulle kunna bedrivas på avsett sätt. Som stöd för att införa nämnda skattefrihet åberopades den särställning som SIPRI intar. Institutet är närmast att jämställa med ett mellanstatligt organ. Betryggande garantier mot missbruk av skattefriheten ansågs föreligga genom svenska statens insyn i SIPRI:s ekonomi. Det påpekades också att undantagsregeln i realiteten inte skulle få alltför vittgående konsekvenser eftersom ersättningen var av den arten att avdrag ändå torde ha kunnat påräknas vid taxeringen för de kostnader som skulle komma att ersättas. De kostnadsersättningar som avses är enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL tillägg för ökade levnadskostnader, förmån av fri bostad eller bostadskostnadsersättning samt ersättning för skolavgifter för barn och ersättning för flyttningskostnader.

För egen del anser jag att de särskilda skäl som låg till grund för att undanta kostnadsersättning som utgetts av SIPRI från beskattning fortfarande

äger giltighet. Skattefrihet i det fallet bör således råda även i fortsättningen.

Vad därefter angår flyttningskostnadsersättning undantas statlig sådan ersättning från skatteplikt enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § KL. Utges sådan ersättning i enskild tjänst är även den undantagen från skatteplikt under vissa förutsättningar enligt andra stycket i 32 § 4 mom. KL. En strikt likformighet enligt de principer jag tidigare berört beträffande beskattning av kostnadsersättning skulle leda till att även ersättning för flyttningskostnad blev skattepliktig. Starka skäl av bl. a. arbetsmarknadspolitisk art, talar emellertid för fortsatt skattefrihet för flyttningskostnad för samtliga kategorier anställda.

Särskilda skäl gör sig också gällande för att låta nuvarande skattefrihet råda även fortsättningsvis beträffande vissa ersättningar till värnpliktiga samt sådant understöd som utges till arbetstagare vid arbetskonflikt.

Jag föreslår därför att nuvarande skattefrihet bibehålls i dessa delar.

Förslaget innebär ändringar i 32 § 3 och 4 mom. KL.

5.3.2.4 Inkomster från bär-, svamp- och kottplockning

Mitt förslag: Nuvarande skattefrihet för inkomster från bär-, svampoch kottplockning avskaffas.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av en stor majoritet av remissinstanserna. Det avstyrks dock av kammarrätten i Stockholm, LRF och Riksidrottsförbundet.

Skälen för mitt förslag: Enligt 19 § KL räknas inte till skattepliktig inkomst intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kr., såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån. I 20 §& KL finns en regel om att kostnader motsvarande skattefria intäkter av detta slag inte får dras av.

Den nu nämnda särregleringen grundar sig på önskemålet om att stimulera ett ökat tillvaratagande av viktiga naturtillgångar. Mot detta står emellertid de strävanden som jag tidigare berört, nämligen att skapa en så neutral beskattning av arbetsinkomster som möjligt. Av neutralitetsskäl och med hänsyn till de sänkta skattesatser för arbetsinkomster som jag också föreslår bör särregleringen avseende skattefrihet för inkomster av bär-, svamp- och kottplockning nu kunna slopas.

Förslaget föranleder ändringar i 19 och 20 §§ KL.

5.3.2.5 Ersättningar till utländska forskare

Mitt förslag: Den särskilda skattelättnad för utländska gästforskare, som innebär att endast 70 30 av lönen är skattepliktig, slopas. Nuvarande skattefrihet för kostnadsersättningar till sådana forskare kvarstår oförändrad.

RINK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. RINK föreslår emellertid att även kostnadsersättningarna beskattas.

Remissinstanserna: Frågan tas upp av tre remissinstanser. Näringslivets skattedelegation och styrelsen för teknisk utveckling accepterar att lönen görs fullt skattepliktig men motsätter sig att kostnadsersättningarna görs skatte-

De skäl som anförs är att rekryteringen av utländska forskare skulle försvåras om nuvarande regler helt avskaffades.

Skälen för mitt förslag: Särreglerna om skattelättnader för utländska forskare som tillfälligt arbetar i Sverige tillkom år 1984 (prop. 1984/85:76, SkU 22, rskr. 70, SFS 1984:947). Reglerna är endast tillämpliga vid tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. Skattelättnad kan medges under en längsta tid av två år — eller om särskilda skäl finns — längst fyra år under en tioårsperiod.

Skattelättnaderna bestär i dels att forskaren endast behöver ta upp 70 96 av lönen till beskattning, dels att han inte behöver skatta för viss kostnadsersättning. Således undantas från beskattning ersättning för kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet, för flyttning till eller från Sverige, för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och hemlandet eller i form av avgifter för barns skolgång här i landet samt slutligen för förmån av fri eller delvis fri bostad.

En särskild forskarskattenämnd som är knuten till RSV prövar om förutsättningarna för skattelättnaderna är uppfyllda.

Sedan forskarskattenämndens verksamhet påbörjades år 1985 och fram till och med år 1989 har 215 ärenden inkommit till nämnden. Därav har 182 ärenden prövats i sak vilket lett till bifall i 82 fall och avslag i 75 fall samt förlängning av tidigare bifallsbeslut i 22 ärenden och vägrad förlängning i 3 ärenden. Tendensen är att det under de senaste åren har meddelats fler bifalls- än avslagsbeslut.

På grundval av sina beräkningar kom RINK fram till att ett bibehållande av nuvarande skattelättnadsregler för utländska forskare skulle innebära en överkompensation, i vissa fall en kraftig sådan, om marginalskattesatserna nedsattes på det sätt som utredningen föreslog. Kommitténs beräkningar grundades på ett antagande om 30 6 kommunalskatt på årslöner upp till 200 000 kr. och en statlig skatt om 20 §e för inkomster däröver. Vidare förutsattes ett oförändrat grundavdrag.

Förutsättningarna kommer som tidigare framgått att bli något förändrade jämfört med vad RINK utgick från. Den genomsnittliga kommunalskatten överstiger numera 31 §t. Vidare föreslår jag att den statliga inkomstskatten om 20 66 tas ut från och med en taxerad inkomst om 180 000 kr.

RINK:s slutsats, att ett slopande av samtliga skattelättnader för utländska forskare enligt 1984 års lag endast skulle innebära smärre förändringar till följd av skattereformen, anser jag emellertid fortfarande vara riktig trots de ändrade förutsättningarna. Jag vill dock inte gå så längt i mitt förslag som RINK har gjort.

Bakgrunden till skattelättnaderna enligt 1984 års lag är i princip densamma som för bestämmelserna om skattefrihet för kostnadsersättningar som utges av SIPRI, dvs. rekryteringssvårigheter av kvalificerade utländska forskare till Sverige. Jag har beträffande kostnadsersättningar som utges av SIPRI föreslagit att dessa även fortsättningsvis bör vara skattefria. I konse-

kvens härmed bör även skattefriheten beträffande kostnadsersättningar enligt 1984 års lag kvarstå.

Mitt förslag innebär sammanfattningsvis att 1984 års lag justeras endast i så måtto att skattelättnaden för 30 96 av löneinkomsten slopas och att forskarskattenämnden även fortsättningsvis beslutar om huruvida förutsättningarna är uppfyllda för skattefrihet för kostnadsersättningarna. Övergångsvis innebär detta att det även efter den 1 januari 1991 kan finnas forskare som åtnjuter skattelättnad beträffande löneinkomster enligt beslut som forskarskattenämnden fattat enligt de äldre reglerna. Denna situation är dock relativt snabbt övergående eftersom de medgivna skattelättnaderna är tidsbegränsade.

Förslaget innebär att ändring vidtas i 13 § och att 4 § slopas i den tidigare nämnda lagen.

5.3.2.6 Stipendier

Mitt förslag: Frågan om hur den skattemässiga behandlingen av sti-

pendier skall utformas bör anstå i avvaktan på att stiftelse- och före-

ningsskattekommitténs betänkande i denna del har beretts.

Skälen för mitt förslag: RINK har rent allmänt förespråkat att den nuvarande skattefriheten för stipendier enligt 19 § KL bör slopas. Av skäl som anges i utredningsbetänkandet (del III s 107 ff) föreslår kommittén emellertid att de närmare övervägandena i frågan bör överlåtas på stiftelse- och föreningsskattekommittén.

Den kommittén har enligt sina direktiv (dir. 1988:6) i uppdrag att se över inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar. Kommittén har också möjlighet att ompröva skattereglerna för bidrag från kvalificerat allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1989:45) har regeringen även gett kommittén i uppdrag att utreda beskattningen av stipendier och liknande bidrag också i fall där utgivaren inte är kvalificerat allmännyttig organisation. Detta senare uppdrag bör enligt direktiven redovisas senast den 1:juni 1990. Avsikten är att en eventuell lagändring skall kunna träda i tillämpning samtidigt med övrig lagstiftning i den andra etappen av skattereformen, dvs. den 1 januari 1991.

Jag får således sedan kommittén redovisat sina förslag återkomma till frågan.

5.3.3 Traktamentsbeskattning m.m.

Inledning Jag har tidigare (avsnitt 5.3.2.3) behandlat grunderna för beskattningen av kostnadsersättningar. Mitt förslag innebär bl. a. att även kostnadsersättningar till anställda i offentlig tjänst i princip skall bli skattepliktiga och att avdrag skall få göras för däremot svarande kostnader på samma sätt som gäller för privatanställda. Jag avser att nu närmare behandla reglerna på trakta- 350 mentsbeskattningsområdet.

Som RINK redogjort för är för närvarande statliga och kommunala traktaments- och resekostnadsersättningar undantagna från skatteplikt, bortsett från traktamentsersättning vid resa i tjänsten som inte varit förenad med övernattning. I enskild tjänst gäller däremot att ersättningarna är skattepliktiga och att avdrag får göras härifrån i den mån de kostnader som svarar mot ersättningarna är att anse som avdragsgilla enligt de grundläggande reglerna i 33 § KL med anvisningar.

Mot denna ordning har under årens lopp riktats åtskillig kritik. I det betänkande (SOU 1983:3, Skatteregler om traktamenten) som traktamentsbeskattningssakkunniga avgett och som närmast legat till grund för RINK:s ställningstagande i dessa frågor, föreslogs att den principiella skattefriheten för statliga och kommunala traktamenten skulle avskaffas.

RINK har undersökt främst tre modeller för en reformering av de nuvarande reglerna. Av dessa utgår en från att arbetsgivaren normalt direkt betalar eventuella kostnader för den anställde vid tjänsteresor och att traktamentsersättningar o. d. i princip blir skattepliktiga utan avdragsrätt. Den andra innebär i stort att ersättningarna görs skattepliktiga och att avdrag enligt grundregeln bara medges för styrkta merkostnader. En modifierad variant av denna modell är att medge avdrag enligt vissa schabloner på sätt som sker för anställda i privat tjänst som uppburit traktamenstersättning. Den tredje utgår från att även ersättningar i enskild tjänst görs skattefria.

RINK anser att den sistnämnda modellen inte är realistisk. Jag delar denna uppfattning.

Om reformens inriktning mot en neutral beskattning skall kunna uppfyllas även på traktamentsområdet krävs det att dessa ersättningar görs skattepliktiga. Den förstnämnda modellen som delvis bygger på detta synsätt måste emellertid avvisas bl. a. mot bakgrund av de problem som kan uppstå om arbetsgivaren av olika skäl inte betalar den anställdes kostnadsökning.

RINK:s förslag innebär att de nämnda ersättningarna blir skattepliktiga även för anställda i stat eller kommun och att avdrag medges med antingen styrkta merkostnader — varvid stränga krav ställs på utredning — eller enligt schablonmässiga grunder med skilda belopp för olika situationer. Jag delar denna grundsyn, mot vilken någon avgörande invändning inte heller riktats.

I det följande avser jag att närmare behandla de frågor som är förenade med traktamentsbeskattningen. Jag kommer därvid att, i likhet med RINK, föreslå åtgärder som syftar till att klarare än nu markera att det endast är de merkostnader som uppstår vid tjänsteresor som är avdragsgilla.

5.3.3.1 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa

Mitt förslag: Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa med-

ges endast om tjänsteresan varit förenad med övernattning utom den

vanliga verksamhetsorten.

Avståndskravet när det gäller att bestämma den vanliga verksam-

hetsorten utvidgas till 50 km för både privat- och offentliganställda,

räknat från den skattskyldiges tjänsteställe eller bostad. Vidare av-

skaffas de nuvarande särbestämmelserna för tätorter.

Avdraget skall i princip motsvara traktamentet om detta hålls inom

vissa beloppsramar. Endast en avdragsschablon för merkostnader för

måltider och småutgifter skall gälla under en tremånadersperiod. Det

maximala avdragsbeloppet under denna period reduceras jämfört

med de schablonbelopp som nu gäller.

För skattskyldiga som inte erhåller traktamente medges avdrag för

de merkostnader som den skattskyldige visar eller med ett schablon-

belopp.

Även privatanställda som uppburit traktamente skall få avdrag för

faktiska övernattningskostnader eller enligt schablon.

Avdraget för merkostnader för måltider m. m. maximeras till

150kr. per dag under tremånadersperioden för skattskyldiga som

uppburit traktamente. Härefter reduceras det i de fall rätt till avdrag

alltjämt föreligger till 100 kr. För skattskyldig som inte uppburit trak-

tamente medges schablonavdrag med 75 kr.

Nattschablonen uppgår till 75 kr. En förutsättning är att trakta-

mente uppburits.

För yrkesfiskare som bedrivit fiske utanför sin hemort medges av-

drag endast om bortovaron medfört övernattning.

RINK:s förslag: RINK:s förslag innebär att avdraget vid endagsförrättningar slopas. Denna del av förslaget har genomförts genom lagstiftning under hösten 1989 (prop. 1989/90:50, SKU10, rskr. 96. SFS 1989:1017). I övrigt överensstämmer förslaget med mitt utom såtillvida att RINK föreslagit en lägre schablon som maximibelopp för dag efter tremånadersperioden, nämligen 75 kr., och att den föreslagna nattschablonen, 50 kr., är lägre än den som jag föreslår.

Remissinstanserna: Den föreslagna definitionen av den vanliga verksamhetsorten tillstyrks eller lämnas utan erinran frånsett krav på vissa preciseringar och lagtekniska justeringar. Beträffande den föreslagna utformningen av schablonavdraget riktar dock många remissinstanser kritik mot att beloppsgränserna anges direkt i lagtexten. I stället föreslås att de skall fastställas av RSV och räknas upp kontinuerligt med inflationen. Några remissinstanser tycker också att schablonbeloppen är för låga. Framför allt anses detta gälla schablonavdraget för övernattningskostnad där flera remissinstanser vill att beloppet höjs till 75 — 200 kr.

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande huvudregeln om avdrag vid tjänsteresa återfinns i punkt 3 första och andra styckena av anvisningarna till 33 § KL. Som grundläggande förutsättningar för avdrag gäller att tjänsteresan skall ha medfört övernattning utom hemmet och att merkostnaderna har uppkommit i samband med en tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten.

Den vanliga verksamhetsorten bestäms enligt vad som nu gäller normalt enligt anvisningar som RSV utfärdat med utgångspunkt från den plats som är att betrakta som den skattskyldiges tjänsteställe. För arbetstagare som saknar tjänsteställe (bl. a. arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen) bestäms verksamhetsorten enligt en kompletterande anvisning med utgångspunkt från bostaden. Även när en arbetstagare inte är bosatt på den ort där tjänstestället är beläget räknas ett område kring bostaden som vanlig verksamhetsort. För anställda på kontor, i verkstäder, butiker och liknande är tjänstestället den byggnad där den anställde i regel har sin arbetsplats. Vissa anställda, t. ex. chaufförer, montörer, serviceingenjörer m. fl. har som regel inte någon fast arbetsplats. För dessa blir den plats där den anställde hämtar och lämnar arbetsmaterial, tar emot arbetsorder och lämnar redovisning för utfört arbete att betrakta som tjänsteställe.

Geografiskt anses den vanliga verksamhetsorten omfatta ett område vars yttre gräns ligger på ett vägavstånd av 10 km från tjänstestället eller bostaden.

För statsanställda gäller enligt kollektivavtal att den vanliga verksamhetsorten utgörs av ett område som begränsas av en cirkel med 5 kilometers radie med utgångspunkt från tjänstestället, vilket anses vara den arbetsplats där tjänstemannen skall fullgöra huvuddelen av den tjänstgöring som ingår i hans tjänst.

För tätort gäller en särskild regel. Med tätort menas i detta sammanhang varje samlad bebyggelse av viss omfattning oberoende av om denna ligger inom en eller flera kommuner eller delar därav. I en av riksskatteverket upprättad förteckning anges vilka områden som härvid räknas som tätorter. Den vanliga verksamhetsorten omfattar hela tätorten och således även områden inom denna som ligger mer än 10 km från tjänstestället eller bostaden.

Begreppet den vanliga verksamhetsorten används för att ange en gräns som avgör när en avdragsgill fördyring uppkommit under en tjänsteresa. Det är knappast möjligt att bestämma denna gräns så att ett i alla lägen skäligt resultat uppnås. Jag anser emellertid liksom RINK att de nuvarande gränserna bör ändras. Den gräns som RINK föreslagit, 50 km, ter sig realistisk med hänsyn till förbättringen av de allmänna kommunikationerna och till den utveckling som ägt rum på bilismens område. Gränsen bör avse närmaste färdväg.

Liksom för närvarande bör även ett område kring bostaden räknas som vanlig verksamhetsort. Härigenom beaktas bl. a. den särskilda situation som gäller för arbetstagare som saknar egentligt tjänsteställe och där bostadsorten utgör den naturliga utgångspunkten för att bedöma avdragsrätten.

Av förenklingsskäl och för att skapa en enhetlig, lättillämpad avståndsregel bör även de nuvarande tätortsreglerna slopas.

Jag föreslår även att definitionen av den vanliga verksamhetsorten lagfästs. Bestämmelsen bör tas in i punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL.

Beräkning av avdragets storlek Om traktamente utgått under tjänsteresa får avdraget enligt nuvarande reg- 35 [5

23 Riksdagen 1989/90. Saml. I. Nr 110 Del I

ler motsvara detta under förutsättning att traktamentet inte överstigit vissa belopp. För privatanställda fastställs dessa av RSV medan storleken på de skattefria traktamentena för offentliganställda regleras i kollektivavtal. För statligt anställda gäller härvid reglerna i det allmänna reseavtalet, ARA.

Den norm som styr RSV:s bestämning av de avdragsgilla beloppen är att dessa skall motsvara största normala ökning i levnadskostnaden under ett helt dygn. I normalbeloppet ingår även kostnad för bostad. Även den delen av avdraget är således schablonmässigt begränsad. Här gäller en väsentlig skillnad i förhållande till offentliganställda, som i regel har rätt till ersättning för faktisk logikostnad. I övrigt, dvs. i fråga om avdrag för resp. ersättning för måltidsfördyring och småutgifter, överensstämmer beloppen för hela dygn enligt RSV:s föreskrifter och ARA.

Det bör dock framhållas att en skattskyldig har möjlighet att yrka avdrag med högre belopp än normalbeloppet. För att ha framgång med ett sådant yrkande krävs emellertid enligt uttryckligt stadgande i andra stycket sista meningen av punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL att han visar att den sammanlagda kostnadsökningen varit högre än schablonavdraget. Någon möjlighet att särbehandla enbart logikostnaden i en sådan utredning finns inte. Såvitt gäller förrättningar av kortvarig natur skall vidare en samlad bedömning ske av samtliga tjänsteresor under året.

Normalbeloppet reduceras vid tjänsteresor som pågått längre tid än 15 dygn med 40 Z&. Även ARA:s dagtraktamente reduceras på liknande sätt. Reduktionen av det statliga nattraktamente, som kompletterar rätten till ersättning för faktisk kostnad, inträder först efter 30 dygn.

Normalt gäller i enskild tjänst en tidsgräns om två år för rätt till avdrag enligt de nämnda schablonreglerna. Genom en tidsbegränsad specialregel har tvåårsregeln dock förlängts för arbetstagare inom byggnads- och anläggningsbranschen. Bestämmelsen, som infördes år 1983 med verkan fr. o. m. 1984 års taxering (prop. 1983/84:68, SkU16, rskr. 106, SFS 1983:1051), gäller för närvarande t. o. m. 1991 års taxering.

Enligt huvudregeln bedöms dock avdragsfrågan efter tvåårsperioden enligt de regler som gäller vid tillfälliga anställningar utom bostadsorten och fall av s. k. dubbel bosättning.

En grundtanke i RINK:s förslag i denna del är att en och samma avdragsschablon bör gälla under en tremånadersperiod. Vidare anser RINK det befogat att reducera avdragsbeloppen i förhållande till de belopp som gäller i dag såväl under som efter tremånadersperiodens utgång.

Ett av skälen till RINK:s förstag härvidlag är att de schablonavdrag som för närvarande gäller under de första 15 dygnen av en övernattningsförrättning och då avses täcka merkostnader för kost och småutgifter är alltför generösa. Jag instämmer i den bedömningen. Detta schablonavdrag överstiger enligt min mening vad som behövs för att kompensera för kostnadsökningar under frånvaro från hemmet. Detta resonemang gäller även det avdrag som medges efter 15-dygnsperioden i dag. Till saken hör att avdraget vid endagsförrättningar. där ersättningen för merutgifter bl. a. avsåg lunchkostnad, slopats. Även om en viss fördyring för detta slag av kostnader kan uppkomma vid förrättningar med övernattning är det dock befogat att beakta bortfallet av detta avdrag när schablonen bestäms.

Vidare är det som RINK konstaterar inte minst av förenklingsskäl angeläget att bedöma samtliga slag av tjänsteresor, som pågår en mera begränsad tid, enligt samma bestämmelse.

För den som från första dagen av en förrättning använder samma kosthållning och logiarrangemang som senare under förättningen torde merkostnadssituationen inte förändras efter en viss period. Detta förhållande talar närmast för att för dessa kategorier av skattskyldiga tillämpa en särskild, lägre avdragsschablon redan från första förrättningsdagen. Att jag liksom RINK stannat för att föreslå samma schablon för tjänsteresor hänger samman med att det skulle motverka förenklingen i tillämpningen att bryta ut vissa speciella grupper av arbetstagare och tillämpa en annan schablon för dem.

Jag delar även RINK:s uppfattning att ett högre schablonavdrag endast bör medges under en relativt kort period. Rätten till avdrag föreslås ju inte gå förlorad efter tremånadersperiodens utgång. Som jag senare kommer att utveckla (avsnitt 5.3.3.3) föreslår jag att avdrag vid tjänsteresa härvid skall medges med 100 kr. Mot bakgrund av att avdragsbestämmelserna vid mera långvariga bortavistelser bör samordnas är det motiverat att föra in bestämmelsen om beräkning av avdrag vid långvariga bortavistelser, där kostnadsersättningar utgår, i de regler som för närvarande gäller vid s. k. tillfällig anställning och dubbel bosättning.

I detta sammanhang bör gälla att en löpande förrättning anses bruten endast av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till annan ort under minst fyra veckor. Om arbetstagaren t. ex. vid utgången av en förrättning som varat i tre månader helt kort återkallas till sin tidigare arbetsplats och därefter återgår till samma verksamhet och arbetsplats som vid den nämnda förättningen, bör avdragsrätten bedömas enligt de regler som föreslås för förrättningar som överstiger tre månader. Kortare uppehåll samt semester- och sjukdomsperioder bör leda till att tremånadersperioden förlängs i motsvarande mån under förutsättning att traktamente inte betalas ut under uppehållet.

När det gäller att bestämma avdragets storlek vill jag återknyta till vad jag inledningsvis anfört om den överkompensation som jag anser sker enligt dagens regler. Jag finner det därvid naturligt att söka ledning i de belopp som nu gäller vid förrättningar som pågått under längre tid än 15 dygn. Under år 1989 uppgår normalbeloppet för kost och diverse småutgifter i dessa fall till 167 kr. Vidare bör beaktas att normalbeloppet även innefattar kostnad för lunch. Jag anser RINK:s förslag att bestämma schablonavdraget för måltider och småutgifter till 150 kr, s. k. maximibelopp för dag rimligt. Beloppet bör anges i lagtexten.

RINK föreslår även att avdrag får medges för faktisk logikostnad som en skattskyldig själv betalat och visat att han haft. Som komplettering av denna regel föreslår RINK att schablonavdrag får medges i situationer där logikostnad inte kan styrkas men den skattskyldige har uppburit nattraktamente.

Jag anser förslaget välgrundat. När det gäller storleken på nattschablonen är det enligt min mening skäligt att bestämma den till 75 kr. Liksom RINK vill jag framhålla att avdrag för övernattningskostnader naturligtvis förutsät-

ter att övernattning verkligen ägt rum utanför hemmet. Vidare är det en för- Prop. 1989/90:110 utsättning att den skattskyldige uppburit nattraktamente.

Om den skattskyldige inte fått ersättning från arbetsgivaren för att täcka kostnadsökning för måltider och småutgifter men gör sannolikt att han haft sådana merkostnader medges avdrag i första hand för styrkta merkostnader. Om den skattskyldige inte kan visa hur stor kostnadsökningen varit bör avdrag medges enligt schablon. Jag anser att ett belopp om 75 kr. får anses skäligt i sådana fall. Beloppet bör anges i lagtexten.

Beträffande avdragets beräkning vid avrese- och hemkomstdagar föreslår RINK att avdrag medges med helt maximibelopp för dag, 150 kr., om resan har påbörjats före kl. 12.00 avresedagen och avslutats efter kl. 19.00 hemkomstdagen. Om resan har påbörjats senare eller avslutats tidigare föreslås att avdrag medges med ett halvt maximibelopp. Jag ansluter mig även till detta förslag.

I detta sammanhang vill jag ta upp ytterligare två frågor.

Den ena avser yrkesfiskare och har samband med att rätten till avdrag för ökade levnadskostnader vid förrättning som inte varit förenad med övernattning slopats i inkomstslaget tjänst fr. o. m. inkomståret 1990 (prop. 1989/90:50, SKU10, rskr. 96, SFS 1989:1017).

Enligt nuvarande punkt 19 av anvisningarna till 29 § KL har yrkesfiskare rätt till avdrag för ökade levnadskostnader om de under längre tidsperioder personligen bedrivit fiske och då vistats utanför sin vanliga hemort. Med stöd av denna bestämmelse och rekommendationer från RSV medges yrkesfiskare för närvarande avdrag även vid endapsförättningar som överstigit 10 timmar. För att anpassa denna regel till vad som nu gäller för anställda bör även för yrkesfiskare föreskrivas att rätt till avdrag för ökade levnadskostnader förutsätter att övernattning skett utom den vanliga hemorten. Jag vill här framhålla att det för denna kategori, liksom för övriga skattskyldiga, endast är ökningen i levnadskostnaderna som avdraget skall avse.

Den andra frågan avser vilken inverkan det kan ha på avdraget för ökade levnadskostnader om den skattskyldige erhållit kostförmån från arbetsgivaren samtidigt som han uppburit traktamente. Som jag anfört tidigare (avsnitt

3.2.1) bör kostförmäån även i dessa fall tas upp till beskattning om den inte utgått endast vid enstaka tillfällen.

Traktamentet syftar till att täcka fördyrade levnadskostnader under tjänsteresa. Avdraget bör därför reduceras, då kostförmån tillhandahållits oavsett om förmånen erhållits vid enstaka tillfällen eller i större omfattning. Reduceringen bör ske efter vad som kan anses skäligt. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att utfärda rekommendationer härom. Som vägledning kan dock gälla att avdraget bör reduceras med ca 90 2 om helt fri kost erhållits, varav ca 70 5& bör avse dagens två huvudmål. Givetvis påverkas inte avdraget för logikostnad eller nattschablon utom då arbetsgivaren tillhandahållit nattlogi.

Förslaget föranleder ändringar i punkt 3 av anvisningarna till 33 § och punkt 19 av anvisningarna till 23 § KL (yrkesfiskare). Vidare görs ändringar i 10 § uppbördslagen, vilket jag återkommer till senare (avsnitt 5.3.3.5).

i n [9

5.3.3.2 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa utom riket

Mitt förslag: Nuvarande principer för avdragsberäkningen behålls i stort oförändrade. Detta innebär bl. a. att avdrag medges för faktisk logikostnad och för merkostnader i övrigt med belopp motsvarande de traktamenten som arbetsgivaren lämnat under förutsättning att dessa inte överstiger belopp som får anses motsvara största normala ökning för kost och småutgifter under ett dygn i respektive förrättningsland. De belopp som avses fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av RSV.

RINK:s förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt bortsett från lagtekniska justeringar.

Remissinstanserna: Förslaget berörs enbart av Svensk Pilotförening, som anser att RSV liksom hittills bör få fastställa avdragsschablonerna.

Skälen för mitt förslag: KL innehåller inte några särskilda regler om beräkning av avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa till utlandet. Enligt den ordning som kommit att gälla för anställda i enskild tjänst medges avdrag för faktisk logikostnad och ett schablonavdrag motsvarande uppburen kostnadsersättning i övrigt. Detta sistnämnda avdrag har dock begränsats till ett högsta s. k. normalbelopp för resp. förrättningsland. Normalbeloppen fastställs av RSV (senast RSFS 1990:2).

För anställda i statlig tjänst regleras frågan om storleken på utlandstraktamentena, högsta godtagbara hotellkostnader m. m. i utlandsresereglementet (1953:666). De normalbelopp som RSV fastställer överensstämmer med storleken på utlandstraktamentena för olika länder enligt utlandsresereglementet. Jag anser att dessa principer alltjämt bör vara vägledande för beräkningen av avdragen,

Kostnadsökningen bör liksom för närvarande uppskattas separat för varje enskild utlandstjänsteresa.

5.3.3.3 Avdrag för ökade levnadskostnader vid s. k. tillfällig anställning och dubbel bosättning

Mitt förslag: De nuvarande bestämmelserna behålls i sina huvuddrag.

För rätt till avdrag införs ett krav på att avståndet mellan arbetsort och bostadsort skall uppgå till 50 km.

Avdragsrätten utvidgas så att den bl. a. omfattar den situationen att arbetet på annan ort än bostadsorten visserligen inte kan betecknas som kortvarigt men ändå typiskt sett är tidsbegränsat till sin natur eller är av sådan art att en fast anknytning till bostadsorten krävs.

Avdrag vid dubbel bosättning medges inte enbart för gifta par utan även för andra samboende par. Även ensamstående får rätt till avdrag i viss utsträckning vid dubbel bosättning.

Avdraget på grund av dubbel bosättning omfattar även den situationen att den gemensamma bostaden flyttas till ena makens/sambons nya arbetsort medan den andre maken/sambon under en övergångsperiod stannar kvar på den tidigare gemensamma bostadsorten.

Avdrag vid s. k. tillfällig anställning medges under högst två år och vid dubbel bosättning under tre år för gifta/samboende och ett år för ensamstående. Tidsfristerna kan förlängas när anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.

Avdrag för kostnadsökning för måltider och småutgifter medges antingen med belopp motsvarande den faktiska fördyringen eller enligt schablon. Avdrag för övernattningskostnad medges normalt med den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten.

RINK:s förslag: Överensstämmer i stort med mitt utom i fråga om avståndskravet som saknas i kommittéförslaget. Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran i så gott som samtliga avseenden, frånsett vissa förslag till justeringar av främst lagteknisk natur. Några remissinstanser (RSV och kammarrätten i Göteborg) ifrågasätter om inte samma avståndskrav, 50 km, som gäller för rätt till avdrag vid tjänsteresor bör införas. Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln är sådan ökning av levnadskostnaderna som uppkommer på grund av att en skattskyldig bor och arbetar på skilda orter inte avdragsgill. Undantag har dock gjorts för vissa situationer. Speciella arbetsförhållanden av i huvudsak kortvarig natur har ansetts mötivera viss avdragsrätt. Avdrag kan medges även när en skattskyldig tagit stadigvarande arbete på en ny ort men familjen under en period bor kvar på den gamla bostadsorten. Bestämmelserna återfinns i punkt 3 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 33 § KL. Avdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfällig anställning medges i följande fall, nämligen = om anställningen avser endast en kortare tid, = om anställningen skall bedrivas på flera olika platser eller = om det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige skall avflytta till den ort där arbetet skall utföras. Benämningen tillfällig anställning täcker inte alla de fall där avdrag kan 358

medges enligt denna bestämmelse men används i det följande som sammanfattande beteckning eftersom den omfattar de vanligaste situationerna.

För att erhålla avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning ktävs

dels att den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till ny arbets- och/eller bostadsort

dels att det inte skäligen kan ifrågasättas att familjen skall flytta med på grund av makes förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet.

Rätt till avdrag vid tillfällig anställning gäller oberoende av den skattskyldiges civilstånd medan avdrag på grund av dubbel bosättning medges enbart gifta och därmed vid beskattningen likställda.

Det finns inte några lagstadgade tidsgränser för hur länge avdrag får medges enligt dessa bestämmelser.

RINK:s förslag bygger på att den nuvarande grundprincipen om förbud mot avdrag för merkostnader som uppkommer enbart för att en skattskyldig har skilda bostads- och arbetsorter behålls. RINK föreslår vidare att de nuvarande undantagen behålls och byggs på i vissa avseenden. Att undantagen endast gäller skattskyldiga, som inte pendlar dagligen mellan bostad och arbete, är som RINK framhåller en konsekvens av att avdragsrätten vid endagsförrättningar slopats.

Som framhålls av några remissinstanser är det dock konsekvent att här införa samma avståndskrav för rätt till avdrag, 50 km, som gäller vid tjänsteresor när den vanliga verksamhetsorten bestäms.

Undantagsfallen bör som RINK framhåller också omfatta fall där traktamentsschablonen inte längre är tillämplig på grund av att tremånadersperioden löpt ut men där den skattskyldiges arbets- och bostadssituation i övrigt är oförändrad. Till de kategorier som inte har någon fast arbetsplats och som tar tidsbegränsade arbeten utanför hemorten hör t. ex. byggnads- och anläggningsarbetare. Som RINK framhåller finns det emellertid även andra skattskyldiga som visserligen inte tagit vad som typiskt sett kan anses utgöra tillfälliga arbeten men där definitiv avflyttning till arbetsorten till följd av tjänstgöringens eller uppdragets speciella natur ändå är utesluten. Ett exempel är sådana ledamöter av Sveriges riksdag som under långa perioder behåller bostadsanknytningen till sin valkrets eller hemort.

Mot denna bakgrund föreslås den nuvarande regeln kompletterad med tillägget att möjlighet till avdrag skall föreligga vid arbeten, som visserligen inte kan sägas vara kortare tid, men som ändå är tidsbegränsade till sin natur och där anknytningen till hemorten av olika skäl är naturlig.

Jag ansluter mig även till RINK:s förslag att i vissa avseenden modernisera och utvidga avdraget vid dubbel bosättning. Det föreslås att avdrag fortsättningsvis skall kunna medges även i fråga om par som sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden och i fråga om homosexuella sambor när endera av de två tagit anställning och bosatt sig på annan ort. Vidare bör ensamstående i vissa situationer kunna medges avdrag för dubbel bosättning. Jag föreslår därför vissa ändringar av förutsättningarna för avdrag för dubbel bosättning.

Möjligheten till avdrag bör som RINK föreslår även omfatta det fallet att den gemensamma bostaden flyttas till den ena makens/sambons arbetsort men den andre maken/sambon bor kvar på den tidigare gemensamma bostadsorten under en övergångstid.

Jag anser att dessa förbättringar av avdragsmöjligheterna kan befrämja rörligheten på arbetsmarknaden.

Emellertid anser jag i likhet med RINK att avdragsmöiligheterna bör tidsbegränsas. För avdrag vid tjänsteresor gäller enligt nuvarande praxis en tvåårsgräns, vilket fortfarande bör vara huvudregeln. Mot bakgrund av att långvariga bortavistelser bör behandlas mer likformigt än för närvarande, bör tvåärsbegränsningen lagfästas även vid s. k. tillfällig anställning.

Om avdrag vid förättning medgetts under en inledande tremånadersperiod bör tidsgränsen räknas från vistelsens början.

Avdrag vid dubbel bosättning gäller som regel situationer där arbetet på den nya bostadsorten är stadigvarande. En viss åtskillnad får här anses motiverad när det gäller att bedöma avdragsbehovet hos å ena sidan gifta/sammanboende och å andra sidan ensamstående. Jag tänker här särskilt på vad RINK framhåller om svårigheter för make/sambo att få anställning på en ny bostadsort. Jag instämmer i RINK:s förslag om att längsta tid för avdrag för gifta och motsvarande bör vara tre år och för ensamstående ett år.

Som ovan nämnts finns det dock grupper som kräver särskild hänsyn vid utformningen av reglerna eftersom en fast bosättning på arbetsplatsen i en del fall är orcalistisk. Här bör en möjlighet till undantag från tidsbegränsningen öppnas. Den föreslagna bestämmelsen bör gälla vid såväl s. k. tillfällig anställning som vid dubbel bosättning. Till de yrkeskategorier som kan komma i fråga hör de som arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen. Den tidsbegränsade särregel som införts i nuvarande punkt 3 av anvisningarna till 33 §& KL för dessa kategorier behöver därför inte förlängas.

Avslutningsvis behandlar jag avdragens storlek i dessa fall.

RINK föreslår beträffande övernattningskostnad att avdraget normalt bör motsvara den faktiska bostadskostnaden på arbetsorten. Om familjebostaden flyttas till den skattskyldiges nya arbetsort men en bostad av särskilda skäl behövs under en övergångstid på den tidigare bostads- och arbetsorten har avdrag för den merkostnad som uppkommit för den sistnämnda bostaden hittills inte kunnat medges på grund av de nuvarande reglernas utformning. Jag föreslår liksom RINK att avdrag får medges även i sådana fall. Merkostnaden bör i dessa situationer anses hänförlig till den sistnämnda bostaden.

För skattskyldiga, som under en tremånadersperiod fått avdrag enligt schablonen på 150 kr. för att täcka framför allt kostfördyring, bör en något lägre schablon gälla under den återstående bortavistelsen om arbetet fortsätter under oförändrade förhållanden och kostnadsersättning alltjämt utgår. Jag anser att detta avdrag bör bestämmas till ett något högre belopp än det av RINK föreslagna 75 kr.. nämligen till 100 kr.

För de övriga fall som omfattas av de föreslagna reglerna om s. k. tillfällig anställning kan betydande variationer föreligga vad gäller merkostnadernas storlek under de första tre månaderna. Jag anser liksom RINK att schablon-

avdraget lämpligen bör motsvara ett halvt maximibelopp för dag, dvs. 75 kr. För tiden därefter bör avdraget reduceras till ett tredjedels maximibelopp, dvs. 50 kr. Jag delar även RINK:s uppfattning att beloppet 50 kr. bör gälla vid avdrag på grund av dubbel bosättning. Som jämförelse kan här nämnas att de nuvarande avdragen vid övernattningsfall av det slag som nu nämnts enligt anvisningar från RSV uppgår till 70 kr. för kost och småutgifter när godtagbar utredning om den faktiska ökningen inte föreligger.

Avdraget bör reduceras då kostförmån erhållits vid tillfällig anställning och dubbel bosättning på samma sätt som utvecklats i det föregående (avsnitt 5.3.3.1.).

De nya bestämmelserna bör tas in i en ny punkt 3 a av anvisningarna till 33 § KL.

5.3.3.4 Avdrag för kostnader för hemresor —

Mitt förslag: Skattskyldig som på grund av sitt arbete vistas på annan ort än sin hemort medges avdrag för kostnad för en hemresa varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten överstiger 50 km.

Avdraget beräknas normalt efter kostnad för billigaste färdsätt men om avståndet överstiger sjuttio mil eller avser sträckan mellan Gotland och fastlandet godtas kostnad för flygresa. Om godtagbara allmänna kommunikationer saknas får avdrag medges för kostnader med bil och beräknas då enligt den schablon som gäller för beräkning av avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats.

RINK:s förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: RSV anser att avdraget bör beräknas efter samma schablon, dvs. den som gäller för resor mellan bostad och arbetsplats. oavsett färdsätt eftersom det här egentligen är fråga om privata levnadskostnader. Plan- och bostadsverket menar att avståndsgränsen för hemresor med flyg bör bestämmas med utgångspunkt från restiden i stället för avståndet. Vidare föreslår kammarrätten i Göteborg att avdraget bör gälla även kostnad för resa som familjemedlem företar för att besöka den skattskyldige på dennes arbetsort. I övrigt tillstyrks eller lämnas förslaget utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Som RINK framhåller har hemresekostnader karaktär av privata levnadskostnader, varför avdrag egentligen inte borde komma i fråga. Avdragets sociala funktion samt önskemål att inte försvåra rörligheten på arbetsmarknaden är dock enligt min mening tillräckliga skäl för att behålla det. Vidare bör det som RINK föreslår gälla även för ensamstående samt göras enhetligt genom att avdrag medges för en hemresa varje vecka om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 km.

Avdraget bör medges endast för resor inom riket. Jag ser heller inte någon anledning att utvidga det till att avse resor som den skattskyldiges familj företar för att besöka honom eller henne på arbetsorten.

Avdraget bör normalt motsvara kostnaden för billigaste färdsätt. Detta innebär att avdraget oftast kommer att medges med belopp motsvarande kostnad för andra klass tåg, alternativt för resa med buss. Undantag från denna