Den gemensamma organisationen av marknaden för ägg

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 282 , 01/11/1975 s. 0049 - 0055 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 6 s. 0196 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 14 s. 0046 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 6 s. 0196 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 9 s. 0126 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 9 s. 0126

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1), och

med beaktande av följande.

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 368/76 · förordning (EU) nr 3643/1981 · förordning (EEG) nr 3768/85 · förordning (EEG) nr 1475/86 · förordning (EU) nr 4000/1987 · förordning (EEG) nr 3207/88 · förordning (EEG) nr 1235/89 · förordning (EU) nr 1574/1993 · förordning (EG) nr 3290/94 · förordning (EG) nr 2916/95 · förordning (EG) nr 1516/96 · förordning (EG) nr 493/2002 · förordning (EG) nr 806/2003 · förordning (EG) nr 1913/2005 · förordning (EG) nr 679/2006 · förordning (EG) nr 1234/2007.

De grundläggande bestämmelserna om organisationen av marknaden för ägg har ändrats ett flertal gånger sedan de antogs. Eftersom bestämmelserna är många och komplicerade och dessutom återfinns i ett antal olika nummer av Europeiska gemenskapernas officiella tidning, är de svåra att tillämpa och saknar följaktligen den klarhet som bör vara ett väsentligt drag i all lagstiftning. De bör därför sammanföras i en enda text.

För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter skall kunna fungera och utvecklas måste den kompletteras av en gemensam jordbrukspolitik som framför allt innefattar gemensam organisation av marknaderna för olika jordbruksprodukter. En sådan organisation kan utformas på olika sätt beroende på vilket produkt det är fråga om.

Syftet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå de mål som fastställs i artikel 39 i fördraget. För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra den berörda jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att inom äggsektorn införa bestämmelser om åtgärder som skall vidtas för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov.

Förverkligandet av en enhetlig marknad för ägg inbegriper införandet av ett enhetligt system för handeln över gemenskapens yttre gränser, innefattande importavgifter och exportbidrag.

För att uppnå detta syfte bör det i regel vara tillräckligt att i samband med import från tredje land införa importavgifter som bestäms med hänsyn till effekten på foderkostnaderna av den skillnad som råder mellan priserna på foderspannmål inom gemenskapen och på världsmarknaden, och till behovet att skydda gemenskapens förädlingsindustri.

Det är nödvändigt att undvika störningar på gemenskapsmarknaden till följd av utbud på världsmarknaden till extremt låga priser. Därför bör slusspriser fastställas och om anbudspriserna fritt gränsen är lägre än slusspriserna bör importavgifterna höjas med en tilläggsavgift.

Gemenskapens deltagande i den internationella handeln med ägg skulle säkras av möjligheten att vid export till tredje land bevilja ett exportbidrag som motsvarar skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och priserna på världsmarknaden. För att garantera gemenskapens exportörer ett visst mått av trygghet med avseende på exportbidragens stabilitet, bör det göras möjligt att fastställa exportbidragen för ägg på förhand.

Utöver det ovan beskrivna systemet bör möjligheter skapas att, när marknadssituationen så kräver, helt eller delvis förbjuda tillämpningen av aktiv förädling.

Systemet med importavgifter gör det möjligt att avskaffa alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser. Under extraordinära omständigheter kan detta avgiftssystem emellertid visa sig otillräckligt. I sådana fall bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder för att inte lämna gemenskapsmarknaden utan skydd mot de störningar som kan uppstå när de tidigare importhindren har avlägsnats.

Begränsningar av den fria omsättningen till följd av åtgärder som vidtas för att förhindra spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på en eller flera medlemsstaters marknader. För att stödja marknaden och avhjälpa en sådan situation är det nödvändigt att möjliggöra vidtagandet av extraordinära åtgärder.

För att underlätta genomförandet av de föreslagna åtgärderna bör ett förfarande fastställas för att inom en förvaltningskommitté upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Beviljandet av vissa former av stöd kan äventyra förverkligandet av en enhetlig marknad. Följaktligen bör de bestämmelser i fördraget som gör det möjligt att värdera stödåtgärder som beviljats av medlemsstaterna och att förbjuda stödåtgärder som är oförenliga med den gemensamma marknaden göras tillämpliga på marknaden för ägg.

Den gemensamma organisationen av marknaden för ägg skall på lämpligt sätt och samtidigt ta hänsyn till de mål som fastställs i artikel 39 och artikel 110 i fördraget.

De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig till följd av förpliktelser som uppstår vid tillämpningen av denna förordning skall finansieras av gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 729/70(2) av den 21 april 1970 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, ändrad genom förordning (EEG) nr 1566/72(3).HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

De grundläggande bestämmelserna om organisationen av marknaden för ägg har ändrats ett flertal gånger sedan de antogs. Eftersom bestämmelserna är många och komplicerade och dessutom återfinns i ett antal olika nummer av Europeiska gemenskapernas officiella tidning, är de svåra att tillämpa och saknar följaktligen den klarhet som bör vara ett väsentligt drag i all lagstiftning. De bör därför sammanföras i en enda text.

För att den gemensamma marknaden för jordbruksprodukter skall kunna fungera och utvecklas måste den kompletteras av en gemensam jordbrukspolitik som framför allt innefattar gemensam organisation av marknaderna för olika jordbruksprodukter. En sådan organisation kan utformas på olika sätt beroende på vilket produkt det är fråga om.

Syftet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att uppnå de mål som fastställs i artikel 39 i fördraget. För att stabilisera marknaderna och tillförsäkra den berörda jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard är det nödvändigt att inom äggsektorn införa bestämmelser om åtgärder som skall vidtas för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov.

Förverkligandet av en enhetlig marknad för ägg inbegriper införandet av ett enhetligt system för handeln över gemenskapens yttre gränser, innefattande importavgifter och exportbidrag.

För att uppnå detta syfte bör det i regel vara tillräckligt att i samband med import från tredje land införa importavgifter som bestäms med hänsyn till effekten på foderkostnaderna av den skillnad som råder mellan priserna på foderspannmål inom gemenskapen och på världsmarknaden, och till behovet att skydda gemenskapens förädlingsindustri.

Det är nödvändigt att undvika störningar på gemenskapsmarknaden till följd av utbud på världsmarknaden till extremt låga priser. Därför bör slusspriser fastställas och om anbudspriserna fritt gränsen är lägre än slusspriserna bör importavgifterna höjas med en tilläggsavgift.

Gemenskapens deltagande i den internationella handeln med ägg skulle säkras av möjligheten att vid export till tredje land bevilja ett exportbidrag som motsvarar skillnaden mellan priserna inom gemenskapen och priserna på världsmarknaden. För att garantera gemenskapens exportörer ett visst mått av trygghet med avseende på exportbidragens stabilitet, bör det göras möjligt att fastställa exportbidragen för ägg på förhand.

Utöver det ovan beskrivna systemet bör möjligheter skapas att, när marknadssituationen så kräver, helt eller delvis förbjuda tillämpningen av aktiv förädling.

Systemet med importavgifter gör det möjligt att avskaffa alla andra skyddsåtgärder vid gemenskapens yttre gränser. Under extraordinära omständigheter kan detta avgiftssystem emellertid visa sig otillräckligt. I sådana fall bör gemenskapen ha möjlighet att utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder för att inte lämna gemenskapsmarknaden utan skydd mot de störningar som kan uppstå när de tidigare importhindren har avlägsnats.

Begränsningar av den fria omsättningen till följd av åtgärder som vidtas för att förhindra spridning av djursjukdomar kan skapa svårigheter på en eller flera medlemsstaters marknader. För att stödja marknaden och avhjälpa en sådan situation är det nödvändigt att möjliggöra vidtagandet av extraordinära åtgärder.

För att underlätta genomförandet av de föreslagna åtgärderna bör ett förfarande fastställas för att inom en förvaltningskommitté upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Beviljandet av vissa former av stöd kan äventyra förverkligandet av en enhetlig marknad. Följaktligen bör de bestämmelser i fördraget som gör det möjligt att värdera stödåtgärder som beviljats av medlemsstaterna och att förbjuda stödåtgärder som är oförenliga med den gemensamma marknaden göras tillämpliga på marknaden för ägg.

Den gemensamma organisationen av marknaden för ägg skall på lämpligt sätt och samtidigt ta hänsyn till de mål som fastställs i artikel 39 och artikel 110 i fördraget.

De utgifter som medlemsstaterna ådrar sig till följd av förpliktelser som uppstår vid tillämpningen av denna förordning skall finansieras av gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 och 3 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, ändrad genom förordning (EEG) nr 1566/72.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007, förordning (EEG) nr 3207/88, förordning (EU) nr 1574/1993 och förordning (EEG) nr 1235/89.

1. The common organization of the market in eggs shall cover the following products: CN code Description (a) 04070011 Poultry eggs, in shell, fresh, preserved or cooked 04070019 04070030 (b) 04081180 Other eggs, not in shell, and other egg yolks, fresh, dried, cooked by steaming or by boiling in water, moulded, frozen or otherwise preserved, whether or not containing added sugar or other sweetening matter 04081981 04081989 04089180 04089980

2. I denna förordning avses med

a) Ägg med skal: fjäderfägg med skal, färska, konserverade eller kokta, undantaget kläckägg specificerade i b,

b) Kläckägg: fjäderfäägg för kläckning,

c) Hela produkter: fågelägg utan skal, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion,

d) Delprodukter: fågeläggulor, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, lämpliga för konsumtion.

e) Kvartal: en tremånadersperiod som börjar den 1 februari, den 1 maj, den 1 augusti eller den 1 november.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

1. För att stimulera näringslivet att vidta åtgärder för att underlätta anpassningen av utbudet till marknadens behov med undantag för åtgärder som har samband med undandragande från marknaden, får följande gemenskapsåtgärder vidtas med avseende på de produkter som anges i artikel 1.1:

Åtgärder för att främja en bättre organisation av produktionen, förädlingen och saluförandet.

Åtgärder för att förbättra kvaliteten.

Åtgärder för att möjliggöra kortoch långsiktiga prognoser på basis av de produktionsmedel som används.

Åtgärder för att underlätta registreringen av prisutvecklingen på marknaden.

Allmänna bestämmelser om dessa åtgärder skall fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 43.2 i fördraget.

2. För en eller flera av de produkter som anges i artikel 1.1 skall handelsnormer fastställas. Dessa normer får särskilt avse klassificering efter kvalitet och vikt, förpackning, lagring, transport, presentation och saluförande.

På förslag av kommissionen skall rådet med kvalificerad majoritet fastställa normerna och deras användningsområde samt allmänna regler om hur de skall tillämpas.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007, förordning (EG) nr 3290/94 och rättelse till förordning (EU) nr 3290/1994.

1. Vid import till och export från gemenskapen av någon av de produkter som förtecknas i artikel 1.1 kan framläggandet av en importlicens respektive en exportlicens krävas.

Licenser skall utfärdas av medlemsstaterna till varje sökande, oavsett dennes etableringsort inom gemenskapen och utan att detta påverkar åtgärder som vidtas för att tillämpa artiklarna 6 och 8.

Import- och exportlicenser skall gälla inom hela gemenskapen. Sådana licenser skall utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid. Utom i händelse av force majeure, skall säkerheten vara helt eller delvis förverkad om import eller export inte genomförs eller endast genomförs delvis under licensens giltighetstid.

2. Licensernas giltighetstid och övriga tillämpningsföreskrifter till denna artikel skall fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

Om inte annat föreskrivs i denna förordning, skall tullsatserna i Gemensamma tulltaxan gälla för de produkter som anges i artikel 1.1.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. För att förhindra eller motverka de negativa effekter på gemenskapsmarknaden som kan bli följden av import av vissa produkter enligt artikel 1, skall en tilläggstull betalas vid import av en eller flera sådana produkter till den tullsats som fastställs i artikel 10, om de villkor som anges i artikel 5 i det jordbruksavtal som slöts i enlighet med artikel 228 i fördraget inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan har uppfyllts, med undantag för det fall att det är osannolikt att importen kommer att störa gemenskapsmarknaden, eller om effekterna skulle bli oproportionerliga i förhållande till det avsedda syftet.

2. De utlösande priserna, som utgör den övre gränsen för när en tilläggsimporttull får tas ut, skall vara de utlösande priser som gemenskapen anmäler till WTO.

De utlösande kvantiteter som måste överskridas för att en tilläggsimporttull skall tas ut skall bestämmas på grundval av särskilt importen till gemenskapen under de tre år som föregår det år då de negativa effekter som avses i punkt 1 uppstår eller sannolikt kommer att uppstå.

3. De importpriser som skall beaktas vid uttag av en tilläggsimporttull skall bestämmas på grundval av cif-importpriserna för det aktuella partiet.

Cif-importpriser skall för detta ändamål kontrolleras mot de representativa priserna för produkten på världsmarknaden eller på gemenskapens importmarknad för den produkten.

4. Kommissionen skall anta tillämpningsföreskrifter till denna artikel i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17. I sådana tillämpningsföreskrifter skall bl. a. anges

a) de produkter för vilka tilläggsimporttullar får tas ut enligt artikel 5 i jordbruksavtalet,

b) de övriga kriterier som krävs för tillämpningen av punkt 1 i enlighet med artikel 5 i nämnda avtal.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. De tullkvoter för produkter enligt artikel 1.1 som följer av avtal som sluts inom ramen för de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan skall öppnas och förvaltas i enlighet med tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17.

2. Kvoter skall förvaltas med användning av en av följande metoder eller med en kombination av dessa metoder:

En metod som är grundad på den ordningsföljd i vilken ansökningarna inkommer (metoden ”först till kvarn”).

En metod enligt vilken kvoter fördelas i proportion till de begärda kvantiteterna enligt inkomna ansökningar (metoden ”samtidig behandling”).

En metod grundad på traditionella handelsflöden (metoden ”traditionella/nya mönster”).

Andra lämpliga metoder får antas.

De får inte medföra diskriminering mellan de berörda aktörerna.

3. Den förvaltningsmetod som antas skall, i förekommande fall, lägga vederbörlig vikt vid försörjningsbehoven på gemenskapsmarknaden och behovet att säkra nämnda marknads jämvikt, samtidigt som de kan utgå från de metoder som tidigare har tillämpats på kvoter motsvarande dem som avses i punkt 1, utan att detta påverkar de rättigheter som följer av avtal som slutits inom ramen för handelsförhandlingarna i Uruguayrundan.

4. De tillämpningsföreskrifter som avses i punkt 1 skall innehålla bestämmelser om öppnandet av årliga kvoter, vilka vid behov fördelas över året, och, i förekommande fall om

a) garantier som täcker produktens art, avsändningsplats och ursprung,

b) erkännande av de dokument som används för kontroll av de garantier som avses i a, och

c) de villkor på vilka importlicenser utfärdas samt importlicensernas giltighetstid.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

Om priser på gemenskapsmarknaden höjs väsentligt och den situationen sannolikt kommer att bestå och därmed störa eller hota att störa nämnda marknad, får lämpliga åtgärder vidtas.

Rådet skall, på förslag av kommissionen, i enlighet med det röstningsförfarande som föreskrivs i artikel 43.2 i fördraget, anta tillämpningsföreskrifter till denna artikel.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. I den mån som krävs för att det skall vara möjligt att exportera de produkter som anges artikel 1.1 på grundval av priser för dessa produkter på världsmarknaden och inom de gränser som följer av de avtal som sluts i enlighet med artikel 228 i fördraget, får skillnaden mellan dessa priser och priserna inom gemenskapen utjämnas genom exportbidrag.

2. Den metod som antas för fördelning av kvantiteter som berättigar till exportbidrag skall vara den metod

a) som är bäst lämpad med hänsyn till produktens art och situationen på den aktuella marknaden och som gör det möjligt att utnyttja de disponibla resurserna på effektivaste sätt, med beaktande av gemenskapsexportens effektivitet och struktur, utan att detta medför diskriminerande behandling mellan små och stora aktörer,

b) som ur administrativ synpunkt är minst besvärlig för aktörerna med hänsyn till förvaltningskraven,

c) som förhindrar diskriminering mellan de berörda aktörerna.

3. Exportbidrag skall vara desamma för hela gemenskapen.

De får variera beroende på destination, om situationen på världsmarknaden eller de särskilda behoven på vissa marknader gör detta nödvändigt.

Exportbidrag skall fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17. Exportbidrag får fastställas med regelbundna intervaller, men anbudsförfarande får inte tillämpas.

Förteckningen över de produkter för vilka exportbidrag beviljas och bidragsbeloppet skall fastställas minst en gång var tredje månad. Bidragsbeloppet får emellertid bibehållas på samma nivå i mer än tre månader och under mellantiden får kommissionen vid behov, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, justera bidragsbeloppet.

4. Exportbidrag skall fastställas med beaktande av

a) den rådande situationen och förväntade utvecklingen vad avser

priserna och tillgången på äggprodukter på gemenskapsmarknaden,

priserna på äggprodukter på världsmarknaden,

b) nödvändigheten att undvika störningar som kan förorsaka en långvarig obalans mellan tillgång och efterfrågan på gemenskapsmarknaden,

c) den ekonomiska aspekten av den föreslagna exporten,

d) de gränser som följer av avtal som slutits i enlighet med artikel 228 i fördraget.

Vid fastställande av bidragsbeloppet skall dessutom särskild hänsyn tas till behovet att upprätta en balans mellan användningen av gemenskapens basjordbruksprodukter för export som förädlade varor till tredje land, och användningen av de produkter från tredje land som får importeras för aktiv förädling.

Vid beräkning av bidragsbeloppet för de produkter som anges i artikel 1.1 skall hänsyn tas till skillnaden mellan å ena sidan priserna inom gemenskapen och å andra sidan priserna på världsmarknaden för den kvantitet foderspannmål som krävs för att inom gemenskapen framställa 1 kg ägg med skal. När det gäller andra produkter än ägg med skal skall hänsyn tas till den kvantitet ägg med skal som används i framställningen av sådana produkter och/eller det genomsnittliga förhållandet mellan handelsvärdet på äggets olika beståndsdelar.

5. Det gemenskapspris som avses i punkt 1 skall fastställas på grundval av

a) de faktiska priserna i de olika avsättningsleden inom gemenskapen,

b) de faktiska exportpriserna.

De världsmarknadspriser som avses i punkt 1 skall fastställas på grundval av

a) de faktiska priserna på tredje länders marknader,

b) de fördelaktigaste priserna i tredje länder som är bestämmelseländer vid import från tredje länder,

c) de producentpriser som har noterats i exporterande tredje länder, i förekommande fall med beaktande av de stöd som dessa länder beviljar,

d) anbudspriserna fritt gemenskapens gräns.

6. För de produkter enligt artikel 1.1 som exporteras utan vidare förädling skall exportbidrag endast beviljas på ansökan och efter framläggande av gällande exportlicens, utom när det gäller kläckägg för vilka en licens får beviljas i efterhand.

7. Det exportbidrag som gäller för de produkter som avses i artikel 1.1 och som exporteras utan vidare förädling skall vara det bidrag som gäller den dag då licensansökan inkommer och, när det gäller differentierade bidrag, det bidrag som gäller samma dag

a) för den destination som anges i licensen, eller, i förekommande fall,

b) för den verkliga destinationen om den inte är samma destination som den som anges i licensen. I sådant fall får gällande belopp inte överstiga det belopp som gäller för den destination som anges i licensen.

Lämpliga bestämmelser får antas för att förhindra missbruk av den flexibilitet som medges enligt denna punkt.

8. I enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 16 i förordning (EG) nr 3448/93 får tillämpningsområdet för punkterna 6 och 7 utvidgas till att omfatta de produkter som anges i artikel 1.1 och som exporteras i form av de varor som förtecknas i bilaga 1.

9. När det gäller produkter enligt artikel 1.1 för vilka exportbidrag utbetalas inom ramen för livsmedelsbistånd får punkterna 6 och 7 åsidosättas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17.

10. Exportbidrag utbetalas efter framläggande av bevis på att

produkterna har exporterats från gemenskapen,

produkterna har sitt ursprung inom gemenskapen, utom i de fall där punkt 11 gäller, och

när det gäller differentierade bidrag, produkterna har nått den destination för vilken exportbidraget fastställdes, utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 7 b. Undantag från denna bestämmelse får medges i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17, förutsatt att villkor som erbjuder likvärdiga garantier fastställs.

11. Exportbidrag beviljas inte för de produkter enligt artikel 1.1 som importeras från tredje land och återutförs till tredje land, såvida inte exportören bevisar

att den produkt som skall exporteras och den produkt som tidigare importerades är en och samma produkt,

att tullen togs ut vid importen.

I sådana fall skall exportbidraget för varje produkt vara lika med den tull som tagits ut vid import om den tullen är lika med eller lägre än gällande exportbidrag. Om den tull som tagits ut vid import är högre än gällande exportbidrag, skall gällande exportbidrag tillämpas.

12. Efterlevandet av de volymgränser som följer av avtal som sluts i enlighet med artikel 228 i fördraget skall säkerställas på grundval av de exportlicenser som utfärdas för de referensperioder som avses däri och som gäller för de aktuella produkterna. Med avseende på fullgörandet av de skyldigheter som följer av jordbruksavtalet skall utlöpandet av en referensperiod inte påverka exportlicensernas giltighet.

13. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel, inbegripet bestämmelser om omfördelning av kvantiteter som inte fördelats eller utnyttjats, skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17. Bilaga 1 skall ändras i enlighet med samma förfarande. Föreskrifter för tillämpningen av punkt 8 på de produkter som avses i artikel 1.1 och som exporteras i form av de varor som förtecknas i bilaga 1, skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 16 i förordning (EG) nr 3448/93.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. I den mån som krävs för att den gemensamma organisationen av marknaden för ägg skall fungera korrekt får rådet, i enlighet med det röstningsförfarande som föreskrivs i artikel 43.2 i fördraget, på kommissionens förslag, i vissa fall helt eller delvis förbjuda att bestämmelser om aktiv förädling tillämpas

på de produkter enligt artikel 1.1 som är avsedda att användas i framställningen av de produkter som avses i artikel 1.1 b, och

i särskilda fall, på de produkter enligt artikel 1.1 som är avsedda att användas i framställningen av de varor som förtecknas i bilaga 1.

2. Om den situation som avses i punkt 1 uppstår utomordentligt akut och gemenskapsmarknaden störs eller sannolikt kommer att störas genom aktiv förädling, skall kommissionen genom undantag från punkt 1 besluta om de nödvändiga åtgärderna, på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ. Rådet och medlemsstaterna skall underrättas om sådana åtgärder, vilka skall träda i kraft med omedelbar verkan och gälla i högst 6 månader. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat, skall den fatta beslut därom inom en vecka från och med mottagandet av begäran.

3. En medlemsstat får hänskjuta kommissionens beslut om sådana åtgärder till rådet inom en vecka från och med underrättelsen därom. Rådet får med kvalificerad majoritet bekräfta, ändra eller upphäva kommissionens beslut. Om rådet inte har agerat inom tre månader skall kommissionens beslut anses vara upphävt.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. De allmänna bestämmelserna om tolkningen av den kombinerade nomenklaturen och dess särskilda tillämpningsföreskrifter skall gälla tullklassificeringen av produkter som omfattas av denna förordning. Den tullnomenklatur som följer av tillämpningen av denna förordning skall införlivas i Gemensamma tulltaxan.

2. Om inte annat föreskrivs i denna förordning eller i enlighet med en bestämmelse häri, skall följande vara förbjudet i handeln med tredje land:

Uttag av en avgift som har motsvarande verkan som en tull.

Tillämpning av kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan.

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 3290/94.

1. Om gemenskapsmarknaden för en eller flera av de produkter som anges i artikel 1.1 på grund av import eller export påverkas eller hotas av allvarliga störningar som sannolikt kommer att äventyra uppnåendet av de mål som anges i artikel 39 i fördraget, får lämpliga åtgärder vidtas i samband med handeln med tredje land till dess att sådan störning eller sådant hot om störning har upphört.

Rådet skall på kommissionens förslag och i enlighet med det röstningsförfarande som föreskrivs i artikel 43.2 i fördraget anta allmänna tillämpningsföreskrifter till denna punkt och skall bestämma i vilka fall och inom vilka gränser medlemsstater får vidta skyddsåtgärder.

2. Om den situation som avses i punkt 1 uppstår, skall kommissionen på begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ besluta om de nödvändiga åtgärderna. Medlemsstaterna skall underrättas om sådana åtgärder, vilka skall träda i kraft omedelbart. Om kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat, skall den fatta beslut därom inom tre arbetsdagar från och med mottagandet av begäran.

3. En medlemsstat får inom tre arbetsdagar från och med underrättelsen hänskjuta kommissionens beslut om sådana åtgärder till rådet. Rådet skall sammanträda utan dröjsmål. Det får med kvalificerad majoritet ändra eller upphäva beslutet ifråga.

4. Denna artikel skall tillämpas med beaktande av de skyldigheter som följer av avtal som sluts i enlighet med artikel 228.2 i fördraget.

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

De produkter som anges i artikel 1.1 och som framställs av eller utvinns ur produkter som inte är angivna i artikel 9.2 och 10.1 i fördraget får inte omsättas fritt inom gemenskapen.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007, förordning (EG) nr 1913/2005 och förordning (EG) nr 679/2006.

1. Undantagsåtgärder för att stödja den marknad som påverkas får vidtas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.2 för att ta hänsyn till

a) eventuella begränsningar av den fria omsättningen till följd av åtgärder för att förhindra spridning av djursjukdomar, eller

b) allvarliga störningar på marknaden som direkt kan tillskrivas konsumenternas minskade förtroende till följd av att risker föreligger för folk- eller djurhälsa.

Sådana åtgärder skall vidtas på begäran av den eller de medlemsstater som berörs.

Vid begränsningar av den fria omsättningen på det sätt som avses i stycke a i den här artikeln får undantagsåtgärder vidtas enbart om den eller de medlemsstater som berörs har vidtagit sådana veterinära och sanitära åtgärder, i enlighet med gemenskapslagstiftningen, som behövs för att få ett snabbt slut på sjukdomen, och enbart i den utsträckning och under den tid som det är absolut nödvändigt för att stödja marknaden.

2. Gemenskapen skall delta i finansieringen av undantagsåtgärder som avses i punkt 1 a som vidtas i direkt samband med veterinära och sanitära åtgärder samt av de undantagsåtgärder som avses i punkt 1 b, med upp till 50 % av de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig.

3. Medlemsstaterna skall säkerställa att, i det fall producenterna bidrar till finansieringen av medlemsstaternas utgifter, detta inte leder till en snedvridning av konkurrensen mellan producenter i olika medlemsstater.

4. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte tillämpas på medlemsstaternas finansiella bidrag till åtgärder enligt punkt 1.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Medlemsstaterna och kommissionen skall till varandra överlämna sådana uppgifter som behövs för att tillämpa denna förordning. Bestämmelser om överlämnande och spridning av sådana uppgifter skall fastställas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 17.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 806/2003.

1. Härmed inrättas en förvaltningskommitté för fjäderfäkött och ägg (nedan kallad ”kommittén”). Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Inom kommittén skall medlemsstaternas röster vägas enligt artikel 148.2 i fördraget. Ordföranden får inte rösta.

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 och förordning (EG) nr 806/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av Förvaltningskommittén för fjäderfäkött och ägg.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 4 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel18¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Kommittén får överväga varje annan fråga som dess ordförande hänskjuter till kommittén på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

Artikel19¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Om inte annat följer av denna förordning, skall artikel 92-94 i fördraget gälla för produktionen av och handeln med de produkter som anges i artikel 1.1.

Artikel20¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Denna förordning skall tillämpas på så sätt att hänsyn tas samtidigt och på lämpligt sätt till de mål som fastställs i artiklarna 39 och 110 i fördraget.

Artikel21¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Om Italien åberopar bestämmelserna i artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål, skall rådet, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet besluta om de åtgärder som krävs för att undvika en snedvridning av konkurrensen.

Artikel22¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

1. Rådets förordning nr 122/67/EEG av den 13 juni 1967 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg, senast ändrad genom rådets beslut av den 1 januari 1973 om anpassning av dokumenten avseende de nya medlemsstaternas anslutning till Europeiska gemenskaperna, upphävs härmed.

2. Alla hänvisningar till den förordning som upphävs genom punkt 1 skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Hänvisningar till artiklar i den upphävda förordningen skall läsas enligt den jämförelsetabell som finns i bilaga 2.

Artikel23¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1975.

BILAGA 1

BILAGA 2

1 EGT nr C 60, 13.3.1975, s. 41.

2 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

3 EGT nr L 167, 25.7.1972, s. 5.

4 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

5 EGT nr L 281, 1.11.1975, s. 1.

6 EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2293/67.

7 EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 1.