lagen.nu
31976L0895

Rådets direktiv av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (76/895/EEG)

CELEX
31976L0895
Datum
1976-11-23
Konsoliderad t.o.m.
2009-03-01
Jämför lydelser 6
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2008-08-31.

Avis juridique important

Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 340 , 09/12/1976 s. 0026 - 0031 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 7 s. 0206 "Grekisk specialutgåva " Område 03 Volym 16 s. 0179 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 7 s. 0206 Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 11 s. 0084 Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 11 s. 0084

RÅDETS DIREKTIV av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker (76/895/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 76/895/ · direktiv 76/895/ · direktiv 76/895/ · förordning (EEG) nr 3768/85 · direktiv 76/895/ · direktiv 76/895/ · direktiv 93/58/ · direktiv 96/32/ · direktiv 97/41/ · direktiv 2000/24/ · direktiv 2000/57/ · direktiv 2000/82/ · direktiv 2002/66/ · direktiv 2002/71/ · direktiv 2002/79/ · förordning (EG) nr 807/2003 · direktiv 2003/60/ · direktiv 2003/118/ · förordning (EG) nr 396/2005 · direktiv 2005/70/ · direktiv 2006/59/ · direktiv 2006/62/ · direktiv 2006/92/ · direktiv 2007/8/ · direktiv 2007/55/ · direktiv 2007/57/.

Odling av olika grödor spelar en viktig roll i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Avkastningen från denna odling påverkas ständigt av skadliga organismer från djur- eller växtriket och även av virus.

Det är absolut nödvändigt att skydda växterna mot dessa organismer och då inte bara för att hindra att avkastningen sjunker, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste metoderna när man vill skydda såväl växter som varor som framställs av växter från verkningarna av dessa skadliga organismer.

Dessa bekämpningsmedel är dock inte enbart gynnsamma för växtproduktionen, eftersom de i allmänhet är giftiga substanser eller preparat med farliga biverkningar.

Ett stort antal av dessa bekämpningsmedel och deras omvandlings- och nedbrytningsprodukter kan vara skadliga för konsumenter av vegetabiliska produkter.

Dessa bekämpningsmedel bör inte användas när de kan utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa.

Medlemsstaterna använder olika metoder för att undvika detta hot, och några av staterna har fastställt olika övre gränsvärden för resthalter av vissa bekämpningsmedel i eller på behandlade vegetabilier och vegetabiliska produkter som måste iakttas i handeln med dessa varor.

De skillnader som finns mellan medlemsstaterna i fråga om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester kan bidra till att skapa handelshinder och på så sätt hindra varornas fria rörlighet inom gemenskapen, och därför bör vissa gränsvärden bestämmas som medlemsstaterna kan tillämpa.

Dessa gränsvärden måste fastställas med vederbörlig hänsyn till såväl växtodlingens krav som till behovet att skydda människors och djurs hälsa.

Gränsvärden bör inledningsvis bestämmas för vissa bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker, och eftersom frukt och grönsaker i allmänhet är avsedda som människoföda och ibland som djurfoder, måste dessa gränsvärden ligga på lägsta möjliga nivå.

Den fria rörligheten inom hela gemenskapen bör säkerställas för varor som innehåller resthalter av vissa bekämpningsmedel som är mindre än eller lika med gränsvärdena enligt bilaga 2, men medlemsstaterna bör samtidigt ha rätt att utan diskriminering och i de fall de anser detta motiverat tillåta handel på sina egna territorier med varor som har högre halter än de nämnda gränsvärdena, antingen genom att fastställa eller låta bli att fastställa gränsvärden för dessa varor.

Bestämmelserna i detta direktiv behöver inte tillämpas för frukt och grönsaker som skall exporteras till länder utanför gemenskapen.

Gränsvärdena i bilaga 2 kan emellertid oväntat visa sig hälsofarliga för människor eller djur, och medlemsstaterna bör därför i sådana fall ha rätt att tillfälligt sänka dessa gränsvärden.

Det är i sådana fall lämpligt att inom ramen för Ständiga kommittén för växtskydd upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

När medlemsstaterna fastställer gränsvärden för varor som börjar omsättas på deras territorium bör de övervaka detta genom offentlig kontroll, som minst består av stickprover.

I sådana fall bör den offentliga kontrollen utföras med sådana metoder för provtagning och analys som är vedertagna inom gemenskapen.

Att bestämma metoder för provtagning och analys är en åtgärd av teknisk och vetenskaplig natur. För att förenkla införandet av bestämmelser om dessa prover och analyser bör metoderna fastställas genom ett förfarande som inom Ständiga kommittén för växtskydd säkerställer ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Ändringar av bilagorna bör med hänsyn till deras i grunden tekniska natur genomföras på ett förenklat sätt som påskyndar förfarandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Odling av olika grödor spelar en viktig roll i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Avkastningen från denna odling påverkas ständigt av skadliga organismer från djur- eller växtriket och även av virus.

Det är absolut nödvändigt att skydda växterna mot dessa organismer och då inte bara för att hindra att avkastningen sjunker, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är en av de viktigaste metoderna när man vill skydda såväl växter som varor som framställs av växter från verkningarna av dessa skadliga organismer.

Dessa bekämpningsmedel är dock inte enbart gynnsamma för växtproduktionen, eftersom de i allmänhet är giftiga substanser eller preparat med farliga biverkningar.

Ett stort antal av dessa bekämpningsmedel och deras omvandlings- och nedbrytningsprodukter kan vara skadliga för konsumenter av vegetabiliska produkter.

Dessa bekämpningsmedel bör inte användas när de kan utgöra ett hot mot människors och djurs hälsa.

Medlemsstaterna använder olika metoder för att undvika detta hot, och några av staterna har fastställt olika övre gränsvärden för resthalter av vissa bekämpningsmedel i eller på behandlade vegetabilier och vegetabiliska produkter som måste iakttas i handeln med dessa varor.

De skillnader som finns mellan medlemsstaterna i fråga om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester kan bidra till att skapa handelshinder och på så sätt hindra varornas fria rörlighet inom gemenskapen, och därför bör vissa gränsvärden bestämmas som medlemsstaterna kan tillämpa.

Dessa gränsvärden måste fastställas med vederbörlig hänsyn till såväl växtodlingens krav som till behovet att skydda människors och djurs hälsa.

Gränsvärden bör inledningsvis bestämmas för vissa bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker, och eftersom frukt och grönsaker i allmänhet är avsedda som människoföda och ibland som djurfoder, måste dessa gränsvärden ligga på lägsta möjliga nivå.

Den fria rörligheten inom hela gemenskapen bör säkerställas för varor som innehåller resthalter av vissa bekämpningsmedel som är mindre än eller lika med gränsvärdena enligt bilaga 2, men medlemsstaterna bör samtidigt ha rätt att utan diskriminering och i de fall de anser detta motiverat tillåta handel på sina egna territorier med varor som har högre halter än de nämnda gränsvärdena, antingen genom att fastställa eller låta bli att fastställa gränsvärden för dessa varor.

Bestämmelserna i detta direktiv behöver inte tillämpas för frukt och grönsaker som skall exporteras till länder utanför gemenskapen.

Gränsvärdena i bilaga 2 kan emellertid oväntat visa sig hälsofarliga för människor eller djur, och medlemsstaterna bör därför i sådana fall ha rätt att tillfälligt sänka dessa gränsvärden.

Det är i sådana fall lämpligt att inom ramen för Ständiga kommittén för växtskydd upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

När medlemsstaterna fastställer gränsvärden för varor som börjar omsättas på deras territorium bör de övervaka detta genom offentlig kontroll, som minst består av stickprover.

I sådana fall bör den offentliga kontrollen utföras med sådana metoder för provtagning och analys som är vedertagna inom gemenskapen.

Att bestämma metoder för provtagning och analys är en åtgärd av teknisk och vetenskaplig natur. För att förenkla införandet av bestämmelser om dessa prover och analyser bör metoderna fastställas genom ett förfarande som inom Ständiga kommittén för växtskydd säkerställer ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Ändringar av bilagorna bör med hänsyn till deras i grunden tekniska natur genomföras på ett förenklat sätt som påskyndar förfarandet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Detta direktiv skall tillämpas på varor som är avsedda som livsmedel eller, i undantagsfall, som djurfoder och som är upptagna i den gemensamma tulltaxan under de rubriker som anges i bilaga I, och i eller på vilka sådana bekämpningsmedelsrester kan förekomma som anges i bilaga II.

2. Detta direktiv skall också tillämpas på samma varor efter torkning eller bearbetning, eller efter att de har tillsatts i sammansatta livsmedel, i den mån de får innehålla vissa bekämpningsmedelsrester.

3. Detta direktiv skall tillämpas utan att det påverkar kommissionens direktiv 91/321/EEG av den 14 maj 1991 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring och kommissionens direktiv 96/5/EG av den 16 februari 1996 om spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn. Till dess att maximinivåer har fastställts i enlighet med artikel 6 i direktiv 91/321/EEG eller artikel 6 i direktiv 96/5/EG skall bestämmelserna i artikel 5a.1 och 5a.3—5a.6 i detta direktiv tillämpas för de berörda produkterna.

Artikel2

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

I detta direktiv avses med

1. bekämpningsmedelsrester: de rester av bekämpningsmedel och deras metaboliter och nedbrytnings- eller reaktionsprodukter som avses i bilaga II, och som finns i eller på de varor som anges i artikel 1

2. börja omsätta: att efter skörden överlämna de varor som avses i artikel 1, oavsett om det sker mot ersättning eller inte.

Artikel3

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

1. Medlemsstaterna får inte förbjuda eller hindra att de varor som avses i artikel 1 börjar omsättas på deras territo- rium på grund av att de innehåller rester av bekämpningsme- del, om mängden av dessa rester inte överskrider gränsvärde- na i bilaga 2.

2. Medlemsstaterna får, när de anser det motiverat, godkänna att sådana varor som avses i artikel 1 och som innehåller bekämpningsmedelsrester som överskrider de tillåtna gränsvärdena enligt bilaga 2 släpps ut i handeln på deras eget territorium.

3. Medlemsstaterna skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om varje tillämpning av punkt 1 och 2.

Artikel4

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Om en medlemsstat genom ny information eller omvärdering av tidigare information anser att ett gränsvärde som fastställs i bilaga II utgör en fara för människors eller djurs hälsa och därför kräver snabba åtgärder, får medlemsstaten tillfälligt sänka gränsvärdet på sitt eget territorium. Medlemsstaten skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om de vidtagna åtgärderna och anledningen till dessa.

2. Beslut om ändring av gränsvärdena i bilaga 2 skall fattas enligt förfarandet i artikel 8. Tills rådet eller kommissionen beslutar enligt ovannämnda förfarande, får medlemsstaten upprätthålla de åtgärder den har genomfört.

Artikel5

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

Ändringar i bilaga I och II till följd av nya vetenskapliga eller tekniska rön skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 7. När gränsvärden för bekämpningsmedelsrester fastställs skall särskild hänsyn tas till en tillförlitlig värdering av riskerna vid kostintag och till antalet tillgängliga uppgifter och deras kvalitet.

Artikel5a

Införd genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. I denna artikel avses med ursprungsmedlemsstat den medlemsstat inom vars territorium en vara enligt artikel 1.1 och 1.2 antingen lagligen framställs och saluförs eller börjar omsättas fritt, och med destinationsmedlemsstat den medlemsstat till vars territorium en sådan vara förs och börjar omsättas i något annat syfte än transit till en annan medlemsstat eller tredje land.

2. Medlemsstaterna skall införa åtgärder för att fastställa permanenta eller provisoriska gränsvärden för bekämpningsmedelsrester när det gäller de varor som avses i artikel 1.1 och 1.2 och som har förts in på deras territorium från en ursprungsmedlemsstat, med beaktande av god jordbrukarsed i ursprungsmedlemsstaten och utan att detta påverkar de nödvändiga förutsättningarna för att skydda konsumenternas hälsa i de fall då inga gränsvärden för bekämpningsmedelsrester har fastställts för dessa varor i enlighet med artikel 5.

3. Om

inga gränsvärden för bekämpningsmedelsrester har fastställts för en vara som avses i artikel 1.1 och 1.2 i enlighet med artikel 5, och

denna vara, som uppfyller kraven när det gäller de gränsvärden som tillämpas av ursprungsmedlemsstaten, i destinationsmedlemsstaten har blivit föremål för åtgärder som har till syfte att förhindra eller begränsa dess omsättning, med motiveringen att varan innehåller bekämpningsmedelsrester som överskrider det gränsvärde som godtas i destinationsmedlemsstaten, och

destinationsmedlemsstaten antingen har infört nya gränsvärden för bekämpningsmedelsrester eller har ändrat de värden som fastställts i dess lagstiftning, eller om den har infört ändringar i sina kontroller som är oproportionerliga och/eller diskriminerande jämfört med de som tillämpas för den inhemska produktionen, eller om de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som tillämpas av destinationsmedlemsstaten skiljer sig avsevärt från motsvarande värden som fastställts av andra medlemsstater, eller om de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som tillämpas av destinationsmedlemsstaten medför en oproportionerlig skyddsnivå jämfört med den skyddsnivå som tillämpas av medlemsstaten i fråga om bekämpningsmedel som medför en liknande risk eller i fråga om liknande jordbruksprodukter eller livsmedel,

skall följande undantagsbestämmelser tillämpas:

a) Destinationsmedlemsstaten skall meddela de antagna åtgärderna till övriga berörda medlemsstater och till kommissionen senast 20 dagar efter det att de tillämpas. I meddelandet skall relevanta fakta redovisas.

b) På grundval av det meddelande som avses i a skall de två berörda medlemsstaterna utan dröjsmål kontakta varandra för att, när så är möjligt och med hjälp av åtgärder som de sinsemellan enas om, undanröja de hindrande eller begränsande verkningarna av de åtgärder som har antagits av destinationsmedlemsstaten. Medlemsstaterna skall överlämna all nödvändig information till varandra. Senast tre månader efter det meddelande som avses i a skall de berörda medlemsstaterna underrätta kommissionen om resultatet av sådana kontakter och särskilt om de åtgärder de eventuellt ämnar tillämpa, inbegripet de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester de har enats om. Ursprungsmedlemsstaten skall underrätta övriga medlemsstater om resultatet av sådana kontakter.

c) Kommissionen skall omedelbart överlämna frågan till Ständiga kommittén för växtskydd och, om möjligt, lägga fram ett förslag i syfte att i bilaga II fastställa ett provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester, som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 7. I sitt förslag skall kommissionen beakta aktuella tekniska och vetenskapliga rön i frågan och särskilt uppgifter som lämnats av berörda medlemsstater, speciellt den toxikologiska bedömningen och det uppskattade acceptabla dagliga intaget (ADI), god jordbrukarsed och de försöksuppgifter som ursprungsmedlemsstaten använde sig av för att fastställa gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester tillsammans med de skäl destinationsmedlemsstaten uppgett för att besluta om åtgärderna i fråga. Giltighetsperioden för det provisoriska gränsvärdet skall fastställas i den antagna rättsakten och får inte överstiga fyra år. Denna period kan kopplas till en begäran att ursprungsmedlemsstaten och/eller andra berörda medlemsstater skall tillhandahålla de försöksuppgifter som kommissionen begär för att fastställa gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester i enlighet med artikel 5. Kommissionen och medlemsstaterna skall, om de begär det, hållas underrättade om det fastställda försöksprogrammet.

4. Alla åtgärder enligt punkterna 2 och 3 skall vidtas av en medlemsstat med beaktande av dess skyldigheter enligt fördraget, särskilt artiklarna 30 till 36 i detta.

5. Rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter skall inte tillämpas på åtgärder som antas och meddelas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

6. Detaljerade bestämmelser för att genomföra det förfarande som anges i denna artikel får antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 8.

Artikel6

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genom stickprov säkerställa att gränsvärdena enligt detta direktiv respekteras.

2. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att när de varor som avses i artikel 1 kontrolleras på det sätt som avses i punkt 1, provtagning och kvalitativ och kvantitativ analys i syfte att upptäcka och fastställa mängden av bekämpningsmedelsrester utförs enligt de förfaranden och metoder som skall fastställas enligt artikel 7.

Artikel7

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel8

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara 15 dagar.

Artikel8a

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och förordning (EG) nr 807/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel9

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

1. Detta direktiv skall tillämpas på sådana varor som avses i artikel 1 och som är avsedda för export till tredje land. De gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som fastställs i enlighet med detta direktiv skall inte tillämpas på varor som behandlas före export, om det på betryggande sätt kan bevisas att

a) det mottagande tredje landet kräver denna särskilda behandling för att hindra att skadliga organismer kommer in på dess territorium, eller

b) behandlingen är nödvändig för att skydda varorna mot skadliga organismer under transporten till och förvaringen i det mottagande tredje landet.

2. Detta direktiv skall inte tillämpas på varor som avses i artikel 1 om det på ett betryggande sätt kan bevisas att de är avsedda för

a) tillverkning av andra varor än livsmedel och djurfoder, eller

b) användning som utsäde eller plantering.

Artikel10

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

Detta direktiv skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om gemensamma kvalitetsnormer för frukt och grönsaker.

Artikel10a

Införd genom förordning (EG) nr 396/2005 och direktiv 97/41/.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att säkerställa att ändringarna i bilaga II till följd av besluten enligt artikel 5 kan genomföras inom deras territorium senast åtta månader efter det att de har antagits och inom kortare tid om detta är nödvändigt på grund av brådskande skäl till skydd för människors hälsa.

För att trygga befogade förväntningar kan det i gemenskapens rättsakter för genomförande föreskrivas övergångsperioder för genomförandet av vissa gränsvärden för bekämpningsmedelsrester för att möjliggöra normal marknadsföring av skördade varor.

Artikel11

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år från dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel12

Ändrad genom förordning (EG) nr 396/2005.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EGT nr C 97, 28.7.1969, s. 35.

2 EGT nr C 40, 25.3.1969, s. 4.

3 EGT nr L 175, 4.7.1991, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/4/EG (EGT nr L 49, 28.2.1996, s. 12).

4 EGT nr L 49, 28.2.1996, s. 17.

5 EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Senast ändrat genom beslut 96/139/EEG (EGT nr L 32, 10.2.1996, s. 31).

6 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

7 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.