Tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 386/90 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2221/95 av den 20 september 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 386/90 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 224 , 21/09/1995 s. 0013 - 0018

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2221/95 av den 20 september 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 386/90 vad gäller fysisk kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 386/90 av den 12 februari 1990 om kontroll i samband med export av jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag eller andra belopp (1), ändrad genom förordning (EG) nr 163/94 (2), särskilt artikel 6 i denna, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1167/97 · förordning (EG) nr 2655/1999 · förordning (EG) nr 2090/2002.

Kommissionens förordning (EEG) nr 2030/90 (3) innehåller tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 386/90. De tillämpningsföreskrifter som anges i förordningen är begränsade till att omfatta de bestämmelser som är absolut nödvändiga för att gemenskapssystemet snabbt skall kunna tillämpas, och de skall kunna kompletteras senare med hänsyn till nya erfarenheter, särskilt beträffande kvaliteten på de fysiska kontrollerna.

Redan bestående kontrollföreskrifter bör beaktas, särskilt de som återfinns i följande rättsakter:

- Kommissionens förordning (EEG) nr 2200/87 av den 8 juli 1987 med allmänna bestämmelser för framskaffande inom gemenskapen av varor som skall levereras som livsmedelsbistånd från gemenskapen (4), ändrad genom förordning (EEG) nr 790/91 (5).

- Kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 av den 27 november 1987 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter (6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1384/95 (7).

I sin kompletterande rapport till rådet om tillämpningen av förordning (EEG) nr 386/90 (8) betonade kommissionen sin avsikt att utarbeta en mer detaljerad definition av begreppet "fysisk kontroll" enligt artikel 2 a i förordning (EEG) nr 386/90, för att få till stånd en enhetlig tillämpning av gemenskapsbestämmelserna i medlemsstaterna.

Det är nödvändigt att vidta åtgärder för att alltid kunna kontrollera om kontrollnivån på 5 % har uppnåtts.

Det är nödvändigt att fastställa bestämmelser för fall då antalet exporterade varor vid ett tullkontor är mycket litet.

För att gardera sig mot risken för utbyte vad gäller exportdeklarationer som godkänts av ett tullkontor i en medlemsstat, är det nödvändigt att fastställa ett minsta antal "kontroller med avseende på utbyte" som skall utföras av det tullkontor där utförsel från gemenskapens territorium sker. Med hänsyn till den plats där dessa "kontroller med avseende på utbyte" äger rum måste kontrollerna vara enkla.

För att minska risken för utbyte bör alla transportmedel eller kollin förseglas utom i de undantagsfall då produkterna kan identifieras på annat sätt.

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (9), ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, och dess tillämpningsföreskrifter fastställda i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (10), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1762/95 (11) tillämpas bland annat på export av alla industri- och jordbruksprodukter. Vad gäller jordbruksprodukter som berättigar till exportbidrag kan det visa sig nödvändigt att vidta särskilda åtgärder.

För att underlätta den praktiska tillämpningen av de nya bestämmelserna och för att öka klarheten och den administrativa effektiviteten, är det lämpligt att ersätta förordning (EEG) nr 2030/90 med denna förordning.

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör sådana bestämmelser införas som är nödvändiga och rimliga, och dessa bör tillämpas på ett enhetligt sätt.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandena från samtliga berörda förvaltningskommittéer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

XXX

XXX

Article1¶XXXX

Ändrad genom förordning (EG) nr 2090/2002.

1. XXXX