Informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 2060/2004.
(1.) I enlighet med gällande lagstiftning kan gemenskapen genomföra säljfrämjande åtgärder i tredje land för ett begränsat antal jordbruksprodukter. Resultaten av dessa åtgärder har hittills varit mycket uppmuntrande.
(2.) Med hänsyn till de erfarenheter som gjorts och framtidsutsikterna för utvecklingen på marknaden både inom och utanför gemenskapen och de nya ramarna för internationell handel bör det utvecklas en övergripande och konsekvent politik för informations- och säljfrämjande åtgärder när det gäller marknaderna i tredje land.
(3.) En sådan politik kan med fördel komplettera och förstärka de åtgärder som medlemsstaterna genomför, bland annat genom att främja bilden av gemenskapens produkter på den internationella marknaden, särskilt när det gäller kvalitet och livsmedelssäkerhet. Sådana åtgärder kommer att hjälpa till att öppna nya avsättningsmöjligheter och därmed troligtvis även att leda till att ytterligare nationella eller privata initiativ kommer till stånd.
(4.) Urvalskriterierna för de berörda produkterna och marknaderna bör bestämmas. De produkter som åtnjuter exportbidrag bör dock inte uteslutas ur systemet.
(5.) Som allmän regel bör gemenskapen endast delvis finansiera sådana åtgärder så att de organisationer som lämnar förslag och de berörda medlemsstaterna får bära sin del av ansvaret. I undantagsfall kan det dock visa sig lämpligt att inte kräva delfinansiering av den berörda medlemsstaten.
(6.) Det bör fastställas att Europeiska gemenskapernas kommission, genom lämpliga förfaranden, skall överlämna genomförandet av åtgärderna till organ som har den uppbyggnad och kompetens som behövs.
(7.) Med hänsyn till de erfarenheter och de resultat som internationella rådet för olivolja uppnått i sin säljfrämjande verksamhet bör det likaså fastställas att kommissionen även fortsättningsvis kan överlämna åt detta råd att genomföra de åtgärder som faller inom dess behörighetsområde. Det bör även finnas möjlighet att vända sig till liknande internationella organisationer för andra produkter.
(8.) För att kontrollera både att programmen genomförs på ett korrekt sätt och vilken inverkan åtgärderna har bör kommissionen och medlemsstaterna införa en effektiv övervakning av åtgärderna och det bör dessutom föreskrivas att resultaten skall utvärderas av ett oberoende organ.
(9.) Förordningarna nr 136/66/EEG, (EEG) nr 1308/70 och (EG) nr 2275/96 bör därför ändras.
(10.) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, och det är därför lämpligt att dessa åtgärder antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut. De berörda förvaltningskommittéerna bör därvid vidta åtgärder gemensamt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
(1.) I enlighet med gällande lagstiftning kan gemenskapen genomföra säljfrämjande åtgärder i tredje land för ett begränsat antal jordbruksprodukter. Resultaten av dessa åtgärder har hittills varit mycket uppmuntrande.
(2.) Med hänsyn till de erfarenheter som gjorts och framtidsutsikterna för utvecklingen på marknaden både inom och utanför gemenskapen och de nya ramarna för internationell handel bör det utvecklas en övergripande och konsekvent politik för informations- och säljfrämjande åtgärder när det gäller marknaderna i tredje land.
(3.) En sådan politik kan med fördel komplettera och förstärka de åtgärder som medlemsstaterna genomför, bland annat genom att främja bilden av gemenskapens produkter på den internationella marknaden, särskilt när det gäller kvalitet och livsmedelssäkerhet. Sådana åtgärder kommer att hjälpa till att öppna nya avsättningsmöjligheter och därmed troligtvis även att leda till att ytterligare nationella eller privata initiativ kommer till stånd.
(4.) Urvalskriterierna för de berörda produkterna och marknaderna bör bestämmas. De produkter som åtnjuter exportbidrag bör dock inte uteslutas ur systemet.
(5.) Som allmän regel bör gemenskapen endast delvis finansiera sådana åtgärder så att de organisationer som lämnar förslag och de berörda medlemsstaterna får bära sin del av ansvaret. I undantagsfall kan det dock visa sig lämpligt att inte kräva delfinansiering av den berörda medlemsstaten.
(6.) Det bör fastställas att Europeiska gemenskapernas kommission, genom lämpliga förfaranden, skall överlämna genomförandet av åtgärderna till organ som har den uppbyggnad och kompetens som behövs.
(7.) Med hänsyn till de erfarenheter och de resultat som internationella rådet för olivolja uppnått i sin säljfrämjande verksamhet bör det likaså fastställas att kommissionen även fortsättningsvis kan överlämna åt detta råd att genomföra de åtgärder som faller inom dess behörighetsområde. Det bör även finnas möjlighet att vända sig till liknande internationella organisationer för andra produkter.
(8.) För att kontrollera både att programmen genomförs på ett korrekt sätt och vilken inverkan åtgärderna har bör kommissionen och medlemsstaterna införa en effektiv övervakning av åtgärderna och det bör dessutom föreskrivas att resultaten skall utvärderas av ett oberoende organ.
(9.) Förordningarna nr 136/66/EEG, (EEG) nr 1308/70 och (EG) nr 2275/96 bör därför ändras.
(10.) De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, och det är därför lämpligt att dessa åtgärder antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut. De berörda förvaltningskommittéerna bör därvid vidta åtgärder gemensamt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
1. Gemenskapen kan helt eller delvis finansiera informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter och livsmedel i tredje land.
2. De åtgärder som avses i punkt 1 får inte vara inriktade på varumärken eller favorisera produkter från en viss medlemsstat.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
De åtgärder som avses i artikel 1 är följande:
a) PR, marknadsföring och reklam, som särskilt betonar fördelarna med gemenskapsprodukterna när det gäller kvalitet, hygien, livsmedelssäkerhet, näringsmässiga aspekter, märkning, djurens välbefinnande och miljöhänsyn.
b) Deltagande i stora internationella arrangemang, varumässor och utställningar, särskilt med gemenskapens utställningsmontrar.
c) Åtgärder för att informera om gemenskapssystemen för skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS) och ekologisk produktion samt andra gemenskapssystem för kvalitetsnormer och märkning för jordbruksprodukter och livsmedel och för grafiska symboler som fastställs i tillämplig gemenskapslagstiftning.
d) Åtgärder för att informera om gemenskapens system med kvalitetsvin fso för bordsvin och spritdrycker med geografisk beteckning.
e) Nya marknadsundersökningar som är nödvändiga för att utöka avsättningsmöjligheterna.
f) Affärsresor på hög nivå.
g) Utvärderingsstudier av resultaten av de säljfrämjande åtgärderna och informationsåtgärderna.
Artikel3¶
De produkter som kan omfattas av de åtgärder som avses i artikel 1 är främst följande:
a) Produkter som är avsedda för direkt konsumtion eller för bearbetning och för vilka det finns gynnsamma exportmöjligheter eller nya avsättningsmöjligheter i tredje land, särskilt utan att det beviljas bidrag.
b) Typiska produkter eller kvalitetsprodukter med ett högt mervärde.
Artikel4¶
Vid valet av tredje land i vilket de åtgärder som avses i artikel 1 kommer att genomföras skall hänsyn tas till marknaderna i länder med faktisk eller potentiell efterfrågan.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
1. Vartannat år skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 fastställa en förteckning över de produkter och marknader som avses i artikel 3 respektive artikel 4.
Om det behövs kan denna förteckning emellertid ändras under mellanperioden.
2. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 fatta beslut om riktlinjer med närmare uppgifter om den strategi som skall följas i förslag till informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för vissa eller alla de produkter som avses i punkt 1.
Artikel6¶
När det fattas beslut om åtgärder inom sektorn för olivolja och bordsoliver får gemenskapen genomföra dessa via det internationella rådet för olivolja.
Gemenskapen får även för andra produkter vända sig till internationella organisationer som ställer liknande garantier.
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
1. För att genomföra de åtgärder som avses i artikel 2 a–e, och om inte annat följer av artikel 6, skall den eller de branschorganisationer eller interprofessionella organisationer som representerar den eller de berörda sektorerna i en eller flera medlemsstater eller på gemenskapsnivå utarbeta förslag till informationsprogram och program för säljfrämjande åtgärder med en varaktighet av högst tre år.
Medlemsstaterna skall fastställa en uppsättning krav och kriterier som skall tillämpas vid bedömningen av programmen.
2. Den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna skall granska varje förslag till program och dess förenlighet med bestämmelserna i den här förordningen, med riktlinjerna enligt artikel 5.2 och med den tillämpliga uppsättningen krav och kriterier. De skall undersöka förhållandet mellan kostnad och kvalitet för varje program.
När ett eller flera program har granskats av en eller flera medlemsstater skall de utarbeta en förteckning över programmen inom ramen för de tillgängliga medlen och vidta åtgärder för att bevilja stöd till finansieringen av dessa.
3. Medlemsstaterna skall skicka förteckningarna över program till kommissionen tillsammans med kopior av programmen.
Om kommissionen finner att ett program som har lämnats in, eller vissa delar av programmet, inte följer gemenskapslagstiftningen eller inte har tillräcklig kvalitet i förhållande till kostnaderna, skall den inom den tidsfrist som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 underrätta de berörda medlemsstaterna om att hela programmet eller delar av det inte är stödberättigande. När denna period löpt ut utan sådan underrättelse, skall programmet anses vara stödberättigande.
Medlemsstaterna skall beakta eventuella iakttagelser som kommissionen gör och skall skicka tillbaka programmen till kommissionen, omarbetade i samarbete med den förslagslämnande organisationen, inom en tidsperiod som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.
4. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 besluta om vilka program som godkänns och de motsvarande budgetarna. Program som har lämnats in av fler än en medlemsstat eller som omfattar åtgärder i fler än ett tredjeland skall prioriteras.
5. Efter att ha begärt in konkurrerande anbud med alla lämpliga metoder, skall den förslagslämnande organisationen utse de organ som skall genomföra programmen. Under vissa förhållanden som skall bestämmas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 får den medverkande organisationen emellertid beviljas att genomföra vissa delar av programmet.
6. Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 12.2 fastställa minsta och/eller högsta belopp för de faktiska kostnaderna för de program som lämnas in enligt den här artikeln. Dessa högsta kostnadsbelopp får variera alltefter de berörda programmens karaktär. Kriterierna för detta får fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 12.2.
Artikel7a¶
Införd genom förordning (EG) nr 2060/2004.
Efter det att den förvaltningskommitté som avses i artikel 12.1 eller, i tillämpliga fall, de föreskrivande kommittéer som avses i rådets förordningar (EEG) nr 2092/91, (EEG) nr 2081/92 eller (EEG) nr 2082/92 har informerats, skall kommissionen fatta beslut om följande åtgärder:
a) De åtgärder som avses i artikel 2 f och 2 g i den här förordningen.
b) De åtgärder som avses i artikel 2 a–e i den här förordningen, i de fall sådana åtgärder är av intresse för hela gemenskapen eller där inget lämpligt förslag har lämnats in enligt förfarandet i artikel 7 i den här förordningen.
c) De åtgärder som genomförs av en internationell organisation enligt artikel 6 i den här förordningen.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
1. Kommissionen skall, genom en öppen eller selektiv anbudsinfordran, välja ut
den eller de eventuella tekniska medhjälpare som behövs för att utvärdera de föreslagna programmen, inklusive organen för genomförandet,
det organ eller de organ som ansvarar för att genomföra de åtgärder som avses i artikel 7a.
2. Det eller de organ som ansvarar för genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 7.1 och artikel 8.1 skall ha sakkunskap om de berörda produkterna och de avsedda marknaderna samt de medel som krävs för att säkerställa att åtgärderna genomförs på det mest effektiva sättet med hänsyn till de berörda programmens europeiska dimension.
3. En övervakningsgrupp bestående av företrädare från kommissionen, de berörda medlemsstaterna och de organisationer som lämnar förslag skall övervaka att åtgärderna genomförs på ett korrekt sätt.
4. De berörda medlemsstaterna skall ansvara för kontrollen av de program som avses i artikel 7 samt för de utbetalningar som hänför sig till dessa. Medlemsstaterna skall säkerställa att allt eventuellt informationsmaterial eller säljfrämjande material är förenligt med gemenskapslagstiftningen.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 skall gemenskapen helt och hållet finansiera de åtgärder som avses i artikel 7a. Gemenskapen skall också helt och hållet finansiera kostnaderna för tekniska medhjälpare som väljs ut enligt artikel 8.1 första strecksatsen.
2. Gemenskapens stöd till de program som avses i artikel 7 får inte överstiga 50 % av de faktiska kostnaderna för programmen. När det gäller säljfrämjande program som varar två eller tre år får det årliga stödet inte överstiga denna övre gräns.
3. Den förslagslämnande organisationen eller de förslagslämnande organisationerna skall finansiera minst 20 % av de faktiska kostnaderna för de program som avses i artikel 7, och resten av finansieringen skall täckas av den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna under beaktande av det gemenskapsstöd som avses i punkt 2. Medlemsstaternas och de förslagslämnande organisationernas andelar skall fastställas vid den tidpunkt då programmen sänds in till kommissionen enligt artikel 7.3. Finansieringen från medlemsstaterna och/eller de förslagslämnande organisationerna får bestå av skatteliknande avgifter eller obligatoriska avgifter.
4. Vid tillämpningen av artikel 6 skall gemenskapen, efter det att programmet godkänts, betala ett lämpligt bidrag till den berörda internationella organisationen.
5. Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget skall inte gälla för det ekonomiska stödet från medlemsstaterna eller för de ekonomiska bidrag som kommer från skatteliknande avgifter som medlemsstaterna eller de förslagslämnande organisationerna svarar för i fråga om de program för vilka stöd ges enligt artikel 36 i fördraget och som kommissionen har beslutat godkänna i enlighet med artikel 7.4.
Artikel10¶
Utgifterna i samband med gemenskapens finansiering av de åtgärder som avses i artikel 1 skall anses vara intervention i den mening som avses i artikel 1.2 e i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Artikel11¶
De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 12.2.
Artikel12¶
1. Kommissionen skall biträdas av den förvaltningskommitté för oljor och fetter som inrättas genom artikel 37 i förordning nr 136/66/EEG och av de förvaltningskommittéer som inrättas genom motsvarande artiklar i andra förordningar som rör den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna (nedan kallade kommitté).
2. När det hänvisas till denna punkt skall bestämmelserna i artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som anges i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.
Artikel12a¶
Införd genom förordning (EG) nr 2060/2004.
Innan riktlinjerna eller den förteckning som avses i artikel 5 utarbetas, de program som avses i artikel 7 godkänns eller beslut fattas om åtgärder enligt artikel 7a eller om åtgärder för genomförande enligt artikel 11, får kommissionen samråda med
a) den ständiga gruppen för främjande av jordbruksprodukter vid Rådgivande kommittén för hälso- och kvalitetsfrågor inom jordbrukssektorn,
b) för ändamålet tillsatta arbetsgrupper bestående av ledamöter i den förvaltningskommitté som avses i artikel 12.1 och/eller experter med särskild sakkunskap om reklam och säljfrämjande åtgärder.
Artikel13¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, vid behov åtföljd av lämpliga förslag.
Artikel14¶
1. I artikel 11.1 i förordning nr 136/66/EEG skall ”eller i tredje land” utgå.
2. I artikel 2.2 första strecksatsen i förordning (EEG) nr 1308/70 skall ”och på andra ställen” utgå.
3. I artikel 2.1 i förordning (EG) nr 2275/96 skall ”och utanför” utgå.
Artikel15¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 2060/2004.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
Den skall tillämpas till och med den 31 december 2004.
1 EGT C 32, 6.2.1999, s. 12.
2 EGT C 219, 30.7.1999.
3 EGT C 169, 16.6.1999, s. 8.
4 Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT L 172, 30.9.1966, s. 3025). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1638/98 (EGT L 210, 28.7.1998, s. 32).
5 Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni 1970 om den gemensamma organisationen av marknaden för lin och hampa (EGT L 146, 4.7.1970, s. 1 ). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3290/94 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105).
6 Rådets förordning (EG) nr 2275/96 av den 22 november 1996 om särskilda åtgärder inom sektorn för levande växter och blomsterprodukter (EGT L 308, 29.11.1996, s. 7). EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
7 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
8 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1481/2004 (EUT L 272, 20.8.2004, s. 11).
9 EGT L 208, 24.7.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1215/2004 (EUT L 232, 1.7.2004, s. 21).
10 EGT L 208, 24.7.1992, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).
11 EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.