(EEG) nr 2092/91

Ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel

Titel: Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel
CELEX: 31991R2092
Normkedja: (EEG) nr 2092/91 → SFS 1995:551
Datum: 1991-06-24
Konsoliderad t.o.m.: 2009-01-01
Jämför lydelser 14
Jämför aktuell lydelse med
Källa: eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 198 , 22/07/1991 s. 0001 - 0015 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 10 s. 0124 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 10 s. 0124

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3) och

med beaktande av följande:

Konsumentefterfrågan på ekologiskt producerade jordbruksprodukter och livsmedel ökar. En ny marknad för jordbruksprodukter håller därför på att uppstå.

Marknadspriset för sådana produkter är högre eftersom produktionssättet innebär mindre intensivt utnyttjande av marken. Sett mot bakgrund av den nya inriktningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan detta slag av produktion förväntas bidra till bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på jordbruksprodukter, bättre skydd för miljön och bevarande av landsbygden.

För att tillgodose den ökande efterfrågan släpps nu jordbruksprodukter och livsmedel ut på marknaden med uppgifter som anger att de har producerats ekologiskt eller utan användning av syntetiska kemikalier.

Några medlemsstater har redan infört regler och kontrollsystem som villkor för användning av sådana uppgifter.

Ett gemenskapsregelverk om produktion, märkning och kontroll kan skydda det ekologiska lantbruket genom att säkerställa konkurrens på lika villkor för dem som framställer produkter som säljs med sådana uppgifter och genom att marknaden för ekologiska produkter får en egen profil tack vare att insyn garanteras på alla stadier av produktion och beredning och produkterna därigenom får större trovärdighet hos konsumenterna.

Ekologisk produktion är en speciell form av lantbruksproduktion. Det bör därför föreskrivas att alla uppgifter i de färdiga produkternas märkning om ekologiska produktion bör avse ingredienser som erhållits genom sådan produktion.

För att åstadkomma detta bör smidiga förfaranden föreskrivas så att vissa tekniska detaljregler kan ändras, framhävas eller förfinas allt efter som mera erfarenhet vinns. Inom lämplig tid skall denna förordning kompletteras med motsvarande regler om djuruppfödning.

Till gagn för både producenter och köpare av varor som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder måste vissa minimikrav fastställas för att en vara skall få saluföras med sådana uppgifter.

Ekologisk produktion innebär avsevärda inskränkningar i användningen av gödningsmedel och bekämpningsmedel som har skadlig verkan på miljön eller efterlämnar rester i den färdiga varan. Det bruk och de normer som därvidlag är godtagna i gemenskapen när denna förordning antas måste därvid iakttas. I framtiden måste principerna för godkännande av produkter som skall tillåtas vid detta slags produktion fastläggas.

Ekologisk produktion omfattar skiftande produktionssätt och begränsad användning av icke-syntetiska gödningsmedel och markberedningsmedel med liten löslighet. Dessa produktionssätt bör specificeras och villkoren fastställas för användning av vissa icke-syntetiska medel.

De förfaranden som fastställs härmed gör det möjligt när detta synes nödvändigt att i bilaga 1 lägga till särskilda föreskrifter för att förebygga att de ekologiskt odlade produkterna innehåller rester av vissa syntetiska ämnen som härrör från andra källor än jordbruket (nedsmutsning från omgivningen).

För att säkerställa att produktionsreglerna följs skall normalt alla stadier av produktion och marknadsföring kontrolleras.

Alla som odlar, bereder, importerar eller marknadsför varor som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion underkastas ett system för regelbunden kontroll som uppfyller gemenskapens minimikrav och som utförs av särskilt utsedda kontrollmyndigheter eller av godkända och övervakade kontrollorgan. En regel bör införas om att det i produkternas märkning skall ingå en uppgift enligt gemenskapens föreskrifter om att produktionen är kontrollerad.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande och

Konsumentefterfrågan på ekologiskt producerade jordbruksprodukter och livsmedel ökar. En ny marknad för jordbruksprodukter håller därför på att uppstå.

Några medlemsstater har redan infört regler och kontrollsystem som villkor för användning av sådana uppgifter.

För att säkerställa att produktionsreglerna följs skall normalt alla stadier av produktion och marknadsföring kontrolleras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Räckvidd

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1804/1999.

1. Denna förordning skall tillämpas på produkter av följande slag när de är försedda eller avses förses med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:

a) Obearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter samt produktionsdjur och obearbetade animalieprodukter i den utsträckning principer för produktion och särskilda regler för kontroll av denna införs i bilagorna I och III.

b) Bearbetade vegetabiliska jordbruksprodukter och animalieprodukter som är avsedda som livsmedel och som beretts huvudsakligen av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt och/eller animaliskt ursprung.

c) Foder, foderblandningar och foderråvaror som inte omfattas av punkt a, med verkan från och med ikraftträdandet av den förordning som avses i punkt 3.

2. Såvida inte närmare produktionsregler fastställs för vissa djurarter i bilaga I skall bestämmelserna om märkning i artikel 5 och om kontroll i artiklarna 8 och 9 tillämpas för dessa arter och produkter av dem, med undantag av vattenbruk och produkter därav, trots vad som sägs i punkt 1. I avvaktan på införande av dessa närmare produktionsregler skall nationella regler eller privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna gälla.

3. Kommissionen skall senast den 24 augusti 2001 i enlighet med förfarandet i artikel 14 lägga fram förslag om en förordning om märkningskrav samt kontrollkrav och försiktighetsåtgärder för de produkter som anges i punkt 1 c, i den utsträckning dessa krav hänför sig till den ekologiska produktionsmetoden.

I avvaktan på antagandet av den förordning som avses i föregående stycke skall nationella regler som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen eller i avsaknad därav privata normer tillämpas som godtas eller erkänns av medlemsstaterna för de produkter som anges i punkt 1 c.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 392/2004 och förordning (EG) nr 1791/2006.

I denna förordning skall en produkt anses vara försedd med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktionsmetod om det i märkningen, reklamen eller handelsdokumenten finns en beskrivning av produkten, dess ingredienser eller foderråvaror som ger köparen uppfattningen att produkten, dess ingredienser eller foderråvaror har framställts i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6. I synnerhet följande termer eller därav vanliga avledda ord (t.ex. bio, eco etc.) eller diminutiver, för sig själva eller i kombination med andra, skall anses vara beteckningar som i hela gemenskapen, och på samtliga gemenskapsspråk, hänvisar till ekologiska produktionsmetoder, såvida termerna inte används för annat än jordbruksprodukter i livsmedel eller foder eller tydligt saknar samband med denna produktionsmetod:

på bulgariska: биологичен,

på spanska: ecológico,

på danska: økologisk,

på tyska: ökologisch, biologisch,

på grekiska: βιολογικό,

på engelska: organic,

på franska: biologique,

på italienska: biologico,

på nederländska: biologisch,

på portugisiska: biológico,

på rumänska: ecologic,

på finska: luonnonmukainen,

på svenska: ekologisk.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1804/1999.

Denna förordning skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser, som är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, för produkter som anges i artikel 1, till exempel bestämmelser om produktion, beredning, marknadsföring, märkning och kontroll, däri inbegripet lagstiftning om livsmedel och djurfoder.

Definitioner

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1935/95 och förordning (EG) nr 1804/1999.

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. märkning: ord, uppgifter, varumärken, varunamn, figurer eller symboler på förpackningar eller i dokument, i meddelanden, på etiketter, på skyltar eller reklambindlar som följer med eller syftar på en vara av det slag som anges i artikel 1.

2. produktion: verksamheter på gården med avseende på framställning, förpackning och ursprunglig märkning som ekologiskt producerade produkter av jordbruksprodukter som produceras på den gården.

3. beredning: verksamhet som innebär konservering och/eller bearbetning av jordbruksprodukter (inbegripet slakt och styckning för animalieprodukter) samt förpackning och/eller ändringar av den märkning som avser presentationen av den ekologiska produktionsmetoden för de färska, konserverade och/eller bearbetade produkterna.

4. marknadsföring: saluförande eller leverans av en produkt eller annan avsättning på marknaden.

5. aktör på marknaden: fysisk eller juridisk person som producerar, bereder eller från tredje land importerar en vara av det slag som avses i artikel 1 i syfte att sedan marknadsföra denna, eller den som marknadsför sådana varor.

6. ingredienser: ämnen (inbegripet tillsatsämnen) som används vid beredningen av de produkter som avses i artikel 1.1 b såsom de defineras i 6.4 i direktiv 78/112/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel.

7. växtskyddsprodukt: produkt som definieras i artikel 2.1 i rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används, senast ändrat genom direktiv 89/365/EEG.

8. tvätt- och rengöringsmedel: ämne eller preparat som är av det slag som avses i rådets direktiv 73/404/EEG av den 22 november 1973 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tvätt- och rengöringsmedel, senast ändrat genom direktiv 86/94/EEG, och som är avsett för rengöring av sådana produkter som avses i artikel 1.1 a.

9. färdigförpackat livsmedel: saluförd enhet såsom den defineras i artikel 1.3 b i direktiv 79/112/EEG.

10. ingrediensförteckning: en sådan ingrediensförteckning som avses i artikel 6 i direktiv 79/112/EEG.

11. animalieproduktion: produktion av husdjur eller domesticerade terrestra arter (inbegripet insekter) och av aquatiska arter som odlas i sött, salt eller bräckt vatten. Produkter som härrör från jakt och fiske av vilda djur skall inte betraktas som ekologisk produktion.

12. genetiskt modifierad organism (GMO): en organism enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

13. produkt som härletts ur genetiskt modifierade organismer: varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana.

14. användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer: användning av dessa som livsmedel, livsmedelsingredienser (inbegripet tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inbegripet extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial och djur.

15. veterinärmedicinska läkemedel: produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 65/65/EEG av den 26 januari 1965 om tillnärmning av bestämmelser som fastställts genom lagar eller andra författningar och som gäller farmaceutiska specialiteter.

16. homeopatika avsedda för djur: produkter enligt definitionen i artikel 1.1 i rådets direktiv 92/74/EEG av den 22 september 1992 om utökad räckvidd för direktiv 81/851/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om veterinärmedicinska läkemedel och fastställande av ytterligare bestämmelser som rör homeopatika avsedda för djur.

17. foder: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 om saluföring av foderblandningar.

18. foderråvaror: produkter enligt artikel 2 a i rådets direktiv 96/25/EG av den 29 april 1996 om avyttring av foderråvaror, med ändring av direktiven 70/524/EEG, 74/63/EEG, 82/471/EEG och 93/74/EEG och med upphävande av direktiv 77/101/EEG.

19. foderblandningar: produkter enligt definitionen i artikel 2 b i rådets direktiv 79/373/EEG.

20. fodertillsatser: produkter enligt definitionen i artikel 2 a i rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser.

21. vissa produkter som används i djurfoder: foderprodukter som omfattas av rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder.

22. enhet/jordbruksföretag/uppfödningsenhet med ekologisk produktion: en enhet, ett jordbruksföretag eller en uppfödningsenhet som följer bestämmelserna i denna förordning.

23. ekologiskt producerat foder/ekologiskt producerade foderråvaror: foder/foderråvaror som producerats i enlighet med produktionsreglerna i artikel 6.

24. omställningsfoder/omställningsfoderråvaror: foder/foderråvaror som följer produktionsreglerna i artikel 6, utom för omställningsperioden då dessa regler skall gälla under åtminstone ett år före skörden.

25. konventionellt foder/konventionella foderråvaror: foder/foderråvaror som inte omfattas av de kategorier som anges i punkterna 23 och 24.

Märkning

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1935/95, förordning (EG) nr 1804/1999 och 12003T.

1. Märkning och reklam för en vara av det slag som anges i artikel 1.1 a får inte innehålla uttryck som syftar på ekologisk produktion om inte följande villkor är uppfyllda:

a) Uppgiften visar tydligt att den avser en metod för jordbruksproduktion.

b) Varan har producerats i enlighet med de regler som fastställs iartikel 6eller importerats från ett tredje land i den ordning som fastställs i artikel 11.

c) Varan har producerats eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som fastställs i artikel 8 och 9.

d) För produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkning inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som producenten är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas vid märkning åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen.

2. x

3. Vid märkning av och reklam för en produkt som åsyftas i artikel 1.1 b får beskrivningen av den saluförda varan endast innehålla uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:

a) minst 95 % av produktionens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller är framställda ur produkter som har erhållits i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 eller som har importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,

b) alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av ett medlemsland i enlighet med någon av de vidtagna genomförandeåtgärderna, vilken i förekommande fall, antagits i enlighet med punkt 7,

c) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i deras egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,

d) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som anges i bilaga VI punkt B,

e) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,

f) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,

g) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen. Uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion skall klart visa att de gäller en produktionsmetod inom jordbruket och skall åtföljas av en hänvisning till de åsyftade ingredienserna av jordbruksursprung om detta inte klart framgår av ingrediensförteckningen,

h) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

3a. Genom undantag från punkterna 1-3 får varumärken som innehåller en sådan uppgift som avses i artikel 2 fortsätta att användas fram till den 1 juli 2006 i märkning av och reklam för produkter som inte uppfyller kraven i denna förordning, förutsatt att

ansökan om registrering av varumärket ingivits före den 22 juli 1991 - om inte andra stycket nedan är tillämpligt - och överensstämmer med rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar, och

varumärket alltid återges med en tydlig, framträdande och lättläst uppgift om att produkterna inte har framställts i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden enligt bestämmelserna i denna förordning.

Det ansökningsdatum som avses i första stycket första strecksatsen skall vara den 1 januari 1995 för Finland, Österrike och Sverige och den 1 maj 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

4. Ingredienser av jordbruksursprung får ej förekomma i bilaga VI punkt C annat än när det visas att dessa ingredienser är av jordbruksursprung, att de inte produceras i tillräcklig mängd inom gemenskapen enligt reglerna i artikel 6 eller att de inte kan importeras från tredje land enligt reglerna i artikel 11.

5. Vegetabiliska produkter som är föremål för märkning eller reklam i enlighet med punkt 1 eller 3 får vara försedda med uppgifter som hänvisar till omställning till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:

a) de krav som anges i punkt 1 respektive 3 är helt uppfyllda utom vad gäller längden på den övergångsperiod som avses i punkt 1 i bilaga I,

b) en omställningsperiod om minst 12 månader före skörd har iakttagits,

c) uppgifterna inte vilseleder konsumenterna i förhållande till produkter som uppfyller alla krav i styckena 1 eller 3. Efter den 1 januari 1996 skall nämnda uppgifter bestå av orden ”producerad under omställning till ekologiskt jordbruk” och presenteras i en färg, ett format och i en typstil som inte får vara mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Orden ”ekologiskt jordbruk” får inte vara mer framträdande än orden ”produkt under omställning till”,

d) Produkten innehåller en enda vegetabilisk ingrediens av jordbruksursprung,

e) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997 skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som har utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,

f) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

5a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får sådan märkning av och reklam för en produkt som anges i artikel 1.1 b inte vara försedd med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden annat än om följande villkor är uppfyllda:

a) minst 70 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung är produkter eller härrör från produkter som erhållits i enlighet med de regler som anges i artikel 6 eller är importerade från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,

b) produktens alla andra ingredienser av jordbruksursprung omfattas av bilaga VI punkt C eller har godkänts provisoriskt av en medlemsstat i enlighet med vidtagna genomförandeåtgärder, i förekommande fall i enlighet med punkt 7,

c) uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion nämns i ingrediensförteckningen och hänför sig uppenbarligen endast till de ingredienser som erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. De skall presenteras i en färg, ett format och en typstil som helt överensstämmer med vad som används för övriga uppgifter som finns på ingrediensförteckningen. Dessa uppgifter skall också nämnas separat inom samma synfält som beskrivningen av den saluförda varan och skall innehålla upplysning om den procentuella andel av ingredienserna som är av jordbruksursprung eller som härrör från ingredienser som är av jordbruksursprung och som har erhållits i enlighet med reglerna i artikel 6 eller som importerats från tredje land inom ramen för den ordning som anges i artikel 11. Det nämda får inte göras i en färg, ett format eller en typstil som gör den mer framträdande än beskrivningen av den saluförda varan. Omnämnandet skall ges följande outformning: ”X % av ingredienserna av jordbruksursprung har erhållits i enlighet med reglerna för ekologisk produktion”,

d) produkten innehåller enbart ämnen som finns förtecknade i bilaga VI punkt A i egenskap av ingredienser som inte är av jordbruksursprung,

e) produkten eller dess ingredienser av jordbruksursprung som anges i punkt a har inte behandlats med andra ämnen än de som finns i bilaga VI punkt B,

f) produkten eller dess ingredienser har inte behandlats med joniserande strålning,

g) produkten har beretts eller importerats av en leverantör som är underkastad den kontroll som anges i artiklarna 8 och 9,

h) för produkter som beretts efter den 1 januari 1997, skall märkningen inkludera namn på och/eller kodnummer för den myndighet eller det kontrollorgan som den leverantör som utfört den sista beredningsåtgärden är underställd. Valet av om namn eller kodnummer skall användas åligger medlemsstaten som skall meddela sitt beslut till kommissionen,

i) produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer.

6. Under en övergångsperiod som går ut den 31 december 1997, får märkning av och reklam för en produkt som anges i artikel 1.1 b och som delvis erhållits från ingredienser som inte uppfyller kraven i punkt 3 a hänvisa till ekologisk produktion om följande villkor är uppfyllda:

a) minst 50 % av produktens ingredienser av jordbruksursprung uppfyller kraven i punkt 3 a,

b) produkten uppfyller kraven i punkt 3 c, d, e och f,

c) de uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion:

förekommer uteslutande i ingrediensförteckningen i enlighet med direktiv 79/112/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/395/EEG,

hänför sig uppenbarligen endast till de ingredienser som erhållits i enlighet med de regler som avses i artikel 6, eller som har importerats inom ramen för den ordning som anges i artikel 11,

d) ingredienserna och deras andelar anges i fallande storleksordning efter vikt i ingrediensförteckningen,

e) uppgifterna i ingrediensförteckningen presenteras i samma färg, format och typstil.

7. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna artikel får utfärdas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14.

8. Sådana begränsade förteckningar över de ämnen och produkter som avses i punkt 3 b, c och d samt i punkt 5 a, b, d och e skall upprättas i enlighet med det förfarande som faställs i artikel 14 och omfattas av punkterna A, B och C i bilaga VI.

Villkor får anges för dessa ingrediensers och ämnens användning och sammansättning.

När en medlemsstat anser att en produkt bör fogas till nämnda listor eller att ändringar bör göras i dessa, skall den se till att en ansökan med motivering för tilläggen eller ändringarna officiellt tillställs de andra medlemsstaterna och kommissionen, som skall lägga fram denna ansökan för den kommitté som avses i artikel 14.

9. Beräkningen av de i punkterna 3 och 6 angivna procentandelarna utförs med tillämpningen av reglerna i artiklarna 6 och 7 i direktiv 79/112/EEG.

10. I en produkt som avses i artikel 1.1 a och b får en ingrediens som har framställts i enlighet med de regler som fastställs i artikel 6 inte förekomma tillsammans med samma ingrediens som inte har framställts enligt dessa regler.

11. Kommissionen skall före den 1 juli 1999 göra en förnyad granskning av bestämmelserna i denna artikel och artikel 10 och presentera lämpliga förslag för deras eventuella ändring.

Produktionsregler

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1935/95 och förordning (EG) nr 1804/1999.

1. Ekologisk produktion innebär vid framställning av de produkter som avses i artikel 1.1 a, utom utsäde och vegetativt förökningsmaterial, följande:

a) Åtminstone kraven i bilaga I och de närmare föreskrifter som i vissa fall är knutna till dem skall vara uppfyllda.

b) Endast produkter som består av ämnen som anges i bilaga I eller förtecknas i bilaga II får användas som växtskyddsmedel, gödningsmedel, markberedningsmedel, foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, vissa ämnen som används i djurfoder i enlighet med direktiv 82/471/EEG, rengörings- och desinfektionsmedel för byggnader och anläggningar avsedda för djur, produkter för skadedjurs- och sjukdomsbekämpning i byggnader och anläggningar avsedda för djur eller för varje annat ändamål som med avseende på vissa produkter anges i bilaga II. De får endast användas på de särskilda villkor som anges i bilagorna I och II i den mån deras motsvarande användning är tillåten i vanligt jordbruk i de berörda medlemsstaterna i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller i enlighet med nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

c) Endast utsäde och vegetativt förökningsmaterial som har producerats med den ekologiska produktionsmetod som anges i punkt 2 får användas.

d) Genetiskt modifierade organismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer får inte användas, med undantag av veterinärmedicinska läkemedel.

2. För utsäde och vegetativt förökningsmaterial innebär den ekologiska produktionsmetoden att både moderplantan - såvitt avser utsäde - och föräldragenerationens planta/plantor - såvitt avser reproduktionsmaterial - har producerats:

a) utan användning av genetiskt modifierade orgnaismer och/eller produkter som härletts ur sådana organismer, och

b) i överensstämmelse med punkterna 1 a och b under minst en generation eller, när det gäller perenna odlingar, minst två säsonger.

a) Trots vad som sägs i punkt 1 c får utsäde och vegetativt förökningsmaterial som inte har erhållits i enlighet med den ekologiska produktionsmetoden användas under en övergångsperiod fram till den 31 december 2003 med godkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten under förutsättning att användarna av sådant förökningsmaterial på ett för medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan tillfredsställande sätt kan visa att de på gemenskapsmarknaden inte har kunnat erhålla ett förökningsmaterial för en lämplig sort av ifrågavarande art som uppfyller kraven i stycke 2. I detta fall skall ett förökningsmaterial som inte har behandlats med andra produkter än de som anges i bilaga II punkt B användas, under förutsättning att sådant material finns på gemenskapsmarknaden. Medlemsstaterna skall anmäla godkännanden som lämnats enligt detta stycke till de andra medlemsstaterna och till kommissionen.

b) förfarandet i artikel 14 kan användas för att fatta beslut om:

införande, före den 31 december 2003, av begränsningar gällande den provosoriska åtgärd som anges i a i fråga om vissa arter och/eller typer av förökningsmaterial och/eller avsaknad av kemisk behandling,

bibehållande, efter den 31 december 2003, av det i a angivna undantaget i fråga om vissa arter och/eller typer av förökningsmaterial för hela eller delar av gemenskapens område,

införande av procedurregler och kriterier rörande det i a angivna undantaget och information om detta till berörda yrkesorganisationer, andra medlemsstater samt kommissionen.

4. Före den 31 december 2002, skall kommissionen göra en förnyad granskning av bestämmelserna i denna artikel, särskilt punkt 1 c samt punkt 2 och i förekommande fall presentera lämpliga förslag till ändring av dem.

Artikel6a¶

Införd genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1935/95.

1. I denna artikel anses med ”plantor” hela plantor, avsedda för plantering för produktion av växter.

2. Den ekologiska produktionsmetoden innebär att plantor som används för produktion också skall ha producerats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.

3. Trots vad som sägs i punkt 2, får plantor som inte erhållits i överensstämmelse med den ekologiska produktionsmetoden användas under en övergångsperiod fram till den 31 december 1997 förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) medlemsstatens behöriga myndighet har godkänt användning under förutsättning att användaren eller användarna av sådant material på ett tillfredsställande sätt kunnat visa medlemsstatens kontrollmyndighet eller kontrollorgan att de inte kunnat erhålla lämplig sort av ifrågavarande art på gemenskapsmarknaden,

b) plantorna har efter sådden inte behandlats med andra produkter än de som räknas upp i bilaga II, delarna A och B,

c) plantorna härstammar från en producent som har accepterat ett kontrollsystem som är likvärdigt med det system som avses i artikel 9 och som har accepterat att tillämpa förbehållet i punkt b. Denna bestämmelse träder i kraft den 1 januari 1996,

d) efter plantering skall plantorna ha odlats i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.1 a och b under en period av minst sex veckor före skörden,

e) märkningen av produkter som innehåller ingredienser som härrör från sådana plantor får inte innehålla den uppgift som anges i artikel 10,

f) utan att detta påverkar någon inskräkning som följer av det i punkt 4 angivna förfarandet skall alla godkännanden som lämnats i enlighet med denna punkt återkallas när bristsituationen avhjälpts och de skall löpa ut senast den 31 december 1997.

4. a). När godkännanden som avses i punkt 3 har lämnats skall medlemsstaten omedelbart lämna följande upplysningar till övriga medlemsstater och kommissionen:

datum för godkännandet,

benämning för berörd sort och art,

nödvändiga mängder samt skälen för detta,

trolig varaktighet för bristsituationen,

övriga upplysningar som begärts av kommissionen eller medlemsstaterna.

4. b). Om upplysningar, som av en medlemsstat lämnats till kommissionen och den medlemsstat som har lämnat godkännande, visar att en lämplig sort finns tillgänglig under den tid brist råder, får medlemsstaten återkalla ett godkännande eller förkorta dess giltighetstid. Medlemsstaten skall i sådant fall meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna om de åtgärder den vidtagit senast inom tio dagar efter det att den mottagit upplysningarna.

4. c). På begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ, skall ärendet föreläggas den kommitté som avses i artikel 14. I enlighet med det förfarande som avses i artikel 14 kan beslut fattas om att återkalla eller förkorta godkännandets giltighetstid.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1804/1999 och förordning (EG) nr 1935/95.

1. Produkter som den dag denna förordning antas inte är godkända för sådant syfte som anges i artikel 6.1 b får införas i bilaga II om följande villkor är uppfyllda:

a) De används för att bekämpa skadedjur eller sjukdomar på växter eller för rengöring och desinfektion av byggnader och anläggningar avsedda för djur och

de är väsentliga för att bekämpa en skadlig organism eller en viss sjukdom och inget alternativ står till buds i form av biologiska medel, annat brukningssätt, fysikalisk behandling eller växtförädling, och

de används på ett sätt som utesluter varje direkt kontakt med fröna, grödan, vegetabiliska produkter, produktionsdjuren eller animalieprodukterna eller vid behandling av fleråriga grödor på ett sätt som utesluter kontakt under de ätbara delarnas (fruktens) växtsäsong, förutsatt att behandlingen inte indirekt leder till att det finns rester av produkten kvar i de ätbara delarna, och

användningen inte leder till eller bidrar till icke godtagbara verkningar på eller förorening av miljön.

b) De används för gödsling eller markberedning och

de är väsentliga för att tillgodose speciella näringsbehov hos grödan eller speciella behov av markberedning som inte kan tillgodoses genom de brukningsförfaranden som nämns i bilaga 1, och

de leder inte till icke godtagbara verkningar på miljön och bidrar inte till att smutsa ned denna.

1a. De villkor som anges i punkt 1 gäller inte för produkter, som före antagandet av denna förordning allmänt användes i enlighet med vedertagna regler för ekologisk odling inom gemenskapen.

1b. När det gäller mineraler och spårämnen som används i djurfoder får ytterligare råvaror för dessa produkter införas i bilaga II under förutsättning att de är av naturligt ursprung eller, om så inte är fallet, syntetiskt framställda i samma form som naturliga produkter.

2. Vid behov får följande specificeras för varje produkt som ingår i bilaga 2:

Detaljerad beskrivning av produkten.

Villkor för produktens användning och sammansättning och/eller löslighet, särskilt med tanke på behovet att garantera att produkterna inte lämnar mer än ett minimum av rester i grödans ätbara delar eller i ätbara produkter som framställs av grödan och som samtidigt har minimal verkan på miljön.

Särskilda krav på märkning av produkter av det slag som avses i artikel 1 när dessa framställts med hjälp av vissa produkter som anges i bilaga 2.

3. Ändringar i bilaga 2, vare sig det gäller tillägg eller strykning av produkter enigt punkt 1 eller införande av eller ändring i specifikationer enligt punkt 2 skall godkännas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14.

4. När en medlemsstat finner att en produkt bör införas i förteckningen i bilaga 2 eller att ändringar bör göras i nämnda bilaga skall den se till att en ansökan med motivering för tilläggen eller ändringarna officiellt tillställs de andra medlemsstaterna och kommissionen, som skall framföra ansökan till den kommitté som avses i artikel 14.

Kontrollsystem

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 392/2004.

1. Varje aktör på marknaden som producerar, bereder, förvarar eller från tredje land importerar produkter av det slag som anges i artikel 1 i syfte att sedan saluföra dem, eller som saluför sådana produkter, skall

a) anmäla denna verksamhet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där verksamheten bedrivs; en sådan anmälan skall innehålla de uppgifter som avses i bilaga IV,

b) låta sin verksamhet omfattas av det kontrollsystem som avses i artikel 9.

Medlemsstater kan från tillämpningen av detta stycke undanta återförsäljare som säljer sådana produkter direkt till konsumenten eller användaren, förutsatt att de inte framställer, bereder, förvarar annat än i samband med försäljningsstället eller importerar sådana produkter från ett tredje land.

När en återförsäljare överlåter ett kontrakt gällande någon av de verksamheter som nämns i det första stycket till tredje part skall den aktören ändå vara skyldig att följa kraven i leden a och b och den överlåtna verksamheten skall omfattas av kontrollsystemet i artikel 9.

2. Medlemsstaterna skall utse en myndighet eller annat organ att ta emot sådana anmälningar.

Medlemsstaterna kan föreskriva att leverantören skall uppge all den ytterligare information som de anser vara nödvändig för effektiv kontroll av leverantören i fråga.

3. Den behöriga myndigheten skall se till att en aktuell förteckning med namn och adress på de leverantörer som är underkastade kontrollsystemets övervakning hålls tillgänglig för intresserade parter.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 392/2004, förordning (EG) nr 1935/95 och förordning (EG) nr 1804/1999.

1. Medlemsstaterna skall inrätta ett kontrollsystem som de aktörer som avses i artikel 8.1 skall omfattas av och som förvaltas av en eller flera kontrollmyndigheter och/eller av godkända privata organ.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att en leverantör som följer denna förordnings föreskrifter och ger sitt bidrag till kontrollsystemets kostnader har tillgång till kontrollsystemet.

3. Kontrollsystemet skall omfatta åtminstone tillämpningen av de kontroll- och säkerhetsåtgärder som specificeras i bilaga 3.

4. För kontrollsystemets handhavande av privata organ skall medlemsstaterna utse en myndighet som har ansvar för att godkänna och övervaka sådana organ.

5. Vid godkännande av privat kontrollorgan skall följande omständigheter tas i beaktande:

a) Vilket standardförfarandet organet avser att använda för kontroll, med en detaljerade beskrivning av kontrollåtgärderna och av de säkerhetsåtgärder som organet åtar sig att ålägga de leverantörer som är underkastade dess kontroll.

b) Vilka påföljder som organet avser att tillämpa när avvikelser och/eller överträdelserkonstateras.

c) Vilka resurser i form av kvalificerad personal och administrativa och tekniska resurser som står kontrollorganet till buds liksom dettas erfarenhet av kontroll och allmänna tillförlitlighet.

d) Kontrollorganets opartiskhet gentemot de leverantörer det skall kontrollera.

6. Efter det att ett kontrollorgan har godkänts skall den behöriga myndigheten

a) se till att de kontroller som organet genomför är objektiva,

b) förvissa sig om effektiviteten på organets kontroller,

c) hålla sig underrättad om alla avvikelser och/eller överträdelser som konstaterats mot reglerna och alla påföljder som har beslutats,

d) återkalla godkännandet av kontrollorganet när detta inte uppfyller kraven i punkterna a och b eller i punkt 5 eller i punkterna 7, 8, 9 och 11.

6a. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1996 tilldela varje kontrollorgan eller kontrollmyndighet som godkänts eller utsetts i enlighet med bestämmelserna i denna förordning ett kodnummer. De skall meddela övriga medlemsstater och kommissionen om detta och kommissionen skall offentliggöra kodnummer i den förteckning som anges i sista stycket i artikel 15.

7. Den kontrollmyndighet och de godkända kontrollorgan som avses i punkt 1

a) skall se till att åtminstone de kontrollåtgärder och säkerhetsåtgärder som specificeras i bilaga 3 tilllämpas på alla verksamheter som är underkastade organets kontroll, och

b) får inte röja upplysningar och uppgifter som det erhåller i sin egenskap av kontrollant för andra än den som är ansvarig för den verksamhet som kontrolleras och för de behöriga offentliga myndigheterna. På begäran och när omständigheterna kräver det vederbörligt motiverat av nödvändigheten att garantera att produkterna har producerats i enlighet med den här förordningen, skall de med andra kontrollmyndigheter eller godkända kontrollorgan utbyta relevant information om resultatet av sina kontroller. De kan även utbyta denna information på eget initiativ.

8. Godkända kontrollmyndigheter skall

a) för kontrolländamål ge den behöriga myndigheten tillgång till sina kontor och lokaler och ge denna alla upplysningar och hjälp som den behöriga myndigheten bedömer som nödvändig för att den skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt denna förordning,

b) senast den 31 januari varje år tillställa medlemsstatens behöriga myndighet en förteckning över de leverantörer som stod under dess kontroll den 31 december året före samt lämna nämnda myndighet en kortfattad årsrapport.

9. Den kontrollmyndighet och de kontrollorgan som avses i punkt 1 skall

a) vid oegentligheter i genomförandet av artiklarna 5 och 6 eller föreskrifterna i artiklarna 3 och 4 i kommissionens förordning (EG) nr 223/2003 av den 5 februari 2003 om kraven på märkning vid ekologisk produktion av foder, foderblandningar och foderråvaror eller de åtgärder som avses i bilaga III se till att de uppgifter i artikel 2 som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs av oegentligheten i fråga,

b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar förbjuda leverantören i fråga att marknadsföra sina produkter med uppgifter som syftar på ekologisk produktion under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.

10. Följande får beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14:

a) Närmare föreskrifter om de krav som nämns i punkt 5 och de åtgärder som anges i punkt 6.

b) Föreskrifter om verkställandet av föreskrifterna i punkt 9.

11. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 5 och 6 skall de behöriga kontrollorganen från och med den 1 januari 1998 uppfylla kraven i EN 45011 av den 26 juni 1989.

12.

a) När det gäller köttproduktion skall medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i bilaga III, se till att kontrollerna omfattar samtliga stadier av produktion, slakt, styckning och all annan beredning som föregår försäljningen till konsumenten för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att animalieprodukter kan spåras genom de olika verksamheterna för produktion, bearbetning eller annan beredning, från produktionsenheten till den slutliga förpacknings- och/eller märkningsenheten. Medlemsstaterna skall i samband med den rapport om kontroll som avses i artikel 15 underrätta kommissionen om de åtgärder som har vidtagits och om hur dessa har följts upp.

b) För andra animalieprodukter än kött kommer ytterligare bestämmelser att fastställas i bilaga III för att så långt det är tekniskt möjligt säkerställa att produkterna kan spåras.

c) Under alla omständigheter skall de åtgärder som vidtas enligt artikel 9 säkerställa att konsumenterna garanteras att produkterna har producerats i enlighet med denna förordning.

Uppgift om att produkter omfattas av ett kontrollsystem

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1935/95, förordning (EG) nr 1991/2006 och rättelse till förordning (EU) nr 1991/2006.

1. Uppgift och/eller logotyp utvisande att produkterna omfattas av ett särskilt kontrollsystem som visas i bilaga V, får uteslutande ingå i märkningen av produkter av det slag som avses i artikel 1 när sådana produkter

a) överensstämmer med artikel 5.1 eller 5.3,

b) har underkastats det kontrollsystem som avses i artikel 9 eller har importerats i överensstämmelse med artikel 11; om det rör sig om produkter som importeras i enlighet med artikel 11.6 skall dock genomförandet av kontrollsystemet vara förenligt med krav som är likvärdiga med kraven i artikel 9 och särskilt punkt 4 i den artikeln,

c) säljs direkt i slutna förpackningar av producent eller beredare till slutlig konsument, eller släpps ut på marknaden som färdigförpackade livsmedel. Vid direktförsäljning av producenten eller beredare till slutlig konsument är slutna förpackningar inte nödvändiga när det av märkningen klart och tydligt framgår vilken produkt det är fråga om,

d) i märkningen är försedda med tillverkarens, beredarens eller säljarens namn på och/eller firma samt namn på eller kodnummer för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet och övriga uppgifter som krävs i enlighet med reglerna för märkning av livsmedel som gäller i enlighet med gemenskapens lagstiftning.

2. Inget påstående får göras på etikett eller i reklammaterial som ger köparen intrycket att den uppgift som visas i bilaga 5 utgör en garanti för överlägsen kvalitet vad gäller näringsvärde eller hälsoeffekter.

3. Den kontrollmyndighet och de kontrollorgan som avses i artikel 9.1 skall

a) vid avvikelse i förhållande till föreskrifterna i artiklarna 5 och 6 eller till de åtgärder som avses i bilaga 3 se till att den påskrift som avses i bilaga 5 avlägsnas från hela det varuparti respektive hela den odlade mängd som berörs,

b) vid uppenbar överträdelse eller överträdelse med långvariga verkningar återkalla tillståndet för leverantören i fråga att använda den påskrift som visas i bilaga 5 under en period som överenskoms med medlemsstatens behöriga myndighet.

4. Regler om återkallande av rätten att använda den uppgift som visas i bilaga 5 när överträdelse av artikel 5 7 eller brott mot de krav som anges i bilaga 3 upptäcks får antas i överensstämmelse med det förfarande som fastställs i artikel 14.

Allmänna åtgärder för verkställighet

Artikel10a¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1935/95.

1. När en medlemsstat med avseende på en produkt som härrör från en annan medlemsstat och som är försedd med de uppgifter som anges i artikel 2 och/eller i bilaga V konstaterar avvikelser eller överträdelser rörande tillämpningen av denna förordning, skall den informera den medlemsstat som har utsett kontrollmyndigheten eller godkänt kontrollorganet och kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att undvika bedräglig användning av de uppgifter som anges i artikel 2 och/eller bilaga V.

Import från tredje land

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EG) nr 1991/2006 och rättelse till förordning (EU) nr 1991/2006.

1. En produkt som importeras från ett tredjeland får släppas ut på gemenskapens marknad märkt som en produkt med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden förutsatt att

a) produkten uppfyller bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 i denna förordning,

b) alla aktörer, inklusive exportörerna, har öppnat sin verksamhet för ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som har erkänts i enlighet med punkt 2, och

c) de berörda aktörerna när som helst, till importörerna eller de nationella myndigheterna, kan lämna dokumentation som möjliggör identifiering av vilken aktör som genomförde den senaste åtgärden och den typ eller det sortiment av produkter han kontrollerar, samt möjliggör kontroll av att den aktören uppfyller leden a och b, samt giltighetsperioden.

2. Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, erkänna de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i punkt 1 b, inklusive kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i artikel 9, som är behöriga att utföra kontroller och utfärda sådan dokumentation som avses i punkt 1 c i tredjeländer, och upprätta en förteckning över dessa kontrollorgan och kontrollmyndigheter.

Kontrollorganen skall vara ackrediterade enligt relevant Europastandard EN 45011 eller ISO-guide 65 ”Allmänna krav vid certifiering av produkter” som är den senaste version som meddelats genom offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning. Kontrollorganen skall genomgå regelbundna utvärderingar på platsen, övervakning och flerårig omprövning av sin verksamhet genom ackrediteringsorganet.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana kontrollorganet eller kontrollmyndigheten att lämna all nödvändig information. Kommissionen får även ge experter i uppdrag att på platsen granska produktionsreglerna och den kontrollverksamhet som berörda kontrollorgan eller kontrollmyndighet bedriver i tredjelandet.

De erkända kontrollorganen eller kontrollmyndigheterna skall lämna de utvärderingsrapporter som utfärdats av ackrediteringsorganet eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten vid den regelbundna utvärderingen på platsen, övervakningen och fleråriga omprövningen av deras verksamhet.

På grundval av utvärderingsrapporterna skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av de erkända kontrollorganen och kontrollmyndigheterna genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av de bestämmelser som fastställs i eller följer av denna förordning.

3. En produkt som importeras från ett tredjeland får även släppas ut på gemenskapens marknad märkt som en produkt med uppgifter som hänvisar till den ekologiska produktionsmetoden förutsatt att

a) produkten har framställts i enlighet med produktionsstandarder som är likvärdiga med de produktionsregler som fastställs i artiklarna 5 och 6 för ekologisk produktion i gemenskapen,

b) aktörerna har omfattats av kontrollåtgärder vars effektivitet är likvärdig med dem som avses i artiklarna 8 och 9 och sådana åtgärder har tillämpats stadigvarande och effektivt,

c) aktörerna i tredjeländer i samtliga produktions-, berednings- och distributionsled har öppnat sin verksamhet för ett kontrollsystem som erkänts i enlighet med punkt 4 eller ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som erkänts i enlighet med punkt 5, och

d) produkten omfattas av ett kontrollintyg som utfärdats av de behöriga myndigheterna eller kontrollorganen eller kontrollmyndigheterna i ett tredjeland som erkänts i enlighet med punkt 4 eller ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som erkänts i enlighet med punkt 5, och som bekräftar att produkten uppfyller de villkor som fastställs i denna punkt. Originalet av intyget skall åtfölja varorna till den förste mottagarens lokaler. Därefter skall importören hålla intyget tillgängligt för kontrollorganet och, i förekommande fall, kontrollmyndigheten i minst två år.

4. Kommissionen får i enlighet med det förfarande som avses i artikel 14.2 erkänna de tredjeländer vars produktionssystem följer regler som är likvärdiga med dem som fastställs i artiklarna 5 och 6 och vars kontrollsystem är likvärdiga i fråga om effektivitet med dem som fastställs i artiklarna 8 och 9, och får upprätta en förteckning över de länderna. Vid bedömningen av likvärdigheten skall hänsyn tas till riktlinjerna i Codex Alimentarius, CAC/GL 32.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana tredjelandet att lämna all nödvändig information. Kommissionen får ge experter i uppdrag att på platsen granska det berörda tredjelandets produktionsregler och kontrollsystem.

Senast den 31 mars varje år skall de erkända tredjeländerna sända en kortfattad årsrapport till kommissionen om genomförandet och efterlevnaden av deras kontrollsystem.

På grundval av informationen i dessa årsrapporter skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av de erkända tredjeländerna genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av de bestämmelser som fastställs i eller följer av denna förordning.

5. När det gäller import som inte skett enligt punkt 1 och inte skett från ett tredjeland som har erkänts enligt punkt 4, får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 14.2, erkänna kontrollorgan och kontrollmyndigheter, inklusive kontrollorgan och kontrollmyndigheter som avses i artikel 9, som är behöriga att utföra kontroller och utfärda sådana intyg i tredjeländer som avses i punkt 3, och upprätta en förteckning över dessa kontrollorgan och kontrollmyndigheter. Vid bedömningen av likvärdigheten skall hänsyn tas till riktlinjerna i Codex Alimentarius, CAC/GL 32.

Kommissionen skall granska alla ansökningar om erkännande från ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet i ett tredjeland.

När kommissionen granskar ansökningar om erkännande skall den uppmana kontrollorganet eller kontrollmyndigheten att lämna all nödvändig information. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall genomgå regelbundna utvärderingar på platsen, övervakning och flerårig omprövning av sin verksamhet genom ett ackrediteringsorgan eller, i förekommande fall, genom en behörig myndighet. Kommissionen får ge experter i uppdrag att på platsen granska produktionsreglerna och den kontrollverksamhet som berörda kontrollorgan eller kontrollmyndighet bedriver i tredjelandet.

På grundval av dessa utvärderingsrapporter skall kommissionen med bistånd av medlemsstaterna säkerställa en lämplig tillsyn av erkända kontrollorgan och kontrollmyndigheter genom regelbunden omprövning av deras erkännande. Tillsynens natur skall bestämmas utifrån en bedömning av risken för att det skall förekomma oegentligheter eller överträdelser av bestämmelserna i eller följer av denna förordning.

6. Under en period med början den 1 januari 2007 och som upphör tolv månader efter offentliggörandet av den första förteckningen över kontrollorgan och kontrollmyndigheter som har erkänts enligt punkt 5 får den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillåta att importörer i den medlemsstat där importören har anmält sin verksamhet i enlighet med artikel 8.1 saluför produkter som är importerade från tredjeländer som inte finns med i den förteckning som avses i punkt 4, under förutsättning att importören kan styrka att de villkor som avses i leden a och b i punkt 3 är uppfyllda. Om de villkoren inte längre uppfylls skall tillståndet omedelbart dras in. Tillstånden skall löpa ut senast 24 månader efter offentliggörandet av den första förteckningen över kontrollorgan och kontrollmyndigheter som har erkänts enligt punkt 5. Den importerade produkten skall omfattas av ett kontrollintyg som har utfärdats av den myndighet eller det organ som har godkänts för att utfärda kontrollintyget av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljar tillståndet. Originalet av intyget skall åtfölja varorna till den förste mottagarens lokaler; därefter skall importören hålla intyget tillgängligt för kontrollorganet och, i förekommande fall, kontrollmyndigheten i minst två år.

Varje medlemsstat skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen om varje sådant tillstånd som beviljats enligt denna punkt, och lämna information om de aktuella produktionsstandarderna och kontrollsystemen.

På begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ skall ett tillstånd som har beviljats enligt denna punkt granskas av den kommitté som avses i artikel 14. Om det av denna granskning framgår att de villkor som avses i leden a och b i punkt 3 i denna artikel inte är uppfyllda, skall kommissionen begära att den medlemsstat som beviljade tillståndet drar tillbaka det.

Alla tillstånd att saluföra produkter som är importerade från ett tredjeland som före den 31 december 2006 beviljats en importör av respektive medlemsstats behöriga myndighet enligt denna punkt skall upphöra senast den 31 december 2007.

7. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 14.2 anta närmare bestämmelser för tillämpningen av denna artikel, i synnerhet avseende:

a) de kriterier och förfaranden som skall följas när det gäller erkännande av tredjeländer och kontrollorgan och kontrollmyndigheter, inklusive offentliggörandet av förteckningar över erkända tredjeländer och kontrollorgan och kontrollmyndigheter,

b) den dokumentation som avses i punkt 1 och det intyg som avses i punkterna 3 d och 6 i denna artikel, med beaktande av fördelarna med elektronisk certifiering, inklusive det förstärkta skyddet mot bedrägerier.

Fri rörlighet inom gemenskapen

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1804/1999.

Medlemsstaterna får inte med hänvisning till produktionsmetod, märkningen eller sättet att presentera produktionsmetoden förbjuda eller inskränka marknadsföringen av produkter av det slag som specificerats i artikel 1 om de uppfyller kraven i denna förordning.

När det gäller de regler för animalieproduktion som anges i bilaga I del B får emellertid medlemsstaterna tillämpa striktare regler för produktionsdjur och animalieprodukter som framställs på deras territorium, förutsatt att dessa regler är i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och inte förhindrar eller verkar inskränkande på marknadsföringen av andra produktionsdjur och animalieprodukter som uppfyller kraven i förordningen.

Administrativa föreskrifter och genomförande

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1804/1999.

Följande kan antas i enlighet med förfarandet i artikel 14:

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.

Ändringar i bilagorna I-IV samt VI-VIII

Ändringar i bilaga V i syfte att fastställa en gemenskapslogotyp som åtföljer eller ersätter uppgiften om att produkterna omfattas av kontrollförfarandet.

Begränsningar och genomförande åtgärder för tillämpning av det undantag som anges i artikel 6.1 d för veterinärmedicinska läkemedel.

Genomförandeåtgärder i enlighet med vetenskapliga rön eller teknisk utveckling för tillämpning av förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer, särskilt när det gäller tröskelvärden för oundviklig förorening vilka inte får överskridas.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 806/2003.

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007.

Före den 1 juli varje år skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de åtgärder som under det närmast föregående året har vidtagits för att genomföra vad som föreskrivits i denna förordning och därvid bl.a. tillställa kommissionen följande:

En förteckning av de leverantörer som den 31 december året före hade gjort en anmälan enligt artikel 8.1 a och som var underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9.

En rapport om den kontroll som utövas i enlighet med artikel 9.6.

Dessutom skall medlemsstaterna senast den 31 mars varje år tillställa kommissionen en förteckning över de kontrollorgan som var godkända den 31 december året före, dessas juridiska form och verksamhetsform, deras standardförfarande för kontroll, deras påföljdsordning och i förekommande fall deras märke.

Kommissionen skall varje år offentliggöra, i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning, de förteckningar över godkända kontrollorgan som har anmälts till kommissionen inom de tidsfrister som fastslagits i föregående stycke.

Artikel15a¶

Införd genom förordning (EG) nr 834/2007 och förordning (EG) nr 1804/1999.

För de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, särskilt sådana som kommissionen skall genomföra, och för att uppnå målen i artiklarna 9 och 11 och de tekniska bilagorna, skall varje år nödvändiga anslag avsättas i samband med budgetförfarandet.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 834/2007, förordning (EEG) nr 2083/92, förordning (EG) nr 1991/2006 och rättelse till förordning (EU) nr 1991/2006.

1. Denna förordning träder i kraft den dag den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Inom nio månader efter det att förordningen har trätt i kraft skall medlemsstaterna genomföra vad som föreskrivs i artikel 8 och 9.

3. Artikel 5, artikel 8.1 och artikel 11.1 skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1993.

I enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 14 får beslutas att tillämpningen av artikel 11.1 uppskjuts under en viss period vad gäller import från tredje land om detta har begärt att bli upptaget i den förteckning som föreskrivs i artikel 11.1 a men granskningen av saken inte har hunnit så långt att ett beslut kan fattas före utgången av den period som avses i föregående stycke.

Vid tillämpningen av regeln i bilaga 1 punkt 1 om viss övergångstid skall den tid som har förflutit innan denna förordning träder i kraft medräknas om leverantören kan styrka inför kontrollorganet att han under perioden i fråga odlade i enlighet med gällande nationella föreskrifter eller om sådana saknas i enlighet med erkända internationella normer för ekologisk produktion.

4. Under 12 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft får medlemsstaterna trots vad som föreskrivs i artikel 6.1 tillåta att på deras territorier används produkter som innehåller ämnen som inte är upptagna i förteckningen i bilaga 2, om medlemsstaterna anser att kraven i artikel 7.1 är uppfyllda.

5. Under 12 månader efter det att bilaga 6 har upprättats i enlighet med artikel 5.7 får medlemsstaterna fortsätta att tillåta användning i enlighet med deras nationella föreskrifter av ämnen som inte är upptagna i förteckningen i bilaga 6.

6. Varje medlemsstat skall underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om vilka ämnen den har tillåtit i enlighet med punkterna 4 och 5.

BILAGA 1

A. VÄXTER OCH VEGETABILISKA PRODUKTER

1.1 De principer som anges i artikel 6.1 a, b och d och som särskilt tas upp i denna bilaga skall normalt ha tillämpats på odlingslotterna under en omställningsperiod om minst två år före sådd eller, i fråga om vall och betesmark, minst två år innan de används som foder från ekologiskt jordbruk, eller, i fråga om annan flerårig gröda än vall och betesmark, minst tre år före första skörden av produkter av det slag som avses i artikel 1.1 a. Omställningsperioden inleds tidigast det datum då producenten anmäler sin verksamhet i enlighet med artikel 8 och ställer sin verksamhet under det kontrollsystem som avses i artikel 9.

1.2 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får emellertid med den behöriga myndighetens godkännande fatta beslut om att retroaktivt godkänna att tidigare perioder räknas in i omställningsperioden under vilka

a) jordlotterna var en del av ett program som genomförts genom tillämpning av rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven eller genom tillämpning av kapitel VI i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden och om ändring och upphävande av vissa förordningar, eller inom ramen för annat officiellt program under förutsättning att programmen i fråga ger garantier för att produkter som inte finns angivna i bilaga II del A och B inte använts på jordlotterna, eller

b) jordlotterna var natur- eller jordbruksmark som inte behandlades med produkter som inte finns angivna i bilaga II del A och B. Denna period kan beaktas retroaktivt endast på villkor att tillräckliga bevis har lämnats in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet så att detta kan förvissa sig om att kraven uppfyllts under minst tre år.

1.3 Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får med den behöriga myndighetens godkännande besluta att omställningsperioden i vissa fall förlängs utöver den period som anges i punkt 1.1, med hänsyn till jordlottens tidigare användning.

1.4 För jordlotter där omställning till ekologisk produktion redan har skett eller höll på att ske och som utsätts för behandling med en produkt som inte finns angiven i bilaga II får medlemsstaten förkorta övergångsperioden till en period som är kortare än den period som fastställs i punkt 1.1 i följande två fall: Omställningsperiodens längd skall i sådana fall fastställas med hänsyn till följande faktorer:

a) Jordlotter som behandlats med en produkt som inte finns angiven i bilaga II B inom ramen för sådan sjukdoms- eller parasitbekämpning som medlemsstatens behöriga myndighet har föreskrivit som obligatorisk på sitt territorium eller på vissa delar av detta beträffande produktion av viss gröda.

b) Jordlotter som behandlats med en produkt som inte finns angiven i bilaga II del A eller B inom ramen för vetenskapliga försök som godkänts av den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

Nedbrytningen av växtskyddsmedlet i fråga skall ge garantier för att det vid utgången av övergångsperioden endast återstår en obetydlig mängd rester i jorden och, om det rör sig om en flerårig gröda, i växten.

Den skörd som följer efter behandlingen får inte säljas med hänvisning till ekologisk produktion.

Den berörda medlemsstaten skall meddela övriga medlemsstater och kommissionen sitt beslut angående den obligatoriska behandlingen.

2.1 Markens bördighet och biologiska aktivitet skall vidmakthållas eller höjas genom att främst följande åtgärder vidtas:

a) Produktion av grönsaker, grönbete eller växter med djupt rotsystem i lämpligt växelbruk.

b) Nedplöjning av stallgödsel från naturenlig djuruppfödning i enlighet med bestämmelser och begränsningar i punkt 7.1 i del B i denna bilaga.

c) Nedplöjning av annat organiskt material, komposterat eller inte, från jordbruksföretag som odlar i enlighet med denna förordnings föreskrifter.

2.2 Andra organiska eller oorganiska gödselmedel som finns upptagna i bilaga 2 får i följande undantagsfall användas som komplement:

Om antingen näringstillförsel till den gröda som odlas i växelbruk eller markberedning inte är möjlig med de metoder som anges under punkterna a, b och c i föregående stycke.

Produkter som finns upptagna i bilaga 2 om gödsel och/eller exkrementer från djur: dessa produkter får endast användas om de i kombination med stallgödsel enligt punkt 2.1 b ovan följer begränsningarna i punkt 7.1 i del B i denna bilaga.

2.3 För att stimulera kompostering får lämpliga preparat användas som bygger på mikroorganismer eller växter, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12. Så kallade biodynamiska preparat av stenmjöl, stallgödsel eller växter får också användas för de ändamål som omfattas av denna punkt och punkt 2.1.

2.4 Lämpliga preparat av mikroorganismer, som inte är genetiskt modifierade enligt innebörden i artikel 4.12, och som är allmänt tillåtna i jordbruket i medlemsstaten i fråga, får användas för att förbättra jordens allmänna tillstånd eller tillgången på näringsämnen i jorden eller grödan, om behovet av detta har konstaterats av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

3. Skadedjur, sjukdomar och ogräs skall bekämpas genom en kombination av följande metoder: Endast vid omedelbart hot mot grödan får de medel som avses i bilaga 2 tillgripas.

Val av lämpliga arter och underarter.

Lämpligt växelbruksschema.

Mekanisk bearbetning.

Gynnande av skadedjurs naturliga fiender (genom plantering av häckar och platser för reden, utplantering av predatorer).

Svedning.

4. Insamlandet av ätliga växter och växtdelar, som växer vilt i naturområden, skogar och jordbruksområden, betraktas som en ekologisk produktionsmetod under förutsättning att

dessa områden under de tre år som föregår insamlandet inte har behandlats med andra produkter än de som avses i bilaga 2.

insamlandet inte inverkar negativt på den naturliga miljön för, eller bevarandet av arterna i insamlingsområdet.

5. Substrat får användas för svampproduktion om dessa endast består av följande produkter: 5.1 Stallgödsel och kompost av exkrement från djur (däribland de produkter som anges i del A första till fjärde strecksatsen i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91) 5.2 Andra produkter av jordbruksursprung än de som omfattas av punkt 5.1 (t.ex halm) från jordbruksföretag där en ekologisk produktionsmetod används. 5.3 Torv som inte är kemiskt behandlad. 5.4 Trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter fällning. 5.5 Mineralprodukter i del A i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91, vatten och jord.

a) om dessa produkter kommer från jordbruksföretag där en ekologisk produktionsmetod används, eller

b) om de uppfyller kraven i del A första til fjärde strecksatsen i bilaga II till förordning (EEG) nr 2092/91. De får dock högst utgöra 25 %, och endast när produkten som omfattas av punkt 5.1 a inte finns tillgänglig.

Djur och animaliska produkter

I avvaktan på att det förslag antas som avses i artikel 1.2 skall för beredning av ingredienser av det slag som avses i artikel 5.3 a, djuruppfödning ske i enlighet med gällande nationella regler eller, där sådana saknas, internationellt erkänd praxis för ekologisk djuruppfödning.

B. DJUR OCH ANIMALIEPROUDKTER FRÅN FÖLJANDE ARTER: NÖTKREATUR (INKLUSIVE BUBALUS- OCH BISONARTER), SVIN, FÅR, GETTER, HÄSTDJUR OCH FJÄDERFÄ

1. Allmänna principer

1.1 Animalieproduktion utgör en integrerad del av många jordbruksföretag som är inriktade på jordbruk med ekologisk produktion.

1.2 Animalieproduktion skall bidra till en balans mellan jordbruksmetoderna genom att tillgodose jordbruksgrödornas näringsbehov och förbättra markens innehåll av organiska ämnen. Den kan därigenom bidra till att upprätta och vidmakthålla ett samspel mellan mark och växter, växter och djur samt djur och mark. Därför överensstämmer inte produktion som saknar anknytning till marken (production hors sol) med bestämmelserna i denna förordning.

1.3 Genom att utnyttja de förnybara naturresurserna (stallgödsel, baljväxter och fodergrödor) gör systemet med odling av grödor/djuruppfödning och betessystemen att markens bördighet vidmakthålls och förbättras på lång sikt och bidrar till att ett hållbart jordbruk utvecklas.

1.4 Ekologisk djuruppfödning innebär en produktion som är knuten till marken. Utom när undantag enligt denna bilaga har medgivits skall djuren ha tillgång till en yta utomhus där de kan röra sig fritt, och antalet djur per ytenhet skall begränsas på ett sätt som säkerställer en integrerad drift av animalie- och vegetabilieproduktion på produktionsenheten, varvid all form av förorening minimeras, särskilt av mark, ytvatten och grundvatten. Antalet djur skall vara nära relaterat till tillgängliga ytor så att problem med överbetning och erosion kan undvikas och stallgödseln kan spridas på ett sådant sätt att negativa effekter på miljön undviks. Regler för användning av stallgödsel fastställs i avsnitt 7.

1.5 Inom ekologisk djuruppfödning skall samtliga djur inom samma produktionsenhet uppfödas enligt bestämmelserna i denna förordning.

1.6 Djur som inte föds upp enligt bestämmelserna i denna förordning får emellertid hållas på jordbruksföretaget, förutsatt att uppfödningen av dem sker i byggnader och på skiften som är klart åtskilda från de enheter som producerar enligt bestämmelserna i denna förordning, samt att dessa djur är av annan art.

1.7 Genom undantag från denna princip får djur som inte fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning under en begränsad tid varje år utnyttja betet på enheter som uppfyller villkoren i denna förordning, förutsatt att sådana djur kommer från extensiva uppfödningssystem (enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97 eller, för andra arter som inte anges i den förordningen, med ett antal djur per hektar som motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning) och förutsatt att andra djur som föds upp enligt kraven i denna förordning inte hålls på betesmarken samtidigt. Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

1.8 Genom ett andra undantag från denna princip får djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning beta på allmänningar, förutsatt att

a) marken inte har behandlats med andra produkter än dem som godkänns i bilaga II till denna förordning under minst tre år,

b) alla djur som utnyttjar marken i fråga och som inte omfattas av kraven i denna förordning kommer från extensiv produktion, enligt definitionen i artikel 6.5 i förordning (EG) nr 950/97, eller när det gäller djur som inte omfattas av den förordningen, antalet djur per hektar motsvarar 170 kg kväve per hektar och år enligt definitionen i bilaga VII till denna förordning,

c) inga animalieprodukter från djur som fötts upp enligt bestämmelserna i denna förordning skall betraktas som ekologiskt producerade när djuren betar på denna mark, såvida det inte på ett tillfredsställande sätt kan bevisas för kontrollmyndigheten eller kontrollorganet att dessa djur på ett lämpligt sätt har skilts från de andra djuren som inte uppfyller kraven i denna förordning.

2. Omställning

2.1 Omställning av mark för ekologisk animalieproduktion

2.1.1 När en produktionsenhet har ställts om skall hela den del av enheten som används för djurfoder uppfylla bestämmelserna för jordbruk med ekologisk produktion, och de övergångsperioder som fastställs i del A i denna bilaga avseende växter och vegetabiliska produkter skall tillämpas.

2.1.2 Genom undantag från denna princip får omställningsperioden minskas till ett år för betesmarker och rastgårdar som används av icke växtätande arter. Denna period får minskas till sex månader om marken i fråga den senaste tiden inte har behandlats med andra produkter än dem som anges i bilaga II till denna förordning. Detta undantag skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

2.2 Omställning av djurhållning och animalieprodukter

2.2.1 Om animalieprodukter skall få saluföras som ekologiskt producerade skall djuren födas upp enligt reglerna i denna förordning under minst följande tid:

Tolv månader när det gäller hästdjur och nötkreatur (inklusive bubalus- och bisonarter) för köttproduktion, och i varje fall minst tre fjärdedelar av deras livstid.

Sex månader när det gäller mindre idisslare och grisar. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden för grisar vara fyra månader.

Sex månader när det gäller djur för mjölkproduktion. Under en övergångsperiod på tre år fram till och med den 24 augusti 2003 skall dock perioden vara tre månader.

Tio veckor när det gäller fjäderfä för köttproduktion som införts innan de är tre dagar gamla.

Sex veckor när det gäller fjäderfä för äggproduktion.

2.2.2 Genom undantag från punkt 2.2.1 och i syfte att sätta samman en hjord eller en besättning är det tillåtet att saluföra kalvar och mindre idisslare för köttproduktion som ekologiskt producerade under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2003, under förutsättning att

de kommer från extensiv uppfödning,

de har fötts upp på enheten med ekologisk produktion fram till försäljningen eller slakten under minst sex månader för kalvar och två månader för mindre idisslare,

djurens ursprung uppfyller villkoren i punkt 3.4 fjärde och femte strecksatserna.

2.3 Samtidig omställning

2.3.1 Om omställningen sker samtidigt av hela produktionsenheten, inbegripet djurhållning, betesmark och/eller mark som används för foder skall, genom undantag från punkt 2.2.1 samt punkterna 4.2 och 4.4, den totala omställningsperioden för djurhållning, betesmark och/eller mark för foder minskas till 24 månader på följande villkor:

a) Undantaget skall endast tillämpas på de befintliga djuren och deras avkomma och samtidigt också på den mark som används till foder/bete innan omställningen börjar.

b) Djuren skall huvudsakligen utfodras med produkter från produktionsenheten.

3. Djurens ursprung

3.1 Vid val av djurraser eller djurlinjer skall hänsyn tas till dessa djurs förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden, till deras livskraft och motståndskraft mot sjukdomar. Dessutom skall sådana djurraser och djurlinjer väljas som gör det möjligt att undvika specifika sjukdomar eller hälsoproblem som är förknippade med vissa raser eller stammar som används i intensiv produktion (t.ex. svinstress-syndromet, PSE-syndromet, plötslig död, spontanabort, förlossningshinder som kräver kejsarsnitt). I första hand bör inhemska raser och stammar väljas.

3.2 Djuren skall komma från produktionsenheter som följer de bestämmelser för olika typer av animalieproduktion som fastställs i artikel 6 och i denna bilaga. Detta produktionssystem skall tillämpas under djurens hela liv.

3.3 Som ett första undantag får omställning ske, efter förhandsgodkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, av de djur som finns på produktionsenheten och som inte uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet – när en hjord eller en besättning sätts samman för första gången och ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå i tillräckligt antal – att införliva icke-ekologiskt uppfödda djur i en enhet med ekologisk produktion på följande villkor:

Värphöns och fjäderfä för köttproduktion skall vara yngre än tre dagar.

Unga bufflar för avel skall vara yngre än sex månader.

Kalvar och föl för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i den här förordningen så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än sex månader.

Lamm och killingar för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i den här förordningen så snart de är avvanda, och i varje fall skall de vara yngre än 60 dagar.

Smågrisar för avel skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning så snart de är avvanda, och de skall väga mindre än 35 kg.

3.5 Detta undantag skall godkännas på förhand av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

3.6 Som ett tredje undantag skall förnyelse eller ny sammansättning av hjorden eller besättningen godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, i följande fall: Undantaget enligt led c tillåts under en övergångsperiod som går ut den 31 juli 2006.

a) Hög dödlighet bland djuren orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer.

b) Värphöns och fjäderfä för köttproduktion som är yngre än tre dagar.

c) Smågrisar för avel, som skall födas upp enligt bestämmelserna i denna förordning, så snart de är avvanda och med en vikt som understiger 35 kg.

3.7 Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 3.4 och 3.6 får icke-ekologiskt uppfödda värphöns som är högst 18 veckor gamla införlivas med en enhet med ekologisk produktion, när ekologiskt uppfödda djur inte finns att tillgå, under förutsättning

att den behöriga myndigheten på förhand har godkänt införlivandet, och

att, från och med den 31 december 2005, sådana icke-ekologiskt uppfödda fjäderfä som är avsedda att införlivas med enheter med ekologisk produktion uppfyller bestämmelserna i punkterna 4 (Utfodring) och 5 (Förebyggande hälsovård och veterinärvård).

3.8 Som ett fjärde undantag, begränsat till högst 10 % av andelen vuxna hästdjur och nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och 20 % av vuxna svin, får och getter, får boskap från icke-ekologisk uppfödning årligen införlivas som hondjur (som inte fött ungar) som komplement till den naturliga tillväxten och för förnyelse av hjorden eller besättningen, när ekologiskt upfödda djur inte finns tillgängliga och enbart efter godkännande av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

3.9 De procentsatser som fastställs i ovan nämnda undantag skall inte tillämpas på produktionsenheter som har färre än tio hästdjur eller nötkreatur, eller som har färre än fem svin, får eller getter. För dessa enheter skall all förnyelse av den art som anges ovan begränsas till högst ett djur per år.

3.10 Dessa procentsatser får ökas, upp till 40 % efter utlåtande och godkännande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet i följande speciella fall:

Vid en väsentlig utökning av uppfödningsenheten.

Vid byte av djurras.

Vid utveckling av en ny djurspecialisering.

När raser riskerar att försvinna från djurhållningen. Djur av dessa raser behöver inte nödvändigtvis vara unga djur utan avkomma.

3.11 Som ett femte undantag får införlivande av handjur för avel med ursprung i icke-ekologisk uppfödning tillåtas, om dessa djur därefter föds upp och alltid utfodras enligt bestämmelserna i denna förordning.

3.12 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall, i enlighet med villkoren och begränsningarna i punkterna 3.3-3.11, perioderna i punkt 2.2.1 iakttas om produkterna skall saluföras som ekologiskt producerade, och under dessa perioder skall alla bestämmelser i denna förordning följas.

3.13 När djur kommer från enheter som inte uppfyller kraven i denna förordning skall särskilt uppmärksamhet ägnas åt åtgärder på djurhälsoområdet. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får, beroende på lokala förhållanden, tillämpa särskilda åtgärder som screeningtestoch karantänperioder.

3.14 Kommissionen kommer senast den 31 december 2003 att lägga fram en rapport om tillgången på ekologiskt uppfödda djur för att eventuellt senare till Ständiga kommittén överlämna ett förslag med syftet att säkerställa att all ekologisk köttproduktion kommer från djur som är födda och uppfödda i jordbruksföretag med ekologisk produktion.

4. Utfodring

4.1 Utfodringen skall säkerställa kvalitetsproduktion, inte största möjliga produktion, samtidigt som den skall tillgodose djurens näringsbehov på olika utvecklingsstadier. Gödningsmetoder får användas om de kan avbrytas när som helst under uppfödningsprocessen. Tvångsmatning är förbjuden.

4.2 Djuren skall utfodras med ekologiskt producerat foder.

4.3 Dessutom skall djuren födas upp i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, och utfodras med foder från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, med foder från andra enheter eller företag som följer bestämmelserna i denna förordning. Dessutom skall minst 50 % av fodret till växtätare, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde, komma från den egna enheten eller, när detta inte är möjligt, vara framställt i samarbete med andra ekologiska gårdar.

4.4 Till och med den 31 december 2008 får foderblandningen i foderransonerna i genomsnitt innehålla högst 50 % foder från skiften under omställning. När fodret från produktion under omställning kommer från en enhet som ingår i det aktuella jordbruksföretaget får procentandelen ökas till 80 %. Från och med den 1 januari 2009 får foderblandningen i foderransonerna i genomsnitt innehålla högst 30 % foder från produktion under omställning. När fodret från produktion under omställning kommer från en enhet som ingår i det aktuella jordbruksföretaget får procentandelen ökas till 60 %. Upp till 20 % av djurens foder får utgöras av bete på eller skörd från betesmarker eller på skiften för fleråriga foderväxter som befinner sig under det första året av omställningen till ekologisk odling, på villkor att dessa ingår i jordbruksföretaget och inte har använts som ekologiska produktionsenheter inom jordbruksföretaget under de föregående fem åren. I de fall då både omställningsfoder och foder från skiften under det första omställningsåret används får den sammanlagda andelen av sådant foder inte överskrida de högsta procentsatser som anges i första och andra stycket. Dessa uppgifter ska beräknas årligen som en procentandel av torrsubstansen i foder som framställs av jordbruksprodukter.

4.5 Utfodring av unga däggdjur skall baseras på naturlig mjölk, företrädesvis modersmjölk. Alla däggdjur skall födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod, beroende på vilken art det gäller; perioden skall vara tre månader för nötkreatur (inbegripet bubalus- och bisonarter) och hästdjur, 45 dagar för får och getter och 40 dagar för grisar.

4.6 I förekommande fall skall medlemsstaterna anvisa områden eller regioner där växling av betesområde (inbegripet förflyttning av djur till betesmarker i bergen) kan tillämpas, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna om djuruppfödning i denna bilaga.

4.7 För växtätare skall uppfödningsmetoden bygga på maximalt utnyttjande av bete, beroende på tillgången på betesmark under de olika årstiderna. Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i den dagliga foderransonen skall utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet kan dock tillåta en minskning till 50 % för mjölkproducerande djur under en period på högst tre månader tidigt i laktationen.

4.8 Genom undantag från punkt 4.2 får en begränsad andel konventionellt foder som framställts av jordbruksprodukter användas om uppfödarna på ett för medlemsstatens kontrollorgan eller kontrollmyndighet tillfredsställande sätt kan visa att de inte kan få fram uteslutande ekologiskt producerat foder. Den högsta tillåtna andelen konventionellt foder per 12-månadersperiod är följande: Dessa procentandelar skall beräknas årligen på grundval av torrsubstansinnehållet i foder som framställts av jordbruksprodukter. Den högsta tillåtna procentandelen konventionellt foder i den dagliga foderransonen är 25 %, beräknad på torrsubstansinnehållet, utom under den period varje år då djuren växlar betesområde.

a) För växtätare: 5 % under perioden 25 augusti 2005–31 december 2007.

b) För andra arter:

15 % under perioden 25 augusti 2005–31 december 2007.

10 % under perioden 1 januari 2008–31 december 2009.

5 % under perioden 1 januari 2010–31 december 2011.

4.9 Om produktionen av foder går förlorad eller om restriktioner införs, särskilt på grund av exceptionella väderförhållanden, utbrott av smittsamma sjukdomar, förorening med giftiga ämnen eller till följd av bränder, kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna genom undantag från punkt 4.8 under en begränsad period och för ett särskilt område tillåta en högre procentandel konventionellt foder, när ett sådant undantag är befogat. Efter den behöriga myndighetens godkännande skall kontrollmyndigheten eller kontrollorganet tillämpa detta undantag på enskilda jordbruksföretag. Medlemsstaterna skall informera varandra och kommissionen om de undantag de har medgivit.

4.10. Trots punkt 4.13 får djur under perioder med växling av betesområde beta på konventionell mark när de drivs från ett betesområde till ett annat. Intaget av konventionellt foder i form av gräs eller annan växtlighet som djuren betar under denna period får inte överstiga 10 % av den totala foderransonen per år. Denna procentandel skall beräknas på grundval av torrsubstansinnehållet i foder som framställts av jordbruksprodukter.

4.10 För fjäderfä skall fodersammansättningen under gödningen till minst 65 % bestå av en blandning av spannmål, proteingrödor och oljeväxtfrön.

4.11 Grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage skall ingå i den dagliga foderransonen för grisar och fjäderfä.

4.12 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.5 och 3.1 i bilaga II får användas som tillsatser respektive processtekniska hjälpmedel i ensilage.

4.13 Konventionella foderråvaror av jordbruksursprung får användas för djurfoder endast om de förtecknas i del C avsnitt 1 (foderråvaror av vegetabiliskt ursprung) i bilaga II och skall omfattas av de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga och enbart om de framställs eller bereds utan användning av kemiska lösningsmedel.

4.14 Foderråvaror av animaliskt ursprung (konventionella eller ekologiskt producerade) får endast användas om de förtecknas i del C avsnitt 2 i bilaga II och i enlighet med de kvantitativa begränsningar som föreskrivs i denna bilaga.

4.15 Del C avsnitt 1, 2 och 3 samt del D i bilaga II skall ses över senast den 24 augusti 2003 för att ur den bl.a. ta bort konventionella foderråvaror av jordbruksursprung som produceras ekologiskt i tillräckliga mängder i gemenskapen.

4.16 För att tillgodose djurens näringsbehov får endast produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 (foderråvaror av mineraliskt ursprung) samt del D avsnitt 1.1 (spårelement) och 1.2 (vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan) i bilaga II användas för djurfoder.

4.17 Endast produkter som förtecknas i del D avsnitt 1.3 (enzymer), 1.4 (mikroorganismer), 1.5 (konserveringsmedel), 1.6 (bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel), 1.7 (antioxidationsmedel), 1.8 (ensileringstillsatser), 2 (vissa produkter som används i djurfoder) och 3 (processtekniska hjälpmedel för foder) i bilaga II får användas i djurfoder för de ändamål som anges för ovannämnda kategorier. Antibiotika, koccidiostatika, läkemedel, tillväxtfrämjande medel eller andra ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion får inte användas i djurfoder.

4.18 Foder, foderråvaror, foderblandningar, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder och vissa produkter som används i djurfoder får inte ha framställts med användning av genetiskt modifierade organismer eller produkter som härletts ur sådana.

5. Förebyggande hälsovård och veterinärvård

5.1 Förebyggande hälsovård vid ekologisk animalieproduktion skall bygga på följande principer:

a) Val av lämpliga djurraser och djurlinjer i enlighet med avsnitt 3.

b) Användning av uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner.

c) Användning av högkvalitetsfoder samt regelbunden rastning och tillgång till bete så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras.

d) Säkerställande av lämplig djurtäthet för att undvika överbeläggning och därmed förknippade djurhälsoproblem.

5.2 Ovannämnda principer bör begränsa djurhälsoproblemen så att de kan kontrolleras främst genom förebyggande åtgärder.

5.3 Om ett djur trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder blir sjukt eller skadat skall det omedelbart behandlas och vid behov isoleras i lämpliga lokaler.

5.4 Veterinärmedicinska läkemedel skall användas i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med följande principer:

a) Fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt (med undantag av antibiotika) och växtessenser) och homeopatiska produkter (t.ex. vegetabiliska och animaliska ämnen eller mineraler) samt spårelement och produkter som förtecknas i del C avsnitt 3 i bilaga II skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika, under förutsättning att de har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för.

b) Om användningen av ovannämnda produkter inte visar sig vara, eller sannolikt inte kommer att bli, effektiv vid behandling av sjukdom eller skada och behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika användas under överinseende av en veterinär.

c) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika för förebyggande hälsovård.

5.5 Utöver ovannämda principer skall följande regler tillämpas:

a) Det är förbjudet att använda ämnen som är avsedda att stimulera tillväxt eller produktion (inbegripet antibiotika, koccidiostatika och andra artificiella medel för att stimulera tillväxt) samt hormoner elle liknande ämnen som är avsedda att kontrollera fortplantning (t.ex. för att framkalla eller synkronisera brunstperioder) eller för andra ändamål. Det är dock tillåtet att använda hormoner till ett enskilt djur som en form av terapeutisk veterinärbehandling.

b) Veterinärbehandling av djur eller behandling av byggnader, utrustning och hjälpmedel som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning skall vara tillåten, inbegripet användning av immunologiska veterinärmedicinska läkemedel när det är känt att en sjukdom förekommer i ett specifikt område där produktionsenheten är belägen.

5.6 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen anges tydligt (inbegripet uppgift om de verksamma farmakologiska ämnen som ingår) tillsammans med detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, behandlingssätt, behandlingens längd och lagstadgad väntetid. Dessa uppgifter skall anmälas till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan djuren eller animalieprodukterna saluförs som ekologiskt producerade produkter. De behandlade djuren skall identifieras tydligt, individuellt i fråga om stora djur, individuellt eller per grupp i fråga om fjäderfä och små djur.

5.7 Väntetiden mellan den sista dosen av ett allopatiskt veterinärmedicinskt läkemedel som ges till djur vid normal användning och produktion av ekologiskt producerade livsmedel från sådana djur skall vara dubbelt så lång som den lagstadgade tiden eller, om denna väntetid inte specificeras, 48 timmar.

5.8 Med undantag för vaccinationer, parasitbekämpning och eventuella av medlemsstaterna inrättade obligatoriska bekämpningsprogram, får i fall där ett djur eller en grupp djur har getts mer än två eller högst tre behandlingsomgångar med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika under ett år (eller fler än en behandlingsomgång om deras produktiva livscykel är kortare än ett år), de berörda djuren, eller produkter som kommer från sådana djur, inte säljas med hänvisning till att de har producerats i enlighet med denna förordning och måste genomgå de omställningsperioder som anges i avsnitt 2 i denna bilaga, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet har godkänt detta.

6. Uppfödningsmetoder, transport och identifiering av animalieprodukter

6.1 Uppfödningsmetoder

6.1.1 Vid ekologisk uppfödning bör djurens fortplantning i princip baseras på naturliga metoder. Dock är artificiell insemination tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning (t.ex. överflyttning av embryon) är förbjudna.

6.1.2 Ingrepp som att trä gummiband runt svansen på får, kupera svansar, tandklippning, näbbtrimning och avhorning får inte göras systematiskt inom jordbruk med ekologisk produktion. En del av dessa ingrepp får dock tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av säkerhetsskäl (t.ex. avhorning av unga djur) eller om ingreppen syftar till att förbättra djurens hälsa, välbefinnande eller hygien. Sådana ingrepp skall göras av kvalificerad personal vid den lämpligaste åldern för djuren, och djurens lidande skall reduceras till ett minimum.

6.1.3 Kirurgisk kastrering är tillåten för att bibehålla kvaliteten på produkterna samt traditionella produktionsmetoder (gödsvin, oxar, kapuner osv.), men endast om de villkor som anges i sista meningen i punkt 6.1.2 är uppfyllda.

6.1.4 Det är förbjudet att hålla djur bundna. Genom undantag från denna princip kan kontrollmyndighet eller kontrollorganet dock tillåta uppbindning av enskilda djur när djuruppfödaren visar att det är berättigat för djurens säkerhet eller välbefinnande och att djuren skall hållas bundna endast under en begränsad tidsperiod.

6.1.5 Genom undantag från bestämmelserna i punkt 6.1.4 får nötkreatur hållas bundna i byggnader som redan existerar den 24 augusti 2000, under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning och uppfödningen sker i enlighet med djurskyddskrav på bekväma ströytor och med individuell skötsel. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010.

6.1.6 Genom ett ytterligare undantag får nötkreatur på små jordbruksföretag hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de minst två gånger i veckan får tillgång till bete eller rastgårdar utomhus. Detta undantag, som skall godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, skall gälla för jordbruksföretag som uppfyller de krav enligt nationella regler för ekologisk animalieproduktion som gäller till den 24 augusti 2000 eller, om sådana saknas, privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

6.1.7 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6.1.5.

6.1.8 Om djur föds upp i grupp skall storleken på dessa grupper anpassas till de berörda arternas utvecklingsstadium och beteendemässiga behov. Det är förbjudet att hålla djur under sådana förhållanden, eller på en sådan diet, som kan främja uppkomsten av anemi.

6.1.9 För fjäderfä skall lägsta slaktålder vara Om producenterna inte tillämpar dessa lägsta slaktåldrar skall de använda långsamt växande linjer.

81 dagar för kycklingar,

150 dagar för kapuner,

49 dagar för pekingankor,

70 dagar för myskänder (honor),

84 dagar för myskänder (hanar),

92 dagar för mulardänder,

94 dagar för pärlhöns,

140 dagar för kalkoner och stekgäss.

6.2 Transport

6.2.1 Djurtransporter skall genomföras på ett sätt som begränsar djurens stress i enlighet med gällande nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning på området. Lastning och lossning skall genomföras med varsamhet och utan användning av någon form av elektrisk stimulans för att tvinga djuren. Det är förbjudet att använda allopatiska lugnande medel före eller under transporten.

6.2.2 Under tiden fram till och vid slakten skall djuren behandlas på ett sådant sätt att deras stress reduceras till ett minimum.

6.3 Identifiering av animalieprodukter

6.3.1 Djur och animalieprodukter skall kunna identifieras under alla stadier av produktion, beredning, transport och saluföring.

7. Stallgödsel

7.1 Den totala mängden gödsel, enligt definitionen i direktiv 91/676/EEG, som sprids inom jordbruksföretaget får inte överstiga 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år, den mängd som anges i bilaga III till ovannämnda direktiv. Vid behov skall den totala djurtätheten minskas för att undvika att detta gränsvärde överskrids.

7.2 För att bestämma den lämpliga djurtäthet som avses ovan skall de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna fastställa hur många djurenheter som motsvarar 170 kg kväve per hektar utnyttjad jordbruksareal och år för de olika djurkategorierna, med uppgifterna i bilaga VII som riktlinje.

7.3 Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om alla avvikelser från dessa uppgifter samt motivera sådana ändringar. Detta krav avser endast beräkningen av högsta antal djur för att säkerställa att gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar och år inte överskrids. Det påverkar inte bestämmelserna om djurtäthet med avseende på djurens hälsa och välbefinnande i avsnitt 8 och i bilaga VIII.

7.4 Jordbruksföretag med ekologisk produktion får etablera samarbeteuteslutande med andra jordbruksföretag som uppfyller bestämmelserna i denna förordning i avsikt att sprida överskottsgödsel från jordbruk med ekologisk produktion. Gränsvärdet 170 kg kväve från gödsel per hektar utnyttjad jordbruksareal och år kommer att beräknas på grundval av samtliga enheter med ekologisk produktion vilka ingår i ett sådant samarbete.

7.5 Medlemsstaterna får fastställa lägre gränsvärden än de som anges i punkterna 7.1-7.4, varvid hänsyn skall tas till det berörda områdets särskilda egenskaper, användningen av andra kvävegödselmedel på marken samt kvävetillförseln till grödorna från jorden.

7.6 Anläggningar för lagring av stallgödsel skall ha en kapacitet som förhindrar att vattenförorening sker genom direkt utsläpp eller genom utsläpp och filtrering i marken.

7.7 För att säkerställa en god gödselhantering skall dessa anläggningar för lagring av stallgödsel ha en kapacitet som överstiger den lagringskapacitet som krävs för den längsta period av året under vilken spridning av gödselmedel på marken är antingen olämplig (i enlighet med god jordbrukarsed i medlemsstaterna) eller förbjuden, om produktionsenheten är belägen inom ett område som betecknas som nitratkänsligt.

8. Rastgårdar och byggnader avsedda för djur

8.1 Allmänna principer

8.1.1 Byggnader avsedda för djur skall motsvara deras biologiska och etologiska behov (t.ex. artens särskilda behov när det gäller tillräckligt stor rörelsefrihet och bekvämlighet). Djuren skall på ett enkelt sätt kunna få tillgång till foder och vatten. Byggnadens isolering, uppvärmning och ventilation skall garantera att luftcirkulationen, halten av damm, temperaturen, den relativa luftfuktigheten och gaskoncentrationen hålls inom gränser som är ofarliga för djuren. Byggnaden skall ha god naturlig ventilation och mycket dagsljus.

8.1.2 Rastgårdar utomhus skall vid behov erbjuda tillräckligt skydd mot regn, blåst, sol och extrema temperaturer, beroende på de lokala väderförhållandena och den aktuella rasen.

8.2 Djurtäthet och undvikande av överbetning

8.2.1 Byggnader avsedda för djur är inte obligatoriska i områden med sådana klimatförhållanden att djuren kan vistas utomhus.

8.2.2 Djurtätheten i byggnader skall tillgodose djurens bekvämlighet och välbefinnande, som i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn skall också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Med hjälp av optimal djurtäthet eftersträvas att djurens välbefinnande skall garanteras genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, lätt kunna lägga sig ned, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna.

8.2.3 Minimiytor för byggnader och för rastgårdar utomhus samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga VIII.

8.2.4 Djurtätheten för djur som hålls utomhus på betesmarker, annan gräsmark, hedar, våtmarker eller i annan helt eller delvis naturlig livsmiljö skall vara tillräckligt låg för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad.

8.2.5 Byggnader, boxar, utrustning och redskap skall rengöras ordentligt och desinficeras för att hindra att djuren smittar varandra och att sjukdomsspridande organismer utvecklas. Endast de produkter som förtecknas i del E i bilaga II får användas för sådan rengöring och desinficering av byggnader och anläggningar avsedda för djur. Avföring, urin och ej uppätet eller utspillt foder skall avlägsnas så ofta som det är nödvändigt för att minska lukten och undvika att insekter och gnagare lockas dit. Endast de produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II får användas för bekämpning av insekter och andra skadedjur i byggnader och andra anläggningar där djur vistas.

8.3 Däggdjur

8.3.1 Om inte annat föreskrivs i punkt 5.3 skall alla däggdjur ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt och skall kunna använda dessa områden när deras fysiologiska tillstånd, väderförhållandena och markens tillstånd tillåter detta, om det inte finns gemenskapskrav eller nationella krav med avseende på särskilda djurhälsoproblem som hindrar detta. Växtätare skall alltid ha tillgång till bete när förhållandena tillåter detta.

8.3.2 I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna.

8.3.3 Trots den sista meningen i punkt 8.3.1 skall tjurar som är mer än ett år gamla ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus.

8.3.4 Genom undantag från punkt 8.3.1 får den avslutande gödningen av nötkreatur och får för köttproduktion ske inomhus, under förutsättning att denna inomhusperiod inte överstiger en femtedel av deras livstid och i varje fall inte längre än tre månader.

8.3.5 Byggnader avsedda för djur skall ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan skall vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

8.3.6 Byggnaderna skall ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som är tillräckligt stor och som skall bestå av helt golv utan spalt. Rymliga torra bäddar av strö skall finnas på viloplatsen. Ströet skall bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Ströet får förbättras eller berikas med de mineralprodukter som är tillåtna som gödselmedel i jordbruk med ekologisk produktion i enlighet med del A i bilaga II.

8.3.7 När det gäller uppfödning av kalvar skall alla jordbruksföretag, utan undantag, från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. Det är förbjudet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än en vecka.

8.3.8 När det gäller uppfödning av grisar skall alla jordbruksföretag från och med den 24 augusti 2000 följa rådets direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning. Dock skall suggor hållas gruppvis, utom i det sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden. Smågrisar får inte hållas i våningssystem eller i burar. Djuren måste kunna gödsla och böka på rastgårdarna. För bökningen kan olika material användas.

8.4 Fjäderfä

8.4.1 Fjäderfä skall födas upp på ett sådant sätt att de har tillgång till utomhusvistelse och får inte hållas i burar.

8.4.2 Vattenfåglar skall ha tillgång till ett vattendrag, en damm eller en sjö när väderförhållandena tillåter detta, så att krav avseende djurens välbefinnande eller hygienvillkor uppfylls.

8.4.3 Byggnader avsedda för alla typer av fjäderfä skall uppfylla följande minimikrav:

Minst en tredjedel skall vara fast, dvs. inte bestå av spalt eller nät, och vara täckt med strö, t.ex. halm, spån, sand eller torv.

I byggnader avsedda för värphöns skall en tillräckligt stor del av den golvyta som är tillgänglig för hönsen vara åtkomlig för uppsamling av hönsspillningen.

De skall ha sittpinnar av en storlek och ett antal som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek, i enlighet med bilaga VIII.

De skall vara försedda med in- och utgångshål av lämplig storlek för fåglarna, och dessa hål skall ha en sammanlagd längd av minst 4 m per 100 m2 av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna.

I varje byggnad avsedd för fjäderfä får det finnas högst

4800 kycklingar,

3000 värphöns,

5200 pärlhöns,

4000 myskänder eller pekingankor (honor) eller 3200 myskänder eller pekingankor (hanar) eller andra ankor,

2500 kapuner, gäss eller kalkoner.

Den totala användbara ytan i byggnader avsedda för fjäderfä för köttproduktion får inte överstiga 1600 m2 på någon enskild produktionsenhet.

8.4.4 För värphöns kan dagsljus kompletteras med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.

8.4.5 Fjäderfä skall ha tillgång till rastgårdar utomhus när väderleksförhållandena tillåter och skall när så är möjligt ha tillgång till detta under minst en tredjedel av sitt liv. Dessa rastgårdar skall huvudsakligen vara täckta med växtlighet, vara försedda med skydd och ge djuren lätt tillgång till tillräckligt många vatten- och fodertråg.

8.4.6 Av hälsoskäl skall byggnaderna tömmas på djur mellan varje omgång av fjäderfä som föds upp. Byggnaderna och det som hör till dessa skall rengöras och desinficeras under denna tid. För varje omgång fjäderfä som har fötts upp skall rastgårdarna dessutom lämnas tomma för att växtlighet skall kunna växa upp igen samt av hälsoskäl. Medlemsstaterna skall fastställa hur länge rastgårdarna skall vara tomma och meddela sitt beslut till kommissionen och de övriga medlemsstaterna. Dessa krav skall inte tillämpas på fjäderfä i mindre antal som inte hålls på rastgårdar och som är frigående hela dagen.

8.4.7 Utan att det påverkar bestämmelserna i punkterna 8.4.2 och 8.4.5 får fjäderfä hållas inomhus om restriktioner (även veterinära restriktioner), som vidtas mot bakgrund av gemenskapslagstiftningen för att skydda människors eller djurs hälsa, gör att fjäderfä inte alls, eller bara i begränsad omfattning, får tillgång till rastgårdar utomhus. När fjäderfä hålls inomhus skall de ha ständig tillgång till tillräckliga mängder grovfoder och passande material som gör att deras etologiska behov kan tillgodoses. Kommissionen skall senast den 15 oktober 2006 ha granskat tillämpningen av denna punkt, framför allt i förhållande till djurhälsokrav.

8.5 Allmänt undantag för byggnader avsedda för djur

8.5.1 Genom undantag från kraven i punkterna 8.3.1, 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.5 samt djurtätheten i enlighet med bilaga VIII får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bevilja undantag från kraven i dessa punkter och i bilaga VIII under en övergångsperiod som går ut den 31 december 2010. Detta undantag kan endast tillämpas på animalieproducerande jordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförts före den 24 augusti 1999, och i den utsträckning dessa byggnader avsedda för djur överensstämmer med de nationella reglerna för ekologisk animalieproduktion som gäller före denna dag eller, om sådana saknas, med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna.

8.5.2 De jordbruksföretag som utnyttjar detta undantag skall förelägga kontrollmyndigheten eller kontrollorganet en plan som skall omfatta de åtgärder som garanterar att bestämmelserna i denna förordning följs när undantaget går ut.

8.5.3 Kommissionen skall före den 31 december 2006 lägga fram en rapport om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 8.5.1.

C. BIODLING OCH BIODLINGSPRODUKTER

1. Allmänna principer

1.1 Biodling är en viktig verksamhet som bidrar till skyddet av miljön och jordbruks- och skogsbruksproduktionen genom att bina verkar som pollinatörer.

1.2 Biodlingsprodukternas status som ekologiskt producerade hänger nära samman både med vad som utmärker behandlingen av bikuporna och kvaliteten på miljön. Denna status beror också på betingelserna för skattning, förädling och lagring av produkter från biodling.

1.3 När en biodlare driver flera biodlingsenheter inom samma område skall alla enheter uppfylla kraven i denna förordning. Trots denna princip får en biodlare driva enheter som inte följer denna förordning, förutsatt att alla kraven i denna förordning är uppfyllda med undantag av bestämmelserna i punkt 4.2 om bigårdarnas läge. I detta fall får produkten inte säljas med hänvisning till ekologiska produktionsmetoder.

2. Omställningsperiod

2.1 Produkter från biodling får säljas med hänvisning till den ekologiska produktionsmetoden endast om bestämmelserna i denna förordning har följts i minst ett år. Under omställningsperioden skall vaxet ersättas i enlighet med kraven i punkt 8.3.

3. Binas ursprung

3.1 Vid val av raser skall hänsyn tas till om djuren har förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden samt vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand skall europeiska raser av Apis mellifera och lokala ekotyper av dessa användas.

3.2 Bigårdarna skall byggas upp genom avläggare till samhällen eller genom förvärv av svärmar eller bikupor från enheter som följer bestämmelserna i denna förordning.

3.3 Som ett första undantag, under förutsättning att kontrollmyndigheten eller kontrollorganet godkänner detta på förhand, får befintliga bigårdar inom produktionsenheten som inte följer bestämmelserna i denna förordning omställas.

3.4 Som ett andra undantag är det tillåtet att förvärva svärmar utan kupa från biodlare som inte producerar i enlighet med denna förordning under en övergångsperiod som går ut två år efter den 24 augusti 2002, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.5 Som ett tredje undantag skall tillstånd till ny sammansättning av bigårdarna ges av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, om bigårdar som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte finns att tillgå i fall då hög dödlighet hos djuren orsakas av omständigheter som har att göra med djurens hälsa eller med katastrofer, under förutsättning att omställningsperioden iakttas.

3.6 Som ett fjärde undantag kan i samband med ombyggnaden av bigårdarna 10 % per år av de bidrottningar och svärmar som inte överensstämmer med denna förordning införlivas i enheten med ekologisk produktion om bidrottningarna och svärmarna placeras i kupor med vaxkakor eller vaxskivor från enheter med ekologisk produktion. I detta fall skall omställningsperioden inte tillämpas.

4. Bigårdarnas läge

4.1 Medlemsstaterna får ange regioner eller områden där biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning inte kan bedrivas. En karta i lämplig skala som anges var bikupor är utplacerade skall enligt vad som föreskrivs i del A1 avsnitt 2 första strecksatsen i bilaga III till den här förordningen lämnas in till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet av biodlaren. Om inga sådana områden finns angivna skall biodlaren inkomma till kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med lämplig dokumentation och belägg, vid behov med lämpliga analyser som visar att de områden som är tillgängliga för hans bisamhällen uppfyller kraven i denna förordning.

4.2 Bigårdarnas läge skall Ovanstående krav är inte tillämpliga på områden där ingen blomning äger rum eller där bikuporna är vilande.

a) säkerställa tillräckligt med naturliga nektar-, honungsdagg- och pollenkällor för bin samt tillgång till vatten,

b) vara sådant att nektar- och pollenkällorna inom en radie på 3 km från bigårdens läge huvudsakligen består av odlingar med ekologisk produktion och/eller vilda växter enligt kraven i artikel 6 och bilaga I till den här förordningen och odlingar som inte omfattas av bestämmelserna i denna förordning men som sköts med metoder som ger liten miljöpåverkan, till exempel de som beskrivs i program som utarbetas enligt förordning (EEG) nr 2078/92, som inte i någon högre grad kan påverka biodlingsproduktionens status som ekologiskt producerad.

c) vara på tillräckligt avstånd från alla föroreningskällor som inte härrör från jordbruksproduktion, t.ex. stadskärnor, motorvägar, industriområden, soptippar, sopförbränningsanläggningar, osv. Kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen skall vidta åtgärder för att se till att detta krav uppfylls.

5. Foder

5.1 Vid slutet av produktionssäsongen skall tillräckliga förråd av honung och pollen lämnas kvar i kuporna så att bina överlever vintern.

5.2 Artificiell utfodring är tillåten om bisamhällets överlevnad är i fara på grund av en extrem vädersituation. Artificiell utfodring skall göras med ekologiskt producerad honung som helst skall vara producerad av samma enhet med ekologisk produktion.

5.3 Som ett första undantag från föregående punkt kan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna tillåta användning av ekologiskt producerad sockerlösning eller sockermelass i stället för ekologiskt producerad honung för artificiell utfodring, särskilt när detta är nödvändigt på grund av klimatförhållanden som gör att honungen kristalliseras.

5.4 Som ett andra undantag kan sockerlösning, sockermelass och honung som inte omfattas av denna förordning tillåtas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för artificiell utfodring under en övergångsperiod som går ut den 24 augusti 2002.

5.5 Följande uppgifter om användning av artificiell utfodring skall införas i bigårdarnas register: produkttyp, datum, kvantiteter och i vilka bikupor den används.

5.6 Inga andra produkter än de som anges i punkterna 5.1-5.4 får användas vid biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning.

5.7 Artificiell utfodring får göras endast mellan den senaste honungsskörden och 15 dagar före början av nästa period av nektar- eller honungsdaggflöde.

6. Förebyggande av sjukdomar och veterinärbehandling

6.1 Förebyggande av sjukdomar vid biodling skall bygga på följande principer:

a) Urval av lämpliga härdiga raser.

b) Tillämpning av vissa åtgärder som främjar stor motståndskraft mot sjukdomar och förhindrar infektioner, t.ex. regelbundet utbyte av bidrottningar, systematisk kontroll av bikuporna för att upptäcka hälsoavvikelser, kontroll av hanlarver i bikuporna, desinfektion av material och utrustning med jämna mellanrum, förstöring av förorenat material eller källor, regelbundet utbyte av vax och tillräckliga förråd av honung och pollen i kupan.

6.2 Om samhällena blir sjuka eller angripna trots alla ovannämnda förebyggande åtgärder skall de behandlas omedelbart och vid behov placeras i isoleringsbigårdar.

6.3 Veterinärmedicinska läkemedel i biodling som uppfyller bestämmelserna i denna förordning skall användas enligt följande principer:

a) De får användas i den mån motsvarande användning är tillåten i medlemsstaten i enlighet med relevanta gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser som överensstämmer med gemenskapslagstiftningen.

b) Fytoterapeutiska och homeopatiska produkter skall användas hellre än kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter, förutsatt att deras terapeutiska effekt har inverkan på det tillstånd som behandlingen avser.

c) Om användningen av ovannämnda produkter visar sig eller förmodas bli verkningslös för att bota en sjukdom eller ett angrepp som riskerar att utrota bisamhällen får kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel användas under veterinäransvar eller under ansvar av andra av medlemsstaten bemyndigade personer utan att det påverkar de principer som fastställs i led a och b ovan.

d) Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiskt framställda allopatiska läkemedel för förebyggande hälsovård.

e) Utan att det påverkar principen i led a ovan får myrsyra, mjölksyra, ättiksyra och oxalsyra samt ämnena mentol, tymol, eukalyptol och kamfer användas vid angrepp av Varroa jacobsoni.

6.4 Förutom ovannämnda principer tillåts sådan veterinärbehandling eller behandling av kupor, vaxkakor osv. som är obligatorisk enligt nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning.

6.5 Om det sker behandling med kemisk-syntetiskt framställda allopatiska produkter skall de behandlade bisamhällena under tiden placeras i isolerade bigårdar, och all vax skall ersättas med vax som uppfyller kraven i denna förordning. Därefter tillämpas den ettåriga omställningsperioden för dessa samhällen.

6.6 Kraven i föregående punkt gäller inte för de produkter som anges i punkt 6.3 e.

6.7 När veterinärmedicinska läkemedel används skall produkttypen (inbegripet uppgift om det verksamma farmakologiska ämnet) samt detaljerade uppgifter om diagnos, dosering, användningssätt, behandlingslängd och lagstadgad väntetid noga anges och meddelas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet innan produkterna kan saluföras som ekologiskt producerade.

7. Biodlingsmetoder och identifiering

7.1 Det är förbjudet att döda bin på vaxkakorna vid skörd av biodlingsprodukter.

7.2 Det är förbjudet att stympa bidrottningar genom att t.ex. klippna vingarna av dem.

7.3 Det är tillåtet att byta ut bidrottningen och att döda den gamla bidrottningen.

7.4 Det är tillåtet att döda hanlarver endast för att begränsa angrepp av Varroa jacobsoni.

7.5 Det är förbjudet att använda kemisk-syntetiska repellenter när honungen skattas.

7.6 Det område där bigården är belägen måste registreras tillsammans med identifikation av kuporna. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall informeras om flyttning av bigårdar inom en tidsfrist som skall överenskommas tillsammans med kontrollmyndigheten eller kontrollorganet.

7.7 Särskild omsorg skall ägnas åt att se till att skattning, förädling och lagring av biodlingsprodukter sker på lämpligt sätt. Alla åtgärder i syfte att uppfylla dessa krav skall registreras.

7.8 Bortflyttning av skattlådorna och skattning av honung skall införas i bigårdens register.

8. Egenskaper hos bikupor och material som används vid biodling

8.1 Bikuporna skall i huvudsak vara tillverkade av naturmaterial som inte innebär risk för förorening av miljön eller produkterna från biodlingen.

8.2 Med undantag av de produkter som anges i punkt 6.3 e får endast naturliga produkter som propolis, vax och vegetabiliska oljor användas inne i kuporna.

8.3 Vax till nya skivor skall vara framställt i enheter med ekologisk produktion. Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet får undantagsvis tillåta att bivax som inte kommer från enheten används, särskilt vid nya anläggningar eller under omställningsperioden, under exceptionella omständigheter när ekologiskt produceras bivax inte finns att tillgå på marknaden och förutsatt att det kommer från cellock.

8.4 Det är förbjudet att använda vaxkakor som innehåller larver vid skattning av honung.

8.5 För att skydda materialet (ramar, bikupor och vaxkakor), i synnerhet mot skadegörare, får endast de lämpliga produkter som förtecknas i del B avsnitt 2 i bilaga II användas.

8.6 Fysikalisk behandling som ånga eller öppen låga är tillåten.

8.7 Vid rengöring och desinfektion av material, byggnader, utrustning, redskap eller produkter som används i biodlingen får endast de lämpliga ämnen som förtecknas i del E i bilaga II användas.

BILAGA 2

Del A Gödselmedel och markberedningsmedel

Allmänna villkor för alla produkter:

Användningen måste följa bestämmelserna i bilaga 1.

Användningen måste följa den lagstiftning om utsläppande på marknaden och användning av produkterna som är tillämplig för jordbruket i den medlemsstat där produkten i fråga används.

Namn Beskriving; krav på sammansättning; villkor för användning Produkter som är sammansatta av eller endast innehåller de material som anges nedan: — Stallgödsel Produkt som består av en blandning av exkrement från djur och vegetabiliska material (ströbädd) Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Endast från extensiv boskapsskötsel och endast i den mening som avses i artikel 6.4 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91, senast ändrad genom förordning (EG) nr 3669/93 — Torkad stallgödelse och torkad fjäderfägödsel Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Endast från extensiv boskapsskötsel och endast i den mening som avses i artikel 6.4 i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 — Komposterat exkrement från djur, inbegripet fjäderfägödsel och komposterad stallgödsel Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Inte från jordlös husdjursskötsel — Flytande exkrement från djur (flytgödsel urin, etc.) Används efter kontrollerad jäsning eller lämplig utspädning Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Uppgift om djurart Inte från jordlös husdjursskötsel — Komposterat eller fermenterat hushållsavfall Produkt från källsorterat hushållsavfall som komposterats eller genomgått anaerob fermentering för biogasproduktion Endast vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall Endast vid produktion i ett slutet, övervakat insamlingssystem som godtagits av medlemsstaten Högsta tillåtna koncentration i mg/kg torrvikt: kadmium: 0,7; koppar: 70; nickel: 25; bly: 45; zink: 200; kvicksilver: 0,4; krom (totalt): 70; krom (VI): 0 Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet Endast under en period som löper ut den 31 mars 2006 — Torv Får endast användas i samband med trädgårdsodling (grönsaks-, blomster- och trädodling, plantskola) — Leror (perlit, vermikulit m.fl.) — Avfall från svampodling Den ursprungliga sammansättningen av växtmedlet måste vara begränsad till de produkter som omfattas av denna förteckning — Exkrement från maskar (maskkompost) och insekter — Guano Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliskt material Produkt från blandning av vegetabiliska material som komposterats eller genomgått fermentering för biogasproduktion Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet — Produkter och biprodukter av animaliskt ursprung enligt följande: blodmjöl hovmjöl hornmjöl benmjöl eller benmjöl fritt från limämnen benkol fiskmjöl köttmjöl fjäder-, hår- och ”chiquette”-mjöl ull Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten päls hår mjölkprodukter Högsta tillåtna halt krom (VI) i mg/kg torrsubstans: 0 — Produkter och biprodukter av vegetabiliskt ursprung till gödsling (t.ex. mjöl av oljekakor, kakaoskal, maltgroddar, etc.) — Alger och därav beredda produkter När dessa har erhållits direkt genom i) fysiska processer, däribland torkning, infrysning och malning, ii) extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning, iii) jäsning. Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. — Sågspån och träflis Trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning — Komposterad bark Trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning — Träaska Från trä som inte är kemiskt behandlat efter avvertning — Mjukt malet råfosfat Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Kadmiumhalt på högst 90 mg/kg P2O5 — Aluminiumkalciumfosfat Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Kadmiumhalt på högst 90 mg/kg P2O5 Får endast användas på basisk jord (pH 7,5) — Basisk slagg Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Kaliumråsalt (t.ex. kainit, sylvinit, etc.) Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Kalsiumsulfat, eventuellt innehållande magnesiumsalt Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk extraktion, eventuellt även innehållande magnesiumsalt Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Vinasse och vinasseextrakt Undantaget vinasse från salmiakproduktion — Naturligt förekommande kalciumkarbonat (t.ex. krita, märg, mald kalksten, kalkhaltiga havsalger, (maerl), fosfathaltig krita) — Naturligt förekommande kalcium- och magnesiumkarbonat (t.ex. dolomitkalk, mald magnesiumhaltig kalksten) — Magnesiumsulfat (t.ex. kieserit) Endast naturligt förekommande Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Lösning av kalciumklorid Behandling av blad på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Kalciumsulfat (gips) Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Endast naturligt förekommande — Kalk från sockerindustrin Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet — Industrikalk från produktion av vakuumsalt Biprodukt från produktion av vakuumsalt från saltfyndigheter i berg Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Rent svavel Produkter enligt rådets direktiv 76/116/EEG, senast ändrat genom direktiv 89/284/EEG Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Spårämnen Spårämnen angivna i direktiv 89/53O/EEG Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Natriumklorid (salt) Endast stensalt Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten — Stenmjölk

B. BEKÄMPNINGSMEDEL

1. Produkter för växtskydd

Allmänna villkor som gäller från alla produkter som består av eller innehåller de nedan nämnda verksamma ämnena

används endast enligt kraven i bilaga I,

endast i enlighet med de särskilda bestämmelserna i lagstiftningen om växtskyddsmedel som gäller i den medlemsstat där produkten används (om så är relevant).

I. Ämnen med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung

Namn Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning Azadiraktin, från Azadirachta indica (Nimträd) Insektsmedel Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Bivax Sårbalsam Gelatin Insektsmedel Hydroliserade proteiner Lockämne Endast för användning i enlighet med godkända användningsmetoder tillsammans med andra lämpliga produkter i del B i denna bilaga II Lecitin Medel mot svamp Extrakt (vattenlösning) från Nicotiana tabacum Insektsmedel. Endast mot bladlöss i subtropiska fruktträd (t.ex. apelsiner, citroner) och tropiska grödor (t.ex. bananer) Används endast i början av växtperioden. Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Endast under en period som löper ut den 31 mars 2002 Vegetabiliska oljor (t.ex. olja av mynta, tall och kummin) Medel mot insekter, kvalster och svamp, groddhämmare Pyrethriner utvunna ur Chrysanthemum cinerariaefolium Insektsmedel Behovet konstaterat av kontrollorgan eller kontrollmyndighet Kvassia från Quassia amara Insektsmedel, medel för avskräckning Rotenon från Derris spp, Lonchocarpus spp och Therphrosia spp Insektsmedel Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten

II. Mikroorganismer som används för biologisk bekämpning av skadedjur och sjukdomar

Namn	Beskrivning; krav på sammansättning, villkor för användning
Mikroorganismer (bakterier, virus and svampar)	Endast stammar som inte har modifierats genetiskt i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG.

IIa Ämnen som framställts med hjälp av mikroorganismer
Namn	Beskrivning; krav på sammansättning, villkor för användning
Spinosad	Insekticid Endast om framställd av stammar som inte har modifierats genetiskt i den mening som avses i direktiv 2001/18/EG Endast om åtgärder vidtas för att minimera risken för huvudsakliga parasitoider och risken för utveckling av resistens. Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten

III. Ämnen som får användas endast i fällor och/eller dispenserer

Generella villkor är följande:

Fällorna och/eller dispensererna måste förhindra att ämnena tränger ut i den omgivande miljön och förhindra att ämnena kommer i kontakt med de grödor som odlas.

Efter det att de har använts måste fällorna samlas in och förvaras säkert.

Namn Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning Diammoniumfosfat Lockämne som endast används i fällor Metaldehyd Medel mot sniglar Endast i fällor innehållande avskräckande medel mot högre djurarter Endast under en period som löper utden 31 mars 2008 Feromoner Lockämne; störningsfaktor för sexuell attraktion Endast i fällor och dispensrar Pyretroider (endast deltametrin eller lambdacyhalotrin) Insektsmedel som endast används i fällor med särskilda lockämnen Endast mot Batrocera oleae och Ceratitis capitata wied Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Endast under en period som löper ut den 31 mars 2002

IIIa. Preparat att sprida på marken mellan odlade plantor

Namn Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning Järn(III)fosfat Medel mot sniglar

IV. Andra ämnen som traditionellt används i ekologiskt jordbruk

Namn Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning Koppar i form av kopparhydroxid, kopparoxiklorid (tribasisk), kopparsulfat, kopparoxid, kopparoktanoat Medel mot svamp Till och med den 31 december 2005 högst 8 kg koppar per hektar och år, och från och med den 1 januari 2006 högst 6 kg koppar per hektar och år, dock utan att det hindrar tillämpningen av en lägre kvantitet om en sådan fastställs i särskilda bestämmelser i den allmänna lagstiftningen om växtskyddsmedel i den medlemsstat där produkten avses att användas För fleråriga grödor får medlemsstaterna, genom undantag från föregående stycke, föreskriva att gränsvärden skal vara följande: Den totala sammanlagda mängd som används från och med den 23 mars 2002 till och med den 31 december 2006 får högst uppgå till 38 kg koppar per hektar Från och med den 1 januari 2007 skall den maximala mängd som får användas varje år beräknas genom att minska den totala sammanlagda mängden på 36, 34, 32 respektive 30 kg koppar per hektar för åren 2007, 2008, 2009 och 2010 och följande år med de mängder som faktiskt har använts under de fyra föregående åren Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Etylen Eftermognad av bananer, kiwi; och kaki. Eftermognad av citrusfrukter endast när detta ingår i en strategi för att förebygga fruktflugeangrepp hos citrusfrukter. Blominduktion hos ananas. Groningshämning av potatis och lök. Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Kaliumsalt (såpa) av fettsyror Insektsmedel Kalialun (Kalinit) För att motverka mognad av bananer Svavelkalk (Kalcium polysulfid) Medel mot svamp, insekter och kvalster Behovet konstaterat av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten Paraffinolja Medel mot insekter och kvalster Mineraloljor Medel mot insekter och svamp Endast i fruktträd och vin, olivträd och tropiska gröder (t.ex. bananer) Endast under en period som löper ut den 31 mars 2002 Behovet konstaterat av kontrollorganet eller av kontrollmyndigheten Kaliumpermanganat Medel mot svamp och bakterier. Endast i fruktträd, olivträd och vin Kvartssand Medel för avskräckning Svavel Medel mot svamp och kvalster, medel för avskräckning

V. Övriga ämnen

Namn Beskrivning; krav på sammansättning; villkor för användning Kalciumhydroxid Svampmedel Endast i fruktträd, bland annat i plantskolor, för att bekämpa Nectria galligena Kaliumbikarbonat Fungicid

2. Produkter för att bekämpa skadedjur och sjukdomar i byggnader och anläggningar avsedda för djur:

De produkter som förtecknas i avsnitt 1

Rodenticider

C. FODERRÅVAROR

1. Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung

1.1 Spannmål, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Havre, havregryn, havrefodermjöl, havreskal och havrekli; korn, kornprotein och kornfodermjöl; risgroddsexpeller; hirs; råg och rågfodermjöl; durra; vete, vetefodermjöl, vetekli, veteglutenfoder, vetegluten och vetegroddar; speltvete; rågvete; majs, majskli, majsfodermjöl, majsgroddsexpeller och majsgluten; maltgroddar; drav.

1.2 Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Rapsfrön, rapsexpeller och rapsskal; sojabönor, rostade sojabönor, sojabönsexpeller och sojabönskal; solrosfrön och solrosfröexpeller; bomullsfrön och bomullsfröexpeller; linfrön och linfröexpeller; sesamfröexpeller; palmkärnexpeller; pumpfröexpeller; oliver, olivpressmassa, vegetabiliska oljor (från fysikalisk extraktion).

1.3 Frön från baljväxter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Kikärter (frö, fodermjöl och kli); Ervum ervilia (frö, fodermjöl och kli); Lathyrus sativus (frö som genomgått värmebehandling, fodermjöl och kli); ärter (frö, fodermjöl; kli); bondböna (frö, fodermjöl och kli); åkerböna (frö, fodermjöl och kli); vicker (frö, fodermjöl och kli) och lupin (frö, fodermjöl och kli).

1.4 Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Sockerbetsmassa, potatis, rotknöl av sötpotatis, poptatispulpa (biprodukt från extraktion av potatisstärkelse), potatisstärkelse, potatisprotein och maniok.

1.5 Andra frön och frukter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Johannesbröd, johannesbrödskidor och mjöl därav, pumpa, citruspressmassa; äpplen, kvittenfrukter, päron, persikor, fikon, druvor och pressmassa från dessa frukter; kastanjer, valnötsexpeller, hasselnötsexpeller; kakaobönskal och kakaobönsexpeller; ekollon.

1.6 Vallfoder och grovfoder. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Lusern, lusernmjöl, klöver, klövermjöl, gräs (från foderväxter), gräsmjöl, hö, ensilage, halm från spannmål och rotfrukter till foder.

1.7 Andra växter, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Melass, algmjöl (erhålls genom torkning och krossning av alger, som tvättas för att minska jodhalten), pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt (endast till ungdjur), kryddor och örter.

1.8 Följande foderråvaror får användas till och med den 30 juni 2004: riskorn, brutet ris, riskli, rågskalmjöl, rågkli, rybsexpeller, rybsskal och tapioka.

2. Foderråvaror av animaliskt ursprung

2.1 Mjölk- och mejeriprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Obehandlad mjölk (enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 92/46/EEG, mjölkpulver, skummjölk, skummjölkspulver, kärnmjölk, kärnmjölkspulver, vassla, vasslepulver, vasslepulver med låg sockerhalt, vassleproteinpulver (extraherat genom fysikalisk behandling), kaseinpulver, laktospulver, ostmassa och filmjölk.

2.2 Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Fisk, fiskolja och torskleverolja, ej raffinerad. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form, enbart för ungdjur. Fiskmjöl.

2.3 Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, helst från den egna anläggningen.

3. Foderråvaror av mineraliskt ursprung.

Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Natrium:

havssalt, ej raffinerat

bergssalt, obearbetat från gruva

natriumsulfat

natriumkarbonat

natriumbikarbonat

natriumklorid

Kalium: kaliumklorid

Kalcium:

märgel

skal av vattendjur (inbegripet ben av bläckfisk)

kalciumkarbonat

kalciumlaktat

kalciumglukonat

Fosfor:

avfluorerat dikalciumfosfat

avfluorerat monokalciumfosfat

mononatriumfosfat

kalciummagnesiumfosfat

kalciumnatriumfosfat

Magnesium:

magnesiumoxid (vattenfri magnesia)

magnesiumsulfat

magnesiumklorid

magnesiumkarbonat

magnesiumfosfat

Svavel: Natriumsulfat Dikalciumfosfat utfällt ur ben får användas till och med den 30 juni 2004.

D. FODERTILLSATSER, VISSA ÄMNEN SOM ANVÄNDS I DJURFODER (DIREKTIV 82/471/EEG) SAMT PROCESSTEKNISKA HJÄLPMEDEL SOM ANVÄNDS I FODER

1. Fodertillsatser

1.1 Spårelement. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

E1) Järn:

järn(II)karbonat

järn(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat

järn(III)oxid

E2) Jod:

kalciumjodat, vattenfritt

kalciumjodat, hexahydrat

natriumjodid

E3) Kobolt:

kobolt(II)sulfat, monohydrat och/eller heptahydrat

basiskt kobolt(II)karbonat, monohydrat

E4) Koppar:

koppar(II)oxid

basiskt koppar(II)karbonat, monohydrat

koppar(II)sulfat, pentahydrat

E5) Mangan:

mangan(II)karbonat

manganoxid och mangan(III)oxid

mangan(II)sulfat, mono- och/eller tetrahydrat

E6) Zink:

zinkkarbonat

zinkoxid

zinksulfat, monohydrat och/eller heptahydrat

E7) Molybden: ammoniummolybdat, natriummolybdat

E8) Selen:

natriumselenat

natriumselenit

1.2 Vitaminer, provitaminer och kemiskt väldefinierade ämnen med likartad verkan. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Vitaminer som godkänts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003:

Vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret.

För icke- idisslare: syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer.

För idisslare: syntetiska vitaminer A, D och E som är identiska med naturliga vitaminer, efter förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

1.3 Enzymer. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Enzymer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.4 Mikroorganismer. Endast följande mikroorganismer ingår i denna kategori: Mikroorganismer som är tillåtna enligt direktiv 70/524/EEG.

1.5 Konserveringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Användningen av mjölksyra, myrsyra, propionsyra och ättiksyra vid produktionen av ensilage är endast tillåten om väderförhållandena inte tillåter tillräcklig fermentering.

E 200) Sorbinsyra

E 236) Myrsyra

E 260) Ättiksyra

E 270) Mjölksyra

E 280) Propionsyra

E 330) Citronsyra

1.6 Bindemedel, klumpförebyggande medel och koaguleringsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

E 470) Kalciumstearat av naturligt ursprung

E 551b) Silikagel

E 551c) Kiselgur

E 558) Bentonit

E 559) Kaolinleror

E 560) Naturliga blandningar av stearit och klorit

E 561) Vermiculit

E 562) Sepiolit

E 599) Perlit

1.7 Antioxidationsmedel. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

E 306) Tokoferolrika extrakt av naturligt ursprung

1.8 Ensileringstillsatser. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Från och med den 19 oktober 2004, enzymer, jäst och bakterier som tillåts enligt förordning (EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser

2. Vissa produkter som används i djurfoder

Endast följande produkt ingår i denna kategori:

Bryggerijäst

3. Processtekniska hjälpmedel som används i foder

3.1 Processtekniska hjälpmedel för ensilage. Endast följande ämnen ingår i denna kategori:

Havssalt, grovt bergsalt, vassla, socker, sockerbetsmassa, mjöl av spannmål och melass.

Till och med den 18 oktober 2004, enzymer, jäst samt mjölksyre-, ättiksyre-, myrsyre- och propionsyrebakterier.

E. GODKÄNDA PRODUKTER FÖR RENGÖRING OCH DESINFICERING AV BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR AVSEDDA FÖR DJUR (T.EX. UTRUSTNING OCH REDSKAP)

Såpa och tvål

Vatten och ånga

Kalkmjölk

Kalk

Osläkt kalk

Natriumhypoklorit (i form av flytande blekmedel)

Kaustiksoda

Kaustik kali

Väteperoxid

Naturliga växtessenser

Citronsyra, persyra, myrsyra, mjölksyra, oxalsyra och ättiksyra

Alkohol

Salpetersyra (mejeriutrustning)

Fosforsyra (mejeriutrustning)

Formaldehyd

Produkter för rengöring och desinficering av spenar och mjölkningsanläggningar

Natriumkarbonat

F. ÖVRIGA PRODUKTER

BILAGA 3

De allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall gälla alla aktörer som avses i artikel 8.1 i den grad bestämmelserna avser den verksamhet som utförs av de berörda aktörerna.

Utöver de allmänna bestämmelserna skall även de särskilda bestämmelserna gälla de aktörer som utför sådan verksamhet som avses i rubriken till varje underavsnitt.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. Minimikrav för kontroll

Kontrollkraven i denna bilaga skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att säkra att produkter kan spåras genom hela produktionskedjan i enlighet med artikel 9.12 a och c och för att säkra att bestämmelserna i den här förordningen iakttas.

2. Genomförande

Även de aktörer som redan är i verksamhet den dag som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 2491/2001 skall omfattas av de bestämmelser som avses i punkt 3 och de bestämmelser om inledande kontroller som föreskrivs i avsnitten A, B, C, D och E i de särskilda bestämmelserna i denna bilaga.

3. Inledande kontroll

När kontrollarrangemangen införs för första gången, skall de ansvariga aktörerna upprätta följande dokument:

En fullständig beskrivning av enheten och/eller lokalerna och/eller verksamheten.

En förteckning över alla konkreta åtgärder som skall vidtas inom enheten, lokalerna eller verksamheten för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs, särskilt kraven i denna bilaga.

De förebyggande åtgärder som skall vidtas för att minska risken för kontamination av otillåtna ämnen och substanser och den rengöring som skall genomföras i lagringsutrymmen och under aktörens hela produktionskedja.

I förekommande fall får denna beskrivning och de nämnda åtgärderna vara ett led i det kvalitetssystem som införts av aktören.

Denna beskrivning och de nämnda åtgärderna skall ingå i en deklaration som undertecknas av den ansvariga aktören.

Deklarationen skall dessutom innehålla ett åtagande från aktören

att utöva verksamhet i enlighet med artiklarna 5, 6 och 6a och i tillämpliga fall artikel 11 i denna förordning, och/eller förordning (EG) nr 223/2003,

att i händelse av överträdelse eller oegentligheter acceptera att de åtgärder som avses i artikel 9.9 i denna förordning, och i tillämpliga fall i artikel 10.3 i denna förordning, vidtas,

att acceptera att skriftligen informera köparna av produkten så att hänvisningar till ekologisk produktion med säkerhet tas bort från produkten.

Deklarationen skall kontrolleras av det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som lämnar en rapport om eventuella brister och oförenligheter med bestämmelserna i denna förordning. Aktören skall kontrasignera rapporten och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder.

4. Kommunikationer

Den ansvariga aktören skall i tillräckligt god tid till kontrollorganet eller kontrollmyndigheten anmäla eventuella ändringar i den beskrivning eller den förteckning över konkreta åtgärder som avses i punkt 3 och i de bestämmelser om inledande kontroll som anges i avsnitten A, B, C, D och E i de särskilda bestämmelserna i denna bilaga.

5. Kontrollbesök

Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall göra en fullständig fysisk kontroll av alla aktörer minst en gång om året. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får ta prover för att undersöka produkter som inte är tillåtna enligt denna förordning och för att kontrollera produktionsmetoder som inte överensstämmer med reglerna i denna förordning. Stickprover får tas och analyseras så att eventuell förorening med otillåtna ämnen kan upptäckas. Sådana analyser måste emellertid göras när det finns misstanke om användning av otillåtna ämnen. En kontrollrapport skall upprättas efter varje besök och kontrasigneras av den som är ansvarig för enheten eller av dennes företrädare.

Dessutom skall kontrollorganet eller kontrollmyndigheten göra anmälda eller oanmälda stickprovskontroller, som skall grundas på en allmän riskbedömning när det gäller bristande efterlevnad av denna förordning och av förordning (EG) nr 223/2002, med beaktande av resultaten från tidigare kontroller, mängden berörda produkter och risken för att produkterna byts ut mot andra produkter.

6. Bokföring

Lagerbokföringen och den ekonomiska bokföringen skall förvaras vid enheten eller i lokalerna så att aktören kan identifiera och kontrollorganet eller kontrollmyndigheten kan kontrollera följande:

Leverantören eller, i förekommande fall, säljaren eller exportören av produkterna.

Beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 som levererats till enheten och, i förekommande fall, alla inköpta råvaror samt deras användning, och, i förekommande fall, foderblandningens sammansättning.

Beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 och som lagras i lokalerna.

Beskaffenheten, mängderna och mottagarna, eller, i förekommande fall, köparna, andra än slutanvändarna, av alla produkter som avses i artikel 1 och som har lämnat enheten eller den förste mottagarens lokaler eller lagerutrymmen.

När det gäller aktörer som inte lagrar eller fysiskt hanterar sådana produkter, beskaffenheten och mängderna av de produkter som avses i artikel 1 som köpts och sålts, och leverantörerna, eller, i förekommande fall, säljarna eller exportörerna och köparna, eller, i förekommande fall mottagarna.

Bokföringen skall även omfatta resultaten av kontrollerna vid mottagandet av produkter och all annan information som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten behöver för kontrollverksamheten.

Dokumentationen skall styrkas med lämpliga handlingar.

Dokumentationen skall visa balansen mellan mängden insatsvaror och producerade produkter.

7. Paketering och transport av produkter till andra aktörer eller enheter

Aktörerna skall se till att produkter av det slag som avses i artikel 1 inte transporteras till andra enheter, inbegripet parti- och detaljhandel, annat än i lämpliga förpackningar, behållare och eller fordon som är förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut utan att förseglingen förfalskas eller skadas och försedda med en märkning som tillsammans med alla övriga uppgifter som föreskrivs i lag skall innehålla följande uppgifter:

a) Namn och adress på aktören, eller i förekommande fall på ägaren eller säljaren av produkten.

b) Produktens benämning, eller i fråga om foderblandningar, en beskrivning av dessa, försedd med en hänvisning till ekologisk produktion enligt artikel 5 i den här förordningen eller artikel 3 i förordning (EG) nr 223/2003.

c) Namn och/eller kodnummer för det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som aktören är underställd.

d) I förekommande fall identifikationsmärkningen för varupartiet enligt ett märkningssystem som antingen är godkänt på nationell nivå eller som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har godkänt och som gör det möjligt att koppla varupartiet till den bokföring dokumentation som avses i punkt 6.

De uppgifter som skall lämnas enligt a–d kan också lämnas i ett följedokument om det dokumentet obestridligen kan kopplas till produktens förpackning, behållare eller fordon. Följedokumentet skall innehålla uppgifter om leverantören och/eller transportören.

Det är dock inte nödvändigt att försegla förpackningar, behållare eller fordon

om de transporteras direkt mellan en producent och en annan aktör som båda är underkastade det kontrollsystem som avses i artikel 9, och

om produkterna åtföljs av ett dokument som innehåller de uppgifter som krävs enligt föregående stycke, samt

om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten av för både den avsändande och mottagande aktören har informerats om och godkänt sådan transport. Godkännandet kan avse en eller flera transporter.

7a. Mottagning av produkter från andra enheter och aktörer

Vid mottagandet av en produkt av det slag som avses i artikel 1 skall aktören kontrollera förpackningens eller behållarens försegling om försegling krävs, samt att uppgifterna enligt punkt 7 har angetts. Aktören skall dubbelkontrollera uppgifterna på den märkning som avses i punkt 7 med uppgifterna i följedokumenten. Resultatet av dessa kontroller skall uttryckligen nämnas i den bokföring som avses i punkt 6.

8. Lagring av produkter

Lokalerna där produkterna lagras skall skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att identifiera de olika partierna och att det inte finns någon risk för att produkterna blandas med eller förorenas av produkter och ämnen som inte är förenliga med denna förordning. De produkter som avses i artikel 1 måste alltid vara klart och tydligt identifierbara.

9. Produkter för vilka det finns misstanke om att de inte uppfyller kraven i förordningen

Om en aktör anser eller misstänker att en produkt som han har producerat, berett, importerat eller fått levererad från en annan aktör inte överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning skall han inleda förfaranden för att antingen ta bort eventuella hänvisningar till ekologisk produktion från denna produkt eller för att avskilja och identifiera produkten. Aktören får inte bereda, förpacka eller släppa ut produkten på marknaden förrän misstanken har undanröjts, såvida produkten inte säljs utan en hänvisning till ekologisk produktion. Vid tvivel skall aktören omedelbart informera kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får kräva att produkten inte släpps ut på marknaden med en hänvisning till ekologisk produktionsmetod till dess att den information som aktören eller en annan källa lämnar på ett tillfredsställande sätt visar att misstanken har undanröjts.

Om ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet har välgrundade skäl för att misstänka att en aktör planerar att släppa ut en produkt på marknaden som inte överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning men som är märkt med en hänvisning till ekologisk produktionsmetod kan organet eller myndigheten tillfälligt förbjuda aktören att saluföra produkten med den aktuella hänvisningen. Aktören skall dessutom åläggas att ta bort hänvisningen till ekologisk produktionsmetod om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten med säkerhet kan fastställa att produkten inte överensstämmer med denna förordning. Om misstanken inte bekräftas skall förbudet hävas efter en viss tidsperiod som skall fastställas av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. I arbetet med att bekräfta eller bilägga misstanken skall aktören samarbeta fullständigt med kontrollorganet och kontrollmyndigheten.

10. Tillträde

Aktören skall bereda kontrollorganet eller kontrollmyndigheten tillträde, för inspektionsändamål, till alla delar av enheten och alla lokaler och låta kontrollorganet eller kontrollmyndigheten ta del av bokföring dokumentation och relevanta bokföringsunderlag handlingar. Aktören skall ge kontrollorganet eller kontrollmyndigheten alla upplysningar som anses nödvändiga för kontrollen.

På kontrollorganets eller kontrollmyndighetens begäran skall aktören lämna resultaten av sin egen frivilliga kontroll och provtagning.

Dessutom skall importörer och förste mottagare uppvisa importtillstånd enligt artikel 11.6 och kontrollintyg för import från tredjeländer.

11. Utbyte av upplysningar

I de fall då aktören och dennes underleverantörer inte kontrolleras av samma kontrollorgan eller kontrollmyndigheter skall det i den deklaration som avses i punkt 3 införas ett intygande från aktören om att denne för sin del och underleverantörerna för sin del godkänner att de olika kontrollorganen och kontrollmyndigheterna utbyter upplysningar om den verksamhet som de kontrollerar och att aktören godkänner den för utbytet av upplysningar.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

A. Produktion av växter, växtprodukter, djur och animalieprodukter

Denna del gäller alla enheter som sysslar med produktion i den mening som avses i artikel 4.2 av de produkter som avses i artikel 1.1 a för egen eller annans räkning.

Produktionen skall ske i en enhet med produktionslokaler, jordlotter, betesmark, utomhusrastgårdar, byggnader avsedda för djur och, i tillämpliga fall, lagerlokaler för växter, växtprodukter, animalieprodukter, råvaror och insatsvaror som är klart avskilda från andra enheter som inte producerar i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Beredning, paketering eller saluföring får äga rum i produktionsenheten om verksamheten är begränsad till enhetens egna jordbruksprodukter.

Produkter som har sålts direkt till slutanvändare skall redovisas dag för dag.

Lagring inom enheten av andra insatsvaror än de som är tillåtna enligt artikel 6.1 b och c samt artikel 6.3 a är förbjuden.

När en aktör tar emot en produkt enligt artikel 1 skall denne kontrollera förpackningens eller behållarens förslutning om förslutning krävs och kontrollera om produkten är märkt med de uppgifter som avses i punkt 7 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga. Kontrollresultaten skall anges tydligt i handlingar som avses i punkt 6 i de allmänna bestämmelserna.

A.1 Växter och växtprodukter från jordbruksproduktion eller insamling

1. Inledande kontroll

En fullständig beskrivning av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall

göras även om producentens verksamhet är begränsad till insamling av vilda växter,

visa lagrings- och produktionslokaler, jordlotter och/eller insamlingsområden och i förekommande fall de utrymmen där viss bearbetning eller förpackning äger rum, och

specificera datum för sista tillfälle då jordlotterna och/eller insamlingsområdena i fråga tillfördes produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1 b.

När det gäller insamling av vilda växter skall de konkreta åtgärder som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga omfatta en förteckning över de garantier som tredje part givit och som producenten kan ge för att säkerställa att bestämmelserna i del A.4 i bilaga I följs.

2. Anmälan

Varje år skall producenten, före det datum som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har angett, till kontrollorganet eller kontrollmyndigheten anmäla sin produktionsplan för olika växtprodukter, med fördelning på jordlotter.

3. Flera produktionsenheter drivna av samma aktör

Om en aktör driver flera produktionsenheter i samma trakt skall alla dessa, även de som framställer växter eller växtprodukter som inte omfattas av artikel 1, tillsammans med lagringslokaler för insatsvaror (såsom gödningsmedel, växtskyddsprodukter, utsäde) omfattas av det allmänna kontrollsystemet i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga och de särskilda kontrollbestämmelserna när det gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6 i de allmänna bestämmelserna.

Växter av samma sort som de som produceras inom den enhet som avses i del A andra stycket, eller av en sort som med svårighet kan skiljas från dessa, får inte produceras inom dessa enheter.

Producenter får emellertid göra undantag från bestämmelsen i föregående punkt sista meningen enligt nedanstående:

a) Vid produktion av fleråriga grödor (fruktträd [ätbar frukt], vinrankor och humle) om följande villkor är uppfyllda:

1) Produktionen i fråga ingår i en omställningsplan till vilken producenten formellt förbinder sig och som föreskriver att omställningen till ekologisk produktion på den sista delen av arealerna i fråga skall inledas snarast möjligt och under alla omständigheter inom fem år.

2) Lämpliga åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna från var och en av enheterna i fråga hela tiden hålls åtskilda.

3) Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten har underrättats om skörden av var och en av de berörda produkterna minst 48 timmar i förväg.

4) Omedelbart efter skörden skall producenten meddela kontrollorganet eller kontrollmyndigheten de exakta mängder som skördats på de berörda enheterna samt eventuella särskiljande egenskaper (till exempel kvalitet, färg, genomsnittsvikt och så vidare). Producenten skall bekräfta att åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna hålls åtskilda.

5) Omställningsplanen och de åtgärder som avses i punkterna 1 och 3 i de allmänna bestämmelserna har godkänts av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten. Detta godkännande skall bekräftas varje år efter det att omställningsplanen har inletts.

b) När det gäller arealer som är avsedda för agronomisk forskning som godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.

c) Vid produktion av utsäde, vegetativt förökningsmaterial och omskolade plantor, om villkor 2, 3 och 4 och den relevanta delen av villkor 5 i punkt a är uppfyllda.

d) När det gäller mark som enbart används som betesmark.

A.2 Gårdar som föder upp djur och producerar animaliska produkter

1. Inledande kontroll

När det särskilda kontrollsystemet för animalieproduktion införs skall den fullständiga beskrivning som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga innehålla

en fullständig beskrivning av byggnader, betesmarker, utomhusrastgårdar och så vidare och, i tillämpliga fall, lager-, förpacknings- och beredningslokaler för djur och animalieprodukter, råvaror och insatsvaror, och

en fullständig beskrivning av anläggningarna för lagring av stallgödsel.

De konkreta åtgärder som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga skall innehålla

en plan som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten för spridning av gödsel, samt en fullständig beskrivning av de arealer som används för vegetabilisk produktion,

i tillämpliga fall, de bestämmelserna i skriftliga överenskommelser med andra jordbruksföretag som överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning när det gäller spridning av gödsel, och

en skötselplan för djurenheten med ekologisk produktion (till exempel skötsel av utfodring, uppfödning, hälsa och så vidare).

2. Identifiering av djur

Djuren skall identifieras på ett bestående sätt med den teknik som är anpassad för varje djurslag, individuellt för stora däggdjur, individuellt eller per parti grupp för fjäderfän och för små däggdjur.

3. Uppfödningsdagbok

En uppfödningsdagbok skall upprättas i form av ett register som alltid skall finnas tillgängligt för kontrollmyndigheterna eller kontrollorganen, på jordbruksföretagets adress.

Dessa register, som syftar till att ge en fullständig beskrivning av skötseln av besättningen, skall innehålla följande information:

Insättning av djur på jordbruksföretaget, per djurart: ursprung och datum för insättande, omställningsperiod, identifikationsmärke, tidigare veterinärbehandling.

Utförsel av djur från jordbruksföretaget: ålder, antal, slaktvikt, identifikationsmärkning och bestämmelseort.

Eventuella förluster av djur och anledning till detta.

Foder: fodertyp, inklusive fodertillsatser, andel av olika ingredienser i foderstaten, tidsperioder då djuren har möjlighet att vistas utomhus, perioder med växling av betesområde om begränsning gäller för detta.

Förebyggande av sjukdomar, behandling och veterinärvård: datum för behandling, diagnos, typ av produkt för behandling, behandlingssätt, praktiserande veterinärs ordination när det gäller veterinärvård med intyg och den tidsfrist som ålagts innan animalieprodukter kan saluföras.

4. Flera produktionsenheter drivna av samma aktör

När en producent, enligt bilaga I avdelningarna B.1.6 och C.1.3, driver flera produktionsenheter är också de enheter där produktionsdjur eller animalieprodukter som inte omfattas av artikel 1 produceras, underställda kontrollsystemet när det gäller punkt 1 i denna del om produktionsdjur och animalieprodukter, liksom bestämmelserna om djurskötsel och djuruppfödning, dagbok över djuren och principerna för lagring av produkter som används för djuruppfödningen.

Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten får i överenskommelse med medlemsstatens behöriga myndighet göra undantag från kravet på att djur skall vara av olika arter i del B punkt 1.6 i bilaga I för jordbruksföretag som bedriver agronomisk forskning, om följande villkor är uppfyllda:

Lämpliga åtgärder, som godkänts av kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, har vidtagits för att garantera att djur, animaliska produkter, gödsel och foder från var och en av enheterna i fråga hela tiden hålls åtskilda.

Producenten i förväg har informerat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten om eventuell leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter.

Aktören har meddelat kontrollorganet eller kontrollmyndigheten de exakta kvantiteter som producerats på enheterna samt de egenskaper som gör det möjligt att identifiera produkterna. Aktören skall bekräfta att åtgärder har vidtagits för att garantera att produkterna hålls åtskilda.

5. Övriga krav

Trots dessa bestämmelser tillåts lagring av allopatiska veterinärmedicinska läkemedel och antibiotika på jordbruksföretag under förutsättning att de har ordinerats av en veterinär i samband med någon behandling som anges i bilaga I, och att de lagras på en övervakad plats och förs in i jordbruksföretagets register.

B. Enheter för beredning av växtprodukter och animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och animalieprodukter

Detta avsnitt avser alla enheter som sysslar med beredning, enligt definitionen i artikel 4.3, av de produkter som avses i artikel 1.1 för egen eller annans räkning och avser också

enheter som sysslar med paketering eller ompaketering av sådana produkter, och

enheter som sysslar med märkning eller ommärkning av sådana produkter.

1. Inledande kontroll

En fullständig beskrivning av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga måste beskriva utrymmen för mottagning, beredning, paketering, märkning och lagring av jordbruksprodukter före och efter hanteringen av dem samt rutinerna vid transport av produkterna.

2. Beredningsenheter som även hanterar produkter som inte kommer från ekologisk produktion

När produkter av annat slag än vad som avses i artikel 1 också bereds, packas eller lagras i beredningsenheten skall följande villkor vara uppfyllda:

Det skall finnas avskilda utrymmen, i tid eller rum, inom enheten för lagring av produkter av det slag som avses i artikel 1 före och efter hanteringen.

Behandlingen skall utföras utan avbrott till dess att hela partiet har behandlats, åtskild i tid eller rum från liknande hantering av produkter som inte omfattas av artikel 1.

Om denna hantering inte utförs regelbundet och på en bestämd dag skall den anmälas så långt i förväg som överenskommits med kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

Alla åtgärder skall vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning eller att produkter byts ut mot sådana produkter.

Hantering av produkter enligt bestämmelserna i denna förordning skall utföras först efter rengöring av produktionsutrustningen. Det skall kontrolleras och registreras att rengöringen har varit effektiv.

3. Paketering och transport av produkter till beredningsenheter

Mjölk, ägg och äggprodukter från ekologisk produktion skall samlas in separat från produkter som inte har producerats enligt bestämmelserna i denna förordning. Insamlingen får, genom undantag och om kontrollorganet eller kontrollmyndigheten på förhand så godkänner, ske samtidigt i de fall lämpliga åtgärder har vidtagits för att förhindra att produkter blandas med eller byts ut mot produkter som inte har producerats enligt bestämmelserna i denna förordning och för att säkerställa att de produkter som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning kan identifieras. Aktören skall hålla uppgifter om insamlingsdagar, timmar, transportväg samt tid och datum för mottagande av produkterna tillgängliga för kontrollorganet eller kontrollmyndigheten.

C. Import av växter, växtprodukter, djur, animalieprodukter och livsmedel som består av växtprodukter och/eller animalieprodukter, foder, foderblandningar och foderråvaror från tredjeland

Denna del gäller produktionsenheter aktörer som, i egenskap av importör eller förste mottagare, för egen eller annans räkning sysslar med import eller mottagande av de produkter som avses i artikel 1.1. I denna del avses med

importör: fysisk eller juridisk person inom Europeiska gemenskapen som, antingen själv eller genom en företrädare, inför varor för fri omsättning till Europeiska gemenskapen,

förste mottagare: fysisk eller juridisk person enligt artikel 11.3 d och 11.6 som tar emot varor för vidare beredning eller utsläppande på gemenskapens marknad.

1. Inledande kontroll

Importörer

Den fullständiga beskrivningen av den enheten som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall innefatta importörens lokaler och importverksamhet, uppgift om var produkterna förs in till gemenskapen och om eventuella andra lokaler som importören tänker använda för att lagra de importerade produkterna innan de levereras till den förste mottagaren.

Den deklaration som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall även innehålla ett åtagande från importören att se till att de lagringslokaler som importören tänker använda för att lagra produkter är tillgängliga för kontrolleras av antingen kontrollorganet eller kontrollmyndigheten, eller när lagringslokalerna ligger i en annan medlemsstat eller region, av ett kontrollorgan eller en kontrollmyndighet som godkänts för kontroller i den medlemsstaten eller regionen.

Förste mottagare

Den fullständiga beskrivningen av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna skall visa utrymmen för mottagning och lagring. I de fall det handlar om annan verksamhet förekommer som beredning, paketering, märkning och lagring av jordbruksprodukter före och efter hanteringen samt transport av produkterna av dessa produkter skall bestämmelserna i avsnitt B tillämpas, vilket även skall gälla rutinerna för transport av produkterna.

Om importören och den förste mottagaren är samma juridiska person och om verksamheten bedrivs i en enda enhet kan de rapporter som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna sammanfattas i en enda rapport.

2. Dokumentation

Om importören och den förste mottagaren inte är verksamma inom samma enhet skall båda föra lagerbokföring och ekonomisk bokföring.

På kontrollorganets eller kontrollmyndighetens begäran skall uppgifter tillhandahållas om transporten från exportören i det tredjelandet till den förste mottagaren och från den förste mottagarens lokaler eller lager till mottagaren inom gemenskapen.

3. Information om importerade varupartier

Importören skall senast vid den tidpunkt då intyget lämnas till den berörda medlemsstatens myndighet i enlighet med artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 1788/2001 av den 7 september 2001 om tillämpningsföreskrifter för kontrollintyg för import från tredje land enligt artikel 11 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel informera kontrollorganet eller kontrollmyndigheten om varje varuparti som skall importerats till gemenskapen. Informationen skall inbegripa följande:

Förste mottagarens namn och adress.

Alla uppgifter som kontrollorganet eller kontrollmyndigheten kan kräva, såsom kopia av kontrollintyget för import av ekologiska produkter från ekologisk produktion. På anmodan av importörens kontrollorgan eller kontrollmyndighet skall importören förmedla informationen till den förste mottagarens kontrollorgan eller kontrollmyndighet.

4. Importörer och förste mottagare som även hanterar produkter som inte kommer från ekologisk produktion

När importerade produkter av det slag som avses i artikel 1 lagras i lokaler där även andra jordbruksprodukter eller livsmedel lagras skall

produkter av det slag som avses i artikel 1 hållas avskilda från övriga jordbruksprodukter och/eller livsmedel,

alla åtgärder vidtas för att säkerställa att varupartierna kan identifieras och för att undvika sammanblandning eller förväxling med produkter som inte är framställda enligt bestämmelserna i denna förordning.

5. Kontrollbesök

Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall kontrollera den lagerbokföring och den ekonomiska bokföring som avses i avdelning C punkt 2 samt det kontrollintyg som avses i artikel 11.3 d eller artikel 11.6 och den dokumentation som avses i artikel 11.1.

Om importören bedriver importverksamhet i olika enheter eller lokaler skall han på begäran tillgängliggöra de rapporter som avses i punkterna 3 och 5 i de allmänna bestämmelserna i denna bilaga för vart och ett av dessa utrymmen.

6. Mottagning av produkter från ett tredjeland

Produkter av det slag som avses i artikel 1 skall importeras från ett tredjeland i lämpliga förpackningar eller behållare som är förseglade på ett sådant sätt att innehållet inte kan bytas ut och vara försedda med exportöridentifikation och de märkningar och nummer som behövs för att kunna fastställa varupartiets överensstämmelse med kontrollintyget för import från tredjeland.

Vid mottagandet av en produkt av det slag som avses i artikel 1 som importerats från ett tredjeland skall förste mottagaren kontrollera förpackningens eller behållarens försegling och fastslå att varupartiets identifiering motsvarar det intyg som avses i förordning (EG) nr 1788/2001. Resultatet av denna kontroll skall uttryckligen nämnas i den dokumentation som avses i avdelning C punkt 2.

D. Enheter som sysslar med produktion, beredning eller import av produkter av det slag som avses i artikel 1.1 och som helt eller delvis har lagt ut den faktiska verksamhet som berörs av tredje part

Inledande kontroll

När det gäller verksamhet som lagts ut av tredje part skall den fullständiga beskrivning som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna innehålla

en förteckning över underleverantörer med en beskrivning av deras verksamhet och det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som de är underställda, underleverantörerna skall ha gått med på att få sitt företag kontrollerat enligt artikel 9 i enlighet med de berörda delarna i bilaga III,

en förteckning över alla konkreta åtgärder, däribland ett lämpligt dokumentationssystem, som skall vidtas inom enheten för att säkerställa att de produkter som producenten släpper ut på marknaden kan spåras till leverantörerna, eller i förekommande fall säljarna, samt till mottagarna, eller i förekommande fall köparna.

E. Enheter för beredning av foder, foderblandningar och foderråvaror

Denna del skall tillämpas på alla enheter som för egen eller för annans räkning medverkar i beredning, som den definieras i artikel 4 punkt 3, av de produkter som avses i artikel 1.1 c.

1. Inledande kontroll

I den fullständiga beskrivningen av den enhet som avses i punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan skall följande anges:

De utrymmen som används för mottagning, beredning och lagring av produkter avsedda att användas till foder, före och efter de olika momenten.

De utrymmen som används för lagring av andra produkter som används för beredning av foder.

De utrymmen som används för lagring av produkter för rengöring och desinfektion.

I förekommande fall, i enlighet med artikel 5.1 a i direktiv 79/373/EEG, en beskrivning av de foderblandningar som aktören har för avsikt att bereda och den djurart eller kategori av djur som foderblandningen är avsedd för.

I förekommande fall benämningar på de foderråvaror som aktören har för avsikt att bereda.

De åtgärder som aktören skall vidta enligt punkt 3 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan skall inbegripa följande:

Särskilt de försiktighetsåtgärder som vidtas för att minska risken för kontaminering från icke tillåtna ämnen eller produkter, liksom den rengöring som genomförs och kontrollen av dessa åtgärders effektivitet.

Identifiering av alla aspekter av verksamheten som är avgörande för att alltid garantera överensstämmelse med den här förordningen och förordning (EG) nr 223/2003 när det gäller de produkter som avses i artikel 1.1 c och som bereds i dessa enheter.

Upprättande, genomförande, uppdatering av och fasthållande vid lämpliga förfaranden med stöd av principerna för HACCP-systemet (analys av risker och kritiska punkter för att bemästra dessa risker).

Kontrollmyndigheten eller kontrollorganet skall använda dessa förfaranden för att allmänt utvärdera de risker som är förbundna med varje beredningsenhet och upprätta en kontrollplan. I kontrollplanen skall föreskrivas ett lägsta antal slumpmässigt tagna prov som skall tas för analys i förhållande till de förmodade riskerna.

2. Bokföringsdokument

För att en adekvat kontroll av verksamheten skall kunna utföras skall de bokföringsdokument som nämns i punkt 6 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan inbegripa uppgifter om ursprung, karaktär och kvantiteter av foderråvaror och tillsatser och även uppgifter om försäljning av de färdiga slutprodukterna.

3. Beredningsenheter

När produkterna bereds skall aktören se till att

a) foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt framställt foder är effektivt fysiskt åtskilda,

b) all utrustning som används i enheter som bereder foderblandningar som omfattas av den här förordningen är helt och hållet åtskild från utrustning som används för foderblandningar som inte omfattas av den här förordningen.

Genom undantag från bestämmelserna i första stycket punkt b får verksamheten fram till och med den 31 december 2008 äga rum med samma utrustning på villkor att

framställningen av de olika produkterna åtskiljs tidsmässigt och lämplig rengöring har utförts och därefter kontrollerats, innan framställningen av foder som omfattas av den här förordningen inleds; aktören skall dokumentera dessa aktiviteter,

aktören bemödar sig om att lämpliga åtgärder vidtas för att beakta risker som bedömts enligt bestämmelserna i punkt 1 och vid behov ser till att icke-konforma produkter inte återfinns på marknaden med en beteckning som hänvisar till ekologiskt jordbruk.

Undantaget som föreskrivs i andra stycket skall underställas kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för förhandsgodkännande. Detta godkännande kan inbegripa en eller flera bearbetningar.

Kommissionen skall inleda en översyn av bestämmelserna i första stycket punkt b senast den 31 december 2003. Efter denna översyn kan datumet den 31 december 2007 eventuellt omprövas.

4. Kontrollbesök

Förutom ett fullständigt årligt kontrollbesök skall kontrollorganet eller kontrollmyndigheten på grundval av en allmän bedömning av tänkbara risker för bristande efterlevnad av denna förordning göra riktade inspektioner. Kontrollorganet eller kontrollmyndigheten skall fästa särskild uppmärksamhet vid de kritiska punkter som har lyfts fram av aktören för att avgöra om dennes övervakning och kontroll utförs på lämpligt sätt. Alla tillverkningsställen som används av aktören för hans verksamhet får inspekteras med en regelbundenhet som står i proportion till de risker som förknippas med dem.

5. Transport av produkter till andra enheter för foderframställning/beredning eller till lagerlokaler

Aktören skall svara för att följande villkor uppfylls:

a) Foder framställt med ekologisk metod eller framställt av sådana råvaror, foder från produktion under omställning eller framställt av sådana råvaror och konventionellt foder hålls effektivt fysiskt åtskilda vid transport.

b) Fordon och/eller behållare i vilka produkter som inte omfattas av den här förordningen har transporterats, får användas för transport av produkter som omfattas av den här förordningen endast om

lämplig rengöring, vars effektivitet kontrollerats, har genomförts före transport av produkter som omfattas av den här förordningen; aktören skall dokumentera dessa aktiviteter,

det kontrollorgan eller den kontrollmyndighet som har tillsyn över aktören informerats om hur transporten genomförts och har lämnat sitt godkännande. Detta godkännande kan inbegripa en eller flera transportaktiviteter.

c) De färdiga produkter som avses i den här förordningen transporteras åtskilda från andra färdiga produkter fysiskt eller tidsmässigt.

d) Vid transport skall den avsända kvantiteten av produkter noteras liksom kvantiteten av varje levereras som utförs under transporten.

6. Mottagande av produkter

Vid mottagande av en produkt som avses i artikel 1 skall aktören när så krävs kontrollera förslutningen på förpackningen eller behållaren och de uppgifter som anges i punkt 7 i de allmänna bestämmelserna i den här bilagan. Aktören skall utföra en dubbelkontroll av de uppgifter i märkningen som avses i punkt 7 i de allmänna bestämmelserna med uppgifterna i de dokument som åtföljer försändelsen. Resultatet av denna kontroll skall uttryckligen anges i den bokföring som avses i punkt 6 i de allmänna bestämmelserna.

BILAGA 4

a) Producentens namn och adress

b) Platsen för produktionen och, i förekommande fall, ägor (fastighetsregisteruppgifter) där verksamheten bedrivs

c) Verksamhetens art och produkter

d) Åtagande från producenten att driva verksamheten i enlighet med artikel 5, 6, 7 eller 11

e) Om det är ett jordbruksföretag, den tidpunkt då producenten upphörde att använda sådana produkter som inte är tillåtna enligt artikel 6.1.b och artikel 7 på berörda ägor

f) Namnet på det godkända kontrollorgan som producenten utsett för inspektion av verksamheten, i de fall medlemsstaten har genomfört inspektionssystemet genom att godkänna sådana organ.

BILAGA 5

DEL Α: UPPGIFT OM ATT PRODUKTEN OMFATTAS AV KONTROLLSYSTEMET

Benämningen att en produkt omfattas av kontrollsystemet skall vara på samma språk som övrig märkning.

BG: Биологично земеделие — Система на контрол на ЕО

ES: Agricultura Ecológica — Sistema de control CE

CS: Ekologické zemědělství — kontrolní systém ES

DA: Økologisk jordbrug — EF-kontrolordning

DE: Ökologischer Landbau — EG-Kontrollsystem eller Biologische Landwirtschaft — EG-Kontrollsystem

ET: Mahepõllumajandus — EÜ kontrollsüsteem or Ökoloogiline põllumajandus — EÜ kontrollsüsteem

EL: Βιολογική γεωργία — Σύστημα ελέγχου ΕΚ

EN: Organic Farming — EC Control System

FR: Agriculture biologique — Système de contrôle CE

IT: Agricoltura Biologica — Regime di controllo CE

LV: Bioloģiskā lauksaimniecība — EK kontroles sistēma

LT: Ekologinis žemės ūkis — EB kontrolės sistema

HU: Ökológiai gazdálkodás — EK ellenőrzési rendszer

MT: Agrikultura Organika — Sistema ta' Kontroll tal-KE

NL: Biologische landbouw — EG-controlesysteem

PL: Rolnictwo ekologiczne — system kontroli WE

PT: Agricultura Biológica — Sistema de Controlo CE

RO: Agricultură Ecologică — Sistem de control CE

SK: Ekologické poľnohospodárstvo — kontrolný systém ES

SL: Ekološko kmetijstvo — Kontrolni sistem ES

FI: Luonnonmukainen maataloustuotanto — EY:n valvontajärjestelmä

SV: Ekologiskt jordbruk — EG-kontrollsystem

DEL Β: GEMENSKAPSLOGOTYPEN

B.1 Villkor för gemenskapslogotypens utförande och dess användning.

B.1.1 Den gemenskapslogotyp som anges ovan skall vara utformad enligt förlagorna i del B.2 i denna bilaga.

B.1.2 De uppgifter som skall ingå i logotypen förtecknas i del B.3 i denna bilaga. Det är möjligt att använda logotypen tillsammans med de uppgifter som nämns i del A i denna bilaga.

B.1.3 Vid användning av gemenskapens logotyp och de uppgifter som anges i del B.3, i denna bilaga, skall de föreskrifter beträffande den tekniska reproduktionen som fastställs i den grafiska manualen i del B.4, i denna bilaga, följas.

B.2 Förlagor

B.3 Benämningar som skall finnas på gemenskapslogotypen

B.3.1 Enskilda angivelser:

BG: БИОЛОГИЧНО ЗЕМЕДЕЛИЕ

ES: AGRICULTURA ECOLÓGICA

CS: EKOLOGICKÉ ZEMĚDĚLSTVÍ

DA: ØKOLOGISK JORDBRUG

DE: BIOLOGISCHE LANDWIRTSCHAFT, ÖKOLOGISCHER LANDBAU

ET: MAHEPÕLLUMAJANDUS, ÖKOLOOGILINE PÕLLUMAJANDUS

EL: ΒΙΟΛΟΓΙΚΗ ΓΕΩΡΓΙΑ

EN: ORGANIC FARMING

FR: AGRICULTURE BIOLOGIQUE

IT: AGRICOLTURA BIOLOGICA

LV: BIOLOĞISKĀ LAUKSAIMNIECĪBA

LT: EKOLOGINIS ŽEMĖS ŪKIS

HU: ÖKOLÓGIAI GAZDÁLKODÁS

MT: AGRIKULTURA ORGANIKA

NL: BIOLOGISCHE LANDBOUW

PL: ROLNICTWO EKOLOGICZNE

PT: AGRICULTURA BIOLÓGICA

RO: AGRICULTURĂ ECOLOGICĂ

SK: EKOLOGICKÉ POĽNOHOSPODÁRSTVO

SL: EKOLOŠKO KMETIJSTVO

FI: LUONNONMUKAINEN MAATALOUSTUOTANTO

SV: EKOLOGISKT JORDBRUK

B.3.2 Kombination av två benämningar:

Kombination av två benämningar som avser de språk som anges i B.3.1, får användas förutsatt att de utformas i enlighet med följande exempel:

NL/FR: BIOLOGISCHE LANDBOUW— AGRICULTURE BIOLOGIQUE

FI/SV: LUONNONMUKAINEN MAATALOUSTUOTANTO — EKOLOGISKT JORDBRUK

FR/DE: AGRICULTURE BIOLOGIQUE — BIOLOGISCHE LANDWIRTSCHAFT

B.4 Grafisk manual

INNEHÅLL

1. Inledning

2. Allmän användning av logotypen

2.1 Logotyp i färg (referensfärger)

2.2 Logotyp i en färg: logotyp i svartvitt

2.3 Kontrast mot bakgrundsfärger

2.4 Typografi

2.5 Språkversion

2.6 Förminskningsgrad

2.7 Särskilda villkor för användning av logotypen

3. Bromidpapper i original

3.1 Tvåfärgsutförande

3.2 Konturer

3.3 Utförande i en färg: logotyp i svartvitt

3.4 Färgprov

1. INLEDNING

Den grafiska manualen är ett hjälpmedel för aktörerna vid tryckning av logotypen.

2. ALLMÄN ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN

2.1 LOGOTYP I FÄRG (referensfärger)

När logotypen i färg används skall den antingen vara i direkta färger (Pantone) eller i fyrfärgstryck. Referensfärgerna anges nedan.

2.2 LOGOTYP I EN FÄRG: LOGOTYP I SVARTVITT

Logotypen i svartvitt kan användas på följande sätt:

2.3 KONTRAST MOT BAKGRUNDSFÄRGER

Om logotypen används i färg mot bakgrundsfärger som gör det svårt att läsa texten skall en avgränsande yttre cirkel sättas runt logotypen så att kontrasten ökar mot bakgrundsfärgerna på följande sätt:

LOGOTYP MOT BAKGRUND I FÄRG

2.4 ΤYPOGRAFI

Texten sätts i Frutiger bold condensed eller Myriad bold condensed, i versaler. Textens storlek skall förminskas i enlighet med reglerna i avsnitt 2.6.

2.5 SPRÅKVERSION

Den språkversion eller de språkversioner som önskas får användas allt efter specifikationerna i B.3.

2.6 FÖRMINSKNINGSGRAD

Om det är nödvändigt att minska logotypens storlek när den används på olika typer av etiketter skall minimistorleken vara följande:

a) För en logotyp med en enskild benämning skall den minsta storleken vara 20 mm i diameter.

b) För en logotyp med en kombination av två benämningar skall den minsta storleken vara 40 mm i diameter.

2.7 SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN

Genom logotypen får produkterna ett särskilt värde. Mest ändamålsenligt är det därför att ha logotypen i färg, då den blir mer iögonfallande och konsumenten lättare och snabbare kan känna igen den.

Logotypen bör endast vara i en färg (i svartvitt) enligt punkt 2.2 när det är opraktiskt att ha den i färg.

3. BROMIDPAPPER I ORIGINAL

3.1 TVÅFÄRGSUTFÖRANDE

En enskild benämning på samtliga språk.

De exempel på språkkombinationer som anges i B.3.2

3.2 KONTURER

3.3 UTFÖRANDE I EN FÄRG: LOGOTYP I SVARTVITT

3.4 FÄRGPROV

PANTONE REFLEX BLUE

PANTONE 367

BILAGA 6

INLEDNING

I denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1) ingredienser: ämnen enligt definitionen i artikel 4 i denna förordning med de begränsningar som anges i artikel 6.4 i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel som är avsedda för den slutliga konsumenten samt om reklam för sådana livsmedel.

2) ingredienser av jordbruksursprung:

a) enskilda jordbruksprodukter och produkter som framställts av sådana genom lämplig tvättning, rengöring, termiska och/eller mekaniska processer och/eller genom fysikaliska processer som reducerar vattenhalten i produkten, och

b) produkter som framställts ur de produkter som avses i a genom andra förädlingsprocesser, såvida inte dessa produkter betraktas som livsmedelstillsatser eller aromämnen enligt punkt 5 eller 7 nedan.

3) ingredienser som inte är av jordbruksursprung: ingredienser som inte har jordbruksursprung och som hör till minst en av följande kategorier:

3.1) Livsmedelstillsatser, inklusive bärare av livsmedelstillsatser enligt definitionerna i punkt 5 och 6 nedan.

3.2) Aromer enligt definitionen i punkt 7 nedan.

3.3) Vatten och salt.

3.4) Mikroorganismpreparat.

3.5) Mineralämnen (inklusive spårämnen) och vitaminer.

4) processhjälpmedel: ämnen enligt definitionen i artikel 1.3 a i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel.

5) livsmedelstillsatser: ämnen enligt definitionen i artikel 1.1 och 1.2 i direktiv 89/107/EEG och som omfattas av det direktivet eller av ett sådant uttömmande direktiv som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/107/EEG.

6) bärare, inklusive extraktionsmedel: livsmedelstillsatser med uppgift att lösa upp, späda ut, sönderdela eller på annat sätt fysiskt förändra en livsmedelstillsats, utan att förändra dess tekniska funktion, för att underlätta dess hantering eller användning.

7) aromer: ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer och som omfattas av det direktivet.

ALLMÄNNA PRINCIPER

Avsnitten A, B och C omfattar de ingredienser och processhjälpmedel som får användas vid beredning av livsmedel och som huvudsakligen består av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt och/eller animaliskt ursprung, i enlighet med artikel 1.1 b i den här förordningen, med undantag av viner som omfattas av rådets förordning (EG) nr 1493/1999.

Produkter av animaliskt ursprung som är försedda med uppgifter som hänvisar till ekologisk produktion, och som lagligen har framställts före det datum då kommissionens förordning (EG) nr 780/2006 börjar tillämpas, får saluföras till dess att lagren har tömts.

Om ett livsmedel består av ingredienser av vegetabiliskt och animaliskt ursprung skall bestämmelserna i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG tillämpas.

Användningen av följande ämnen ska omprövas före den 31 december 2010:

Natriumnitrit och kaliumnitrat i underavsnitt A.1 i syfte att förbjuda dessa tillsatser.

Svaveldioxid och kaliumpyrosulfit i underavsnitt A.1.

Saltsyra i underavsnitt B vid framställning av Gouda, Edam- och Maasdammer-ostar, Boerenkaas, Friese och Leidse Nagelkaas.

Beträffande omprövningen som avses i den första strecksatsen ska hänsyn tas till de insatser som görs av medlemsstater för att hitta säkra alternativ till nitriter/nitrater och för att inrätta utbildningsprogram för ekologiska köttproducenter om alternativa bearbetningsmetoder och hygienlösningar.

Oberoende av hänvisningar till en ingrediens i avsnitt A och C eller till ett processhjälpmedel i avsnitt B, skall varje sådant processhjälpmedel, som exempelvis rökning, utföras och varje sådan ingrediens eller sådant processhjälpmedel endast användas i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och/eller nationell lagstiftning som är förenlig med fördraget och, om sådan saknas, i enlighet med god tillverkningssed fär livsmedel. I synnerhet skall tillsatser användas enligt bestämmelserna i direktiv 89/107/EEG och, i tillämpliga fall, i ett sådant uttömmande direktiv som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/107/EEG. Aromer skall användas enligt bestämmelserna i direktiv 88/388/EEG och lösningsmedel enligt bestämmelserna i rådets direktiv 88/344/EEG av den 13 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser.

AVSNITT A – INGREDIENSER SOM INTE ÄR AV JORDBRUKSURSPRUNG (ENLIGT ARTIKEL 5.3 c OCH ARTIKEL 5.5a d I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 )

A.1 Livsmedelstillsatser, inklusive bärare

E-nummer	Namn	Beredning av livsmedel med vegetabiliskt ursprung	Beredning av livsmedel med animaliskt ursprung	Särskilda villkor
E 153	Vegetabiliskt kol		X	Getost i aska Morbier-ost
E 160b	Annattoextrakt, bixin, norbixin		X	Red Leicester-ost Double Gloucester-ost Cheddar Mimolette-ost
E 170	Kalciumkarbonat	X	X	Får inte användas för färgning eller kalciumberikning av produkter
E 220 eller	Svaveldioxid	X	X	I fruktviner utan tillsatt socker (inklusive cider och perry) eller i mjöd: 50 mg För cider och perry beredd med tillsats av socker eller saftkoncentrat efter jäsningen: 100 mg
E 224	Kaliumpyrosulfit	X	X
E 250 eller	Natriumnitrit		X	Köttprodukter För E 250: Riktvärde för ingående halt uttryckt som NaNO2: 80 mg/kg För E 252: Riktvärde för ingående halt uttryckt som NaNO3: 80 mg/kg För E 250: Högsta resthalt uttryckt som NaNO2: 50 mg/kg För E 252: Högsta resthalt uttryckt som NaNO3: 50 mg/kg
E 252	Kaliumnitrat		X
E 270	Mjölksyra	X	X
E 290	Koldioxid	X	X
E 296	Äppelsyra	X
E 300	Askorbinsyra	X	X	Köttprodukter
E 301	Natriumaskorbat		X	Köttprodukter i samband med nitriter eller nitrater
E 306	Tokoferolkoncentrat	X	X	Antioxidant för fetter och oljor
E 322	Lecitin	X	X	Mjölkprodukter
E 325	Natriumlaktat		X	Mjölkbaserade produkter och köttprodukter
E 330	Citronsyra	X
E 331	Natriumcitrater		X
E 333	Kalciumcitrater	X
E 334	Vinsyra, L(+)–form	X
E 335	Natriumtartrater	X
E 336	Kaliumtartrater	X
E 341 (i)	Monokalciumfosfat	X		Jäsmedel för självjäsande mjöl
E 400	Alginsyra	X	X	Mjölkbaserade produkter
E 401	Natriumalginat	X	X	Mjölkbaserade produkter
E 402	Kaliumalginat	X	X	Mjölkbaserade produkter
E 406	Agar	X	X	Mjölkbaserade produkter och köttprodukter
E 407	Karragenan	X	X	Mjölkbaserade produkter
E 410	Fruktkärnmjöl	X	X
E 412	Guarkärnmjöl	X	X
E 414	Gummi arabicum, acaciagummi	X	X
E 415	Xantangummi	X	X
E 422	Glycerol	X		För växtextrakt
E 440 (i)	Pektin	X	X	Mjölkbaserade produkter
E 464	Hydroxipropylmetylcellulosa	X	X	Inkapslingsmaterial för kapslar
E 500	Natriumkarbonater	X	X	”Dulce de leche” smör av syrad grädde och surmjölksost
E 501	Kaliumkarbonater	X
E 503	Ammoniumkarbonater	X
E 504	Magnesiumkarbonater	X
E 509	Kalciumklorid		X	Mjölkkoagulering
E 516	Kalciumsulfat	X		Bärare
E 524	Natriumhydroxid	X		Ytbehandling av ”Laugengebäck”
E 551	Kiseldioxid	X		Klumpförebyggande medel för örtkryddor och kryddor
E 553b	Talk	X	X	Ytbehandlingsmedel för köttprodukter
E 938	Argon	X	X
E 939	Helium	X	X
E 941	Kväve	X	X
E 948	Syre	X	X

A.2. Aromer enligt innebörden i direktiv 88/388/EEG

Ämnen och produkter enligt definitionen i artikel 1.2 b punkt i och 1.2 c i direktiv 88/388/EEG märkta som naturliga arompreparat enligt artikel 9.1 d och 9.2 i direktivet.

A.3. Vatten och salt

Dricksvatten

Salt (med natriumklorid eller kaliumklorid som grundkomponenter) som vanligen används i livsmedelsberedning.

A.4. Mikroorganismpreparat

Alla beredningar av mikroorganismer som normalt används vid bearbetning av livsmedel, med undantag för genetiskt modifierade mikroorganismer i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG.

A.5. Mineraler (inklusive spårämnen), vitaminer, aminosyror och andra kväveföreningar

Mineraler (inklusive spårämnen), vitaminer, aminosyror och andra kväveföreningar är tillåtna endast om det är särskilt föreskrivet att det/de skall användas i livsmedlen i fråga.

A.6. Användning av vissa färger för stämpling av produkter

När färger används för att stämpla äggskal, skall artikel 2.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG tillämpas.

AVSNITT B – PROCESSHJÄLPMEDEL OCH ANDRA PRODUKTER SOM FÅR ANVÄNDAS FÖR FÖRÄDLING AV SÅDANA EKOLOGISKT FRAMSTÄLLDA INGREDIENSER AV JORDBRUKSURSPRUNG SOM AVSES I ARTIKEL 5.3 d OCH ARTIKEL 5.5a e I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91.

Namn	Beredning av livsmedel med vegetabiliskt ursprung	Beredning av livsmedel med animaliskt ursprung	Särskilda villkor
Vatten	X	X	Dricksvatten enligt rådets direktiv 98/83/EG
Kalciumklorid	X		Koaguleringsmedel
Kalciumkarbonat	X
Kalciumhydroxid	X
Kalciumsulfat	X		Koaguleringsmedel
Magnesiumklorid (eller nigari)	X		Koaguleringsmedel
Kaliumkarbonat	X		Torkning av druvor
Natriumkarbonat	X		Sockerproduktion
Mjölksyra		X	För reglering av pH-värdet i saltlaken vid ostframställning
Citronsyra	X	X	För reglering av pH-värdet i saltlaken vid ostframställning Oljeproduktion och hydrolys av stärkelse
Natriumhydroxid	X		Sockerproduktion Oljeproduktion av raps- och rybsfrön (Brassica spp)
Svavelsyra	X	X	Gelatinframställning Sockerproduktion
Saltsyra		X	Gelatinframställning För reglering av pH-värdet i saltlaken som används vid framställning av Gouda, Edam- och Maasdammer-ostar, Boerenkaas, Friese och Leidse Nagelkaas
Ammoniumhydroxid		X	Gelatinframställning
Väteperoxid		X	Gelatinframställning
Isopropanol (propan-2-ol)	X		I Kristallisationsprocessen vid sockerframställning. med beaktande av bestämmelserna i rådets direktiv 88/344/EEG, under en period som löper ut den 31 december 2006
Koldioxid	X	X
Kväve	X	X
Etanol	X	X	Lösningsmedel
Garvsyra	X		Filtreringsmedel
Äggalbumin	X
Kasein	X
Gelatin	X
Husbloss	X
Vegetabiliska oljor	X	X	Smörj-, släpp- eller skumdämpningsmedel
Kiseldioxid i form av gel eller kolloid	X
Aktivt kol	X
Talk	X		I enlighet med de särskilda renhetskriterierna för livsmedelstillsats E 553b
Bentonit	X	X	Förtjockningsmedel för mjöd I enlighet med de särskilda renhetskriterierna för livsmedelstillsats E 558
Kaolin	X	X	Propolis (kittvax, bikitt) I enlighet med de särskilda renhetskriterierna för livsmedelstillsats E 559
Cellulosa	X	X	Gelatinframställning
Kiselgur (diatomit, diatoméjord)	X	X	Gelatinframställning
Perlit	X	X	Gelatinframställning
Hasselnötskal	X
Rismjöl	X
Bivax	X		Släppmedel
Karnaubavax	X		Släppmedel

AVSNITT C – INGREDIENSER AV JORDBRUKSURSPRUNG SOM AVSES I ARTIKEL 5.4 I FÖRORDNING (EEG) nr 2092/91 OCH SOM INTE PRODUCERATS EKOLOGISKT

C.1 Ej bearbetade vegetabiliska produkter samt produkter som framställts ur sådana genom de processer som avses i definition 2 a i inledningen till denna bilaga:

C.1.1) Ätliga frukter, nötter och frön Ekollon Quercus spp Kolanötter Cola acuminata Krusbär Ribes uva-crispa Passionsfrukt Passiflora edulis Hallon (torkade) Rubus idaeus Röda vinbär (torkade) Ribes rubrum

C.1.2) Ätliga kryddor och örter Muskot Myristica fragrans, endast till och med den 31 december 2000 Peppar (grön) Piper nigrum, endast till och med den 30 april 2001 Rosépeppar Schinus molle L. Pepparrotsfrön Armoracia rusticana Galangarot Alpinia officinarum Safflor blommor Carthamus tinctorius Källfräne Nasturtium officinale

C.1.3) Övrigt Alger, även tång, tillåtna i konventionella livsmedelsberedningar

C.2 Vegetabiliska produkter som bearbetats genom de processer som avses i definition 2 b i inledningen till denna bilaga

C.2.1) Fetter och oljor, renade eller icke renade, men inte kemiskt modifierade, som framställts ur andra växter än: Kakaoträd Theobroma cacao Kokospalm Cocos nucifera Olivträd Olea europaea Solros Helianthus annuus Palm Elaeis guineensis Raps Brassica napus, rapa Safflor Carthamus tinctorius Sesam Sesamum indicum Soja Glycine max

C.2.2) Följande sockerarter, stärkelse och andra produkter från spannmål och rotfrukter:

Betsocker, endast till och med den 1 april 2003

Fruktos

Rispapper

Papper av osyrat bröd

Stärkelse från ris och Zea mays convar. ceratina som inte modifierats kemiskt

C.2.3) Övrigt: Koriander, rökt Coriandrum sativum, endast till och med den 31 december 2000 Ärtprotein Pisum spp Rom: bara sådan rom som erhållits från sockerrörssaft Kirsch beredd av frukt och smakämnen enligt avsnitt A.2 i denna bilaga. Blandningar av växter som är tillåtna i konventionella livsmedelsberedningar för att ge färg och smak till konfekt, endast för beredning av ”Gummi Bärchen”, endast till och med den 30 september 2000 Blandningar av följande pepparsorter: Piper nigrum, Schinus molle samt Schinus terebinthifolium, endast till och med den 31 december 2000

C.3 Animaliska produkter: Vattenlevande organismer som inte producerats genom vattenbruk och som får användas i konventionella livsmedelsberedningar. Kärnmjölkspulver, endast till och med den 31 augusti 2001 Gelatin Honung, endast till och med den 28 februari 2001 Laktos, endast till och med den 31 augusti 2001 Vasslepulver ”herasuola” Djurtarmar endast till och med den 1 april 2004

BILAGA 7

Högsta antal djur per hektar Klass eller art	Högsta antal djur per hektar (motsvarande 170 kg N/hektar/år)
Hästar som är äldre än 6 månader	2
Gödkalvar	5
Övriga nötkreatur yngre än 1 år	5
Nötkreatur mellan 1 och 2 år, tjurar	3,3
Nötkreatur mellan 1 och 2 år, kor	3,3
Nötkreatur 2 år och äldre, tjurar	2
Avelskvigor	2,5
Kvigor som föds upp till slakt	2,5
Mjölkkor	2
Utslagskor, mjölk	2
Övriga kor	2,5
Avelskaniner, honor	100
Tackor	13,3
Getter	13,3
Spädgrisar	74
Avelssuggor	6,5
Gödgrisar	14
Övriga grisar	14
Höns som föds upp till slakt	580
Värphöns	230

BILAGA 8

1. NÖTKREATUR, FÅR OCH GRISAR

Utrymme inomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) Utrymme utomhus (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m2/djur m2/djur Nötkreatur och hästdjur, avels- och göddjur högst 100 1,5 1,1 högst 200 2,5 1,9 högst 350 4,0 3 mer än 350 5 och minst 1 m2/100 kg 3,7 och minst 0,75 m2/100 kg Får och getter 6 4,5 Avelstjurar 10 30 Får och getter 1,5 får/get 2,5 med 0,35 lamm/killing 0,5 per lamm/killing Modersuggor med upp till 40 dagar gamla spädgrisar 7,5 sugga 2,5 Gödgrisar högst 50 0,8 0,6 högst 85 1,1 0,8 högst 110 1,3 1 Spädgrisar över 40 dagar och högst 30 kg 0,6 0,4 Avelsgrisar 2,5 honor 1,9 6,0 hanar 8,0

2. FJÄDERFÄ

Utrymme inomhus (nettoutrymme för djuren) Utrymme utomhus (m2 område tillgängligt i rotation djur) Antal djur/m2 cm sittpinne/djur bo Värphöns 6 18 8 värphöns per rede, eller vid gemensamt rede 120 cm2/fågel 4, förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids Gödfjäderfä (i fasta byggnader) 10 med högst21 kg levande vikt/m2 20 (endast för pärlhöns) 4 broilrar och pärlhöns 4,5 ankor 10 kalkoner 15 gäss För alla ovan nämnda arter gäller att gränsen på 170 kg N/ha/år inte får överskridas Gödfjäderfä (i mobila byggnader) 16 i mobila byggnader med högst 30 kg levande vikt/m2 2,5, förutsatt att gränsen på 170 kg N/ha/år inte överskrids

1 EGT nr C 4, 9.1.1990, s. 4 och EGT nr C 101, 18.4.1991, s. 13.

2 EGT nr C 106, 22.4.1991, s. 27.

3 EGT nr C 182, 23.7.1990, s. 12.

4 EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 36.

5 EGT nr L 159, 10.6.1989, s. 58.

6 EGT nr L 347, 17.12.1973, s. 51.

7 EGT nr L 80, 25.3.1986, s. 51.

8 EGT L 117, 8.5.1990, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/35/EG (EGT L 169, 27.6.1997, s. 72).

9 EGT L 213, 21.7.1982, s. 8. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/20/EG (EGT L 80, 25.3.1999, s. 20).

10 EGT 22, 9.2.1965, s. 369/65. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EEG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).

11 EGT L 297, 13.10.1992, s. 12.

12 EGT L 86, 6.4.1979, s. 30. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/87/EG (EGT L 318, 27.11.1998, s. 43).

13 EGT L 125, 23.5.1996, s. 35. Direktivet senast ändrat genom direktiv 98/67/EG (EGT L 261, 24.9.1998, s. 10).

14 EGT L 270, 14.12.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 45/1999 (EGT L 6, 21.1.1999, s. 3).

15 EGT L 40, 11.2.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut 92/10/EEG (EGT L 6, 11.1.1992, s. 35).

16 EUT L 31, 6.2.2003, s. 3.

17 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

18 EGT L 215, 30.7.1992, s. 85.

19 EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

20 Denna procentandel är beräknad på grundval av den totala vikten av substratets ingredienser (exkl. ytmaterialet och eventuella tillsatser av vatten) före kompostering.

21 EGT L 142, 2.6.1997, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2331/98 (EGT L 291, 30.10.1998, s. 10).

22 EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

23 EGT L 340, 11.12.1991, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktiv 97/2/EG (EGT L 25, 28.1.1997, s. 24).

24 EGT L 340, 11.12.1991, s. 33.

25 EGT L 215, 30.7.1992, s. 85. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2772/95 (EGT L 288, 1.12.1995, s. 35).

26 EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1.

27 EGT nr L 338, 31.12.1993, s. 26.

28 Detektionsgräns.

29 EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 21.

30 EGT nr L 111, 22.4.1989, s. 34.

31 EGT nr L 281, 30.9.1989, s. 116.

41 I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd

42 I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd.

45 EGT L 106, 17.4.2001, s. 1.

47 I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd.

49 I vissa medlemsstater betraktas inte de produkter som är markerade med * som växtskyddsprodukter och är därmed inte underkastade bestämmelserna i lagstiftningen om växtskydd.

53 EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.

54 EUT L 268, 18.10.2003, s. 29.

55 EGT L 243, 13.9.2001, s. 3.

56 EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1.

57 EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 27.

58 EGT nr L 184, 15.7.1988, s. 61.

59 EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

60 EUT L 137, 25.5.2006, s. 9.

61 EGT L 61, 18.3.1995, s. 1.

62 EGT nr L 157, 24.6.1988, s. 28.

63 Maximihalter från alla källor, uttryckta som SO2 i mg/l

64 I detta sammanhang definieras ”fruktvin” som vin framställt av annan frukt än druvor

65 ”Dulce de leche” eller ”Confiture de lait” är en mjuk, mättad, brun kräm, bestående av sötad, förtjockad mjölk

66 Begränsningen gäller endast animaliska produkter.

67 Denna tillsats får användas endast om den behöriga myndigheten har fått tillfredsställande bevis för att det inte finns något tekniskt alternativ som ger samma sanitära säkerhet och/eller gör det möjligt att bibehålla produktens särskilda egenskaper.

83 EGT L 106, 17.4.2001, s. 1

84 EGT L 237, 10.9.1994, s. 13.

85 Begränsningen gäller endast animaliska produkter. Preparat av mikroorganismer och enzymer: Alla typer av preparat av mikroorganismer och enzymer som normalt används som processhjälpmedel vid bearbetning av livsmedel, dock inte genetiskt modifierade mikroorganismer och inte heller enzymer som härletts ur genetiskt modifierade organismer enligt direktiv 2001/18/EC (*).

86 Begränsningen gäller endast vegetabiliska produkter.

87 EGT L 330, 5.12.1998, s. 32.

99 Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m2 golvyta och är öppen på natten.