Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen
Avis juridique important
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 203 , 10/08/2000 s. 0001 - 0008
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG
av den 6 juni 2000
om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 c och d i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och
av följande skäl:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2003/26/ · direktiv 2010/47/.
(1) Vägtrafikens tillväxt ställer alla medlemsstater inför säkerhets- och miljöproblem av likartad natur och betydelse.
(2) Med hänsyn till trafiksäkerheten, miljöskyddet och en rättvis konkurrens bör nyttofordon endast få användas om de underhålls på ett sådant sätt att överensstämmelse med tekniska föreskrifter upprätthålls.
(3) I enlighet med rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet(4) skall nyttofordon varje år genomgå en trafiksäkerhetsprovning utförd av ett godkänt organ.
(4) I artikel 4 i direktiv 94/12/EG(5) föreskrivs ett mångfasetterat synsätt när det gäller kostnadseffektiviteten för åtgärder som syftar till att minska luftföroreningarna från vägtrafiken. Detta synsätt har inlemmats i det europeiska programmet Auto-oil I, som också tillhandahåller en objektiv udvärdering av alla de mest kostnadseffektiva åtgärderna i fråga om fordonsteknik, bränslekvalitet, kontroll och underhåll samt icke-tekniska åtgärder som syftar till att minska utsläppen från vägtrafiken.
(5) Med utgångspunkt i detta synsätt har Europaparlamentet och rådet antagit direktiv 98/70/EG(6) som avser att förbättra bränslekvaliteten och, för att föreskriva striktare utläppsnormer, direktiv 98/69/EG(7) för personbilar och lätta lastfordon samt direktiv 1999/96/ EG(8) för tunga lastfordon.
(6) Samma synsätt anläggs i det här direktivet, men från miljöskyddssynpunkt förefaller det effektivare att inte skärpa de normer för trafiksäkerhetsprovning som föreskrivs i direktiv 96/96/EG i detta skede, utan i stället införa vägkontroller av trafiksäkerheten för att säkerställa att nämnda direktiv tillämpas under hela året.
(7) En årlig trafiksäkerhetsprovning anses inte tillräcklig för att garantera att nyttofordonen är i trafiksäkerhet skick under hela året.
(8) Ett effektivt genomförande av riktade, ytterligare vägkontroller av trafiksäkerheten utgör en betydelsefull och kostnadseffektiv åtgärd som gör det möjligt att kontrollera underhållsnivån på de nyttofordon som trafikerar vägarna.
(9) Vägkontroller av trafiksäkerheten bör utföras utan diskriminering på grund av förarens nationalitet eller det land i vilket nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk.
(10) Metoden för urval av nyttofordon som skall kontrolleras bör baseras på ett riktat tillvägagångssätt som lägger särskild vikt vid att identifiera de fordon för vilka det tycks föreligga en hög sannolikhet för att de är dåligt underhållna och på detta sätt öka myndigheternas effektivitet vid genomförandet av kontrollerna och minimera kostnaderna och förseningarna för förare och företag.
(11) I händelse av allvarliga brister hos det kontrollerade fordonet bör det vara möjligt att uppmana de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fordonet är registrerat eller har tagits i bruk att vidta lämpliga åtgärder och informera den ansökande medlemsstaten om de uppföljningsåtgärder som eventuellt har vidtagits.
(12) De åtgärder som krävs för genomförandet av detta direktiv bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(9).
(13) I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget, kan målen för den planerade åtgärden, nämligen att fastställa en ordning för vägkontroller av nyttofordon i trafik inom gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför på grund av åtgärdens omfattning bättre uppnås på gemenskapsnivå. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 c och d i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och
(1) Vägtrafikens tillväxt ställer alla medlemsstater inför säkerhets- och miljöproblem av likartad natur och betydelse.
(2) Med hänsyn till trafiksäkerheten, miljöskyddet och en rättvis konkurrens bör nyttofordon endast få användas om de underhålls på ett sådant sätt att överensstämmelse med tekniska föreskrifter upprätthålls.
(3) I enlighet med rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet skall nyttofordon varje år genomgå en trafiksäkerhetsprovning utförd av ett godkänt organ.
(4) I artikel 4 i direktiv 94/12/EG föreskrivs ett mångfasetterat synsätt när det gäller kostnadseffektiviteten för åtgärder som syftar till att minska luftföroreningarna från vägtrafiken. Detta synsätt har inlemmats i det europeiska programmet Auto-oil I, som också tillhandahåller en objektiv udvärdering av alla de mest kostnadseffektiva åtgärderna i fråga om fordonsteknik, bränslekvalitet, kontroll och underhåll samt icke-tekniska åtgärder som syftar till att minska utsläppen från vägtrafiken.
(5) Med utgångspunkt i detta synsätt har Europaparlamentet och rådet antagit direktiv 98/70/EG som avser att förbättra bränslekvaliteten och, för att föreskriva striktare utläppsnormer, direktiv 98/69/EG för personbilar och lätta lastfordon samt direktiv 1999/96/ EG för tunga lastfordon.
(6) Samma synsätt anläggs i det här direktivet, men från miljöskyddssynpunkt förefaller det effektivare att inte skärpa de normer för trafiksäkerhetsprovning som föreskrivs i direktiv 96/96/EG i detta skede, utan i stället införa vägkontroller av trafiksäkerheten för att säkerställa att nämnda direktiv tillämpas under hela året.
(7) En årlig trafiksäkerhetsprovning anses inte tillräcklig för att garantera att nyttofordonen är i trafiksäkerhet skick under hela året.
(8) Ett effektivt genomförande av riktade, ytterligare vägkontroller av trafiksäkerheten utgör en betydelsefull och kostnadseffektiv åtgärd som gör det möjligt att kontrollera underhållsnivån på de nyttofordon som trafikerar vägarna.
(9) Vägkontroller av trafiksäkerheten bör utföras utan diskriminering på grund av förarens nationalitet eller det land i vilket nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk.
(10) Metoden för urval av nyttofordon som skall kontrolleras bör baseras på ett riktat tillvägagångssätt som lägger särskild vikt vid att identifiera de fordon för vilka det tycks föreligga en hög sannolikhet för att de är dåligt underhållna och på detta sätt öka myndigheternas effektivitet vid genomförandet av kontrollerna och minimera kostnaderna och förseningarna för förare och företag.
(11) I händelse av allvarliga brister hos det kontrollerade fordonet bör det vara möjligt att uppmana de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fordonet är registrerat eller har tagits i bruk att vidta lämpliga åtgärder och informera den ansökande medlemsstaten om de uppföljningsåtgärder som eventuellt har vidtagits.
(12) De åtgärder som krävs för genomförandet av detta direktiv bör antas enligt rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.
(13) I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen såsom de kommer till uttryck i artikel 5 i fördraget, kan målen för den planerade åtgärden, nämligen att fastställa en ordning för vägkontroller av nyttofordon i trafik inom gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna och kan därför på grund av åtgärdens omfattning bättre uppnås på gemenskapsnivå. Detta direktiv går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
1. För att förbättra trafiksäkerheten och miljön är syftet med detta direktiv att se till att de nyttofordon som är i trafik inom gemenskapens territorium i högre grad respekterar vissa tekniska villkor som anges i direktiv 96/96/EG.
2. I detta direktiv fastställs vissa villkor för att genomföra vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik på gemenskapens territorium.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens bestämmelser, inskränker bestämmelserna i detta direktiv inte på något sätt medlemsstaternas rätt att utföra kontroller som inte omfattas av detta direktiv och inte heller deras rätt att kontrollera andra aspekter av vägtransporten, särskilt de som berör nyttofordon. En medlemsstat är å andra sidan inte förhindrad att, inom ramen för en kontroll som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, på andra ställen än på allmän väg kontrollera de punkter som förtecknas i bilaga I.
Artikel2¶
I detta direktiv avses med
a) nyttofordon: de motorfordon och tillhörande släpfordon som definieras i fordonskategorierna 1, 2 och 3 i bilaga I till direktiv 96/96/EG,
b) vägkontroll av trafiksäkerheten: en av myndigheterna inte meddelad, och därför oväntad, kontroll av trafiksäkerheten av ett nyttofordon som är i trafik inom en medlemsstats territorium, och som myndigheterna utför, eller som utförs under deras tillsyn, på allmän väg.
c) trafiksäkerhetsprovning: en provning av fordonets trafiksäkerhet enligt bilaga II i direktiv 96/96/EG.
Artikel3¶
1. Varje medlemsstat skall genomföra tillräckliga vägkontroller av trafiksäkerheten för att uppnå de mål som anges i artikel 1, när det gäller de nyttofordon som omfattas av detta direktiv, med hänsyn till de nationella system som gäller för dessa fordon enligt direktiv 96/96/EG.
2. Vägkontrollerna av trafiksäkerheten skall utföras utan diskriminering på grund av förarens nationalitet eller det land i vilket nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk och med hänsyn till att det är nödvändigt att minska de kostnader och de förseningar som förorsakas förare och företag till ett minimum.
Artikel4¶
1. Vägkontrollen av trafiksäkerheten skall omfatta antingen en, två eller samtliga av följande punkter:
a) En okulärbesiktning av nyttofordonets underhållsskick vid stillastående.
b) En kontroll av den rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten som avses i artikel 5 och som upprättats nyligen, eller en kontroll av dokument som intygar överensstämmelse med de tekniska föreskrifter som är tillämpliga på fordonen och, särskilt för fordon som är registrerade eller har tagits i bruk i en medlemsstat, av det dokument som intygar att nyttofordonet har genomgått obligatorisk trafiksäkerhetsprovning i enlighet med direktiv 96/96/EG.
c) En besiktning som syftar till att avslöja brister i underhållet. Denna inspektion skall omfatta en, flera eller samtliga av de kontrollpunkter som räknas upp i den förteckning som återges i punkt 10 i bilaga I.
2. Besiktning av bromssystem och avgasutsläpp skall utföras enligt föreskrifterna i bilaga II.
3. Fordonskontrollanten skall före den besiktning som avser de punkter som förtecknas i punkt 10 i bilaga I beakta det senaste intyget om trafiksäkerhetsprovning och/eller en rapport om vägkontroll av trafiksäkerheten som nyligen upprättats, som föraren eventuellt kan uppvisa.
Fordonskontrollanten kan också beakta varje annat säkerhetsintyg som utfärdats av ett godkänt organ och som föraren i förekommande fall kan uppvisa.
Om ovan nämnda intyg eller rapport visar att en besiktning redan har utförts under de senaste tre månaderna, vilken avser någon av de punkter som räknas upp i förteckningen i punkt 10 i bilaga I, skall denna punkt inte kontrolleras på nytt utom då detta är berättigat i synnerhet på grund av en uppenbar bristfällighet och/eller uppenbart bristande efterlevnad.
Artikel5¶
1. Rapporten om vägkontroll av trafiksäkerheten i fråga om den besiktning som avses i artikel 4.1 c skall upprättas av den myndighet eller den fordonskontrollant som har utfört den. Formuläret för kontrollrapporten återges i bilaga I och innehåller i punkt 10 en förteckning över de punkter som kontrolleras. Myndigheten eller fordonskontrollanten skall kryssa för det som gäller. Rapporten skall återlämnas till nyttfordonets förare.
2. Om myndigheten eller fordonskontrollanten anser att bristerna i underhållet av nyttofordonet kan utgöra en säkerhetsrisk som är av den art att det kan motivera ytterligare undersökning, särskilt när det gäller bromsarna, kan nyttofordonet underkastas en noggrannare trafiksäkerhetsprovning vid ett godkänt provningscenter i närheten, utsett av medlemsstaten i enlighet med artikel 2 i direktiv 96/96/EG.
Om det antingen vid en vägkontroll av trafiksäkerheten enligt artikel 4.1 eller vid en noggrannare provning enligt första stycket i denna punkt visar sig att nyttofordonet utgör en allvarlig risk för sina passagerare eller andra trafikanter får det tillfälligt beläggas med körförbud tills de farliga fel som upptäckts har åtgärdats.
Artikel6¶
Medlemsstaterna skall vartannat år före den 31 mars till kommissionen överlämna de uppgifter som har insamlats för de två föregående åren om antalet kontrollerade nyttofordon, indelade efter kategorier enligt punkt 6 i bilaga I, och registreringsland, samt de punkter som kontrollerats och de fel som konstaterats på grundval av punkt 10 i bilaga I.
Det första överlämnandet av uppgifter skall omfatta två år med början den 1 januari 2003.
Kommissionen skall överlämna dessa uppgifter till Europaparlamentet.
Artikel7¶
1. Medlemsstaterna skall bistå varandra vid tillämpningen av detta direktiv. De skall i synnerhet meddela varandra vilket eller vilka organ som är behöriga att utföra kontrollerna och vilka kontaktpersonerna är.
2. Allvarliga brister hos nyttofordon som tillhör en person som inte är hemmahörande i medlemsstaten, i synnerhet de som gett upphov till körförbud, skall rapporteras till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk, enligt det formulär för kontrollrapport som återfinns i bilaga I, utan att det påverkar möjligheterna att vidta rättsliga åtgärder i enlighet med tillämplig lagstiftning i den medlemsstat där bristen hos fordonet konstaterades.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 kan de behöriga myndigheterna i den medlemsstat, där en allvarlig brist har konstaterats hos nyttofordon som tilllhör en person som inte är hemmahörande i medlemsstaten, begära att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där nyttofordonet är registrerat eller har tagits i bruk vidtar lämpliga åtgärder gentemot lagöverträdaren, till exempel krav på att fordonet skall genomgå en ny trafiksäkerhetsprovning.
De behöriga myndigheterna till vilka denna begäran framställts skall underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där bristen hos nyttofordonet konstaterades om eventuella åtgärder som vidtas gentemot lagöverträdaren.
Artikel8¶
Ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilaga I eller för att anpassa de tekniska normer som fastställs i bilaga II till den tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 9.2.
Dessa ändringar får emellertid inte medföra någon utvidgning av direktivets tillämpningsområde.
Artikel9¶
1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för anpassning till den tekniska utvecklingen, vilken inrättades genom artikel 8 i direktiv 96/96/EG, nedan kallad kommittén.
2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel10¶
Medlemsstaterna skall upprätta ett sanktionssystem som skall tillämpas om föraren eller företagaren inte iakttar de tekniska krav som kontrolleras i enlighet med dett direktiv.
Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. De föreskrivna sanktionerna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
Artikel11¶
Senast ett år efter det att kommissionen har fått in de uppgifter som nämns i artikel 6 från medlemsstaterna skall den lägga fram en rapport för rådet om tillämpningen av detta direktiv, tillsammans med en sammanfattning av de resultat som uppnåtts.
Den första rapporten skall omfatta två år med början den 1 januari 2003.
Artikel12¶
Ändrad genom rättelse till direktiv 2000/30/EU.
1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den 10 augusti 2002. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel13¶
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel14¶
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
(framsidan)
FORMULÄR FÖR RAPPORT OM VÄGKONTROLL AV TRAFIKSÄKERHETEN MED FÖRTECKNING ÖVER DE PUNKTER SOM SKA KONTROLLERAS
1. Plats för kontroll …
2. Datum …
3. Tid …
4. Fordonets nationalitetsbeteckning och registreringsnummer …
5. Fordonets identifieringsnummer (VIN) …
6. Fordonets kategori
a) : N2(a) (3,5 till 12 t)
b) : N3(a) (över 12 t)
c) : O3(a) (3,5 till 10 t)
d) : O4(a) (över 10 t)
e) : M2(a) (> 9 säten (b) upp till 5 t)
f) : M3(a) (> 9 säten (b) över 5 t)
g) : Annan fordonskategori (art.1.3)
7. Transportföretag
a) Namn och adress … …
b) Gemenskapstillståndet nummer(c) (förordning (EG) nr 1072/2009) …
8. Nationalitet (förare) …
9. Förarens namn …
10. Kontrollista… Kontrollerat(d) Ej kontrollerat Ej godkänt(e) 0) identifiering(f) 1) bromssystem 2) styrning(f) 3) sikt(f) 4) belysningsutrustning och elektriskt system(f) 5) axlar, hjul, däck, fjädring(f) 6) chassi och chassiinfästningar(f) 7) annan utrustning inkl. färdskrivare(f) och hastighetsbegränsande anordning 8) störningar inkl. utsläpp och spill av bränsle och/eller olja
11. Resultat av kontrollen:
Förbud att använda fordonet, vilket har farliga defekter:
12. Övrigt/anmärkningar: …
13. Myndighet/tjänsteman eller inspektör som utfört kontrollen Underskrift: Myndighet/tjänsteman eller inspektör som utfört kontrollen … Förare …
Anmärkning:
(a) Fordonskategori enligt bilaga II till direktiv 2007/46/EG (EUT L 263, 9.10.2007, s.1).
(b) Antalet säten inkluderat förarsätet (punkt S.1 registreringsbevis).
(c) Om tillgängligt.
(d) Kontrollerat: minst en eller flera av de komponenter i denna grupp som ska kontrolleras enligt förteckningen i bilaga II till direktiv 2010/40/EG, ändrat genom direktiv 2010/48/EU, har kontrollerats.
(e) Defekter som noterats på baksidan.
(f) Metoder för provningar och riktlinjer för bedömning av defekter enligt bilaga II till direktiv 2009/40/EG, ändrat genom direktiv 2010/48/EU.
(baksida)
0. IDENTIFIERING AV FORDONET
0.1. Registreringsskylt
0.2. Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer
1. BROMSSYSTEM
1.1. Mekaniskt skick och funktion
1.1.1. Färdbromsens pedalaxel
1.1.2. Pedalens skick och manöverorganets slaglängd
1.1.3. Vakuumpump eller kompressor och behållare
1.1.4. Indikator eller mätare för otillräckligt tryck
1.1.5. Handmanövrerad bromsventil
1.1.6. Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism
1.1.7. Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.)
1.1.8. Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska)
1.1.9. Energiackumulator, tryckluftsbehållare
1.1.10. Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem)
1.1.11. Bromsrör
1.1.12. Bromsslangar
1.1.13. Bromsbelägg och bromsklossar
1.1.14. Bromstrummor, bromsskivor
1.1.15. Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar
1.1.16. Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar)
1.1.17. Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator
1.1.18. Bromsjusterare och indikatorer
1.1.19. Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats)
1.1.20. Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning
1.1.21. Hela bromssystemet
1.1.22. Provanslutningar
1.2. Färdbromsens prestanda och verkan
1.2.1. Prestanda
1.2.2. Verkan
1.3. Reservbromsens (nödbromsens) prestanda och verkan
1.3.1. Prestanda
1.3.2. Verkan
1.4. Parkeringsbromsens prestanda och verkan
1.4.1. Prestanda
1.4.2. Verkan
1.5. Tillsatsbromsens prestanda
1.6. ABS-bromsar
2. STYRNING
2.1. Mekaniskt skick
2.1.1. Styrinrättningens skick
2.1.2. Infästning av styrinrättningens hölje
2.1.3. Länksystemets skick
2.1.4. Länksystemets manövrering
2.1.5. Servostyrning
2.2. Ratt och rattstång
2.2.1. Rattens skick
2.2.2. Rattstång
2.3. Glapp i styrningen
2.4. Hjulinställning
2.5. Vändskiva för släpvagnens styraxel
3. SIKT
3.1. Siktfält
3.2. Fönsterglasets skick
3.3. Backspeglar
3.4. Vindrutetorkare
3.5. Vindrutespolare
3.6. Avimningsanordning
4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING
4.1. Strålkastare
4.1.1. Skick och funktion
4.1.2. Inställning
4.1.3. Av- och påslagning
4.1.4. Överensstämmelse med kraven
4.1.5. Inställningsanordning
4.1.6. Strålkastarrengörare
4.2. Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor
4.2.1. Skick och funktion
4.2.2. Av- och påslagning
4.2.3. Överensstämmelse med kraven
4.3. Stopplyktor
4.3.1. Skick och funktion
4.3.2. Av- och påslagning
4.3.3. Överensstämmelse med kraven
4.4. Körriktningsvisare och varningsljus
4.4.1. Skick och funktion
4.4.2. Av- och påslagning
4.4.3. Överensstämmelse med kraven
4.4.4. Blinkfrekvens
4.5. Dimljus fram och bak
4.5.1. Skick och funktion
4.5.2. Inställning
4.5.3. Av- och påslagning
4.5.4. Överensstämmelse med kraven
4.6. Backljus
4.6.1. Skick och funktion
4.6.2. Av- och påslagning
4.6.3. Överensstämmelse med kraven
4.7. Belysning av bakre registreringsskylt
4.7.1. Skick och funktion
4.7.2. Överensstämmelse med kraven
4.8. Reflexanordningar, konturmärkning och bakre skyltar
4.8.1. Skick
4.8.2. Överensstämmelse med kraven
4.9. Varningslampor obligatoriska för belysningsutrustningen
4.9.1. Skick och funktion
4.9.2. Överensstämmelse med kraven
4.10. Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn
4.11. Elkabelsystemet
4.12. Ej obligatoriska lampor och reflektorer
4.13. Batteri
5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING
5.1. Axlar
5.1.1. Axlar
5.1.2. Axeltappar
5.1.3. Hjullager
5.2. Hjul och däck
5.2.1. Hjulhus
5.2.2. Hjul
5.2.3. Däck
5.3. Fjädringssystem
5.3.1. Fjädrar och krängningshämmare
5.3.2. Stötdämpare
5.3.3. Kardanrör, radiusarmar, främre och bakre bärarmar
5.3.4. Kulleder
5.3.5. Luftfjädring
6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR
6.1. Chassi eller ram och infästningar
6.1.1. Allmänt skick
6.1.2. Avgasrör och ljuddämpare
6.1.3. Bränsletank och bränsleledningar (inkl. uppvärmning)
6.1.4. Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd
6.1.5. Reservhjulshållare
6.1.6. Kopplingsmekanism och bogserutrustning
6.1.7. Transmission
6.1.8. Motorutrymme
6.1.9. Motordata
6.2. Hytt och karosseri
6.2.1. Skick
6.2.2. Montering
6.2.3. Dörrar och dörrlås
6.2.4. Golv
6.2.5. Förarsäte
6.2.6. Övriga säten
6.2.7. Körreglage
6.2.8. Fotsteg till hytt
6.2.9. Övrig inre och yttre utrustning och inredning
6.2.10. Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar
7. ÖVRIG UTRUSTNING
7.1. Bilbälten/spännen
7.1.1. Fästpunkternas tillförlitlighet
7.1.2. Skick
7.1.3. Avlastare för bilbälten
7.1.4. Bältessträckare
7.1.5. Krockkudde
7.1.6. SRS-system
7.2. Brandsläckare
7.3. Lås och stöldskydd
7.4. Varningstriangel
7.5. Första hjälpen-låda
7.6. Hjulkilar
7.7. Ljudsignalanordning
7.8. Hastighetsmätare
7.9. Färdskrivare
7.10. Hastighetsbegränsande anordning
7.11. Vägmätare
7.12. Antisladdsystem (ESC)
8. BULLER
8.1. Bullerdämpning
8.2. Avgasutsläpp
8.2.1. Utsläpp från bensinmotor
8.2.1.1. Utrustning för kontroll av avgasutsläpp
8.2.1.2. Gasformiga utsläpp
8.2.2. Utsläpp från dieselmotorer
8.2.2.1. Utrustning för kontroll av avgasutsläpp
8.2.2.2. Röktäthet
8.3. Elektromagnetiskt störningsskydd
8.4. Övriga punkter relaterade till miljön
8.4.1. Synlig rök
8.4.2. Vätskeläckage
BILAGA II
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1) INLEDNING
2) INSPEKTIONSKRAV
1) Bromssystem
8) Störningar
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs reglerna för provning och/eller kontroll av bromssystem och avgasutsläpp under en vägkontroll av trafiksäkerheten. Det är inte obligatoriskt att använda någon utrustning vid vägkontroller. Det förbättrar emellertid kvaliteten på inspektionen och rekommenderas då så är möjligt.
Punkter som bara kan kontrolleras med hjälp av utrustning har markerats med ett (E).
Om en inspektionsmetod beskrivs som visuell innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i tillämpliga fall även bör prova det, utvärdera buller eller använda andra lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.
2. INSPEKTIONSKRAV
Vid vägkontroll av trafiksäkerheten kan punkter och metoder enligt nedan innefattas. Brister är exempel på defekter som kan upptäckas.
| Punkt | Metod | Brister |
|---|---|---|
| 1.1.1 Färdbromsens pedalaxel | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd. | a) Pedalaxeln svårmanövrerad. b) Stort slitage eller glapp. |
| 1.1.2 Pedalens skick och manöverorganets slaglängd | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. Anm.: Fordon med servobromssystem bör inspekteras med motorn avstängd. | a) För stor eller för liten tillgänglig slaglängd. b) Manöverorganet utväxlar inte korrekt. c) Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned. |
| 1.1.3 Vakuumpump eller kompressor och behållare | Visuell kontroll av komponenterna vid normalt arbetstryck. Kontrollera den tid det tar för vakuum eller lufttryck att nå säkert driftvärde samt funktionen hos varningsanordning, flerkrets-skyddsventil och övertrycksventil. | a) Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller manometerutslaget signalerar fara). b) Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven. c) Flerkrets-skyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte. d) Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage. e) Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion. |
| 1.1.4 Indikator eller mätare för otillräckligt tryck | Funktionskontroll | Felaktig eller skadad mätare eller indikator. |
| 1.1.5 Handmanövrerad bromsventil | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet. b) Ej tillförlitlig manövrering av ventil eller ej tillförlitlig ventil. c) Lösa kopplingar eller läckor i systemet. d) Otillfredsställande funktion. |
| 1.1.6 Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Låsmekanismen otillräcklig. b) För stort slitage på manöverarmens axel eller låsmekanismen. c) För stor slaglängd (felaktig inställning). d) Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte. e) Bristfällig funktion, varningsindikatorn felaktig. |
| 1.1.7 Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler osv.) | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Skadad ventil eller otillräcklig täthet (luftläckage). b) Kompressorns oljeförbrukning för stor. c) Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. d) Förlust eller läckage av bromsvätska. |
| 1.1.8 Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska) | Koppla ur och koppla åter in alla kopplingar för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn. | a) Kran eller självstängande ventil defekt. b) Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. c) Otillräcklig täthet. d) Felaktig anslutning eller ingen anslutning där så behövs. e) Otillräcklig funktion. |
| 1.1.9 Energiackumulator, tryckluftsbehållare | Visuell kontroll | a) Tank skadad, korroderad eller otät. b) Avtappningsanordning fungerar inte. c) Tank ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. |
| 1.1.10. Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem) | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Servostyrenhet defekt eller ineffektiv. b) Huvudcylinder defekt eller otät. c) Huvudcylinder ej tillförlitlig. d) För liten mängd bromsvätska. e) Lock på huvudcylindern saknas. f) Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt. g) Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivån. |
| 1.1.11 Bromsrör | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Hög risk för funktionsfel eller brott. b) Otätheter i rör eller kopplingar. c) Skadade eller starkt korroderade rör. d) Felmonterade rör. |
| 1.1.12 Bromsslangar | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Hög risk för funktionsfel eller brott. b) Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta. c) Otätheter i slangar eller kopplingar. d) Slangarna utvidgas extremt under tryck. e) Porösa slangar. |
| 1.1.13 Bromsbelägg och bromsklossar | Visuell kontroll | a) Stort slitage på belägg eller klossar. b) Belägg eller klossar nedsmutsade av olja, fett osv. c) Belägg eller klossar saknas. |
| 1.1.14 Bromstrummor, bromsskivor | Visuell kontroll | a) Bromstrumma eller bromsskiva starkt försliten, korroderad, repad eller sprucken, bristfälligt monterad eller brottskadad. b) Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad av olja, fett osv. c) Bromstrumma eller bromsskiva saknas. d) Bromsskölden bristfälligt fastmonterad. |
| 1.1.15 Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Kabel skadad eller bockad. b) Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent. c) Kablar eller stänger för löst monterade. d) Bristfällig kabelmontering. e) Begränsning i bromssystemets rörlighet. f) Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage. |
| 1.1.16 Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar) | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Cylinder sprucken eller skadad. b) Otät cylinder. c) Cylinder ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. d) Starkt korroderad cylinder. e) För liten eller för stor slaglängd för cylindern. f) Dammskydd saknas eller är mycket skadat. |
| 1.1.17 Lastavkännande, automatisk bromskraftregulator | Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. | a) Defekt förbindelse. b) Felaktigt justerad förbindelse. c) Ventil kärvar eller fungerar inte. d) Ventil saknas. e) Tillverkarskylt saknas. f) Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven. |
| 1.1.18 Bromsjusterare och indikatorer | Visuell kontroll. | a) Bromsjusteraren kärvar eller rör sig onormalt, alltför stort slitage eller felaktig inställning. b) Defekt bromsjusterare. c) Felaktigt installerad eller utbytt. |
| 1.1.19 Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats) | Visuell kontroll | a) Bristfällig montering eller anslutning. b) Systemet uppenbart felaktigt eller saknas. |
| 1.1.20 Automatisk manövrering av släpvagnens bromsanordning | Koppla ur kopplingen för bromssystemet mellan dragfordon och släpvagn. | Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur. |
| 1.1.21 Hela bromssystemet | Visuell kontroll | a) Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork, osv.) har yttre skador eller är starkt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt. b) Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät. c) Någon komponent ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. d) Felaktig reparation eller ändring av någon komponent. |
| 1.1.22 Provanslutningar (om sådana monterats) | Visuell kontroll | a) Saknas. b) Skadade, oanvändbara eller otäta. |
| 1.2.1 Prestanda (E) | Prova på en maskin för statiskt bromsprov, aktivera bromsarna successivt till maximal verkan. | a) Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). d) Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul. e) Alltför stora variationer i bromsverkan under ett helt hjulvarv. |
| 1.2.2 Verkan (E) | Prova på en maskin för statiskt bromsprov med föreliggande vikt. | a) Uppfyller ej nedanstående minimivärden: b) Kategori M1, M2 och M3 – 50 % c) Kategori N1 – 45 % d) Kategori N2 och N3 – 43 % e) Kategori O2, O3 och O4 – 40 % |
| 1.3.1 Prestanda (E) | Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1. | a) Obefintlig eller otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på det andra hjulet på samma axel. c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). |
| 1.3.2 Verkan (E) | Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2. | Bromsverkan mindre än 50 % av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen. |
| 1.4.1 Prestanda (E) | Aktivera på en maskin för statiskt bromsprov. | Bromsen fungerar inte på ett eller flera hjul. |
| 1.4.2 Verkan (E) | Prova på en maskin för statiskt bromsprov med föreliggande vikt. | Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre. |
| 1.5 Tillsatsbromsens prestanda | Visuell kontroll eller om så är möjligt provning av om systemet fungerar. | a) Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen). b) Systemet fungerar ej. |
| 1.6 ABS-bromsar | Visuell kontroll av varningsanordning. | a) Felaktig varningsanordning. b) Systemfel på varningsanordningen. |
| 8.2.1.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp | Visuell kontroll | a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt. b) Läckage som väsentligen påverkar mätning av utsläpp. |
| 8.2.1.2 Gasformiga utsläpp (E) | Mätning med hjälp av en avgasmätare i enlighet med kraven. För fordon utrustade med lämpliga omborddiagnossystem kan funktionen hos utsläppssystemet alternativt kontrolleras genom att OBD-anordningen läses av på lämpligt sätt och samtidigt kan kontroll ske av OBD-systemets funktion, i stället för utsläppsmätningar vid tomgång i enlighet med tillverkarens rekommendationer för uppvärmning och andra krav (h) samt med hänsyn till tillämpliga toleranser. Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder. | a) Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren, b) eller, om ett sådant värde inte finns att tillgå, överstiger CO-halten följande värden: 1) för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system, 4,5 %, eller 3,5 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven 2) för fordon med ett avancerat utsläppsbegränsande system, vid tomgång: 0,5 % vid hög tomgång: 0,3 % eller vid tomgång: 0,3 % vid hög tomgång: 0,2 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången som anges i kraven. c) Lambda utanför intervallet 1 ± 0,03 eller ej i enlighet med tillverkarens specifikation. d) OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel. e) Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven. |
| 8.2.2.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp | Visuell kontroll | a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt. b) Läckage som väsentligen påverkar mätning av utsläpp. |
| 8.2.2.2 Röktäthet (E) | a) Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt. b) Konditionering av fordon 1. Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick. 2. krav på konditionering: i) Motorn ska ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka ska vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, ska vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång. ii) Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod. c) Provningsförfarande 1. Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp. 2. För att igångsätta varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen. 3. Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, två tredjedelar av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflyta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna M2, M3, N2 och N3 bör vara minst 2 sekunder. 4. Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler. 5. För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna likaså godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet, med hänsyn till lämpliga toleransgränser. Alternativt kan mätningar utföras med hjälp av utrustning för fjärranalys och bekräftas genom standardprovningsmetoder. | a) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven, röktätheten överskrider den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt, b) Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven inte medger att referensvärden används, för insugningsmotorer: 2,5 m-1, för turboladdade motorer: 3,0 m-1, eller, för fordon som identifierats i kraven eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven (h), 1,5 m-1. c) Fjärranalysen påvisar en stor avvikelse från kraven. |
1 EGT C 190, 18.6.1998, s. 10 och EGT C 116 E, 26.4.2000, s. 7.
2 EGT C 407, 28.12.1998, s. 112.
3 Europaparlamentets yttrande av den 9 februari 1999 (EGT C 150, 28.5.1999, s. 27) bekräftat den 16 september1999, rådets gemensamma ståndpunkt av den 2 december 1999 (EGT C 29, 1.2.2000, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 14 mars 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 13 april 2000.
4 EGT L 46. 17.2.1997, s. 1. Direktivet ändrat genom kommissionens direktiv 1999/52/EG (EGT L 142, 5.6.1999, s. 26).
5 Europaparlamentets och rådets direktiv 94/12/EG av den 23 mars 1994 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av direktiv 70/220/EEG (EGT L 100, 19.4.1994, s. 42).
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/220/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 1).
8 Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/96/EG av den 13 december 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller motorgas (LPG) vilka används i fordon och om ändring av rådets direktiv 88/77/EEG (EGT L 44, 16.2.2000, s. 1).
9 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
10 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före den 1 oktober 1991.
11 45 % för fordon som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i föreskrifterna, om detta datum infaller senare.
13 43 % för påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i föreskrifterna, om detta datum infaller senare.
15 2,2 m/s2 för fordon i kategori N1, N2 och N3.
16 Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2002.
17 Typgodkänt enligt gränserna på rad B i avsnitt 5.3.1.4. i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, ändrat genom direktiv 98/69/EG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG, ändrat genom direktiv 1999/96/EG eller senare, eller registrerat eller taget i bruk för första gången efter den 1 juli 2008.
18 ”kraven” fastställs i kraven för typgodkännande vid den tidpunkt då fordonet registrerades eller togs i bruk för första gången, såväl som efterjusteringskrav eller nationell lagstiftning i registreringslandet.