Vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter
Avis juridique important
Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 118 , 04/05/2002 s. 0001 - 0054
Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002
av den 29 april 2002
om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2585/2001(2) särskilt artiklarna 53 och 80 i denna, och
av följande skäl:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 2086/2002 · förordning (EG) nr 1205/2003 · förordning (EG) nr 316/2004 · förordning (EG) nr 908/2004 · förordning (EG) nr 1429/2004 · förordning (EG) nr 1991/2004 · förordning (EG) nr 1512/2005 · förordning (EG) nr 261/2006 · förordning (EG) nr 1507/2006 · förordning (EG) nr 1951/2006 · förordning (EG) nr 2016/2006 · förordning (EG) nr 382/2007 · förordning (EG) nr 1207/2007 · förordning (EG) nr 1471/2007 · förordning (EG) nr 607/2009.
(1) I avdelning V kapitel II i förordning (EG) nr 1493/1999 samt i bilagorna VII och VIII till samma förordning fastställs regler för beteckning, benämning och presentation av vissa produkter som omfattas av den förordningen ("vinprodukter") samt för skydd av vissa beteckningar, uttryck och termer. Det är lämpligt att anta tillämpningsföreskrifter till dessa regler och att upphäva gällande lagstiftning i fråga, det vill säga kommissionens förordning (EEG) nr 3201/90 av den 16 oktober 1990 om närmare bestämmelser för beskrivning och presentation av vin och druvmust(3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 885/2001(4), kommissionens förordning (EEG) nr 3901/91 av den 18 december 1991 om vissa närmare bestämmelser om beskrivning och presentation av specialviner(5), kommissionens förordning (EG) nr 554/95 av den 13 mars 1995 om närmare bestämmelser om beskrivning och presentation av mousserande vin och mousserande vin med tillsatt koldioxid(6), ändrad genom förordning (EG) nr 1915/96(7) samt kommissionens förordning (EG) nr 881/98 av den 24 april 1998 om tillämpningsföreskrifter för skydd av de ytterligare benämningar som traditionellt används för vissa kvalitetsviner fso(8), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1608/2000(9).
(2) Vissa regler rörande märkning av livsmedel fastställs i rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym(10), senast ändrat genom direktiv 89/676/EEG(11), rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier(12), senast ändrat genom direktiv 92/11/EEG(13), samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel(14), ändrat genom kommissionens direktiv 2001/101/EG(15). Dessa regler gäller också vinprodukter om inget annat uttryckligen anges i de nämnda direktiven.
(3) Denna förordningen bör ta hänsyn till den erfarenhet som vunnits genom tillämpningen av gällande lagstiftning i fråga om vinprodukter samt de regler som fastställs i ovannämnda direktiv. Dessa regler bör framför allt förenklas i så stor utsträckning som möjligt samt göras mer läsbara genom en harmonisering av bestämmelserna för olika produktgrupper, samtidigt som hänsyn tas till produkternas inbördes skillnader.
(4) Denna förordning bör respektera målen att skydda konsumenternas legitima intressen, att skydda producenternas legitima intressen, att se till att den inre marknaden fungerar väl och att främja utvecklingen av kvalitetsprodukter som fastställs i artikel 47.1 i förordning (EG) nr 1493/1999. De skall dessutom parallellt vara förenliga med kraven i artikel 77 i den nämnda förordningen så att målen enligt artiklarna 33 och 131 i fördraget beaktas på ett korrekt sätt och kraven enligt de internationella avtal som slutits i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.
(5) Begreppet "märkning" bör preciseras för att begränsa detta till aspekter av presentationen av vinprodukter som rör beskaffenhet, kvalitet och ursprung i fråga om själva produkterna.
(6) Det är i konsumenternas intresse lämpligt att på behållaren samla vissa obligatoriska uppgifter på så sätt att de faller inom samma synfält samt att fastställa toleransgränser för att ange den faktiska alkoholhalten och att ta hänsyn till produkternas särart.
(7) Befintliga regler för användning av koder i märkningen fyller sitt syfte och bör alltså fortsätta att gälla.
(8) Vissa vinprodukter är inte nödvändigtvis avsedda för direkt användning som livsmedel. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att undanta dessa produkter från märkningsreglerna, under förutsättning att det finns lämpliga kontrollmekanismer. Detsamma gäller för vissa kvalitetsviner framställda i specificerade områden (kvalitetsviner fso) som lagras på flaska.
(9) Vinprodukter som exporteras måste ibland uppfylla märkningskraven i tredje länder eller vara försedda med viss information riktad till konsumenterna i dessa tredje länder. Det är därför viktigt att medlemsstaterna kan tillåta att andra språk används för vissa uppgifter i märkningen.
(10) Genom förordning (EG) nr 1493/1999 harmoniseras märkningen för alla vinprodukter på grundval av en redan etablerad modell för mousserande viner samtidigt som tillåtelse ges att använda andra termer än de som uttryckligen anges i gemenskapslagstiftningen, på villkor att de är exakta. Det är alltså lämpligt att på samma sätt harmonisera tillämpningsbestämmelserna till den nämnda förordningen på grundval av den modell som tagits fram för mousserande viner samtidigt som det bör säkerställas att varje risk för att dessa andra termer sammanblandas med dem som omfattas av lagstiftningen undviks, och om tvivel uppstår att användningen av sådana termer villkoras av en skyldighet för aktörerna att bevisa att de är korrekta.
(11) Av hänsyn till rättssäkerheten är det lämpligt att behålla de befintliga definitionerna "tappningsföretaget" och "tappning" och att införa en definition av begreppet "importören".
(12) Användning av kapsyler som tillverkats av bly och som används som omslag omkring förslutningsanordningen på behållare som innehåller produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1493/1999 bör förbjudas, i första hand för att undanröja all risk för kontaminering, särskilt vid tillfällig kontakt med dessa produkter, samt i andra hand för att undvika risk för miljöförstöring på grund av avfall som innehåller bly från sådana kapsyler.
(13) I gemenskapen och i tredje länder är det sedan lång tid tillbaka tradition att använda vissa typer av flaskor för vissa produkter. Dessa flaskor kan få konsumenten att tänka på ett visst ursprung eller vissa egenskaper hos dessa produkter just därför att de har använts sedan lång tid. Dessa flaskor bör därför uteslutande användas för sådana viner.
(14) För att kunna spåra och kontrollera vinprodukter är det lämpligt att föreskriva att vissa uppgifter som ingår i märkningen även skall tas upp i register och följehandlingar som avses i kommissionens förordning (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som skall föras inom vinsektorn(16).
(15) Enligt förordning (EG) nr 1493/1999 är det nödvändigt att fastställa villkor för användning av vissa termer. För vissa av dessa termer krävs gemenskapsbestämmelser för att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Dessa regler bör i allmänhet grunda sig på redan befintliga bestämmelser. När det gäller andra termer är det lämpligt att varje medlemsstat fastställer regler som är förenliga med gemenskapsrätten som skall tillämpas på vin som produceras inom medlemsstaten, så att politiken för detta fastställs så nära producenten som möjligt. Det måste dock finnas garantier för att dessa regler präglas av öppenhet och insyn.
(16) När det gäller de obligatoriska uppgifterna om namn och firma för tappningsföretaget eller leverantören och de frivilliga uppgifterna om namn, adress och befattning för den eller de personer som deltagit i saluföringen, bör det, för att den inre marknaden skall kunna fungera väl och för att konsumenterna inte ska vilseledas, bli obligatoriskt att uppgifter om dessa personers verksamhet anges med termer som "vinodlare", "skördat av", "handlare", "distribuerat av", "importör", "importerat av" eller andra liknade termer.
(17) Angivelser som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder för druvor regleras endast av rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel(17), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 473/2002(18), som tillåter att de kan användas för alla typer av vinprodukter. Dessa angivelser omfattas därför inte av bestämmelserna i denna förordning om angivelser om hur produkten erhållits eller om framställningsmetod.
(18) Användning av och bestämmelserna om vissa benämningar (andra än ursprungsbeteckningar) som tjänar till att beskriva kvalitetsvinprodukter är en väletablerad praxis i gemenskapen. Dessa traditionella uttryck kan få konsumenterna att tänka på en produktions- eller lagringsmetod, en viss kvalitet, en färg eller en typ av vin eller kanske en historisk händelse som är förknippad med vinet. För att garantera lika konkurrensvillkor och för att undvika att konsumenterna vilseleds är det lämpligt att upprätta en gemensam ram för registrering och skydd av sådana traditionella uttryck.
(19) I syfte att skapa enkelhet och tydlighet är det lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt harmonisera märkningen av likörviner och pärlande viner på grundval av den metod som i förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs för icke-mousserande viner, men med beaktande av produkternas inbördes skillnader. Metoden för märkning av andra vinprodukter bör harmoniseras på samma sätt, även om produkternas särart och marknadernas specifika karaktär kräver en större differentiering, särskilt när det gäller obligatoriska uppgifter.
(20) De regler som skall tillämpas för märkning av vinprodukter med ursprung i tredje land och som saluförs på gemenskapsmarknaden bör också så långt det är möjligt harmoniseras med den metod som införts för gemenskapens vinprodukter för att undvika att konsumenterna vilseleds samt att det skapas illojal konkurrens mellan producenterna. Det är emellertid lämpligt att ta hänsyn till skillnader när det gäller produktionsvillkoren och traditionerna i fråga om vinproduktionen samt lagstiftningen i olika tredje länder.
(21) Bestämmelserna i den här förordningen bör inte påverka tillämpningen av särskilda regler som kan förhandlas fram enligt avtal som ingås med tredje länder enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.
(22) Särskilda och närmare bestämmelser för märkning av mousserande viner har redan fastställts i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999. Vissa kompletterande tillämpningsföreskrifter bör emellertid fastställas.
(23) De regler som gäller för pärlande viner med tillsatt koldioxid bör så långt möjligt vara förenliga med de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1493/1999 för mousserande viner med tillsatt koldioxid, under förutsättning att hänsyn tas till produkternas inbördes skillnader.
(24) Enligt artikel 80 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall åtgärder antas som kan underlätta övergången från den tidigare gällande vinlagstiftningen till den nämnda förordningen. För att inte onödigt belasta aktörerna bör bestämmelser antas som medger att saluföringen av produkter märkta i enlighet med gällande bestämmelser på området kan fortsätta utan avbrott, samt att etiketter märkta i enlighet med gällande bestämmelser kan användas under en övergångsperiod.
(25) Genom artikel 81 i förordning (EG) nr 1493/1999 upphävs gällande rådslagstiftning inom vinsektorn, inklusive lagstiftning som gäller de områden som omfattas av den här förordningen. För att skapa en mjuk övergång samt kontinuitet i fråga om de bestämmelser som skall tillämpas fram till dess att tillämpningsföreskrifterna fått sin slutliga form och antas, föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1608/2000, senast ändrad genom förordning (EG) nr 699/2002(19), att vissa rådsbestämmelser som genom artikel 81 upphör att gälla skall fortsätta att gälla under en kort övergångsperiod. Genom denna förordning ändras gällande lagstiftning, och dessa ändringar innebär att medlemsstaterna måste anta en rad tillämpningsföreskrifter. I syfte att sätta en rimlig tidsfrist för antagandet av dessa åtgärder och för att aktörerna skall kunna anpassa sig till de nya reglerna, är det lämpligt att föreskriva att vissa av de rådsbestämmelser som tillämpas på detta område och som upphävs genom artikel 81 i förordning (EG) nr 1493/1999 fortsätter att gälla under ytterligare en kort övergångsperiod. Förordning (EG) nr 1608/2000 bör därför upphöra att gälla.
(26) De åtgärder som fastställs i den här förordningen bör endast gälla de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1493/1999, utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser i den nämnda förordningen som gäller andra produkter, särskilt artikel 52.2, 52.3 och 52.4, punkt C i bilaga VII och punkt I.3 i bilaga VIII.
(27) Förvaltningskommittén för vin har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden bestämt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2585/2001 särskilt artiklarna 53 och 80 i denna, och
(1) I avdelning V kapitel II i förordning (EG) nr 1493/1999 samt i bilagorna VII och VIII till samma förordning fastställs regler för beteckning, benämning och presentation av vissa produkter som omfattas av den förordningen (”vinprodukter”) samt för skydd av vissa beteckningar, uttryck och termer. Det är lämpligt att anta tillämpningsföreskrifter till dessa regler och att upphäva gällande lagstiftning i fråga, det vill säga kommissionens förordning (EEG) nr 3201/90 av den 16 oktober 1990 om närmare bestämmelser för beskrivning och presentation av vin och druvmust, senast ändrad genom förordning (EG) nr 885/2001, kommissionens förordning (EEG) nr 3901/91 av den 18 december 1991 om vissa närmare bestämmelser om beskrivning och presentation av specialviner, kommissionens förordning (EG) nr 554/95 av den 13 mars 1995 om närmare bestämmelser om beskrivning och presentation av mousserande vin och mousserande vin med tillsatt koldioxid, ändrad genom förordning (EG) nr 1915/96 samt kommissionens förordning (EG) nr 881/98 av den 24 april 1998 om tillämpningsföreskrifter för skydd av de ytterligare benämningar som traditionellt används för vissa kvalitetsviner fso, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1608/2000.
(2) Vissa regler rörande märkning av livsmedel fastställs i rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym, senast ändrat genom direktiv 89/676/EEG, rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier, senast ändrat genom direktiv 92/11/EEG, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel, ändrat genom kommissionens direktiv 2001/101/EG. Dessa regler gäller också vinprodukter om inget annat uttryckligen anges i de nämnda direktiven.
(3) Denna förordningen bör ta hänsyn till den erfarenhet som vunnits genom tillämpningen av gällande lagstiftning i fråga om vinprodukter samt de regler som fastställs i ovannämnda direktiv. Dessa regler bör framför allt förenklas i så stor utsträckning som möjligt samt göras mer läsbara genom en harmonisering av bestämmelserna för olika produktgrupper, samtidigt som hänsyn tas till produkternas inbördes skillnader.
(4) Denna förordning bör respektera målen att skydda konsumenternas legitima intressen, att skydda producenternas legitima intressen, att se till att den inre marknaden fungerar väl och att främja utvecklingen av kvalitetsprodukter som fastställs i artikel 47.1 i förordning (EG) nr 1493/1999. De skall dessutom parallellt vara förenliga med kraven i artikel 77 i den nämnda förordningen så att målen enligt artiklarna 33 och 131 i fördraget beaktas på ett korrekt sätt och kraven enligt de internationella avtal som slutits i enlighet med artikel 300.2 i fördraget.
(5) Begreppet ”märkning” bör preciseras för att begränsa detta till aspekter av presentationen av vinprodukter som rör beskaffenhet, kvalitet och ursprung i fråga om själva produkterna.
(6) Det är i konsumenternas intresse lämpligt att på behållaren samla vissa obligatoriska uppgifter på så sätt att de faller inom samma synfält samt att fastställa toleransgränser för att ange den faktiska alkoholhalten och att ta hänsyn till produkternas särart.
(7) Befintliga regler för användning av koder i märkningen fyller sitt syfte och bör alltså fortsätta att gälla.
(8) Vissa vinprodukter är inte nödvändigtvis avsedda för direkt användning som livsmedel. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att undanta dessa produkter från märkningsreglerna, under förutsättning att det finns lämpliga kontrollmekanismer. Detsamma gäller för vissa kvalitetsviner framställda i specificerade områden (kvalitetsviner fso) som lagras på flaska.
(9) Vinprodukter som exporteras måste ibland uppfylla märkningskraven i tredje länder eller vara försedda med viss information riktad till konsumenterna i dessa tredje länder. Det är därför viktigt att medlemsstaterna kan tillåta att andra språk används för vissa uppgifter i märkningen.
(10) Genom förordning (EG) nr 1493/1999 harmoniseras märkningen för alla vinprodukter på grundval av en redan etablerad modell för mousserande viner samtidigt som tillåtelse ges att använda andra termer än de som uttryckligen anges i gemenskapslagstiftningen, på villkor att de är exakta. Det är alltså lämpligt att på samma sätt harmonisera tillämpningsbestämmelserna till den nämnda förordningen på grundval av den modell som tagits fram för mousserande viner samtidigt som det bör säkerställas att varje risk för att dessa andra termer sammanblandas med dem som omfattas av lagstiftningen undviks, och om tvivel uppstår att användningen av sådana termer villkoras av en skyldighet för aktörerna att bevisa att de är korrekta.
(11) Av hänsyn till rättssäkerheten är det lämpligt att behålla de befintliga definitionerna ”tappningsföretaget” och ”tappning” och att införa en definition av begreppet ”importören”.
(12) Användning av kapsyler som tillverkats av bly och som används som omslag omkring förslutningsanordningen på behållare som innehåller produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1493/1999 bör förbjudas, i första hand för att undanröja all risk för kontaminering, särskilt vid tillfällig kontakt med dessa produkter, samt i andra hand för att undvika risk för miljöförstöring på grund av avfall som innehåller bly från sådana kapsyler.
(13) I gemenskapen och i tredje länder är det sedan lång tid tillbaka tradition att använda vissa typer av flaskor för vissa produkter. Dessa flaskor kan få konsumenten att tänka på ett visst ursprung eller vissa egenskaper hos dessa produkter just därför att de har använts sedan lång tid. Dessa flaskor bör därför uteslutande användas för sådana viner.
(14) För att kunna spåra och kontrollera vinprodukter är det lämpligt att föreskriva att vissa uppgifter som ingår i märkningen även skall tas upp i register och följehandlingar som avses i kommissionens förordning (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som skall föras inom vinsektorn.
(15) Enligt förordning (EG) nr 1493/1999 är det nödvändigt att fastställa villkor för användning av vissa termer. För vissa av dessa termer krävs gemenskapsbestämmelser för att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Dessa regler bör i allmänhet grunda sig på redan befintliga bestämmelser. När det gäller andra termer är det lämpligt att varje medlemsstat fastställer regler som är förenliga med gemenskapsrätten som skall tillämpas på vin som produceras inom medlemsstaten, så att politiken för detta fastställs så nära producenten som möjligt. Det måste dock finnas garantier för att dessa regler präglas av öppenhet och insyn.
(16) När det gäller de obligatoriska uppgifterna om namn och firma för tappningsföretaget eller leverantören och de frivilliga uppgifterna om namn, adress och befattning för den eller de personer som deltagit i saluföringen, bör det, för att den inre marknaden skall kunna fungera väl och för att konsumenterna inte ska vilseledas, bli obligatoriskt att uppgifter om dessa personers verksamhet anges med termer som ”vinodlare”, ”skördat av”, ”handlare”, ”distribuerat av”, ”importör”, ”importerat av” eller andra liknade termer.
(17) Angivelser som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder för druvor regleras endast av rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 473/2002, som tillåter att de kan användas för alla typer av vinprodukter. Dessa angivelser omfattas därför inte av bestämmelserna i denna förordning om angivelser om hur produkten erhållits eller om framställningsmetod.
(18) Användning av och bestämmelserna om vissa benämningar (andra än ursprungsbeteckningar) som tjänar till att beskriva kvalitetsvinprodukter är en väletablerad praxis i gemenskapen. Dessa traditionella uttryck kan få konsumenterna att tänka på en produktions- eller lagringsmetod, en viss kvalitet, en färg eller en typ av vin eller kanske en historisk händelse som är förknippad med vinet. För att garantera lika konkurrensvillkor och för att undvika att konsumenterna vilseleds är det lämpligt att upprätta en gemensam ram för registrering och skydd av sådana traditionella uttryck.
(19) I syfte att skapa enkelhet och tydlighet är det lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt harmonisera märkningen av likörviner och pärlande viner på grundval av den metod som i förordning (EG) nr 1493/1999 fastställs för icke-mousserande viner, men med beaktande av produkternas inbördes skillnader. Metoden för märkning av andra vinprodukter bör harmoniseras på samma sätt, även om produkternas särart och marknadernas specifika karaktär kräver en större differentiering, särskilt när det gäller obligatoriska uppgifter.
(20) De regler som skall tillämpas för märkning av vinprodukter med ursprung i tredje land och som saluförs på gemenskapsmarknaden bör också så långt det är möjligt harmoniseras med den metod som införts för gemenskapens vinprodukter för att undvika att konsumenterna vilseleds samt att det skapas illojal konkurrens mellan producenterna. Det är emellertid lämpligt att ta hänsyn till skillnader när det gäller produktionsvillkoren och traditionerna i fråga om vinproduktionen samt lagstiftningen i olika tredje länder.
(21) Bestämmelserna i den här förordningen bör inte påverka tillämpningen av särskilda regler som kan förhandlas fram enligt avtal som ingås med tredje länder enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.
(22) Särskilda och närmare bestämmelser för märkning av mousserande viner har redan fastställts i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999. Vissa kompletterande tillämpningsföreskrifter bör emellertid fastställas.
(23) De regler som gäller för pärlande viner med tillsatt koldioxid bör så långt möjligt vara förenliga med de regler som fastställs i förordning (EG) nr 1493/1999 för mousserande viner med tillsatt koldioxid, under förutsättning att hänsyn tas till produkternas inbördes skillnader.
(24) Enligt artikel 80 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall åtgärder antas som kan underlätta övergången från den tidigare gällande vinlagstiftningen till den nämnda förordningen. För att inte onödigt belasta aktörerna bör bestämmelser antas som medger att saluföringen av produkter märkta i enlighet med gällande bestämmelser på området kan fortsätta utan avbrott, samt att etiketter märkta i enlighet med gällande bestämmelser kan användas under en övergångsperiod.
(25) Genom artikel 81 i förordning (EG) nr 1493/1999 upphävs gällande rådslagstiftning inom vinsektorn, inklusive lagstiftning som gäller de områden som omfattas av den här förordningen. För att skapa en mjuk övergång samt kontinuitet i fråga om de bestämmelser som skall tillämpas fram till dess att tillämpningsföreskrifterna fått sin slutliga form och antas, föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 1608/2000, senast ändrad genom förordning (EG) nr 699/2002, att vissa rådsbestämmelser som genom artikel 81 upphör att gälla skall fortsätta att gälla under en kort övergångsperiod. Genom denna förordning ändras gällande lagstiftning, och dessa ändringar innebär att medlemsstaterna måste anta en rad tillämpningsföreskrifter. I syfte att sätta en rimlig tidsfrist för antagandet av dessa åtgärder och för att aktörerna skall kunna anpassa sig till de nya reglerna, är det lämpligt att föreskriva att vissa av de rådsbestämmelser som tillämpas på detta område och som upphävs genom artikel 81 i förordning (EG) nr 1493/1999 fortsätter att gälla under ytterligare en kort övergångsperiod. Förordning (EG) nr 1608/2000 bör därför upphöra att gälla.
(26) De åtgärder som fastställs i den här förordningen bör endast gälla de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1493/1999, utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser i den nämnda förordningen som gäller andra produkter, särskilt artikel 52.2, 52.3 och 52.4, punkt C i bilaga VII och punkt I.3 i bilaga VIII.
(27) Förvaltningskommittén för vin har inte yttrat sig inom den tid som ordföranden bestämt.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Avdelning I Gemensamma regler
Artikel1¶Syfte
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter till de bestämmelser som finns i kapitel II i avdelning V och i bilagorna VII och VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 om beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter.
Artikel2¶Förtydliganden angående märkningen
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Benämningar, symboler eller märken skall inte anses utgöra en del av märkningen såsom denna definieras i inledningen till bilaga VII och i punkt A.2 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 om
a) de är fastställda i medlemsstaternas bestämmelser inom ramen för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG,
b) de gäller producenten, eller behållarens volym och anges direkt och outplånligt på behållaren,
c) de används för kontroll av tappningen; i detta sammanhang får medlemsstaterna föreskriva eller godkänna ett system för att ange tappningsdatum för vin och druvmust som tappats i den egna medlemsstaten,
d) de används för att identifiera produkten med hjälp av en sifferkod och/eller en maskinläsbar symbol,
e) de föreskrivs i medlemsstaternas bestämmelser i fråga om kvantitativ eller kvalitativ kontroll av produkter som omfattas av systematiska och officiella undersökningar,
f) de gäller priset på produkten i fråga,
g) de föreskrivs i medlemsstaternas skattebestämmelser,
h) de inte omfattas av punkterna a-g och inte har något samband med beskrivningen av den berörda produkten och inte regleras av någon bestämmelse i förordning (EG) nr 1493/1999 eller i den här förordningen.
Artikel3¶Presentation av obligatoriska angivelser
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 1991/2004 och förordning (EG) nr 1512/2005.
1. De obligatoriska uppgifter som avses i punkt A i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall anges inom samma synfält på behållaren och med bokstäver som är tydliga, läsbara, outplånliga och så stora att de därigenom kontrasterar mot den bakgrund på vilken de är tryckta och dessutom är tydligt urskiljbara från övriga skrivna uppgifter och tecken.
De obligatoriska uppgifterna om importören, partiets nummer samt de ingredienser som avses i artikel 6.3a i direktiv 2000/13/EG får emellertid anges utanför det synfält där övriga obligatoriska uppgifter anges.
2. Den uppgift om verklig alkoholhalt i volymprocent som avses i tredje strecksatsen i punkt A.1 i bilaga VII och i punkt B.1 d i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall anges som hel eller halv volymprocentandel. Utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,5 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställdes i analysen. För årgångsviner som lagrats på flaska i mer än tre år samt mousserande viner, mousserande viner med tillsatt koldioxid, pärlande viner, pärlande viner med tillsatt koldioxid, likörviner och viner framställda av övermogna druvor, och utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges emellertid avvika uppåt eller nedåt med högst 0,8 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställdes i analysen. Den siffra som uttrycker den verkliga alkoholhalten skall följas av ”vol. %” och får föregås av orden ”verklig alkoholhalt”, ”verklig alkohol” eller förkortningen ”alk.”.
Uppgiften om verklig alkoholhalt i volymprocent skall anges i märkningen med tecken som är minst 5 mm höga om den nominella volymen överstiger 100 cl, minst 3 mm höga om den är högst 100 cl men minst 20 cl, och minst 2 mm höga om den är högst 20 cl.
3. Om en eller flera av de ingredienser som anges i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG förekommer i en av de produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall de anges i märkningen och då föregås av ordet ”innehåller”. När det gäller sulfiter kan följande benämningar användas: ”sulfiter”, ”svaveltrioxid” eller ”svaveldioxid”.
Artikel4¶Användningen av koder i märkningen
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. De koder som avses i punkt E i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall fastställas av den medlemsstat inom vars territorium tappningsföretaget, leverantören och importören har sitt huvudkontor och de koder som avses i punkt D.4 och D.5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall fastställas av den medlemsstat inom vars territorium producenten eller aktören har sitt huvudkontor.
2. Hänvisningen till en medlemsstat i en kod enligt punkt 1 skall anges med postens landskod före de andra delarna av koden.
Artikel5¶Undantag
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. För vin som producerats inom det egna territoriet får medlemsstaterna medge undantag från de bestämmelser rörande märkningskravet som avses i punkt G.1 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 om det rör sig om
a) produkter som transporteras mellan två eller flera anläggningar som tillhör ett och samma företag och som ligger i samma administrativa enhet eller i angränsande administrativa enheter; dessa administrativa enheter får inte vara större än sådana regioner som motsvarar nivå III i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS III), med undantag av sådana öar vars administrativa enhet motsvarar nivå II i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS II),
b) högst 30 liter druvmust eller vin per parti som inte är avsett för försäljning,
c) kvantiteter druvmust och vin avsedda att konsumeras av producentens och hans anställdas familjer.
Den berörda medlemsstaten får dessutom medge enstaka undantag för vissa kvalitetsviner fso och mousserande kvalitetsviner fso som avses i artikel 29 i den här förordningen och som har lagrats på flaska under lång tid före försäljningen, under förutsättning att den har fastställt villkor för kontroll och förflyttning av dessa produkter.
Medlemsstaterna skall meddela kommissionen vilka villkor för kontroll och förflyttning de har fastställt.
2. Medlemsstaterna får genom undantag från punkt D.1 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 medge att angivelserna i märkningen, särskilt de obligatoriska angivelserna, upprepas på andra språk än gemenskapens officiella språk, om de berörda produkterna är avsedda för export och om lagstiftningen i det berörda tredjelandet kräver det.
Artikel6¶Gemensamma regler för alla uppgifter i märkningen
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Med tillämpning av punkt B.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får märkningen av de berörda produkterna kompletteras med andra uppgifter, under förutsättning att dessa inte kan vilseleda de personer till vilka informationen riktar sig, särskilt i fråga om de obligatoriska uppgifter som avses i punkt A.1 i den bilagan samt de frivilliga uppgifter som avses i punkt B.1 i samma bilaga.
2. För de produkter som avses i punkt B.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får de myndigheter som avses i artikel 72.1 i den nämnda förordningen, under förutsättning att respektive medlemsstats allmänna förfaranderegler följs, kräva att tappningsföretagen, leverantörerna eller importörerna kan styrka korrektheten hos de uppgifter som används för att ange art, identitet, kvalitet, sammansättning, ursprung eller härkomst för produkten i fråga eller för andra produkter som har använts i framställningen.
Om en sådan begäran kommer från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där vintappningsföretaget, leverantören eller importören är etablerad, skall denna myndighet kräva att detta styrks direkt av den berörda aktören.
Om en sådan begäran kommer från den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, skall denna myndighet i ett direkt samarbete ge den behöriga myndigheten i den medlemsstat där vintappningsföretaget, leverantören eller importören är etablerad alla upplysningar som behövs för att denna skall kunna begära de styrkande handlingarna i fråga; den myndighet som ursprungligen begärde detta skall informeras om ärendets gång.
Om de behöriga myndigheterna konstaterar att styrkande handlingar inte har lämnats in skall uppgifterna i fråga anses vara oförenliga med förordning (EG) nr 1493/1999 eller med den här förordningen.
Artikel7¶Definition av ”tappningsföretag”, ”tappning” och ”importör”
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Vid tillämpning av den här förordningen skall med
a) tappningsföretag avses den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning av sådana personer, som tappar eller låter tappa,
b) tappning avses att den berörda produkten i kommersiellt syfte tappas på behållare med en volym på högst 60 liter,
c) importör avses en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer som är etablerad i gemenskapen och som ansvarar för att icke-gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.8 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 övergår till fri omsättning.
Artikel8¶Förbud mot blykapsyler och blyfolie
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Förslutningar för produkter som avses i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 1493/1999 får inte vara försedda med blykapsyl eller blyfolie.
Artikel9¶Förbehåll beträffande vissa typer av flaskor
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Villkoren för användning av vissa typer av flaskor fastställs i bilaga I.
2. För att en flasktyp skall kunna ingå i förteckningen i bilaga I skall den uppfylla följande villkor:
a) den skall beständigt och traditionellt ha använts sedan 25 år tillbaka i vissa bestämda produktionsregioner eller produktionsområden i gemenskapen,
b) denna användning skall påminna om vissa vinegenskaper eller ett särskilt vinursprung,
c) den berörda flasktypen får inte användas för andra viner på gemenskapsmarknaden.
3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om
a) de faktorer som ligger till grund för ett godkännande av flasktyper,
b) egenskaperna hos de flasktyper som uppfyller villkoren i punkt 2 samt om de viner för vilka de förbehållits.
4. Trots vad som sägs i punkterna 1, 2 och 3 får vissa flasktyper som anges i bilaga I användas vid presentation av viner från tredje länder, under förutsättning att
a) dessa länder har lämnat in en motiverad ansökan till kommissionen, och
b) att villkor som anses likvärdiga med de villkor som föreskrivs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.
I bilaga I anges de tredje länder som berörs för varje typ av flaska samt bestämmelser om användningsvillkoren.
5. Vissa traditionella flasktyper som används i tredje länder som inte ingår i bilaga I, får under förutsättning av ömsesidighet, omfattas av det skydd som avses i den här artikeln, när de saluförs inom gemenskapen.
Genomförandet av första stycket skall ske genom avtal med berörda tredje länder, vilka skall slutas enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.
Artikel10¶Register, följedokument m.m.
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. För de produkter som anges i punkt A.1 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, med undantag av pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid, skall beteckningen i de register som hålls av de aktörer som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 884/2001, i register, i följedokument och andra i gemenskapslagstiftningen föreskrivna dokument och, om följedokument inte tagits fram, i handelsdokument, förutom de uppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 884/2001 innehålla de frivilliga uppgifter som avses i punkt B.1 och B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, förutsatt att de förekommer eller skall förekomma i märkningen.
2. För de produkter som anges i punkt A.1 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 samt för pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid skall beteckningen i de register som hålls av vinproducenter, i register, i följedokument och andra i gemenskapslagstiftningen föreskrivna dokument och, om följedokument inte tagits fram, i handelsdokument, förutom de uppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 884/2001, innehålla följande:
när det gäller de produkter som avses i punkt A.1 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999, den benämning som anger varubeteckning samt den benämning som rör den produkttyp som avses i punkt B.1 a och B.1 c i bilaga VIII till den nämnda förordningen, samt när det gäller pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid, den benämning som anger den varubeteckning som avses i punkt A.2 i bilaga VII till den nämnda förordningen,
när det gäller de produkter som avses i punkt A.1 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999, de frivilliga uppgifter som anges i punkt E i bilaga VIII till den nämnda förordningen, och när det gäller pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid, de frivilliga uppgifter som anges i punkterna B.1 och B.2 i bilaga VII till den nämnda förordningen, förutsatt att de förekommer eller skall förekomma i märkningen.
3. För de produkter som avses i avdelning II skall beteckningen i de register som hålls av aktörer som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 884/2001, i register, i följedokument och andra i gemenskapslagstiftningen föreskrivna dokument och, om ett följedokument inte tagits fram, i handelsdokumenten, förutom de uppgifter som föreskrivs i förordning (EG) nr 884/2001, innehålla de frivilliga uppgifter som avses i artikel 13.1 och i artikel 14.1 och 14.3 i den här förordningen, förutsatt att de förekommer eller skall förekomma i märkningen.
4. Beteckningen i register som hålls av andra personer än producenter skall innehålla minst de uppgifter som allt efter omständigheterna anges i punkterna 1, 2 eller 3. De frivilliga uppgifter som allt efter omständigheterna avses i punkterna 1, 2 eller 3, får i registren ersättas med numret på följedokumentet eller numret på de andra i gemenskapsbestämmelserna föreskrivna dokumenten, tillsammans med det datum då dokumenten upprättades.
5. Behållare för lagring av de produkter som avses i punkterna 1, 2 och 3 skall identifieras och behållarnas nominella volym skall anges.
Behållarna skall dessutom vara försedda med de uppgifter som medlemsstaterna föreskrivit för detta ändamål, och som skall göra det möjligt för kontrollorganet att identifiera behållarnas innehåll med hjälp av de register eller de dokument som används i stället för register.
För behållare med en volym på högst 600 liter som är fyllda med samma produkt och lagrade tillsammans i samma parti, får märkningen av behållarna emellertid ersättas med en märkning som omfattar hela partiet, under förutsättning att partiet hålls klart avskilt från andra partier.
Avdelning II Bestämmelser för druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust, ungt icke färdigjäst vin och vin av övermogna druvor
Artikel11¶Allmänna bestämmelser
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 1991/2004.
1. Om de produkter som avses i artikel 53.2 g i förordning (EG) nr 1493/1999 eller motsvarande produkter som framställts i tredjeland (nedan kallade avdelning II-produkter) förses med etiketter skall etiketterna vara förenliga med artiklarna 12, 13 och 14.
2. Artikel 3.1 och 3.3 skall i tillämpliga delar gälla för de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 12.
3. Punkt E i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 4 i den här förordningen skall i tillämpliga delar gälla för avdelning II-produkter.
Artikel12¶Obligatoriska uppgifter
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Etiketter på avdelning II-produkter skall innehålla uppgift om produktens varubeteckning, med användning av
a) den av definitionerna i förordning (EG) nr 1493/1999 som så exakt som möjligt beskriver produkten i fråga, eller
b) andra uppgifter än de som definieras i gemenskapsbestämmelserna och vars användning omfattas av lagstiftningen i medlemsstaten eller överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer, under förutsättning att de meddelas kommissionen som med alla lämpliga medel skall garantera att dessa åtgärder offentliggörs.
2. Etiketter på avdelning II-produkter skall innehålla uppgift om produktens nominella volym.
3. Etiketter på avdelning II-produkter skall innehålla uppgift om följande:
a) Tappningsföretagets namn eller firma och den kommun och medlemsstat där huvudkontoret ligger, när det gäller behållare med en nominell volym på högst 60 liter.
b) Avsändarens namn eller firma och den kommun och medlemsstat där huvudkontoret ligger, när det gäller övriga behållare.
c) Importören eller, när tappningen har skett i gemenskapen, tappningsföretaget, när det gäller importerade produkter.
I fråga om de uppgifter som avses i punkterna a, b och c skall bestämmelserna i artikel 15 gälla i tillämpliga delar för produkter som framställts i gemenskapen och bestämmelserna i artikel 34.1 a skall gälla i tillämpliga delar för produkter som framställts i tredje land.
4. När det gäller druvmust och koncentrerad druvmust skall etiketten innehålla en uppgift om densiteten.
När det gäller delvis jäst druvmust och ungt icke färdigjäst vin skall etiketten innehålla en uppgift om verklig och/eller total alkoholhalt i volymprocent, eller en av dessa två uppgifter.
När den totala alkoholhalten i volymprocent anges, särskilt för delvis jäst druvmust, får den inte över- eller understiga den i analysen fastställda halten med mer än 0,5 %.
Den siffra som anger den totala alkoholhalten skall följas av symbolen ”vol.%” och föregås av orden ”total alkoholhalt” eller ”total alkohol”. Siffran skall anges i märkningen med tecken av samma minimistorlek som föreskrivs för uppgiften om verklig alkoholhalt.
När det gäller vin av övermogna druvor skall etiketten innhålla en uppgift om den verkliga alkoholhalten. Den verkliga alkoholhalten i volymprocent skall anges som hel eller halv volymprocentandel. Den angivna alkoholhalten får inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,5 % från den alkoholhalt som fastställdes i analysen. Den siffra som motsvarar den verkliga alkoholhalten skall följas av symbolen ”vol.%” och får föregås av orden ”verklig alkoholhalt” eller ”verklig alkohol” eller förkortningen ”alk.”
Den verkliga alkoholhalten i volymprocent skall anges i märkningen med tecken som är minst 5 mm höga om den nominella volymen överstiger 100 cl, minst 3 mm höga om den är högst 100 cl men högre än 20 cl, och minst 2 mm höga om den är högst 20 cl.
5. Vid avsändning till en annan medlemsstat eller export av avdelning II-produkter som framställts i gemenskapen skall etiketten innehålla en uppgift om följande:
a) För druvmust som framställts av druvor som skördats och bearbetats i samma medlemsstat, namnet på denna medlemsstat.
b) För sådana viner som avses i den här artikeln, och som framställts av druvor som skördats i samma medlemsstat där framställningen skett, namnet på denna medlemsstat.
6. När det gäller avdelning II-produkter framställda i tredje länder skall etiketten innehålla en uppgift om namnet på det berörda tredje landet.
7. I fråga om avdelning-II-produkter som är resultatet av en blandning (coupage) av produkter med ursprung i flera medlemsstater skall uppgiften ”blandning framställd av produkter från olika länder i Europeiska gemenskapen” anges på etiketten.
I fråga om druvmust som inte har framställts i den medlemsstat där de använda druvorna skördats skall uppgiften ”druvmust framställd i … av druvor skördade i …” anges på etiketten.
När det gäller viner som inte har bearbetats till vin i den medlemsstat där de använda druvorna skördats, skall uppgiften ”vin framställt i … av druvor skördade i …” anges på etiketten.
8. Etiketterna på avdelning II-produkter skall innehålla en uppgift om partiets löpnummer, i enlighet med direktiv 89/396/EEG.
Artikel13¶Frivilliga uppgifter
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Märkningen av avdelning II-produkter får kompletteras med följande uppgifter:
a) Namn, adress och befattning i fråga om den eller de personer som deltagit i saluföringen; artikel 15 skall i tillämpliga delar gälla för de berörda produkterna.
b) Typ av produkt, enligt bestämmelserna i producentmedlemsstaten.
c) En viss färg, enligt bestämmelserna i producentmedlemsstaten; artikel 17 skall i tillämpliga delar gälla för de berörda produkterna.
2. För avdelning II-produkter får märkningen kompletteras med andra frivilliga uppgifter. Bestämmelserna i artikel 6 skall i tillämpliga delar gälla för dessa produkter.
Artikel14¶Bestämmelser om märkning med geografisk beteckning
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion eller vin av övermogna druvor framställt i gemenskapen får förses med en geografisk beteckning. I så fall skall varubeteckningen som avses i artikel 12.1 omfatta följande:
a) Uppgiften ”delvis jäst druvmust” eller, i förekommande fall, uppgiften ”vin av övermogna druvor”.
b) Namnet på den geografiska enheten.
c) En särskild traditionell benämning; om produktens varubeteckning ingår i en sådan benämning behöver den inte upprepas.
Medlemsstaterna skall fastställa de särskilda traditionella benämningar som avses i första stycket c för delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion eller vin av övermogna druvor som framställts på deras territorium.
Artikel 51 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i den här förordningen samt de bestämmelser i förordning (EG) nr 1493/1999 och i den här förordningen som avser skydd av namn på bordsviner med geografisk beteckning skall i tillämpliga delar gälla för delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion med geografisk beteckning samt för vin framställt av övermogna druvor med geografisk beteckning.
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 1. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
3. Märkningen av delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion med geografisk beteckning och vin framställt av övermogna druvor med geografisk beteckning som framställts i gemenskapen får kompletteras med följande uppgifter:
a) Årgång; bestämmelserna i artiklarna 18 och 20 skall gälla i tillämpliga delar.
b) Namnet på en eller flera druvsorter; bestämmelserna i artiklarna 19 och 20 skall gälla i tillämpliga delar.
c) En utmärkelse, medalj eller tävling; bestämmelserna i artikel 21 skall gälla i tillämpliga delar.
d) Angivelser om framställningssätt; bestämmelserna i artikel 22 skall gälla i tillämpliga delar.
e) Kompletterande traditionella benämningar; bestämmelserna i artiklarna 23 och 24 skall gälla i tillämpliga delar.
f) Namnet på ett företag; bestämmelserna i artikel 25 skall gälla i tillämpliga delar.
g) En uppgift om att vinet har tappats på vingården, har utförts av en sammanslutning av vinodlare, eller har skett på ett företag i produktionsområdet; bestämmelserna i artikel 26 skall gälla i tillämpliga delar.
Avdelning III Regler för bordsviner, bordsviner med geografisk beteckning och kvalitetsviner fso
Artikel15¶Uppgifter rörande namn, adress och befattning för den eller de personer som har deltagit i saluföringen
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. De obligatoriska uppgifter som avses i punkt A.3 a första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 och de frivilliga uppgifter som avses i punkt B. 1 a första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall åtföljas av uppgifter som ger en uppfattning om den verksamhet som bedrivs av vintappningsföretaget, avsändaren eller de personer som deltagit i saluföringen genom sådana uttryck som ”vinodlare”, ”skördat av”, ”vinhandlare”, ”distribuerat av”, ”importör”, ”importerat av” eller andra liknande uttryck.
Särskilt skall uppgiften om tappningsföretaget kompletteras med orden ”tappningsföretag” eller ”tappat av”.
Om det rör sig om kontraktstappning skall uppgiften om tappningsföretaget kompletteras med orden ”tappat för” eller, om det också finns uppgifter om namn, adress och befattning rörande den som tappat vinet för tredje mans räkning, med orden ”tappat på flaska för … av …”.
Om det är fråga om fyllning av andra behållare än flaskor skall andra och tredje styckena tillämpas. Dock skall orden ”fatfyllt av” eller ”fyllt av” respektive ”fyllt för” ersättas med orden ”tappningsföretag” respektive ”tappat för”.
De uppgifter som anges i andra, tredje och fjärde stycket behöver emellertid inte anges när någon av uppgifterna i artiklarna 26 och 33 anges.
Bestämmelserna i den här punkten skall tillämpas utan att det påverkar punkt 2.
Om tappningen eller avsändningen sker i en kommun annan än tappningsföretagets eller avsändarens eller en närliggande kommun, skall de uppgifter som avses i den här punkten åtföljas av uppgift om den kommun där detta arbete utförts, och om det utförts i en annan medlemsstat skall denna anges.
2. De uppgifter som avses i punkt 1 första stycket får inte omfatta uttryck som avser ett visst jordbruksföretag om inte den berörda produkten gjorts uteslutande på druvor som skördats på vingårdar som hör till jordbruksföretaget, eller till den person som betecknas genom ett av dessa uttryck, och vinframställningen har skett på detta jordbruksföretag.
Vid tillämpning av första stycket skall sådan tillsättning av koncentrerad druvmust eller renad koncentrerad druvmust som är avsedd att öka den naturliga alkoholhalten i den berörda produkten inte beaktas.
Medlemsstaterna skall fastställa vilka uppgifter som skall anges för vin som producerats i den egna medlemsstaten samt ange ramarna och villkoren för hur uppgifterna får användas.
Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av tredje stycket. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
3. De frivilliga uppgifter som avses i punkt 1 första stycket får endast användas med tillstånd av den eller de personer som berörs.
Om det enligt bestämmelserna i en medlemsstat är obligatoriskt att ange namn, adress och befattning i fråga om den som utfört kontraktstappning, skall första stycket inte tillämpas i fråga om denna angivelse.
4. Uppgiften om tappningsföretagets eller avsändarens medlemsstat skall anges i märkningen med bokstäver av samma typ och storlek som uppgifterna om namn, adress och befattning eller firma i fråga om berörda personer. Medlemsstaten skall anges
a) fullständigt efter uppgiften om kommunen eller kommundelen, eller
b) med postens landskod, vid behov tillsammans med postnummer för kommunen i fråga.
5. När det gäller ett bordsvin skall den kommun där den eller de personer som avses i punkt 1 första stycket har sitt huvudkontor anges i märkningen med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som de bokstäver som används för att ange uppgiften ”bordsvin”.
När det gäller ett bordsvin med geografisk beteckning skall den kommun där den eller de personer som avses i punkt 1 första stycket har sitt huvudkontor anges i märkningen med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som de bokstäver som används för att ange den geografiska beteckningen.
När det gäller ett kvalitetsvin fso skall den kommun där den eller de personer som avses i punkt 1 första stycket har sitt huvudkontor anges i märkningen med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som de bokstäver som används för att ange beteckningen för den bestämda regionen.
Bestämmelserna i denna punkt skall inte tillämpas om kommunen anges i kodform enligt punkt E i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999.
Artikel16¶Uppgift om produkttyp
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 2016/2006.
1. Vid tillämpning av punkt B.1 a andra strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får i märkningen av bordsviner, bordsviner med geografisk beteckning, kvalitetsviner fso, med undantag av kvalitetslikörviner fso och pärlande kvalitetsviner fso, för vilka artikel 39.1 b skall tillämpas, uttrycken
a) ”сухо”, ”seco”, ”suché”, ”tør”, ”trocken”, ”kuiv”, ”ξηρός”, ”dry”, ”sec”, ”secco”, ”asciutto”, ”sausais”, ”sausas”, ”száraz”, ”droog”, ”wytrawne”, ”seco”, ”sec”, ”suho”, ”kuiva” eller ”torrt” endast anges om vinet i fråga har en reststockerhalt på
i) 4 gram per liter, eller
ii) högst 9 gram per liter, om den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter inte understiger restsockerhalten med mer än 2 gram per liter,
b) ”полусухо””semiseco”, ”polosuché”, ”halvtør”, ”halbtrocken”, ”poolkuiv”, ”ημίξηρος”, ”medium dry”, ”demi-sec”, ”abboccato”, ”pussausais”, ”pusiau sausas”, ”félszáraz”, ”halfdroog”, ”półwytrawne”, ”meio seco”, ”adamado”, ”demisec”, ”polsuho”, ”puolikuiva” eller ”halvtorrt” endast anges om vinet i fråga har en restsockerhalt som är högre än vad som anges under a och högst uppgår till
i) 12 gram per liter, eller
ii) 18 gram per liter, om den lägsta totala syrahalten har fastställts av medlemsstaterna i enlighet med punkt 2,
c) ”полусладко””semidulce”, ”polosladké”, ”halvsød”, ”lieblich”, ”poolmagus”, ”ημίγλυκος”, ”medium”, ”medium sweet”, ”moelleux”, ”amabile”, ”pussaldais”, ”pusiau saldus”, ”félédes”, ”halfzoet”, ”półsłodkie”, ”meio doce”, ”demidulce”, ”polsladko”, ”puolimakea” eller ”halvsött” endast anges om vinet i fråga har en restsockerhalt som är högre än vad som anges under b och högst uppgår till 45 gram per liter,
d) ”сладко””dulce”, ”sladké”, ”sød”, ”süss”, ”magus”, ”γλυκός”, ”sweet”, ”doux”, ”dolce”, ”saldais”, ”saldus”, ”édes”, ”ħelu”, ”zoet”, ”słodkie”, ”doce”, ”dulce”, ”sladko”, ”makea” eller ”sött” endast anges om vinet i fråga har en restsockerhalt på minst 45 gram per liter.
2. Medlemsstaterna får för användningen av
a) de termer som anges i punkt 1 a och 1 b, för vissa viner som framställts i den egna medlemsstaten, föreskriva att en lägsta total syrahalt skall läggas till som analyskriterium,
b) de termer som anges i punkt 1 d i fråga om vissa kvalitetsviner fso som framställts i den egna medlemsstaten föreskriva en lägsta restsockerhalt på minst 35 gram per liter.
3. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 2. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel17¶Uppgift om särskild färg
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
När medlemsstaterna, med tillämpning av punkt B.1 a tredje strecksatsen i bilaga VII förordning (EG) nr 1493/1999, fastställer vilka uppgifter som får anges om särskild färg hos bordsviner, bordsviner med geografisk beteckning och kvalitetsviner fso för viner som produceras i den egna medlemsstaten, skall de ange ramarna och villkoren för hur dessa uppgifter får användas och de skall underrätta kommissionen om åtgärderna i fråga. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Avdelning IV Regler för bordsviner med geografisk beteckning och kvalitetsviner fso
Kapitel I Gemensamma regler
Artikel18¶Uppgift om årgång
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Årgången som avses i punkt B.1 b första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får anges i märkningen av bordsviner med geografisk beteckning och kvalitetsviner fso, under förutsättning att, efter avdrag av den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, 85 % av de druvor som använts för att framställa vinet i fråga skördats det aktuella året.
För viner som traditionellt framställs av druvor som skördas på vintern skall det år då det innevarande vinåret inleddes anges, i stället för årgången.
Artikel19¶Uppgift om druvsorter
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 1512/2005.
1. Namnet på olika druvsorter som används för framställning av bordsviner med geografisk beteckning eller kvalitetsviner fso, eller synonymer för dessa, får anges i märkningen av de berörda vinerna, under förutsättning att
a) dessa sorter och deras eventuella synonymer finns med i den klassificering av druvsorter som gjorts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 19 i förordning (EG) nr 1493/1999,
b) medlemsstaterna, i enlighet med punkt B.1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 andra stycket i den här förordningen, har föreskrivit dessa sorter för vinerna i fråga,
c) namnet på en sort eller någon av dess synonymer inte omfattar en geografisk beteckning som används för att ange ett kvalitetsvin fso eller ett bordsvin eller ett vin som importerats och som finns med i förteckningen över avtal som slutits mellan tredje länder och gemenskapen, och när det åtföljs av en annan geografisk angivelse, förekommer i märkningen utan denna geografiska angivelse,
d) produkten i fråga, efter avdrag för den kvantitet av produkterna som eventuellt använts för sötning, till minst 85 % är framställd av den druvsort eller synonym till denna som anges, om endast ett namn anges. Denna sort skall vara avgörande för det berörda vinets karaktär; om en produkt framställts uteslutande av den sort som anges skall det emellertid vara tillåtet att, också när det gäller den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, med undantag för rektifierad koncentrerad must, ange att produkten framställts enbart av den berörda sorten,
e) om namnet på två eller tre druvsorter eller synonymer till dessa används, den berörda produkten till minst 100 % är framställd av de angivna druvsorterna, efter avdrag för den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning; i detta fall skall sorterna anges i fallande ordning i förhållande till den proportion i vilken de ingår i produkten, och med bokstäver av samma storlek,
f) om fler än tre druvsorter eller synonymer till dessa används, sorterna eller synonymerna anges utanför det synfält där de obligatoriska uppgifter som avses i artikel 3.1 förekommer; de skall anges med tecken vars storlek inte får överskrida 3 mm.
2. Genom undantag från punkt 1 c
a) får ett namn på en druvsort eller någon av dess synonymer som omfattar en geografisk beteckning förekomma i märkningen av ett vin som benämns med denna geografiska beteckning
b) får namnen på druvsorterna och synonymerna till dessa som anges i bilaga II användas enligt de nationella villkor eller villkor i gemenskapen som gäller den dag då den här förordningen träder i kraft.
3. Medlemsstaterna skall före den 1 oktober 2002 underrätta kommissionen om de åtgärder som avses i punkt 2 b. Kommissionen skall med alla lämpliga medel se till att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel20¶Förtydliganden när det gäller 85-procentregeln
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Artikel 18 och artikel 19.1 d får tillämpas samtidigt, om, efter avdrag för den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, minst 85 % av de viner som omfattas av dessa bestämmelser och som är resultatet av en blandning har framställts av den druvsort och under det skördeår som anges i beteckningen av vinet i fråga.
Artikel21¶Utmärkelser och medaljer
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Vid tillämpningen av punkt B.1 b tredje strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får utmärkelser eller medaljer anges i märkningen av bordsviner med geografisk beteckning eller kvalitetsviner fso, under förutsättning att de har lämnats för det aktuella partiet premierade viner i tävlingar som godkänts i medlemsstaterna eller i tredje länder och enligt objektiva förfaranden som utesluter all diskriminering. Medlemsstaterna och tredje länder skall skicka en förteckning över godkända tävlingar till kommissionen. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa förteckningar offentliggörs.
Artikel22¶Uppgifter om hur produkten framställts eller om produktionsmetod
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 1951/2006.
1. När medlemsstaterna, med tillämpning av punkt B.1 b fjärde strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, fastställer vilka uppgifter som, för vin som framställts i den egna medlemsstaten, skall anges om hur bordsviner med geografisk beteckning eller kvalitetsviner fso har erhållits eller om framställningsmetoden för dessa skall de ange ramarna och villkoren för hur dessa uppgifter får användas.
De uppgifter som avses i första stycket skall inte omfatta angivelser som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder för druvor som regleras av förordning (EEG) nr 2092/91.
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 1. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
3. För beteckning av ett vin som jäst, framställts eller lagrats i en behållare av trä får endast de uppgifter som anges i bilaga X användas. För sådana viner får medlemsstaterna emellertid tillåta andra uppgifter som motsvarar de uppgifter som fastställs i bilaga X, varvid punkterna 1 och 2 skall gälla i tillämpliga delar.
En av de uppgifter som avses i första stycket får användas om vinet har lagrats i en behållare av trä i enlighet med gällande nationella bestämmelser, även om lagringen fortsätter i en annan typ av behållare. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit vid tillämpningen av denna punkt.
För beteckning av ett vin som har framställts med hjälp av bitar av ek, även i kombination med användning av behållare (en eller flera) av trä, får de uppgifter som avses i första stycket inte användas.
Artikel23¶Uppgiften ”kompletterande traditionella benämningar”
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Vid tillämpning av punkt B.1 b femte strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 avses med ”kompletterande traditionella begrepp” en term som i producentmedlemsstaterna traditionellt används för att beteckna de viner som avses i den här avdelningen, som avser en produktions-, framställnings-, eller lagringsmetod, kvalitet, färg eller typ av plats, eller en historisk händelse som är förknippad med vinet i fråga, och som enligt respektive producentmedlemsstats lagstiftning får användas för att beteckna viner som producerats i den egna medlemsstaten.
Artikel24¶Skydd av traditionella benämningar
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 316/2004 och förordning (EG) nr 1429/2004.
1. Vid tillämpningen av denna artikel avses med ”traditionell benämning” kompletterande traditionella benämningar enligt artikel 23, uttryck enligt artikel 28 samt specifika traditionella benämningar enligt artikel 14.1 första stycket c, artikel 29 och artikel 38.3.
2. De traditionella benämningar som anges i bilaga III skall vara förbehållna de viner till vilka de är knutna och de skall vara skyddade mot
a) alla former av obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när den skyddade benämningen åtföljs av uttryck som art, typ, metod, kopia, märke eller liknande uttryck,
b) alla former av annan otillbörlig, osann eller vilseledande uppgift om vinets beskaffenhet eller väsentliga egenskaper som kan förekomma på produktens inre eller yttre förpackning, i reklammaterial eller i andra handlingar om produkten i fråga,
c) alla former av annan användning som är ägnad att vilseleda allmänheten, särskilt sådan som antyder att vinet har en traditionell skyddad benämning.
3. I beteckningen av ett vin får ett varumärke med de traditionella benämningar som återfinns i bilaga III endast användas i märkningen om vinet har rätt till en sådan beteckning.
Första stycket skall emellertid inte gälla varumärken som i god tro lagligen har registrerats i gemenskapen, eller för vilka denna rätt lagligen har förvärvats i gemenskapen genom användning i god tro, före den dag då den här förordningen offentliggörs (eller om det rör sig om en traditionell benämning som lagts till i bilaga III efter det att den här förordningen trätt i kraft, före dagen för detta tillägg), och som faktiskt och lagligen har använts i god tro efter registreringen eller efter förvärvet av denna rätt. Det här stycket skall endast tillämpas i den medlemsstat där varumärket i fråga har registrerats eller där rätten har förvärvats genom denna användning.
Den här punkten skall inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i punkt F i bilaga VII och punkt H i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999.
4. Om en traditionell benämning som anges i bilaga III till den här förordningen också omfattas av någon av de kategorier uppgifter som avses i punkt A och i punkterna B.1 och B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, skall den här artikeln tillämpas på denna traditionella benämning i stället för övriga bestämmelser i avdelning IV eller avdelning V.
Skyddet av en traditionell benämning skall bara gälla det eller de språk på vilket den anges i bilaga III.
Varje traditionell benämning som anges i bilaga III skall vara knuten till en eller flera vinkategorier. Dessa kategorier är:
a) Kvalitetslikörviner fso från specificerade områden och likörviner med geografisk beteckning; i detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av likörviner.
b) Mousserande kvalitetsviner fso från specificerade områden (inklusive mousserande kvalitetsviner av aromatisk typ); i detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av mousserande viner och mousserande viner med tillsatt koldioxid.
c) Pärlande kvalitetsviner fso från specificerade områden och pärlande viner med geografisk beteckning. I detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid.
d) Andra kvalitetsviner fso från specificerade områden än de som avses i punkterna a, b och c samt bordsviner med geografisk beteckning; i detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av andra viner än likörviner, mousserande viner, mousserande viner med tillsatt koldioxid, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid.
e) Delvis jäst druvmust med geografisk beteckning, avsedd för direkt konsumtion; i detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av delvis jäst druvmust.
f) Viner framställda av övermogna druvor, med geografisk beteckning; i detta fall skall skydd av traditionell benämning endast gälla i fråga om beteckning av viner framställda av övermogna druvor.
5. För att kunna tas med i bilaga III skall en traditionell benämning
a) i sig själva vara specifik och vara precist angiven i medlemsstatens lagstiftning,
b) vara tillräckligt särskiljande eller vara allmänt erkänd på gemenskapens marknad,
c) traditionellt ha använts i minst tio år i den berörda medlemsstaten,
d) vara knuten till ett eller flera viner eller typer av viner från gemenskapen.
En traditionell benämning skall anses vara traditionell inom det officiella språket i en medlemsstat om den inom det officiella språket och i en angiven gränsregion i grannmedlemsstaten eller grannmedlemsstaterna har använts för viner som framställs under samma villkor, under förutsättning att en sådan benämning uppfyller kriterierna i punkterna a–d i en av dessa medlemsstater och att båda medlemsstaterna är överens om att definiera, använda och skydda en sådan benämning.
6. För att tas med i del B i bilaga III skall de traditionella benämningarna uppfylla villkoren i punkt 5, vara knutna till ett vin med geografisk beteckning samt markera att vinet kommer från den region eller ort i gemenskapen som berörs, förutsatt att kvalitet, anseende eller andra bestämda kännetecken hos vinet som uttrycks genom den traditionella benämningen i fråga i huvudsak kan tillskrivas detta geografiska ursprung.
7. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de
a) faktorer som ligger till grund för ett godkännande av traditionella benämningar,
b) traditionella benämningar för vin som är tillåtna enligt deras lagstiftning och som uppfyller ovan nämnda villkor, samt om de viner för vilka dessa benämningar är förbehållna,
c) traditionella benämningar som eventuellt upphör att vara skyddade i respektive ursprungsland.
8. Trots punkterna 1-7 får vissa av de traditionella benämningarna som återges i del A i bilaga III användas i märkningen av viner med geografisk beteckning och med ursprung i tredje länder, varvid språket i det tredje land som är ursprungsland skall användas eller ett annat språk som traditionellt används för dessa benämningar, under förutsättning att
a) dessa länder har lämnat in en motiverad begäran till kommissionen och dessutom översänt de lagtexter som rör dessa benämningar,
b) villkoren i punkterna 5 och 9 är uppfyllda,
c) de föreskrifter som fastställts av tredje länderna är så utformade att konsumenten inte kan vilseledas med hänsyn till den berörda benämningen.
För varje traditionell benämning skall berört tredje land anges i del A i bilaga III.
9. Med tillämpning av punkt D.1 sjätte stycket i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 och punkt 8 i denna artikel får användning av ett annat språk än det officiella språket betraktas som traditionellt när det gäller en traditionell benämning om användning av detta språk är föreskrivet i landets lagstiftning och om detta språk utan avbrott använts i denna traditionella benämning sedan minst 25 år.
10. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka tillämpningen av artiklarna 28 och 29.
Artikel25¶Företagets namn
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Ett namn på ett företag får, med tillämpning av punkt B.1 b sjätte strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, endast anges om detta företag har deltagit i handelskedjan och om företaget lämnat sitt samtycke.
Om detta företag är ett vinproducerande företag där vinet framställts, får namnet på detta företag endast användas om vinet i fråga framställts uteslutande av druvor som skördats från vinstockar som hör till det företaget och vinframställningen utförts på företaget.
Medlemsstaterna skall fastställa villkoren för hur dessa namn får användas för vin som producerats i den egna medlemsstaten.
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 1. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel26¶Uppgifter om tappningen
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Medlemsstaterna skall, med tillämpning av punkt B.1 b sjunde strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, fastställa vilka uppgifter som skall lämnas för viner som producerats i den egna medlemsstaten, för att ange att tappningen av bordsvin med geografisk beteckning eller kvalitetsvin fso har
a) skett på vinföretaget, eller
b) utförts av en sammanslutning av vinodlare, eller
c) skett på ett företag beläget i produktionsområdet eller, när det gäller kvalitetsviner fso som avses i punkt D.3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1493/1999, i företagets omedelbara närhet.
Medlemsstaterna skall ange ramarna och villkoren för hur dessa uppgifter får användas.
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 1. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel27¶Kompletterande bestämmelser för de vinproducerande medlemsstaterna
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Gemenskapsbestämmelserna i denna avdelning när det gäller vissa frivilliga uppgifter skall inte hindra de vinproducerande medlemsstaterna från att i enlighet med punkt B.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 göra dessa uppgifter obligatoriska, förbjuda dem eller begränsa deras användning för vin som producerats inom deras territorier. Genom att begränsa användningen av dessa frivilliga uppgifter får medlemsstaterna införa strängare villkor än de som föreskrivs i den här avdelningen.
Kapitel II Särskilda regler för bordsvin med geografisk beteckning
Artikel28¶Användning av geografiska beteckningar
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 1512/2005, förordning (EG) nr 1429/2004, förordning (EG) nr 382/2007, förordning (EG) nr 1471/2007 och förordning (EG) nr 316/2004.
I fråga om bordsviner som betecknas som
”Landwein”, i fråga om bordsviner med ursprung i Tyskland, Österrike och, för Italien, i provinsen Bolzano,
”vin de pays”, i fråga om bordsviner med ursprung i Frankrike, Luxemburg och, för Italien, i regionen Val d'Aosta,
”indicazione geografica tipica” eller ”IGT” för bordsviner med ursprung i Italien,
”vino de la tierra” för bordsviner med ursprung i Spanien,
”ονομασία κατά παράδοση” (appellation traditionnelle) eller ”τοπικός οίνος” (vin de pays) för bordsviner med ursprung i Grekland,
”vinho regional” för bordsviner med ursprung i Portugal,
”regional wine” för bordsviner med ursprung i Förenade kungariket,
”landwijn” för bordsviner med ursprung i Nederländerna,
”zemské víno” i fråga om bordsviner med ursprung i Tjeckien,
”Τοπικός Οίνος” eller ”(Regional Wine)” i fråga om bordsviner med ursprung i Cypern,
”tájbor” i fråga om bordsviner med ursprung i Ungern,
”Inbid ta lokalita tradizzjonali (”I.L.T.”)” i fråga om bordsviner med ursprung i Malta,
”deželno vino s priznano geografsko oznako” eller ”deželno vino PGO” i fråga om bordsviner med ursprung i Slovenien,
”регионално вино” i fråga om bordsviner med ursprung i Bulgarien,
”Vin cu indicație geografică” i fråga om bordsviner med ursprung i Rumänien,
”regional vin” för bordsviner med ursprung i Danmark,
skall varje producerande medlemsstat i enlighet med punkt A.2 b tredje strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 meddela kommissionen följande:
a) En förteckning över namnen på sådana geografiska enheter som är mindre än medlemsstaten och som anges i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 samt som får användas, samt de bestämmelser som reglerar användningen av ovannämnda beteckningar och namn.
b) De senare ändringar som görs i den förteckning och de bestämmelser som avses i punkt a.
De nationella regler om användningen av de benämningar som anges i första stycket skall innehålla bestämmelser om att dessa benämningar är knutna till användningen av en beteckning för ett visst geografiskt område som är mindre än medlemsstaten och förbehållna bordsviner som uppfyller vissa produktionskrav, särskilt vad beträffar druvsorter, lägsta naturliga alkoholhalt i volymprocent, samt en bedömning eller angivelse av organoleptiska egenskaper.
De regler om användning som avses i andra stycket får tillåta att benämningen ”ονομασία κατά παράδοση” (traditionell beteckning) när den kompletterar benämningen eller ”τοπικός οίνος” (vin de pays) när de kompletterar benämningen ”Ρετσινα” (”retsina”) inte nödvändigtvis måste vara knuten till användningen av en viss geografisk beteckning.
Producentmedlemsstaterna får anta strängare regler för användningen av dessa benämningar för vin som produceras i den egna medlemsstaten.
Kommissionen skall se till att namnen på de geografiska enheter som den har underrättats om i enlighet med första stycket offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien.
Kapitel III Särskilda regler för kvalitetsviner fso
Artikel29¶Särskilda traditionella benämningar
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 1471/2007, förordning (EG) nr 316/2004, förordning (EG) nr 1429/2004 och förordning (EG) nr 382/2007.
1. Utan att det påverkar de kompletterande benämningar som är tillåtna i nationella lagstiftningar, och under förutsättning att den nationella lagstiftningen och gemenskapens lagstiftning om de berörda vinerna efterlevs, skall de särskilda traditionella benämningar som avses i punkt A.2 c fjärde understrecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 vara följande:
a) För Belgien:
”gecontroleerde oorsprongsbenaming”.
”appellation d'origine contrôlée”.
b) För Tyskland: Följande benämningar, tillsammans med uppgifter om varifrån vinet kommer:
”Qualitätswein”,
”Prädikatswein”, tillsammans med benämningarna ”Kabinett”, ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein”,
”Qualitätswein mit Prädikat”, tillsammans med benämningarna ”Kabinett”, ”Spätlese”, ”Auslese”, ”Beerenauslese”, ”Trockenbeerenauslese” eller ”Eiswein” till 1 augusti 2009.
c) För Grekland: Om namnet på en vingård, en druvsort eller ett varumärke finns med i en märkning skall namnet på det specificerade området upprepas mellan orden ”Ονομασία προελεύσεως” och ”ελεγχόμενη” eller mellan orden ”Ονομασία προελεύσεως” och ”ανωτέρας ποιότητος”, varvid allt skall anges med bokstäver av samma typ, storlek och färg.
”Ονομασία προελεύσεως ελεγχόμενη” (”ΟΠΕ”) (appellation d'origine contrôlée).
”Ονομασία προελεύσεως ανωτέρας ποιότητος” (”ΟΠΑΠ”) (appellation d'origine de qualité supérieure).
”Οίνος γλυκός φυσικός” (vin doux naturel).
”Οίνος φυσικώς γλυκύς” (vin naturellement doux).
d) För Spanien: Dessa benämningar skall anges på etiketten direkt under namnet på det specificerade området.
”Denominación de origen”, ”Denominación de origen calificada”, ”D.O.”, ”D.O.Ca”, ”vino de calidad con indicación geográfica”, ”vino de pago” och ”vino de pago calificado”.
”vino generoso”, ”vino generoso de licor”, ”vino dulce natural”.
e) För Frankrike: Om namnet på en vingård, en druvsort eller ett varumärke finns med i en märkning skall namnet på det specificerade området upprepas mellan orden ”appellation” och ”contrôlée”, varvid allt skall anges med bokstäver av samma typ, storlek och färg, Dessa beteckningar får inte anges med förkortningar, om de inte åtföljs av en logotyp som Frankrike fastställt för var och en av dessa kategorier.
”appellation d'origine contrôlée”, ”appellation contrôlée”.
”Appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure”, ”vin doux naturel”.
f) För Italien: Beteckningen ”Kontrollierte Ursprungsbezeichnung” får anges i märkningen av D.O.C. framställda i provinsen Bolzano, liksom beteckningen ”Kontrollierte und garantierte Ursprungsbezeichnung” för D.O.C.G. framställda i provinsen Bolzano.
”Denominazione di origine controllata”, ”Denominazione di origine controllata e garantita”, ”vino dolce naturale”, ”D.O.C.” och ”D.O.C.G.”.
g) För Luxemburg: Orden ”Marque nationale” får anges på en kompletterande etikett.
”Marque nationale” kompletterat med orden ”Appellation contrôlée” eller ”Appellation d'origine contrôlée”, tillsammans med namnet på det specificerade området ”Moselle luxembourgeoise”, ”A.O.C.”.
”vendange tardive”, ”vin de paille” och ”vin de glace” tillsammans med namnet på det specificerade området ”Moselle luxembourgeoise - Appellation contrôlée”.
h) För Österrike: Följande benämningar, tillsammans med uppgifter om varifrån vinet kommer:
”Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer”.
”Qualitätswein”.
”Kabinett” eller ”Kabinettwein”.
”Qualitätswein besonderer Reife und Leseart” eller ”Prädikatswein”.
”Spätlese” eller ”Spätlesewein”.
”Auslese” eller ”Auslesewein”.
”Beerenauslese” eller ”Beerenauslesewein”.
”Ausbruch” eller ”Ausbruchwein”.
”Trockenbeerenauslese” eller ”Trockenbeerenauslesewein”.
”Eiswein”.
”Strohwein”.
”Schilfwein”.
”Districtus Austriae Controllatus” eller ”DAC”.
i) För Portugal: Benämningen ”regiao demarcada” får användas tillsammans med benämningen ”denominação de origem controlada”.
”Denominação de origem”, ”Denominação de origem controlada”, ”Indicação de proveniência regulamentada”, ”vinho generoso”, ”vinho dolce natural”, ”D.O.”, ”D.O.C.” och ”I.P.R.”.
j) För Förenade kungariket:
”English vineyard quality wine psr” eller ”Welsh vineyard quality wine psr”.
k) För Tjeckien:
”jakostní víno”, ”jakostní víno odrůdové”, ”jakostní víno známkové”.
”jakostní víno s přívlastkem” eller ”víno s přívlastkem”, tillsammans med någon av följande uppgifter: ”kabinetní víno”, ”pozdní sběr”, ”výběr z hroznů”, ”výběr z bobulí”, ”výběr z cibéb”, ”ledové víno”, ”slámové víno”.
”jakostní likérové víno”.
”jakostní perlivé víno”.
”víno originální certifikace”, ”V.O.C.”, ”VOC”.
l) För Cypern:
”ΟΕΟΠ” (”Οίνος Ελεγχόμενης Ονομασίας Προέλευσης”).
”οίνος γλυκύς φυσικός”.
m) För Ungern:
”minőségi bor”.
”különleges minőségű bor”.
”fordítás”.
”máslás”.
”szamorodni”.
”aszú … puttonyos”, kompletterat med siffrorna 3–6.
”aszúeszencia”.
”eszencia”.
”védett eredetű bor”.
n) För Malta:
”Denominazzjoni ta’ Oriġini Kontrollata (”D.O.K.”)”.
o) För Slovenien:
”kakovostno vino z zaščitenim geografskim poreklom” eller ”kakovostno vino ZGP”; dessa benämningar får åtföljas av ”mlado vino”,
”vino s priznanim tradicionalnim poimenovanjem”, ”vino PTP” eller ”renome”,
”vrhunsko vino z zaščitenim geografskim poreklom”, ”vrhunsko vino ZGP” eller ”eminentno”; denna benämning får åtföljas av ”pozna trgatev”, ”izbor”, ”jagodni izbor”, ”suhi jagodni izbor”, ”ledeno vino”, ”vino iz sušenega grozdja”, ”arhivsko vino”, ”arhiva”, ”starano vino” eller ”slamno vino”.
p) För Slovakien:
Följande benämningar, tillsammans med uppgifter om varifrån vinet kommer:
”akostné víno”,
”akostné víno s prívlastkom” plus ”kabinetné”, ”neskorý zber”, ”výber z hrozna”, ”bobuľový výber”, ”hrozienkový výber”, ”cibébový výber”, ”slamové víno”, ”ľadový zber”,
liksom följande uttryck:
”esencia”,
”forditáš”,
”mášláš”,
”samorodné”,
”výberová esencia”,
”výber … putňový”, kompletterat med siffrorna 3–6.
q) För Bulgarien:
”Гарантирано наименование за произход” eller ”ГНП”,
”Гарантирано и контролирано наименование за произход” eller ”ГКНП”,
”Благородно сладко вино” eller ”БСВ”;
r) För Rumänien:
”Vin cu denumire de origine controlată – D.O.C.”, åtföljt av:
”Cules la maturitate deplină – C.M.D.”,
”Cules târziu – C.T.”,
”Cules la înnobilarea boabelor – C.I.B.”
2. De särskilda traditionella benämningar som avses i punkt D.2 c andra strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 och som skall användas som varubeteckningar för mousserande kvalitetsviner fso är följande:
a) För Tyskland:
”Qualitätsschaumwein garantierten Ursprungs”.
b) För Grekland: Om namnet på en vingård, en druvsort eller ett varumärke finns med i märkningen, skall namnet på det specificerade området upprepas mellan orden ”Ονομασία προελεύσεως” och ”ελεγχόμενη” eller mellan orden ”Ονομασία προελεύσεως” och ”ανωτέρας ποιότητος”, varvid allt skall anges med bokstäver av samma typ, storlek och färg.
”Ονομασία προελεύσεως ελεγχόμενη” (”ΟΠΕ”) (appellation d'origine contrôlée).
”Ονομασία προελευσεως ανωτέρας ποιότητος” (”ΟΠΑΠ”) (appellation d'origine de qualité supérieure).
c) För Spanien: Dessa benämningar skall anges på etiketten omedelbart under namnet på det specificerade området.
”Dénominación de origen” och ”Denominación de origen calificada”, ”D.O.”, ”D.O.Ca”, ”vino de calidad con indicación geográfica”, ”vino de pago” och ”vino de pago calificado”.
d) För Frankrike: Om namnet på en vingård, en druvsort eller ett varumärke finns med i en märkning där beteckningen ”appellation contrôlée” förekommer, skall namnet på det specificerade området upprepas mellan orden ”appellation” och ”contrôlée”, varvid allt skall anges med bokstäver av samma typ, storlek och färg, Dessa beteckningar får inte anges med förkortningar, om de inte åtföljs av en logotyp som Frankrike fastställt för var och en av dessa kategorier.
”appellation d'origine contrôlée”.
”appellation contrôlée”.
”appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure”.
e) För Italien: Beteckningen ”Kontrollierte Ursprungsbezeichnung” får anges i märkningen av D.O.C. framställda i provinsen Bolzano, liksom beteckningen ”Kontrollierte und garantierte Ursprungsbezeichnung” för D.O.C.G. framställda i provinsen Bolzano.
”Denominazione di origine controllata” och ”Denominazione di origine controllata e garantita”, ”D.O.C.” och ”D.O.C.G.”.
f) För Luxemburg: Orden ”Marque nationale” får anges på en kompletterande etikett.
”Marque nationale” kompletterat med orden ”Appellation contrôlée” eller ”Appellation d'origine controlée” tillsammans med namnet på det specificerade området ”Moselle luxembourgeoise”, och ”A.O.”.
g) För Portugal:
”Denominação de origem”, ”Denominação de origem controlada” och ”Indicação de proveniência regulamentada”, ”D.O.”, ”D.O.C.” och ”I.P.R.”.
h) För Tjeckien:
”jakostní šumivé víno stanovené oblasti”.
”aromatické jakostní šumivé víno stanovené oblasti”/”aromatický sekt s.o.”.
i) För Malta:
”Denominazzjoni ta Oriġini Kontrollata (”D.O.K.”)”.
j) För Slovakien:
”sekt vinohradníckej oblasti”,
”pestovateľský sekt”.
j) För Slovenien:
”kakovostno peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom” eller ”kakovostno peneče vino ZGP”.
”vrhunsko peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom” eller ”vrhunsko peneče vino ZGP”.
”penina”.
”kakovostno peneče vino”;
k) För Bulgarien:
”Гарантирано наименование за произход” eller ”ГНП”,
”Гарантирано и контролирано наименование за произход” eller ”ГКНП”.
l) För Rumänien:
”Vin spumant cu denumire de origine controlată – D.O.C.”
Artikel30¶Undantag från skyldigheten att ange en särskild traditionell benämning
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 1429/2004.
Genom undantag från punkt A.2 c andra strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får viner som enligt gällande nationella bestämmelser och gemenskapsbestämmelser har rätt till namnet på nedanstående specificerade områden saluföras med angivande av enbart namnet på respektive område:
a) För Grekland:
”Σάμος”, ”Samos”.
b) För Spanien:
”Cava”.
”Jerez”, ”Xérès” eller ”Sherry”.
”Manzanilla”.
c) För Frankrike:
”Champagne”.
d) För Italien:
”Asti”.
”Marsala”.
”Franciacorta”.
e) För Portugal:
”Madeira” eller ”Madère”.
”Porto” eller ”Port”.
f) För Cypern:
”Κουμανδαρία” (Commandaria).
Artikel31¶Geografisk enhet som är mindre än det specificerade området
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 1207/2007.
1. I samband med beteckningen kvalitetsvin fso i märkningen skall, i enlighet med punkt B.1 c första strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, med ”geografisk enhet som är mindre än det specificerade området” avses namnet på
a) en mindre ort eller en enhet som omfattar flera sådana orter,
b) en kommun eller kommundel,
c) ett underområde i ett vinodlingsområde eller en del av ett sådant underområde.
2. Producentmedlemsstaterna får för kvalitetsviner fso tillåta namnet på en geografisk enhet som är mindre än det specificerade området i fråga, om
a) den geografiska enheten är väl avgränsad,
b) alla de druvor ur vilka vinet har erhållits har sitt ursprung i denna geografiska enhet.
3. Om ett kvalitetsvin fso erhållits ur druvor som skördats i olika geografiska enheter enligt punkt 1, men som ligger i samma specificerade område, får som komplement till namnet på det specificerade området bara användas namnet på den större geografiska enhet där alla berörda vinodlingsarealer ligger.
Om inte annat sägs i artikel 20, får producentmedlemsstaterna emellertid i beteckningen på ett kvalitetsvin fso tillåta namnet på en geografisk enhet enligt punkt 1,
a) om vinet sötats med en produkt som erhållits i samma specificerade område, dock ej renad koncentrerad druvmust,
b) om vinet erhållits ur en blandning av druvor, druvmust, unga icke färdigjästa viner eller, till och med den31 augusti 2008, viner från den geografiska enhet vars namn skall användas i beteckningen, blandat med en produkt som erhållits i samma specificerade område men utanför den geografiska enheten, förutsatt att det berörda kvalitetsvinet fso till minst 85 % består av druvor som skördats i den geografiska enhet vars namn det bär och att den berörda producentmedlemsstaten, för det undantag som upphör att gälla den31 augusti 2008, har utfärdat bestämmelser om detta före den 1 september 1995,
c) åtföljt av namnet på en kommun eller kommundel eller på en av de kommuner vars område denna geografiska enhet sträcker sig över, under förutsättning
i) att en sådan bestämmelse tillämpades traditionellt och av hävd före den 1 september 1976, samt att den föreskrevs i den berörda medlemsstatens lagstiftning,
ii) att namnet på en kommun, kommundel eller kommun i en kommande förteckning används på ett representativt sätt för alla kommuner vars område denna geografiska enhet sträcker sig över.
Producentmedlemsstaterna skall upprätta en förteckning över typer av geografiska enheter och namnen på de specificerade områden till vilka dessa geografiska enheter hör, som avses med det undantag som enligt punkt b är tillämpligt till och med den31 augusti 2008. Denna förteckning skall överlämnas till kommissionen.
Producentmedlemsstaterna skall upprätta en förteckning över kommunnamn som avses i punkt c ii och överlämna denna till kommissionen.
Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa förteckningar offentliggörs.
4. Namn på ett specificerat område eller geografisk enhet som avses i punkt 1 får inte ges till
ett vin som är en blandning av ett mousserande kvalitetsvin fso och en produkt som framställts utanför det specificerade område i fråga,
ett mousserande kvalitetsvin fso som sötats med en produkt som framställts utanför det specificerade område i fråga.
Första stycket skall inte tillämpas på viner som finns på den förteckning som skall upprättas enligt punkt D.2 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1493/1999.
Artikel32¶Geografisk enhet som är större än det specificerade området
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Om medlemsstaterna, med tillämpning av punkt B.1 c andra strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, för de viner som producerats i den egna medlemsstaten upprättar en förteckning över enheter som är större än det specificerade området, skall de ange ramarna och villkoren för hur dessa uppgifter får användas och de skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel33¶Tappning i det specificerade området
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Medlemsstaterna skall, med tillämpning av punkt B.1 c tredje strecksatsen i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, för de viner som producerats i den egna medlemsstaten fastställa vilka beteckningar som får användas för tappning i det specificerade området. De skall ange ramarna och villkoren för hur dessa uppgifter får användas.
2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 1. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
3. Beteckningarna i punkt 1 får endast användas när vinet tappas i det specificerade området i fråga eller på en anläggning som ligger i områdets omedelbara närhet i den mening som avses i artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 1607/2000.
Avdelning V Regler för importerade produkter
Artikel34¶Gemensamma regler
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Förutom för mousserande vin och mousserande vin med tillsatt koldioxid samt de produkter framställda i tredje land som avses i avdelning II får, med tillämpning av punkt B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999, märkningen av vin framställt i tredje land kompletteras med följande uppgifter:
a) Namn, adress och befattning för den eller de personer som har deltagit i saluföringen, under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer.
b) Typ av produkt; artikel 16 skall gälla i tillämpliga delar.
c) En särskild färg, under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer.
När det gäller likörviner, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid samt produkter enligt avdelning II framställda i tredje land, skall den uppgift som avses i första stycket b anges under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer.
2. När det gäller de uppgifter som avses i punkt 1 första stycket a och de uppgifter om importören eller, när tappningen skett i gemenskapen, om tappningsföretaget som avses i punkt A.3 b i bilaga VII, skall artikel 15.1, 15.2 första och andra styckena, samt artikel 15.3 första stycket och artikel 15.4 gälla i tillämpliga delar.
När det gäller en produkt utan geografisk beteckning från tredje land skall den kommun där den eller de personer som avses i första stycket har sitt huvudkontor anges i märkningen med bokstäver som inte får vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används för att ange ordet ”vin” åtföljt av namnet på tredje landet.
När det gäller en produkt med geografisk beteckning från ett tredje land skall den kommun där den eller de personer som avses i första stycket har sitt huvudkontor anges i märkningen med bokstäver som inte får vara mer än hälften så stora som de bokstäver som används för att ange den geografiska beteckningen.
Andra och tredje styckena skall inte tillämpas om kommunen eller kommundelen anges i kodform enligt punkt E i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999.
3. Genom undantag från punkterna 1–3 i artikel 9 får vissa flasktyper som anges i bilaga I användas vid presentation av viner från tredjeland, under förutsättning att
a) dessa länder har lämnat in en motiverad ansökan till kommissionen, och
b) att villkor som anses likvärdiga med de villkor som föreskrivs i punkterna 2 och 3 i artikel 9 är uppfyllda. I bilaga I anges de tredje länder som berörs för varje typ av flaska samt bestämmelser om användningsvillkoren. Vissa traditionella flasktyper som används i tredje länder som inte ingår i bilaga I, får – under förutsättning av ömsesidighet – omfattas av det skydd som avses i den här artikeln när de saluförs inom gemenskapen. Genomförandet av första stycket skall ske genom avtal med berörda tredje länder, vilka skall slutas enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.
4. Bestämmelserna i artikel 37.1 skall i tillämpliga delar gälla för delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion med geografisk beteckning samt vin av övermogna druvor med geografisk beteckning.
5. Artiklarna 2, 3, 4, 6, artikel 7 c, artiklarna 8 och 12 samt artikel 14.1 a, b och c skall gälla i tillämpliga delar.
Artikel35¶Uppgifter om namn på tredje länder
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Den uppgift om ursprungsland som avses i punkt A.2 d i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall kompletteras med följande:
a) För viner som är en blandning av produkter med ursprung i flera tredje länder, då denna blandning har skett i ett tredje land, med angivelsen ”blandning av viner från olika länder utanför Europeiska gemenskapen” eller ”blandning av viner från …” kompletterad med namnen på tredje länderna i fråga.
b) För viner som i ett tredje land framställts av druvor med ursprung i ett annat tredje land, med angivelsen ”vin framställt i … av druvor skördade i …”, kompletterad med namnen på tredje länderna i fråga.
Artikel36¶Importerade viner med geografisk beteckning
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 316/2004 och rättelse till förordning (EU) nr 316/2004.
1. En geografisk beteckning enligt punkt A.2 d i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får anges i märkningen av ett vin, inklusive vin framställt av övermogna druvor eller delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion, som importerats från ett tredje land som är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), under förutsättning att den markerar ett vins ursprung i ett tredje land, eller ett område eller en ort i detta, om kvalitet, anseende eller annat kännetecken hos vinet i huvudsak kan tillskrivas detta geografiska ursprung.
När det gäller sådana uppgifter som uteslutande tjänar till att markera att ett vin har sitt ursprung i ett visst tredje land som helhet, får uppgifterna i bilaga IV till den här förordningen anges i märkningen av importerat vin.
2. När ett sådant vin som avses i punkt 1 kommer från ett tredje land som inte är medlem av Världshandelsorganisationen skall utöver det villkor som avses i nämnda punkt följande villkor vara uppfyllda:
a) Den geografiska beteckningen i fråga skall beteckna ett vinproduktionsområde som är väl avgränsat och mindre omfattande än hela det vinproducerande området i det aktuella tredje landet.
b) De druvor ur vilka produkten har erhållits skall ha sitt ursprung i denna geografiska enhet.
c) De druvor som ger vin som svarar mot typiska kvalitetskriterier skall vara skördade i denna geografiska enhet.
d) Beteckningen skall användas på marknaden i det aktuella tredje landet för att beteckna viner och skall vara föreskriven för detta ändamål i detta lands lagstiftning.
Det berörda tredje landet skall överlämna denna lagstiftning till kommissionen. När dessa villkor är uppfyllda skall respektive tredje land tas med i förteckningen i bilaga V till den här förordningen.
3. De geografiska beteckningar som avses i punkterna 1 och 2 får inte kunna förväxlas med en geografisk beteckning som används för att beteckna ett kvalitetsvin fso, ett bordsvin eller ett annat importerat vin som ingår i förteckningarna i de avtal som slutits mellan tredje länder och gemenskapen.
Vissa av de geografiska beteckningar i tredje länder som avses i första stycket och som är homonymer till geografiska beteckningar som används för ett kvalitetsvin fso, ett bordsvin eller ett importerat vin, får användas under sådana praktiska villkor som garanterar att de går att skilja från varandra samt att de berörda producenterna får likvärdig behandling och att konsumenterna inte vilseleds.
Vissa benämningar som i tredje länder används för att markera ett vins ursprung i ett område eller en ort i ett visst tredje land och som är homonyner till de traditionella benämningarna i del B i bilaga III, får, när kvalitet, anseende eller annat kännetecken hos vinet som uttrycks genom den aktuella benämningen i huvudsak kan tillskrivas detta geografiska ursprung, användas under sådana praktiska villkor som garanterar att de går att skilja från varandra samt att producenterna får likvärdig behandling och konsumenterna inte vilseleds.
Dessa beteckningar och benämningar samt de praktiska villkoren anges i bilaga VI.
4. Även om det skulle vara helt riktigt att med hänsyn till det land, den region eller det lokala område där produkterna har sitt ursprung använda de geografiska beteckningar som avses i punkterna 1, 2 och 3, får de inte användas om de kan ge allmänheten den felaktiga uppfattningen att produkterna har sitt ursprung i ett annat land.
5. En geografisk beteckning, som avses i punkterna 1 och 2, får förekomma i märkningen av ett importerat vin även om endast 85 % av vinet i fråga har framställts av druvor som skördats i det produktionsområde vars namn vinet bär.
Artikel37¶Andra uppgifter som får förekomma i märkningen av importerade viner med geografisk beteckning
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Med tillämpning av punkt B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får märkningen av viner med ursprung i tredje land (utom mousserande viner, mousserande viner med tillsatt koldioxid och pärlande viner med tillsatt koldioxid, men inklusive viner framställda av övermogna druvor) och delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion och framställd i tredje land, vilka har en geografisk beteckning i enlighet med artikel 36, kompletteras med följande uppgifter:
a) Årgång; denna beteckning får användas under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer, om, efter avdrag för den kvantitet produkter som eventuellt använts till sötning, minst 85 % av de druvor som använts för framställning av vinet i fråga skördats under det aktuella året. För viner som traditionellt framställs av druvor som skördas på vintern skall det år då det innevarande vinåret inleddes anges i stället för skördeåret.
b) Namnet på en eller flera druvsorter; de berörda druvsorterna får anges under förutsättning att
i) användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer.
ii) sortnamnen och synonymerna överensstämmer med artikel 20.3 a, b och c i kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000.
iii) villkoren i artikel 19.1 c-f i denna förordning är uppfyllda; bestämmelserna i artikel 19.2 skall gälla i tillämpliga delar.
c) En utmärkelse, medalj eller tävling; artikel 21 skall gälla i tillämpliga delar.
d) Uppgifter om hur produkten erhållits eller om framställningsmetod, under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer.
e) När det gäller vin från tredje länder och delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion från tredje länder,
i) andra kompletterande traditionella benämningar än de som anges i bilaga III, i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer, samt
ii) de kompletterande traditionella benämningar som anges i bilaga III, under förutsättning att de överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer, och att följande villkor är uppfyllda: Dessutom får vissa av de traditionella benämningar som återges i bilaga III användas i märkningen av viner med geografisk beteckning och med ursprung i tredje länder, varvid språket i det tredjeland som är ursprungsland skall användas eller ett annat språk, i de fall ett annat språk än landets officiella språk betraktas vara det som traditionellt används för en traditionell benämning, om användandet av detta språk är föreskrivet i landets lagstiftning och om detta språk använts kontinuerligt i denna traditionella benämning sedan minst 25 år. Artikel 23, artikel 24.2 och 24.3, artikel 24.4 andra stycket samt artikel 4.6 c skall gälla i tillämpliga delar. För var och en av de traditionella benämningar som avses i led ii skall de berörda tredje länderna anges i bilaga III.
Länderna har lämnat in en motiverad begäran till kommissionen och har översänt de bestämmelser för dessa benämningar som kan ligga till grund för godkännande av de traditionella benämningarna.
De kompletterande traditionella benämningarna är specifika i sig.
De är tillräckligt särskiljande utifrån mätbara kriterier eller allmänt erkända i det berörda tredje landet.
De har använts traditionellt i minst tio år i det berörda tredje landet.
De är förknippade med en eller, eventuellt, flera kategorier vin från det berörda tredje landet.
De föreskrifter som fastställts av tredje länderna är inte så beskaffade att konsumenten kan vilseledas med hänsyn till den berörda benämningen.
f) Namnet på ett företag, under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredje landet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer; bestämmelserna i artikel 25.1 skall gälla i tillämpliga delar.
g) En uppgift som, under förutsättning att användningsvillkoren överensstämmer med tillämpliga bestämmelser för vinproducenter i det berörda tredjelandet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer, anger att tappningen har skett
i) på vingården, har utförts av en sammanslutning av vinodlare eller har skett på ett företag i produktionsområdet,
ii) i produktionsområdet, på villkor att tappningen har skett i det aktuella produktionsområdet eller på ett företag i detta områdes omedelbara närhet.
2. De beteckningar som avses i punkt 1.a och 1.b får användas samtidigt, om, efter avdrag för den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, minst 85 % av de produkter som omfattas av dessa bestämmelser och som är resultatet av en blandning har framställts av den druvsort och under det skördeår som anges i beskrivningen av den berörda produkten.
3. Genom undantag från punkt 1 b får viner som importeras från Förenta staterna betecknas med namnet på en druvsort, även om vinet i fråga bara till 75 % har framställts av druvor av denna druvsort, under förutsättning att druvsorten ifråga är avgörande för vinets karaktär.
Detta undantag skall dock endast gälla fram till ikraftträdandet av det avtal med Förenta staterna som följer av förhandlingarna med Förenta staterna om ingående av ett avtal om handel med vin som särskilt skall gälla enologiska metoder och skydd av geografiska beteckningar, och senast till och med den 31 december 2003.
Artikel37a¶
Införd genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
Med representativ branschorganisation avses varje producentorganisation eller sammanslutning av producentorganisationer som har antagit samma bestämmelser och verkar i ett och samma vinodlingsområde, om den omfattar minst två tredjedelar av producenterna i det specificerade område där den verkar och omfattar minst två tredjedelar av produktionen i detta område.
De berörda tredje länderna skall i förväg informera kommissionen om de regler som avses i artiklarna 12.1, 34.1 och 37.1. De tredjeländerna skall också översända en förteckning över representativa branschorganisationer, med uppgift om deras medlemmar, som anges i bilaga IX.
Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
Artikel37b¶Likörviner, pärlande vin, pärlande vin med tillsatt koldioxid, mousserande vin
Införd genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Vid tillämpningen av punkt A.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall på etiketten till likörviner, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid, förutom de obligatoriska uppgifter som avses i punkt A.1 i nämnda bilaga, finnas uppgift om importör eller, om tappningen har skett i gemenskapen, tappningsföretag.
När det gäller uppgifterna i första stycket skall bestämmelserna i artikel 34.1 a i tillämpliga delar gälla för produkter som framställts i tredje land.
Artikel 38.2 skall gälla i tillämpliga delar.
2. Genom undantag från punkt C.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får benämningarna ”likörvin”, ”pärlande vin” och ”pärlande vin med tillsatt koldioxid” användas för viner som kommer från tredje land, om produkterna uppfyller villkoren i leden d, g och h i bilaga XI till kommissionens förordning (EG) nr 883/2001.
3. De mousserande viner med ursprung i ett tredje land som avses i punkt E.1 tredje strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999, återfinns i förteckningen i bilaga VIII till den här förordningen.
Avdelning VI Regler för likörviner, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid
Artikel38¶Obligatoriska uppgifter
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
1. Vid tillämpningen av punkt A.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall på etiketten till likörviner, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid, förutom de obligatoriska uppgifter som avses i punkt A.1 i nämnda bilaga, finnas uppgift om tappningsföretagets namn samt kommun och medlemsstat, eller, i fråga om behållare med en nominell volym på mer än 60 liter, motsvarande uppgifter beträffande avsändaren; för pärlande viner får tappningsföretagets namn ersättas med producentens namn.
När det gäller uppgifterna i första stycket skall bestämmelserna i artikel 15 i tillämpliga delar gälla för produkter som framställts i gemenskapen.
2. Uppgiften ”pärlande vin med tillsats av koldioxid” som avses i punkt A.2 g i bilaga VII i förordning (EG) nr 1493/1999 skall anges på etiketten tillsammans med de obligatoriska uppgifter som föreskrivs i den bilagan. Dessutom skall orden ”framställt genom tillsats av koldioxid” anges med bokstäver av samma typ och storlek, om det inte av det språk som används för att ange uppgiften framgår att koldioxid har tillsatts.
Dessa uppgifter skall anges på samma rad som varubeteckningen eller på raden närmast under denna.
3. Vid tillämpning av punkt A.4 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får likörviner och pärlande viner producerade i gemenskapen förses med en geografisk beteckning. I detta fall skall varubeteckningen omfatta följande:
a) Uppgiften ”Likörvin” eller ”Pärlande vin”.
b) Namnet på den geografiska enheten.
c) En särskild traditionell benämning; om en sådan benämning omfattar produktens varubeteckning behöver denna inte upprepas.
Medlemsstaterna skall fastställa villkoren för hur dessa särskilda traditionella benämningar får användas för vin som producerats i den egna medlemsstaten.
Artikel 51 i förordning (EG) nr 1493/1999 och artikel 28 i denna förordning samt de bestämmelser i förordning (EG) nr 1493/1999 och de bestämmelser i denna förordning som gäller skydd av namn på bordsviner med geografisk beteckning skall i tillämpliga delar gälla likörviner med geografisk beteckning och pärlande viner med geografisk beteckning.
4. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit med tillämpning av punkt 3. Kommissionen skall med alla lämpliga medel säkerställa att dessa åtgärder offentliggörs.
5. Bestämmelserna i den här artikeln skall inte gälla kvalitetslikörviner fso och pärlande kvalitetsviner fso som omfattas av avdelning III.
Artikel39¶Frivilliga uppgifter
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Med tillämpning av punkt B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får märkningen av likörviner, pärlande viner och pärlande viner med tillsatt koldioxid med ursprung i gemenskapen kompletteras med följande uppgifter:
a) Namn, adress och befattning i fråga om den eller de personer som deltagit i saluföringen; artikel 15 i denna förordning skall gälla i tillämpliga delar.
b) Typ av produkt, enligt bestämmelserna i producentmedlemsstaten.
c) En viss färg, enligt bestämmelserna i producentmedlemsstaten; artikel 17 skall gälla i tillämpliga delar.
2. Med tillämpning av punkt B.2 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får märkningen av likörviner med geografisk beteckning och pärlande viner med geografisk beteckning med ursprung i gemenskapen kompletteras med följande uppgifter:
a) Skördeår; artiklarna 18 och 20 i denna förordning skall gälla i tillämpliga delar.
b) Namnet på en eller flera druvsorter; artiklarna 19 och 20 skall gälla i tillämpliga delar.
c) En utmärkelse, medalj eller tävling; artikel 21 skall gälla i tillämpliga delar.
d) Uppgifter om hur produkten erhållits eller om framställningsmetod; artikel 22 skall gälla i tillämpliga delar.
e) Kompletterande traditionella benämningar; artiklarna 23 och 24 skall gälla i tillämpliga delar.
f) Företagets namn; artikel 25 skall gälla i tillämpliga delar.
g) Uppgift om att tappningen har skett på vingården, har utförts av en sammanslutning av vinodlare, eller har skett på ett företag i produktionsområdet; artikel 26 skall gälla i tillämpliga delar.
3. Punkt 1, med undantag för b, och punkt 2 skall inte gälla för de kvalitetslikörviner fso och pärlande kvalitetsviner fso som omfattas av avdelning IV.
Artikel40¶Villkor för användning av benämningarna ”likörvin”, ”pärlande vin” och ”pärlande vin med tillsatt koldioxid” för viner från tredje land
Upphävd genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
Genom undantag från punkt C.3 i bilaga VII till förordning (EG) nr 1493/1999 får benämningarna ”likörvin”, ”pärlande vin” och ”pärlande vin med tillsatt koldioxid” användas för viner som kommer från tredje land, om produkterna uppfyller villkoren i punkterna d, g och h i bilaga XI till kommissionens förordning (EG) nr 883/2001.
Avdelning VII Regler för mousserande viner och mousserande viner med tillsatt koldioxid
Artikel41¶Regler för mousserande viner med tillsatt koldioxid
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
Uppgiften ”mousserande vin med tillsatt koldioxid” enligt punkt D.2 f i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall anges på etiketten tillsammans med de obligatoriska uppgifter som föreskrivs i den bilagan. Dessutom skall orden ”framställt genom tillsats av koldioxid” anges med bokstäver av samma typ och storlek, om det inte av det språk som används för att ange uppgiften framgår att koldioxid har tillsatts.
Dessa uppgifter skall anges på samma rad som varubeteckningen eller på raden närmast under denna.
Artikel42¶Definition av ”försäljare”
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Med försäljare enligt punkt B.2 andra strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall avses varje fysisk eller juridisk person som inte faller under definitionen producent och som i sitt namn innehar mousserande viner eller mousserande viner med tillsatt koldioxid i syfte att släppa ut dem på marknaden för konsumtion. Samma regel skall gälla sammanslutningar av fysiska eller juridiska personer.
2. Bestämmelserna i artikel 15.1 första stycket skall gälla i tillämpliga delar för de uppgifter som avses i punkt B.2 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999.
Artikel43¶Uppgifter om annan geografisk enhet än ett specificerat område
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
De namn på en annan geografisk enhet än ett specificerat område, mindre än en medlemsstat, som får användas i märkningen av ett mousserande kvalitetsvin med ursprung i gemenskapen i enlighet med punkt E.1 andra strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999, återfinns i en förteckning i bilaga VII till den här förordningen.
Artikel44¶Mousserande viner med ursprung i ett tredje land
Upphävd genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
Sådana mousserande viner med ursprung i ett tredje land som avses i punkt E.1 tredje strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999, återfinns i förteckningen i bilaga VIII till den här förordningen.
Artikel45¶Kompletterande bestämmelser
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Bestämmelserna i artiklarna 23 och 24 skall i tillämpliga delar gälla för mousserande viner.
2. Bestämmelserna i artikel 29.2, artikel 30 och artikel 31.4 skall tillämpas på mousserande kvalitetsviner fso.
Vid tillämpning av punkt E.12 a andra strecksatsen i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1493/1999 skall bestämmelserna i artikel 22 i tillämpliga delar gälla för mousserande kvalitetsviner fso.
3. Med undantag för de bestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 skall bestämmelserna i avdelning III och avdelning IV inte gälla för mousserande kvalitetsviner fso.
Artikel46¶Druvsorterna ”Pinot”
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 316/2004.
När det handlar om ett mousserande vin, ett mousserande kvalitetsvin eller ett mousserande kvalitetsvin fso får de namn på druvsorter som används för att komplettera produktbeteckningen ”Pinot blanc”, ”Pinot noir” och ”Pinot gris” samt motsvarande namn på andra gemenskapsspråk ersättas med synonymen ”Pinot”.
Avdelning VIII Slutbestämmelser och övergångsbestämmelser
Artikel47¶Övergångsbestämmelser
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009, förordning (EG) nr 316/2004, förordning (EG) nr 2086/2002 och 12003T.
1. De produkter som avses i den här förordningen vilkas beteckning och presentation överensstämde med de gällande bestämmelserna på området vid tidpunkten då de släpptes ut på marknaden, men vilkas beteckning och presentation inte längre överensstämmer med gällande bestämmelser efter ikraftträdandet av denna förordning, får innehas för att säljas, släppas ut på marknaden eller exporteras till dess att lagren tömts.
Etiketter och färdigförpackningar med benämningar som är tryckta i enlighet med de bestämmelser som gäller fram till dess att denna förordning träder i kraft får användas till och med den 15 mars 2004.
2. Trots vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1493/1999 skall följande bestämmelser vara de enda tillämpliga till och med den 31 juli 2003:
a) Artikel 15.2 och 15.7 i rådets förordning (EEG) nr 823/87.
b) Rådets förordning (EEG) nr 2392/89.
c) Artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 3895/91.
d) Artiklarna 8, 9 och 11 i rådets förordning (EEG) nr 2333/92.
e) Artikel 72 i rådets förordning (EEG) nr 822/87.
3. Vin, druvmust och mousserande viner som produceras i Ungern fram till den 1 maj 2004 och vilkas beteckning och presentation inte överensstämmer med förordning (EG) nr 1493/1999 eller med den här förordningen får innehas för att säljas, släppas ut på marknaden eller exporteras till dess att lagren tömts, förutsatt att de överensstämmer med de bestämmelser om vin, druvmust och mousserande viner som är i kraft i Ungern före den tidpunkten. Ungern skall inrätta en elektronisk databas som omfattar lagerdeklarationer samt deklarera de lager som finns tillgängliga vid anslutningen.
Artikel48¶Upphävande
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009.
1. Förordningarna (EEG) nr 3201/90, (EEG) nr 3901/91 och (EG) nr 554/95 skall upphöra att gälla.
2. Förordningarna (EG) nr 881/98 och (EG) nr 1608/2000 skall upphöra att gälla.
Artikel49¶Ikraftträdande
Ändrad genom förordning (EG) nr 607/2009 och förordning (EG) nr 2086/2002.
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 augusti 2003, utom artikel 19.3, artikel 47.2 och artikel 48.2 som skall tillämpas från och med den dag då denna förordningen träder i kraft.
BILAGA I
1. ”Flûte d'Alsace” Den begränsade användningen av denna typ av flaska skall endast gälla viner framställda av druvor som skördats i Frankrike.
a) typ: en glasflaska som består av en rak, cylindrisk kropp med en avlång hals och hos vilken förhållandet mellan den totala höjden och basdiametern är ungefär:
total höjd/basdiameter = 5:1
Den cylindriska delens höjd = total höjd/3
b) Viner för vilka den här typen av flaskor är förbehållen, när det gäller viner av druvor som skördats i Frankrike: Franska kvalitetsviner fso:
”Alsace” eller ”vin d'Alsace”, ”Alsace Grand Cru”
”Grépy”
”Château-Grillet”
”Côtes de Provence”, rött och rosé,
”Cassis”
”Jurançon”, ”Jurançon sec”
”Béarn”, ”Béarn-Belloc”, rosé
”Tavel”, rosé.
2. ”Bocksbeutel” eller ”Cantil”:
a) typ: en korthalsig glasflaska med en tjockmagad kropp med platt profil med en elliptisk bas och ett elliptiskt tvärsnitt vid dess mest konvexa punkt. Förhållandet stora axel/lilla axel på det elliptiska tvärsnittet = ungefär 2:1. Förhållandet den rundade kroppens höjd/den cylindriska halsen = ungefär 2,5:1.
b) Viner för vilka den här typen av flaskor är förbehållen:
i) Tyska kvalitetsviner fso:
Franken,
Baden
med ursprung i Taubertal och i Schuepfergrund
med ursprung i kommundelarna Neuweier, Steinbach, Umweg och Varnhalt i kommunen Baden-Baden
ii) Italienska kvalitetsviner fso:
Santa Maddalena (St. Magdalener)
Valle Isarco (Eisacktaler), av druvsorterna Sylvaner och Mueller-Thurgau
Terlaner, av druvsorten Pinot bianco
Bozner Leiten
Alto Adige (Suedtiroler), av druvsorterna Riesling, Mueller-Thurgau, Pinot nero, Moscato giallo, Sylvaner, Lagrein, Pinot blanco (Weissburgunder) och Moscato rosa (Rosenmuskateller)
Greco di Bianco
Trentino, av druvsorten Moscato
iii) Grekiska viner:
Agioritiko
Rombola Kephalonias
vin med urspung på ön Kephalonia
vin med ursprung på ön Paros
vin från Peloponnesos
iv) Portugisiska viner:
rosé-viner och endast sådana kvalitetsviner fso och ”vinho regional” för vilka det kunnat bevisas att de redan innan de klassificerades som kvalitetsvin fso och ”vinho regional” ständigt och traditionellt hade presenterats i flasktypen ”cantil”.
3. ”Clavelin”
a) typ: en korthalsad glasflaska som rymmer 0,62 liter och består av en cylindrisk kropp med breda axlar som ger den en satt framtoning och hos vilken förhållandet mellan den totala höjden och basdiametern är ungefär:
total höjd/basdiameter = 2,75
den cylindriska delens höjd = total höjd/2.
b) Viner för vilka den här typen av flaskor är reserverade: Franska kvalitetsviner fso:
Côte du Jura
Arbois
L'Etoile
Château Chalon
BILAGA II
Druvsorter och synonymer till dessa som omfattar en geografisk beteckning och som i enlighet med artikel 19.2 får förekomma i märkningen av viner
| Druvsort eller synonymer till denna | Länder som får använda detta druvsortnamn eller en av dess synonymer | |
|---|---|---|
| 1 | Agiorgitiko | Grekland° |
| 2 | Aglianico | Italien°, Grekland°, Malta° |
| 3 | Aglianicone | Italien° |
| 4 | Alicante Bouschet | Grekland°, Italien°, Portugal°, Algeriet°, Tunisien°, Förenta staterna°, Cypern°, Sydafrika Anmärkning: Namnet ”Alicante” får inte användas utan annan angivelse som beteckning på ett vin. |
| 5 | Alicante Branco | Portugal° |
| 6 | Alicante Henri Bouschet | Frankrike°, Serbien (8), Montenegro (8) |
| 7 | Alicante | Italien° |
| 8 | Alikant Buse | Serbien (6), Montenegro (6) |
| 9 | Auxerrois | Sydafrika°, Australien°, Kanada°, Schweiz°, Belgien°, Tyskland°, Frankrike°, Luxemburg°, Nederländerna°, Förenade kungariket° |
| 10 | Barbera Bianca | Italien° |
| 11 | Barbera | Sydafrika°, Argentina°, Australien°, Kroatien°, Mexiko°, Slovenien°, Uruguay°, Förenta staterna°, Grekland°, Italien°, Malta° |
| 12 | Barbera Sarda | Italien° |
| 13 | Blauburgunder | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (16-28-115), Österrike (14-16), Kanada (16-115), Chile (16-115), Italien (16-115) |
| 14 | Blauer Burgunder | Österrike (13-16), Serbien (24-115), Montenegro (24-115), Schweiz |
| 15 | Blauer Frühburgunder | Tyskland (58) |
| 16 | Blauer Spätburgunder | Tyskland (115), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (13-28-115), Österrike (13-14), Bulgarien (115), Kanada (13-115), Chile (13-115), Rumänien (115), Italien (13-115) |
| 17 | Blaufränkisch | Tjeckien (55), Österrike°, Tyskland, Slovenien (Modra frankinja, Frankinja), Ungern, Rumänien (22, 55, 67, 71) |
| 18 | Borba | Spanien° |
| 19 | Bosco | Italien° |
| 20 | Bragão | Portugal° |
| 21 | Budai | Ungern° |
| 22 | Burgund Mare | Rumänien (17, 55, 67, 71) |
| 23 | Burgundac beli | Serbien (136), Montenegro (136) |
| 24 | Burgundac Crni | Kroatien° |
| 25 | Burgundac crni | Serbien (14-115), Montenegro (14-115) |
| 26 | Burgundac sivi | Kroatien°, Serbien°, Montenegro° |
| 27 | Burgundec bel | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien° |
| 28 | Burgundec crn | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (13-16-115) |
| 29 | Burgundec siv | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien° |
| 30 | Busuioacă de Bohotin | Rumänien |
| 31 | Cabernet Moravia | Tjeckien° |
| 32 | Calabrese | Italien (90) |
| 33 | Campanário | Portugal° |
| 34 | Canari | Argentina° |
| 35 | Carignan Blanc | Frankrike° |
| 36 | Carignan | Sydafrika°, Argentina°, Australien (38), Chile (38), Kroatien°, Israel°, Marocko°, Nya Zeeland°, Tunisien°, Grekland°, Frankrike°, Portugal°, Malta° |
| 37 | Carignan Noir | Cypern° |
| 38 | Carignane | Australien (36), Chile (36), Mexiko, Turkiet, Förenta staterna |
| 39 | Carignano | Italien° |
| 40 | Chardonnay | Sydafrika°, Argentina (95), Australien (95), Bulgarien°, Kanada (95), Schweiz°, Chile (95), Tjeckien°, Kroatien°, Ungern (41), Indien, Israel°, Moldavien°, Mexiko (95), Nya Zeeland (95), Rumänien°, Ryssland°, San Marino°, Slovakien°, Slovenien°, Tunisien°, Förenta staterna (95), Uruguay°, Serbien, Montenegro, Zimbabwe°, Tyskland°, Frankrike, Grekland (95), Italien (95), Luxemburg° (95), Nederländerna (95), Förenade kungariket, Spanien, Portugal, Österrike°, Belgien (95), Cypern°, Malta° |
| 41 | Chardonnay Blanc | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ungern (40) |
| 42 | Chardonnay Musqué | Kanada° |
| 43 | Chelva | Spanien° |
| 44 | Corinto Nero | Italien° |
| 45 | Cserszegi fűszeres | Ungern° |
| 46 | Děvín | Tjeckien° |
| 47 | Devín | Slovakien |
| 48 | Duna gyöngye | Ungern |
| 49 | Dunaj | Slovakien |
| 50 | Durasa | Italien° |
| 51 | Early Burgundy | Förenta staterna° |
| 52 | Fehér Burgundi, Burgundi | Ungern (133) |
| 53 | Findling | Tyskland°, Förenade kungariket° |
| 54 | Frâncușă | Rumänien |
| 55 | Frankovka | Tjeckien° (17),Slovakien (56), Rumänien (17, 22, 67, 71) |
| 56 | Frankovka modrá | Slovakien (55) |
| 57 | Friulano | Italien |
| 58 | Frühburgunder | Tyskland (15), Nederländerna° |
| 59 | Galbenă de Odobești | Rumänien |
| 60 | Girgenti | Malta (61, 62) |
| 61 | Ghirgentina | Malta (60, 62) |
| 62 | Girgentina | Malta (60, 61) |
| 63 | Graciosa | Portugal° |
| 64 | Grasă de Cotnari | Rumänien |
| 65 | Grauburgunder | Tyskland, Bulgarien, Ungern°, Rumänien (66) |
| 66 | Grauer Burgunder | Kanada, Rumänien (65), Tyskland, Österrike |
| 67 | Grossburgunder | Rumänien (17, 22, 55, 71) |
| 68 | Iona | Förenta staterna° |
| 69 | Kanzler | Förenade kungariket°, Tyskland |
| 70 | Kardinal | Tyskland°, Bulgarien° |
| 71 | Kékfrankos | Ungern, Rumänien (17, 22, 55, 67) |
| 72 | Kisburgundi kék | Ungern (115) |
| 73 | Korinthiaki | Grekland° |
| 74 | Leira | Portugal° |
| 75 | Limnio | Grekland° |
| 76 | Maceratino | Italien° |
| 77 | Maratheftiko (Μαραθεύτικο) | Cypern |
| 78 | Mátrai muskotály | Ungern° |
| 79 | Medina | Ungern° |
| 80 | Monemvasia | Grekland |
| 81 | Montepulciano | Italien° |
| 82 | Moravia dulce | Spanien° |
| 83 | Moravia agria | Spanien° |
| 84 | Moslavac | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (85), Serbien°, Montenegro° |
| 85 | Mozler | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (84) |
| 86 | Mouratón | Spanien° |
| 87 | Müller-Thurgau | Sydafrika°, Österrike°, Tyskland, Kanada, Kroatien°, Ungern°, Serbien°, Montenegro°, Tjeckien°, Slovakien°, Slovenien°, Schweiz°, Luxemburg, Nederländerna°, Italien°, Belgien°, Frankrike°, Förenade kungariket, Australien°, Bulgarien°, Förenta staterna°, Nya Zeeland°, Portugal |
| 88 | Muškát moravský | Tjeckien°, Slovakien |
| 89 | Nagyburgundi | Ungern° |
| 90 | Nero d’Avola | Italien (32) |
| 91 | Olivella nera | Italien° |
| 92 | Orange Muscat | Australien°, Förenta staterna° |
| 93 | Pálava | Tjeckien, Slovakien |
| 94 | Pau Ferro | Portugal° |
| 95 | Pinot Chardonnay | Argentina (40), Australien (40), Kanada (40), Chile (40), Mexiko (40), Nya Zeeland (40), Förenta staterna (40), Turkiet°, Belgien (40), Grekland (40), Nederländerna, Italien (40) |
| 96 | Pölöskei muskotály | Ungern° |
| 97 | Portoghese | Italien° |
| 98 | Pozsonyi | Ungern (99) |
| 99 | Pozsonyi Fehér | Ungern (98) |
| 100 | Radgonska ranina | Slovenien° |
| 101 | Rajnai rizling | Ungern (104) |
| 102 | Rajnski rizling | Serbien (103-106-109), Montenegro (103-106-109) |
| 103 | Renski rizling | Serbien (102-106-109), Montenegro (102-106-109), Slovenien° (104) |
| 104 | Rheinriesling | Bulgarien°, Österrike, Tyskland (106), Ungern (101), Tjeckien (112), Italien (106), Grekland, Portugal, Slovenien (103) |
| 105 | Rhine Riesling | Sydafrika°, Australien°, Chile (107), Moldavien°, Nya Zeeland°, Cypern, Ungern° |
| 106 | Riesling renano | Tyskland (104), Serbien (102-103-109), Montenegro (102-103-109), Italien (104) |
| 107 | Riesling Renano | Chile (105), Malta° |
| 108 | Riminèse | Frankrike° |
| 109 | Rizling rajnski | Serbien (102-103-106), Montenegro (102-103-106) |
| 110 | Rizling Rajnski | f.d jugoslaviska republiken Makedonien°, Kroatien° |
| 111 | Rizling rýnsky | Slovakien° |
| 112 | Ryzlink rýnský | Tjeckien (104) |
| 113 | Santareno | Portugal° |
| 114 | Sciaccarello | Frankrike° |
| 115 | Spätburgunder | f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (13-16-28), Serbien (14-25), Montenegro (14-25), Bulgarien (16), Kanada (13-16), Chile, Ungern (72), Moldavien°, Rumänien (16), Italien (13-16), Förenade kungariket, Tyskland (16) |
| 116 | Štajerska Belina | Kroatien°, Slovenien° |
| 117 | Subirat | Spanien |
| 118 | Terrantez do Pico | Portugal° |
| 119 | Tintilla de Rota | Spanien° |
| 120 | Tinto de Pegões | Portugal° |
| 121 | Torrontés riojano | Argentina° |
| 122 | Trebbiano | Sydafrika°, Argentina°, Australien°, Kanada°, Cypern°, Kroatien°, Uruguay°, Förenta staterna, Israel, Italien, Malta |
| 123 | Trebbiano Giallo | Italien° |
| 124 | Trigueira | Portugal |
| 125 | Verdea | Italien° |
| 126 | Verdeca | Italien |
| 127 | Verdelho | Sydafrika°, Argentina, Australien, Nya Zeeland, Förenta staterna, Portugal |
| 128 | Verdelho Roxo | Portugal° |
| 129 | Verdelho Tinto | Portugal° |
| 130 | Verdello | Italien°, Spanien° |
| 131 | Verdese | Italien° |
| 132 | Verdejo | Spanien° |
| 133 | Weißburgunder | Sydafrika (135), Kanada, Chile (134), Ungern (52), Tyskland (134, 135), Österrike (134), Förenade kungariket°, Italien |
| 134 | Weißer Burgunder | Tyskland (133, 135), Österrike (133), Chile (133), Schweiz°, Slovenien, Italien |
| 135 | Weissburgunder | Sydafrika (133), Tyskland (133, 134), Förenade kungariket, Italien |
| 136 | Weisser Burgunder | Serbien (23), Montenegro (23) |
| 137 | Zalagyöngye | Ungern° |
BILAGA III
| Traditionella uttryck | Berörda viner | Vinkategori | Språk | Datum som lagts till i bilaga III | Berört tredjeland |
|---|---|---|---|---|---|
| Гарантирано наименование за произход (ГНП) (guaranteed appellation of origin) | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| ”Гарантирано и контролирано наименование за произход” eller ”ГКНП”, (guaranteed appellation of origin) | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Благородно сладко вино (БСВ) (noble sweet wine) | Alla | Kvalitetslikörvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| регионално вино (Regional wine) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | bulgariskt | 2007 | |
| Ново (young) | Alla | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | bulgariskt | 2007 | |
| Премиум (premium) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | bulgariskt | 2007 | |
| Резерва (reserve) | Alla | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | bulgariskt | 2007 | |
| Премиум резерва (premium reserve) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | bulgariskt | 2007 | |
| Специална резерва (special reserve) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Специална селекция (special selection) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Колекционно (collection) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Премиум оук, или първо зареждане в бъчва (premium oak) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Беритба на презряло грозде (vintage of overripe grapes) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| Розенталер (Rosenthaler) | Alla | Kvalitetsvin fso | bulgariskt | 2007 | |
| pozdní sběr | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska | ||
| archivní víno | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska | ||
| panenské víno | Alla | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska | ||
| Qualitätswein | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Qualitätswein mit Prädikat/Q.b.A. m. Pr./Prädikatswein | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Auslese | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | — | Schweiz |
| Beerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Eiswein | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Kabinett | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Spätlese | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | — | Schweiz |
| Trockenbeerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Landwein | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | tyska | ||
| Affentaler | Altschweier, Bühl, Eisental, Neusatz/Bühl, Bühlertal, Neuweier/Baden-Baden | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Badisch Rotgold | Baden | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Ehrentrudis | Baden | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Hock | Rhein, Ahr, Hessische Bergstraβe, Mittelrhein, Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau | Bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Klassik eller Classic | Kvalitetsvin fso | tyska | |||
| Liebfrau(en)milch | Nahe, Rheinhessen, Pfalz, Rheingau | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Riesling-Hochgewächs | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Schillerwein | Württemberg | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Weißherbst | Alla | Kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Winzersekt | Alla | Pärlande kvalitetsvin fso | tyska | ||
| Ονομασία Προελεύσεως Ελεγχόμενη (ΟΠΕ) (Appellation d’origine controlée) | Alla | Kvalitetsvin fso | Grekiska | ||
| Ονομασία Προελεύσεως Ανωτέρας Ποιότητος (ΟΠΑΠ) (Appellation d’origine de qualité supérieure) | Alla | Kvalitetsvin fso | Grekiska | ||
| Οίνος γλυκός φυσικός (Vin doux naturel) | Μoσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Μαυροδάφνη Πατρών (Mavrodaphne de Patras), Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας (Mavrodaphne de Céphalonie), Σάμος (Samos), Σητεία (Sitia), Δαφνες (Dafnès), Σαντορίνη (Santorini) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Οίνος φυσικώς γλυκός (Vin naturellement doux) | Vins de paille: Κεφαλληνίας (de Céphalonie), Δαφνες (de Dafnès), Λήμνου (de Lemnos), Πατρών (de Patras), Ρίου-Πατρών (de Rion de Patras), Ρόδου (de Rhodos), Σάμος (de Samos), Σητεία (de Sitia), Σαντορίνη (Santorini) | Kvalitetsvin fso | Grekiska | ||
| Ονομασία κατά παράδοση (Onomasia kata paradosi) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Τοπικός Οίνος (vins de pays) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Αγρέπαυλη (Agrepavlis) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Αμπέλι (Ampeli) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Αμπελώνας(ες) (Ampelonas ès) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Aρχοντικό (Archontiko) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Κάβα (Cava) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Από διαλεκτούς αμπελώνες (Grand Cru) | Μoσχάτος Κεφαλληνίας (Muscat de Céphalonie), Μοσχάτος Πατρών (Muscat de Patras), Μοσχάτος Ρίου-Πατρών (Muscat Rion de Patras), Μοσχάτος Λήμνου (Muscat de Lemnos), Μοσχάτος Ρόδου (Muscat de Rhodos), Σάμος (Samos) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Ειδικά Επιλεγμένος (Grand réserve) | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Κάστρο (Kastro) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Κτήμα (Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Λιαστός (Liastos) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Μετόχι (Metochi) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Μοναστήρι (Monastiri) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Νάμα (Nama) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Νυχτέρι (Nychteri) | ΟΠΑΠ Santorini | Kvalitetsvin fso | Grekiska | ||
| Ορεινό κτήμα (Orino Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Ορεινός αμπελώνας (Orinos Ampelonas) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Πύργος (Pyrgos) | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Επιλογή ή Επιλεγμένος (Réserve) | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Παλαιωθείς επιλεγμένος (Vieille réserve) | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Βερντέα (Verntea) | Zakynthos | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska | ||
| Vinsanto | OPAΠ Santorini | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Grekiska | ||
| Denominacion de origen (DO) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska | 2003 | Chile |
| Denominacion de origen calificada (DOCa) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Vino dulce natural | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Vino generoso | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | 2003 | Chile | |
| Vino generoso de licor | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | |||
| Vino de la Tierra | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Spanska | ||
| Aloque | DO Valdepeñas | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Amontillado | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Añejo | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Spanska | ||
| Añejo | DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Chacoli/Txakolina | DO Chacoli de Bizkaia DO Chacoli de Getaria DO Chacoli de Alava | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Clásico | DO Abona DO El Hierro DO Lanzarote DO La Palma DO Tacoronte-Acentejo DO Tarragona DO Valle de Güimar DO Valle de la Orotava DO Ycoden-Daute-Isora | Kvalitetsvin fso | Spanska | 2003 | Chile |
| Cream | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | ||
| Criadera | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Criaderas y Soleras | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Crianza | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Dorado | DO Rueda DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Fino | DO Montilla Moriles DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Fondillon | DO Alicante | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Gran Reserva | Alla kvalitetsviner fso Cava | Kvalitetsvin fso Mousserande kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Lágrima | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Noble | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Spanska | ||
| Noble | DO Malaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Oloroso | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla- Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Pajarete | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Pálido | DO Condado de Huelva DO Rueda DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Palo Cortado | DDOO Jerez-Xérès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla-Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Primero de cosecha | DO Valencia | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Rancio | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Raya | DO Montilla-Moriles | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Reserva | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska | 2003 | Chile |
| Sobremadre | DO vinos de Madrid | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Solera | DDOO Jérez-Xerès-Sherry y Manzanilla Sanlúcar de Barrameda DO Montilla Moriles DO Málaga DO Condado de Huelva | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Superior | Alla | Kvalitetsvin fso | Spanska | 2003 | Chile |
| — | Sydafrika | ||||
| Trasañejo | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Vino Maestro | DO Málaga | Kvalitetslikörvin fso | Spanska | ||
| Vendimia inicial | DO Utiel-Requena | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Viejo | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Spanska | ||
| Vino de tea | DO La Palma | Kvalitetsvin fso | Spanska | ||
| Appellation d’origine contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska | — | Algeriet |
| — | Schweiz | ||||
| — | Tunisien | ||||
| Appellation contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | |||
| Appellation d’origine Vin Délimité de qualité supérieure | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska | ||
| Vin doux naturel | AOC Banyuls, Banyuls Grand Cru, Muscat de Frontignan, Grand Roussillon, Maury, Muscat de Beaume de Venise, Muscat du Cap Corse, Muscat de Lunel, Muscat de Mireval, Muscat de Rivesaltes, Muscat de St Jean de Minervois, Rasteau, Rivesaltes | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Vin de pays | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska | ||
| Ambré | Alla | Kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Franska | ||
| Château | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| Clairet | AOC Bourgogne AOC Bordeaux | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Claret | AOC Bordeaux | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Clos | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| Cru Artisan | AOC Médoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Cru Bourgeois | AOC Médoc, Haut-Médoc, Margaux, Moulis, Listrac, St Julien, Pauillac, St Estèphe | Kvalitetsvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| Cru Classé, eventuellt föregånget av: Grand, Premier Grand, Deuxième, Troisième, Quatrième, Cinquième. | AOC Côtes de Provence, Graves, St Emilion Grand Cru, Haut-Médoc, Margaux, St Julien, Pauillac, St Estèphe, Sauternes, Pessac Léognan, Barsac | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Edelzwicker | AOC Alsace | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Grand Cru | AOC Alsace, Banyuls, Bonnes Mares, Chablis, Chambertin, Chapelle Chambertin, Chambertin Clos-de-Bèze, Mazoyeres ou Charmes Chambertin, Latricières-Chambertin, Mazis Chambertin, Ruchottes Chambertin, Griottes-Chambertin, Clos de la Roche, Clos Saint Denis, Clos de Tart, Clos de Vougeot, Clos des Lambray, Corton, Corton Charlemagne, Charlemagne, Echézeaux, Grand Echézeaux, La Grande Rue, Montrachet, Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet, Criots-Bâtard-Montrachet, Musigny, Romanée St Vivant, Richebourg, Romanée-Conti, La Romanée, La Tâche, St Emilion | Kvalitetsvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| — | Schweiz | ||||
| — | Tunisien | ||||
| Grand Cru | Champagne | Mousserande kvalitetsvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| — | Schweiz | ||||
| — | Tunisien | ||||
| Hors d’âge | AOC Rivesaltes | Kvalitetslikörvin fso | Franska | ||
| Passe-tout-grains | AOC Bourgogne | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Premier Cru | AOC Aloxe Corton, Auxey Duresses, Beaune, Blagny, Chablis, Chambolle Musigny, Chassagne Montrachet, Champagne, Côtes de Brouilly, Fixin, Gevrey Chambertin, Givry, Ladoix, Maranges, Mercurey, Meursault, Monthélie, Montagny, Morey St Denis, Musigny, Nuits, Nuits-Saint-Georges, Pernand-Vergelesses, Pommard, Puligny-Montrachet, Rully, Santenay, Savigny-les-Beaune, St Aubin, Volnay, Vougeot, Vosne-Romanée | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | — | Tunisien |
| Primeur | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Franska | ||
| Rancio | AOC Grand Roussillon, Rivesaltes, Banyuls, Banyuls grand cru, Maury, Clairette du Languedoc, Rasteau | Kvalitetslikörvin fso | Franska | ||
| Sélection de grains nobles | AOC Alsace, Alsace Grand cru, Monbazillac, Graves supérieures, Bonnezeaux, Jurançon, Cérons, Quarts de Chaume, Sauternes, Loupiac, Côteaux du Layon, Barsac, Ste Croix du Mont, Coteaux de l’Aubance, Cadillac | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Sur Lie | AOC Muscadet, Muscadet — Coteaux de la Loire, Muscadet-Côtes de Grandlieu, Muscadet- Sèvres et Maine, AOVDQS Gros Plant du Pays Nantais, VDT avec IG Vin de pays d’Oc et Vin de pays des Sables du Golfe du Lion | Kvalitetsvin fso, Bordsvin med geografisk beteckning | Franska | ||
| Tuilé | AOC Rivesaltes | Kvalitetslikörvin fso | Franska | ||
| Vendanges tardives | AOC Alsace, Jurançon | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Villages | AOC Anjou, Beaujolais, Côte de Beaune, Côte de Nuits, Côtes du Rhône, Côtes du Roussillon, Mâcon | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Vin de paille | AOC Côtes du Jura, Arbois, L’Etoile, Hermitage | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Vin jaune | AOC du Jura (Côtes du Jura, Arbois, L’Etoile, Château-Châlon) | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Denominazione di Origine Controllata/D.O.C. | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Denominazione di Origine Controllata e Garantita/D.O.C.G. | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Vino Dolce Naturale | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Indicazione geografica tipica (IGT) | Alla | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Landwein | Vin med geografisk beteckning från den autonoma provinsen Bolzano | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Vin de pays | Vin med geografisk beteckning från regionen Aosta | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Franska | ||
| Alberata o vigneti ad alberata | DOC Aversa | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Amarone | DOC Valpolicella | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Ambra | DOC Marsala | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Ambrato | DOC Malvasia delle Lipari DOC Vernaccia di Oristano | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Annoso | DOC Controguerra | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Apianum | DOC Fiano di Avellino | Kvalitetsvin fso | Latin | ||
| Auslese | DOC Caldaro e Caldaro classico — Alto Adige | Kvalitetsvin fso | Tyska | — | Schweiz |
| Barco Reale | DOC Barco Reale di Carmignano | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Brunello | DOC Brunello di Montalcino | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Buttafuoco | DOC Oltrepò Pavese | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Cacc’e mitte | DOC Cacc’e Mitte di Lucera | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Cagnina | DOC Cagnina di Romagna | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Cannellino | DOC Frascati | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Cerasuolo | DOC Cerasuolo di Vittoria DOC Montepulciano d’Abruzzo | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Chiaretto | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Ciaret | DOC Monferrato | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Château | DOC de la région Valle d’Aosta | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| Classico | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska | 2003 | Chile |
| Dunkel | DOC Alto Adige DOC Trentino | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Est !Est ! !Est ! ! ! | DOC Est !Est ! !Est ! ! ! di Montefiascone | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Latin | ||
| Falerno | DOC Falerno del Massico | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Fine | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Fior d’Arancio | DOC Colli Euganei | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Falerio | DOC Falerio dei colli Ascolani | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Flétri | DOC Valle d’Aosta o Vallée d’Aoste | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Garibaldi Dolce (eller GD) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Governo all’uso toscano | DOCG Chianti/Chianti Classico IGT Colli della Toscana Centrale | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Gutturnio | DOC Colli Piacentini | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Italia Particolare (eller IP) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Klassisch/Klassisches Ursprungsgebiet | DOC Caldaro DOC Alto Adige (avec la dénomination Santa Maddalena e Terlano) | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Kretzer | DOC Alto Adige DOC Trentino DOC Teroldego Rotaliano | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Lacrima | DOC Lacrima di Morro d’Alba | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Lacryma Christi | DOC Vesuvio | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Lambiccato | DOC Castel San Lorenzo | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| London Particolar (eller LP eller Inghilterra) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Morellino | DOC Morellino di Scansano | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Occhio di Pernice | DOC Bolgheri, Vin Santo Di Carmignano, Colli dell’Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Cortona, Elba, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, San Gimignano, Sant’Antimo, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Oro | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Pagadebit | DOC pagadebit di Romagna | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Passito | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Ramie | DOC Pinerolese | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Rebola | DOC Colli di Rimini | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Recioto | DOC Valpolicella DOC Gambellara DOCG Recioto di Soave | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Riserva | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Rubino | DOC Garda Colli Mantovani DOC Rubino di Cantavenna DOC Teroldego Rotaliano DOC Trentino | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Rubino | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Sangue di Giuda | DOC Oltrepò Pavese | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Scelto | Alla | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Sciacchetrà | DOC Cinque Terre | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Sciac-trà | DOC Pornassio o Ormeasco di Pornassio | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Sforzato, Sfursàt | DO Valtellina | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Spätlese | DOC/IGT de Bolzano | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Soleras | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Stravecchio | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Strohwein | DOC/IGT de Bolzano | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Superiore | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | — | San Marino |
| Superiore Old Marsala (eller SOM) | DOC Marsala | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Torchiato | DOC Colli di Conegliano | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Torcolato | DOC Breganze | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Vecchio | DOC Rosso Barletta, Aglianico del Vuture, Marsala, Falerno del Massico | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Vendemmia Tardiva | Alla | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografiks beteckning | Italienska | ||
| Verdolino | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Vergine | DOC Marsala DOC Val di Chiana | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Vermiglio | DOC Colli dell Etruria Centrale | Kvalitetslikörvin fso | Italienska | ||
| Vino Fiore | Alla | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Vino Nobile | Vino Nobile di Montepulciano | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Vino Novello o Novello | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Vin santo/Vino Santo/Vinsanto | DOC et DOCG Bianco dell’Empolese, Bianco della Valdinievole, Bianco Pisano di San Torpé, Bolgheri, Candia dei Colli Apuani, Capalbio, Carmignano, Colli dell’Etruria Centrale, Colline Lucchesi, Colli del Trasimeno, Colli Perugini, Colli Piacentini, Cortona, Elba, Gambellera, Montecarlo, Monteregio di Massa Maritima, Montescudaio, Offida, Orcia, Pomino, San Gimignano, San’Antimo, Val d’Arbia, Val di Chiana, Vin Santo del Chianti, Vin Santo del Chianti Classico, Vin Santo di Montepulciano, Trentino | Kvalitetsvin fso | Italienska | ||
| Vivace | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Italienska | ||
| Οίνος Ελεγχόμενης Ονομασίας Προέλευσης (ΟΕΟΠ) | Alla | Kvalitetsvin fso | grekiskt | ||
| Τοπικός Οίνος (Regional Wine) | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | grekiskt | ||
| Μοναστήρι (Monastiri) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | grekiskt | ||
| Κτήμα (Ktima) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | grekiskt | ||
| Αμπελώνας (-ες) (Ampelonas (-es)) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | grekiskt | 2006 | |
| Μονή (Moni) | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | grekiskt | 2006 | |
| Marque nationale | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Appellation contrôlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Appellation d’origine controlée | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | — | Algeriet |
| — | Schweiz | ||||
| — | Tunisien | ||||
| Vin de pays | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska | ||
| Grand premier cru | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Premier cru | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska | — | Tunisien |
| Vin classé | Alla | Kvalitetsvin fso | Franska | ||
| Château | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso | Franska | 2003 | Chile |
| minőségi bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| különleges minőségű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| fordítás | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| máslás | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| szamorodni | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| aszú … puttonyos, kompletterad med siffrorna 3-6 | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| aszúeszencia | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| eszencia | Tokaj/-i | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| tájbor | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Ungerska | ||
| bikavér | Eger, Szekszárd | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| késői szüretelésű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| válogatott szüretelésű bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| muzeális bor | Alla | Kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| siller | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning och kvalitetsvin fso | Ungerska | ||
| Qualitätswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Qualitätswein besonderer Reife und Leseart/Prädikatswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Ausbruch/Ausbruchwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Auslese/Auslesewein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | — | Schweiz |
| Beerenauslese (wein) | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Eiswein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Kabinett/Kabinettwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Schilfwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Spätlese/Spätlesewein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | — | Schweiz |
| Strohwein | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Trockenbeerenauslese | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Landwein | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | |||
| Ausstich | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Auswahl | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Bergwein | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Klassik/Classic | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Erste Wahl | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Hausmarke | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Heuriger | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Jubiläumswein | Alla | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Reserve | Alla | Kvalitetsvin fso | Tyska | ||
| Schilcher | Steiermark | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Sturm | Alla | Delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska | ||
| Denominação de origem (DO) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Denominação de origem controlada (DOC) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Indicação de proveniencia regulamentada (IPR) | Alla | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Vinho doce natural | Alla | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Vinho generoso | DO Porto, Madeira, Moscatel de Setúbal, Carcavelos | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Vinho regional | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| Canteiro | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Colheita Seleccionada | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| Crusted/Crusting | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | ||
| Escolha | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| Escuro | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Fino | DO Porto DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Frasqueira | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Garrafeira | Alla | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Lágrima | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Leve | Bordsvin med den geografiska beteckningen Estremadura och Ribatejano | Bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| DO Madeira, DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | ||||
| Nobre | DO Dão | Kvalitetsvin fso | Portugisiska | ||
| Reserva | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso mousserande kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| Reserva velha (eller grande reserva) | DO Madeira | Mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Ruby | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | 2006 | Sydafrika |
| Solera | DO Madeira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska | ||
| Super reserva | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Portugisiska | ||
| Superior | Alla | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska | ||
| Tawny | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | 2006 | Sydafrika |
| Vintage kompletterad med Late Bottle (LBV) eller Character | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | ||
| Vintage | DO Porto | Kvalitetslikörvin fso | Engelska | 2006 | Sydafrika |
| Vin cu denumire de origine controlată (D.O.C.) | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Cules la maturitate deplină (C.M.D.) | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Cules târziu (C.T.) | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Cules la înnobilarea boabelor (C.I.B.) | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Vin cu indicație geografică | Alla | Bordsvin med geografisk beteckning | rumänskt | 2007 | |
| Rezervă | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Vin de vinotecă | Alla | Kvalitetsvin fso | rumänskt | 2007 | |
| Penina | Alla | Mousserande kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| pozna trgatev | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| jagodni izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| suhi jagodni izbor | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| ledeno vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| arhivsko vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| mlado vino | Alla | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| Cviček | Dolenjska | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| Teran | Kras | Kvalitetsvin fso | Slovenska | ||
| forditáš | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska | ||
| mášláš | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska | ||
| samorodné | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska | ||
| výber … putňový, kompletterad med siffrorna 3-6 | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska | ||
| výberová esencia | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska | ||
| esencia | Tokaj/-ská/-ský/-ské | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |
BILAGA IV
[…]
BILAGA V
Förteckning över tredjeländer som inte är medlemmar i WTO enligt artikel 36.2
1) Algeriet
2) Ryska federationen
3) San Marino
4) Ukraina
5) Serbien och Montenegro
BILAGA VI
[…]
BILAGA VII
1) I Tyskland:
Rhein-Mosel:
a) Rhein
b) Mosel
Bayern:
a) Main
b) Lindau
c) Bayerische Donau
2) I Österrike: Steiermark
3) I Förenade kungariket:
a) England
b) Wales
BILAGA VIII
1) Mousserande viner med ursprung i Bulgarien med beteckningen (vin av hög kvalitet med en geografisk ursprungsbeteckning) på etiketten i enlighet med bulgariska bestämmelser.
2) Mousserande viner med ursprung i Ungern, om den behöriga myndigheten har antecknat på dokument V I 1 att det mousserande vinet i fråga uppfyller ungerska krav vad gäller de råvaror som får användas vid framställningen och kvalitetsvillkoren.
3) Mousserande viner med ursprung i Sydafrika, om den behöriga myndigheten på dokument V I 1 har bekräftat att det mousserande vinet i fråga har framställts av råvaror som i enlighet med de sydafrikanska bestämmelserna kan betecknas som ”cultivar wine”, ”wine of origin”, ”vintage wine” eller ”superior wine”.
4) Mousserande viner med ursprung i Förenta staterna, om den behöriga myndigheten eller en producent som är godkänd av den behöriga myndigheten på dokument V I 1 har bekräftat att det mousserande vinet i fråga har framställts av råvaror som i enlighet med de amerikanska bestämmelserna kan betecknas med uttrycket ”appellation of origin” och med sortnamnet (med undantag av sorter av arten Vitis labrusca) eller ett ”vintage year”.
5) Mousserande viner med ursprung i före detta Sovjetunionen, om den behöriga myndigheten på dokument V I 1 har bekräftat att det mousserande vinet i fråga uppfyller de sovjetiska bestämmelserna om råvaror som får användas vid deras framställning och om den färdiga produktens kvalitet.
6) Mousserande viner med ursprung i Rumänien, om den behöriga myndigheten på dokument V I 1 har bekräftat att det mousserande vinet i fråga uppfyller de rumänska bestämmelserna om råvaror som får användas vid deras framställning och om den färdiga produktens kvalitet.
BILAGA IX
| Tredjeland | Representativa branschorganisationens namn | Representativa branschorganisationens medlemmar |
|---|---|---|
| — Sydafrika | — South African Fortified Wine Producers Association (SAFPA) | — Allesverloren Estate — Axe Hill — Beaumont Wines — Bergsig Estate — Boplaas Wine Cellar — Botha Wine Cellar — Bredell Wines — Calitzdorp Wine Cellar — De Krans Wine Cellar — De Wet Co-op — Dellrust Wines — Distell — Domein Doornkraal — Du Toitskloof Winery — Groot Constantia Estate — Grundheim Wine Cellar — Kango Wine Cellar — KWV International — Landskroon Wine — Louiesenhof — Morgenhog Estate — Overgaauw Estate — Riebeek Cellars — Rooiberg Winery — Swartland Winery — TTT Cellars — Vergenoegd Wine Estate — Villiera Wines — Withoek Estate |
PŘÍLOHA X
| ”jäst i tunna” | ”framställt i tunna” | ”lagrat i tunna” |
| ”jäst på fat av [uppgift om träslag]” | ”framställt på fat av [uppgift om träslag]” | ”lagrat på fat av [uppgift om träslag]” |
| ”jäst på fat” | ”framställt på fat” | ”lagrat på fat” |
1 EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.
2 EGT L 345, 29.12.2001, s. 10.
3 EGT L 309, 8.11.1990, s. 1.
4 EGT L 128, 10.5.2001, s. 54.
5 EGT L 368, 31.12.1991, s. 15.
6 EGT L 56, 14.3.1995, s. 3.
7 EGT L 252, 4.10.1996, s. 10.
8 EGT L 124, 25.4.1998, s. 22.
9 EGT L 185, 25.7.2000, s. 24.
10 EGT L 42, 15.2.1975, s. 1.
11 EGT L 398, 30.12.1989, s. 18.
12 EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.
13 EGT L 65, 11.3.1992, s. 32.
14 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.
15 EGT L 310, 28.11.2001, s. 19.
16 EGT L 128, 10.5.2001, s. 32.
17 EGT L 198, 22.7.1991, s. 1.
18 EGT L 75, 16.3.2002, s. 21.
19 EGT L 109, 25.4.2002, s. 20.
20 EGT L 365, 31.12.1994, s. 10.
21 EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.
22 EGT L 185, 25.7.2000, s. 17.
23 EGT L 143, 16.6.2000, s.1.
24 EGT L 128, 10.5.2001, s. 1.
25 EGT L 128, 10.5.2001, s. 1.
26 EGT L 84, 27.3.1987, s. 59.
27 EGT L 232, 9.8.1989, s. 13.
28 EGT L 368, 31.12.1991, s. 1
29 EGT L 231, 13.8.1992, s. 9.
30 EGT L 84, 27.3.1987, s. 1.
31 Dessa namn eller deras synonymer motsvarar helt eller delvis, i översättning eller med en adjektivform, geografiska beteckningar som används för att beteckna ett vin.
32 För de berörda staterna medges undantagen enligt denna bilaga endast för viner med geografisk beteckning som framställs i de administrativa enheter i vilka odling av de berörda druvsorterna är tillåten vid den tidpunkt då den här förordningen träder i kraft och enligt de villkor för framställning och presentation av dessa viner som fastställts av de berörda medlemsstaterna.
34 Skyddet av benämningen ”cava” enligt förordning (EG) nr 1493/1999 påverkar inte skyddet av geografiska beteckningar för mousserande kvalitetsvin fso ”Cava”.
35 De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.8 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1493/1999.
36 De viner som berörs är kvalitetslikörviner fso enligt punkt L.11 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1493/1999.
37 ”Ruby”, ”Tawny” och ”Vintage” används tillsammans med den sydafrikanska geografiska beteckningen ”CAPE”.
38 Denna särskilda traditionella benämning kan användas för vin som tappats före den 1 augusti 2009.