Tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 3448/93 med avseende på ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter, särskilt artikel 8.3 första stycket i denna, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 322/2006 · förordning (EG) nr 544/2006 · förordning (EG) nr 1580/2006 · förordning (EG) nr 1713/2006 · förordning (EG) nr 1792/2006 · förordning (EG) nr 447/2007 · förordning (EG) nr 1496/2007 · förordning (EG) nr 246/2008 · förordning (EG) nr 639/2008 · förordning (EG) nr 1237/2008 · förordning (EG) nr 586/2009 · förordning (EU) nr 578/2010.

(1) I kommissionens förordning (EEG) nr 3615/92 av den 15 december 1992 om fastställande av de kvantiteter jordbruksprodukter som skall ligga till grund för beräkningen av exportbidrag i samband med export av varor som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 3035/80, kommissionens förordning (EG) nr 3223/93 av den 25 november 1993 om statistiska uppgifter om utbetalning av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 3035/80 och kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000 av den 13 juli 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt om kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen regleras exporten av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. De flesta av dessa förordningar har ändrats flera gånger i väsentliga avseenden. Det är nödvändigt att ändra alla dessa rättsakter, och för en ökad administrativ klarhet, enkelhet och effektivitet är det lämpligt att dessa förordningar ersätts av en enda förordning.

(2) Enligt rådets förordningar (EEG) nr 2771/75 och (EG) nr 1255/1999, 1260/2001, 1784/2003 och 1785/2003 om den gemensamma organisationen av marknaderna för ägg, mjölk och mjölkprodukter, socker, spannmål och ris föreskrivs det att, i den mån det är nödvändigt för att jordbruksprodukter i form av vissa bearbetade varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget skall kunna exporteras på grundval av noteringar eller priser på världsmarknaden för dessa produkter, skall skillnaden mellan sådana noteringar eller priser och priserna inom gemenskapen utjämnas med ett exportbidrag. Gemensamma regler bör gälla för beviljande av bidrag för alla jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(3) Exportbidrag bör betalas ut för varor som framställs antingen direkt av basprodukter, eller av därav bearbetade produkter eller av produkter som kan jämställas med en av dessa två kategorier. Det bör anges en metod för hur exportbidragets belopp i vart och ett av dessa fall skall bestämmas.

(4) För att säkerställa en korrekt tillämpning av de bestämmelser om beviljande av exportbidrag som fastställs i förordningarna om den gemensamma organisationen av marknader bör sådana bidrag inte beviljas för varor från tredjeland som används vid framställning av varor som exporteras efter att ha övergått till fri omsättning inom gemenskapen.

(5) I kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter. Det krävs dock vissa förtydliganden avseende hur dessa regler skall tillämpas på varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(6) Med hänsyn till gemenskapens internationella åtaganden får bidrag som beviljas vid export av jordbruksprodukter som ingår i varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget inte överstiga de bidrag som skulle beviljas för export av dessa produkter i obearbetat tillstånd. Det är lämpligt att ta hänsyn till detta vid fastställandet av bidragssatserna och vid tillämpning av reglerna för jämställande.

(7) I kommissionens förordning (EEG) nr 2825/93 av den 15 oktober 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 avseende fastställandet och beviljandet av justerade exportbidrag för spannmål som exporteras i form av vissa spritdrycker föreskrivs att bidragssatsen skall vara den som tillämpas den dag då spannmålen ställs under kontroll för tillverkning av spritdrycker. Därför bör ställandet av spannmål under tullkontroll för användning vid tillverkning av spritdrycker i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93 anses likvärdigt med export i syfte att bevilja exportbidrag.

(8) Spritdrycker anses vara mindre känsliga än andra varor för priset på de jordbruksprodukter som används för deras framställning. I protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning fastställs att nödvändiga åtgärder bör beslutas för att underlätta användningen av gemenskapens spannmål i tillverkningen av spritdrycker framställda ur spannmål.

(9) Potatisstärkelse bör jämställas med majsstärkelse i syfte att fastställa exportbidrag. Det bör dock vara möjligt att kunna fastställa en särskild bidragssats för potatisstärkelse i marknadssituationer där priset på potatisstärkelse ligger klart under priset för majsstärkelse.

(10) För att komma i fråga för exportbidrag måste de förbrukade jordbruksprodukterna, och särskilt de varor som framställs av sådana produkter, exporteras. Undantag från denna regel bör tolkas restriktivt. Under framställningen av varorna kan det dock uppstå ett visst svinn av råvaror för vilka producenterna har betalat gemenskapspriser, medan svinn som drabbar producenter utanför gemenskapen är begränsade till världsmarknadspriser. Dessutom erhålls under framställningen av vissa varor biprodukter vars värde avviker starkt från huvudproduktens. I vissa fall kan dessa biprodukter endast användas till djurfoder. Det är därför nödvändigt att fastställa gemensamma regler för att bestämma innebörden av begreppet ”den kvantitet produkter som faktiskt har förbrukats vid framställning av de exporterade varorna”.

(11) Många varor som framställs av ett företag under noggrant angivna tekniska förhållanden och som har konstanta egenskaper och jämn kvalitet exporteras regelbundet. För att underlätta exportformaliteterna bör det därför införas ett förenklat förfarande för sådana varor som innebär att producenten meddelar de behöriga myndigheterna de uppgifter om framställningen av dessa varor som myndigheterna anser nödvändiga. I de fall de kvantiteter av jordbruksprodukter som förbrukas i samband med framställningen av exporterade varor registreras hos de behöriga myndigheterna, bör det föreskrivas att denna registrering skall bekräftas årligen för att minska riskerna för underlåtenhet att meddela ändringar av dessa kvantiteter.

(12) Många jordbruksprodukter är utsatta för naturliga och årstidsbetingade variationer. Den ingående mängden jordbruksprodukter i exporterade varor kan därför variera. Bidragsbeloppen bör därför fastställas på grundval av de kvantiteter av jordbruksprodukter som faktiskt har förbrukats vid framställningen av de exporterade varorna. För att förenkla administrationen bör bidragsbeloppet för vissa varor med en enkel och förhållandevis konstant sammansättning dock fastställas på grundval av fasta kvantiteter av jordbruksprodukter.

(13) Vid fastställande av bidragssatserna för basprodukter eller jämställda produkter bör hänsyn tas till produktionsåterbetalningsstöd eller andra åtgärder med liknande effekt som är tillämpliga i enlighet med den aktuella förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för produkten.

(14) Vissa varor med liknande egenskaper kan ha framställts med olika metoder av olika basmaterial. Exportörer bör kunna ange vilken typ av basmaterial det rör sig om och lämna in vissa deklarationer om framställningen, om sådana uppgifter behövs för att avgöra om rätt till bidrag föreligger eller vilken bidragssats som är lämplig att tillämpa.

(15) Vid beräkningen av de kvantiteter jordbruksprodukter som faktiskt förbrukas är det lämpligt att beakta torrsubstanshalten när det gäller stärkelse, vissa typer av sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin.

(16) Om så krävs på grund av världshandelssituationen, de särskilda behoven på vissa marknader eller internationella handelsavtal, bör det vara möjligt att differentiera exportbidraget för vissa varor med hänsyn till destinationen.

(17) Förvaltningen av bidragsbelopp som kan beviljas under ett budgetår för export av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget kan leda till att olika bidragssatser måste fastställas för export enligt dagens bidragssats eller med förutfastställelse av bidragssatsen på grundval av utvecklingen av marknaden inom gemenskapen och på världsmarknaden.

(18) De bidragsbelopp som får beviljas för varje budgetår begränsas av gemenskapens internationella åtaganden. Varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget bör kunna exporteras på i förväg kända villkor. Det är särskilt viktigt att man kan erhålla en försäkran om att bidrag kan beviljas för sådan export och att detta är förenligt med uppfyllandet av sådana gemenskapsåtaganden. Om det inte längre är möjligt bör exportören informeras om detta i tillräckligt god tid. Utfärdandet av bidragslicenser gör det möjligt att följa bidragsansökningarna och garantera att licensinnehavarna kan få ett bidrag utbetalt upp till det belopp för vilket licensen är utfärdad, under förutsättning att de uppfyller de andra villkoren för bidrag i gemenskapens bestämmelser. Det bör fastställas förvaltningsåtgärder för bidragslicensordningen. Det bör särskilt fastställas bestämmelser om en nedsättningskoefficient som skall tillämpas när ansökningarna om bidragslicenser överskrider de tillgängliga beloppen. Under vissa omständigheter bör det dessutom vara möjligt att tillsvidare stoppa utfärdandet av bidragslicenser.

(19) Bidragslicenserna syftar till att garantera uppfyllandet av gemenskapens internationella åtaganden. De gör det också möjligt att på förhand avgöra vilket bidrag som kan beviljas för jordbruksprodukter som förbrukas vid framställning av varor som exporteras till tredjeland. Detta syfte skiljer sig i vissa avseenden från de mål som eftersträvas genom exportlicenser som utfärdas för basprodukter som exporteras i obearbetat tillstånd och som omfattas av internationella åtaganden avseende kvantitativa begränsningar. Det är därför nödvändigt att precisera vilka allmänna bestämmelser som är tillämpliga på licenser inom jordbruksområdet – för närvarande fastställda genom kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter – som inte bör gälla med avseende på bidragslicenser.

(20) Det är dessutom nödvändigt att precisera hur vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1291/2000 som gäller licenser för exportbidrag med förutfastställelse som söks med anledning av en infordran av anbud som utfärdats i ett importerande tredjeland också skall gälla bidragslicenser. I de flesta fall fastställs eller ändras bidragssatserna på torsdagar. För att minska risken för att ansökningar om förutfastställelse för produkter lämnas in i spekulationssyfte bör en ansökan om förutfastställelse som lämnas in en torsdag anses ha inkommit påföljande arbetsdag.

(21) Det bör fastställas regler om villkoren för att frisläppa säkerheter som ställs för sådana licenser som regleras i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter. De skyldigheter som anses vara huvudkrav och mot vilka säkerhet ställts bör preciseras tillsammans med de bevis som skall företes för att skyldigheterna har fullgjorts och på grundval av vilka den berörda säkerheten kan frisläppas.

(22) Det är ytterst sannolikt att licensansökningar kommer att tas emot för större belopp än vad som kan beviljas. Budgetåret bör därför delas in i perioder så att licenser kan utfärdas till såväl de aktörer som exporterar varor vid slutet av budgetåret som de som exporterar varor i början av budgetåret. I förekommande fall bör en nedsättningskoefficient fastställas för de sammanlagda begärda beloppen under en viss period.

(23) Vid viss export begränsas inte betalningen av bidragen som ett resultat av gemenskapens internationella åtaganden. Sådan export bör undantas från skyldigheten att uppvisa en bidragslicens.

(24) Merparten av exportörerna erhåller mindre än 75000 euro per år i bidrag. Hela denna export utgör enbart en liten del av de sammanlagda bidragsbelopp som beviljas för export av jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. Det bör vara möjligt att undanta sådan export från licenskrav. För att förhindra missbruk är det dock nödvändigt att begränsa tillämpningen av detta undantag till den medlemsstat där exportören är etablerad.

(25) Ett kontrollsystem bör införas som är baserat på principen att exportören vid varje exporttillfälle bör lämna en deklaration till de behöriga myndigheterna över de kvantiteter av produkter som har förbrukats vid framställning av de exporterade varorna. De behöriga myndigheterna bör vidta de åtgärder som de finner nödvändiga för att kontrollera att uppgifterna i deklarationerna är riktiga.

(26) De behöriga myndigheter som är skyldiga att kontrollera exportdeklarationen kan komma i en situation där de inte förfogar över tillräckliga uppgifter för att kunna godkänna deklarationen av förbrukade kvantiteter, även om denna grundar sig på en kemisk analys. Sådana situationer kan framför allt uppstå om de varor som skall exporteras har tillverkats i en annan medlemsstat än den medlemsstat från vilken de skall exporteras. Därför är det viktigt att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vilken exporten skall ske vid behov direkt kan vända sig till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna för att få sådana upplysningar om den berörda varans tillverkning som dessa myndigheter kan tänkas förfoga över.

(27) Efter samråd med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken varorna framställts bör en aktör få lämna en förenklad deklaration av de förbrukade produkterna i form av en sammanfattande deklaration av kvantiteten av dessa produkter, förutsatt att de berörda företagen sammanställer detaljerade uppgifter om de förbrukade produkterna och håller dem tillgängliga för dessa myndigheter.

(28) Det är inte alltid möjligt för exportören att veta exakt vilka kvantiteter basprodukter som har förbrukats och som han kan begära ett bidrag för, särskilt om denne inte är tillverkare. Följaktligen kan exportören inte alltid deklarera dessa kvantiteter. Det är därför nödvändigt att införa en alternativ metod för beräkning av bidraget, som kan användas på den berörda personens begäran och som endast skall tillämpas på vissa varor, på grundval av en kemisk analys av dessa varor samt på en tabell som utarbetats för ändamålet.

(29) Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljning av smör till sänkta priser och om beviljande av stöd för smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel är det tillåtet att leverera smör och grädde till sänkta priser till industrier som framställer vissa varor. Detta bör beaktas för sådana varor som åtnjuter bidrag fastställda på grundval av en kemisk analys.

(30) I artikel 21 i förordning (EG) nr 800/1999 fastställs att bidrag inte skall beviljas för produkter som inte är av sund, god och marknadsmässig kvalitet dagen för mottagandet av exportdeklarationen. För att säkerställa att denna regel tillämpas enhetligt bör det klargöras att för att bidrag skall beviljas för sådana produkter som avses i artikel 1 rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter, eller artikel 1 i rådets direktiv 89/437/EEG av den 20 juni 1989 om hygienfrågor och hälsorisker i samband med tillverkning och utsläppande på marknaden av äggprodukter, och som finns med i bilaga II till den här förordningen, måste de berörda produkterna beredas i enlighet med kraven i dessa direktiv och vara försedda med det kontrollmärke som krävs.

(31) Artikel 31.10 i förordning (EG) nr 1255/1999 jämförd med artikel 31.12 i samma förordning inskränker kravet på att de mjölkprodukter för vilka exportbidrag utbetalas måste ha ursprung i gemenskapen till vissa varor med högt innehåll av mjölkprodukter. Det bör därför införas bestämmelser om tillämpningen och tillsynen av detta krav.

(32) I artikel 28 i förordning (EG) nr 800/1999 begränsas den period under vilken basjordbruksprodukter eller varor får omfattas av ordningen för förfinansiering av exportbidrag till exportlicensens återstående giltighetstid. Bidragslicenser som utfärdas mot slutet av budgetperioden har dock kortare giltighetstid, som på grund av gemenskapens internationella åtaganden bara kan sträcka sig till den 30 september. För att säkerställa tillräcklig flexibilitet så att exportörerna till fullo kan utnyttja dessa bidragslicenser med kort giltighet bör särskilda bestämmelser om dessa licenser fastställas som begränsar den period under vilken basjordbruksprodukter eller varor får omfattas av ordningen för förfinansiering av exportbidrag till exportlicensens återstående giltighetstid.

(33) Det är lämpligt att bestämmelserna om beviljande av bidrag för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget tillämpas enhetligt inom hela gemenskapen. Därför bör varje medlemsstat via kommissionen underrätta övriga medlemsstater om de övervakningsåtgärder som vidtas på dess territorium med avseende på de olika typerna av exporterade varor.

(34) Det är av största vikt att kommissionen på ett tillfredsställande sätt kan övervaka åtgärder som vidtas med avseende på beviljade exportbidrag. Därför bör kommissionen förfoga över vissa statistiska uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter bör överlämna. Dessa uppgifters format och omfattning bör preciseras.

(35) Tillräckligt med tid bör avsättas för övergången från de administrativa förfaranden för bidragslicenser som gäller enligt förordning (EG) nr 1520/2000 till de administrativa förfaranden som anges i denna förordning. Denna förordning bör därför gälla ansökningar som lämnats in efter den 8 juli 2005 för licenser som skall användas från och med den 1 oktober 2005.

(36) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för horisontella frågor beträffande handel med bearbetade jordbruksprodukter som inte finns förtecknade i bilaga I till fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3448/93 av den 6 december 1993 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter, särskilt artikel 8.3 första stycket i denna, och

(1) I kommissionens förordning (EEG) nr 3615/92 av den 15 december 1992 om fastställande av de kvantiteter jordbruksprodukter som skall ligga till grund för beräkningen av exportbidrag i samband med export av varor som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 3035/80, kommissionens förordning (EG) nr 3223/93 av den 25 november 1993 om statistiska uppgifter om utbetalning av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 3035/80 och kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000 av den 13 juli 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för ordningen för beviljande av exportbidrag för vissa jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget samt om kriterierna för fastställande av bidragsbeloppen regleras exporten av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. De flesta av dessa förordningar har ändrats flera gånger i väsentliga avseenden. Det är nödvändigt att ändra alla dessa rättsakter, och för en ökad administrativ klarhet, enkelhet och effektivitet är det lämpligt att dessa förordningar ersätts av en enda förordning.

(2) Enligt rådets förordningar (EEG) nr 2771/75 och (EG) nr 1255/1999, 1260/2001, 1784/2003 och 1785/2003 om den gemensamma organisationen av marknaderna för ägg, mjölk och mjölkprodukter, socker, spannmål och ris föreskrivs det att, i den mån det är nödvändigt för att jordbruksprodukter i form av vissa bearbetade varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget skall kunna exporteras på grundval av noteringar eller priser på världsmarknaden för dessa produkter, skall skillnaden mellan sådana noteringar eller priser och priserna inom gemenskapen utjämnas med ett exportbidrag. Gemensamma regler bör gälla för beviljande av bidrag för alla jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(3) Exportbidrag bör betalas ut för varor som framställs antingen direkt av basprodukter, eller av därav bearbetade produkter eller av produkter som kan jämställas med en av dessa två kategorier. Det bör anges en metod för hur exportbidragets belopp i vart och ett av dessa fall skall bestämmas.

(4) För att säkerställa en korrekt tillämpning av de bestämmelser om beviljande av exportbidrag som fastställs i förordningarna om den gemensamma organisationen av marknader bör sådana bidrag inte beviljas för varor från tredjeland som används vid framställning av varor som exporteras efter att ha övergått till fri omsättning inom gemenskapen.

(5) I kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 fastställs gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter. Det krävs dock vissa förtydliganden avseende hur dessa regler skall tillämpas på varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget.

(6) Med hänsyn till gemenskapens internationella åtaganden får bidrag som beviljas vid export av jordbruksprodukter som ingår i varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget inte överstiga de bidrag som skulle beviljas för export av dessa produkter i obearbetat tillstånd. Det är lämpligt att ta hänsyn till detta vid fastställandet av bidragssatserna och vid tillämpning av reglerna för jämställande.

(7) I kommissionens förordning (EEG) nr 2825/93 av den 15 oktober 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 avseende fastställandet och beviljandet av justerade exportbidrag för spannmål som exporteras i form av vissa spritdrycker föreskrivs att bidragssatsen skall vara den som tillämpas den dag då spannmålen ställs under kontroll för tillverkning av spritdrycker. Därför bör ställandet av spannmål under tullkontroll för användning vid tillverkning av spritdrycker i enlighet med artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93 anses likvärdigt med export i syfte att bevilja exportbidrag.

(8) Spritdrycker anses vara mindre känsliga än andra varor för priset på de jordbruksprodukter som används för deras framställning. I protokoll nr 19 till akten om Danmarks, Irlands och Förenade kungarikets anslutning fastställs att nödvändiga åtgärder bör beslutas för att underlätta användningen av gemenskapens spannmål i tillverkningen av spritdrycker framställda ur spannmål.

(9) Potatisstärkelse bör jämställas med majsstärkelse i syfte att fastställa exportbidrag. Det bör dock vara möjligt att kunna fastställa en särskild bidragssats för potatisstärkelse i marknadssituationer där priset på potatisstärkelse ligger klart under priset för majsstärkelse.

(10) För att komma i fråga för exportbidrag måste de förbrukade jordbruksprodukterna, och särskilt de varor som framställs av sådana produkter, exporteras. Undantag från denna regel bör tolkas restriktivt. Under framställningen av varorna kan det dock uppstå ett visst svinn av råvaror för vilka producenterna har betalat gemenskapspriser, medan svinn som drabbar producenter utanför gemenskapen är begränsade till världsmarknadspriser. Dessutom erhålls under framställningen av vissa varor biprodukter vars värde avviker starkt från huvudproduktens. I vissa fall kan dessa biprodukter endast användas till djurfoder. Det är därför nödvändigt att fastställa gemensamma regler för att bestämma innebörden av begreppet ”den kvantitet produkter som faktiskt har förbrukats vid framställning av de exporterade varorna”.

(11) Många varor som framställs av ett företag under noggrant angivna tekniska förhållanden och som har konstanta egenskaper och jämn kvalitet exporteras regelbundet. För att underlätta exportformaliteterna bör det därför införas ett förenklat förfarande för sådana varor som innebär att producenten meddelar de behöriga myndigheterna de uppgifter om framställningen av dessa varor som myndigheterna anser nödvändiga. I de fall de kvantiteter av jordbruksprodukter som förbrukas i samband med framställningen av exporterade varor registreras hos de behöriga myndigheterna, bör det föreskrivas att denna registrering skall bekräftas årligen för att minska riskerna för underlåtenhet att meddela ändringar av dessa kvantiteter.

(12) Många jordbruksprodukter är utsatta för naturliga och årstidsbetingade variationer. Den ingående mängden jordbruksprodukter i exporterade varor kan därför variera. Bidragsbeloppen bör därför fastställas på grundval av de kvantiteter av jordbruksprodukter som faktiskt har förbrukats vid framställningen av de exporterade varorna. För att förenkla administrationen bör bidragsbeloppet för vissa varor med en enkel och förhållandevis konstant sammansättning dock fastställas på grundval av fasta kvantiteter av jordbruksprodukter.

(13) Vid fastställande av bidragssatserna för basprodukter eller jämställda produkter bör hänsyn tas till produktionsåterbetalningsstöd eller andra åtgärder med liknande effekt som är tillämpliga i enlighet med den aktuella förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för produkten.

(14) Vissa varor med liknande egenskaper kan ha framställts med olika metoder av olika basmaterial. Exportörer bör kunna ange vilken typ av basmaterial det rör sig om och lämna in vissa deklarationer om framställningen, om sådana uppgifter behövs för att avgöra om rätt till bidrag föreligger eller vilken bidragssats som är lämplig att tillämpa.

(15) Vid beräkningen av de kvantiteter jordbruksprodukter som faktiskt förbrukas är det lämpligt att beakta torrsubstanshalten när det gäller stärkelse, vissa typer av sirap eller andra lösningar av glukos eller maltodextrin.

(16) Om så krävs på grund av världshandelssituationen, de särskilda behoven på vissa marknader eller internationella handelsavtal, bör det vara möjligt att differentiera exportbidraget för vissa varor med hänsyn till destinationen.

(17) Förvaltningen av bidragsbelopp som kan beviljas under ett budgetår för export av vissa jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget kan leda till att olika bidragssatser måste fastställas för export enligt dagens bidragssats eller med förutfastställelse av bidragssatsen på grundval av utvecklingen av marknaden inom gemenskapen och på världsmarknaden.

(18) De bidragsbelopp som får beviljas för varje budgetår begränsas av gemenskapens internationella åtaganden. Varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget bör kunna exporteras på i förväg kända villkor. Det är särskilt viktigt att man kan erhålla en försäkran om att bidrag kan beviljas för sådan export och att detta är förenligt med uppfyllandet av sådana gemenskapsåtaganden. Om det inte längre är möjligt bör exportören informeras om detta i tillräckligt god tid. Utfärdandet av bidragslicenser gör det möjligt att följa bidragsansökningarna och garantera att licensinnehavarna kan få ett bidrag utbetalt upp till det belopp för vilket licensen är utfärdad, under förutsättning att de uppfyller de andra villkoren för bidrag i gemenskapens bestämmelser. Det bör fastställas förvaltningsåtgärder för bidragslicensordningen. Det bör särskilt fastställas bestämmelser om en nedsättningskoefficient som skall tillämpas när ansökningarna om bidragslicenser överskrider de tillgängliga beloppen. Under vissa omständigheter bör det dessutom vara möjligt att tillsvidare stoppa utfärdandet av bidragslicenser.

(19) Bidragslicenserna syftar till att garantera uppfyllandet av gemenskapens internationella åtaganden. De gör det också möjligt att på förhand avgöra vilket bidrag som kan beviljas för jordbruksprodukter som förbrukas vid framställning av varor som exporteras till tredjeland. Detta syfte skiljer sig i vissa avseenden från de mål som eftersträvas genom exportlicenser som utfärdas för basprodukter som exporteras i obearbetat tillstånd och som omfattas av internationella åtaganden avseende kvantitativa begränsningar. Det är därför nödvändigt att precisera vilka allmänna bestämmelser som är tillämpliga på licenser inom jordbruksområdet – för närvarande fastställda genom kommissionens förordning (EG) nr 1291/2000 av den 9 juni 2000 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med import- och exportlicenser samt förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter – som inte bör gälla med avseende på bidragslicenser.

(20) Det är dessutom nödvändigt att precisera hur vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1291/2000 som gäller licenser för exportbidrag med förutfastställelse som söks med anledning av en infordran av anbud som utfärdats i ett importerande tredjeland också skall gälla bidragslicenser. I de flesta fall fastställs eller ändras bidragssatserna på torsdagar. För att minska risken för att ansökningar om förutfastställelse för produkter lämnas in i spekulationssyfte bör en ansökan om förutfastställelse som lämnas in en torsdag anses ha inkommit påföljande arbetsdag.

(21) Det bör fastställas regler om villkoren för att frisläppa säkerheter som ställs för sådana licenser som regleras i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter. De skyldigheter som anses vara huvudkrav och mot vilka säkerhet ställts bör preciseras tillsammans med de bevis som skall företes för att skyldigheterna har fullgjorts och på grundval av vilka den berörda säkerheten kan frisläppas.

(22) Det är ytterst sannolikt att licensansökningar kommer att tas emot för större belopp än vad som kan beviljas. Budgetåret bör därför delas in i perioder så att licenser kan utfärdas till såväl de aktörer som exporterar varor vid slutet av budgetåret som de som exporterar varor i början av budgetåret. I förekommande fall bör en nedsättningskoefficient fastställas för de sammanlagda begärda beloppen under en viss period.

(23) Vid viss export begränsas inte betalningen av bidragen som ett resultat av gemenskapens internationella åtaganden. Sådan export bör undantas från skyldigheten att uppvisa en bidragslicens.

(24) Merparten av exportörerna erhåller mindre än75000 euro per år i bidrag. Hela denna export utgör enbart en liten del av de sammanlagda bidragsbelopp som beviljas för export av jordbruksprodukter i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget. Det bör vara möjligt att undanta sådan export från licenskrav. För att förhindra missbruk är det dock nödvändigt att begränsa tillämpningen av detta undantag till den medlemsstat där exportören är etablerad.

(25) Ett kontrollsystem bör införas som är baserat på principen att exportören vid varje exporttillfälle bör lämna en deklaration till de behöriga myndigheterna över de kvantiteter av produkter som har förbrukats vid framställning av de exporterade varorna. De behöriga myndigheterna bör vidta de åtgärder som de finner nödvändiga för att kontrollera att uppgifterna i deklarationerna är riktiga.

(26) De behöriga myndigheter som är skyldiga att kontrollera exportdeklarationen kan komma i en situation där de inte förfogar över tillräckliga uppgifter för att kunna godkänna deklarationen av förbrukade kvantiteter, även om denna grundar sig på en kemisk analys. Sådana situationer kan framför allt uppstå om de varor som skall exporteras har tillverkats i en annan medlemsstat än den medlemsstat från vilken de skall exporteras. Därför är det viktigt att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat från vilken exporten skall ske vid behov direkt kan vända sig till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna för att få sådana upplysningar om den berörda varans tillverkning som dessa myndigheter kan tänkas förfoga över.

(27) Efter samråd med de behöriga myndigheterna i den medlemsstat i vilken varorna framställts bör en aktör få lämna en förenklad deklaration av de förbrukade produkterna i form av en sammanfattande deklaration av kvantiteten av dessa produkter, förutsatt att de berörda företagen sammanställer detaljerade uppgifter om de förbrukade produkterna och håller dem tillgängliga för dessa myndigheter.

(28) Det är inte alltid möjligt för exportören att veta exakt vilka kvantiteter basprodukter som har förbrukats och som han kan begära ett bidrag för, särskilt om denne inte är tillverkare. Följaktligen kan exportören inte alltid deklarera dessa kvantiteter. Det är därför nödvändigt att införa en alternativ metod för beräkning av bidraget, som kan användas på den berörda personens begäran och som endast skall tillämpas på vissa varor, på grundval av en kemisk analys av dessa varor samt på en tabell som utarbetats för ändamålet.

(29) Enligt kommissionens förordning (EG) nr 2571/97 av den 15 december 1997 om försäljning av smör till sänkta priser och om beviljande av stöd för smör och koncentrerat smör avsett att användas i framställningen av konditorivaror, glass och andra livsmedel är det tillåtet att leverera smör och grädde till sänkta priser till industrier som framställer vissa varor. Detta bör beaktas för sådana varor som åtnjuter bidrag fastställda på grundval av en kemisk analys.

(30) I artikel 21 i förordning (EG) nr 800/1999 fastställs att bidrag inte skall beviljas för produkter som inte är av sund, god och marknadsmässig kvalitet dagen för mottagandet av exportdeklarationen. För att säkerställa att denna regel tillämpas enhetligt bör det klargöras att för att bidrag skall beviljas för sådana produkter som avses i artikel 1 rådets direktiv 92/46/EEG av den 16 juni 1992 om fastställande av hygienregler för produktion och utsläppande på marknaden av rå mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter, eller artikel 1 i rådets direktiv 89/437/EEG av den 20 juni 1989 om hygienfrågor och hälsorisker i samband med tillverkning och utsläppande på marknaden av äggprodukter, och som finns med i bilaga II till den här förordningen, måste de berörda produkterna beredas i enlighet med kraven i dessa direktiv och vara försedda med det kontrollmärke som krävs.

(31) Artikel 31.10 i förordning (EG) nr 1255/1999 jämförd med artikel 31.12 i samma förordning inskränker kravet på att de mjölkprodukter för vilka exportbidrag utbetalas måste ha ursprung i gemenskapen till vissa varor med högt innehåll av mjölkprodukter. Det bör därför införas bestämmelser om tillämpningen och tillsynen av detta krav.

(32) I artikel 28 i förordning (EG) nr 800/1999 begränsas den period under vilken basjordbruksprodukter eller varor får omfattas av ordningen för förfinansiering av exportbidrag till exportlicensens återstående giltighetstid. Bidragslicenser som utfärdas mot slutet av budgetperioden har dock kortare giltighetstid, som på grund av gemenskapens internationella åtaganden bara kan sträcka sig till den 30 september. För att säkerställa tillräcklig flexibilitet så att exportörerna till fullo kan utnyttja dessa bidragslicenser med kort giltighet bör särskilda bestämmelser om dessa licenser fastställas som begränsar den period under vilken basjordbruksprodukter eller varor får omfattas av ordningen för förfinansiering av exportbidrag till exportlicensens återstående giltighetstid.

(33) Det är lämpligt att bestämmelserna om beviljande av bidrag för varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget tillämpas enhetligt inom hela gemenskapen. Därför bör varje medlemsstat via kommissionen underrätta övriga medlemsstater om de övervakningsåtgärder som vidtas på dess territorium med avseende på de olika typerna av exporterade varor.

(34) Det är av största vikt att kommissionen på ett tillfredsställande sätt kan övervaka åtgärder som vidtas med avseende på beviljade exportbidrag. Därför bör kommissionen förfoga över vissa statistiska uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter bör överlämna. Dessa uppgifters format och omfattning bör preciseras.

(35) Tillräckligt med tid bör avsättas för övergången från de administrativa förfaranden för bidragslicenser som gäller enligt förordning (EG) nr 1520/2000 till de administrativa förfaranden som anges i denna förordning. Denna förordning bör därför gälla ansökningar som lämnats in efter den 8 juli 2005 för licenser som skall användas från och med den 1 oktober 2005.

(36) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för horisontella frågor beträffande handel med bearbetade jordbruksprodukter som inte finns förtecknade i bilaga I till fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Syfte och definitioner

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 447/2007.

1. I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 3448/93 i fråga om ordningen för beviljande av exportbidrag som införts genom förordning (EEG) nr 2771/75, förordning (EG) nr 1255/1999, förordning (EG) nr 318/2006, förordning (EG) nr 1784/2003 och förordning (EG) nr 1785/2003.

Den skall gälla för export av de basprodukter som räknas upp i bilaga I till denna förordning, nedan kallade basprodukter, för därav bearbetade produkter samt för produkter som jämställs med en av dessa två kategorier i enlighet med artikel 3 i denna förordning, när sådana produkter exporteras i form av varor som inte omfattas av bilaga I till fördraget men som anges i någon av följande rättsakter:

a) Bilaga I till förordning (EEG) nr 2771/75.

b) Bilaga II till förordning (EG) nr 1255/1999.

c) Bilaga VII till förordning (EG) nr 318/2006.

d) Bilaga III till förordning (EG) nr 1784/2003.

e) Bilaga IV till förordning (EG) nr 1785/2003.

Sådana varor (nedan kallade ”varor”) räknas upp i bilaga II till denna förordning.

2. Det exportbidrag som avses i punkt 1 skall inte beviljas för varor som har övergått till fri omsättning i enlighet med artikel 24 i fördraget och som exporteras.

Exportbidraget skall inte heller beviljas för sådana varor, om de exporteras efter bearbetning eller ingår i andra varor.

3. Med undantag av spannmål skall exportbidrag inte lämnas för produkter som används vid framställning av alkohol som ingår i sådana spritdrycker som avses i bilaga II enligt KN-nummer 2208.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. I denna förordning avses med

1) budgetperiod: perioden från och med den 1 oktober innevarande år till och med den 30 september efterföljande år.

2) budgetår: perioden från och med den 16 oktober innevarande år till och med den 15 oktober efterföljande år.

3) livsmedelsbistånd: insatser för livsmedelsbistånd enligt de villkor som anges i artikel 10.4 i det avtal om jordbruk som ingicks under Uruguayrundan av multilaterala handelsförhandlingar, nedan kallat ”avtalet”.

4) restprodukter: produkter eller varor som erhålls under den aktuella produktionsprocessen av en sammansättning som tydligt skiljer sig från den faktiskt exporterade varan och som inte kan saluföras.

5) biprodukter: produkter eller varor som erhålls under den aktuella produktionsprocessen av en sammansättning eller med egenskaper som skiljer sig från den faktiskt exporterade varan och som kan saluföras.

6) svinn: de kvantiteter produkter eller varor som erhålls under den aktuella framställningen från det skede under vilket jordbruksprodukter förbrukas obearbetade i framställningen, utom de kvantiteter varor som faktiskt exporteras och utom restprodukter och biprodukter och som inte kan saluföras.

2. Vid tillämpningen av punkt 1.4, 1.5 och 1.6 skall sådana produkter, som erhålls under den aktuella framställningen och som har en sammansättning som skiljer sig från den faktiskt exporterade varan och som säljs mot en ersättning som uteslutande motsvarar kostnaderna för bortskaffande av dem, inte anses ha saluförts.

Vid tillämpningen av punkt 1.6 skall det jämställas med svinn när produkter eller varor som erhålls under den aktuella framställningen kan bortskaffas enbart som djurfoder, oavsett om det sker mot betalning eller inte.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 447/2007.

1. Potatisstärkelse enligt KN-nummer 11081300, framställd direkt från potatis utan användning av andra produkter, skall jämställas med en produkt som uppkommit genom bearbetning av majs.

2. Vassle enligt KN-nummer 04041048 till 04041062, inte koncentrerad, även fryst, skall jämställas med vassle i pulver enligt bilaga I, nedan kallad ”produktgrupp 1”.

3. Följande produkter skall jämställas med mjölk i form av pulver med en fetthalt av minst 1,5 % som räknas upp i bilaga I, nedan kallad ”produktgrupp 2”.

a) Mjölk och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031011, 04039051 och 04049021, inte koncentrerade och utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, även frysta, med en mjölkfetthalt av högst 0,1 viktprocent.

b) Mjölk och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031011, 04039011 och 04049021 i form av pulver, granulat eller annan fast form, utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, med en mjölkfetthalt av högst 1,5 viktprocent.

4. Följande produkter skall jämställas med mjölk i form av pulver med en fetthalt av minst 26 % som räknas upp i bilaga I, nedan kallad ”produktgrupp 3”.

a) Mjölk, grädde och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031011, 04031013, 04039051, 04039053, 04049021 och 04049023, inte koncentrerade och utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, även frysta, med en mjölkfetthalt av mer än 0,1 viktprocent men högst 6 viktprocent.

b) Mjölk, grädde och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031011, 04031013, 04031019, 04039013, 04039019, 04049023 och 04049029, i pulverform, granulat eller annan fast form, utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, med en mjölkfetthalt av mer än 1,5 viktprocent men mindre än 45 viktprocent.

På begäran av den berörda parten, och med den behöriga myndighetens samtycke, kan dock de produkter som anges i punkterna a och b första stycket jämställas med

a) produktgrupp 2 vad gäller den fettfria delen av produktens torrsubstanshalt,

b) smör enligt bilaga I, nedan kallad ”produktgrupp 6”, vad gäller produktens mjölkfettandel.

5. Följande produkter skall jämställas med produktgrupp 6:

a) Mjölk, grädde och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031019, 04039059, 04049023 och 04049029, inte koncentrerade och utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, med en mjölkfetthalt av mer än 6 viktprocent.

b) Mjölk, grädde och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031019, 04039019 och 04049029, i pulverform, granulat eller annan fast form, utan tillsats av socker eller andra sötningsmedel, med en mjölkfetthalt av minst 45 viktprocent.

c) Smör och annat mjölkfett med en mjölkfetthalt som inte motsvarar 82 viktprocent men minst 62 viktprocent enligt KN-nummer 040510, 04052090, 04059010, 04059090.

6. Mjölk, grädde och mjölkprodukter enligt KN-nummer 04031011 till 04031019, 04039051 till 04039059 och 04049021 till 04049029, koncentrerade, utom i form av pulver, granulat eller annan fast form, ej innehållande tillsats av socker eller annat sötningsmedel, skall vad gäller den fettfria delen av produktens torrsubstanshalt, jämställas med produktgrupp 2. Vad gäller mjölkfettandelen av en sådan produkt, skall den jämställas med produktgrupp 6.

Det första stycket skall även tillämpas på ost och ostmassa.

7. Råris enligt KN-nummer 100620 och delvis slipat ris enligt KN-nummer 10063021 till 10063048 skall jämställas med helt slipat ris enligt KN-nummer 10063061 till 10063098.

8. Om följande produkter uppfyller villkoren för att kunna vara föremål för bidrag enligt förordning (EG) nr 318/2006 och kommissionens förordning (EG) nr 2135/95 vid export i obearbetat tillstånd, skall de jämställas med vitt socker enligt KN-nummer 17019910:

a) Råsocker från sockerrör eller sockerbetor enligt KN-nummer 17011190 eller KN-nummer 17011290 med en sackaroshalt i torrsubstansen av minst 92 viktprocent vid polarimetrisk bestämning.

b) Socker enligt KN-nummer 17019100 och 17019990.

c) De produkter som anges i artikel 1.1 c i förordning (EG) nr 318/2006, med undantag av blandningar som delvis erhållits utgående från produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1784/2003.

d) De produkter som anges i artikel 1.1 d och g i förordning (EG) nr 318/2006, med undantag av blandningar som delvis erhållits utgående från produkter som omfattas av förordning (EG) nr 1784/2003.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Förordning (EG) nr 800/1999 skall tillämpas utöver den här förordningen.

Kapitel II Exportbidrag

Avsnitt 1 Beräkningsmetod

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Det bidragsbelopp som beviljas för den i enlighet med avsnitt 2 fastställda kvantiteten av var och en av de basprodukter som exporteras i form av samma varuslag skall beräknas genom att denna kvantitet multipliceras med bidragssatsen för basprodukten beräknad per viktenhet i enlighet med avsnitt 3.

2. Om olika bidragssatser fastställs för en viss basprodukt enligt artikel 15.2, skall ett särskilt belopp beräknas för varje kvantitet av de basprodukter för vilka en särskild bidragssats gäller.

3. Om varor förbrukas vid framställning av de exporterade varorna, skall det belopp som skall gälla för varje basprodukt, därav bearbetad produkt eller produkt som jämställs med en av dessa två kategorier i enlighet med artikel 3, som förbrukats vid framställning av de exporterade varorna, beräknas på grundval av den bidragssats som gäller när de förstnämnda varorna exporteras i obearbetat tillstånd.

Avsnitt 2 Referenskvantitet

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Vad gäller varor skall de kvantiteter av varje basprodukt som skall ligga till grund för beräkning av bidragsbeloppet, nedan kallad ”referenskvantitet”, fastställas enligt artiklarna 7, 8 och 9, utom i de fall där det hänvisas till bilaga III eller där bestämmelserna i artikel 51 andra stycket skall tillämpas.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Vid förbrukning av en obearbetad basprodukt eller därmed jämställd produkt skall referenskvantiteten vara lika med den kvantitet som faktiskt har förbrukats vid framställning av den exporterade varan, varvid de omräkningssatser som anges i bilaga VII skall beaktas.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Vid förbrukning av en produkt som omfattas av artikel 1 i förordning (EG) nr 1784/2003 eller förordning (EG) nr 1785/2003 skall referenskvantiteten vara den kvantitet som faktiskt förbrukas vid framställningen av den exporterade varan, justerad så att den motsvarar en kvantitet av basprodukten med tillämpning av de koefficienter som anges i bilaga V till denna förordning, om något av följande gäller den aktuella produkten:

a) Produkten har framställts genom bearbetning av en basprodukt eller därmed jämställd produkt.

b) Produkten jämställs med en produkt som framställs genom bearbetning av en basprodukt.

c) Produkten har framställts genom bearbetning av en produkt som jämställs med en produkt som framställs genom bearbetning av en basprodukt.

För alkohol framställd av spannmål som ingår i spritdrycker enligt KN-nummer 2208 skall denna referenskvantitet dock vara 3,4 kg korn per volymprocent alkohol från spannmål per hektoliter alkohol i den exporterade spritdrycken.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Om inte annat följer av artikel 11 skall vid förbrukning av någon av följande produkter, referenskvantiteten för var och en av de aktuella basprodukterna vara lika med den kvantitet som fastställts av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 49:

a) En produkt som inte omfattas av bilaga I till fördraget och som framställs genom bearbetning av en produkt som avses i artiklarna 7 eller 8 i denna förordning.

b) En produkt som framställs genom blandning eller bearbetning av flera av de produkter som avses i artiklarna 7 eller 8, eller av de produkter som avses i punkt a i detta stycke.

Referenskvantiteten skall fastställas med utgångspunkt i den kvantitet av produkten som faktiskt förbrukats vid framställningen av den exporterade varan. De omräkningssatser som anges i bilaga VII eller eventuellt de särskilda beräkningsregler, ekvivalensförhållanden eller koefficienter som anges i artikel 8 skall användas vid beräkning av denna kvantitet.

För spannmålsbaserade spritdrycker enligt KN-nummer 2208 skall denna referenskvantitet dock vara 3,4 kg korn per volymprocent alkohol per hektoliter alkohol i den exporterade spritdrycken.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Vid tillämpning av artiklarna 6–9 skall de produkter som i obearbetat tillstånd har förbrukats vid framställning av de exporterade varorna betraktas som faktiskt förbrukade. Om en basprodukt under en fas i framställningen av dessa varor bearbetas till en annan, mer bearbetad basprodukt som förbrukas i en senare fas, skall endast den senare basprodukten betraktas som faktiskt förbrukad.

De kvantiteter av produkter som faktiskt har förbrukats i den mening som avses i första stycket skall fastställas för varje exporterad vara.

Vid regelbunden export av varor, som framställs av ett visst företag under noggrant angivna tekniska förhållanden och som har konstanta egenskaper och jämn kvalitet får dock dessa kvantiteter, efter medgivande av de behöriga myndigheterna, fastställas antingen på grundval av tillverkningsreceptet för de aktuella produkterna eller på grundval av de genomsnittliga produktkvantiteter som under en viss tid förbrukas vid framställning av en viss kvantitet av dessa varor. De på det sättet fastställda kvantiteterna skall utgöra grunden för beräkningen så länge produktionsvillkoren för de aktuella varorna inte ändras.

Utom i fall då formellt tillstånd lämnats av den behöriga myndigheten skall de på det sättet fastställda produktkvantiteterna kontrolleras minst en gång per år.

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

När det gäller de varor som räknas upp i bilaga III, skall den referenskvantitet i kilogram basprodukter per 100 kg av varan vara den kvantitet som anges för var och en av varorna i bilagan.

Vad gäller färska pastaprodukter skall dock de basproduktskvantiteter som anges i bilaga III minskas till en motsvarande kvantitet torra pastaprodukter genom att dessa kvantiteter multipliceras med procentandelen torrsubstans i pastaprodukterna och divideras med 88.

Om de aktuella varorna har framställts dels av varor för vilka utbetalning av exportbidrag omfattas av förordningarna som anges i artikel 1.1, dels av andra produkter, skall referenskvantiteten för de förstnämnda produkterna fastställas i enlighet med artiklarna 6–10.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Vid fastställande av kvantiteten faktiskt förbrukade jordbruksprodukter skall punkterna 2 och 3 tillämpas.

2. Alla jordbruksprodukter, förbrukade i den mening som avses i artikel 10 och som är bidragsberättigande, som normalt försvinner under framställningen i form av exempelvis ånga eller rök eller genom omvandling till icke återvinningsbart pulver eller aska skall berättiga till det bidraget med avseende på alla förbrukade kvantiteter.

3. Sådana kvantiteter varor som inte faktiskt exporteras skall inte berättiga till bidrag med avseende på kvantiteter faktiskt förbrukade jordbruksprodukter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 13.1.

Om sådana varor har samma sammansättning som de varor som faktiskt exporteras, får en proportionell minskning av kvantiteterna av de jordbruksprodukter som faktiskt förbrukats under framställningen av de senare tillämpas.

Artikel13¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Med undantag från artikel 12.3 kan svinn om 2 % eller mindre räknat efter vikt lämnas utan beaktande, om detta är en följd av framställningen av varorna.

Tröskeln om 2 % skall beräknas som andelen torrvikt av alla förbrukade råmaterial, efter avdrag av de kvantiteter som avses i artikel 12.2, i förhållande till de faktiskt exporterade varornas torrvikt, eller enligt någon annan beräkningsmetod som är lämplig med hänsyn till varornas framställningsvillkor.

2. Om framställningen alltid medför ett svinn som överstiger 2 %, skall inte det överskjutande svinnet ge rätt till bidrag för de kvantiteter jordbruksprodukter som faktiskt har förbrukats. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får dock godta motiverat större svinn. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om fall där myndigheterna har godkänt större svinn samt orsaken till varför detta har godkänts.

3. Vid beviljande av bidrag skall hänsyn tas till faktiskt förbrukad kvantitet jordbruksprodukter som ingår i restprodukter.

4. Om biprodukter erhålls skall kvantiteterna faktiskt förbrukade jordbruksprodukter tillskrivas de exporterade varorna respektive biprodukterna.

Avsnitt 3 Bidragssatser

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 246/2008.

Bidragssatsen ska fastställas för varje månad per 100 kg basprodukt i enlighet med artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1784/2003 och motsvarande bestämmelser i de andra förordningar som anges i artikel 1.1 i den här förordningen.

Med avvikelse från första stycket

a) får exportbidrag för de basprodukter som omfattas av bilaga I till den här förordningen fastställas enligt en annan tidtabell som fastställs enligt förfarandet i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 3448/93,

b) ska bidragssatsen för ägg från fjäderfä, med skal, färska eller konserverade, och ägg utan skal samt äggulor, lämpliga för konsumtion, färska, torkade eller på annat sätt konserverade, utan tillsats av sötningsmedel, fastställas för samma period som den för bidragsbeloppen för de produkter som exporteras i obearbetat tillstånd.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Bidragssatsen skall fastställas med särskild hänsyn till följande:

a) Bearbetningsindustrins genomsnittliga anskaffningskostnader för basprodukter på gemenskapsmarknaden samt de rådande världsmarknadspriserna.

b) Bidragsbeloppen vid export av bearbetade jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget och som framställs på liknande sätt.

c) Nödvändigheten av att säkerställa lika konkurrensvillkor för de industrier som använder gemenskapsprodukter och de industrier som använder produkter från tredjeland som omfattas av förfarande för aktiv förädling.

d) Å ena sidan utgiftsutvecklingen, och å andra sidan prisutvecklingen inom gemenskapen och på världsmarknaden.

e) De gränser som är resultat av de avtal som slutits i enlighet med artikel 300 i fördraget.

2. Bidragssatserna skall i förekommande fall fastställas med hänsyn till de produktionsbidrag, det stöd eller de andra åtgärder med motsvarande verkan som, i enlighet med förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för den aktuella produkten, är tillämpliga i alla medlemsstater för basprodukter eller därmed jämställda produkter.

3. En minskad bidragssats skall tillämpas för exporten av varor som omfattas av KN-nummer 35051050 om ett produktionsbidrag gäller för den basprodukt som förbrukas under den förmodade tiden för varornas framställning i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93. Den minskade bidragssatsen skall fastställas i enlighet med artikel 14 i denna förordning.

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Exportbidragssatsen för potatisstärkelse enligt KN-nummer 11081300 skall fastställas separat, uttryckt i majs, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.2 i förordning (EG) nr 1784/2003 och enligt de kriterier som anges i artikel 15.1 i denna förordning. Kvantiteten potatisstärkelse som förbrukats skall omräknas till motsvarande kvantitet majs i enlighet med artikel 8 i denna förordning.

Om den berörda exportören av blandningar av D-glucitol (sorbitol) enligt KN-numren 290544 och 382460 inte lämnar den deklaration som avses i artikel 49 vad avser specifikationen enligt artikel 52.1 d, eller inte lägger fram tillräcklig dokumentation till stöd för sin deklaration, skall den bidragssats som gäller för dessa blandningar vara lika med den som gäller för den aktuella basprodukt för vilken den lägsta bidragssatsen tillämpas.

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Exportbidraget för stärkelse som omfattas av KN-nummer 11081100 till 11081990 eller för de varor som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1784/2003 och som framställs genom bearbetning av sådan stärkelse skall endast betalas ut, om leverantören av dessa produkter lämnar en deklaration i vilken han intygar att de aktuella varorna har framställts direkt av spannmål, potatis eller ris och att inga produkter från andra jordbruksprodukter eller -varor har förbrukats.

Deklarationen skall gälla tills den återkallas för alla leveranser från samma producent. Den skall kontrolleras i enlighet med bestämmelserna i artikel 49.

Artikel18¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Om torrsubstanshalten i potatisstärkelse, som är jämställd med majsstärkelse enligt artikel 3.1, är minst 80 %, skall bidragssatsen vara den som fastställs i enlighet med artikel 14. Om torrsubstanshalten är mindre än 80 %, skall bidragssatsen vara den som fastställs i enlighet med artikel 14, multiplicerad med den faktiska procentandelen torrsubstans och dividerad med 80.

För all annan stärkelse med en torrsubstanshalt av minst 87 % skall bidragssatsen vara den som fastställs i enlighet med artikel 14. Om torrsubstanshalten är mindre än 87 %, skall bidragssatsen vara den som fastställs i enlighet med artikel 14, multiplicerad med den faktiska procentandelen torrsubstans och dividerad med 87.

Om torrsubstanshalten i sirap och andra lösningar av glukos och maltodextrin enligt KN-nummer 17023059, 17023099, 17024090, 17029050 eller 21069055 är minst 78 %, skall bidragssatsen vara den som fastställs i enlighet med artikel 14. Om torrsubstanshalten i sådan sirap är mindre än 78 %, skall bidragssatsen vara den som fastställs i enighet med artikel 14, multiplicerad med den faktiska procentandelen torrsubstans och dividerad med 78.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall stärkelsens torrsubstanshalt fastställas enligt den metod som avses i bilaga IV till kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 och glukos- eller maltodextrinsirapens torrsubstanshalt skall fastställas enligt metod 2 i bilaga 2 till kommissionens direktiv 79/796/EEG eller någon annan lämplig metod som erbjuder minst samma säkerhet.

3. När den deklaration som avses i artikel 49 lämnas skall sökanden deklarera torrsubstanshalten i den stärkelse eller i den sirap och de andra lösningar av glukos eller maltodextrin som förbrukats.

Artikel19¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 1237/2008.

1. Exportbidraget för kasein enligt KN-nummer 350110, kaseinater enligt KN-nummer 35019090 eller äggalbumin enligt KN-nummer 35021190 och 35021990 som exporteras i obearbetat tillstånd differentieras med hänsyn till destinationen, om detta är nödvändigt på grund av

a) situationen i den internationella handeln med dessa varor, eller

b) särskilda behov på vissa marknader.

2. Bidragssatsen för varor enligt KN-numren 19021100, 190219 och 19024010 får differentieras med hänsyn till destinationen.

3. Bidraget kan variera beroende på om det är förutfastställt eller inte, i enlighet med artikel 29.

Artikel20¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Bidragssatsen skall vara den sats som gäller den dag när varorna exporteras, utom i följande fall:

a) En ansökan har gjorts i enlighet med artikel 29 om att bidragssatsen skall förutfastställas.

b) En ansökan har gjorts i enlighet med artikel 41.2 och bidragssatsen har förutfastställts till den dag då ansökan om bidragslicens lämnades in.

2. Vid förutfastställelse av bidragssatsen skall den bidragssats som gäller den dag när ansökan om förutfastställelse lämnas in tillämpas på varor som exporteras efter detta datum under bidragslicensens giltighetstid i enlighet med artikel 39.2 andra stycket. Ansökan om förutfastställelse som lämnats in på en torsdag skall dock anses ha blivit inlämnade följande arbetsdag.

Bidragssatsen skall justeras i enlighet med de regler som gäller för förutfastställelse av bidragssatsen för de basprodukter som exporteras i obearbetat tillstånd, men med användning av de omräkningskoefficienter som anges i bilaga V för bearbetade produkter baserade på spannmål och ris.

3. Dellicenser i den mening som avses i förordning (EG) nr 1291/2000 skall inte vara föremål för förutfastställelse oberoende av de licenser på grundval av vilka de ställts ut.

Artikel21¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Om den exporterade varan är en av dem som avses i artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2571/97, skall bidragssatsen för mjölkprodukter vara den som gäller för förbrukning av mjölkprodukter till nedsatt pris, om inte exportören styrker att varan inte innehåller mjölkprodukter till nedsatt pris.

Kapitel III Bidragslicenser

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel22¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Medlemsstaterna skall utfärda bidragslicenser som är giltiga i hela gemenskapen till varje sökande, oberoende av var i gemenskapen den sökande är etablerad.

Bidragslicensen skall garantera betalning av bidraget, förutsatt att villkoren i kapitel V är uppfyllda. Förutfastställelse av bidragssatsen kan ingå. Licenserna är giltiga enbart under en och samma budgetperiod.

2. För att exportbidrag för basprodukter i form av varor som förtecknas i bilaga II eller för spannmål som placerats under tullkontroll för sådan spritdrycksproduktion som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93 skall beviljas, skall en bidragslicens som utfärdats i enlighet med artikel 24 i den här förordningen uppvisas.

Första stycket skall inte gälla sådana leveranser som avses i artikel 4.1 tredje strecksatsen och i artiklarna 36.1, 40.1, 44.1 och artikel 46.1 i förordning (EG) nr 800/1999 eller sådan export som avses i kapitel IV i den här förordningen.

3. Exportbidrag enligt det förutfastställelsesystem som avses i artikel 20.2 skall lämnas enbart mot uppvisande av en bidragslicens innehållande förutfastställelse av bidragssatserna.

Artikel23¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Förordning (EG) nr 1291/2000 skall tillämpas på de bidragslicenser som avses i den här förordningen.

2. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1291/2000 avseende de rättigheter och skyldigheter som följer av bidragslicenser utställda i kvantiteter skall med beaktande av bestämmelserna i bilaga VI till den här förordningen också tillämpas på de rättigheter och skyldigheter som följer av de bidragslicenser som avses i föreliggande förordning och som är utställda på belopp i euro.

3. Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel skall artikel 8.2 och 8.4, artiklarna 9, 12 och 14, artikel 18.1, artiklarna 21, 24, 32, 33 och 35, artikel 36.5 och artiklarna 42, 46, 47 och 50 i förordning (EG) nr 1291/2000 inte gälla för bidragslicenser som avses i den här förordningen.

4. När det gäller tillämpningen av artiklarna 40 och 41 i förordning (EG) nr 1291/2000 får licenser som är giltiga till och med den 30 september inte förlängas. I dessa fall skall licenserna med hänvisning till force majeure upphävas i fråga om belopp som man ännu inte ansökt om och den berörda säkerheten skall frisläppas.

Artikel24¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Ansökan om bidragslicensen och själva bidragslicensen skall upprättas enligt mallen i bilaga I till förordning (EG) nr 1291/2000 och beloppet skall anges i euro.

Dokumenten skall fyllas i enligt anvisningarna i bilaga VI till denna förordning.

2. Om sökanden inte avser att exportera via någon annan medlemsstat än den stat där bidragslicensen söks, får den behöriga myndigheten spara bidragslicensen, till exempel i form av en datafil. I så fall skall den behöriga myndigheten underrätta sökanden om att hans bidragslicens har registrerats och skicka uppgifterna på licensinnehavarens exemplar till honom, nedan kallat ”kopia nr 1”. Den utfärdande myndighetens kopia av bidragslicensen, nedan kallad ”kopia nr 2”, skall inte utfärdas.

Den behöriga myndigheten skall registrera alla uppgifter från de bidragslicenser som behandlas i avsnitten III och IV i bilaga VI samt de belopp som avskrivits från licenserna.

Artikel25¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

För att bidrag för spannmål som placerats under tullkontroll för sådan spritdrycksproduktion som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2825/93 skall beviljas, skall en bidragslicens som utfärdats i enlighet med artikel 24 i den här förordningen uppvisas.

För tillämpningen av artikel 22 skall sådan spannmål anses ha exporterats.

Artikel26¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 får bidragslicensen inte överlåtas.

Artikel27¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 639/2008.

1. Skyldigheter som följer av licenser ska inte kunna överlåtas. Rättigheter som följer av licenser får överlåtas av licensinnehavaren under licensernas giltighetstid, förutsatt att rättigheterna som följer av varje licens eller dellicens överlåts till en enda licensmottagare. Denna överlåtelse ska gälla belopp som ännu inte använts på licensen eller dellicenserna.

2. Licensmottagaren får inte överlåta licensrättigheterna men kan återbörda dem till den ursprunglige licensinnehavaren. Återbördandet ska gälla den kvantitet som ännu inte avskrivits från licensen eller dellicensen.

I så fall ska den utfärdande myndigheten anteckna någon av de uppgifter som anges i bilaga VIII i licensens fält 6.

Artikel28¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Om den ursprunglige licensinnehavaren begär överlåtelse eller licensmottagaren återbördar licensen till den ursprunglige licensinnehavaren, skall den utfärdande myndigheten eller den eller de myndigheter som varje medlemsstat utser anteckna följande på licensen eller i förekommande fall dellicensen:

a) Licensmottagarens namn och adress enligt vad som anges i artikel 27.1 eller den uppgift som anges i artikel 27.3.

b) Datum för överlåtelse eller återbördande till den ursprunglige licensinnehavaren styrkt genom myndighetens stämpel.

2. Överlåtelsen eller återbördandet gäller från den dag då den anteckning som avses under punkt 1 b görs.

Artikel29¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Ansökningar om förutfastställelse av bidragssatsen skall avse alla tillämpliga bidragssatser.

Ansökan om förutfastställelse får göras antingen i samband med ansökan om bidragslicensen eller från och med den dag bidragslicensen ställs ut.

Ansökningar om förutfastställelse skall utformas i enlighet med avsnitt II i bilaga VI på den blankett som avses i bilaga I till förordning (EG) nr 1291/2000. Förutfastställelsen skall inte vara tillämplig på exportleveranser som genomförs före ansökningsdagen.

Ansökningar om förutfastställelse som lämnats in på en torsdag skall anses vara inlämnade följande arbetsdag.

Artikel30¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Innehavaren av en bidragslicens kan ansöka om en dellicens som utformats på den blankett som avses i bilaga I till förordning (EG) nr 1291/2000. Ansökan skall innehålla de uppgifter som avses i punkt 3 i avsnitt II i bilaga VI till denna förordning.

Det belopp för vilket en dellicens ansöks skall antecknas på originallicensen.

Artikel31¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Utfärdandet av en bidragslicens medför att innehavaren är skyldig att begära bidrag för exportleveranser som genomförs under licensens giltighetstid, för ett belopp som är lika med det belopp för vilket bidragslicensen utfärdats. Uppfyllandet av denna skyldighet garanteras genom den säkerhet som avses i artikel 43.

2. De skyldigheter som avses i punkt 1 skall vara huvudkrav enligt artikel 20.2 i förordning (EEG) nr 2220/85.

Huvudkravet skall anses vara uppfyllt om exportören har överlämnat ansökan avseende exporter som genomförts under licensens giltighetstid och i enlighet med de villkor som anges i artikel 32 den här förordningen och i avsnitt V i bilaga VI.

När den särskilda ansökan inte är exportdeklarationen, skall den lämnas in senast tre månader efter det att bidragslicensen med det nummer som antecknats på den särskilda ansökan upphör att gälla, utom i fall av force majeure.

Om tidsfristen på tre månader i tredje stycket inte iakttas skall skyldigheten enligt första meningen i punkt 1 inte anses vara uppfylld. Säkerheten enligt artikel 43 skall därmed förverkas med motsvarande belopp.

3. Bevis på att huvudkravet uppfyllts skall tillhandahållas genom att kopia nr 1 av den i enlighet med artikel 32.2 avskrivna bidragslicensen visas upp för den behöriga myndigheten. Detta bevis skall lämnas inom nio månader efter det att licensen upphört att gälla. Den säkerhet som avses i artikel 43 skall anses förverkad i proportion till den omfattning som erforderliga bevis inte tillhandahållits inom denna tidsfrist.

Artikel32¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 639/2008.

1. Varje exportör skall sammanställa en särskild bidragsansökan i enlighet med artikel 49.1 i förordning (EG) nr 800/1999. Den skall lämnas in till den utbetalande myndigheten tillsammans med motsvarande licenser utom då licenserna registrerats enligt artikel 24.2 i denna förordning.

Den behöriga myndigheten får betrakta denna ansökan som ett dokument som inte rör betalningen enligt artikel 49.2 i förordning (EG) nr 800/1999.

Den behöriga myndigheten får betrakta den särskilda ansökan som en exportdeklaration i den mening som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 800/1999. I detta fall skall datumet för den utbetalande myndighetens mottagande av ansökan, som avses i punkt 2 i den här artikeln, vara det datum då den myndigheten tar emot exportdeklarationen. I alla andra fall skall ansökan innehålla exportdeklarationens referensnummer.

2. Den utbetalande myndigheten skall fastställa det begärda beloppet på grundval av den information som anges i ansökan och beslutet skall endast grundas på de(n) exporterade basproduktens/basprodukternas kvantitet och beskaffenhet samt de(n) gällande bidragssatsen/bidragssatserna. Exportdeklarationen skall innehålla en tydlig uppgift om eller hänvisning till dessa uppgifter.

Den utbetalande myndigheten ska avskriva detta belopp på bidragslicensen inom sex månader efter det att ansökan mottagits.

Licenserna skall avskrivas på baksidan av kopia nr 1; fälten 28, 29 och 30 skall innehålla beloppen i euro i stället för kvantiteten.

Föregående stycke skall i tillämpliga delar gälla licenser i elektronisk form.

3. Efter avskrivning och om bidragslicensen inte är registrerad skall kopia nr 1 av licensen lämnas tillbaka till licensinnehavaren eller behållas av den utbetalande myndigheten på begäran av exportören.

4. Säkerheten för det belopp för vilket bidragslicensen har utfärdats för export av varor, får frisläppas eller överföras för att garantera förskottsbetalningen av bidraget i enlighet med kapitel 2 i förordning (EG) nr 800/1999.

Artikel33¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Bidragslicenser som utfärdats för en enda budgetperiod får bli föremål för separata ansökningar i sex omgångar. Ansökningar om licenser kan lämnas senast

a) den 7 september för licenser för användning från och med den 1 oktober,

b) den 7 november för licenser för användning från och med den 1 december,

c) den 7 januari för licenser för användning från och med den 1 februari,

d) den 7 mars för licenser för användning från och med den 1 april,

e) den 7 maj för licenser för användning från och med den 1 juni,

f) den 7 juli för licenser för användning från och med den 1 augusti.

Ansökan om bidragslicenser kan endast lämnas in för den omgång som motsvarar nästkommande tidsgräns i enlighet med punkterna a–f i första stycket och som följer efter ansökningsdagen.

Artikel34¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Sista datum för medlemsstaternas anmälan till kommissionen av ansökningar om licenser skall vara följande:

a) Den 14 september för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket a.

b) Den 14 november för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket b.

c) Den 14 januari för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket c.

d) Den 14 mars för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket d.

e) Den 14 maj för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket e.

f) Den 14 juli för sådana licenser som avses i artikel 33 första stycket f.

Artikel35¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Det totala beloppet för vilket bidragslicenser får utfärdas för varje budgetperiod skall fastställas enligt punkt 2.

2. Från det belopp som motsvarar maximibeloppet för bidragen, fastställt i enlighet med artikel 9.2 i avtalet, skall följande avdrag göras:

a) Det belopp med vilket maximibeloppet överskrids och som felaktigt beviljades under föregående budgetår.

b) Det belopp som är reserverat för att täcka sådan export som avses i kapitel IV i denna förordning.

c) De belopp för vilka bidragslicenser som är giltiga under den aktuella budgetperioden har utfärdats.

Det belopp för vilket utfärdade licenser, enligt artikel 45, har återlämnats, skall läggas till det belopp som erhållits i enlighet med första stycket.

När det belopp som är reserverat för att täcka sådan export som avses i kapitel IV inte har använts i sin helhet, skall återstående belopp höjas i motsvarande grad.

Om det råder osäkerhet beträffande något av de belopp som avses i punkterna a–c i första stycket, skall hänsyn tas till detta då det slutliga beloppet fastställs.

Artikel36¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Totalbeloppet för de licenser som får utfärdas under de omgångar som avses i artikel 33 skall vara

a) 30 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 september när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket a,

b) 27 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 november när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket b,

c) 32 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 januari när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket c,

d) 44 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 mars när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket d,

e) 67 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 maj när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket e,

f) 100 % av det belopp som beräknats i enlighet med artikel 35, fastställt den 14 juli när det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket f.

Artikel37¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Om totalbeloppet för de ansökningar som inkommit för var och en av de berörda omgångarna överstiger det maximibelopp som avses i artikel 35, skall kommissionen fastställa en nedsättningskoefficient som skall gälla för alla ansökningar som inlämnats före motsvarande tidpunkter som anges i artikel 33, så att det maximibelopp som avses i artikel 35 inte överskrids.

Kommissionen skall offentliggöra koefficienten i Europeiska unionens officiella tidning inom fem arbetsdagar efter det datum som anges i artikel 34.

2. Om kommissionen fastställer en nedsättningskoefficient, skall licenserna utfärdas för det belopp som begärts, multiplicerat med 1 minus den nedsättningskoefficient som fastställts i enlighet med punkt 1 i denna artikel eller artikel 38.3 a.

När det gäller den omgång som avses i artikel 33 första stycket f får sökanden dock dra tillbaka sin ansökan inom fem arbetsdagar efter det att koefficienten har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

3. Medlemsstaterna skall anmäla till kommissionen före den 1 augusti de belopp för vilka licensansökningar har dragits tillbaka i enlighet med andra stycket i punkt 2.

Artikel38¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Om de belopp som fastställts i enlighet med artikel 35 fortfarande är tillgängliga, får kommissionen genom offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning senast den 10 augusti medge att ansökningar om bidragslicenser lämnas in från och med nästföljande måndag avseende varor som skall exporteras före den 1 oktober.

Om detta offentliggörs, skall bestämmelserna i punkterna 2 och 3 gälla.

2. De ansökningar som lämnas in under en vecka skall anmälas av medlemsstaterna till kommissionen nästföljande tisdag. Motsvarande licenser får utfärdas från och med den måndag som följer efter anmälan, såvida inte kommissionen ger andra anvisningar.

3. Om totalbeloppet för de ansökningar som inkommit för en viss vecka överskrider det tillgängliga återstående beloppet enligt punkt 1 skall kommissionen vidta en eller flera av följande åtgärder:

a) fastställa en nedsättningskoefficient som skall gälla ansökningar om bidragslicenser som lämnats under den ansökningsveckan och som anmälts till kommissionen, men för vilka inga bidragslicenser ännu utfärdats,

b) uppmana medlemsstaterna att avslå ansökningar som lämnats under den ansökningsveckan och som ännu inte anmälts till kommissionen,

c) tillsvidare stoppa inlämnandet av ansökningar om bidragslicenser.

4. Alla förordningar som antas i enlighet med punkt 3 skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning inom fyra dagar efter det att ansökningarna anmälts i enlighet med punkt 2.

Artikel38a¶

Införd genom förordning (EU) nr 578/2010, förordning (EG) nr 544/2006 och förordning (EG) nr 639/2008.

1. Om ingen reduktionskoefficient har offentliggjorts i enlighet med artikel 37.2 efter det att datum för inlämnande av ansökningar om bidragslicenser för en särskild omgång enligt artikel 33 a–f första stycket har löpt ut, får aktörerna lämna in en ansökan om utfärdande av en bidragslicens på eventuellt återstående belopp i den omgången som det ännu inte ansökts om.

Ansökan skall lämnas in före nästa slutdatum enligt artikel 33 a–f första stycket.

2. De ansökningar som lämnas in under en vecka ska anmälas av medlemsstaterna till kommissionen nästföljande måndag. Motsvarande licenser får utfärdas från och med den onsdag som följer efter anmälan, såvida inte kommissionen ger andra anvisningar.

3. Om totalbeloppet för de ansökningar som inkommit för en viss vecka överskrider det tillgängliga återstående beloppet enligt punkt 1 skall kommissionen vidta en eller fler av följande åtgärder:

a) fastställa en nedsättningskoefficient som skall gälla ansökningar om bidragslicenser som lämnats under ansökningsveckan och som anmälts till kommissionen, men för vilka inga bidragslicenser ännu utfärdats,

b) uppmana medlemsstaterna att avslå ansökningar som lämnats under ansökningsveckan och som ännu inte anmälts till kommissionen,

c) tills vidare stoppa inlämnandet av ansökningar om bidragslicenser.

Artikel39¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010, förordning (EG) nr 639/2008 och förordning (EG) nr 586/2009.

1. Bidragslicensen är giltig från och med utfärdandedatum enligt definitionen i artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1291/2000.

2. Om inget annat följer av andra stycket ska bidragslicenserna gälla till den sista dagen i den femte månaden efter ansökningsmånaden, eller till den sista dagen i budgetperioden, om denna dag infaller först.

De bidragslicenser som sökts senast den 7 november enligt artikel 33 a eller artikel 38 a ska gälla till den sista dagen i den tionde månaden efter ansökningsmånaden.

De bidragslicenser som avses i artikel 40 ska gälla till den sista dagen i den femte månaden efter ansökningsmånaden.

Om bidragssatserna är förutfastställda enligt artikel 29, ska de satserna gälla till den sista giltighetsdagen för licensen.

Artikel40¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Kommissionens förordning (EG) nr 2298/2001 skall tillämpas på ansökningar om bidragslicenser och bidragslicenser som utfärdats för export av varor som utgör en del i sådant internationellt livsmedelsbistånd som avses i artikel 10.4 i avtalet.

Artikel41¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Punkterna 2–11 skall gälla för tillämpningen av artikel 49 i förordning (EG) nr 1291/2000.

2. Från och med den 1 oktober i varje budgetperiod får licensansökningar, med anledning av en infordran av anbud som utfärdats i ett importerande tredjeland, om exportbidrag med förutfastställelse den dag då ansökan lämnas in, göras enligt denna artikel utanför de perioder som fastställs i artiklarna 33 och 38, om det sammanlagda licensbelopp som olika exportörer ansökt om men ännu inte fått beviljat med anledning av en enskild anbudsinfordran är högst 2 miljoner euro.

Denna övre gräns kan dock sättas till 4 miljoner euro, om ingen av de nedsättningskoefficienter som offentliggjorts sedan början av budgetperioden och som avses i artikel 37.1 är större än 50 %.

3. Det belopp för vilket licens eller licenser har sökts får inte överstiga den kvantitet som anges i anbudsinfordran multiplicerat med motsvarande bidragssats, förutfastställt på dagen för inlämningen av ansökan. Ingen hänsyn skall tas till eventuella tillåtna avvikelser eller valmöjligheter enligt anbudsinfordran.

4. Förutom de uppgifter som anges i artikel 49.10 i förordning (EG) nr 1291/2000 skall medlemsstaterna genast meddela kommissionen de belopp som varje licensansökan avser och dag samt klockslag för inlämningen av varje ansökan.

5. Om de belopp som har anmälts under punkt 4 tillsammans med beloppen för vilka en eller flera licenser redan har sökts med anledning av samma anbudsinfordran överstiger det tillämpliga gränsvärdet som fastställs i punkt 2, skall kommissionen inom två arbetsdagar efter mottagandet av den ytterligare information som avses i punkt 4 underrätta medlemsstaterna om att bidragslicensen inte skall utfärdas till aktören.

6. Kommissionen får upphöra att tillämpa punkt 2 tillsvidare om det sammanlagda bidragsbeloppet av licenser som får utfärdas enligt artikel 49 i förordning (EG) nr 1291/2000 överstiger 4 miljoner euro under en budgetperiod. Beslut om att upphöra med tillämpningen tillsvidare skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Genom undantag från artikel 39.1 och 39.2 i den här förordningen skall bidragslicenser som utfärdas i enlighet med artikel 49 i förordning (EG) nr 1291/2000 vara giltiga från utfärdandedagen i den mening som avses i artikel 23.2 i förordning (EG) nr 1291/2000. Bidragslicenser skall gälla i högst åtta månader räknat från utfärdandemånaden eller till den 30 september beroende på vilken dag som infaller först. Förutfastställda bidragssatser skall gälla till licensens sista giltighetsdag.

8. Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 49.9 a i förordning (EG) nr 1291/2000 anser det styrkt att det organ som infordrade anbud har upphävt kontraktet på grunder som den anbudsgivare som tilldelades kontraktet inte kan lastas för och som inte kan anses utgöra force majeure, skall den behöriga myndigheten frisläppa säkerheten, om den förutfastställda bidragssatsen som hänför sig till den basprodukt som motsvarar det högsta bidraget jämfört med övriga förbrukade basprodukter, är högre än eller lika stor som den bidragssats som gäller sista dagen licensen är giltig.

9. Om den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 49.9 b i förordning (EG) nr 1291/2000 anser det styrkt att det organ som infordrade anbud tvingade den anbudsgivare som tilldelades kontraktet att godkänna ändringar i kontraktet på grunder som han inte kan lastas för och som inte kan anses utgöra force majeure, får den behöriga myndigheten förlänga licensens giltighet och den period för vilken förutfastställelsen gäller till den 30 september.

10. Om den utvalde anbudsgivaren i enlighet med artikel 49.9 c i förordning (EG) nr 1291/2000 kan visa att anbudsinfordran eller det efter tilldelningen ingångna kontraktet föreskriver en negativ tillåten avvikelse eller valmöjlighet på mer än 5 % samt att det organ som begärde in anbud åberopar denna klausul, skall skyldigheten att exportera bedömas som fullgjord när den exporterade kvantiteten är högst 10 % mindre än den kvantitet motsvarande det belopp för vilket licensen har utfärdats.

Första stycket skall gälla, om den förutfastställda bidragssatsen som hänför sig till den basprodukt som motsvarar det största bidraget jämfört med övriga förbrukade basprodukter är högre eller lika stor som den bidragssats som gäller sista dagen licensen är giltig. I så fall skall den sats om 95 % som anges i artikel 44.4 i denna förordning ersättas med 90 %.

11. Vid tillämpning av denna artikel skall den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 49.5 i förordning (EG) nr 1291/2000 vara 44 dagar.

Artikel42¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 i förordning (EG) nr 1291/2000 kan dellicenser med giltighet i hela gemenskapen utfärdas på grundval av registrerade licenser som är giltiga i en enda medlemsstat.

Avsnitt 2 Säkerheter

Artikel43¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 447/2007.

Ansökningar om andra bidragslicenser än sådana som gäller livsmedelsbistånd enligt artikel 40 gäller enbart om en säkerhet som uppgår till 15 % av det begärda beloppet har ställts i enlighet med de villkor som anges i artikel 15 i förordning (EG) nr 1291/2000.

Säkerheten skall frisläppas i enlighet med de villkor som anges i artikel 44 i denna förordning.

Artikel44¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 447/2007.

1. Om en nedsättningskoefficient tillämpas i enlighet med artikel 37.2 eller artikel 38.3 a, skall den del av säkerheten som motsvarar det ställda beloppet multiplicerat med nedsättningskoefficienten genast frisläppas.

2. Om sökanden drar tillbaka sin ansökan om licens i enlighet med artikel 37.2, skall 80 % av den ursprungliga säkerheten frisläppas.

3. Hela säkerheten skall frisläppas när licensinnehavaren har begärt bidrag som uppgår till 95 % av det belopp för vilket licensen har utfärdats. På begäran av licensinnehavaren får medlemsstaterna frisläppa säkerheten i delbelopp i proportion till de belopp för vilka de villkor som avses i artikel 31.2 och 31.3 har uppfyllts, under förutsättning att det har styrkts att minst 5 % av licensbeloppet har utnyttjats.

4. Om ansökningar har lämnats för bidrag som uppgår till mindre än 95 % av det belopp för vilket licensen utfärdats, skall den del av säkerheten vara förverkad som motsvarar 15 % av skillnaden mellan 95 % av det belopp för vilket licensen har utfärdats och det belopp som faktiskt har utnyttjats.

Om emellertid det belopp för vilket de villkor som avses i artikel 31.2 och 31.3 har uppfyllts sammanlagt utgör mindre än 5 % av det belopp som anges i licensen skall hela säkerheten förverkas.

Om den säkerhet som skall förverkas är på 100 euro eller mindre för en viss licens, skall den berörda medlemsstaten frisläppa hela säkerheten.

Artikel45¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 639/2008.

1. Om licensen eller dellicensen återlämnas till den utfärdande myndigheten under de första två tredjedelarna av dess giltighetsperiod, skall den motsvarande säkerhet som skall förverkas minskas med 40 %, varvid varje del av en dag skall räknas som en hel dag.

Om licensen eller dellicensen återlämnas till den utfärdande myndigheten under den sista tredjedelen av dess giltighetsperiod eller under den månad som följer efter dagen för giltighetsperiodens slut, skall den motsvarande säkerhet som skall förverkas minskas med 25 %.

2. Bestämmelserna i punkt 1 ska endast tillämpas på licenser och dellicenser som återlämnas till den utfärdande myndigheten under den budgetperiod för vilken licenserna har utfärdats och under förutsättning att de har återlämnats senast den 31 augusti under den perioden.

Kapitel IV Export som inte omfattas av licenser

Artikel46¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

För varje budgetperiod från och med den 1 oktober 2004 får bidrag inom en reserv på totalt 40 miljoner euro för varje budgetår betalas ut för exportleveranser som inte omfattas av någon licens.

Artikel47¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 639/2008.

1. Artikel 46 skall inte tillämpas på export i samband med sådant internationellt livsmedelsbistånd som avses i artikel 10.4 i avtalet och inte heller i samband med sådana leveranser som avses i artikel 4.1 andra stycket tredje strecksatsen och i artiklarna 36.1, 40.1, 44.1 och artikel 46.1 i förordning (EG) nr 800/1999.

2. Artikel 46 ska tillämpas på export för vilken de ansökningar som inlämnas av aktören i enlighet med villkoren i artikel 32.1 under budgetåret, inbegripet inlämnandet av en ansökan avseende den berörda exporten, inte leder till utbetalning av mer än 100000 euro.

Om den behöriga myndigheten betraktar en särskild ansökan som en exportdeklaration i den mening som avses i artikel 5.1 i förordning (EG) nr 800/1999 får de anse att datum för denna ansökan är det datum då tullmyndigheten har godtagit exportdeklarationen.

3. Artikel 46 skall endast tillämpas i den medlemsstat där den sökande är etablerad.

Artikel48¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Medlemsstaterna skall senast den 5 i varje månad anmäla till kommissionen de bidragsbelopp som de har beviljat i enlighet med artikel 46 för perioden från och med den 16 till slutet av föregående månad samt senast den 20 i varje månad de bidragsbelopp som beviljats i enlighet med artikel 46 för perioden från och med den första till den 15 i innevarande månad. I förekommande fall skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om inga belopp beviljats under de berörda dagarna.

Om summan av de belopp som anmälts av medlemsstaterna uppgår till 30 miljoner euro kan kommissionen med hänsyn till gemenskapens internationella åtaganden upphäva tillämpningen av artikel 46 i högst 20 arbetsdagar när det gäller export som inte täcks av en bidragslicens.

Under samma omständigheter får kommissionen enligt artikel 8.3 i förordning (EG) nr 3448/93 upphäva tillämpningen av artikel 46 i mer än 20 arbetsdagar när det gäller export som inte täcks av en bidragslicens.

Kapitel V Exportörernas skyldigheter

Artikel49¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Vid export av varorna skall den berörda parten deklarera de kvantiteter av basprodukter, därav bearbetade produkter eller produkter som jämställs med en av dessa två kategorier enligt artikel 3, som faktiskt har förbrukats, i den mening som avses i artikel 10, vid framställning av dessa varor och för vilka exportbidrag kommer att begäras, eller på annat sätt hänvisa till sammansättningen, om den har fastställts i enlighet med artikel 10 tredje stycket.

2. När varor har förbrukats vid framställning av varor som skall exporteras, skall den berörda partens deklaration innehålla uppgifter om de faktiskt förbrukade varukvantiteterna samt om arten och kvantiteten av varje basprodukt, därav bearbetad produkt och/eller de produkter som jämställs med en av dessa två kategorier enligt artikel 3 som har förbrukats vid framställning av de aktuella varorna.

Den berörda parten skall till stöd för sin deklaration förse de behöriga myndigheterna med alla de handlingar och uppgifter som dessa anser vara av intresse.

De behöriga myndigheterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera riktigheten av de inlämnade deklarationerna.

3. På begäran av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat inom vars territorium tullformaliteterna i samband med exporten äger rum skall de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna direkt meddela alla tillgängliga uppgifter för att möjliggöra kontroll av den deklaration som lämnats av den berörda parten.

Artikel50¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Genom undantag från artikel 49 och i samråd med de behöriga myndigheterna kan deklarationen avseende de förbrukade produkterna eller varorna ersättas med en sammanfattande deklaration av kvantiteten förbrukade produkter eller med en hänvisning till en deklaration av dessa kvantiteter, om de redan beräknats i enlighet med artikel 10 tredje stycket och under förutsättning att tillverkaren ställer all den information till myndigheternas förfogande som krävs för att kontrollera deklarationen.

Artikel51¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Om en exportör inte upprättar den deklaration som avses i artikel 49 eller inte tillhandahåller tillfredsställande uppgifter till stöd för sin deklaration, skall han inte ha rätt till exportbidrag.

Om de berörda varorna anges i kolumnerna 1 och 2 i bilaga IV, kan den berörda parten dock på uttrycklig begäran beviljas ett exportbidrag. Arten och kvantiteten av basprodukterna som beaktas för beräkningen av ett sådant exportbidrag skall fastställas på grundval av en analys av de varor som skall exporteras och i enlighet med tabellen i bilaga IV. Den behöriga myndigheten skall fastställa villkoren för hur denna analys skall genomföras och vilka underlag som behövs till stöd för begäran.

Kostnaden för en sådan analys skall bäras av exportören.

Artikel52¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010 och förordning (EG) nr 322/2006.

1. Artikel 49 skall inte tillämpas på de kvantiteter av jordbruksprodukter som fastställts i enlighet med bilaga III, med undantag av följande:

a) De kvantiteter produkter som avses i artikel 49.1 och som exporteras i form av varor som delvis framställts av produkter för vilka utbetalningen av exportbidrag inte omfattas av de förordningar som avses i artikel 1.1 och delvis av andra produkter enligt de villkor som fastställs i artikel 11 tredje stycket.

b) De kvantiteter ägg eller äggprodukter som exporteras i form av pastaprodukter enligt KN-nummer 19021100.

c) Torrsubstanshalten i färska pastaprodukter enligt artikel 11 andra stycket.

d) Arten av de faktiskt förbrukade basprodukterna vid framställning av D-glucitol (sorbitol) enligt KN-numren 290544 och 382460 samt eventuellt de procentandelar D-glucitol (sorbitol) som framställs av stärkelseprodukter och sackaros.

e) De kvantiteter kasein som exporteras i form av varor enligt KN-nummer 35019090.

f) Maltdryckens platograd enligt KN-nummer 22029010.

g) Den kvantitet ej mältat korn som godkänns av behöriga myndigheter.

Den varubeskrivning som anges i exportdeklarationen och i ansökan om bidrag för de varor som förtecknas i bilaga III skall göras enligt nomenklaturen i den bilagan.

2. När varorna analyseras i enlighet med artiklarna 49, 50 och 51 eller punkterna 1 eller 3 i denna artikel skall analysmetoderna vara de som avses i kommissionens förordning (EEG) nr 4056/87 eller, om sådana metoder saknas, de som används i samband med klassificering enligt Gemensamma tulltaxan av motsvarande varor som importeras till gemenskapen.

3. I det dokument som attesterar den nämnda exporten skall anges kvantiteterna av de exporterade varorna och kvantiteterna av de varor som avses i artikel 49.1 eller ges en hänvisning till den sammansättning som har fastställts i enlighet med artikel 10 tredje stycket. Om artikel 51 andra stycket gäller, skall i stället för de sistnämnda kvantiteterna anges de basproduktkvantiteter som förtecknas i kolumn 4 i bilaga IV och som motsvarar resultatet av analysen av de exporterade varorna.

4. För att ett bidrag skall beviljas för varor med KN-nummer 04031051 till 04031099, 04039071 till 04039099, 04052010, 04052030, 21050099, 35021190 och 35021990 måste de uppfylla de relevanta kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning 853/2004, särskilt kraven på att ha behandlats i godkända anläggningar och uppfylla kraven på märkning enligt avsnitt I i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.

5. Vid tillämpning av artiklarna 49 och 50 skall varje medlemsstat meddela kommissionen vilka kontroller som den genomför inom sitt territorium för de olika slagen av exporterade varor. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel53¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. I enlighet med artiklarna 49 och 50 skall den berörda parten, för varor som omfattas av KN-nummer 04052010, 04052030, 18069060 till 18069090, 1901 eller 21069098 och som innehåller en hög andel mjölkprodukter som omfattas av KN-nummer 04021019, 04022119, 0405 eller 0406, uppvisa en deklaration om att ingen av dessa mjölkprodukter har importerats från tredjeland eller en specifikation om vilka kvantiteter mjölkprodukter som importerats från tredjeland.

2. För tillämpningen av punkt 1 skall uttrycket ”innehåller en hög andel” betyda att de mjölkprodukter som avses i punkt 1 skall utgöra minst 51 kg per 100 kg av den exporterade varan.

3. När en begäran görs om att kvantiteterna skall bestämmas i enlighet med artikel 10 tredje stycket, får den behöriga myndigheten godta ett intyg från den berörda parten om att de mjölkprodukter som avses i punkt 1 som har importerats från tredjeland inte kommer att användas.

4. En deklaration som lämnas in i enlighet med punkt 1 eller ett intyg som läggs fram i enlighet med punkt 3 kan godtas av den behöriga myndigheten om det på ett tillfredsställande sätt visas att priset för den mjölkprodukt som avses i punkt 1 och som ingår i exportvaran är detsamma som eller ligger nära det som gäller på gemenskapsmarknaden för en likvärdig produkt. Vid prisjämförelsen skall hänsyn tas till det datum då mjölkprodukten köptes.

Kapitel VI Utbetalning av bidrag

Artikel54¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010, förordning (EG) nr 1713/2006, förordning (EG) nr 1580/2006 och förordning (EG) nr 1496/2007.

1. Vid export som utförs under perioden den 1–15 oktober varje år skall exportbidrag inte betalas ut före den 16 oktober.

Om kommissionen bedömer att det finns risk för att gemenskapen inte kan fullgöra sina internationella åtaganden, skall bidrag som gäller export mot uppvisande av en bidragslicens utfärdad för en viss budgetperiod och som skall utbetalas efter denna period, inte utbetalas före den 16 oktober. I så fall får den frist som anges i artikel 49.8 i förordning (EG) nr 800/1999 tillfälligt förlängas till tre månader och 15 dagar genom en förordning som skall offentliggöras före den 20 september i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Genom undantag från artikel 28.6 i förordning (EG) nr 800/1999 får, vid bidragslicenser som utfärdats för användning från och med den 1 juni för varor som skall exporteras före den 1 oktober, de basprodukter som räknas upp i bilaga I till denna förordning hållas under tullkontroll i avvaktan på bearbetning under en frist på tre månader, räknat från den dag då betalningsdeklarationen togs emot.

Genom undantag från artikel 29.5 i förordning (EG) nr 800/1999 får, vid bidragslicenser som utfärdats för användning från och med den 1 juni för de varor som skall exporteras före den 1 oktober, varor hållas i tullager eller i frizon under en frist på tre månader, räknat från den dag då betalningsdeklarationen togs emot.

3. När det gäller varor förtecknade i bilaga II till denna förordning ska, genom undantag från artikel 17 i förordning (EG) nr 800/1999 och oberoende av till vilket destinationsland eller -territorium varorna exporteras, det belopp som anges i artikel 17.1 a ii i förordning 800/1999 gälla i följande fall:

a) Varorna föreligger i detaljhandelsförpackningar med nettoinnehåll på högst 2,5 kg eller 2 l och är märkta enligt artikel 1.3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, antingen anges importören i destinationslandet eller också är texten på ett av destinationslandets officiella språk eller på ett språk som är lätt att förstå för landets invånare.

b) En enskild aktör exporterar varor – minst 12 gånger under de två år som föregick ansökan om befrielse enligt punkt 4 – som inte innehåller mer än 90 viktprocent av någon enskild bidragsberättigande basprodukt, klassas i en identisk 8-ställig KN-kod och går till samma mottagare.

4. I de fall som anges i punkt 3 får medlemsstaterna på ansökan befria exportören från att förete några andra bevis enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 800/1999 än transportdokumentet.

Den befrielse som avses i första stycket skall, om den inte återkallas, gälla i högst två år och gå att förlänga. Medlemsstaterna får efter eget gottfinnande bestämma om återkallelse och särskilt skall de omedelbart återkalla befrielsen om de har skälig anledning att misstänka att exportören inte iakttar villkoren för den.

Befrielser i det första styckets mening skall betraktas som riskfaktorer i den betydelse som avses i artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 4045/89.

Exportörer som åberopar en befrielse skall ange dess nummer på det administrativa enhetsdokumentet och på den särskilda ansökan om betalning som åsyftas i artikel 32 i den här förordningen.

5. Med avvikelse från vad som sägs i punkt 4 får medlemsstaterna i fall enligt punkt 3 b befria exportören från att förete transportdokumenten för all export som omfattas av befrielsen, förutsatt att exportören åläggs att förete transportdokumenten för minst 10 % av exportdeklarationerna eller minst en per år, varvid medlemsstaterna skall välja ett av dessa två alternativ med tillämpning av de kriterier som fastställs i förordning (EG) nr 3122/94.

6. Varor som förtecknas i bilaga II till denna förordning och omfattas av en senast den 30 september 2007 godkänd exportdeklaration samt för vilka exportören inte kan lämna bevis enligt artikel 16.1 i förordning (EG) nr 800/1999 skall anses ha importerats till tredjeland, på villkor att exportören uppvisar kopior av transportdokumentet och av antingen något av de dokument som förtecknas i artikel 16.2 i förordning (EG) nr 800/1999 eller ett bankdokument utfärdat av ett godkänt kreditinstitut som är etablerat inom gemenskapen, vilket skall styrka att exportörens konto hos kreditinstitutet har krediterats betalningen för den aktuella exporten, eller betalningsbeviset.

Vid tillämpning av artikel 20 i förordning (EG) nr 800/1999 skall medlemsstaterna beakta de bestämmelser som fastläggs i det första stycket.

Kapitel VII Anmälningsskyldighet

Artikel55¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Medlemsstaterna skall före den 10:e varje månad anmäla följande till kommissionen:

a) Belopp för vilka bidragslicenser har återlämnats under föregående månad i enlighet med artikel 45.1.

b) Belopp angivna bidragslicenser som förfaller under den föregående månaden och för vilka skyldigheterna i artikel 31.1 inte har uppfyllts i enlighet med artikel 31.2 eller 31.3.

c) Bidragslicenser som utfärdats under föregående månad enligt artikel 40.

d) Bidragslicenser som utfärdats under föregående månad enligt artikel 49 i förordning (EG) nr 1291/2000.

De belopp som avses under punkt b första stycket skall delas upp på den budgetperiod för bidragslicensen som de hänför sig till.

2. Medlemsstaterna skall före den 1 november varje år anmäla till kommissionen det totala belopp som före den 1 oktober det året avskrivits av bidragslicenser som utfärdats under den budgetperiod som slutar 30 september för det föregående kalenderåret.

Artikel56¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

1. Medlemsstaterna skall senast i slutet av månaden efter den aktuella kalendermånaden till kommissionen – via det säkra, webbaserade systemet för datautbyte kallat DEX – vidarebefordra statistiska uppgifter om varor som omfattas av denna förordning för vilka exportbidrag beviljats föregående månad, uppdelad efter åttaställigt KN-nummer och omfattande

a) kvantiteter sådana varor, uttryckt i ton eller någon annan angiven måttenhet,

b) belopp, angivet i euro eller nationell valuta, av exportbidrag som beviljats föregående månad med avseende på var och en av de aktuella basjordbruksprodukterna,

c) kvantiteter, uttryckta i ton, för var och en av de basjordbruksprodukter för vilka bidrag beviljats.

2. Medlemsstaterna skall före den 1 januari varje år anmäla till kommissionen summan av alla bidragsbelopp som de faktiskt har beviljat fram till den 30 september föregående år för exportleveranser som genomförts under tidigare budgetperioder och som tidigare inte har anmälts, med angivande av de aktuella perioderna.

3. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 skall förskottsbetalningar anses vara bidrag som faktiskt beviljats. Återbetalning av felaktigt utbetalda bidrag skall anmälas särskilt.

Kapitel VIII Slutbestämmelser

Artikel57¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Förordningarna (EEG) nr 3615/92, (EG) nr 3223/93 och (EG) nr 1520/2000 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall tolkas som hänvisningar till denna förordning och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel58¶

Ändrad genom förordning (EU) nr 578/2010.

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall gälla ansökningar som lämnats in efter den 8 juli 2005 för licenser för användning från och med den 1 oktober 2005.

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA V

Koefficienter för omräkning till basprodukter av de produkter som anges i artikel 8

BILAGA VI

Anvisningar för ansökan, utfärdande och användning av bidragslicenser

I. ANSÖKAN OM BIDRAGSLICENS

I titeln ”Exportlicens med eller utan förutfastställelse” skall följande stämplas: ”Bidragslicens utanför bilaga I”. Denna anteckning får datoriseras.

Sökanden skall fylla i fälten 4, 8, 17 och 18 samt, i tillämpliga fall, även fält 7. I fälten 17 och 18 skall beloppet anges i euro.

Fälten 13–16 skall inte fyllas i.

I fält 20 skall sökanden ange om bidragslicensen skall gälla uteslutande inom den utfärdande medlemsstaten eller om den skall gälla inom hela gemenskapen.

Sökande skall införa något av följande i ruta 20:

Orden ”Artikel 33” eller andra ord som den behöriga myndigheten godtar om ansökan avser en licens som utfärdas enligt artikel 33.

Orden ”Artikel 38” eller andra ord som den behöriga myndigheten godtar om ansökan avser en licens som utfärdas enligt artikel 38.

Orden ”Artikel 38a” eller andra ord som den behöriga myndigheten godtar om ansökan avser en licens som utfärdas enligt artikel 38a.

Sökanden skall ange ort och datum för ansökan om bidragslicens samt underteckna den.

II. ANSÖKAN OM FÖRUTFASTSTÄLLELSE – ANSÖKAN OM DELLICENSER

1. Ansökan om förutfastställelse i samband med ansökan om bidragslicens. Se avsnitt I (sökanden skall fylla i fält 8).

2. Ansökan om förutfastställelse efter det att bidragslicensen utfärdats. Exportören skall fylla i ansökan och ange följande uppgifter:

Fälten 1 och 2: namnet på myndigheten som utfärdat den bidragslicens för vilken förutfastställelse ansöks samt numret på denna licens.

Fält 4: namnet på licensinnehavaren.

I fält 8 skall rutan ”ja” kryssas för.

3. Följande uppgifter skall anges i ansökan om dellicens:

Fälten 1 och 2: namnet på myndigheten som utfärdat den bidragslicens för vilken en dellicens ansöks samt numret på aktuella originallicensen.

Fält 4: namnet på licensinnehavaren.

Fälten 17 och 18: beloppet i euro för den ansökta dellicensen.

III. UTFÄRDANDE AV FÖRUTFASTSTÄLLELSELICENSER MED GILTIGHET INOM HELA GEMENSKAPEN SAMT UTFÄRDANDE AV DELLICENSER

Kopiorna 1 och 2 skall utfärdas enligt förlagorna i bilaga I till förordning (EG) nr 1291/2000.

I titeln ”Exportlicens med eller utan förutfastställelse” skall följande stämplas: ”Bidragslicens utanför bilaga I”.

Formuläret skall fyllas i enligt följande:

a) I fält 1 skall den utfärdande myndighetens namn och adress anges. I fält 2 eller 23 skall det nummer som myndigheten tilldelat bidragslicensen anges. För dellicenser skall ordet ”Dellicens” anges i fält 3 med fet stil och versaler.

b) I fält 4 skall licensinnehavarens namn och fullständiga adress anges.

c) Fält 6 skall strykas.

d) I fält 10 skall anges datum när ansökan om licensen lämnades in, och i fält 11 skall anges det säkerhetsbelopp som fastställts enligt artikel 43.

e) I fält 12 skall sista giltighetsdag anges.

f) Fälten 13–16 skall strykas.

g) Fälten 17 och 18 skall fyllas i på grundval av det belopp som fastställts i enlighet med artiklarna 33–38.

h) Fält 19 skall strykas.

i) Fält 20 skall användas för de eventuella närmare uppgifter som finns angivna i ansökan.

j) Fält 21 skall fyllas i enligt ansökan.

k) Fält 22 skall innehålla följande uppgift: ”första giltighetsdag: ... ”, fastställd i enlighet med artikel 33 eller artikel 38.

l) Fält 23 skall fyllas i.

m) Fält 24 skall strykas.

IV. UTFÄRDANDE AV BIDRAGSLICENSER UTAN FÖRUTFASTSTÄLLELSE OCH MED GILTIGHET I HELA GEMENSKAPEN

Dessa bidragslicenser skall fyllas i på samma sätt som licenserna i avsnitt III.

Fält 21 skall strykas.

Om innehavaren av en sådan bidragslicens i efterhand ansöker om förutfastställelse av bidragssatserna, skall han lämna tillbaka sin originallicens och eventuella dellicenser som redan utfärdats. Texten ”Bidraget gäller den …, förutfastställt den …” skall införas och kompletteras i fält 22 på licensen.

V. ANVÄNDNING AV BIDRAGSLICENSER

Samtidigt med fullgörandet av exportformaliteterna skall numret eller numren på de bidragslicenser som skall användas för att täcka bidragsansökan anges på det administrativa enhetsdokumentet.

Om ett tulldokument annat än det administrativa enhetsdokumentet används, skall det nationella dokumentet innehålla numret eller numren på de licenser (en eller flera) som skall behandlas.

BILAGA VII

Omräkningstabell för fastställande av de referenskvantiteter som avses i artiklarna 7 och 9

1. 6,06 kg av pilotprodukten i produktgrupp 1 skall motsvara 100 kg vassle jämställd med denna pilotprodukt enligt artikel 3.2.

2. 9,1 kg av pilotprodukten i grupp 2 skall motsvara 100 kg mjölkprodukter jämställda med denna pilotprodukt enligt artikel 3.3 a.

3. 1,01 kg av pilotprodukten i grupp 2 skall motsvara den fettfria delen i 100 kg mjölkprodukter jämställda med denna pilotprodukt enligt artikel 3.6 eller artikel 3.4 i andra stycket a, per viktprocentenhet av den fettfria torrsubstansen i den aktuella mjölkprodukten.

4. 0,8 kg av pilotprodukten i grupp 2 skall per viktprocentenhet av den fettfria torrsubstansen i ost som i enlighet med artikel 3.6 jämställs med denna pilotprodukt motsvara den fettfria delen i 100 kg ost.

5. 3,85 kg av pilotprodukten i grupp 3 skall per viktprocentenhet av fetthalten i en av de produkter som i enlighet med artikel 3.4 jämställs med denna pilotprodukt, med en mjölkfetthalt i torrsubstansen av högst 27 viktprocent, motsvara 100 kg av den aktuella mjölkprodukten. Dock skall på begäran av den berörda parten 3,85 kg av pilotprodukten i grupp 3 per viktprocentenhet av mjölkfetthalten i den mjölkprodukt som i enlighet med artikel 3.4 första stycket a jämställs med denna pilotprodukt, med en mjölkfetthalt i flytande mjölk av högst 3,2 viktprocent, motsvara 100 kg av den aktuella mjölkprodukten.

6. 100 kg av pilotprodukten i grupp 3 skall motsvara 100 kg av torrsubstanshalten i en av de mjölkprodukter som i enlighet med artikel 3.4 jämställs med denna pilotprodukt, med en mjölkfetthalt i torrsubstansen av mer än 27 viktprocent. Dock skall på begäran av den berörda parten 100 kg flytande mjölk som i enlighet med artikel 3.4 första stycket a jämställs med pilotprodukten i grupp 3, med en mjölkfetthalt i flytande mjölk högre än 3,2 viktprocent, motsvara 12,32 kg av denna pilotprodukt.

7. 1,22 kg av pilotprodukten i grupp 6 skall per viktprocentenhet av mjölkfetthalten i en av de mjölkprodukter som i enlighet med artikel 3.5 jämställs med denna pilotprodukt motsvara fetthalten i 100 kg av den aktuella mjölkprodukten.

8. 1,22 kg av pilotprodukten i grupp 6 skall per viktprocentenhet av mjölkfetthalten i en av de mjölkprodukter som i enlighet med artikel 3.6 eller punkt 3.4 i andra stycket b jämställs med denna pilotprodukt motsvara 100 kg av den aktuella mjölkprodukten.

9. 0,8 kg av pilotprodukten i grupp 6 skall per viktprocentenhet av mjölkfetthalten i ost som i enlighet med artikel 3.6 jämställs med denna pilotprodukt motsvara den fettfria delen i 100 kg ost.

10. 77,5 kg helt slipat rundkornigt ris skall motsvara 100 kg rundkornigt råris enligt artikel 3.7.

11. 69 kg helt slipat långkornigt ris skall motsvara 100 kg mellankornigt eller långkornigt råris enligt artikel 3.7.

12. 93,9 kg helt slipat rundkornigt ris skall motsvara 100 kg delvis slipat rundkornigt ris enligt artikel 3.7.

13. 93.3 kg helt slipat långkornigt ris skall motsvara 100 kg skalat långkornigt ris enligt artikel 3.7.

14. 92 kg vitt socker skall motsvara 100 kg råsocker enligt artikel 3.8 a.

15. 1 kg vitt socker skall motsvara 100 kg socker enligt artikel 3.8 b för 1 % sackaros.

16. 1 kg vitt socker med ett sackarosinnehåll av 1 viktprocent (i förevarande fall höjt med innehållet av andra sockerslag beräknade i sackaros), som beräknas i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2135/95, skall motsvara 100 kg av en av de produkter som avses i artikel 3.8 c och som uppfyller villkoren i nämnda artikel 3.

17. 100 kg vitt socker skall motsvara 100 kg torrsubstans, som bestäms i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 2135/95, i isoglukos eller isoglukossirap som avses i artikel 3.8 d och som uppfyller villkoren i artikel 5 i förordning (EG) nr 2135/95.

BILAGA VIII

Uppgifter som avses i artikel 27

Den avgift som anges i artikel 27 skall fastställas på följande sätt:

— på bulgariska: Права, прехвърлени обратно на титулярa на … (дата)

— på spanska: retrocesión al titular, el …

— på tjeckiska: práva převedena zpět na držitele …

— på danska: tilbageføring til indehaveren den …

— på tyska: Rückübertragung auf den Bescheinigungsinhaber am …

— på estniska: omanikule tagastatud õigused

— på grekiska: εκ νέου παραχώρηση στο δικαιούχο στις …

— på engelska: rights transferred back to the titular holder on [date]

— på franska: rétrocession au titulaire le …

— på iriska: cearta arna n-aistriú ar ais chuig an sealbhóir ainmniúil ar an [dáta]

— på italienska: retrocessione al titolare in data …

— på lettiska: tiesības nodotas atpakaļ to nominālajam īpašniekam …

— på litauiska: teisės grąžintos pradiniam turėtojui …

— på ungerska: A jogok …-tól az eredeti jogosultra szálltak vissza

— på maltesiska: drittijiet li jkunu trasferiti lura lid-detentur titulari fid- [data]

— på nederländska: aan de titularis geretrocedeerd op …

— på polska: prawa przywrócone prawowitemu posiadaczowi …

— på portugisiska: retrocessão ao titular em …

— på rumänska: drepturi transferate înapoi la titular la … (data)

— på slovakiska: práva prenesené späť na držiteľa …

— på slovenska: Pravice, prenesene nazaj na imetnika …

— på finska: palautus todistuksenhaltijalle …

— på svenska: återbördad till licensinnehavaren den …

BILAGA IX

1 EGT L 318, 20.12.1993, s. 18. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2580/2000 (EGT L 298, 25.11.2000, s. 5).

2 EGT L 367, 16.12.1992, s. 10.

3 EGT L 292, 26.11.1993, s. 10. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1762/2002 (EGT L 265, 3.10.2002, s. 13).

4 EGT L 177, 15.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 886/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 14).

5 EGT L 282, 1.11.1975, s. 49. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

6 EGT L 160, 26.6.1999, s. 48. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 186/2004 (EUT L 29, 3.2.2004, s. 6).

7 EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

8 EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.

9 EUT L 270, 21.10.2003, s. 96.

10 EGT L 102, 17.4.1999, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 671/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 5).

11 EGT L 258, 16.10.1993, s. 6. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1633/2000 (EGT L 187, 26.7.2000, s. 29).

12 EGT L 152, 24.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1741/2004 (EUT L 311, 8.10.2004, s. 17).

13 EGT L 205, 3.8.1985, s. 5. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 673/2004 (EUT L 105, 14.4.2004, s. 17).

14 EGT L 350, 20.12.1997, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2250/2004 (EUT L 381, 28.12.2004, s. 25).

15 EGT L 268, 14.9.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

16 EGT L 212, 22.7.1989, s. 87. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

17 EUT L 58, 28.2.2006, s. 1.

18 EGT L 214, 8.9.1995, s. 16.

19 EGT L 159, 1.7.1993, s. 112. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1548/2004 (EUT L 280, 31.8.2004, s. 11).

20 EGT L 100, 20.4.2000, s. 31. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 777/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 50).

21 EGT L 239, 22.9.1979, s. 24.

22 EGT L 308, 27.11.2001, s. 16. Förordningen senast ändrad genom förodningen (EG) nr 2080/2004 (EUT L 360, 7.12.2004, s. 4).

23 EGT L 379, 31.12.1987, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 202/98 (EGT L 21, 28.1.1998, s. 5).

24 EUT L 139, 30.4.2004, s. 1. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 3.

25 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22.

26 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

27 Förordning (EG) nr 1784/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 78).

28 Förordning (EG) nr 1785/2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 96).

29 Förordning (EEG) nr 2771/75 (EGT L 282, 1.11.1975, s. 45).

30 Rådets förordning (EG) nr 318/2006 (EUT L 58, 28.2.2006, s. 1).

31 Förordning (EG) nr 1255/1999 (EGT L 160, 26.6.1999, s. 48).

32 Innehållande högst 6 % kakao.

40 Denna kvantitet gäller för majskorn med en vattenhalt av 72 viktprocent.

41 Denna halt skall bestämmas genom att från produktens totala askhalt dra av den del av askan som härrör från de tillsatta äggen på grundval av 0,04 viktprocent askhalt per 50 g ägg med skal (eller motsvarande i äggprodukter).

42 Denna kvantitet skall minskas med 1,6 kg/100 kg per 50 g ägg med skal (eller motsvarande i andra äggprodukter) per kg pasta.

43 5 kg/100 kg per 50 g ägg med skal (eller motsvarande i andra äggprodukter) per kg pasta, varvid alla mellanliggande kvantiteter skall avrundas till närmast lägre 50 g.

44 Förkokt ris består av skalade riskorn som har förkokats och delvis torkats för att underlätta den avslutande kokningen.

45 Denna kvantitet beräknas för öl med en koncentration mellan 11 och 12° Plato. För öl med en koncentration av mindre än 11° Plato skall denna kvantitet minskas med 9 % per ° Plato, varvid den verkliga koncentrationen först avrundas nedåt till närmaste grad. För öl med en koncentration av mer än 12° Plato skall denna kvantitet ökas med 9 % per ° Plato, varvid den verkliga koncentrationen först avrundas uppåt till närmaste grad.

46 De kvantiteter som anges i kolumnerna 5 och 9 är beräknade för en vattenlösning av D-glucitol (sorbitol) med en torrsubstanshalt av 70 viktprocent. För vattenlösningar av sorbitol med en annan torrsubstanshalt skall dessa kvantiteter ökas eller minskas, alltefter omständigheterna, i förhållande till den verkliga torrsubstanshalten och avrundas nedåt till närmaste kg.

47 Kvantiteten, som beror på det kasein som bearbetats, bestäms utifrån antagandet att 100 kg kasein innehåller 291 kg skummjölkspulver (PRODUKTGRUPP 2).

48 Per hektoliter öl.

91 Den deklarerade sackaroshalten (oavsett form) eller halten av sackaros i de obearbetade varorna, plus den beräknade sackarosekvivalenten i blandningar av glukos och fruktos (den totala halten av glukos och fruktos multiplicerat med 0,95). Om halten av fruktos i varorna är lägre än halten av glukos, skall dock endast den del av glukoset som motsvarar viktinnehållet av fruktos tas med i ovannämnda beräkning.

92 Glukos, annan än den som ingår i sackaros enligt fotnot 1.

147 Uochm isoglukos.