Komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008, särskilt artikel 7.2, artikel 11.1, artikel 13.1 andra stycket och artikel 15.8,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, särskilt artiklarna 64.6 a och 66.3 d, och
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2025/70.
(1) Förordning (EU) nr 1144/2014 upphäver rådets förordning (EG) nr 3/2008 och fastställer nya villkor på vilka informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter och vissa livsmedel framställda från jordbruksprodukter och som genomförs på den inre marknaden eller i tredjeland, helt eller delvis får finansieras via unionens budget.
(2) Reglerna i denna förordning avser främst de enkla program som förvaltas av medlemsstaterna. För multiprogram, som förvaltas direkt av kommissionen, bör Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 tillämpas. Trots det bör de villkor enligt vilka en förslagsställande organisation får lägga fram ett program, som anges i artikel 1 i denna förordning, tillämpas på såväl multiprogram som enkla program.
(3) I artikel 7 i förordning (EU) nr 1144/2014 fastställs förteckningen över förslagsställande organisationer. Det är nödvändigt att precisera på vilka villkor varje kategori av förslagsställande organisation får lämna in ett förslag till ett program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen. För att säkerställa att de förslagsställande organisationerna är representativa för den berörda sektorn är det nödvändigt att precisera vilken representationsnivå som krävs. När så är möjligt kommer den enklaste regeln, dvs. den organisation som företräder majoriteten av sektorn, att tillämpas.
(4) Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen bör syfta till att öppna nya marknader i tredjeländer och bör utföras av ett större antal organisationer. I syfte att öka konkurrensen och säkerställa största möjliga tillgång till unionens program för säljfrämjande åtgärder, bör det fastställas regler som garanterar att en organisation inte erhåller stöd för samma säljfrämjande program mer än två gånger i följd.
(5) Vid val av organ med ansvar för genomförande av enkla program måste de förslagsställande organisationerna säkerställa bästa förhållande mellan kvalitet och pris. När de gör detta måste de undvika eventuella intressekonflikter. Om den förslagsställande organisationen är ett offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 2.1.4 i Europaparlamentets och rådet direktiv 2014/24/EU kommer de regler som föreskrivs i det direktivet och som sedan införlivats i nationell lagstiftning att tillämpas.
(6) Unionens program för säljfrämjande åtgärder bör komplettera och förstärka medlemsstaternas åtgärder och inriktas på ett unionsbudskap. I detta avseende bör informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen uppvisa en specifik unionsdimension för vilken nödvändiga kriterier måste fastställas.
(7) Hittills har de förslagsställande organisationerna, i nästan två tredjedelar av de program som genomförts på den inre marknaden, endast inriktat sig på ursprungsmedlemsstaten. Dessutom får produkternas ursprung nu vara synligt på informationsmaterial och säljfrämjande material på vissa villkor. För att säkerställa ett verkligt mervärde för unionen, bör målmarknaderna för de program som medfinansieras av unionen och som genomförs på den inre marknaden utvidgas och inte begränsas till den förslagsställande organisationens ursprungsmedlemsstat, såvida inte programmen förmedlar ett budskap om europeiska kvalitetsordningar eller goda kostvanor i linje med Europeiska kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma.
(8) För att undvika överlappningar med de säljfrämjande åtgärder som finansieras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, är det nödvändigt att undanta från finansiering enligt denna förordning sådana program som endast har lokala effekter, och att främja program som kommer att ha betydande gränsöverskridande täckning, särskilt på den inre marknaden.
(9) Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som medfinansieras av unionen bör inte vara inriktade på varumärken eller ett visst ursprung utan bör förmedla ett unionsbudskap. I detta avseende bör informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden som omfattar en sådan ordning som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 förmedla ett budskap om egenskaper eller garantier som dessa ordningar ger, särskilt i syfte att öka medvetenheten om och igenkänningen av unionens kvalitetsordningar.
(10) I syfte att informera konsumenterna bör det preciseras att all information om en produkts hälsoeffekter måste bygga på en erkänd vetenskaplig grund och uppfylla kraven i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 eller godkännas av de behöriga nationella myndigheter som ansvarar för folkhälsan i det land där verksamheten bedrivs.
(11) Med tanke på de säljfrämjande åtgärdernas specifika karaktär bör det fastställas regler om stödberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagaren vid genomförandet av ett program.
(12) Enkla program bör finansieras på grundval av förordning (EU) nr 1306/2013. I artikel 19.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 föreskrivs att avgifter som hänför sig till säkerheter ska betalas av den som ställer säkerheten. Enligt artikel 126.3 andra stycket a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, som bör tillämpas på multiprogram, ska kostnader som avser en säkerhet vid förfinansiering som bidragsmottagaren ställer betraktas som berättigande till finansiering från unionen. För att säkerställa likabehandling mellan enkla program och multiprogram som båda kan lämnas in av samma förslagsställande organisationer, bör det göras undantag från artikel 19.4 i förordning (EU) nr 907/2014 och kostnader för säkerheter bör berättiga till finansiering från unionen.
(13) För att på ett effektivt sätt skydda unionens finansiella intressen bör lämpliga bestämmelser antas för att bekämpa bedrägeri och allvarliga försumligheter. För detta ändamål bör det fastställas administrativa sanktioner med beaktande av principerna om effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt. De administrativa sanktionerna enligt denna förordning bör betraktas som tillräckligt avskräckande för att motverka avsiktliga felaktigheter.
(14) För tydlighetens skull och av rättssäkerhetsskäl, bör kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 3/2008 upphöra att gälla. Den bör emellertid fortsätta att tillämpas i fråga om program som har valts ut enligt förordningens bestämmelser.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Villkor enligt vilka en förslagsställande organisation får lämna in ett enkelt program eller multiprogram
Ändrad genom förordning (EU) 2025/70.
1. De förslagsställande organisationer som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) nr 1144/2014 får lämna in ett förslag till ett program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder förutsatt att de är representativa för sektorn eller produkten i fråga, enligt följande:
a) Branschorganisationer eller branschövergripande organ som är etablerade i en medlemsstat eller på unionsnivå, enligt vad som avses i artikel 7.1 a och b i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för den sektor som berörs av programmet
i) om de står för minst 50 % av antalet producenter, eller 50 % av volymen eller värdet av avsättningsbar produktion av den eller de produkter eller den sektor som berörs i medlemsstaten i fråga eller på unionsnivå, eller
ii) om de är en branschorganisation som erkänts av medlemsstaten i enlighet med artikel 158 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013.
b) Grupper enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 och som avses i artikel 7.1 a i förordning (EU) nr 1144/2014, ska anses vara representativa för namnet som är skyddat enligt förordning (EU) nr 1151/2012 och som omfattas av programmet, om de står för minst 50 % av volymen eller värdet av avsättningsbar produktion av den eller de produkter vars namn är skyddat.
c) Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer enligt vad som avses i artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1144/2014 ska anses vara representativa för den eller de produkter eller den sektor som berörs av programmet om de har erkänts av medlemsstaten i enlighet med artiklarna 154 eller 156 i förordning (EU) nr 1308/2013 eller artikel 14 i förordning (EU) nr 1379/2013.
d) Med undantag för program som genomförs efter förlorat konsumentförtroende, ska organ inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, enligt vad som avses i artikel 7.1 d i förordning (EU) nr 1144/2014, vara representativa för den eller de sektorer som berörs av programmet genom att ha företrädare för denna eller dessa produkter eller för denna sektor bland sina medlemmar.
2. Genom undantag från punkterna 1 a i och 1 b kan lägre tröskelvärden godtas, om den förslagsställande organisationen visar i det inlämnade förslaget att det finns särskilda omständigheter, inbegripet bevis på marknadens struktur, som skulle motivera behandling av den förslagsställande organisationen som representativ för produkten, produkterna eller sektorn i fråga.
3. Den förslagsställande organisationen ska ha de nödvändiga tekniska, finansiella och yrkesmässiga resurserna för att genomföra programmet på ett effektivt sätt.
4. Med undantag för program som genomförs för att återställa normala marknadsvillkor vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem får en förslagsställande organisation inte ta emot stöd för mer än två program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för samma produkt eller ordning som genomförs parallellt eller i följd på samma lands eller del av ett lands territorium. Efter att ha tagit emot stöd för två program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som genomförs parallellt eller i följd för samma produkt eller ordning får den förslagsställande organisationen endast ta emot stöd för program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder om följande två villkor är uppfyllda:
i) Den förslagsställande organisationen lämnar in en ansökan för ett nytt program efter det att genomförandet av de tidigare programmen har avslutats.
ii) Startdatumet för genomförandet av det nya programmet ska infalla tidigast 12 månader efter det att genomförandet av de tidigare programmen har avslutats.
Vid tillämpning av första stycket genomförs två program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder parallellt när genomförandeperioderna helt eller delvis överlappar varandra, och de genomförs i följd när genomförandet av det andra programmet inleddes tidigare än 12 månader efter det att genomförandet av det första programmet avslutades.
5. Den förslagsställande organisationen ska säkerställa att det inte föreligger några intressekonflikter under utarbetandet av ett förslag som lämnas in för utvärdering i enlighet med artiklarna 11 och 17 i förordning (EU) nr 1144/2014 samt under genomförandet av programmet.
Artikel2¶Val av organ med ansvar för genomförande av enkla program
Ändrad genom förordning (EU) 2025/70.
1. Förslagsställande organisationer ska välja ut organ med ansvar för genomförande av enkla program som säkerställer bästa förhållande mellan kvalitet och pris samt att det inte föreligger några intressekonflikter. De förslagsställande organisationerna ska därvidlag vidta alla åtgärder, även under utarbetandet av förslaget, för att undvika situationer där ekonomiska intressen, politiska eller nationella kopplingar, familjeskäl, känslomässiga skäl eller andra gemensamma intressen äventyrar ett opartiskt och objektivt genomförande av programmet.
Innan kontrakt för genomförande av enkla program ingås ska förslagsställande organisationer informera medlemsstaterna om de åtgärder som vidtas för att säkerställa bästa förhållande mellan kvalitet och pris när de väljer ut organ med ansvar för genomförandet av enkla program samt att det inte föreligger några intressekonflikter.
2. Om den förslagsställande organisationen är ett offentligrättsligt organ i den mening som avses i artikel 2.1.4 i direktiv 2014/24/EU, måste den utse organ med ansvar för genomförande av enkla program i enlighet med den nationella lagstiftning som införlivar det direktivet.
Artikel3¶Enkla program som berättigar till stöd
1. För att berättiga till stöd ska följande gälla för enkla program:
a) De ska vara förenliga med den unionslagstiftning som reglerar de berörda produkterna och saluföringen av dessa.
b) De ska vara av betydande omfattning, särskilt i fråga om den förväntade mätbara gränsöverskridande inverkan. På den inre marknaden innebär detta att ett program ska genomföras i minst två medlemsstater med en sammanhängande andel av den anslagna budgeten, särskilt med hänsyn tagen till storleken på marknaden för var och en av de berörda medlemsstaterna, eller genomföras i en medlemsstat om denna medlemsstat inte är densamma som den eller de förslagsställande organisationernas ursprungsmedlemsstat. Detta krav gäller inte program för att förmedla ett budskap som avser unionens kvalitetsordningar enligt vad som avses i artikel 5.4 a, b och c i förordning (EU) nr 1144/2014 och program för att förmedla ett budskap som gäller goda kostvanor.
c) De ska ha en unionsdimension, både i fråga om budskapets innehåll och inverkan, och i synnerhet innehålla information om europeiska produktionsnormer, europeiska livsmedelsprodukters kvalitet och säkerhet och europeiska matvanor och matkultur, främja bilden av europeiska produkter på den inre marknaden och på internationella marknader, öka medvetenheten om europeiska produkter och logotyper hos allmänhet och företag. Detta innebär i synnerhet för ett program på den inre marknaden som omfattar en eller flera ordningar enligt vad som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 att fokusera på den eller dessa ordningar i sitt huvudsakliga unionsbudskap. Om en eller flera produkter i detta program illustrerar en eller flera ordningar ska dessa framställas som ett sekundärt budskap i förhållande till det huvudsakliga unionsbudskapet.
2. Dessutom, om ett budskap som förmedlas genom ett program rör information om hälsoeffekter, ska det budskapet
a) på den inre marknaden, vara förenligt med bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006, eller godkännas av den behöriga nationella myndighet som ansvarar för folkhälsofrågor i den medlemsstat där verksamheten utförs,
b) i tredjeländer, godkännas av den behöriga nationella myndighet som ansvarar för folkhälsofrågor i det land där verksamheten utförs.
Artikel4¶Kostnaderna för enkla program som berättigar till unionsfinansiering
Ändrad genom förordning (EU) 2025/70.
1. Kostnader berättigar till unionsfinansiering om de uppfyller samtliga nedanstående kriterier:
a) De ska, med undantag för kostnader i samband med slutrapporter och utvärdering, vara sådana kostnader som faktiskt uppstår för den förslagsställande organisationen under programmets genomförande.
b) De ska vara angivna i den beräknade totala budgeten för programmet.
c) De ska vara nödvändiga för genomförandet av det program som medfinansieringen är avsedd för.
d) De ska kunna identifieras och kontrolleras och i synnerhet finnas redovisade i den förslagsställande organisationens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som tillämpas i det land där den förslagsställande organisationen är etablerad.
e) De ska uppfylla kraven i tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.
f) De ska vara rimliga, berättigade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt i fråga om sparsamhet och kostnadseffektivitet.
Genom undantag från första stycket i denna punkt ska de kriterier som anges i leden a och d i det stycket inte tillämpas på enhetsbelopp.
Genom undantag från första stycket i denna punkt ska de kriterier som anges i leden b, c, e och f i det stycket tillämpas på enhetsbelopp vid utvärderingen av förslag i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) nr 1144/2014.
2. I den förslagsinfordran som avses i artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1144/2014 ska det preciseras vilka kostnadskategorier som berättigar till finansiering från unionen.
Följande kostnadskategorier ska dock vara stödberättigande:
a) Genom undantag från artikel 19.4 i förordning (EU) nr 907/2014, kostnader för en säkerhet som ställts i förväg av en bank eller ett finansinstitut och som lämnats av den förslagsställande organisationen när en sådan säkerhet krävs i enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1144/2014.
b) Kostnader för externa revisioner när sådana revisioner krävs som underlag för begäran om utbetalningar.
c) Personalkostnader begränsade till löner och socialförsäkringsavgifter och andra kostnader som ingår i lönen till personal anlitad för programmets genomförande och som följer av tillämplig nationell lagstiftning eller anställningsavtalet, kostnader för fysiska personer som arbetar enligt ett annat direkt avtal med den förslagsställande organisationen än ett anställningsavtal eller som är utstationerade av en tredje part mot betalning.
d) Mervärdesskatt (moms) när den inte är återvinningsbar i enlighet med nationell momslagstiftning och betalas av en annan mottagare än en icke beskattningsbar person enligt definitionen i artikel 13.1 första stycket i rådets direktiv 2006/112/EG.
e) Kostnader för de studier för att utvärdera resultaten av informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1144/2014 och som genomförs av ett oberoende och kvalificerat externt organ.
3. Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 4 % av den förslagsställande organisationens sammanlagda direkta stödberättigande personalkostnader.
4. I de förslagsinfordringar som avses i artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1144/2014 ska det preciseras vilken bidragsform som berättigar till unionsfinansiering bland följande:
a) Ersättning av stödberättigande kostnader som faktiskt uppstått för stödmottagaren under genomförandet av programmet, med undantag för kostnader i samband med slutrapporter och utvärdering samt indirekta stödberättigande kostnader enligt punkt 3.
b) Enhetsbelopp.
5. Den förslagsställande organisationen ska fastställa beloppen för det bidrag som avses i punkt 4 b på något av följande sätt:
a) En rättvis, skälig och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på
i) statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning,
ii) kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare, eller
iii) tillämpning av sedvanlig praxis för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.
b) I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetsbelopp som tillämpas inom unionens politik för liknande verksamhet.
c) I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetsbelopp som tillämpas inom stödordningar som finansieras helt av medlemsstaten för liknande verksamhet.
Artikel5¶Administrativa sanktioner vad gäller enkla program
1. I händelse av oriktigheter ska den förslagsställande organisationen åläggas en administrativ sanktion som ska bestå i en betalning av dubbla skillnaden mellan det ursprungligen betalda eller begärda beloppet och det belopp som faktiskt ska betalas.
2. I händelse av en allvarlig försummelse, särskilt upprepning av de oriktigheter som avses i punkt 1 eller när den förslagsställande organisationen har konstaterats på ett allvarligt sätt ha brutit mot sina skyldigheter vid valet av program eller deras genomförande, ska den förslagsställande organisationen fråntas rätten att delta i informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder under en period på tre år räknat från den dag då överträdelsen konstaterades.
Artikel6¶Upphävande
Förordning (EG) nr 501/2008 ska upphöra att gälla. Den är dock fortfarande tillämplig på program som godkänts i enlighet med dess bestämmelser före den 1 december 2015.
Artikel7¶
Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 december 2015 på programförslag som lämnas in från och med den 1 december 2015 och därefter.
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
4 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).