Teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen, särskilt artikel 6.1 andra stycket, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2019/776 · förordning (EU) 2020/387 · förordning (EU) 2020/420 · förordning (EU) 2023/1695.

(1) I kommissionens beslut 2012/88/EU ändrat genom kommissionens beslut 2012/696/EU och (EU) 2015/14 fastställdes den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”.

(2) Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 ska Europeiska järnvägsbyrån (nedan kallad byrån) sörja för att TSD:erna anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav, samt lägga fram förslag till kommissionen om sådana ändringar av TSD:erna som byrån bedömer vara nödvändiga.

(3) Den 10 december 2015 utfärdade byrån en rekommendation avseende delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” (ERA-REC-123-2015/REC). Denna förordning bygger på den rekommendationen.

(4) I enlighet med artikel 5.6 i direktiv 2008/57/EG bör de tekniska aspekter som inte behandlas i en TSD klassificeras som ”öppna punkter” vilka regleras genom tillämpliga nationella regler i varje medlemsstat. Eftersom det inte finns några nya öppna punkter i denna förordning, bör de nationella regler som innehåller de villkor som ska vara uppfyllda vid kontroll av driftskompatibiliteten i enlighet med artikel 17.2 i direktiv 2008/57/EG, liksom de förfaranden för bedömning av överensstämmelse och för kontroll som krävs för tillämpningen av dessa nationella regler, redan ha överlämnats till övriga medlemsstater och kommissionen.

(5) System av klass B hindrar i betydande grad driftskompatibiliteten för lok och drivenheter men är nödvändiga för att säkerställa säker drift där system av klass A inte har införts. Därför är det viktigt att undvika att skapa ytterligare hinder för driftskompatibiliteten genom att exempelvis göra förändringar i dessa system av klass B eller införa nya system.

(6) En klar och tydlig plan för införande av ETCS (European Train Control System) och avveckling av system av klass B bör krävas eftersom det är en viktig del för att uppnå målen med det gemensamma europeiska järnvägsområdet. Detta är särskilt viktigt när en relevant specifik anpassningsenhet (STM) inte finns tillgänglig på marknaden.

(7) För att göra provningsprinciperna mer transparenta och bana väg för ytterligare harmonisering är det nödvändigt att fastställa ett krav på offentliggörande av projekteringsregler och driftprovscenarier.

(8) Eftersom genomförandet av bestämmelserna i punkt 6.1.2.3 i bilagan rörande öppenhet i hanteringen av information som rör kontroll av markbaserad ETCS och GSM-R kräver effektivt samarbete med infrastrukturförvaltarna, bör byrån inrätta lämpliga samarbetsformer för att samla in information och utforma gemensamma mallar för att underlätta informationsdelning och hantera frågor om uppgiftsskydd och immateriell äganderätt.

(9) Även med en framgångsrik certifieringsprocess går det inte alltid att utesluta, när ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering interagerar med ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering, att ett av delsystemen upprepade gånger upphör att fungera eller inte fungerar som avsett under vissa förhållanden. Det kan bero på brister i specifikationerna, olika tolkningar, konstruktionsfel eller att utrustning inte har installerats på korrekt sätt. Ett mer samordnat sätt att utföra kompatibilitetsprovningar bör införas i syfte att hjälpa operatörer att fatta rätt beslut.

(10) Som en anpassning till järnvägssektorns behov, bör en ny version av ETCS (utgåva 2 av basversion 3) införas. Denna version är fullständigt bakåtkompatibel, vilket framgår av rapporten Baseline compatibility assessment som offentliggjorts av byrån, där man redogör för de kompatibilitetskontroller som utförts av byrån och sektorn för ETCS basversion 3 (utgåva 2 och underhållsutgåva 1) och ETCS basversion 2 som anges i bilagan till denna förordning.

(11) Kommissionen bör i nästa arbetsprogram för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som innehåller en ERTMS-prioritering, se till att åtgärder som syftar till att avhjälpa eventuell inkompatibilitet eller brister avseende befintliga markbaserade installationer som uppfyller kraven enligt basversion 2 och fordonsbaserad utrustning som uppfyller kraven enligt basversion 3 blir stödberättigande.

(12) Med tanke på att ERTMS (European Rail Traffic Management System) är ett komplext mjukvarubaserat system och med beaktande av det ändringshanteringssystem som byggts upp och förvaltas av byrån, där man samlar återkopplingen från införandet av produkter och system och loggar resultaten i databasen över ändringsförfrågningar, bör kommissionen regelbundet begära att byrån lämnar rapport med en bedömning av hur kritiska resultaten i ändringsförfrågningsdatabasen är, registrerar kritiska fel i förteckningen över brister hos TSD:erna enligt artikel 7 i direktiv 2008/57/EG samt tillhandahåller tekniska utlåtanden för att avhjälpa dessa fel.

(13) Markbaserade och fordonsbaserade investeringar bör skyddas genom garantier om bakåtkompatibilitet och stabilitet i ERTMS-specifikationerna så som anges i byråns rapport om ERTMS i ett långsiktigt perspektiv (ERA-REP-150).

(14) Byrån bör så snart som möjligt offentliggöra ett tekniskt dokument som specificerar ytterligare information som ska visas i gränssnittet förare–maskin för att förbättra förarens ergonomi.

(15) I artikel 47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 anges att en arbetsplan upprättad av den europeiska samordnaren av ERTMS ska antas. Arbetsplanen kommer att innehålla genomförandereglerna för markbaserade ETCS-installationer. Fram till dess att den arbetsplanen blir tillämplig, bör den europeiska genomförandeplan för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) som anges i beslut 2012/88/EU fortsätta att tillämpas.

(16) Beslut 2012/88/EU bör därför upphöra att gälla.

(17) Delsystemet ”Rullande materiel – Lok och passagerarfordon” och delsystemen ”Markbaserad trafikstyrning och signalering” och ”Fordonsbaserad trafikstyrning och signalering” har gemensamma gränssnitt. Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 bör därför ändras för att ta hänsyn till de ändringar som införs genom denna förordning.

(18) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som avses i artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

Den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen, såsom den fastställs i bilagan, antas härmed.

Artikel2¶Tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695, förordning (EU) 2019/776 och förordning (EU) 2020/387.

1. TSD:n ska tillämpas på alla nya, ombyggda eller moderniserade ”markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering” och ”fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering” i järnvägssystemet enligt definitionen i punkterna 2.3 och 2.4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797. Avsnitt 7.2.1a i bilagan ska tillämpas på alla ändringar av ett befintligt fordonsbaserat delsystem.

2. TSD:n ska inte vara tillämplig på befintliga markbaserade och fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som redan godkänts för ibruktagande inom hela eller delar av någon medlemsstats järnvägsnät den dag då denna förordning träder i kraft, utom om

a) ett delsystem genomgår modernisering eller ombyggnad i enlighet med avsnitt 7 i bilagan till denna förordning, eller

b) om område för användningt utvidgas i enlighet med artikel 54.3 i direktiv (EU) 2016/797, då i stället bestämmelserna i avsnitt 7.4.2.4 i bilagan till denna förordning ska tillämpas.

3. TSD:n ska vara tillämplig på följande järnvägsnät:

a) Det transeuropeiska järnvägsnätet för konventionell trafik, såsom det definieras i punkt 1.1 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

b) Det transeuropeiska järnvägsnätet för höghastighetstrafik, såsom det definieras i punkt 2.1 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

c) Andra delar av järnvägsnätet i unionen, till följd av utvidgningen av tillämpningsområdet i enlighet med punkt 4 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

De fall som avses i artikel 1.3 i direktiv 2008/57/EG är undantagna från tillämpningsområdet.

4. Det tekniska och det geografiska tillämpningsområdet för TSD:n anges i punkterna 1.1 och 1.2 i bilagan.

Artikel3¶Öppna punkter och specialfall

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

1. Inom sex månader från att denna förordning trätt i kraft ska varje medlemsstat till övriga medlemsstater och till kommissionen översända en förteckning över de organ som har utsetts i enlighet med artikel 14 i direktiv (EU) 2016/797 som ansvariga för att genomföra förfarandena för bedömning av överensstämmelse och för kontroll med avseende på

a) de öppna punkter som specificeras i bilaga G,

b) de specialfall som anges i punkt 7.6.2 i bilagan.

2. Om en medlemsstat redan har översänt denna information i enlighet med tidigare kommissionsbeslut ska den anses ha fullgjort denna skyldighet.

Artikel4¶Långt framskridna projekt

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

I enlighet med artikel 9.3 i direktiv 2008/57/EG ska varje medlemsstat till kommissionen överlämna en förteckning över projekt som genomförs inom dess territorium och befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsstadium. Denna förteckning ska översändas inom ett år från att denna förordning trätt i kraft.

Artikel6¶Genomförande

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

1. Leverantörer och de som ansöker om godkännande för ibruktagande ska säkerställa att all utrustning som avses i artikel 2.1 och som är avsedd att användas på de järnvägsnät som avses i artikel 2.3 uppfyller kraven i den TSD som utgör bilagan till denna förordning.

2. Anmälda organ ska säkerställa att intyg baserade på den TSD som utgör bilagan till denna förordning, och särskilt på bestämmelserna i punkt 6, utfärdas inom ramen för deras behörighet i enlighet med artiklarna 10 och 15 i direktiv (EU) 2016/797.

3. Nationella säkerhetsmyndigheter ska, inom ramen för sin behörighet enligt artikel 16 i direktiv (EU) 2016/798, säkerställa att all utrustning som avses i artikel 2 och som tas i bruk på deras territorium uppfyller kraven i den TSD som utgör bilagan till denna förordning.

4. Varje medlemsstat ska upprätta en nationell genomförandeplan, som beskriver medlemsstatens åtgärder för att uppfylla kraven i denna TSD, i enlighet med avsnitt 7 i bilagan, och där man anger de steg som ska följas för att genomföra helt driftskompatibla delsystem för trafikstyrning och signalering.

5. Medlemsstaterna ska översända sina nationella genomförandeplaner till övriga medlemsstater och kommissionen inom ett år från denna förordnings ikraftträdande.

Artikel7¶Tillgång till fordonsbaserade ETCS-produkter som uppfyller kraven enligt specifikationerna för basversion 3

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

Byrån kommer att till den 1 januari 2018 utarbeta en rapport till kommissionen om tillgången till fordonsbaserade ETCS-produkter som uppfyller kraven enligt specifikationerna för basversion 3. Kommissionen ska lägga fram den för den kommitté som avses i artikel 29.1 i direktiv 2008/57/EG och vidta lämpliga åtgärder.

Artikel8¶System av klass B

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

Medlemsstaterna ska säkerställa att funktionaliteten, prestandan och gränssnitten hos systemen av klass B bibehålls enligt nuvarande specifikationer, förutom när förändringar krävs för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i dessa system.

Artikel9¶EU-finansierade projekt

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

1. ETCS ska installeras i järnvägsinfrastrukturprojekt som erhåller ekonomiskt stöd från europeiska fonder i följande fall:

1) När tågskyddsdelen i ett delsystem för trafikstyrning och signalering installeras för första gången.

2) Vid ombyggnad av tågskyddsdelen i ett delsystem för trafikstyrning och signalering som redan har godkänts för ibruktagande, i de fall då ombyggnaden ändrar delsystemets funktioner eller prestanda.

2. Kommissionen får bevilja undantag från den skyldighet som fastställs ovan, om signalsystemet moderniseras på korta (mindre än 150 km) och icke sammanhängande delar av en linje och förutsatt att ETCS installeras före det tidigare av följande båda datum:

Fem år efter det att projektet har avslutats.

Det datum då delsträckan kopplas samman med en annan linje som är utrustad med ETCS.

3. Den berörda medlemsstaten ska skicka ett underlag till kommissionen med en ekonomisk analys av projektet som visar att det finns avsevärda ekonomiska och/eller tekniska fördelar med ett ibruktagande av ERTMS vid det tidigare av de båda datum som anges i föregående punkt i stället för i samband med genomförandet av det EU-finansierade projektet.

4. Kommissionen ska undersöka underlaget och de åtgärder som föreslås av medlemsstaten och informera den kommitté som avses i artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797 om sina slutsatser. Om kommissionen beviljar ett undantag ska medlemsstaten säkerställa att ERTMS installeras före det tidigare av de båda datum som anges i punkt 2.

5. Detta undantag ska inte hindra tillämpningen av artikel 2.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/6 och punkt 7.4.1.1 i bilagan till denna förordning.

Artikel10¶Felkorrigeringar

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

Om fel upptäcks som gör att systemet inte kan tillhandahålla normala driftsfunktioner ska byrån på eget initiativ eller på begäran av kommissionen snarast möjligt ta fram lösningar för att åtgärda dessa fel och bedöma vilken inverkan de har på kompatibiliteten och stabiliteten för den befintliga ERTMS-användningen. I sådana fall ska byrån sända ett utlåtande till kommissionen om sådana lösningar och om bedömningen. Kommissionen ska analysera byråns utlåtande, med bistånd av den kommitté som avses i artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797, och får rekommendera att de lösningar som anges i byråns utlåtande ska användas fram till nästa översyn av den berörda TSD:n.

Artikel11¶Banbrytande teknik på ERTMS-området

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

1. Senast juni 2021 ska kommissionen, med beaktande av synpunkter från Shift2Rail och byrån, utfärda en rapport om definitionen av nästa generations kommunikationssystem. Rapporten ska innefatta villkoren och de tänkbara strategierna för migreringen till detta system med vederbörlig hänsyn till samexistensen mellan systemkrav och spektrumbehov.

2. När byrån har utfärdat ett utlåtande med utkastet till specifikationer för banbrytande ERMTS-teknik, såsom anges i ERA-REP-150, ska leverantörerna och de operatörer som tidigt inför tekniken använda dessa specifikationer i sina pilotprojekt och de ska informera byrån.

Artikel11a¶ERTMS-kompatibilitet och framtida översyn

Införd genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

1. Senast den 1 juni 2020 ska byrån lämna en rapport till kommissionen om genomförande av ETCS-systemkompatibilitet (ESC) och radiosystemkompatibilitet (RSC). Rapporten ska innehålla en bedömning av de olika typerna av ESC och RSC och potentialen för att minska de underliggande tekniska skillnaderna mellan olika ESC- och RSC-typer. Medlemsstaterna ska förse byrån med den information som behövs för att slutföra analysen.

2. Senast den 1 december 2021 ska kommissionen, baserat på underlag från byrån, fastställa de åtgärder som krävs för att avskaffa provningar eller kontroller för att styrka fordonsbaserade enheters kompatibilitet med olika markbaserade ERTMS-tillämpningar, i synnerhet för att uppnå harmonisering av tekniska regler och driftsregler inom och mellan medlemsstater. Medlemsstaterna ska förse kommissionen och byrån med den information som behövs för att slutföra analysen.

3. Senast den 1 december 2020 ska byrån lämna en rapport till kommissionen om möjligheterna att inkludera ytterligare delar av arkitekturen för markbaserade och fordonsbaserade system för trafikstyrning och signalering, i synnerhet för att uppnå en framtidsanpassad konstruktion, främja användningen av den senaste tekniken och säkerställa bakåtkompabilitet.

Artikel12¶Upphävande

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

Beslut 2012/88/EU ska upphöra att gälla.

Artikel13¶Övergångsbestämmelser

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695 och förordning (EU) 2019/776.

Punkterna 7.3.1, 7.3.2, 7.3.4 och 7.3.5 i bilaga III till beslut 2012/88/EU ska vara tillämpliga fram till den dag då de genomförandeakter som avses i artikel 47.2 i förordning (EU) nr 1315/2013 börjar tillämpas.

2. Medlemsstaterna får endast i vederbörligen motiverade fall tillåta att sökande inte tillämpar avsnitt 7.4.2.1 i bilagan i enlighet med artikel 7.1 a i direktiv 2016/797 på projekt där möjligheten att tillämpa avsnitt 7.4.2.3 i bilagan existerar eller har löpt ut. För tillämpning av avsnitt 7.4.2.3 i bilagan krävs inte att artikel 7.1 a i direktiv 2016/797 tillämpas.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt 6.1.2.4 och 6.1.2.5 i bilagan får sökande fortsätta att tillämpa bestämmelserna i den ursprungliga versionen av förordning (EU) 2016/919 (och relevanta utlåtanden från byrån) vid ansökan om godkännande av

a) markbaserade projekt vars utveckling är långt framskriden den dag då denna förordning träder i kraft, och

b) fordonsbaserade projekt som utvecklats i enlighet med ERTMS-specifikationerna #2 eller #3 som förtecknas i tabell A.2 i bilaga A och vars utveckling är långt framskriden den dag då denna förordning träder i kraft.

Artikel14¶Ikraftträdande

Ändrad genom förordning (EU) 2023/1695.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA

Teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) Inledning

1.1) Tekniskt tillämpningsområde

1.2) Geografiskt tillämpningsområde

1.3) Innehållet i denna TSD

2) Delsystem – definition och tillämpningsområde

2.1) Inledning

2.2) Tillämpningsområde

2.3) Markbaserade tillämpningsnivåer (ETCS)

3) De väsentliga kraven för delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”

3.1) Allmänt

3.2) Särskilda delar av delsystemen Trafikstyrning och signalering

3.2.1) Säkerhet

3.2.2) Tillförlitlighet och tillgänglighet

3.2.3) Hälsa

3.2.4) Miljöskydd

3.2.5) Teknisk kompatibilitet

3.2.5.1) Konstruktionsmässig kompatibilitet

3.2.5.1.1) Fysiska miljöförhållanden

3.2.5.1.2) Intern elektromagnetisk kompatibilitet hos järnvägen

3.2.5.2) Trafikstyrningens och signaleringens kompatibilitet

3.2.6) Tillgänglighet

4) Beskrivning av delsystemen

4.1) Inledning

4.1.1) Grundparametrar

4.1.2) Översikt över kraven

4.1.3) Delar av delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”

4.2) Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer

4.2.1) Tillförlitlighets-, tillgänglighets- och säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten

4.2.1.1) Säkerhet

4.2.1.2) Tillgänglighet/tillförlitlighet

4.2.2) Funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS

4.2.3) Funktionaliteten hos markbaserad ETCS

4.2.4) Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R

4.2.4.1) Grundläggande kommunikationsfunktion

4.2.4.2) Tillämpningar för tal- och driftkommunikation

4.2.4.3) Datakommunikationstillämpningar för ETCS

4.2.5) Luftgapsgränssnitt avseende ETCS och GSM-R

4.2.5.1) Radiokommunikation med tåget

4.2.5.2) Eurobalis-kommunikation med tåget

4.2.5.3) Kommunikation med tåget via euroslinga

4.2.6) Fordonsbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering

4.2.6.1) ETCS och tågskydd av klass B

4.2.6.2) Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ETCS

4.2.6.3) Distansmätning

4.2.7) Markbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering

4.2.7.1) Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er

4.2.7.2) RBC/RBC

4.2.7.3) GSM-R/markbaserad ETCS

4.2.7.4) Eurobaliser/LEU

4.2.7.5) Euroslinga/LEU

4.2.8) Hantering av krypteringsnycklar

4.2.9) Hantering av ETCS-ID

4.2.10) Markbaserade tågdetekteringssystem

4.2.11) Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering

4.2.12) ETCS DMI (gränssnitt förare–maskin)

4.2.13) GSM-R DMI (gränssnitt förare–maskin)

4.2.14) Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll

4.2.15) Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt

4.2.16) Konstruktion av utrustning som används i delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”

4.2.17) ETCS- och radiosystemkompatibilitet

4.2.17.1) ETCS-systemkompatibilitet

4.2.17.2) Radiosystemkompatibilitet

4.3) Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten mot andra delsystem

4.3.1) Gränssnitt mot delsystemet för drift och trafikledning

4.3.2) Gränssnitt mot delsystemet ”Rullande materiel”

4.3.3) Gränssnitt mot delsystemet ”Infrastruktur”

4.3.4) Gränssnitt mot delsystemet ”Energi”

4.4) Driftsregler

4.5) Underhållsregler

4.5.1) Ansvar som ligger på tillverkaren av utrustning

4.5.2) Ansvar som ligger på den sökande för kontroll av delsystemet

4.6) Yrkeskvalifikationer

4.7) Hälso- och säkerhetskrav

4.8) Register

4.9) Kontroller av ruttkompatibilitet före användning av godkända fordon

5) Driftskompatibilitetskomponenter

5.1) Definition

5.2) Förteckning över driftskompatibilitetskomponenter

5.2.1) Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter

5.2.2) Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter

5.3) Komponenternas prestanda och specifikationer

6) Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemen

6.1) Inledning

6.1.1) Allmänna principer

6.1.1.1) Överensstämmelse med grundparametrar

6.1.1.2) Väsentliga krav som uppfylls genom nationella regler

6.1.1.3) Delvis uppfyllande av TSD-krav

6.1.2) Principer för provning av ETCS och GSM-R

6.1.2.1) Princip

6.1.2.2) Driftprovscenarier

6.1.2.3) Krav för driftprovscenarier

6.1.2.4) Krav för ETCS-systemkompatibilitet

6.1.2.5) Krav för radiosystemkompatibilitet

6.2) Driftskompatibilitetskomponenter

6.2.1) Bedömningsförfaranden för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

6.2.2) Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

6.2.3) Bedömningskrav

6.2.4) Särskilda frågor

6.2.4.1) Obligatoriska provningar för fordonsbaserad ETCS

6.2.4.2) Den specifika anpassningsenheten (STM)

6.2.5) Kompletterande provningar

6.2.6) Innehåll i EG-försäkran om överensstämmelse

6.3) Delsystem för trafikstyrning och signalering

6.3.1) Bedömningsförfaranden för delsystem för trafikstyrning och signalering

6.3.2) Moduler för delsystem för trafikstyrning och signalering

6.3.2.1) Det fordonsbaserade delsystemet

6.3.2.2) Det markbaserade delsystemet

6.3.2.3) Villkor för användning av moduler för fordonsbaserade och markbaserade delsystem

6.3.3) Bedömningskrav för ett fordonsbaserat delsystem

6.3.3.1) Kontroller av ETCS- och radiosystemkompatibilitet

6.3.4) Bedömningskrav för ett markbaserat delsystem

6.4) Bestämmelser vid partiell uppfyllelse av TSD-krav

6.4.1) Bedömning av delar av delsystem för trafikstyrning och signalering

6.4.2) Bedömning vid tillämpning av nationella regler

6.4.3) Partiell uppfyllelse av kraven till följd av begränsad tillämpning av TSD:n

6.4.3.1) Driftskompatibilitetskomponenter

6.4.3.2) Delsystem

6.4.3.3) Intygens innehåll

6.4.4) Mellanliggande kontrollintyg

6.5) Hantering av fel

7) Genomförande av TSD ”Trafikstyrning och signalering”

7.1) Inledning

7.2) Generellt tillämpliga regler

7.2.1) Ombyggnad eller modernisering av delsystem för trafikstyrning och signalering eller delar av dessa

7.2.1a) Ändringar av ett befintligt fordonsbaserat delsystem

7.2.1a.1) Regler för att hantera ändringar av fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering

7.2.1a.2) Villkor för en ändring av fordonsbaserad ETCS-funktionalitet som inte påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna

7.2.1a.3) Villkor för en ändring av fordonsbaserade mobilkommunikationsfunktioner för järnväg som inte påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna

7.2.1b) Ändringar av ett befintligt markbaserat delsystem

7.2.1b.1) Regler för att hantera ändringar av markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering

7.2.1b.2) Villkor för en ändring av markbaserad ETCS-funktionalitet som kräver ett nytt godkännande för ibruktagande om villkoren inte är uppfyllda

7.2.1b.3) Villkor för en ändring av markbaserade mobilkommunikationsfunktioner för järnväg som kräver ett nytt godkännande för ibruktagande om villkoren inte är uppfyllda

7.2.1b.4) Påverkan på den tekniska kompatibiliteten mellan fordonsbaserade och markbaserade delar av delsystemen för fordonsstyrning och signalering

7.2.2) Befintliga system

7.2.3) Tillgång till specifika anpassningsenheter (STM:er)

7.2.4) Ytterligare utrustning av klass B på en linje utrustad med klass A

7.2.5) Rullande materiel med utrustning av klass A och klass B

7.2.6) Villkor för obligatoriska och frivilliga funktioner

7.3) GSM-R – särskilda genomföranderegler

7.3.1) Markbaserade installationer

7.3.2) Fordonsbaserade installationer

7.4) ETCS – särskilda genomföranderegler

7.4.1) Markbaserade installationer

7.4.1.1) Järnvägsnät för höghastighetstrafik

7.4.2) Fordonsbaserade installationer

7.4.2.1) Nya fordon

7.4.2.2) Ombyggnad och modernisering av befintliga fordon

7.4.2.3) Tillämpning av TSD-kraven för nya fordon under en övergångsfas

7.4.2.4) Regler för utvidgning av området för användning för befintligt fordon

7.4.3) Nationella krav

7.4.4) Nationella genomförandeplaner

7.4a) Genomföranderegler för kontroller av ETCS- och radiosystemkompatibilitet

7.5) Tågdetekteringssystem – specifika genomföranderegler

7.6) Specialfall

7.6.1) Inledning

7.6.2) Förteckning över specialfall

7.6.2.1) Belgien

7.6.2.2) Förenade kungariket

7.6.2.3) Frankrike

7.6.2.4) Polen

7.6.2.5) Estland, Lettland och Litauen

7.6.2.6) Sverige

7.6.2.7) Luxemburg

7.6.2.8) Tyskland

7.6.2.9) Italien

7.6.2.10) Tjeckien

7.6.2.11) Nederländerna

Bilaga A

Bilaga B

Bilaga C

Bilaga D

Bilaga E

Bilaga F

Bilaga G

1. INLEDNING

1.1 Tekniskt tillämpningsområde

Den här TSD:n behandlar det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” och det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”.

Denna TSD är tillämplig på markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering i det järnvägsnät som beskrivs i punkt 1.2 (Geografiskt tillämpningsområde) i denna TSD och på fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering på fordon som används (eller är avsedda att användas) i nätet. Dessa fordon tillhör en av följande typer (enligt definitionerna i punkt 2 i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797):

1) Lok och passagerarfordon, inbegripet traktionsenheter med el- eller förbränningsmotordrift, motorvagnståg med el- eller förbränningsmotordrift för persontrafik samt personvagnar, om de är utrustade med en förarhytt.

2) Specialfordon, t.ex. arbetsfordon, om de är utrustade med en förarhytt och avsedda att användas i transportläge på egna hjul.

Förteckningen över fordon ska inbegripa sådana som är särskilt konstruerade för trafik på de olika typer av höghastighetslinjer som beskrivs i punkt 1.2. (Geografiskt tillämpningsområde).

1.2 Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är järnvägsnätet i hela järnvägssystemet, som beskrivs i punkt 1 i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797, undantaget sådan infrastruktur som avses i artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2016/797.

TSD:n ska vara tillämplig på järnvägsnät med spårvidderna 1435 mm, 1520 mm, 1524 mm, 1600 mm och 1668 mm. Den ska dock inte vara tillämplig på korta gränsöverskridande linjer med 1520 mm spårvidd vilka är anslutna till nät i tredjeländer.

1.3 Innehållet i denna TSD

I enlighet med artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/797 ska denna TSD

1) ange det tillämpningsområde som avses – Kapitel 2 (Delsystem – definition och tillämpningsområde),

2) ange de väsentliga kraven för delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” och deras gränssnitt mot andra delsystem – Kapitel 3 (De väsentliga kraven för delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”),

3) fastställa funktionella och tekniska specifikationer som ska följas av delsystemen och dessas gränssnitt mot andra delsystem – Kapitel 4 (Beskrivning av delsystemen),

4) ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som måste omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, och som krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos unionens järnvägssystem – Kapitel 5 (driftskompatibilitetskomponenter),

5) för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas för att bedöma driftskompatibilitetskomponenternas överensstämmelse eller lämplighet för användning och för EG-kontrollen av delsystemen – Kapitel 6 (Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemen),

6) ange strategin för genomförandet av denna TSD – kapitel 7 (Genomförande av TSD ”Trafikstyrning och signalering”),

7) ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet som krävs för den personal som utför drift och underhåll av dessa delsystem, samt för genomförandet av TSD:n – Kapitel 4 (Beskrivning av delsystemen),

8) ange de bestämmelser som är tillämpliga på de befintliga delsystemen, i synnerhet vid ombyggnad och modernisering och, i sådana fall, vilka förändringar som gör att det krävs en ansökan om ett nytt godkännande för det fordons- eller markbaserade delsystemet – kapitel 7 (Genomförande av TSD Trafikstyrning och signalering),

9) ange vilka parametrar hos delsystemen som ska kontrolleras av järnvägsföretaget och de förfaranden som ska tillämpas för att kontrollera dessa parametrar efter utfärdandet av godkännandet för utsläppande av fordon på marknaden och innan fordonet används för första gången, för att säkerställa kompatibiliteten mellan fordonen och de sträckor som de ska framföras på – kapitel 4 (Beskrivning av delsystemen).

I enlighet med artikel 4.5 i direktiv (EU) 2016/797 anges bestämmelser för specialfall i kapitel 7 (Genomförande av TSD ”Trafikstyrning och signalering”).

I kapitel 4 (Beskrivning av delsystemen) fastställs även de trafik- och underhållsregler som specifikt ska gälla för det tillämpningsområde som anges i punkterna 1.1 och 1.2 ovan.

2. DELSYSTEM – DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1 Inledning

Delsystemen för trafikstyrning och signalering definieras i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 på följande sätt:

a) Markbaserad trafikstyrning och signalering: ”All markbaserad utrustning som är nödvändig för att säkerställa säkerhet för, och styrning och kontroll av trafiken med tåg som är godkända för att trafikera järnvägsnätet.”

b) Fordonsbaserad trafikstyrning och signalering: ”All fordonsbaserad utrustning som är nödvändig för att säkerställa säkerhet för, och styrning och kontroll av trafiken med tåg som är godkända för att trafikera järnvägsnätet.”

Egenskaperna hos delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” fastställs av

1) de funktioner som är väsentliga för säker styrning av järnvägstrafiken och som är väsentliga för driften, inbegripet funktioner som krävs vid lägen med driftstörningar,

2) gränssnitten,

3) den prestandanivå som krävs för att uppfylla de väsentliga kraven.

2.2 Tillämpningsområde

I TSD:n för delsystemen för trafikstyrning och signalering specificeras bara de krav som är nödvändiga för att säkerställa driftskompatibiliteten hos unionens järnvägssystem och uppfyllandet av de väsentliga kraven.

Delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” omfattar följande delar:

1) Tågskydd.

2) Talradiokommunikation.

3) Dataradiokommunikation.

4) Tågdetektering.

Tågskyddssystemet för klass A är ETCS medan radiosystemet för klass A är GSM-R.

För tågdetektering av klass A specificerar denna TSD bara kraven för gränssnittet mot andra delsystem.

System av klass B för järnvägsnätet i det transeuropeiska järnvägssystemet är en begränsad uppsättning befintliga tågskydds- och talradiosystem som redan var i bruk i det transeuropeiska järnvägsnätet före den 20 april 2001.

System av klass B för andra delar av nätet i järnvägssystemet i Europeiska unionen är en begränsad uppsättning befintliga tågskydds- och talradiosystem som redan var i bruk i det transeuropeiska järnvägsnätet före den 1 juli 2015.

Förteckningen över system av klass B finns i Europeiska unionens järnvägsbyrås tekniska dokument ”List of CCS Class B systems”, ERA/TD/2011-11, version 4.0.

Kraven för det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” specificeras i förhållande till radioenheter och tågskydd av klass A.

Kraven för det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” specificeras i förhållande till

1) radionät av klass A,

2) tågskydd av klass A,

3) gränssnittskraven för tågdetekteringssystem, för att säkerställa deras kompatibilitet med rullande materiel.

Alla delsystem för trafikstyrning och signalering, även om de inte specificeras i denna TSD, ska bedömas i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013.

2.3 Markbaserade tillämpningsnivåer (ETCS)

I de gränssnitt som specificeras i denna TSD definieras hur dataöverföringen till och (när så är tillämpligt) från tågen ska genomföras. I de specifikationer för ETCS som det hänvisas till i denna TSD anges tillämpningsnivåer bland vilka man vid markbaserat genomförande kan välja de möjligheter till överföring som uppfyller kraven.

I denna TSD definieras kraven för alla tillämpningsnivåer.

För den tekniska definitionen av tillämpningsnivåer för ETCS, se punkt 4.1 c i bilaga A.

3. DE VÄSENTLIGA KRAVEN FÖR DELSYSTEMEN ”TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING”

3.1 Allmänt

Enligt direktiv (EU) 2016/797 krävs att delsystemen och driftskompatibilitetskomponenterna inklusive gränssnitt uppfyller de väsentliga krav som övergripande beskrivs i bilaga III till direktivet.

De väsentliga kraven rör

1) säkerhet,

2) tillförlitlighet och tillgänglighet,

3) hälsa,

4) miljöskydd,

5) teknisk kompatibilitet,

6) tillgänglighet.

De väsentliga kraven för system av klass A beskrivs nedan.

Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat.

3.2 Särskilda delar av delsystemen Trafikstyrning och signalering

3.2.1 Säkerhet

I varje projekt inom delsystemen för trafikstyrning och signalering ska nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att risknivån för att en olycka inträffar inom tillämpningsområdet för delsystemen för trafikstyrning och signalering inte är högre än det angivna målet för trafiken.

För att säkerställa att de åtgärder som vidtas för säkerheten inte äventyrar driftskompatibiliteten, ska kraven avseende den grundparameter som definieras i punkt 4.2.1 (Tillförlitlighets-, tillgänglighets- och säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten) beaktas.

För ETCS-system av klass A är säkerhetsmålet fördelat mellan det fordonsbaserade och det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering. De detaljerade kraven specificeras i den grundparameter som definieras i punkt 4.2.1 (Tillförlitlighets-, tillgänglighets- och säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten). Detta säkerhetskrav ska uppfyllas tillsammans med tillgänglighetskraven i punkt 3.2.2 (Tillförlitlighet och tillgänglighet).

För ETCS-system av klass A:

a) De ändringar som görs av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska hanteras i enlighet med processerna och förfarandena i deras säkerhetsstyrningssystem.

b) De ändringar som görs av andra aktörer (t.ex. tillverkare eller andra leverantörer) ska hanteras i enlighet med den riskhanteringsprocess som beskrivs i bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013, som det hänvisas till i artikel 6.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798.

Dessutom ska en oberoende bedömning av den korrekta tillämpningen av den riskhanteringsprocess som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013, samt lämpligheten hos resultaten av tillämpningen, göras av ett bedömningsorgan för gemensamma säkerhetsmetoder i enlighet med artikel 6 i den förordningen. Bedömningsorganet för gemensamma säkerhetsmetoder ska vara ackrediterat eller erkänt i enlighet med kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 402/2013 inom områdena ”trafikstyrning och signalering” och ”säker integrering av system” som förtecknas i punkt 5 ”klassificering” i Eradis-databasposten för bedömningsorgan.

Tillämpningen av de specifikationer som det hänvisas till i tabell A 3 i bilaga A är ett lämpligt sätt att fullt ut följa den riskhanteringsprocess som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013 för utformning, införande, produktion, installation och validering (inkl. säkerhetsacceptans) av driftskompatibilitetskomponenter och delsystem. Om andra specifikationer än dem som det hänvisas till i tabell A 3 i bilaga A tillämpas, ska det visas att de är åtminstone likvärdiga med specifikationerna i tabell A 3 i bilaga A.

När de specifikationer som det hänvisas till i tabell A 3 i bilaga A används som ett lämpligt sätt att fullt ut följa den riskhanteringsprocess som beskrivs i bilaga I till förordning (EU) nr 402/2013, för att undvika onödigt dubbelarbete med oberoende bedömning, ska de oberoende säkerhetsbedömningsaktiviteter som krävs enligt de specifikationer som det hänvisas till i tabell A 3 i bilaga A utföras av ett bedömningsorgan som är ackrediterat eller erkänt så som specificeras i ovanstående avsnitt i stället för en oberoende säkerhetsbedömare enligt Cenelec.

3.2.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet

För system av klass A är tillförlitlighets- och tillgänglighetsmålen fördelade mellan det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” och det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”. De detaljerade kraven specificeras i den grundparameter som definieras i punkt 4.2.1 (Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten).

Risknivån orsakad av ålder och förslitning hos komponenter som används inom delsystemet ska övervakas. Kraven på underhåll som anges i punkt 4.5 ska beaktas.

3.2.3 Hälsa

I enlighet med EU-lagstiftning och nationella bestämmelser som är förenliga med EU-lagstiftningen ska åtgärder vidtas för att säkerställa att de material som används i delsystemen för trafikstyrning och signalering och konstruktionen av delsystemen inte utgör en hälsorisk för personer som har tillgång till utrustningen.

3.2.4 Miljöskydd

I enlighet med EU-lagstiftning och nationella bestämmelser som är förenliga med EU-lagstiftningen gäller följande:

1) Utrustningen för trafikstyrning och signalering ska, om den utsätts för stark värme eller brand, inte överskrida gränsvärdena för utsläpp av rök eller gaser som är skadliga för miljön.

2) Utrustningen för trafikstyrning och signalering ska inte innehålla ämnen som under normal användning förorenar miljön i onormalt hög grad.

3) Utrustningen för trafikstyrning och signalering ska omfattas av gällande EU-lagstiftning om gränsvärden för emission av och känslighet för elektromagnetiska störningar utmed järnvägens område.

4) Utrustningen för trafikstyrning och signalering ska uppfylla föreskrivna regler för buller.

5) Utrustningen för trafikstyrning och signalering ska inte ge upphov till otillåtna nivåer av vibrationer som kan äventyra infrastrukturens tillförlitlighet (när infrastrukturen är underhållen på rätt sätt).

3.2.5 Teknisk kompatibilitet

Teknisk kompatibilitet omfattar de funktioner, gränssnitt och prestanda som krävs för att uppnå driftskompatibilitet.

Kraven på teknisk kompatibilitet är i sin tur indelade i följande tre kategorier:

1) I den första kategorin specificeras de allmänna konstruktionsmässiga kraven för driftskompatibilitet, dvs. miljöförhållanden, intern elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) inom järnvägens område samt installation. Dessa kompatibilitetskrav definieras i detta kapitel.

2) I den andra kategorin beskrivs hur delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” måste tillämpas tekniskt och vilka funktioner de måste ha för att driftskompatibilitet ska säkerställas. Denna kategori definieras i kapitel 4.

3) I den tredje kategorin beskrivs hur delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” ska användas för att driftskompatibilitet ska uppnås. Denna kategori definieras i kapitel 4.

3.2.5.1 Konstruktionsmässig kompatibilitet

3.2.5.1.1 Fysiska miljöförhållanden

Utrustning för trafikstyrning och signalering ska klara drift i de klimat och under de fysiska förhållanden som kännetecknar området där den berörda delen av unionens järnvägssystem ligger.

Kraven avseende grundparametern 4.2.16 (Konstruktion av utrustning som används i delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”) ska beaktas.

3.2.5.1.2 Intern elektromagnetisk kompatibilitet hos järnvägen

I enlighet med EU-lagstiftning och nationella bestämmelser som är förenliga med EU-lagstiftningen ska utrustning för trafikstyrning och signalering varken störa eller störas av annan utrustning för trafikstyrning och signalering eller andra delsystem.

Den grundparameter som rör elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering beskrivs i punkt 4.2.11 (Elektromagnetisk kompatibilitet).

3.2.5.2 Trafikstyrningens och signaleringens kompatibilitet

I kapitel 4 definieras kraven för driftskompatibilitet för delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”.

3.2.6 Tillgänglighet

Inga krav föreskrivs för delsystemen för trafikstyrning och signalering avseende det väsentliga kravet tillgänglighet.

4. BESKRIVNING AV DELSYSTEMEN

4.1 Inledning

4.1.1 Grundparametrar

I enlighet med de relevanta väsentliga kraven beskrivs delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” av följande grundparametrar:

1) Säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten (punkt 4.2.1).

2) Funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS (punkt 4.2.2).

3) Funktionaliteten hos markbaserad ETCS (punkt 4.2.3).

4) Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R (punkt 4.2.4).

5) Luftgapsgränssnitt avseende ETCS och GSM-R (punkt 4.2.5).

6) Fordonsbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering (punkt 4.2.6).

7) Markbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering (punkt 4.2.7).

8) Hantering av krypteringsnycklar (punkt 4.2.8).

9) Hantering av ETCS-ID (punkt 4.2.9).

10) Tågdetekteringssystem (punkt 4.2.10).

11) Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering (punkt 4.2.11).

12) ETCS DMI (gränssnitt förare–maskin) (punkt 4.2.12).

13) GSM-R DMI (gränssnitt förare–maskin) (punkt 4.2.13).

14) Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll (punkt 4.2.14).

15) Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt (punkt 4.2.15).

16) Konstruktion av utrustning som används i delsystem för trafikstyrning och signalering (punkt 4.2.16).

17) ETCS- och radiosystemkompatibilitet (punkt 4.2.17).

4.1.2 Översikt över kraven

Alla krav i punkt 4.2 (Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer) som avser dessa grundparametrar ska tillämpas på system av klass A.

Ansvaret för kraven på system av klass B och för specifika anpassningsenheter, STM:er (som gör det möjligt för fordonsbaserade system av klass A att köras på infrastruktur av klass B), ligger på respektive medlemsstat.

Den här TSD:n bygger på principen att det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering ska kunna vara kompatibelt med fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som uppfyller kraven i TSD:n. För att uppfylla detta mål gäller följande:

1) Funktioner, gränssnitt och prestanda hos det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” är standardiserade, vilket säkerställer att alla tåg reagerar på ett förutsägbart sätt på den information de får från det markbaserade systemet.

2) Kommunikationen mark-till-fordon och fordon-till-mark är helt standardiserad för det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” i denna TSD. Med de specifikationer som det hänvisas till i punkterna nedan kan den markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsfunktionaliteten tillämpas på ett flexibelt sätt, så att den på bästa sätt kan integreras i järnvägssystemet. Denna flexibilitet ska utnyttjas utan att begränsa rörligheten för fordon med fordonsbaserade delsystem som uppfyller kraven i TSD:n.

Funktionerna för trafikstyrning och signalering är indelade i kategorier som anger om de är frivilliga eller obligatoriska. Kategorierna definieras i de specifikationer som det hänvisas till i bilaga A och dessa texter anger även hur funktionerna klassificeras.

I punkt 4.1 c i bilaga A, finns en ordlista med ETCS-termer och definitioner som används i de specifikationer som det hänvisas till i bilaga A.

4.1.3 Delar av delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”

Enligt punkt 2.2 (Tillämpningsområde) kan delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” delas in i delar.

Följande tabell anger vilka grundparametrar som är relevanta för varje delsystem och för varje del.

4.2 Delsystemens funktionella och tekniska specifikationer

4.2.1 Tillförlitlighets-, tillgänglighets- och säkerhetsegenskaper för trafikstyrning och signalering av betydelse för driftskompatibiliteten

Denna grundparameter beskriver kraven för det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” och det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” med hänvisning till punkt 3.2.1 (Säkerhet) och punkt 3.2.2 (Tillgänglighet och tillförlitlighet).

För att uppnå driftskompatibilitet vid genomförandet av fordonsbaserade och markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering ska följande bestämmelser beaktas:

1) Konstruktionen, genomförandet och användningen av ett fordonsbaserat eller markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering ska inte överföra några ytterligare krav

a) till gränssnittet mellan fordonsbaserade och markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering utöver de krav som specificeras i denna TSD,

b) till några andra delsystem utöver de krav som specificeras i delsystemens TSD:er.

2) De krav som fastställs i punkterna 4.2.1.1 och 4.2.1.2 ska beaktas.

4.2.1.1 Säkerhet

De fordonsbaserade och markbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering ska beakta de krav rörande ETCS-utrustning och -installationer som anges i denna TSD.

När det gäller risken för överskridande av hastighets- och/eller avståndsgränser som rekommenderats för ETCS, ligger den tolererbara risknivån (THR) på 10– 9 h– 1 för slumpmässiga fel, för fordonsbaserad och markbaserad ETCS. Se punkt 4.2.1 a i bilaga A.

För att uppnå driftskompatibilitet ska det fordonsbaserade ETCS-systemet fullt ut beakta alla krav som specificeras i punkt 4.2.1 i bilaga A. Däremot är mindre stränga säkerhetskrav godtagbara för markbaserad ETCS, i kombination med fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som uppfyller TSD-kraven, förutsatt att trafikens säkerhetsnivå uppfylls.

4.2.1.2 Tillgänglighet/tillförlitlighet

Denna punkt behandlar förekomsten av feltillstånd som inte orsakar säkerhetsrisker men som skapar situationer med driftstörningar vars hantering skulle kunna minska den övergripande säkerheten i systemet.

I samband med denna parameter avses med ”fel” att en enhet inte längre kan utföra en begärd funktion med erforderlig prestanda, och ”feltillstånd” är den effekt genom vilken felet observeras.

För att säkerställa att de relevanta infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen ges all information de behöver för att fastställa lämpliga förfaranden för hantering av situationer med driftstörningar, ska det tekniska underlag som åtföljer EG-kontrollförklaringen för ett fordonsbaserat eller markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering innehålla beräknade tillgänglighets-/tillförlitlighetsvärden avseende feltillstånd som påverkar förmågan hos delsystemet för trafikstyrning och signalering att övervaka säkerheten för ett eller flera fordons rörelser eller att upprätta talradiokommunikation mellan trafikledningen och lokförarna.

Överensstämmelse med följande beräknade värden ska säkerställas:

1) Genomsnittligt antal driftstimmar mellan sådana fel i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering som kräver isolering av tågskyddsfunktionerna: [öppen punkt].

2) Genomsnittligt antal driftstimmar mellan sådana fel i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering som förhindrar talradiokommunikation mellan trafikledningen och lokföraren: [öppen punkt].

För att göra det möjligt för infrastrukturförvaltarna och järnvägsföretagen att under delsystemens livstid övervaka risknivån och överensstämmelsen med de tillförlitlighets-/tillgänglighetsvärden som används för fastställandet av förfaranden för hantering av situationer med driftstörningar, ska de krav på underhåll som anges i punkt 4.5 (Underhållsregler) beaktas.

4.2.2 Funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS

Grundparametern för funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS beskriver alla funktioner som behövs för att framföra ett tåg på ett säkert sätt. Den primära funktionen är att ge automatiskt tågskydd och förarhyttssignalering, vilket innefattar att

1) ställa in tågegenskaperna (exempelvis högsta tåghastighet och bromsprestanda),

2) välja övervakningsläge baserat på information från det markbaserade systemet,

3) utföra distansmätningsfunktioner,

4) positionera tåget i ett koordinatsystem baserat på eurobalisernas placering,

5) beräkna den dynamiska hastighetsprofilen för färden utifrån tågegenskaper och information från det markbaserade systemet,

6) övervaka den dynamiska hastighetsprofilen under färden,

7) tillhandahålla funktionen för automatiskt bromsingrepp.

Dessa funktioner ska införas i enlighet med punkt 4.2.2 b i bilaga A och deras prestanda ska följa kraven i punkt 4.2.2 a i bilaga A.

Provkraven specificeras i punkt 4.2.2 c i bilaga A.

Huvudfunktionaliteten stöds av andra funktioner, för vilka punkt 4.2.2 a och 4.2.2 b i bilaga A också är tillämpliga, tillsammans med följande ytterligare specifikationer:

1) Kommunikation med det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering.

a) Eurobalis-dataöverföring. Se punkt 4.2.5.2 (Eurobalis-kommunikation med tåget).

b) Dataöverföring via euroslinga. Se punkt 4.2.5.3 (Kommunikation med tåget via euroslinga). Denna funktionalitet är frivillig ombord på fordonet såvida inte euroslinga är installerad längs spåret enligt ETCS nivå 1 och frisläppningshastigheten är satt till noll av säkerhetsskäl (exempelvis skydd av farliga punkter).

c) Dataöverföring via radio för radioburen höjning. Se punkt 4.2.2 d i bilaga A och punkterna 4.2.5.1 (Radiokommunikation med tåget), 4.2.6.2 (Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ETCS) och 4.2.8 (Hantering av krypteringsnycklar). Denna funktionalitet är frivillig ombord på fordonet såvida inte dataöverföring via radio för radioburen höjning är installerad längs spåret enligt ETCS nivå 1 och frisläppningshastigheten är satt till noll av säkerhetsskäl (exempelvis skydd av farliga punkter).

d) Dataöverföring via radio. Se punkterna 4.2.5.1 (Radiokommunikation med tåget), 4.2.6.2 (Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ETCS) och 4.2.8 (Hantering av krypteringsnycklar). Denna radiodataöverföring är frivillig såvida inte fordonet framförs på linjer med ETCS-nivå 2 eller 3.

2) Kommunikation med föraren. Se punkt 4.2.2 e i bilaga A och punkt 4.2.12 (ETCS DMI).

3) Kommunikation med STM (den specifika anpassningsenheten). Se punkt 4.2.6.1 (Gränssnitt mellan ETCS och STM). Denna funktion innefattar

a) hantering av utdata från STM,

b) tillhandahållande av data för användning av STM,

c) hantering av STM-övergångar.

4) Hantering av information om huruvida tågsammansättningen är fullständig (tågintegritet) – tillhandahållande av tågintegritet till det fordonsbaserade delsystemet är frivilligt, såvida det inte krävs av marksystemet.

5) Övervakning av utrustningens tillstånd och stöd vid olika driftstörningar. Denna funktion innefattar

a) initiering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS,

b) tillhandahållande av stöd vid olika driftstörningar,

c) isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS.

6) Stödjande av datainsamling för myndighetskontroll. Se punkt 4.2.14 (Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll).

7) Vidarebefordran av information/order och mottagande av lägesinformation från rullande materiel

a) till DMI (gränssnitt förare–maskin); se punkt 4.2.12 (ETCS DMI),

b) till/från fordonsgränssnitt; se punkt 4.2.2 f i bilaga A

4.2.3 Funktionaliteten hos markbaserad ETCS

Denna grundparameter beskriver funktionaliteten hos det markbaserade ETCS-systemet. Den omfattar all ETCS-funktionalitet som behövs för att ett visst tåg ska få en säker färdväg.

Huvudfunktionaliteten är att

1) lokalisera ett specifikt tåg i ett koordinatsystem baserat på eurobalisernas placering (nivå 2 och nivå 3),

2) omvandla informationen från markbaserad signaleringsutrustning till ett standardformat för det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering,

3) skicka körbesked, vilket innefattar spårbeskrivning och order som tilldelats ett specifikt tåg.

Dessa funktioner ska införas i enlighet med punkt 4.2.3 b i bilaga A och deras prestanda ska följa kraven i punkt 4.2.3 a i bilaga A.

Huvudfunktionaliteten stöds av andra funktioner, för vilka punkt 4.2.3 a och 4.2.3 b i bilaga A också är tillämpliga, tillsammans med följande ytterligare specifikationer:

1) Kommunikation med det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering. Denna post omfattar följande:

a) Eurobalis-dataöverföring. Se punkt 4.2.5.2 (Eurobalis-kommunikation med tåget) och punkt 4.2.7.4 (Eurobaliser/LEU (spårnära elektronisk enhet)).

b) Dataöverföring via euroslinga. Se punkt 4.2.5.3 (Kommunikation med tåget via euroslinga) och punkt 4.2.7.5 (Euroslinga/LEU). Euroslinga är endast relevant för nivå 1, där den är frivillig.

c) Dataöverföring via radio för radioburen höjning. Se punkt 4.2.3 d i bilaga A och punkterna 4.2.5.1 (Radiokommunikation med tåget), 4.2.7.3 (GSM-R/markbaserad ETCS) och 4.2.8 (Hantering av krypteringsnycklar). Radioburen höjning är endast relevant på nivå 1, där den är frivillig.

d) Dataöverföring via radio. Se punkterna 4.2.5.1 (Radiokommunikation med tåget), 4.2.7.3 (GSM-R/markbaserad ETCS) och 4.2.8 (Hantering av krypteringsnycklar). Dataöverföring via radio är endast relevant för nivå 2 och nivå 3.

2) Generering av information/order till det fordonsbaserade ETCS-systemet, exempelvis information rörande stängning/öppning av luftklaffarna, sänkning/höjning av strömavtagaren, till/från-slagning av huvudströmbrytaren, byte mellan traktionssystem A och B. Införandet av denna funktionalitet är frivillig för marksystemet. Det kan dock krävas enligt andra tillämpliga TSD:er eller nationella regler eller genom tillämpning av riskvärdering och riskbedömning för säker integrering av delsystem.

3) Hantering av övergångar mellan områden som övervakas av olika radioblockcentraler (RBC) (endast relevant för nivå 2 och nivå 3). Se punkt 4.2.7.1 (Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er) och punkt 4.2.7.2 (Tekniskt gränssnitt mellan RBC:er).

4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R

Denna grundparameter beskriver radiokommunikationsfunktionerna. Sådana funktioner ska införas i det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” och det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering” enligt specifikationerna nedan.

4.2.4.1 Grundläggande kommunikationsfunktion

De allmänna kraven specificeras i punkt 4.2.4 a i bilaga A.

Dessutom ska följande specifikationer beaktas:

1) ASCI-funktioner, punkt 4.2.4 b i bilaga A.

2) SIM-kort, punkt 4.2.4 c i bilaga A.

3) Positionsberoende samtalsstyrning, punkt 4.2.4 e i bilaga A.

4.2.4.2 Tillämpningar för tal- och driftkommunikation

De allmänna kraven anges i punkt 4.2.4 f i bilaga A.

Provkraven specificeras i punkt 4.2.4 g i bilaga A.

Dessutom ska följande specifikationer beaktas:

1) Bekräftelse av högprioriterade anrop, punkt 4.2.4 h i bilaga A.

2) Funktionell adressering, punkt 4.2.4 j i bilaga A.

3) Presentation av funktionella nummer, punkt 4.2.4 k i bilaga A.

4) Meddelandeöverföring, punkt 4.2.4 d i bilaga A.

4.2.4.3 Datakommunikationstillämpningar för ETCS

De allmänna kraven anges i punkt 4.2.4 f i bilaga A.

Provkraven specificeras i punkt 4.2.4 g i bilaga A.

”Dataradiokommunikations” -delen av det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering ska kunna stödja upprättandet av minst två samtidiga kommunikationssessioner med det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering.

Denna funktionalitet är endast obligatorisk vid tillämpning av ETCS nivå 2 och nivå 3 och radioburen höjning.

4.2.5 Luftgapsgränssnitt avseende ETCS och GSM-R

Denna grundparameter specificerar kraven för luftgapet mellan det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering och det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering och måste beaktas i samband med kraven avseende gränssnitten mellan ETCS och GSM-R-utrustning, enligt specifikationen i punkt 4.2.6 (Fordonsbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering) och punkt 4.2.7 (Markbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering).

Denna grundparameter omfattar

1) de fysiska, elektriska och elektromagnetiska värden som ska beaktas för att medge säker funktion,

2) det kommunikationsprotokoll som ska användas,

3) tillgängligheten hos kommunikationskanalen.

De tillämpliga specifikationerna förtecknas nedan.

4.2.5.1 Radiokommunikation med tåget

Gränssnitt för radiokommunikation av klass A ska förläggas i det frekvensband som specificeras i punkterna 4.2.5 a och 4.2.4 f i bilaga A.

Fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering ska vara skyddade mot interferens, genom att uppfylla kraven i punkt 4.2.4 f i bilaga A.

Protokollen för datakommunikation ska uppfylla kraven i punkt 4.2.5 b i bilaga A.

När radioburen höjning införs ska de krav som anges i punkt 4.2.5 c i bilaga A beaktas.

4.2.5.2 Eurobalis-kommunikation med tåget

Gränssnitt för eurobalis-kommunikation ska uppfylla kraven i punkt 4.2.5 d i bilaga A.

4.2.5.3 Kommunikation med tåget via euroslinga

Gränssnitt för kommunikation via euroslinga ska uppfylla kraven i punkt 4.2.5 e i bilaga A.

4.2.6 Fordonsbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering

Denna grundparameter består av tre delar.

4.2.6.1 ETCS och tågskydd av klass B

När ETCS och tågskyddsfunktioner av klass B installeras ombord på fordonet kan övergången mellan dem hanteras via ett standardiserat gränssnitt enligt specifikationerna i punkt 4.2.6 a i bilaga A.

I punkt 4.2.6 b i bilaga A specificeras K-gränssnittet (som låter vissa STM:er läsa information från baliser av klass B genom fordonets ETCS-antenn) och i punkt 4.2.6 c i bilaga A specificeras G-gränssnittet (luftgapet mellan fordonets ETCS-antenn och baliser av klass B).

Införandet av K-gränssnittet är frivilligt, men om det införs måste det vara i enlighet med punkt 4.2.6 b i bilaga A.

Om K-gränssnittet införs måste dessutom funktionaliteten i transmissionsutrustningen ombord kunna hantera egenskaperna i punkt 4.2.6 c i bilaga A.

Om övergångarna mellan ETCS och det fordonsbaserade tågskyddet av klass B inte hanteras genom det standardiserade gränssnitt som specificeras i punkt 4.2.6 a i bilaga A, måste åtgärder vidtas för att säkerställa att den metod som används inte medför några ytterligare krav på det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”.

4.2.6.2 Gränssnitt mellan GSM-R-radiodatakommunikation och ETCS

Kraven för gränssnittet mellan radion av klass A och funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS specificeras i punkt 4.2.6 d i bilaga A.

När radioburen höjning införs ska de krav som anges i punkt 4.2.6 e i bilaga A beaktas.

4.2.6.3 Distansmätning

Gränssnittet mellan distansmätningsfunktionen och fordonsbaserad ETCS ska uppfylla kraven i punkt 4.2.6 f i bilaga A. Detta gränssnitt bidrar till denna grundparameter endast när distansmätningsutrustningen tillhandahålls som en separat driftskompatibilitetskomponent (se punkt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7 Markbaserade gränssnitt interna för Trafikstyrning och signalering

Denna grundparameter består av fem delar.

4.2.7.1 Funktionellt gränssnitt mellan RBC:er

I detta gränssnitt definieras datainformation som ska utbytas mellan närbelägna RBC:er för att kunna förflytta ett tåg från ett RBC-område till nästa på ett säkert sätt, nämligen

1) information från ”överlämnande” RBC till ”mottagande” RBC,

2) information från ”mottagande” RBC till ”överlämnande” RBC.

Kraven specificeras i punkt 4.2.7a i bilaga A.

4.2.7.2 RBC/RBC

Detta är det tekniska gränssnittet mellan två RBC:er. Kraven specificeras i punkt 4.2.7 b i bilaga A.

4.2.7.3 GSM-R/markbaserad ETCS

Detta är gränssnittet mellan radiosystemet av klass A och funktionaliteten hos markbaserad ETCS. Kraven specificeras i punkt 4.2.7 c i bilaga A.

4.2.7.4 Eurobaliser/LEU

Detta är gränssnittet mellan eurobaliserna och LEU (den spårnära elektroniska enheten). Kraven specificeras i punkt 4.2.7 d i bilaga A.

Detta gränssnitt bidrar till denna grundparameter endast när eurobaliser och LEU tillhandahålls som separata driftskompatibilitetskomponenter (se punkt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.7.5 Euroslinga/LEU

Detta är gränssnittet mellan euroslingan och LEU. Kraven specificeras i punkt 4.2.7 e i bilaga A.

Detta gränssnitt bidrar till denna grundparameter endast när euroslinga och LEU tillhandahålls som separata driftskompatibilitetskomponenter (se punkt 5.2.2, Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter).

4.2.8 Hantering av krypteringsnycklar

Denna grundparameter specificerar kraven för hanteringen av krypteringsnycklar som används för att skydda data som överförs via radio.

Kraven specificeras i punkt 4.2.8 a i bilaga A. Endast krav som gäller gränssnitten för trafikstyrnings- och signaleringsutrustning faller inom tillämpningsområdet för denna TSD.

4.2.9 Hantering av ETCS-ID

Denna grundparameter rör ETCS-identiteter (ETCS-ID) för utrustning i markbaserade och fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering.

Kraven specificeras i punkt 4.2.9 a i bilaga A.

4.2.10 Markbaserade tågdetekteringssystem

Denna grundparameter specificerar gränssnittskraven mellan markbaserade tågdetekteringssystem och rullande materiel, med avseende på fordonskonstruktion och drift.

De gränssnittskrav som ska beaktas av tågdetekteringssystemen specificeras i punkt 4.2.10 a i bilaga A.

4.2.11 Elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad utrustning för trafikstyrning och signalering

Denna grundparameter specificerar gränssnittskraven för elektromagnetisk kompatibilitet mellan rullande materiel och markbaserad tågdetekteringsutrustning för trafikstyrning och signalering..

De gränssnittskrav som ska beaktas av tågdetekteringssystemen specificeras i punkt 4.2.11 a i bilaga A.

4.2.12 ETCS DMI (gränssnitt förare–maskin)

Denna grundparameter beskriver den information som ETCS-systemet ger till föraren och den information som matas in i det fordonsbaserade ETCS-systemet av föraren. Se punkt 4.2.12 a i bilaga A.

Den omfattar

1) ergonomi (inbegripet synbarhet),

2) ETCS-funktioner som ska visas,

3) ETCS-funktioner som utlöses av förarinmatning.

4.2.13 GSM-R DMI (gränssnitt förare–maskin)

Denna grundparameter beskriver den information som GSM-R-systemet ger till föraren och den information som matas in i det fordonsbaserade GSM-R-systemet av föraren. Se punkt 4.2.13a i bilaga A.

Den omfattar

1) ergonomi (inbegripet synbarhet),

2) GSM-R-funktioner som ska visas,

3) anropsrelaterad utgående information,

4) anropsrelaterad inkommande information.

4.2.14 Gränssnitt mot datainsamling för myndighetskontroll

Denna grundparameter beskriver

1) datautbyte mellan det fordonsbaserade ETCS-systemet och den rullande materielens registreringsenhet,

2) kommunikationsprotokoll,

3) fysiskt gränssnitt.

Se punkt 4.2.14a i bilaga A.

4.2.15 Synbarhet hos markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt

Denna grundparameter beskriver

1) de egenskaper som återreflekterande skyltar ska ha för att säkerställa korrekt synbarhet,

2) egenskaperna hos driftskompatibla tavlor.

Se punkt 4.2.15a i bilaga A.

Dessutom ska installationen av markbaserade trafikstyrnings- och signaleringsobjekt vara kompatibel med förarens synfält och infrastrukturkraven.

4.2.16 Konstruktion av utrustning som används i delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”

De klimat- och miljöförhållanden som specificeras i de dokument som förtecknas i tabell A 2 i bilaga A till denna TSD ska beaktas.

De materialkrav som det hänvisas till i förordning (EU) nr 1302/2014 (TSD ”Rullande materiel – Lok och passagerarfordon”) (t.ex. med avseende på brandskydd) ska beaktas nahrádza textomav fordonsbaserade driftskompatibilitetskomponenter och delsystem för trafikstyrning och signalering.

4.2.17 ETCS- och radiosystemkompatibilitet

På grund av de olika möjliga genomförandena och statusen för migration till delsystem för trafikstyrning och signalering som helt uppfyller kraven, ska kontroller utföras för att visa den tekniska kompatibiliteten mellan fordonsbaserade och markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering. Nödvändigheten av dessa kontroller ska övervägas som en åtgärd för att öka vissheten om den tekniska kompatibiliteten mellan olika delsystem för trafikstyrning och signalering. Det förväntas att dessa kontroller kommer att minskas fram till dess att principen i punkt 6.1.2.1 är förverkligad.

4.2.17.1 ETCS-systemkompatibilitet

ETCS-systemkompatibilitet (nedan kallad ESC) ska vara registreringen av teknisk kompatibilitet mellan fordonsbaserad ETCS och markbaserade ETCS-delar av delsystemen för trafikstyrning och signalering inom ett område för användning.

ESC-typ ska vara det tilldelade värdet för den tekniska kompatibiliteten mellan en fordonsbaserad ETCS och ett avsnitt inom området för användning. Alla avsnitt av unionens järnvägsnät som kräver samma uppsättning kontroller för att visa ESC ska ha samma ESC-typ.

4.2.17.2 Radiosystemkompatibilitet

Radiosystemkompatibilitet (nedan kallad RSC) ska vara registreringen av teknisk kompatibilitet mellan fordonsbaserad tal- eller dataradio och markbaserade GSM-R-delar av delsystemen för trafikstyrning och signalering

RSC-typ ska vara det tilldelade värdet för den tekniska kompatibiliteten mellan en tal- eller dataradio och ett avsnitt inom området för användning. Alla avsnitt inom unionens järnvägsnät som kräver samma uppsättning kontroller för att visa RSC ska ha samma RSC-typ.

4.3 Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten mot andra delsystem

4.3.1 Gränssnitt mot delsystemet för drift och trafikledning

4.3.2 Gränssnitt mot delsystemet för rullande materiel

4.3.3 Gränssnitt mot delsystemet ”Infrastruktur”

4.3.4 Gränssnitt mot delsystemet ”Energi”

4.4 Driftsregler

Reglerna för att bedriva järnvägstrafik med ETCS och GSM-R specificeras i TSD Drift och trafikledning.

4.5 Underhållsregler

Underhållsreglerna för de delsystem som behandlas i denna TSD ska säkerställa att de värden som anges i de grundparametrar som beskrivs i kapitel 4 hålls inom de gränser som krävs under delsystemens hela livslängd. Men delsystemet kanske inte kan beakta de värden som anges i grundparametrarna under förebyggande underhåll eller reparation. Underhållsreglerna ska då säkerställa att dessa aktiviteter inte inverkar menligt på säkerheten.

Den enhet som ansvarar för delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” ska fastställa underhållsregler för att uppnå ovanstående mål. Som hjälp vid framtagningen av dessa regler ska följande krav beaktas.

4.5.1 Ansvar som ligger på tillverkaren av utrustning

Tillverkaren av utrustning som ingår i delsystemet ska specificera

1) alla underhållskrav och underhållsförfaranden (inbegripet övervakning av utrustningens tillstånd, diagnos av händelser, provningsmetoder och provningsverktyg, samt de yrkeskvalifikationer som krävs) som är nödvändiga för att uppnå de väsentliga krav och värden som anges i de obligatoriska kraven i denna TSD under utrustningens hela livslängd (transport och lagring före installation, normal drift, funktionsavbrott, reparationsåtgärder, kontroll- och underhållsåtgärder, avveckling etc.). för korrigering av fel på utrustning se punkt 6.5,

2) risker avseende hälsa och säkerhet som kan påverka allmänheten och underhållspersonalen,

3) villkor för underhåll som utförs på plats i anläggningen, dvs. definition av utbytbara enheter i anläggningen (LRU:er), definition av godkända kompatibla versioner av maskinvara och programvara, förfaranden för byte av defekta LRU:er, samt villkor för lagring av LRU:er och reparation av defekta LRU:er,

4) kontroller som ska utföras om utrustningen utsätts för ovanligt hård belastning (t.ex. svåra miljöförhållanden eller onormala stötar),

5) kontroller som ska utföras när annan utrustning än trafikstyrnings- och signaleringsutrustning underhålls och arbetet påverkar delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” (t.ex. byte av hjuldiameter).

4.5.2 Ansvar som ligger på den sökande för kontroll av delsystemet

Sökanden ska

1) säkerställa att de underhållskrav som anges i avsnitt 4.5.1 (Ansvar som ligger på tillverkaren av utrustning) är definierade för alla komponenter inom tillämpningsområdet för denna TSD, oavsett om de är driftskompatibilitetskomponenter eller inte,

2) uppfylla ovanstående krav med beaktande av de risker som uppstår genom växelverkan mellan olika komponenter i delsystemet och gränssnitt mot andra delsystem.

4.6 Yrkeskvalifikationer

Tillverkarna av utrustningen och delsystemet ska tillhandahålla tillräcklig information för att definiera de yrkeskvalifikationer som krävs för installation, avsyning och underhåll av delsystemen för trafikstyrning och signalering. Se punkt 4.5 (Underhållsregler).

4.7 Hälso- och säkerhetskrav

Åtgärder ska vidtas för att säkerställa underhålls- och driftpersonalens hälsa och säkerhet, i enlighet med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning som är förenlig med EU-lagstiftningen.

Tillverkare ska ange de hälso- och säkerhetsrisker som uppstår genom användning och underhåll av deras utrustning och delsystem. Se punkt 4.4 (Driftsregler) och punkt 4.5 (Underhållsregler).

4.8 Register

De datauppgifter som ska tillhandahållas för de register som beskrivs i artiklarna 48 och 49 i direktiv (EU) 2016/797 är de som anges i kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/777.

4.9 Kontroller av ruttkompatibilitet före användning av godkända fordon

De parametrar för det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering som ska användas av järnvägsföretaget för att kontrollera ruttkompatibilitet, anges i tillägg D1 till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/773.

5. DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1 Definition

Enligt artikel 2.7 i direktiv (EU) 2016/797 avses med driftskompatibilitetskomponenter alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet är direkt eller indirekt beroende av, inbegripet såväl materiella föremål som immateriella föremål.

5.2 Förteckning över driftskompatibilitetskomponenter

5.2.1 Grundläggande driftskompatibilitetskomponenter

De grundläggande driftskompatibilitetskomponenterna i delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” definieras i

1) tabell 5.1.a för det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”,

2) tabell 5.2.a för det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”.

5.2.2 Gruppering av driftskompatibilitetskomponenter

Funktionerna hos grundläggande driftskompatibilitetskomponenter kan kombineras så att de bildar en grupp. Denna grupp definieras då av dessa funktioner och av gruppens återstående externa gränssnitt. Om en grupp bildas på detta sätt, ska den räknas som en driftskompatibilitetskomponent.

1) I tabell 5.1.b förtecknas grupperna av driftskompatibilitetskomponenter i det fordonsbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”.

2) I tabell 5.2.b förtecknas grupperna av driftskompatibilitetskomponenter i det markbaserade delsystemet ”Trafikstyrning och signalering”.

Överensstämmelse för gränssnitt som är interna för gruppen av driftskompatibilitetskomponenter och grundparametrarna i kapitel 4 behöver inte kontrolleras. Gränssnitt som är externa för gruppen av driftskompatibilitetskomponenter ska kontrolleras för att visa att de överensstämmer med de grundparametrar som är relaterade till krav för dessa externa gränssnitt.

5.3 Komponenternas prestanda och specifikationer

För varje grundläggande driftskompatibilitetskomponent eller grupp av driftskompatibilitetskomponenter beskrivs följande i tabellerna i kapitel 5:

1) I kolumn 3, funktioner och gränssnitt. Observera att några driftskompatibilitetskomponenter har funktioner och/eller gränssnitt som är frivilliga.

2) I kolumn 4, obligatoriska specifikationer för bedömning av överensstämmelsen för varje funktion eller gränssnitt (där så är relevant) i enlighet med respektive punkt i kapitel 4.

6. BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMEN

6.1 Inledning

6.1.1 Allmänna principer

6.1.1.1 Överensstämmelse med grundparametrar

Uppfyllandet av de väsentliga krav som fastställs i kapitel 3 i denna TSD ska säkerställas genom överensstämmelse med de grundparametrar som specificeras i kapitel 4.

Denna överensstämmelse ska visas genom

1) bedömning av överensstämmelsen hos de driftskompatibilitetskomponenter som specificeras i kapitel 5 (se punkterna 6.2.1, 6.2.2, 6.2.3 och 6.2.4),

2) kontroll av delsystemen (se punkt 6.3 och punkt 6.4).

6.1.1.2 Väsentliga krav som uppfylls genom nationella regler

I vissa fall kan en del av de väsentliga kraven uppfyllas genom nationella regler på grund av

1) användningen av system av klass B,

2) öppna punkter i TSD:n,

3) icke-tillämpning av TSD:er (undantag) i enlighet med artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797,

4) specialfall som beskrivs i punkt 7.6.

I sådana fall ska bedömningen av överensstämmelsen med dessa regler utföras på de berörda medlemsstaternas ansvar enligt anmälda förfaranden. Se punkt 6.4.2.

6.1.1.3 Delvis uppfyllande av TSD-krav

Vid kontroll av uppfyllandet av väsentliga krav genom överensstämmelse med grundparametrarna, och utan att det påverkar de skyldigheter som anges i kapitel 7 i denna TSD, gäller att för driftskompatibilitetskomponenter och delsystem för trafikstyrning och signalering vilka inte realiserar alla funktioner, prestanda och gränssnitt som anges i kapitel 4 (inklusive de specifikationer som avses i bilaga A) kan EG-intyg om överensstämmelse respektive EG-kontrollintyg utfärdas enligt följande villkor för utfärdande och användning av intygen:

1) Den som ansöker om EG-kontroll av ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering har ansvaret för att besluta vilka funktioner, prestanda och gränssnitt som behöver realiseras för att målen för tjänsten ska uppfyllas och för att det ska säkerställas att inga krav som strider mot eller går utöver TSD:erna överförs till de fordonsbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering.

2) Driften av ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering, vilket inte realiserar alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD, får omfattas av villkor och begränsningar för användning beroende på kompatibilitet och/eller säker integrering med markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering. Utan att det påverkar de uppgifter som ska utföras av ett anmält organ enligt respektive EU-lagstiftning och tillhörande dokument, har den som ansöker om EG-kontroll ansvaret för att säkerställa att det tekniska underlaget innehåller all information som en operatör behöver för att identifiera sådana villkor och begränsningar för användning.

3) Den godkännande enheten får av vederbörligen motiverade skäl vägra att utfärda godkännandet att ta i bruk eller släppa ut på marknaden, eller fastställa villkor och begränsningar av användning för driften av, delsystem för trafikstyrning och signalering vilka inte realiserar alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD.

Om en driftskompatibilitetskomponent eller ett delsystem för trafikstyrning och signalering inte realiserar alla de funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD, ska bestämmelserna i punkt 6.4.3 vara tillämpliga.

6.1.2 Principer för provning av ETCS och GSM-R

6.1.2.1 Princip

Principen är att ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering som omfattas av en EG-kontrollförklaring kan köras på alla markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som omfattas av en EG-kontrollförklaring, under de villkor som specificeras i denna TSD, utan ytterligare kontroller.

Denna princip nås genom

1) regler för konstruktion och installation av fordonsbaserade och markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering,

2) provspecifikationer för att kontrollera att de fordonsbaserade och de markbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering uppfyller kraven i denna TSD och är ömsesidigt kompatibla.

6.1.2.2 Driftprovscenarier

I denna TSD avses med ett driftprovscenario en sekvens av markbaserade och fordonsbaserade händelser som avser eller påverkar delsystemen för trafikstyrning och signalering (t.ex. sändning/mottagning av meddelanden, överskridande av en hastighetsgräns, operatörers åtgärder) och specificerade tidsförlopp mellan dem för att prova järnvägssystemets avsedda drift i situationer som är relevanta för ETCS och GSM-R (t.ex. när ett tåg kommer in på ett utrustat område, uppstart av tåg, passage av signal i stopp).

Driftprovscenarierna baseras på de projekteringsregler som antagits för projektet.

Kontroll av en verklig installations överensstämmelse med ett driftprovscenario ska vara möjlig genom insamling av information via enkelt tillgängliga gränssnitt (helst de standardgränssnitt som specificeras i denna TSD).

6.1.2.3 Krav för driftprovscenarier

Uppsättningen av projekteringsregler för de markbaserade delarna av ETCS och GSM-R och de tillhörande driftprovscenarierna för det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering ska vara tillräckliga för att beskriva all drift av systemet för det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering under normala förhållanden och vid identifierade situationer med driftstörningar, och de ska

1) överensstämma med de specifikationer som det hänvisas till i denna TSD,

2) förutsätta att funktioner, gränssnitt och prestanda hos fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som interagerar med det markbaserade delsystemet uppfyller kraven i denna TSD,

3) vara de som används vid EG-kontrollen av det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering för att kontrollera att de införda funktionerna, gränssnitten och prestandan kan säkerställa att den avsedda driften av systemet i kombination med relevanta driftlägen och övergångar mellan nivåer och driftlägen hos de fordonsbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering beaktas.

6.1.2.4 Krav för ETCS-systemkompatibilitet

Byrån ska i ett tekniskt dokument upprätta och hantera uppsättningen av kontroller för att visa den tekniska kompatibiliteten mellan ett fordonsbaserat delsystem och det markbaserade delsystemet.

Infrastrukturförvaltarna ska, med stöd av ETCS-leverantörerna för deras järnvägsnät, till byrån lämna in definitionen av de nödvändiga kontrollerna (i enlighet med punkt 4.2.17) på deras järnvägsnät senast den 16 januari 2020.

Infrastrukturförvaltarna ska klassificera ETCS-linjer efter ESC-typer i infrastrukturregistret (nedan kallat RINF).

Infrastrukturförvaltarna ska till byrån lämna in eventuella ändringar av de avsedda kontrollerna för sina järnvägsnät. Byrån ska uppdatera det tekniska dokumentet inom fem arbetsdagar.

6.1.2.5 Krav för radiosystemkompatibilitet

Byrån ska i ett tekniskt dokument upprätta och hantera uppsättningen av kontroller för att visa den tekniska kompatibiliteten mellan ett fordonsbaserat delsystem och det markbaserade delsystemet.

Infrastrukturförvaltarna ska, med stöd av GSM-R-leverantörerna för deras järnvägsnät, till byrån lämna in definitionen av de nödvändiga kontrollerna (i enlighet med punkt 4.2.17) på deras järnvägsnät senast den 16 januari 2020.

Infrastrukturförvaltarna ska klassificera sina linjer efter RSC-typer för talkommunikation och, om tillämpligt, ETCS-data i RINF.

Infrastrukturförvaltarna ska till byrån lämna in eventuella ändringar av de avsedda kontrollerna för sina järnvägsnät. Byrån ska uppdatera det tekniska dokumentet inom fem arbetsdagar.

6.2 Driftskompatibilitetskomponenter

6.2.1 Bedömningsförfaranden för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

Innan en driftskompatibilitetskomponent och/eller grupper av driftskompatibilitetskomponenter släpps ut på marknaden ska tillverkaren eller dennes inom Europeiska unionen etablerade ombud upprätta en EG-försäkran om överensstämmelse i enlighet med artiklarna 10.1 och 9.2 i direktiv (EU) 2016/797.

Bedömningsförfarandet ska utföras genom användning av någon av de moduler som specificeras i punkt 6.2.2 (Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering).

Någon EG-försäkran om lämplighet för användning krävs inte för de driftskompatibilitetskomponenter som tillhör delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”. Överensstämmelse med relevanta grundparametrar, som visas genom EG-försäkran om överensstämmelse, räcker för att driftskompatibilitetskomponenter ska få släppas ut på marknaden.

6.2.2 Moduler för driftskompatibilitetskomponenter inom trafikstyrning och signalering

För bedömning av driftskompatibilitetskomponenter inom delsystemen ”Trafikstyrning och signalering” kan tillverkaren eller dennes inom Europeiska unionen etablerade ombud välja ett av följande alternativ:

1) Förfarandet med typkontroll (modul CB) för konstruktions- och utvecklingsfasen i kombination med förfarandet med kvalitetsledningssystem (modul CD) för tillverkningsfasen.

2) Förfarandet med typkontroll (modul CB) för konstruktions- och utvecklingsfasen i kombination med förfarandet med produktkontroll (modul CF).

3) Förfarandet med ett fullständigt kvalitetsledningssystem med kontroll av konstruktionen (modul CH1).

Dessutom kan tillverkaren eller dennes ombud välja modul CA för kontroll av driftskompatibilitetskomponenten SIM-kortet.

Modulerna beskrivs närmare i kommissionens beslut 2010/713/EU.

Följande förtydliganden gäller för användningen av vissa moduler:

1) Med hänvisning till kapitel 2 i ”Modul CB”, ska EG-typkontrollen utföras genom en kombination av produktionstyp och konstruktionstyp.

2) Med hänvisning till kapitel 3 i ”Modul CF” (produktkontroll) är en statistisk kontroll inte tillåten, dvs. alla driftskompatibilitetskomponenter ska undersökas individuellt.

6.2.3 Bedömningskrav

Oberoende av vald modul gäller följande:

1) De krav som anges i punkt 6.2.4.1 i denna TSD ska beaktas för driftskompatibilitetskomponenten ”fordonsbaserad ETCS”.

2) De åtgärder som visas i tabell 6.1 ska utföras vid bedömningen av överensstämmelsen för en driftskompatibilitetskomponent eller en grupp av driftskompatibilitetskomponenter enligt definitionen i kapitel 5 i denna TSD. Alla kontroller ska utföras i enlighet med tillämplig tabell i kapitel 5 och de grundparametrar som anges där.

6.2.4 Särskilda frågor

6.2.4.1 Obligatoriska provningar för fordonsbaserad ETCS

Särskild omsorg ska ägnas åt att bedöma överensstämmelsen hos den fordonsbaserade ETCS-driftskompatibilitetskomponenten, eftersom den är komplex och spelar en avgörande roll för driftskompatibiliteten.

Oavsett om modul CB eller CH1 väljs ska det anmälda organet kontrollera att

1) ett representativt provexemplar av driftskompatibilitetskomponenten har genomgått en fullständig uppsättning provsekvenser inbegripet alla provfall som är nödvändiga för att kontrollera de funktioner som det hänvisas till i punkt 4.2.2 (Funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS); sökanden ansvarar för att definiera provfallen och deras organisation i sekvenser, om detta inte ingår i de specifikationer som det hänvisas till i denna TSD,

2) dessa provningar har utförts i ett laboratorium som är ackrediterat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 och de standarder som avses i tabell A 4 i bilaga A för att utföra provningar med användning av den provningsarkitektur och de förfaranden som specificeras i punkt 4.2.2 c i bilaga A.

Laboratoriet ska tillhandahålla en fullständig rapport som tydligt anger resultaten av de provfall och provsekvenser som använts. Det anmälda organet ansvarar för att bedöma lämpligheten i provfall och sekvenser för att kontrollera överensstämmelse med alla relevanta krav och för att bedöma resultaten av provningarna inför certifieringen av driftskompatibilitetskomponenten.

6.2.4.2 Den specifika anpassningsenheten (STM)

Ansvaret för att kontrollera att STM:erna uppfyller de nationella kraven faller på respektive medlemsstat.

Kontrollen av STM-gränssnittet mot det fordonsbaserade ETCS-systemet kräver en bedömning av överensstämmelsen som utförs av ett anmält organ.

6.2.5 Kompletterande provningar

För att öka vissheten om att den fordonsbaserade ETCS-driftskompatibilitetskomponenten kommer att fungera korrekt när den installeras i fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering som framförs på olika markbaserade tillämpningar för trafikstyrning och signalering, rekommenderas att den provas med användning av relevanta scenarier bland dem som offentliggjorts av byrån, se punkt 6.1.2 (Principer för provning av ETCS och GSM-R). Provningarna kan utföras med användning av verklig utrustning eller ett simulerat markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering.

Dessa provningar är inte obligatoriska för certifiering av driftskompatibilitetskomponenten i det fordonsbaserade ETCS-systemet. Den som ansöker om certifiering av en driftskompatibilitetskomponent kan besluta att utföra dem och få dem bedömda av ett anmält organ. Den tillhörande dokumentationen ska ge information om de driftprovscenarier mot vilka driftskompatibilitetskomponenten har kontrollerats och huruvida provningarna har utförts med simulatorer eller med användning av verklig utrustning, inbegripet typ och version av sådan utrustning.

Att utföra dessa provningar på driftskompatibilitetskomponentnivå kan också minska antalet kontroller på delsystemsnivån för trafikstyrning och signalering (se tabell 6.2, sista raden, och punkt 6.5).

Anmärkning: Det är inte obligatoriskt att utföra provningar med användning av olika driftscenarier, men observera att dessa provningar kan utgöra ett stöd för kontrollen av driftskompatibilitetskomponenten för att i möjligaste mån eliminera systematiska fel, vilket är obligatoriskt för att erhålla ett EG-intyg om överensstämmelse.

6.2.6 Innehåll i EG-försäkran om överensstämmelse

Den EG-försäkran om överensstämmelse som specificeras i bilaga IV till direktiv 2008/57/EG ska innehålla följande detaljer rörande driftskompatibilitetskomponenten:

1) De frivilliga funktioner och ytterligare funktioner som är införda.

2) De klimat- och miljöförhållanden som föreskrivs.

6.3 Delsystem för trafikstyrning och signalering

6.3.1 Bedömningsförfaranden för delsystem för trafikstyrning och signalering

I det här kapitlet behandlas EG-kontrollförklaringen för det fordonsbaserade och det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering.

På sökandens begäran ska det anmälda organet utföra en EG-kontroll av ett fordonsbaserat eller markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering i enlighet med bilaga IV till direktiv (EU) 2016/797.

Sökanden ska upprätta EG-kontrollförklaringen för det fordonsbaserade eller markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering i enlighet med artikel 15.1 och 15.9 i direktiv (EU) 2016/797.

Innehållet i EG-kontrollförklaringen ska överensstämma med artikel 15.9 i direktiv (EU) 2016/797.

Bedömningsförfarandet ska utföras genom användning av de moduler som specificeras i punkt 6.3.2 (Moduler för delsystem för trafikstyrning och signalering).

EG-kontrollförklaringarna för ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering och för ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering ska, tillsammans med intygen om överensstämmelse, anses tillräckliga för att säkerställa att delsystemen är kompatibla enligt de villkor som specificeras i denna TSD.

6.3.2 Moduler för delsystem för trafikstyrning och signalering

Alla moduler som anges nedan är specificerade i kommissionens beslut 2010/713/EU.

6.3.2.1 Det fordonsbaserade delsystemet

För att kontrollera det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering får sökanden välja ett av följande alternativ:

1) Typkontrollförfarandet (modul SB) för konstruktions- och utvecklingsfasen, i kombination med förfarandet med ett system för kvalitetsledning av produktionen (modul SD) för produktionsfasen.

2) Typkontrollförfarandet (modul SB) för konstruktions- och utvecklingsfasen, i kombination med förfarandet för produktkontroll (modul SF).

3) Förfarandet med ett fullständigt kvalitetsledningssystem med kontroll av konstruktionen (modul SH1).

6.3.2.2 Det markbaserade delsystemet

För att kontrollera det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering får sökanden välja ett av följande alternativ:

1) Förfarandet för enhetskontroll (modul SG).

2) Typkontrollförfarandet (modul SB) för konstruktions- och utvecklingsfasen, i kombination med förfarandet med ett system för kvalitetsledning av produktionen (modul SD) för produktionsfasen.

3) Typkontrollförfarandet (modul SB) för konstruktions- och utvecklingsfasen, i kombination med förfarandet för produktkontroll (modul SF).

4) Förfarandet med ett fullständigt kvalitetsledningssystem med kontroll av konstruktionen (modul SH1).

6.3.2.3 Villkor för användning av moduler för fordonsbaserade och markbaserade delsystem

Med hänvisning till punkt 4.2 i modul SB (typkontroll) krävs en kontroll av konstruktionen.

Med hänvisning till punkt 4.2 i modul SH1 (fullständigt kvalitetsledningssystem med kontroll av konstruktionen) krävs en ytterligare typprovning.

6.3.3 Bedömningskrav för ett fordonsbaserat delsystem

I tabell 6.2 visas de kontroller som måste utföras vid kontroll av ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering och de grundparametrar som måste beaktas.

Oberoende av vilken modul som valts gäller följande:

1) Kontrollen ska visa att det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering överensstämmer med grundparametrarna när det integreras i fordonet.

2) Funktionaliteten och prestandan hos driftskompatibilitetskomponenter som redan har en EG-försäkran om överensstämmelse kräver inte ytterligare kontroller.

6.3.3.1 Kontroller av ETCS- och radiosystemkompatibilitet

Särskild omsorg ska ägnas åt att bedöma överensstämmelsen för det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering avseende grundparametern ETCS- och radiosystemkompatibilitet som avses i punkt 4.2.17.

Oavsett vilken modul som valts för det föregående EG-kontrollförfarandet för det fordonsbaserade delsystemet ska det anmälda organet kontrollera följande:

a) Tillgängligheten för resultatet av de tekniska kompatibilitetskontrollerna för det valda området för användning av fordonet.

b) Att de tekniska kompatibilitetskontrollerna har utförts i enlighet med det tekniska dokument som offentliggjorts av byrån och som avses i punkterna 6.1.2.4 och 6.1.2.5.

c) Baserat på rapporten om kontrollerna, att resultaten av de tekniska kompatibilitetskontrollerna anger alla inkompatibiliteter och fel som upptäckts vid de tekniska kompatibilitetskontrollerna.

Det anmälda organet ska inte på nytt kontrollera någon aspekt som omfattats av det redan utförda EG-kontrollförfarandet för det fordonsbaserade delsystemet.

Det anmälda organ som utför dessa kontroller får vara ett annat än det anmälda organ som utför EG-kontrollförfarandet för det fordonsbaserade delsystemet.

Att utföra dessa kontroller även på driftskompatibilitetskomponentnivå kan minska antalet kontroller på nivån för delsystem för trafikstyrning och signalering.

6.3.4 Bedömningskrav för ett markbaserat delsystem

Syftet med de bedömningar som utförs inom tillämpningsområdet för denna TSD är att kontrollera att utrustningen uppfyller de krav som anges i kapitel 4.

För konstruktionen av ETCS-delen av det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering behövs dock tillämpningsspecifik information, vilket kan innefatta

1) linjeegenskaper som lutning, avstånd, lägen för linjekomponenter och eurobaliser/euroslingor, platser som ska skyddas etc.,

2) signaleringsdata och -regler som ska hanteras av ETCS-systemet.

Denna TSD omfattar inte kontroller för att bedöma om tillämpningsspecifik information är korrekt.

Oberoende av vilken modul som valts gäller följande:

1) I tabell 6.3 visas de kontroller som måste utföras vid kontroll av ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering och de grundparametrar som måste beaktas.

2) Funktionalitet och prestanda som redan har kontrollerats på driftskompatibilitetskomponentnivå kräver ingen ytterligare kontroll.

6.4 Bestämmelser vid partiell uppfyllelse av TSD-krav

6.4.1 Bedömning av delar av delsystem för trafikstyrning och signalering

I enlighet med artikel 15.7 i direktiv (EU) 2016/797 får det anmälda organet utfärda kontrollintyg som gäller vissa delar av ett delsystem, om relevanta TSD:er så tillåter.

Som påpekas i punkt 2.2 (Tillämpningsområde) i denna TSD, består de markbaserade och fordonsbaserade delsystemen för trafikstyrning och signalering av delar, som specificeras i punkt 4.1 (Inledning).

Ett kontrollintyg får utfärdas för varje del eller för en kombination av delar som specificeras i denna TSD; det anmälda organet kontrollerar endast om den specifika delen uppfyller kraven i TSD:n.

Oavsett vilken modul som väljs ska det anmälda organet kontrollera att

1) TSD-kraven för delen i fråga är uppfyllda,

2) uppfyllandet av de TSD-krav som redan bedömts för andra delar av samma delsystem inte har förändrats.

6.4.2 Bedömning vid tillämpning av nationella regler

Om vissa väsentliga krav uppfylls genom nationella regler ska det i EG-intyget om överensstämmelse för en driftskompatibilitetskomponent och i EG-kontrollintyget för ett delsystem göras exakta hänvisningar till de delar av denna TSD för vilka överensstämmelse har bedömts och de delar för vilka överensstämmelse inte har bedömts.

6.4.3 Partiell uppfyllelse av kraven till följd av begränsad tillämpning av TSD:n

6.4.3.1 Driftskompatibilitetskomponenter

Om en driftskompatibilitetskomponent inte realiserar alla funktioner, prestanda och gränssnitt som specificeras i denna TSD, får ett EG-intyg om överensstämmelse utfärdas endast om de funktioner, gränssnitt eller prestanda som valts bort inte krävs för integrering av driftskompatibilitetskomponenten i ett delsystem för den användning som anges av sökanden, till exempel

1) det fordonsbaserade ETCS-gränssnittet mot STM om driftskompatibilitetskomponenten är avsedd för installation på fordon där ingen extern STM behövs,

2) RBC-gränssnittet mot andra RBC:er om RBC:n är avsedd att användas i utrustning för vilken inga närbelägna RBC:er planeras.

EG-intyget om överensstämmelse (eller åtföljande dokument) för driftskompatibilitetskomponenten ska uppfylla alla följande krav:

1) Det anger vilka funktioner, gränssnitt eller prestanda som inte har realiserats.

2) Det ger tillräcklig information för att göra det möjligt att identifiera under vilka villkor driftskompatibilitetskomponenten kan användas.

3) Det ger tillräcklig information för att göra det möjligt att identifiera de villkor och restriktioner för användningen som kommer att gälla för driftskompatibiliteten hos ett delsystem där den införlivas.

6.4.3.2 Delsystem

Om ett delsystem för trafikstyrning och signalering inte realiserar alla funktioner, prestanda och gränssnitt som anges i denna TSD (t.ex. på grund av att de inte realiseras av en driftskompatibilitetskomponent som är integrerad i delsystemet), ska kontrollintyget ange vilka krav som har bedömts och motsvarande villkor och restriktioner som gäller för användningen av delsystemet och dess kompatibilitet med andra delsystem.

6.4.3.3 Intygens innehåll

Under alla omständigheter ska anmälda organ samordna med byrån det sätt på vilket villkor och begränsningar för användningen av driftskompatibilitetskomponenter och delsystem hanteras i de relevanta intygen och tekniska underlagen i den arbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796.

6.4.4 Mellanliggande kontrollintyg

Om överensstämmelse bedöms för delar av delsystem som anges av sökanden och delarna skiljer sig från de delar som tillåts i tabell 4.1 i denna TSD, eller om endast vissa etapper av kontrollförfarandet har genomförts, får endast ett mellanliggande kontrollintyg utfärdas.

6.5 Hantering av fel

Om avvikelser från avsedda funktioner och/eller prestanda upptäcks under provningarna eller under delsystemets livstid i drift, ska sökandena och/eller operatörerna utan dröjsmål informera byrån och den godkännande enhet som utfärdat godkännandena av de berörda delsystemen eller fordonen, så att de förfaranden som anges i artikel 16 i direktiv (EU) 2016/797 kan inledas. Som ett resultat av tillämpningen av artikel 16.3 i det direktivet:

1) Om avvikelsen beror på felaktig tillämpning av denna TSD eller på fel i konstruktionen eller installationen av utrustning, ska den som ansökt om intygen i fråga vidta nödvändiga korrigerande åtgärder och de berörda intygen och/eller de motsvarande tekniska underlagen (för driftskompatibilitetskomponenter och/eller delsystem), tillsammans med de motsvarande EG-förklaringarna, ska uppdateras.

2) Om avvikelsen beror på fel i denna TSD eller i specifikationer som det hänvisas till häri, ska förfarandet enligt artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797 inledas.

Byrån ska organisera en effektiv behandling av all den information som tas emot, för att underlätta den ändringshanteringsprocess som syftar till att förbättra/vidareutveckla specifikationerna, inbegripet provningsspecifikationerna.

7. GENOMFÖRANDE AV TSD ”TRAFIKSTYRNING OCH SIGNALERING”

7.1 Inledning

Det här kapitlet tar i stora drag upp strategin och de tillhörande tekniska åtgärderna för att genomföra TSD:n och i synnerhet villkor för övergång till system av klass A.

Det faktum att genomförandet av en TSD ibland måste samordnas med genomförandet av andra TSD:er måste beaktas.

7.2 Generellt tillämpliga regler

7.2.1 Ombyggnad eller modernisering av delsystem för trafikstyrning och signalering eller delar av dessa

Ombyggnad eller modernisering av delsystem för trafikstyrning och signalering kan beröra enskilda eller samtliga delar som de består av, som specificeras i punkt 2.2.

Därför kan de olika delarna av delsystemen för trafikstyrning och signalering byggas om eller moderniseras separat, så länge driftskompatibiliteten inte äventyras.

Se kapitel 4.1 (Inledning) för en definition av grundparametrarna för varje del.

7.2.1a Ändringar av ett befintligt fordonsbaserat delsystem

I denna punkt fastställs de principer som ska tillämpas av de enheter som hanterar ändring och av godkännande enheter i enlighet med det EG-kontrollförfarande som beskrivs i artiklarna 15.9 och 21.12 i direktiv (EU) 2016/797 och i bilaga IV till det direktivet. Detta förfarande utvecklas ytterligare i artiklarna 13, 15 och 16 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 och i kommissionens beslut 2010/713/EU.

Denna punkt ska tillämpas vid varje ändring av ett befintligt fordonsbaserat delsystem eller av typ av fordonsbaserat delsystem, även modernisering eller ombyggnad. Den ska inte tillämpas vid ändringar som omfattas av artikel 15.1 a i genomförandeförordning (EU) 2018/545.

7.2.1a.1 Regler för att hantera ändringar av fordonsbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering

1. Delar, enligt definitionen i tabell 4.1 i denna TSD, och grundparametrar i det fordonsbaserade delsystemet vilka inte påverkas av ändringen/ändringarna undantas från bedömningen av överensstämmelse med avseende på bestämmelserna i denna TSD. Förteckningen över delar och grundparametrar som påverkas av ändringen ska tillhandahållas av den enhet som hanterar ändringen.

2. En ny bedömning mot kraven i den tillämpliga TSD:n behöver endast göras för de grundparametrar som kan påverkas av ändringen/ändringarna.

3. Den enhet som hanterar ändringen ska underrätta ett anmält organ om alla ändringar som påverkar delsystemets överensstämmelse med kraven i relevanta TSD:er och som kräver nya kontroller, i enlighet med artiklarna 15 och 16 i genomförandeförordning (EU) 2018/545 och beslut 2010/713/EU och med tillämpning av modulerna SB, SD/SF eller SH1 för EG-kontrollen, och om så är tillämpligt artikel 15.5 i direktiv (EU) 2016/797. Denna information ska lämnas av den enhet som hanterar ändringen tillsammans med motsvarande hänvisningar till den tekniska dokumentationen rörande befintligt EG-intyg.

4. Den enhet som hanterar ändringen ska styrka och dokumentera att de tillämpliga kraven fortfarande uppfylls på delsystemnivå, och detta ska bedömas av ett anmält organ.

5. De ändringar som påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna hos det fordonsbaserade delsystemet definieras i tabell 7.1 Grundläggande konstruktionsegenskaper och ska klassificeras som 15.1 c eller 15.1 d i genomförandeförordning (EU) 2018/545, och ändringar som enligt tabell 7.1 Grundläggande konstruktionsegenskaper inte påverkar men är relaterade till de grundläggande konstruktionsegenskaperna ska klassificeras som 15.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/545.

6. Ändringar som inte omfattas av punkt 7.2.1a.1.5 ovan ska inte anses ha någon påverkan på de grundläggande konstruktionsegenskaperna. De kommer av den enhet som hanterar ändringen att klassificeras som 15.1 a eller 15.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/545. Anmärkning: Klassificeringen av de ändringar som anges i punkterna 7.2.1a.1.5 och 7.2.1a.1.6 utförs av den enhet som hanterar ändringen utan att det påverkar den säkerhetsbedömning som krävs enligt artikel 21.12 b i direktiv (EU) 2016/797.

7. Alla ändringar ska fortfarande uppfylla kraven i tillämpliga TSD:er oavsett deras klassificering. Tabell 7.1 Grundläggande konstruktionsegenskaper 1. Punkt i TSD:n 2. Relaterad(e) grundläggande konstruktionsegenskap(er) 3. Ändringar som inte påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna i enlighet med artikel 15.1 b i förordning (EU) 2018/545 4. Ändringar som påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna men inom de godtagbara parameterintervallen och som därför ska klassificeras enligt artikel 15.1 c i förordning (EU) 2018/545 5. Ändringar som påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna och utanför de godtagbara parameterintervallen och som därför ska klassificeras enligt artikel 15.1 d i förordning (EU) 2018/545 4.2.2 Funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS Uppsättning specifikationer i bilaga A Ej tillämpligt Ej tillämpligt Använd en annan specifikationsuppsättning i bilaga A Införande av fordonsbaserad ETCS Uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.2 (ändring av realisering) Ej tillämpligt Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1a.2 (funktionell ändring) Hantering av information om huruvida tågsammansättningen är fullständig Ej tillämpligt Tillägg eller borttagande av övervakning av tågintegritet Ej tillämpligt 4.2.17.1 ETCS-systemkompatibilitet ETCS-systemkompatibilitet Ej tillämpligt Tillägg eller borttagande av ESC-parameter efter kontroll av ett anmält organ Ej tillämpligt 4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg GSM-R 4.2.4.2 Tillämpning för tal- och driftkommunikation GSM-R basversion Använd en annan basversion som uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3. Ej tillämpligt Använd en annan basversion som inte uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3. Genomförande av tal- och driftkommunikation Uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3 (ändring av realisering) Ej tillämpligt Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1a.3 (funktionell ändring) SIM-kortsstöd för Grupp ID 555 Ej tillämpligt Byte av SIM-kortsstöd för Grupp ID 555 Ej tillämpligt 4.2.17.2 Radiosystemkompatibilitet Systemkompatibilitet avseende talradio Ej tillämpligt Tillägg eller borttagande av RSC-parameter efter kontroll av ett anmält organ Ej tillämpligt 4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R 4.2.4.3 Datakommunikationstillämpningar för ETCS GSM-R basversion Använd en annan basversion som uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3. Ej tillämpligt Använd en annan basversion som inte uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3. Datakommunikation för ETCS-genomförande Uppfyller alla villkor i punkt 7.2.1a.3 (ändring av realisering) Ej tillämpligt Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1a.3 (funktionell ändring) 4.2.17.2 Radiosystemkompatibilitet Systemkompatibilitet avseende dataradio Ej tillämpligt Tillägg eller borttagande av RSC-parameter efter kontroll av ett anmält organ Ej tillämpligt 4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg GSM-R 4.2.4.1 Grundläggande kommunikationsfunktion SIM-kort GSM-R-hemnätverk Ej tillämpligt Utbyte av ett TSD-förenligt GSM-R-SIM-kort mot ett annat TSD-förenligt GSM-R-SIM-kort med ett annat GSM-R-hemnätverk Ej tillämpligt 4.2.6.1 ETCS och tågskydd av klass B Befintliga tågskyddssystem av klass B Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. Lägga till eller ta bort tågskyddssystem av klass B. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. 4.2.5.1 Radiokommunikation med tåget Befintliga radiosystem av klass B Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat. Lägga till eller ta bort radiosystem av klass B. Ansvaret för kraven på system av klass B ligger på respektive medlemsstat.

8. För att upprätta EG-intyget får det anmälda organet hänvisa till följande:

Det ursprungliga EG-intyget för delar av konstruktionen som inte har ändrats, eller för delar som ändrats, men vilket inte påverkar delsystemets överensstämmelse, så länge det fortfarande är giltigt.

Ändringar av det ursprungliga EG-intyget för ändrade delar av konstruktionen som påverkar delsystemets överensstämmelse med den tillämpliga TSD-version som används för EG-kontrollen.

9. Under alla förhållanden ska den enhet som hanterar ändringen säkerställa att den tekniska dokumentation som rör EG-intyget uppdateras i enlighet med detta.

10. Det hänvisas till den uppdaterade tekniska dokumentationen som rör EG-intyget i det tekniska underlag som åtföljer EG-kontrollförklaringen som utfärdats av den enhet som hanterar ändringen av det fordonsbaserade delsystem som förklarats överensstämma med den ändrade typen.

11. En ”systemidentifierare” är en numreringsplan för att identifiera systemversionen av ett delsystem för trafikstyrning och signalering och skilja mellan en funktionsidentifierare och en realiseringsidentifierare. En ”funktionsidentifierare” är en del av systemidentifieraren och består av en siffra eller ett antal siffror som fastställts av den individuella konfigurationsstyrningen, som utgör en referens för de grundläggande konstruktionsegenskaperna för trafikstyrning och signalering i ett delsystem för trafikstyrning och signalering. En ”realiseringsidentifierare” är en del av systemidentifieraren och består av en siffra eller ett antal siffror som fastställts av den individuella konfigurationsstyrningen hos en leverantör, som utgör en specifik konfiguration (t.ex. HW eller SW) av ett delsystem för trafikstyrning och signalering. ”Systemidentifieraren”, ”funktionsidentifieraren” och ”realiseringsidentifieraren” ska fastställas av varje enskild leverantör.

7.2.1a.2 Villkor för en ändring av fordonsbaserad ETCS-funktionalitet som inte påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna

1. Målfunktionaliteten förblir oförändrad eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

2. De gränssnitt som är relevanta för säkerhet och teknisk kompatibilitet förblir oförändrade eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

3. Resultatet av säkerhetsbedömningen (t.ex. säkerhetsbevisningen enligt EN 50126) förblir oförändrat.

4. Inga nya säkerhetsrelaterade tillämpningsvillkor (SRAC) eller driftskompatibilitetsbegränsningar har lagts till på grund av ändringen.

5. Ett bedömningsorgan (CSM RA) som specificeras i punkt 3.2.1 har självständigt bedömt sökandens riskbedömning och däri bevisningen av att ändringen inte påverkar säkerheten negativt. Sökandens bevisning ska innefatta bevis för att ändringen i själva verket korrigerar orsakerna till den ursprungliga avvikelsen för funktionaliteten.

6. Ändringen utförs enligt ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ (t.ex. enligt modulerna CH1, SH1, CD, SD). För andra moduler (t.ex. CF, SF) ska det styrkas att den utförda kontrollen fortfarande är giltig.

7. Den individuella konfigurationsstyrningen definierar en ”systemidentifierare” (enligt definitionen i punkt 7.2.1a.1.11) och funktionsdelen har inte ändrats efter ändringen.

8. Ändringen ska vara en del av den konfigurationsstyrning som krävs enligt artikel 5 i förordning (EU) 2018/545.

7.2.1a.3 Villkor för en ändring av fordonsbaserade mobilkommunikationsfunktioner för järnväg som inte påverkar de grundläggande konstruktionsegenskaperna

1. Målfunktionaliteten förblir oförändrad eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

2. De gränssnitt som är relevanta för teknisk kompatibilitet förblir oförändrade eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

3. Ändringen utförs enligt ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ (t.ex. enligt modulerna CH1, SH1, CD, SD). För andra moduler (t.ex. CF, SF) ska det styrkas att den utförda kontrollen fortfarande är giltig.

4. Ändringen ska vara en del av den konfigurationsstyrning som krävs enligt artikel 5 i förordning (EU) 2018/545.

7.2.1b Ändringar av ett befintligt markbaserat delsystem

I denna punkt fastställs de principer som ska tillämpas av de enheter som hanterar ändring och av godkännande enheter i enlighet med det EG-kontrollförfarande som beskrivs i artiklarna 15.9 och 18.6 i direktiv (EU) 2010/797 och i beslut 2010/713/EU.

7.2.1b.1 Regler för att hantera ändringar av markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering

Vid ombyggnad eller modernisering av delsystem för trafikstyrning och signalering som har EG-kontrollintyg gäller följande regler:

1) Ändringarna kräver nytt godkännande om de påverkar grundparametrar som definieras i tabell 7.2. Tabell 7.2 Ändringar av markbaserade grundparametrar som kräver ett nytt godkännande Grundparameter Ändring som kräver ett nytt godkännande 4.2.3 Funktionaliteten hos markbaserad ETCS Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1b.2 4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1b.3 4.2.4.2 Tillämpning för tal- och driftkommunikation 4.2.4 Mobila kommunikationsfunktioner för järnväg – GSM-R Uppfyller inte alla villkor i punkt 7.2.1b.3 4.2.4.3 Datakommunikationstillämpningar för ETCS

2) Ändringarna får hanteras genom att man endast bedömer de ändringar som påverkar delsystemets överensstämmelse med den tillämpliga TSD-version som används för EG-kontrollen. Den enhet som hanterar ändringen ska styrka och dokumentera att de tillämpliga kraven fortfarande uppfylls på delsystemnivå, och detta ska bedömas av ett anmält organ.

3) Den enhet som hanterar ändringen ska underrätta det anmälda organet om alla ändringar som påverkar delsystemets överensstämmelse med kraven i relevanta TSD:er eller villkoren för intygets giltighet. Denna information ska lämnas av den enhet som hanterar ändringen tillsammans med motsvarande hänvisningar till den tekniska dokumentationen rörande befintligt EG-intyg.

4) För att upprätta EG-intyget får det anmälda organet hänvisa till följande:

Det ursprungliga EG-intyget för delar av konstruktionen som inte har ändrats, eller för delar som ändrats, men vilket inte påverkar delsystemets överensstämmelse, så länge det fortfarande är giltigt.

Kompletterande EG-intyg (som ändrar det ursprungliga intyget) för ändrade delar av konstruktionen som påverkar delsystemets överensstämmelse med den tillämpliga TSD-version som används för EG-kontrollen.

5) Under alla förhållanden ska den enhet som hanterar ändringen säkerställa att den tekniska dokumentation som rör EG-intyget uppdateras i enlighet med detta.

6) En ”systemidentifierare” är en numreringsplan för att identifiera systemversionen av ett delsystem för trafikstyrning och signalering och skilja mellan en funktionsidentifierare och en realiseringsidentifierare. En ”funktionsidentifierare” är en del av systemidentifieraren och består av en siffra eller ett antal siffror som fastställts av den individuella konfigurationsstyrningen, som utgör en referens för de grundläggande konstruktionsegenskaperna för trafikstyrning och signalering i ett delsystem för trafikstyrning och signalering. En ”realiseringsidentifierare” är en del av systemidentifieraren och består av en siffra eller ett antal siffror som fastställts av den individuella konfigurationsstyrningen hos en leverantör, som utgör en specifik konfiguration (t.ex. HW eller SW) av ett delsystem för trafikstyrning och signalering. ”Systemidentifieraren”, ”funktionsidentifieraren” och ”realiseringsidentifieraren” ska fastställas av varje enskild leverantör.

7) ”Konfigurationsstyrning” avser en systematisk process som rör organisation, teknik och administration och som säkerställer att dokumentationen är konsekvent samt att ändringarnas spårbarhet upprättas och underhålls så att

a) krav i relevant unionslagstiftning och nationella regler uppfylls,

b) ändringar kontrolleras och dokumenteras antingen i de tekniska underlagen eller i det underlag som medföljer det utfärdade godkännandet,

c) information och data är aktuella och korrekta,

d) berörda parter informeras om ändringar, enligt vad som krävs.

7.2.1b.2 Villkor för en ändring av markbaserad ETCS-funktionalitet som kräver ett nytt godkännande för ibruktagande om villkoren inte är uppfyllda

1. Målfunktionaliteten förblir oförändrad eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

2. De gränssnitt som är relevanta för säkerhet och teknisk kompatibilitet förblir oförändrade eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

3. Resultatet av säkerhetsbedömningen (t.ex. säkerhetsbevisningen enligt EN 50126) förblir oförändrat.

4. Inga nya säkerhetsrelaterade tillämpningsvillkor (SRAC) eller driftskompatibilitetsbegränsningar har lagts till på grund av ändringen.

5. När så krävs i punkt 3.2.1 har ett bedömningsorgan (CSM RA) självständigt bedömt sökandens riskbedömning och däri bevisningen av att ändringen inte påverkar säkerheten negativt. Sökandens bevisning ska innefatta bevis för att ändringen i själva verket korrigerar orsakerna till den ursprungliga avvikelsen för funktionaliteten.

6. Ändringen utförs enligt ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ (t.ex. enligt modulerna CH1, SH1, CD, SD). För andra moduler (t.ex. CF, SF, SG) ska det styrkas att den utförda kontrollen fortfarande är giltig.

7. Den individuella konfigurationsstyrningen definierar en ”systemidentifierare” (enligt definitionen i punkt 7.2.1b.1.6) och funktionsdelen har inte ändrats efter ändringen.

8. Ändringen ska vara en del av den konfigurationsstyrning som definieras i punkt 7.2.1b.1.7.

7.2.1b.3 Villkor för en ändring av markbaserade mobilkommunikationsfunktioner för järnväg som kräver ett nytt godkännande för ibruktagande om villkoren inte är uppfyllda

1. Målfunktionaliteten förblir oförändrad eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

2. De gränssnitt som är relevanta för teknisk kompatibilitet förblir oförändrade eller fastställs till det tillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

3. Ändringen utförs enligt ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ (t.ex. enligt modulerna CH1, SH1, CD, SD). För andra moduler (t.ex. CF, SF, SG) ska det styrkas att den utförda kontrollen fortfarande är giltig.

4. Ändringen ska vara en del av den konfigurationsstyrning som definieras i punkt 7.2.1b.1.7.

7.2.1b.4 Påverkan på den tekniska kompatibiliteten mellan fordonsbaserade och markbaserade delar av delsystemen för fordonsstyrning och signalering

Infrastrukturförvaltare ska säkerställa att ändringar av ett befintligt markbaserat delsystem möjliggör fortsatt drift av TSD-förenliga fordonsbaserade delsystem som är i drift på de linjer som berörs av ändringarna.

Detta krav är inte tillämpligt när ändringarna är en följd av införandet av en ny nivå av markbaserad tillämpning, genom krav som definieras i punkterna 7.2.6.1 och 7.2.6.3, eller en inkompatibel tillämpning av den specifikationsuppsättning som avses i bilaga A till denna TSD om ändringen meddelas minst 3 år i förväg såvida inte en kortare tidsperiod överenskoms mellan den infrastrukturförvaltare och de järnvägsföretag som bedriver verksamhet på dessa spår.

7.2.2 Befintliga system

Medlemsstaterna ska säkerställa att de befintliga systemens funktionalitet och gränssnitt bibehålls oförändrade, förutom när förändringar krävs för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i dessa system.

7.2.3 Tillgång till specifika anpassningsenheter (STM:er)

Om linjer som ingår i tillämpningsområdet för denna TSD inte utrustas med tågskyddssystem av klass A, ska medlemsstaten göra allt i sin makt för att säkerställa att en extern specifik anpassningsenhet (STM) blir tillgänglig för landets befintliga tågskyddssystem av klass B.

I detta sammanhang ska vederbörlig hänsyn tas för att säkerställa en öppen marknad för STM:er med rimliga affärsmässiga villkor. Om tillgången till en STM inte kan garanteras av tekniska eller affärsmässiga skäl ska den berörda medlemsstaten informera den kommitté som avses i artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797 om de bakomliggande orsakerna till problemet och om de åtgärder som medlemsstaten avser att vidta för att ge operatörer – i synnerhet utländska operatörer – tillträde till medlemsstatens infrastruktur.

7.2.4 Ytterligare utrustning av klass B på en linje utrustad med klass A

På en linje utrustad med ETCS och/eller GSM-R är det möjligt att installera ytterligare utrustning av klass B för att medge trafikering av rullande materiel som inte är kompatibel med klass A under övergångsfasen.

Det markbaserade systemet ska stödja övergångar mellan klass A och klass B utan att öka kraven på det fordonsbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering, utöver de krav som specificeras i denna TSD.

7.2.5 Rullande materiel med utrustning av klass A och klass B

Rullande materiel får utrustas med system av både klass A och klass B för att möjliggöra trafik på flera linjer.

Den berörda medlemsstaten kan begränsa användningen av ett fordonsbaserat system av klass B på linjer där motsvarande system inte finns installerat längs spåret.

När en linje som är utrustad med system av både klass A och klass B trafikeras av ett tåg som också är utrustat med system av både klass A och klass B, kan tåget använda systemet av klass B som reservsystem. Att vara utrustat med ett system av klass B utöver ett klass A-system ska inte vara ett krav för att ett fordon ska anses kompatibelt med linjer där klass B är installerat parallellt med klass A.

Tågskyddssystem av klass B kan implementeras på något av följande sätt:

1) Med användning av en STM via standardgränssnittet (extern STM).

2) Integrerat i ETCS-utrustningen eller anslutet via ett icke-standardgränssnitt.

3) Oberoende av ETCS-utrustningen, till exempel via ett system som möjliggör omkoppling mellan utrustning. Järnvägsföretaget måste då säkerställa att övergången mellan tågskydd av klass A och klass B utförs i enlighet med kraven i denna TSD och med de nationella reglerna för klass B-systemet.

7.2.6 Villkor för obligatoriska och frivilliga funktioner

Den som ansöker om EG-kontroll av ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering ska kontrollera huruvida sådana markbaserade funktioner för trafikstyrning och signalering som definieras som ”frivilliga” i denna TSD, krävs enligt andra TSD:er eller nationella regler eller genom tillämpning av riskvärdering och riskbedömning för säker integrering av delsystem.

Markbaserat införande av nationella eller frivilliga funktioner får inte förhindra att tåg som endast uppfyller de obligatoriska kraven för fordonsbaserade system av klass A framförs på infrastrukturen, utom i följande fall då det krävs vissa fordonsbaserade frivilliga funktioner:

1) En markbaserad ETCS-tillämpning på nivå 3 kräver att fordonssidan kan bekräfta tågintegriteten.

2) En markbaserad ETCS-tillämpning på nivå 1 med radioburen höjning kräver att fordonssidan är utrustad med motsvarande dataöverföring för höjning (euroslinga eller radio) om frisläppningshastigheten är satt till noll av säkerhetsskäl (t.ex. skydd av farliga punkter).

3) När ETCS kräver dataöverföring via radio, krävs delen dataradiokommunikation som specificeras i denna TSD.

Ett fordonsbaserat delsystem, som innehåller en KER-STM, kan göra det nödvändigt att införa K-gränssnittet.

7.3 GSM-R – särskilda genomföranderegler

7.3.1 Markbaserade installationer

Det är obligatoriskt att installera GSM-R i följande fall:

1) Första installation av radiokommunikationsdelen i ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering.

2) Ombyggnad av radiokommunikationsdelen i ett markbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering som redan finns på marknaden, på ett sådant sätt att delsystemets funktioner eller prestanda förändras. Detta innefattar inte förändringar som bedöms vara nödvändiga för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i en befintlig installation.

3) Genomförande av ETCS nivå 2, nivå 3 eller nivå 1 med radioburen höjning kräver dataradiokommunikation.

7.3.2 Fordonsbaserade installationer

Det är obligatoriskt att i följande fall installera GSM-R på rullande materiel som är avsedd för användning på en linje som omfattar åtminstone ett spåravsnitt utrustat med GSM-R (även om det samtidigt finns ett befintligt radiokommunikationssystem):

1) Första installation av talradiodelen i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering.

2) Ombyggnad av talradiodelen i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering som redan är i drift, på ett sådant sätt att delsystemets funktioner eller prestanda förändras. Detta gäller inte förändringar som bedöms vara nödvändiga för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i en befintlig installation.

3) Genomförande av ETCS nivå 2, nivå 3 eller nivå 1 med radioburen höjning kräver dataradiokommunikation.

7.4 ETCS – särskilda genomföranderegler

7.4.1 Markbaserade installationer

Artiklarna 1 och 2 i samt bilaga I till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/6 ska tillämpas i enlighet med artikel 47 i förordning (EU) nr 1315/2013.

Marksystemet ska inte installera och driva euroslinga och dataöverföring för radioburen höjning, utom på redan befintliga installationer eller planerade projekt som använder sådan dataöverföring. Sådana planerade projekt ska anmälas till Europeiska kommissionen senast den 30 juni 2020.

7.4.1.1 Järnvägsnät för höghastighetstrafik

Det är obligatoriskt att installera markbaserad ETCS när

1) tågövervakningsdelen i det markbaserade delsystemet Trafikstyrning och signalering installeras för första gången (med eller utan ett system av klass B), eller

2) den befintliga tågövervakningsdelen i det markbaserade delsystemet för trafikstyrning och signalering byggs om, när detta ändrar funktioner, prestanda och/eller driftskompatibilitetsrelevanta gränssnitt (luftgap) i befintliga kvarvarande system. Detta gäller inte förändringar som bedöms vara nödvändiga för att avhjälpa säkerhetsrelaterade brister i en befintlig installation.

7.4.2 Fordonsbaserade installationer

7.4.2.1 Nya fordon

1. För att släppas ut på marknaden i enlighet med artikel 21 i direktiv (EU) 2016/797 ska nya fordon, inbegripet fordon godkända i överensstämmelse med en typ, vara utrustade med ETCS i enlighet med bilaga A till denna TSD och ska överensstämma med specifikationsuppsättning #2 eller #3 som avses i tabell A 2 i bilaga A.

2. Kravet på ETCS-utrustning är inte tillämpligt på följande:

1) Nya mobila utrustningar för uppbyggnad och underhåll av järnvägsinfrastruktur.

2) Nya växellok.

3) Andra nya fordon som inte är avsedda att framföras på linjer för höghastighetstrafik, om de är

a) avsedda uteslutande för nationell trafik som bedrivs utanför de korridorer som definieras i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2017/6 och utanför de linjer som utgör anslutningar till de viktigaste europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena som definieras i artikel 2.1 i genomförandeförordning (EU) 2017/6, eller

b) avsedda för gränsöverskridande trafik utanför TEN, dvs. trafik fram till den första stationen i det angränsande landet eller till den första stationen där det finns vidare anslutningar i det angränsande landet med användning endast av linjer utanför det transeuropeiska nätet.

3. Alla fordonstypgodkännanden som beviljats på grundval av överensstämmelse med specifikationsuppsättning #1 som avses i tabell A 2 i bilaga A i denna TSD ska inte längre vara giltiga för godkännande av nya fordon i överensstämmelse med dessa fordonstyper (utan att det påverkar tillämpningen av punkt 7.4.2.3). Alla fordon som redan godkänts enligt dessa fordonstyper påverkas inte.

7.4.2.2 Ombyggnad och modernisering av befintliga fordon

Det är obligatoriskt att installera ETCS ombord på befintliga fordon om en ny tågskyddsdel i ett fordonsbaserat delsystem för trafikstyrning och signalering installeras på befintliga fordon avsedda för höghastighetstrafik.

7.4.2.3 Tillämpning av TSD-kraven för nya fordon under en övergångsfas

1. Vissa projekt eller kontrakt, som inleddes innan denna TSD blev tillämplig, kan komma att ansöka om ett godkännande för utsläppande på marknaden av nya fordon som är utrustade med ETCS som uppfyller specifikation #1 som avses i tabell A 2.1 i bilaga A till denna TSD och som inte fullt ut uppfyller kraven i avsnitt 7.4.2.1 i denna TSD. För fordon som berörs av dessa projekt eller kontrakt, och i enlighet med artikel 4.3 f i direktiv (EU) 2016/797, har en övergångsfas fastställts under vilken tillämpningen av avsnitt 7.4.2.1 i denna TSD inte är obligatorisk.

2. Denna övergångsfas gäller för nya fordon som godkänts i överensstämmelse med en fordonstyp som godkänts före den 1 januari 2019 i en medlemsstat på grundval av överensstämmelse med specifikationsuppsättning #1 som avses i tabell A 2 i bilaga A i denna TSD till och med den 31 december 2020.

3. Övergångsfasen är följande:

a) Till och med den 31 december 2020: För att släppas ut på marknaden i enlighet med artikel 21 i direktiv 2016/797/EG ska de nya fordon som avses i punkt 2 vara utrustade med ETCS i enlighet med specifikationsuppsättning #1, #2 eller #3 som avses i tabell A 2 i bilaga A till denna TSD.

b) Om specifikationsuppsättning #1 används ska ett villkor för användning inkluderas i godkännandet för utsläppande på marknaden som innebär att specifikationsuppsättning #2 eller #3 ska uppfyllas senast den 1 juli 2023.

7.4.2.4 Regler för utvidgning av området för användning för befintligt fordon

Följande regler gäller för befintliga fordon som är i drift och som är registrerade i det nationella fordonsregistret i enlighet med kommissionens beslut 2007/756/EG, eller i det europeiska fordonsregistret i enlighet med kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614, vid begäran om utvidgning av området för användning:

1) Fordon ska uppfylla relevanta särskilda bestämmelser som är tillämpliga i de specialfall som avses i avsnitt 7.6 i denna bilaga och med relevanta nationella bestämmelser som avses i artikel 13.2 a, c och d i direktiv (EU) 2016/797 och som anmälts i enlighet med artikel 14 i det direktivet. Om kraven i denna TSD är delvis uppfyllda ska dessutom bestämmelserna i avsnitt 6.1.1.3 punkt 3 tillämpas.

2) Fordon som redan är utrustade med ETCS eller GSM-R behöver inte uppgraderas, utom om det krävs för teknisk kompatibilitet.

3) Fordon som inte redan är utrustade med ETCS ska få ETCS installerat och uppfylla de krav i specifikationerna #2 eller #3 som avses i tabellerna A 2.2 och A 2.3 i bilaga A. Detta gäller utan undantag när så krävs för teknisk kompatibilitet, men i övrigt undantas följande:

a) Fordon som inte är särskilt konstruerade för trafik på höghastighetslinjer om de är godkända före den 1 januari 2015.

b) Fordon som inte är särskilt konstruerade för trafik på höghastighetslinjer och som är godkända från och med den 1 januari 2015, i någon av följande situationer:

i) Om de är avsedda uteslutande för trafik i en medlemsstat som bedrivs utanför de korridorer som specificeras i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2017/6 och utanför de linjer som utgör anslutningar till de viktigaste europeiska hamnarna, rangerbangårdarna, godsterminalerna och godstransportområdena som avses i bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 1315/2013.

ii) Om de är avsedda för gränsöverskridande trafik utanför det transeuropeiska nätet, dvs. trafik fram till den första stationen i det angränsande landet eller till den första stationen där det finns vidare anslutningar i det angränsande landet med användning endast av linjer utanför det transeuropeiska nätet.

c) Fordon i medlemsstater som tillämpar artikel 7.4.3 punkt 2 där området för användning efter utvidgningen av området för användning ligger enbart inom samma medlemsstat, förutom när området för användning efter utvidgningen av området för användning omfattar mer än 150 kilometer av ett avsnitt som är utrustat med ETCS vid tidpunkten för utvidgningen av området för användning eller som ska utrustas med ETCS inom fem år efter utvidgningen av området för användning för de fordonen.

d) Fordon för uppbyggnad och underhåll av järnvägsinfrastruktur

e) Växellok.

4) Fordon som ännu inte är utrustade med GSM-R-talradio ska få GSM-R-talradio installerad i hytten och överensstämma med de specifikationer som avses i tabellerna A 2.1, A 2.2 och A 2.3 i bilaga A när fordonet är avsett att användas på ett nät som omfattar åtminstone en punkt utrustat med GSM-R, förutom om det finns ett tidigare radiokommunikationssystem som är kompatibelt med den klass B som redan är installerad i fordonet.

5) Fordon som ännu inte är utrustade med GSM-R för ETCS-data ska få GSM-R för enbart ETCS-data via radio installerad och uppfylla de specifikationer som avses i tabellerna A 2.1, A 2.2 och A 2.3 i bilaga A om det krävs att fordonet får ETCS installerat i enlighet med punkt 3 och det är avsett att användas i ett nät i det utvidgade området för användning som är utrustat med endast ETCS nivå 2 eller 3.

6) Om ett godkänt fordon omfattas av undantag från tillämpningen av TSD:er eller delar av TSD:er enligt artikel 9 i direktiv 2008/57/EG ska sökanden ansöka om undantag i medlemsstaterna för det utvidgade området för användning i enlighet med artikel 7 i direktiv (EU) 2016/797.

7.4.3 Nationella krav

1) Medlemsstaterna kan införa ytterligare krav på nationell nivå, i synnerhet för att

1) ge endast ETCS-utrustade fordon tillgång till ETCS-utrustade linjer, så att befintliga nationella system kan avvecklas,

2) se till att nya och ombyggda eller moderniserade mobila utrustningar för uppbyggnad och underhåll av järnvägsinfrastruktur, växellok och/eller andra fordon, även om de är avsedda uteslutande för nationell trafik, utrustas med ETCS.

2) Medlemsstaterna får besluta att undanta alla nya fordon som är avsedda uteslutande för nationell trafik från den skyldighet som anges i punkt 7.4.2.1 första stycket, utom om användningsområdet för dessa fordon innefattar mer än 150 km linjesträckning som i nuläget är utrustad med eller som kommer att utrustas med ETCS inom 5 år efter godkännandet av utsläppande på marknaden av dessa fordon. Medlemsstaterna ska offentliggöra sina beslut angående genomförandet av denna bestämmelse, anmäla beslutet till kommissionen och låta det ingå i den nationella genomförandeplan som avses i punkt 7.4.4.

7.4.4 Nationella genomförandeplaner

Medlemsstaterna ska upprätta en nationell plan för genomförandet av denna TSD, med hänsyn tagen till koherensen i hela järnvägssystemet i Europeiska unionen och med beaktande av järnvägssystemets ekonomiska lönsamhet. Denna plan ska innefatta alla nya, moderniserade eller ombyggda linjer, med en detaljerad tidsplan för att utrusta dessa linjer med ETCS och radio av klass A och för att avveckla klass B-system. Genomföranderegler för markbaserade system anges i punkt 7.4.1 i denna förordning. Den nationella genomförandeplanen innefattar inte ytterligare genomföranderegler för markbaserade system.

Den nationella genomförandeplanen ska innefatta följande:

1) Allmän och sammanhangsbaserad beskrivning, inbegripet

1) fakta och siffror om befintliga tågskyddssystem, som kapacitet, säkerhet, tillförlitlighetsprestanda,

2) återstående ekonomisk livstid för den installerade utrustningen, samt en kostnads-nyttoanalys avseende genomförandet av ETCS och radio av klass A,

3) nationella krav som är relevanta för fordonsbaserade enheter i basversion 3,

4) information om system för kommunikation mellan fordonsbaserade enheter och markbaserade installationer (t.ex. kretskopplad eller paketförmedlad radiokommunikation, valbara funktioner för radioburen höjning för ETCS, kommunikationssystem av klass B).

2) Definition av den tekniska övergångsstrategin (dubbelutrustning på fordon eller dubbelutrustning i marksystemet) och den ekonomiska övergångsstrategin (på både infrastruktur- och fordonssidan).

3) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa öppna marknadsvillkor för befintliga tågskyddssystem av klass B så som anges i punkt 7.2.3.

4) Planering, som omfattar

i) de datum då ETCS och radio av klass A ska ha införts på de olika linjerna i nätet (när trafik kan bedrivas med ETCS),

ii) vägledande datum för avveckling av klass B-system på olika linjer i järnvägsnätet (när trafik inte längre kan bedrivas med befintliga system); om avveckling av klass B-system inte planeras inom en period på 15 år, krävs inga sådana vägledande datum,

iii) de datum då befintliga fordon i gränsöverskridande trafik fullt ut ska kunna utnyttja de fördelar som följer av drift med ”endast ETCS ombord” i höghastighetsnätet, korridorerna eller andra delar av järnvägsnätet, inbegripet anläggningar för tjänster. För höghastighetstrafik är detta datum beroende av införandet av ETCS på höghastighetsnätet och på andra delar av nätet (t.ex. stationer som används för denna höghastighetstrafik). För godstrafik är detta datum beroende av införandet av ETCS på korridorerna och på andra delar av järnvägsnätet (t.ex. sista delsträckan).

De nationella genomförandeplanerna ska omfatta en period på minst 15 år och ska uppdateras regelbundet, minst vart femte år. Uppdateringen av de nationella genomförandeplanerna ska ta hänsyn till införandet av nästa generations kommunikationssystem, inbegripet men inte begränsat till datum för idrifttagning och, när så är tillämpligt, datum för avveckling av GSM-R på (delar av) järnvägsnätet.

Medlemsstaterna ska anmäla sina nationella genomförandeplaner till kommissionen senast den 5 juli 2017. De nationella genomförandeplanerna ska användas för uppdatering av uppgifterna i det geografiska och tekniska informationssystemet för det transeuropeiska transportnätet (TENtec) som det hänvisas till i artikel 49 i förordning (EU) nr 1315/2013. Kommissionen ska offentliggöra de nationella genomförandeplanerna på sin webbplats och informera medlemsstaterna om dem genom den kommitté som avses i artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797.

Kommissionen ska upprätta en jämförande översikt över de nationella genomförandeplanerna. Baserat på denna översikt ska behovet av ytterligare samordnande åtgärder identifieras.

7.4a Genomföranderegler för kontroller av ETCS- och radiosystemkompatibilitet

Befintliga fordon ska anses vara kompatibla med kompatibilitetstyperna för ETCS och radiosystem för de järnvägsnät på vilka de är i drift den 16 januari 2020 utan några ytterligare kontroller, med bibehållande av befintliga begränsningar eller villkor för användning.

Varje senare ändring av fordonet eller infrastrukturen i fråga om teknisk kompatibilitet eller ruttkompatibilitet ska hanteras i enlighet med de krav som specificerats för ETCS- och radiosystemkompatibilitet.

7.5 Tågdetekteringssystem – specifika genomföranderegler

I denna TSD avses med tågdetekteringssystem sådan markbaserad utrustning som detekterar närvaron eller frånvaron av fordon, antingen på en hel linje eller på en lokal del av en linje.

Markbaserade system (t.ex. signalställverk eller styrsystem för plankorsningar) som använder information från detekteringsutrustning anses inte som delar av tågdetekteringssystemet.

Den här TSD:n specificerar endast kraven för gränssnittet mot rullande materiel i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa kompatibiliteten mellan rullande materiel som uppfyller TSD-kraven och den markbaserade trafikstyrningen och signaleringen.

Införandet av ett tågdetekteringssystem som uppfyller kraven i denna TSD kan göras oberoende av installationen av ETCS eller GSM-R.

Kraven i denna TSD rörande tågdetekteringssystem ska beaktas i följande fall:

1) Vid ombyggnad av tågdetekteringssystemet.

2) Vid modernisering av tågdetekteringssystemet, förutsatt att uppfyllandet av kraven i denna TSD inte medför oönskade modifieringar eller ombyggnader i andra markbaserade eller fordonsbaserade system.

3) Vid modernisering av tågdetekteringssystemet, när detta krävs på grund av ombyggnad eller modernisering av markbaserade system som använder information från tågdetekteringssystemet.

4) Vid borttagning av tågskyddssystem av klass B (när tågdetekterings- och tågskyddssystemen integreras).

I övergångsfasen ska åtgärder vidtas för att säkerställa att installeringen av ett tågdetekteringssystem som uppfyller TSD:n medför minsta möjliga negativa inverkan på befintlig rullande materiel som inte uppfyller kraven i TSD:n.

För att klara detta rekommenderas det att infrastrukturförvaltaren väljer ett tågdetekteringssystem som uppfyller kraven i TSD:n och samtidigt är kompatibelt med den rullande materiel som redan använder infrastrukturen och inte uppfyller kraven i TSD:n.

7.6 Specialfall

7.6.1 Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier: bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P” -fall), eller temporärt (”T” -fall).

I denna TSD avses med temporärt fall ”T3” temporära fall som fortfarande kommer att existera efter 2020.

De specialfall som tas upp i punkterna nedan ska läsas tillsammans med de relevanta punkterna i kapitel 4 och/eller de specifikationer som det hänvisas till där.

Kraven i specialfallen ersätter motsvarande krav som fastställs i kapitel 4.

När kraven som fastställs i den relevanta punkten i kapitel 4 inte berörs av ett specialfall har dessa krav inte upprepats i punkterna nedan och fortsätter att gälla oförändrade.

Alla specialfall och de relevanta datumen för dessa ska undersökas på nytt i samband med framtida revideringar av TSD:n i syfte att begränsa deras tekniska och geografiska tillämpningsområde på grundval av en bedömning av deras inverkan på säkerhet, driftskompatibilitet, gränsöverskridande trafik, TEN-T-korridorer och de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av att behålla eller eliminera dem. Särskild hänsyn ska tas till tillgång till EU-finansiering.

Specialfall ska begränsas till de färdvägar eller järnvägsnät där de är absolut nödvändiga och beaktas genom förfaranden för ruttkompatibilitet.

7.6.2 Förteckning över specialfall

7.6.2.1 Belgien

7.6.2.2 Förenade kungariket

7.6.2.3 Frankrike

7.6.2.4 Polen

7.6.2.5 Estland, Lettland och Litauen

7.6.2.6 Sverige

7.6.2.7 Luxemburg

7.6.2.8 Tyskland

7.6.2.9 Italien

7.6.2.10 Tjeckien

7.6.2.11 Nederländerna

BILAGA A

Hänvisningar

För varje hänvisning som görs i grundparametrarna (kapitel 4 i denna TSD) anges i följande tabell motsvarande obligatoriska specifikationer, via indexet i tabell A 2 (tabell A 2.1, tabell A 2.2 och tabell A 2.3).

Specifikationer

En av de tre tabellerna i tabell A 2 (tabell A 2.1, tabell A 2.2 eller tabell A 2.3) i denna bilaga ska tillämpas för det markbaserade delsystemet. För det fordonsbaserade delsystemet ska antingen tabell A 2.2 eller tabell A 2.3 tillämpas, efter den övergångsperiod som anges i punkt 7.4.2.3.

När ett dokument som förtecknas i tabell A 2 innehåller en specifik punkt i ett annat dokument, genom att återge eller hänvisa till den, ska den punkten, och endast den, anses utgöra en del av de dokument som förtecknas i tabell A 2.

När ett dokument som förtecknas i tabell A 2 i denna TSD innehåller en ”obligatorisk” eller ”normativ” hänvisning till ett dokument som inte förtecknas i tabell A 2 ska det dokument som det hänvisas till alltid ses som ett godtagbart sätt att påvisa överensstämmelse med grundparametrar (vilket kan användas för certifiering av driftskompatibilitetskomponenter och delsystem, utan att det krävs några framtida revideringar av TSD:n) och inte som en obligatorisk specifikation.

Anmärkning: Specifikationer som är markerade med ”Reserverad” i tabell A 2 tas också upp som öppna punkter i bilaga G om det krävs anmälan av nationella regler för att stänga de berörda öppna punkterna. Reserverade dokument som inte anges i förteckningen som öppna punkter är avsedda som förbättringar av systemet.

Anmärkning 1: Endast den funktionella beskrivningen av den information som ska registreras är obligatorisk, inte gränssnittets tekniska egenskaper.

Anmärkning 2: De punkter i specifikationerna i punkt 2.1 i EN 301515 vilka i index 32 och index 33 anges som ”MI” är obligatoriska.

Anmärkning 3: De ändringsförfrågningar (CR) i tabellerna 1 och 2 i TS 102281 vilka påverkar punkter som i index 32 och index 33 anges som ”MI” är obligatoriska.

Anmärkning 4: Index 48 avser endast provfall för mobil GSM-R-utrustning. Det hålls ”reserverat” för närvarande. Om så beslutas vid en framtida översyn av TSD:n, kommer en förteckning över tillgängliga harmoniserade provfall för bedömningen av mobila utrustningar och nät, i enlighet med de faser som anges i punkt 6.1.2 i denna TSD, att införas i dessa tabeller.

Anmärkning 5: De produkter som finns på marknaden är redan anpassade efter järnvägsföretagets behov avseende GSM-R DMI (gränssnittet förare–maskin) och fullt driftskompatibla, därför finns inget behov av en standard i TSD ”Trafikstyrning och signalering”.

Anmärkning 6: Information som var avsedd för index 78 är nu införlivad i index 27 (SUBSET-091).

Anmärkning 7: Detta dokument är oberoende av basversionerna av ETCS och GSM-R.

Anmärkning 8: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 9: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 10: Endast (MI)-kraven föreskrivs i TSD ”Trafikstyrning och signalering”.

Anmärkning 11: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 12: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 13: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 14: Avsiktligt raderad.

Anmärkning 1: Denna standard är harmoniserad, se kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom gemenskapen (EUT C 435, 15.12.2017, s. 93), där också offentliggjorda redaktionella rättelser anges.

Anmärkning 2: Denna version av standarden får användas under den övergångsperiod som anges i den uppdaterade versionen av standarden.

Anmärkning 3: Ska användas i kombination med EN 50126-1 (2017).

BILAGA B

Avsiktligt raderad.

BILAGA C

Avsiktligt raderad.

BILAGA D

Avsiktligt raderad.

BILAGA E

Avsiktligt raderad.

BILAGA F

Avsiktligt raderad.

BILAGA G

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/6 av den 5 januari 2017 om den europeiska genomförandeplanen för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (EUT L 3, 6.1.2017, s. 6).

3 Med lägen med driftstörningar avses driftlägen som är utformade för att hantera onormala tillstånd. Dessa tillstånd har tagits i beaktande vid utformningen av delsystemen ”Trafikstyrning och signalering”.

4 I TSD Trafikstyrning och signalering specificeras för närvarande inte något krav på driftskompatibilitet för signalställverk, plankorsningar och vissa andra element av trafikstyrning och signalering.

5 I vissa dokument som det hänvisas till i denna TSD används termen ”ERTMS” (European Rail Traffic Management System) för att beteckna ett system som innefattar både ETCS och GSM-R, och ”ETCS” betecknas som ”ERTMS/ETCS”.

6 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 av den 30 april 2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning och om upphävande av förordning (EG) nr 352/2009 (EUT L 121, 3.5.2013, s. 8).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

8 Kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 om ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Drift och trafikledning” i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 165, 30.6.2015, s. 1).

10 Med TSD Rullande materiel, höghastighetstrafik avses kommissionens beslut 2008/232/EG av den 21 februari 2008 om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende delsystemet Rullande materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.

11 Med TSD Rullande materiel, konventionell trafik avses kommissionens beslut 2011/291/EU av den 26 april 2011 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Rullande materiel – Lok och passagerarfordon” i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik.

12 Med TSD Lok och passagerarfordon avses kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem.

13 Med TSD Godsvagnar avses kommissionens förordning (EU) nr 321/2013 av den 13 mars 2013 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – godsvagnar i Europeiska unionens järnvägssystem och om upphävande av kommissionens beslut 2006/861/EG.

18 Med TSD ”Infrastruktur, höghastighetstrafik” avses kommissionens beslut 2008/217/EG av den 20 december 2007 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Infrastruktur hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (EUT L 77, 19.3.2008, s. 1).

19 Med TSD ”Infrastruktur, konventionell trafik” avses kommissionens beslut 2011/275/EU av den 26 april 2011 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik (EUT L 126, 14.5.2011, s. 53).

20 Med TSD ”Infrastruktur” avses kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 1).

24 Med TSD ”Energi, höghastighetstrafik” avses kommissionens beslut 2008/284/EG av den 6 mars 2008 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (EUT L 104, 14.4.2008, s. 1).

25 Med TSD ”Energi, konventionell trafik” avses kommissionens beslut 2011/274/EU av den 26 april 2011 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik (EUT L 126, 14.5.2011, s. 1).

26 Med TSD ”Energi” avses kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 179).

30 Kommissionens genomförandebeslut 2011/665/EU av den 4 oktober 2011 om det europeiska registret över godkända typer av fordon (EUT L 264, 8.10.2011, s. 32).

31 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/777 av den 16 maj 2019 om gemensamma specifikationer för registret över järnvägsinfrastruktur och om upphävande av genomförandebeslut 2014/880/EU (EUT L 139 I, 27.5.2019, s. 312).

32 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/773 av den 16 maj 2019 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av beslut 2012/757/EU (EUT L 139 I, 27.5.2019, s. 5).

33 Den förlaga som ska användas för att tillhandahålla denna information kommer att definieras i vägledningen.

34 Kontroll av att en driftskompatibilitetskomponent används på rätt sätt ingår i den övergripande EG-kontrollen av fordonsbaserade och markbaserade delsystem för trafikstyrning och signalering, enligt beskrivningen i 6.3.3 och 6.3.4.

35 Kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 319, 4.12.2010, s. 1).

36 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

37 I detta fall ska bedömningen av hanteringen av övergångar ske enligt nationella specifikationer.

39 De förfaranden som beskrivs i detta kapitel förhindrar inte möjligheten att gruppera komponenter.

40 1* Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

41 2* Kommissionens beslut 2010/713/EU av den 9 november 2010 om moduler för förfarandena för bedömning av överensstämmelse, bedömning av lämplighet för användning och EG-kontroll som ska användas i de tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som antas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG (EUT L 319, 4.12.2010, s. 1).

42 3* Om det inte behövs ett nytt godkännande ska, enligt byråns råd 2017/3, den tillämpliga TSD:n vara den som användes för den ursprungliga certifieringen. Om det behövs ett nytt godkännande ska den tillämpliga TSD:n vara den senaste TSD:n.

43 4* Målfunktionalitet avser den ETCS-funktionalitet som har utvärderats i delsystemets EG-intyg. De tekniska utlåtanden som offentliggörs av byrån och som korrigerar fel i TSD:n anses definiera det funktionalitetstillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

44 5* Alla verksamheter som krävs för en ändring som utförs utanför ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ kan föranleda det anmälda organet att göra ytterligare undersökningar eller provningar.

45 6* Målfunktionalitet avser den mobilkommunikationsfunktionalitet som har utvärderats i delsystemets EG-intyg. De tekniska utlåtanden som offentliggörs av byrån och som korrigerar fel i TSD:n anses definiera det funktionalitetstillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

46 7* Alla verksamheter som krävs för en ändring som utförs utanför ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ kan föranleda det anmälda organet att göra ytterligare undersökningar eller provningar.

47 8* Målfunktionalitet avser den ETCS-funktionalitet som har utvärderats i delsystemets EG-intyg. De tekniska utlåtanden som offentliggörs av byrån och som korrigerar fel i TSD:n anses definiera det funktionalitetstillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

48 9* Alla verksamheter som krävs för en ändring som utförs utanför ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ kan föranleda det anmälda organet att göra ytterligare undersökningar eller provningar.

49 10* Målfunktionalitet avser den ETCS-funktionalitet som har utvärderats i delsystemets EG-intyg. De tekniska utlåtanden som offentliggörs av byrån och som korrigerar fel i TSD:n anses definiera det funktionalitetstillstånd som redan förväntats under det ursprungliga certifierings- eller godkännandeförfarandet.

50 11* Alla verksamheter som krävs för en ändring som utförs utanför ett kvalitetsledningssystem som godkänts av ett anmält organ kan föranleda det anmälda organet att göra ytterligare undersökningar eller provningar.

51 12* Fordonsbaserade delsystem med villkor och begränsningar för användning eller oupptäckta brister anses inte vara TSD-förenliga enligt detta avsnitt.

52 13* Spår som drivs i blandad trafik får byggas om till ETCS nivå 3 endast om persontåg och godståg behåller tillträdet till dessa spår.

53 Till exempel att genomförbarheten för det externa STM-konceptet inte kan garanteras av tekniska skäl eller att potentiella problem rörande immateriell äganderätt avseende system av klass B förhindrar utvecklingen av en STM-produkt i rätt tid.

54 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/6 av den 5 januari 2017 om den europeiska genomförandeplanen för det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (EUT L 3, 6.1.2017, s. 6).

55 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).

56 Eller tas i bruk i enlighet med direktiv 2008/57/EG, om direktiv 2016/797/EG ännu inte är tillämpligt.

57 Eller tas i bruk i enlighet med direktiv 2008/57/EG, om direktiv 2016/797/EG ännu inte är tillämpligt.

58 Varianter eller versioner av en fordonstyp anses vara godkända i överensstämmelse med en befintlig godkänd typ. I de fall reglerna i direktiv 2008/57/EG är tillämpliga anses även ändringar som skulle ge upphov till varianter eller versioner av en fordonstyp enligt genomförandeförordning 2018/545 vara grundade på en befintlig godkänd typ.

59 Eller tas i bruk i enlighet med direktiv 2008/57/EG, om direktiv 2016/797/EG ännu inte är tillämpligt.

60 Eller tas i bruk i enlighet med direktiv 2008/57/EG, om direktiv 2016/797/EG ännu inte är tillämpligt.

61 Kommissionens beslut 2007/756/EG av den 9 november 2007 om antagande av en gemensam specifikation för det nationella fordonsregistret som föreskrivs i artikel 14.4 och 14.5 i direktiv 96/48/EG och direktiv 2001/16/EG (EUT L 305, 23.11.2007, s. 30).

62 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 av den 25 oktober 2018 om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG (EUT L 268, 26.10.2018, s. 53).

63 Så som föreskrivs i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797.