Teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen, särskilt artikel 5.11, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2020/778 · förordning (EU) 2021/2238 · förordning (EU) 2023/1693 · förordning (EU) 2025/458.

(1) I artikel 11 i kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/1474 fastställs särskilda mål för utarbetande, antagande och översyn av tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD:er) avseende unionens järnvägssystem.

(2) Enligt led b och led f i artikel 3.5 i beslut (EU) 2017/1474 ska TSD:er ses över så att hänsyn tas till utvecklingen av unionens järnvägssystem och tillhörande forsknings- och innovationsaktiviteter och så att hänvisningar till standarder uppdateras.

(3) Enligt led c i artikel 3.5 i beslut (EU) 2017/1474 ska TSD:er ses över så att de återstående öppna punkterna åtgärdas. I synnerhet ska tillämpningsområdet för de öppna punkter som gäller drift definieras och en åtskillnad göras mellan nationella tillämpliga regler och regler som kräver harmonisering genom unionsrätten, för att möjliggöra migrering till ett driftskompatibelt system som definierar den optimala nivån för teknisk harmonisering.

(4) Den 22 september 2017 begärde kommissionen, i enlighet med artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796, att Europeiska unionens järnvägsbyrå (nedan kallad byrån) ska förbereda rekommendationer för genomförande av ett urval av de särskilda mål som fastställs i beslut (EU) 2017/1474.

(5) Den 25 oktober 2018 utfärdade byrån rekommendationen ERA-REC-125 i fråga om den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD:n) avseende delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem, som omfattar punkterna 1 till 6 i artikel 11 i kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/1474.

(6) Ändringar har gjorts i kommissionens beslut 2012/757/EU vid flera tillfällen. För att säkerställa läsbarheten och rättssäkerheten är det tillrådligt att beslutet upphävs och ersätts av denna förordning.

(7) Beslut 2012/757/EU bör därför upphöra att gälla.

(8) I denna förordning bör genomförandedatum tillhandahållas för de olika kraven i TSD:n avseende delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem. För genomförandedatumen bör hänsyn tas till att vissa medlemsstater har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797 medan andra medlemsstater inte har det.

(9) De process- och ansvarsändringar som infördes genom artikel 23 i direktiv (EU) 2016/797 och avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning bör hanteras av järnvägsföretagen och när så är lämpligt infrastrukturförvaltarna genom deras respektive säkerhetsstyrningssystem. Vidare bör järnvägsföretagen ansöka om en uppdatering av sina säkerhetsintyg i enlighet med artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798, om verksamhetens typ eller omfattning ändras väsentligt på grund av artikel 23, eller ett certifieringsorgan för säkerhetsintyg kräver detta i enlighet med artikel 10.15 i direktiv (EU) 2016/798.

(10) Om medlemsstaterna utlöser förfarandet vid brister i enlighet med artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797, ska kommissionen och byrån, när så är lämpligt, så snabbt som möjligt åtgärda situationen och avge ett yttrande som utgör ett godtagbart sätt att uppfylla kraven eller rätta denna förordning.

(11) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 51.1 i direktiv (EU) 2016/797.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

I denna förordning fastställs den tekniska specifikationen för driftskompatibilitet (TSD:n) avseende delsystemet Drift och trafikledning i unionens järnvägssystem, i enlighet med bilagan.

Den TSD som anges i bilagan ska tillämpas på delsystemet Drift och trafikledning, som fastställs i punkt 2.5 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

Artikel2¶

Medlemsstaterna ska anmäla följande typer av avtal till kommissionen senast den 1 januari 2020, förutsatt att de inte redan har anmälts enligt kommissionens beslut 2006/920/EG, 2008/231/EG, 2011/314/EU eller 2012/757/EU:

a) Sådana bilaterala eller multilaterala avtal mellan järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller säkerhetsmyndigheter som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

b) Sådana internationella avtal mellan en eller flera medlemsstater och minst ett tredjeland, eller mellan järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i en eller flera medlemsstater och minst ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare i ett tredjeland, som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Artikel3¶

De villkor som ska uppfyllas vid kontroll av driftskompatibiliteten enligt artikel 13 i direktiv (EU) 2016/797 ska vara i enlighet med de nationella regler som gäller i medlemsstaten där driften äger rum, i följande situationer:

a) I de specifika situationer som avses i punkt 7.2 i bilagan till denna förordning.

b) Med avseende på de ämnen som förtecknas som öppna punkter och de områden för nationella regler som avses i tillägg I till den nämnda bilagan.

Artikel4¶

Senast den 1 juli 2019 ska byrån offentliggöra en guide avseende tillämpningen av delsystemet Drift och trafikledning (nedan kallad tillämpningsguiden). Byrån ska hålla tillämpningsguiden uppdaterad.

Artikel5¶

Beslut 2012/757/EU ska upphöra att gälla med verkan den 16 juni 2021.

Tilläggen A och C till bilagan till beslut 2012/757/EU får dock fortsätta att gälla till, som längst, den 16 juni 2024.

Artikel5a¶

Införd genom förordning (EU) 2023/1693.

Senast den 28 mars 2024 ska varje medlemsstat anmäla till kommissionen och byrån alla nationella regler som blir överflödiga när kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1693 träder i kraft, tillsammans med en tidplan för hur reglerna ska dras tillbaka, om detta inte redan skett.

Artikel5b¶

Införd genom förordning (EU) 2023/1693.

Senast den 28 juni 2024 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ändra sina säkerhetsstyrningssystem så som definieras i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798, i enlighet med de krav som fastställs i bilagan till den här förordningen. Om sådana ändringar begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att tillämpa den här förordningen, i dess ändrade lydelse, ska de inte anses vara omfattande ändringar i säkerhetsregelverket, i den mening som avses i artikel 10.15 i direktiv (EU) 2016/798.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EU) 2020/778.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2021.

Avsnitten 4.2.2.1.3.2 och 4.4 i bilagan ska dock tillämpas från och med den 16 juni 2019.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2019 i de medlemsstater som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 16 juni 2020 i de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2 i direktiv (EU) 2016/797, och som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2a i direktiv (EU) 2016/797.

Avsnitt 4.2.2.5 och tillägg D1 till bilagan till denna förordning ska tillämpas från och med den 31 oktober 2020 i de medlemsstater som har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 57.2a i direktiv (EU) 2016/797.

Tilläggen A och C till bilagan till denna förordning ska tillämpas, som senast, från och med den 16 juni 2024.

BILAGA

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1) Inledning

1.1) Tekniskt tillämpningsområde

1.2) Geografiskt tillämpningsområde

1.3) Innehåll

2) Beskrivning av tillämpningsområdet

3) Väsentliga krav

3.1) Överensstämmelse med väsentliga krav

3.2) Väsentliga krav – översikt

4) Delsystemets egenskaper

4.1) Inledning

4.2) Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1) Specifikationer som rör personal

4.2.1.1) Allmänna krav

4.2.1.2) Informationsutbyte mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, inklusive information för personal som utför säkerhetskritiska uppgifter

4.2.1.2.1) Regelbok

4.2.1.2.2) Linjebok

4.2.1.2.2.1) Utarbetande av linjeboken

4.2.1.2.2.2) Ändring av information i linjeboken

4.2.1.2.2.3) Information till föraren i realtid

4.2.1.2.3) Tågföringsinformation för förare

4.2.1.2.4) Information till föraren i realtid under tågdrift

4.2.1.3) Används inte

4.2.1.4) Används inte

4.2.1.5) Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

4.2.2) Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1) Tågs synlighet

4.2.2.1.1) Allmänt krav

4.2.2.1.2) Främre ände

4.2.2.1.3) Bakre ände

4.2.2.1.3.1) Persontåg

4.2.2.1.3.2) Godståg

4.2.2.2) Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1) Allmänt krav

4.2.2.2.2) Kontroll

4.2.2.3) Fordonsidentitet

4.2.2.4) Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1) Säkerhet för last

4.2.2.4.2) Säkerhet för passagerare

4.2.2.5) Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.1) Ruttkompatibilitet

4.2.2.5.2) Tågsammansättning

4.2.2.6) Bromsning av tåg

4.2.2.6.1) Minimikrav på bromssystemet

4.2.2.6.2) Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

4.2.2.7) Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1) Allmänt krav

4.2.2.7.2) Data före avgång

4.2.2.8) Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

4.2.2.9) Förarens vaksamhet

4.2.3) Specifikationer som rör tågdrift, inklusive drift baserad på ERTMS

4.2.3.1) Tågplanering och körplan

4.2.3.2) Tågidentitet

4.2.3.2.1) Det operativa tågnumrets format

4.2.3.3) Tågets avgång

4.2.3.3.1) Kontroll och provning före avgång

4.2.3.3.2) Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

4.2.3.4) Trafikledning

4.2.3.4.1) Allmänna krav

4.2.3.4.2) Rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.1) Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

4.2.3.4.3) Farligt gods

4.2.3.4.4) Driftskvalitet

4.2.3.5) Registrering av data

4.2.3.5.1) Registrering av övervakningsdata utanför tåget

4.2.3.5.2) Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

4.2.3.6) Driftstörning

4.2.3.6.1) Meddelande till andra användare

4.2.3.6.2) Meddelande till förare

4.2.3.6.3) Beredskapsplaner

4.2.3.7) Hantering av nödsituationer

4.2.3.8) Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

4.3) Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1) Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2) Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3) Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1) Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2) Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4) Gränssnitt mot TSD Energi

4.3.5) Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

4.3.6) Gränssnitt mot TSD Buller

4.3.7) Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014, TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

4.4) Driftsregler

4.4.1) Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

4.4.2) Nationella regler

4.4.3) Godtagbara sätt att uppfylla kraven

4.4.4) Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

4.5) Underhållsregler

4.6) Yrkeskvalifikationer

4.6.1) Yrkeskompetens

4.6.2) Språklig kompetens

4.6.2.1) Principer

4.6.2.2) Kunskapsnivå

4.6.3) Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1) Grundläggande uppgifter

4.6.3.2) Analys och uppdatering av utbildningsbehov

4.6.4) Assisterande personal

4.7) Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1) Inledning

4.7.2) Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1) Före anställning

4.7.2.1.1) Omfattning av den medicinska undersökningen

4.7.2.1.2) Psykologisk bedömning

4.7.2.2) Efter anställning

4.7.2.2.1) Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

4.7.2.2.2) Omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

4.7.2.2.3) Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

4.7.3) Medicinska krav

4.7.3.1) Allmänna krav

4.7.3.2) Synkrav

4.7.3.3) Hörselkrav

4.8) Ytterligare information om infrastruktur och fordon

4.8.1) Infrastruktur

4.8.2) Rullande materiel

5) Driftskompatibilitetskomponenter

5.1) Definition

5.2) Förteckning över komponenter

6) Bedömning av komponenternas överensstämmelse och/eller lämplighet för användning samt kontroll av delsystemet

6.1) Driftskompatibilitetskomponenter

6.2) Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1) Principer

7) Genomförande

7.1) Allmänna bestämmelser för genomförandet

7.1.1) Särskilda övergångsregler för tillägg A och C

7.2) Specialfall

7.2.1) Inledning

7.2.2) Förteckning över specialfall

7.2.2.1) Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

7.2.2.2) Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

7.2.2.3) Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

7.2.2.4) Permanent specialfall (P) för Finland

Tillägg A Driftsprinciper och driftsregler för ERTMS – version 61.

Tillägg B Grundläggande driftsprinciper och gemensamma driftsregler

Tillägg C Metod för säkerhetsrelaterad kommunikation

C1. Muntlig kommunikation

C2 Europeiska instruktioner

Tillägg D Ruttkompatibilitet och linjebok

Tillägg D1 Parametrar gällande fordonets och tågets kompatibilitet med den rutt som avses att trafikeras

Tillägg D2 Uppgifter som infrastrukturförvaltaren måste lämna till järnvägsföretagets linjebok

Tillägg D3 Teknisk information om markbaserad ERTMS som är relevant för driften och som infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla järnvägsföretaget

Tillägg E Språk- och kommunikationsnivå

Tillägg F Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg”

Tillägg G Krav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att klargöra (iordningställa) ett tåg

Tillägg H Det europeiska fordonsnumret och tillhörande bokstavsmärkning på fordonskorgen

Tillägg I Förteckning över områden för vilka nationella regler får fortsätta gälla enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2016/798

Tillägg J Ordlista

1. INLEDNING

1.1 Tekniskt tillämpningsområde

Denna tekniska specifikation för driftskompatibilitet (TSD) behandlar delsystemet Drift och trafikledning, som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv (EU) 2016/797 och definieras i punkt 2.5 i samma bilaga.

1.2 Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna förordning är unionens järnvägsnät enligt specifikationen i avsnitt 1 i bilaga I till direktiv (EU) 2016/797, med undantag för de fall som avses i artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2016/797.

1.3 Innehåll

I enlighet med artikel 4.3 i direktiv (EU) 2016/797 fastställs i denna TSD de väsentliga kraven för delsystemet Drift och trafikledning och de grundläggande driftsprinciperna och gemensamma driftsreglerna för unionens järnvägssystem. Dessutom fastställs kraven för gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

2. BESKRIVNING AV TILLÄMPNINGSOMRÅDET

Denna TSD gäller unionens järnvägssystem, vilket omfattar både fordon och fasta installationer som överensstämmer med TSD:n och fordon och fasta installationer som inte överensstämmer med TSD:n.

TSD:n omfattar processer och förfaranden, samt fysiska delar hos fordon och fasta installationer som är av vikt för deras operativa funktion inom ramen för TSD:n, och även krav som gäller personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att alla krav i denna TSD blir en relevant del av järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem i enlighet med kraven i direktiv (EU) 2016/798.

3. VÄSENTLIGA KRAV

3.1 Överensstämmelse med väsentliga krav

I enlighet med artikel 3 i direktiv (EU) 2016/797 ska unionens järnvägssystem, dess delsystem och dessas driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som översiktligt anges i bilaga III till detta direktiv.

3.2 Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

säkerhet,

tillförlitlighet och tillgänglighet,

hälsa,

miljöskydd,

teknisk kompatibilitet,

tillgänglighet.

De väsentliga kraven kan enligt direktiv (EU) 2016/797 vara generellt tillämpliga för hela unionens järnvägssystem eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

I följande tabell sammanfattas sambandet mellan de väsentliga kraven i bilaga III till direktiv (EU) 2016/797 och denna förordning.

4. DELSYSTEMETS EGENSKAPER

4.1 Inledning

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga parametrar och egenskaper hos infrastrukturen som ska användas av järnvägsföretaget för att kontrollera driftskompatibiliteten hos järnvägsföretagets tåg som trafikerar infrastrukturförvaltarens järnvägsnät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges i detta avsnitt.

De grundläggande driftsprinciperna och gemensamma driftsreglerna som är tillämpliga på unionens järnvägsnät definieras i tillägg B.

4.2 Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

I de funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning definieras specifikationer som säkerställer säker och effektiv drift och tillförlitlighet och tillgänglighet i unionens järnvägssystem, med fokus särskilt på specifikationer som rör

personal som utför säkerhetskritiska uppgifter,

tåg,

tågdrift,

harmoniserad drift baserad på ERTMS.

4.2.1 Specifikationer som rör personal

4.2.1.1 Allmänna krav

Varje järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska i sina säkerhetsstyrningssystem, som inrättats i enlighet med bilagorna I och II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762, identifiera sina säkerhetskritiska uppgifter och säkerhetsrelaterade funktioner samt den personal som ansvarar för att utföra respektive upprätthålla dessa. Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska i sina förfaranden och krav för säkerhetsstyrningssystem definiera och beskriva kompetensen hos sin personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, med undantag av de krav som fastställs i följande bestämmelser:

i) Krav på utbildning, lämplighet och behörighetsprövning för lokförare (behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG.

ii) Krav som är relevanta för yrkeskvalifikationer och som är tillämpliga på annan personal som medföljer tåg än lokföraren (tillägg F till denna bilaga ska tillämpas).

iii) Krav som är relevanta för yrkeskvalifikationer och som är tillämpliga på annan personal som klargör (iordningställer) tåg än lokföraren (tillägg G till denna bilaga ska tillämpas).

Alla kvalifikationer som erhållits på grundval av de förfaranden och regler som definieras i järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem ska registreras i det berörda säkerhetsstyrningssystemet.

De handlingar som styrker utbildning, erfarenhet och yrkeskompetens ska på begäran överlämnas till berörd personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.

En sådan kvalifikation ska göra det möjligt för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter att utföra liknande uppgifter för ett annat järnvägsföretag eller en annan infrastrukturförvaltare, förutsatt att ytterligare utbildningsbehov avseende geografiska och tekniska specifikationer och järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem identifieras i enlighet med punkt 4.6.3.2 och att utbildningen slutförs på ett tillfredsställande sätt.

4.2.1.2 Informationsutbyte mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, inklusive information för personal som utför säkerhetskritiska uppgifter

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska planera, förbereda och utföra tågtrafik och instruera personalen i enlighet med informationen i regelboken och linjeboken.

Deras personal som utför säkerhetskritiska uppgifter ska utbildas och lokförarna behörighetsprövas, på grundval av den information som ges i regelboken och linjeboken, i enlighet med deras säkerhetsstyrningssystem.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska samarbeta för att utbyta information och följa en process för att upprätta och regelbundet uppdatera regelboken och linjeboken, beroende på vad som är lämpligt. Sådan information ska vara tillämplig vid normal drift, vid driftstörningar och i nödsituationer.

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med de järnvägsföretag som är verksamma på dess nät, fastställa lämpliga förfaranden för kommunikation i realtid och i nödsituationer som säkerställer att information som är relevant för verksamheten lämnas till järnvägsföretaget och/eller föraren så snart den finns tillgänglig.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska säkerställa att all infrastrukturinformation och alla regler som är relevanta för planering, förberedelse och utförande av tågtrafik utväxlas och spridas till personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med varje individs arbetsuppgifter, på infrastrukturförvaltarens respektive järnvägsföretagets samtliga arbetsspråk.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag får gruppera information från regelboken och linjeboken som stöd till individer i personalen och/eller enskilda delar av verksamheten.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska förse varje individ i sin respektive personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive lokförare, med versioner av regelboken och linjeboken som omfattar information som är anpassad till vad som är nödvändigt för deras uppgifter. Detta ska omfatta gränssnittsinformation om personalen utför säkerhetskritiska uppgifter med ett direkt gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, särskilt för att säkerställa säkerhetsrelaterad kommunikation mellan personal som ger tillstånd för tåg-/växlingsrörelser och ombordpersonalen.

Framtida utveckling:

1) 12 månader efter det att byrån har levererat uppdateringarna av RINF-applikationen i enlighet med artikel 6.1 i genomförandeförordning (EU) 2019/777, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2023/1694 och infrastrukturförvaltarna har gjort uppgifterna tillgängliga via infrastrukturregistret (RINF) ska järnvägsföretagen basera sina linjeböcker på den information som finns i RINF.

2) 12 månader efter punkt 1 ska infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag digitalisera regelboken och linjeboken.

3) Senast den 15 december 2025 ska byrån lämna en rekommendation om hur utbyte av realtidsinformation mellan infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags respektive personal kan digitaliseras på ett harmoniserat sätt, på grundval av tillägg C.

4.2.1.2.1 Regelbok

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska ansvara för sammanställningen av deras respektive regelbok som en integrerad del av sitt säkerhetsstyrningssystem för att instruera personal som utför säkerhetskritiska uppgifter om driftsregler som är tillämpliga på deras respektive roll.

Regelboken är en beskrivning av driftsregler och driftsförfaranden för ett järnvägsnät eller en del av nätet, och för fordon som används på järnvägsnätet eller dess del(ar) vid normal drift, vid driftstörningar och i nödsituationer. Den ska vara enhetlig för alla linjer som ett järnvägsföretag trafikerar och den ska vara enhetlig för alla linjer som förvaltas av en infrastrukturförvaltare.

Regelboken ska omfatta följande:

a) För ett järnvägsföretag:

i) EU:s gemensamma regler och förfaranden för säkerhet och drift i enlighet med tilläggen A, B, C och D.

ii) Kompletterande nationella regler som omfattar områden som definieras i tillägg I, inklusive infrastrukturförvaltarens instruktioner till järnvägsföretagen för deras verksamhet på förvaltarens infrastruktur och reglerna för hantering av gränssnitt mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretagen; samtliga dessa regler måste kommuniceras till järnvägsföretagen i enlighet med infrastrukturförvaltarens gränssnittsförfaranden i säkerhetsstyrningssystemet.

iii) Järnvägsföretagets instruktioner till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive lokförare, som fastställs i dess säkerhetsstyrningssystem.

iv) Information som är relevant för de fordon och tåg som järnvägsföretaget använder i sin trafik.

v) Samtliga linjer som järnvägsföretaget trafikerar.

b) För en infrastrukturförvaltare:

i) EU:s gemensamma regler och förfaranden för säkerhet och drift i enlighet med tilläggen A, B, C och D.

ii) Kompletterande nationella regler som omfattar de områden som definieras i tillägg I, inklusive reglerna för att hantera gränssnitt mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

iii) Infrastrukturförvaltarens instruktioner till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter som fastställs i dess säkerhetsstyrningssystem.

iv) Information som är relevant för de fordon som används av infrastrukturförvaltaren, i tillämpliga fall och när infrastrukturförvaltaren inte agerar som järnvägsföretag.

v) Samtliga linjer som infrastrukturförvaltaren förvaltar.

Regelboken ska innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande områden:

Personalens säkerhet och trygghet.

Signalering och trafikstyrning (system av klass A och klass B).

Tågdrift, även vid driftstörning, relaterad till linjeegenskaper och fordonsegenskaper.

Tillbud och olyckor, inklusive rapporteringssystem, plan för hantering av tillbud eller olyckor och de detaljerade åtgärder som ska vidtas i händelse av en olycka eller ett tillbud.

Driftstörningar och nödsituationer.

För järnvägsföretag: dragfordon och annan rullande materiel, inklusive all information som är relevant för drift av rullande materiel i vid normal drift och vid driftstörning (t.ex. när tåg behöver assistans). Denna dokumentation ska i dessa fall också ha fokus på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal.

Den ska ha två tillägg:

Tillägg 1 Manual för kommunikationsförfaranden i enlighet med tillägg C1.

Tillägg 2 Samling med europeiska och nationella instruktioner i enlighet med tillägg C2.

I förväg fastställda meddelanden och formulär ska finnas på, åtminstone, infrastrukturförvaltarens eller infrastrukturförvaltarnas arbetsspråk.

Om det språk som järnvägsföretaget har valt för regelboken inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahölls, är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning och/eller att tillhandahålla förklarande anmärkningar på ett annat språk.

4.2.1.2.2 Linjebok

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa den infrastrukturinformation som omfattar dess järnvägsnät, att användas för eget bruk och av de järnvägsföretag som trafikerar detta nät. Infrastrukturförvaltaren ska förse varje järnvägsföretag med information för järnvägsföretaget linjebok enligt definitionen i tillägg D2, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen om infrastrukturen är fullständig och korrekt. Informationen ska hanteras i enlighet med punkt 4.4.3 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762.

Järnvägsföretaget ansvarar för att linjeboken sammanställs på ett fullständigt och korrekt sätt, genom att använda den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna, i enlighet med punkt 4.4.3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762. Järnvägsföretaget ska säkerställa att linjeboken på ett korrekt sätt beskriver de driftsförhållanden som gäller till följd av linjens och fordonens egenskaper.

Infrastrukturförvaltaren ska informera järnvägsföretaget om alla ändringar av infrastrukturinformationen närhelst sådan information blir tillgänglig och påverkar tågdriften, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med de järnvägsföretag som är verksamma på dess nät, fastställa lämpliga förfaranden när ändringar av linjeboken inte överförs från infrastrukturförvaltaren till ett järnvägsföretag inom den överenskomna lämpliga tidsfrist som definieras i infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem och återspeglas i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem, och i så fall ska infrastrukturförvaltaren även informera föraren direkt.

Järnvägsföretagets linjebok:

Med hjälp av den mottagna informationen ansvarar järnvägsföretaget för en fullständig och korrekt sammanställning av linjeboken, omfattande den infrastruktur som berörs av järnvägsföretagets tågdrift.

Järnvägsföretaget ska säkerställa att den linjeinformation som sammanställs i linjeboken består av en beskrivning av linjerna och tillhörande utrustning utmed banan för de linjer som föraren kommer att trafikera och som är relevanta för uppgiften att framföra tåget.

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ska, när det underrättas av infrastrukturförvaltaren om ändringar i infrastrukturinformationen, uppdatera linjeboken och kommunicera ändringen i enlighet med de förfaranden som anges i dess säkerhetsstyrningssystem, inklusive att instruera sina förare som påverkas av ändringen.

Infrastrukturförvaltarens linjebok:

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med sitt säkerhetsstyrningssystem, i sin linjebok sammanställa den infrastrukturinformation som ska spridas till den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska uppdatera sin linjebok närhelst sådan information blir tillgänglig och påverkar uppgifterna för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter, inklusive permanenta eller tillfälliga begränsningar och ändringar.

4.2.1.2.2.1 Utarbetande av linjeboken

Linjeboken ska ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för att linjeboken sammanställs på ett fullständigt och korrekt sätt, genom att använda den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna. Järnvägsföretaget ska säkerställa att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt, vilket även ska vara fallet när ändringar av information i linjeboken ska sammanställas. Järnvägsföretaget ska säkerställa att linjeboken på ett korrekt sätt beskriver de driftsförhållanden som gäller för linje- och fordonsegenskaper.

Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med åtminstone den information för linjeboken som anges i tillägg D2 via infrastrukturregistret (RINF). Denna information ska omfatta relevant information som ska beaktas för att anpassa tågdrift till linje- och fordonsegenskaper. Fram till dess att infrastrukturregistret tillhandahåller de relevanta parametrarna i enlighet med artikel 6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/777, ska infrastrukturförvaltaren tillhandahålla denna information på andra sätt, kostnadsfritt och så snart som rimligen är möjligt och under alla omständigheter inom 15 dagar när det handlar om det första överlämnandet, såvida inte järnvägsföretaget går med på en längre tidsfrist.

Infrastrukturförvaltaren ska, när sådan information blir tillgänglig, informera järnvägsföretaget om ändringar av informationen i linjeboken via infrastrukturregistret eller, fram till dess att infrastrukturregistret erbjuder denna funktion, på andra sätt.

Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att informationen som tillhandahålls till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen är fullständig och korrekt. Vid nödsituationer eller behov av information i realtid ska lämpliga alternativa kommunikationssätt från infrastrukturförvaltarens sida säkerställa att järnvägsföretaget får omedelbar tillgång till information enligt tillägg D2.

4.2.1.2.2.2 Ändring av information i linjeboken

Infrastrukturförvaltaren ska meddela järnvägsföretaget om eventuella permanenta eller tillfälliga ändringar av den information som tillhandahålls i enlighet med punkt 4.2.1.2.2.1.

Dessa ändringar ska sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller på ett särskilt datamedium, vars format ska vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

4.2.1.2.2.3 Information till föraren i realtid

Infrastrukturförvaltaren ska informera förarna om eventuella ändringar gällande linjen eller relevant utrustning utmed banan som inte har angivits som ändringar av informationen i linjeboken enligt punkt 4.2.1.2.2.2.

4.2.1.2.3 Tågföringsinformation för förare

När järnvägsföretaget förser förarna med deras arbetsplaner ska det tillhandahålla information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone ska innefatta

tågidentitet,

dagar då tåget går i trafik (vid behov),

uppehållsplatser och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,

andra tidmätningspunkter,

ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation måste uppdateras närhelst det är lämpligt före avgång och ska baseras på och komplettera informationen i regelboken och linjeboken. Informationen ska tillhandahållas lokförarna digitalt senast den 15 december 2026.

4.2.1.2.4 Information till föraren i realtid under tågdrift

Infrastrukturförvaltaren ska i realtid informera och instruera förare om sena driftsändringar som rör linjen eller relevant utrustning utmed banan, i enlighet med den kommunikationsmetod som fastställts mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget i enlighet med tillägg C.

Realtidsinformation ska begränsas till situationer och ändringar som omfattas av punkterna 4.2.1.2.2 och 4.2.1.2.3, men som inte hanterats i enlighet med förfarandena i infrastrukturförvaltarens och järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem och som direkt påverkar förarens rutt.

För nödsituationer ska lämpliga alternativa kommunikationsmedel vara inrättade mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget för att säkerställa att relevant information görs tillgänglig.

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag ska, i händelse av omledningsvägar, ha ett förfarande för att i realtid kunna bekräfta fordonens kompatibilitet med linjen och förarnas lämplighet med avseende på linjekännedom.

4.2.1.3 Används inte

4.2.1.4 Används inte

4.2.1.5 Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag och personal som ger körtillstånd för tågrörelser

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan personal hos järnvägsföretag (enligt definitionen i tillägg G) och personal som ger körtillstånd för tågrörelser ska vara det eller de arbetsspråk (enligt definitionen i tillägg J) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda sträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och personal som ger körtillstånd för tågrörelser finns i tillägg C.

I enlighet med direktiv 2012/34/EU är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra vilket eller vilka arbetsspråk som används av dess personal inom ramen för den dagliga operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används, är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2 Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1 Tågs synlighet

4.2.2.1.1 Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med utrustning som indikerar tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2 Främre ände

Järnvägsföretaget ska säkerställa att ett annalkande tåg syns tydligt och känns igen som ett sådant genom förekomsten av tända vita frontstrålkastare och placeringen av dessa.

Den framåtvända främre änden av det första fordonet i ett tåg ska vara försedd med tre strålkastare som formar en likbent triangel, enligt nedanstående bild. Dessa strålkastare ska alltid vara tända när tåget körs från den änden.

Frontstrålkastarna ska optimera möjligheten att upptäcka tåget (positionslyktor) och ge tillräckligt god sikt för föraren (strålkastare) på natten och vid förhållanden med svagt ljus, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensionerna och formen på ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker definieras i TSD Rullande materiel – Lok och passagerarfordon.

För att få tillträde till de linjer som identifieras i infrastrukturregistret (RINF) där permissiv körning (permissive driving) används ska fordonsstrålkastarnas ljusintensitet, senast de datum som nämns nedan för harmonisering av slutsignalen enligt punkt 4.2.2.1.3.2, vara i enlighet med den nivå som fastställs för helljus i punkt 5 i avsnitt 4.2.7.1.1 i bilagan till kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 (TSD Lok och passagerarfordon).

4.2.2.1.3 Bakre ände

Järnvägsföretaget ska se till att tåget är försett med utrustning som indikerar dess bakre ände. Slutsignalen får bara visas från den bakre änden på det sista fordonet i ett tåg. Den ska visas enligt nedanstående bild.

4.2.2.1.3.1 Persontåg

Ett persontågs slutsignal ska bestå av två röda ljus med fast sken placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

4.2.2.1.3.2 Godståg

Ett godstågs slutsignal ska bestå av två reflekterande plattor placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln. Varje tåg som är försett med två röda ljus med fast sken ska också anses uppfylla detta krav.

Reflekterande plattor ska uppfylla kraven i tillägg E till TSD Godsvagnar och ha följande form, med vita trianglar på sidorna och röda trianglar upptill och nedtill:

Plattorna ska vara placerade på samma höjd över buffert på transversalaxeln.

Specialfall:

I Belgien, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien och Förenade kungariket får anmälda nationella regler som kräver att godståg är försedda med två röda ljus med fast sken för att få köra på delar av järnvägsnätet fortsätta att gälla, när detta är motiverat av driftsrutiner och/eller nationella regler som anmälts före slutet av januari 2019.

Rapporter:

Senast den 31 december 2020 ska de berörda medlemsstaterna leverera rapporter till kommissionen om respektive stats användning av reflekterande plattor, med identifiering av eventuella allvarliga hinder för den planerade utfasningen av nationella regler.

Samarbete med grannländer

Under tiden ska de berörda medlemsstaterna, särskilt om järnvägsföretagen ber om det, göra en bedömning i syfte att godkänna användningen av två reflekterande plattor i en eller flera delar av deras järnvägsnät om resultatet av bedömningen är positivt och fastställa lämpliga förutsättningar, som ska grundas på en bedömning av riskerna och driftskraven. Denna bedömning bör slutföras inom 6 månader efter mottagandet av järnvägsföretagets begäran. Reflekterande plattor ska godkännas, om inte medlemsstaten vederbörligen kan motivera en vägran på grundval ett negativt utfall av bedömningen.

Medlemsstaterna ska särskilt sträva efter att godkänna användning av reflekterande plattor på järnvägskorridorerna för gods i syfte att prioritera de nuvarande flaskhalsarna. Dessa delar och närmare uppgifter om eventuella villkor som hänför sig till dem ska registreras i infrastrukturregistret. Fram till dess att denna information är inlagd i infrastrukturregistret ska infrastrukturförvaltaren se till att informationen meddelas till järnvägsföretagen på andra lämpliga sätt. Infrastrukturförvaltaren ska identifiera de delar av linjerna där två röda ljus med fast sken krävs i infrastrukturregistret.

Utfasning

Följande tidsfrister ska gälla för godkännande av godståg som är utrustade med två reflekterande plattor:

1) Från och med den 1 januari 2022 längs de järnvägskorridorer för godstransport som specificeras i enlighet med förordning (EU) nr 913/2010, med följande undantag på linjer där röda ljus med fast sken är ett driftskrav för att säkerställa säkerhet:

a) 1 januari 2026 för Belgien och Frankrike.

b) 1 januari 2025 för Portugal och Spanien.

2) Från och med den 1 januari 2026 inom hela Europeiska unionens järnvägsnät.

Medlemsstater som berörs av undantagen i punkt 1 a och b ska senast den 1 mars 2022 förse kommissionen med en detaljerad handlingsplan och exakta mål som säkerställer avskaffandet av kravet på röda ljus som slutsignal. Därefter ska dessa medlemsstater var sjätte månad lämna en rapport till kommissionen om de framsteg som har gjorts avseende användningen av reflekterande plattor i deras nät i syfte att uppnå harmonisering på unionsnivå av slutsignalerna senast den 1 januari 2026. Berörda parter ska tillhandahålla alla uppgifter som medlemsstaterna behöver för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet.

Kommissionen ska rapportera till den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 om genomförandet av avsnitt 4.2.2.1.

4.2.2.2 Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1 Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska säkerställa att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning som kan användas för att indikera att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2 Kontroll

Det ska vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3 Fordonsidentitet

Varje fordon ska ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer ska visas tydligt åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det ska även vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav specificeras i tillägg H.

4.2.2.4 Säkerhet för passagerare och last

4.2.2.4.1 Säkerhet för last

Järnvägsföretaget ska se till att godsvagnar lastas på ett säkert sätt och att de förblir säkert lastade under hela resan.

4.2.2.4.2 Säkerhet för passagerare

Järnvägsföretaget ska säkerställa att transporten av passagerare sker på ett säkert sätt vid avgång och under resan.

4.2.2.5 Ruttkompatibilitet och tågsammansättning

4.2.2.5.1 Ruttkompatibilitet

A) Järnvägsföretaget har ansvaret för att säkerställa att alla fordon i tåget är kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna. Järnvägsföretaget ska ha en process i sitt säkerhetsstyrningssystem som ser till att alla fordon som används är godkända, registrerade och kompatibla med den avsedda rutten eller de avsedda rutterna, och i detta ska innefattas de krav som ska följas av järnvägsföretagets personal. Processen gällande ruttkompatibilitet ska inte dubblera de processer som utförs som en del av fordonsgodkännandet enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/545 för att säkerställa teknisk kompatibilitet mellan fordonet och järnvägsnätet eller järnvägsnäten. Parametrar i tillägg D1 som redan verifierats och kontrollerats under fordonsgodkännandet eller andra liknande förfaranden ska inte bedömas inom ramen för kontroll av ruttkompatibiliteten. För fordon som godkänts enligt direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata avseende de parametrar som anges i tillägg D1, som redan kontrollerats under godkännandeprocessen, som en del av tillhandahållas av den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797 eller av fordonsinnehavaren till järnvägsföretaget på begäran, när sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon. För fordon som godkänts före direktiv (EU) 2016/797 ska relevanta fordonsdata som rör de parametrar som förtecknas i tillägg D1 tillhandahållas järnvägsföretaget av innehavaren av dokumentationen rörande godkännande av fordonet eller av fordonsinnehavaren på begäran, om sådan information inte finns tillgänglig i ERATV eller andra register för järnvägsfordon. Processerna gällande ruttkompatibilitet i järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem ska innefatta följande kontroller, som kan utföras parallellt vid lämplig tidpunkt eller i valfri passande ordning:

det underlag som avses i artikel 21.3 i direktiv (EU) 2016/797, och

det fordonsgodkännande som avses i artikel 21.10 i direktiv (EU) 2016/797,

Varje fordon ska vara godkänt och registrerat.

Varje fordon i tåget ska vara kompatibelt med rutten.

Tågets sammansättning ska vara kompatibel med rutten och tågläget.

Iordningställandet av tåget ska säkerställa att tåget är korrekt sammansatt och fullständigt.

B) Infrastrukturförvaltaren ska tillhandahålla den information gällande ruttkompatibilitet som definieras i tillägg D1 via infrastrukturregistret (RINF). I tillägg D1 fastställs alla parametrar som ska användas i järnvägsföretagets process före första användning av ett fordon eller en tågkonfiguration för att säkerställa att alla fordon i ett tåg är kompatibla med den rutt eller de rutter där tåget är planerat att köra, inklusive när så är lämpligt, omledningsvägar eller färdvägar till verkstäder. Ändringar gällande rutten och ändringar av infrastrukturens egenskaper måste tas i beaktande. När en parameter i tillägg D1 är harmoniserad på järnvägsnätsnivå för ett område för användning, kan överensstämmelse med denna parameter förutsättas för varje fordon som är godkänt för detta område för användning. Nationella regler eller ytterligare nationella krav för tillträde till järnvägsnät i fråga om ruttkompatibilitet anses i princip oförenliga med tillägg D1. Infrastrukturförvaltaren får inte kräva ytterligare tekniska kontroller för att uppnå ruttkompatibilitet utöver den förteckning som fastställs i tillägg D1. Senast den 15 december 2026, och till dess att infrastrukturregistret (RINF) omfattar följande nya parametrar, nämligen: ska infrastrukturförvaltaren kostnadsfritt tillhandahålla denna information på andra sätt, så snart som möjligt och i elektroniskt format, till järnvägsföretag, behöriga sökande för begäran av tågläge och, när så är tillämpligt, den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797. Infrastrukturförvaltaren ska via infrastrukturregistret (RINF) informera järnvägsföretaget om ändringar av linjeegenskaper, närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken.

a) Särskild kontroll för kombitransporter

i) 1.1.1.1.3.4: Nummer för standardprofil för kombitransport med växelflak

ii) 1.1.1.1.3.9: Nummer för standardprofil för kombitransport med rullflak

iii) 1.1.1.1.3.8: Nummer för standardprofil för kombitransport med container

iv) 1.1.1.1.3.5: Nummer för standardprofil för kombitransport med påhängsvagnar

v): (Linjens CT-kod)

b) Tågdetekteringssystem, påverkande enhet (influencing unit)

i) 1.1.1.3.4: Tågdetekteringssystem definierade på grundval av frekvensband

ii) 1.1.1.3.4.2: Frekvensband för detektering

iii) 1.1.1.3.4.2.1: Högsta störström

iv) 1.1.1.3.4.2.2: Minsta ingående impedans

v) 1.1.1.3.4.2.3.: Största magnetfält

c) 1.1.1.3.2.11 Fordonsbaserad säker information om sammansättningens längd (safe consist length information) som är nödvändig för tillträde till linjen, samt SIL (Safety Integrity Level)

C) Ytterligare element rörande ruttkompatibilitet ska kontrolleras när detta är relevant, enligt följande:

Transport av farligt gods i enlighet med punkt 4.2.3.4.3.

tystare linje enligt vad som avses i TSD Buller,

Specialtransport enligt tillägg I.

Villkor för tillträde till underjordiska stationer för traktionssystem med diesel- eller annan förbränningsmotordrift enligt punkt 4.2.8.3 i TSD Lok och passagerarfordon.

D) Specifika punkter avseende ruttkompatibilitet för kombitransporttåg: Driftsförfaranden som är tillämpliga på kombitransporter ska överensstämma med de specifikationer som fastställs i punkt 3 i ERA:s tekniska dokument om kodifiering av kombitransporter (ERA/TD/2023–01/CCT v1.1 21/03/2023.

Ett kombitransporttåg som inte överskrider lastprofilen på något av linjens spår, och vars CT-kod inte överskrider linjens kodifiering som omfattar samtliga dess spår, ska anses vara en normal transport.

Ett kombitransporttåg som överskrider lastprofilen, och för vilket CT-koden inte överskrider linjens kodifiering, ska anses vara en transport med specifika krav som avses i tillägg I. Sådana krav ska vara allmänt tillämpliga på alla tåg i denna kategori och inget ytterligare tillståndsförfarande mellan järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska behövas för att uppfylla kraven.

Om CT-koden överskrider linjens kodifiering, eller om linjen inte är kodifierad, ska infrastrukturförvaltaren utfärda ett särskilt tillstånd (specialtransport), baserat på en utvärdering av genomförbarheten ur drifts- och teknikperspektiv.

4.2.2.5.2 Tågsammansättning

Kraven gällande tågsammansättningen ska beaktade följande element, i enlighet med det tilldelade tågläget:

a) Alla fordon som ingår i tåget inklusive deras laster

ska vara kompatibla med alla krav som gäller för de rutter som tåget ska färdas på,

ska kunna framföras i den högsta hastighet med vilken tåget ska framföras enligt körplan.

b) Alla fordon i tåget ska hålla sig inom sina specifika underhållsintervall under hela resan (med avseende på både tid och avstånd).

c) Tåget, bestående av fordon och deras laster, ska överensstämma med de tekniska och driftsmässiga begränsningar som gäller för den berörda sträckan och får inte överskrida den maximala längd som tillåts vid mellanliggande och mottagande stationer.

d) Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att alla fordon som ingår i tågsammansättningen, inklusive deras laster, är tekniskt lämpade för den planerade resan och förblir så under hela färden.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att alla fordon som ingår i tågsammansättningen, inklusive deras laster, är tekniskt lämpade för den planerade resan och förblir så under hela färden.

Järnvägsföretaget kan behöva överväga ytterligare begränsningar till följd av typen av bromssystem eller drivsystem på ett visst tåg (se punkt 4.2.2.6).

4.2.2.6 Bromsning av tåg

Järnvägsföretaget ska upprätta och införa bromskrav i enlighet med punkterna 4.2.2.6.1 och 4.2.2.6.2 och förvalta dessa i sitt säkerhetsstyrningssystem.

4.2.2.6.1 Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg ska vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet, enligt definitionen i TSD Lok och passagerarfordon och TSD Godsvagnar.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg ska alltid ha den automatiska bromsen verksam.

Om ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, ska båda delarna automatiskt bromsas till stillastående till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2 Bromsprestanda och högsta tillåtna hastighet

1) Infrastrukturförvaltaren ska förse järnvägsföretaget med alla relevanta linjeegenskaper för varje sträcka via infrastrukturregistret (RINF), enligt följande: Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att den information som lämnas till järnvägsföretagen är fullständig och korrekt och ska via RINF informera järnvägsföretagen om ändringar av linjeegenskaper närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken.

i) Signalavstånd (varning, stopp), inklusive relevanta säkerhetsmarginaler, som tillhandahålls genom respektive platser för ”stoppsignal” och ”varningssignal” som krävs i tillägg D2 via parametern 1.1.1.3.14.3.

ii) Lutningar.

iii) Största tillåtna hastigheter.

iv) Användningsvillkor för bromssystem som kan påverka infrastrukturen, såsom magnetbroms, regenerativ broms och virvelströmsbroms.

2) Infrastrukturförvaltaren kan tillhandahålla följande information: Om infrastrukturförvaltaren tillhandahåller ovannämnda information ska den göras tillgänglig för alla järnvägsföretag som har för avsikt att bedriva tågtrafik på dess nät, på ett icke-diskriminerande sätt. Bromstabeller som redan används och som godtagits för befintliga linjer som inte överensstämmer med TSD:n på det datum då denna förordning träder i kraft ska också göras tillgängliga.

i) När det gäller tåg med en maximal hastighet på över 200 km/tim: retardationskurva och motsvarande tillsättningstid på horisontellt spår.

ii) När det gäller tågsätt eller odelbara tågsammansättningar med en maximal hastighet på 200 km/tim eller lägre: retardation (se punkt i ovan) eller bromstal.

iii) När det gäller övriga tåg (varierande sammansättningar av tåg vars maximala hastighet är 200 km/tim eller lägre): bromstal.

3) Järnvägsföretaget ska på planeringsstadiet fastställa tågets bromsgrupp, bromsförmåga och motsvarande största tillåtna hastighet, med beaktande av följande: Järnvägsföretaget ska dessutom säkerställa att varje tåg som är i drift uppnår, åtminstone, den nödvändiga bromsprestandan. Järnvägsföretaget måste i synnerhet fastställa regler som ska användas om ett tåg inte uppnår den bromsprestanda som krävs under drift. När så är fallet ska järnvägsföretaget omedelbart informera infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren får vidta lämpliga åtgärder för att minska påverkan på den totala trafiken på sitt nät.

i) De berörda linjeegenskaperna som anges i punkt 1 och, i förekommande fall, den information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren i enlighet med punkt 2.

ii) De marginaler avseende rullande materiel som härletts från bromssystemets tillförlitlighet och tillgänglighet.

4.2.2.7 Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1 Allmänt krav

Järnvägsföretaget ska fastställa ett förfarande för att säkerställa att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget kan framföras på ett säkert sätt.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda eller varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska fastställa villkor och förfaranden för temporärt framförande av tåg i lägen med driftstörningar och hålla dessa villkor och förfaranden uppdaterade.

4.2.2.7.2 Data före avgång

Järnvägsföretaget ska säkerställa att följande data som krävs för säker och effektiv drift görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna före tågets avgång:

Tågidentiteten.

Information om vilket järnvägsföretag som ansvarar för tåget.

Tågets längd.

Huruvida ett tåg medför passagerare eller djur trots att körplanen inte anger detta.

Eventuella driftsrestriktioner, med angivelse av berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.).

Information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods.

Järnvägsföretaget ska underrätta infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna om ett tåg inte utnyttjar sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.2.8 Krav för signalers och tavlors synbarhet utmed banan

Oavsett vad som definieras i fråga om ERTMS-drift i tillägg A ska föraren kunna observera signaler och tavlor utmed banan. Signaler och tavlor längs spåret samt alla andra typer av skyltar utmed banan som är säkerhetsrelaterade ska kunna observeras av föraren när så är tillämpligt.

Av den anledningen ska signaler, tavlor, skyltar och informationstavlor utmed banan vara utformade och placerade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Faktorer som ska beaktas (se hänvisningar till TSD Trafikstyrning och signalering i punkt 4.3.2) är

i) att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

ii) att lämplig och tillräckligt stark belysning finns där så krävs för att lysa upp informationen,

iii) att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Förarhytter ska vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom eller henne (se hänvisningar till TSD Lok och passagerarfordon i punkt 4.3.3.1).

4.2.2.9 Förarens vaksamhet

Förarens agerande ombord ska övervakas för att automatiskt stoppa tåget när frånvaro av sådant agerande detekteras. Kraven avseende anordningar för att övervaka förarens agerande ombord specificeras i punkt 4.2.9.3.1 i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3 Specifikationer som rör tågdrift, inklusive drift baserad på ERTMS

Utöver detta kapitel ska de grundläggande driftsprinciper och gemensamma driftsregler som fastställs i tillägg B tillämpas för tågdrift i unionens järnvägssystem.

De driftsprinciper och driftsregler för ERTMS som anges i tillägg A till denna TSD ska tillämpas om ERTMS införs.

4.2.3.1 Tågplanering och körplan

Infrastrukturförvaltaren ska, i enlighet med direktiv 2012/34/EU, informera om vilka data som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge.

Varje tåg ska följa en körplan, överenskommen mellan infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget under processen för tilldelning av tåglägen, och infrastrukturförvaltaren ska vid utarbetandet av körplanen säkerställa punktlig tågdrift och bidra till en välfungerande tågtrafik.

4.2.3.2 Tågidentitet

Varje tåg ska identifieras med hjälp av ett operativt tågnummer. Det operativa tågnumret tilldelas av infrastrukturförvaltaren i samband med tilldelningen av ett tågläge och ska vara känt av järnvägsföretaget och alla infrastrukturförvaltare som ansvarar för driften av tåget. Det operativa tågnumret ska vara unikt för varje nät. Ändringar av det operativa tågnumret under färd bör undvikas.

4.2.3.2.1 Det operativa tågnumrets format

Det operativa tågnumrets format definieras i TSD Trafikstyrning och signalering (kommissionens förordning (EU) 2016/919)

4.2.3.3 Tågets avgång

4.2.3.3.1 Kontroll och provning före avgång

Järnvägsföretaget ska fastställa kontroller och prov som ska utföras för att säkerställa att alla tågavgångar sker på ett säkert sätt.

4.2.3.3.2 Information till infrastrukturförvaltaren om tågets driftstatus

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren när ett tåg är redo för tillträde till nätet.

Järnvägsföretaget ska informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som berör tåget eller dess drift och som skulle kunna påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4 Trafikledning

4.2.3.4.1 Allmänna krav

Trafikledningen ska säkerställa en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, vilket innefattar effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren ska fastställa förfaranden och medel för

den operativa tågledningen,

operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda hos infrastrukturen i händelse av förseningar eller tillbud, såväl vid faktiska händelser som i förebyggande syfte, och

tillhandahållande av information till järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som rör gränssnittet mot infrastrukturförvaltaren eller infrastrukturförvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren.

4.2.3.4.2 Rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.1 Data som krävs för rapportering av tågets position och planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren ska ansvara för följande:

a) Tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på infrastrukturförvaltarens nät samt deltatidsvärden.

b) Ha en process som gör det möjligt att indikera den beräknade avvikelsen från körplanen, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan. Denna ska inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning av problem och problemets lokalisering).

c) Tillhandahålla sådana specifika data enligt kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 (TSD Telematikapplikationer för godstrafik) och kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 (TSD Telematikapplikationer för persontrafik) som krävs för rapportering av tågposition. Denna information ska innefatta

1) tågidentitet,

2) identitet för rapporteringspunkt,

3) linje som tåget framförs på,

4) tid enligt körplanen vid rapporteringspunkten,

5) faktisk tid vid rapporteringspunkten (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider ska anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll),

6) antal minuter som tåget är för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten,

7) initial förklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller när så krävs av andra skäl i systemet för resultatövervakning,

8) indikation om att en tågrapportering är försenad och antal minuter som rapporteringen är försenad,

9) tidigare tågidentitet eller tågidentiteter, i förekommande fall,

10) tåg som ställts in, för hela eller delar av färden.

4.2.3.4.3 Farligt gods

Järnvägsföretaget ska fastställa förfaranden för utförande av transporten av farligt gods.

Dessa förfaranden ska omfatta

de bestämmelser som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU, i tillämpliga fall

upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,

information som infrastrukturförvaltaren kräver för transport av farligt gods,

beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationsvägar och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som rör godset.

4.2.3.4.4 Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten för all berörd trafik.

Övervakningsförfarandena ska vara utformade för analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys ska användas för att ta fram förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av nätet.

I de fall då sådana förbättringsåtgärder skulle vara till nytta för hela nätet, och inbegripa andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, ska de, med förbehåll för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som har lett till avsevärda driftstörningar ska analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren ska, i de fall då detta är lämpligt och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in det eller de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. Om resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, ska dessa rekommendationer meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden ska dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5 Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg ska registreras och lagras i följande syften:

Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.

För att fastställa prestandan eller prestationen hos förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och, om så är tillämpligt, direkt efter en olycka eller ett tillbud, i syfte att kunna identifiera orsaker och motivera nya eller förändrade åtgärder för att undvika upprepning.

För att registrera information rörande prestandan eller prestationen hos såväl lok/dragfordon som förare.

Det ska vara möjligt att hänföra registrerade data till

datum och tidpunkt för registreringen,

exakt geografisk plats för den registrerade händelsen,

tågidentitet,

förarens identitet.

De data som ska registreras avseende ETCS/GSM-R är de som definieras i TSD Trafikstyrning och signalering och som är relevanta med tanke på kraven i punkt 4.2.3.5.

Dessa data ska förseglas och lagras på ett säkert sätt och vara tillgängliga för behöriga organ, vilket innefattar utredningsorgan när de utför sina uppgifter i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2016/798.

4.2.3.5.1 Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren ska registrera åtminstone följande data:

Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).

Detektering av varmgång i axellager, om sådan utrustning finns monterad.

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan föraren och tågklarerare.

4.2.3.5.2 Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget ska registrera åtminstone följande data:

Detektering av passage av signal till stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd”.

Aktivering av nödbromsen.

Den hastighet som tåget framförs med.

Varje avstängning eller förbikoppling av fordonsbaserade tågskyddssystem (signalsystem).

Aktivering av ljudvarningsanordning.

Aktivering av dörrkontroll (öppning, stängning), om sådan utrustning finns monterad.

Detektering från ombordbaserade larmsystem som rör säker drift av tåget, om sådana finns monterade.

Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser.

Ytterligare tekniska specifikationer gällande registreringsenheten fastställs i TSD Lok och passagerarfordon.

4.2.3.6 Driftstörning

4.2.3.6.1 Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltaren ska tillsammans med järnvägsföretaget eller järnvägsföretagen fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerheten hos, prestandan för och/eller tillgängligheten till järnvägsnät eller rullande materiel.

4.2.3.6.2 Meddelande till förare

Vid varje driftstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde ska infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de ska vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3 Beredskapsplaner

Infrastrukturförvaltaren ska, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dess infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt i kravet att minska alla negativa följder av driftstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser ska stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone ska inbegripa planer för att återställa nätet till ”normal” status, kan även avse

fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),

fel på infrastruktur (till exempel när fel har uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),

extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren ska sammanställa och uppdatera kontaktinformation avseende nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal som kan kontaktas i händelse av trafikstörningar som leder till driftstörningar. Denna information ska innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget ska tillhandahålla denna information till infrastrukturförvaltaren samt underrätta infrastrukturförvaltaren om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren ska meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dess kontaktuppgifter.

4.2.3.7 Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren ska, i samråd med

alla järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur eller, i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar infrastrukturförvaltarens infrastruktur,

angränsande infrastrukturförvaltare, när så är lämpligt,

lokala myndigheter och organ som representerar larmtjänsten (inbegripet brandkår och räddningstjänst), på antingen lokal eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt,

fastställa, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder ska normalt omfatta

kollisioner och påkörningar,

tågbränder,

utrymning av tåg,

olyckor i tunnlar,

tillbud med farligt gods,

urspårningar.

Järnvägsföretaget ska förse infrastrukturförvaltaren med all specifik information som är relevant för dessa situationer, särskilt i fråga om röjning och ispårning av dess fordon.

Dessutom ska järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om säkerhetsrutiner och rutiner vid nödsituationer ombord.

4.2.3.8 Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget ska fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen i lägen med driftstörningar, i syfte att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (till exempel kommunikationsvägar, åtgärder att vidta vid utrymning av ett tåg).

4.3 Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3 i denna förordning gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1 Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.2 Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.3 Gränssnitt mot TSD:er som behandlar rullande materiel

4.3.3.1 Gränssnitt mot TSD Lok och passagerarfordon

4.3.3.2 Gränssnitt mot TSD Godsvagnar

4.3.4 Gränssnitt mot TSD Energi

4.3.5 Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

4.3.6 Gränssnitt mot TSD Buller

4.3.7 Gränssnitt mot förordning (EU) nr 1300/2014, TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

4.4 Driftsregler

4.4.1 Europeiska unionens järnvägssystems driftsprinciper och driftsregler

De driftsprinciper och driftsregler som ska tillämpas inom hela Europeiska unionens järnvägssystem specificeras i tilläggen A (ERTMS Operativa principer och regler) och B (Gemensamma driftsprinciper och driftsregler).

4.4.2 Nationella regler

Nationella regler är inte förenliga med denna TSD, med undantag för tillägg I som förtecknar områden för vilka det inte finns några driftsprinciper och driftsregler och som även fortsättningsvis kan få omfattas av nationella regler. I enlighet med beslut (EU) 2017/1474 ska byrån i samarbete med den eller de berörda medlemsstaterna samarbeta för att bedöma förteckningen över öppna punkter i syfte att

a) ytterligare harmonisera kraven i denna förordning genom detaljerade bestämmelser eller genom godtagbara sätt att uppfylla kraven,

b) underlätta sådana nationella reglers integrering i järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas säkerhetsstyrningssystem, eller

c) bekräfta behovet av nationella regler.

4.4.3 Godtagbara sätt att uppfylla kraven

Byrån får genom tekniska yttranden fastställa godtagbara sätt att uppfylla kraven, som ska antas säkerställa överensstämmelse med särskilda krav i denna förordning och säkerställa säkerheten i enlighet med direktiv (EU) 2016/798.

Kommissionen, medlemsstaterna eller berörda parter får begära att byrån fastställer godtagbara sätt att uppfylla kraven i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796. Byrån ska samråda med medlemsstaterna och berörda parter och lägga fram det tekniska utlåtandet för den kommitté som avses i artikel 51 i direktiv (EU) 2016/797 innan det antas.

Senast den 16 juni 2021 ska byrån avge tekniska utlåtanden som definierar godtagbara sätt att uppfylla kraven, omfattande minst vart och ett av följande områden:

Säkerhet för last (se 4.2.2.4.1).

Säkerhet för passagerare (se 4.2.2.4.2).

Kontroll och provning före avgång, inklusive bromsar och kontroller under drift (se 4.2.3.3.1)

Tågets avgång (se 4.2.3.3)

Driftstörningar (se 4.2.3.6)

Om före den 15 oktober 2019 medlemsstaterna och de berörda parterna anser att en specifik nationell bestämmelse ska beaktas i samband med definitionen av godtagbara sätt att uppfylla kraven i de ovan nämnda områdena, ska de meddela närmare uppgifter om det till byrån, som ska handla i enlighet med de förfaranden som avses i punkt 4.4.3.

4.4.4 Övergång från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning

Under övergången från tillämpning av nationella regler till genomförandet av denna förordning ska järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna se över sina säkerhetsstyrningssystem för att säkerställa fortsättning av säker drift. Vid behov ska de uppdatera sina säkerhetsstyrningssystem.

I en situation av brist ska förfarandet i artikel 6 i direktiv (EU) 2016/797 tillämpas.

4.5 Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6 Yrkeskvalifikationer

4.6.1 Yrkeskompetens

Järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens personal ska ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetskritiska uppgifter under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer. I sådan kompetens innefattas yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska definiera sina egna riskbaserade kompetensstyrningssystem inom sina processer i säkerhetsstyrningssystemen, i enlighet med bilaga I och bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762.

I tilläggen F och G definieras de yrkeskvalifikationer som är relevanta för kompetensstyrningssystemet.

4.6.2 Språklig kompetens

4.6.2.1 Principer

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget ska säkerställa att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprotokoll och -principer som anges i tillägg C.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, ska lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande kompetensstyrningssystem.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen under normala förhållanden, vid driftstörningar eller i nödsituationer, ska ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2 Kunskapsnivå

Av säkerhetsskäl krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk, enligt följande:

a) Som ett minimikrav ska föraren klara av att

sända och förstå alla de meddelanden som anges i tillägg C,

kommunicera effektivt under normala förhållanden, vid driftstörningar och i nödsituationer,

fylla i de formulär som krävs i samband med användning av samlingen med europeiska och nationella instruktioner.

b) Övrig tågpersonal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, ska som ett minimikrav klara av att sända och förstå information som beskriver tåget och dess driftstatus.

Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget och som inte är förare ska åtminstone ligga på nivå 2 enligt beskrivningen i tillägg E.

4.6.3 Inledande och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1 Grundläggande uppgifter

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa ett förfarande för bedömning av personalen, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010.

4.6.3.2 Analys och uppdatering av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska genomföra en analys av utbildningsbehoven för sin berörda personal och fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera personalens individuella utbildningsbehov, för att uppfylla kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 eller kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010.

I denna analys ska såväl omfattning som komplexitet anges och hänsyn tas till de risker som är förknippade med drift av tåg, dragfordon och rullande materiel. Järnvägsföretaget ska fastställa det förfarande genom vilket ombordpersonalens kännedom om de sträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls. Detta förfarande ska

bygga på den information om sträckorna som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, och

vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i punkt 4.2.1.

För de uppgifter som är förknippade med att ”medfölja ett tåg” och ”iordningställa ett tåg” finns de krav som ska beaktas i tillägg F respektive tillägg G. Dessa krav ska på lämpligt sätt införas som en del av personalens utbildning.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag räknar med att bedriva, eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare, är det möjligt att vissa av de krav som avses i tilläggen F och G inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov ska även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningarna till detta.

4.6.4 Assisterande personal

Järnvägsföretaget ska se till att assisterande personal (till exempel catering- och städpersonal) som inte ingår i tågpersonalen, utöver sin grundläggande utbildning har fått den övning som krävs för att följa den fullt utbildade tågpersonalens anvisningar.

4.7 Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1 Inledning

Den personal som identifieras i punkt 4.2.1.1 och som utför säkerhetskritiska uppgifter, enligt vad som specificeras i ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares säkerhetstyrningssystem, ska vara lämplig, för att säkerställa att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ska fastställa och dokumentera den process som de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för sin personal inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem, i enlighet med den delegerade förordningen (EU) 2018/762 om gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt punkterna 4.7.2 och 4.7.3 angående personalens individuella lämplighet ska utföras av en person som är etablerad som läkare eller psykolog och är behörig att utföra sådana undersökningar. Resultaten måste godtas av varje infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som bevis på personalens eller den potentiella personalens lämplighet.

En sådan undersökning ska göra det möjligt för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter att utföra liknande uppgifter för ett annat järnvägsföretag eller en annan infrastrukturförvaltare, med förbehåll för identifierade ytterligare medicinska, psykologiska och hälsorelaterade krav i järnvägsföretagets respektive infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem och förutsatt att personalen eller den potentiella personalen uppvisar tillfredsställande lämplighet.

De lämplighetskrav som fastställs i punkterna 4.7.2 och 4.7.3 är tillämpliga på följande:

Personal som medföljer tåg, dock inte lokföraren.

Personal som utför uppgiften att klargöra (iordningställa) tåg.

Personal som utför uppgiften att ge avgångssignal och körtillstånd för tågrörelser.

4.7.1.1 Gränsvärden för alkohol, droger och psykotropa läkemedel

Personal får inte utföra säkerhetskritiska uppgifter då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropa läkemedel. Därför ska järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ha etablerade förfaranden för att kontrollera risken för att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

Europeiska regler, eller nationella regler i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs, är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2 Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.2.1 Före anställning

4.7.2.1.1 Omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen ska omfatta följande:

Allmän medicinsk undersökning.

Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

Screening för att upptäcka drogmissbruk.

4.7.2.1.2 Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i rekryteringen och hanteringen av personal som har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personlighetsmässiga egenskaper som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen ska hänsyn tas till åtminstone följande kriterier, vilka hänför sig till de krav som ställs för olika säkerhetsfunktioner:

a) Kognitiv förmåga:

Uppmärksamhet och koncentration.

Minne.

Perceptionsförmåga.

Slutledningsförmåga.

Kommunikation.

b) Psykomotorisk förmåga:

Reaktionshastighet.

Rörelsekoordination.

c) Beteende och personlighet:

Emotionell självkontroll.

Beteendemässig stabilitet.

Självständighet.

Samvetsgrannhet.

Om något av dessa kriterier utelämnas ska detta beslut motiveras och dokumenteras av en psykolog.

Sökande ska styrka sin psykologiska lämplighet genom att genomgå en undersökning utförd av eller under överinseende av (detta beslutas av medlemsstaten) en psykolog eller en läkare.

4.7.2.2 Efter anställning

4.7.2.2.1 Frekvens för återkommande medicinska undersökningar

Åtminstone en systematisk medicinsk undersökning ska göras

vart femte år för personal upp till 40 års ålder,

vart tredje år för personal mellan 41 och 62 års ålder,

varje år för personal över 62 års ålder.

Läkaren ska fastställa att undersökningarna ska ske oftare om hälsostatusen hos en person i personalen så kräver.

4.7.2.2.2 Omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning, ska de återkommande specialiserade undersökningarna åtminstone omfatta följande:

Allmän medicinsk undersökning.

Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

Analys av urin- eller blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

Screening för att upptäcka drogmissbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.2.2.3 Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna ska ytterligare en specifik medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller om det finns rimlig misstanke om användning av droger eller alkohol över de tillåtna gränserna. Detta bör i synnerhet vara fallet efter ett tillbud eller en olycka som orsakats av mänskligt fel från personens sida.

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska införa system för att säkerställa att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs när så är lämpligt.

4.7.3 Medicinska krav

4.7.3.1 Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd, eller stå under sådan medicinsk behandling, som sannolikt kan orsaka något av följande:

Plötslig medvetandeförlust.

Nedsatt uppmärksamhet eller koncentration.

Plötslig förlust av funktionsförmåga.

Nedsatt balans eller koordination.

Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav ska vara uppfyllda:

4.7.3.2 Synkrav

Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minst 0,3 för det sämsta ögat.

Största tillåtna korrektion: översynthet +5/närsynthet – 8. Läkaren får i undantagsfall tillåta värden utanför detta intervall, efter att ha konsulterat en ögonspecialist.

Seende på när- och mellanavstånd: tillräckligt, antingen med eller utan korrektion.

Kontaktlinser är tillåtna.

Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.

Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som ska utföras).

Syn på båda ögonen: effektiv.

Binokulärseende: effektivt.

Kontrastkänslighet: bra.

Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.

Linsimplantat, keratotomi och keratektomi tillåts endast under förutsättning att kontroll genomförs årligen eller med en frekvens som fastställs av läkaren.

4.7.3.3 Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.

Hörapparat får användas,

4.8 Ytterligare information om infrastruktur och fordon

4.8.1 Infrastruktur

Kraven gällande data om infrastrukturen med avseende på delsystemet Drift och trafikledning, som ska göras tillgängliga för järnvägsföretag genom RINF, anges i tillägg D.

Infrastrukturförvaltaren ska via RINF informera järnvägsföretaget om ändringar av data som rör infrastruktur, närhelst information om sådana ändringar blir tillgänglig och påverkar tågtrafiken. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att data är korrekta.

Förutsatt att byrån har genomfört de nödvändiga anpassningarna av RINF-applikationen ska infrastrukturförvaltaren fram till den 15 december 2026 kostnadsfritt tillhandahålla denna information på andra sätt, så snart som möjligt och i elektroniskt format, till järnvägsföretag, behöriga sökande för begäran av tågläge och, när så är tillämpligt, den sökande som avses i artikel 2.22 i direktiv (EU) 2016/797.

4.8.2 Rullande materiel

Följande data om rullande materiel ska göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare:

Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farliga i händelse av olycka eller brand (till exempel asbest); fordonsinnehavaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

Fordonets totallängd, inklusive eventuella buffertar; järnvägsföretaget ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

5. DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1 Definition

I artikel 2.7 i direktiv (EU) 2016/797 definieras termen driftskompatibilitetskomponenter.

5.2 Förteckning över komponenter

För delsystemet Drift och trafikledning finns det inga driftskompatibilitetskomponenter.

6. BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING SAMT KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1 Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det än så länge inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter i denna förordning diskuteras inga bedömningsförfaranden.

6.2 Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1 Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett funktionellt delsystem, enligt bilaga II till direktiv (EU) 2016/797.

I enlighet med artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2016/798 ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare styrka att deras säkerhetsstyrningssystem uppfyller kraven i denna förordning när de ansöker om ett nytt eller ändrat säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763.

Enligt de gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett inspektionssystem för tillsyn och övervakning av att säkerhetsstyrningssystemet efterlevs i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761, inklusive alla TSD:er. Inga krav i denna förordning kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Krav i denna förordning som avser strukturella delsystem och förtecknas i gränssnitten (punkt 4.3) bedöms inom ramen för relevanta strukturella TSD:er.

7. GENOMFÖRANDE

7.1 Allmänna bestämmelser för genomförandet

I enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2016/798 och artikel 5b i denna förordning ska järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare säkerställa att denna förordning efterlevs inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem, vilket inrättats i enlighet med den delegerade förordningen (EU) 2018/762.

7.1.1 Särskilda övergångsregler för tillägg A och C

Infrastrukturförvaltare får, i samordning med järnvägsföretag som trafikerar deras järnvägsnät och i enlighet med punkt 5.1.1 i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762, senarelägga genomförandet av tilläggen A och C till senast den 16 december 2025. Detta gäller under förutsättning att byrån och den berörda nationella säkerhetsmyndigheten senast den 16 juni 2024 får följande:

a) Ett åtagande om genomförande som utfärdats av infrastrukturförvaltarens ledning.

b) En genomförandeplan, inklusive utbildningsprogram, från infrastrukturförvaltaren, med fastställda tidsfrister för tillämpningen av de ändrade driftsförfaranden som är nödvändiga och, om så är relevant, för införandet av de respektive it-verktyg som är lämpliga.

Järnvägsföretag ska tillhandahålla utbildning för förare och relevant personal som arbetar med tågdrift i enlighet med tilläggen A och C senast den 16 december 2025 eller ett tidigare datum som fastställs av infrastrukturförvaltaren.

7.2 Specialfall

7.2.1 Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier, enligt följande:

a) Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall) eller temporärt (”T”-fall).

b) När det gäller temporära fall ska medlemsstaterna uppfylla kraven för delsystemet i fråga senast 2024 (fall ”T1”).

7.2.2 Förteckning över specialfall

7.2.2.1 Permanent specialfall (P) för Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 får godståg som enbart trafikerar järnvägsnätet med spårvidden 1520 mm i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien använda följande slutsignal:

Den reflekterande skivan ska ha en diameter på 185 mm med en röd cirkel vars diameter ska vara 140 mm. Om det är motiverat av driftpraxis får den reflekterande skivan ersättas med en reflekterande platta i enlighet med tillägg E till TSD Godsvagnar.

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.1 får persontåg som enbart trafikerar järnvägsnätet med spårvidden 1520 mm i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien som slutsignal använda tre röda ljus med fast sken och följande placering:

Detta specialfall förhindrar inte tillträde till deras järnvägsnät för rullande materiel som överensstämmer med TSD:n.

7.2.2.2 Permanent specialfall för Irland och Förenade kungariket för Nordirland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 ska tåg som enbart trafikerar järnvägsnät med spårvidden 1600 mm i Irland och Nordirland använda två röda ljus med fast sken som bakre slutsignal.

7.2.2.3 Temporärt specialfall (T1) för Irland och Förenade kungariket

För genomförandet av punkt 4.2.3.2.1 använder Irland och Förenade kungariket alfanumeriska tågnummer i de befintliga systemen. Medlemsstaterna fastställer krav och tidsplan för övergången från alfanumeriska operativa tågnummer till numeriska operativa tågnummer i målsystemet.

7.2.2.4 Permanent specialfall (P) för Finland

För genomförandet av punkt 4.2.2.1.3.2 och genomförandet av den gemensamma driftsregeln 5 i tillägg B använder Finland inte någon slutsignalsanordning för godståg. Den utrustning för att indikera den bakre änden av godståg som anges i punkt 4.2.2.1.3.2 godtas också i Finland.

1 Kommissionens beslut 2006/920/EG av den 11 augusti 2006 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet ”drift och trafikledning” hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EUT L 359, 18.12.2006, s. 1).

2 Kommissionens beslut 2008/231/EG av den 1 februari 2008 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet hos delsystemet Drift i det transeuropeiska järnvägssystem för höghastighetståg som avses i artikel 6.1 i rådets direktiv 96/48/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2002/734/EG av den 30 maj 2002 (EUT L 84, 26.3.2008, s. 1).

3 Kommissionens beslut 2011/314/EU av den 12 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik (EUT L 144, 31.5.2011, s. 1).

4 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1693 av den 10 augusti 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/773 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 222, 8.9.2023, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

6 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

8 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/777 av den 16 maj 2019 om gemensamma specifikationer för registret över järnvägsinfrastruktur och om upphävande av genomförandebeslut 2011/880/EU (Se sidan 312 i detta nummer av EUT).

9 Kommissionens förordning (EU) nr 1302/2014 av den 18 november 2014 om en teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Rullande materiel – Lok och passagerarfordon i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 228).

10 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/545 av den 4 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang i processen för godkännande av järnvägsfordon och typer av järnvägsfordon enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 (EUT L 90, 6.4.2018, s. 66).

11 ERA:s tekniska dokument om kodifiering av kombitransporter finns allmänt tillgängliga på ERA:s webbplats.

12 Kommissionens förordning (EU) 2016/919 av den 27 maj 2016 m teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemen Trafikstyrning och signalering i järnvägssystemet i Europeiska unionen (EUT L 158, 15.6.2016, s. 1).

13 Kommissionens förordning (EU) nr 1305/2014 av den 11 december 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Telematikapplikationer för godstrafik i järnvägssystemet i Europeiska unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 62/2006 (EUT L 356, 12.12.2014, s. 438).

14 Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11).

15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

17 Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet, (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110.

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

19 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 26).

20 Kommissionens förordning (EU) nr 1158/2010 av den 9 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 326, 10.12.2010, s. 11).

21 Kommissionens förordning (EU) nr 1169/2010 av den 10 december 2010 om en gemensam säkerhetsmetod för bedömning av överensstämmelse med kraven för att erhålla säkerhetsintyg för järnväg (EUT L 327, 11.12.2010, s. 13).

22 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/763 av den 9 april 2018 om fastställande av praktiska arrangemang för utfärdande av gemensamma säkerhetsintyg till järnvägsföretag i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 653/2007 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 49).

23 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/761 av den 16 februari 2018 om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012 (EUT L 129, 25.5.2018, s. 16).

24 EN 16494:2015: Järnvägar – Krav på tavlor för ERTMS Marksystem.

26 Anmärkning 1: Allmän drift: En enhet är konstruerad för allmän drift om den är avsedd att kopplas samman med en eller flera enheter i en tågsammansättning som inte har definierats på konstruktionsstadiet

27 Kommissionens förordning (EU) nr 1299/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende delsystemet Infrastruktur i Europeiska unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 1).

28 Kommissionens förordning (EU) nr 1301/2014 av den 18 november 2014 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet (TSD) avseende delsystemet Energi i unionens järnvägssystem (EUT L 356, 12.12.2014, s. 179).

33 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1614 av den 25 oktober 2018 om specifikationer för de fordonsregister som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 och om ändring och upphävande av kommissionens beslut 2007/756/EG (EUT L 268, 26.10.2018, s. 53).

34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).