Ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 99.6 fjärde stycket, artikel 101.4 tredje stycket och artikel 394.4 tredje stycket, och

(1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 fastställs kraven för institutens rapportering av uppgifter i samband med efterlevnaden av förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom den rättsliga ram som inrättas genom förordning (EU) nr 575/2013 stegvis kompletteras och ändras i sina icke väsentliga delar genom antagandet av tekniska tillsynsstandarder måste förordning (EU) nr 680/2014 ändras för att återspegla dessa bestämmelser.

(2) För att säkerställa att de krav som anges i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 tillämpas korrekt och enhetligt bör de mallar och instruktioner, inklusive definitioner, som används för institutens tillsynsrapportering närmare preciseras. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör också uppdateras för att korrigera skrivfel, felaktiga hänvisningar och inkonsekvent formatering som har upptäckts i samband med dess tillämpning. Med hänvisning till rättslig klarhet är det därför lämpligt att ersätta ett flertal mallar i bilagorna I, III och IV och ändra vissa av instruktionerna i bilagorna II, V, VII och IX.

(3) För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 december 2016.

(4) Denna förordning baseras på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lämnat till kommissionen.

(5) Med tanke på att de nödvändiga ändringarna i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 inte medför väsentliga innehållsmässiga ändringar, i enlighet med artikel 15.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010, har EBA inte genomfört något öppet offentligt samråd, eftersom det inte ansågs stå i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det ifrågavarande förslaget till tekniska genomförandestandarder.

(6) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1. Innehållsförteckningen och mallarna med numren 2, 4, 7, 9.1, 9.2, 9.3, 9.4, 18 och 21 i bilaga I ska ersättas med den innehållsförteckning och de mallar som anges i bilaga I till den här förordningen.

2. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

3. Mallarna med numren 1.2, 2, 8, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 30, 31, 41, 43 och 45 i bilaga III ska ersättas med de mallar som anges i bilaga III till den här förordningen.

4. Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

5. Bilaga V ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

6. Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

7. Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 december 2016, med första rapporteringsreferensdatum den 31 december 2016.

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

BILAGA II

“BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 44

1) STRUKTUR OCH PRAXIS 44

1.1) STRUKTUR 44

1.2) NUMRERINGSSYSTEM 44

1.3) TECKENSYSTEM 44

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 44

1) KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 44

1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 44

1.2) C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 46

1.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 46

1.3) C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 61

1.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 61

1.4) C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 68

1.4.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 68

1.5) C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 69

1.5.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 69

1.6) ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 85

1.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 85

1.6.2) C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 85

1.6.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 86

1.6.3) C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 94

1.6.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 94

2) SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 96

2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 96

2.2) DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ 97

2.3) UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 97

2.4) 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) 98

2.5) 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 98

3) KREDITRISKMALLAR 105

3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 105

3.1.1) RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 105

3.1.2) RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 106

3.2) 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 106

3.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 106

3.2.2) CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 106

3.2.3) INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 107

3.2.4) FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 110

3.2.4.1) EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” 110

3.2.4.2) EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” 111

3.2.4.3) EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) 111

3.2.5) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 111

3.3) KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 119

3.3.1) CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 119

3.3.2) UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 120

3.3.3) 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 121

3.3.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 121

3.3.4) 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) 129

3.4) KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION 130

3.4.1) 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) 130

3.4.1.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 130

3.4.2) 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) 132

3.4.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 132

3.4.3) TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) 135

3.4.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 135

3.4.3.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 135

3.5) 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 140

3.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 140

3.5.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 141

3.6) 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) 144

3.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 144

3.6.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 144

3.7) 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 146

3.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 146

3.7.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 146

3.8) 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 153

3.8.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 153

3.8.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 153

3.9) 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 161

3.9.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 161

3.9.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 162

4) MALLAR FÖR OPERATIV RISK 170

4.1) 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 170

4.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 170

4.1.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 171

4.2) 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 173

4.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 173

4.2.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 175

5) MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 177

5.1) C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) 177

5.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 177

5.1.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 178

5.2) 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 170… 179

5.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 179

5.2.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 180

5.3) 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 182

5.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 182

5.3.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 183

5.4) 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) 185

5.4.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 185

5.4.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 185

5.5) 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 187

5.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 187

5.5.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 187

5.6) 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 189

5.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 189

5.6.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 189

5.7) 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 190

5.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 190

5.7.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 191

5.8) C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 193

5.8.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 193

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1 STRUKTUR

1. Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a) Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b) Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c) Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d) Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e) Operativ risk.

2. För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler.

3. Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2 NUMRERINGSSYSTEM

4. I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.

5. Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}.

6. Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}.

7. Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.

8. En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3 TECKENSYSTEM

9. Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

10. Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a) I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b) I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).

c) Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d) Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).

e) I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11. Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12. Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).

13. Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a) Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b) Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c) Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14. Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a) Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b) Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c) Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1 Allmänna kommentarer

15. I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16. CA5 har följande struktur:

a) I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ”justeringar” av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b) I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17. Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18. Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19. Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om övrigt primärkapital inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

20. I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21. På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22. På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23. På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24. Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, övrigt primärkapital respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.6.3 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

25. Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

26. Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a) Enheter som omfattas av konsolideringen.

b) Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c) Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d) Uppgifter om kapitalbuffertar.

27. Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

28. Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

29. Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

30. Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

31. I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

32. Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

33. Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

34. Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

35. En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

36. Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL)

2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

3. KREDITRISKMALLAR

3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

37. När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

38. I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

39. I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

40. I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

41. Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

42. Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

43. Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

44. Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2 Rapportering av motpartsrisk

45. Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2 C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

3.2.1 Allmänna kommentarer

46. CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a) hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b) vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2 CR SA-mallens räckvidd

47. I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

48. I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

49. Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a) Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”poster som avser positioner i värdepapperisering” i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

b) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

50. CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

a) Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b) Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c) Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

51. Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

52. CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

53. Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c) Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d) Institut (artikel 112 f i CRR).

e) Företag (artikel 112 g i CRR).

f) Hushåll (artikel 112 h i CRR).

54. Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

55. Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”.

56. Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”.

3.2.3. Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

57. För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a) I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b) I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

58. Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

59. Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

60. Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

61. För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

62. En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

63. Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1) Positioner i värdepapperisering.

2) Poster förknippade med särskilt hög risk.

3) Aktieexponeringar

4) Fallerande exponeringar.

5) Exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6) Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom.

7) Övriga poster.

8) Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9) Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Exponeringar mot offentliga organ. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker. Exponeringar mot internationella organisationer. Exponeringar mot institut. Exponeringar mot företag och hushåll.

64. När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond).

65. Sådana kreditderivat på n:te förfall som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

66. Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.

BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m? JA Positioner i värdepapperisering NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k? JA Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128) NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p? JA Aktieexponeringar (se även artikel 133) NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j? JA Fallerande exponeringar NEJ Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o? JA Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder). Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129) Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i? JA Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124) NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q? JA Övriga poster NEJ Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n? JA Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering NEJ Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Hushållsexponeringar

3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1 Exponeringsklassen ”institut”

67. Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

68. Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

69. Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2 Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”

70. Exponeringar som beräknas enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande:

71. Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3 Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)

72. Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.3 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd

73. CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i) Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

motpartsrisk utanför handelslagret, och

utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii) Motpartsrisk i handelslagret.

iii) Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.

74. Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).

75. Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:

i) Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

ii) Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.

iii) ”Övriga motpartslösa tillgångar”, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.

iv) Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA). I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknas enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.

76. För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass: ”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar. Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).

”NEJ” = om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).

”JA” = om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).

3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen

77. CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:

1) Totala exponeringar (Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)

2) Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 147.2 a i CRR.

3) Institut Artikel 147.2 b i CRR.

4.1) Små och medelstora företag. (artikel 147.2 c i CRR)

4.2) Företag – specialutlåning. (artikel 147.8 i CRR)

4.3) Företag – övrigt. (alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)

5.1) Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom. (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)

5.2) Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom. (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)

5.3) Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

5.4) Hushåll – övriga små och medelstora företag (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)

5.5) Övriga hushållsexponeringar mot större företag. (de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)

3.3.3 C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)

3.3.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.3.4 C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)

3.4 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION

78. Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder.

79. Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. En exponering mot ett land kan alltså ändras genom metoder för kreditriskreducering. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.

80. Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.

3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)

3.4.1.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.4.2 C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)

3.4.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)

3.4.3.1 Allmänna kommentarer

81. Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. De begärda uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar).

82. Uppgifterna i mall C 09.04 begärs för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka relevanta kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion rapporteras separat.

83. Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.

84. För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall.

3.4.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)

3.5.1 Allmänna kommentarer

85. CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt.

86. CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.

87. I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:

a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

88. Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

89. I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR: Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).

Den förenklade riskviktmetoden.

PD/LGD-metoden.

Internmetoden.

90. Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:

Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).

Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.

aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,

aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),

aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),

aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av ”övriga motpartslösa tillgångar” (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och

aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.

3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

91. I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). Rader CR EQU IRB 1 – rad 020 PD/LGD-METOD: SUMMA Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen. CR EQU IRB 1 – raderna 050–090 FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper. CR EQU IRB 1 – rad 100 METOD MED INTERNA MODELLER Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100. CR EQU IRB 1 – rad 110 AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR CR EQU IRB 2 UPPDELNING PER MOTPARTSRISKKLASS AV TOTALA EXPONERINGAR FÖR VILKA PD/LGD-METODEN TILLÄMPAS Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen. Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.

3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

3.6.1 Allmänna kommentarer

92. I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.

93. I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.

94. Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.

95. Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.

96. Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.

97. I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.

98. Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB).

3.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1 Allmänna kommentarer

99. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

100. I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.

3.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

101. CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

102. De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. Rader 010 SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. 020 VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. 030 ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. 040–060 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar. Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060). 070–090 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen och derivat avseende värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR. 100 FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. 110 INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. 120–140 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. 150–170 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. 180 MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. 190–210 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. 220–240 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. 250–290 UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190–270 och kolumnerna 330–340.

3.8 C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1 Allmänna kommentarer

103. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden.

104. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

105. CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.

3.8.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

106. CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

107. De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. Rader 010 SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. 020 VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. 030 ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. 040–090 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts. Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. 100–150 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. 160 FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. 170 INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. 180–230 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer. 240–290 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. 300 MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. 310–360 POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. 370–420 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. 430–540 UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 tabell 4 i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170–320 och kolumnerna 400–410.

3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1 Allmänna kommentarer

108. I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade.

109. Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:

a) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.

b) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret, om det inte innehar någon position.

c) Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.

d) Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).

110. Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.

111. När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400, 420–470.

112. Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.

3.9.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1 C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1 Allmänna kommentarer

113. Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

114. Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.

115. Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.

116. I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.

117. Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.

118. Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.

4.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

4.2 C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1 Allmänna kommentarer

119. I denna mall summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden.

120. total bruttoförlust: en skada som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – enligt artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar 122.

121. återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter.

122. snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR Details.

123. redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).

124. Antalet händelser är operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden.

125. Det totala förlustbeloppet är den algebraiska summan av följande belopp:

i) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser och som beaktas för första gången inom rapporteringsperioden (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar).

ii) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva skadevärderingar under rapporteringsperioden (t.ex. ökad provision, sammanhörande förlusthändelser, extra provision) för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

iii) De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa skadevärderingar som gjorts under rapporteringsperioden – till följd av minskad provision – för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

126. Antalet händelser ska normalt omfatta även evenemang som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter. Det totala förlustbeloppet ska normalt även omfatta de punkter i stycke 134 som beaktats under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter.

127. Den största enskilda förlusten är det största enskilda beloppet bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

128. Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

129. Det totala återviinningsbeloppet är summan av alla återvinningar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden eller under tidigare rapporteringsperioder.

130. De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret).

131. Uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.

132. Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.

133. Raderna visar affärsområdena, och för varje affärsområde uppgifter om antal händelser, totalt förlustbelopp, den största enskilda förlusten och summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna.

134. För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och totalt förlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10000, 20000, 100000 och 1000000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen

135. Om den algebraiska summan av de belopp som ingår i det totala förlustbeloppet, såsom angetts ovan i punkt 124, ger ett negativt värde för vissa kombinationer av affärsområden och händelsetyper ska värdet 0 rapporteras i de berörda fälten.

136. Denna mall ska rapporteras av institut som använder AMA eller TSA/ASA för att beräkna kapitalbaskraven.

137. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b.2 b ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”.

138. Institut som omfattas av artikel 5 b.2 b har möjlighet att rapportera endast följande information när det gäller händelsetyper totalt (kolumn 080) i mallen OPR Details:

a) Antal händelser (rad 910).

b) Totalt förlustbelopp (rad 920).

c) Största enskilda förlust (rad 930).

d) Summan av de fem största förlusterna (rad 940).

e) Totalt återvinningsbelopp (rad 950).

4.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

139. Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

140. Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som gett ut det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.

5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1 Allmänna kommentarer

141. I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell 325;060 (värdepapperiseringar) respektive cell 330;060 (CTP)..

142. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor.

5.1.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1 Allmänna kommentarer

143. I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden.

144. I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

145. Positioner som åsätts riskvikten 1250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.2.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1 Allmänna kommentarer

146. I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.

147. I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

148. Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”.

149. Positioner som åsätts riskvikten 1250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.3.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1 Allmänna kommentarer

150. I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.

151. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ”marknad” förstås som ”land” (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014).

5.4.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

5.5.1 Allmänna kommentarer

152. Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. Raderna 100– 470 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR.

153. Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1 Allmänna kommentarer

154. I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.

5.6.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1 Allmänna kommentarer

155. Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.

156. Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.

5.7.2 Instruktioner avseende särskilda positioner

5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1 De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).

2 ”Självständiga institut” ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.

BILAGA III

RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION ENLIGT IFRS

1. Balansräkning [rapport över finansiell ställning]

1.2. Skulder

2. Resultaträkning

8. Uppdelning av finansiella skulder

8.1. Uppdelning av finansiella skulder per produkt och motpartssektor

8.2. Efterställda finansiella skulder

14. Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till verkligt värde

16. Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

16.1 Ränteintäkter och räntekostnader per instrumentet och motpartssektor

16.2 Resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument

16.3 Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument

16.4. Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk

16.5. Resultat för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument

16.6. Resultat av säkringsredovisning

16.7. Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar

17. Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Balansräkning

17.1 Tillgångar

17.2 Exponeringar utanför balansräkningen: Låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser

17.3 Skulder och eget kapital

18. Information om presterande och nödlidande exponeringar