Ändring av förordning (EU) nr 680/2014 vad gäller mallar och instruktioner

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 101.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och

(1) I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 anges formerna för hur institut ska rapportera information som är relevant för deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom den rättsliga ram som inrättats genom förordning (EU) nr 575/2013 ersätts och ändras i sina icke-väsentliga delar genom att ytterligare sekundärlagstiftning successivt antas – i detta fall genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 – bör även genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 uppdateras för att återspegla dessa bestämmelser och för att förtydliga de instruktioner och definitioner som instituten använder sig av i sin tillsynsrapportering, inbegripet vad gäller en löptidsmetod som gör att löptidsobalanser i institutens balansräkningar kan avspeglas i rapporteringen.

(2) Genomförandeförordning (EU) 680/2014 behöver ändras så att felaktiga referenser och formateringsinkonsekvenser som har upptäckts i samband med tillämpningen av förordningen korrigeras.

(3) Det behövs också ändringar av genomförandeförordning (EU) 680/2014 för att återspegla behöriga myndigheters förmåga att effektivt kunna bedöma institutens riskprofil och för att ge en bild av de risker som finanssektorn är exponerad för, något som kräver ändringar i rapporteringskraven avseende operativ risk, kreditrisk och när det gäller instituts exponering i statspapper.

(4) För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 mars 2018.

(5) Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(6) Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, gjort en kostnads-nyttoanalys samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010.

(7) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 5 b ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Information om väsentliga förluster till följd av operativa riskhändelser på följande sätt: a) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 4 i förordning (EU) nr 575/2013, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II. b) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av följande kriterier, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med och instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II: i) Förhållandet mellan enskilda instituts balansomslutning och summan av alla enskilda instituts balansomslutningar i respektive medlemsstat är minst 1 %, där summan av alla balansomslutningar bygger på siffrorna vid räkenskapsårets utgång för det år som föregick året före referensdatumet för rapportering. ii) Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger 30 miljarder euro. iii) Det totala värdet av institutets tillgångar överstiger både 5 miljarder euro och 20 % av BNP för den medlemsstat där institutet är etablerat. iv) Institutet är ett av de tre största instituten i en medlemsstat, mätt som det sammanlagda värdet av dess tillgångar. v) Institutet är moderföretag till dotterföretag som själva är kreditinstitut som är etablerade i minst två andra medlemsstater än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat och där båda följande villkor uppfylls: Värdet av institutets konsoliderade totala tillgångar överstiger 5 miljarder euro. Mer än 20 % av antingen institutets konsoliderade totala tillgångar, enligt mall 1.1 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, eller institutets konsoliderade totala skulder, enligt mall 1.2 i bilaga III eller IV beroende på vad som är tillämpligt, hänför sig till verksamhet med motparter som är etablerade i en annan medlemsstat än den medlemsstat där moderföretaget är auktoriserat. c) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b, ska rapportera den information som avses i leden i och ii nedan i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II: i) Den information som avses för kolumn 080 i mall 17.01 i bilaga I för följande rader: Antal händelser (nya händelser) (rad 910). Bruttoförlustbelopp (nya händelser) (rad 920). Antal händelser som är föremål för förlustjusteringar (rad 930). Förlustjusteringar som avser tidigare rapporteringsperioder (rad 940). Största enskilda förlust (rad 950). Summan av de fem största förlusterna (rad 960). Total direkt återvinning (utom försäkring och andra mekanismer för risköverföring) (rad 970). Total direkt återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring (rad 980). ii) Informationen enligt specifikationerna i mall 17.02 i bilaga I. d) De institut som avses i led c få rapportera all den information som anges i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II. e) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som uppfyller minst ett av villkoren i led b ii–v ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II. f) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk i enlighet med del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, och som inte uppfyller något av kriterierna i led b ii–v, får rapportera den information som avses i mallarna 17.01 och 17.02 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II. g) Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.

2. I artikel 5 b ska följande punkt läggas till som punkt 3:

”3. Information om exponering i statspapper på följande sätt: a) Instituten ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II om det aggregerade redovisade värdet av finansiella tillgångar från motpartssektorn ”Offentlig sektor” är minst 1 % av summan av det totala redovisade värdet för ”Räntebärande värdepapper samt lån och förskott”. Vid fastställande av dessa redovisade värden ska instituten tillämpa definitionerna i mallarna 4.1–4.4.1 i bilaga III eller mallarna 4.1–4.4.1 och 4.6–4.10 i bilaga IV, beroende på vad som är tillämpligt. b) Institut som uppfyller kriteriet i led a och där det värde som rapporterats för nationella exponeringar av finansiella tillgångar som inte är derivat enligt rad 010, kolumn 010 i mall 33 i bilaga I är mindre än 90 % av det rapporterade värdet av nationella och internationella exponeringar för samma uppgiftspost, ska rapportera den information som anges i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II, på aggregerad totalnivå och för varje enskilt land som de är exponerade mot. c) Institut som uppfyller kriteriet i led a men inte kriteriet i punkt b ska rapportera informationen i mall 33 i bilaga I i enlighet med instruktionerna i del II punkt 6 i bilaga II med aggregerade exponeringar både på total och nationell nivå. d) Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.”.

3. I artikel 16b.1 ska följande led läggas till som led c:

”c). De uppgifter som anges i bilaga XXII i enlighet med instruktionerna i bilaga XXIII.”.

4. I artikel 16b.2 ska led a ersättas med följande:

”a). Institutet ingår inte i någon grupp bestående av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansinstitut med dotterbolag eller moderinstitut etablerade i andra jurisdiktioner än institutets registreringsland.”.

5. Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

6. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

7. Bilaga VII ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

8. Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

9. Bilaga XIV ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

10. Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

11. Bilaga XVIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

12. Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.

13. Bilaga XX ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.

14. Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.

15. En ny bilaga XXII, vars text finns i bilaga XI till den här förordningen, ska läggas till.

16. En ny bilaga XXIII, vars text finns i bilaga XII till den här förordningen, ska läggas till.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 mars 2018.

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

3 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

” ”

BILAGA I

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

BILAGA II

” ”

BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 140

1) STRUKTUR OCH PRAXIS 140

1.1) STRUKTUR 140

1.2) NUMRERINGSSYSTEM 140

1.3) TECKENSYSTEM 140

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 140

1) KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 140

1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 140

1.2) C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 141

1.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 141

1.3) C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 155

1.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 155

1.4) C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 161

1.4.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 161

1.5) C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 162

1.5.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 162

1.6) ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 177

1.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 177

1.6.2) C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 177

1.6.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 177

1.6.3) C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 185

1.6.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 185

2) SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 187

2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 187

2.2) DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ 188

2.3) UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 188

2.4) C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALSUMMA (GS TOTAL) 188

2.5) C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 189

3) KREDITRISKMALLAR 195

3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 195

3.1.1) RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 195

3.1.2) RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 196

3.2) C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 196

3.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 196

3.2.2) CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 196

3.2.3) INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 197

3.2.4) FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 200

3.2.4.1) EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT” 200

3.2.4.2) EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER” 200

3.2.4.3) EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND) 201

3.2.5) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 201

3.3) KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 207

3.3.1) CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 207

3.3.2) UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 208

3.3.3) C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 209

3.3.3.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 209

3.3.4) C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) 216

3.4) KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION 217

3.4.1) C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) 217

3.4.1.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 217

3.4.2) C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) 219

3.4.2.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 219

3.4.3) TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) 222

3.4.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 222

3.4.3.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 222

3.5) C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 225

3.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 225

3.5.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 226

3.6) C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) 229

3.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 229

3.6.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 230

3.7) C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 231

3.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 231

3.7.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 231

3.8) C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 237

3.8.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 237

3.8.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 238

3.9) C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 244

3.9.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 244

3.9.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 245

4) MALLAR FÖR OPERATIV RISK 253

4.1) C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 253

4.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 253

4.1.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 254

4.2) OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 256

4.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 256

4.2.2) C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) 257

4.2.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 257

4.2.2.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 257

4.2.3) C 17.02: OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) 262

4.2.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 262

4.2.3.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 263

5) MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 263

5.1) C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) 264

5.1.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 264

5.1.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 264

5.2) C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 266

5.2.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 266

5.2.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 266

5.3) C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 268

5.3.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 268

5.3.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 269

5.4) C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) 270

5.4.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 270

5.4.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 271

5.5) C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 272

5.5.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 272

5.5.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 272

5.6) C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 274

5.6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 274

5.6.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 275

5.7) C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 275

5.7.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 275

5.7.2) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 276

5.8) C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 278

5.8.1) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 278

6) C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) 280

6.1) ALLMÄNNA KOMMENTARER 280

6.2) TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ”OFFENTLIG SEKTOR” 280

6.3) INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 280

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1 STRUKTUR

1. Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a) Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b) Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c) Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d) Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e) Operativ risk.

2. För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler.

3. Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2 NUMRERINGSSYSTEM

4. I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.

5. Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}

6. Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}

7. Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.

8. En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3 TECKENSYSTEM

9. Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (-) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

10. Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a) I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b) I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).

c) Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d) Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).

e) I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11. Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12. Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och primärkapitaltillskott (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).

13. Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a) Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b) Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av primärkapitaltillskott (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c) Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14. Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a) Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b) Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c) Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1 Allmänna kommentarer

15. I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16. CA5 har följande struktur:

a) I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ”justeringar” av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b) I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17. Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18. Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19. Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

20. I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21. På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22. På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23. På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24. Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

1.6.3 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

25. Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1 Instruktioner avseende särskilda positioner

2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

26. Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a) Enheter som omfattas av konsolideringen.

b) Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c) Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d) Uppgifter om kapitalbuffertar.

27. Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

28. I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 som är gäller på respektive rapporteringsdatum.

2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

29. Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

30. Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

31. Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

32. I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

33. Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

34. Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

35. Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

36. En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

37. Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: UPPGIFTER OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – Totalsumma (GS Total)

2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

3. KREDITRISKMALLAR

3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER

38. När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

39. I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

40. I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

41. I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

42. Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

43. Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

44. Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

45. Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2 Rapportering av motpartsrisk

46. Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2 C 07.00 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

3.2.1 Allmänna kommentarer

47. CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a) hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b) vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2 CR SA-mallens räckvidd

48. I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

49. I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

50. Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a) Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”poster som avser positioner i värdepapperisering” i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

b) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

51. CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

a) Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b) Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c) Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

52. Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

53. CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

54. Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c) Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d) Institut (artikel 112 f i CRR).

e) Företag (artikel 112 g i CRR).

f) Hushåll (artikel 112 h i CRR).

55. Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

56. Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”.

57. Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 220, totalt sett och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”.

3.2.3 Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

58. För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a) I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b) I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

59. Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

60. Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

61. Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

62. För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

63. En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

64. Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1) Positioner i värdepapperisering.

2) Poster förknippade med särskilt hög risk.

3) Aktieexponeringar

4) Fallerande exponeringar.

5) Exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6) Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom.

7) Övriga poster.

8) Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9) Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Exponeringar mot offentliga organ. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker. Exponeringar mot internationella organisationer. Exponeringar mot institut. Exponeringar mot företag och hushåll.

65. När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond).

66. Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

67. Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.

BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR

3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1 Exponeringsklassen ”institut”

68. Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

69. Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

70. Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2 Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”

71. Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande:

72. Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3 Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fond)

73. Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5 Instruktioner avseende särskilda positioner

3.3 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd

74. CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i) Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

motpartsrisk utanför handelslagret, och

utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii) Motpartsrisk i handelslagret.

iii) Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.