Specifikation av tekniska detaljer för datauppsättningen, fastställande av tekniska format för överföring av uppgifter samt specifikation av närmare form och innehåll för kvalitetsrapporterna avseende anordnande av en urvalsundersökning inom området arbetskraft i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98, särskilt artiklarna 7.1, 8.3 och 13.6, och

(1) I syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av urvalsundersökningen vad gäller området arbetskraft (EU-Silc) bör kommissionen specificera de tekniska detaljerna i datauppsättningen, de tekniska formaten för överföringen av uppgifter och kvalitetsrapporternas närmare form och innehåll.

(2) Medlemsstaterna och EU:s institutioner bör använda statistiska klassifikationer för territoriella enheter, utbildning, sysselsättning och ekonomisk sektor som är förenliga med klassificeringarna enligt Nuts, Isced, Isco och Nace.

(3) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

I denna förordning fastställs datauppsättningens tekniska detaljer, de tekniska formaten för överföring av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) samt närmare form för överföring av och innehåll i kvalitetsrapporterna avseende området arbetskraft (EU-Silc).

Artikel2¶Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. huvudvariabel: en variabel som samlas in varje kvartal.

2. strukturell variabel: en variabel som samlas in en gång per år, vartannat år, vart åttonde år eller om ett särskilt ämne.

3. minsta variabeluppsättning: de variabler som ska samlas in för alla hushållsmedlemmar för att möjliggöra analyser både på hushållsnivå och på individnivå, uppdelade på särskilda hushållskarakteristika.

4. system för urvalsrotation: uppdelningen av det totala urvalet i delurval med observationsenheter av liknande storlek och design, som används för att ange antalet gånger och exakta referenskvartal för det år för vilket en observationsenhet ska lämna uppgifter i undersökningen.

5. undersökningsomgång: det delurval med observationsenheter som ska intervjuas för samma n:te gång enligt systemet för urvalsrotation under ett referenskvartal.

6. likformig urvalsfördelning i det årliga urvalet: när det gäller alla referenskvartal under året, att varje kvartalsurval är det totala årliga urvalet dividerat med fyra.

7. likformig urvalsfördelning i kvartalsurvalet: när det gäller alla referensveckor under kvartalet, att varje veckourval är det totala kvartalsurvalet dividerat med antalet veckor i det kvartalet; godtagbar variation enligt vad som anges i artikel 6.2 och 6.3 tillämpas på båda fördelningarna.

8. urval med oberoende observationer: ett urval där varje observationsenhet enligt urvalsdesignen endast förekommer en gång.

9. tillförlitlighetsgränser: storleksskattningar av populationsgrupper nedan för vilka siffrorna inte får offentliggöras eller måste offentliggöras med en varning.

10. sysselsatta personer: personer i åldern 15–89 år (i antal fyllda år vid utgången av referensveckan) som under referensveckan ingick i en av följande kategorier: personer som producerar för egen användning, frivilligarbetare, oavlönade praktikanter och personer i andra typer av arbete(6) räknas inte som sysselsatta baserat på dessa aktiviteter.

a) personer som under referensveckan arbetade minst 1 timme för lön eller vinst, inbegripet medhjälpande familjemedlemmar,

b) personer med arbete eller en verksamhet som tillfälligt inte arbetade under referensveckan men hade ett formellt anställningsförhållande, där följande grupper har ett anställningsförhållande:

personer som inte har varit på arbetet på grund av semester, arbetstidsarrangemang, sjukledighet eller föräldraledighet,

personer på arbetsrelaterad utbildning,

personer på föräldraledighet, som får och/eller har rätt till arbetsrelaterad inkomst eller förmåner eller vars föräldraledighet väntas pågå högst tre månader,

säsongsarbetare under lågsäsong, där de fortsätter att regelbundet utföra arbetsuppgifter och uppdrag åt verksamheten, förutom uppfyllande av lagstadgade eller administrativa skyldigheter,

personer som tillfälligt inte arbetar av andra skäl där den förväntade frånvaron uppgår till högst tre månader,

c) personer som producerar jordbruksvaror som huvudsakligen är avsedda för försäljning eller byteshandel,

11. arbetslösa personer: personer i åldern 15–74 år (i antal fyllda år vid utgången av referensveckan) som I syfte att identifiera aktivt arbetssökande är sådana aktiviteter att Säsongsarbetare som inte arbetar under referensveckan (lågsäsong) men som väntas återvända till säsongsarbetet anses ha hittat ett arbete.

a) under referensveckan inte var sysselsatta enligt definitionen av sysselsättning i punkt 10, och

b) för närvarande är tillgängliga för arbete, dvs. var tillgängliga för avlönat arbete eller egenföretagande före utgången av tvåveckorsperioden efter referensveckan, och

c) aktivt sökte arbete, dvs. hade antingen genomfört aktiviteter under fyraveckorsperioden till och med utgången av referensveckan, för att söka avlönad anställning eller egenföretagande eller hittat ett arbete som personen ska börja inom en period av högst tre månader från utgången av referensveckan.

läsa platsannonser,

annonsera efter arbete eller svara på platsannonser,

lägga upp eller uppdatera cv online,

kontakta arbetsgivare direkt,

fråga vänner, släktingar eller bekanta,

kontakta en offentlig arbetsförmedling,

kontakta en privat arbetsförmedling,

göra ett test, en intervju eller ett prov som del av en rekryteringsprocess, och

göra förberedelser för att starta en verksamhet.

12. personer utanför arbetskraften: personer som tillhör någon av följande kategorier:

a) under 15 år (i antal fyllda år vid utgången av referensveckan),

b) över 89 år (i antal fyllda år vid utgången av referensveckan), eller

c) mellan 15 och 89 år (i antal fyllda år vid utgången av referensveckan) och vare sig sysselsatta eller arbetslösa under referensveckan enligt definitionerna av sysselsatta och arbetslösa personer i punkterna 10 och 11.

Artikel3¶Beskrivning av variabler

1. Beskrivningen av och det tekniska formatet för variabler som samlas in kvartalsvis, årligen, vartannat år och vart åttonde år om det specifika ämnet arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn och den kodning som ska användas för uppgiftsöverföring och de variabler som ska ingå i den minsta uppsättningen variabler anges i bilaga I till denna förordning.

2. Antalet variabler som ska samlas in vart åttonde år under ett visst år får vara högst elva, förutom när det gäller

a) det specifika ämnet arbetsorganisation och arbetstidsarrangemang, då antalet variabler får vara högst tio ett visst år, och

b) de specifika ämnena unga på arbetsmarknaden och uppnådd utbildningsnivå – närmare uppgifter, bland annat om avbruten eller ej slutförd utbildning, för vilka det totala antalet variabler som ska samlas in vart åttonde år får vara högst sju ett visst år.

3. Antalet strukturella variabler som ska samlas in om ett särskilt ämne vart fjärde år får vara högst elva ett visst år.

Artikel4¶Statistiska populationer, observationsenheter och regler för uppgiftslämnare

1. Målpopulationen för området arbetskraft ska vara alla personer som har sin stadigvarande bosättning i privathushåll i medlemsstatens territorium.

2. Uppgiftsinsamlingen för området arbetskraft ska utföras på ett urval av privathushåll eller ett urval av personer som ingår i privathushållen som observationsenheter.

3. Uppgifter ska lämnas för

a) varje person oavsett ålder om ämnena tekniska detaljer och karakteristika för personer och hushåll,

b) varje person mellan 15 och 74 år om ämnet deltagande i allmän och yrkesinriktad utbildning,

c) varje person mellan 15 och 89 år för variabler som samlas in kvartalsvis, årligen och vartannat år om alla andra ämnen,

d) varje person mellan 15 och 74 år, för de variabler som samlas in vart åttonde år, om de specifika ämnena arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn och arbetsolyckor och andra arbetsrelaterade hälsoproblem,

e) varje person mellan 50 och 74 år, för de variabler som samlas in vart åttonde år, om det specifika ämnet pension och arbetsmarknadsdeltagande,

f) varje person mellan 15 och 34 år, för de variabler som samlas in vart åttonde år, om de specifika ämnena unga på arbetsmarknaden och uppnådd utbildningsnivå – närmare uppgifter, bland annat om avbruten eller ej slutförd utbildning,

g) varje person mellan 18 och 74 år, för variabler som samlas in vart åttonde år, om det specifika ämnet möjlighet att förena arbete och familjeliv,

h) varje sysselsatt person mellan 15 och 74 år, för de variabler som samlas in vart åttonde år, om det specifika ämnet arbetsorganisation och arbetstidsarrangemang,

Åldersgrupperna inkluderar angivna åldersgränser.

4. Indirekta intervjuer är tillåtna, men antalet ska begränsas i så hög grad som möjligt.

Artikel5¶Referensperioder och referensdatum

1. De uppgifter som samlas in för området arbetskraft ska normalt avse situationen under en enda vecka, från måndag till söndag, som utgör referensveckan.

2. En persons ålder ska vara antalet år i fyllda år vid utgången av referensveckan.

3. Referenskvartal ska vara enligt följande:

a) Årets kvartal ska fastställas utifrån årets tolv månader, dividerat med fyra, så att januari, februari och mars hör till det första kvartalet, april, maj och juni till det andra kvartalet, juli, augusti och september till det tredje kvartalet och oktober, november och december till det fjärde kvartalet.

b) Referensveckorna ska fördelas på referenskvartalen så att en vecka hör till det kvartal, enligt vad som anges i led a, till vilket minst fyra av den veckans dagar hör (vilket kallas torsdagsregeln), såvida det inte leder till att årets första kvartal består av endast tolv veckor. I det fallet ska det årets kvartal bestå av på varandra följande grupper av 13 veckor,

c) Om ett kvartal i enlighet med led b består av 14 veckor i stället för 13 veckor ska medlemsstaterna försöka sprida urvalet över alla de 14 veckorna. Detta inbegriper alternativet att dela upp det urval som normalt fördelas på en vecka på två veckor.

d) Om det inte är möjligt att sprida urvalet så att det omfattar kvartalets alla 14 veckor får medlemsstaten i fråga hoppa över en vecka i det kvartalet (dvs. inte ta med den i undersökningen).

e) De veckor som har ett uppdelat urval och den vecka som ska hoppas över bör vara en typisk vecka i fråga om arbetslöshet, sysselsättning och genomsnittligt antal faktiskt arbetade timmar och bör ingå i en månad med fem torsdagar.

f) Första kvartalet 2021 ska börja måndagen den 4 januari 2021.

4. Ett referensår ska vara en sammanslagning av de fyra referenskvartalen det året.

Artikel6¶Detaljerade urvalskarakteristika

1. Uppgiftsinsamlingen ska avse en referensvecka för varje observationsenhet. Referensveckan ska fördelas på observationsenheten före fältarbetet.

2. Utöver kraven på kvartalsvisa uppgifter i punkt 1 i bilaga III till förordning (EU) 2019/1700 ska det fullständiga nationella urvalet för referensåret vara jämnt fördelat på årets samtliga referenskvartal. För varje referenskvartal ska det fullständiga urvalet för kvartalet vara jämnt fördelat på alla referensveckor i kvartalet, förutom när det gäller kvartal som består av 14 veckor där urvalet först kan vara jämnt fördelat över de 13 referensveckorna och sedan behandlas i enlighet med ett av följande alternativ:

a) Urvalet som fördelats på en referensvecka ska delas upp ytterligare på två typiska referensveckor för att täcka samtliga 14 veckor.

b) En typisk vecka ska hoppas över enligt artikel 5.3 i denna förordning.

3. De fullständiga urvalsfördelningar som avses i punkt 2 samt i punkt 1 i bilaga III till förordning (EU) 2019/1700 får inte avvika med mer än 10 % från de exakta andelarna på nationell nivå, förutom när det gäller medlemsstater som framställer månatlig arbetslöshetsstatistik för vilken, för högst fem veckor per kvartal, en avvikelse på 15 % från den exakta veckoandelen är tillåten. Dessa medlemsstater är skyldiga att tillämpa en deterministisk korrigering på kvartalsvikterna som säkerställer att alla veckor är representerade i samma utsträckning vid tillämpningen av dessa vikter. På regional Nuts 2-nivå ska tröskelvärdet på 10 % iakttas i största möjliga utsträckning.

4. Delurval med oberoende observationer som avser alla veckor under referensåret ska uppfylla kraven på fördelning i punkterna 2 och 3 i största möjliga utsträckning.

5. Alla fördelningskrav som avses i punkterna 2–4 ska vara uppfyllda antingen för bruttourvalet eller för nettourvalet.

6. Alla huvudvariabler ska överföras för hela urvalet varje kvartal.

7. Alla strukturella variabler ska överföras för varje kvartal under referensåret, för minst en undersökningsomgång per kvartal och minst en åttondel av hela urvalet för kvartalet. Närmare bestämt gäller följande:

a) Samtliga strukturella variabler som samlas in årligen och vartannat år, för vilka endast årsgenomsnitt behövs, ska överföras, antingen Urvalet för strukturella variabler som ska samlas in vartannat år ska ingå i urvalet för strukturella variabler som samlas in årligen.

i) för hela urvalet varje kvartal, eller

ii) för ett delurval av oberoende observationer som avser alla veckor under referensåret.

b) Variabler som samlas in vart åttonde år och variabler som samlas in om särskilda ämnen ska överföras för ett delurval av oberoende observationer som avser alla veckor under referensåret. Det delurvalet ska vara en del av urvalet för strukturella variabler som samlas in varje år och vartannat år.

c) Delurval enligt vad som anges i leden a och b ska alltid tillämpas med hjälp av fullständiga undersökningsomgångar.

8. Medlemsstater som använder ett urval av personer som ingår i privathushåll kan överföra uppgifterna om övriga medlemmar i dessa hushåll (vilket kallas den minsta uppsättningen variabler) för ett delurval med oberoende observationer (vilket kallas delurval av hushållet) som är uppbyggt på följande sätt:

a) Delurvalet av hushållet består av oberoende observationer som avser alla veckor under referensåret. Det årliga urval som blir följden ska, för de personer som ingår både i urvalet av personer som tillhör privathushåll och i delurvalet av hushåll, uppfylla fördelningskraven enligt punkterna 2 och 3 i största möjliga utsträckning.

b) Delurvalet av hushållet består av minst en undersökningsomgång per kvartal eller minst 15000 hushåll.

9. Medlemsstater som använder

a) ett urval av personer,

b) ett delurval av hushåll enligt definitionen i punkt 8, och

c) ett delurval för de specifika ämnen som samlas in vart åttonde år som skiljer sig från delurvalet av hushåll,

ska för alla medlemmar i hushåll som omfattar personer som valts ut att svara ett visst år vad gäller det specifika ämnet för vilket uppgifter samlas in vart åttonde år, och för samma referensperioder, överföra alla delar av ämnena tekniska detaljer och karakteristika för personer och hushåll, som också ingår i den minsta uppsättningen variabler.

Denna överföring ska tillämpas på uppgifter som samlas in vart åttonde år om de specifika ämnena arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn, pension och arbetsmarknadsdeltagande samt möjlighet att förena arbete och familjeliv.

Artikel7¶Perioder och metoder för insamling av uppgifter

1. Intervjuerna för att samla in uppgifter för området arbetskraft ska ske under veckan omedelbart efter referensveckan och högst fem veckor efter den.

2. I vederbörligen motiverade fall och endast i den utsträckning som krävs får intervjuperioden förlängas ytterligare.

3. Intervjuerna ska genomföras med hjälp av datorstödda intervjumetoder, t.ex. datorstödd personlig intervju (Capi), datorstödd telefonintervju (Cati) och datorstödd webbintervju (Cawi) förutom i vederbörligen motiverade fall.

Artikel8¶Metod för uppgifter om sysselsättning och arbetslöshet

1. Flödesscheman över frågornas inbördes ordning för de specifika ämnena sysselsättningsstatus, sökande efter arbete, villighet att arbeta, tillgänglighet, bisyssla eller bisysslor och huvudsaklig verksamhet (egen utsago) ska anges enligt bilaga II i denna förordning.

2. De uppgifter om variablerna WKSTAT, ABSREAS, JATTACH, SEEKWORK, ACTMETNE och AVAILBLE som avses i bilaga I till denna förordning ska inhämtas genom intervju.

3. Administrativa register och andra källor och metoder får användas för alla andra variabler förutsatt att de uppgifter som inhämtas har motsvarande täckning och är av minst motsvarande kvalitet. Relevanta kvalitetsdimensioner inbegriper jämförbara och enhetliga definitioner och begrepp, korrekta referensperioder och de tillgängliga uppgifternas aktualitet.

Artikel9¶Gemensamma standarder för redigering, imputering, viktning och skattning

1. Administrativa uppgifter eller registeruppgifter, resultat från tidigare intervjuer och resultat från intervjuer med en annan person får inte användas för att imputera de uppgifter om variablerna WKSTAT, ABSREAS, JATTACH, SEEKWORK, ACTMETNE och AVAILBLE som avses i bilaga I till denna förordning. Förenklade regler får tillämpas på vissa grupper av personer, enligt vad som anges i bilaga II till denna förordning.

2. I de fall uppgifter om andra variabler saknas, är ogiltiga eller inkonsekventa får metoder för statistisk imputering användas där så är tillämpligt, förutom för variabeln INCGROSS som avses i bilaga I till denna förordning, på vilken statistisk imputering alltid ska användas när bortfallet är över 5 %.

3. Referenspopulationen för viktning ska vara den (faktiska eller skattade) population som har sin stadigvarande bosättning i privathushåll.

4. Vikter för skattningar på individnivå på grundval av variabler som samlas in kvartalsvis, årligen och vartannat år ska uppfylla följande krav:

a) Vikterna ska beräknas med beaktande av sannolikheten för val och externa uppgifter om den undersökta populationens fördelning uppdelad på kön, åldersgrupper och region (Nuts 2-nivå). Femårsgrupper ska vara standard. Men med tanke på urvalsstorlek och kvaliteten på och tillgängligheten för de externa uppgifterna ska aggregeringar som innehåller mer än en femårsgrupp vara tillåten i den utsträckning som krävs.

b) Överensstämmelse mellan årssummor för delurval för strukturella variabler som samlas in årligen och vartannat år och hela urvalets årsgenomsnitt ska säkerställas för variablerna sysselsättning, arbetslöshet och utanför arbetskraften, uppdelade på kön och för åldersgrupperna 25–34 år, 35–44 år och 45–54 år. Överensstämmelse mellan grupperna med personer i åldrarna 15–24 år, 55–64 år och 65 år och över ska uppnås i största möjliga utsträckning.

5. Vikterna för skattningar på hushållsnivå, genom användning av genomsnittsvikten för hushållsmedlemmar och på individnivå genom särskilda hushållskarakteristiska, ska uppfylla följande krav:

a) Vikterna ska beräknas med beaktande av sannolikheten för val och uppgifter om de undersökta hushållens fördelning, dvs. (faktiskt eller skattat) antal hushåll och (faktisk eller skattad) hushållsstorlek (hushållsnivå) och den undersökta populationens fördelning, uppdelad på kön och åtminstone åldersgrupperna 0–14 år och 15 år och över (individnivå). Skattningar av antalet hushåll och hushållens storlek ska baseras på de bästa tillgängliga källorna och begreppen.

b) Överensstämmelse mellan årssummor för hela urvalet och delurval genom användning av vikter för hushållen och hela urvalets årsgenomsnitt genom användning av individuella vikter enligt definition i punkt 4 ska säkerställas för variablerna sysselsättning, arbetslöshet och utanför arbetskraften, uppdelade på kön och för åldersgrupperna 25–34 år, 35–44 år och 45–54 år. Överensstämmelse mellan grupperna med personer i åldrarna 15–24 år, 55–64 år och 65 år och över ska uppnås i största möjliga utsträckning.

6. Vikter för skattningar på individnivå på grundval av variabler som samlas in vart åttonde år eller variabler om särskilda ämnen ska uppfylla följande krav:

a) Vikterna ska beräknas med beaktande av sannolikheten för urval och uppgifter avseende den undersökta populationens fördelning efter kön och åldersgrupper för målpopulation vart åttonde år enligt definition i artikel 4.3 i denna förordning. Femårsgrupper ska vara standard. Men med tanke på urvalsstorleken och kvaliteten på och tillgängligheten för externa uppgifter ska aggregeringar som innehåller mer än en femårsgrupp vara tillåten i den utsträckning som krävs.

b) Överensstämmelse mellan totalsummor för de årliga delurvalen genom användning av vikter för variabler som samlas in vart åttonde år eller, om detta inte är tillämpligt, hela urvalets årsgenomsnitt genom användning av individuella vikter enligt vad som anges i punkt 4, ska säkerställas för den målpopulation för vilken variabler samlas in vart åttonde år enligt vad som anges i artikel 4.3 i denna förordning och för variablerna sysselsättning, arbetslöshet och utanför arbetskraften, uppdelade på kön.

c) Kraven ska tillämpas i enlighet med de särskilda ämnena och deras målpopulationer.

7. De uppgifter om variablerna WKSTAT, ABSREAS, JATTACH, SEEKWORK, ACTMETNE och AVAILBLE som avses i bilaga I till denna förordning får inte användas i viktningen.

Artikel10¶Offentliggörande av data

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat), som del av den kvartalsvisa rapport om exakthet som beskrivs i punkt 2 i bilaga III till denna förordning, överföra två tillförlitlighetsgränser. Kommissionen (Eurostat) ska använda dessa tillförlitlighetsgränser för offentliggörandet av uppgifter.

2. För beräkning av historiska tidserier utan avbrott för huvudindikatorer, från och med första kvartalet 2009, ska medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) senast den 31 december 2021 översända något av följande:

a) Korrigeringsfaktorer som ska tillämpas på historiska uppgifter för varje indikator som förtecknas i punkt 3 i denna artikel.

b) Den fullständiga tidsserien som täcker tidsperioden från och med första kvartalet 2009 till fjärde kvartalet 2020 för varje indikator som förtecknas i punkt 3 i denna artikel.

3. De indikatorer för vilka historiska uppgifter i form av tidsserier utan avbrott krävs är sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer i tusental, uppdelade på kön och åldersgrupperna 15–24 år, 25–64 år, 65 år och över och, endast för sysselsättning, åldersgruppen 20–64 år.

4. Korrigeringsfaktorer för beräkning av historiska uppgifter, fullständig tidsserie utan avbrott och relevanta metadata för beräkning av historiska tidsserier utan avbrott enligt punkt 2 i denna artikel ska skickas i det format som tillhandahålls av kommissionen (Eurostat).

Artikel11¶Standarder för överföring och utbyte av uppgifter

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända kvartalsvisa och årliga datauppsättningar med förhandskontrollerade mikrodata som följer valideringsregler enligt specifikationen av variabler för deras kodning och filtervillkor enligt bilaga I till denna förordning. Medlemsstaterna och kommissionen ska enas om ytterligare valideringsregler som ska vara uppfyllda, som ett villkor för att överförda uppgifter ska godtas.

2. Kvartalsvisa datauppsättningar ska innehålla alla huvudvariabler för de kvartalsvisa urvalen. Det ska vara valfritt att inkludera variabler med en årlig referensperiod för de respektive urvalen eller delurvalen i dessa datauppsättningar.

3. Årliga datauppsättningar ska innehålla alla strukturella variabler samt huvudvariabler för de respektive urvalen eller delurvalen.

4. Huvudvariablerna och de strukturella variablerna i de kvartalsvisa och årliga datauppsättningarna ska uppfylla kraven i artikel 4.3 i denna förordning.

5. Reviderade uppgifter ska överföras i kompletta datauppsättningar som täcker alla variabler, oavsett antalet reviderade observationer och variabler.

6. Innehållet avseende de kvartalsvisa variabler som överförs i de kvartalsvisa datauppsättningarna ska överensstämma med innehållet i de variabler som överförs i de årliga datauppsättningarna.

7. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med de uppgifter och metadata som krävs enligt denna förordning med hjälp av standarden för utbyte av statistiska uppgifter och metadata enligt vad som anges av kommissionen (Eurostat) och den centrala dataportalen.

Artikel12¶Kvalitetsrapporternasnärmare form och innehåll

Utöver de krav som fastställs i artikel 13.6 i förordning (EU) 2019/1700 ska medlemsstaternas kvartalsvisa och årliga kvalitetsrapporter uppfylla de krav som förtecknas i bilaga III till denna förordning.

Artikel13¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

1 EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

3 International Standard Classification of Education 2011,http://uis.unesco.org/sites/default/files/documents/international-standard-classification-of-education-isced-2011-en.pdf (finns på engelska och franska).

4 Kommissionens rekommendation av den 29 oktober 2009 om användningen av den internationella yrkesindelningen (ISCO-08) (EUT L 292, 10.11.2009, s. 31).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

6 Medhjälpande familjemedlemmar, personer som producerar för egen användning, frivilligarbetare, oavlönade praktikanter och personer i andra typer av arbete definieras i den resolution som antogs av den 19:e konferensen för arbetsmarknadsstatistiker rörande statistik över arbete, arbetslöshet och underutnyttjande av arbetskraft den 11 oktober 2013.

BILAGA I

BILAGA II

1. För att säkerställa tillräcklig jämförbarhet mellan länder ska det nationella frågeformuläret utformas enligt nedanstående flödesscheman. Flödesschemana omfattar endast modulen med arbetsmarknadsstatus i frågeformuläret, vilken avser frågor om arbetsmarknadsstatus enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) definition (sysselsättning, arbetslöshet eller utanför arbetsmarknaden).

2. Arbetsmarknadsstatusmodulen ska ges i början av det nationella frågeformuläret, efter frågorna om demografiska särdrag.

3. Frågor om huvudsaklig verksamhet (egen utsago) ska sammanställas efter arbetsmarknadsstatusmodulen. Den huvudsakliga verksamheten ska sammanställas genom intervjuer och ska vare sig härledas från andra variabler eller imputeras från register.

4. Ett flödesschema är en grafisk framställning av informationsflödet från frågorna i frågeformuläret. Syftet är att definiera vilka uppgifter och begrepp som ska omfattas, men det medför inga begränsningar i fråga om frågornas antal, översättning och ordalydelse. Anmärkningarna är en integrerad del av flödesschemana.

5. Flödesschemana kommer inte att ändras under minst fem år efter denna förordnings ikraftträdande.

6. Flödesschemana innehåller olika delar som definieras på följande sätt:

Ett block är en uppsättning information som ska begäras i frågeformuläret med hjälp av en eller flera frågor. Det innehåller de begrepp som uppgifter ska samlas in om. Begreppen i ett block kan ställas i vilken landsspecifik ordning som helst. Blocket visas som en rektangulär ruta:

En delmodul representerar ett antal block som avser samma fråga. Den visas som en rektangulär ruta med rundade kortsidor:

Ett utflöde representerar den faktiska information som samlats in i blocket och det efterföljande flödet till andra block. Det visas som en pil och en ruta:

Ett filter representerar en uppsättning uppgifter som baseras på externa data. Utflödet är i detta fall beroende av extern information. Det visas som en romb med utflöden:

En mellanklassificering representerar de mellanliggande resultaten av flödet enligt ILO:s definition. Det visas som en oval med ljus bakgrund och svart text:

En slutlig klassificering representerar de slutliga resultaten av flödet enligt ILO:s definition. Det visas som en oval med mörk bakgrund och vit text:

Slutet representerar flödets slut i flödesschemat. Det visas som en ruta formad som en parallellepiped:

7. Medlemsstaterna kan anpassa antalet frågor som ställs för att samla in de begärda uppgifterna i varje block. Innehållet i de uppgifter som samlas in kan dock inte utökas, vilket innebär att det inte får tas med frågor som inte direkt rör den begärda informationen eller det begrepp som ingår i det berörda blocket.

8. Rutan i utflödet kan innehålla en eller flera detaljer, separerade med semikolon, som har samma slutflöde. Varje detalj måste redovisas i frågeformuläret och får inte representeras med hjälp av ett eller flera möjliga svar. En detalj kan dock utelämnas om detta är motiverat på nationell nivå (nationella lagar eller omständigheter). Ordningsföljden för detaljerna i frågeformuläret får inte ändras om inte annat anges i flödesschemat. Inga nya utflöden får läggas till.

9. Frågor får läggas till i slutet av varje delmodul, mellan delmoduler eller efter en (mellanliggande eller slutlig) klassificeringsdel, när så är motiverat på nationell nivå och när det inte får någon betydande påverkan på klassificeringen av arbetsmarknadsstatusen enligt ILO:s definition. I undantagsfall får frågor läggas till om mindre eller tillfälliga arbeten och om produktion av jordbruksvaror avsedda för försäljning eller byteshandel, om så krävs på nationell nivå för att skapa bättre överensstämmelse med ILO:s definition av sysselsättning.

10. Modulen för arbetsmarknadsstatus innehåller olika delmoduler som var och en omfattar en viss typ av arbetsmarknadsstatus enligt ILO:s definition. Informationsflödet mellan delmodulerna anges i ett metaflödesschema som representerar hela arbetsmarknadsstatusmodulen.

11. Metaflödesschemat för arbetsmarknadsstatusmodulen definieras på följande sätt:

12. Flödesschemat för delmodulen Förvärvsverksam och tillhörande anmärkningar definieras på följande sätt: Anmärkningar: Block W1: Arbete bör betraktas som all verksamhet som personer utför för att producera varor eller tillhandahålla tjänster för eget eller andras bruk. Med arbete mot ersättning eller vinst avses arbete som utförs som en del av en transaktion i utbyte mot ersättning som betalas i form av lön för arbetad tid eller utfört arbete eller i form av förtjänsten på de varor eller tjänster som produceras genom marknadstransaktioner. Begreppet ersättning omfattar pengar eller betalning in natura, oavsett om pengarna eller betalningen är skattegrundande eller inte. Att ange mot ersättning eller vinst är att föredra. Om så är motiverat på nationell nivå kan dock en alternativ ordalydelse som avlönad arbetstagare eller egenföretagare användas så länge samma begrepp avses. Om begreppet vinst är för svårtolkat kan en lösning vara att ställa mer än en fråga. I sista hand kan man använda sig av alternativet att utelämna begreppet vinst och endast bibehålla begreppet mot ersättning, om det tydligt framgår på ett visst språk att målet är att identifiera personer som arbetat mot ersättning. Medlemsstater där block W1 inte omfattar alla slags arbeten, framför allt inte mindre eller tillfälliga arbeten eller produktion av jordbruksvaror avsedda för försäljning eller byteshandel, kan lägga till frågor om dessa särskilda arbetstyper. Block W2: Arbete som utförs av en medhjälpande familjemedlem ska betraktas som oavlönat arbete. Om en person arbetar mot ersättning för ett företag som ägs av en familjemedlem ska utflödet från block W1 vara Ja. Varje medlemsstat får välja huruvida personerna först ska svara på frågan om oavlönat arbete som utförts av en medhjälpande familjemedlem eller på frågan om frånvaro. Om frågan om oavlönat arbete som utförts av en medhjälpande familjemedlem ställs först måste endast de personer som svarar Nej på denna första fråga besvara frågan om frånvaro. Däremot gäller att om frågan om frånvaro ställs först bör det inte bara kontrolleras huruvida de som angett att de inte var frånvarande från arbetet arbetade som oavlönade medhjälpande familjemedlemmar under referensveckan utan även huruvida de som angett att de var frånvarande från arbetet utförde sådant arbete under referensveckan. I undantagsfall får delmodulen Frånvarande från arbetet ställas före frågan om oavlönat arbete som medhjälpande familjemedlem, om detta är relevant i ett visst nationellt sammanhang. I en sådan situation ska frågan om oavlönat arbete som medhjälpande familjemedlem enbart ställas till alla dem som klassificerats som Arbetslösa i delmodulen Frånvarande från arbetet.

13. Flödesschemat för delmodulen Frånvarande från arbetet och tillhörande anmärkningar definieras på följande sätt: Anmärkningar: Block A1: Föräldraledighet är när en person gör ett avbrott i sitt arbete för att uppfostra eller ta hand om ett yngre barn. Föräldraledighet kan tas av antingen modern eller fadern. Denna kategori omfattar både personer som är på lagstadgad föräldraledighet (enligt lag, om sådan finns, eller enligt avtal) och egenföretagare. I vissa nationella sammanhang kan föräldraledighet även betraktas som särskild ledighet för att ta hand om ett yngre barn (vårdledighet). Uppgiftslämnaren bör vara sysselsatt (som anställd eller egenföretagare) vid frånvaroperiodens början. Om föräldraledigheten följer direkt på en annan frånvaroperiod bör hänsyn tas till personens status i början av den sammantagna perioden (dvs. huruvida personen är i sysselsättning eller inte). Om uppgiftslämnaren inte var i sysselsättning vid ledighetens början kan frånvaron inte betraktas som föräldraledighet. Vid på varandra följande frånvaroperioder bör huvudskälet till frånvaron under referensveckan väljas. Med säsongsarbete avses en arbetssituation där ett fullständigt avbrott har gjorts i näringsverksamheten (produktionen av varor eller tillhandahållandet av tjänster) vid den ekonomiska enheten för att sedan återupptas vid en återkommande och, mer eller mindre, specifik period på året. Avbrottet i näringsverksamheten bör inte vara kopplat till någon särskild eller exceptionell situation (dåligt väder, brist på kunder osv.) utan bör ha att göra med vanliga faktorer som uppstår under återkommande och långa perioder under året. Säsongsarbetaren alternerar i detta avseende mellan en lång period av arbete och en lång period av ledighet under ett visst år. I denna situation definieras ledighetsperioden som lågsäsong. Med fortbildning för anställda avses all utbildning där något av följande tre påståenden är sant: När det gäller egenföretagare bör fortbildningen vara kopplad till verksamheten. Block A2: Med arbetsrelaterad inkomst eller förmån avses inkomst eller förmån som uppgiftslämnaren inte skulle ha rätt att få om han eller hon inte hade något arbete vid frånvaroperiodens början, oavsett sysselsättningsform (anställd eller egenföretagare). Om personen har rätt till inkomsten eller förmånen men har valt att inte ta emot den, bör han eller hon anses ha fått den. Inkomsten eller förmånen kan betalas av antingen arbetsgivaren eller socialförsäkringsmyndigheten, eller av båda. Den innefattar all slags lönekompensation (t.ex. arbetsbaserad föräldrapenning eller socialförsäkringsavgifter) men inte förmåner som personen skulle få även utan ett arbete (t.ex. familjebidrag). Om arbetsgivaren fortsätter att betala sociala avgifter för den person som går på föräldraledighet, trots att lönen inte längre utbetalas, bör personen anses fortsätta ha en arbetsrelaterad inkomst eller förmån. Den arbetsrelaterade inkomsten eller förmånen står kanske inte i proportion till den inkomst som erhölls strax före frånvaroperioden. En schablonsats kan övervägas som arbetsrelaterad inkomst eller förmån så länge personen har rätt till den på grund av sitt tidigare arbete. Inkomsten eller förmånen kan därför beviljas antingen som en schablonsats eller som en procentuell andel av den senaste lönen. Ett undantag till artiklarna 8.2 och 9.1 i denna förordning är att extern information (och inte intervjuresultat) kan användas som uppgiftskälla för block A2 om det otvetydigt kan fastställas att personen har rätt till en arbetsrelaterad inkomst eller förmån. En viktig faktor som ska beaktas är huruvida uppgiftslämnaren garanterat kan återvända till sitt arbete efter föräldraledigheten. Block A3: Om uppgiftslämnaren inte arbetade under referensveckan men regelbundet deltog i arbetsrelaterade verksamheter eller uppgifter (t.ex. underhåll och renovering) under lågsäsong bör han eller hon anses vara i sysselsättning. Administrativt arbete betraktas dock inte som arbetsrelaterade verksamheter eller uppgifter. Block A4: Alternativet Vet inte erbjuds endast i indirekta intervjuer. Den förväntade totala längden avser endast huvudskälet till frånvaron. När det gäller föräldralediga personer bör till exempel inte mamma-/pappaledigheten räknas med i frånvarons längd. Frånvarons förväntade totala längd, enligt uppgiftslämnarens uppskattning, bör redovisas. Uppgiftslämnaren får utgå från en särskild lag eller överenskommelse men ska generellt sett svara utifrån sin egen bedömning. Om uppgiftslämnaren inte känner till om frånvarons totala längd är kortare eller längre än tre månader bör han eller hon räkna den från det att frånvaron inleddes av de angivna skälen till referensveckans slut.

Arbetsgivaren kräver att arbetstagaren ska delta.

Utbildningen äger rum på normal avlönad arbetstid och inte under en ledighet.

Utbildningen har direkt koppling till det nuvarande arbetet och arbetsgivaren står för kostnaderna eller fortsätter att ge arbetstagaren ersättning.

14. Flödesschemat för delmodulen Bisyssla eller bisysslor definieras på följande sätt:

15. Flödesschemat för delmodulen Sökande efter arbete (arbetslösa personer) och tillhörande anmärkningar definieras på följande sätt: Anmärkningar: Block S1: Alternativet Vet inte erbjuds endast i indirekta intervjuer. Block S2: Personer som redan har funnit ett arbete innefattar säsongsarbetare som inte arbetar under referensveckan (lågsäsong) men som räknar med att återgå till säsongsarbetet efter lågsäsongen. Alternativet Ja, började arbeta mellan referensveckan och intervjudatumet erbjuds endast om intervjudatumet inte infaller direkt efter referensveckan. Block S4: Alternativet Vet inte erbjuds endast i indirekta intervjuer. Block S5: Listan över alternativa huvudskäl till att inte söka arbete innefattar följande: Länderna får bestämma ordningen för de svar som kan ges utifrån nationella hänsyn, förutom när det gäller det första alternativet. Om kategorin permitterade arbetstagare inte finns i ett land kan svaret Väntar på att få återgå till arbetet tas bort i det nationella frågeformuläret. Med Omsorgsansvar avses endast egna barn, partner barn och sjuka, äldre eller anhöriga med funktionsnedsättning. Personer som vårdar vänner eller personer som inte är anhöriga eller på frivillig basis bör redovisas i alternativet Andra personliga skäl. Block S6: Listan över alternativa huvudskäl för att inte vilja arbeta innefattar följande: Länderna får bestämma ordningen för och uppdelningen av de svar som kan ges utifrån nationella hänsyn. Med Omsorgsansvar avses endast egna barn, partner barn och sjuka, äldre eller anhöriga med funktionsnedsättning. Personer som vårdar vänner eller personer som inte är anhöriga eller på frivillig basis bör redovisas i alternativet Andra personliga skäl.

Inget passande arbete finns [måste anges först]

Allmän eller yrkesinriktad utbildning

Egen sjukdom eller arbetsoförmåga

Omsorgsansvar

Andra familjeskäl

Andra personliga skäl

Väntar på att få återgå till arbetet (permitterade personer) [kan tas bort om det inte är relevant]

Andra skäl

Vet inte

Allmän eller yrkesinriktad utbildning

Egen sjukdom eller arbetsoförmåga

Omsorgsansvar

Andra familjeskäl

Andra personliga skäl

Pension

Andra skäl

Vet inte

16. Flödesschemat för delmodulen Metoder för aktivt arbetssökande (arbetslösa personer) och tillhörande anmärkningar definieras på följande sätt: Anmärkningar: Block M1: Frågornas ordningsföljd är flexibel. Medlemsstaterna får bestämma antalet frågor i det avseendet att block M1 kan stängas efter att svaret Ja angetts för första gången, men om en medlemsstat vill gå vidare och samla in uppgifter om alla nio metoder kan den göra det. Medlemsstaterna kan också dela upp de begärda uppgifterna i flera frågor. Alternativet Frågade vänner, släktingar eller bekanta innebär att personen frågar om arbetsmöjligheter eller ber om hjälp med att skapa och uppdatera ett cv på nätet eller med att förbereda sig inför ett test eller en intervju. Alternativet Kontaktade en offentlig arbetsförmedling avser vem uppgiftslämnaren kontaktade i sitt arbetssökande och inte för att ansöka om arbetslöshetsersättning. Uppgifterna bör samlas in med hjälp av stängda frågor. Öppna frågor bör inte omklassificeras.

17. Flödesschemat för delmodulen Tillgänglighet för arbete (arbetslösa personer) och tillhörande anmärkningar definieras på följande sätt: Anmärkningar: Block V1: Om uppgiftslämnaren redan har angett att han eller hon har funnit ett arbete kan blocket döpas om till Kunde börja arbeta inom två veckor från referensveckan. Block V2: Listan över alternativa huvudskäl för att inte kunna börja arbeta inom två veckor innefattar följande: Länderna får bestämma ordningen för och uppdelningen av de svar som kan ges utifrån nationella hänsyn. Om uppgiftslämnaren redan svarat i block S5 kan detta svar kopieras till block V2. I ett sådant fall kan de två övriga svarskategorierna i block S5 Inget passande arbete finns och Väntar på att få återgå till arbetet (permitterade personer) redovisas i block V2 som Andra skäl. Med Omsorgsansvar avses endast egna barn, partner barn och sjuka, äldre eller anhöriga med funktionsnedsättning. Personer som vårdar vänner eller personer som inte är anhöriga eller på frivillig basis bör redovisas i alternativet Andra personliga skäl.

Allmän eller yrkesinriktad utbildning

Egen sjukdom eller arbetsoförmåga

Omsorgsansvar

Andra familjeskäl

Andra personliga skäl

Andra skäl

Vet inte

18. För att minska allt onödigt arbete ges förenklade regler i form av den minimiinformation som ska begäras per åldersgrupp:

Personer i åldersgruppen 15–69 år intervjuas med hjälp av hela arbetsmarknadsstatusmodulen i samtliga intervjuer/omgångar enligt det roterande schema som tillämpas.

Personer i åldersgruppen 70–74 år får svara på frågor om hela arbetsmarknadsstatusmodulen vid den första intervjun/omgången och i efterföljande intervjuer/omgångar så länge som de klassificerades som arbetskraft under den föregående intervjun. Personer i åldersgruppen 70–74 år och som klassificerades som utanför arbetskraften under den föregående intervjun kan antingen intervjuas på nytt eller så kan deras svar kopieras från senast tillgängliga intervju.

Personer i åldersgruppen 75–89 år får endast svara på frågor om delmodulerna Förvärvsverksam, Frånvarande från arbetet och Bisyssla eller bisysslor under den första intervjun/omgången. Från och med den andra intervjun kan personer i åldersgruppen 75–89 år antingen intervjuas på nytt eller så kan svaren kopieras från senast tillgängliga intervju eller från externa källor om så är mer relevant i ett visst nationellt sammanhang.

Personer som inte kan arbeta på grund av långvariga hälsoproblem får svara på frågor om hela arbetsmarknadsstatusmodulen vid den första intervjun/omgången och i efterföljande intervjuer/omgångar så länge som de klassificerades som de tillhör arbetskraften under den föregående intervjun. Personer som inte kan arbeta på grund av långvariga hälsoproblem och som klassificerades som utanför arbetskraften under den föregående intervjun kan antingen intervjuas på nytt eller så kan deras svar kopieras från senast tillgängliga intervju.

BILAGA III

1. Medlemsstaterna ska översända kvartalsvisa riktighetsrapporter och en årlig kvalitetsrapport till kommissionen (Eurostat) på området arbetskraft.

2. De kvartalsvisa riktighetsrapporterna ska innehålla grundläggande information om undersökningens exakthet och tillförlitlighet och beskriva de förändringar i grundläggande begrepp och definitioner som påverkar jämförbarheten över tid. Medlemsstaterna ska översända de kvartalsvisa riktighetsrapporterna inom två veckor efter att den fastställda tidsfristen för överföring av uppgifter för den kvartalsvisa arbetskraftsundersökningen (AKU) löpt ut.

3. Den årliga kvalitetsrapporten ska innehålla kvalitetsrelaterade data och metadata och översändas till kommissionen (Eurostat) inom tre månader efter att den fastställda tidsfristen för överföring av uppgifter beträffande andra AKU-data löpt ut.