Komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller handelsnormer för fjäderfäkött
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, särskilt artiklarna 75.2, 79, 86 a och 89, och
(1) I sitt meddelande av den 20 maj 2020, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem, tillkännagav kommissionen att den kommer att se över handelsnormerna för att föreskriva användningen av och tillgången på hållbara jordbruksprodukter och stärka hållbarhetskriterierna, med beaktande av de eventuella effekterna av dessa normer på livsmedelsförluster och livsmedelsavfall. I det sammanhanget bör de befintliga handelsnormerna för fjäderfäkött också ändras för att ta hänsyn till de tekniska framstegen och konsumenternas behov samt utvecklingen av aviär influensa som en riskfaktor för producenter av kött från fjäderfä som har tillgång till utomhusvistelse.
(2) Förordning (EU) nr 1308/2013 upphävde och ersatte rådets förordning (EG) nr 1234/2007. I del II avdelning II kapitel I avsnitt 1 i förordning (EU) nr 1308/2013 fastställs bestämmelser om handelsnormer för fjäderfäkött och kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter på området. För att säkerställa att marknaden för fjäderfäkött fungerar väl inom den nya rättsliga ramen behöver vissa bestämmelser antas genom sådana akter. Den här förordningen och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/344 bör ersätta kommissionens förordning (EG) nr 543/2008, som därför bör upphöra att gälla.
(3) För att garantera att marknaden för fjäderfäkött fungerar väl bör handelsnormerna för fjäderfäkött omfatta klassificeringskriterier, krav på presentation, märkning och förpackning, typ av jordbruks- och produktionsmetod, konservering och hantering, användning av frivilliga förbehållna begrepp, toleransnivåer samt villkor för import. Eftersom alla dessa aspekter är nära sammankopplade med varandra bör bestämmelserna om handelsnormer för fjäderfäkött finnas kvar som en sammanhängande uppsättning bestämmelser, och de bör därför fastställas i en delegerad akt.
(4) För att göra det möjligt att saluföra fjäderfäkött i olika klasser beroende på konformation och utseende, är det nödvändigt att fastställa definitioner av slaktkropparnas arter, ålder och presentationsformer, samt när det gäller styckningsdelar av fjäderfä, den anatomiska strukturen och det anatomiska innehållet. För den produkt som kallas ”foie gras”, dvs. fet gås- och anklever, är det med hänsyn till denna produkts höga värde och den därav följande risken för bedrägligt förfarande, nödvändigt att fastställa särskilt exakta minimihandelsnormer.
(5) Dessa normer behöver inte tillämpas på vissa produkter och presentationsformer som är av lokal eller på annat sätt begränsad betydelse. De namn under vilka sådana produkter säljs bör emellertid inte vara av en sådan art att de väsentligt kan vilseleda konsumenten att förväxla dessa produkter med produkter som omfattas av dessa normer. Likaledes bör dessa normer även gälla för ytterligare beskrivande termer som används för att närmare namnge sådana produkter.
(6) För att åstadkomma en enhetlig tillämpning av denna förordning bör termerna ”slaktkropp”, ”styckningsdelar” och ”saluföring” definieras.
(7) Lagrings- och hanteringstemperaturen är av avgörande betydelse för upprätthållandet av höga kvalitetsnormer. Följaktligen är det lämpligt att fastställa en minimitemperatur vid vilken kylda fjäderfäköttprodukter ska förvaras och toleranser för en sådan minimitemperatur.
(8) Exempel på frivilliga uppgifter som får användas vid märkning är kylmetoden och särskilda produktionsmetoder. Märkning med produktionsmetoden bör med hänsyn till konsumentskyddet omfattas av noggrant definierade kriterier vad gäller djurhållningsförhållanden, ålder vid slakt, gödningsperiodens varaktighet eller fodrets sammansättning.
(9) När kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från fåglar med tillgång till utomhusvistelse, bör det också anges att fåglarna föds upp för produktion av ”foie gras” så att konsumenterna får fullständig information om produkternas egenskaper.
(10) Med hänsyn till konsumentskyddet bör medlemsstaterna ständigt övervaka att de fjäderfäköttprodukter som säljs på deras territorier är förenliga med unionsrätten, inklusive handelsnormer och nationella bestämmelser som antagits i enlighet med de bestämmelserna. Företag som använder termer som hänvisar till särskilda produktionsmetoder bör kontrolleras, och de bör föra detaljerade register för detta syfte.
(11) Med hänsyn till kontrollernas specialiserade karaktär bör de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna kunna delegera ansvaret för dem till externa organ som har lämpliga kvalifikationer och vederbörliga tillstånd, utan att det påverkar lämpliga tillsyns- och försiktighetsåtgärder. Bestämmelser bör fastställas för detta syfte.
(12) Aktörer i tredjeländer kan vilja använda de frivilliga uppgifterna om kylmetoder och produktionsmetoder. För att säkerställa att konsumenter får korrekt och tillförlitlig information, bör bestämmelser införas så att aktörerna kan använda uppgifterna, under förutsättning att ett lämpligt tillstånd utfärdas av det berörda tredjelandets behöriga myndighet, som ska finnas uppförd i en förteckning som sammanställts av kommissionen.
(13) För att undvika att konsumenter vilseleds och med hänsyn till den ekonomiska och tekniska utvecklingen i produktionen av fjäderfäkött bör den högsta tillåtna vattenhalten i fjäderfäkött fastställas och ett övervakningssystem för både slakterier och samtliga handelsled definieras, utan att principen om varors fria rörlighet på den inre marknaden kränks.
(14) Vattenupptagningen vid produktionen bör kontrolleras och pålitliga metoder för att bestämma den vattenhalt som tillsätts vid beredningen av slaktkroppar av frysta och djupfrysta fjäderfä bör införas utan att man skiljer mellan naturligt vatten och vatten som tillkommer vid beredningen av fjäderfäna, med tanke på de praktiska svårigheterna med att göra en sådan åtskillnad.
(15) Saluföring av fjäderfäkött som inte uppfyller kraven och som saknar lämplig märkning på förpackningen bör förbjudas. Följaktligen är det nödvändigt att anta bestämmelser med tanke på de uppgifter som ska anges på individuella och gemensamma förpackningar, beroende på destinationen, för att underlätta kontroller och säkerställa att produkterna inte används till något annat ändamål än det avsedda.
(16) EU-referenslaboratorier och nationella referenslaboratorier bör utses för att harmonisera kraven på vattenhalten.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Innehåll
Denna förordning kompletterar förordning (EU) nr 1308/2013 med bestämmelser om handelsnormer för fjäderfäkött, i synnerhet
a) klassificeringskriterier och definitioner,
b) krav på presentation, märkning och förpackning,
c) typ av jordbruks- och produktionsmetod,
d) konservering och hantering,
e) användning av frivilliga förbehållna begrepp,
f) toleransnivåer,
g) villkor för import.
Artikel2¶Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på de produkter som förtecknas i denna artikel. Andra produkter än de som avses i denna artikel får endast saluföras i unionen under namn som inte vilseleder konsumenten genom förväxling med dem som avses i denna artikel eller med de uppgifter som föreskrivs i artikel 10, i enlighet med de bestämmelser som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011.
I denna förordning avses med de produkter som anges i artikel 75.1 g i förordning (EU) nr 1308/2013 följande, och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk förtecknas i bilaga I:
1. Fjäderfäslaktkroppar Vid tillämpning av denna förordning ska könsrelaterade varianter av de termer som avses i första stycket leden a–e tolkas som synonyma termer.
a) TAMHÖNS (Gallus domesticus)
i) kycklingar, slaktkycklingar (broiler): höns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) tuppar, hönor, gryt- eller kok-: höns med stel bröstbensspets (förbenad).
iii) kapuner: tuppar som före könsmognaden kastrerats genom ett kirurgiskt ingrepp och som slaktas vid en ålder på lägst 140 dagar; efter kastreringen ska kapunerna gödas under en period på minst 77 dagar.
iv) poussin, coquelet: kycklingar med en slaktvikt på under 650 g (utan inkråm, huvud och fötter). Kycklingar på 650–750 g får kallas ”poussin” om slaktåldern är högst 28 dagar. Medlemsstaterna får tillämpa artikel 4 i genomförandeförordning (EU) 2026/344 vid kontroll av denna slaktålder.
v) värphönstuppar: tuppkycklingar av värpras med stel bröstbensspets (inte helt förbenad) vars ålder vid slakt ska vara minst 70 dagar.
b) KALKONER (Meleagris gallopavo dom.)
i) (unga) kalkoner: kalkoner med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) kalkoner: kalkoner med stel bröstbensspets (förbenad).
c) ANKOR (Anas platyrhynchos dom., Cairina moschata), mulardankor (Cairina moschata x Anas platyrhynchos)
i) unga ankor eller ankungar, (unga) myskankor, (unga) mulardankor: ankor med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) ankor, myskankor, mulardankor: ankor med stel bröstbensspets (förbenad).
d) GÄSS (Anser anser dom.)
i) (unga) gäss eller gåsungar: gäss med böjlig bröstbensspets (inte förbenad). Fettlagret över hela slaktkroppen är tunt eller medeltjockt. De unga gässens fett kan ha en färg som tyder på en särskild diet.
ii) gäss: gäss med stel bröstbensspets (förbenad). Över hela slaktkroppen finns ett medeltjockt till tjockt fettlager.
e) PÄRLHÖNS (Numida meleagris domesticus)
i) (unga) pärlhöns: pärlhöns med böjlig bröstbensspets (inte förbenad).
ii) pärlhöns: pärlhöns med stel bröstbensspets (förbenad).
2. Anatomiska styckningsdelar av fjäderfä För de produkter som avses i första stycket leden e, g och i ska orden ”snitten ska göras vid lederna” innebära att snitten görs innanför de två linjer som avgränsar lederna enligt illustrationen i bilaga II. De produkter som avses i första stycket leden d–l får presenteras med eller utan skinn. Avsaknaden av skinn hos de produkter som avses i första stycket leden d–j eller förekomsten av skinn hos den produkt som avses i första stycket led l ska anges vid märkningen. Urbening, putsning och portionering ska utföras utan att de produkter som avses i första stycket leden d–l skadas. För de produkter som avses i första stycket leden l, m och o ska ordet ”filé” användas när dessa produkter har genomgått styckningsprocesser (exempelvis putsats och delats i portioner) som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur och ta bort de egenskaper som är karakteristiska för kött.
a) halva: halva slaktkroppen, som delats genom ett längsgående snitt längs bröstbenet och ryggbenet.
b) kvart: lårkvart eller bröstkvart som erhållits genom ett tvärgående snitt genom en halva.
c) bakdelspart: båda lårkvarterna förenade med en del av en ryggbenet, med eller utan gumpen.
d) bröst: bröstbenet och revbenen eller en del därav, fördelad på båda sidor om bröstbenet, med omgivande muskulatur. Bröstet kan vara helt eller halvt.
e) klubba: lårbenet, skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
f) kycklingklubba med del av ryggben: ryggens vikt överskrider inte 25 % av hela styckningsdelen.
g) lår: lårbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
h) överlår med del av ryggben: ett överlår med del av ryggbenet erhålls genom att en lårkvart styckas vid leden mellan skenbenet och lårbenet. Ryggens vikt överskrider inte 35 % av hela styckningsdelen. Ben, knäskål och bukfett ska avlägsnas. Lår med del av ryggben består av låret samt den del av ryggbenet och det fett som hör samman med låret. Gumpkörteln, stjärten och köttet vid tarmbenet (kycklingostronen) kan, men behöver inte, lämnas kvar.
i) ben: skenbenet och vadbenet med omgivande muskulatur. De två snitten ska göras vid lederna.
j) vinge: överarmsbenet, strålbenet och armbågsbenet med omgivande muskulatur, överarmsbenet eller strålbenet/armbågsbenet med omgivande muskulatur får presenteras som separata delar. Spetsen med handlovsbenen kan vara borttagen men behöver inte vara det. Snitten ska göras vid lederna.
k) sammanhängande vingar: båda vingarna förenade med del av ryggbenet, varvid ryggdelens vikt inte får överstiga 45 % av hela styckningsdelens vikt.
l) bröstfilé: den urbenade hela eller halva inre eller yttre delen av bröstet, dvs. utan bröstben och revben. När det gäller kalkonbröst kan filén bestå av enbart den djupa bröstmuskeln.
m) bröstfilé med nyckelben: bröstfilén utan skinn och enbart med nyckelbenet och bröstbenets broskartade spets, varvid nyckelbenets och broskets vikt inte får överstiga 3 % av styckningsdelens vikt.
n) magret, maigret: bröstfilé av ankor och gäss som avses i punkt 3 med skinn och underhudsfettet som omger bröstmuskeln, utan den djupa bröstmuskeln.
o) innerfilé: en filé erhålls genom att den inre bröstmuskeln skiljs från bröstet och bröstbenet. Innerfilén består av en enda hel muskel med eller utan den sena som går genom filén.
p) fötter: en fot erhålls genom att en slaktkroppsklubba styckas vid leden mellan mellanfoten och skenbenet. Slaktkroppen ska avlägsnas. En fot består av mellanfoten och fyra tår (tåben) med kött och skinn.
q) tåpartier: ett tåparti erhålls genom att en slaktkroppsklubba styckas vid sporren. Slaktkroppen ska avlägsnas. Ett tåparti består av en del av mellanfoten och fyra tår (tåben) med kött och skinn.
r) hals: halsen erhålls genom att den styckas från slaktkroppen vid bogleden och huvudet avlägsnas. Halsen består av halsbenen med kött.
s) huvud: huvudet erhålls genom att slaktkroppen styckas vid den övre delen av nacken och slaktkroppen avlägsnas. Huvudet består av skallben och innehåll med näbb, kött och skinn.
t) suprême: halva filén utan ben, med den första falangen från vingen med skinn.
u) nyckelben: nyckelben med omgivande muskulatur.
v) skulderblad: skulderbladsben med omgivande muskulatur.
3. Fet gås- och anklever (”foie gras”) Lever av gäss eller ankor av arterna Cairina moschata eller Cairina moschata x Anas platyrhynchos som har götts på ett sådant sätt att de utvecklat hypertrofi till följd av fettinlagring i levercellerna. Fåglar från vilka sådan lever tas ska vara fullständigt avblodade och levern ska ha en enhetlig färg. Levern ska ha följande vikt:
a) Anklever ska väga minst 300 g netto.
b) Gåslever ska väga minst 400 g netto.
Artikel3¶Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) slaktkropp: hela kroppen av en fågel av de arter som anges i artikel 2.1 efter avblodning, plockning och urtagning. Borttagning av njurar ska dock vara frivillig. En urtagen slaktkropp får presenteras för försäljning med eller utan inkråm, dvs. hjärta, lever och muskelmage, instoppat i bukhålan, med eller utan hals.
b) styckningsdelar därav: fjäderfäkött som på grund av storleken och den sammanhängande muskelvävnadens egenskaper kan identifieras som komna från de respektive delarna av slaktkroppen.
c) saluföring: innehav eller skyltning för saluföring, försäljningsanbud, försäljning, leverans eller varje annan form av saluföring.
d) märkning: märkning enligt definitionen i artikel 2.2 j i förordning (EU) nr 1169/2011.
Artikel4¶Presentation av fjäderfäslaktkroppar
1. Fjäderfäslaktkroppar ska säljas i en av följande former:
a) Delvis urtagen (”effilé”, ”roped”).
b) Med inkråm.
c) Utan inkråm.
2. Ordet ”urtagen” får läggas till på förpackningen.
3. Delvis urtagna slaktkroppar är slaktkroppar från vilka hjärta, lever, lungor, muskelmage, kräva och njurar inte har avlägsnats.
4. Beträffande de presentationsformer av slaktkroppar som avses i punkt 1 får luft- och matstrupe liksom kräva lämnas kvar i slaktkroppen om huvudet inte är borttaget.
5. Inkråmet får endast bestå av hjärta, muskelmage och lever, äggledare, äggulor och ovärpta ägg från värphöns på slakteriet, samt alla andra delar som konsumenterna anser vara ätliga på den marknad där produkten är avsedd att slutligen konsumeras. Levern ska vara utan gallblåsa. Muskelmagen ska vara utan hornlagret och innehållet i muskelmagen ska vara urtaget. Hjärtat kan vara med eller utan hjärtsäcken.
Artikel5¶Namn på fjäderfäslaktkroppar och styckningsdelar
1. De livsmedelsbeteckningar som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) nr 1169/2011 under vilka produkter som omfattas av denna förordning säljs, ska vara de beteckningar som fastställs i artikel 2 i den här förordningen och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, åtföljda av följande hänvisning:
a) För hela slaktkroppar en hänvisning till en av de presentationsformer som fastställs i artikel 4.1.
b) För styckningsdelar av fjäderfä en hänvisning till respektive arter.
2. De produktnamn som avses i artikel 2.1 och 2.2 får kompletteras med andra termer, förutsatt att dessa termer uppfyller kraven på rättvisande information i artikel 7 i förordning (EU) nr 1169/2011.
Artikel6¶Saluföring, märkning och presentation av fjäderfäkött
1. För konsumentförpackat fjäderfäkött ska tillståndet i vilket fjäderfäköttet saluförs i enlighet med del V avsnitt III i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013 anges på konsumentförpackningen eller på en etikett som fästs på denna.
2. Genom undantag från punkt 1 ska det vid leveranser av fjäderfäkött till stycknings- eller bearbetningsanläggningar inte vara nödvändigt att ange de uppgifter som avses i den bestämmelsen.
Artikel7¶Temperatur på fryst fjäderfäkött
Följande bestämmelser ska gälla för fryst fjäderfäkött enligt definitionen i del V avsnitt II punkt 3 i bilaga VII till förordning (EU) nr 1308/2013:
Fryst fjäderfäkött ska hålla en stabil temperatur på högst – 12 °C på alla ställen i produkten, med eventuella kortvariga temperaturökningar på högst 3 °C. Dessa toleranser för produktens temperatur ska vara tillåtna i enlighet med god förvarings- och distributionspraxis vid lokal distribution och i frysdiskar i detaljhandeln.
Artikel8¶Klasser av fjäderfäkött
1. Fjäderfäkött får klassificeras enligt kvalitet som antingen klass ”A” eller klass ”B” i enlighet med slaktkropparnas eller styckningsdelarnas konformation och utseende.
2. För att klassificeras som klass A eller klass B ska slaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä vara följande:
a) Hela, med hänsyn tagen till presentationsformen.
b) Rena, fria från synliga främmande ämnen, smuts och blod.
c) Fria från främmande lukter.
d) Fria från synliga blodfläckar, undantaget sådana som är små och icke iögonfallande.
e) Fria från utskjutande brutna ben.
f) Fria från svåra kontusioner.
Färskt fjäderfäkött får inte uppvisa tecken på tidigare kylning.
3. Vid sidan av kriterierna i punkt 2 ska slaktkroppar och styckningsdelar av fjäderfä uppfylla följande kriterier för att klassificeras som klass A:
a) De ska ha en god konformation. Köttet ska vara fylligt, bröstet väl utvecklat, brett, långt och köttigt, och klubborna ska vara köttiga. Kycklingar, unga ankor eller ankungar och kalkoner ska ha ett tunt, jämnt fettlager på bröstet, ryggen och låren. På tuppar, höns, ankor och unga gäss är det tillåtet med ett tjockare fettlager. Gäss ska ha ett medeltjockt till tjockt fettlager över hela slaktkroppen. I fråga om bröstfilé kan upp till 2 viktprocent brosk (bröstbenets böjliga spets) godtas.
b) Ett fåtal små fjädrar, fjäderspolar (ving- eller stjärtpennslut) och dun (trådfjädrar) får finnas på bröst, klubbor, rygg, fotleder och vingspetsar. Kokhöns, ankor, kalkoner och gäss får även ha ett fåtal fjädrar, fjäderspolar (ving- eller stjärtpennslut) och dun (trådfjädrar) på andra kroppsdelar.
c) Viss skada, kontusion och missfärgning är tillåten under förutsättning att den är liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba. Vingspetsen får saknas. En liten rödfärgning av vingspetsar och fjäderfolliklar är tillåten.
d) Frysta eller djupfrysta fjäderfän får inte uppvisa tecken på frysbränna enligt beskrivningen i bilaga III, undantaget sådan som är oväsentlig, liten och icke iögonfallande och inte förekommer på bröst eller klubba.
Artikel9¶Uppgift om kylmetod
Uppgift om att en av följande kylmetoder har använts och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga IV får anges vid märkning:
a) Luftkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft.
b) Evaporativ kylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar med kall luft som uppblandats med vattendimma eller finfördelat vatten.
c) Vattenkylning: Kylning av fjäderfäslaktkroppar i tankar med vatten eller is och vatten i enlighet med motströmsprocessen.
Artikel10¶Frivilliga förbehållna begrepp
1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra märkningssystem som omfattar andra produktionsmetoder och som regleras av unionslagstiftningen får följande termer och motsvarande termer på unionens övriga officiella språk som förtecknas i bilaga V endast anges vid märkning av de produkter som avses i artikel 2 om relevanta villkor i bilaga VI är uppfyllda:
a) ”Utfodrad med … % …”.
b) ”Extensivt uppfödd inomhus”.
c) ”Tillgång till utomhusvistelse”.
d) ”Traditionell utomhusvistelse”.
e) ”Uppfödd i full frihet”.
De termer som avses i första stycket får kompletteras med uppgifter som hänvisar till de särskilda kännetecknen för respektive produktionsmetoder.
De enda termer som får användas för att beteckna produkter från fjäderfän som fötts upp utomhus är de som förtecknas i första stycket leden c, d och e.
För andra produkter än de som uppfyller villkoren för att märkas med de uppgifter som förtecknas i första stycket leden c, d och e, får ingen märkning eller affärshandling, inget reklammaterial eller någon form av reklam eller någon presentationsform användas som anger, låter förstå eller antyder att produkten kommer från fjäderfän som fötts upp utomhus.
Om kött från ankor och gäss som föds upp för produktion av ”foie gras” märks som kött från fåglar med tillgång till utomhusvistelse (första stycket leden c, d och e) ska det på etiketten också anges ”från produktion av foie gras”.
2. Slaktåldern eller gödningsperiodens varaktighet får endast anges vid märkningen med de termer som anges i punkt 1 och endast för en ålder som är lägst den som anges i led b, c eller d i bilaga VI. Detta gäller dock inte de produkter som avses i artikel 2.1 a iv.
3. Punkterna 1 och 2 ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av nationella tekniska bestämmelser som är mer omfattande än de minimikrav som fastställs i bilaga VI, och som endast gäller för producenter i den berörda medlemsstaten, förutsatt att dessa nationella tekniska bestämmelser är förenliga med unionsrätten.
4. Kommissionen ska underrättas om de nationella tekniska bestämmelser som avses i punkt 3.
5. Medlemsstaterna kan föreskriva att livsmedelsföretagare får använda andra termer än de som avses i punkterna 1 och 2 och som fastställs i bilaga VI förutsatt att
a) dessa termer är förenliga med den metod som används för att tillverka produkten och inte vilseleder konsumenterna,
b) dessa termer inte leder till förväxling med de termer som avses i punkterna 1 och 2,
c) produktspecifikationerna är dokumenterade,
d) lämpliga kontroller görs under tillsyn av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
6. När de villkor som avses i punkt 5 är uppfyllda ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om dessa nationella termer innan livsmedelsföretagarna börjar använda dem. Kommissionen ska informera övriga medlemsstater att den blivit underrättad om dessa termer och offentliggöra dem på webbplatsen Europa.
7. Närhelst kommissionen så begär ska medlemsstaterna överlämna alla uppgifter som är nödvändiga för att bedöma om de nationella tekniska bestämmelser som avses i punkt 3 och de nationella termer som avses i punkt 5 är förenliga med unionsrätten.
Artikel11¶Register över frivilliga förbehållna begrepp
1. Livsmedelsföretagare som saluför produkter som använder de termer som avses i artikel 10.1 ska föra ett separat register per produktionsmetod över
a) namn och adresser på fjäderfäproducenter som ska registreras av den behöriga myndigheten i medlemsstaten,
b) det antal fåglar som varje producent håller vid varje produktionsomgång (på begäran av den behöriga myndigheten),
c) det antal fåglar som levererats och bearbetats samt den sammanlagda levande vikten eller slaktvikten för dessa,
d) uppgifter om försäljning med namn och adresser till köpare, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.
2. De producenter som avses i punkt 1 a ska föra aktuella register över antalet fåglar per produktionsmetod av vilka det även ska framgå antalet sålda fåglar, köparnas namn och adress, kvantiteter och ursprung för fodret, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändning.
Producenter som använder de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 c, d och e ska, utöver den information som avses i första stycket i den här punkten, föra register över det datum då fåglarna först fick tillgång till utomhusvistelse.
3. Fodertillverkare och foderleverantörer ska föra register som visar att sammansättningen på det foder som levereras till producenter för de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 a stämmer överens med motsvarande krav i bilaga VI, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändningen av fodret.
4. Kläckerier ska föra register över de fåglar av raser som är erkända som långsamväxande som levereras till producenter för de produktionsmetoder som avses i artikel 10.1 d och e, och uppgifterna ska sparas i minst sex månader efter avsändningen av fåglarna.
Artikel12¶Tillsynsorgan för frivilliga förbehållna begrepp
Organ som medlemsstaterna utsett för att kontrollera de uppgifter som avses i artikel 10 ska uppfylla de kriterier som fastställs i standard ISO/IEC 17065, och ska godkännas och kontrolleras av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.
Artikel13¶Frivilliga uppgifter om importerat fjäderfäkött
Fjäderfäkött som importeras från tredjeländer får vara märkt med en eller flera av de frivilliga uppgifter som avses i artiklarna 9 och 10, om det åtföljs av ett intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten i ursprungslandet och som styrker att de berörda produkterna överensstämmer med tillämpliga bestämmelser i denna förordning.
På begäran av ett tredjeland ska kommissionen utarbeta en förteckning över sådana myndigheter.
Artikel14¶Högsta tillåtna vattenhalt i fjäderfäkött
1. Frysta och djupfrysta kycklingslaktkroppar får saluföras inom unionen endast om vattenhalten, enligt den analysmetod som fastställs i artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider de tekniskt sett lägsta värden som fastställs i bilaga VII till den här förordningen.
2. Följande färska, frysta och djupfrysta styckningsdelar av fjäderfä får saluföras inom unionen endast om vattenhalten, enligt den analysmetod som fastställs i artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider de tekniskt sett lägsta värden som fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.
a) Kycklingbröstfiléer, med eller utan nyckelben, utan skinn.
b) Kycklingbröst, med skinn.
c) Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och lårkvarter av kyckling, med skinn.
d) Kalkonbröstfilé, utan skinn.
e) Kalkonbröst, med skinn.
f) Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn.
g) Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn.
3. De högsta nivåer av vatten som får upptas i kycklingslaktkroppar i slakterier fastställs i bilaga IX.
4. Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får tillåta saluföring av fjäderfäkött som inte uppfyller kraven i punkt 1 eller 2, förutsatt att förpackningen märks med en banderoll eller en etikett som har minst en av de uppgifter som förtecknas i bilaga X angivet med röda versaler.
Dessa uppgifter ska anbringas på en väl synlig plats och vara lättlästa och outplånliga. De ska inte döljas, skymmas eller störas av andra texter eller bilder. Bokstäverna ska på individuella förpackningar vara minst 1 cm höga och på gemensamma förpackningar 2 cm.
Artikel15¶Anmälningar om kontroller av vattenhalten
1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta det nationella referenslaboratoriet om resultaten av de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344, som genomförs av dem eller under deras övervakning.
Senast den 30 juni varje år ska de nationella referenslaboratorierna underrätta kommissionen om resultaten av de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344. Den kommitté som avses i artikel 229.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska informeras av kommissionen om resultaten av kontrollerna.
2. Medlemsstaterna ska anta alla nödvändiga åtgärder för de kontroller som avses i artiklarna 5, 6 och 7 i genomförandeförordning (EU) 2026/344. De ska informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om dessa åtgärder. Alla ändringar av dessa åtgärder ska anmälas till de övriga medlemsstaterna och kommissionen.
Artikel16¶Expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten
En styrelse sammansatt av experter på övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska fungera som samordningsorgan för de nationella referenslaboratoriernas testverksamhet. Den ska bestå av företrädare för kommissionen och nationella referenslaboratorier. Styrelsens och de nationella referenslaboratoriernas uppgifter samt styrelsens organisatoriska struktur anges i bilaga XI.
Artikel17¶Upphävande
Förordning (EG) nr 543/2008 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och till genomförandeförordning (EU) 2026/344 i tillämpliga fall och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XII till den här förordningen.
Artikel18¶Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 671, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1308/oj.
2 COM(2020) 381 final.
3 Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/1234/oj).
4 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/344 av den 6 oktober 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller handelsnormer för fjäderfäkött ( EUT L, 2026/344, 17.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2026/344/oj).
5 Kommissionens förordning (EG) nr 543/2008 av den 16 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött (EUT L 157, 17.6.2008, s. 46, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/543/oj).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/1169/oj).
7 ISO/IEC 17065:2012, Bedömning av överensstämmelse – Krav på organ som certifierar produkter, processer och tjänster.
BILAGA I
Namn på fjäderfäslaktkroppar som avses i artikel 2.1
| bg | es | cs | da | de | et | el | en | fr | hr | it | lv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Пиле, бройлер | Pollo (de carne) | Kuře, brojler | Kylling, slagtekylling | Hähnchen Masthuhn | Broiler | Κοτόπουλο Πετεινοίί και κότες (κρεατοπαραγωγής) | Chicken, broiler | Poulet (de chair) | Pile, brojler | Pollo, ’Broiler’ | Cālis, broilers |
| 2. | Петел, кокошка | Gallo, gallina | Kohout, slepice, drůbež na pečení, nebo vaření | Hane, høne, suppehøne | Suppenhuhn | Kukk, kana, hautamiseks või keetmiseks mõeldud kodulind | Πετεινοί και κότες (για βράσιμο) | Cock, hen, casserole, or boiling fowl | Coq, poule (à bouillir) | Pijetao, kokoš, kokoš za pečenje ili kuhanje | Gallo, gallina Pollame da brodo | Gailis, vista (sautēšanai vai vārīšanai) |
| 3. | Петел (угоен, скопен) | Capón | Kapoun | Kapun | Kapaun | Kohikukk | Καπόνια | Capon | Chapon | Kopun | Cappone | Kapauns |
| 4. | Ярка, петле | Picantón, coquelet | Kuřátko, kohoutek | Poussin, Coquelet | Stubenküken | Kana- ja kukktibud | Νεοσσός, πετεινάρι | Poussin, Coquelet | Poussin, coquelet | Mlado pile i mladi pijetao | Galletto | Cālītis |
| 5. | мъжко пиленце от генетична линия на кокошки носачки | Gallo joven | Mladý kohout | Hanekylling fra æglæggerlinjer | Bruderhahn | Noorkukk | Πετεινάρι ωοπαραγωγικής φυλής | Brother rooster | Poulet mâle de race pondeuse | Mladi pijetao | Maschio di gallina ovaiola | Jauns gailis |
| 1. | (Млада) пуйка | Pavo (joven) | (Mladá) krůta | (Mini) kalkun | (Junge) Pute, (Junger) Truthahn | (Noor)kalkun | (Νεαροί) γάλοι και γαλοπούλες | (Young) turkey | Dindonneau, (jeune) dinde | (Mladi) puran | (Giovane) tacchino | (Jauns) tītars |
| 2. | Пуйка | Pavo | Krůta | Avlskalkun | Pute, Truthahn | Kalkun | Γάλοι και γαλοπούλες | Turkey | Dinde (à bouillir) | Puran | Tacchino/a | Tītars |
| 1. | (Млада) патица, пате (млада) мускусна патица, (млад) мюлар | Pato (joven o anadino), pato de Barbaria (joven), pato cruzado (joven) | (Mladá) kachna, kachnê, (mladá) Pižmová kachna, (mladá) kachna Mulard | (Ung) and (Ung) berberiand (Ung) mulardand | Frühmastente, Jungente, (Junge) Flugente (Junge Mulardente) | (Noor)part, pardipoeg (noor) muskuspart, (noor) mullard | (Νεαρές) πάπιες ή παπάκια, (νεαρές) πάπιες Βαρβαρίας, (νεαρές) άπιες mulard | (Young) duck, duckling, (Young) Muscovy duck (Young) Mulard duck | (Jeune) canard, caneton, (jeune) canard de Barbarie, (jeune) canard mulard | (Mlada) patka, (mlada) mošusna patka, (mlada) patka mulard | (Giovane) anatra (Giovane) Anatra muta (Giovane) Anatra ’mulard’ | (Jauna) pīle, pīlēns, (jauna) muskuspīle, (jauna) Mulard pīle |
| 2. | Патица, мускусна патица, мюлар | Pato, pato de Barbaria, pato cruzado | Kachna, Pižmová kachna, kachna Mulard | Avlsand Avlsberberiand Avlsmulardand | Ente, Flugente Mulardente | Part, muskuspart, mullard | Πάπιες, πάπιες Βαρβαρίας πάπιες mulard | Duck, Muscovy duck, Mulard duck | Canard, canard de Barbarie (à bouillir), canard mulard (à bouillir) | Patka, mošusna patka, patka mulard | Anatra Anatra muta Anatra ’mulard’ | Pīle, muskuspīle, Mulard pīle |
| 1. | (Млада) гъска, гъсе | Oca (joven), ansarón | Mladá husa, house | (Ung) gås | Frühmastgans, (Junge) Gans, Jungmastgans | (Noor)hani, hanepoeg | (Νεαρές) χήνες ή χηνάκια | (Young) goose, gosling | (Jeune) oie ou oison | (Mlada) guska | (Giovane) oca | (Jauna) zoss, zoslēns |
| 2. | Гъска | Oca | Husa | Avlsgås | Gans | Hani | Χήνες | Goose | Oie | Guska | Oca | Zoss |
| 1. | (Млада) токачка | Pintada (joven) | Mladá perlička | (Ung) perlehøne | (Junges) Perlhuhn | (Noor) pärlkana | (Νεαρές) φραγκόκοτες | (Young) guinea fowl | (Jeune) pintade Pintadeau | (Mlada) biserka | (Giovane) faraona | (Jauna) pērļu vistiņa |
| 2. | Токачка | Pintada | Perlička | Avlsperlehøne | Perlhuhn | Pärlkana | Φραγκόκοτες | Guinea fowl | Pintade | Biserka | Faraona | Pērļu vistiņa |
| lt | hu | mt | nl | pl | pt | ro | sk | sl | fi | sv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Viščiukas, viščiukas broileris | Csirke, brojlercsirke | Fellus, brojler | Kuiken, braadkuiken | Kurczę, broiler | Frango | Pui de carne, broiler | Kurča, brojler | Pitovni piščanec – brojler | Broileri | Kyckling, slaktkyckling (broiler) |
| 2. | Gaidys, višta, gaidys (arba višta) troškinti arba virti | Kakas, tyúk, sütésre vagy főzésre szánt szárnyas | Serduk, tiġieġa (tal-brodu) | Haan, hen soep- of stoofkip | Kura rosołowa | Galo, galinha | Cocoș, găină sau carne de pasăre pentru fiert | Kohút, sliepka | Petelin, kokoš, perutnina za pečenje ali kuhanje | Kukko, kana | Tupp, höna, gryt-, eller kokhöna |
| 3. | Kaplūnas | Kappan | Ħasi | Kapoen | Kapłon | Capão | Clapon | Kapún | Kopun | Chapon (syöttökukko) | Kapun |
| 4. | Viščiukas tabaka (arba poussin (coquelet) tipo viščiukas) | Csibe | Għattuqa, coquelet | Piepkuiken | Kurczątko | Franguitos | Pui tineri | Kurčiatko | Mlad piščanec, mlad petelin (kokelet) | Kananpoika, kukonpoika | Poussin, coquelet |
| 5. | Gaidžiukas | Fiatal kakas (bébikakas) | Serduq tat-tip brother | Jonge haan | Kogut typu nieśnego | Irmão de poedeira | Pui masculi de carne | Kohútik | Petelin lahkega tipa | Munintarotuinen kukkopoika | Värphönstuppar |
| 1. | Kalakučiukas | (Fiatal) pulyka | Dundjan (żgħir fl-eta) | (Jonge) kalkoen | (Młody) indyk | Peru | Curcan (tânăr) | Mladá morka | (Mlada) pura | (Nuori) kalkkuna | (Ung) kalkon |
| 2. | Kalakutas | Pulyka | Dundjan | Kalkoen | Indyk | Peru adulto | Curcan | Morka | Pura | Kalkkuna | Kalkon |
| 1. | Ančiukas, muskusinis ančiukas, mulardinis ančiukas | Fiatal kacsa, (fiatal) pézsmakacsa, (fiatal) Mulard-kacsa | Papra (żgħira fl-eta), papra żgħira (fellus ta’ papra) muskovy (żgħira fl-eta), papra mulard | (Jonge) eend, (Jonge) Barbarijse eend (Jonge) „Mulard”-eend | (Młoda) kaczka tuczona, (Młoda) kaczka piżmova, (Młoda) kaczka mulard | Pato, Pato Barbary, Pato Mulard | Rață (tânără), rață (tânără) din specia Cairina moschata, rață (tânără) Mulard | (Mladá kačica), káča, (Mladá) pižmová kačica, (Mladý) mulard | (Mlada) raca, račka, (mlada) muškatna raca, (mlada) mulard raca | (Nuori) ankka, (Nuori) myskiankka | (Ung) anka, ankunge (ung) mulardanka (ung) myskanka |
| 2. | Antis, muskusinė antis, mulardinė antis | Kacsa, pézsmakacsa, Mulard-kacsa | Papra, papra muscovy, papra mulard | Eend Barbarijse eend „Mulard”-eend | Kaczka, Kaczka piżmowa, Kaczka mulard | Pato adulto, pato adulto Barbary, pato adulto Mulard | Rață, rață din specia Cairina moschata, rață Mulard | Kačica, Pyžmová kačica, Mulard | Raca, muškatna raca, mulard raca | Ankka, myskiankka | Anka, mulardanka, myskanka |
| 1. | Žąsiukas | (Fiatal) liba | Wiżża (żgħira fl-eta), fellusa ta’ wiżża | (Jonge) gans | Młoda gęś | Ganso | Gâscă (tânără) | (Mladá) hus, húsa | (Mlada) gos, goska | (Nuori) hanhi | (Ung) gås, gåsunge |
| 2. | Žąsis | Liba | Wiżża | Gans | Gęś | Ganso adulto | Gâscă | Hus | Gos | Hanhi | Gås |
| 1. | Perlinis viščiukas | (Fiatal) gyöngytyúk | Farghuna (żgħira fl-eta) | (Jonge) parelhoen | (Młoda) perliczka | Pintada | Bibilică adultă | (Mladá) perlička | (Mlada) pegatka | (Nuori) helmikana | (Ung) pärlhöna |
| 2. | Perlinė višta | Gyöngytyúk | Fargħuna | Parelhoen | Perlica | Pintada adulta | Bibilică | Perlička | Pegatka | Helmikana | Pärlhöna |
Namn på styckningsdelar av fjäderfä som avses i artikel 2.2
| bg | es | cs | da | de | et | el | en | fr | hr | it | lv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| a) | Половинка | Medio | Půlka | Halvt | Hälfte oder Halbes | Pool | Μισά | Half | Demi ou moitié | Polovica | Metà | Puse |
| b) | Четвъртинка | Cuarto | Čtvrtka | Kvart | (Vorder-, Hinter-) Viertel | Veerand | Τεταρτημόριο | Quarter | Quart | Četvrt | Quarto | Ceturtdaļa |
| c) | Неразделени задни четвъртинки | Cuartos traseros unidos | Neoddělená zadní čtvrtka | Sammenhængende lårstykker | Hinterviertel am Stück | Lahti lõikamata koivad | Αδιαχώριστα τεταρτημόρια ποδιών | Unseparated leg quarters | Quarts postérieurs non séparés | Neodvojene stražnje četvrti | Cosciotto | Nesadalītas kāju ceturtdaļas |
| d) | Гърди | Pechuga | Prsa | Bryst | Brust, halbe Brust, halbierte Brust | Rind | Στήθος | Breast | Poitrine, blanc ou filet sur os | Prsa | Petto con osso | Krūtiņa |
| e) | Бутче | Muslo y contramuslo | Stehno | Helt lår | Schenkel, Keule | Koib | Πόδι | Leg | Cuisse | Batak sa zabatkom | Coscia | Kāja |
| f) | Пилешко бутче с част от гърба, прикрепен към него | Cuarto trasero de pollo | Stehno kuřete s částí zad | Kyllingelår med en del af ryggen | Hähnchenschenkel mit Rückenstück, Hühnerkeule mit Rückenstück | Koib koos seljaosaga | Πόδι από κοτόπουλο με ένα κομμάτι της ράχης | Chicken leg with a portion of the back | Cuisse de poulet avec une portion du dos | Pileći batak sa zabatkom s dijelom leđa | Coscetta | Cāļa kāja ar muguras daļu |
| g) | Бедро | Contramuslo | Horní stehno | Overlår | Oberschenkel, Oberkeule | Kints | Μηρός (μπούτι) | Thigh | Haut de cuisse | Zabatak | Sovraccoscia | ciska jeb šķiņķis |
| h) | бедро с костта с част от гърба, прикрепен към него | Contramuslo sin deshuesar con una porción de espalda | Nevykostěné stehno s částí hřbetu | Ikke-udbenet lår med en del af ryggen | Nicht entbeinter Oberschenkel mit Rückenstück | Kondiga kints koos seljaosaga | Μηρός (μπούτι) με κόκαλο με μέρος της πλάτης | Bone-in thigh with a portion of the back | Cuisse non désossée avec une portion du dos attachée | Zabatak s kosti i dijelom leđa | Sovraccoscia non disossata con unita parte del dorso | Neatkaulota ciska jeb šķiņķis ar muguras daļu |
| i) | Кълка | Muslo | Dolní stehno (Palička) | Underlår | Unterschenkel, Unterkeule | poolkoib | Κνήμη | Drumstick | Pilon | Batak | Fuso | Stilbs |
| j) | Крило | Ala | Křídlo | Vinge | Flügel | Tiib | Φτερούγα | Wing | Aile | Krilo | Ala | Spārns |
| k) | Неразделени крила | Alas unidas | Neoddělená křídla | Sammenhængende vinger | Beide Flügel, ungetrennt | Lahti lõikamata tiivad | Αδιαχώριστες φτερούγες | Unseparated wings | Ailes non séparées | Neodvojena krila | Ali non separate | Nesadalīti spārni |
| l) | Филе от гърди | Filete de pechuga | Prsní řízek | Brystfilet | Brustfilet, Filet aus der Brust, Filet | Rinnafilee | Φιλέτο στήθους | Breast fillet | Filet de poitrine, blanc, filet, noix | File od prsa | Filetto, fesa | Krūtiņas fileja |
| m) | Филе от гърди с вилчата кост | Filete de pechuga con clavícula | Filety z prsou s klíční kostí | Brystfilet med ønskeben | Brustfilet mit Schlüsselbein | Rinnafilee koos rangluuga | Φιλέτο στήθους με κλειδοκόκαλο | Breast fillet with wishbone | Filet de poitrine avec clavicule | File od prsa s prsnom kosti | Petto (con forcella), fesa (con forcella) | Krūtiņas fileja ar atslēgas kaulu |
| n) | Нетлъсто филе | Magret, maigret | Magret, maigret | Magret, maigret | Magret, Maigret | Rinnaliha („magret“ või „maigret“) | Maigret, magret | Magret, maigret | Magret, maigret | Magret | Magret, maigret | Magret, maigret |
| o) | вътрешно филе | Filete interior | Vnitřní filet | Inderfilet | Innenfilet | Rinnafilee sisetükk | Φιλετάκι | Inner fillet | Filet intérieur | Minifile | Filetto interno | Iekšējā fileja |
| p) | ходила | Patas | Běháky | Fødder | Fuß | Kannused | Άκρα | Feet | Pattes | Nogica | Zampe | Pēdas |
| q) | крачета | Garras | Pařáty | Ben | Klaue | Pöiad | Πόδια | Paws | Parties inférieures de pattes | Stopala | Piedi | Pēdas pamatnes |
| r) | шия | Cuello | Krk | Hals | Hals | Kael | Λαιμός | Neck | Cou | Vrat | Collo | Kakls |
| s) | глава | Cabeza | Hlava | Hoved | Kopf | Pea | Κεφαλή | Head | Tête | Glava | Testa | Galva |
| t) | пилешко филе с кожа | Suprema | Supreme | Supreme | Supreme | Väärttükk | Ανώτατο μέρος | Supreme | Suprême | File supreme | Suprema (supreme) | Krūtiņas fileja ar spārnu |
| u) | вилчата кост | Fúrcula | Klíční kost | Ønskeben | Schlüsselbein | Rangluu | οστούν του στέρνου | Wishbone | Furcula (ou fourchette) | Prsna kost | Forcella | Atslēgas kauls |
| v) | лопатка (скапула) | Escápula | Lopatka | Bovblad | Scapula | Abaluu | ωμοπλάτη | Scapula | Omoplate | Lopatica | Scapola | Lāpstiņa |
| lt | hu | mt | nl | pl | pt | ro | sk | sl | fi | sv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| a) | Pusė | Fél | Nofs | Helft | Połówka | Metade | Jumătăți | Polená hydina | Polovica | Puolikas | Halva |
| b) | Ketvirtis | Negyed | Kwart | Kwart | Ćwiartka | Quarto | Sferturi | Štvrťka hydiny | Četrt | Neljännes | Kvart |
| c) | Neatskirti ketvirčiai su šlaunelėmis | Összefüggő combnegyedek | Il-kwarti ta’ wara tas-saqajn, mhux separati | Niet-gescheiden achterkwarten | Ćwiartka tylna w całości | Quartos da coxa não separados | Sferturi posterioare neseparate | Neoddelené hydinové stehná | Neločene četrti nog | Takaneljännes | Bakdelspart |
| d) | Krūtinėlė | Mell | Sidra | Borst | Pierś, połówka piersi | Peito | Piept | Prsia | Prsi | Rinta | Bröst |
| e) | Kulšelė | Comb | Koxxa | Hele poot, hele dij | Noga | Perna inteira | Pulpă | Hydinové stehno | Bedro | Koipireisi | Klubba |
| f) | Viščiuko kulšelė su nugarėlės dalimi | Csirkecomb a hát egy részével | Koxxa tat-tiġieġa b’porzjon tad-dahar | Poot/dij met rugdeel (bout) | Noga kurczęca z częścią grzbietu | Perna inteira de frango com uma porção do dorso | Pulpă de pui cu o porțiune din spate atașată | Kuracie stehno s panvou | Piščančja bedra z delom hrbta | Koipireisi, jossa selkäosa | Kycklingklubba med del av ryggben |
| g) | Šlaunelė | Felsőcomb | Il-biċċa ta’ fuq tal-koxxa | Bovenpoot, bovendij | Udo | Coxa | Pulpă superioară | Horné hydinové stehno | Stegno | Reisi | Lår |
| h) | Šlaunelė su kaulu ir nugarėlės dalimi | Csontos felsőcomb a hát egy részével | Koxxa bl-għadma b’biċċa mid-dahar imqabbda magħha | Bovenpoot/bovendij met rugdeel (bout) met been | Udo z kością z częścią grzbietu | Coxa não desossada com uma porção do dorso | Partea de sus a pulpei cu os, cu o porțiune de spate atașată | Nevykostené stehno s panvou | Stegno s kostmi z delom hrbta | Luullinen reisi, jossa on kiinni osa selkää | Överlår med del av ryggben |
| i) | Blauzdelė | Alsócomb | Il-biċċa t’isfel tal-koxxa (drumstick) | Onderpoot, onderdij (Drumstick) | Podudzie | Perna | Pulpă inferioară | Dolné hydinové stehno | Krača | Koipi | Ben |
| j) | Sparnelis | Szárny | Ġewnaħ | Vleugel | Skrzydło | Asa | Aripi | Hydinové krídelko | Peruti | Siipi | Vinge |
| k) | Neatskirti sparneliai | Összefüggő szárnyak | Ġwienaħ mhux separate | Niet-gescheiden vleugels | Skrzydła w całości | Asas não separadas | Aripi neseparate | Neoddelené hydinové krídla | Neločene peruti | Siivet kiinni toisissaan | Sammanhängande vingar |
| l) | Krūtinėlės filė | Mellfilé | Flett tas-sidra | Borstfilet | Filet z piersi | Carne de peito | Piept dezosat | Hydinový rezeň | Prsni file | Rintafilee | Bröstfilé |
| m) | Krūtinėlės filė su raktikauliu | Mellfilé villacsonttal | Flett tas-sidra bil-wishbone | Borstfilet met vorkbeen | Filet z piersi z obojczykiem | Carne de peito com fúrcula | Piept dezosat cu osul iadeș | Hydinový rezeň s kosťou | Prsni file s prsno kostjo | Rintafilee solisluineen | Bröstfilé med nyckelben |
| n) | Magret, maigret tipo anties (arba žąsies) krūtinėlės filė | Bőrös kacsamellfilé vagy bőrös libamellfilé (magret, maigret) | Magret, maigret | Magret | Magret | Magret, maigret | Tacâm de pasăre, Spinări de pasăre | Magret | Magret | Magret, maigret | Magret, maigret |
| o) | Vidinė filė | Belső filé | Flett intern | Binnenfilet | Filet wewnętrzny | Filete interior | File interior | Vnútorné filé | Notranji file | Sisäfilee | Innerfilé |
| p) | Kojos | Láb | Saqajn | Voet | Stopy | Patas | Picior | Nohy | Stopalo | Jalka | Fötter |
| q) | Pėdos | Talp | Is-saqajn bid-dwiefer tal-annimal | Klauw | Łapy | Pés | Labe | Nôžky | Spodnji del stopala | Varvasosa | Tåpartier |
| r) | Kaklelis | Nyak | Għonq | Hals | Szyja | Pescoço | Gât | Krk | Vrat | Kaula | Hals |
| s) | Galva | Fej | Ras | Kop | Głowa | Cabeça | Cap | Hlava | Glava | Pää | Huvud |
| t) | Krūtinėlė su sparno dalimi | Mellfilé szárnytővel („supreme”) | Suprem | Suprême | Filet supreme | Supremo | Supremă | Supreme | Prsi brez kosti s kožo in nadlahtnico | Supreme | Suprême |
| u) | Krūtinkaulio išsišakojimas | Villacsont | Klavikola | Vorkbeen | Obojczyk | Fúrcula | Claviculă | Kľúčna kosť | Ključnica | Solisluu | Nyckelben |
| v) | Mentė | Lapocka | Skapula | Schouderblad | Łopatka | Escápula | Scapulă | Lopatka | Lopatica | Lapaluu | Skulderblad |
BILAGA II
Snitt som skiljer lår/klubba och rygg som avses i artikel 2.2 andra stycket
avgränsning av höftled
Snitt som skiljer lår och ben
avgränsning av knäled
BILAGA III
Frysbränna (i bemärkelsen kvalitetsförsämring) är en lokal eller fläckvis irreversibel uttorkning av skinnet och/eller köttet som kan visa sig som förändringar av
den ursprungliga färgen (oftast blekare), eller
smaken och lukten (utan smak eller härsken), eller
konsistensen (torr, svampaktig).
BILAGA IV
| bg | es | cs | da | de | et | el | en | fr | hr | it | lv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Въздушно охлаждане | Refrigeración por aire | Vzduchem (Chlazení vzduchem) | Luftkøling | Luftkühlung | Ōhkjahutus | Ψύξη με αέρα | Air chilling | Refroidissement à l’air | Hlađenje strujanjem zraka | Raffreddamento ad aria | Dzesēšana ar gaisu |
| 2. | Въздушно-душово охлаждане | Refrigeración por aspersión ventilada | Vychlazeným proudem vzduchu s postřikem | Luftspraykøling | Luft-Sprühkühlung | Ōhkpiserdusjahutus | Ψύξη με ψεκασμό | Air spray chilling | Refroidissement par aspersion ventilée | Hlađenje raspršivanjem zraka | Raffreddamento per aspersione e ventilazione | Dzesēšana ar gaisu un smidzināšanu |
| 3. | Охлаждане чрез потапяне | Refrigeración por immersión | Ve vodní lázni ponořením | Neddypningskøling | Gegenstrom-Tauchkühlung | Sukeljahutus | Ψύξη με βύθιση | Immersion chilling | Refroidissement par immersion | Hlađenje uranjanjem u vodu | Raffreddamento per immersione | Dzesēšana iegremdējot |
| lt | hu | mt | nl | pl | pt | ro | sk | sl | fi | sv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | Atšaldymas oru | Levegős hűtés | Tkessih bl-arja | Luchtkoeling | Owiewowa | Refrigeração por ventilação | Refrigerare în aer | Chladené vzduchom | Zračno hlajenje | Ilmajäähdytys | Luftkylning |
| 2. | Atšaldymas drėgnu oru | Permetezéses hűtés | Tkessih b’air spray | Lucht-sproeikoeling | Owiewowo-natryskowa | Refrigeração por aspersão e ventilação | Refrigerare prin dușare cu aer | Chladené sprejovaním | Hlajenje s pršenjem | Ilmasprayjäähdytys | Evaporativ kylning |
| 3. | Atšaldymas panardinant | Bemerítéses hűtés | Tkessiħ b’immersjoni | Dompelkoeling | Zanurzeniowa | Refrigeração por imersão | Refrigerare prin imersiune | Chladené vo vode | Hlajenje s potapljanjem | Vesijäähdytys | Vattenkylning |
BILAGA V
| bg | es | cs | da | de | et | el | en | fr | hr | it | lv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| a) | Хранена с … % … гъска, хранена с овес | Alimentado con … % de … Oca engordada con avena | Krmena (čím) … % (čeho) … Husa krmená ovsem | Fodret med … % … Havrefodret gås | Mast mit … % … Hafermastgans | Söödetud …, mis sisaldab … % … Kaeraga toidetud hani | Έχει τραφεί με … % … Χήνα που παχαίνεται με βρώμη | Fed with … % of … Oats fed goose | Alimenté avec … % de … Oie nourrie à l’avoine | Hranjeno s … % … Guska hranjena zobi | Alimentato con il … % di … Oca ingrassata con avena | Barība ar … % … ar auzām barotas zosis |
| b) | Екстензивно закрито (отгледан на закрито) | Extensivo en interior | Extenzivní v hale | Ekstensivt staldopdræt (skrabe …) | Extensive Bodenhaltung | Ekstensiivne seespidamine (lindlas pidamine) | Εκτατικής εκτροφής | Extensive indoor (barnreared) | Élevé à l’intérieur: système extensif | Ekstenzivan uzgoj u zatvorenim objektima | Estensivo al coperto | Turēšana galvenokārt telpās (“Audzēti kūtī”) |
| c) | Свободен начин на отглеждане | Campero | Volný výběh | Fritgående | Freilandhaltung | Vabapidamine | Ελεύθερης βοσκής | Free range | Sortant à l’extérieur | Slobodan uzgoj | All’aperto | Brīvā turēšana |
| d) | Традиционен свободен начин на отглеждане | Campero tradicional | Tradiční volný výběh | Frilands … | Bäuerliche Freilandhaltung | Traditsiooniline vabapidamine | Πτηνοτροφείο παραδοσιακά ελεύθερης βοσκής | Traditional free range | Fermier–élevé en plein air | Tradicionalni slobodan uzgoj | Rurale all’aperto | Tradicionālā brīvā turēšana |
| e) | Свободен начин на отглеждане – пълна свобода | Campero criado en total libertad | Volný výběh – úplná volnost | Frilands … opdrættet i fuld frihed | Bäuerliche Freilandhaltung Unbegrenzter Auslauf | Täieliku liikumisvabadusega traditsiooniline vabapidamine | Πτηνοτροφείο απεριόριστης τροφής | Free-range – total freedom | Fermier–élevé en liberté | Slobodan uzgoj – neograničeni ispust | Rurale in libertà | Pilnīgā brīvība |
| lt | hu | mt | nl | pl | pt | ro | sk | sl | fi | sv | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| a) | Lesinta … % … Avižomis penėtos žąsys | … %-ban …-val/vel etetve Zabbal etetett liba | Mitmugħa bi … % ta’ … Wiżża mitmugħa bilħafur | Gevoed met … % … Met haver vetgemeste gans | Żywione z udziałem … % … tucz owsiany (gęsi) | Alimentado com … % de … Ganso engordado com aveia | Furajate cu … % de … Gâște furajate cu ovăz | Kŕmené … % … husi kŕmené ovsom | Krmljeno z … % gos, krmljena z ovsom | Ruokittu rehulla, joka sisältää … % Kauralla ruokittu hanhi | Utfodrad med … % … Havreutfodrad gås |
| b) | Ekstensyvus paukščių auginimas patalpose (tvartuose) | Istállóban külterjesen tartott | Imrobbija ġewwa: sistema estensiva | Scharrel … binnengehouden | Ekstensywny chów ściółkowy | Produção extensiva em interior | Crescute în spații închise – sistem extensiv | Chované na hlbokej podstielke (chov v hale) | Ekstenzivna zaprta reja | Laajaperäinen sisäkasvatus | Extensivt uppfödd inomhus |
| c) | Laisvai auginami paukščiai | Szabadtartás | Trobbija fil-beraħ (free range) | Scharrel … met uitloop | Chów wybiegowy | Produção em semiliberdade | Creștere liberă | Výbehový chov (chov v exteriéri) | Prosta reja | Vapaa laidun | Tillgång till utomhusvistelse |
| d) | Tradiciškai laisvai auginami paukščiai | Hagyományos szabadtartás | Trobbija fil-beraħ tradizzjonali | Boerenscharrel … met uitloop Hoeve … met uitloop | Tradycyjny chów wybiegowy | Produção ao ar livre | Creștere liberă tradițională | Chované navol’no | Tradicionalna prosta reja | Vapaa laidun – perinteinen kasvatustapa | Traditionell utomhusvistelse |
| e) | Visiškoje laisvėje auginami paukščiai | Teljes szabadtartás | Trobbija fil-beraħ – libertà totali | Boerenscharrel … met vrije uitloop Hoeve … met vrije uitloop | Chów wybiegowy bez ograniczeń | Produção em liberdade | Creștere liberă totală | Úplne vol’ný chov | Prosta reja – neomejen izpust | Vapaa laidun – täydellinen liikkumavapaus | Uppfödd i full frihet |
BILAGA VI
a) Utfodrad med … % … Vid hänvisning till följande särskilda foderingredienser förutsätts följande: Termen havreutfodrad gås får dock användas när gässen under avslutningsperioden om tre veckor utfodras med minst 500 g havre dagligen.
i) När det gäller spannmål att det utgör minst 65 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden och att det innehåller högst 15 % spannmålsbiprodukter. När hänvisning görs till ett särskilt spannmålsslag ska detta dock utgöra minst 35 % av den foderblandning som ges och när det gäller majs minst 50 %.
ii) När det gäller baljväxter och grönsaker att de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under större delen av gödningsperioden.
iii) När det gäller mjölkprodukter att de utgör minst 5 viktprocent av den foderblandning som ges under avslutningsperioden.
b) Extensivt uppfödd inomhus Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten per m2 golvyta överskrider inte
för kycklingar, unga tuppar och kapuner: 15 fåglar, men högst 25 kg levande vikt,
för ankor, pärlhöns och kalkoner: 25 kg levande vikt,
för gäss: 15 kg levande vikt.
ii) Fåglarnas slaktålder är följande:
Kycklingar: lägst 56 dagar.
Kalkoner: lägst 70 dagar.
Gäss: lägst 112 dagar.
Pekingankor: lägst 49 dagar.
Myskankor: för honor lägst 70 dagar, för hannar lägst 84 dagar.
Mulardankor, honor: lägst 65 dagar.
Pärlhöns: lägst 82 dagar.
Unga gäss (gässlingar): lägst 60 dagar.
Ungtuppar: lägst 90 dagar.
Kapuner: lägst 140 dagar.
c) Tillgång till utomhusvistelse Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten i fjäderfästallet och slaktåldern överensstämmer med gränserna enligt led b, med undantag av kycklingar, för vilka beläggningstätheten får ökas till 27,5 kg levande vikt per m2 men dock högst 13 fåglar, och med undantag av kapuner, för vilka beläggningstätheten ska vara högst 7,5 men dock högst 27,5 kg levande vikt per m2.
ii) Fåglarna har under minst hälften av sin livstid under dagtid haft kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus med en till största delen vegetationstäckt markyta om minst När det gäller pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst lika stor som fjäderfästallet och med en höjd på minst 2 m. Varje fågel ska ha minst 10 cm utrymme på sittpinne (fjäderfästall och golvstall sammanslaget).
1 m2 per kyckling eller pärlhöns,
2 m2 per anka eller kapun,
4 m2 per kalkon eller gås.
iii) Foderblandningen som ges under gödningsperioden utgörs till minst 70 % av spannmål.
iv) Fjäderfästallet är försett med utgångshål med en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta. Varje utgångshål för gäss måste vara minst 4 m.
d) Traditionell utomhusvistelse Användningen av termen innebär följande:
i) Beläggningstätheten inomhus per m2 överskrider inte följande:
Kycklingar: 12 fåglar, men högst 25 kg levande vikt; när det gäller flyttbara fjäderfästall med högst 150 m2 golvyta som hålls öppen nattetid får dock beläggningstätheten ökas till 20 fåglar men högst 40 kg levande vikt per m2.
Kapuner: 6,25 fåglar (upp till 91 dagars ålder 12 fåglar), men högst 35 kg levande vikt.
Myskankor och pekingankor: 8 hannar men högst 35 kg levande vikt, 10 honor men högst 25 kg levande vikt.
Mulardankor: 8 fåglar, men högst 35 kg levande vikt.
Pärlhöns: 13 fåglar, men högst 25 kg levande vikt.
Kalkoner: 6,25 fåglar (upp till 7 veckors ålder 10 fåglar), men högst 35 kg levande vikt.
Gäss: 5 fåglar (upp till 6 veckors ålder 10 fåglar), 3 fåglar under de 3 sista veckorna av gödning om de hålls inomhus, men högst 30 kg levande vikt.
ii) Fjäderfästallens totala användbara yta vid en och samma anläggning överskrider inte 1600 m2.
iii) Varje fjäderfästall innehåller högst
4800 kycklingar,
5200 pärlhöns,
4000 honor av myskanka eller pekinganka eller 3200 hannar av myskanka eller pekinganka eller 3200 mulardankor,
2500 kapuner, gäss och kalkoner.
iv) Fjäderfästallet är försett med utgångshål med en sammanlagd längd motsvarande minst 4 m per 100 m2 golvyta.
v) Fåglarna har under dagtid kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus från en ålder som är lägst
6 veckor för kycklingar och kapuner,
8 veckor för ankor, gäss, pärlhöns och kalkoner.
vi) En rastgård utomhus med en till största delen vegetationstäckt markyta om minst När det gäller pärlhöns får en rastgård utomhus ersättas med ett intensivt golvstall med en golvyta som är minst dubbelt så stor som fjäderfästallets och med en höjd på minst 2 m. Varje fågel ska ha minst 10 cm utrymme på sittpinne (fjäderfästall och golvstall sammanslaget).
2 m2 per kyckling, myskanka, pekinganka eller pärlhöns,
3 m2 per mulardanka,
4 m2 per kapun från 92 dagars ålder (2 m2 upp till 91 dagars ålder),
6 m2 per kalkon,
10 m2 per gås.
vii) Fåglarna som göds tillhör en långsamväxande ras.
viii) Foderblandningen som ges under gödningsperioden utgörs till minst 70 % av spannmål.
ix) Lägsta slaktålder är
81 dagar för kycklingar,
150 dagar för kapuner,
49 dagar för pekingankor,
70 dagar för honor av myskanka,
84 dagar för hannar av myskanka,
92 dagar för mulardankor,
94 dagar för pärlhöns,
140 dagar för kalkoner och gäss som saluförs hela för stekning,
98 dagar för honor av kalkon som är avsedda att styckas,
126 dagar för hannar av kalkon som är avsedda att styckas,
95 dagar för gäss avsedda för produktion av ”foie gras” och ”magret”,
60 dagar för unga gäss (gässlingar).
x) Avslutningsperioden inomhus överskrider inte
för kycklingar över 90 dagars ålder: 15 dagar,
för kapuner: 4 veckor,
för gäss och mulardankor över 70 dagars ålder avsedda för produktion av ”foie gras” och ”magret”: 4 veckor.
e) Uppfödd i full frihet Användningen av denna term innebär att de kriterier som fastställs i led d är uppfyllda, förutom att fåglarna under dagtid ska ha kontinuerlig tillgång till en rastgård utomhus av obegränsad storlek. Om restriktioner, inklusive veterinära restriktioner som antagits på grundval av unionsrätten för att skydda folk- och djurhälsan, medför en begränsning av fjäderfäs tillgång till en rastgård utomhus, får fjäderfä som fötts upp enligt de produktionsmetoder som beskrivs i första stycket leden c, d och e, med undantag för pärlhöns som fötts upp i intensiva golvstallar, fortsätta att saluföras med en särskild hänvisning till uppfödningssystemet under restriktionernas löptid.
BILAGA VII
Den totala vattenhalten i kycklingar, enligt den analysmetod som beskrivs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med det gränsvärde som erhålls genom följande formler:
a) Luftkylning Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 % kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall): Kycklingar: WG = 3,65 × RPA + 42.
b) Evaporativ kylning Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 4,5 % kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall): Kycklingar: WG = 3,79 × RPA + 42.
c) Vattenkylning Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 7 % kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall): Kycklingar: WG = 3,93 × RPA + 42.
d) Andra kylmetoder eller en kombination av två eller flera av de metoder som definieras i artikel 9. Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 % kan den högsta tillåtna gränsen för den totala vattenhalten (WG) i gram som bestäms med denna metod erhållas genom följande formel (inkl. konfidensintervall): Kycklingar: WG = 3,65 × RPA + 42.
Om den genomsnittliga vattenhalten (WA) i de sju slaktkropparna, beräknad enligt punkt 6.2 i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider det värde som anges i punkt 1 (WG) ska den kvantitet fjäderfä som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.
1 Beräknad i förhållande till slaktkroppens vikt exklusive upptaget vatten.
BILAGA VIII
Den totala vattenhalten i styckningsdelar av fjäderfäkött, enligt den analysmetod som beskrivs i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med gränsvärdena enligt följande:
Under antagandet att den tekniskt sett minsta möjliga vattenupptagningen under processen uppgår till 2 %, 4 % eller 6 % beroende på produkttyp och kylmetod ska de högsta tillåtna förhållandena för W/RP (förhållandet mellan den totala vattenhalten och proteinhalten) enligt denna metod vara följande:
| Luftkylning | Evaporativ kylning | Vattenkylning | |
|---|---|---|---|
| Kycklingbröstfilé, utan skinn | 3,40 | 3,40 | 3,40 |
| Kycklingbröst, med skinn | 3,40 | 3,50 | 3,60 |
| Lår, ben, klubbor, klubbor med del av ryggben och lårkvarter av kyckling, med skinn | 4,05 | 4,15 | 4,30 |
| Kalkonbröstfilé, utan skinn | 3,40 | 3,40 | 3,40 |
| Kalkonbröst, med skinn | 3,40 | 3,50 | 3,60 |
| Lår, ben och klubbor av kalkon, med skinn | 3,80 | 3,90 | 4,05 |
| Urbenat kalkonkött av klubba, utan skinn | 3,95 | 3,95 | 3,95 |
Vid andra kylmetoder eller vid en kombination av två eller flera av de metoder som anges i artikel 9 antas den minsta möjliga vattenhalten uppgå till 2 % och de högsta tillåtna förhållandena för W/RP är de som fastställts för luftkylning i tabellen ovan.
Om det genomsnittliga förhållandet mellan vattenhalten och proteinhalten (WA/RPA) i de fem styckningsdelarna, beräknat enligt värdena i punkt 6.2 i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2026/344, inte överskrider det förhållande som anges i denna bilaga ska den kvantitet styckningsdelar av fjäderfä som omfattas av kontrollen anses uppfylla kraven.
1 Beräknad i förhållande till styckningsdelens vikt exklusive upptaget vatten. För filéer (utan skinn) och urbenat kalkonkött av klubba är procentsatsen 2 % för var och en av kylmetoderna.
BILAGA IX
Det totala vatten som upptagits i kycklingslaktkroppar enligt den metod som beskrivs i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2026/344, ska jämföras med gränsvärdena enligt följande:
1) Resultatet får inte överskrida följande procentsatser av slaktkroppens ursprungliga vikt eller något annat tal som gör det möjligt att respektera den högsta tillåtna halten upptaget vatten:
Luftkylning: 0 %.
Evaporativ kylning: 2,0 %.
Vattenkylning: 4,5 %.
2) I de fall en annan kylmetod eller en kombination av två eller flera av de kylmetoder som anges i artikel 9 används för att kyla slaktkroppar, ska den högsta tillåtna vattenhalten inte överskrida 0 % av slaktkroppens ursprungliga vikt.
BILAGA X
på bulgariska: Съдържанието на вода превишава нормите на ЕC
på spanska: Contenido en agua superior al límite UE
på tjeckiska: Obsah vody překračuje limit EU
på danska: Vandindhold overstiger EU-Normen
på tyska: Wassergehalt über dem EU-Höchstwert
på estniska: Veesisaldus ületab EL normi
på grekiska: Περιεκτικότητα σε νερό ανώτερη του ορίου ΕΕ
på engelska: Water content exceeds EU limit
på franska: Teneur en eau supérieure à la limite UE
på kroatiska: Sadržaj vode prelazi ograničenje EU
på italienska: Tenore d’acqua superiore al limite UE
på lettiska: Ūdens saturs pārsniedz ES noteikto normu
på litauiska: Vandens kiekis viršija ES nustatytą ribą
på ungerska: Víztartalom meghaladja az EU által előírt határértéket
på maltesiska: Il-kontenut ta’ l-ilma superjuri għal-limitu UE
på nederländska: Watergehalte hoger dan het EU-maximum
på polska: Zawartość wody przekracza normę UE
på portugisiska: Teor de água superior ao limite UE
på rumänska: Conținutul de apă depășește limita UE
på slovakiska: Obsah vody presahuje limit EU
på slovenska: Vsebnost vode presega EU omejitev
på finska: Vesipitoisuus ylittää EU-normin
på svenska: Vattenhalten överstiger den halt som är tillåten inom EU
BILAGA XI
Expertstyrelsen ska ansvara för följande uppgifter:
a) Tillhandahålla de nationella referenslaboratorierna information om analytiska metoder och jämförande tester när det gäller vattenhalten i fjäderfäkött.
b) Samordna de nationella referenslaboratoriernas tillämpning av de metoder som avses i led a genom att anordna jämförande tester, framför allt kvalitetsprövning.
c) Stödja de nationella referenslaboratoriernas kvalitetsprövning genom att tillhandahålla vetenskapligt stöd i samband med utvärdering och rapportering av statistiska uppgifter.
d) Samordna utvecklingen av nya analysmetoder och informera de nationella referenslaboratorierna om framstegen på detta område.
e) Tillhandahålla kommissionen vetenskaplig och teknisk expertkunskap, särskilt då medlemsstaterna inte tolkar resultatet av en analys på samma sätt.
Expertstyrelsen ska vara organiserad enligt följande:
Expertstyrelsen för övervakning av vattenhalten i fjäderfäkött ska vara sammansatt av företrädare för gemensamma forskningscentret (JRC) – Institutet för referensmaterial och referensmätningar (IRMM), företrädare för generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling samt företrädare för tre nationella referenslaboratorier. Företrädaren för IRMM ska vara styrelsens ordförande och ska utse de nationella referenslaboratorierna enligt ett rullande schema. De myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för det nationella referenslaboratorium som valts ut ska sedan utse enskilda experter på övervakning av vattenhalt i livsmedel som ska biträda styrelsen. Genom årlig avlösning ska ett deltagande nationellt referenslaboratorium ersättas åt gången, så att styrelsen garanteras ett viss mått av kontinuitet. Respektive medlemsstater ska stå för de kostnader som uppstår för medlemsstaternas experter och/eller de nationella referenslaboratorierna när de utför sitt arbete enligt första stycket.