Ändring av delegerad förordning (EU) 2023/2772 vad gäller förenkling av vissa standarder för hållbarhetsrapportering

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG, särskilt artikel 29b.1 första stycket, och

(1) I kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 anges de standarder för hållbarhetsrapportering som företag ska använda för att utföra sin hållbarhetsrapportering i enlighet med artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU, med början från det räkenskapsår som anges i artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 för varje kategori av företag.

(2) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2026/470 ändrades direktiv 2013/34/EU bland annat genom att minska antalet företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i det direktivet och genom att förenkla kraven för hållbarhetsrapportering från räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. I linje med direktiv (EU) 2026/470 och baserat på de erfarenheter som har vunnits genom tillämpning av de befintliga hållbarhetsstandarderna är det nödvändigt att ändra de befintliga standarderna för hållbarhetsrapportering genom att i) minska antalet datapunkter, ii) prioritera kvantitativa datapunkter framför beskrivande text, iii) ytterligare skilja mellan obligatoriska och frivilliga datapunkter, iv) ge tydliga instruktioner om hur väsentlighetsprincipen ska tillämpas, v) förbättra överensstämmelsen med annan unionslagstiftning och vi) i största möjliga utsträckning ta hänsyn till kompatibilitet med globala standarder för hållbarhetsrapportering. Vidare behöver vissa bestämmelser i delegerad förordning (EU) 2023/2772 förenklas, liksom rapporteringsstandardernas struktur och hur de presenteras.

(3) Kommissionen har beaktat den tekniska rådgivning som Efrag tillhandahållit, vilken uppfyller kriterierna i artikel 49.3b första, andra och tredje stycket i direktiv 2013/34/EU. För att säkerställa proportionalitet och underlätta för de berörda företagen att tillämpa standarderna för hållbarhetsrapportering på ett korrekt sätt har kommissionen emellertid gjort ändringar i Efrags tekniska rådgivning när det gäller i) väsentlighet och väsentlighetsbedömning, ii) en rättvisande bild, iii) nivå av aggregering och uppdelning, iv) möjligheten att utelämna viss information, v) förväntade finansiella effekter, vi) utsläpp av växthusgaser, vii) omställningsplaner för begränsning av klimatförändringar, viii) mikroplaster, ix) utsläpp av föroreningar, x) ämnen som inger mycket stora betänkligheter, xi) särskilda bestämmelser för kapitalförvaltning, xii) människorättsincidenter och diskrimineringsfall och xiii) överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760 angående tillbörlig aktsamhet.

(4) Dessa standarder för hållbarhetsrapportering uppfyller kraven i artikel 29b i direktiv 2013/34/EU.

(5) Det är följaktligen nödvändigt att ersätta de standarder för hållbarhetsrapportering som anges i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/2772.

(6) Delegerad förordning (EU) 2023/2772 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7) I enlighet med artikel 29b.1 tredje stycket i direktiv 2013/34/EU bör denna förordning träda i kraft tidigast fyra månader efter det att den antagits.

(8) För att ge företag tillräckligt med tid för att förbereda sig för tillämpningen av de nya kraven, och för att minimera efterlevnadskostnaderna, bör denna förordning tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.

(9) För att minska rapporteringsbördan för företag som redan omfattas av standarder för hållbarhetsrapportering enligt den nu gällande versionen av delegerade förordning (EU) 2023/2772 bör dessa företag, för de räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari 2026 och den 31 december 2026, tillåtas att tillämpa antingen de standarder som är tillämpliga enligt delegerade förordning (EU) 2023/2772, i dess senast ändrade lydelse enligt delegerade förordning (EU) 2025/1416, eller standarderna enligt den här förordningen. Dessutom bör företag som väljer att tillämpa delegerade förordning (EU) 2023/2772, i dess senast ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1416, för dessa räkenskapsår kunna tillämpa vissa lättnader som införs genom den här förordningen. För att säkerställa transparens och jämförbarhet bör företagen i sin hållbarhetsförklaring tydligt ange vilken version de tillämpar för dessa räkenskapsår.

(10) I enlighet med artikel 49.3b fjärde stycket i direktiv 2013/34/EU har kommissionen samrått med både medlemsstaternas expertgrupp för hållbar finansiering, som avses i artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, och den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor, som avses i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

(11) I enlighet med artikel 49.3b femte stycket i direktiv 2013/34/EU har kommissionen begärt ett yttrande från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

(12) I enlighet med artikel 49.3b sjätte stycket i direktiv 2013/34/EU har kommissionen även samrått med Europeiska miljöbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europeiska centralbanken, kommittén för europeiska tillsynsorgan för revisorer och den plattform för hållbar finansiering som inrättats i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) 2020/852.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Ändringar av delegerad förordning (EU) 2023/2772

Delegerad förordning (EU) 2023/2772 ska ändras på följande sätt:

1. Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

2. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

Artikel2¶Övergångsbestämmelser för räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari och den 31 december 2026

1. För de räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari 2026 och den 31 december 2026 får företag som omfattas av delegerad förordning (EU) 2023/2772 tillämpa endera av följande:

a) De standarder för hållbarhetsrapportering som fastställs i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/2772, i dess senast ändrade lydelse enligt delegerade förordning (EU) 2025/1416, eller de standarder för hållbarhetsrapportering som fastställs i bilaga I till den här förordningen.

b) De standarder för hållbarhetsrapportering som fastställs i bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/2772, i dess senast ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1416, med följande lättnader enligt bilaga I till den här förordningen:

i) ESRS 1, punkt 27, angående top-down-strategin för bedömning av dubbel väsentlighet.

ii) ESRS 1, punkterna 32–33, angående onödiga kostnader och insatser och begränsning av värdekedjan i bedömningen av dubbel väsentlighet.

iii) ESRS 1, punkterna 74–75, angående nya förvärv och avyttringar.

iv) ESRS 1, punkt 90, angående mått för icke-betydande verksamheter.

v) ESRS 1, punkt 91, angående begränsad rapporteringsomfattning i fråga om värdekedjan.

vi) ESRS 1, punkt 92, angående gemensamma verksamheter.

vii) ESRS 1, punkt 106, angående presentation av upplysningar enligt taxonomin i ett separat tillägg.

viii) ESRS 1, punkt 110, angående en sammanfattning.

2. Företag som väljer att tillämpa standarderna för hållbarhetsrapportering enligt den version som avses i antingen punkt 1 a eller b ska i sin hållbarhetsförklaring tydligt ange vilken version de tillämpar för räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari 2026 och den 31 december 2026.

Artikel3¶Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den 10 november 2026.

Den ska tillämpas på räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.

1 EUT L 182, 29.6.2013, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/34/oj.

2 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 av den 31 juli 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller standarder för hållbarhetsrapportering ( EUT L, 2023/2772, 22.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2023/2772/oj).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2464/oj).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026 om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller vissa krav avseende företags hållbarhetsrapportering och vissa krav avseende tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ( EUT L, 2026/470, 26.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2026/470/oj).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760 av den 13 juni 2024 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och förordning (EU) 2023/2859 ( EUT L, 2024/1760, 5.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1760/oj).

6 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1416 av den 11 juli 2025 om ändring av delegerad förordning (EU) 2023/2772 vad gäller senareläggning av den dag då upplysningskraven för vissa företag börjar tillämpas ( EUT L, 2025/1416, 10.11.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/1416/oj).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/852/oj).

8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2002/1606/oj).

BILAGA I

”BILAGA I

ESRS 1 – ALLMÄNNA KRAV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

1) ESRS och skrivregler

1.1) ESRS och enhetsspecifika upplysningar

1.2) Skrivregler

2) Rättvisande bild och informationens kvalitativa egenskaper

3) Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar

3.1) Bedömning av information som ska rapporteras

3.1.1) Informationens väsentlighet

3.1.2) Steg för att fastställa vilken information som ska rapporteras

3.1.3) Grunder för väsentlighetsbedömning

3.1.4) Periodicitet för bedömningen av dubbel väsentlighet

3.2) Bedömning av dubbel väsentlighet: Inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet

3.2.1) Bedömning av inverkansväsentlighet

3.2.2) Bedömning av finansiell väsentlighet

3.3) Särskilda omständigheter

3.3.1) Väsentliga inverkningar eller risker som uppkommer genom åtgärder för att hantera inverkningar eller risker relaterade till andra ämnen

3.3.2) Nivå av aggregering och uppdelning

4) Tillbörlig aktsamhet

5) Rapporterande företag och värdekedjan i tidigare och senare led

5.1) Rapporterande företag och egen verksamhet

5.2) Inkludering av information från värdekedjan i tidigare och senare led

5.3) Bestämmelser och undantag vid fastställande av respektive rapporteringsgränser för egen verksamhet och värdekedjan

5.4) Lättnader för förvärv och avyttringar

6) Rapporteringsperiod, basår och tidshorisonter

6.1) Rapporteringsperiod och basår

6.2) Tidshorisont: definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål

7) Utarbetande av hållbarhetsinformation

7.1) Jämförande information

7.2) Bedömning, mätosäkerhet och utfallsosäkerhet

7.3) Lättnader för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen enligt ESRS

7.4) Rimlig och underbyggbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser

7.5) Uppdatering av upplysningar om händelser efter rapporteringsperiodens slut

7.6) Fel i rapportering för tidigare perioder

7.7) Utelämnande av information

7.8) Rapportering om väsentliga möjligheter

8) Hållbarhetsförklaringens presentationskrav och struktur

8.1) Hållbarhetsförklaringens allmänna presentationskrav, struktur och innehåll

8.2) Presentation av kompletterande information som omfattas av hållbarhetsförklaringen

8.3) Alternativ för att presentera information i delar av hållbarhetsförklaringen

9) Anknuten information och kopplingar till andra delar av företagsrapportering

9.1) Anknuten information

9.2) Direkt och indirekt koppling till finansiella rapporter, inklusive konsekvens mellan antaganden

9.3) Införlivande genom hänvisning

10) Övergångsbestämmelser

10.1) Övergångsbestämmelse avseende kapitel 5 Det rapporterande företaget och värdekedjan i tidigare och senare led

10.2) Övergångsbestämmelse avseende kapitel 7.1 Jämförande information

10.3) Övergångsbestämmelse: Förteckning över upplysningskrav som fasas in

Tillägg A –) Förteckning över ämnen

Tillägg B –) Informationens kvalitativa egenskaper (QC)

Syfte

1. I de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) specificeras den hållbarhetsinformation som företag ska lämna i enlighet med direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet), i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2022/2464 (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering – CSRD) och direktiv (EU) 2026/470 (Omnibus I-direktivet).

2. ESRS kräver att företaget lämnar information om sina väsentliga inverkningar för människor och miljön och om sina väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter (gemensamt ”inverkningar, risker och möjligheter”). Rapportering enligt dessa två perspektiv motsvarar principen om dubbel väsentlighet (se kapitel 3).

3. Syftet med hållbarhetsförklaringen som helhet är att ge en rättvisande bild (se kapitel 2) av företagets samtliga väsentliga hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter och hur företaget hanterar dessa. Den rapporterade informationen ska vara till nytta för beslutsfattandet för användare av generella hållbarhetsförklaringar.

4. Användare av generella hållbarhetsförklaringar är

a) primära användare av generella finansiella rapporter, såsom befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer, däribland kapitalförvaltare, kreditinstitut och försäkringsföretag, och

b) andra användare av generella hållbarhetsförklaringar, såsom företagets affärspartner, arbetsmarknadens parter (fackföreningar och arbetsgivarorganisationer), civilsamhället och icke-statliga organisationer.

5. I sin hållbarhetsförklaring, ska företaget lämna information om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ordnade efter de ämnen som de är kopplade till. Denna information ska täcka följande rapporteringsområden: a) styrning, b) strategi, inklusive finansiella effekter, c) hantering av inverkningar, risker och möjligheter, inklusive relaterade policyer och åtgärder, och d) mått och mål.

6. I ESRS föreskrivs inte några uppförandekrav förutom sådana som specifikt gäller rapportering av hållbarhetsinformation. Rapportering i enlighet med ESRS undantar inte företag från andra skyldigheter som fastställs i unionsrätten, inbegripet skyldigheter angående tillbörlig aktsamhet.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

1. ESRS och skrivregler

1.1. ESRS och enhetsspecifika upplysningar

7. I ESRS 1 Allmänna krav anges skrivregler och fastställs allmänna krav för identifiering av företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och för utarbetande och presentation av information som ska rapporteras. I den fastställs även allmänna krav för grunden för utarbetande av hållbarhetsförklaringar.

8. Företaget ska tillämpa denna standard tillsammans med ESRS 2 Allmänna upplysningar (båda hänvisas till som ”övergripande standarder”) och med de tematiska standarderna.

9. I ESRS 2 Allmänna upplysningar fastställs upplysningskrav avseende den information som företaget ska lämna på allmän nivå för samtliga ämnen som dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter är relaterade till, omfattande de rapporteringsområden som anges i punkt 5.

10. De tematiska standarderna omfattar ämnen och underämnen, och kompletterar kraven i ESRS 2 Allmänna upplysningar och täcker de rapporteringsområden som anges i punkt 5. I tabellen i tillägg A Förteckning över ämnen finns en översikt över ämnen och underämnen som omfattas av tematiska standarder.

11. Om företaget drar slutsatsen att ett ämne som är relaterat till en väsentlig inverkan, risk eller möjlighet inte omfattas, eller inte omfattas tillräckligt detaljerat, av en ESRS, ska företaget lämna enhetsspecifika upplysningar med hänsyn till bestämmelserna om en rättvisande bild i kapitel 2. Skälet kan vara sektorsspecifikt eller bero på andra fakta och omständigheter som är relevanta för företaget självt.

12. När företaget utarbetar sina enhetsspecifika upplysningar ska jämförbarheten över tid och med andra företag som är verksamma inom samma sektor eller sektorer beaktas.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

1.2. Skrivregler

13. I hela ESRS anges de begrepp som definieras i ordlistan över begrepp som definieras i ESRS (tabell 2 i bilaga II till delegerad förordning (EU) 2026/ (Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering – ESRS)) med kursiv fetstil, utom när ett definierat begrepp används mer än en gång i samma punkt.

14. Begreppen ”hållbarhetsämne” och ”hållbarhetsunderämne” i ESRS ska uppfattas som synonyma med begreppen ”hållbarhetsfrågor” eller ”hållbarhetsfaktorer” som dessa används i direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet). Upplysningar i ESRS är indelade i ämnen. Ett ämne delas upp ytterligare i underämnen. I ESRS används begreppet ämne (i fetkursiv stil) för att ange antingen ett ämne eller ett underämne, beroende på den lämpligaste detaljnivå som krävs för att uppfylla respektive upplysningsmål.

15. I samtliga ESRS

a) avses med inverkningar faktiska och potentiella, positiva och negativa, inverkningar för människor och miljön, och

b) avses med risker och möjligheter företagets hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets finansiella resultat, finansiella ställning, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt.

16. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som rapporteras i hållbarhetsförklaringen ska uppfattas som identiska med företagets huvudsakliga konsekvenser, risker och möjligheter enligt direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet).

17. Informationsstrukturen i ESRS grundar sig på upplysningskraven. Varje upplysningskrav består av en eller flera specifika datapunkter. Upplysningskrav signaleras med fraserna ”ska upplysa”, ”ska rapportera”’, ”ska beskriva” och ”ska förklara” för att visa att informationen i fråga är föreskriven, med förbehåll för informationens väsentlighet (se punkterna 23 och 24).

18. ESRS innehåller obligatoriska tillämpningskrav (AR) som stöder tillämpningen av, och har samma auktoritet som, kraven i standardernas huvuddel. Tillämpningskraven i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i tematiska standarder stöder utarbetande av upplysningar som uppfyller kraven på informationens kvalitativa egenskaper (se tillägg B). I tillämpningskraven används frasen ”ska beakta/överväga” när det gäller frågor, resurser eller metoder som företaget förväntas ta hänsyn till eller använda vid utarbetandet av en viss upplysning. Tillämpningskraven inkluderar även olika presentationssätt och anger att en viss upplysning kan ges i tabellform, som beskrivande text eller med användning av andra presentationssätt.

2. Rättvisande bild och informationens kvalitativa egenskaper

19. En rättvisande bild kräver relevant information om företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i enlighet med kapitel 3 samt en trogen återgivning av dessa i enlighet med kraven i denna standard (för relevans och trogen återgivning, se tillägg B). För en trogen återgivning ska företaget lämna en fullständig, neutral och korrekt beskrivning av dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

20. En rättvisande bild kräver även att företaget anger

a) information som är jämförbar, verifierbar och förståelig (se tillägg B), och

b) enhetsspecifik information, när tillämpning av ESRS inte räcker för att användare ska kunna förstå företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och hur företaget hanterar dem (se punkt 3).

21. Tillämpning av ESRS, inklusive det filter för väsentlighet som anges i punkt 24, och vid behov med enhetsspecifika upplysningar (se punkt 11), leder till en hållbarhetsförklaring som ger en rättvisande bild.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3. Dubbel väsentlighet som grund för hållbarhetsupplysningar

22. Företaget fastställer vilken information som ska lämnas grundat på sin bedömning av dubbel väsentlighet (se punkt 2) och på de bestämmelser som fastställer vilken information som ska rapporteras, som det förklaras i detta kapitel.

3.1. Bedömning av information som ska rapporteras

3.1.1 Informationens väsentlighet

23. Information är väsentlig om det rimligen kan förväntas att det, om informationen utelämnas, anges felaktigt eller döljs, påverkar

a) beslut som primära användare av generella finansiella rapporter fattar grundat på dessa rapporter, inbegripet finansiella rapporter och hållbarhetsförklaringen, när det gäller att tillhandahålla resurser till företaget, eller

b) beslut som andra användare av ”generella” hållbarhetsförklaringar fattar grundat på hållbarhetsförklaringen när det gäller företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och hur företaget hanterar dessa.

24. Med undantag av information som företaget kan besluta att lämna i enlighet med avsnitt 8.2 Presentation av kompletterande information som omfattas av hållbarhetsförklaringen, ska det inte lämna information som föreskrivs i ett upplysningskrav eller en datapunkt i en ESRS om den informationen inte är väsentlig, och inte lämna information som inte är väsentlig när det lämnar enhetsspecifik information i enlighet med punkt 11.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.1.2. Steg för att fastställa vilken information som ska rapporteras

25. Företaget fastställer vilken information som ska rapporteras genom de två stegen att

a) identifiera ämnen som har samband med dess väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter (se kapitel 3.2.1 och 3.2.2), och därefter

b) fastställa vilken information som ska rapporteras om vart och ett av de ämnena (se punkterna 29, 30 och 31 i denna standard).

26. Vid identifieringen av ämnen ska företaget rapportera väsentlig information för ett ämne eller underämne när det har samband med en eller flera väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter som har identifierats på grundval av kriterierna i kapitel 3.2.1. och 3.2.2.

27. Utan att det påverkar kriterierna i kapitel 3.2.1 och 3.2.2 kan företaget utan vidare bedömning dra en slutsats om väsentlighet eller icke-väsentlighet hos sina inverkningar, risker eller möjligheter för ett ämne eller underämne, grundat på en analys av sin strategi och affärsmodell, inklusive sin eller sina verksamhetssektorer, sina geografiska platser och egenskaperna hos sin värdekedja i tidigare och senare led (top-down-strategi för väsentlighetsbedömning). För denna strategi gäller att om väsentligheten eller icke-väsentligheten hos en eller flera inverkningar, risker och möjligheter inte är uppenbar utifrån analysen ovan, ska företaget göra en särskild bedömning av inverkningarna, riskerna eller möjligheterna i fråga.

28. Utan att det påverkar kriterierna i kapitel 3.2.1 och 3.2.2 kan företaget förlita sig på en väsentlighetsbedömning genomförd endast på nivån för inverkningar, risker och möjligheter (bottom-up-strategi för väsentlighetsbedömning).

29. När det gäller den information som ska rapporteras ska företaget

a) tillämpa ESRS 2 Allmänna upplysningar,

b) för ett ämne eller underämne relaterat till dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

i) tillämpa ESRS 2 Allmänna upplysningar GDR-P, GDR-A, GDR-M och GDR-T för policyer, åtgärder, mått och mål,

ii) ange information för upplysningskrav (inklusive tillämpningskrav) som är relevant för det specifika ämnet eller underämnet i de tematiska standarderna, och

c) lägga till enhetsspecifik information när det krävs enligt punkt11.

30. När en väsentlig inverkan, risk eller möjlighet gäller ett underämne ska företaget endast rapportera den väsentliga informationen för det underämnet.

31. Vid användning av lättnader enligt ESRS ska företaget lämna den information som föreskrivs i underkapitlen 5.4, 7.3, 7.4 och 7.7.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.1.3. Grunder för väsentlighetsbedömning

32. Vid dess bedömning av dubbel väsentlighet gäller följande för företaget:

a) Det ska använda rimlig och underbyggbar information som finns tillgänglig för företaget på rapporteringsdatumet utan onödiga kostnader eller insatser (se kapitel 7.4).

b) Det är inte skyldigt att bedöma varje möjlig inverkan, risk eller möjlighet inom alla områden av sin verksamhet och av värdekedjan i tidigare och senare led, utan ska fokusera på områden där det bedöms att väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter troligen uppstår på grund av företagets strategi och affärsmodell, geografiska platser, sektorer, affärsförbindelser, verksamheternas art eller andra faktorer.

33. Det kan vara möjligt för företaget att utföra väsentlighetsbedömningen av värdekedjan i tidigare och senare led utan direkta underlag från aktörer i värdekedjan och i stället använda genomsnittliga regionala data, sektorsdata eller allmänt tillgänglig information om förekomsten av inverkningar, risker och möjligheter i sammanhanget i fråga.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.1.4. Periodicitet för bedömningen av dubbel väsentlighet

34. På varje rapporteringsdatum ska företaget överväga om betydande förändringar har skett som skulle kunna påverka slutsatserna i den väsentlighetsbedömning som utförts för föregående rapporteringsperioder. Om sådana förändringar identifieras ska företaget se över och uppdatera bedömningen. Förändringar kan gälla företagets verksamhet, struktur, affärsförbindelser, förståelse av inverkningar, risker eller möjligheter, bedömningsmetoder eller den externa miljön.

3.2. Bedömning av dubbel väsentlighet: Inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet

35. Det finns två aspekter av dubbel väsentlighet, nämligen inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet, och företaget ska beakta hur dessa samverkar. En inverkan kan vara finansiellt väsentlig från starten eller bli finansiellt väsentlig när den rimligen kan förväntas påverka företagets finansiella resultat, finansiella ställning, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. Inverkningar kan vara väsentliga enbart ur inverkansperspektiv, oberoende av om de är finansiellt väsentliga.

36. I allmänhet är det bedömningen av inverkningar som är utgångspunkten. Företaget ska även utvärdera om det finns väsentliga risker eller möjligheter som inte är relaterade till företagets inverkningar, till exempel fysiska risker.

37. Företaget ska fastställa vilka inverkningar, risker eller möjligheter som är väsentliga, på grundval av kriterierna i kapitel 3.2.1 och 3.2.2, och med stöd av lämpliga kvalitativa överväganden eller kvantitativa tröskelvärden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.2.1. Bedömning av inverkansväsentlighet

38. Bedömningen av inverkansväsentlighet identifierar företagets väsentliga inverkningar.

39. Företaget ska rapportera information om ett visst ämne ur ett inverkansperspektiv när det ämnet har samband med företagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa inverkningar på människor eller miljön på kort, medellång eller lång sikt. Inverkningarna är bland annat de som är kopplade till företagets egen verksamhet och värdekedja i tidigare och senare led, inbegripet genom dess produkter och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser i värdekedjan i tidigare och senare led. Affärsförbindelser är inte begränsade till direkta avtalsförhållanden.

40. För faktiska negativa inverkningar ska väsentligheten bedömas grundat på inverkans allvarlighetsgrad. För potentiella negativa inverkningar ska den bedömas grundat på en kombination av allvarlighetsgrad och sannolikhet. Allvarlighetsgraden ska bedömas grundat på följande faktorer: inverkans skala, omfattning och återställbarhet. I händelse av potentiella negativa inverkningar på mänskliga rättigheter väger inverkans allvarlighetsgrad tyngre än dess sannolikhet.

41. För faktiska positiva inverkningar ska väsentligheten bedömas grundat på inverkans skala och omfattning. För potentiella positiva inverkningar ska väsentligheten bedömas grundat på inverkans skala, omfattning och sannolikhet.

42. Resultaten av kontakter med berörda intressenter som genomförs inom ramen för pågående åtgärder för tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet är ett viktigt underlag för bedömningen av inverkansväsentlighet . Berörda intressenter är enskilda personer eller grupper vars intressen påverkas eller skulle kunna påverkas av företagets verksamhet och dess direkta och indirekta affärsförbindelser i dess värdekedja i tidigare och senare led. Civilsamhället, icke-statliga organisationer och fackföreningar kan i egenskap av användare vara ombud för berörda intressenter.

43. Följande gäller vid fastställande av hur policyer och åtgärder för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa negativa inverkningar ska beaktas vid väsentlighetsbedömningen:

a) Allvarlighetsgraden av faktiska negativa inverkningar – de som inträffar under rapporteringsåret – ska bedömas utifrån hur de faktiskt inträffat under rapporteringsåret. Faktiska inverkningar omfattar de som har sitt ursprung under de föregående rapporteringsperioderna och som kvarstår under den aktuella rapporteringsperioden. Deras allvarlighetsgrad bedöms grundat på den aktuella rapporteringsperioden, dvs. med hänsyn till hur företaget mildrat, fått ett slut på eller minimerat dem under föregående perioder. Bedömningen ska inte beakta avhjälpande åtgärder för att hantera inverkningar om dessa åtgärder vidtogs under rapporteringsperioden.

b) Allvarlighetsgraden och sannolikheten för potentiella negativa inverkningar – de som kan inträffa i framtiden – ska bedömas med hänsyn till tillämpade policyer och åtgärder för förebyggande och begränsning endast om dessa policyer och åtgärder rimligen kan antas faktiskt minska allvarlighetsgraden eller sannolikheten. Åtgärder eller policyer som ännu inte har genomförts ska inte beaktas.

c) Informationen om inverkningaroch hur företaget hanterar dem genom policyer och åtgärder kan vara till nytta för användarnas beslutsfattande, oberoende av hur effektivt företaget hanterar dem eller oberoende av hur effektivt motsvarande ämnen regleras. I dessa fall behöver väsentlighetsbedömningen ta hänsyn till detta.

44. Positiva inverkningar ska bedömas för sig, utan avräkning mot negativa inverkningar. Resultaten av åtgärder för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera eller avhjälpa negativa inverkningar som företaget är kopplat till, eller efterlevnad av lagar och andra författningar, är inte positiva inverkningar. Positiva inverkningar inkluderar effekter av företagets affärsverksamhet, produkter eller tjänster som mildrar, får ett slut på, minimerar eller avhjälper en annan parts negativa inverkningar, när företaget inte är kopplat till dessa inverkningar.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.2.2. Bedömning av finansiell väsentlighet

45. Bedömningen av finansiell väsentlighet motsvarar identifiering av information som betraktas som väsentlig för primära användare av generella finansiella rapporter när de fattar beslut om att förse företaget med resurser (se punkt 23 a).

46. Omfattningen av finansiell väsentlighet för hållbarhetsrapportering är en utvidgning av omfattningen av väsentlighet som används i processen för att fastställa vilken information som ska inkluderas i företagets finansiella rapporter grundat på tillämpliga regler för redovisning och värdering. Ett ämnes finansiella väsentlighet är inte begränsad till väsentliga risker eller möjligheter som påverkar enheter under företagets kontroll utan inkluderar information om väsentliga risker och möjligheter som kan hänföras till affärsförbindelser i värdekedjan i tidigare och senare led (se punkt 62).

47. Företaget ska rapportera information om ett ämne med utgångspunkt i finansiell väsentlighet om det utlöser, eller rimligen kan förväntas utlösa, väsentliga finansiella effekter. Detta är fallet när risker eller möjligheter relaterade till ett ämne har, eller rimligen kan förväntas ha, en väsentlig påverkan på företagets utveckling, finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt.

48. Risker och möjligheter kan uppkomma genom tidigare händelser eller framtida händelser. Väsentliga risker och möjligheter uppkommer genom företagets

a) väsentliga inverkningar så som de identifieras genom en bedömning av inverkansväsentlighet,

b) beroenden av naturliga, mänskliga och sociala resurser, och

c) andra faktorer, bland annat exponering för klimatrisker eller ändringar av regelverket för att hantera systemrisker.

49. Vid identifiering av risker och möjligheter ska företaget beakta beroenden som källor till finansiella effekter, antingen sett till kassaflöden eller till tillgångar som inte redovisas i finansiella rapporter. Beroenden kan vara källor till risker eller möjligheter oberoende av potentiella inverkningar för naturliga, mänskliga och sociala resurser som företaget använder.

50. Väsentligheten hos risker och möjligheter bedöms grundat på en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella storlek.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.3. Särskilda omständigheter

3.3.1. Väsentliga inverkningar eller risker som uppkommer genom åtgärder för att hantera inverkningar eller risker relaterade till andra ämnen

51. Väsentlighetsbedömningen kan identifiera situationer där de åtgärder som företaget vidtagit för att hantera vissa inverkningar, risker eller möjligheter relaterade till ett ämne kan skapa väsentliga negativa inverkningar eller väsentliga risker i samband med ett eller flera andra ämnen. I sådana situationer ska företaget presentera sina upplysningar på ett sätt som underlättar förståelsen av kopplingarna mellan olika ämnen.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

3.3.2. Nivå av aggregering och uppdelning

52. Företaget ska aggregera eller dela upp informationen på ett sätt som återspeglar den nivå på vilken betydande variationer i väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter uppkommer, till exempel efter ämne, sektor, dotterföretag, geografisk plats eller tillgång. Genom att beakta relevanta fakta och omständigheter ska företaget fastställa den nivå av aggregering som ger stöd för en trogen återgivning av dess inverkningar, risker eller möjligheter.

53. Företaget ska säkerställa att nivån av aggregering och uppdelning inte döljer väsentlig information.

54. Den uppdelning som används för att presentera givna upplysningar ska återspegla den nivå som ger användare den mest relevanta informationen, dvs. per ämne, grupp av inverkningar, risker eller möjligheter eller enskild inverkan, risk eller möjlighet. Detta bör återspegla faktorer såsom arten av inverkningar, risker eller möjligheter i fråga eller hur företaget hanterar dem.

55. Vid rapportering på koncernnivå ska företaget utföra sin bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för hela koncernen, oavsett dess juridiska struktur. Det ska säkerställa att alla dotterbolags verksamheter omfattas på ett sådant sätt att det opartiskt går att identifiera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter på koncernnivå. Om företaget identifierar betydande skillnader mellan väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter på koncernnivå och väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter hos ett eller flera av sina dotterföretag, ska företaget dela upp och presentera informationen på ett sätt som ger tillräcklig förståelse av det eller de berörda dotterföretagens inverkningar, risker och möjligheter. Om en väsentlig inverkan, risk eller möjlighet som fastställts på koncernnivå inte är relevant för alla dotterföretag eller alla koncernens verksamheter, kan informationen lämnas på en uppdelad nivå som omfattar endast de dotterföretag eller verksamheter för vilka inverkan, risken eller möjligheten är relevant (se även lättnader för mått i punkt 93).

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

4. Tillbörlig aktsamhet

56. Tillbörlig aktsamhet är den process genom vilken företaget identifierar, förebygger, mildrar, får ett slut på, minimerar och avhjälper faktiska och potentiella negativa inverkningar för människor och miljön som är kopplade till dess verksamhet. I direktiv 2024/1760 (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet) fastställs kraven för tillbörlig aktsamhet för företag som omfattas av dess bestämmelser. Även de internationella instrumenten i form av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag ger relevant vägledning om processen för tillbörlig aktsamhet. Tillbörlig aktsamhet är en fortlöpande praxis som återspeglar och kan leda till förändringar i företagets strategi, affärsmodell, verksamheter, affärsförbindelser samt operativa sammanhang och praxis, inklusive design, inköp, försäljning och distribution.

57. ESRS inför inga krav på uppförande när det gäller tillbörlig aktsamhet. De utvidgar eller ändrar inte heller rollen för företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan när det gäller processen för tillbörlig aktsamhet. Bestämmelserna i ESRS påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet för företag som omfattas av det direktivet.

58. Utfallet av företagets process för tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet utgör underlag för bedömningen av dess väsentliga negativa inverkningar.

59. Ett av stegen i processen för tillbörlig aktsamhet är identifiering och bedömning av negativa inverkningar kopplade till företagets egen verksamhet eller dess egna produkter eller tjänster, inklusive genom affärsförbindelser i företagets värdekedja i tidigare och senare led. Stegen för identifiering och bedömning av inverkningar i processen för tillbörlig aktsamhet utgör underlag för bedömningen av väsentliga inverkningar för rapporteringsändamål (se kapitel 3.2.1). Identifieringen av väsentliga negativa inverkningar är också ett stöd för att identifiera väsentliga risker och möjligheter för hållbarheten, som ofta är en följd av sådana inverkningar. När företaget inte kan hantera alla inverkningar på en gång, gör processen för tillbörlig aktsamhet att åtgärder kan prioriteras utifrån hur allvarliga och sannolika inverkningarna är.

5. Rapporterande företag och värdekedjan i tidigare och senare led

5.1. Rapporterande företag och egen verksamhet

60. Hållbarhetsförklaringen ska avse samma rapporterande företag som de finansiella rapporterna. Om moderföretaget utarbetar koncernredovisning ska hållbarhetsförklaringen avse moderföretaget och dess dotterföretag, i enlighet med tillämpliga redovisningskrav. Detta gäller inte om företaget inte är skyldigt att utarbeta finansiella rapporter eller om dess hållbarhetsrapportering för koncernen utarbetas i enlighet med artikel 48i i direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet).

61. Vid koncernrapportering betraktar det rapporterande företaget vanligtvis – förutom under särskilda omständigheter, såsom leasing och tillgångar som innehas av företagets långsiktiga system för ersättningar till anställda – följande som en del av sin egen verksamhet: tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för moderföretaget och dess dotterföretag, belägna i eller utanför EU, fastställda i enlighet med tillämpliga redovisningskrav. I punkterna 62 till 75 finns ytterligare bestämmelser och undantag för fastställandet av rapporteringsgränser för egen verksamhet och för värdekedjan i tidigare och senare led. Företaget kan dessutom utesluta från hållbarhetsrapporteringsgränsen ett dotterföretag som har uteslutits från koncernredovisningen på grund av dess icke-väsentlighet ur ett finansiellt perspektiv, förutom om det finns särskilda fakta och omständigheter som exponerar koncernen för inverkningar som uppkommer från dotterföretaget i fråga och som uppfyller koncernens tröskelvärden för väsentlighet.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

5.2. Inkludering av information från värdekedjan i tidigare och senare led

62. I den utsträckning det behövs för förståelse av företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och för att uppfylla kraven på informationens kvalitativa egenskaper (se tillägg B), ska rapporteringsinformation utökas utöver egen verksamhet till att omfatta väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till företaget genom dess direkta och indirekta affärsförbindelser i värdekedjan i tidigare och senare led (information från värdekedjan), utan att det påverkar lättnaderna för förvärv och avyttringar enligt kapitel 5.4.

63. Företaget ska inkludera väsentlig information från värdekedjan i tidigare och senare led i enlighet med utfallet av dess bedömning av dubbel väsentlighet i enlighet med beskrivningen i denna standard och eventuella särskilda krav relaterade till värdekedjan i tidigare och senare led i andra ESRS.

64. Tillämpningen av punkt 63 kräver inte information om varje aktör i värdekedjan i tidigare och senare led utan endast inkludering av väsentlig information.

65. För att identifiera väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter som är kopplade till företaget genom dess affärsförbindelser i värdekedjan i tidigare och senare led och rapportera om dem kan företaget använda information insamlad direkt från motparter i värdekedjans tidigare och senare led eller använda uppskattningar, med hänsyn till vad som är praktiskt genomförbart och tillförlitligt i samband med det underlag som behövs. När företaget gör uppskattningar kan det använda intern och extern information, bland annat uppgifter från indirekta källor, uppgifter om genomsnittsvärden i sektorn, stickprovsanalyser, marknadsuppgifter och uppgifter från jämförelsegrupper, kostnadsbaserade uppgifter eller andra substitutmått.

66. Vid tillämpning av artikel 19a.3, första till sjätte stycket, och artikel 29a.3, första till sjätte stycket, i direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet) ska företaget ta hänsyn till att den övre gränsen (värdekedjetaket) för hållbarhetsinformation som kan begäras från de skyddade företagen i dess värdekedja enbart innefattar de datapunkter som specificeras i bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) .../... av den ... om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU genom inrättande av frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering för användning av företag som skyddas av värdekedjetaket (EU) 2026/1560. Denna begränsning gäller även företag utanför EU i tidigare eller senare led i det rapporterande företags värdekedja.

67. Olika inverkningar, risker eller möjligheter kan vara väsentliga i förhållande till olika delar av företagets värdekedja i tidigare och senare led.

68. Den information som rapporteras om policyer, åtgärder och mål ska inkludera information från värdekedjan i tidigare och senare led endast i den utsträckning värdekedjan omfattas av företagets policyer, åtgärder och mål.

69. Investeringar, inklusive aktieinnehav i intresseföretag och samriskföretag, behandlas som affärsförbindelser.

70. Utan att det påverkar lättnaden enligt punkt 92 är i vissa fall även intresseföretag eller samriskföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden en del av företagets värdekedja i tidigare och senare led utöver aktieinnehavet, såsom när de även är leverantörer eller kunder. I dessa fall ska företaget lämna upplysningar som är relaterade till dessa leverantörs- eller kundförbindelser i enlighet med punkt 62, i överensstämmelse med den strategi som antagits för liknande affärsförbindelser. Vid fastställande av mått i dessa fall är data om intresseföretag eller samriskföretag inte begränsade till andelen eget kapital som innehas, utan ska återspegla inverkningar, risker och möjligheter som är kopplade till företaget genom leverantörs- eller kundförbindelsen. Detta innebär att företaget beaktar både sin förbindelse som investerare i intresseföretaget eller samriskföretaget och sin leverantörs- eller kundförbindelse.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

5.3. Bestämmelser och undantag vid fastställande av respektive rapporteringsgränser för egen verksamhet och värdekedjan

71. Inverkningar, risker och möjligheter relaterade till en leasad tillgång kan ha olika källor beroende på om de följer av användningen eller ägandet av tillgången. Den som hyr tillgången använder den och ska rapportera de inverkningar som är kopplade till dess användning i den egna verksamheten under leasingperioden. Den som hyr ut rätten att använda tillgången till den som hyr ska rapportera de inverkningar som är kopplade till användningen av tillgången som en del av sin värdekedja i senare led. Huruvida risker och möjligheter relaterade till den leasade tillgången, samt andra inverkningar än de som är kopplade till användningen av den leasade tillgången, tillfaller uthyraren eller den som hyr beror på bestämmelserna i leasingavtalet, vilket bör återspeglas i den rapporterade informationen.

72. Inverkningar, risker eller möjligheter som uppkommer genom tillgångar som innehas av företagets långsiktiga system för ersättningar till anställda är kopplade till företaget genom dess affärsförbindelser i värdekedjan.

73. Bestämmelserna i punkterna 71 och 72 har företräde framför tematiska standarder, inklusive bestämmelserna i ESRS E1-8.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

5.4. Lättnader för förvärv och avyttringar

74. Om företaget förvärvar ett dotterföretag under rapporteringsperioden kan det skjuta upp inkluderingen av det dotterföretaget i väsentlighetsbedömningen och i hållbarhetsförklaringen till nästa rapporteringsperiod. Om ett dotterföretag lämnar koncernen under rapporteringsperioden kan det justera omfattningen av väsentlighetsbedömningen och rapporteringsgränsen från början av den aktuella rapporteringsperioden.

75. Om företaget använder lättnaden enligt punkt 74 ska det använda tillgänglig information för att upplysa om betydande händelser som berört dotterföretaget under rapporteringsperioden sedan förvärvet eller fram till avyttringen och som påverkar koncernens inverkningar, risker eller möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor.

6. Rapporteringsperiod, basår och tidshorisonter

6.1. Rapporteringsperiod och basår

76. Rapporteringsperioden för företagets hållbarhetsförklaring – inklusive beräkningen av mått – ska vara konsekvent med perioden för dess finansiella rapporter.

77. Ett basår är det historiska referensdatum eller den referensperiod som det finns information för och som efterföljande information kan jämföras med över tiden.

78. Företaget ska presentera jämförande information avseende basåret för de mått som rapporteras för den aktuella perioden vid rapportering av framsteg mot ett mål, såvida inte något annat specifikt krävs enligt det relevanta upplysningskravet. Om delmål mellan basåret och rapporteringsperioden har uppnåtts är rapportering om dessa framsteg användbar kontextuell information.

6.2. Tidshorisont: definition av kort, medellång och lång sikt för rapporteringsändamål

79. När företaget utarbetar sin hållbarhetsförklaring ska det använda följande tidsintervaller räknat från rapporteringsperiodens slut:

a) Tidshorisont på kort sikt: längden på den period som använts för dess finansiella rapporter.

b) Tidshorisont på medellång sikt: från slutet av perioden på kort sikt upp till fem år.

c) Tidshorisont på lång sikt: längre än fem år.

80. Företaget ska använda ytterligare uppdelningar för en tidshorisont på lång sikt om inverkningar eller åtgärder förväntas över en period längre än fem år, eftersom en sådan uppdelning ger relevant information.

81. Företaget får anta en annan definition för tidshorisonter på medellång eller lång sikt om användningen av tidshorisonter på medellång eller lång sikt enligt definitionerna i punkt 79 resulterar i icke-relevant information. Detta kan hända om företaget använder olika definitioner för a) sina processer för identifiering och hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter eller b) sina åtgärder och mål. Dessa omständigheter kan bero på branschspecifika egenskaper, såsom kassaflöde och konjunkturcykler eller planeringshorisonter som vanligtvis används inom sektorn för beslutsfattande, den förväntade löptiden för kapitalinvesteringar eller de tidshorisonter för vilka användarna gör sina utvärderingar.

82. Hänvisningar till ”kort sikt”, ”medellång sikt” och ”lång sikt” i ESRS avser de tidshorisonter som företaget fastställt enligt bestämmelserna i punkterna 79–81.

7. Utarbetande av hållbarhetsinformation

7.1. Jämförande information

83. Företaget ska lämna jämförande information för den föregående perioden för alla kvantitativa mått och belopp. När det är relevant för att förstå den aktuella periodens hållbarhetsförklaring, är företaget även skyldigt att lämna jämförande information för beskrivande upplysningar.

84. Definitionen och beräkningen av mått, däribland mått som används för att fastställa mål och övervaka framstegen mot dessa mål, ska vara konsekvent över tid. Företaget ska lämna kontextuell information och reviderade jämförande siffror, såvida det inte är praktiskt ogenomförbart att göra det, om det har

a) omdefinierat eller bytt ut ett mått eller mål, eller

b) identifierat ny information angående de uppskattade siffror som redovisats för den föregående perioden och den nya informationen ger belägg för omständigheter som förelåg under den föregående perioden.

85. När det är praktiskt ogenomförbart att revidera jämförande information för mått för en eller flera tidigare perioder, ska företaget upplysa om den omständigheten.

86. När det krävs i en ESRS att företaget presenterar mer än en jämförande period för ett mått eller en datapunkt, ska kraven i den standarden ha företräde.

87. För mått och monetära belopp gäller följande:

a) Om företaget rapporterar jämförande belopp som avsevärt skiljer sig från den information som rapporterats för föregående period, ska det ange skälen till ändringen och skillnaden mellan de belopp som rapporterats för föregående period och de reviderade beloppen.

b) Om företaget rapporterar om ett ämne eller om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för första gången, är det inte skyldigt att presentera jämförande information relaterad till dem för den aktuella rapporteringsperioden (dvs. om de inte har rapporterats i företagets tidigarehållbarhetsförklaringar.

c) Utan att det påverkar tillämpningen av lättnader för förvärv och avyttringar (se kapitel 5.4), ska företaget, när det är nödvändigt för att ge en förståelse för framstegen mot att uppnå ett mål efter ett större förvärv eller en större avyttring, beskriva hur transaktionen påverkar framstegen mot att uppnå målet.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.2. Bedömning, mätosäkerhet och utfallsosäkerhet

88. Företaget ska lämna information som gör det möjligt för användare att förstå

a) de bedömningar det har gjort som har den mest betydande effekten på den rapporterade informationen,

b) de betydande osäkerheter som påverkar den information som presenteras, inklusive huruvida den bygger på uppskattningar, och

c) betydande antaganden och begränsningar i uppskattningarna.

89. I vissa ESRS krävs upplysningar med osäkra utfall, såsom förklaringar av möjliga framtida händelser. När företaget bedömer huruvida information om sådana möjliga framtida händelser är väsentlig, ska det hänvisa till kriterierna i kapitel 3.2.2 och beakta

a) händelsernas förväntade finansiella effekter (möjliga utfall),

b) allvarlighetsgraden av och sannolikheten för de potentiella inverkningarna på människor eller miljön till följd av möjliga framtida händelser, och

c) intervallet av möjliga utfall och sannolikheten för möjliga utfall inom det intervallet.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.3. Lättnader för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen enligt ESRS

90. Företaget får undanta verksamheter från beräkningen av mått om de, på grund av sin art, inte är en betydande påverkansfaktor för de inverkningar, risker eller möjligheter som måttet avser att återge, och om deras uteslutning från beräkningen inte förväntas försämra den rapporterade informationens relevans och trogna återgivning. Företaget ska uppge om denna lättnad används och lämna all relevant information som gör det möjligt för användarna att förstå de begränsningar av omfattningen som följer av den.

91. Utom vid rapportering av ESRS E1-8-måttet Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och om företaget utan att ådra sig onödiga kostnader eller insatser kan tillhandahålla tillförlitliga direkta eller uppskattade uppgifter endast för en objektivt definierad del av sin egen verksamhet eller sin värdekedja i tidigare eller senare led, ska företaget upplysa om att det har identifierat väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter men att motsvarande mått för närvarande endast kan rapporteras för en begränsad rapporteringsomfattning eller för en delmängd av värdekedjan. I detta fall ska företaget upplysa om de åtgärder det har vidtagit för att öka täckningen av och kvaliteten på den rapporterade informationen för framtida perioder och om de framsteg som gjorts jämfört med föregående period. Den rapporterade informationens täckning förväntas öka med tiden, särskilt när det gäller mått för den egna verksamheten. Denna punkt ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i underkapitel 7.4.

92. Företaget får undanta gemensamma verksamheter som det inte har operativ kontroll över från beräkningen av miljömått som rapporteras i enlighet med ESRS E2 Miljöförorening, ESRS E3 Vatten, ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem samt ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi. Företaget ska uppge om denna lättnad används och lämna all relevant information för att göra det möjligt att förstå de begränsningar av omfattningen som följer av den. I detta fall, och utan att det påverkar företagets bedömning av huruvida det utövar operativ kontroll eller inte, ska det upplysa om de åtgärder det har vidtagit för att öka den rapporterade informationens täckning och dess kvalitet för framtida perioder och om de framsteg som gjorts jämfört med föregående period.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.4. Rimlig och underbyggbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser

93. Företaget ska använda all rimlig och underbyggbar information som finns tillgänglig för företaget på rapporteringsdatumet utan onödiga kostnader eller insatser

a) för att identifiera väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter,

b) för att fastställa omfattningen av värdekedjan i tidigare och senare led, inklusive dess bredd och sammansättning, i förhållande till väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter,

c) för att utvidga informationen till att omfatta information från värdekedjan i tidigare och senare led, i enlighet med punkt 62,

d) för att utarbeta information om mått, och

e) för att rapportera aktuella och förväntade finansiella effekter.

94. Bedömningen av vad som utgör onödiga kostnader eller insatser beror på företagets särskilda omständigheter och kräver en balanserad bedömning av kostnaderna för företaget och fördelarna med den resulterande informationen till användarna.

95. Rimlig och underbyggbar information som är tillgänglig för företaget utan onödiga kostnader eller insatser ska omprövas för varje rapporteringsperiod. Det återspeglar resultaten av företagets tidigare åtgärder för att förbättra tillgången till uppgifter eller ökad tillgång till extern information. Tillgången till information förväntas därför förbättras med tiden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.5. Uppdatering av upplysningar om händelser efter rapporteringsperiodens slut

96. Om företaget, efter rapporteringsperioden men innan förvaltningsberättelsen har godkänts för utfärdande, får information som ger belägg för eller insikter om de förhållanden som rådde vid rapporteringsperiodens slut, ska företaget uppdatera sina upplysningar mot bakgrund av den nya informationen.

97. Företaget ska lämna upplysningar om väsentliga transaktioner, andra händelser och förhållanden som inträffar efter rapporteringsperiodens slut men före det datum då förvaltningsberättelsen godkänns för utfärdande, och lämna beskrivande information som anger förekomsten, arten och de potentiella konsekvenserna av dessa händelser efter rapporteringsperiodens slut.

7.6. Fel i rapportering för tidigare perioder

98. Företaget ska korrigera väsentliga fel för tidigare perioder genom att räkna om jämförande belopp i upplysningarna för den eller de perioderna, om inte detta är praktiskt ogenomförbart. Detta krav omfattar inte rapporteringsperioder före det första året då företaget tillämpar ESRS.

99. Potentiella fel för rapporteringsperioden som upptäcks under samma rapporteringsperiod korrigeras innan hållbarhetsförklaringen godkänns för utfärdande. Väsentliga fel upptäcks dock ibland inte förrän under en efterföljande period. Om väsentliga fel upptäcks under en efterföljande period och om det är praktiskt ogenomförbart att avgöra hur ett fel påverkar alla tidigare perioder som presenteras, ska företaget räkna om jämförande information så att felet blir korrigerat från det tidigaste praktiskt möjliga datumet.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.7. Utelämnande av information

100. När företaget lämnar information som krävs enligt en ESRS får det utelämna följande information:

a) I undantagsfall, information vars röjande allvarligt skulle skada företagets marknadsposition, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

i) Ett sådant utelämnande hindrar inte en rättvis och balanserad förståelse av företagets utveckling, resultat och ställning, eller av dess väsentliga risker eller inverkningar.

ii) Företaget har fastställt att det är omöjligt att lämna ut informationen på ett sådant sätt, t.ex. på aggregerad nivå, som skulle göra det möjligt för det att uppfylla syftena med upplysningskravet utan att allvarligt skada dess marknadsposition.

iii) För varje utelämnad datapunkt upplyser företaget om att det har utnyttjat detta undantag.

iv) Företaget gör vid varje rapporteringsdatum en ny prövning av huruvida informationen fortfarande kan utelämnas.

b) Information som motsvarar intellektuellt kapital, immateriella rättigheter, know-how, teknisk information eller resultat av innovation som kan betraktas som en företagshemlighet enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943 (direktivet om företagshemligheter), förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i) För varje utelämnad datapunkt upplyser företaget om att det har utnyttjat detta undantag.

ii) Företaget gör vid varje rapporteringsdatum en ny prövning av huruvida informationen fortfarande kan utelämnas.

c) Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt definitionen i artikel 2.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i) För varje utelämnad datapunkt upplyser företaget om att det har utnyttjat detta undantag.

ii) Företaget gör vid varje rapporteringsdatum en ny prövning av huruvida informationen fortfarande kan utelämnas.

d) Annan information som ska skyddas mot obehörig åtkomst eller obehörigt röjande på grund av skyldigheter som fastställs i andra unionsrättsakter eller i nationell rätt, eller för att skydda en fysisk persons integritet eller säkerhet eller en juridisk persons säkerhet, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i) För varje utelämnad datapunkt upplyser företaget om att det har utnyttjat detta undantag.

ii) Företaget gör vid varje rapporteringsdatum en ny prövning av huruvida informationen fortfarande kan utelämnas.

101. Utöver de utelämnanden som avses i punkt 100 ska företaget göra alla rimliga ansträngningar för att se till att informationens övergripande relevans inte försämras.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

7.8. Rapportering om väsentliga möjligheter

102. Vid rapportering om väsentliga möjligheter ska upplysningarna bestå av beskrivande information som gör det möjligt för användarna att förstå möjligheterna. Företaget ska inte rapportera allmänna möjligheter för sektorn utan endast möjligheter som för närvarande eftersträvas eller införlivas i dess allmänna strategi. Bestämmelserna om finansiella effekter i ESRS 2 Allmänna upplysningar gäller vid rapporteringen om väsentliga möjligheter.

8. Hållbarhetsförklaringens presentationskrav och struktur

8.1. Hållbarhetsförklaringens allmänna presentationskrav, struktur och innehåll

103. Företaget ska presentera alla upplysningar som krävs enligt ESRS inom ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen som identifieras som företagets hållbarhetsförklaring, som även omfattar de upplysningar som införlivas genom hänvisning i enlighet med kapitel 9.3.

104. Hållbarhetsinformation ska presenteras

a) på ett sätt som gör det möjligt att tydligt särskilja den information som ESRS kräver från annan information som ingår i förvaltningsberättelsen, och

b) i en struktur som underlättar tillgången till och förståelsen av hållbarhetsförklaringen, i ett format som kan läsas av både människor och maskiner.

105. Företaget ska strukturera sin hållbarhetsförklaring i fyra delar i följande ordning: allmän information, miljöinformation, samhällsansvarsinformation och bolagsstyrningsinformation. Tillägg eller separata kapitel får användas i enlighet med punkterna 107-111. Företaget får strukturera sin hållbarhetsförklaring på ett annat sätt än vad som anges i den första meningen i denna punkt, förutsatt att det lägger fram en motiverad förklaring till varför en alternativ struktur används och att det följer alla andra bestämmelser i detta kapitel.

106. Om företaget utarbetar upplysningar i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 och kommissionens delegerade förordningar måste det inkludera dem i sin hållbarhetsförklaring och får göra detta i ett separat tillägg i förvaltningsberättelsen. Dessa upplysningar omfattas inte av bestämmelserna i ESRS, med undantag för denna punkt.

8.2. Presentation av kompletterande information som omfattas av hållbarhetsförklaringen

107. Företaget kan i sin hållbarhetsförklaring inkludera kompletterande information som härrör från i) annan lagstiftning som kräver att det lämnar hållbarhetsinformation, eller ii) allmänt accepterade rapporteringsstandarder eller rapporteringsramar, inklusive icke-obligatorisk vägledning och sektorsspecifik vägledning, som offentliggjorts av andra standardiseringsorgan (t.ex. Global Reporting Initiative), även om denna information inte är väsentlig. Sådan information ska tydligt identifieras med en lämplig hänvisning till relaterad lagstiftning, standard eller ram.

108. Om det behövs för att tillgodose uppgiftskraven från en viss användare kan företaget i sin hållbarhetsförklaring inkludera kompletterande upplysningar som inte är väsentliga.

109. Upplysningar som lämnas i enlighet med punkterna 107 och 108 ska

a) vara tydligt identifierade som icke resultat av väsentlighetsbedömningen,

b) tillhandahålla en trogen återgivning av de aspekter som de avser att visa, och

c) presenteras på ett sätt som inte döljer väsentlig information.

8.3. Alternativ för att presentera information i delar av hållbarhetsförklaringen

110. Företaget får lämna en sammanfattning i hållbarhetsförklaringen som innehåller de viktigaste budskapen om dess väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning och om hur dessa hanteras. Innehållet i och presentationen av denna sammanfattning ska uppfylla kraven på informationens kvalitativa egenskaper och utgöra en integrerad del av den hållbarhetsförklaring som utarbetas i enlighet med bestämmelserna i ESRS. Alternativt kan företaget införliva information genom hänvisning till en sammanfattning som placerats utanför dess hållbarhetsförklaring, t.ex. i ett annat avsnitt i förvaltningsberättelsen, förutsatt att detta uppfyller villkoren för införlivande genom hänvisning (se underkapitel 9.3).

111. Företaget får använda tillägg eller separata kapitel i sin hållbarhetsförklaring

a) för att presentera mer detaljerad information om någon av de fyra delarna,

b) för att underlätta läsbarhet med innehållsindex, tabeller som kartlägger olika upplysningar eller jämförelsetabeller, och

c) presentera kompletterande information som utarbetats i enlighet med underkapitel 8.2 ovan.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

9. Anknuten information och kopplingar till andra delar av företagsrapportering

9.1. Anknuten information

112. Företaget ska lämna information som gör det möjligt för användare av dess hållbarhetsförklaring att förstå kopplingarna

a) inom hållbarhetsförklaringen, och

b) mellan hållbarhetsförklaringen och andra företagsrapporter som företaget offentliggjort, inklusive dess finansiella rapporter.

113. Att upprepa samma information i hållbarhetsförklaringen kan dölja väsentlig information och försämra tillhandahållandet av koncis och förståelig information. Om samma information är relevant för fler än ett upplysningskrav får företaget presentera informationen där det anser att det är mest relevant och hänvisa till den platsen på lämpligt sätt.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

9.2. Direkt och indirekt koppling till finansiella rapporter, inklusive konsekvens mellan antaganden

114. Om hållbarhetsförklaringen innehåller monetära belopp eller annan kvantitativ information som också presenteras i företagets finansiella rapporter ska företaget korshänvisa till sina finansiella rapporter ("direkt koppling").

115. Om hållbarhetsförklaringen innehåller belopp som är en aggregering eller en del av belopp som presenteras i företagets finansiella rapporter ("indirekt koppling") ska företaget förklara hur dessa belopp förhåller sig till de mest relevanta beloppen i de finansiella rapporterna.

116. Uppgifter och antaganden för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen ska i möjligaste mån vara konsekventa med motsvarande uppgifter och antaganden som används vid utarbetandet av företagets finansiella rapporter. För att underlätta förståelsen av betydande uppgifter och antaganden ska företaget förklara alla betydande skillnader mellan de antaganden som används vid utarbetandet av hållbarhetsförklaringar och de antaganden som används vid utarbetandet av de finansiella rapporterna.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

9.3. Införlivande genom hänvisning

117. Förutsatt att villkoren i punkt 118 är uppfyllda, får information eller en specifik datapunkt som föreskrivs i ett upplysningskrav införlivas i hållbarhetsförklaringen genom korshänvisning till

a) ett annat avsnitt i förvaltningsberättelsen,

b) de finansiella rapporterna,

c) årsberättelsen om bolagsstyrning (om inte den ingår i förvaltningsberättelsen),

d) den ersättningsrapport som krävs enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG (direktivet om aktieägares rättigheter),

e) det universella registreringsdokument som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 (prospektförordningen), och

f) offentliggörande av information enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen – CRR) (upplysningar enligt tredje pelaren). I detta fall ska informationen överensstämma med omfattningen av den konsolidering som används för hållbarhetsförklaringen, genom att den införlivade informationen vid behov kompletteras med ytterligare uppgifter.

118. Företaget får införliva information genom hänvisning till de dokument eller delar av dokument som förtecknas i punkt 117, förutsatt att den information som införlivas genom hänvisning

a) utgör en separat del av information som tydligt är identifierad i källdokumentet som att den avser relevant upplysningskrav eller datapunkt enligt ESRS,

b) offentliggörs före eller samtidigt som förvaltningsberättelsen,

c) är på samma språk som hållbarhetsförklaringen,

d) är underställd minst samma tillitsnivå som resten av hållbarhetsförklaringen. I detta fall krävs inte att hela det dokument som innehåller informationen är föremål för ett bestyrkande, och

e) tillåter samma tekniska digitaliseringskrav som den övriga informationen i hållbarhetsförklaringen.

119. Förutsatt att villkoren i punkt 118 är uppfyllda, kan information som föreskrivs i ett upplysningskrav eller i en datapunkt införlivas i hållbarhetsförklaringen genom hänvisning till den rapport som företaget utarbetat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning. I så fall ska företaget säkerställa att den information som införlivas genom hänvisning tas fram med samma grund för utarbetande av information som i ESRS, däribland omfattning av konsolidering och behandling av information från värdekedjan i tidigare och senare led.

120. Företaget ska beakta hur sammanhållen den rapporterade informationen är överlag, och säkerställa att införlivandet genom hänvisning inte gör hållbarhetsförklaringen mindre läsbar.

10. Övergångsbestämmelser

121. Om inte annat anges ska övergångsbestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med det första räkenskapsår som företaget omfattas av hållbarhetsrapporteringskraven enligt artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet), i enlighet med artikel 5.2 första och tredje stycket i direktiv (EU) 2022/2464 (CSRD), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/794 (Stoppa klockan-direktivet) och direktiv (EU) 2026/470 (Omnibus I-direktivet). Därför begränsar tidigare frivillig tillämpning av ESRS inte användningen av lättnader enligt detta kapitel och utlöser inte inledandet av bestämmelserna för infasning. I detta kapitel avses med räkenskapsår den rapporteringsperiod för ett företags hållbarhetsförklaring som börjar den 1 januari eller senare respektive år.

122. ”Första vågen-företag” är de företag som är skyldiga att rapportera om hållbarhet för räkenskapsår som börjar mellan den 1 januari 2024 och den 31 december 2026, oavsett när den berörda medlemsstaten införlivar direktiv (EU) 2022/2464 (CSRD), i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2025/794 (Stoppa klockan-direktivet) och direktiv (EU) 2026/470 (Omnibus I-direktivet). De definieras i artikel 5.2 första stycket a och tredje stycket a i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. "Andra företag" är de företag som är skyldiga att rapportera om hållbarhet för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare, oavsett när den berörda medlemsstaten införlivar direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, i dess lydelse enligt Stoppa klockan-direktivet och Omnibus I-direktivet. De definieras i artikel 5.2 första stycket b och tredje stycket b i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

10.1. Övergångsbestämmelse avseende kapitel 5 Det rapporterande företaget och värdekedjan i tidigare och senare led

123. Under de första tre räkenskapsår som företaget omfattas av kraven för hållbarhetsrapportering enligt artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU (redovisningsdirektivet), i enlighet med artikel 5.2 första och tredje stycket i direktiv (EU) 2022/2464 (CSRD), i dess lydelse enligt direktiv (EU) 2025/794 (Stoppa klockan-direktivet) och direktiv (EU) 2026/470 (Omnibus I-direktivet), och om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig, ska företaget redogöra för de ansträngningar som gjorts för att erhålla nödvändig information om dess värdekedja, skälen till att inte all nödvändig information kunde erhållas och sina planer för att erhålla nödvändig information i framtiden.

10.2. Övergångsbestämmelse avseende kapitel 7.1 Jämförande information

124. ”Första vågen-företag”, enligt definitionen i punkt 122, är inte skyldiga att för sitt första år av rapportering i enlighet med delegerade förordning (EU) 2026/1563 lämna jämförande information om kvantitativa mått och belopp enligt kraven i kapitel 7.1, om dessa mått och belopp inte är desamma som de mått och belopp som krävs enligt delegerade förordning (EU) 2023/2772 vad gäller standarder för hållbarhetsrapportering (första uppsättningen ESRS). ”Andra företag”, enligt definitionen i punkt 122, är inte skyldiga att lämna jämförande information enligt kraven i kapitel 7.1 för sitt första räkenskapsår som de rapporterar.

10.3. Övergångsbestämmelse: Förteckning över upplysningskrav som fasas in

125. ”Första vågen-företag”, enligt definitionen i punkt 122, som på balansdagen har en nettoomsättning på över 450000000 euro och ett genomsnittligt antal anställda på över 1000 under räkenskapsåret, får utelämna följande i sin hållbarhetsförklaring:

a) Alla upplysningskrav enligt ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2027, med förbehåll för att bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, punkterna 7–10, följs.

b) All information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2028, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

c) Kvantitativ information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2030, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

d) Kvantitativ information om ämnen som inger betänkligheter enligt ESRS E2–5 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2030.

e) Information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter, om företaget använder varor som innehåller sådana ämnen, för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2028.

f) ESRS S1-6, S1-7 för egna anställda i länder utanför EES, S1-10, S1-11, S1-12, S1-13 datapunkterna i punkt 37 d e och datapunkterna om icke-anställda och S1-14 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2027.

126. ”Första vågen-företag”, enligt definitionen i punkt 122, som på balansdagen inte har en nettoomsättning på över 450000000 euro eller ett genomsnittligt antal anställda på över 1000 under räkenskapsåret, får utelämna följande i sin hållbarhetsförklaring:

a) Alla upplysningskrav enligt alla tematiska standarder för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2027, med förbehåll för att bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, punkterna 7–10, följs.

b) All information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2028, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

c) Kvantitativ information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2030, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

d) Kvantitativ information om ämnen som inger betänkligheter enligt ESRS E2–5 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2030.

e) Information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter, om företaget använder varor som innehåller sådana ämnen, för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2028.

f) ESRS S1-6, S1-7 för egna anställda i länder utanför EES, S1-10, S1-11, S1-12, S1-13 för datapunkterna i punkt 37 d e och datapunkterna om icke-anställda och S1-14 för deras räkenskapsår före räkenskapsåret 2027.

127. ”Andra företag”, enligt definitionen i punkt 122, får utelämna följande i sin hållbarhetsförklaring:

a) Alla upplysningskrav enligt ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare för deras två första räkenskapsår som rapporteras.

b) All information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras två första räkenskapsår som rapporteras, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

c) Kvantitativ information om förväntade finansiella effekter som krävs enligt punkt 27 i ESRS 2 Allmänna upplysningar och i ESRS E1-11 för deras fyra första räkenskapsår som rapporteras, med undantag för ESRS E1-11 punkterna 39 a b och 40 a b.

d) Kvantitativ information om ämnen som inger betänkligheter enligt ESRS E2-5 för deras tre första räkenskapsår som rapporteras.

e) Information om ämnen som inger mycket stora betänkligheter, om företaget använder varor som innehåller sådana ämnen, för sitt första räkenskapsår som rapporteras.

f) ESRS S1-6, S1-7 för egna anställda i länder utanför EES, S1-10, S1-11, S1-12, S1-13 datapunkterna i punkt 37 d e och datapunkterna om icke-anställda och S1-14 för sitt första år som rapporteras.

ESRS 2 – ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Upplysningskrav

Upplysningskrav BP-1 – Grund för utarbetande av hållbarhetsförklaringen

Upplysningskrav BP-2 – Särskild information om företaget använder infasningsalternativ

Styrning

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll med avseende på hållbarhetsfrågor

Upplysningskrav GOV-2 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

Upplysningskrav GOV-3 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

Upplysningskrav GOV-4 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

Strategi

Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

Upplysningskrav SBM 3 – Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter

Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och den väsentliga information som ska rapporteras

Upplysningskrav IRO-2 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen

Allmänna upplysningskrav för policyer, åtgärder, mått och mål

Allmänt upplysningskrav för policyer – GDR-P

Allmänt upplysningskrav för åtgärder och resurser – GDR-A

Allmänt upplysningskrav för mått - GDR-M

Allmänt upplysningskrav för mål – GDR-T

Tillägg A – Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning

Syfte

1. I ESRS 2 Allmänna upplysningar fastställs de upplysningskrav som gäller för alla ämnen som rör hållbarhet (dvs. övergripande). Den täcker de rapporteringsområden som definieras i ESRS 1 Allmänna krav, punkt 5.

2. Företaget ska tillämpa de upplysningskrav som definieras i denna standard när det lämnar information om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt de ämnen som är relaterade till dem, och ska presentera sådan information i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 52 och 53 om aggregering och uppdelning.

Upplysningskrav

Upplysningskrav BP-1 – Grund för utarbetande av hållbarhetsförklaringen

3. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå grunden för utarbetande av hållbarhetsförklaringen, inbegripet de upplysningar som krävs enligt ESRS 1 Allmänna krav under särskilda omständigheter.

4. Företaget ska lämna information om följande:

a) Huruvida hållbarhetsförklaringen har utarbetats på konsoliderad eller individuell grund och, om rapporteringsgränsen för företagets egen verksamhet skiljer sig från den som använts i koncernredovisningen, en beskrivning av och skälen till denna skillnad.

b) En översikt över i vilken utsträckning hållbarhetsförklaringen omfattar företagets värdekedja i tidigare och senare led.

5. Företaget ska uppge att hållbarhetsförklaringen har utarbetats i enlighet med ESRS, i den utsträckning dessa är tillämpliga vid rapporteringsperiodens slut.

6. Företaget ska lämna upplysningar om varje lättnad, valmöjlighet eller annan särskild bestämmelse som föreskrivs i ESRS 1 Allmänna krav och som företaget tillämpar, tillsammans med tillhörande information som ska lämnas.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR BP-1

Upplysningskrav BP-2 – Särskild information om företaget använder infasningsalternativ

7. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för de bestämmelser för infasning som företaget har tillämpat.

8. Om företaget, genom att tillämpa de bestämmelser för infasning som anges i ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 125 a, 126 a och 127 a, utelämnar information som krävs enligt en eller flera av de standarder som anges i dessa punkter, ska det ändå upplysa om huruvida de inverkningar, risker och möjligheter som är relaterade till de ämnen som omfattas av dessa standarder har bedömts vara väsentliga till följd av företagets bedömning av väsentlighet.

9. Utöver punkt 8 och om ett eller flera av dessa ämnen har bedömts vara väsentliga, ska företaget

a) upplysa om det eller de ämnen eller underämnen som har bedömts vara väsentliga och kortfattat beskriva hur företagets affärsmodell och strategi beaktar dess inverkningar relaterade till dessa ämnen; företaget får lämna denna information på ämnes- eller underämnesnivå,

b) ge en kortfattad beskrivning av eventuella tidsbestämda mål som det har fastställt med anknytning till de berörda ämnena, de framsteg som det har gjort för att uppnå dessa mål och huruvida dess mål med anknytning till biologisk mångfald och ekosystem bygger på avgörande vetenskapliga belägg,

c) ge en kortfattad beskrivning av dess policyer när det gäller de berörda ämnena,

d) ge en kortfattad beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att identifiera, övervaka, förebygga, mildra, få ett slut på, minimera eller avhjälpa faktiska eller potentiella negativa inverkningar i samband med de aktuella ämnena och resultatet av dessa åtgärder, och

e) lämna upplysningar om de mått som är relevanta för de aktuella ämnena.

10. Om företaget, genom att tillämpa de övriga bestämmelser för infasning som anges i ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 125 b–e, 126 b–e och 127 b–e, utelämnar information som krävs enligt andra upplysningskrav som anges i dessa punkter, ska det upplysa om detta.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR BP-2

Styrning

Upplysningskrav GOV-1 – Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll med avseende på hållbarhetsfrågor

11. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roller och ansvarsområden samt de processer, kontroller och förfaranden som är förknippade med övervakning, hantering och tillsyn av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

12. Företaget ska lämna information om följande:

a) När det gäller förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens sammansättning, procentandelen oberoende styrelseledamöter, förekomsten av representation av anställda och andra arbetstagare, om sådan finns, samt procentandelen efter kön och andra aspekter av mångfald som företaget tar hänsyn till.

b) Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens expertis och kompetens när det gäller tillsyn över och hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt hur de fastställer huruvida lämplig kompetens och expertis finns tillgänglig eller kommer att utvecklas för att hantera eller ha tillsyn över strategier och andra åtgärder som syftar till att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

c) Identiteten och ansvarsområdena för de personer, styrkommittéer eller liknande organ inom förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen som ansvarar för hanteringen av eller tillsynen över väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, med angivande av vilka inverkningar, risker och möjligheter som behandlas direkt av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen utan att centrala beslut delegeras till andra organ eller till ledningen.

d) Hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen hanterar eller utövar tillsyn över uppsättandet av mål relaterade till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, och hur de övervakar framstegen i riktning mot de målen.

e) På vilket sätt förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen beaktar väsentliga inverkningar, risker och möjligheter när de hanterar eller utövar tillsyn över företagets strategi, dess beslut om större transaktioner och dess riskhanteringsprocess och relaterade policyer, däribland huruvida organen eller personerna har beaktat kompromisser i samband med dessa inverkningar, risker och möjligheter.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GOV-1

Upplysningskrav GOV-2 – Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem

13. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för huvudinslagen i eventuella incitamentssystem som är kopplade till hållbarhetsämnen och som gäller för ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen.

14. Om företaget har incitamentssystem för ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen som är kopplade till hållbarhetsämnen, ska det upplysa om hur ledamöternas ersättning är kopplad till hållbarhetsämnen, inbegripet följande:

a) En beskrivning av incitamentssystemens viktigaste särdrag.

b) Mål eller mått som används när prestationen bedöms mot specifika hållbarhetsrelaterade mål eller mått.

c) Den andel rörliga ersättningar som är beroende av hållbarhetsrelaterade mål eller mått.

Upplysningskrav GOV-3 – Förklaring om tillbörlig aktsamhet

15. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för var i hållbarhetsförklaringen företaget upplyser om de huvudsakliga steg i processen för tillbörlig aktsamhet (se ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 4) som tillämpas i fråga om hållbarhetsämnen.

16. Företaget ska förklara var i hållbarhetsförklaringen dess tillämpning av de huvudsakliga aspekterna av och stegen i processen för tillbörlig aktsamhet återspeglas.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GOV-3

Upplysningskrav GOV-4 – Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering

17. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets processer och system för riskhantering och intern kontroll med avseende på hållbarhetsrapportering.

18. Företaget ska lämna upplysningar om omfattningen av och huvudinslagen och beståndsdelarna i processerna och systemen för riskhantering och intern kontroll med avseende på hållbarhetsrapportering.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GOV-4

Strategi

Upplysningskrav SBM-1 – Strategi, affärsmodell och värdekedja

19. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för de viktigaste inslagen i företagets allmänna strategi, affärsmodell samt värdekedja i tidigare och senare led som är relaterade till eller påverkar väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, i syfte att ge en förståelse för dess exponering för sådana väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och var de härrör ifrån.

20. Företaget ska lämna följande upplysningar om de viktigaste inslagen i sin allmänna strategi och affärsmodell som är relaterade till eller påverkar de ämnen som är förknippade med dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter:

a) En beskrivning av dess affärsmodell, dess värdekedja i tidigare och senare led samt dess ställning i den värdekedjan.

b) En beskrivning av

i) de betydande grupper av produkter och tjänster som erbjuds, betydande marknader eller kundgrupper som betjänas samt deras betydelse för företagets allmänna hållbarhetsrelaterade mål, inklusive betydande förändringar under rapporteringsperioden (t.ex. nya eller borttagna produkter, tjänster, marknader eller kundgrupper),

ii) om tillämpligt och betydande, produkter och tjänster som är förbjudna på vissa marknader.

c) De betydande sektorer där det är verksamt, inklusive interna verksamheter inom koncernen om dessa verksamheter är betydande eller är kopplade till, eller kan vara kopplade till, väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

d) I tillämpliga fall, en förklaring som tillsammans med de tillhörande intäkterna anger huruvida företaget är verksamt i

i) sektorn för fossila bränslen (kol, olja och gas), inbegripet en uppdelning av intäkter från kol, olja och gas,

ii) kemikalieproduktion, dvs. huruvida dess verksamhet omfattas av avdelning 20.2 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006,

iii) industrin för förbjudna vapen (antipersonella minor, klusterammunition, kemiska vapen och biologiska vapen),

iv) odling och produktion av tobak.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR SBM-1

Upplysningskrav SBM-2 – Intressenters intressen och synpunkter

21. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets kontakt med intressenter samt för hur viktiga intressenters intressen och synpunkter förs vidare till dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan och används som underlag för dess strategi och affärsmodell.

22. Företaget ska lämna information om följande:

a) En sammanfattande beskrivning av dess kontakt med intressenter, inklusive information om de viktiga intressenter som företaget står i kontakt med, med hänvisning till de typiska kategorier av berörda intressenter som definieras i ESRS 1 Allmänna krav, AR 23.

b) Dess förståelse av viktiga intressenters intressen och synpunkter i den mån de är kopplade till dess strategi och affärsmodell.

c) Hur förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen informeras om viktiga berörda intressenters (inklusive arbetstagarrepresentanter) synpunkter och intressen avseende dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

Upplysningskrav SBM 3 – Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter

23. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för förhållandet mellan företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och dess strategi och affärsmodell samt de därmed sammanhängande finansiella effekterna.

24. Företaget ska lämna en beskrivning på hög nivå av hur väsentliga inverkningar härrör från dess strategi och affärsmodell, hur risker och möjligheter påverkar dess affärsmodell och värdekedja samt hur det har hanterat och planerar att hantera dessa inverkningar, risker och möjligheter i sin strategi och sitt beslutsfattande.

25. Företaget ska lämna kvalitativ och kvantitativ information om hur väsentliga risker och möjligheter har påverkat dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden för rapporteringsperioden (aktuella finansiella effekter).

26. Företaget ska lämna kvalitativ och kvantitativ information om de väsentliga risker och möjligheter som identifierats enligt punkt 25 och för vilka det finns en betydande risk för en väsentlig justering under nästa årliga rapporteringsperiod av de redovisade värdena för de tillgångar och skulder som rapporteras i de berörda finansiella rapporterna.

27. Företaget ska lämna kvalitativ och kvantitativ information om hur det förväntar sig att dess finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden kommer att förändras på kort, medellång och lång sikt mot bakgrund av dess strategi för att hantera väsentliga risker och möjligheter (förväntade finansiella effekter).

28. Företaget behöver inte lämna kvantitativ information om de aktuella finansiella effekterna eller de förväntade finansiella effekterna, om det fastställer att

a) effekterna inte kan identifieras separat, eller

b) graden av mätosäkerhet vid uppskattningen av dessa effekter är så stor att den kvantitativa information som följer inte skulle vara användbar (se ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 89 och 90).

29. Företaget behöver inte lämna kvantitativ information om de förväntade finansiella effekterna av väsentliga risker eller möjligheter om det saknar den kompetens, de förmågor eller de resurser som krävs för att ta fram sådan kvantitativ information.

30. När företaget utarbetar upplysningar om förväntade finansiella effekter ska det använda all rimlig och underbyggbar information som är tillgänglig för företaget vid rapporteringsdatumet utan onödiga kostnader eller insatser (se ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 94, 95 och 96).

31. Om företaget fastställer att det inte behöver lämna kvantitativ information om de aktuella finansiella effekterna eller de förväntade finansiella effekterna av en risk eller möjlighet av något av de skäl som anges i punkterna 28 och 29, ska det

a) förklara varför det inte har lämnat kvantitativ information,

b) lämna kvalitativ information om dessa finansiella effekter, inklusive en identifiering av de radposter, totalsummor och delsummor i de tillhörande finansiella rapporterna som sannolikt kommer att påverkas eller har påverkats av den risken eller möjligheten, och

c) lämna kvantitativ information om de samlade finansiella effekterna av den risken eller möjligheten tillsammans med andra risker, möjligheter och faktorer, såvida företaget inte fastställer att sådan kvantitativ information om de samlade finansiella effekterna inte skulle vara användbar.

32. När företaget lämnar kvantitativ information får det presentera enskilda belopp eller intervall.

33. Företaget ska lämna kvalitativ information om resiliensen i sin strategi och affärsmodell med avseende på dess förmåga att hantera sina väsentliga risker, i enlighet med punkt 24. Denna information ska omfatta hur analysen genomfördes och vilka tidshorisonter som beaktades.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR SBM-3

Upplysningskrav IRO-1 – Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och den väsentliga information som ska rapporteras

34. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för den process genom vilken företaget identifierar inverkningar, risker, möjligheter och relaterade ämnen samt bedömer deras väsentlighet, som grund för att fastställa vilka upplysningar som ska lämnas i hållbarhetsförklaringen (se ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 3).

35. Företaget ska lämna information om följande:

a) En koncis beskrivning av den process och de beslutssteg som det följer för att identifiera inverkningar, risker och möjligheter samt relaterade ämnen och bedöma deras väsentlighet, inklusive metoden för att täcka den egna verksamheten samt värdekedjan i tidigare och senare led, de viktigaste metoder, underlag och antaganden som används samt kvalitativa överväganden eller kvantitativa tröskelvärden.

b) Hur det har bedömt och prioriterat inverkningar utifrån deras allvarlighetsgrad och sannolikhet (se ESRS 1 Allmänna krav, punkterna 44 och 45), hur åtgärder för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa negativa inverkningar övervägs samt hur det har beaktat områden med förhöjd risk för negativa inverkningar relaterade till specifika verksamheter, affärsförbindelser eller geografiska platser.

c) Huruvida bedömningen är underbyggd av företagets process för tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet och, om företaget samråder med berörda intressenter och externa experter för att förstå sina inverkningar, hur sådana samråd påverkar bedömningen.

d) Betydande förändringar av processen jämfört med tidigare rapporteringsperiod.

e) När det senast uppdaterade sin väsentlighetsbedömning.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR IRO-1

Upplysningskrav IRO-2 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen

36. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för resultatet av bedömningen av väsentlighet i fråga om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och väsentlig information som rapporteras i enlighet med ESRS.

37. Företaget ska lämna information om följande:

a) En koncis beskrivning av sina faktiska och potentiella, positiva och negativa väsentliga inverkningar, inklusive hur de påverkar eller sannolikt kommer att påverka människor eller miljön, samt av sina väsentliga risker och möjligheter, med angivande av de berörda ämnena och hur samt var inverkningarna, riskerna och möjligheterna är kopplade till den egna verksamheten respektive värdekedjan i tidigare och senare led.

b) Grunden för slutsatsen att klimatförändringar inte är väsentliga, om företaget har dragit denna slutsats och därför utelämnar samtliga upplysningskrav i ESRS E1 Klimatförändringar.

c) Förändringar avseende dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter jämfört med föregående rapporteringsperiod.

d) En förteckning över de upplysningskrav som har uppfyllts vid utarbetandet av hållbarhetsförklaringen, så att användarna kan identifiera var i hållbarhetsförklaringen de relevanta upplysningarna finns, med en separat uppgift om de upplysningar som införlivas genom hänvisning (se ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 9.3).

e) En förteckning över "kompletterande" information som lämnas i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 8.2.

f) Dess exponering för förhöjd risk för incidenter relaterade till tvångsarbete eller annat påtvingat arbete och barnarbete, uppdelat efter typ av verksamhet (t.ex. tillverkningsanläggningar) eller efter länder eller geografiska platser, om företaget genom den egna verksamheten eller värdekedjan i tidigare eller senare led är kopplat till väsentliga negativa inverkningar med koppling till tvångsarbete, obligatoriskt arbete eller barnarbete.

g) En tabell över samtliga datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt förteckningen i tillägg A till denna standard, med angivande av var i hållbarhetsförklaringen de återfinns eller, för de datapunkter som företaget har bedömt som icke väsentliga, en uppgift om att de är ”icke väsentliga”.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR IRO-2

Allmänna upplysningskrav för policyer, åtgärder, mått och mål

38. Information om policyer, åtgärder, mått och mål ska göra det möjligt att förstå på vilken nivå företaget hanterar sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Om företaget har antagit policyer, infört åtgärder, fastställt mål eller använder mått endast för vissa aspekter av ett ämne, ska detta återspeglas i hur upplysningarna utarbetas och presenteras, så att användarna kan förstå vilka specifika aspekter som omfattas.

39. Om företaget saknar policyer, åtgärder eller mål avseende ett ämne som är relaterat till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, ska detta anges.

40. Företaget ska tillämpa de krav som anges i GDR-P, GDR-A, GDR-M och GDR-T när det lämnar upplysningar, antingen enligt en tematisk standard eller på enhetsspecifik grund, om

a) sina policyer och åtgärder för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa faktiska och potentiella väsentliga negativa inverkningar samt för att hantera väsentliga risker eller främja faktiska och potentiella väsentliga positiva inverkningar och väsentliga möjligheter, och

b) de mått och mål som används för att bedöma framsteg över tid i fråga om företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GDR PATM

Allmänt upplysningskrav för policyer – GDR-P

41. Syftet med detta allmänna upplysningskrav är att skapa förståelse för de policyer som företaget har infört för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera eller avhjälpa sina faktiska och potentiella väsentliga negativa inverkningar samt för att hantera väsentliga risker och genomdriva väsentliga möjligheter eller positiva inverkningar.

42. Företaget ska lämna följande information om de policyer som har antagits för att hantera dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter:

a) En beskrivning av policyns huvudsakliga innehåll, däribland dess allmänna syften och vilka väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter policyn är kopplad till och, om de antagna policyerna har ändrats under rapporteringsperioden, en beskrivning av dessa ändringar.

b) En beskrivning av vad policyn omfattar eller inte omfattar sett till företagets egen verksamhet, dess värdekedja i tidigare och senare led, geografiska platser och, om de fastställts, berörda intressentgrupper.

c) Om policyn hänvisar till standarder eller initiativ från tredje part som företaget förbinder sig att respektera genom sitt genomförande av policyn, en hänvisning till den aktuella standarden eller det aktuella initiativet från tredje part.

d) För sociala ämnen, en beskrivning av hur berörda intressenters intressen har beaktats vid fastställandet av policyn, i de fall sådana överväganden har gjorts.

43. Företaget ska lämna upplysningar om huruvida det har en övergripande policy för mänskliga rättigheter genom vilken det åtar sig att genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Om så är fallet ska företaget lämna den information som anges i punkt 42 för denna policy samt ange vilka grupper av berörda intressenter som omfattas (t.ex. den egna arbetskraften, arbetstagare i värdekedjan, berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare).

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GDR-P

Allmänt upplysningskrav för åtgärder och resurser – GDR-A

44. Syftet med detta allmänna upplysningskrav är att skapa förståelse för de nyckelåtgärder som företaget vidtagit eller planerar för att hantera sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och, i tillämpliga fall, för att uppnå målen för relaterade policyer.

45. När företaget genomför nyckelåtgärder för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter ska det lämna upplysningar om följande:

a) En beskrivning av de nyckelåtgärder som vidtagits under rapporteringsåret och de som planeras för framtiden, inklusive deras tidsram.

b) En beskrivning av de nyckelåtgärdernas omfattning.

c) De förväntade resultaten av nyckelåtgärderna och, i tillämpliga fall, hur deras genomförande bidrar till uppnåendet av de relaterade policysyftena.

46. Om betydande finansiella resurser (drifts- eller kapitalutgifter) har tilldelats eller förväntas tilldelas för genomförandet av nyckelåtgärderna ska företaget

a) beskriva typen av nuvarande och framtida betydande finansiella resurser som tilldelas nyckelåtgärderna och huruvida förmågan att genomföra dessa nyckelåtgärder är beroende av särskilda förutsättningar (t.ex. beviljande av ekonomiskt stöd, den offentliga politiken och marknadsutvecklingen),

b) lämna upplysningar om beloppen av de betydande finansiella resurser som tilldelats nyckelåtgärderna under rapporteringsperioden (i förekommande fall) och ange de motsvarande radposter eller noter där de ingår i de finansiella rapporterna, och

c) tillhandahålla ett vägledande intervall av framtida finansiella resurser som förväntas tilldelas för genomförandet av nyckelåtgärderna.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GDR-A

Allmänt upplysningskrav för mått - GDR-M

47. Syftet med detta allmänna upplysningskrav är att underlätta företagets utarbetande av upplysningar om mått.

48. Företaget ska lämna upplysningar om de mått som krävs enligt de tematiska standarderna avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt mått som definieras på enhetsspecifik basis i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, punkt 11. Detta kan inbegripa mått som används av företaget för att utvärdera dess prestation och spåra ändamålsenligheten i dess åtgärder för att hantera dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

49. För varje mått ska företaget lämna upplysningar om följande:

a) Måttet, dess måttenhet, beräkningsmetoden och de källor (t.ex. underlagsparametrar) som används för beräkningen och, i relevanta fall, skattningsmetoden, inklusive betydande antaganden och begränsningar.

b) För mått avseende värdekedjan, i tillämpliga fall, beroendet av data från indirekta källor eller substitutmått och eventuella planerade åtgärder för att förbättra datakvaliteten i framtiden (se ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 5).

c) Kontextuell information om måttet.

d) Betydande förändringar i prestationen jämfört med föregående rapporteringsperioder, inbegripet framstegen med att uppnå de mål som fastställts av företaget och, vid större förvärv eller avyttringar, hur transaktionen påverkar dessa framsteg.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GDR-M

Allmänt upplysningskrav för mål – GDR-T

50. Syftet med detta allmänna upplysningskrav är att skapa förståelse för hur företaget fastställer mål, såsom de definieras i form av förväntade resultat för människor, miljön eller själva företaget, och hur företaget följer upp ändamålsenligheten i sina policyer och åtgärder i fråga om sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, samt de övergripande framstegen och ändamålsenligheten avseende de antagna målen över tid. Detta inbegriper – i tillämpliga fall – huruvida framstegen överensstämmer med en tillhörande åtgärdsplan eller om några betydande fakta och omständigheter i samband med åtgärdsplanen påverkar uppnåendet av målet.

51. Företaget ska redovisa de mätbara, tidsbestämda, utfallsinriktade, kvalitativa eller kvantitativa mål som företaget har fastställt med avseende på dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. För varje mål ska företaget lämna upplysningar om följande:

a) En beskrivning av förhållandet mellan målet och syftena med dess policyer och åtgärder.

b) Det fastställda målvärde (eller den nivå om målet är kvalitativt) som ska uppnås, inklusive huruvida målet är absolut eller relativt om dessa definieras som sådana och i vilken enhet det mäts.

c) Målets omfattning, med avseende på företagets verksamhet inom den egna verksamheten eller dess värdekedja i tidigare och senare led samt geografiska gränser.

d) Baslinjevärdet (eller baslinjenivån om målet är kvalitativt) och det basår från vilket framstegen mäts, om detta är fastställt av företaget.

e) Det målår eller den målperiod som målet gäller och en beskrivning av eventuella delmål eller mellanliggande mål som företaget har fastställt.

f) De metoder och betydande antaganden som används för att fastställa mål.

g) Om målet krävs enligt lag.

h) I tillämpliga fall, de utvalda scenarier som det bygger på, de viktigaste datakällorna och graden av överensstämmelse med nationella, EU-politiska eller internationella politiska mål.

i) Huruvida företagets mål med avseende på miljörelaterade ämnen bygger på avgörande vetenskapliga belägg.

52. Om företaget inte har fastställt några mätbara utfallsinriktade mål ska det upplysa om och, i så fall hur, det följer upp ändamålsenligheten i sina policyer och åtgärder i fråga om sina väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

TILLÄMPNINGSKRAV FÖR GDR-T

ESRS E1 – KLIMATFÖRÄNDRINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS

Upplysningskrav

Strategi

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar

Upplysningskrav E1-2 – Identifiering av klimatrelaterade risker och klimatrelaterad scenarioanalys

Upplysningskrav E1-3 – Resiliens mot klimatförändringar

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E1-4 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Upplysningskrav E1-5 – Åtgärder och resurser med avseende på begränsning av och anpassning till klimatförändringar

Mått och mål

Upplysningskrav E1-6 – Mål relaterade till klimatförändringar

Upplysningskrav E1-7 – Energiförbrukning och energimix

Upplysningskrav E1-8 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3

Upplysningskrav E1-9 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

Upplysningskrav E1-10 – Intern koldioxidprissättning

Upplysningskrav E1-11 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och väsentliga klimatrelaterade möjligheter

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende klimatförändringar, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS E1 Klimatförändringar om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard beaktar EU:s regelverk och andra relevanta ramar, inklusive EU:s klimatlag (förordning (EU) 2021/1119), förordningen om referensvärden för klimatomställning (förordning (EU) 2020/1818), förordningen om hållbarhetsupplysningar (förordning (EU) 2019/2088), taxonomiförordningen (förordning (EU) 2020/852) samt så kallade upplysningar enligt tredje pelaren enligt kapitalkravsförordningen (förordning (EU) 2022/2453).

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen: begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och energi.

7. Begränsning av klimatförändringar avser företagets ansträngningar för att begränsa ökningen av den globala genomsnittstemperaturen till 1,5 °C över förindustriell nivå i linje med Parisavtalet och målen i den europeiska klimatlagen (förordning (EU) 2021/1119). Denna standard omfattar upplysningskrav om hur företaget hanterar sina växthusgasutsläpp samt de förknippade omställningsriskerna.

8. Anpassning till klimatförändringar syftar på företagets process för anpassning till faktiska och förväntade konsekvenser av klimatförändringar. Denna standard omfattar upplysningskrav i fråga om klimatrelaterade risker som kan leda till fysiska klimatrisker för företaget och om dess anpassningslösningar för att minska dessa risker. Den omfattar även omställningsrisker som uppkommer genom den anpassning till klimatrelaterade risker som behövs.

9. Upplysningskraven när det gäller energi omfattar alla typer av energiproduktion och energiförbrukning.

Förhållande till andra ESRS

10. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Huvudinteraktionspunkterna mellan ESRS E1 Klimatförändringar och andra tematiska standarder är följande:

a) ESRS E1 Klimatförändringar omfattar, men är inte begränsad till, de sju växthusgaserna: CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 och NF3. ESRS E2 Miljöförorening behandlar ämnen som bryter ned ozonskiktet, kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx) samt andra luftutsläpp, som är kopplade till klimatförändringar.

b) Begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändring har koppling till ämnen som särskilt behandlas i ESRS E3 Vatten och ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem. ESRS E1 Klimatförändringar behandlar bland annat akuta och kroniska fysiska risker till följd av vatten- och havsrelaterade faror. ESRS E1 Klimatförändringar behandlar också växthusgasutsläpp från användning av naturtillgångar, markanvändning och förändrad markanvändning samt upptag av växthusgaser från atmosfären, till exempel genom naturbaserade lösningar. Förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem som orsakas eller påskyndas av klimatförändringar behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

c) Inverkningar för människor som kan uppkomma genom omställningen till en klimatneutral ekonomi omfattas av ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

Upplysningskrav

Strategi

Upplysningskrav E1-1 – Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar

11. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets tidigare, aktuella och framtida begränsningsinsatser för att se till att dess strategi och affärsmodell är förenliga med omställningen till en hållbar ekonomi, och med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med målen i den europeiska klimatlagen (förordning (EU) 2021/1119), inbegripet att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

12. Informationen om omställningsplanen för begränsning av klimatförändringar ska omfatta följande:

a) En beskrivning av dess huvudinslag. Detta inbegriper mål för minskning av växthusgasutsläpp, drivkrafter för utfasning av fossila bränslen, nyckelåtgärder, investeringar och finansiering som behövs för att stödja genomförandet av planen, godkännande av planen av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen och hur planen är införlivad i och anpassad till företagets övergripande affärsstrategi. Den ska också innehålla information om hur företagets strategi och affärsmodell är eller kommer att vara förenliga, i enlighet med planens genomförande, med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och med EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

b) Kapitalutgifter som investerats under rapporteringsperioden avseende ekonomiska verksamheter inom kol, olja och gas, om företaget har sådana.

c) Information om de huvudsakliga antaganden och beroenden som planen bygger på.

d) En kvalitativ bedömning och förklaring av hur potentiella inlåsta växthusgasutsläpp från de viktigaste fysiska tillgångarna och produkterna kan göra det svårare att genomföra planen och förvärra omställningsrisken.

e) En förklaring av de framsteg företaget gjort med att genomföra omställningsplanen.

13. Om företaget inte har någon omställningsplan för begränsning av klimatförändringar som innehåller de huvudinslag som anges i punkt 12 a ska det upplysa om detta och ange om och i så fall när det förväntar sig att anta en sådan plan.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-2 – Identifiering av klimatrelaterade risker och klimatrelaterad scenarioanalys

14. Syftet med detta upplysningskrav är skapa förståelse för hur företaget identifierar och bedömer klimatrelaterade risker och möjligheter i samband med finansiell väsentlighet.

15. Företaget ska för varje identifierad väsentlig klimatrelaterad risk (enligt ESRS 2 IRO-2 punkt 37) förklara huruvida det klassificerar risken som en klimatrelaterad fysisk risk eller en klimatrelaterad omställningsrisk.

16. Utöver de upplysningar som lämnas i enlighet med ESRS 2 IRO-1 ska företaget redovisa de viktigaste inslagen i den metod som används för att bedöma hur dess tillgångar och affärsverksamhet i dess egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led, på kort, medellång och lång sikt, kan exponeras för och vara känsliga för

a) klimatrelaterade risker, och

b) klimatrelaterade omställningshändelser och omställningstrender.

17. Om klimatrelaterad scenarioanalys används ska företaget lämna upplysningar om

a) det intervall av scenarier som tillämpats, inbegripet

i) huruvida minst ett scenario med höga utsläpp har använts för klimatrelaterade fysiska risker,

ii) huruvida minst ett scenario i linje med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan eller med begränsat överskridande har använts för klimatrelaterade omställningsrisker, och

iii) den tillhörande prognosen för den globala genomsnittstemperaturen i scenarierna och varför de anses vara relevanta,

b) omfattningen av den verksamhet som används (t.ex. verksamhetsorter, verksamhetsenheter),

c) de huvudsakliga antaganden som gjorts (t.ex. offentliga policyer, makroekonomiska trender, nationella eller regionala variabler, energiförbrukning och energimix, teknisk utveckling), och

d) den tidsperiod då den utfördes.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-3 – Resiliens mot klimatförändringar

18. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för i vilken utsträckning företagets strategi och affärsmodell är förberedda för, och kan anpassa sig till, väsentliga klimatrelaterade risker.

19. Utöver upplysningen enligt ESRS 2 SBM-3 ska företaget lämna följande information om strategins och affärsmodellens resiliens mot klimatrelaterade risker:

a) Resultaten av sin analys av klimatresiliens i förhållande till klimatrelaterade risker. Företaget ska förklara i) bedömningens eventuella konsekvenser för strategin och affärsmodellen, ii) hur de effekter som identifierats genom den klimatrelaterade scenarioanalysen, om den har använts, ligger till grund för företagets potentiella svar på klimatrelaterade risker och iii) hur dess omställningsplan, om sådan finns, och dess nuvarande och planerade åtgärder för begränsning och anpassning (ESRS E1-5) bidrar till dess resiliens mot klimatrelaterade risker.

b) Betydande osäkerhetsområden vid bedömningen av dess klimatresiliens.

c) Dess förmåga att justera eller anpassa sin strategi och affärsmodell till klimatförändringarna på kort, medellång och lång sikt.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E1-4 – Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar

20. Företaget ska ange sinapolicyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

Upplysningskrav E1-5 – Åtgärder och resurser med avseende på begränsning av och anpassning till klimatförändringar

21. Företaget ska lämna upplysningar om sinanyckelåtgärder för begränsning av klimatförändringar och för anpassning till klimatförändringar och om de resurser som tilldelats för att genomföra dem, i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

22. Utöver ESRS 2 GDR-A ska företaget, när det redovisar aktuella och planerade åtgärder, lämna upplysningar om följande:

a) Dess nyckelåtgärder för begränsning av klimatförändringar per drivkraft för utfasning av fossila bränslen.

b) Den uppnådda och förväntade minskningen av växthusgasutsläpp per drivkraft för utfasning av fossila bränslen.

Mått och mål

Upplysningskrav E1-6 – Mål relaterade till klimatförändringar

23. Företaget ska ange sina klimatförändringsmål i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

24. Företaget ska ange de mål för minskning av växthusgasutsläpp som det har fastställt, inbegripet följande:

a) Absoluta mål för minskning av växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3, antingen separat eller kombinerat, och, om relevant, i intensitetsvärde. Företaget ska, när det gäller kombinerade mål för minskning av växthusgasutsläpp, specificera vilka scope för växthusgasutsläpp (1, 2 och/eller 3) som omfattas av målet och den andel som är kopplad till respektive scope för växthusgasutsläpp.

b) Om scope (geografisk plats, växthusgaser som omfattas, enheter som omfattas) för målet för minskning av växthusgasutsläpp avviker från scope för inventeringen av växthusgaser (rapporterat enligt ESRS E1-8), procentandelarna för scope 1, 2 och 3 som omfattas av målet samt vilka växthusgaser som omfattas.

c) En förklaring om huruvida målen för minskning av växthusgasutsläpp är vetenskapligt baserade och förenliga med begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Företaget ska ange vilken ram och metod som har använts för att fastställa dessa mål, inbegripet huruvida de härleds med hjälp av en sektoriell utvecklingsbana för utfasning av fossila bränslen och vilka de underliggande klimatrelaterade scenarierna och policyscenarierna är. Som en del av de kritiska antagandena för att fastställa mål för minskning av växthusgasutsläpp, ska företaget kortfattat förklara på vilket sätt det har tagit hänsyn till framtida utveckling (t.ex. förändrade försäljningsvolymer, växlingar i kundernas preferenser och efterfrågan, regelverksaspekter och ny teknik) och hur denna potentiellt kommer att påverka både företagets utsläpp av växthusgaser och minskningen av dem.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-7 – Energiförbrukning och energimix

25. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets energiförbrukning och energimix.

26. Företaget ska ange sin totala energiförbrukning i megawattimmar (MWh) i samband med den egna verksamheten, uppdelad efter

a) total energiförbrukning från fossila källor,

b) total energiförbrukning från kärnenergikällor, och

c) total energiförbrukning från förnybara energikällor.

27. Ett företag som bedriver verksamhet i sektorer med stor klimatpåverkan ska ytterligare dela upp sin totala energiförbrukning från fossila källor efter

a) bränsleförbrukning från kol och kolprodukter,

b) bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter,

c) bränsleförbrukning från naturgas,

d) bränsleförbrukning från andra fossila källor, och

e) förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor.

28. Om företaget producerar energi ska det dessutom dela upp och separat upplysa om sin produktion av icke-förnybar energi och produktion av förnybar energi i MWh.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-8 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3

29. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets direkta och indirekta inverkningar på klimatförändringarna till följd av verksamhet i den egna verksamheten och i dess värdekedja i tidigare och senare led.

30. Företaget ska

a) redovisa absoluta bruttoväxthusgasutsläpp som genererats under rapporteringsperioden, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter , och som klassificeras som

i) scope 1-växthusgasutsläpp, inklusive procentandelen scope 1-växthusgasutsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem om det har utsläpp enligt detta system,

ii) scope 2-växthusgasutsläpp (platsbaserade och marknadsbaserade), och

iii) scope 3-växthusgasutsläpp från varje betydande scope 3-kategori, som totala utsläpp och per kategori,

b) redovisa den metod som det använder för att mäta sina växthusgasutsläpp i enlighet med ESRS 2 GDR-M,

c) för scope 1- och scope 2-växthusgasutsläpp som redovisas i enlighet med punkt 30 a i och 30 a ii, dela upp utsläppen mellan

i) den konsoliderade koncernen för redovisningsändamål (t.ex. för ett företag som tillämpar IFRS-standarder skulle denna koncern omfatta moderbolaget och dess konsoliderade dotterföretag), och

ii) andra utsläpp som inte omfattas av punkt 30 c i.

31. Företaget ska redovisa sina direkta biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa separat från scope 1-växthusgasutsläpp.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-9 – Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

32. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets åtgärder för att minska och permanent avlägsna växthusgaser från atmosfären och mängden av och kvaliteten på de koldioxidkrediter som företaget har köpt eller avser att köpa på den frivilliga marknaden.

33. Om företaget har genomfört projekt för upptag och lagring av växthusgaser ska det lämna information om de projekt som det har utvecklat i sin egen verksamhet eller bidragit till i sin värdekedja i tidigare och senare led, inbegripet

a) en kort beskrivning av projekten för upptag och lagring av växthusgaser,

b) mängden upptag och lagring av växthusgaser från varje projekt,

c) hur risken för bristande permanens hanteras, däribland antaganden samt att fastställa och övervaka läckage- och återgångshändelser, om tillämpligt, och

d) upplysning om eventuella återgångar (i ton koldioxidekvivalenter) som kan ha inträffat under rapporteringsperioden och minska mängden koldioxid som tagits upp och lagrats med samma mängd.

34. Företaget ska lämna information om alla projekt utanför sin egen verksamhet och dess värdekedja i tidigare och senare led som det har finansierat eller avser att finansiera genom köp av koldioxidkrediter, inbegripet

a) den mängd koldioxidkrediter i ton koldioxidekvivalenter som verifieras mot erkända kvalitetsstandarder för koldioxidkrediter och annulleras under rapporteringsperioden,

b) den mängd koldioxidkrediter i ton koldioxidekvivalenter som köpts under rapporteringsperioden och ännu inte annullerats, och

c) andelen koldioxidkrediter från upptagsprojekt (procentandel av den totala koldioxidkreditvolymen), med en förklaring av huruvida de kommer från naturbaserade eller tekniska sänkor.

35. Om företaget har offentliggjort påståenden om växthusgasneutralitet som inbegriper användning av koldioxidkrediter, ska det förklara

a) huruvida och hur dessa påståenden och beroendet av koldioxidkrediter varken hindrar eller undergräver uppnåendet av dess mål för minskning av växthusgasutsläpp, och

b) trovärdigheten och integriteten hos de koldioxidkrediter som används, genom hänvisning till erkända kvalitetsstandarder för koldioxidkrediter och andra faktorer som är nödvändiga för att förstå trovärdigheten och integriteten hos de koldioxidkrediter som företaget planerar att använda.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E1-10 – Intern koldioxidprissättning

36. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för den roll som intern koldioxidprissättning spelar när det gäller att vägleda företagets strategiska och operativa beslutsfattande för att minska växthusgasutsläppen.

37. Företaget ska lämna information om sin användning av interna system för koldioxidprissättning, närmare bestämt

a) en förklaring av huruvida och hur företaget tillämpar koldioxidprissättning i beslutsfattandet (t.ex. vid investeringsbeslut, internprissättning och scenarioanalys) och av överensstämmelsen mellan de priser som används och de priser som används i de finansiella rapporterna för nedskrivningstester, och

b) det genomsnittliga koldioxidpriset per ton växthusgasutsläpp för varje internt prissättningssystem.

Upplysningskrav E1-11 – Förväntade finansiella effekter av väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och väsentliga klimatrelaterade möjligheter

38. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för hur väsentliga klimatrelaterade fysiska risker, klimatrelaterade omställningsrisker och klimatrelaterade möjligheter förväntas påverka företagets finansiella ställning och framtida resultat. I punkterna 39 och 42 i denna standard läggs tematiska specifikationer till ESRS 2 SBM 3. Den information som krävs för detta upplysningskrav är en del av den information om aktuella och förväntade finansiella effekter som krävs enligt ESRS 2 SBM-3.

39. Företaget ska redovisa de förväntade finansiella effekterna av väsentliga fysiska risker, inbegripet

a) det redovisade värdet av tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk innan man beaktar åtgärder för anpassning till klimatförändringar, inklusive relevanta tidshorisonter,

b) den procentandel av det redovisade värdet av tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk som omfattas av anpassningsåtgärder på rapporteringsdatumet, och

c) det monetära nettointäktsbelopp från dess affärsverksamhet som är utsatt för väsentlig fysisk risk, inklusive relevanta tidshorisonter.

40. Företaget ska redovisa de förväntade finansiella effekterna av väsentliga omställningsrisker, inbegripet

a) det redovisade värdet av tillgångar utsatta för väsentlig omställningsrisk, inklusive relevanta tidshorisonter, och ett intervall av uppskattade potentiella strandade tillgångar från rapporteringsåret till tidshorisonter på medellång och lång sikt, baserat på ett scenario som är anpassat till en begränsning av klimatförändringarna till 1,5 °C,

b) den procentandel av det redovisade värdet av tillgångar utsatta för väsentlig omställningsrisk som omfattas av begränsningsåtgärder,

c) en uppdelning av det redovisade värdet av dess fastighetstillgångar som har använts som säkerheter för lån per energieffektivitetsklass,

d) uppskattade potentiella skulder relaterade till klimatomställning som inte uppfyller kraven för redovisning på rapporteringsdatumet men som kan behöva redovisas i finansiella rapporter för framtida perioder, och

e) det monetära nettointäktsbelopp från dess affärsverksamhet som är utsatt för väsentlig omställningsrisk och, i tillämpliga fall, nettointäkterna från kunder som är verksamma inom kol-, olje- och gasrelaterade verksamheter, inklusive relevanta tidshorisonter.

41. Företaget ska redovisa den metod som tillämpas för att kvantifiera de belopp som anges i punkterna 39 och 40, inklusive den omfattning som använts vid beräkningen, kritiska antaganden, parametrar och begränsningar, och huruvida beräkningen utnyttjar den process (t.ex. scenarioanalys) som används för att identifiera och bedöma omställningsrisker.

42. Företaget ska redovisa det belopp av tillgångar eller intäkter från dess affärsverksamhet som är relaterat till de identifierade klimatrelaterade möjligheterna, inklusive deras tidshorisonter.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS E2 – MILJÖFÖRORENING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till miljöförorening

Upplysningskrav E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening

Mått och mål

Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till miljöförorening

Upplysningskrav E2-4 – Förorening av luft, vatten och mark

Upplysningskrav E2-5 – Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende miljöförorening, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS E2 Miljöförorening om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till EU:s regelverk, inbegripet EU:s handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark”, kemikaliestrategin för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö, Kievprotokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar, E-PRTR (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 om det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar), och IEPR-ändringarna (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1244 om portalen för industriutsläpp), Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp och IED 2.0-ändringarna (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 om industriutsläpp och utsläpp från djuruppfödning), Reach (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) och Reach-SPM-ändringarna (kommissionens förordning (EU) 2023/2055 om mikropartiklar av syntetiska polymerer) och CLP-förordningen (förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar).

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen: förorening av luft, förorening av vatten och förorening av mark, mikroplaster och ämnen som inger betänkligheter (SoC-ämnen), inklusive ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC-ämnen).

7. Förorening av luft, förorening av vatten och förorening av mark avser företagets utsläpp till luft, vatten och mark samt förebyggande, kontroll och minskning av sådana utsläpp. Utsläpp till vatten omfattar utsläpp till sötvatten och till havsvatten.

8. Upplysningskraven om SoC-ämnen, inklusive SVHC-ämnen, ska ge användarna en förståelse för de relaterade faktiska eller potentiella inverkningarna, även med beaktande av eventuella begränsningar av deras produktion, användning, distribution och kommersialisering.

9. Kontextspecifika överväganden är särskilt viktiga när det gäller miljöföroreningar. Om väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter är kopplade till specifika geografiska platser är det viktigt att överväga en lämplig aggregering eller uppdelning av den rapporterade informationen, till exempel per anläggning, område med vattenstress eller annan nivå i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 3.3.2 Nivå av aggregering och uppdelning.

Förhållande till andra ESRS

10. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Huvudinteraktionspunkterna mellan ESRS E2 Miljöförorening och andra tematiska standarder är följande:

a) ESRS E1 Klimatförändringar behandlar utsläpp till luft av följande sju växthusgaser: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6) och kvävetrifluorid (NF3). Dessa utsläpp av växthusgaser behandlas inte i ESRS E2 Miljöförorening.

b) ESRS E3 Vatten behandlar användningen av vattenresurser, inklusive genom volymen av vattenutsläpp. Föroreningar, inklusive mikroplaster, som släpps ut i vatten behandlas dock i ESRS E2 Miljöförorening.

c) ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem behandlar föroreningar som en direkt påverkansfaktor för förändringar i biologisk mångfald och ekosystem, vilket avser föroreningars inverkningar för biologisk mångfald och ekosystem, medan utsläpp av föroreningar behandlas i ESRS E2 Miljöförorening.

d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar resursanvändning och omställningen till en cirkulär ekonomi, men inte utsläpp av föroreningar som genereras av avfall eller genom utvinning, bearbetning och användning av resurser, vilka omfattas av ESRS E2 Miljöförorening.

e) ESRS S3 Berörda samhällen behandlar företagets föroreningsrelaterade inverkningar i den mån de kan påverka människor och samhällen.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E2-1 – Policyer relaterade till miljöförorening

11. Företaget ska lämna upplysningar om sina policyer relaterade till miljöförorening i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

Upplysningskrav E2-2 – Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening

12. Företaget ska lämna upplysningar om sina nyckelåtgärder relaterade till miljöförorening och de resurser som tilldelats för genomförandet av dessa åtgärder i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

Mått och mål

Upplysningskrav E2-3 – Mål relaterade till miljöförorening

13. Företaget ska lämna upplysningar om sina mål relaterade till miljöförorening i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

Upplysningskrav E2-4 – Förorening av luft, vatten och mark

14. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt för användarna att förstå företagets utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt dess tillverkning, användning och utsläpp till miljön av mikroplaster.

15. Företaget ska lämna upplysningar om mängden väsentliga utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark från den egna verksamheten under rapporteringsperioden, inklusive utsläpp till följd av miljöolyckor.

16. Företaget ska lämna upplysningar om den mängd primära mikroplaster som tillverkas eller används i dess produkter, och separat om den mängd som släpps ut direkt i miljön.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E2-5 – Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter

17. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt för användarna att förstå företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till tillverkning av, handel med eller användning av SoC-ämnen och SVHC-ämnen, inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i lagstiftningen.

18. Tillverkare av ämnen, formulerare av ämnen eller importörer av ämnen, antingen i sig själva eller ingående i blandningar, ska lämna upplysningar om den totala vikt av SoC-ämnen och, separat, den totala vikt av SVHC-ämnen, som de

a) upphandlar som ämnen i sig själva eller ingående i blandningar,

b) tillverkar som ämnen i sig själva eller ingående i blandningar,

c) släpper ut på marknaden som ämnen i sig själva eller ingående i blandningar, och

d) släpper ut direkt i miljön (luft, vatten och mark), inklusive oavsiktliga utsläpp från läckor eller spill.

19. Användare av ämnen, i sig själva eller ingående i blandningar, ska upplysa om

a) den totala vikten av SVHC-ämnen som de använt under produktion och under tillhandahållande av tjänster, och

b) den totala vikten av SVHC-ämnen som de direkt släppt ut i miljön.

20. Tillverkare av varor, importörer av varor eller användare av varor som innehåller SVHC-ämnen ska i enlighet med artikel 33 i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) lämna upplysningar om namnen på de ämnen som förekommer i en koncentration över 0,1 viktprocent i

a) upphandlade komponenter eller varor, och

b) komponenter eller varor som släppts ut på marknaden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS E3 – VATTEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E3-1 – Policyer relaterade till vatten

Upplysningskrav E3-2 – Åtgärder och resurser relaterade till vatten

Mått och mål

Upplysningskrav E3-3 – Mål relaterade till vatten

Upplysningskrav E3-4 – Vattenmått

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende vatten, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS E3 Vatten om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard beaktar EU:s regelverk och andra relevanta ramar, däribland EU:s ramdirektiv för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG), EU:s dricksvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2020/2184/EU), direktivet om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU), EU:s strategi för vattenresiliens, förordningen om miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) (förordning (EG) nr 1221/2009), FN:s vattenvägskonvention (1997) och Unece:s vattenkonvention (1992).

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen: vattenanvändning, inklusive vattenuttag, vattenförbrukning, utsläpp av vatten och lagrat vatten.

7. Vatten omfattar sötvatten och andra typer av vatten, till exempel bräckt vatten, från olika källor, såsom ytvatten, grundvatten, havsvatten, producerat vatten och vatten från tredje part.

8. Kontextspecifika överväganden är särskilt viktiga när det gäller vatten. Om väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter är kopplade till specifika geografiska platser är det viktigt att överväga en lämplig aggregering eller uppdelning av den rapporterade informationen, till exempel per anläggning, vattenområde, område med vattenstress eller annan nivå i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 3.3.2 Nivå av aggregering och uppdelning.

Förhållande till andra ESRS

9. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Huvudinteraktionspunkterna mellan ESRS E3 Vatten och andra tematiska standarder är följande:

a) ESRS E1 Klimatförändringar behandlar akuta och kroniska fysiska risker som uppkommer genom vatten- och havsrelaterade faror som orsakas eller förvärras av klimatförändringar, däribland stigande vattentemperaturer, förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper, variationer i nederbörd eller hydrologi, havsförsurning, inträngning av saltvatten, stigande havsnivåer, torka, vattenstress, kraftig nederbörd, översvämningar och översvämningar av glaciärsjöar.

b) ESRS E2 Miljöförorening behandlar utsläpp till vatten, inklusive utsläpp till havsvatten, och tillverkning, användning och utsläpp av mikroplaster.

c) ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem behandlar inverkningar på marina och limniska ekosystem och biologisk mångfald som är kopplade till vattenanvändningen.

d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar typ och cirkularitet av resursinflöden, inklusive marina resurser.

e) ESRS S3 Berörda samhällen behandlar väsentliga inverkningar för människor och samhällen till följd av företagets verksamhet med anknytning till vatten, inklusive förändringar i vattentillgång, vattenkvalitet eller tillgång till vatten.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E3-1 – Policyer relaterade till vatten

10. Företaget ska lämna upplysningar om sina vattenrelaterade policyer i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

11. Om företaget har anläggningar i områden med vattenstress som inte omfattas av dess vattenrelaterade policyer ska det ange detta.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E3-2 – Åtgärder och resurser relaterade till vatten

12. Företaget ska lämna upplysningar om sina vattenrelaterade nyckelåtgärder och om de resurser som tilldelats för att genomföra dem, i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

13. Företaget ska specificera nyckelåtgärder och resurser med anknytning till områden med vattenstress.

Mått och mål

Upplysningskrav E3-3 – Mål relaterade till vatten

14. Företaget ska ange sina vattenrelaterade mål i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E3-4 – Vattenmått

15. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt för användarna att förstå företagets vattenprestanda.

16. Företaget ska lämna upplysningar om följande vattenmått för sin egen verksamhet:

a) Total vattenförbrukning.

b) Total vattenförbrukning i områden med vattenstress.

c) Totalt vattenuttag.

d) Totala utsläpp av vatten.

e) Total mängd vatten som återvinns och återanvänds.

f) Total mängd lagrat vatten.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS E4 – BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS

Upplysningskrav

Strategi

Upplysningskrav E4-1 – Omställningsplan för biologisk mångfald och ekosystem

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E4-2 – Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

Upplysningskrav E4-3 – Åtgärder och resurser relaterade till biologisk mångfald och ekosystem

Mått och mål

Upplysningskrav E4-4 – Mål för biologisk mångfald och ekosystem

Upplysningskrav E4-5 – Mått avseende förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende biologisk mångfald och ekosystem, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till EU:s regelverk och andra relevanta ramverk, inbegripet visionen inom det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald och dess relevanta mål, relevanta aspekter av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, EU:s fågel- och habitatdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG), ramdirektivet om en marin strategi (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG), EU:s marina handlingsplan för 2023, EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och förordningen om restaurering av natur (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991).

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen: påverkansfaktorer för förändringar i biologisk mångfald och ekosystem, arters tillstånd, tillståndet för och omfattningen av terrestra, limniska och marina ekosystem och ekosystemtjänster.

7. Med begreppet biologisk mångfald avses variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive terrestra, limniska, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår.

8. Kontextspecifika överväganden är särskilt viktiga när det gäller biologisk mångfald och ekosystem. Om väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter är kopplade till specifika geografiska platser är det viktigt att överväga lämplig aggregering eller uppdelning av den rapporterade informationen, t.ex. per anläggning, ekosystem eller annan nivå i enlighet med ESRS 1 Allmänna krav, kapitel 3.3.2 Nivå av aggregering och uppdelning.

Förhållande till andra ESRS

9. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Direkta påverkansfaktorer för förändringar i biologisk mångfald och ekosystem är exempelvisklimatförändringar, miljöförorening, förändrad markanvändning, förändrad sötvattenanvändning och förändrad havsanvändning, direkt exploatering av organismer och invasiva främmande arter. Dessa påverkansfaktorer omfattas av ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, utom klimatförändringar och miljöförorening, som behandlas av ESRS E1 Klimatförändringar respektive ESRS E2 Miljöförorening. Huvudinteraktionspunkterna mellan ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem och andra tematiska standarder är följande:

a) ESRS E1 Klimatförändringar behandlar begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och energi, medan inverkningarna för biologisk mångfald och ekosystem av företagets verksamhet för begränsning av och anpassning till klimatförändringar behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

b) ESRS E2 Miljöförorening behandlar utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt tillverkning, användning och utsläpp av mikroplaster, medan miljöföroreningars inverkningar för biologisk mångfald och ekosystem behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

c) ESRS E3 Vatten behandlar användningen av vatten, medan inverkningarna för biologisk mångfald och ekosystem relaterade till användningen av vatten behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

d) ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar typen och cirkulariteten av resursinflöden, inklusive marina resurser, avfall och genomförandet av principer för en cirkulär ekonomi, medan inverkningarna för biologisk mångfald och ekosystem relaterade till dessa ämnen behandlas i ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem.

e) ESRS S3 Berörda samhällen behandlar väsentliga negativa inverkningar för berörda samhällen till följd av företagets inverkningar på biologisk mångfald och ekosystem.

Upplysningskrav

Strategi

Upplysningskrav E4-1 – Omställningsplan för biologisk mångfald och ekosystem

10. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets respons på och bidrag till den omställning som ska följa av det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, om företaget har en omställningsplan för biologisk mångfald och ekosystem och har offentliggjort dess huvudinslag.

11. Om företaget har en omställningsplan för biologisk mångfald och ekosystem för att ställa om sin affärsmodell och strategi så att det bidrar till det globala målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, såsom anges i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, och har offentliggjort planens huvudinslag, ska företaget lämna upplysningar om dessa inslag.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E4-2 – Policyer för biologisk mångfald och ekosystem

12. Företaget ska lämna upplysningar om sina policyer för biologisk mångfald och ekosystem i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

13. Utöver bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P ska företaget beskriva innehållet i sina policyer för biologisk mångfald och ekosystem i fråga om

a) stöd till spårbarhet av produkter, komponenter och råvaror som har faktiska eller potentiella väsentliga inverkningar för biologisk mångfald och ekosystem i värdekedjan, och

b) anläggningar för den egna verksamheten i eller nära ett område med känslig biologisk mångfald.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E4-3 – Åtgärder och resurser relaterade till biologisk mångfald och ekosystem

14. Företaget ska lämna upplysningar om sina nyckelåtgärder relaterade till biologisk mångfald och ekosystem och om de resurser som tilldelats för att genomföra dem, i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

15. Utöver bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A ska företaget beskriva eventuell kompensation för biologisk mångfald som används som en del av företagets åtgärder, inklusive syftet med kompensationen, de ekonomiska effekterna uttryckta i monetära termer, arealen samt de typ- och kvalitetskriterier som tillämpas och de standarder som kompensationen för biologisk mångfald följer.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav E4-4 – Mål för biologisk mångfald och ekosystem

16. Företaget ska ange sina mål för biologisk mångfald och ekosystem i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

17. Om företaget använder kompensation för biologisk mångfald vid fastställandet av sina mål ska det redovisa hur denna kompensation har tillämpats.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E4-5 – Mått avseende förändringar i biologisk mångfald och ekosystem

18. Syftet med detta upplysningskrav är att skapa förståelse för företagets resultat i fråga om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem.

19. Företaget ska lämna följande upplysningar om väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem:

a) De platser i den egna verksamheten som de väsentliga inverkningarna, riskerna eller möjligheterna är hänförliga till.

b) För dessa platser, en förteckning över områden med känslig biologisk mångfald (namn och typ) relaterade till företagets eventuella väsentliga negativa inverkningar.

c) Företagets verksamhet som är relaterad till väsentliga negativa inverkningar på områden med känslig biologisk mångfald som beskrivs i led b ovan.

20. Utöver vad som anges i punkt 19 och i enlighet med ESRS 2 GDR-M ska företaget rapportera mått för sina väsentliga inverkningar på biologisk mångfald och ekosystem.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS E5 – RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E5-1 – Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Upplysningskrav E5-2 – Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Mått och mål

Upplysningskrav E5-3 – Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Upplysningskrav E5-4 – Resursinflöden

Upplysningskrav E5-5 – Resursutflöden

Produkter

Avfall

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende användning av resurser och cirkulär ekonomi, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till EU:s politiska ramar och regelverk, inklusive EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin (2020), den europeiska given för en ren industri (2025), förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781), ramdirektivet om avfall (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG), Europaparlamentets och rådets direktiv om rätt till reparation (EU) 2024/1799) och Europaparlamentets och rådets förordningen om kritiska råmaterial (förordning (EU) 2024/1252).

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen: resursinflöden, resursutflöden relaterade till produkter och tjänster och resursutflöden relaterade till avfall.

Förhållande till andra ESRS

7. Miljörelaterade och sociala ämnen samverkar med varandra. Interaktionspunkterna mellan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi och andra tematiska standarder förtecknas nedan:

a) ESRS E1 Klimatförändringar behandlar begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och energiförbrukning, medan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar inflöden av material (inklusive fossila bränslen som inte används för energiproduktion), resursutvinning och metoder inom den cirkulära ekonomin som kan minska utsläppen av växthusgaser (koldioxidavtrycket) och energiintensiteten.

b) ESRS E2 Miljöförorening behandlar utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark (inklusive mikroplaster) samt ämnen som inger betänkligheter (SoC-ämnen), inklusive ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC-ämnen), medan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar resursanvändning och avfallshanteringsmetoder som kan ge upphov till eller begränsa sådana utsläpp i värdekedjan.

c) ESRS E3 Vatten behandlar användningen och förvaltningen av vatten som fysisk resurs samt företagets verksamhet i områden med vattenstress, medan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar marina resurser och vattenintensiva processer genom vilka cirkulära åtgärder kan minska förbrukningen och förbättra resurseffektiviteten.

d) ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem behandlar inverkan på biologisk mångfald och ekosystem, medan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar resursanvändning, avfallshantering och verksamheter inom den cirkulära ekonomin som kan bidra till eller minska sådan inverkan.

e) ESRS S3 Berörda samhällen behandlar väsentliga inverkningar för människor och samhällen som uppstår till följd av företagets verksamhet, inklusive konsekvenser kopplade till resursanvändning, produkter och tjänster samt avfall, medan ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi behandlar dessa verksamheter ur ett tekniskt perspektiv i fråga om resursinflöden, resursutflöden, avfall och metoder inom den cirkulära ekonomin.

f) ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare behandlar informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och slutanvändare, deras personliga säkerhet och deras sociala inkludering, medan ESRS E5 behandlar resursanvändning, avfallshantering och cirkularitetsaspekter av samma produkter och tjänster. Upplysningar enligt ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi om dessa aspekter är relevanta för att förstå de informationsrelaterade inverkningar och inverkningar avseende inkludering för konsumenter och slutanvändare som rapporteras enligt ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav E5-1 – Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi

8. Företaget ska lämna upplysningar om sina policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

9. Utöver den information som krävs enligt ESRS 2 GDR-P ska företaget, om det integrerar principer för en cirkulär ekonomi eller krav på ekodesign i sina nyckelprodukter och tjänster för cirkulär ekonomi, förklara hur detta görs.

Upplysningskrav E5-2 – Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi

10. Företaget ska lämna upplysningar om sina nyckelåtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

Mått och mål

Upplysningskrav E5-3 – Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

11. Företaget ska lämna upplysningar om sin resursanvändning och cirkulära ekonomi i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

Upplysningskrav E5-4 – Resursinflöden

12. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för företagets resursinflöden. Detta inkluderar information om typerna av och cirkulariteten hos de resurser som förs in i företaget.

13. Företaget ska lämna följande upplysningar:

a) De viktiga material som används, med en koncis beskrivning av varje material och en uppgift om vilka kritiska råmaterial och strategiska råmaterial det innehåller.

b) Den totala vikten av samtliga viktiga material.

c) En uppdelning av varje viktigt material, uttryckt i vikt eller som procentandel av den totala vikten av samtliga viktiga material.

d) De sekundära resurser som används, uttryckta i vikt eller som andel av den totala vikten av de viktiga materialen.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav E5-5 – Resursutflöden

14. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse för hur företaget bidrar till den cirkulära ekonomin genom att utforma, tillverka och tillhandahålla produkter och tjänster i enlighet med principerna för en cirkulär ekonomi och genom att effektivt hantera avfall.

Produkter

15. Företaget ska lämna följande information:

a) Kvalitativ eller kvantitativ information om nyckelprodukternas förväntade hållbarhet.

b) Kvalitativ eller kvantitativ information om i vilken utsträckning dess nyckelprodukter kan repareras

c) Graden av design för materialåtervinning för sina nyckelprodukter och deras förpackningar.

Avfall

16. Företaget ska lämna följande information om avfall för sin egen verksamhet:

a) En beskrivning av företagets avfallsflöden.

b) Den sammanlagda vikt avfall som har genererats.

c) Andelen avfall som avleds från bortskaffande, uttryckt i procent av det totala genererade avfallet, med uppdelning på farligt avfall och icke-farligt avfall, och en uppdelning efter följande verksamhetstyper:

i) Förberedelse för återanvändning.

ii) Materialåtervinning.

iii) Andra återvinningsförfaranden.

d) Andelen avfall som ska bortskaffas, uttryckt i procent av det totala genererade avfallet, med uppdelning på farligt avfall och icke-farligt avfall, och en uppdelning efter följande verksamhetstyper:

i) Förbränning.

ii) Deponi.

iii) Annat bortskaffningsförfarande.

e) Andelen avfall för vilket slutdestinationen är okänd, uttryckt i procent av det totala genererade avfallet.

17. Företaget ska lämna information om den totala mängd radioaktivt avfall som det genererar, i enlighet med definitionen av radioaktivt avfall i artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS S1 – DEN EGNA ARBETSKRAFTEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra tematiska ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S1-1 – Policyer för den egna arbetskraften

Upplysningskrav S1-2 – Kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter, förekomsten av kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

Upplysningskrav S1-3 – Åtgärder och resurser relaterade till den egna arbetskraften

Mått och mål

Upplysningskrav S1-4 – Mål relaterade till den egna arbetskraften

Upplysningskrav S1-5 – Uppgifter om företagets anställda

Upplysningskrav S1-6 – Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda

Upplysningskrav S1-7 – Kollektivavtalstäckning och social dialog

Upplysningskrav S1-8 – Könsfördelning i den högsta ledningen

Upplysningskrav S1-9 – Tillräckliga löner

Upplysningskrav S1-10 – Socialt skydd

Upplysningskrav S1-11 – Personer med funktionsnedsättning

Upplysningskrav S1-12 – Mått för utbildning och kompetensutveckling

Upplysningskrav S1-13 – Mått för arbetsmiljö

Upplysningskrav S1-14 – Mått för balans mellan arbete och privatliv

Upplysningskrav S1-15 – Ersättningsmått

Upplysningskrav S1-16 – Diskrimineringsfall och andra människorättsincidenter

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende den egna arbetskraften, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav, med undantag för Det filter för informationens väsentlighet som anges i ESRS 1 Allmänna krav, punkt 23, förblir tillämpligt även på dessa två upplysningskrav.

a) upplysningskravet ESRS S1-5, vilket företaget ska tillämpa om det drar slutsatsen att den egna arbetskraften ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet, och

b) upplysningskravet ESRS S1-6, vilket företaget ska tillämpa om det drar slutsatsen att icke-anställda i dess egen arbetskraft är kopplade till väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS S1 Den egna arbetskraften om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till internationella och europeiska instrument och konventioner om mänskliga rättigheter, inbegripet det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILO:s grundläggande konventioner, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den reviderade europeiska sociala stadgan, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EU:s politiska prioriteringar enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och EU:s lagstiftning, inbegripet EU:s regelverk på arbetsrättens område.

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på underämnena

a) arbetsvillkor (inbegripet tillräckliga löner, balans mellan arbete och privatliv, arbetstid, säker anställning och socialt skydd),

b) social dialog, föreningsfrihet, företagsråd, arbetstagarnas rätt till deltagande och kollektiva förhandlingar,

c) hälsa och säkerhet,

d) utbildning och kompetensutveckling,

e) mångfald och likabehandling (inbegripet jämställdhet, lika lön för lika arbete, sysselsättning och inkludering av personer med funktionsnedsättning, icke-diskriminering och åtgärder mot trakasserier), och

f) andra arbetsrelaterade mänskliga rättigheter (inklusive barnarbete, tvångsarbete, integritetsskydd och tillräckliga bostäder).

7. Företagets egen arbetskraft omfattar i) personer som står i ett anställningsförhållande till företaget (”anställda”) och ii) personer som, vid rapportering enligt ESRS, benämns som ”icke-anställda” i företagets egen arbetskraft. Den senare kategorin omfattar personer som har avtal med det rapporterande företaget om att tillhandahålla arbetskraft (”egenföretagare”) eller personer som tillhandahålls av företag vars huvudsakliga verksamhet består i arbetsförmedling och personaluthyrning (Nace-kod O78). Information om de personer som enligt denna standard benämns ”icke-anställda” i företagets egen arbetskraft påverkar inte deras ställning enligt tillämplig arbetsrätt. Denna standard omfattar inte arbetstagare i företagets värdekedja i tidigare och senare led. Dessa arbetstagare omfattas av ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan.

8. Definitionerna av egenföretagare och personer som tillhandahålls av företag vars huvudsakliga verksamhet består i arbetsförmedling och personaluthyrning bygger på nationell lagstiftning. Exempel på icke-anställda i företagets egen arbetskraft som kan omfattas av begreppet egen arbetskraft är

a) egenföretagare i företagets egen arbetskraft, vilket kan omfatta

i) egenföretagare som anlitas av företaget för att utföra arbete som annars skulle ha utförts av en anställd eller som utförs på en offentlig plats (t.ex. på gatan),

ii) egenföretagare som anlitas av företaget för att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst direkt på arbetsplatsen hos en av företagets kunder,

b) personer som är anställda av en tredje part som bedriver verksamhet inom arbetsförmedling och personaluthyrning, vilket kan omfatta personer som utför samma arbete som företagets anställda, till exempel personer som ersätter tillfälligt frånvarande anställda eller som tillfälligt utstationeras från en annan medlemsstat för att arbeta för företaget (”utstationerade arbetstagare”).

Förhållande till andra tematiska ESRS

9. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Interaktionspunkterna mellan ESRS S1 Den egna arbetskraften och andra tematiska standarder är följande:

a) Alla sociala standarder, dvs. ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, är harmoniserade i fråga om innehåll och struktur och är relaterade till varandra. ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan täcker samma underämne som ESRS S1 Den egna arbetskraften för de arbetstagare i värdekedjan i tidigare eller senare led som inte tillhör företagets egen arbetskraft. Upplysningarna i de sociala standarderna behandlar väsentlig information som behövs för att rapportera om inverkningar, risker och möjligheter med anknytning till varje intressentgrupp, även när det gäller tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet.

b) Denna standard samverkar med ESRS E1 Klimatförändringar i den mån omställningen till en koldioxidsnål och klimatresilient ekonomi är en källa till inverkningar, risker och möjligheter för ESRS S1 Den egna arbetskraften.

c) Denna standard samverkar med ESRS E2 Miljöförorening i den mån miljöförorening kan orsaka väsentliga negativa inverkningarför hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S1-1 – Policyer för den egna arbetskraften

10. Företaget ska beskriva sina policyer för hantering av de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som rör den egna arbetskraften i enlighet med ESRS 2 GDR-P. Det ska ange om dessa policyer omfattar särskilda grupper inom den egna arbetskraften (till exempel anställda vid en viss fabrik eller på en viss geografisk plats eller egenföretagare) eller hela den egna arbetskraften.

11. Företaget ska ange om dess policyer för den egna arbetskraften omfattar människohandel, tvångsarbete eller obligatoriskt arbete samt barnarbete.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-2 – Kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter, förekomsten av kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

12. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå företagets allmänna strategi för kontakter med den egna arbetskraften, inbegripet tillgången till kanaler för att uppmärksamma problem eller behov såsom klagomålsmekanismer, och dess strategi för avhjälpande åtgärder.

13. Företaget ska lämna upplysningar om hur det för en direkt dialog med den egna arbetskraften eller arbetstagarrepresentanter och hur den egna arbetskraftens perspektiv beaktas i företagets beslut eller verksamhet som syftar till att hantera faktiska och potentiella inverkningar för den egna arbetskraften under rapporteringsåret. Detta ska innefatta

a) hur företaget får inblick i perspektiven hos personer i den egna arbetskraften som kan vara särskilt sårbara för inverkningar och/eller marginaliserade (till exempel kvinnor, migranter och personer med funktionsnedsättning), om företaget vidtar åtgärder för att förstå dessa perspektiv, och

b) de globala ramavtalen eller andra resultat som företaget har överenskommit med arbetstagarrepresentanter när det gäller respekten för den egna arbetskraftens mänskliga rättigheter, om sådana avtal eller resultat finns.

14. Företaget ska beskriva de kanaler som är tillgängliga för den egna arbetskraften för att direkt uppmärksamma företaget på sina problem eller behov och få dem lösta. Det ska särskilt ange om det har en klagomålsmekanism. Det ska också förklara hur det bedömer dessa kanalers effektivitet.

15. Företaget ska beskriva sin allmänna strategi och sina förfaranden för att tillhandahålla eller samarbeta kring avhjälpande åtgärder om det har orsakat eller bidragit till en väsentlig negativ inverkan för personer i den egna arbetskraften.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-3 – Åtgärder och resurser relaterade till den egna arbetskraften

16. Företaget ska beskriva de nyckelåtgärder och resurser som används för att hantera dess väsentliga positiva och negativa inverkningar, risker och möjligheter som rör den egna arbetskraften i enlighet med ESRS 2 GDR-A.

17. När det gäller väsentliga negativa inverkningar för den egna arbetskraften ska företaget beskriva

a) de nyckelåtgärder som vidtagits, planerats eller inletts för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa väsentliga negativa inverkningar för den egna arbetskraften, inbegripet dess strategi i situationer där spänningar uppstår mellan sådana åtgärder och andra affärsbehov, och

b) hur företaget spårar och bedömer effektiviteten i dessa åtgärder när det gäller att ge resultat för den egna arbetskraften. Denna upplysning kan utelämnas om företaget uppger hur det spårar effektiviteten i sina åtgärder i enlighet med ESRS 2 GDR-T eller GDR-M. I så fall räcker det med en hänvisning till denna upplysning.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav S1-4 – Mål relaterade till den egna arbetskraften

18. Företaget ska lämna upplysning om kvalitativa och/eller kvantitativa mål som rör den egna arbetskraften i enlighet med ESRS 2 GDR-T.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-5 – Uppgifter om företagets anställda

19. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse av företagets strategi för anställningspraxis, inklusive anställningstryggheten för den egna arbetskraften. Det utgör också grunden för beräkningen av vissa kvantitativa mått som krävs enligt andra upplysningskrav i denna standard och ger kontextuell information för dessa mått.

20. Företaget ska lämna upplysningar om

a) det totala antalet anställda, uttryckt som antal personer, med en uppdelning efter kön,

b) antalet anställda, uttryckt som antal personer, för vart och ett av de länder där företaget har 50 eller fler anställda och som tillhör de tio största länderna sett till antal anställda,

c) det totala antalet, uttryckt som antal personer eller heltidsekvivalenter, av

i) tillsvidareanställda, med en uppdelning efter kön,

ii) tillfälligt anställda, med en uppdelning efter kön,

iii) behovsanställda,

d) omsättningshastigheten för tillsvidareanställda under rapporteringsperioden, och

e) en kvalitativ förklaring om det finns en diskrepans mellan de uppgifter som rapporteras enligt led a ovan och det mest representativa antalet som redovisas i de finansiella rapporterna.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-6 – Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda

21. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse av i vilken utsträckning företaget förlitar sig på icke-anställda som en del av den egna arbetskraften.

22. Företaget ska lämna upplysningar om det totala antalet icke-anställda i den egna arbetskraften.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-7 – Kollektivavtalstäckning och social dialog

23. Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för hur många av företagets anställda som omfattas av kollektivavtal och social dialog.

24. Företaget ska lämna följande information om kollektiva förhandlingar:

a) Procentandelen av alla anställda som omfattas av kollektivavtal.

b) Inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om företaget omfattas av ett eller flera kollektivavtal och, i så fall, den sammanlagda andelen av dess anställda som omfattas av sådana avtal för vart och ett av de länder där företaget har en betydande arbetsstyrka, det vill säga de EES-länder som anges i punkt 20 b ovan.

c) Utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den andel av dess anställda som omfattas av kollektivavtal per region.

25. Företaget ska lämna följande information om den sociala dialogen för EES-länder:

a) Andelen anställda som företräds av arbetstagarrepresentanter, redovisad på landnivå för varje EES-land där företaget har en betydande arbetsstyrka, beräknad i enlighet med punkt 24 b ovan.

b) Om det finns avtal med de anställda om representation genom ett europeiskt företagsråd (EWC), ett företagsråd i ett Europabolag (SE-bolag) eller ett företagsråd i ett europeiskt kooperativ (SCE-förening).

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-8 – Könsfördelning i den högsta ledningen

26. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse av könsfördelningen i den högsta ledningen.

27. Företaget ska lämna upplysningar om könsfördelningen i den högsta ledningen, uttryckt i antal personer och procent.

TILLÄMPNINGSKRAV

Upplysningskrav S1-9 – Tillräckliga löner

28. Syftet med detta upplysningskrav är att ge en förståelse av huruvida företagets anställda erhåller en tillräcklig lön och vilket riktmärke företaget använder för sin bedömning.

29. Företaget ska lämna upplysningar om huruvida dess anställda erhåller en tillräcklig lön samt om det eller de riktmärken som används för att fastställa vad som utgör en tillräcklig lön, med angivande av de länder för vilka respektive riktmärke används. Om de anställda inte erhåller en tillräcklig lön ska företaget lämna upplysningar om vilka länder det gäller och om andelen berörda anställda.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-10 – Socialt skydd

30. Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för om företagets anställda täcks av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livshändelser och, om de inte gör det, i vilka länder detta är fallet.

31. Om företagets anställda saknar socialt skydd genom offentliga program eller genom förmåner som företaget självt tillhandahåller, ska företaget lämna upplysningar om de länder där det bedriver verksamhet och där följande större livshändelser inte täcks av befintliga system för socialt skydd:

a) Sjukdom.

b) Arbetslöshet, där skyddet gäller från och med den tidpunkt då den anställda börjar arbeta för företaget.

c) Arbetsskador och förvärvad funktionsnedsättning.

d) Mammaledighet.

Upplysningskrav S1-11 – Personer med funktionsnedsättning

32. Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för i vilken utsträckning det finns personer med funktionsnedsättning bland företagets anställda.

33. Företaget ska uppge hur stor andel av deras anställda som har en funktionsnedsättning, i enlighet med rättsliga begränsningar för insamling av personuppgifter.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-12 – Mått för utbildning och kompetensutveckling

34. Syftet med detta upplysningskrav är att ge förståelse för vilken utbildning och kompetensutveckling som de anställda har erbjudits för att utvecklas inom sitt yrke, förvärva nya kunskaper eller främja fortsatt anställningsbarhet.

35. Företaget ska lämna följande uppgifter för rapporteringsperioden:

a) Procentandelen anställda som deltog i formaliserade prestations- och karriärutvecklingsöversyner.

b) Det genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-13 – Mått för arbetsmiljö

36. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå täckningen av, kvaliteten på och prestandan hos det arbetsmiljösystem som inrättats för att förebygga arbetsrelaterade olyckor, ohälsa och dödsfall.

37. Företaget ska lämna följande uppgifter för rapporteringsperioden: Om företaget bedömer att ESRS S1-6 är väsentlig ska det i informationen enligt led b i och c även inkludera fall bland de icke-anställda i dess egen arbetskraft. I tillämpliga fall ska denna information delas upp mellan anställda och icke-anställda.

a) Procentandelen personer i den egna arbetskraften som täcks av företagets arbetsmiljösystem baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer.

b) Om inte annat följer av rättsliga restriktioner, summan av

i) antalet dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor som måste registreras bland alla personer i företagets egen arbetskraft samt arbetstagare som arbetar på företagets anläggningar, men som inte ingår i dess egen arbetskraft, och

ii) antalet dödsfall till följd av arbetsrelaterad ohälsa som måste registreras bland de anställda.

c) Antalet och frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som måste registreras hos den egna arbetskraften.

d) När det gäller företagets anställda, antalet fall av arbetsrelaterad ohälsa som måste registreras och som är föremål för rättsliga restriktioner för insamling av uppgifter.

e) När det gäller företagets anställda, antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade olyckor som måste registreras och arbetsrelaterad ohälsa som måste registreras.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-14 – Mått för balans mellan arbete och privatliv

38. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå rätten för företagets anställda att ta ut ledighet av familjeskäl, vilket inbegriper mammaledighet, pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för närståendevård.

39. Företaget ska redovisa procentandelen anställda som har rätt till ledighet av familjeskäl under rapporteringsperioden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-15 – Ersättningsmått

40. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå skillnaderna i ersättning mellan kvinnor och män bland företagets anställda och skillnaderna i ersättningsnivåerna inom företaget.

41. Företaget ska lämna upplysningar om följande:

a) Skillnaden i ersättning mellan könen, definierad som skillnaden mellan de genomsnittliga ersättningsnivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga ersättningsnivå.

b) Kvoten mellan den årliga totala ersättningen för den högst betalda personen och medianvärdet för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda personen).

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S1-16 – Diskrimineringsfall och andra människorättsincidenter

42. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå i vilken utsträckning diskrimineringsfall och andra människorättsincidenter berör företagets egen arbetskraft.

43. För väsentliga underämnen ska företaget upplysa om

a) om inte annat följer av relevanta bestämmelser om integritetsskydd, antalet underbyggda diskrimineringsfall i arbetet på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, nationalitet, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller andra relevanta former av diskriminering, inbegripet trakasserier, som identifierats under rapporteringsperioden,

b) om inte annat följer av relevanta bestämmelser om integritetsskydd, antalet underbyggda människorättsincidentermed anknytning till den egna arbetskraften som identifierats under rapporteringsperioden, exklusive sådana som rör diskriminering och som rapporteras i enlighet med punkt 43 a, och

c) det totala bötes-, sanktions- och ersättningsbeloppet för skador som redovisats under rapporteringsperioden i de finansiella rapporterna för diskrimineringsfall och andra människorättsincidenter.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS S2 – ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra tematiska ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S2-1 – Policyer som rör arbetstagare i värdekedjan

Upplysningskrav S2-2 – Kontakter med arbetstagare i värdekedjan, förekomsten av kanaler för arbetstagare i värdekedjan för att uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

Upplysningskrav S2-3 – Åtgärder och resurser som rör arbetstagare i värdekedjan

Mått och mål

Upplysningskrav S2-4 – Mål som rör arbetstagare i värdekedjan

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende arbetstagare i värdekedjan, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till internationella och europeiska instrument och konventioner om mänskliga rättigheter, inbegripet det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILO:s grundläggande konventioner, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och den reviderade europeiska sociala stadgan, och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen:

a) Arbetsvillkor (inbegripet tillräckliga löner, balans mellan arbete och privatliv, arbetstid, säker anställning, socialt skydd).

b) Social dialog, föreningsfrihet, företagsråd, arbetstagarnas rätt till deltagande och kollektiva förhandlingar.

c) Hälsa och säkerhet.

d) Utbildning och kompetensutveckling.

e) Mångfald och likabehandling (inbegripet jämställdhet, lika lön för lika arbete, sysselsättning och inkludering av personer med funktionsnedsättning, icke-diskriminering och åtgärder mot trakasserier).

f) Andra arbetsrelaterade mänskliga rättigheter (inklusive barnarbete, tvångsarbete, integritetsskydd, tillräckliga bostäder och vatten och sanitet).

7. Denna standard gäller alla arbetstagare i tidigare och senare led i företagets värdekedja som företaget har eller kan ha en väsentlig inverkan på. Sådan inverkan kan vara kopplad till företagets egen verksamhet och/eller dess värdekedja i tidigare och senare led. Denna inverkan omfattar effekter kopplade till företagets produkter och tjänster samt genom dess affärsförbindelser. Denna standard omfattar arbetstagare som inte omfattas av tillämpningsområdet för ”egen arbetskraft” enligt ESRS S1 Den egna arbetskraften (personer som har ett anställningsförhållande med företaget (anställda) och personer som i samband med ESRS-rapportering kallas ”icke-anställda” i företagets egen arbetskraft).

8. Exempel på arbetstagare som kan omfattas av denna standard är följande:

a) Arbetstagare som utför utkontrakterat arbete på företagets arbetsplats (till exempel arbetstagare hos utomstående företag som sköter catering eller säkerhet).

b) Arbetstagare hos en leverantör som företaget har anlitat för att utföra arbete i leverantörens lokaler med leverantörens egna arbetsmetoder eller arbetstagare hos en enhet längre ner i värdekedjan som köper varor eller tjänster från företaget.

c) Arbetstagare hos en utrustningsleverantör till företaget som regelbundet utför underhåll på leverantörens utrustning i företagets lokaler enligt ett avtal upprättat mellan utrustningsleverantören och företaget.

d) Arbetstagare längre ner i leveranskedjan som utvinner råvaror som sedan förädlas till komponenter som ingår i företagets produkter.

Förhållande till andra tematiska ESRS

9. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Interaktionspunkterna mellan ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan och andra tematiska standarder är följande:

a) Alla sociala standarder, dvs. ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, är harmoniserade i fråga om innehåll och struktur och är relaterade till varandra. ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan täcker samma underämnen som ESRS S1 Den egna arbetskraften för de arbetstagare i värdekedjan i tidigare eller senare led som inte tillhör företagets egen arbetskraft. Upplysningarna i de sociala standarderna behandlar väsentlig information som behövs för att rapportera om inverkningar på människor, risker och möjligheter med anknytning till varje intressentgrupp, även när det gäller tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet.

b) Denna standard samverkar med ESRS E1 Klimatförändringar i den mån omställningen till en koldioxidsnål och klimatresilient ekonomi är en källa till inverkningar, risker och möjligheter för ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan.

c) Denna standard samverkar med ESRS E2 Miljöförorening i den mån föroreningar kan orsaka väsentliga negativa inverkningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S2-1 – Policyer som rör arbetstagare i värdekedjan

10. Företaget ska beskriva sina policyer för hantering av de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som rör arbetstagare i värdekedjan i enlighet med ESRS 2 GDR-P. Det ska ange om dessa policyer omfattar särskilda grupper av arbetstagare i värdekedjan (t.ex. särskilda åldersgrupper eller arbetstagare i en viss fabrik eller i ett visst land) eller alla arbetstagare i värdekedjan.

11. Företaget ska uppge om dess policyer som rör arbetstagare i värdekedjan behandlar människohandel, tvångsarbete eller obligatoriskt arbete och barnarbete.

12. Företaget ska även uppge om man har en uppförandekod för leverantörer. TILLÄMPNINGSKRAV – AR AR 1 för punkt 10 (Policyer som rör arbetstagare i värdekedjan) Exempel på policyaspekter som företaget ska upplysa om inbegriper hur man informerar om sina policyer till de personer, grupper eller enheter som berörs av dem, antingen för att de förväntas följa dem (till exempel företagets anställda, uppdragstagare och leverantörer) eller för att de har direkt intresse av att de följs (till exempel arbetstagare i värdekedjan, investerare).

Upplysningskrav S2-2 – Kontakter med arbetstagare i värdekedjan, förekomsten av kanaler för arbetstagare i värdekedjan för att uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

13. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå företagets allmänna strategi för kontakter med arbetstagare i värdekedjan, inbegripet tillgången till kanaler för att uppmärksamma problem eller behov såsom klagomålsmekanismer, och dess strategi för avhjälpande åtgärder.

14. Företaget ska upplysa om hur det för en direkt dialog med arbetstagare i värdekedjan, deras legitimt utsedda företrädare eller med trovärdiga ombud, och hur perspektiven hos dess arbetstagare i värdekedjan ligger till grund för dess beslut eller verksamhet som syftar till att hantera de faktiska och potentiella inverkningarna för arbetstagare i värdekedjan under rapporteringsåret. Detta ska innefatta

a) hur företaget får inblick i perspektiven hos arbetstagare i värdekedjan som kan vara särskilt sårbara för inverkningar och/eller marginaliserade (t.ex. kvinnliga arbetstagare, migrerande arbetare, arbetstagare med funktionsnedsättning), om företaget vidtar åtgärder för att förstå dessa perspektiv, och

b) eventuella globala ramavtal eller andra resultat som företaget har överenskommit med företrädare för arbetstagare i värdekedjan när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna.

15. Företaget ska beskriva de kanaler som är tillgängliga för arbetstagare i värdekedjan för att direkt uppmärksamma företaget på sina problem eller behov och få dem lösta. Det ska särskilt ange om det har en klagomålsmekanism. Det ska också förklara hur det bedömer dessa kanalers effektivitet.

16. Företaget ska beskriva sin allmänna strategi och sina förfaranden för att tillhandahålla eller samarbeta kring avhjälpande åtgärder om det har orsakat eller bidragit till en väsentlig negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S2-3 – Åtgärder och resurser som rör arbetstagare i värdekedjan

17. Företaget ska beskriva de nyckelåtgärder och resurser som används för att hantera dess väsentliga positiva och negativa inverkningar, risker och möjligheter som rör arbetstagare i värdekedjan i enlighet med ESRS 2 GDR-A.

18. När det gäller väsentliga negativa inverkningar för arbetstagare i värdekedjan ska företaget beskriva

a) de nyckelåtgärder som vidtagits, planerats eller inletts för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa väsentliga negativa inverkningar för arbetstagare i värdekedjan, inbegripet dess strategi i situationer där spänningar uppstår mellan sådana åtgärder och andra affärsbehov (t.ex. vid upphandling eller försäljning), och

b) hur företaget spårar och bedömer effektiviteten i dessa åtgärder när det gäller att ge resultat för arbetstagare i värdekedjan. Denna upplysning kan utelämnas om företaget uppger hur det spårar effektiviteten i sina åtgärder i enlighet med ESRS 2 GDR-T eller GDR-M. I så fall räcker det med en hänvisning till den upplysningen.

19. För de underämnen som bedömts som väsentliga för denna standard ska företaget, om inte annat följer av relevanta bestämmelser om integritetsskydd, redovisa människorättsincidenter kopplade till arbetstagare i värdekedjan som identifierats under rapporteringsperioden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav S2-4 – Mål som rör arbetstagare i värdekedjan

20. Företaget ska lämna upplysningar om kvalitativa eller kvantitativa mål som rör arbetstagare i värdekedjan i enlighet med ESRS 2 GDR-T.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS S3 – BERÖRDA SAMHÄLLEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra tematiska ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S3-1 – Policyer som rör berörda samhällen

Upplysningskrav S3-2 – Kontakter med berörda samhällen, kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

Upplysningskrav S3-3: Åtgärder och resurser som rör berörda samhällen

Mått och mål

Upplysningskrav S3-4 – Mål som rör berörda samhällen

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende berörda samhällen, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS S3 Berörda samhällen om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till internationella och europeiska instrument och konventioner om mänskliga rättigheter, inbegripet det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s deklaration om urfolks rättigheter.

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen:

a) Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (inbegripet markrelaterade inverkningar, säkerhetsrelaterade inverkningar, tillräckliga bostäder och livsmedel, vatten och sanitet).

b) Samhällens medborgerliga och politiska rättigheter (inbegripet yttrandefrihet, mötesfrihet och inverkningar för människorättsaktivister).

c) Urbefolkningars rättigheter (inbegripet fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke, självbestämmande och kulturella rättigheter).

Förhållande till andra tematiska ESRS

7. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Interaktionspunkterna mellan ESRS S3 Berörda samhällen och andra tematiska standarder är följande:

a) Alla sociala standarder, dvs. ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, är harmoniserade i fråga om innehåll och struktur och är relaterade till varandra. Upplysningarna i de sociala standarderna behandlar väsentlig information som behövs för att rapportera om inverkningar på människor, risker och möjligheter med anknytning till varje intressentgrupp, även när det gäller tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet.

b) Denna standard har anknytning till miljöstandarderna (ESRS E1–E5) eftersom inverkningar på berörda samhällen kan härröra från miljörelaterade inverkningar, risker och möjligheter som företaget lämnar upplysningar om enligt dessa standarder. Företagets omställningsplan för klimatet eller den biologiska mångfalden kan till exempel påverka urbefolkningarnas mark, territorier och naturresurser.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S3-1 – Policyer som rör berörda samhällen

8. Företaget ska beskriva sina policyer för hantering av de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som rör berörda samhällen i enlighet med ESRS 2 GDR-P. Det ska ange om dessa policyer omfattar specifika berörda samhällen (t.ex. en gemenskap av urbefolkningar eller en gemenskap som bor runt en anläggning) eller alla berörda samhällen.

9. Företaget ska ange om man har några särskilda bestämmelser i policyerna för hur man ska förebygga och hantera inverkningar för urbefolkningar.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S3-2 – Kontakter med berörda samhällen, kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

10. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå företagets allmänna strategi för kontakter med berörda samhällen, inbegripet tillgången till kanaler för att uppmärksamma problem eller behov såsom klagomålsmekanismer, och dess strategi för avhjälpande åtgärder.

11. Företaget ska upplysa om huruvida och hur det för en direkt dialog med berörda samhällen, deras legitimt utsedda företrädare eller med trovärdiga ombud och hur de berörda samhällenas perspektiv ligger till grund för dess beslut eller verksamhet som syftar till att hantera de faktiska och potentiella inverkningarna för berörda samhällen under rapporteringsåret. Detta ska omfatta hur företaget får inblick i perspektiven hos de berörda samhällen som kan vara särskilt sårbara för inverkningar och/eller är marginaliserade (t.ex. kvinnor, flickor, migranter, personer med funktionsnedsättning), om företaget vidtar åtgärder för att förstå dessa perspektiv.

12. Om de berörda samhällena är urbefolkningar ska företaget också redovisa hur det beaktar och säkerställer att deras särskilda rättigheter respekteras i strategin för kontakt med intressenter, inbegripet deras rätt till ett fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke när det gäller deras kulturella, intellektuella, religiösa och andliga rättigheter, verksamhet som påverkar deras mark och territorier och lagstiftningsåtgärder eller administrativa åtgärder som påverkar dem. När det gäller kontakter med urbefolkningar ska företaget dessutom särskilt ange om och hur urbefolkningarna har fått komma till tals vad gäller formerna och förutsättningarna för kontakterna (när det till exempel gäller att bestämma vad som ska tas upp och hur och när kontakterna ska ske).

13. Företaget ska beskriva de kanaler som är tillgängliga för berörda samhällen för att direkt uppmärksamma företaget på deras problem eller behov och få dem lösta. Det ska särskilt ange om det har en klagomålsmekanism. Det ska också förklara hur det bedömer dessa kanalers effektivitet.

14. Företaget ska beskriva sin allmänna strategi och sina förfaranden för att tillhandahålla eller samarbeta kring avhjälpande åtgärder om det har orsakat eller bidragit till en väsentlig negativ inverkan för berörda samhällen.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S3-3: Åtgärder och resurser som rör berörda samhällen

15. Företaget ska beskriva de nyckelåtgärder och resurser som används för att hantera dess väsentliga positiva och negativa inverkningar, risker och möjligheter som rör berörda samhällen i enlighet med ESRS 2 GDR-A.

16. När det gäller väsentliga negativa inverkningar för berörda samhällen ska företaget beskriva

a) de nyckelåtgärder som vidtagits, planerats eller inletts för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa väsentliga negativa inverkningar för berörda samhällen, inbegripet dess strategi i situationer där spänningar uppstår mellan sådana åtgärder och andra affärsbehov (till exempel dess praxis när det gäller planering och markförvärv eller när det gäller utvinning och finansiering av råvaror), och

b) hur företaget spårar och bedömer effektiviteten i dessa åtgärder när det gäller att ge resultat för berörda samhällen. Denna upplysning kan utelämnas om företaget uppger hur det spårar effektiviteten i sina åtgärder i enlighet med ESRS 2 GDR-T eller GDR-M. I så fall räcker det med en hänvisning till den upplysningen.

17. För de underämnen som bedömts som väsentliga för denna standard ska företaget, om inte annat följer av relevanta bestämmelser om integritetsskydd, redovisa människorättsincidenter kopplade till berörda samhällen som identifierats under rapporteringsperioden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav S3-4 – Mål som rör berörda samhällen

18. Företaget ska lämna upplysning om kvalitativa och/eller kvantitativa mål som rör berörda samhällen i enlighet med ESRS 2 GDR-T.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Förhållande till andra tematiska ESRS

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S4-1 – Policyer som rör konsumenter och slutanvändare

Upplysningskrav S4-2 – Kontakter med konsumenter och slutanvändare, kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

Upplysningskrav S4-3 – Åtgärder och resurser som rör konsumenter och slutanvändare

Mått och mål

Upplysningskrav S4-4 – Mål som rör konsumenter och slutanvändare

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende konsumenter och slutanvändare, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 6 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. Denna standard tar hänsyn till internationella och europeiska instrument och konventioner för mänskliga rättigheter, däribland det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

6. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen:

a) Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och slutanvändare (inklusive integritetsskydd, tillgång till information, yttrandefrihet).

b) Personlig säkerhet för konsumenter eller slutanvändare (inbegripet hälsa och säkerhet, skydd av barn, en persons säkerhet).

c) Social inkludering av konsumenter och slutanvändare (inbegripet tillgång till produkter och tjänster, ansvarsfulla marknadsföringsmetoder, icke-diskriminering).

7. Konsumenternas och slutanvändarnas olagliga användning eller missbruk av företagets produkter och tjänster faller utanför tillämpningsområdet för denna standard.

Förhållande till andra tematiska ESRS

8. Sociala och miljörelaterade ämnen samverkar med varandra. Interaktionspunkterna mellan ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare och andra tematiska standarder är följande:

a) Alla sociala standarder, dvs. ESRS S1 Den egna arbetskraften, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, ESRS S3 Berörda samhällen och ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, är harmoniserade i fråga om innehåll och struktur och är relaterade till varandra. Upplysningarna i de sociala standarderna behandlar väsentlig information som behövs för att rapportera om inverkningar för människor, risker och möjligheter med anknytning till varje intressentgrupp, även när det gäller tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet.

b) Denna standard samverkar med ESRS E1 Klimatförändringar i den mån omställningen till en koldioxidsnål och klimatresilient ekonomi kan ge upphov till väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter för konsumenter och slutanvändare.

c) Denna standard samverkar med ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi i den mån konsumenter och slutanvändare informeras om resursanvändning, avfallshantering eller aspekter av cirkulär ekonomi för de produkter eller tjänster de köper.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav S4-1 – Policyer som rör konsumenter och slutanvändare

9. Företaget ska beskriva sina policyer för hantering av de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som rör konsumenter och slutanvändare i enlighet med ESRS 2 GDR-P. Det ska ange om dessa policyer omfattar särskilda grupper (t.ex. särskilda åldersgrupper) eller alla konsumenter och slutanvändare.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S4-2 – Kontakter med konsumenter och slutanvändare, kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem eller behov samt strategier för avhjälpande åtgärder

10. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå företagets allmänna strategi för kontakter med konsumenter och slutanvändare, inbegripet tillgången till kanaler för att uppmärksamma problem eller behov såsom klagomålsmekanismer, och dess strategi för avhjälpande åtgärder.

11. Företaget ska upplysa om huruvida och hur det för en direkt dialog med konsumenter och slutanvändare, deras legitimt utsedda företrädare eller med trovärdiga ombud och hur konsumenters och slutanvändares perspektiv ligger till grund för dess beslut eller verksamhet som syftar till att hantera de faktiska och potentiella inverkningarna för konsumenter och slutanvändare under rapporteringsåret. Detta ska omfatta hur företaget får inblick i perspektiven hos konsumenter och slutanvändare som kan vara särskilt sårbara för inverkningar och/eller är marginaliserade (t.ex. personer med funktionsnedsättning, barn), om företaget vidtar åtgärder för att förstå dessa perspektiv.

12. Företaget ska beskriva de kanaler som är tillgängliga för konsumenter och slutanvändare för att direkt uppmärksamma företaget på sina problem eller behov och få dem lösta. Det ska särskilt ange om det har en klagomålsmekanism. Det ska också förklara hur det bedömer dessa kanalers effektivitet.

13. Företaget ska beskriva sin allmänna strategi och sina förfaranden för att tillhandahålla eller samarbeta kring avhjälpande åtgärder om det har orsakat eller bidragit till en väsentlig negativ inverkan för konsumenter och slutanvändare.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav S4-3 – Åtgärder och resurser som rör konsumenter och slutanvändare

14. Företaget ska beskriva de nyckelåtgärder och resurser som används för att hantera dess väsentliga positiva och negativa inverkningar, risker och möjligheter som rör konsumenter och slutanvändare i enlighet med ESRS 2 GDR-A.

15. När det gäller väsentliga negativa inverkningar för konsumenter och slutanvändare ska företaget beskriva

a) de nyckelåtgärder som vidtagits, planerats eller inletts för att förebygga, mildra, få ett slut på, minimera och avhjälpa väsentliga negativa inverkningar för konsumenter och slutanvändare, inbegripet dess strategi i situationer där spänningar uppstår mellan sådana åtgärder och andra affärsbehov (t.ex. metoder för marknadsföring, försäljning och dataanvändning), och

b) hur företaget spårar och bedömer effektiviteten i dessa åtgärder när det gäller att ge resultat för konsumenter och slutanvändare. Denna upplysning kan utelämnas om företaget uppger hur det spårar effektiviteten i sina åtgärder i enlighet med ESRS 2 GDR-T eller GDR-M. I så fall räcker det med en hänvisning till den upplysningen.

16. För de underämnen som bedömts som väsentliga för denna standard ska företaget, om inte annat följer av den relevanta förordningen om integritetsskydd, redovisa människorättsincidenter kopplade till konsumenter och slutanvändare som identifierats under rapporteringsperioden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav S4-4 – Mål som rör konsumenter och slutanvändare

17. Företaget ska lämna upplysning om kvalitativa och/eller kvantitativa mål som rör konsumenter och slutanvändare i enlighet med ESRS 2 GDR-T.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

ESRS G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav G1-1 – Policyer som rör ansvarsfullt företagande

Upplysningskrav G1-2 – Åtgärder som rör ansvarsfullt företagande

Mått och mål

Upplysningskrav G1-3 – Mål som rör ansvarsfullt företagande

Upplysningskrav G1-4 – Mått relaterade till korruption och mutor

Upplysningskrav G1-5 – Mått relaterade till politiskt inflytande, inbegripet lobbyverksamhet

Upplysningskrav G1-6: Mått relaterade till betalningspraxis

Syfte

1. Syftet med denna standard är att fastställa upplysningskrav avseende ansvarsfullt företagande, särskilt med avseende på de underämnen som anges i punkt 5 i denna standard. Om inte alla underämnen som föreskrivs i denna standard ska rapporteras enligt bedömningen av väsentlighet gäller punkt 30 i ESRS 1 Allmänna krav.

2. Hållbarhetsförklaringen ska innehålla information angående ESRS G1 Ansvarsfullt företagande om detta ämne rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Denna information ska omfatta alla de rapporteringsområden som anges i punkt 5 i ESRS 1 Allmänna krav.

3. Upplysningskraven i denna standard kompletterar bestämmelserna i ESRS 2 Allmänna upplysningar, enligt vilka företaget ska lämna information om ämnen som rör väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, särskilt följande:

a) ESRS 2 SBM 3 Väsentliga inverkningars, riskers och möjligheters förhållande till strategi och affärsmodell samt finansiella effekter.

b) ESRS 2 IRO 2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsförklaringen.

4. I denna standard inleds varje upplysningskrav med en beskrivning av syftet, med undantag för policyer, åtgärder och mål, för vilka bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P, GDR-A och GDR-T tillhandahåller den ram som krävs för de relevanta upplysningskraven.

5. I denna standard anges upplysningskrav med avseende på följande underämnen:

a) Företagskultur, inbegripet bekämpning av korruption och mutor, skydd för visselblåsare och djurskydd.

b) Hantering av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningspraxis, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag.

c) Politiskt inflytande, inbegripet lobbyverksamhet.

Upplysningskrav

Hantering av inverkningar, risker och möjligheter

Upplysningskrav G1-1 – Policyer som rör ansvarsfullt företagande

6. Företaget ska ange sina policyer som rör ansvarsfullt företagande i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-P.

7. Utöver den information som krävs enligt ESRS 2 GDR-P ska företaget upplysa om följande:

a) Huruvida det har policyer mot korruption och mutor som är förenliga med Förenta nationernas konvention mot korruption eller inte.

b) Huruvida det har policyer för skydd av visselblåsare eller inte.

c) Vilka avdelningar eller roller inom företaget där risken för korruption eller mutor är störst.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav G1-2 – Åtgärder som rör ansvarsfullt företagande

8. Företaget ska ange sina åtgärder som rör ansvarsfullt företagande i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-A.

9. Utöver den information som krävs enligt ESRS 2 GDR-A ska företaget uppge information om följande åtgärder:

a) Hantering av förbindelser med leverantörer, inbegripet

i) om företaget tar hänsyn till hållbarhetsprestanda vid valet av leverantörer, hur detta görs,

ii) eventuell utbildning om hållbarhet som tillhandahålls upphandlingsteamet, och

iii) kontakter med leverantörer för att förbättra deras hållbarhetsprestanda.

b) Företagets förfaranden för att förebygga, upptäcka, utreda och reagera på anklagelser eller incidenter som rör korruption eller mutor, inbegripet

i) utbildning i bekämpning av korruption och mutor som ges till de avdelningar eller roller som är mest utsatta inom företaget, inbegripet medlemmar av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen, och

ii) alla åtgärder som vidtas för att hantera brott mot förfaranden och standarder för bekämpning av korruption och mutor.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Mått och mål

Upplysningskrav G1-3 – Mål som rör ansvarsfullt företagande

10. Företaget ska ange sina mål som rör ansvarsfullt företagande i enlighet med bestämmelserna i ESRS 2 GDR-T.

Upplysningskrav G1-4 – Mått relaterade till korruption och mutor

11. Syftet med detta upplysningskrav är att möjliggöra insyn i fällande domar och sanktioner, inbegripet böter, som rör korruption eller mutor under rapporteringsperioden och de relaterade resultaten.

12. Företaget ska redovisa antalet fällande domar och sanktioner, inklusive det totala bötesbeloppet, för brott mot lagar för bekämpning av korruption och mutor under rapporteringsperioden.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav G1-5 – Mått relaterade till politiskt inflytande, inbegripet lobbyverksamhet

13. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå företagets verksamhet och åtaganden i samband med utövandet av dess politiska inflytande genom politiska bidrag och lobbyverksamhet.

14. Företaget ska lämna information om det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i pengar eller in natura som företaget har gett direkt eller indirekt under rapporteringsperioden, med uppdelning per land eller, i relevanta fall, geografiskt område, liksom typ av mottagare.

15. Företaget ska redovisa de viktigaste frågor som omfattas av dess lobbyverksamhet och de viktigaste ståndpunkter som intagits, inbegripet förklaringar av hur dess lobbyverksamhet samverkar med dess väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

16. Företaget ska även uppge om en person under den aktuella rapporteringsperioden har utnämnts till ledamot i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet i de fall denne innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet (inbegripet tillsynsmyndighet) under de två år som föregår utnämningen.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

Upplysningskrav G1-6: Mått relaterade till betalningspraxis

17. Syftet med detta upplysningskrav är att göra det möjligt att förstå betalningsvillkoren och företagets resultat när det gäller betalning, särskilt sena betalningar till små och medelstora företag.

18. Företaget ska lämna upplysningar om följande:

a) En beskrivning av företagets betalningsvillkor i antal dagar per huvudkategori av leverantörer, med angivande av de villkor som gäller för små och medelstora företag om de skiljer sig från dem som gäller för andra leverantörer.

b) Procentandelen av dess betalningar som följer dessa standardvillkor.

c) Antalet rättsliga förfaranden som för närvarande är utestående avseende sena betalningar.

TILLÄMPNINGSKRAV – AR

1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1560 av den 3 juli 2026 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU genom inrättande av frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering för användning av företag som skyddas av värdekedjetaket ( EUT L, 2026/1560, 21.9.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2026/1560/oj).

2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (direktivet om företagshemligheter) (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/943/oj).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2418 av den 18 oktober 2023 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) ( EUT L, 2023/2418, 26.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2418/oj).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag (direktivet om aktieägares rättigheter) (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/36/oj).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (prospektförordningen) (EUT L 168, 30.6.2017, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1129/oj).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (kapitalkravsförordningen eller CRR) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1221/oj).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/794 av den 14 april 2025 om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag (Stoppa klockan-direktivet) ( EUT L, 2025/794, 16.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/794/oj).

9 Denna information stöder informationsbehoven hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Vägd genomsnittlig procentandel av styrelseledamöterna som är oberoende” i avsnitt 1 i bilaga II.

10 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 13 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 av den 6 april 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Jämnare könsfördelning i styrelserna”). Den stöder också informationsbehoven hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011, såsom anges genom indikatorn ”Vägt genomsnittligt förhållande mellan antal kvinnor/män i styrelsen” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

12 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 10 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Ingen due diligence”).

13 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 4 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Exponering mot företag som är verksamma inom sektorn för fossila bränslen”).

14 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 9 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Investeringar i företag som producerar kemikalier”).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1893/oj).

16 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 14 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288, och överensstämmer med kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1775 om ändring av delegerad förordning (EU) 2022/1288 vad gäller definitionen av förbjudna vapen.

17 Denna information stöder behoven hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1818, enligt artikel 12.1 b.

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).

20 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från ytterligare indikatorer relaterade till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikatorerna 12 och 13 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Verksamhet och leverantörer som löper stor risk att utsättas för tvångsarbete eller annat påtvingat arbete” respektive ”Verksamhet och leverantörer som löper stor risk att utsättas för barnarbete”).

21 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från ytterligare indikatorer relaterade till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 1 och indikator 9 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Ingen policy för mänskliga rättigheter”). Den stöder också informationsbehoven hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU) 2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Referensportföljens exponering mot företag utan strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

22 Rådets direktiv 80/181/EEG av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG (EGT L 39, 15.2.1980, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1980/181/oj).

23 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/3/EG av den 11 mars 2009 om ändring av rådets direktiv 80/181/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter (EUT L 114, 7.5.2009, s. 10, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/3/oj).

26 Denna information är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1.

27 De beaktade beloppen för kapitalutgifter är knutna till följande Nace-koder: a) B.05 Utvinning av kol och brunkol, B.06 Utvinning av råpetroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum), B.09.1 Stöd till verksamhet för utvinning av petroleum och naturgas (begränsat till råpetroleum), b) C.19 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, c) D.35.1 – Generering, överföring och distribution av elkraft, d) D.35.3 – Försörjning av värme och kyla (begränsat till koldriven och oljedriven el- och/eller värmeproduktion), e) D.46.81 – Grossistförsäljning av fasta, flytande och gasformiga bränslen och relaterade produkter (begränsat till fasta och flytande bränslen).

28 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar), eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 4 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan initiativ för minskning av koldioxidutsläpp”). Denna information är också förenlig med kraven i mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453. Denna information är också i linje med artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

29 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”). Uppdelningen fungerar som referens för en ytterligare indikator som är relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 5 i tabell 2 i samma bilaga (”Uppdelning av energiförbrukning efter typ av icke-förnybara energikällor”).

30 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 5 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Andel icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion”).

31 På grundval av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s.82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).

33 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikatorer 1 och 2 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Utsläpp av växthusgaser” och ”Koldioxidavtryck”). Denna information är också i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning), artiklarna 5.1, 6 och 8.1; Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid.

34 Kommissionens rekommendation (EU) 2021/2279 av den 15 december 2021 om användningen av metoder för produkters miljöavtryck för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 471, 30.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2021/2279/oj).

35 Kommissionens rekommendation (EU) 2024/2395 av den 2 september 2024 om riktlinjer för tolkningen av artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 vad gäller värme- och kylförsörjning ( EUT L, 2024/2395, 9.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2024/2395/oj).

38 Denna information är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1.

39 Denna information är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag), artikel 2.1.

40 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3012 av den 27 november 2024 om inrättande av en unionsram för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter ( EUT L, 2024/3012, 6.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/3012/oj).

42 Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816.

43 Detta upplysningskrav är förenligt med kraven i artikel 449 a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3172; mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: lån mot säkerhet i fast egendom – säkerhetens energieffektivitet.

44 Denna information är i linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

45 Denna information är förenlig med kraven i artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3172 – mall 5: verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: exponeringar utsatta för fysisk risk.

47 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/166/oj).

48 Europaparlamentets och RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1244 av den 24 april 2024 om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp och om upphävande av förordning (EG) nr 166/2006 ( EUT L, 2024/1244, 2.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1244/oj).

49 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2010/75/oj).

50 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 av den 24 april 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall ( EUT L, 2024/1785, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1785/oj).

51 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1907/oj).

52 Kommissionens förordning (EU) 2023/2055 av den 25 september 2023 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer (EUT L 238, 27.9.2023, s. 67, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2055/oj).

53 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1272/oj).

54 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 8 i tabell 1 samt indikatorer 1, 2 och 3 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Utsläpp till vatten”, ”Utsläpp av oorganiska föroreningar”, ”Utsläpp av luftföroreningar” och ”Utsläpp av ämnen som bryter ned ozonskiktet”).

55 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2000/60/oj).

56 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 435, 23.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2020/2184/oj).

57 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 7 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan policy för vattenförvaltning”).

58 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 8 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Exponering mot områden med hög vattenstress”).

59 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 6.2 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Vägd genomsnittlig andel vatten som återvinns och återanvänds av investeringsobjekt”).

60 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/147/oj).

61 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/43/oj).

62 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/56/oj).

63 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 ( EUT L, 2024/1991, 29.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1991/oj).

64 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 14.2 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Andel av investeringar i investeringsobjekt utan en politik för skydd av biologisk mångfald som omfattar operativa platser som ägs, hyrs ut, förvaltas i eller i anslutning till ett skyddat område eller ett område med hög biologisk mångfald utanför skyddade områden”).

65 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från obligatoriska indikatorer relaterade till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikatorer 11, 12 och 15 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan hållbara mark-/jordbruksmetoder”, ”Investeringar i företag utan metoder för hållbarhet i haven” respektive ”Avskogning”).

67 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 7 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald”).

68 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som omfattas av förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från obligatoriska indikatorer relaterade till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikatorer 10 och 14.1 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Markförstöring, ökenspridning, hårdgörning av mark” och ”Andelar av investeringar i investeringsobjekt vars verksamhet påverkar hotade arter”).

70 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG ( EUT L, 2024/1781, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1781/oj).

71 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/98/oj).

72 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1799 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för att främja reparation av varor och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiven (EU) 2019/771 och (EU) 2020/1828 ( EUT L, 2024/1799, 10.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1799/oj).

73 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 ( EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).

74 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 13 i tabell 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Kvot för icke återvunnet avfall”).

75 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 9 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Farligt avfall och radioaktivt avfall”).

76 Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/70/oj).

77 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 9 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Farligt avfall och radioaktivt avfall”).

78 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och åtgärder för att förhindra människohandel”).

79 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 5 i tabell 3 i bilaga I och indikator 11 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor” och ”Inga processer eller efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

80 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 1 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Investeringar i företag utan strategier för förebyggande av arbetsplatsolyckor”).

81 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 2 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar ( ”Olycksfallsfrekvens”), och hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer som omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”vägt genomsnittligt förhållande för olyckor, personskador och dödsfall” i avsnitten 1 och 2 angående samhällsansvar i bilaga II.

82 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 3 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom”).

83 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 12 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Ojusterad löneklyfta mellan könen”), och hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer som omfattas av förordning (EU) 2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Vägt genomsnitt för löneskillnader mellan kvinnor och män” i avsnitten 1 och 2 angående samhällsansvar i bilaga II.

84 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 8 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Överdrivet hög VD-lön”).

85 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 7 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Diskrimineringsfall”).

86 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till sådana huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 10 i tabell 1 i bilaga I och indikator 14 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”), liksom hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 angående samhällsansvar i bilaga II.

87 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och åtgärder för att förhindra människohandel”).

88 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 4 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Ingen uppförandekodex för leverantörer”).

89 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

90 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 10 i tabell 1 i bilaga I och indikator 14 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”), liksom hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

91 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

92 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 10 i tabell 1 i bilaga I och indikator 14 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”), liksom hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” angående samhällsansvar i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

93 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 11 i tabell 1 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Inga processer och efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag”).

94 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en obligatorisk ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 10 i tabell 1 i bilaga I och indikator 14 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag” och ”Antal identifierade allvarliga människorättsfrågor”), liksom hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt förordning (EU)2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Antal komponenter i referensvärdet där det förekommer bristande samhällsansvar (i absoluta tal och relativa tal, dividerat med samtliga ingående komponenter), enligt internationella fördrag och konventioner, Förenta nationernas principer och, i tillämpliga fall, nationell lagstiftning” i avsnitten 1 och 2 angående samhällsansvar i bilaga II.

95 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 15 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Ingen policy för bekämpning av korruption och mutor”).

96 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 6 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Otillräckligt skydd för visselblåsare”).

97 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 16 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Fall av otillräckliga åtgärder som vidtagits för att hantera brott mot standarder för bekämpning av korruption och mutor”).

98 Denna information stöder informationsbehoven hos finansmarknadsaktörer som måste följa förordning (EU) 2019/2088, eftersom den härleds från en ytterligare indikator relaterad till huvudsakliga negativa inverkningar såsom anges i indikator 17 i tabell 3 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288 vad gäller regler om upplysningar om hållbara investeringar (”Antal fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och bestickning”), och hos administratörer av referensvärden för att redovisa ESG-faktorer enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, såsom anges genom indikatorn ”Antal fällande domar och bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och bestickning” i avsnitten 1 och 2 i bilaga II.

Tillägg A

Detta tillägg är en integrerad del av ESRS 1 Allmänna krav och ger icke-bindande vägledning till stöd för tillämpningen av bestämmelserna i denna standard.

Följande tabell innehåller en förteckning över ämnen och underämnen som omfattas av tematiska standarder och som utgör ett av underlagen för bedömningen av dubbel väsentlighet. Företaget måste beakta sina egna särskilda omständigheter när det fastställer vilka ämnen eller underämnen som ska rapporteras. Vid behov ska det överväga ämnen eller underämnen som inte omfattas av ESRS för att ta fram enhetsspecifika upplysningar om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter enligt beskrivningen i punkt 11.

1 Anmärkning för ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan. Detaljnivån i bedömning av väsentlighet för arbetstagare i värdekedjan, jämfört med den som utförs för den egna arbetskraften, beror på typen av och kvaliteten på tillgängliga uppgifter. Detta kan leda till olika djup och detaljnivåer i analysen – särskilt för inverkningar och risker i värdekedjan i tidigare/senare led. Även om underämnena inom ESRS S1 Den egna arbetskraften och ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan är harmoniserade, kan företagets sätt att beakta och bedöma negativa inverkningar och risker således skilja sig åt mellan dem.

2 ”Vatten och sanitet” är tillämpligt på ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan.

Tillägg B

Detta tillägg är en integrerad del av ESRS 1 Allmänna krav och har samma auktoritet som andra delar av standarden. I detta tillägg definieras de krav på kvalitativa egenskaper som ska uppfyllas av den information som presenteras i den hållbarhetsförklaring som utarbetas i enlighet med ESRS, i enlighet med kapitel 2 i ESRS 1 Allmänna krav.

Relevans

QC1. Hållbarhetsinformation är relevant när den kan göra skillnad för vad användarna beslutar enligt en metod med dubbel väsentlighet (se kapitel 3).

QC2. Information kan göra skillnad för ett beslut även om vissa användare väljer att inte utnyttja den eller redan är medvetna om den genom andra källor. Hållbarhetsinformation kan påverka användares beslut om den har förutsägande värde, bekräftande värde eller båda. Information har förutsägande värde om den kan användas som underlag i processer som användarna tillämpar för att förutsäga framtida utfall. Hållbarhetsinformation behöver inte vara en förutsägelse eller prognos för att ha förutsägande värde, utan har snarare förutsägande värde när användarna tillämpar den för att göra egna förutsägelser.

QC3. Information har bekräftande värde när den ger återkoppling om (bekräftar eller ändrar) tidigare bedömningar.

QC4. Väsentlighet är en enhetsspecifik aspekt av relevans som bygger på karaktären eller storleksgraden, eller båda, hos de saker informationen gäller, enligt bedömningen i samband med företagets hållbarhetsrapportering (se kapitel 3).

Trogen återgivning

QC5. För att informationen ska vara användbar ska den inte bara återge relevanta företeelser. Den måste också troget återge innehållet i de företeelser som den påstår sig återge. Trogen återgivning kräver att informationen är a) fullständig, b) neutral och c) korrekt.

QC6. I en fullständig beskrivning av en inverkan, en risk eller en möjlighet ingår all väsentlig information som användarna behöver för att förstå denna inverkan, risk eller möjlighet. Där ingår hur företaget har anpassat sin strategi, riskhantering och styrning för att bemöta inverkan, risken eller möjligheten, samt de policyer och åtgärder som införts för att hantera den och de mått som identifierats för att sätta upp mål och mäta resultat.

QC7. I en neutral beskrivning är informationen utvald eller angiven på ett helt opartiskt sätt. Information är neutral om den inte är skev, viktad, betonad, nedtonad eller på annat sätt manipulerad så att användarna mer sannolikt ska uppfatta informationen som gynnsam eller ogynnsam. Den ska vara balanserad så att den omfattar gynnsamma/positiva och ogynnsamma/negativa aspekter. Negativa och positiva väsentliga inverkningar sett ur ett perspektiv av inverkansväsentlighet samt väsentliga risker och möjligheter sett ur ett perspektiv av finansiell väsentlighet ska uppmärksammas lika mycket. All ambitionsrelaterad hållbarhetsinformation, exempelvis mål eller planer, ska innehålla både själva ambitionerna och de faktorer som skulle kunna hindra företaget från att uppfylla de ambitionerna, så att beskrivningen blir neutral.

QC8. Neutraliteten underbyggs genom att utöva försiktighet, dvs. varsamhet när man gör bedömningar under osäkra förhållanden. Information får inte avräknas eller kompenseras för att bli neutral. Att iaktta försiktighet innebär att möjligheterna inte överskattas och riskerna inte underskattas. På samma sätt gör iakttagandet av försiktighet att man inte kan underskatta möjligheter eller överskatta risker. Företaget får presentera avräknad information, utöver bruttovärden, om presentationen inte döljer relevant information och om den innehåller en tydlig förklaring av avräkningens effekter och av skälen till avräkningen.

QC9. Information kan vara korrekt utan att vara fullkomligt exakt i alla avseenden. Korrekt information förutsätter att företaget har genomfört adekvata processer och interna kontroller för att undvika väsentliga fel eller väsentligt felaktiga angivelser. Uppskattningar ska därför presenteras med tydlig tonvikt på sina möjliga begränsningar och tillhörande osäkerhet (se kapitel 7.2). Hur stor exakthet som behövs och går att uppnå, och vilka faktorer som gör informationen korrekt, beror på informationens karaktär och karaktären på de ämnen den behandlar. Exempelvis krävs det för korrekthet att

a) faktauppgifter är utan väsentliga fel,

b) beskrivningar är exakta,

c) uppskattningar, överslag och prognoser identifieras tydligt som just sådana,

d) inga väsentliga fel har gjorts när man valt ut och tillämpat en lämplig process för att ta fram en uppskattning, ett överslag eller en prognos, och att underlagen i denna process är rimliga och underbyggbara,

e) påståenden är rimliga och bygger på information av tillfredsställande kvalitet och kvantitet, och

f) information om bedömningar om framtiden troget återspeglar både dessa bedömningar och informationen de bygger på.

Jämförbarhet

QC10. Hållbarhetsinformation är jämförbar när det går att jämföra den med information som företaget lämnat för föregående perioder, och med information som lämnats av andra företag, i synnerhet de med liknande verksamheter eller som verkar i samma sektor. En referenspunkt för jämförelse kan vara ett mål, en baslinje, ett referensvärde för sektorn, jämförbar information från antingen andra företag eller en internationellt erkänd organisation osv.

QC11. Konsekvens är besläktat med jämförbarhet, men är inte samma sak. Med konsekvens menas att företaget och andra företag använder samma strategier eller metoder för samma ämne från en period till en annan. Konsekvens bidrar till att uppnå målet jämförbarhet.

QC12. Jämförbarhet är inte lika med enhetlighet. För att information ska vara jämförbar ska liknande beståndsdelar se lika ut och olika beståndsdelar se olika ut. Hållbarhetsinformation blir inte mer jämförbar av att man får olika saker att se lika ut, på samma sätt som den inte blir det när man får liknande saker att se olika ut.

Verifierbarhet

QC13. Genom verifierbarhet blir användarna tillförsäkrade om att information är fullständig, neutral och korrekt. Hållbarhetsinformation är verifierbar om det är möjligt att styrka själva informationen eller det underlag som använts för att få fram den.

QC14. Verifierbarhet innebär att olika kunniga och oberoende observatörer kan nå konsensus, om än inte nödvändigtvis en fullständig överenskommelse, om att en viss beskrivning är en trogen återgivning. Hållbarhetsinformation ska lämnas på ett sätt som stärker dess verifierbarhet, t.ex. genom

a) inkludering av information som kan styrkas genom att jämföras med annan information som finns tillgänglig för användarna om företagets verksamhet, om andra företag eller om den externa miljön,

b) tillhandahållande av information om underlag och beräkningsmetoder som används för att ta fram uppskattningar eller överslag, och

c) tillhandahållande av information som granskats och godkänts av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan eller deras kommittéer.

QC15. Viss hållbarhetsinformation kommer att anges i form av förklaringar eller framåtblickande information. Sådana upplysningar kan bli underbyggbara genom att troget återge på faktamässiga grunder t.ex. företagets strategier, planer och riskanalyser. För att hjälpa användarna att avgöra om de ska använda sådan information, ska företaget beskriva de bakomliggande antagandena och metoderna för att ta fram informationen, samt andra faktorer med belägg som återspeglar företagets faktiska planer eller beslut.

Förståelighet

QC16. Hållbarhetsinformation är förståelig när den är tydlig och koncis. Förståelig information gör det möjligt för varje rimligt kunnig användare att med lätthet begripa den information som förmedlas.

QC17. För att hållbarhetsupplysningar ska vara koncisa behöver de (a) undvika generisk ”standardinformation", som inte är specifik för företaget, b) undvika onödig dubblering av information, inbegripet information som också lämnas i finansiella rapporter, och (c) anges på ett tydligt språk med välstrukturerade meningar och stycken. Upplysningar är koncisa om de endast innehåller väsentlig information. Kompletterande information som presenteras i enlighet med underkapitel 8.2 ska lämnas på ett sådant sätt att det undviks att väsentlig information döljs.

QC18. Tydligheten kan förbättras genom att information om utveckling under rapporteringsperioden åtskiljs från ”stående” information som förblir relativt oförändrad från en period till nästa. Detta kan t.ex. göras genom att inslag i företagets hållbarhetsrelaterade styrnings- och riskhanteringsprocesser som har ändrats sedan den föregående rapporteringsperioden beskrivs separat från dem som förblivit oförändrade.

QC19. Hållbarhetsupplysningars fullständighet, tydlighet och jämförbarhet bygger alla på att informationen presenteras som en sammanhängande helhet. För att hållbarhetsupplysningar ska vara sammanhängande ska de presenteras på ett sådant sätt att sammanhanget och kopplingarna mellan besläktad information förklaras. Sammanhang kräver också att företaget lämnar information på ett sådant sätt att användarna kan koppla information om dess inverkningar, risker och möjligheter till informationen i företagets finansiella rapporter.

QC20. Om risker och möjligheter som diskuteras i de finansiella rapporterna har följder för hållbarhetsrapporteringen, ska företaget i hållbarhetsförklaringen inkludera den information som användarna behöver för att bedöma dessa följder och presentera lämpliga kopplingar till de finansiella rapporterna (se kapitel 9). Nivån för information, detaljrikedom och tekniska uppgifter ska anpassas efter användarnas behov och förväntningar. Förkortningar ska undvikas och måttenheterna måste definieras och anges.

Tillägg A

Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning

Detta tillägg är en integrerad del av ESRS 2 Allmänna upplysningar och ger en icke-bindande illustration av de datapunkter i ESRS 2 Allmänna upplysningar och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om hållbarhetsupplysningar) (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1). http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2088/oj).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen eller CRR).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (förordningen om referensvärden för klimatomställning) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1011/oj).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj).

5 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3172 av den 29 november 2024 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts offentliggörande av den information som avses i del åtta avdelningarna II och III i den förordningen och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637.

6 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17, ), i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1775.

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/2088 (förordningen om hållbarhetsupplysningar).

14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen eller CRR).

15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 (förordningen om referensvärden för klimatomställning).

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (EU:s klimatlag).

BILAGA II

” ”

BILAGA II

I denna bilaga anges alla förkortningar (tabell 1) samt alla termer som definieras i de ändrade ESRS (tabell 2).

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (EUT L 130, 16.5.2023, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj).

3 Kommissionens förordning (EU) 2018/2026 av den 19 december 2018 om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (EUT L 325, 20.12.2018, s. 18, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/2026/oj).

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/1563 av den 3 juli 2026 om ändring av delegerad förordning (EU) 2023/2772 vad gäller förenkling av vissa standarder för hållbarhetsrapportering

1 Text av betydelse för EES.